Bet. 1995/96:BoU11

Bostadsutskottets betänkande

1995/96:BOU11

Nya regler för bostadsbidrag

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna m.m.

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1995/96

BoU11

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition

1995/96:186 med förslag till nya regler

för bostadsbidrag. Förslagen tillstyrks

av utskottet med två undantag. Enligt

utskottets mening bör inte

bostadsbidragen avskaffas för de

ungdomar mellan 18 och 29 år som inte

studerar. För att finansiera den

merkostnad som detta innebär och för att

uppnå det totala sparmålet föreslår

utskottet vidare att ytgränserna för den

högsta bidragsgrundande bostadsytan

skall minskas något i förhållande till

vad regeringen föreslår. På eget

initiativ för utskottet dessutom fram

ett förslag till lagändring som innebär

att det i bostadsbidragslagen förs in

krav på att den som uppbär bostadsbidrag

skall vara folkbokförd på den bostad som

bidraget avser.

Utskottet gör på eget initiativ ett

tillkännagivande om bostadsbidragens

roll som bostadspolitiskt instrument

m.m. Med anledning av motionsförslag gör

utskottet dessutom två ytterligare

tillkännagivanden. Enligt utskottets

mening bör det införas en möjlighet att

göra direktutbetalning av bostadsbidrag

till i första hand hyresvärden om en

hyresgäst så begär. Utskottet anser även

att kretsen bidragsberättigade bör

vidgas så att bostadsbidrag kan utgå

också till personer av samma kön oavsett

samlevnadsform.

Till betänkandet har fogats 17

reservationer och ett särskilt yttrande.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1995/96:186

föreslagit att riksdagen antar

regeringens förslag till lag om ändring

i lagen (1993:737) om bostadsbidrag.

Motionerna m.m.

I betänkandet behandlas de med anledning

av propositionen väckta motionerna

1995/96:Bo25 av Elisa Abascal Reyes och

Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens

förslag om slopat bostadsbidrag till

ungdomar mellan 18 och 29 år som inte

studerar eller har barn,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om åldersgränser för

bostadsbidrag till ungdomar.

1995/96:Bo26 av Susanne Eberstein m.fl.

(s) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag till åtgärder

som gör det möjligt att bostadsbidrag,

med bostadsbidragsmottagarens

medgivande, kan betalas ut till annan,

vanligen hyresvärden.

1995/96:Bo27 av Ulf Björklund m.fl.

(kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om den s.k.

finansieringsprincipen och övervältring

av kostnader på kommunerna,

2. att riksdagen avslår regeringens

förslag om individuella inkomstgränser,

3. att riksdagen avslår regeringens

förslag om ändring av

bostadsbidragsgrundande inkomst för

egenföretagare.

1995/96:Bo28 av Owe Hellberg m.fl. (v)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om skattereformen och boendet,

2. att riksdagen hos regeringen begär

en utredning om skattereformens effekter

vad gäller boendet för låginkomsttagare

enligt vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär

en konsekvensutredning om boendet och

socialbidragen enligt vad som anförts i

motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om försäkringskassornas

arbetsbelastning,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en upplysningskampanj och

förståelsen för det nya systemet,

6. att riksdagen beslutar avslå

regeringens besparing på 300 miljoner

kronor vad gäller individuella

inkomstgränser enligt vad som anförts i

motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om det särskilda bidraget,

8. att riksdagen beslutar att avslå

regeringens förslag till ändring av

lagen om bostadsbidrag vad gäller 12 §

om rätt till bostadsbidrag för unga

enligt vad som anförts i motionen.

1995/96:Bo29 av Per Lager m.fl. (mp)

vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att avslå

regeringens förslag om schabloniserade

beräkningar av inflation vad gäller

beräkningsgrunder av långsiktig real

förmögenhetstillväxt,

2. att riksdagen beslutar att avslå

regeringens förslag om att stadga om en

minsta bostadsyta för att

umgängesföräldrar skall ha rätt till

bostadsbidrag.

1995/96:Bo30 av Tomas Eneroth och Lena

Sandlin (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ta bort

bostadsbidraget för ungdomar.

1995/96:Bo31 av Anders Ygeman (s) vari

yrkas att riksdagen beslutar om sådan

ändring att 3 § lagen (1993:737) om

bostadsbidrag får följande lydelse:

Vid tillämpningen av denna lag skall

två personer som är gifta med varandra

anses leva tillsammans om det inte

styrks att de lever åtskilda.

Om inte skäl visas för annat skall med

makar jämställas två personer som utan

att vara gifta med varandra lever

tillsammans och

1. har eller har haft gemensamt barn

eller

2. är folkbokförda på samma adress.

1995/96:Bo32 av Rolf Kenneryd m.fl. (c)

vari yrkas att riksdagen avslår

proposition 1995/96:186 i aktuell del.

Inför utskottet, liksom i skrivelse till

utskottet, har företrädare för

Riksförbundet för sexuellt

likaberättigande (RFSL) lämnat

synpunkter på frågan om bostadsbidrag

för homosexuella sambor.

En skrivelse om bostadsbidrag till

personer bosatta utomlands har inkommit

från utlandsavdelningen vid

Försäkringskassan i Stockholms län.

Som en del i beredningen av ärendet har

företrädare för Riksrevisionsverket

inför utskottet redovisat rapporten

Bostadsbidrag - effektivitetsrevision av

ett socialpolitiskt instrument.

Utskottet

Inledning

De totala kostnaderna för

bostadsbidragen har stigit kraftigt

under senare år. Under budgetåret

1989/90 utbetalades totalt drygt 2 750

miljoner kronor. För innevarande

budgetår beräknas utgifterna, under

tolvmånadersperioden den 1 juli 1995

till den 1 juli 1996, uppgå till ca 9

000 miljoner kronor. Mot bakgrund av

denna utveckling tillkallade regeringen

våren 1995 en särskild utredare med

uppgift att se över sättet att beräkna

bidragsgrundande inkomst vid prövning av

rätt till bostadsbidrag och att föreslå

sådana förändringar i

bostadsbidragssystemet att kostnaderna

för bidragsgivningen fr.o.m. den 1 juli

1996 minskar med 1 500 miljoner kronor

per helår. I utredarens uppdrag låg även

att lämna sådana förslag till åtgärder

att kostnadsutvecklingen för

bidragsgivningen kan kontrolleras. Genom

tilläggsdirektiv hösten 1995 gavs

utredaren dessutom i uppdrag att

analysera orsakerna till den fortsatt

kraftiga kostnadsökningen för

bidragsgivningen, att pröva förslag till

åtgärder om besparingar på ytterligare

610 miljoner kronor per helår och att

granska den sammantagna ekonomiska

situationen för bostadsbidragstagarna.

Resultaten av utredarens överväganden

redovisades i december 1995 i

betänkandet Bostadsbidragen -

effektivare inkomstprövning -

besparingar (SOU 1995:133). Betänkandet

har inte remissbehandlats, utan

synpunkter på förslagen har inhämtats

vid en av Socialdepartementet anordnad

hearing med inbjudna myndigheter och

organisationer i januari 1996.

Med utgångspunkt i utredningsförslagen

har regeringen i proposition 1995/96:186

förelagt riksdagen ett förslag till lag

om ändring i lagen (1993:737) om

bostadsbidrag. Förslaget omfattar i

första hand ett nytt

inkomstprövningssystem. Detta system

beräknas enligt propositionen ge upphov

till en betydande minskning av

kostnaderna för bidragsgivningen,

samtidigt som kostnadskontrollen

förstärks. Vidare föreslås ytterligare

ett antal besparingsåtgärder, som

tillsammans med det nya

inkomstprövningssystemet beräknas ge

upphov till kostnadsminskningar för

bostadsbidragen på ca 2 300 miljoner

kronor per helår.

De nya bestämmelserna föreslås i

huvudsak träda i kraft den 1 januari

1997. Vissa bestämmelser om begränsning

av bidragsgrundande bostadsyta föreslås

dock införas den 1 juli 1996.

Enskildheterna i förslaget behandlar

utskottet nedan.

Inledningsvis vill dock utskottet ta

upp bostadsbidragens roll som

bostadspolitiskt instrument m.m.

Statens stöd till boendet består dels

av generellt stöd, dels av individuellt

stöd. Exempel på den förstnämnda typen

av stöd är räntestödet och på den

sistnämnda typen bostadsbidragen.

Fördelningen av stödet på generellt och

individuellt stöd har under åren

skiftat. Det torde dock kunna hävdas att

tyngdpunkten under efterkrigstiden har

legat på det generella stödet. De

senaste årens förändringar i skatte- och

räntestödssystemen har dock medfört en

förskjutning mot det individuella

stödet.

I en situation där de generella

subventionerna minskar får de

individuella bostadsstöden, dvs.

bostadsbidragen, relativt sett ökad

betydelse. Det har också varit en mer

eller mindre uttalad förutsättning för

de neddragningar av de generella

subventionerna som påbörjats att de

sämst ställda hushållen skall

kompenseras genom

bostadsbidragssystemet. En fortsatt

reformering av statens stöd till boendet

bör sålunda beakta hur statens insatser

till stöd för boendet skall fördelas.

Som en del i den bostadspolitiska

kommitténs arbete ingår också att den

skall överväga fördelningen mellan

generellt, riktat och behovsprövat

bostadsstöd.

Den ovan skisserade utvecklingen

understryker enligt utskottets mening

den ökade vikt bostadsbidragen har som

bostadspolitiskt instrument. Bidragen

får sålunda under överskådlig tid anses

vara en absolut förutsättning för att

bostadsstödet i vid mening skall kunna

reformeras utan att de övergripande

bostadspolitiska målen åsidosätts. En

följd av detta är enligt utskottets

mening att bostadsbidragens utformning i

första hand måste vägledas av

bostadspolitiska hänsyn. Genom att

bostadsbidragen har en god

fördelningspolitisk träffsäkerhet spelar

de vid sidan härav emellertid också en

roll i ett familjepolitiskt sammanhang.

Bostadsbidragens primära uppgift bör

dock även fortsättningsvis vara att

svara upp mot bostadspolitiska mål,

dvs. ge möjlighet för resurssvaga

hushåll att efterfråga goda och

tillräckligt rymliga bostäder.

Vad utskottet ovan anfört om

bostadsbidragens roll som

bostadspolitiskt instrument m.m. bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

Nytt system för inkomstprövning

En av de stora bristerna med det

nuvarande systemet för inkomstprövning

är enligt propositionen att det i

efterhand är svårt att kontrollera hur

stora belopp som totalt sett betalats ut

utifrån felaktiga inkomstuppgifter. Det

är enligt regeringsförslaget därför

nödvändigt att införa ett system för

inkomstprövningen med realistiska

möjligheter att göra definitiva

avstämningar och fastställande av det

utbetalade bidragsbeloppet. En slutlig

avstämning och efterjustering av

felaktigt utbetalda belopp minskar

kostnaderna för bostadsbidragen och ökar

tilltron till systemet.

I korthet innebär förslaget att ett

preliminärt bostadsbidrag betalas ut

efter ansökan där uppskattad årsinkomst

anges. Inkomst av näringsverksamhet

skall härvid normalt antas vara minst

lika hög som enligt senaste

taxeringsbeslut. Preliminärt

bostadsbidrag beviljas och utbetalas för

högst tolv månader, normalt fr.o.m. den

månad ansökan inkommit till

försäkringskassan. Preliminärt bidrag

kan under vissa förutsättningar sättas

ned. En ökning av det preliminära

bidraget skall kräva en ny ansökan.

Bostadsbidrag bestäms slutligt på

grundval av de inkomstuppgifter som

skattemyndigheterna fastställer vid

taxeringen för det kalenderår det

preliminära bostadsbidraget avsett, med

vissa tillägg och justeringar. För högt

resp. för lågt preliminärt bidrag

korrigeras när det slutliga

bostadsbidraget beslutas. Den föreslagna

modellen med preliminära och slutligt

fastställda bostadsbidrag avser endast

den bidragsgrundande inkomsten. Det

betyder att övriga faktorer behandlas på

samma sätt som i gällande system. Det är

således endast den bidragsgrundande

inkomsten som enligt förslaget bör vara

preliminär och stämmas av mot de

inkomstuppgifter som fastställs vid

taxeringen. Samtidigt föreslås att

bidragstagaren, liksom i dag, bör vara

skyldig att anmäla sådana ändrade

förhållanden som påverkar storleken på

bostadsbidraget.

Ränta och avgift skall betalas på

återbetalade och utbetalade belopp i

enlighet med föreskrifter som regeringen

eller, efter regeringens bemyndigande,

Riksförsäkringsverket meddelar.

Det föreslagna inkomstprövningssystemet

beräknas minska kostnaderna för

bostadsbidragen med ca 1 100 miljoner

kronor per helår.

Till grund för förslaget om att införa

ett nytt system för inkomstprövning av

bostadsbidragen ligger bl.a. en strävan

att förbättra träffsäkerheten i

bostadsbidragssystemet samtidigt som det

görs effektivare med avseende på hur

tillgängliga medel används. Det uttalade

syftet med reformeringen av

inkomstprövningssystemet är sålunda att

den bostadsbidragsgrundande inkomsten på

ett bättre sätt än i dag skall svara mot

den verkliga inkomsten som den bestäms

vid taxeringen.

Vid den effektivitetsrevision av

bostadsbidragen som Riksrevisionsverket

genomfört har verket kommit till

slutsatsen att staten tvingas betala för

mycket för att uppnå de målen med

bostadsbidragen. Som den primära

åtgärden för att förbättra

effektiviteten i bostadsbidragen med

bibehållen måluppfyllelse föreslår

Riksrevisionsverket att ett nytt

inkomstprövningssystem skall införas.

Verket ansluter sig härvid till det

system som bostadsbidragsutredningen

lagt fram, dvs. ett

inkomstprövningssystem som i huvudsak

överensstämmer med det förslag som

regeringen nu förelagt riksdagen.

Vad som ovan redovisats ger enligt

utskottets mening vid handen att ett

nytt inkomstprövningssystem bör införas

i enlighet med regeringens förslag.

Individuella inkomstgränser

Syftet med bostadsbidraget är enligt

propositionen bl.a. att ge ekonomiskt

svaga hushåll möjligheter att hålla sig

med goda och tillräckligt rymliga

bostäder. Den nuvarande gränsen för

inkomstprövning baseras på hushållets

sammanlagda inkomster. Det bidragsbelopp

som räknas fram enligt reglerna för

särskilt bidrag och bidragsgrundande

bostadskostnad reduceras med 20 % av

hushållets bidragsgrundande inkomst över

117 000 kr. Detta kan enligt

regeringsförslaget medföra att

bostadsbidraget fungerar som en

subvention till de hushåll där någon av

föräldrarna väljer att vara hemma på

heltid eller att minska sin arbetstid.

Mot bakgrund av de kraftiga

neddragningar som nu föreslås, är det

enligt förslaget inte rimligt att via

bostadsbidragen subventionera

minskningar av arbetstiden till mycket

låga nivåer. I de fall någon av

föräldrarna valt att vara hemma med

barnen på heltid, är hushållets totala

omkostnader oftast lägre än de skulle ha

varit om båda föräldrarna i stället valt

att förvärvsarbeta. Samtidigt får de ett

betydligt högre bostadsbidrag än ett

likvärdigt hushåll där t.ex. en av

makarna arbetar heltid och den andra

halvtid.

Enligt regeringens uppfattning bör de

samlade marginaleffekter som genom

nuvarande bostadsbidragssystem uppkommer

för dem som vill börja förvärvsarbete

minskas. Samtidigt bör den s.k.

arbetslinjen förstärkas. Med hänvisning

härtill föreslås att den nuvarande

inkomstgränsen för hushåll med barn, 117

000 kr, ersätts med individuella

inkomstgränser för den sökande och den

medsökande. På hushållsnivå skall

inkomstgränserna summeras till samma

belopp som i nuvarande system. För

gifta/sammanboende bestäms därmed de

individuella inkomstgränserna till 58

500 kr. För ensamstående skall gränsen

vara 117 000 kr.

Förslaget beräknas på årsbasis leda

till en besparing på ca 300 miljoner

kronor.

Förslaget om individuella

inkomstgränser behandlas i två motioner.

Enligt motion 1995/96:Bo27 (kds)

yrkande 2 bör förslaget om införande av

individuella inkomstgränser avslås -

detta främst av familjepolitiska skäl.

Valet av hur ett hushåll intjänar och

använder sina pengar måste enligt

motionen vara individernas eget, och

inte statens. Hushållets sammanlagda in

komst bör därför utgöra grunden för

bostadsbidraget.

I motion 1995/96:Bo28 (v) yrkande 6

anförs att Vänsterpartiet delar

uppfattningen att det skall löna sig att

arbeta och att bostadsbidraget inte

skall fungera som en subvention till de

hushåll där någon av föräldrarna stannar

hemma eller minskar sin arbetstid.

Enligt motionen kan de individuella

inkomstgränserna därför accepteras.

Däremot anges det vara en orimlig

konsekvens av de föreslagna reglerna att

hushåll med låga inkomster där båda

arbetar får minskade bidrag. Den

besparing om 300 miljoner kronor som

regeringsförslaget ger bör enligt

motionen därför även fortsättningsvis

användas till att förstärka

bostadsbidragen för den aktuella gruppen

av hushåll.

Med anledning av vad som i proposition

och motioner förordats beträffande

införande av individuella inkomstgränser

i bostadsbidragssystemet får utskottet

anföra följande.

De inkomstgränser som i dag finns i

bostadsbidragssystemet avser hushållets

samlade inkomst. Som framhålls i

propositionen är en effekt av detta att

bostadsbidragen i vissa fall kommer att

fungera som en subvention till de

hushåll där någon av föräldrarna väljer

att helt stanna hemma eller att minska

sin arbetstid. Samtidigt innebär

nuvarande system att det kan uppkomma en

direkt privatekonomisk förlust om t.ex.

en hemmavarande förälder börjar

förvärvsarbeta genom att bostadsbidraget

då kan komma att reduceras. Med

individuella inkomstgränser mildras

marginaleffekterna för familjen om även

den hemarbetande föräldern väljer att gå

ut i förvärvsarbete. Utskottet delar den

i propositionen framförda uppfattningen

att de samlade marginaleffekter som kan

uppkomma genom dagens

bostadsbidragssystem bör minskas.

De ovan anförda skälen och behovet av

besparingar i statsbudgeten motiverar

enligt utskottets mening att

individuella inkomstgränser införs i

enlighet med regeringens förslag.

Utskottets ställningstagande i denna del

innebär att förslaget i motion

1995/96:Bo27 (kds) yrkande 2 om att

dagens inkomstgränser skall behållas

avstyrks.

Utskottet kan inte heller ställa sig

bakom förslaget i motion 1995/96:Bo28

(v) yrkande 6 om att den besparing som

införandet av individuella

inkomstgränser medför skall användas

till en förstärkning av bostadsbidragen

till hushåll med låga inkomster där båda

arbetar. Det statsfinansiella läget gör

det enligt utskottets mening inte

möjligt att avstå från den besparing som

de ovan förordade reglerna ger. Motionen

avstyrks.

Förmögenhetsprövning

Vid behovsprövning av bostadsbidrag tas

i dagens system hänsyn till

bidragssökandens förmögenhet endast

genom att förmögenhetens avkastning, med

beaktande av vissa fribelopp, räknas in

i den bidragsgrundande inkomsten.

Disponerar hushållet en ansenlig

förmögenhet får dock denna, genom den

s.k. generalklausulen, beaktas och

bostadsbidraget fastställas till ett

lägre belopp.

Enligt regeringsförslaget påverkas

emellertid bärkraften i de hushåll som

har likvida förmögenhetstillgångar inte

enbart av den avkastning som kapitalet

ger. Med hänvisning härtill föreslås att

i den bidragsgrundande inkomsten skall

inkluderas 15 % av den del av ett

hushålls nettoförmögenhet som överstiger

100 000 kr. Enligt förslaget skall i

beloppet medräknas även hemmavarande

barns förmögenhet. Däremot föreslås att

förmögenhetsvärdet i den bostad för

vilken bidragstagaren sökt bostadsbidrag

skall exkluderas. Inte heller skall

skulder med säkerhet i bostaden beaktas

när nettoförmögenheten fastställs. Vad

gäller företagsförmögenhet innebär

förslaget att detta slags tillgångar och

skulder, åtminstone tills vidare, inte

skall omfattas av

förmögenhetsprövningen.

Förslaget beräknas på årsbasis leda

till en besparing på ca 60 miljoner

kronor.

Vad i propositionen förordats

beträffande förmögenhetsprövningen har

inte mött invändningar i motioner. En

förmögenhetsprövning i enlighet med

regeringens förslag bör enligt

utskottets mening införas.

Förmögenhet i egnahem och bostadsrätter

I den bostadskostnad som ligger till

grund för bostadsbidraget ingår hyra

eller avgift beroende på upplåtelseform,

räntekostnader för lån samt

uppvärmningskostnader. För egnahem och

småhus på lantbruksenhet ingår, förutom

räntekostnader och

uppvärmningskostnader, tomträttsavgäld

och driftskostnader. För bostadsrätter

gäller dessutom att lånet skall ha

tagits upp i direkt anslutning till

förvärvet. En förutsättning är att

bostadsrätten har satts i pant på sådant

sätt att den vid bristande betalning kan

tas i mät för skulden.

När boendekostnaden bestäms tas hänsyn

till skatteeffekten av avdragsrätten för

räntor genom att endast 70 % av det

verkliga beloppet får tas upp. Enligt

förslaget i propositionen är det inte

rimligt att bostadsbidrag lämnas för den

del av räntan som utgör en kompensation

för inflationen, eftersom detta innebär

att bostadbidragen subventionerar en

förmögenhetsuppbyggnad. Beaktandet av

skuldräntor i bostadskostnaderna bör

enligt förslaget därför begränsas

ytterligare utöver den reducering som nu

görs för skatteeffekten av ränteavdrag.

Det bör ske genom att det föreskrivs att

en schablonmässigt angiven andel av

skuldräntorna brutto inte skall få

inräknas i den bidragsgrundande

bostadskostnaden. Enligt förslaget är 3

procentenheter för närvarande en lämplig

nivå för reduceringen. Denna procentsats

bör därför gälla tills vidare.

Procentsatsen bör dock kunna ändras med

anledning av förändringar i

inflationstakten. Sådana justeringar

föreslås dock inte göras fortlöpande

utan endast vid avsevärda förändringar.

Den besparing som beräknas uppkomma

genom förslaget uppgår till ca 300

miljoner kronor per helår.

Enligt motion 1995/96:Bo29 (mp) kan det

i propositionen förda resonemanget

teoretiskt sett vara riktigt. Däremot

anses det finnas en betydande osäkerhet

om och i så fall hur den angivna

förmögenhetsuppbyggnaden äger rum.

Förslaget bör enligt motionens yrkande 1

därför avslås.

Med de regler som i dag gäller beaktas

inte förmögenhet i egnahem och

bostadsrätter vid beräkningen av

bostadsbidrag. Som framhålls i

propositionen innebär detta att

bostadsbidragen bidrar till en

förmögenhetsuppbyggnad i dessa bostäder.

Syftet med det nu föreliggande förslaget

är att minska subventioneringen av denna

förmögenhetsuppbyggnad. Förslaget

innebär också att investeringar i

bostäder med avseende på avkastningen

kommer att behandlas på ett mera

likvärdigt sätt jämfört med andra

investeringar. Sammantaget talar de i

propositionen anförda skälen enligt

utskottets mening för att förslaget bör

genomföras.

Utskottet har noterat att motion

1995/96:Bo29 (mp) uttrycker förståelse

för det resonemang avseende

förmögenhetsuppbyggnaden som

regeringsförslaget bygger på.

Invändningarna mot förslaget synes

närmast avse att

förmögenhetsuppbyggnadens omfattning

inte tillräckligt klargjorts. Det kan

erinras om att den schablon med vilken

skuldräntan enligt förslaget skall

reduceras vid beräkningen av

räntekostnaden i princip är tänkt att

motsvara förväntad inflation plus en

långsiktigt real förmögenhetstillväxt.

Enligt utskottets mening bör

regeringens förslag genomföras i vad

avser hänsynstagande till förmögenhet i

egnahem och bostadsrätter i

bostadsbidragssammanhang. Motion

1995/96:Bo29 (mp) yrkande 1 avstyrks.

Realisationsvinster inkluderas i den

bidragsgrundande inkomsten

I samband med de förändringar som

genomfördes av bostadsbidragen år 1994

undantogs realisationsvinster från

kapitalinkomsten vid beräkning av

bidragsgrundande inkomst. Motiven för

detta ställningstagande var främst av

administrativ karaktär. I det nu

föreslagna inkomstprövningssystemet med

en slutlig avstämning av bostadsbidragen

kvarstår enligt regeringens mening inte

längre dessa motiv. Enligt

regeringsförslaget bör därför under året

uppkomna realisationsvinster inkluderas

i den bidragsgrundande inkomsten, och då

som inkomst av kapital. Avdrag mot

realisationsvinst får göras för

realisationsförluster under samma

beskattningsår. Några undantag för

realisationsvinster till följd av

fastighetsförsäljning förordas inte.

Dock föreslås att skattelagstiftningens

regler om uppskovsavdrag skall gälla.

Förslaget beräknas på årsbasis leda

till en besparing på ca 100 miljoner

kronor.

Utskottet delar vad som i propositionen

anförts beträffande beaktande av

realisationsvinster vid beräkning av den

bidragsgrundande inkomsten. Även enligt

utskottets mening bör hänsyn tas till

realisationsvinster vid beräkning av den

bostadsbidragsgrundande inkomsten.

Bostadsbidragsgrundande inkomst för

egenföretagare

Skattelagstiftningen ger egenföretagare

möjlighet till olika resultatreglerande

åtgärder som enligt propositionen i

bostadsbidragssammanhang gynnar

näringsinkomster framför andra

inkomster. Enligt regeringens bedömning

är detta inte rimligt, utan löntagare

och egenföretagare bör vid ansökan om

bostadsbidrag i största möjliga

utsträckning behandlas likvärdigt. Med

hänvisning härtill föreslås att inkomst

av näringsverksamhet som ingår i

bidragsgrundande inkomst skall ökas

genom att vissa avdrag som till stor del

har karaktär av vinstdispositioner

återläggs. Det gäller avsättning till

periodiseringsfonder, avdrag för egen

pension (viss del) samt ökning av

expansionsmedel. Även avdrag för

underskott från tidigare beskattningsår

skall enligt förslaget återläggas.

Att avsätta medel till

periodiseringsfond och till den egna

pensionen är enligt motion 1995/96:Bo27

(kds) ett sätt för företagaren att säkra

sin och företagets framtid. En på detta

sätt uppbyggd buffert är därför inte att

betrakta som en del i den

bidragsgrundande inkomsten. Med

hänvisning härtill och till behovet av

en översyn av inkomstbegreppet för

näringsidkare i socialförsäkrings- och

bidragssammanhang förordas i motionens

yrkande 3 att regeringsförslaget skall

avslås i vad avser beräkningen av den

bostadsbidragsgrundande inkomsten för

egenföretagare.

Grundläggande för regeringens förslag i

fråga om beräkningen av den

bostadsbidragsgrundande inkomsten för

egenföretagare är att åstadkomma en

likställighet i inkomstbegreppet mellan

egenföretagare och löntagare. Som

framhålls i propositionen har

egenföretagare möjlighet att reglera

sina inkomster från näringsverksamheten

på ett sätt som i

bostadsbidragssammanhang kan gynna

näringsinkomster framför andra

inkomster. Detta är inte rimligt.

Strävan bör sålunda vara att löntagare

och egenföretagare vid ansökan om

bostadsbidrag behandlas på ett

likvärdigt sätt. Samtidigt är det inte

helt okomplicerat att med utgångspunkt i

egenföretagares taxerade inkomst räkna

fram en med löntagare jämförbar

inkomstnivå. I propositionen anförs

också att inkomstbegreppet för

egenföretagare bör ses över inom flera

delar av bidrags- och

socialförsäkringssystemen. De nu

förordade reglerna är därför att

betrakta som tillfälliga i avvaktan på

en sådan översyn.

Med hänvisning till det nu anförda bör

enligt utskottets mening regeringens

förslag genomföras i vad avser

beräkningen av den bostadsbidragsgrun

dande inkomsten för egenföretagare.

Utskottet delar sålunda inte den i

motion 1995/96:Bo27 (kds) yrkande 3

framförda uppfattningen att förslaget

bör avslås i avvaktan på en mera allmän

översyn. Även om utskottet kan ansluta

sig till motionärernas uppfattning att

en översyn av inkomstbegreppet för

egenföretagare bör komma till stånd

motiverar inte detta enligt utskottets

mening att den av regeringen föreslagna

justeringen av inkomstbegreppet skjuts

på framtiden. Motionen avstyrks sålunda.

Avdragsregler för resor och övriga

kostnader

En utgångspunkt för det nya

inkomstprövningssystemet är att det

skall utformas så att inkomstunderlaget

är lätt att stämma av mot de

taxeringsuppgifter m.m. som i

registerform finns om bidragstagarens

inkomster. I bostadsbidragssammanhang

gäller fr.o.m. den 1 januari 1994 att

avdrag för resor till och från arbete

endast får göras för kostnader som

överstiger 5 000 kr. I

skattelagstiftningen är denna gräns i

dag 6 000 kr. Att ha en annan

avdragsgräns i bostadsbidragssystemet än

den som gäller vid beskattningen för

arbetsresor och andra vanliga

avdragsgilla omkostnader bör enligt

propositionen därför inte komma i fråga.

Med hänvisning härtill föreslås att

reglerna för avdrag för resor och övriga

kostnader skall vara desamma inom

bostadsbidragssystemet som inom

inkomstskattesystemet.

Förslaget beräknas ge upphov till en

besparing på ca 20 miljoner kronor per

helår.

En förutsättning för att det ovan

förordade systemet för inkomstprövning

av bostadsbidragen skall kunna

administreras på ett enkelt och säkert

sätt är bl.a. att de inkomstbegrepp som

används i bostadsbidragssammanhang och

vid beskattningen är så lika som

möjligt. Enligt utskottets mening bör

regeringens förslag genomföras i vad

avser avdragsreglerna för resor och

övriga kostnader vid beräkningen av den

bidragsgrundande inkomsten.

Det särskilda bidraget

I bostadsbidraget till hushåll med

hemmavarande barn ingår ett särskilt

belopp, som lämnas oberoende av

bostadskostnadens storlek. Bidraget är

differentierat beroende på antalet barn

i familjen och lämnas under år 1996 till

familjer med ett barn med 600 kr per

månad, till familjer med två barn med

900 kr per månad och till familjer med

tre eller flera barn med 1 200 kr per

månad. Det särskilda bidraget kan i

princip betraktas som ett inkomstprövat

barnbidrag och utgår därför även till de

hushåll som saknar egen bostad.

Efter utgången av år 1995 beviljas inga

nya flerbarnstillägg. De familjer som

före den 1 januari 1996 beviljats sådant

stöd får dock behålla det till dess att

rätten upphör enligt gällande regler.

Enligt propositionen berörs de familjer

som har många barn (fler än tre) i

större utsträckning än familjer med

färre barn av det framförda förslaget om

ny beräkning av bidragsgrundande

bostadskostnad i egnahem och

bostadsrätt. Det särskilda bidraget i

bostadsbidragssystemet föreslås därför

höjt från 1 200 till 1 500 kr per månad

för familjer med fyra barn och till 1

800 kr per månad för familjer med fem

eller flera barn i takt med att

flerbarnstilläggen fasas ut.

Kostnaden för den föreslagna höjningen

beräknas till ca 5 miljoner kronor år

1997.

Att det särskilda bidraget skulle vara

en ersättning för försämrade barnbidrag

är enligt motion 1995/96:Bo28 (v) en

sanning med modifikation. Enligt

motionen är dock bidraget ett steg i

rätt riktning för att stärka ekonomin

för barnfamiljer med många barn, varför

förslaget bör genomföras. I motionens

yrkande 7 begärs också ett riksdagens

tillkännagivande med denna innebörd.

Som utskottet har uppfattat förslaget i

motion 1995/96:Bo28 (v) innebär det

inget annat än en tillstyrkan av det av

regeringen framlagda förslaget till

höjning av det särskilda bidraget. En

bred enighet torde sålunda råda om att

den av regeringen förordade höjningen

skall genomföras. Förslaget bör därför

genomföras. Ett bifall till motion

1995/96:Bo28 (v) yrkande 7 kan vid ett

sådant ställningstagande inte anses

tjäna något syfte. Motionsyrkandet

avstyrks.

Bostadsbidrag till ungdomar under 29 år

Vid så omfattande besparingsåtgärder som

nu behöver företas i

bostadsbidragssystemet måste enligt

regeringen boendestandarden för hushåll

med barn prioriteras. Enligt

propositionen har hushåll utan barn

normalt en större flexibilitet och

anpassningsförmåga än barnhushåll.

Regeringen bedömer därför att

bostadsbidraget till ungdomar som inte

studerar bör kunna slopas fr.o.m. den 1

januari 1997. Samtidigt anges att

inriktningen bör vara att också det

nuvarande bostadsbidraget till studenter

skall upphöra. Detta bör enligt

förslaget ske i samband med att ett nytt

studiestödssystem träder i kraft. Med

avseende på pågående utredningsarbete

m.m. bedöms detta kunna ske tidigast den

1 juli 1997. Studerande ungdomar utan

barn föreslås med hänsyn härtill tills

vidare ha rätt till bostadsbidrag.

Den besparing som uppkommer genom

förslaget beräknas till 300 miljoner

kronor per helår.

Förslaget om att avveckla

bostadsbidragen till ungdomar som inte

studerar avvisas i fyra motioner.

Med avseende på den utsatta ekonomiska

situationen för många ungdomar är det

enligt motion 1995/96:Bo25 (mp)

felaktigt att slopa bostadsbidragen till

ungdomar som inte studerar. Redan nu har

många ungdomar det besvärligt med sitt

boende och att neka dem bostadsbidrag

kan enligt motionen ge negativa sociala

konsekvenser. Det anges bl.a. kunna leda

till att ungdomar tvingas söka

socialbidrag för att kunna klara sitt

boende. I motionens yrkande 1 hemställs

därför om avslag på regeringens förslag

i denna del. Samtidigt förordas i

motionens yrkande 2 att den övre

åldersgränsen för ungdomsbostadsbidragen

skall sänkas till 26 år. Enligt

förslaget bör sålunda bostadsbidrag

fortsättningsvis kunna utgå till

ungdomar i åldern 18-26 år.

Även i motion 1995/96:Bo28 (v) yrkande

8 avvisas regeringens förslag att

avveckla bostadsbidragen till de

ungdomar som inte studerar. Förslaget

innebär enligt motionen en risk för att

kostnader vältras över på kommunerna

genom ökade socialbidrag till de

ungdomar som mister sina bostadsbidrag.

I motion 1995/96:Bo30 (s) framhålls att

den ungdomspolitiska kommittén som ett

av sina uppdrag har att analysera

utvecklingen av bostadsförsörjningen för

ungdomar och underlätta deras inträde på

bostadsmarknaden. Kommittén beräknas

avge ett betänkande senast i oktober

1996. Enligt motionen vore det med

avseende härpå, och med hänsyn till

svårigheterna att förutse konsekvenserna

av ett uppdelat bostadsbidrag för

studerande och icke studerande, rimligt

att avvakta med beslutet om borttagande

av ungdomsbostadsbidraget till dem som

inte studerar. I motionen begärs därför

ett riksdagens tillkännagivande till

regeringen med denna innebörd.

De senaste årens kraftigt ökande

utgifter för bostadsbidragen gör det

enligt motion 1995/96:Bo32 (c)

nödvändigt att hejda de snabba

kostnadsökningarna. Den av regeringen

föreslagna totala besparingen i

bostadsbidragen bör enligt motionen

därför genomföras. Däremot avvisas

förslaget om att helt slopa möjligheten

till bostadsbidrag för icke studerande

ungdomar. Enligt motionen är

arbetslösheten i denna grupp betydande

varför behovet av bostadsbidrag är

stort. En avveckling av bidragen anges

dessutom kunna ge upphov till sociala

problem.

Regeringsförslaget innebär minskade

utgifter om 300 miljoner kronor räknat

på helår. För att kunna uppnå denna

besparing utan att ta bort

bostadsbidragen till ungdomar som inte

studerar förordas i c-motionen i första

hand att ytterligare begränsningar görs

i den bostadsbidragsgrundande

bostadsytan. I andra hand föreslås en

sänkning av den andel av boendekostnaden

som ersätts med bidrag.

Med anledning av vad som i proposition

och motioner förordats beträffande

bostadsbidragen till ungdomar under 29

år vill utskottet anföra följande.

I dagens ekonomiska situation är

ungdomar en utsatt grupp både på

arbetsmarknaden och på bostadsmarknaden.

Arbetslösheten är högre bland ungdomar

än bland den äldre arbetskraften, och i

den mån de har arbete har de ofta lägre

lön. Bland ungdomar finns det sålunda

ett betydande antal som lever under små

ekonomiska omständigheter. Samtidigt är

ungdomar den grupp som i många avseenden

har det svårast på bostadsmarknaden. De

är ofta hänvisade till det nyare och

därmed också dyrare bostadsbeståndet.

Sammantaget innebär detta att många

ungdomar har haft svårt att etablera sig

på bostadsmarknaden. Det belyses också

av att de i större utsträckning än

tidigare bor kvar i föräldrahemmet och

att de flyttar hemifrån vid allt högre

ålder. Det är inte heller ovanligt att

ungdomar flyttar tillbaka till sitt

föräldrahem därför att de inte längre

har råd med ett eget boende. Fenomenet

är i dag så vanligt att det fått ett

eget namn - mambo.

I en situation där många ungdomar av

ekonomiska och andra skäl har svårt att

ekonomiskt klara ett eget boende med en

rimlig standard spelar bostadsbidragen

en väsentlig roll. Bidraget kan i många

fall utgöra skillnaden mellan ett

acceptabelt boende och andra för den

unge mindre bra lösningar. Det är inte

tillfredsställande att unga människor

nödgas bo kvar hos sina föräldrar långt

efter avslutad skolgång eller att de

under lång tid skall hänvisas till

andrahandsboende eller andra tillfälliga

lösningar. Sammantaget talar detta

enligt utskottets mening för att

ungdomar även fortsättningsvis bör kunna

erhålla stöd för sitt boende när deras

inkomst- och boendeförhållanden så

motiverar.

När det gäller ungdomar som studerar

har också regeringen kommit till

slutsatsen att bostadsbidragen bör

behållas. Även om det i propositionen

uttalas att bostadsbidragen till

studerande på sikt bör upphöra

förutsätts att kompenserande åtgärder

samtidigt införs i studiestödssystemet.

Ett motiv för regeringens

ställningstagande anges vara att det för

att stimulera ungdomar att läsa vidare

är väsentligt att studenterna har en

acceptabel bostadssituation. Utskottet

delar denna uppfattning. Samtidigt finns

det också andra mera övergripande skäl

av den karaktär som redovisats ovan som

motiverar att alla ungdomar - detta

oavsett om de studerar eller inte - har

ett godtagbart boende. Enligt utskottets

mening bör bostadsbidragen behållas

också för de ungdomar som inte studerar.

I enlighet med vad som förordats i

motionerna 1995/96:Bo25 (mp) yrkande 1,

1995/96:Bo28 (v) yrkande 8, 1995/96:Bo30

(s) samt 1995/96:Bo32 (c), denna motion

såvitt nu är i fråga, avstyrks sålunda

regeringens förslag i vad avser

ungdomsbostadsbidragen. Vad i motion

1995/96:Bo25 (mp) yrkande 2 förordats om

den övre åldersgränsen för

ungdomsbostadsbidragen får därmed anses

sakna aktualitet. Förslaget avstyrks.

Regeringens förslag om att slopa

bostadsbidragen till de ungdomar som

inte studerar beräknas ge en besparing

på 300 miljoner kronor räknat på helår.

En förutsättning för att dessa

bostadsbidrag skall kunna bibehållas är

enligt utskottets mening att besparingen

om 300 miljoner kronor åstadkoms på

annat sätt inom bostadsbidragsanslaget.

I motion 1995/96:Bo32 (c) förordas att

sparmålet skall uppnås genom

begränsningar i den bidragsgrundande

bostadsytan utöver vad regeringen

föreslagit. Utskottet delar denna

uppfattning. Till den närmare

utformningen av dessa ytgränser och till

motiveringarna härför återkommer

utskottet i följande avsnitt.

Begränsning av bidragsgrundande

bostadsyta

I fråga om en bostads utrymmesstandard

har de bostadspolitiska målen

preciserats i form av olika normer. Den

mest generösa av dessa innebär att varje

barn skall kunna erbjudas ett eget

sovrum. Det betyder att ett hushåll med

ett barn enligt normen skall bo i tre

rum och kök, att ett hushåll med två

barn skall bo i fyra rum och kök osv.

Enligt propositionen finns det inga

övertygande motiv till en fortsatt

subventionering av bostadsytor, som i

betydande grad överstiger denna norm.

Den bidragsgrundande bostadsytan bör

enligt förslaget därför begränsas och

ytnormen fastställas utifrån en generös

tolkning av den aktuella normen omsatt

till bostadsyta. Förslaget innebär

dessutom att ytgränsen för bidrag till

ungdomar utan barn mellan 18 och 29 år

skall samordnas med denna princip för

begränsning av bidragsgrundande

bostadsyta.

Enligt förslaget bör den

bidragsgrundande bostadsytan begränsas

enligt följande, för

hushåll med ett barn högst 90 m2

hushåll med två barn högst 110 m2

hushåll med tre barn högst 130 m2

hushåll med fyra barn högst 150 m2

hushåll med fem eller flera barn högst 170 m2

ungdomar mellan 18 och 29 år utan barn högst 70 m2

Om sökanden eller någon medlem av

familjen är funktionshindrad skall

enligt förslaget större bostadsyta få

beaktas. För hushåll med en bostadsyta

som överstiger den högsta

bidragsgrundande bostadsytan fastställs

den bidragsgrundande boendekostnaden

genom att den fulla boendekostnaden

multipliceras med kvoten mellan den

högsta bidragsgrundande bostadsytan och

bostadens yta.

Syftet med de bostadsbidrag som utgår

till hushåll med enbart

umgängesrättsbarn är enligt

regeringsförslaget att föräldrar som på

grund av vårdnad eller umgänge tidvis

har sitt barn boende hos sig skall kunna

ge barnet en god bostad de dagar som

barnet vistas hos denne. Bidragen skall

vidare ge ett stöd till de delar av

bostadens kostnader som barnets behov

för med sig och som ligger över den

baskonsumtion som alla vuxna normalt har

för egen del. Bostadsbidrag till hushåll

med enbart umgängesrättsbarn bör enligt

förslaget därför endast lämnas för

bostäder på minst 2 rum och kök eller

kokvrå och på minst 40 m2. I övrigt

föreslås samma ytgränser gälla för

hushåll med enbart umgängesrättsbarn som

för hushåll med barn.

Förslaget beräknas på årsbasis leda

till en besparing på ca 390 miljoner

kronor.

För nyansökningar om bostadsbidrag

föreslås de nya bestämmelserna träda i

kraft den 1 juli 1996 och i övrigt för

bostadsbidrag som lämnas fr.o.m. den 1

januari 1997. Den besparing som

härigenom uppkommer för budgetåret

1995/96 beräknas till ca 130 miljoner

kronor.

Enligt motion 1995/96:Bo29 (mp) bör

inte kontakten mellan föräldrar och barn

detaljstyras. Ekonomiska incitament kan

enligt motionen utgöra ett sådant

styrmedel. En förälders ekonomi och inte

bostadens storlek bör därför även

fortsättningsvis vara avgörande för om

bostadsbidrag skall utgå eller ej. I

motionens yrkande 2 yrkas med hänvisning

härtill avslag på förslaget om en minsta

bostad som förutsättning för

bostadsbidrag.

Förslaget i motion 1995/96:Bo32 (c)

såvitt nu är i fråga innebär, som

framgår ovan, att bibehållandet av

bostadsbidragen för de ungdomar som inte

studerar i första hand skall finansieras

genom justeringar av de av regeringen

föreslagna ytgränserna.

Utskottet behandlar först frågan om

gränsen för den högsta bidragsgrundande

bostadsytan.

Dagens bostadsbidragsregler innehåller

inte några bestämmelser som begränsar

den bostadsyta som kan ligga till grund

för bostadsbidraget. Det innebär att

bostadsbidrag kan komma att utgå för

bostadsytor som ligger långt över vad

som kan anses motiverat av

bostadspolitiska skäl. Utskottet delar

regeringens uppfattningen att

bidragsgivningen bör begränsas i dessa

fall. Även enligt bostadsutskottets

mening bör sålunda bostadsbidragen

reduceras för de bostäder som ligger

vver vad som kan anses vara en normal

ytstandard.

Som framgår ovan utgår det förslag till

ytgränser som regeringen lagt fram inte

bara från den mest generösa av de

utrymmesnormer som tagits fram utan

dessutom från en generös tolkning av

denna norm. Detta kan belysas med den

föreslagna begränsningen till 90 m2 för

hushåll med ett barn. För ett hushåll

med denna sammansättning förutsätter den

använda normen att bostaden skall bestå

av tre rum och kök. Det betyder att en

normal trerummare med god marginal ryms

inom den ytgräns som regeringen

förordar. Med avseende på att ytgränsen

i regeringsförslaget sedan ökas med 20

m2 för varje tillkommande barn upp till

fem barn måste även dessa hushåll anses

tillförsäkrade en mycket god

utrymmesstandard inom ramen för de

uppsatta gränserna. Utan att åsidosätta

den norm som ligger till grund för

regeringsförslaget bör det enligt

utskottets mening mot bakgrund härav

vara möjligt att något sätta ned

ytgränserna i förhållande till dem som

regeringen förordat.

Den besparing som utskottet ovan

förordat för att möjliggöra att

bostadsbidragen behålls också för de

ungdomar som inte studerar uppgår till

300 miljoner kronor. En besparing av

denna storleksordning kan uppnås genom

att minska de av regeringen förordade

ytgränserna med 10 m2 för alla

hushållstyper. För ett hushåll med ett

barn innebär detta att den

bidragsgrundande bostadsytan begränsas

till 80 m2. En normalstor treumslägenhet

torde sålunda rymmas också inom denna

ytgräns. Även med utskottets förslag

ökas sedan den högsta bidragsgrundande

ytan med 20 m2 för varje tillkommande

barn.

Sammanfattningsvis förordar utskottet

sålunda att den bidragsgrundande

bostadsytan begränsas enligt följande,

för

hushåll med ett barn

högst 80 m2 hushåll med två barn

högst 100 m2 hushåll med tre barn

högst 120 m2 hushåll med fyra barn

högst 140 m2 hushåll med fem eller

flera barn högst

160 m2 ungdomar mellan 18 och 29 år

utan barn högst

60 m2

Vad i övrigt i propositionen föreslagits

beträffande den högsta bidragsgrundande

bostadsytan tillstyrks av utskottet.

Även enligt utskottets mening bör

sålunda de förordade ytgränserna

tillämpas på nyansökningar om

bostadsbidrag fr.o.m. den 1 juli 1996

och i övrigt för bostadsbidrag som

lämnas fr.o.m. den 1 januari 1997.

Avslutningsvis behandlar utskottet i

detta avsnitt frågan om en minsta

ytgräns m.m. för bostadsbidrag till

hushåll med enbart umgängesrättsbarn.

Bostadsbidragen till hushåll med enbart

umgängesrättsbarn har, som redovisats

ovan, två uttalade syften. Bidragen

skall dels göra det möjligt för

umgängesrättsföräldern att ge barnet en

god bostad de dagar barnet vistas hos

denne, dels ge ett stöd till den del av

bostadskostnaden som ligger över de

basbehov som en vuxen normalt har.

Enligt regeringsförslaget bör det med

hänsyn härtill ställas krav på en viss

bostadsstorlek för att bostadsbidrag

skall kunna utgå. Utskottet delar denna

uppfattning. I enlighet med förslaget i

propositionen bör bostadsbidrag till

hushåll med enbart umgängesrättsbarn

endast lämnas för bostäder på minst 2

rum och kök eller kokvrå och med en yta

på minst 40 m2. Utskottets

ställningstagande innebär att motion

1995/96:Bo29 (mp) yrkande 2 avstyrks.

Direktutbetalning av bostadsbidrag

Enligt 23 § första stycket i den nu

gällande lagen om bostadsbidrag får

försäkringskassan på begäran av sökanden

besluta att bidraget skall betalas ut

till någon annan än denne.

Riksförsäkringsverket har i sina

allmänna råd om bostadsbidrag (1993:6)

rekommenderat försäkringskassorna att

bifalla en framställning från sökanden

om utbetalning till annan endast om det

finns särskilda skäl för detta, såsom

fysisk eller psykisk sjukdom eller andra

jämförliga tillstånd

Bostadsutskottet har i betänkandet

1994/95:BoU14 med anledning av två

motioner behandlat frågan om

direktutbetalning av bostadsbidrag till

hyresvärd. Utskottets och riksdagens

ställningstagande med anledning härav

innebar i korthet att regeringen

anmodades att ta initiativ till en

översyn i vilken borde belysas de olika

aspekter - samhällsekonomiska,

privatekonomiska, administrativa och

andra - som kunde finnas på frågan.

Enligt beslutet borde regeringen

därefter i förening med sin syn på

frågan återkomma till riksdagen i

ärendet i sådan tid att den nya

ordningen kunde börja tillämpas fr.o.m.

bidragsåret 1996.

Med anledning av riksdagens beslut tas

frågan om direktutbetalning upp i

regeringens proposition. Härvid anförs

bl.a. att det nya system för

inkomstprövning och bidragsbeviljning

som regeringen föreslår innebär relativt

stora förändringar i fråga om

ärendehandläggningen. När det nya

systemet har fungerat någon tid skall en

utvärdering göras. Regeringen anser

under dessa förhållanden att den översyn

rörande frågan om direktutbetalning av

bostadsbidrag, som riksdagen har anmodat

den att ta initiativ till, lämpligen

inte nu bör genomföras.

Med hänvisning till riksdagens

ställningstagande våren 1995 förordas i

motion 1995/96:Bo26 (s) att

bostadsbidrag med bostadsbidragstagarens

medgivande skall kunna betalas ut till

annan, vanligen hyresvärden. I en trängd

privatekonomisk situation där en familj

kan riskera att förlora sin bostad är de

skäl som anförts mot att öppna denna

möjlighet enligt motionen av mindre

betydelse. De eventuella administrativa

besvärligheter som en direktutbetalning

kan ge upphov till är enligt motionen

inte heller oöverstigliga.

Med anledning av vad som i proposition

och motion anförts om direktutbetalning

av bostadsbidrag m.m. anför utskottet

följande.

Som framgår av redovisningen i

propositionen har bostadsutskottet och

riksdagen så sent som våren 1995 uttalat

sig för att det bör vara möjligt att

medge direktutbetalning till t.ex.

hyresvärd. Utskottet vidhåller denna sin

tidigare uppfattning.

I den bostadsbidragslag som upphävdes

vid utgången av år 1993 gavs det en

möjlighet att få bostadsbidraget

utbetalat till någon annan än den som

sökt det. En förutsättning för att så

skulle ske var dock att sökanden begärt

att bidraget skulle betalas ut till

någon annan. Utskottet har för sin del

inte underlag för någon annan bedömning

dn att detta både var en väl fungerande

och rationell ordning. Den gav den

enskilde bidragstagaren möjlighet att

låta bostadsbidraget betalas ut till

någon annan, normalt hyresvärden, utan

att den personliga integriteten för den

skull träddes för när.

Det är utskottets uppfattning att en

ordning med möjlighet till utbetalning

direkt till hyresvärden bör kunna

tillämpas även inom det administrativa

system som vi i dag har. Inte minst

bostadspolitiska skäl talar för att

bostadsbidragen på detta sätt - för den

som så önskar - direkt kan gå till att

betala en del av bostadskostnaden.

Enligt utskottets mening bör det således

ånyo uppdras åt regeringen att gör en

översyn av vilka regeländringar m.m. som

erfordras för att möjliggöra

direktutbetalning av bostadsbidrag.

Regeringen bör därefter skyndsamt

återkomma till riksdagen i ärendet så

att den ordning som utskottet uttalat

sig för snarast kan genomföras.

I anslutning till de nu förordade

övervägandena bör enligt utskottets

mening också en redaktionell översyn

göras av bostadsbidragslagen.

Vad utskottet med anledning av motion

1995/96:Bo26 (s) förordat om

direktutbetalning av bostadsbidrag m.m.

bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Kretsen av bidragsberättigade

Bostadsutskottet och riksdagen har vid

tre tidigare tillfällen behandlat frågan

om kretsen av bostadsbidragsberättigade

(bet. 1990/91:BoU16, 1991/92: BoU25

resp. 1992/93:BoU21). Bostadsutskottet

har härvid funnit det rimligt att en

eventuell vidgning av kretsen

bidragsberättigade till att avse

personer av samma kön borde göras utan

beaktande av samlevnadsform. Utskottet

har inte varit berett att förorda en

begränsad vidgning av kretsen så att

endast homosexuella sambor skulle komma

att omfattas av de ändrade reglerna.

Med anledning av utskottets och

riksdagens tidigare ställningstaganden

tas frågan upp i den nu föreliggande

propositionen. Enligt regeringens

ställningstagande är det inte rimligt

att öppna möjligheten för alla samboende

par oavsett samlevnadsform att

tillsammans söka bostadsbidrag - detta

med tanke på de ekonomiska konsekvenser

som detta anges medföra. Vidare anförs

att det ursprungliga familjepolitiska

syftet med bidragsgivningen väsentligt

skulle försvagas. Det vore enligt

propositionen inte rimligt att medge

gemensam bostadsbidragsansökan av

hyresvärd och inneboende, som inte har

någon hushållsrelation utöver

hyresförhållandet, även om de är av

samma kön. Inte heller för syskon eller

föräldrar och barn över gällande

åldersgräns som bor tillsammans bör

bostadsbidrag kunna utges. I anslutning

härtill framhålls också att för

homosexuella samboende som registrerat

partnerskap har möjligheten att söka

bostadsbidrag nyligen öppnats.

Avslutningsvis anförs att regeringen mot

bakgrund härav inte är beredd att nu

föreslå en ytterligare vidgning av

kretsen av bostadsbidragsberättigade av

samma kön.

Det är enligt motion 1995/96:Bo31 (s)

oacceptabelt att homosexuella sambor

fortsätter att diskrimineras med

avseende på reglerna för bostadsbidrag.

Enligt förslaget i motionen bör därför

reglerna ändras så att med makar i

bidragshänseende jämställs inte bara man

och kvinna som har hushållsgemenskap,

utan också personer som är av samma kön

och har sådan gemenskap och bor

tillsammans. Med anledning härav förs i

motionen fram ett förslag till ändring i

3 § bostadsbidragslagen.

Med anledning av vad som i proposition

och motioner anförts om kretsen av

bidragsberättigade anför utskottet

följande.

Som framgår redan av redovisningen i

propositionen har bostadsutskottet vid

tre tillfällen under 1990-talet

behandlat frågan om hur kretsen av

bidragsberättigade skall avgränsas.

Utskottet har härvid intagit

ståndpunkten att en eventuell vidgning

av kretsen av bidragsberättigade till

att avse personer av samma kön borde

göras utan beaktande av samlevnadsform.

Bostadsutskottet vidhåller denna sin

principiella uppfattning. En utökning av

kretsen bidragsberättigade bör sålunda i

första hand avse alla dem som har

hushållsgemenskap utan beaktande av

deras samlevnadsform i övrigt.

Regeringen delar uppenbarligen inte

utskottets och riksdagens uppfattning i

frågan. Som huvudargument härför anförs

att det med tanke på de ekonomiska

konsekvenserna inte vore rimligt att på

detta sätt öppna möjligheten för alla

samboende par att oavsett samlevnadsform

söka bostadsbidrag tillsammans. Några

konkreta uppgifter om de eventuella

merkostnader en sådan utvidgning skulle

innebära presenteras dock inte.

Utskottet har inte heller på en direkt

förfrågan kunnat erhålla några

beräkningar eller annat material som

belyser de ekonomiska konsekvenserna.

Det har därför inte varit möjligt för

utskottet att ta ställning till tyngden

i det framförda argumentet. Detta har i

sin tur medfört att det inte heller

varit möjligt för utskottet att bedöma

huruvida de eventuella merkostnaderna

skulle kunna finansieras t.ex. genom

andra justeringar i bostadsbidragen.

Som ett ytterligare argument för att

inte vidga kretsen bidragsberättigade i

enlighet med utskottets och riksdagens

begäran anförs i propositionen att det

ursprungliga familjepolitiska syftet med

bidragsgivningen härigenom väsentligt

skulle försvagas. Utskottet vill mot

bakgrund härav erinra om sitt

ställningstagande ovan avseende

bostadsbidragens bostadsspolitiska roll.

Bostadsbidragen är enligt utskottets

mening främst ett individuellt

bostadsstöd som kompletterar det

generella bostadsstödet. Genom sin

fördelningspolitiska precision har det

individuella stödet naturligtvis också

en familjepolitisk betydelse, men de mål

som riksdag och regering formulerat för

bidragen är primärt av bostadspolitisk

natur. Att mot denna bakgrund avvisa

riksdagens begäran av familjepolitiska

hänsyn framstår enligt utskottets mening

som mindre tungt vägande. Det är

naturligtvis hushållets behov av stöd

till ett bra boende som i första hand

skall vara avgörande för om stöd skall

utgå eller inte.

Med anslutning till tidigare

ställningstaganden bör enligt utskottets

mening sålunda kretsen av

bidragsberättigade utsträckas till att

omfatta personer som bor tillsammans

oavsett samlevnadsform. Utgångspunkten

bör vara att dessa sammanboende i

bostadsbidragshänseende så långt möjligt

skall jämställas med samboende man och

kvinna enligt de regler som i dag

gäller. Samtidigt är utskottet medvetet

om att de lagändringar som detta kan

erfordra inte torde vara helt

okomplicerade. Det gäller bl.a. frågan

om i vilka situationer som de aktuella

personerna inte skall betraktas som

samboende. Vägledande för denna

bedömning bör bl.a. kunna vara de skäl

som i dag kan åberopas för att en man

och kvinna som är bokförda på samma

adress inte skall betraktas som

samboende.

Förslag som möljiggör den nu förordade

utvidgningen av kretsen av

bidragsberättigade bör enligt utskottets

mening skyndsamt föreläggas riksdagen

tillsammans med beräkningar av

kostnaderna för dess genomförande. I den

mån det visar sig att det av lagtekniska

eller andra tungt vägande skäl inte är

möjligt med en snabb förändring bör det

enligt utskottets mening kunna övervägas

att som ett första steg utvidga kretsen

bidragsberättigade med homosexuella

sambor. Det är utskottets bedömning att

en sådan begränsad vidgning torde kunna

åstadkommas relativt enkelt, t.ex. genom

att bostadsbidragslagen tas in bland de

lagar som räknas upp i lagen (1987:813)

om homosexuella sambor.

Vad utskottet nu med anledning av

förslaget i motion 1995/96:Bo31 (s)

förordat om kretsen av

bidragsberättigade bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

Folkbokföring och bostadsbidrag

På förslag av bostadsutskottet

(1994/95:BoU14) har riksdagen våren 1995

anmodat regeringen att förelägga

riksdagen förslag till ändring av lagen

(1993:737) om bostadsbidrag så att krav

ställs på att bostadsbidragssökanden, om

inte särskilda skäl föreligger, skall

vara folkbokförd på den bostad han söker

bidrag för. I propositionen anförs att

regeringen delar riksdagens uppfattning

att sådant krav skall ställas, men att

en lagreglering i frågan inte synes

nödvändig. Till grund för

ställningstagandet i denna del anförs

bl.a. följande:

Bostadsbidrag i form av bidrag till

bostadskostnader lämnas enligt 1 §

bostadsbidragslagen för den bostad där

sökanden är bosatt. Eftersom enligt

folkbokföringslagen (1991:481) var och

en skall folkbokföras på den fastighet

och i den territoriella församling där

han enligt folkbokföringslagens närmare

bestämmelser är att anse som bosatt,

skall sökanden normalt vara folkbokförd

på den fastighet där bostaden för vilken

han söker bostadsbidrag är belägen.

Saken kan också uttryckas så, att det

förhållandet att sökanden inte är

folkbokförd på nämnda fastighet från

försäkringskassans sida bör kunna

uppfattas som en stark presumtion för

att han inte är bosatt där.

Med anledning av vad som i propositionen

anförts om folkbokföring och

bostadsbidrag vill utskottet anföra

följande.

I bostadsbidragslagen föreskrivs att

den som bor och är folkbokförd i Sverige

kan få bostadsbidrag. Däremot ställs

inget krav på att den sökande skall vara

folkbokförd på den bostad som denne

söker bidrag för. Som anförs i

propositionen följer kravet på

folkbokföring på den bostad som

bostadsbidraget avser i stället av

fokbokföringslagens regler. I korthet

innebär dessa regler att en person

normalt skall vara folkbokförd på den

fastighet där han har sin bostad.

Enligt utskottets mening bör kravet på

folkbokföring på bostaden komma till

direkt uttryck i bostadsbidragslagen. I

lagen bör sålunda införas en bestämmelse

som stadgar att bostadsbidrag lämnas för

den bostad där sökanden är bosatt och

folkbokförd. Med anslutning till

bestämmelserna i folkbokföringslagen bör

dock detta krav kunna efterges om det

finns särskilda skäl. Sådana särskilda

skäl i folkbokföringslagens mening är

bl.a. om någon har blivit utsatt för

allvarlig eller upprepad brottslighet. I

de fall folkbokföringslagen medger

kvarskrivning på den gamla

folkbokföringsorten bör således även

bestämmelserna i bostadsbidragslagen

medge detta.

De nu förordade bestämmelserna bör föras

in i lagens 1 §. Enligt utskottets

mening bör paragrafen därför ges

följande utformning (nytillkommande text

återges med kursiverad stil).

1 § Den som bor och är folkbokförd i

Sverige kan få bostadsbidrag enligt

denna lag. Bostadsbidrag lämnas av

allmänna medel dels i form av bidrag

till kostnader för den bostad där

sökanden är bosatt och folkbokförd, dels

i form av särskilt bidrag för

hemmavarande barn. Om det finns

särskilda skäl, får bidrag dock lämnas

till kostnader för en bostad där

sökanden inte är folkbokförd.

Den nu förordade lagändringen bör träda

i kraft den 1 januari 1997.

Administrativa frågor

För bostadsbidragstagarna innebär

förändringarna i bostadsbidragssystemet

enligt motion 1995/96:Bo28 (v) bl.a. ett

nytt ansökningsförfarande samtidigt som

bidragen blir preliminära i avvaktan på

att de stäms av mot inkomsten. Enligt

motionens yrkande 5 måste

Riksförsäkringsverket mot bakgrund härav

genomföra en omfattande

upplysningskampanj inför införandet av

de nya reglerna. Dessutom förordas att

verket skall göra en uppföljning och

utvärdering av hur de sökande uppfattar

och använder det nya bidragssystemet.

I Riksförsäkringsverkets administrativa

ansvar för bostadsbidragen ingår

naturligtvis också att upplysa

bidragstagarna om de förändringar i

reglerna m.m. som vidtas. I verkets

uppgifter ingår dessutom att till

allmänheten sprida information om

bostadsbidragen. Det får också anses

vara en uppgift att löpande följa upp

bostadsbidragens effekter m.m. Med

avseende på de stora förändringar som

ett genomförande av förslagen i

propositionen medför har dessutom

regeringen uppdragit åt

Riksförsäkringsverket - under

förutsättning av vederbörligt

riksdagsbeslut - att vidta erforderliga

förberedelser, vari bl.a. ingår

informationsinsatser, inför införandet.

I uppdraget ingår också att genomföra

uppföljning/utvärdering av systemet. För

de extra insatser detta erfordrar har

regeringen i den ekonomiska

vårpropositionen (prop. 1995/96:150 s.

152) föreslagit att

Riksförsäkringsverket och

försäkringskassorna skall tillföras

sammanlagt 40 miljoner kronor i extra

anslag. Ett tillkännagivande i enlighet

med förslaget i motionen kan enligt

utskottets mening mot bakgrund härav

inte anses erforderligt. Motion

1995/96:Bo28 (v) yrkande 5 avstyrks.

Att införa ett nytt system för

inkomstprövningen av bostadsbidragen

ökar enligt motion 1995/96:Bo28 (v)

arbetsbelastningen på

försäkringskassorna. Den nya

arbetssituation och den eventuellt ökade

arbetsbelastning som detta innebär bör

enligt motionens yrkande 4 därför noga

utvärderas och stämmas av.

De föreslagna ändringarna i

bostadsbidragssystemet är med avseende

på den administrativa hanteringen

relativt omfattande. I propositionen

uttalas också att de administrativa

effekterna av det nya regelsystemet,

främst till följd av den nya ordningen

för inkomstprövning, inledningsvis

kommer att bli påtagliga. Samtidigt gör

regeringen bedömningen att det nya

systemet på sikt kommer att medföra

administrativa vinster - detta bl.a.

till följd av att den i dagsläget

tidskrävande kontrollen av

bidragstagarnas inkomstförhållanden till

största delen kommer att ersättas med

automatiska avstämningar.

Som ansvarig administrativ myndighet

ingår det i Riksförsäkringsverkets

uppgifter bl.a. att planera och

förbereda de administrativa förändringar

som erfordras för ett genomförande av

det nya systemet. Det får också anses

vara en uppgift för verket att i olika

avseenden följa upp dessa frågor. Ett

tillkännagivande om i enlighet med

förslaget i motion 1995/96:Bo28 (v)

yrkande 4 kan enligt utskottets mening

mot bakgrund härav inte anses

erforderligt. Motionen avstyrks.

Övriga frågor

I motion 1995/96:Bo27 (kds) framhålls

att statliga besparingar inte får

omvandlas till nya kommunala utgifter.

Genom den starka koppling som finns

mellan socialbidrag och bostadsbidrag

kan enligt motionen försämringar i

bostadsbidragen beräknas svara för

hälften av effekterna på socialbidragen.

Inte minst anges denna effekt göra sig

gällande vid försämringar i

bostadsbidragen till hushåll utan barn.

Enligt motionen bör därför i större

omfattning hela den samhällsekonomiska

effekten av ett förslag bedömas. Det

innebär bl.a. att även ett förslags

indirekta effekter för t.ex. kommunerna

måste beaktas. I motionens yrkande 1

begärs ett riksdagens tillkännagivande

med denna innebörd.

Även i motion 1995/96:Bo28 (v) anförs

att besparingarna i

bostadsbidragssystemet kommer att

medföra att kostnaderna vältras över på

kommunerna. Enligt motionen beskrivs

dock inte dessa effekter på ett

trovärdigt sätt i regeringsförslaget. I

motionens yrkande 3 hemställs därför att

en konsekvensutredning om boendet och

socialbidragen skall genomföras.

Utskottet delar motionärernas

uppfattning att de förslag som föreläggs

riksdagen i så stor utsträckning som

möjligt bör innehålla analyser av

förslagens ekonomiska konsekvenser i

olika avseenden. Det kan naturligtvis

alltid diskuteras hur omfattande sådana

analyser skall göras och hur de skall

presenteras. Den kritik som i motionerna

riktas mot den nu behandlade

propositionen synes främst avse bristen

på redovisning av förslagens effekter på

socialbidragen. Utskottet delar inte

denna uppfattning. I en bilaga till

propositionen redovisas sålunda

fördelningseffekterna och risken för

övervältring på socialbidragen av de

föreslagna förändringarna i

bostadsbidragssystemet. I bilagan

hänvisas dessutom till en motsvarande

analys som återfinns i det

utredningsbetänkande som ligger till

grund för förslagen i propositionen. Ett

tillkännagivande i enlighet med

förslagen i motionerna 1995/96: Bo27

(kds) yrkande 1 och 1995/96:Bo28 (v)

yrkande 3 kan därmed inte anses

erforderligt. Motionsyrkandena avstyrks.

Enligt motion 1995/96:Bo28 (v) har

boendekostnaderna mellan åren 1989 och

1995 ökat med 9 % i årstakt utöver

inflationen. Samtidigt har

bostadskostnaderna ökat betydligt

snabbare för hyresgäster än för

egnahemsägarna. Bakom denna utveckling

ligger enligt motionen skattereformen

och breddningen av mervärdesskatten - en

reform som inneburit en omfördelning

från inkomstskatt till högre

boendekostnader. Eftersom

låginkomsttagare till största delen bor

i hyresrätt finns det enligt motionen

anledning anta att denna grupp drabbats

särskilt hårt. Någon genomgripande

utvärdering av skattereformen som

belyser dess effekter på boendet har

dock inte genomförts. Med hänvisning

härtill hemställs dels att riksdagen

skall göra ett tillkännagivande om

skattereformen och boendet - yrkande 1,

dels att en utredning om skattereformens

effekter vad gäller boendet för

låginkomsttagare skall tillsättas -

yrkande 2.

Det torde inte kunna motsägas att det

finns ett samband mellan skattesystemet

och bostadsbidragen i den meningen att

skatteförändringar påverkar hushållens

inkomster och därmed också deras

möjligheter att bära kostnaden för sin

bostad. Förslagen i den nu aktuella

motionen gäller 1991 års skattereform.

Den i motionen framförda kritiken avser

bl.a. att genomförda utvärderingar av

reformen inte i tillräcklig grad beaktat

dess effekter på boendet och

boendekostnaderna. Det är naturligtvis

alltid önskvärt att utvärderingar av

detta slag görs så brett och så

genomgripande som möjligt. Det kan mot

den bakgrunden nästan alltid hävdas att

en utvärdering i något avseende inte

beaktat alla aspekter eller att den inte

varit tillräckligt djupgående.

Även om hittills genomförda

utvärderingar av skattereformen inte

fullt ut kan anses fylla de krav som

motionärerna anser bör ställas, kan det

enligt utskottets mening erinras om att

förhållandet mellan skatter och

boendekostnader behandlats också i andra

sammanhang. I en bilaga till

Bostadsbidragsutredningens betänkande

finns sålunda redovisat en analys av

bostadsbidragens funktion i relation

till bl.a. skattesystemet.

Utskottet är mot bakgrund av det ovan

anförda inte berett att nu göra de i

motion 1995/96:Bo28 (v) förordade

tillkännagivandena. Motionens yrkanden 1

och 2 avstyrks.

Förslaget till ändring i

bostadsbidragslagen

Avslutningsvis behandlar utskottet det

av regeringen framlagda förslaget till

lag om ändring i lagen (1993:737) om

bostadsbidrag.

Som framgår av utskottets

ställningstaganden i sakfrågorna ovan

förordar utskottet vissa ändringar i det

av regeringen framlagda lagförslaget. De

av utskottet förordade ändringarna avser

dels att de nuvarande bestämmelserna i

12 § om rätten till bostadsbidrag för

ungdomar bör behållas, dels

bestämmelserna i 15 a och 17 a §§ om

högsta bidragsgrundande bostadsyta.

Utskottets ställningstagande ovan

innebär dessutom att det i lagens 1 §

bör införas bestämmelser om att den

sökande skall vara folkbokförd på den

bostad som bostadsbidraget avser. Som en

följd härav bör motsvarande justeringar

göras i lagens ingress. Den närmare

utformningen av dessa lagrum framgår av

betänkandets bilaga 1 vari återges

utskottets förslag till ändring i

regeringens lagförslag.

Med de ändringar som utskottet nu

förordat samt med vissa redaktionella

ändringar tillstyrks regeringens förslag

till lag om ändring i lagen (1993:737)

om bostadsbidrag med den lydelse som

framgår av betänkandets bilaga 2.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bostadsbidragens

roll som bostadspolitiskt instrument

m.m.

att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

2. beträffande nytt system för

inkomstprövning

att riksdagen med bifall till

proposition 1995/96:186 i motsvarande

del godkänner vad utskottet anfört,

3. beträffande individuella

inkomstgränser

att riksdagen med bifall till

proposition 1995/96:186 i motsvarande

del och med avslag på motion

1995/96:Bo27 yrkande 2 godkänner vad

utskottet anfört,

res. 1 (kds)

4. beträffande bostadsbidragen

till hushåll med låga inkomster där

båda arbetar

att riksdagen avslår motion

1995/96:Bo28 yrkande 6,

res. 2 (v)

5. beträffande

förmögenhetsprövningen

att riksdagen med bifall till

proposition 1995/96:186 i

motsvarande del godkänner vad

utskottet anfört,

6. beträffande förmögenhet i

egnahem och bostadsrätter

att riksdagen med bifall till

proposition 1995/96:186 i motsvarande

del och med avslag på motion

1995/96:Bo29 yrkande 1 godkänner vad

utskottet anfört,

res. 3 (mp)

7. beträffande

realisationsvinster vid beräkning

av den bidragsgrundande inkomsten

att riksdagen med bifall till

proposition 1995/96:186 i motsvarande

del godkänner vad utskottet anfört,

8. beträffande den

bostadsbidragsgrundande inkomsten för

egenföretagare

att riksdagen med bifall till

proposition 1995/96:186 i motsvarande

del och med avslag på motion

1995/96:Bo27 yrkande 3 godkänner vad

utskottet anfört,

res. 4 (kds)

9. beträffande avdragsreglerna

för resor och övriga kostnader

att riksdagen med bifall till

proposition 1995/96:186 i motsvarande

del godkänner vad utskottet anfört,

10. beträffande höjning av det

särskilda bidraget

att riksdagen med bifall till

proposition 1995/96:186 i motsvarande

del och med avslag på motion

1995/96:Bo28 yrkande 7 godkänner vad

utskottet anfört,

res. 5 (v)

11. beträffande bostadsbidragen

till ungdomar under 29 år

att riksdagen med anledning av

motionerna 1995/96:Bo25 yrkande 1,

1995/96:Bo28 yrkande 8, 1995/96:Bo30

samt 1995/96:Bo32, denna motion i

motsvarande del, och med avslag på

proposition 1995/96:186 i

motsvarande del samt motion

1995/96:Bo25 yrkande 2 godkänner vad

utskottet anfört,

res. 6 (m)

res. 7 (fp, kds)

12. beträffande den högsta

bidragsgrundande bostadsytan

att riksdagen med anledning av

proposition 1995/96:186 i motsvarande

del samt motion 1995/96:Bo32 i

motsvarande del godkänner vad

utskottet anfört,

res. 8 (m)

res. 9 (fp, kds)

13. beträffande minsta ytgräns

m.m. för bostadsbidrag till hushåll

med enbart umgängesrättsbarn

att riksdagen med bifall till

proposition 1995/96:186 i motsvarande

del och med avslag på motion

1995/96:Bo29 yrkande 2 godkänner vad

utskottet anfört,

res. 10 (mp)

14. beträffande

direktutbetalning av bostadsbidrag

m.m.

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:Bo26 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

15. beträffande kretsen av

bidragsberättigade

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:Bo31 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

res. 11 (m, kds)

16. beträffande folkbokföring

och bostadsbidrag

att riksdagen godkänner vad utskottet

anfört,

17. beträffande information om

bostadsbidragen

att riksdagen avslår motion

1995/96:Bo28 yrkande 5,

18. beträffande den

administrativa hanteringen

att riksdagen avslår motion

1995/96:Bo28 yrkande 4,

19. beträffande analyser av

förslagens ekonomiska konsekvenser

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:Bo27 yrkande 1 och

1995/96:Bo28 yrkande 3,

res. 12 (v, kds)

20. beträffande skattesystemet

och bostadsbidragen

att riksdagen avslår motion

1995/96:Bo28 yrkandena 1 och 2,

res. 13 (v)

21. beträffande lagförslaget

att riksdagen med anledning av

proposition 1995/96:186 i motsvarande

del

a) avslår regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1993:737) om

bostadsbidrag såvitt avser 12 §,

b) antar det som utskottets förslag

betecknade förslaget till lag om

ändring i lagen (1993:737) om

bostadsbidrag med den lydelse som

framgår av bilaga 1,

c) i övrigt antar regeringens

förslag till lag om ändring i lagen

(1993:737) om bostadsbidrag med den

lydelse som framgår av bilaga 2.

res. 14 (m) villk. res. 6 och 8

res. 15 (fp) villk. res. 7 och 9

res. 16 (mp) villk. res. 3 och 10

res. 17 (kds) villk. res. 1, 4, 7 och 9

Stockholm den 25 april 1996

På bostadsutskottets vägnar

Lennart Nilsson

I beslutet har deltagit: Lennart Nilsson

(s), Rune Evensson (s), Bengt-Ola Ryttar

(s), Britta Sundin (s), Sten Andersson

(m), Marianne Carlström (s), Rigmor

Ahlstedt (c), Lars Stjernkvist (s), Stig

Grauers (m), Erling Bager (fp), Lena

Larsson (s), Owe Hellberg (v), Lilian

Virgin (s), Inga Berggren (m), Per Lager

(mp), Ulf Björklund (kds) och Peter

Weibull Bernström (m).

Reservationer

1. Individuella inkomstgränser (mom. 3)

Ulf Björklund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 6 börjar med De

inkomstgränser och på s. 7 slutar med

behållas avstyrks bort ha följande

lydelse:

Ett tungt argument för att införa

individuella inkomstgränser är enligt

propositionen att den s.k. arbetslinjen

skall förstärkas. Bakom detta neutrala

uttryck ligger ingenting annat än en

stark strävan att alla föräldrar oavsett

hushållets situation eller

prioriteringar skall ut på

arbetsmarknaden. Tack vare

bostadsbidragen ges i dag många

föräldrar möjlighet att stanna hemma

eller minska sin arbetstid medan barnen

är små. En stor andel av dessa föräldrar

kommer med de nu föreslagna reglerna att

mot sin vilja tvingas ut i

förvärvsarbete. Den tid de kan ägna åt

sina barn kommer därmed att drastiskt

minska. I en tid där barnens sociala

situation och deras välbefinnande ofta

sätts i fråga är detta naturligtvis en

helt felaktig åtgärd.

Förutom att individuella inkomstgränser

motverkar viktiga familjepolitiska

strävanden kan de innebära kraftigt

minskade bostadsbidrag för de

barnfamiljer där båda föräldrarna redan

förvärsarbetar men är låginkomsttagare.

Det kan också ge mycket negativa

effekter för de föräldrar där

förvärvsinkomsterna är ojämnt fördelade.

Sammantaget talar det nu anförda enligt

utskottets mening för att dagens system

med en för hushållet gemensam

inkomstgräns bör behållas. Med bifall

till motion 1995/96:Bo27 (kds) yrkande 2

avstyrks sålunda regeringsförslaget i nu

aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande individuella

inkomstgränser

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Bo27 yrkande 2 och med avslag

på proposition 1995/96:186 i

motsvarande del godkänner vad

utskottet anfört,

2. Bostadsbidragen till hushåll med låga

inkomster där båda arbetar (mom. 4)

Owe Hellberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 7 börjar med Utskottet kan

och slutar med Motionen avstyrks bort

ha följande lydelse:

Utskottet delar den principiella

uppfattning som ligger till grund för

förslaget om individuella

inkomstgränser, dvs. att bostadsbidragen

inte skall subventionera de hushåll där

någon av föräldrarna stannar hemma eller

minskar sin arbetstid. Det skall sålunda

löna sig att gå ut i förvärvsarbete

eller att öka sin arbetstid. Med den

utformning som reglerna i dag har är

detta ofta inte fallet. En reformering

av reglerna framstår enligt utskottets

mening mot bakgrund härav som nödvändig.

En effekt av de ovan förordade

inkomstgränserna kan dock bli att

hushåll med låga inkomster får ett lägre

bidrag trots att båda föräldrarna

arbetar. Detta är naturligtvis inte

acceptabelt. En förutsättning för att

individuella inkomstgränser skall kunna

införas är därför att bostadsbidragen

förstärks för denna grupp av hushåll.

Den totala förstärkningen av

bostadsbidragen för de aktuella

hushållen bör uppgå till 300 miljoner

kronor, dvs. till samma belopp som

sparas genom att individuella

inkomstgränser införs. Det bör ankomma

på regeringen att snarast förelägga

riksdagen ett förslag med denna

inriktning.

Vad utskottet nu med anslutning till

motion 1995/96:Bo28 (v) yrkande 6 anfört

om bostadsbidragen till hushåll med låga

inkomster där båda föräldrarna

förvärvsarbetar bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4

bort ha följande lydelse:

4. beträffande bostadsbidragen till

hushåll med låga inkomster där båda

arbetar

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:Bo28 yrkande 6 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Förmögenhet i egnahem och

bostadsrätter (mom. 6)

Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 8 börjar med Med de och

slutar med 1 avstyrks bort ha följande

lydelse:

Förslaget om att

förmögenhetsuppbyggnaden i egnahem och

bostadsrätter skall beaktas vid

beräkningen av bostadsbidraget kan

teoretiskt sett i och för sig vara

riktigt. Det har dock inte på något sätt

i propositionen visats hur denna

förmögenhetsuppbyggnad kommer till stånd

och hur stor den i så fall är. Skälen

härför är naturligtvis att sådana

beräkningar är svåra och att resultatet

av dem kommer att variera beroende på

vilka förutsättningar som sätts upp.

Till detta kommer att variationerna sett

över landet är mycket stora. Det är i

dag inte ovanligt att ett nyproducerat

hus, som av något skäl säljs inom några

år från färdigställandet, visar sig ha

ett värde som kraftigt understiger

produktionskostnaden. Att i sådana fall

tala om en förmögenhetsuppbyggnad går

naturligtvis inte.

Utskottet delar med hänvisning till det

nu anförda vad som i motion 1995/96:Bo29

(mp) yrkande 1 anförts om att förslaget

i denna del inte bör genomföras.

dels att utskottets hemställan under 6

bort ha följande lydelse:

6. beträffande förmögenhet i egnahem

och bostadsrätter

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Bo29 yrkande 1 och med avslag

på proposition 1995/96:186 i

motsvarande del godkänner vad

utskottet anfört,

4. Den bostadsbidragsgrundande inkomsten

för egenföretagare (mom. 8)

Ulf Björklund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 9 börjar med Grundläggande

för och på s. 10 slutar med avstyrks

sålunda bort ha följande lydelse:

Det är naturligtvis en riktig tanke att

det inkomstbegrepp som används vid

bestämningen av bostadsbidraget så långt

möjligt skall vara lika för löntagare

och näringsidkare. För att detta skall

bli fallet fordras bl.a. att hänsyn tas

till de delvis olika villkor som gäller

för löntagare och egenföretagare. Att

driva ett eget företag är många gånger

förenat med stor osäkerhet. Det är mot

bakgrund härav naturligt att

egenföretagaren måste göra avsättningar

till bl.a. periodiseringsfond och till

egen pension för att trygga verksamheten

på lång sikt. I tider av ekonomisk

nedgång kan avsättningar av detta slag

innebära skillnaden mellan fortsatt

verksamhet och nedläggning. Det är

enligt utskottets mening därför inte

rättvisande att likställa dessa

avsättningar med inkomst.

I regeringsförslaget uttalas att

inkomstbegreppet för egenföretagare bör

ses över inom flera delar av bidrags-

och socialförsäkringssystemen. Utskottet

delar denna uppfattning. En fråga som

bör ingå i översynen är hur

egenföretagarnas bostadsbidragsgrundande

inkomst skall fastställas. Enligt

utskottets mening bör den aviserade

översynen avvaktas. Regeringens förslag

bör sålunda avvisas i enlighet med

förslaget i motion 1995/96:Bo27 (kds)

yrkande 3.

dels att utskottets hemställan under 8

bort ha följande lydelse:

8. beträffande den

bostadsbidragsgrundande inkomsten för

egenföretagare

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Bo27 yrkande 3 och med avslag

på proposition 1995/96:186 i

motsvarande del godkänner vad

utskottet anfört,

5. Höjning av det särskilda bidraget

(mom. 10)

Owe Hellberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 11 börjar med Som utskottet

och slutar med Motionsyrkandet

avstyrks bort ha följande lydelse:

Det är ett ovedersägligt faktum att

många flerbarnsfamlijer drabbats hårt av

försämringarna i flerbarnstilläggen i

barnbidragssystemet. Det framstår enligt

utskottets mening mot bakgrund härav

inte bara som rimligt utan också som

nödvändigt att dessa hushåll kan

kompenseras inom bostadsbidragssystemet.

De av regeringen förordade höjningarna

av det särskilda bostadsbidraget för

familjer med fler än tre barn bör därför

genomföras. Denna åtgärd utgör dock

enligt utskottets mening inte

tillräcklig kompensation för

försämringarna i barnbidragen.

Ytterligare åtgärder riktade mot dessa

familjer bör därför övervägas t.ex. i

form av ytterligare höjningar av det

särskilda bidraget.

Vad utskottet nu med bifall till motion

1995/96:Bo28 (v) yrkande 7 samt

regeringens förslag anfört om det

särskilda bidraget bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10

bort ha följande lydelse:

10. beträffande höjning av det

särskilda bidraget

att riksdagen med anledning av

proposition 1995/96:186 i motsvarande

del och motion 1995/96:Bo28 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

6. Bostadsbidragen till ungdomar under

29 år (mom. 11)

Sten Andersson (m), Stig Grauers (m),

Inga Berggren (m) och Peter Weibull

Bernström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 12 börjar med I dagens och

på s. 13 slutar med följande avsnitt

bort ha följande lydelse:

Det är utskottets principiella

uppfattning att bostadsbidragen till

hushåll utan barn bör avvecklas. Som

framhålls i regeringsförslaget har dessa

hushåll normalt en betydligt större

flexibilitet med avseende på sitt boende

än hushåll med barn. Utgångspunkten för

regeringens ställningstagande är också

att bostadsbidragen till ungdomar på

sikt skall tas bort. Som ett första led

i avvecklingen förordas att

bostadsbidragen skall slopas för de

ungdomar som inte studerar. Utskottet

delar denna uppfattning. Även enligt

utskottets mening bör bostadsbidragen

till dessa hushåll avvecklas. När den nu

pågående översynen av

studiestödssystemen genomförts bör

dessutom bostadsbidragen till studerande

ungdomar slopas.

Utskottets ställningstagande ovan

innebär att regeringens förslag

tillstyrks. Motionerna 1995/96:Bo25

(mp), 1995/96:Bo28 (v) yrkande 8,

1995/96:Bo30 (s) samt 1995/96:Bo32 (c),

denna motion såvitt nu är i fråga,

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 11

bort ha följande lydelse:

11. beträffande bostadsbidragen till

ungdomar under 29 år

att riksdagen med bifall till

proposition 1995/96:186 i motsvarande

del och med avslag på motionerna

1995/96:Bo25, 1995/96:Bo28 yrkande 8,

1995/96:Bo30 samt 1995/96:Bo32, denna

motion i motsvarande del, godkänner

vad utskottet anfört,

7. Bostadsbidragen till ungdomar under

29 år (mom. 11)

Erling Bager (fp) och Ulf Björklund

(kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 12 börjar med I dagens och

på s. 13 slutar med följande avsnitt

bort ha följande lydelse:

De omfattande besparingar som det

statsfinansiella läget nu tvingat fram i

bostadsbidragen innebär enligt

utskottets mening att frågan om hur

bidragen skall riktas noga måste

övervägas. Barnfamiljerna har i hög grad

fått bära bördan av andra besparingar i

de sociala systemen. Det finns enligt

utskottets mening redan av detta skäl

anledning att i bostadsbidragssystemet

prioritera boendet för barnhushållen.

Till detta kommer att barnfamiljerna av

fler skäl har svårare att anpassa och

förändra sitt boende än hushåll utan

barn. Inte minst för barnen är

tryggheten i den invanda miljön viktig.

Byte av bostad för ofta med sig byte av

skola eller daghem. Sammantaget

riskerar detta att leda till att barnens

social trygghet äventyras med allt vad

det för med sig.

Utskottet delar mot bakgrund av det nu

anförda vad som i propositionen anförts

om att boendestandarden för hushåll med

barn bör prioriteras. Genom att hushåll

utan barn normalt har en större

flexibilitet och anpassningsförmåga än

barnhushåll bör det vara möjligt att

slopa bostadsbidragen till de ungdomar

som inte studerar fr.o.m. den 1 januari

1997. I enlighet med regeringsförslaget

bör sålunda bostadsbidragen till

studerande ungdomar behållas i avvaktan

på att pågående utredningsarbete

avseende studiestödssystemen slutförts.

Därefter bör även bostadsbidragen för

denna grupp tas upp till en

förutsättningslös prövning.

Utskottets ställningstagande ovan

innebär att regeringens förslag

tillstyrks. Motionerna 1995/96:Bo25

(mp), 1995/96:Bo28 (v) yrkande 8,

1995/96:Bo30 (s) samt 1995/96:Bo32 (c),

denna motion såvitt nu är i fråga,

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 11

bort ha följande lydelse:

11. beträffande bostadsbidragen till

ungdomar under 29 år

att riksdagen med bifall till

proposition 1995/96:186 i motsvarande

del och med avslag på motionerna

1995/96:Bo25, 1995/96:Bo28 yrkande 8,

1995/96:Bo30 samt 1995/96:Bo32, denna

motion i motsvarande del, godkänner

vad utskottet anfört,

8. Den högsta bidragsgrundande

bostadsytan (mom. 12)

Sten Andersson (m), Stig Grauers (m),

Inga Berggren (m) och Peter Weibull

Bernström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 14 börjar med Dagens

bostadsbidragsregler och på s. 15

slutar med januari 1997 bort ha

följande lydelse:

I dagens bostadsbidragssystem finns

inga begränsningar av den bostadsyta som

kan ligga till grund för

bostadsbidraget. En uppenbar följd av

detta är att bostadsbidrag kan komma att

utgå för bostadsytor som ligger långt

över vad som får anses vara motiverat av

bostadspolitiska skäl. Utskottet delar

sålunda regeringens uppfattningen att

bidragsgivningen bör begränsas för de

bostäder som ligger över vad som kan

anses vara en normal ytstandard. Förutom

att en sådan åtgärd bidrar till att

förbättra effektiviteten i

bostadsbidragssystemet talar

statsfinansiella skäl för att den

genomförs.

De föreslagna ytgränserna utgår inte

bara från den mest generösa av de

utrymmesnormer som tagits fram utan

dessutom från en generös tolkning av

denna norm. Detta kan belysas med den

föreslagna begränsningen till 90 m2 för

hushåll med ett barn. För ett hushåll

med denna sammansättning förutsätter den

använda normen att bostaden skall bestå

av tre rum och kök. Det betyder att en

normal trerummare med god marginal ryms

inom den förordade ytgränsen. Med

avseende på att ytgränsen sedan ökas med

20 m2 för varje tillkommande barn upp

till fem barn, måste även dessa hushåll

anses tillförsäkrade en mycket god

utrymmesstandard inom ramen för de

föreslagna gränserna. Utan att

åsidosätta den aktuella normen är det

enligt utskottets mening mot bakgrund

härav möjligt att något sätta ned

ytgränserna i förhållande till dem som

regeringen förordat.

Utskottet föreslår med hänvisning till

det nu anförda att ytgränserna sätts ned

med 10 m2 för alla hushållstyper i

förhållande till regeringsförslaget. För

ett hushåll med ett barn innebär detta

att den bidragsgrundande bostadsytan

begränsas till 80 m2. En normalstor

treumslägenhet torde sålunda rymmas

också inom denna ytgräns. Även med

utskottets förslag ökas sedan den högsta

bidragsgrundande ytan med 20 m2 för

varje tillkommande barn.

Sammanfattningsvis förordar utskottet

sålunda att den bidragsgrundande

bostadsytan begränsas enligt följande,

för

hushåll med ett barn

högst 80 m2 hushåll med två barn

högst 100 m2 hushåll med tre barn

högst 120 m2 hushåll med fyra barn

högst 140 m2 hushåll med fem eller

flera barn högst

160 m2 ungdomar mellan 18 och 29 år

utan barn högst

60 m2

Vad i övrigt i propositionen föreslagits

beträffande den högsta bidragsgrundande

bostadsytan tillstyrks av utskottet.

Även enligt utskottets mening bör

sålunda de förordade ytgränserna

tillämpas på nyansökningar om

bostadsbidrag fr.o.m. den 1 juli 1996

och i övrigt för bostadsbidrag som

lämnas fr.o.m. den 1 januari 1997.

Den besparing som utskottets förslag

ger utöver vad som följer av

regeringsförslaget kan beräknas till 300

miljoner kronor räknat på helår. För

innevarande budgetår kan den ytterligare

besparingen beräknas till minst 40

miljoner kronor.

dels att utskottets hemställan under 12

bort ha följande lydelse:

12. beträffande den högsta

bidragsgrundande bostadsytan

att riksdagen med anledning av

proposition 1995/96:186 i motsvarande

del och motion 1995/96:Bo32 i

motsvarande del godkänner vad

utskottet anfört,

9. Den högsta bidragsgrundande

bostadsytan (mom. 12)

Erling Bager (fp) och Ulf Björklund

(kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 14 börjar med Dagens

bostadsbidragsregler och på s. 15

slutar med januari 1997 bort ha

följande lydelse:

De i dag gällande reglerna för

bostadsbidragen innehåller inte några

begränsningar av den bostadsyta som kan

ligga till grund för bostadsbidraget. I

praktiken torde dock de hyresgränser som

satts upp i de flesta fall innebära en

viss begränsning av bostadens storlek

genom det samband som normalt finns

mellan bostadens storlek och

bostadskostnaden. Trots detta kan

naturligtvis bostadsbidrag, med dagens

regler, komma att utgå för bostadsytor

som ligger långt över vad som kan anses

vara bostadspolitiskt motiverat.

Utskottet delar mot bakgrund härav

uppfattningen att bostadsbidragen bör

kunna reduceras för de bostäder som

ligger väsentligt över vad som kan anses

vara en normal ytstandard.

Det av regeringen framlagda förslaget

till ytgränser utgår dels från den mest

generösa av de utrymmesnormer som satts

upp, dels från en generös tolkning av

denna norm. Detta är en enligt

utskottets mening riktig utgångspunkt.

Även om det finns skäl att minska

statens subventioner till de allra

största bostäderna får inte gränserna

sättas på ett sådant sätt att familjer

som bor i relativt normala bostäder

drabbas på ett oacceptabelt sätt.

Utskottet är för sin del medvetet om att

det naturligtvis kan vara förknippat med

vissa problem att sätta upp ytgränser av

detta slag. Det kan t.ex. gälla familjer

som bor i stora bostäder på orter där

det inte finns några andra alternativ.

Det får enligt utskottets mening mot

bakgrund härav förutsättas att

regeringen noga följer effekterna av de

nu förordade ytbegränsningarna och om så

visar sig erforderligt för fram förslag

till de eventuella justeringar som kan

erfordras. Från denna utgångspunkt bör

förslaget i propositionen kunna

accepteras. Däremot finns det enligt

utskottets mening inte utrymme för att

göra ytterligre inskränkningar i de nu

förordade ytgränserna.

Med hänvisning till det nu anförda bör

enligt utskottets mening den av

regeringen föreslagna begränsningen av

den högsta bidragsgrundande bostadsytan

genomföras. Utskottets ställningstagande

innebär att motion 1995/96: Bo32 (c) i

motsvarande del avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 12

bort ha följande lydelse:

12. beträffande den högsta

bidragsgrundande bostadsytan

att riksdagen med bifall till

proposition 1995/96:186 i motsvarande

del och med avslag på motion

1995/96:Bo32 i motsvarande del

godkänner vad utskottet anfört,

10. Minsta ytgräns m.m. för

bostadsbidrag till hushåll med enbart

umgängesrättsbarn (mom. 13)

Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 15 börjar med Bostads-

bidragen till och på s. 16 slutar med

2 avstyrks bort ha följande lydelse:

Det är en självklarhet men tål att

upprepas: Barn behöver sina föräldrar.

Samhällets stöd till boendet måste

därför utformas så att det inte

försvårar kontakten mellan barn och

föräldrar vid en skilsmässa. Rätten till

bostadsbidrag för umgängesrättsbarn är

ett viktigt inslag i dessa strävanden.

De av regeringen nu förordade gränserna

för en minsta bostad som villkor för

bostadsbidrag för umgängesföräldrar

verkar däremot i rakt motsatt riktning.

Förslaget kan genom sina ekonomiska

effekter komma att styra kontakten

mellan föräldrar och barn på ett

oacceptabelt sätt. Som framhålls i mp-

motionen bör en förälders ekonomi och

inte bostadens storlek även

fortsättningsvis vara avgörande för om

bostadsbidrag skall utgå eller ej. I

enlighet med vad som förordas i motion

1995/96:Bo29 (mp) yrkande 2 bör sålunda

regeringens förslag om en minsta bostad

som förutsättning för bostadsbidrag

avvisas.

dels att utskottets hemställan under 13

bort ha följande lydelse:

13. beträffande minsta ytgräns m.m.

för bostadsbidrag till hushåll med

enbart umgängesrättsbarn

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Bo29 yrkande 2 och med avslag

på proposition 1995/96:186 i

motsvarande del godkänner vad

utskottet anfört,

11. Kretsen av bidragsberättigade (mom.

15)

Sten Andersson (m), Stig Grauers (m),

Inga Berggren (m), Ulf Björklund (kds)

och Peter Weibull Bernström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 18 börjar med Som framgår

och på s. 19 slutar med till känna

bort ha följande lydelse:

I fråga om bostadsbidragen till

ungdomar innebär förslaget i

propositionen att bidragen skall

avvecklas för ungdomar som inte

studerar. I anslutning härtill aviserar

regeringen också sin avsikt att senare

föra fram förslag om att

ungdomsbostadsbidragen skall tas bort i

sin helhet - detta när pågående

utredningsinsatser avseende

studiestödssystemen har genomförts. Det

framstår enligt utskottets mening mot

bakgrund härav som mindre angeläget att

nu överväga att vidga kretsen av

bidragsberättigade. Även om utskottet

och riksdagen tidigare uttalat sig för

en vidgning har detta gjorts i en delvis

annan statsfinansiell situation än

dagens. Regeringen har också gjort den

bedömningen att det med avseende på de

ekonomiska konsekvenserna inte vore

rimligt att öppna möjligheterna för alla

samboende par att oavsett samlevnadsform

söka bostadsbidrag tillsammans.

Visserligen har inte de exakta

kostnaderna redovisats, men det kan

enligt utskottets mening hävdas att

snart sagt varje kostnadsökning är för

stor i ett läge där stora besparingar

görs i bostadsbidragen.

Utskottet avstyrker med hänvisning till

det nu anförda motion 1995/96: Bo31 (s).

dels att utskottets hemställan under 15

bort ha följande lydelse:

15. beträffande kretsen av

bidragsberättigade

att riksdagen avslår motion

1995/96:Bo31,

12. Analyser av förslagens ekonomiska

konsekvenser

(mom. 19)

Owe Hellberg (v) och Ulf Björklund (kds)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 21 börjar med Utskottet

delar och slutar med Motionsyrkandena

avstyrks bort ha följande lydelse:

En förutsättning för att bostadsbidrag

skall kunna utgå är att hushållets

inkomst inte är alltför hög. Det innebär

att de hushåll som uppbär bostadsbidrag

normalt är mer ekonomiskt sårbara än

andra hushåll. Förändringar i

bostadsbidragen kan därmed förväntas ha

en påtaglig och omedelbar effekt på

hushållets samlade ekonomi. En följd

härav är att minskade bostadsbidrag

medför en uppenbar risk för att dessa

hushålls ekonomi påverkas i så hög grad

att de blir i behov av annat stöd, och

då närmast socialbidrag. De analyser som

bl.a. redovisats av

Bostadsbidragsutredningen visar också

att försämringar i bostadsbidragen i

betydande utsträckning leder till att

utbetalningarna av socialbidrag ökar.

Det finns sålunda en uppenbar risk att

försämrade bostadsbidrag leder till

ökade kommunala kostnader.

Enligt utskottets mening är

propositionens redovisning av sambandet

mellan minskade bostadsbidrag och ökade

kommunala kostnader om inte obefintlig

så i alla fall otillräcklig. Vad som

erfordras är därför en brett anlagd

analys där de samhällsekonomiska

sambanden mellan statens insatser för

att stödja boendet och dess effekter på

de kommunala kostnaderna belyses. Även

enligt utskottets mening bör en analys

av de nu aktuella förslagens ekonomiska

konsekvenser genomföras i enlighet med

förslagen i motionerna 1995/96:Bo27

(kds) yrkande 1 samt 1995/96:Bo28 (v)

yrkande 3. Utskottets ställningstagande

i denna del bör riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 19

bort ha följande lydelse:

19. beträffande analyser av

förslagens ekonomiska konsekvenser

att riksdagen med anledning av

motionerna 1995/96:Bo27 yrkande 1

samt 1995/96:Bo28 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

13. Skattesystemet och bostadsbidragen

(mom. 20)

Owe Hellberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 22 börjar med Det torde och

slutar med 2 avstyrks bort ha följande

lydelse:

Den ökning av boendekostnaderna som ägt

rum under åren 1989-1995 torde sakna

motstycke i modern tid. Under denna

sexårsperiod har boendekostnaderna ökat

med realt 9 % per år. Bakom denna

skrämmande utveckling ligger i allt

väsentligt en enda faktor - 1991 års

skatteomläggning. Trots omläggningens

uppenbart stora betydelse för boendet

har inte någon mera genomgripande analys

direkt inriktad på sambandet mellan

skatteomläggningen och

bostadskostnaderna genomförts. Detta

förhållande är naturligtvis

anmärkningsvärt.

Enligt utskottets mening är det nu hög

tid att en både bred och djup

utvärdering av skatteomläggningen med

avseende på dess effekter på boendet

initieras och genomförs. Det innebär att

utvärderingen inte bara bör omfatta

skatteomläggningens direkta effekter på

boendekostnaderna utan också indirekta

effekter som påverkan på hushållens

boendestandard, eventuellt ökad

trångboddhet och andra bostadssociala

förhållanden.

Vad utskottet nu med anslutning till

motion 1995/96:Bo29 yrkandena 1 och 2

anfört om en analys av

skatteomläggningens effekter på boendet

bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 20

bort ha följande lydelse:

20. beträffande skattesystemet och

bostadsbidragen

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:Bo28 yrkandena 1 och 2 som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

14. Lagförslaget (mom. 21)

Under förutsättning av bifall till

reservationerna 6 och 8

Sten Andersson (m), Stig Grauers (m),

Inga Berggren (m) och Peter Weibull

Bernström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 22 börjar med Som framgår

och på s. 23 slutar med bilaga 2 bort

ha följande lydelse:

Som framgår av utskottets

ställningstaganden i sakfrågorna ovan

förordar utskottet vissa ändringar i det

av regeringen framlagda lagförslaget. De

av utskottet förordade ändringarna avser

dels att det i lagens 1 § bör införas

bestämmelser om att den sökande skall

vara folkbokförd på den bostad som

bostadsbidraget gäller, dels

bestämmelserna i 15 a och 17 a §§ om

högsta bidragsgrundande bostadsyta. Som

en följd härav bör motsvarande justering

göras i lagens ingress. Den närmare

utformningen av dessa lagrum framgår av

betänkandets bilaga 3 vari återges

reservanternas (m) förslag till lag om

ändring i lagen (1993:737) om

bostadsbidrag.

Med de ändringar som utskottet nu

förordat samt med vissa redaktionella

ändringar tillstyrks regeringens förslag

till lag om ändring i lagen (1993:737)

om bostadsbidrag med den lydelse som

framgår av betänkandets bilaga 2.

dels att utskottets hemställan under 21

bort ha följande lydelse:

21. beträffande lagförslaget

att riksdagen med anledning av

proposition 1995/96:186 i motsvarande

del

a) antar det som reservanternas

förslag betecknade förslaget till lag

om ändring i lagen (1993:737) om

bostadsbidrag med den lydelse som

framgår av bilaga 3,

b) i övrigt antar regeringens

förslag till lag om ändring i lagen

(1993:737) om bostadsbidrag med den

lydelse som framgår av bilaga 2.

15. Lagförslaget (mom. 21)

Under förutsättning av bifall till

reservationerna 7 och 9

Erling Bager (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 22 börjar med Som framgår

och på s. 23 slutar med bilaga 2 bort

ha följande lydelse:

Som framgår av utskottets

ställningstaganden i sakfrågorna ovan

förordar utskottet dels att de av

regeringen framlagda lagändringarna

genomförs, dels att det i lagens 1 § bör

införas bestämmelser om att den sökande

skall vara folkbokförd på den bostad som

bostadsbidraget avser. Som en följd av

det sistnämnda ställningstagandet bör

motsvarande justering göras i lagens

ingress. Den närmare utformningen av

dessa lagrum framgår av betänkandets

bilaga 4 vari återges reservantens (fp)

förslag till lag om ändring i lagen

(1993:737) om bostadsbidrag.

Med de ändringar som utskottet nu

förordat samt med vissa redaktionella

ändringar tillstyrks regeringens förslag

till lag om ändring i lagen (1993:737)

om bostadsbidrag med den lydelse som

framgår av betänkandets bilaga 2.

dels att utskottets hemställan under 21

bort ha följande lydelse:

21. beträffande lagförslaget

att riksdagen med anledning av

proposition 1995/96:186 i motsvarande

del

a) antar det som reservanternas

förslag betecknade förslaget till lag

om ändring i lagen (1993:737) om

bostadsbidrag med den lydelse som

framgår av bilaga 4,

b) i övrigt antar regeringens

förslag till lag om ändring i lagen

(1993:737) om bostadsbidrag med den

lydelse som framgår av bilaga 2.

16. Lagförslaget (mom. 21)

Under förutsättning av bifall till

reservationerna 3 och 10

Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 22 börjar med Som framgår

och på s. 23 slutar med bilaga 2 bort

ha följande lydelse:

Som framgår av utskottets

ställningstaganden i sakfrågorna ovan

förordar utskottet vissa ändringar i det

av regeringen framlagda lagförslaget.

Enligt utskottet bör inte bestämmelserna

i 9 § ändras så att

förmögenhetsuppbyggnaden i egnahem och

bostadsrätter beaktas vid beräkning av

boendekostnaden. Inte heller bör det i

10 § införas krav på en minsta storlek

på bostaden som villkor för

bostadsbidrag för hushåll med enbart

umgängesrättsbarn. De av utskottet

förordade ändringarna avser dessutom

dels att de nuvarande bestämmelserna i

12 § om rätten till bostadsbidrag för

ungdomar bör behållas, dels

bestämmelserna i 15 a och 17 a §§ om

högsta bidragsgrundande bostadsyta.

Utskottets ställningstagande ovan

innebär även att det i lagens 1 § bör

införas bestämmelser om att den sökande

skall vara folkbokförd på den bostad som

bostadsbidraget avser. Som en följd

härav bör motsvarande justeringar göras

i lagens ingress. Den närmare

utformningen av dessa lagrum framgår av

betänkandets bilaga 5 vari återges

reservantens (mp) förslag till lag om

ändring i lagen (1993:737) om

bostadsbidrag.

Med de ändringar som utskottet nu

förordat samt med vissa redaktionella

ändringar tillstyrks regeringens förslag

till lag om ändring i lagen (1993:737)

om bostadsbidrag med den lydelse som

framgår av betänkandets bilaga 2.

dels att utskottets hemställan under 21

bort ha följande lydelse:

21. beträffande lagförslaget

att riksdagen med anledning av

proposition 1995/96:186 i motsvarande

del

a) avslår regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1993:737) om

bostadsbidrag såvitt avser 9, 10 och

12 §§,

b) antar det som reservantens

förslag betecknade förslaget till lag

om ändring i lagen (1993:737) om

bostadsbidrag med den lydelse som

framgår av bilaga 5,

c) i övrigt antar regeringens

förslag till lag om ändring i lagen

(1993:737) om bostadsbidrag med den

lydelse som framgår av bilaga 2.

17. Lagförslaget (mom. 21)

Under förutsättning av bifall till

reservationerna 1, 4, 7 och 9

Ulf Björklund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 22 börjar med Som framgår

och på s. 23 slutar med bilaga 2 bort

ha följande lydelse:

Som framgår av utskottets

ställningstaganden i sakfrågorna ovan

förordar utskottet vissa ändringar i det

av regeringen framlagda lagförslaget. De

av utskottet förordade ändringarna avser

dels att några särskilda bestämmelser om

beräkningen av egenföretagares

bostadsbidragsgrundande inkomst inte bör

införas i 4 §, dels att de nuvarande

bestämmelserna om inkomstgränser i 13 §

bör behållas. Utskottets

ställningstagande ovan innebär dessutom

att det i lagens 1 § bör införas

bestämmelser om att den sökande skall

vara folkbokförd på den bostad som

bostadsbidraget avser. Som en följd

härav bör motsvarande justeringar göras

i lagens ingress. Den närmare

utformningen av dessa lagrum framgår av

betänkandets bilaga 6 vari återges

reservantens (kds) förslag till lag om

ändring i lagen (1993:737) om

bostadsbidrag.

Med de ändringar som utskottet nu

förordat samt med vissa redaktionella

ändringar tillstyrks regeringens förslag

till lag om ändring i lagen (1993:737)

om bostadsbidrag med den lydelse som

framgår av betänkandets bilaga 2.

dels att utskottets hemställan under 21

bort ha följande lydelse:

21. beträffande lagförslaget

att riksdagen med anledning av

proposition 1995/96:186 i motsvarande

del

a) avslår regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1993:737) om

bostadsbidrag såvitt avser 13 §,

b) antar det som reservantens

förslag betecknade förslaget till lag

om ändring i lagen (1993:737) om

bostadsbidrag med den lydelse som

framgår av bilaga 6,

b) i övrigt antar regeringens

förslag till lag om ändring i lagen

(1993:737) om bostadsbidrag med den

lydelse som framgår av bilaga 2.

Särskilt yttrande

Återföring av vissa besparingar

Owe Hellberg (v) anför:

Det är Vänsterpartiets uppfattning att

den av regeringen och utskottet

föreslagna totala besparingen i

bostadsbidragen är för stor. Jag har

trots detta ställt mig bakom utskottets

förslag i dess enskilda delar. En

förutsättning för detta har dock varit

att vissa av de besparingar som

utskottet för fram återförs till

bostadsbidragssystemet. De besparingar

det gäller är införandet av individuella

inkomstgränser och minskningen av den

högsta bidragsgrundande bostadsytan.

I fråga om de individuella

inkomstgränserna har jag också i en

reservation fört vidare ett

motionsförslag (v) om att besparingen om

300 miljoner kronor skall användas till

att förstärka bidragen för de hushåll

som drabbas av minskade bostadsbidrag

trots att båda arbetar. På samma sätt

måste de 300 miljoner kronor som sparas

genom att utskottet föreslår sänkta

ytgränser i förhållande till regeringens

förslag återföras till

bostadsbidragssystemet. Den närmare

utformningen och inriktningen av dessa

åtgärder behöver dock övervägas

ytterligare. Det är därför min och

Vänsterpartiets avsikt att i samband med

höstens budgetbehandling återkomma till

riksdagen med förslag med denna

inriktning.

Utskottets förslag till

Lag om ändring i lagen (1993:737) om

bostadsbidrag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen

(1993:737) om bostadsbidrag

dels att 6 § skall upphöra att gälla,

dels att 1-5, 7-10, 13, 14, 16, 18, 21,

22, 24-26 och 28 §§ skall ha följande

lydelse,

dels att rubriken närmast före 22 §

skall sättas närmast före 23 §,

dels att det i lagen skall införas fem

nya paragrafer, 1 a, 15 a, 17 a, 21 a

och 21 b §§, samt fyra nya rubriker,

närmast före 4, 9, 21 a och 21 b §§, av

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Den som bor och är Den som bor och är

folkbokförd i folkbokförd i

Sverige kan få Sverige kan få

bostadsbidrag bostadsbidrag

enligt denna lag. enligt denna lag.

Bostadsbidrag Bostadsbidrag

lämnas av allmänna lämnas av allmänna

medel dels i form medel dels i form

av bidrag till av bidrag till

kostnader för den kostnader för den

bostad där sökanden bostad där sökanden

är bosatt, dels i är bosatt och

form av särskilt folkbokförd, dels i

bidrag för form av särskilt

hemmavarande barn. bidrag för

hemmavarande barn.

Om det finns

särskilda skäl, får

bidrag dock lämnas

till kostnaderna

för en bostad där

sökanden inte är

folkbokförd.

15 a §

Vid tillämpning av

bestämmelserna om

bostadskostnader i

14 § skall bortses

från bostadskost

nader som belöper

på bostadsytor

överstigande

1. för hushåll med

ett barn 80

kvadratmeter,

2. för hushåll med

två barn 100

kvadratmeter,

3. för hushåll med

tre barn 120

kvadratmeter,

4. för hushåll med

fyra barn 140

kvadratmeter, och

5. för hushåll med

fem eller flera

barn 160

kvadratmeter.

Större

bostadsytor än som

anges i första

stycket får

beaktas, om

sökanden eller

någon medlem av

familjen är

funktionshindrad.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 a §

Vid tillämpning av

bestämmelserna om

bostadskostnader i

17 § skall bortses

från bostadskost

nader som belöper

på bostadsytor

överstigande 60

kvadratmeter.

Större bostadsyta

än som anges i

första stycket får

beaktas, om

sökanden eller

maken är funktions

hindrad.

Regeringens förslag till

Lag om ändring i lagen (1993:737) om

bostadsbidrag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen

(1993:737) om bostadsbidrag

dels att 6 § skall upphöra att gälla,

dels att 2-5, 7-10, 12-14, 16, 18, 21,

22, 24-26 och 28 §§ skall ha följande

lydelse,

dels att rubriken närmast före 22 §

skall sättas närmast före 23 §,

dels att det i lagen skall införas fem

nya paragrafer, 1 a, 15 a, 17 a, 21 a

och 21 b §§, samt fyra nya rubriker,

närmast före 4, 9, 21 a och 21 b §§, av

följande lydelse.

Nuvarande lydelse

1 a '

² §

I lagen förstås med

1.

förvärvsinkomst:

inkomst av tjänst

och inkomst av

näringsverksamhet,

2.

bidragsgrundande

inkomst: för 12

månader framåt

beräknad

förvärvsinkomst med

de tillägg som

följer av 5-7 §§,

3. hushåll:

barnfamiljer, makar

utan barn och

ensamstående utan

barn,

4. barn: den som

är under 18 år

eller som får

förlängt barnbidrag

eller studiehjälp,

5. makar: makar

som lever till

sammans.

3 §

Ïí éîôå óëäì öéóáó æöò áîîáô óëáìì íåä

íáëáò êäíóôäììáó íáî ïãè ëöéîîá óïí õôáî

áôô öáòá çéæôá íåä öáòáîäòá ìåöåò

ôéììóáííáîó ïãè

±® èáò åììåò èáò èáæô çåíåîóáíô âáòî

åììåò

²® äò æïìëâïëæöòäá ðå óáííá áäòåóó®

4 §1

Förvärvsinkomst Bidragsgrundande

beräknas för varje inkomst utgörs av

sökande efter samma summan av inkomst

grunder som enligt av

kommunalskattelagen näringsverksamhet

(1928:370) med de och inkomst av

undantag som anges tjänst enligt

i andra och tredje kommunalskattelagen

styckena. (1928:

370) och inkomst av

I inkomstslaget kapital enligt

tjänst beaktas lagen (1947:576) om

kostnader för resor statlig

mellan bostaden och inkomstskatt, med

arbetsplatsen till de tillägg och

den del kostnaderna avdrag som anges i

beräknas överstiga andra och tredje

5 000 kronor. styckena samt 5 och

Övriga kostnader i 7 §§.

inkomstslaget

tjänst beaktas till Beloppet enligt

den del kostnaderna första stycket

beräknas överstiga skall ö k a s m e

2 000 kronor. d

I inkomstslaget 1. inkomst,

näringsverksamhet inklusive kostför

beaktas inte mån, som beskattas

underskott som enligt lagen (1958:

uppkommit ett 295) om

tidigare år. sjömansskatt,

2. inkomst som på

grund av be

stämmelserna i 54 §

första stycket f)

kommunalskattelagen

eller avtal om

undvikande av

dubbelbeskattning

inte ingår i

inkomst av närings

verksamhet, tjänst

eller kapital,

3. studiemedel i

form av studie

bidrag,

4. icke

skattepliktiga

stipendier över 3

000 kronor per

månad,

5. belopp varmed

inkomst av

näringsverksamhet

har minskats genom

avdrag för

- avsättning till

periodiseringsfond

- ökning av

expansionsmedel

- utgift för egen

pension intill ett

halvt basbelopp en

ligt 1 kap. 6 §

lagen (1962:381) om

allmän försäkring

- underskott från

tidigare beskatt

ningsår, och

6. belopp varmed

inkomst av kapital

har minskats genom

avdrag, utom där

- realisationsvinst

har minskats med

realisationsförlust

uppkommen under

beskattningsåret

- avdrag har gjorts

enligt lagen

(1993:1469) om

uppskovsavdrag vid

byte av bostad,

eller

- avdrag har gjorts

för negativ

räntefördelning.

Beloppet enligt

första stycket

skall m i n s k a s

m e d belopp varmed

inkomst av nä

ringsverksamhet har

ökats genom

- återföring till

beskattning av

avdrag för

avsättning till

periodiseringsfond

- minskning av

expansionsmedel.

5 §

Till varje Tillägg till den

sökandes förvärvsin bidragsgrundande

komst skall läggas inkomsten skall

inkomst av kapital göras för för

till den del mögenhet enligt vad

inkomsten som anges i denna

överstiger 2 000 paragraf. Tillägg

kronor. skall göras för

varje sökande och

Inkomst av kapital varje barn som

beräknas efter avses i 10 § med un

samma grunder som dantag av första

enligt lagen stycket 2 och 3

(1947:576) om samt tredje

statlig in stycket. Som för

komstskatt. Till mögenhet räknas den

inkomst av kapital beskattningsbara

skall dock inte förmögenheten

räknas vinst vid enligt lagen

icke yrkesmässig (1947:577) om

avyttring (rea statlig förmögen

lisationsvinst) hetsskatt, beräknad

samt inte heller med bortseende från

statligt privatbostads-

räntebidrag. Avdrag fastighet eller

för kostnader i bostadsrätt för

förvärvskällan får vilken bostadsbi

inte göras. drag söks och

skulder med säker

het i denna

egendom. Tillägg

skall göras med 15

procent av den

sammanlagda

förmögenhet som

överstiger 100 000

kronor, avrundat

nedåt till helt

tiotusental kronor.

Tillägg för barns

förmögenhet skall

fördelas lika

mellan makar.

7 §

Om ett eller flera Om ett eller flera

barn som avses i 10 barn som avses i 10

§ med undantag av § med undantag av

första stycket 2 första stycket 2

och 3 samt tredje och 3 samt tredje

stycket har inkomst stycket har inkomst

av kapital, skall av kapital, skall

till sökandens till sökandens

förvärvsinkomst bidragsgrundande in

läggas varje barns komst läggas varje

inkomst av kapital barns inkomst av

till den del kapital till den

inkomsten del inkomsten

överstiger 1 000 överstiger 1 000

kronor. kronor.

. Vid beräkning av

inkomst av kapital

Vid beräkning av tillämpas 4 § andra

inkomst av kapital stycket 6.

tillämpas 5 § andra

stycket. Tillägg enligt

denna paragraf

skall fördelas lika

mellan makar.

8 §

Makar anses leva Bidragsgrundande

tillsammans om skäl inkomst skall avse

inte visas för samma kalenderår

annat. För dem som bostadsbidraget

skall och skall anses

bidragsgrundande in vara lika fördelad

komst beräknas på varje månad i

gemensamt. kalenderåret.

Bostadskostnader

9 §

Om hushållet Vid tillämpningen

disponerar över av denna lag beak

ansenlig tas

förmögenhet får bostadskostnader i

bostadsbidrag be enlighet med

stämmas till lägre föreskrifter som

belopp än som meddelas av

följer av 13-17 §§. regeringen eller

efter regeringens

bemyndigande

Riksförsäkringsver

ket.

10 §

Rätt till bostadsbidrag har den som

1. har vårdnaden om barn och varaktigt

bor tillsammans med barnet,

2. efter en myndighets beslut har tagit

emot barn för vård i familjehem, om

barnet beräknas bo i hemmet under minst

tre månader, eller

3. på grund av vårdnad eller umgänge

tidvis har barn boende i sitt hem.

Bostadsbidrag lämnas även för barn som

för vård eller undervisning inte

varaktigt bor hemma men vistas i hemmet

under minst så lång tid varje år som

motsvarar normala skolferier.

Om barnet bor i ett familjehem eller i

ett hem för vård eller boende, får

föräldern eller föräldrarna bidrag även

i andra fall, om det finns särskilda

skäl att bidrag lämnas.

Bestämmelserna i första och andra

styckena tillämpas även i fråga om den

som är över 18 år och som får förlängt

barnbidrag eller studiehjälp.

Bostadsbidrag

enligt första

stycket 3 lämnas

inte för bostäder

som omfattar

mindre än två rum

utöver kök eller

kokvrå, eller med

en bostadsyta

understigande 40

kvadratmeter.

12 §2

Rätt till Rätt till

bostadsbidrag har bostadsbidrag har

den som den som

1. har fyllt 18 1. har fyllt 18

men inte 29 år och men inte 29 år,

2. bor i en 2. får

bostad som han

eller hon äger - studiestöd enligt

eller innehar med 3, 4 eller 7 kap.

hyres- eller studiestödslagen

bostadsrätt. (1973:349) eller

enligt lagen

(1983:1030) om

särskilt vuxen

studiestöd för ar

betslösa, eller

-

utbildningsbidrag,

i den utsträckning

regeringen eller

efter regeringens

bemyndigande Riks

försäkringsverket

föreskriver, och

3. bor i en bostad

som han eller hon

äger eller innehar

med hyres- eller

bostadsrätt.

Bostadsbidrag enligt första stycket

lämnas inte om sökanden eller dennes

make

1. har barn som berättigar till

bostadsbidrag till barnfamiljer eller

2. får bostadstillägg enligt lagen

(1994:308) om bostadstillägg till

pensionärer eller på grund av

bestämmelserna om inkomstprövning inte

får sådant tillägg.

Har sökandens make fyllt 29 år lämnas

inte bostadsbidrag enligt första

stycket.

13 §3

Bostadsbidrag Bostadsbidrag

bestäms enligt 14 bestäms enligt

och 15 §§, om den 14-15 a §§, om den

bidragsgrundande bidragsgrundande

inkomsten inte inkomsten inte

överstiger 117 000 överstiger för en

kronor. Om den sökande 117 000

bidragsgrundande kronor eller för

inkomsten är högre, makar 58 500 kronor

skall bidraget för var och en av

minskas med 20 dem. Om den bi

procent av den dragsgrundande

överskjutande in inkomsten är högre,

komsten. skall bidraget

minskas med 20

procent av den

överskjutande

inkomsten.

Bidrag som

beräknas till

mindre belopp än 1

200 kronor för helt

år betalas inte ut.

14 §4

Bostadsbidrag Bostadsbidrag

lämnas månadsvis lämnas månadsvis

som som

1. särskilt bidrag 1. särskilt bidrag

med med

- 600 kronor för - 600 kronor för

ett barn, ett barn,

- 900 kronor för - 900 kronor för

två barn och två barn,

- 1 200 kronor för - 1 200 kronor för

tre eller flera tre barn,

barn, samt

- 1 500 kronor för

fyra barn och

2. bidrag till - 1 800 kronor för

kostnader för bo fem eller flera

stad med 75 procent barn, samt

av den del av

bostadskostnaden 2. bidrag till

per månad som för kostnader för bo

familjer med stad med 75 procent

av den del av

- ett barn bostadskostnaden

överstiger 2 000 per månad som för

kronor men inte 3 familjer med

000 kronor,

- ett barn

- två barn överstiger 2 000

överstiger 2 000 kronor men inte 3

kronor men inte 3 000 kronor,

300 kronor,

- två barn

- tre eller flera överstiger 2 000

barn överstiger kronor men inte 3

2 000 kronor men 300 kronor,

inte 3 600 kronor.

- tre eller flera

barn överstiger

2 000 kronor men

inte 3 600 kronor.

Om bostadskostnaden överstiger de

belopp som anges i första stycket 2,

lämnas bidrag med 50 procent av den

överskjutande bostadskostnaden per månad

upp till

- 5 300 kronor för familjer med ett

barn,

- 5 900 kronor för familjer med två

barn,

- 6 600 kronor för familjer med tre

eller flera barn.

Högre bostadskostnad än som anges i

andra stycket får beaktas, om sökanden

eller någon medlem av familjen är

funktionshindrad.

15 a §

Vid tillämpning av

bestämmelserna om

bostadskostnader i

14 § skall bortses

från bostadskost

nader som belöper

på bostadsytor

överstigande

1. för hushåll med

ett barn 90

kvadratmeter,

2. för hushåll med

två barn 110

kvadratmeter,

3. för hushåll med

tre barn 130

kvadratmeter,

4. för hushåll med

fyra barn 150

kvadratmeter, och

5. för hushåll med

fem eller flera

barn 170

kvadratmeter.

Större

bostadsytor än som

anges i första

stycket får

beaktas, om

sökanden eller

någon medlem av

familjen är

funktionshindrad.

16 §5

Bostadsbidrag bestäms till det belopp

som följer av 17 § första och andra

styckena, om den bidragsgrundande

inkomsten inte överstiger 41 000

kronor för en ensamboende och 58 000

kronor för makar. Om den bidragsgrun

dande inkomsten är högre, skall bidraget

minskas med en tredjedel av den

överskjutande inkomsten.

Bidrag som

beräknas till

mindre belopp än 1

200 kronor för helt

år betalas inte ut.

17 a §

Vid tillämpning av

bestämmelserna om

bostadskostnader i

17 § skall bortses

från bostadskost

nader som belöper

på bostadsytor

överstigande 70

kvadratmeter.

Större bostadsyta

än som anges i

första stycket får

beaktas, om

sökanden eller

maken är funktions

hindrad.

18 §6

Frågor om bostadsbidrag handhas av

Riksförsäkringsverket och de allmänna

försäkringskassorna.

Beslut om bidrag fattas av den allmänna

försäkringskassa hos vilken

bidragssökanden är inskriven eller

skulle ha varit inskriven, om sökanden

uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4 §

lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Denna kassa får dock uppdra åt en annan

kassa att handlägga ärendet.

Beslut om bidrag

skall innehålla

uppgift om den

bidragsgrundande

inkomstens storlek,

fördelad på

inkomstslag och

gjorda tillägg.

21 §7

Bidrag lämnas Bidrag lämnas från

tills vidare från och med månaden

och med månaden efter den då rätten

efter den då rätten till bidrag har

till bidrag har uppkommit samt till

uppkommit samt till och med den månad

och med den månad då rätten till

då rätten till bidrag har ändrats

bidrag har ändrats eller upphört dock

eller upphört. Om längst tolv

rätten till bidrag månader. Om rätten

uppkommit den till bidrag

första dagen i en uppkommit eller

månad, skall dock upphört den första

bidraget lämnas dagen i en månad,

från och med den skall dock bidraget

månaden. Bidrag får lämnas eller

inte lämnas för upphöra från och

längre tid tillbaka med den månaden.

än en månad före an Bidrag får inte

sökningsmånaden. lämnas för längre

Bidrag får dock tid tillbaka än

lämnas för en ansökningsmånaden.

längre tid Bidrag får dock

tillbaka, om en lämnas för en

ansökan om bidrag längre tid

avseende höjning av tillbaka, om en

hyra eller avgift, ansökan om bidrag

ges in till försäk avseende höjning av

ringskassan inom en hyra eller avgift

månad från den ges in till

dag den sökande försäkringskassan

fick kännedom om inom en månad från

hyres- eller den dag den sökande

avgiftshöjningen. fick kännedom om

hyres- eller

avgiftshöjningen.

Om det finns

särskilda skäl, får

bidrag lämnas för

en begränsad tid.

Ett sådant bidrag

får förenas med

villkor.

Preliminärt

bostadsbidrag

21 a §

Preliminärt

bostadsbidrag beräk

nas efter en

uppskattad bidrags

grundande inkomst

och skall så nära

som möjligt

motsvara det

slutliga

bostadsbidrag som

kan antas komma att

bestämmas enligt

denna lag. För

sökande som har

inkomst av

näringsverksamhet

skall denna inkomst

antas vara minst

lika hög som

fastställts vid

senaste

taxeringsbeslut, om

inte sökanden visar

särskilda skäl för

att inkomsten skall

uppskattas till

lägre belopp.

Preliminärt

bostadsbidrag beta

las ut med ett

månadsbelopp, som

avrundas nedåt till

närmast jämna

hundratal kronor.

Slutligt

bostadsbidrag

21 b §

Slutligt

bostadsbidrag

bestäms för varje

kalenderår under

vilket preliminärt

bidrag har betalats

ut. Slutligt

bostadsbidrag

bestäms efter den

tidpunkt då

taxeringsbeslut

enligt 4 kap. 2 §

taxeringslagen

(1990:

324) senast skall

ha meddelats.

22 §

Bidrag betalas ut Bestäms det

månadsvis. Bidrag slutliga bostadsbi

under 100 kronor i draget till högre

månaden betalas belopp än vad som

inte ut. för samma år har

betalats ut i

preliminärt bidrag,

skall skillnaden

betalas ut. Bestäms

det slutliga

bostadsbidraget

till lägre belopp

än vad som för

samma år har

betalats ut i

preliminärt bidrag,

skall skillnaden

betalas tillbaka.

Belopp under 100

kronor skall inte

betalas ut eller

betalas tillbaka.

På belopp som

skall betalas ut

eller betalas

tillbaka enligt

första stycket

skall avgift och

ränta betalas i

enlighet med

föreskrifter som

meddelas av

regeringen eller

efter regeringens

bemyndigande av

Riksförsäkringsverk

et.

24 §

Den som får Den som får eller

bidrag skall om har fått pre

gående anmäla till liminärt

försäkringskassan bostadsbidrag är

skyldig att

1. om hushållet omgående till

flyttar till en försäkringskassan

annan bostad, anmäla sådana

ändringar i fråga

2. om hushållets om inkomst och

sammansättning andra förhållanden,

ändras, som kan antas inne

bära att slutligt

3. om hushållets bostadsbidrag inte

bidragsgrundande kommer att beviljas

inkomst beräknas eller kommer att

öka eller har ökat beviljas med lägre

med mer än 6 000 belopp än det

kronor under sex preliminära bi

månader i för draget.

hållande till den

inkomst som låg

till grund för

bidragsbeslutet,

4. om den bostad

som berättigar till

bidrag hyrs ut helt

eller delvis eller

om bostadskostnaden

i annat fall

minskar,

5. när ett barn i

hushållet fyller 18

år eller när

förlängt barnbidrag

eller studiehjälp

inte längre lämnas

till ett äldre

barn, eller

6. om en medlem i

ett hushåll utan

barn beviljats

studiemedel eller

inte längre uppbär

studiemedel.

25 §

Beslut om bidrag Beslut om

skall ändras om preliminärt bidrag

något förhållande skall ändras om

har inträffat som något förhållande

skall påverka har inträffat som

storleken av skall påverka

bidraget. storleken av

Försäkringskassan bidraget. Försäk

får underlåta att ringskassan får

besluta om ändring underlåta att be

av bidrag, om sluta om ändring,

ändringen endast i om ändringen endast

ringa mån påverkar i ringa mån

bidraget. påverkar bidraget.

26 §

För att utreda För att utreda

rätten till och rätten till och

storleken av storleken av

bidrag, får försäk bidrag, får försäk

ringskassan ringskassan

förelägga den som förelägga den som

uppbär bidraget att får eller har fått

lämna de uppgifter preliminärt bidrag

som har betydelse att lämna de

för bi uppgifter som har

dragsprövningen. betydelse för

Ett sådant före bidragsprövningen.

läggande får Ett sådant

delges. Om föreläg föreläggande får

gandet inte följs, delges. Om

får försäkrings föreläggandet inte

kassan dra in eller följs, får

sätta ned bidraget. försäkringskassan

dra in eller sätta

ned bidraget.

28 §

Försäkringskassan Försäkringskassan

skall besluta om skall besluta om

återbetalning av återbetalning

bostadsbidrag, om enligt 22 § och om

den som erhållit återbetalning av

bidrag genom att bostadsbidrag som i

lämna oriktiga övrigt har lämnats

uppgifter eller felaktigt eller med

genom att underlåta för högt belopp. Om

att fullgöra en det finns särskilda

uppgifts- eller skäl för det får

anmälningsskyl kassan efterge krav

dighet eller på på återbetalning

annat sätt har för helt eller delvis.

orsakat att bidrag

har lämnats

felaktigt eller med

för högt belopp.

Detsamma gäller om

bidrag i annat fall

har lämnats

felaktigt eller med

för högt belopp och

den som erhållit

bidraget skäligen

borde ha insett

detta. Om det finns

särskilda skäl får

kassan efterge

kravet på åter

betalning helt

eller delvis.

Vid en senare utbetalning av

bostadsbidrag eller annan ersättning som

skall betalas ut av allmän

försäkringskassa till någon som skall

betala tillbaka bidrag enligt första

stycket får kassan hålla inne ett

skäligt belopp i avräkning på vad som

har lämnats för mycket.

29 a §

Om sökandens

taxering ändras

efter det att

slutligt bostads

bidrag bestämts och

ändringen innebär

att bostadsbidraget

skulle ha varit

högre eller lägre,

skall ett nytt

slutligt

bostadsbidrag be

stämmas, om

sökanden begär det

inom ett år från

det att beslutet om

taxeringsändring

meddelades eller om

försäkringskassan

tar upp frågan inom

samma tid.

En fråga om nytt

slutligt bo

stadsbidrag enligt

denna paragraf får

inte tas upp sedan

mer än två år har

förflutit från den

dag det slutliga

bostadsbidraget

bestämdes, om inte

taxeringsändringen

motsvarar en

väsentlig höjning

eller sänkning av

bostadsbidraget.

________

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli

1996. Lagen skall, med det undantag som

anges i punkt 2, tillämpas på bidrag som

avser tid från och med den 1 januari

1997, då rätten till bidrag på grund av

motsvarande äldre bestämmelser upphör.

De nya bestämmelserna i 15 a och 17 a §§

skall också tillämpas på bidrag som

avser tid från och med den 1 juli 1996

och som beviljas efter ansökningar -

dock ej ansökningar som avser endast

dndring av bidrag - gjorda efter den 30

juni 1996.

2. Bestämmelserna i 14 § första stycket

skall fortfarande tillämpas i sin äldre

lydelse i fråga om särskilt bidrag för

barn för vilket utges flerbarnstillägg

enligt de upphävda bestämmelserna i 2 a

och 2 b §§ lagen (1947:529) om allmänna

barnbidrag.

Reservanternas (m) förslag till

Lag om ändring i lagen (1993:737) om

bostadsbidrag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen

(1993:737) om bostadsbidrag

dels att 6 § skall upphöra att gälla,

dels att 1-5, 7-10, 12-14, 16, 18, 21,

22, 24-26 och 28 §§ skall ha följande

lydelse,

dels att rubriken närmast före 22 §

skall sättas närmast före 23 §,

dels att det i lagen skall införas fem

nya paragrafer, 1 a, 15 a, 17 a, 21 a

och 21 b §§, samt fyra nya rubriker,

närmast före 4, 9, 21 a och 21 b §§, av

följande lydelse.

Nuvarande lydelse

1 '

Den som bor och är

folkbokförd i

Sverige kan få

bostadsbidrag

enligt denna lag.

Bostadsbidrag

lämnas av allmänna

medel dels i form

av bidrag till

kostnader för den

bostad där sökanden

är bosatt, dels i

form av särskilt

bidrag för

hemmavarande barn.

15 a '

Nuvarande lydelse

17 a '

Òåóåòöáîôåîó ¨æð© æörslag till

Lag om ändring i lagen (1993:737) om

bostadsbidrag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen

(1993:737) om bostadsbidrag

dels att 6 § skall upphöra att gälla,

dels att 1-5, 7-10, 12-14, 16, 18, 21,

22, 24-26 och 28 §§ skall ha följande

lydelse,

dels att rubriken närmast före 22 §

skall sättas närmast före 23 §,

dels att det i lagen skall införas fem

nya paragrafer, 1 a, 15 a, 17 a, 21 a

och 21 b §§, samt fyra nya rubriker,

närmast före 4, 9, 21 a och 21 b §§, av

följande lydelse.

Nuvarande lydelse

1 '

Den som bor och är

folkbokförd i

Sverige kan få

bostadsbidrag

enligt denna lag.

Bostadsbidrag

lämnas av allmänna

medel dels i form

av bidrag till

kostnader för den

bostad där sökanden

är bosatt, dels i

form av särskilt

bidrag för

hemmavarande barn.

Reservantens (mp) förslag till

Lag om ändring i lagen (1993:737) om

bostadsbidrag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen

(1993:737) om bostadsbidrag

dels att 6 och 9 §§ skall upphöra att

gälla,

dels att 1-5, 7, 8, 13, 14, 16, 18, 21,

22, 24-26 och 28 §§ skall ha följande

lydelse,

dels att rubriken närmast före 22 §

skall sättas närmast före 23 §,

dels att det i lagen skall införas fem

nya paragrafer, 1 a, 15 a, 17 a, 21 a

och 21 b §§, samt fyra nya rubriker,

närmast före 4, 9, 21 a och 21 b §§, av

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Den som bor och är Den som bor och är

folkbokförd i folkbokförd i

Sverige kan få Sverige kan få

bostadsbidrag bostadsbidrag

enligt denna lag. enligt denna lag.

Bostadsbidrag Bostadsbidrag

lämnas av allmänna lämnas av allmänna

medel dels i form medel dels i form

av bidrag till av bidrag till

kostnader för den kostnader för den

bostad där sökanden bostad där sökanden

är bosatt, dels i är bosatt och

form av särskilt folkbokförd, dels i

bidrag för form av särskilt

hemmavarande barn. bidrag för

hemmavarande barn.

Om det finns

särskilda skäl, får

bidrag dock lämnas

till kostnaderna

för en bostad där

sökanden inte är

folkbokförd.

15 a §

Vid tillämpning av

bestämmelserna om

bostadskostnader i

14 § skall bortses

från bostadskost

nader som belöper

på bostadsytor

överstigande

1. för hushåll med

ett barn 80

kvadratmeter,

2. för hushåll med

två barn 100

kvadratmeter,

3. för hushåll med

tre barn 120

kvadratmeter,

4. för hushåll med

fyra barn 140

kvadratmeter, och

5. för hushåll med

fem eller flera

barn 160

kvadratmeter.

Större

bostadsytor än som

anges i första

stycket får

beaktas, om

sökanden eller

någon medlem av

familjen är

funktionshindrad.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 a §

Vid tillämpning av

bestämmelserna om

bostadskostnader i

17 § skall bortses

från bostadskost

nader som belöper

på bostadsytor

överstigande 60

kvadratmeter.

Större bostadsyta

än som anges i

första stycket får

beaktas, om

sökanden eller

maken är funktions

hindrad.

Reservantens (kds) förslag till

Lag om ändring i lagen (1993:737) om

bostadsbidrag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen

(1993:737) om bostadsbidrag

dels att 6 § skall upphöra att gälla,

dels att 1-5, 7-10, 12, 14, 16, 18, 21,

22, 24-26 och 28 §§ skall ha följande

lydelse,

dels att rubriken närmast före 22 §

skall sättas närmast före 23 §,

dels att det i lagen skall införas fem

nya paragrafer, 1 a, 15 a, 17 a, 21 a

och 21 b §§, samt fyra nya rubriker,

närmast före 4, 9, 21 a och 21 b §§, av

följande lydelse.

Nuvarande lydelse

1 '

Den som bor och är

folkbokförd i

Sverige kan få

bostadsbidrag

enligt denna lag.

Bostadsbidrag

lämnas av allmänna

medel dels i form

av bidrag till

kostnader för den

bostad där sökanden

är bosatt, dels i

form av särskilt

bidrag för

hemmavarande barn.

4 '

Förvärvsinkomst Bidragsgrundande

beräknas för varje inkomst utgörs av

sökande efter samma summan av inkomst

grunder som enligt av

kommunalskattelagen näringsverksamhet

(1928:370) med de och inkomst av

undantag som anges tjänst enligt

i andra och tredje kommunalskattelagen

styckena. (1928:

370) och inkomst av

I inkomstslaget kapital enligt

tjänst beaktas lagen (1947:576) om

kostnader för resor statlig

mellan bostaden och inkomstskatt, med

arbetsplatsen till de tillägg och

den del kostnaderna avdrag som anges i

beräknas överstiga andra och tredje

5 000 kronor. styckena samt 5 och

Övriga kostnader i 7 §§.

inkomstslaget

tjänst beaktas till Beloppet enligt

den del kostnaderna första stycket

beräknas överstiga skall ö k a s m e

2 000 kronor. d

I inkomstslaget 1. inkomst,

näringsverksamhet inklusive kostför

beaktas inte mån, som beskattas

underskott som enligt lagen (1958:

uppkommit ett 295) om

tidigare år. sjömansskatt,

2. inkomst som på

grund av be

stämmelserna i 54 §

första stycket f)

kommunalskattelagen

eller avtal om

undvikande av

dubbelbeskattning

inte ingår i

inkomst av närings

verksamhet, tjänst

eller kapital,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3. studiemedel i

form av studie

bidrag,

4. icke

skattepliktiga

stipendier över 3

000 kronor per

månad,

- underskott från

tidigare beskatt

ningsår, och

5. belopp varmed

inkomst av kapital

har minskats genom

avdrag, utom där

- realisationsvinst

har minskats med

realisationsförlust

uppkommen under

beskattningsåret

- avdrag har gjorts

enligt lagen

(1993:1469) om

uppskovsavdrag vid

byte av bostad,

eller

- avdrag har gjorts

för negativ

räntefördelning.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna m.m. 1

Utskottet 3

Inledning 3

Nytt system för inkomstprövning 4

Individuella inkomstgränser 5

Förmögenhetsprövning 7

Förmögenhet i egnahem och

bostadsrätter 7

Realisationsvinster inkluderas i

den bidragsgrundande inkomsten 8

Bostadsbidragsgrundande inkomst för

egenföretagare 9

Avdragsregler för resor och övriga

kostnader 10

Det särskilda bidraget 10

Bostadsbidrag till ungdomar under

29 år 11

Begränsning av bidragsgrundande

bostadsyta 13

Direktutbetalning av bostadsbidrag 16

Kretsen av bidragsberättigade 17

Folkbokföring och bostadsbidrag 19

Administrativa frågor 20

Övriga frågor 21

Förslaget till ändring i

bostadsbidragslagen 22

Hemställan 23

Reservationer 25

1. Individuella inkomstgränser

(mom. 3) (kds) 25

2. Bostadsbidragen till hushåll med

låga inkomster där båda arbetar

(mom. 4) (v) 26

3. Förmögenhet i egnahem och

bostadsrätter (mom. 6) (mp) 27

4. Den bostadsbidragsgrundande

inkomsten för egenföretagare (mom.

8) (kds) 27

5. Höjning av det särskilda

bidraget (mom. 10) (v) 28

6. Bostadsbidragen till ungdomar

under 29 år (mom. 11) (m) 28

7. Bostadsbidragen till ungdomar

under 29 år (mom. 11) (fp, kds) 29

8. Den högsta bidragsgrundande

bostadsytan (mom. 12) (m) 30

9. Den högsta bidragsgrundande

bostadsytan (mom. 12) (fp, kds) 31

10. Minsta ytgräns m.m. för

bostadsbidrag till hushåll med

enbart umgängesrättsbarn (mom. 13)

(mp) 32

11. Kretsen av bidragsberättigade

(mom. 15) (m, kds) 32

12. Analyser av förslagens

ekonomiska konsekvenser

(mom, 19) (v, kds) 33

13. Skattesystemet och

bostadsbidragen (mom. 20) (v) 34

14. Lagförslaget (mom. 21) (m) 34

15. Lagförslaget (mom. 21) (fp) 35

16. Lagförslaget (mom. 21) (mp) 36

17. Lagförslaget (mom. 21) (kds) 36

Särskilt yttrande 37

Återföring av vissa besparingar (v) 37

Bilaga 1: Utskottets lagförslag 39

Bilaga 2: Regeringens lagförslag 41

Bilaga 3: Reservanternas (m)

lagförslag 52

Bilaga 4: Reservantens (fp)

lagförslag 54

Bilaga 5: Reservantens (mp)

lagförslag 55

Bilaga 6: Reservantens (kds) lagförslag

57

Gotab, Stockholm 1996

_______________________________

1 Senaste lydelse 1994:1569.

2 Senaste lydelse 1995:473.

3 Senaste lydelse 1995:473.

4 Senaste lydelse 1995:473.

5 Senaste lydelse 1995:473.

6 Ändringen innebär att tredje stycket

upphävs.

7 Ändringen innebär bl.a. att andra

stycket upphävs.