Bet. 1995/96:BoU4

Bostadsutskottets betänkande

1995/96:BOU04

Ansvaret för fastighetsbildningsverksamheten,

m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionerna

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1995/96

BoU4

Sammanfattning

Regeringens förslag i fråga om ansvaret för

fastighetsbildningsverksamheten tillstyrks av

utskottet. Förslaget innebär att ansvaret liksom

hittills i princip skall åvila staten. En kommun

skall dock kunna få tillstånd att inrätta en

kommunal lantmäterimyndighet om vissa villkor är

uppfyllda. Motstående motionsyrkanden avstyrks.

Även regeringsförslagen i övrigt tillstyrks av

utskottet.

Med anledning av vad som i propositionen uttalas

om ledningsformen för det nya Lantmäteriverket gör

utskottet ett tillkännagivande om att

ledningsformen styrelse bör väljas.

Till betänkandet har fogats en reservation (m,

fp) och två särskilda yttranden (c) och (mp).

Propositionerna

Regeringen har i proposition 1995/96:78 föreslagit

att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om kommunal

lantmäterimyndighet,

2. antar regeringens förslag till lag om ändring

i fastighetsbildningslagen (1970:988),

3. antar regeringens förslag till lag om ny

beteckning på Statens lantmäteriverk och

Centralnämnden för fastighetsdata,

4. antar regeringens förslag till lag om ny

beteckning på fastighetsbildningsmyndighet,

fastighetsregistermyndighet och

överlantmätarmyndighet,

5. antar regeringens förslag till lag om ändring

i jordabalken,

6. antar regeringens förslag till lag om ändring

i utsökningsbalken,

7. antar regeringens förslag till lag om ändring

i lagen (1939:608) om enskilda vägar,

8. antar regeringens förslag till lag om ändring

i lagen (1970:991) om ändring i kommunal och

ecklesiastik indelning i samband med

fastighetsbildning,

9. antar regeringens förslag till lag om ändring

i lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och

legalisering,

10. antar regeringens förslag till lag om ändring

i expropriationslagen (1972:719),

11. antar regeringens förslag till lag om ändring

i lagen (1973:1084) om avveckling av vissa

godmanskap för delägare i skifteslag,

12. antar regeringens förslag till lag om ändring

i ledningsrättslagen (1973:1144),

13. antar regeringens förslag till lag om ändring

i anläggningslagen (1973:1149),

14. antar regeringens förslag till lag om ändring

i lagen (1973:1150) om förvaltning av

samfälligheter,

15. antar regeringens förslag till lag om ändring

i lagen (1973:1151) om införande av

anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150)

om förvaltning av samfälligheter,

16. antar regeringens förslag till lag om ändring

i jordförvärvslagen (1979:230),

17. antar regeringens förslag till lag om ändring

i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

18. antar regeringens förslag till lag om ändring

i sekretesslagen (1980:100),

19. antar regeringens förslag till lag om ändring

i vattenlagen (1983:291),

20. antar regeringens förslag till lag om ändring

i plan- och bygglagen (1987:10),

21. antar regeringens förslag till lag om ändring

i lagen (1987:11) om exploateringssamverkan,

22. antar regeringens förslag till lag om ändring

i lagen (1994:448) om pantbrevsregister,

23. antar regeringens förslag till lag om ändring

i lagen (1995:000) om ändring i plan- och

bygglagen (1987:10),

24. antar regeringens förslag till lag om ändring

i lagen (1995:000) om ändring i

fastighetsbildningslagen (1970:988),

25. antar regeringens förslag till lag om ändring

i miljöskyddslagen (1969:387),

26. bemyndigar regeringen att medge att Statens

lantmäteriverk inom ramen för tillgängliga

resurser får använda medel för samarbete mellan

europeiska kartmyndigheter i form av en s.k.

ekonomisk intressegrupp under fransk lagstiftning

(avsnitt 8).

Regeringen har dessutom i proposition 1995/96:47

föreslagit att riksdagen antar regeringens förslag

till lag om ändring i fastighetsbildningslagen.

Förslaget har av lagutskottet överlämnats till

bostadsutskottet - detta för att möjliggöra en

samordning med det i proposition 1995/96:78

framlagda förslaget till lag om ändring i lagen

(1995:000) om ändring i fastighetsbildningslagen

(1970:988).

Lagförslagen har som bilagor fogats till detta

betänkande.

Motionerna

I betänkandet behandlas de med anledning av

propositionen väckta motionerna

1995/96:Bo3 av Bengt Harding Olson (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en statlig

lantmäterimyndighet i varje län,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

verksamhetsunderlag för kommunal

lantmäterimyndighet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om samlad

bedömning vid prövning av frågan om inrättande av

kommunal lantmäterimyndighet.

1995/96:Bo4 av Ulf Björklund och Rolf Åbjörnsson

(kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en statlig

lantmäterimyndighet i varje län,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

verksamhetsunderlag för kommunal

lantmäterimyndighet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en restriktiv

och samlad bedömning vid prövning om inrättande av

kommunal lantmäterimyndighet.

1995/96:Bo5 av andre vice talman Görel Thurdin

m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen avslår

proposition 1995/96:78 om ansvaret för

fastighetsbildnings- och

fastighetsregistreringsverksamheten, m.m.

Vissa uppgifter om lantmäteri-

och fastighetsdataverksamheten

Den nuvarande organisationen

Det statliga lantmäteriet omfattar Statens

lantmäteriverk, en överlantmätarmyndighet i varje

län, de statliga fastighetsbildningsmyndigheterna

och en statlig fastighetsregistermyndighet i varje

län.

Statens lantmäteriverk är central

förvaltningsmyndighet för frågor om

fastighetsbildning, fastighetsbestämning,

fastighetsvärdering, fastighetssamverkan,

fastighetsregistrering, mätningsverksamhet och

allmän kartläggning. Statens lantmäteriverk har

också samordnande uppgifter beträffande

ortnamnsfrågor, geografiska databaser och inom

totalförsvaret.

Överlantmätarmyndigheten har som uppgift att inom

länet leda den verksamhet som skall skötas av de

statliga fastighetsbildningsmyndigheterna, utöva

tillsyn över mätningsverksamheten samt verka för

samordning av grundläggande mätning och

kartläggning. Överlantmätarmyndigheten

tillhandahåller också lantmäteritjänster inom

länsstyrelsen.

Fastighetsbildningsmyndigheten svarar för

fastighetsbildningsförrättningar m.m.

Lantmäteridistriktet är

fastighetsbildningsmyndighetens verksamhetsområde.

Landet är indelat i 69 lantmäteridistrikt. För

särskilda fastighetsbildningsuppgifter finns

ytterligare 12 statliga fastighetsbildningsmyn-

digheter, s.k. specialenheter, vilka arbetar

främst med frågor med anknytning till jord- och

skogsbruk och infrastruktur.

Fastighetsregistermyndigheten registrerar

förändringar i fastighetsförhållandena. Det finns

en statlig fastighetsregistermyndighet i varje

län.

Utanför den nu beskrivna statliga

lantmäteriorganisationen, men underordnad denna i

tillsynshänseende, finns 41 kommunala

fastighetsbildningsmyndigheter och 29 kommunala

fastighetsregistermyndigheter.

Genom den nu avslutade fastighetsdatareformen har

ett nytt ADB-baserat fastighetsdatasystem införts

för handläggning av fastighetsregistrering och

inskrivning. Centralnämnden för fastighetsdata har

huvudansvaret för genomförandet av

fastighetsdatareformen. Reformarbetet bedrivs i

samverkan med främst Domstolsverket och Statens

lantmäteriverk. Därutöver medverkar bl.a. ett

antal kommuner med registrering av adresser och

planbeslut. Centralnämnden för fastighetsdata

svarar också för driften av

fastighetsdatasystemet. Under innevarande år

kommer fastighetsdatasystemet att kompletteras med

identiteter som är unika för alla byggnader i

landet av betydelse och en koordinatbestämning av

dessa. Systemet får därmed successivt också

karaktären av ett basregister över byggnader där

kommunerna medverkar i uppbyggnaden och à jour-

hållningen. Sedan den 1 juli 1994 för

Centralnämnden för fastighetsdata ett

pantbrevsregister enligt lagen (1994:448) om

pantbrevsregister.

Riksdagens beslut om omorganisation m.m.

Riksdagen fattade våren 1994 beslut om en ny

organisation för lantmäteri- och

fastighetsdataverksamheten m.m. (bet.

1993/94:BoU19). Beslutet innebär i korthet

följande.

En ny central myndighet - Lantmäteriverket -

bildas av Centralnämnden för fastighetsdata och

delar av nuvarande Statens lantmäteriverk. På

lokal nivå förs överlantmätar-, statliga

fastighetsbildnings- och fastighets-

registermyndigheter samman till en

lantmäterimyndighet i varje län. Handläggningen av

bl.a. fastighetsbildning och

fastighetsregistrering inom det statliga

lantmäteriet kommer därmed att samordnas inom den

nya myndigheten. Uppgifter om planer, bestämmelser

och andra förhållanden i fastighetsregistret skall

i princip registreras av den beslutande

myndigheten.

Den nya myndigheten kommer att bedriva både

myndighets- och uppdragsverksamhet. Dessa olika

uppgifter skall dock hållas väl isär. Uppdrag som

kan skada förtroendet för myndighetsutövningen

eller som av andra skäl bör bolagiseras skiljs

från det statliga lantmäteriet. Det gäller bl.a.

den fastighetsekonomiska uppdragsverksamheten.

Omorganisationen var ursprungligen tänkt att

genomföras fr.o.m. den 1 juli 1995. Denna tidpunkt

har dock sedermera flyttats fram till den 1

januari 1996.

Genom beslut av riksdagen våren 1995 (bet.

1994/95:BoU17) har finansieringsprinciperna för

lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten lagts

fast. De innebär att användarna av fastighets- och

landskapsinformation i ökad utsträckning skall

bidra till finansieringen av kostnaderna för drift

och utveckling av informationssystemen. En ny

lantmäteritaxa skall utformas som baseras på

tidsersättning med möjlighet för sakägare att

begära att fast avgift tillämpas i det enskilda

ärendet. Avgifterna vid uttag av digitalt lagrad

landskapsinformation sänks för att främja en ökad

användning av sådan information medan avgifterna

för uttag av information från

fastighetsdatasystemet och för tryckta kartor

höjs.

I enlighet med riksdagens beslut har den

fastighetsekonomiska uppdragsverksamheten inom det

statliga lantmäteriet ombildats till ett

fristående aktiebolag fr.o.m. den 1 juli 1995.

Organisationsfrågor

Inför den av riksdagen beslutade omorganisationen

pågår nu arbetet med förberedelserna för den nya

lantmäteriorganisationen.

Den pågående Organisationsutredningen fick våren

1995 tilläggsdirektiv som innebär att utredningen

skall fortsätta arbetet med att förbereda de nya

myndigheternas närmare organisation, bemanning och

arbetsformer - detta med beaktande av regeringens

och riksdagens beslut i frågan. Utredningen skall

före årets slut vidta nödvändiga åtgärder för

överföring, anställning och avveckling av personal

samt övriga åtgärder som behövs för att

verksamheten i den nya myndighetsorganisationen

skall kunna starta den 1 januari 1996.

Regeringen har aviserat sin avsikt att senare

under hösten besluta om instruktion för det nya

Lantmäteriverket och de statliga

lantmäterimyndigheterna samt om de övriga

föreskrifter som behövs för den nya

organisationen.

Förslagen i proposition 1995/96:78

Fastighetsbildning m.m.

Vid de närmare övervägandena om den framtida

organisationen av fastighetsbildningen bör enligt

regeringsförslaget sambandet mellan

fastighetsbildning och angränsande statlig och

kommunal verksamhet beaktas. Dessutom måste

sakägarnas tillgång till lokal service

uppmärksammas. Den organisation som skall skapas

bör enligt förslaget dessutom vara stabil och

långsiktig, men samtidigt vara flexibel och

tillåta förändringar i ansvarsfördelningen i takt

med samhällsutvecklingen.

I propositionen anförs att det finns ett starkt

samband och behov av ökad samordning mellan

fastighetsbildningen och den kommunala plan- och

byggprocessen. Enligt förslaget motiverar detta en

fortsatt kommunal medverkan inom

fastighetsbildningen. En kommun bör därför ha

möjlighet att också i fortsättningen under

särskilt angivna förutsättningar svara för

fastighetsbildningsverksamheten inom kommunen. Att

ett ansvar för verksamheten läggs på kommunen

anges dock inte innebära någon begränsning av

statens övergripande ansvar för

fastighetsbildningsverksamheten.

Kommunens ansvar omfattar inte något annat än att

bestrida kostnaderna för verksamheten och att göra

det möjligt för myndigheten att bedriva

verksamheten effektivt och i organisatoriskt

lämplig form. Myndighetens verksamhet skall

sålunda styras endast av fastighetsbildningens

regelsy-stem och bedrivas på det sätt som enligt 1

kap. 9 § regeringsformen krävs i en

myndighetsfunktion, dvs. att beakta allas likhet

inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.

För att tydliggöra de förutsättningar som skall

gälla för att en kommunal lantmäterimyndighet

skall få inrättas och för att undanröja de

oklarheter som funnits bör dessa frågor enligt

regeringens förslag regleras i en ny lag. Genom

propositionen föreläggs riksdagen därför ett

förslag till lag om kommunal lantmäterimyndighet.

Förslaget innebär i korthet följande:

En kommun skall efter särskild ansökan kunna

svara för fastighetsbildningsverksamheten i

kommunen under förutsättning att vissa villkor är

uppfyllda. Det är regeringen som prövar frågan om

tillstånd. Ansökan om tillstånd skall inges till

Lantmäteriverket. Verket bör därefter med eget

yttrande överlämna kommunens ansökan till

regeringen som har att göra en samlad bedömning av

om tillstånd skall lämnas.

Tillstånd skall meddelas om vissa särskilt

angivna förutsättningar bedöms kunna uppfyllas.

Den kommunala lantmäterimyndigheten skall ha hela

kommunen som verksamhetsområde. Kommuner får ej

inrätta lantmäterimyndighet i samverkan.

Som förutsättning för tillstånd gäller vidare att

myndighetens arbetsuppgifter väsentligen begränsas

till förrättningsverksamhet och myndighetsservice

i anslutning till denna. Dessutom skall

verksamheten ha sådan omfattning att kravet på

kompetens hos personalen kan tillgodoses. Någon

fast gräns i form av intäkter eller antal arbetade

timmar sätts dock inte upp. Minst två personer

inom myndigheten skall ha den kompetens och

erfarenhet som krävs för att utöva ett eget ansvar

för förrättningar. Myndighetens informationssystem

skall ha sådan teknisk standard som säkrar utbyte

och information mellan stat och kommun inom

lantmäteriområdet.

Den kommunala lantmäterimyndighetens verksamhet

skall omfatta handläggningen av alla ärenden om

fastighetsbildning utom sådana ärenden som

- på begäran av sakägare skall flyttas över till

den statliga lantmäterimyndigheten i länet,

- berör flera lantmäterimyndigheters

verksamhetsområde,

- avser stora jord- och skogsbruksförrättningar

som inte omfattar nybebyggelse,

- avser förrättningar som av resurs- eller

kompetensskäl bör handläggas av den statliga

lantmäterimyndigheten.

Ett beslut av den kommunala lantmäterimyndigheten

att överlämna en förrättning till den statliga får

inte överklagas. En sakägares begäran att

överlämna förrättningen till den statliga

lantmäterimyndigheten skall villfaras, om det inte

är fråga om förrättning som grundas på avtal

enligt jordabalken om köp, byte eller gåva av fast

egendom.

En kommunal lantmäterimyndighet skall normalt

påbörja sin verksamhet vid det årsskifte som

infaller närmast efter det att ett år förflutit

sedan tillstånd meddelats.

Tillsynen över den kommunala

lantmäteriverksamheten skall utövas av

Lantmäteriverket. Tillstånd avseende en kommunal

lantmäterimyndighet kan återkallas av regeringen

efter anmälan från Lantmäteriverket om

förutsättningarna för tillstånd inte längre

föreligger eller om det brister i

myndighetsfunktionen. Tillståndet upphör om en

kommun anmäler att den inte längre vill fortsätta

med verksamheten.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1

januari 1996. Beslut om inrättande av kommunal

fastighetsbildningsmyndighet och

fastighetsregistermyndighet som fattats enligt

äldre bestämmelser skall dock gälla till utgången

av år 1997. En kommun som vid utgången av år 1995

inte har egen fastighetsbildningsmyndighet får

inrätta en kommunal lantmäterimyndighet tidigast

fr.o.m. den 1 januari 1999.

Fastighetsregistrering

För riksdagens information redovisar regeringen i

propositionen vissa frågor avseende

fastighetsregistreringen. Det gäller främst

principen om registrering vid källan som innebär

att kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter

i framtiden i ökad utsträckning kan komma att

utföra registreringar i fastighetsregistrets olika

delregister. Av detta skäl skall en myndighet få

det övergripande registeransvaret för ett

geografiskt område - områdesansvar.

Lagändringar med anledning av den

beslutade nya organisationen för

lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten

Som redovisats ovan har riksdagen fattat beslut om

att ett nytt verk - Lantmäteriverket - skall

inrättas fr.o.m. den 1 januari 1996. Samtidigt

kommer de nybildade lokala myndigheterna att

benämnas lantmäterimyndigheter. Med anledning

härav läggs det i propositionen fram förslag till

ändringar i fastighetsbildningslagen och i ett

antal andra lagar. Förslagen innebär att "Statens

lantmäteriverk" och "Centralnämnden för

fastighetsdata" byts mot "Lantmäteriverket" samt

att "fastighetsbildningsmyndighet", "fastig-

hetsregistermyndighet" och "överlantmätarmyndig-

het" byts mot "lant-mäterimyndighet".

Vissa av förslagen innebär dessutom en anpassning

av bestämmelserna med anledning av att

fastighetsregistreringen fr.o.m. årsskiftet kommer

att integreras i fastighetsbildningen. I några

fall kräver förändringarna i organisationen

dessutom särskilda övergångsbestämmelser. Förslag

härom läggs också fram.

Samarbete mellan europeiska

kartmyndigheter

Statens lantmäteriverk medverkar tillsammans med

ett stort antal andra europeiska kartverk i ett

projekt benämnt MEGRIN (Multipurpose European

Ground-related Information Network). Projektet

syftar till att utveckla metoder och teknik som

gör de nationella kartverkens geografiska data

mera tillgängliga för användare i Europa. Enligt

Statens lantmäteriverk har utvecklingen nu gått så

långt att det bedöms som nödvändigt att skapa en

fastare och mer formell grund för den fortsatta

verksamheten. Verket har därför ansökt om

regeringens tillstånd att ingå avtal om samarbete

i form av en s.k. ekonomisk intressegrupp

(Groupment d´Intérêt Economique, GIE) under fransk

lagstiftning. Samarbetet kan enligt förslaget

innebära att verket måste använda anslag eller

intäkter för att täcka underskott i verksamheten.

Regeringen anser det angeläget att verket

medverkar i det aktuella samarbetet. Med

hänvisning härtill föreslås riksdagen bemyndiga

regeringen att medge att Statens lantmäteriverk

inom ramen för tillgängliga resurser skall få

använda medel för samarbete mellan europeiska

kartmyndigheter i form av en s.k. ekonomisk

intressegrupp under fransk lagstiftning.

Ändring i miljöskyddslagen

Förslaget till ändring i miljöskyddslagen innebär

att lagens föreskrifter om förbud mot miljöfarlig

verksamhet kompletteras. Ett tillstånd till

miljöfarlig verksamhet skall kunna återkallas om

verksamhetsutövaren i betydande mån åsidosätter

sådana föreskrifter för verksamheten som meddelats

med stöd av lagens 5 a § första stycket. I mindre

allvarliga fall får dock villkoren i stället

skärpas. Enligt 5 a § första stycket får

regeringen eller den myndighet regeringen

bestämmer meddela de föreskrifter som sådana

försiktighetsmått som inte får åsidosättas på

grund av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.

Förslagen i motionerna

Regeringens förslag får enligt motion Bo3 (fp)

inte leda till att så många kommuner inrättar

kommunala lantmäterimyndigheter att det

undergräver stabiliteten i den statliga

organisationen. Med regeringens förslag kan det

uppstå situationer där den statliga

länsorganisationen får ett orimligt litet

verksamhetsunderlag. Att det blir så lätt även för

små kommuner att inrätta egen myndighet kan enligt

motionen dessutom få konsekvenser för

rättssäkerheten. Med de besparingar och

rationaliseringar som väntar verksamheten bör det

enligt motionen därför vara en utgångspunkt att

det i varje län skall finnas underlag för en

statlig lantmäterimyndighet - yrkande 1.

En annan viktig fråga anges vara att tillförsäkra

de kommunala lantmäterimyndigheterna ett

tillräckligt verksamhetsunderlag. Enligt motionen

är detta nödvändigt för att upprätthålla den

fastighetsrättsliga kompetensen och därmed också

fylla kravet på rättssäkerhet. Ett rimligt

verksamhetsunderlag uttryckt i basbelopp bör

därför föras in i lagstiftningen. Enligt förslaget

bör detta minimibelopp motsvara omkring 2 miljoner

kronor i dagens penningvärde - yrkande 2.

Avslutningsvis förordas att regeringens prövning

av frågan om inrättande av kommunal

lantmäterimyndighet skall ske genom en samlad

bedömning av om det finns tillräckligt starka skäl

för inrättande. Prövningen bör därför omfatta,

förutom de i lagen omnämnda kraven, sådana

förhållanden som kommunens befolkning, yta,

geografiska läge, utbyggnadsplaner m.m. Det är

enligt motionen dessutom nödvändigt att beakta

verksamhetsunderlaget för den statliga

organisationen - yrkande 3.

Även i motion Bo4 (kds) riktas invändningar mot

att regeringsförslaget kan komma att leda till att

den statliga länsorganisationen får ett orimligt

litet verksamhetsunderlag. Med de besparingar och

rationaliseringar som väntar verksamheten bör det

enligt motionen därför vara en utgångspunkt att

det i varje län skall finnas underlag för en

statlig lantmäterimyndighet - yrkande 1. Enligt

förslaget innebär detta dessutom att de planerade

uppgifterna med tillsyn och samverkan kommer att

kunna bli utförda på ett tillfredsställande sätt.

Också i denna motion framhålls vikten av att

tillförsäkra de kommunala lantmäterimyndigheterna

ett tillräcklig verksamhetsunderlag. Enligt

motionen är detta nödvändigt för att upprätthålla

den fastighetsrättsliga kompetensen och därmed

också fylla kravet på rättssäkerhet. Ett rimligt

verksamhetsunderlag uttryckt i basbelopp eller i

antal normalärenden bör därför föras in i

lagstiftningen - yrkande 2.

Sammanfattningsvis anförs att regeringens

prövning av frågan om inrättande av kommunal

lantmäterimyndighet skall ske genom en restriktiv

och samlad bedömning av om det föreligger

tillräckligt starka skäl för inrättande - yrkande

3.

I motion Bo5 (c) yrkas avslag på regeringens

förslag i sin helhet. Som uskottet har uppfattat

motionen torde dock avslagsyrkandet endast avse de

av regeringen framlagda förslagen till lag om

kommunal lantmäterimyndighet samt till lag om

ändring i fastighetsbildningslagen. I fråga om

ansvaret för fastighetsbildnings- och

fastighetsregisterverksamheten är skälen för

avslagsyrkandet sammanfattningsvis att regeringens

förslag

- inte står i överensstämmelse med riksdagens

principbeslut 1994 om en ny organisation för

lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten,

- inte leder till en enhetligare och enklare

organisation,

- inte i tillräcklig utsträckning beaktar

rättssäkerheten,

- inte fullt ut beaktar det samhällsekonomiska

intresset av att aktivt utnyttja

förrättningsformen vid förändring av indelningen i

fastigheter,

- motverkar arbetet med att utveckla och

effektivisera processen vid fastighetsbildning,

- saknar underlag för bedömningen av de

regionalpolitiska effekterna för små och

mellanstora kommuner och fastighetsägare m.fl.,

- snarare minskar än ökar utrymmet för samverkan

mellan stat och kommun vid fastighetsbildning samt

- inte innehåller en tillfredsställande

redovisning och behandling av remissutfallet över

Huvudmannaskapsutredningens betänkande som

förslaget bygger på.

Enligt motionen finns det alternativa lösningar

som bättre tillgodoser rättssäkerhet och

effektivitet vid fastighetsbildning och som

samtidigt är bra för kommunerna.

Utskottet

Fastighetsbildning m.m.

Regeringsförslaget innebär att ansvaret för

fastighetsbildningen i princip skall åvila staten.

En kommun skall dock kunna få tillstånd att

inrätta en kommunal lantmäterimyndighet under

förutsättning att vissa villkor är uppfyllda.

Förslaget i denna del avvisas i motion Bo5 (c). En

närmare redogörelse för förslagen har lämnats

ovan.

Beträffande frågan om avslag på

regeringsförslaget i vad avser ansvaret för

fastighetsbildningen vill utskottet anföra

följande.

Riksdagens beslut våren 1994 om en ny

organisation för lantmäteri- och

fastighetsdataverksamheten innebar att frågan om

huvudmannaskapet för fastighetsbildningen skulle

beredas ytterligare. I de riktlinjer som

bostadsutskottet och riksdagen drog upp för

beredningen betonades att rättssäkerheten skulle

utgöra grunden för en reformerad organisation.

Utskottets ställningstagande i denna del står

naturligtvis fast. Rättssäkerheten måste sålunda

utgöra den grundpelare på vilken

fastighetsbildningen vilar.

Ett genomförande av förslaget i propositionen

innebär att staten även fortsättningsvis ges det

övergripande ansvaret för

fastighetsbildningsverksamheten. I de fall en

kommun ges tillstånd att svara för verksamheten

innebär det inte någon begränsning av det statliga

ansvaret. Kommunens ansvar omfattar i detta fall

inte annat än att bestrida kostnaderna för

verksamheten och att göra det möjligt för

myndigheten att bedriva den effektivt och i

organisatoriskt lämplig form. Den kommunala

myndighetens verksamhet skall sålunda styras

endast av fastighetsbildningslagens regelsystem

och bedrivas på det sätt som enligt 1 kap. 9 §

regeringsformen krävs i en myndighetsfunktion -

dvs. att beakta allas likhet inför lagen samt

iaktta saklighet och opartiskhet. De krav som

ställs på de kommunala myndigheterna är därmed

desamma som de som ställs på de statliga.

För att ytterligare stärka rättssäkerheten för

den enskilde har i lagförslagen tagits in

bestämmelser som innebär att ärenden där kommunen

är sakägare skall lämnas över till den statliga

myndigheten om kommunen eller en sakägare begär

det. Undantag härifrån föreslås endast beträffande

förrättningar som grundas på avtal om köp, byte

eller gåva enligt 4 kap. jordabalken. Sammantaget

innebär de nu redovisade förhållandena enligt

utskottets mening att regeringsförslaget måste

anses fylla de högt ställda krav på rättssäkerhet

i fastighetsbildningen som varit en grundläggande

förutsättning för reformeringen av verksamheten.

Denna förutsättning utgjorde också en väsentlig

omständighet för utskottets och riksdagens ovan

refererade beslut våren 1994 (bet. 1993/94:BoU19).

En viktig del i den fortsatta beredningen av

frågan om huvudmannaskapet för

fastighetsbildningsverksamheten var enligt

riksdagens beslut dessutom att skapa en väl

fungerande och över tiden stabil organisation för

fastighetsbildningen. För att redan från början ge

frågan om huvudmannaskapet en så bred förankring

som möjligt förordade också riksdagen att

beredningen skulle ske i sådana former att den gav

utrymme för insyn och inflytande från politiska

och andra berörda intressen. I

Huvudmannaskapsutredningen har också som

sakkunniga deltagit riks- och kommunalpolitiska

företrädare för olika partier liksom företrädare

för kommunerna och det statliga lantmäteriet.

Utredningsarbetet har i mycket haft karaktären av

förhandling där syftet varit att i sakfrågorna

finna gemensamma och i verksamheten väl förankrade

lösningar. Samtliga politiska företrädare står

också eniga bakom utredningens förslag - dvs. det

förslag som huvudsakligen ligger till grund för

den nu föreliggande propositionen. Den breda

förankring som regeringens förslag mot bakgrund

härav måste anses ha ger enligt utskottets mening

förutsättningar för att verksamheten skall få den

eftersträvade effektiviteten och stabiliteten.

Vad utskottet nu anfört står emot förslaget i

motion Bo5 (c) om att propositionen skulle lida av

sådana brister att den bör avvisas. De farhågor

som motionärerna bl.a. för fram om att

rättssäkerheten inte tillräckligt beaktats är

enligt utskottets mening inte berättigade.

Utskottet delar inte heller bedömningen att

utrymmet för samverkan mellan stat och kommun

skulle minska om regeringsförslaget genomförs.

Motion Bo5 (c) såvitt nu är i fråga avstyrks

sålunda.

Förslagen i motionerna Bo3 (fp) och Bo4 (kds)

innebär dels att en statlig

fastighetsbildningsverksamhet skall tryggas i

samtliga län, dels att ett minsta

verksamhetsunderlag för inrättandet av kommunal

lantmäterimyndighet skall fastställas. De innebär

också att regeringen i sin tillståndsprövning

skall göra en samlad bedömning där även andra

faktorer och omständigheter än de som anges i

propositionen skall ingå. Det anges bl.a. gälla

påverkan på verksamhetsunderlaget för den statliga

organisationen. Även i motion Bo5 (c), såvitt nu

är i fråga, uttrycks bl.a. farhågor för att den

kommunala lantmäteriverksamheten i vissa fall kan

komma att kraftigt minska underlaget för den

statliga verksamheten.

När det gäller prövningen av frågan om inrättande

av kommunal lantmäterimyndighet m.m. vill

utskottet anföra följande.

Den regionala och lokala statliga organisationen

på fastighetsområdet är i dag fördelad på

överlantmätar-, fastighetsbildnings- och

fastighetsregistermyndigheter. Förutom att denna

uppdelning kan ge upphov till svårigheter för både

enskilda och myndigheter har den mot bakgrund av

bl.a. den datatekniska utvecklingen visat sig allt

mindre ändamålsenlig. Riksdagens beslut våren 1994

om ny organisation för lantmäteri- och

fastighetsdataverksamheten innefattade därför att

dessa myndigheter skulle sammanföras till nya

lantmäterimyndigheter med länen som

verksamhetsområde. Riksdagens beslut innebär

sålunda att den organisation som träder i kraft

fr.o.m. den 1 januari 1996 skall ha en statlig

lantmäterimyndighet i varje län. Detta framgår

också av den nu behandlade propositionen (s. 39).

Vad i motionerna i denna del föreslagits får

således anses i sak tillgodosett.

En förutsättning för att en kommun skall få

tillstånd att inrätta en kommunal

lantmäterimyndighet är att verksamheten skall ha

sådan omfattning att en nödvändig kompetens kan

upprätthållas. Någon gräns för den minsta

omsättning som verksamheten måste omfatta sätts

dock inte upp i regeringens förslag. Till grund

för detta ligger bl.a. bedömningen att den

tekniska utvecklingen och dess effekter på

kostnaderna är svår att förutse. Däremot bör

enligt propositionen den omfattning på

förrättningsverksamheten och myndighetens

verksamhet i övrigt som Huvudmannaskapsutredingen

angivit kunna tjäna som vägledning med de tekniska

och organisatoriska förutsättningar som nu gäller.

Utredningens förslag i denna del innebär att

myndigheten bör ha en personalstyrka motsvarande

minst fem årsarbetskrafter och att personalen

praktiskt taget uteslutande skall arbeta med

lantmäteriförrättningar och myndighetsservice.

Regeringsförslaget innebär sålunda att det i

praktiken kommer att ställas betydande krav på

verksamhetens omfattning. Utskottet vill för sin

del understryka betydelsen av att stränga krav

upprätthålls vid tillståndsprövningen. Vad i

motionerna i nu aktuell del föreslagits får därmed

anses tillgodosett.

Den av regeringen föreslagna utformningen av

tillståndsgivningen i fråga om inrättande av

kommunal lantmäterimyndighet innebär att tillstånd

skall lämnas om vissa i lagen angivna

förutsättningar uppfylls. Fördelen med en sådan

ordning är att den gör de krav som ställs tydliga

och att det skönsmässiga inslaget i prövningen

minimeras. Utskottet har inte heller uppfattat att

det i de nu aktuella motionerna riktas kritik mot

prövningsordningen som sådan. Invändningarna torde

snarast avse att de kriterier som satts upp inte

fullt ut täcker alla de aspekter som enligt

motionärernas mening bör beaktas. Det är

naturligtvis viktigt att prövningen ges en sådan

bredd och inriktning att den ger betingelser för

en stabil och effektiv verksamhet på både statlig

och kommunal nivå. De förutsättningar som satts

upp för att tillstånd till inrättande av kommunal

lantmäterimyndighet skall lämnas har också detta

syfte. Utskottet vill i sammanhanget peka på de

krav på den kommunala verksamhetens omfattning som

ställs. Det bör också noteras att vissa typer av

större och/eller mer komplicerade förrättningar

skall handläggas av den statliga

lantmäterimyndigheten. Någon egentlig motsättning

mellan förslaget i propositionen och motionerna

kan enligt utskottets mening mot bakgrund härav

inte anses föreligga.

I den mån förslagen i motionerna Bo3 (fp), Bo4

(kds) samt Bo5 (c), den sistnämnda motionen i

motsvarande del, inte kan anses tillgodosedda med

det nu anförda avstyrks de av utskottet.

Utskottets ställningstagande ovan innebär att

ansvaret för fastighetsbildningsverksamheten bör

utformas i enlighet med regeringens förslag. De

till proposition 1995/96:78 fogade förslagen till

lag om kommunal lantmäterimyndighet samt till lag

om ändring i fastighetsbildningslagen tillstyrks

av utskottet. Med hänvisning till utskottets

ställningstagande ovan avstyrks motion Bo5 (c) i

motsvarande del.

Avslutningsvis vill utskottet i detta sammanhang

också beröra frågan om ledningsformen för det nya

Lantmäteriverket.

I propositionen redovisar regeringen bedömningen

att, i vart fall inledningsvis, formen

enrådighetsverk bör väljas som ledningform för

Lantmäteriverket. Sedan myndigheten verkat någon

tid kan frågan enligt regeringen behöva övervägas

på nytt.

De riktlinjer som riksdagen år 1994 lagt fast för

förvaltningsmyndigheternas ledningsformer innebär

i huvudsak att förvaltningsmyndigheter i första

hand skall ha ledningsformen enrådighetsverk där

myndighetschefen ensam har ansvaret för

verksamheten inför regeringen. I ett förslag till

riksdagen (prop. 1994/95:150 bilaga 7) föreslås

dessa riktlinjer modifierade så att avgörandet om

hur en myndighet skall ledas inte skall träffas

med utgångspunkt i att ledningsformen skall vara

enrådighetsverk. I stället bör enligt

propositionen regeringen vid val av ledningsform

välja en form med den grad av styrning som bäst

bedöms gagna verksamheten och de uppställda målen.

Förslaget innebär dessutom att tillämpningen av

ledningsformerna skall vara mera flexibel.

I sitt med anledning av förslaget nyligen avgivna

betänkande anför konstitutionsutskottet (bet.

1995/96:KU1) att huvudregeln bör vara att statliga

myndigheter normalt skall ha en lekmannastyrelse

vid sidan av myndighetschefen. Ett absolut krav på

styrelse bör enligt konstitutionsutskottet bl.a.

gälla för myndigheter som arbetar under

affärsliknande förhållanden och har en verksamhet

som innebär stort finansiellt ansvar liksom för

myndigheter där tidigare undantag gjorts från

ordningen med enrådighetsverk.

De båda verk som vid årsskiftet kommer att bilda

Lantmäteriverket har i dag lekmannastyrelse. Det

nya verket kommer dessutom att ha såväl

affärsliknande som ren affärsverksamhet av

betydande omfattning. Det framstår enligt

bostadsutskottets mening mot bakgrund av

konstitutionsutskottets ställningstagande därför

som mindre lämpligt att inrätta det nya

Lantmäteriverket som ett enrådighetsverk. Enligt

utskottets mening bör i stället ledningsformen med

en styrelse vid sidan av myndighetschefen väljas.

Det bör i anslutning härtill också erinras om att

bostadsutskottet i ett yttrande i ärendet (yttr.

1995/96:BoU1y) har givit uttryck för uppfattningen

att det är av stor vikt att den medborgerliga

insynen kan garanteras när det gäller

förvaltningsmyndigheternas ledningsformer.

Vad utskottet nu med anledning av regeringens

förslag anfört om ledningsformen för det nya

Lantmäteriverket bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Lagändringar med anledning av den

beslutade nya organisationen för

lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten

Som framgår av framställningen ovan läggs i

propositionen fram en rad förslag till

lagändringar av i det närmaste teknisk natur som

är föranledda av beslutet om en ny organisation

för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten

fr.o.m. den 1 januari 1996. Utskottet tillstyrker

de med anledning av omorganisationen framlagda

lagförslagen. I fråga om förslaget till ändring i

fastighetsbildningslagen bör dock detta samordnas

med det förslag till ändring i samma lag som lagts

fram i proposition 1995/96:47. Riksdagen bör

därför anta det som utskottets förslag betecknade

och i bilaga 3 till detta betänkande intagna

förslaget till lag om ändring i

fastighetsbildningslagen.

Samarbete mellan europeiska kartmyndigheter

Utskottet delar uppfattningen att det är angeläget

att Statens lantmäteriverk medverkar i det

samarbete mellan europeiska kartmyndigheter som

etablerats. Regeringen bör därför bemyndigas att

medge att verket inom ramen för tillgängliga

resurser får använda medel för detta ändamål.

Regeringens förslag tillstyrks.

Ändring i miljöskyddslagen

Utskottet tillstyrker det av regeringen framlagda

förslaget till lag om ändring i miljöskyddslagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på

regeringsförslaget i vad avser ansvaret för

fastighetsbildningen

att riksdagen avslår motion 1995/96:Bo5 i motsvarande

del,

2. beträffande prövningen av frågan

om inrättande av kommunal lantmäterimyndighet

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Bo3, 1995/96:Bo4

och 1995/96:Bo5, den sistnämnda motionen i

motsvarande del,

3. beträffande förslagen till lag om

kommunal lantmäterimyndighet samt till lag om

ändring i fastighetsbildningslagen

att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:78 och

med avslag på motion 1995/96:Bo5 i motsvarande

del antar de i propositionen intagna och som

bilaga 1 till detta betänkande fogade

förslagen till

a. lag om kommunal lantmäterimyndighet,

b. lag om ändring i fastighetsbildningslagen

(1970:988),

4. beträffande ledningsformen för

det nya Lantmäteriverket

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i

proposition 1995/96:78 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. (m, fp)

5. beträffande de med anledning av

omorganisationen framlagda lagförslagen

att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:78 antar

de i propositionen intagna och som bilaga 1

till detta betänkande fogade förslagen till

a. lag om ny beteckning på Statens

lantmäteriverk och Centralnämnden för

fastighetsdata,

b. lag om ny beteckning på

fastighetsbildningsmyndighet,

fastighetsregistermyndighet och

överlantmätarmyndighet,

c. lag om ändring i jordabalken,

d. lag om ändring i utsökningsbalken,

e. lag om ändring i lagen (1939:608) om

enskilda vägar,

f. lag om ändring i lagen (1970:991) om

ändring i kommunal och ecklesiastik indelning

i samband med fastighetsbildning,

g. lag om ändring i lagen (1971:1037) om

äganderättsutredning och legalisering,

h. lag om ändring i expropriationslagen

(1972:719),

i. lag om ändring i lagen (1973:1084) om

avveckling av vissa godmanskap för delägare i

skifteslag,

j. lag om ändring i ledningsrättslagen

(1973:1144),

k. lag om ändring i anläggningslagen

(1973:1149),

l. lag om ändring i lagen (1973:1150) om

förvaltning av samfälligheter,

m. lag om ändring i lagen (1973:1151) om

införande av anläggningslagen (1973:1149) och

lagen (1973:1150) om förvaltning av

samfälligheter,

n. lag om ändring i jordförvärvslagen

(1979:230),

o. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen

(1979:1152),

p. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

q. lag om ändring i vattenlagen (1983:291),

r. lag om ändring i plan- och bygglagen

(1987:10),

s. lag om ändring i lagen (1987:11) om

exploateringssamverkan,

t. lag om ändring i lagen (1994:448) om

pantbrevsregister,

u. lag om ändring i lagen (1995:000) om

ändring i plan- och bygglagen (1987:10),

6. beträffande ändring i

fastighetsbildningslagen

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i

propositionerna 1995/96:47 och 1995/96:78

antar som utskottets förslag betecknade

lydelse till lag om ändring i

fastighetsbildningslagen (1970:988) enligt

bilaga 3 till detta betänkande,

7. beträffande samarbete mellan

europeiska kartmyndigheter

att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:78

bemyndigar regeringen att medge att Statens

lantmäteriverk inom ramen för tillgängliga

resurser får använda medel för samarbete

mellan europeiska kartmyndigheter i form av en

s.k. ekonomisk intressegrupp under fransk

lagstiftning,

8. beträffande ändring i

miljöskyddslagen

att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:78 antar

det i propositionen intagna och som bilaga 1

till detta betänkande fogade förslaget till

lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387).

Stockholm den 23 november 1995

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart

Nilsson (s), Rune Evensson (s), Bengt-Ola Ryttar

(s), Sten Andersson (m), Marianne Carlström (s),

Lars Stjernkvist (s), Stig Grauers (m), Erling

Bager (fp), Lena Larsson (s), Owe Hellberg (v),

Lilian Virgin (s), Inga Berggren (m), Per Lager

(mp), Ulf Björklund (kds), Carina Moberg (s) och

Eskil Erlandsson (c).

Reservation

Ledningsformen för det nya

Lantmäteriverket (mom. 4)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Stig Grauers

(m), Erling Bager (fp) och Inga Berggren (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13

som börjar med "De riktlinjer" och slutar med

"till känna" bort ha följande lydelse:

I en till konstitutionsutskottets betänkande

1995/96:KU1 fogad reservation (m, fp) riktas

kritik mot att någon form av

intresserepresentation i styrelsen för vissa

myndigheter nu övervägs. Bostadsutskottet delar

denna kritik. Även enligt bostadsutskottets mening

bör sålunda medborgarinflytande över och

medborgarkontroll av förvaltningen utövas av

folkvalda organ. Det är enligt utskottets mening

av avgörande betydelse för en effektiv och väl

fungerande förvaltning att den inte styrs av

organisationer och andra särintressen utan utifrån

allmänna intressen. När det slutliga avgörandet

träffas om ledningsformen för det nya

Lantmäteriverket bör detta vara utgångspunkten för

vilken ledningsform som skall väljas.

Vad utskottet nu med anledning av regeringens

förslag anfört om ledningsformen för

Lantmäteriverket bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande ledningsformen för det nya

Lantmäteriverket

att riksdagen med anledning av regeringens förslag som

sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Fastighetsbildningsverksamheten

Eskil Erlandsson (c) anför:

Kravet på rättssäkerhet i

fastighetsbildningsverksamheten kan enligt min

mening inte tillräckligt betonas. Det innebär att

rättssäkerheten måste genomsyra alla led i

verksamheten. Att de regler som styr

fastighetsbildningen skall ha rättssäkerheten som

grund är naturligtvis en självklarhet. Detta är

dock inte tillräckligt. Den organisatoriska

uppbyggnaden måste utformas med beaktande också av

parternas krav på en rättssäker och rättvis

behandling. Oavsett om verksamheten drivs i

statlig eller kommunal regi måste självfallet den

enskildes rättssäkerhet garanteras. En absolut

förutsättning för att den nu förordade ordningen

skall svara mot rättssäkerhetskraven är därför att

de kommunala fastighetsbildningsmyndigheterna

verkligen ges den självständiga roll som

förutsatts. Särskilt viktigt är detta mot bakgrund

av att kommunen också kan vara sakägare vid vissa

förrättningar. En ytterligare viktig förutsättning

är att de enskilda myndigheterna får ett underlag

för verksamheten så att kompetens och kunskap

tryggas.

Det är i dag svårt att med någon rimlig grad av

säkerhet förutse i vilken utsträckning landets

kommuner kommer att inrätta egna

lantmäterimyndigheter. Antalet kommer att

bestämmas dels av i vilken utsträckning

kommunerna, med de nya förutsättningar som kommer

att gälla, vill inrätta myndigheter, dels i vilken

utsträckning de kommer att kunna fylla kraven för

tillstånd.

Det får enligt min mening förutsättas att

utvecklingen på området följs med största

uppmärksamhet. I den mån den nya ordningen kommer

att uppvisa brister som i något avseende berör

rättssäkerheten är det Centerpartiets avsikt att

återkomma till riksdagen i frågan.

2. Fastighetsbildningsverksamheten

Per Lager (mp) anför:

All offentlig verksamhet måste naturligtvis

präglas av rättssäkerhet. Det gäller också

fastighetsbildningsverksamheten som ofta får

påtagliga konsekvenser för den enskilde. Det är

därför viktigt att fastighetsbildningen sker i

sådana former att den som berörs tillförsäkras en

opartisk och rättvis behandling. Det kan mot

bakgrund härav resas vissa invändningar mot att

fastighetsbildningsverksamheten kan föras över på

kommunerna. I många fall är detta i och för sig

helt okomplicerat, men i de fall t.ex. en kommun

dessutom är sakägare finns det en uppenbar risk

för att den enskilde inte fullt ut skall kunna

hävda sin rätt. I lagstiftningen har dock förts in

vissa regler som syftar till att trygga

rättssäkerheten för den enskilde. Detta är både

bra och nödvändigt.

I de fall en kommun är sakägare har övriga

sakägare getts en ovillkorlig rätt att om de så

önskar få förrättningen överlämnad till den

statliga myndigheten. Detta är naturligtvis bra i

och för sig. Det kan dock inte uteslutas att också

denna ordning kan visa sig mindre lämplig. I många

fall kan den enskilde sakägaren känna sig mer

eller mindre tvingad att avstå från denna rätt.

Skälen härför kan t.ex. vara att man inte vill att

det skall framstå som om man misstror kommunen och

dess företrädare. Särskilt på mindre orter kan

detta vara ett starkt skäl. Ett sätt att komma

till rätta med detta och att dessutom ytterligare

trygga rättssäkerheten kan därför vara att skapa

en ordning där det blir obligatoriskt för

kommunerna att överlämna ett ärende till den

statliga lantmäterimyndigheten när kommunen själv

är sakägare. I den mån det visar sig erforderligt

kommer Miljöpartiet därför att återkomma till

riksdagen med förslag med denna inriktning.

Lagförslagen i proposition

1995/96:78

1. Förslag till lag om kommunal

lantmäterimyndighet

Härigenom föreskrivs följande.

Inrättande av en kommunal lantmäterimyndighet

1 § Regeringen får meddela tillstånd för en kommun att

inrätta en kommunal lantmäterimyndighet och att

svara för verksamheten vid myndigheten.

2 § För tillstånd krävs att kommunen visar att

1. myndigheten kommer att få hela kommunen som

sitt verksamhetsområde,

2. myndighetens arbetsuppgifter väsentligen kommer

att begränsas till förrättningsverksamhet och

myndighetsservice i anslutning till för-

rättningsverksamheten,

3. myndigheten kommer att få en för ändamålet

lämplig organisation och en verksamhet som kan

beräknas få tillräcklig omfattning för att

nödvändig kompetens skall kunna upprätthållas,

4. minst två tjänstemän inom myndigheten kommer

att ha den kompetens och erfarenhet som krävs för

att handlägga förrättningar,

5. myndighetens informationssystem kommer att få

en sådan teknisk standard som säkerställer det

informationsutbyte mellan stat och kommun som

behövs inom lantmäteriområdet.

3 § En kommun som vill inrätta en kommunal

lantmäterimyndighet skall ge in en ansökan om

tillstånd till Lantmäteriverket. Ansökan skall

vara skriftlig och innehålla den utredning som

behövs för ärendets prövning.

4 § En kommunal lantmäterimyndighet skall börja

sin verksamhet vid det årsskifte som infaller

närmast efter det att ett år förflutit sedan

tillståndet meddelades.

Om Lantmäteriverket medger det får verksamheten

påbörjas tidigare än vad som framgår av första

stycket.

Myndighetens verksamhet

5 § Den kommunala lantmäterimyndigheten handlägger

ärenden om fastighetsbildning,

fastighetsbestämning och fastighetsregistrering

inom kommunen. Till den statliga

lantmäterimyndigheten i länet skall dock

överlämnas

1. förrättningar som avses i 4 kap. 7 a § andra

stycket fastighetsbildningslagen (1970:988),

2. förrättningar som avser flera

lantmäterimyndigheters verksamhetsområden,

3. stora jord- och skogsbruksförrättningar som

inte omfattar ny bebyggelse,

4. andra särskilda förrättningar som av

kompetens- eller resursskäl inte bör handläggas

hos myndigheten.

Beslut av den kommunala lantmäterimyndigheten

att överlämna en förrättning får inte överklagas.

Tillsyn

6 § Lantmäteriverket utövar tillsyn över verksamheten vid

de kommunala lantmäterimyndigheterna.

Myndighetens upphörande

7 § Om en kommun inte längre vill svara för verksamheten

vid en kommunal lantmäterimyndighet, skall

kommunen anmäla detta till Lantmäteriverket.

Kommunens tillstånd upphör att gälla vid det

årsskifte som infaller närmast efter det att ett

år förflutit sedan anmälan kom in till

Lantmäteriverket.

Om Lantmäteriverket medger det får verksamheten

upphöra tidigare än vad som framgår av första

stycket.

8 § Om verksamheten vid lantmäterimyndigheten

inte uppfyller de förutsättningar som anges i 2 §

eller om myndigheten i något väsentligt hänseende

brister i sin myndighetsfunktion, får kommunens

tillstånd återkallas av regeringen efter anmälan

från Lantmäteriverket.

_______________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996, då

lagen (1971:133) om kommunal

fastighetsbildningsmyndighet och

fastighetsregistermyndighet upphör att gälla.

2. Beslut om inrättande av kommunal

fastighetsbildningsmyndighet och

fastighetsregistermyndighet som meddelats enligt

lagen (1971:133) om kommunal

fastighetsbildningsmyndighet och

fastighetsregistermyndighet skall gälla till

utgången av år 1997, om inte annat förordnas. För

sådana myndigheter skall äldre bestämmelser

tillämpas.

3. En kommun som den 31 december 1995 inte har en

egen fastighetsbildningsmyndighet får inrätta en

kommunal lantmäterimyndighet tidigast den 1

januari 1999, om inte Lantmäteriverket medger

annat.

2. Förslag till lag om ändring i

fastighetsbildningslagen (1970:988)

Härigenom föreskrivs i fråga om

fastighetsbildningslagen (1970:988)[1]

dels att i 2 kap. 2 §, 3 kap. 2 och 11 §§, 4 kap.

1, 7, 9, 10 a, 11, 13, 14, 17, 20, 21, 24-25 a,

29-32, 34-37, 39 och 41 §§, 5 kap. 12 a, 12 c,

15-17, 21, 22, 27, 30-31, 33, 33 a, 34 a och

36 §§, 7 kap. 11 och 12 §§, 8 kap. 1 §, 9 kap.

1-7 §§, 10 kap. 2 och 9 §§, 12 kap. 8, 9 och

13 §§, 13 kap. 4 och 5 §§, 14 kap. 2-4, 6 och

8 §§, 15 kap. 2-6 §§ samt 16 kap. 1, 9, 11 och 12

samt i rubrikerna närmast före 4 kap. 1 § och 5

kap. 36 § ordet "fastighetsbildningsmyndighet" i

olika böjningsformer skall bytas ut mot

"lantmäterimyndighet" i motsvarande form,

dels att i 15 kap. 10 § och 16 kap. 11 § ordet

"fastighetsregistermyndigheten" skall bytas ut mot

"lantmäterimyndigheten",

dels att 4 kap. 8 §, 15 kap. 11 §, 16 kap. 15 §

samt 19 kap. 3, 5 och 6 §§ skall ha följande

lydelse,

dels att det i lagen skall föras in tre nya

paragrafer, 4 kap. 7 a och 34 a §§ samt 16 kap.

12 a §, av följande lydelse.

-------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-------------------------------------------------

-------------------------------------------------

4

kap.

7 a

§

---------------------------------------------------

Om en kommun är sakägare

vid en förrättning som

handläggs av en kommunal

lantmäterimyndighet får

kommunen eller en annan

sakägare begära att

förrättningen i stället

skall handläggas av

lantmäterimyndigheten i

länet.

---------------------------------------------------

En sådan begäran skall

göras hos

förrättningslantmätaren

innan förrättningen

avslutats. Förrättningen

skall då avbrytas och

ärendet överlämnas till

lantmäterimyndigheten i

länet.

---------------------------------------------------

Bestämmelserna i denna

paragraf omfattar inte

förrättningar som

grundas på avtal om köp,

byte eller gåva enligt 4

kap. jordabalken.

---------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[1]: Lagen omtryckt 1992:1212.

Senaste lydelse av 4 kap. 9 § 1993:1340.

8

§

---------------------------------------------------

Ansökan om Ansökan om

fastighetsbildning görs fastighetsbildning görs

skriftligen hos skriftligen hos

fastighetsbild- lantmäterimyndigheten.

ningsmyndighet i länet Muntlig ansökan som görs

eller hos vid

överlantmätarmyndigheten. förrättningssammanträde

Muntlig ansökan som görs skall dock godtas, om

vid förrätt- den väckta frågan

ningssammanträde skall lämpligen kan prövas vid

dock godtas, om den samma förrättning.

väckta frågan lämpligen

kan prövas vid samma

förrättning.

---------------------------------------------------

Sökanden skall ange den åtgärd som han önskar

genomförd samt uppge den eller de fastigheter för

vilka han för talan. I den mån det kan anses

skäligt att sökanden skaffar uppgifter därom eller

sådana ändå är tillgängliga för honom, skall han

också ange de andra fastigheter som saken angår

ävensom namn och postadress beträffande

fastighetsägarna samt de innehavare av servitut,

nyttjanderätt eller rätt till elektrisk kraft som

kan beröras av åtgärden.

Ansökningshandling skall vara egenhändigt

undertecknad av sökanden eller hans ombud.

Till ansökningshandling skall sökanden i

huvudskrift eller styrkt avskrift foga de

skriftliga handlingar som han innehar och som är

av betydelse i saken.

34 a §

---------------------------------------------------

Lantmäterimyndigheten i

länet får uppdra åt en

annan statlig eller

kommunal myndighet med

kompetens inom

lantmäteriområdet att

utföra åtgärder enligt 4

kap. 25 § första

stycket, 27 och 28 §§.

---------------------------------------------------

15

kap.

11

§

---------------------------------------------------

Har samtliga sakägare Har samtliga sakägare

och andra, som har rätt och andra, som har rätt

att överklaga, genom att överklaga, genom

påskrift på påskrift på

förrättningsprotokollet förrättningsprotokollet

eller i skriftligt eller i skriftligt

meddelande som kommit meddelande som kommit

fastighetsbildnings- lantmäterimyndigheten

eller till handa godkänt

fastighetsregistermyndighetenförrättning,

till handa godkänt förrättningsbeslut eller

förrättning, för- gränsutmärkning, får vad

rättningsbeslut eller som godkänts inte

gränsutmärkning, får vad överklagas.

som godkänts inte

överklagas.

---------------------------------------------------

16

kap.

12 a §

---------------------------------------------------

Endast om det finns

synnerliga skäl får en

kommunal lantmäteri-

myndighets förrättning

undanröjas på grund av

att myndigheten handlagt

ärendet i stället för

att lämna över det till

den statliga lantmäteri-

myndigheten enligt 5 §

lagen (1995:000) om

kommunal lant-

mäterimyndighet.

---------------------------------------------------

15 §

---------------------------------------------------

Om en avslutad

förrättning har

överklagats, skall

fastighetsdomstolen

ofördröjligen och senast

inom fyra dagar

tillställa fastig-

hetsregistermyndigheten

en kopia av skrivelsen

med överklagandet.

---------------------------------------------------

Sedan domstolens utslag Sedan en

eller slutliga beslut i fastighetsdomstols

fastighetsbildningsmål utslag eller slutliga

vunnit laga kraft, skall beslut i fastig-

förrättningsakten och en hetsbildningsmål vunnit

kopia av utslaget eller laga kraft, skall

beslutet sändas till förrättningsakten och en

fastighetsregistermyndigheten.kopia av utslaget

eller

Om förrättningen skall beslutet sändas till

fortsättas, sänds lantmäterimyndigheten.

handlingarna i stället Om avgörandet överklagas

till fastig- i viss del och om det

hetsbildningsmyndigheten. med anledning av

Om avgörandet överklagas domstolens avgörande i

i viss del och om det övrigt kan uppkomma

med anledning av fråga om registrering,

domstolens avgörande i skall handlingarna

övrigt kan uppkomma sändas till lant-

fråga om registrering, mäterimyndigheten. Efter

skall handlingarna registrering skall

sändas till fas- myndigheten omedelbart

tighetsregistermyndigheten.sända tillbaka

Efter förrättningsakten till

registreringsfrågans domstolen.

handläggning skall

myndigheten omedelbart

återställa

förrättningsakten.

---------------------------------------------------

19 kap.

3 §

Uppgift om fastighetsbildning eller

fastighetsbestämning införs snarast möjligt sedan

förrättningen avslutats och denna eller, om den

har överklagats, domstolens avgörande vunnit laga

kraft.

---------------------------------------------------

Även om förrättningen Även om förrättningen

inte har avslutats skall inte har avslutats får

uppgift om uppgift om ett sådant

fastighetsbildnings- fastighetsbildnings-

eller eller fastighets-

fastighetsbestämningsbeslut,bestämningsbeslut som

som skulle ha skulle ha överklagats

överklagats särskilt, särskilt införas så

införas så snart snart beslutet vunnit

beslutet vunnit laga laga kraft.

kraft, om

fastighetsbildningsmyn-

digheten begär det.

---------------------------------------------------

Överklagas beslut eller åtgärd vid avslutad

förrättning eller överklagas fastighetsbildnings-

eller fastighetsbestämningsbeslut särskilt, får

uppgift med anledning av förrättningen eller

beslutet införas i fastighetsregistret i fråga om

sådan del som uppenbarligen inte berörs av

överklagandet. Motsvarande gäller när domstols

avgörande i ett fastighetsbildningsmål överklagas.

5

§

---------------------------------------------------

Lider någon förlust till Lider någon förlust till

följd av tekniskt fel i följd av tekniskt fel i

fastighetsregister som fastighetsregister som

föres med användande av föres med användande av

automatisk automatisk

databehandling eller i databehandling eller i

anordning som hos anordning som hos

inskrivningsmyndighet, inskrivningsmyndighet,

fastighetsbildningsmyndig-lantmäterimyndighet

het eller eller myndighet som

fastighetsregistermyndig- avses i 4 kap. 34 a § är

het är ansluten till ansluten till registret,

registret, har han rätt har han rätt till

till ersättning av ersättning av staten.

staten. Har den Har den skadelidande

skadelidande medverkat medverkat till förlusten

till förlusten genom att genom att utan skälig

utan skälig anledning anledning underlåta att

underlåta att vidtaga vidtaga åtgärd för

åtgärd för bevarande av bevarande av sin rätt

sin rätt eller har han eller har han på annat

på annat sätt medverkat sätt medverkat till

till förlusten genom förlusten genom eget

eget vållande, skall vållande, skall

ersättningen efter vad ersättningen efter vad

som finnes skäligt som finnes skäligt

nedsättas eller helt nedsättas eller helt

bortfalla. bortfalla.

---------------------------------------------------

Rättelse av uppenbar oriktighet till följd av

tekniskt fel i fastighetsregister som avses i

första stycket får utan hinder av 4 § första

stycket första punkten ske även om det kan medföra

förfång för fastighetsägare eller

rättighetshavare. Tillfälle att yttra sig skall

lämnas, förutom fastighetsägare och

rättighetshavare, myndighet som avses i 18 kap.

5 § första stycket jordabalken.

Kommer till följd av beslut i ärende om rättelse

enligt andra stycket förlust att tillskyndas ägare

eller rättighetshavare har han rätt till

ersättning av staten. Ersättning utgår dock icke,

om han med hänsyn till felets beskaffenhet eller

andra omständigheter bort inse att fel förekommit.

I fråga om ersättning som avses i denna paragraf

äger 18 kap. 5 och 7 §§ jordabalken motsvarande

tillämpning.

6

§

---------------------------------------------------

Fastighetsregistreringen Lantmäterimyndigheten

ankommer på svarar för

fastighetsregistermyndighet.fastighetsregistret.

Om sådan myndighet finns

särskilda bestämmelser.

---------------------------------------------------

_____________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga

om fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats

enligt lagen (1971:133) om kommunal

fastighetsbildningsmyndighet och

fastighetsregistermyndighet.

3. Förslag till lag om ny beteckning på

Statens lantmäteriverk och Centralnämnden

för fastighetsdata

Härigenom föreskrivs att bestämmelser i lag eller

annan författning om Statens lantmäteriverk eller

Centralnämnden för fastighetsdata efter utgången

av år 1995 skall avse Lantmäteriverket.

______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

4. Förslag till lag om ny beteckning på

fastighetsbildnings-myndighet,

fastighetsregistermyndighet och överlant-

mätar-myndighet

Härigenom föreskrivs att bestämmelser i lag eller

annan författning om fastighetsbildningsmyndighet,

fastighetsregistermyndighet eller överlant-

mätarmyndighet efter utgången av år 1995 skall

avse lantmäterimyndighet.

____________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 men

skall inte tillämpas i fråga om

fastighetsbildningsmyndigheter och

fastighetsregistermyndigheter som inrättats enligt

lagen (1971:133) om kommunal fastighets-

bildningsmyndighet och

fastighetsregistermyndighet.

5. Förslag till lag om ändring i

jordabalken

Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalken[2]

dels att i 7 kap. 29 § ordet

"fastighetsbildningsmyndigheten" skall bytas ut

mot "lantmäterimyndigheten",

dels att i 22 kap. 5 a § orden "Centralnämnden för

fastighetsdata" skall bytas ut mot

"Lantmäteriverket".

______________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. Den äldre lydelsen av 7 kap. 29 § gäller

fortfarande i fråga om

fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats

enligt lagen (1971:133) om kommunal

fastighetsbildningsmyndighet och

fastighetsregistermyndighet.

**FOOTNOTES**

[2]: Balken omtryckt 1971:1209.

Senaste lydelse av

7 kap. 29 §1989:722

22 kap. 5 a §1994:449.

6. Förslag till lag om ändring i

utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs att i 6 kap. 2 och 7 §§ samt

12 kap. 5 § utsökningsbalken[3] orden

"Centralnämnden för fastighetsdata" skall bytas ut

mot "Lantmäteriverket".

______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

**FOOTNOTES**

[3]: Senaste lydelse av

6 kap. 2 § 1994:444

6 kap. 7 § 1994:444

12 kap. 5 § 1994:444.

7. Förslag till lag om ändring i lagen

(1939:608) om enskilda vägar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1939:608)

om enskilda vägar[4]

dels att i 16 § ordet

"fastighetsbildningsmyndigheten" skall bytas ut

mot "lantmäterimyndigheten",

dels att i 52 § ordet

"fastighetsregistermyndigheten" skall bytas ut mot

"lantmäterimyndigheten",

dels att 84 § skall ha följande lydelse.

---------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

---------------------------------------------------

84

§[5]

---------------------------------------------------

Då det slutligen har Då det slutligen har

avgjorts att en avgjorts att en

vägförening skall bildas vägförening skall bildas

samt förrättningskartan samt förrättningskartan

har kompletterats i har kompletterats i

erforderlig mån, skall erforderlig mån, skall

kopior av kartan samt kopior av kartan samt

avskrifter av för- avskrifter av för-

rättningsutlåtandet och rättningsutlåtandet och

av de förteckningar som av de förteckningar som

nämns i 80 § jämte nämns i 80 § jämte

beslut, som kan ha beslut, som kan ha

meddelats över meddelats över

utlåtandet, av utlåtandet, av

länsstyrelsen överlämnas länsstyrelsen överlämnas

till vägföreningen, till vägföreningen och

ävensom till lantmäterimyndigheten

fastighetsbildningsmyndig-samt till en sådan nämnd

heten och som avses i 39 § första

fastighetsregistermyndig- stycket.

heten, om inte

länsstyrelsen är

fastighets-

registermyndighet, samt

till en sådan nämnd som

avses i 39 § första

stycket.

---------------------------------------------------

______________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga

om fastighetsbildningsmyndigheter och

fastighetsregistermyndigheter som inrättats enligt

lagen (1971:133) om kommunal

fastighetsbildningsmyndighet och fastighets-

registermyndighet.

**FOOTNOTES**

[4]: Senaste lydelse av

16 § 1971:1049

52 § 1990:1485.

[5]:

Senaste lydelse 1991:1674.

8. Förslag till lag om ändring i lagen

(1970:991) om ändring i kommunal och

ecklesiastik indelning i samband med

fastighetsbildning

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1970:991)

om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning i

samband med fastighetsbildning[6]

dels att i 2 § ordet

"fastighetsbildningsmyndigheten" skall bytas ut

mot "lantmäterimyndigheten",

dels att i 3 och 7 §§ ordet

"fastighetsregistermyndighet" i olika

böjningsformer skall bytas ut mot

"lantmäterimyndighet" i motsvarande form.

______________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga

om fastighetsbildningsmyndigheter och

fastighetsregistermyndigheter som inrättats enligt

lagen (1971:133) om kommunal

fastighetsbildningsmyndighet och fastighets-

registermyndighet.

**FOOTNOTES**

[6]: Lagen omtryckt 1981:1220.

Senaste lydelse av 7 § 1988:192.

9. Förslag till lag om ändring i lagen

(1971:1037) om äganderättsutredning och

legalisering

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1971:1037)

om äganderättsutredning och legalisering[7]

dels att i 1 § orden "Statens lantmäteriverk"

skall bytas ut mot "Lantmäteriverket",

dels att i 1-9, 11, 12, 14, 15, 20, 21, 27 och

29 §§ ordet "fastighetsbildningsmyndighet" i olika

böjningsformer skall bytas ut mot "lantmä-

terimyndighet" i motsvarande form.

______________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. Vad som sägs om ordet

"fastighetsbildningsmyndighet" i olika

böjningsformer i äldre bestämmelser gäller

fortfarande i fråga om

fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats

enligt lagen (1971:133) om kommunal

fastighetsbildningsmyndighet och

fastighetsregistermyndighet.

**FOOTNOTES**

[7]: Senaste lydelse av

1 § 1989:725

2 § 1989:725

5 § 1977:665

6 § 1977:665

9 § 1979:254.

10. Förslag till lag om ändring i

expropriationslagen (1972:719)

Härigenom föreskrivs att i 5 kap. 10 §

expropriationslagen (1972:719) ordet

"fastighetsbildningsmyndigheten" skall bytas ut

mot "lantmäterimyndigheten".

______________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga

om fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats

enligt lagen (1971:133) om kommunal

fastighetsbildningsmyndighet och

fastighetsregistermyndighet.

11. Förslag till lag om ändring i lagen

(1973:1084) om avveckling av vissa

godmanskap för delägare i skifteslag

Härigenom föreskrivs att i 2-13 §§ lagen

(1973:1084) om avveckling av vissa godmanskap för

delägare i skifteslag[8] ordet

"fastighetsbildningsmyndighet" i olika

böjningsformer skall bytas ut mot

"lantmäterimyndighet" i motsvarande böjningsform.

______________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga

om fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats

enligt lagen (1971:133) om kommunal

fastighetsbildningsmyndighet och

fastighetsregistermyndighet.

**FOOTNOTES**

[8]: Senaste lydelse av

5 § 1977:666

6 § 1977:666

8 § 1977:666

11 § 1977:666

12 § 1990:1102.

12. Förslag till lag om ändring i

ledningsrättslagen (1973:1144)

Härigenom föreskrivs i fråga om ledningsrättslagen

(1973:1144)[9]

dels att i 5, 8, 13 a, 13 c, 19, 21, 22, 24, 25,

26, 28, 30 a, och 31 §§ ordet

"fastighetsbildningsmyndighet" i olika

böjningsformer skall bytas ut mot

"lantmäterimyndighet" i motsvarande form,

dels att 32 § skall ha följande lydelse.

---------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

---------------------------------------------------

32

§[10]

Sedan en förrättning enligt denna lag har

avslutats och vunnit laga kraft skall uppgift om

den snarast möjligt föras in i

fastighetsregistret. Har förrättningen

överklagats, skall uppgiften föras in i registret

snarast möjligt sedan domstolens avgörande vunnit

laga kraft.

---------------------------------------------------

Uppgift om Uppgift om

ledningsbeslut som har ledningsbeslut som har

kunnat överklagas kunnat överklagas

särskilt skall, om särskilt får föras in i

fastighetsbildningsmyn- registret även om för-

digheten begär det, rättningen inte har

föras in i registret avslutats. Uppgiften får

även om förrättningen dock inte föras in innan

inte har avslutats. beslutet har vunnit laga

Uppgiften får dock inte kraft.

föras in innan beslutet

har vunnit laga kraft.

---------------------------------------------------

När ett beslut eller en åtgärd vid en avslutad

förrättning har överklagats eller när ett

ledningsbeslut har överklagats särskilt, får trots

detta uppgift med anledning av förrättningen eller

beslutet föras in i registret i fråga om sådan del

som uppenbart inte berörs av överklagandet.

Detsamma gäller när ett domstolsavgörande i mål

enligt denna lag har överklagats.

Anteckning skall även göras när ett

förrättningsbeslut har upphört att gälla.

_____________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga

om fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats

enligt lagen (1971:133) om kommunal

fastighetsbildningsmyndighet och

fastighetsregistermyndighet.

**FOOTNOTES**

[9]: Senaste lydelse av

8 § 1987:127 21 § 1991:1700

13 a § 1992:1213 30 a § 1992:1213

13 c § 1992:1213 31 § 1992:1213.

[10]:

Senaste lydelse 1985:1043.

13. Förslag till lag om ändring i

anläggningslagen (1973:1149)

Härigenom föreskrivs i fråga om anläggningslagen

(1973:1149)[11]

dels att i 4, 9, 13 a, 13 c, 19, 21, 23, 24, 26,

27, 28, 30, 31, 32 a, 33, 34 och 43 §§ ordet

"fastighetsbildningsmyndighet" i olika böjnings-

former skall bytas ut mot "lantmäterimyndighet" i

motsvarande form,

dels att 34 § skall ha följande lydelse.

---------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

---------------------------------------------------

34

§

Sedan en förrättning enligt denna lag har

avslutats och vunnit laga kraft skall uppgift om

den snarast möjligt föras in i

fastighetsregistret. Har förrättningen

överklagats, skall uppgiften föras in i registret

snarast möjligt sedan domstolens avgörande vunnit

laga kraft.

---------------------------------------------------

Uppgift om Uppgift om

anläggningsbeslut som anläggningsbeslut som

har kunnat överklagas har kunnat överklagas

särskilt skall, om särskilt får föras in i

fastighetsbildningsmyn- registret även om

digheten begär det, förrättningen inte har

föras in i registret avslutats. Uppgiften får

även om förrättningen dock inte föras in innan

inte har avslutats. beslutet har vunnit laga

Uppgiften får dock inte kraft.

föras in innan beslutet

har vunnit laga kraft.

---------------------------------------------------

När ett beslut eller en åtgärd vid en avslutad

förrättning har överklagats eller när ett

anläggningsbeslut har överklagats särskilt, får

trots detta uppgift med anledning av förrättningen

eller beslutet föras in i registret i fråga om

sådan del som uppenbart inte berörs av

överklagandet. Detsamma gäller när ett

domstolsavgörande i mål enligt denna lag har

överklagats.

Anteckning skall även göras när ett

förrättningsbeslut har upphört att gälla.

______________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga

om fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats

enligt lagen (1971:133) om kommunal

fastighetsbildningsmyndighet och

fastighetsregistermyndighet.

**FOOTNOTES**

[11]: Lagen omtryckt 1992:1148.

14. Förslag till lag om ändring i lagen

(1973:1150) om förvaltning av

samfälligheter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:1150)

om förvaltning av samfälligheter[12]

dels att i 7, 20, 61 och 64 §§ ordet

"fastighetsbildningsmyndigheten" skall bytas ut

mot "lantmäterimyndigheten",

dels att i 25, 29 och 67 §§ samt i rubriken

närmast före 67 § ordet

"fastighetsregistermyndighet" i olika

böjningsformer skall bytas ut mot

"lantmäterimyndighet" i motsvarande form.

______________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga

om fastighetsbildningsmyndigheter och

fastighetsregistermyndigheter som inrättats enligt

lagen (1971:133) om kommunal

fastighetsbildningsmyndighet och fastighets-

registermyndighet.

**FOOTNOTES**

[12]: Lagen omtryckt 1987:128.

Senaste lydelse av

7 § 1989:72729 § 1990:1498

20 § 1989:72767 § 1995:32.

25 § 1990:1498

15. Förslag till lag om ändring i lagen

(1973:1151) om införande av

anläggningslagen (1973:1149) och lagen

(1973:1150) om förvaltning av

samfälligheter

Härigenom föreskrivs att i 9 och 13 §§ lagen

(1973:1151) om införande av anläggningslagen

(1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvaltning

av samfälligheter ordet

"fastighetsbildningsmyndigheten" skall bytas ut

mot "lantmäterimyndigheten".

______________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga

om fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats

enligt lagen (1971:133) om kommunal

fastighetsbildningsmyndighet och

fastighetsregistermyndighet.

16. Förslag till lag om ändring i

jordförvärvslagen (1979:230)

Härigenom föreskrivs att i 12 § jordförvärvslagen

(1979:230)[13] ordet

"fastighetsbildningsmyndigheten" skall bytas ut

mot "lantmäterimyndigheten".

______________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga

om fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats

enligt lagen (1971:133) om kommunal

fastighetsbildningsmyndighet och

fastighetsregistermyndighet.

**FOOTNOTES**

[13]: Lagen omtryckt 1991:670.

Senaste lydelse av 12 § 1992:1371.

17. Förslag till lag om ändring i

fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Härigenom föreskrivs att i 19 kap. 3 och 5 §§

fastighetstaxeringslagen (1979:1152)[14] orden

"Statens lantmäteriverk" skall bytas ut mot

"Lantmäteriverket".

______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

**FOOTNOTES**

[14]: Senaste lydelse av

19 kap. 3 § 1994:1909

19 kap. 5 § 1993:1193.

18. Förslag till lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att i 2 kap. 2 §

sekretesslagen (1980:100)[15] orden "Statens

lantmäteriverk" skall bytas ut mot

"Lantmäteriverket".

______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

**FOOTNOTES**

[15]: Lagen omtryckt 1992:1474.

19. Förslag till lag om ändring i

vattenlagen (1983:291)

Härigenom föreskrivs att i 12 kap. 9 och 26 §§

vattenlagen (1983:291) ordet

"fastighetsbildningsmyndigheten" skall bytas ut

mot "lantmäterimyndigheten".

______________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga

om fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats

enligt lagen (1971:133) om komunal

fastighetsbildningsmyndighet och

fastighetsregistermyndighet.

20. Förslag till lag om ändring i plan-

och bygglagen (1987:10)

Härigenom föreskrivs att i 15 kap. 3 § plan- och

bygglagen (1987:10)[16] ordet

"fastighetsbildningsmyndigheten" skall bytas ut

mot "lantmäterimyndigheten".

______________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga

om fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats

enligt lagen (1971:133) om kommunal

fastighetsbildningsmyndighet och

fastighetsregistermyndighet.

**FOOTNOTES**

[16]: Lagen omtryckt 1992:1769.

21. Förslag till lag om ändring i lagen

(1987:11) om exploateringssamverkan

Härigenom föreskrivs att i 2, 3, 10, 12, 13, 19,

20, 25, 32 och 33 §§ lagen (1987:11) om

exploateringssamverkan[17] ordet

"fastighetsbildningsmyndighet" i olika

böjningsformer skall bytas ut mot

"lantmäterimyndighet" i motsvarande form.

______________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga

om fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats

enligt lagen (1971:133) om kommunal

fastighetsbildningsmyndighet och

fastighetsregistermyndighet.

**FOOTNOTES**

[17]: Senaste lydelse av

10 § 1991:1705

33 § 1991:1705.

22. Förslag till lag om ändring i lagen

(1994:448) om pantbrevsregister

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:448)

om pantbrevsregister

dels att i 1 § orden "Centralnämnden för

fastighetsdata (nämnden)" skall bytas ut mot

"Lantmäteriverket (verket)",

dels att i 19 § ordet

"fastighetsbildningsmyndigheter" skall bytas ut

mot "lantmäterimyndigheter",

dels att i 5-12, 14, 15, 17, 18, 20 och 21 §§

ordet "nämnd" i olika böjningsformer skall bytas

ut mot "verk" i motsvarande form.

______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

23. Förslag till lag om ändring i lagen

(1995:1187) om ändring i plan- och

bygglagen (1987:10)

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1187)

om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)[18]

dels att i 5 kap. 20 § ordet

"fastighetsbildningsmyndigheten" skall bytas ut

mot "lantmäterimyndigheten",

dels att i 5 kap. 31 § och 6 kap. 13 § orden

"fastighetsregistermyndigheten och

fastighetsbildningsmyndigheten" skall bytas ut mot

"lantmäterimyndigheten",

dels att det i övergångsbestämmelserna skall föras

in en ny punkt, 3, av följande lydelse.

---------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

---------------------------------------------------

3. Vad som sägs om orden

"fas-

tighetsbildningsmyndig-

heten" och

"fastighetsregistermyndigheten"

i äldre bestämmelser

gäller fortfarande i

fråga om fastighetsbild-

ningsmyndigheter och

fastighets-

registermyndigheter som

inrättats enligt lagen

(1971:133) om kommunal

fastighetsbildningsmyndighet

och

fastighetsregistermyndighet.

---------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[18]:

Lagen omtryckt 1992:1769.

24. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:000)

om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:000)[19] om

ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)[20]

dels att i 4 kap. 12 § ordet

"fastighetsbildningsmyndigheten" skall bytas ut mot

"lantmäterimyndigheten",

dels att det skall föras in en ny ikraftträdande- och

övergångsbestämmelse av följande lydelse.

---------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

---------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft Denna lag träder i

den 1 januari 1996. kraft den 1 januari

1996. Vad som sägs om

ordet

"fastighetsbildningsmyndig-

heten" i äldre

bestämmelser gäller

fortfarande i fråga om

fastighets-

bildningsmyndigheter som

inrättats enligt lagen

(1971:133) om kommunal

fastighetsbildnings-

myndighet och

fastighetsregistermyndighet.

---------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[19]:Lydelse enligt prop. 1995/96:47.

[20]:

Lagen omtryckt 1992:1212.

25. Förslag till lag om ändring i miljöskyddslagen

(1969:387)

Härigenom föreskrivs[21] att 23 och 24 §§ miljöskyddslagen (1969:387)[22]

skall ha följande lydelse.

---------------------------------------------------

---------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

---------------------------------------------------

23 §[23]

Koncessionsnämnden får förbjuda fortsatt miljöfarlig verksamhet som

omfattas av tillstånd enligt denna lag

1. om den som har sökt tillståndet har vilselett tillståndsmyndigheten

genom att lämna oriktiga uppgifter av betydelse för tillståndet,

---------------------------------------------------

2. när villkor som 2. när för verksamheten

gäller för verksamheten gällande villkor eller

åsidosatts i betydande med stöd av 5 a § första

mån eller stycket meddelade

föreskrifter har

åsidosatts i betydande

mån,

---------------------------------------------------

3. om det genom verksamheten uppkommit någon olägenhet av väsentlig

betydelse som inte förutsågs när verksamheten tilläts.

När förbud meddelas enligt första stycket, får tillståndet återkallas

helt eller delvis.

24 §[24]

Koncessionsnämnden får, efter vad som är skäligt, ändra eller upphäva

gällande villkor för en miljöfarlig verksamhet eller meddela nya villkor

för den

1. när - från det att tillståndsbeslutet vann laga kraft - förflutit tio

år eller den kortare tid som, på grund av vad som följer av Sveriges

medlemskap i Europeiska unionen, föreskrivs av regeringen eller den

myndighet som regeringen bestämmer,

2. om den som har sökt tillståndet har vilselett tillståndsmyndigheten

genom att lämna oriktiga uppgifter av betydelse för tillståndet och ett

förbud framstår som en alltför ingripande åtgärd,

---------------------------------------------------

3. när villkor som 3. när för verksamheten

gäller för verksamheten gällande villkor eller

åsidosatts på ett sätt med stöd av 5 a § första

som varit av mer än stycket meddelade

ringa betydelse, föreskrif- ter har

åsidosatts på ett sätt

som varit av mer än

ringa betydelse,

---------------------------------------------------

4. om det genom verksamheten uppkommit någon olägenhet som inte förutsågs

när verksamheten tilläts och ett förbud framstår som en alltför

ingripande åtgärd,

5. om förhållandena i omgivningen har ändrats väsentligt,

6. om en från miljösynpunkt väsentlig förbättring kan uppnås med

användning av någon ny process- eller reningsteknik,

7. om användandet av någon ny teknik för mätning eller uppskattning av

förorening eller annan störning skulle medföra väsentligt bättre

förutsättningar för att kontrollera verksamheten.

I fall som avses i första stycket 4 får Koncessionsnämnden också besluta

om andra åtgärder som behövs för att förebygga eller minska olägenheten

för framtiden.

______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

**FOOTNOTES**

[21]: Jfr rådets direktiv 80/68/EEG av den 17 december

1979 om skydd för grundvatten mot förorening genom vissa

farliga ämnen (EGT nr L 20, 26.1.1980, s. 43, Celex

380L0068).

[22]:

Lagen omtryckt 1989:363.

[23]:

Senaste lydelse 1988:924.

[24]:

Senaste lydelse 1995:825.

Lagförslaget i proposition 1995/96:47

Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen

(1970:988)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 12 § fastighetsbildningslagen

(1970:988)[25] skall ha följande lydelse.

---------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

---------------------------------------------------

---------------------------------------------------

4 kap.

12 §

---------------------------------------------------

Om förrättningen rör en Om förrättningen rör en

fastighet som ägs av ett fastighet som ägs av ett

upplöst bolag eller en upplöst bolag eller en

annan upplöst annan upplöst

sammanslutning, får sammanslutning, får

rätten förordna god man överförmyndaren för-

som avses i 11 kap. ordna god man som avses

föräldrabalken att i 11 kap. föräldrabalken

företräda att företräda

sammanslutningen vid sammanslutningen vid

förrättningen. förrättningen.

Om god man enligt Om god man enligt första

första stycket eller stycket eller annan god

annan god man enligt 11 man enligt 11 kap. 3 §

kap. 3 § föräldrabalken föräldrabalken behöver

behöver förordnas, skall förordnas, skall

fastighetsbild- fastighetsbild-

ningsmyndigheten anmäla ningsmyndigheten anmäla

detta hos rätten. detta hos

överförmyndaren.

---------------------------------------------------

---------------------------------------------------

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

**FOOTNOTES**

[25]: Lagen omtryckt 1992:1212.

Utskottets lagförslag

Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen

(1970:988)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 12 § fastighetsbildningslagen

(1970:988)[26] skall ha följande lydelse.

---------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

---------------------------------------------------

---------------------------------------------------

4 kap.

12 §

---------------------------------------------------

Om förrättningen rör en Om förrättningen rör en

fastighet som ägs av ett fastighet som ägs av ett

upplöst bolag eller en upplöst bolag eller en

annan upplöst annan upplöst

sammanslutning, får sammanslutning, får

rätten förordna god man överförmyndaren för-

som avses i 11 kap. ordna god man som avses

föräldrabalken att i 11 kap. föräldrabalken

företräda att företräda

sammanslutningen vid sammanslutningen vid

förrättningen. förrättningen.

Om god man enligt Om god man enligt första

första stycket eller stycket eller annan god

annan god man enligt 11 man enligt 11 kap. 3 §

kap. 3 § föräldrabalken föräldrabalken behöver

behöver förordnas, skall förordnas, skall

fastighetsbild- lantmäterimyndigheten

ningsmyndigheten anmäla anmäla detta hos

detta hos rätten. överförmyndaren.

---------------------------------------------------

---------------------------------------------------

_______________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. Vad som sägs om ordet "fastighetsbildningsmyndigheten" i äldre

bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fastighetsbildningsmyndigheter

som inrättats enligt lagen (1971:133) om kommunal fastighetsbildnings-

myndighet och fastighetsregistermyndighet.

**FOOTNOTES**

[26]: Lagen omtryckt 1992:1212

Innehållsförteckning

Sammanfattning...................................1

Propositionerna..................................1

Motionerna.......................................3

Vissa uppgifter om lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten3

Den nuvarande organisationen...................3

Riksdagens beslut om omorganisation m.m........4

Organisationsfrågor............................5

Förslagen i proposition 1995/96:78...............5

Fastighetsbildning m.m.........................5

Fastighetsregistrering.........................7

Lagändringar med anledning av den beslutade nya organisationen

för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten

7

Samarbete mellan europeiska kartmyndigheter....8

Ändring i miljöskyddslagen.....................8

Förslagen i motionerna...........................8

Utskottet.......................................10

Fastighetsbildning m.m........................10

Lagändringar med anledning av den beslutade nya organisationen

för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten

13

Samarbete mellan europeiska kartmyndigheter...14

Ändring i miljöskyddslagen....................14

Hemställan....................................14

Reservation.....................................16

Ledningsformen för det nya Lantmäteriverket (mom. 4) (m, fp)16

Särskilda yttranden.............................17

1. Fastighetsbildningsverksamheten (c)........18

2. Fastighetsbildningsverksamheten (mp).......18

Bilaga 1: Lagförslagen i proposition 1995/96:78.20

1. Förslag till lag om kommunal lantmäterimyndighet20

2. Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen

(1970:988) 22

3. Förslag till lag om ny beteckning på Statens

lantmäteriverk och

Centralnämnden för fastighetsdata

27

4. Förslag till lag om ny beteckning på

fastighetsbildningsmyndig-

het,

fastighetsregistermyndighet och överlantmätarmyndighet

28

5. Förslag till lag om ändring i jordabalken..29

6. Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken30

7. Förslag till lag om ändring i lagen (1939:608) om enskilda

vägar 31

8. Förslag till lag om ändring i lagen (1970:991) om ändring i

kom- munal och ecklesiastik indelning i samband med

fastighetsbildning

32

9.

Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1037) om

äganderättsutredning och legalisering

33

10. Förslag till lag om ändring i expropriationslagen (1972:719)34

11. Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1084) om

avveckling

av vissa godmanskap för delägare i

skifteslag

35

12. Förslag till lag om

ändring i ledningsrättslagen (1973:1144)36

13. Förslag

till lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149)37

14.

Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning

av samfälligheter

38

15. Förslag

till lag om ändring i lagen (1973:1151) om införande

av

anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvalt-

ning av samfälligheter

39

16.

Förslag till lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230)40

17. Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen

(1979:1152) 41

18. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)42

19. Förslag till lag om ändring i vattenlagen (1983:291)43

20. Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen

(1987:10)44

21. Förslag till lag om ändring i lagen

(1987:11) om

exploaterings- samverkan

45

22. Förslag till lag om ändring i lagen

(1994:448) om pantbrevs-

register

46

23. Förslag till lag om ändring i

lagen (1995:1187) om ändring i

plan- och bygglagen

(1987:10)

47

24. Förslag till lag om

ändring i lagen (1995:000) om ändring i

fastighetsbildningslagen (1970:988)

48

25. Förslag till lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387)49

Bilaga 2: Lagförslaget i proposition 1995/96:47.51

Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

51

Bilaga 3: Utskottets

lagförslag.................52

Förslag till lag om ändring

i fastighetsbildningslagen (1970:988)

52