Bet. 1995/96:BoU9

Bostadsutskottets betänkande

1995/96:BOU09

Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1995/96

BoU9

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen

godkänner regeringens förslag om att

lägga samman de båda länen i Skåne till

ett län - Skåne län - den 1 januari 1997

samt att de nuvarande länsstyrelserna i

Skåne vid samma tidpunkt läggs samman

samt regeringens förslag om att

Kopparbergs län från den 1 januari 1997

skall benämnas Dalarnas län.

Riksdagen föreslås göra två

tillkännagivanden till regeringen. Det

ena gäller frågan om den fortsatta

behandlingen av Regionberedningens

förslag om ansvarsfördelningen m.m. inom

den regionala samhällsorganisationen.

Det andra gäller besparingskravens

omfattning för den nya länsstyrelsen i

Skåne och för länsstyrelsen i ett nytt

västsvenskt län.

Till betänkandet har fogats tre

reservationer och två särskilda

yttranden.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1995/96:38

föreslagit att riksdagen godkänner

1. att Kristianstads och Malmöhus län

den 1 januari 1997 läggs samman till

Skåne län,

2. att nuvarande länsstyrelser i

Kristianstads och Malmöhus län i

enlighet med de riktlinjer som förordas

i propositionen läggs samman till en

länsstyrelse den 1 januari 1997,

3. att Kopparbergs län från den 1

januari 1997 i stället skall benämnas

Dalarnas län.

Motionerna

I betänkandet behandlas de med anledning

av propositionen väckta motionerna

1995/96:Bo7 av Bengt Harding Olson (fp)

vari yrkas att riksdagen avslår

proposition 1995/96:38 om

länsindelningen i Skåne och Västsverige

m.m. såvitt gäller sammanläggningen till

Skåne län.

1995/96:Bo8 av Börje Nilsson m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att lokaliseringen av all

regional offentlig förvaltning i Skåne

klarläggs fullt ut och behandlas

tillsammans med frågan om det framtida

regionparlamentets kompetens beträffande

utvecklingsansvaret.

1995/96:Bo9 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om regionala parlament och

länsstyrelsernas roll,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om Malmö eller Kristianstad som

residensstad,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om länsindelningen i

Västsverige,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om vad kommande proposition bör

innehålla om regionalfrågorna,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om lekmannastyrelsernas roll,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om besparingskravet i samband

med sammanslagningen av länsstyrelserna

i Skåne.

1995/96:Bo10 av Tuve Skånberg (kds) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det nya länet i Skåne

benämns Skånelands län,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Kristianstad bör vara

residensstad i det nya länet i Skåne.

1995/96:Bo11 av Annika Nordgren (mp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inte starta en utredning

innan skaraborgarna har fått säga sin

mening i en folkomröstning,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att direktiven till utredaren

som regeringen vill tillsätta skall vara

förutsättningslösa.

1995/96:Bo12 av Knut Billing m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att Malmöhus och

Kristianstads län bör sammanläggas i ett

län som skall benämnas Skåne län i

enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär

ett genomarbetat förslag om

sammanläggningens genomförande i Skåne i

enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om den framtida länsindelningen

och länsorganisationen i Västsverige,

4. att riksdagen beslutar om ändrad

benämning av Kopparbergs län i enlighet

med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen i övrigt avslår

propositionen.

1995/96:Bo13 av Rolf Kenneryd m.fl. (c)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om demokrati på regional nivå,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om residensstad.

1995/96:Bo14 av Ingbritt Irhammar (c)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om demokrati på regional nivå,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Kristianstad bör bli

residensstad i Skåne.

1995/96:Bo15 av Erling Bager och Eva

Flyborg (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna

att Göteborg skall vara residensstad i

ett nytt västsvenskt län.

1995/96:Bo16 av Per Lager m.fl. (mp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om länsstyrelsernas framtida

förändrade ansvarsområden,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om införandet av framtida

direktvalda läns-/regionsparlament/full-

mäktige,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om regionernas beskattningsrätt,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om rådgivande folkomröstningar

vid förändrade länsgränser.

Föredragningar m.m.

Företrädare för länsstyrelserna i

Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs och

Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län samt

för Skånestyrelsen har vid

föredragningar lämnat muntliga

synpunkter i ärendet.

Ortnamnsrådet har inkommit med en

skrivelse om eventuell namnändring av

benämningen Kopparbergs län.

Utskottet

Inledning

I proposition 1995/96:38 föreslås

riksdagen godkänna att Kristianstads och

Malmöhus län den 1 januari 1997 läggs

samman till Skåne län, att de nuvarande

länsstyrelserna i dessa län vid samma

tidpunkt läggs samman till en

länsstyrelse samt att Kopparbergs län

fr. o. m. den 1 januari 1997 i stället

skall benämnas Dalarnas län.

I propositionen ger regeringen sin syn

på länsindelningen i Västsverige samt

redovisar den fortsatta handläggningen

av länsindelningsfrågorna i Skåne och

Västsverige. I dessa delar begärs i

propositionen inget godkännande från

riksdagen.

Länsindelningen i Skåne och Västsverige

Ärendets beredning

Utskottet vill med utgångspunkt från vad

i propositionen (s. 5 och 6) redovisats

starkt komprimerat sammanfatta vad där

anförts om den hittillsvarande

handläggningen av ärendet samt med

anledning av vissa motionsförslag lämna

sin syn på den fortsatta beredningen av

frågan om den regionala

samhällsorganisationens utformning.

Som erinras om i propositionen

tillkallade regeringen våren 1991 två

utredningar - Regionutredningen och

Västsverigeutredningen. Ungefär ett år

senare - i juni 1992 - redovisade

utredningarna sina betänkanden Regionala

roller - en perspektivstudie (SOU

1992:63) resp. Västsverige - region i

utveckling (SOU 1992:66). Det sistnämnda

betänkandet remissbehandlades hösten

1992.

Från Skåne och Västsverige har 1992

primär- och landstingskommunala förslag

om bl.a. förändrad regional

uppgiftshantering aktualiserats hos

regeringen.

Hösten 1992 tillkallades

Regionberedningen för att på grundval av

de analyser som gjorts av

Regionutredningen och övrigt aktuellt

utredningsmaterial utforma förslag om

den offentliga verksamhetens uppbyggnad

och indelning på regional nivå.

Västsverigeutredningens betänkande och

remissyttrandena över detta överlämnades

till Regionberedningen för fortsatta

överväganden. Beredningen presenterade i

november 1993 delbetänkandet Västsverige

och Skåne - regioner i förändring (SOU

1993:97). Det har remissbehandlats. I

mars 1995 lämnade Regionberedningen sitt

slutbetänkande Regional framtid (SOU

1995:27). Även detta har

remissbehandlats. Beredningen föreslår

bl.a. att Kristianstads och Malmöhus län

slås samman till Skåne län med

Kristianstad som residensstad och att

Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och

Skaraborgs län samt Kungsbacka kommun i

Hallands län slås samman till Västra

Götalands län med Vänersborg som

residensstad. Vidare föreslår

beredningen bl.a. att

ansvarsfördelningen mellan staten och

den kommunala självstyrelsen ändras så

att det regionala utvecklingsansvaret

förs över från länsstyrelserna till

landstingen samt att länsstyrelsernas

roll renodlas till att enbart vara

statens företrädare. Länsstyrelsernas

landstingsvalda styrelser avvecklas och

deras prövning av överklaganden i

förvaltningsärenden förs över till

länsrätterna.

I nu föreliggande proposition behandlas

förslagen om länsindelningen i Skåne och

Västsverige. Regionberedningens övriga

förslag bereds vidare inom

regeringskansliet. Regeringen har i den

i januari 1996 presenterade

propositionsförteckningen angivit att en

proposition om den regionala

samhällsorganisationen beräknas avlämnas

i maj 1996. Enligt vad sedermera från

regeringskansliet upplysts kommer

Regionberedningens övriga förslag att

behandlas i den propositionen.

För att fullständiga bilden av ärendets

hittillsvarande beredning kan erinras om

att Statskontoret, efter uppdrag från

Civildepartementet, i augusti 1995 i en

rapport redovisat konsekvenser för

ekonomi och administration av

sammanläggning av län i Skåne och

Västsverige.

I sex motioner eller i delar av dem tas

upp frågor om den regionala

samhällsförvaltningens organisation och

administration i ett mera övergripande

perspektiv. Bakgrunden till flera av

motionsförslagen är emellertid

länsindelningen i Skåne och Västsverige.

Med utgångspunkt från regeringens

förslag om sammanläggning av de båda

Skånelänsstyrelserna yrkas i motion

1995/96:Bo7 (fp) att riksdagen avslår

propositionen. Motionären anser att

Skåne är en utomordentligt lämplig

region att starta en moderniserad

regional utveckling i.

Regionaliseringsproblematiken är

emellertid svår och mångfasetterad och

kräver ett helhetsgrepp.

Handläggningsordningen är enligt

motionären fullständigt obegriplig.

Enligt hans mening krävs en

helhetslösning av frågan. Regeringen bör

i maj återkomma i frågan och då med ett

förslag som följer Regionberedningens

linje med en rejäl satsning på det

regionala utvecklingsansvaret. I det

sammanhanget bör också läggas fast

principerna för lokalisering av den

statliga och regionala organisationen.

Ett liknande resonemang förs i motion

1995/96:Bo8 (s). Även i denna motion

begärs en sammanhållen lösning av

Skånefrågan . Motionärerna föreslår att

riksdagsbehandlingen av den nu

behandlade propositionen skjuts upp i

avvaktan på den till i maj aviserade

propositionen om den regionala

samhällsorganisationen. Hemställan i

motionen går ut på att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att lokaliseringen

av all offentlig förvaltning bör

klarläggas fullt ut och behandlas

tillsammans med frågan om det framtida

regionparlamentets kompetens beträffande

utvecklingsansvaret.

I de båda c-motionerna 1995/96:Bo13

yrkande 1 och 1995/96:Bo14 yrkande 1

föreslås ett riksdagens tillkännagivande

till regeringen om vad i motionerna

anförts om demokrati på regional nivå.

Motivet för de båda yrkandena är i allt

väsentligt likalydande. Motionärerna

föreslår att demokratin på regional nivå

utövas genom inrättande av ett

direktvalt organ som övertar huvuddelen

av länsstyrelsens och landstingets

uppgifter. Detta organs roll blir

framöver att ha det övergripande

ansvaret för frågor som rör regionen.

Motionärerna anser att ett Skåne län är

att betrakta som en övergångslösning

fram till den 1 januari 1999 då val

skall ha hållits till ett regionalt

fullmäktige för Skåne.

I Vänsterpartiets partimotion

1995/96:Bo9 yrkandena 1 och 4 föreslås

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna vad i motionen anförts om

regionala parlament och länsstyrelsernas

roll samt om innehållet i den kommande

propositionen om den regionala

samhällsförvaltningens organisation.

Enligt motionärerna bör utvecklingen

länkas mot demokratiskt valda regionala

parlament där statens uppgift blir att

fördela resurserna till regionen och via

länsstyrelserna vara ett kontrollorgan.

I den till i maj aviserade propositionen

bör regeringen lägga fram förslag om

ändrad arbetsfördelning och organisation

av den regionala statliga

administrationen. Regeringen bör i den

propositionen presentera en lösning som

möjliggör val till det direktvalda

regionala organet vid de allmänna valen

1998.

Synpunkter på utformningen av den

regionala samhällsförvaltningen lämnas

också i motion 1995/96:Bo16 (mp)

yrkandena 1, 2 och 3. Motionärerna

föreslår ett riksdagens tillkännagivande

till regeringen om vad i motionen

anförts om länsstyrelsernas framtida

förändrade ansvarsområden, om införandet

av direktvalda regionparlament samt om

regionernas beskattningsrätt. De anser

att länsstyrelsen i framtiden skall ses

mer som en tillsynsmyndighet, medan ett

direktvalt regionalparlament kommer att

ta över planeringsuppgifter såsom

trafikfrågor, sjukvården m.fl. typiska

regionfrågor. Det regionala parlamentet

skall ha beskattningsrätt.

Vad i motionerna förordats och

hemställts om inriktningen av det

kommande regeringsförslaget om den

regionala samhällsorganisationen samt om

utformningen av samhällsförvaltningen på

regional nivå ger utskottet anledning

anföra följande.

I flera av motionerna kopplas den i

propositionen föreslagna förändringen av

länsindelningen i Skåne ihop med frågan

om det regionala utvecklingsansvaret.

Detta regionala samhällsansvar bör

enligt Regionberedningens majoritet och

motionärerna föras över från

länsstyrelserna till landstingen. I

detta utvecklingsansvar förutsätts ingå

uppgifter bl.a. inom sakområdena

näringsliv och sysselsättning, fysisk

planering, miljö, kommunikationer, hälso-

och sjukvård samt utbildning och

forskning. Det regionala

utvecklingsansvaret bör enligt flera

motioner anförtros folkvalda organ. En

beteckning på ett organ med denna

uppbyggnad kallas inte sällan

regionparlament. I Vänsterpartiets

partimotion 1995/96:Bo9 föreslås att de

kallas länsting. Den bärande tanken när

det gäller den typ av organisation som

nu kortfattat beskrivits är att den

skall ledas av en styrelse vald av

regionens invånare och att den därmed

bättre än för närvarande kommer att

representera befolkningen i regionen.

Detta innebär i sin tur att de beslut

den skall ansvara för fattas närmare

invånarna i regionen. Tanken är också

att den decentraliserade beslutsordning

som blir följden av ett genomförande av

Regionberedningens förslag skall ge

möjlighet för väljarna att i val utkräva

ansvar av dem som ingår i

regionparlamenten .

I de motioner som nu behandlas förs

fram förslag efter två linjer. I

motionerna 1995/96:Bo7 (fp) och

1995/96:Bo8 (s) föreslås att den nu

aktuella propositionen skall skjutas upp

och behandlas tillsammans med den till i

maj aviserade propositionen om den

regionala samhällsförvaltningens

organisation. I de övriga

motionsyrkanden som behandlas i detta

avsnitt nämligen Vänsterpartiets

partimotion 1995/96:Bo9 yrkandena 1 och

4, 1995/96:Bo13 (c) yrkande 1,

1995/96:Bo14 (c) yrkande 1 och

1995/96:Bo16 (mp) yrkandena 1, 2 och 3

finns inte detta förbehåll. I dessa

motioner föreslås således

tillkännagivanden om majpropositionens

innehåll utan krav på uppskov med nu

föreliggande proposition.

Utskottet vill fästa uppmärksamheten på

att i den nu behandlade propositionen

anges (s. 5) att de av

Regionberedningens förslag som inte nu

behandlas bereds vidare inom

regeringskansliet. Utskottet har från

regeringskansliet erfarit att

Regionberedningens förslag kommer att

behandlas i majpropositionen. För att

emellertid försäkra sig om att så

verkligen kommer att ske föreslår

utskottet att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna att resultatet

av regeringens beredning av frågan om

den regionala ansvarsfördelningen då bör

presenteras för riksdagen. Därmed kommer

alltså Regionberedningens övriga förslag

under riksdagens prövning. Vad nu

anförts är alltså en anslutning till de

nu behandlade förslagen i motionerna

från c, v och mp. Utskottets förslag är

inte förenligt med förslagen i s- och fp-

motionerna. Dessa avstyrks alltså.

Skåne

Sammanläggningen av de nuvarande länen i

Skåne m.m.

Som redovisats i propositionen och ovan

i detta betänkande föreslår regeringen

att riksdagen godkänner att

Kristianstads och Malmöhus län den 1

januari 1997 läggs samman till ett län

benämnt Skåne län samt att de båda

nuvarande länsstyrelserna i Skåne

samtidigt läggs samman till en

länsstyrelse.

I propositionen konstateras att

Regionberedningens förslag i huvudsak

överensstämmer med regeringens, att

samtliga remissinstanser i Skåne som har

yttrat sig i ärendet - utom

Länsstyrelsen i Malmöhus län - instämmer

i beredningens förslag att lägga samman

de två Skånelänen. Också Kommunförbundet

Malmöhus samt det regionövergripande

organet Skånestyrelsen är positiva till

bildandet av ett Skåne län. Ledamöter

och suppleanter i styrelsen för

Länsstyrelsen i Malmöhus län biträder i

ett eget yttrande Skånestyrelsens

synpunkter. Regeringen konstaterar i

propositionen att det nu finns en bred

enighet om att landskapet Skåne är en

naturlig enhet för den regionala

samhällsförvaltningen. Med hänvisning

bl.a. till den manifesterade enigheten

anser regeringen tiden nu mogen att

tillmötesgå önskemålen om att bilda ett

nytt Skåne län för att komma till rätta

med de besvärande problem i form av

bl.a. bristande överblick och bristande

möjligheter till samordning som den

nuvarande indelningen för med sig.

Utskottet har ovan behandlat motioner i

vilka föreslås att frågan om läns-

indelningen bör behandlas parallellt med

frågan om den regionala

samhällsorganisationen. Inte i någon av

dessa motioner har invändningar rests

mot en sammanläggning av de båda

Skånelänen. Tvärtom har i flera av dessa

motioner anförts att de båda länen i

Skåne bör läggas samman.

I fortsättningen av detta avsnitt

behandlar utskottet motionsyrkanden i

vilka bl.a. tas upp frågan om en

sammanläggning av de båda

Skånelänsstyrelserna utan koppling till

frågan om den regionala

ansvarsfördelningen samt vissa andra

frågor som rör den nya länsstyrelsen.

Det gäller Vänsterpartiets partimotion

1995/96:Bo9 yrkande 5 samt motionerna

1995/96:Bo10 (kds) yrkande 1 samt

1995/96:Bo12 (m) yrkandena 1 och 2.

I den sistnämnda motionen, motion

1995/96: Bo12 (m) yrkande 1, föreslås

ett riksdagens tillkännagivande i

enlighet med vad i motionen förordats om

att Kristianstads och Malmöhus län läggs

samman till ett län benämnt Skåne län.

Motionärerna anser att många goda skäl

finns för en sammanläggning av länen.

Riksdagen bör enligt dem nu fatta ett

principiellt beslut med denna innebörd.

I motionens yrkande 2 föreslås riksdagen

hos regeringen begära ett genomarbetat

förslag om sammanläggningens

genomförande. Enligt motionärerna är det

inte rimligt med den genomförandeprocess

som regeringen föreslår. För att

länsreformen skall bli framgångsrik

krävs enligt dem ett bättre och mer

omfattande beslutsunderlag.

Även om en snabb handläggning av

ärendet i och för sig är önskvärd anser

motionärerna det vara omöjligt att

fastställa datum för ikraftträdande till

den 1 januari 1997. Risken är

överhängande att det med en alltför snäv

tidsram uppstår negativa konsekvenser

för berörda myndigheter. Vad i denna del

anförts omfattas enligt motionärerna av

yrkande 5 i motion 1995/96:Bo12 (m) om

avslag på propositionen i övrigt.

Utskottet behandlar inledningsvis

motion 1995/96:Bo12 (m) yrkandena 1, 2

och 5. Som framgått ovan anser

motionärerna att riksdagen bör fatta ett

principbeslut om en sammanläggning av de

båda länen i Skåne till ett län. De

anser beslutsunderlaget otillräckligt

för att regeringens förslag skall kunna

tillstyrkas och begär ett mera

genomarbetat förslag bl.a. i vad avser

länsadministration. Att lägga samman

länsstyrelserna den 1 januari 1997 anser

motionärerna inte möjligt.

Ovan har redovisats att det i Skåne

finns en bred enighet om en

sammanläggning av de båda

länsstyrelserna. Praktiskt taget

samtliga de remissinstanser i Skåne som

yttrat sig över Regionberedningens

förslag om en sammanläggning är positiva

till att den kommer till stånd. Bl.a. är

Skånestyrelsen - ett regionövergripande

organ bildat av de två landstingen och

kommunförbunden samt Malmö kommun -

positiv till bildandet av ett Skåne län.

Som framgått ovan har ett långvarigt

förberedelsearbete lett fram till det av

regeringen nu presenterade förslaget.

Under beredningen av ärendet har inför

utskottet framförts uppfattningen att

det vore till fördel om ett beslut om

sammanläggning kunde fattas utan

ytterligare försening. Dessa

omständigheter har övertygat utskottet

om att ett beslut i frågan nu bör

fattas. I skilda sammanhang har

betonats vikten av att beslut om

indelningsändringar genomförs som har

ett brett lokalt och regionalt stöd och

som har sin utgångspunkt i lokala

initiativ. Utskottet konstaterar att så

är fallet när det gäller den regionala

indelningen i Skåne. Utskottet har vid

en avvägning av vad som förts fram av

Regionberedningen, av en stor majoritet

av remissinstanserna över den, i

propositionen och i motion 1995/96:Bo12

(m) kommit till uppfattningen att

riksdagen nu bör fatta ett beslut i

frågan och att riksdagen - i enlighet

med yrkande 1 i propositionen och

yrkande 2 i motsvarande del - bör

godkänna att Kristianstads och Malmöhus

län den 1 januari 1997 läggs samman till

ett län och att de nuvarande

länsstyrelserna i länet vid samma

tidpunkt läggs samman till en

länsstyrelse. Motion 1995/96:Bo12 (m)

yrkandena 1, 2 och 5 om principbeslut

beträffande sammanläggning av de båda

Skånelänen men med avvaktande av

ikraftträdandedatum avstyrks alltså.

I propositionen anförs att det nya

länets geografiska utsträckning bör

avspeglas i dess namn och att länet

därför bör benämnas Skåne län.

I motion 1995/96:Bo10 (kds) föreslås

ett riksdagens tillkännagivande till

regeringen om att det nya länet bör

benämnas Skånelands län. Motionären

anser att de båda Skånelänen är en

alltför liten enhet för att uppfylla

EU:s krav på en region och hävdar att

den naturliga regionen i Sydsverige är

Skåne, Blekinge och södra Halland. Detta

område har enligt motionen av hävd

benämnts Skåneland. Motionären föreslår

emellertid inte nu att ett län av denna

omfattning bildas men anser att det av

honom föreslagna namnet skulle motverka

en blockering vid en framtida utvidgning

av regionen.

Utskottet, som delar uppfattning i

propositionen om att det nya länets namn

bör vara Skåne län, föreslår att

riksdagen godkänner yrkande 1 i

propositionen i motsvarande del och

avslår motion 1995/96:Bo10 (kds) yrkande

1.

I detta avsnitt behandlar utskottet

även Vänsterpartiets partimotion

1995/96:Bo9 yrkande 5. Motionärerna

föreslår att länsstyrelsen, i avvaktan

på att ett direktvalt parlament

inrättas, leds av dess lekmannastyrelse

vald såsom hittills samt att styrelsens

arbete leds av en regionalt vald

ordförande som godkänts av regeringen.

Utskottet har ovan givit regeringen

till känna att frågan om den regionala

ansvarsfördelningen bör behandlas i den

till i maj aviserade propositionen. I

detta sammanhang får det närmast anses

självklart att frågan om länsstyrelsens

ledning kommer att aktualiseras. Ett

tillkännagivande enligt förslaget i

Vänsterpartiets partimotion 1995/96:Bo9

yrkande 5 kan därför inte anses tjäna

något reellt syfte. I den mån

motionsyrkandet inte kan anses

tillgodosett med vad utskottet nu och

ovan föreslagit avstyrks det av

utskottet.

Residensstad i Skåne län

Regeringen anser att Malmö bör vara

residensstad i det nya länet. Ett

förslag i frågan läggs dock fram först

sedan det klarlagts vilken fördelning

offentlig förvaltning kan komma att få i

regionen.

I remissvaren över Regionberedningens

förslag hänvisar det stora flertalet

remissinstanser i Skåne till

Skånestyrelsens yttrande. I yttrandet

anförs att valet av residensstad och

huvudort för den statliga

länsförvaltningen i första hand är en

statlig angelägenhet.

Regeringen beslöt vid sammanträde den

22 februari 1996 tillkalla en särskild

utredare med uppdrag att utarbeta

underlag för lokalisering av regional

offentlig förvaltning i Skåne län. I

direktiven anförs bl.a. att det i Skåne

en längre tid funnits en mycket bred

enighet om att hela landskapet skall

utgöra ett län. Genom ett beslut i

enlighet med förslaget i propositionen

tillgodoses dessa önskemål praktiskt

taget fullt ut. När det gäller valet av

residensstad i det nya länet föreligger

emellertid en betydande oenighet. I

inkomna yttranden över

Regionberedningens slutbetänkande

framförs olika argument som talar för

Kristianstad respektive Malmö.

Utredaren skall efter samråd med

företrädare för kommuner, landsting och

länsstyrelser i Kristianstads och

Malmöhus län samt andra berörda parter

utarbeta ett underlag om lokaliseringen

av förvaltning som bedrivs bl.a. av den

nya länsstyrelsen. Uppdraget skall

redovisas senast den 30 april 1996.

Regeringen avser att före sommaren 1996

lägga fram ett förslag om residensstad i

Skåne län.

Frågan om residensstad tas upp i fyra

motioner. Förslaget i Vänsterpartiets

partimotion 1995/96:Bo9 yrkande 2

innebär att frågan om residensstad i det

nya länet hålls öppen och att de

överläggningar den särskilde utredaren

skall ha skall vara förutsättningslösa.

En liknande uppfattning redovisas i

motion 1995/96:Bo13 (c) som motiv för

yrkande 2 i motionen. I motionerna

1995/96:Bo10 (kds) yrkande 2 och

1995/96:Bo14 (c) yrkande 2 föreslås att

Kristianstad bör vara residensstad i det

nya länet. I samtliga fyra motioner

förordas ett riksdagens tillkännagivande

till regeringen till stöd för respektive

motion.

Utskottet vill med anledning av

propositionen och motionerna anföra

följande. Som framgår av propositionen

råder en betydande oenighet om valet av

residensstad i det nya länet. Utskottet

hänvisar till den remissammanställning i

frågan som finns i propositionen (s. 15

- 17). För egen del vill utskottet

betona vikten av att de pågående

övervägandena i frågan om lokalisering

av den regionala offentliga

förvaltningen i det nya länet görs så

att rimlig inomregional balans uppnås.

Utskottet har noterat att i

propositionen anges att denna balans bör

kunna tillgodoses t.ex. genom

lokalisering av delar av övrig regional

förvaltning till andra orter än

residensstaden. Utskottet ser positivt

på de strävanden som tydligen finns hos

regeringen att - inom ramen för en

rationell regional organisation - i

största möjliga utsträckning skapa en

decentraliserad förvaltning.

Som framgått inledningsvis i detta

avsnitt avser regeringen att underställa

riksdagen förslag i frågan om

residensstad i Skåne län. Som också

framgått kommer den särskilde utredaren

att ha överläggningar i frågan bl.a. med

kommuner, landsting och länsstyrelserna

i Skåne. Utskottets uppfattning är att

utredaren förutsättningslöst har att

pröva frågan och lägga fram förslag till

regeringen. När regeringen fått ett

relevant beslutsunderlag och gjort sin

bedömning är alltså avsikten att frågan

skall underställas riksdagen. Vid en

sådan uppfattning får vad i

Vänsterpartiets partimotion 1995/96:Bo9

yrkande 2 och i motion 1995/96:Bo13 (c)

yrkande 2 föreslagits om

förutsättningslösa överväganden anses

tillgodosedda. Utskottets

ställningstagande är inte förenligt med

vad i motionerna 1995/96:Bo10 (kds)

yrkande 2 och 1995/96: Bo14 (c) yrkande

2 föreslagits om ett tillkännagivande

till regeringen om att Kristianstad bör

vara residensstad i Skåne län. Också

dessa motionsyrkanden avstyrks.

Västsverige

I propositionen redovisar regeringen sin

syn på den geografiska avgränsningen av

ett nytt västsvenskt län. Något förslag

om ett riksdagens godkännande av vad i

propositionen i denna del behandlas

begärs inte.

Regionberedningen föreslog att

Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län

och Skaraborgs län samt Kungsbacka

kommun läggs samman till ett län. Ingen

av remissinstanserna i Hallands län

ställer sig bakom Regionberedningens

förslag. När det gäller Göteborgs och

Bohus län samt Älvsborgs län finns

enligt propositionen en bred majoritet

för att bilda ett nytt län. Vad däremot

gäller Skaraborgs län är bilden mera

splittrad. Fem kommuner ställer sig

positiva till förslaget att länet skall

ingå i ett nytt västsvenskt län medan de

vvriga tolv kommunerna i länet avvisar

Regionberedningens förslag eller inte

tagit ställning i frågan.

Vissa remissinstanser förordar ett nytt

västsvenskt län med annan geografisk

omfattning än den Regionberedningen

föreslagit. Bl.a. Göteborgs kommun och

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län

förordar att Göteborgs och Bohus län och

Älvsborgs län läggs samman som ett

första steg när det gäller att skapa en

ny länsstruktur i Västsverige.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser det

viktigt att hela Västsverige

konstitueras redan från början och att

därför Skaraborgs län bör ingå i en

västsvensk region. Länsstyrelsen i

Skaraborgs län anför bl.a. att de

framtida länsgränserna inte får utgöra

hinder för samarbetet med andra regioner

och framhåller att närheten till

medborgarna och de demokratiska

aspekterna skall vara grunden för den

geografiska indelningen.

I propositionen (s. 20) sammanfattar

regeringen sin bedömning av den

geografiska avgränsningen av ett nytt

västsvenskt län på följande sätt.

Det finns en bred uppslutning kring en

länsindelningsreform i Västsverige. Den

närmare utformningen av ett nytt

västsvenskt län är emellertid ifrågasatt

och därför går det inte nu att lägga

fram ett långsiktigt hållbart förslag om

ny länsindelning.

Förutsättningarna för den framtida

länstillhörigheten för vissa enskilda

kommuner i regionen måste övervägas

ytterligare. En särskild utredare kommer

att tillkallas för detta. Inriktningen

på arbetet bör vara att i princip

Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt

Skaraborgs län den 1 januari 1998 läggs

samman till ett västsvenskt län

samtidigt som länsstyrelserna i berörda

län förs samman.

Regeringen avser att under våren 1997

återkomma till riksdagen i fråga om

länsindelningen i västra Sverige.

Som skäl för sitt förslag anför

regeringen att två perspektiv gör sig

gällande.

Det första, bredare perspektivet tar

sikte på den västsvenska regionen från

verksamhets- och kontaktsynpunkt. Frågan

gäller den rumsliga utbredningen av de

nätverk som formas av främst näringsliv,

kommunikationer, utbildning, forskning

och kultur med centrum i

Göteborgsregionen och där de offentliga

insatserna ökar i effektivitet om de

hanteras i en gemensam administrativ

indelning.

I ett andra, snävare perspektiv ligger

fokus på förhållandena i Storgöteborg

och de förändringar som behövs för att

råda bot på de brister som följer av att

länsindelningen splittrar en

sammanhållen bostads- och

arbetsmarknadsregion.

I propositionen hävdas att det - trots

vissa invändningar - finns en bred

uppslutning bland remissinstanserna i

Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs

län om att länsindelningen i Västsverige

bör förändras genom sammanläggning av

län.

Regeringen beslöt den 22 februari 1996

att ge en särskild utredare i uppdrag

att ta upp överläggningar med

företrädare för kommun, landsting,

länsstyrelse och andra berörda parter i

Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län

och Skaraborgs län i syfte att klarlägga

den geografiska utformningen av ett nytt

västsvenskt län.

I direktiven till utredaren anförs

bl.a. att förutsättningarna för den

framtida länstillhörigheten för vissa

enskilda kommuner i gränsområdena måste

övervägas närmare innan ett konkret

förslag till länsindelningsreform i

Västsverige kan läggas fram. Utredaren

skall genom överläggningar med

företrädare för kommuner, landsting,

länsstyrelser och andra berörda parter i

regionen skapa klarhet om den närmare

utformningen av ett nytt västsvenskt

län. Uppdraget skall redovisas senast

den 30 november 1996.

I fyra motioner tas upp frågan om

länsindelningen i Västsverige. Det

gäller Vänsterpartiets partimotion

1995/96:Bo9 yrkande 3 samt motionerna

1995/96:Bo11 (mp), 1995/96:Bo12 (m)

yrkande 3 och 1995/96:Bo16 (mp) yrkande

4. I partimotionen föreslås ett

riksdagens tillkännagivande om att

övervägandena om länsindelningen i

Västsverige bör ske förutsättningslöst.

I denna motion anförs att det kanske

kan visa sig lämpligt att undersöka om

det är välbetänkt att bilda ett

västsvenskt län bestående bara av

Göteborgs och Bohus län och Älvsborgs

län.

I motion 1995/96:Bo11 (mp) föreslås

riksdagen göra två tillkännagivanden;

det ena går ut på att en utredning inte

bör påbörjas om inte invånarna i

Skaraborgs län i rådgivande

folkomröstningar har fått säga sin

mening, det andra att direktiven till

den särskilda utredaren bör vara

förutsättningslösa. Även i motion

1995/96:Bo16 (mp) yrkande 4 föreslås

rådgivande folkomröstningar. I denna

motion föreslås att sådana genomförs i

de kommuner som är berörda av

länsindelningsfrågorna i de tre länen

samt i Kungsbacka kommun.

I motion 1995/96:Bo12 (m) yrkande 3

anförs - att om ett västsvenskt län

bildas av de tre länen det bör prövas om

det inte är lämpligt att tillmötesgå de

kommuner som uttalat att de vill

tillhöra annat län.

Utskottet anser det viktigt att arbetet

med att bilda ett västsvenskt län drivs

vidare så att beslut kan fattas utan

ytterligare dröjsmål. Det är väsentligt

att en tidsgräns sätts för det fortsatta

förberedelsearbetet och att denna inte

överskrids. Utskottet förutsätter att

regeringen, som anges i propositionen

verkligen återkommer till riksdagen

våren 1997. Detta får anses vara i det

närmaste nödvändigt för att ett

västsvenskt län skall kunna bildas den 1

januari 1998. Att så bör ske är även

utskottets mening.

När det gäller den i motionerna

upptagna frågan om den geografiska

omfattningen av ett nytt västsvenskt län

är utgångspunkten i propositionen alltså

att Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs

län samt Skaraborgs län läggs samman

dock först sedan den framtida

länstillhörigheten för vissa enskilda

kommuner i dessa län övervägts

ytterligare. Att dessa överväganden, som

anförtrotts en särskild utredare, kommer

att ske förutsättningslöst, framgår

enligt utskottets mening av utredarens

direktiv. Utskottet kan mot denna

bakgrund inte finna att något skulle stå

att vinna på ett tillkännagivande enligt

förslagen i Vänsterpartiets partimotion

1995/96:Bo9 yrkande 3 och i motion

1995/96:Bo11 (mp) yrkande 2. Inte heller

är det motiverat med ett

tillkännagivande enligt förslaget i

motion 1995/96:Bo12 (m) yrkande 3 om att

det i utredningen noga bör prövas

länstillhörigheten för vissa kommuner.

Det är just denna fråga som skall

utredas. Vad i dessa motioner förordats

om utredningsarbetets inriktning

avseende ett nytt västsvenskt län

avstyrks således.

Beträffande förslagen i motionerna

1995/96:Bo11 (mp) yrkande 1 och

1995/96:Bo16 (mp) yrkande 4 om ett

riksdagens tillkännagivande till

regeringen om rådgivande

folkomröstningar i berörda kommuner som

ett led i förberedelsearbetet inför

beslutet om omfattningen av ett nytt

västsvenskt län utgår utskottet från att

dessa omröstningar i så fall skall ha

sin utgångspunkt i lokala initiativ. Det

kan inte anses lämpligt att

statsmakterna genom uttalanden i ena

eller andra riktningen tar ställning för

eller emot sådana lokala initiativ. Med

det anförda avstyrker utskottet de båda

motionsyrkandena.

I motion 1995/96:Bo15 (fp) föreslås

riksdagen som sin mening ge regerinen

till känna att Göteborg skall vara

residensstad i ett nytt västsvenskt län.

Motionärerna erinrar om kommunens stora

betydelse för den västsvenska regionen

och redovisar de besparingar på

länsstyrelsens budget som blir möjliga

om Göteborg väljs som residensstad.

Också under utskottets beredning av

ärendet har denna dominans betonats.

Som framgått ovan pågår ett

utredningsarbete i avsikt att klarlägga

utformningen av ett nytt västsvenskt

län. Det får anses välgrundat att

avvakta resultatet av detta arbete och

regeringens förslag i frågan också vad

gäller valet av residensstad.

Regeringens avsikt är, som också

framgått ovan, att våren 1997 återkomma

till riksdagen i fråga om

länsindelningen i västra Sverige. Med

det anförda avstyrker utskottet motion

1995/96:Bo15 (fp) om ett riksdagens

tillkännagivande till regeringen om

residensstad i ett nytt västsvenskt län.

Den fortsatta handläggningen av

länsindelningsfrågorna i Skåne och

Västsverige

I propositionen anförs att det är en

uppgift för regeringen att - sedan

riksdagen godkänt förslag om ändrad

länsindelning - genomföra ändringen.

Beträffande länsstyrelseorganisationen

i Skåne har regeringen den 22 februari

1996 uppdragit åt en

organisationskommitté att förbereda och

genomföra bildandet av en ny

länsstyrelse i Skåne län. Kommittén

skall utarbeta en organisationsplan för

den nya länsstyrelsen, lämna en

anslagsframställning för den samt lämna

förslag till hur de båda nuvarande

Skånelänsstyrelserna skall avvecklas

efter utgången av år 1996. Kommittén

skall också beräkna

avvecklingskostnaderna.

Enligt sina direktiv skall den

presentera ett förslag som innebär en

besparing på minst 30 miljoner kronor

senast år 1998. Detta betyder enligt

direktiven att kostnaderna för den nya

länsstyrelsen skall rymmas inom en ram

om högst 147 miljoner kronor. I denna

ram skall enligt direktiven ingå de

eventuella avvecklings- eller

omställningskostnader som kan erfordras

år 1998. Kommittén skall också belysa

alternativ med ytterligare besparing i

Skåne län. Kommittén skall under våren

och sommaren 1996 redovisa sitt uppdrag.

I propositionen anges att regeringen i

budgetpropositionen återkommer till

riksdagen med förslag till anslag till

länsstyrelserna för budgetåret 1997.

Även länsstyrelseorganisationen i

Västsverige kommer att övervägas. Detta

skall göras av en särskild utredare.

Utredaren skall beskriva hur

länsstyrelseorganisationen skulle kunna

se ut i ett nytt västsvenskt län samt

beskriva en länsstyrelseorganisation som

kan ge en besparing på minst 60 miljoner

kronor 1998 men även belysa alternativ

med ytterligare besparingar i ett nytt

västsvenskt län. Utredaren skall senast

den 31 december 1996 redovisa sitt

uppdrag.

Frågan om besparingskravet vid en

sammanläggning av Skånelänsstyrelserna

har tagits upp i Vänsterpartiets

partimotion 1995/96:Bo9. Motionärerna

anför bl.a. att den av regeringen

förutsatta besparingen om 30 miljoner

kronor bör vara en målsättning och inte

ett uttalat krav. Ett riksdagens

tillkännagivande till regeringen i

frågan förs fram i yrkande 6 i motionen.

Vid utskottets behandling av frågan om

de effektivitetsvinster och besparingar

som kan bli följden av

länssammanläggningarna har från

företrädare från länsstyrelserna

uttryckts oro och tveksamhet om det är

möjligt och önskvärt att genomföra

besparingar av den omfattning som anges

i propositionen och i utredningarnas

direktiv. Inte minst har dessa

företrädare ifrågasatt om den

beräkningsmodell som legat till grund

för besparingskraven är av den kvalitet

som rimligen krävs när det gäller

dimensioneringen av en effektiv och

rationell administration för de nya

länsstyrelserna.

Att den statliga verksamheten skall

bedrivas effektivt och rationellt är

självklart. Lika självklart är att den

skall organiseras och dimensioneras så

att den målsättning som styr

verksamheten kan förverkligas. Det är

naturligtvis önskvärt att de besparingar

som länssammanläggningarna kan generera

också genomförs. Den tveksamhet som

förts fram om de i propositionen och i

utredningsdirektiven angivna målen för

besparingarna verkligen är realistiska

finns det anledning att ta på allvar.

Utskottet förutsätter att regeringen vid

bedömningen av besparingarna på de nya

länsstyrelserna kommer att positivt

pröva om inte besparingen, åtminstone

under en inledningsfas, bör ges en

mindre omfattning än den som nu

förutsatts. Beträffande den nya

Skånelänsstyrelsen kommer frågan

slutligen att prövas av riksdagen i

höstens budgetarbete och beträffande det

nya västsvenska länet ett år senare. I

höstens budgetarbete kommer utskottet

och riksdagen för övrigt att behandla

anslagsfrågorna för samtliga

länsstyrelser.

Vad utskottet nu med anledning av

propositionen och Vänsterpartiets

partimotion 1995/96:Bo9 yrkande 6 anfört

om inriktningen och omfattningen av

besparingskraven på de nya

länsstyrelserna bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

Vad i propositionen i övrigt anförts om

den fortsatta handläggningen av de nu

diskuterade länsstyrelsefrågorna har

inte givit utskottet anledning till

erinran eller särskilt uttalande.

Ändrad benämning av Kopparbergs län till

Dalarnas län

Regeringen föreslår att benämningen

Kopparbergs län den 1 januari 1997

ersätts av Dalarnas län. Som en följd

därav föreslås att länsstyrelsen i länet

byter namn.

I propositionen konstateras att såväl

länsnamnet Kopparberg som land-

skapsnamnet Dalarna har stort

kulturhistoriskt värde. Det föreligger

en bred uppslutning i Kopparbergs län om

ett namnbyte till Dalarnas län. Bl.a.

har landstinget i länet och samtliga

kommuner, som har yttrat sig tillstyrkt

en sådan förändring. Enligt regeringens

uppfattning bör dessa entydiga önskemål

tillgodoses. De invändningar av framför

allt kulturhistorisk art som har

framförts mot att genomföra ett namnbyte

är enligt regeringens mening inte av

sådan tyngd att en så gott som

samstämmig lokal och regional opinion

inte skall tillgodoses.

Utskottet delar regeringens

uppfattning. Denna har uttryckligen fått

stöd i motion 1995/96:Bo12 (m) yrkande

4. Med hänvisning till det nu anförda

föreslår utskottet att riksdagen

tillstyrker regeringens och

motionärernas förslag om att Kopparbergs

län från den 1 januari 1997 skall

benämnas Dalarnas län.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande resultatet av

regeringens beredning av frågan om

den regionala ansvarsfördelningen

att riksdagen med anledning av

motionerna 1995/96:Bo9 yrkandena 1

och 4, 1995/96:Bo13 yrkande 1,

1995/96:Bo14 yrkande 1 samt

1995/96:Bo16 yrkandena 1, 2 och 3

och med avslag på motionerna

1995/96:Bo7 samt 1995/96:Bo8 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. beträffande sammanläggningen

av de båda Skånelänen

att riksdagen godkänner vad i

proposition 1995/96:38 yrkandena 1

och 2 sistnämnda yrkande i

motsvarande del föreslagits samt

avslår motion 1995/96:Bo12 yrkandena

1, 2 och 5,

3. beträffande det nya länets

namn

att riksdagen godkänner vad i

proposition 1995/96:38 yrkande 2 i

motsvarande del föreslagits samt

avslår motion 1995/96:Bo10 yrkande

1,

4. beträffande länsstyrelsens

ledning

att riksdagen avslår motion

1995/96:Bo9 yrkande 5,

res. 1 (v)

5. beträffande residensstad i

Skåne län

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:Bo9 yrkande 2, 1995/96:

Bo10 yrkande 2, 1995/96:Bo13

yrkande 2 och 1995/96:Bo14 yrkande

2,

6. beträffande

utredningsarbetets inriktning

avseende ett nytt västsvenskt län

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:Bo9 yrkande 3, 1995/96: Bo11

yrkande 2 och 1995/96:Bo12 yrkande

3,

res. 2 (v, mp)

7. beträffande rådgivande

folkomröstningar inför beslutet om

omfattningen av ett nytt västsvenskt

län

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:Bo11 yrkande 1 och

1995/96:Bo16 yrkande 4,

res. 3 (mp)

8. beträffande residensstad i

ett nytt västsvenskt län

att riksdagen avslår motion

1995/96:Bo15,

9. beträffande besparingskraven

på de nya länsstyrelserna

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:Bo9 yrkande 6 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

10. beträffande Kopparbergs län

att riksdagen godkänner vad i

proposition 1995/96:38 yrkande 3

förslagits och bifaller motion

1995/96:Bo12 yrkande 4.

Stockholm den 28 mars 1996

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

I beslutet har deltagit: Knut Billing

(m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson

(s), Bengt-Ola Ryttar (s), Britta Sundin

(s), Sten Andersson (m), Marianne

Carlström (s), Rigmor Ahlstedt (c), Lars

Stjernkvist (s), Stig Grauers (m),

Erling Bager (fp), Owe Hellberg (v),

Lilian Virgin (s), Inga Berggren (m),

Per Lager (mp), Ulf Björklund (kds) och

Carina Moberg (s).

Reservationer

1. Länsstyrelsens ledning (mom. 4)

Owe Hellberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s.9 börjar med Utskottet har

och slutar med av utskottet bort ha

följande lydelse:

Regeringen har entledigat

landshövdingarna i Kristianstads län och

Malmöhus län. Någon ny landshövding som

skall leda den nya Skånelänsstyrelsen

bör inte utses. I stället bör i enlighet

med förslag i Vänsterpartiets

partimotion 1995/96:Bo9 den nya

länsstyrelsens styrelse ledas av en

regionalt vald ordförande. Denna skall

väljas på samma sätt som övriga

styrelseledamöter i länsstyrelsens

styrelse nämligen av landstinget eller,

om i länet finns kommuner som inte ingår

i landstingen, av landstinget och

kommunfullmäktige. Ordföranden skall

därefter godkännas av regeringen. Vad nu

föreslagits skall ses som en

övergångslösning i avvaktan på beslut om

direktvalda parlament.

Utskottet har ovan föreslagit riksdagen

att hos regeringen hemställa om att

frågan om den regionala

ansvarsfördelningen presenteras i den

till i maj aviserade propositionen i

frågan. Denna proposition bör innehålla

förslag om val till länsstyrelsens

lekmannastyrelse i enlighet med vad nu

förordats. Detta är en anslutning till

Vänsterpartiets partimotion 1995/96:Bo9.

Ett riksdagens tillkännagivande till

regeringen i enlighet med

motionsförslaget förordas.

dels att utskottets hemställan under 4

bort ha följande lydelse:

4. beträffande länsstyrelsens

ledning

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:Bo9 yrkande 5 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Utredningsarbetets inriktning

avseende ett nytt västsvenskt län (mom.

6)

Owe Hellberg (v) och Per Lager (mp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 12 börjar med När det och

slutar med avstyrks således bort ha

följande lydelse:

Remissbehandlingen av

Regionberedningens förslag har

beträffande den geografiska omfattningen

av ett nytt västsvenskt län visat på

stor oenighet. Speciellt beträffande

kommunerna i Skaraborgs län är bilden

splittrad. Som framgått ovan ställer sig

endast fem kommuner i länet positiva

till beredningens förslag medan de

övriga tolv avvisar det eller inte tagit

ställning i frågan. Några kommuner i

Älvsborgs län har vissa förbehåll när

det gäller att ingå i ett nytt

västsvenskt län.

Det nu redovisade tyder enligt

utskottets mening på att det finns goda

skäl för riksdagen att betona vikten av

att utredningsarbetet om den geografiska

utformningen av ett västsvenskt län

verkligen görs förutsättningslöst. Inte

minst gäller detta, som framgått ovan,

Skaraborgs län. Det finns tyvärr

anledning att misstänka att utredaren

känner sig alltför bunden av sina

direktiv i den meningen att han inte

anser sig kunna ta eller böra ta rimliga

kommunala hänsyn beträffande

länstillhörigheten. Utredningen bör ges

tilläggsdirektiv så att garantier skapas

för att hans arbete verkligen kommer att

bedrivas förutsättningslöst. För att

undanröja dessa farhågor bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna

vad nu anförts om tilläggsdirektiv för

ett förutsättningslöst utredningsarbete.

Vad nu anförts är en anslutning till

Vänsterpartiets partimotion 1995/96: Bo9

yrkande 3 och till motion 1995/96:Bo11

(mp) yrkande 2. I den mån förslaget i

motion 1995/96:Bo12 (m) yrkande 12 inte

kan anses tillgodosett med vad nu

föreslagits avstyrks det.

dels att utskottets hemställan under 6

bort ha följande lydelse:

6. beträffande utredningsarbetets

inriktning avseende ett nytt

västsvenskt län

att riksdagen med anledning av

motionerna 1995/96:Bo9 yrkande 3 och

1995/96:Bo11 yrkande 2 samt med

avslag på motion 1995/96: Bo12 som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

3. Rådgivande folkomröstningar inför

beslutet om omfatt-ningen av ett nytt

västsvenskt län (mom. 7)

Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 12 börjar med Beträffande

förslagen och på s. 13 slutar med

båda motionsyrkandena bort ha följande

lydelse:

Som anförs i motionerna 1995/96:Bo11

(mp) och 1995/96:Bo16 (mp) bör

förändringarna av länsgränser generellt

föregås av rådgivande folkomröstning.

Därigenom ges innevånarna i en kommun en

god möjlighet att påverka sin kommuns

länstillhörighet. Denna form av

direktdemokrati måste anses mycket

viktig när det gäller ett så

betydelsefullt beslut som det som nu

diskuteras. Det kan naturligtvis hävdas

att initiativ beträffande kommunala

folkomröstningar skall tas i berörda

kommuner. Utskottet, som delar denna

uppfattning, anser emellertid att

riksdagen genom ett tillkännagivande bör

fästa regeringens uppmärksamhet på

frågan så att regeringen i sin tur kan

aktualisera den för kommunerna och

därmed initiera en process där frågan om

en kommunal folkomröstning skall

genomföras kan övervägas.

Vad nu anförts bör riksdagen med

anledning av motionerna 1995/96:Bo11

(mp) yrkande 1 och 1995/96:Bo16 (mp)

yrkande 4 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 7

bort ha följande lydelse:

7. beträffande rådgivande

folkomröstningar inför beslutet om

omfattningen av ett nytt västsvenskt

län

att riksdagen med anledning av

motionerna 1995/96:Bo11 yrkande 2 och

1995/96:Bo16 yrkande 4 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Länsindelningen i Skåne och

Västsverige m.m.

Knut Billing, Sten Andersson, Stig

Grauers och Inga Berggren (alla m)

anför:

I föreliggande betänkande behandlas

bl.a. motion 1995/96:Bo12 (m). Vi

kritiserar i motionen den

handläggningsordning regeringen valt

beträffande frågorna om länsindelningen

i Skåne och i västra Sverige. Enligt vår

mening är frågorna av den betydelsen att

regeringen borde för riksdagen

presenterat ett betydligt mera

genomarbetat och fylligare material.

Vi delar regeringens uppfattning om att

Kristianstads och Malmöhus län bör

läggas samman till ett Skåne län. Vi har

självfallet ingen annan mening än

regeringen när det gäller strävandena

att skapa en väl fungerande regional

administration. Vi hade emellertid

alltså sett en grundligare och mera

genomarbetad proposition och en annan

handläggningsordning av regeringens

förslag. Vi har emellertid förståelse

för att det i tiden ovanligt utdragna

utredningsarbetet och

förberedelsearbetet inneburit en

osäkerhet om den regionala indelningen

framöver; en osäkerhet som snarast bör

undanröjas. Av hänsyn till befolkningen

och den regionala administrationen vill

vi inte medverka till ytterligare

försening med beslut i

länsindelningsfrågorna i Skåne och

Västsverige. Vi har därför kunnat

ansluta oss till förslagen i

propositionen. Vi ställer oss dock

tvivlande till om den relativt korta

genomförandetiden gör det möjligt att

sammanlägga de båda länsstyrelserna i

Skåne i det tidsperspektiv som

regeringen förutsatt.

Vi vill särskilt kommentera två av de

frågor som utskottet tar upp.

Utskottet föreslår ett riksdagens

tillkännagivande till regeringen om att

en proposition innehållande

regionberedningens övriga förslag i maj

skall föreläggas riksdagen. Utskottet

tar inte ställning till beredningens

förslag som sådana. Vi har därför kunnat

ansluta oss till utskottets förslag.

Vi anser emellertid att dagens

offentliga organisation är otydlig och

ineffektiv när det gäller

uppgiftsfördelningen mellan staten,

landstingen och kommunerna. Landstingens

dominerande uppgift är i huvudsak

finansiering och produktion av sjukvård.

Dessa uppgifter kan med fördel föras

över till den privata sjukvårdssektorn.

Denna bör finansieras via ett

försäkringssy-stem. Det statliga

regionala organet, länsstyrelsen, bör

organiseras med hänsyn till vad som är

effektivt utifrån de uppgifter den har

att ansvara för. Kommunerna bör vidare

söka finna frivilliga former för

samverkan i syfte att uppnå en så

rationell verksamhet som möjligt. Sådan

samverkan kan utformas på olika sätt

beroende på de frågor samarbetet berör.

Enligt den modell som nu beskrivits

skapas en flexibel organisation till

gagn inte minst för ett effektivt

regionalt samarbete.

Ett regionparlament enligt

Regionberedningens förslag innebär

endast att en orationell och ineffektiv

organisation konserveras samtidigt som

beskatt-ningsrättten driver upp

skattetrycket till ännu högre nivåer än

dagens.

Beträffande den geografiska

omfattningen av ett nytt västsvenskt län

förutsätter vi att i det nyligen inledda

utredningsarbetet noga prövas om inte

kommunerna i detta läns randområden i

stället skall få tillhöra ett grannlän.

Inte minst gäller detta vissa kommuner i

Skaraborgs län.

2. Residensstad i ett nytt västsvenskt

län

Erling Bager (fp) anför:

I betänkandet behandlas en fp-motion i

vilken förordas ett riksdagens

tillkännagivande till regeringen att

Göteborg skall vara residensstad i ett

nytt västsvenskt län.

Utskottet avstyrker detta

motionsförslag med hänvisning till att

en utredning fått i uppdrag att

klarlägga utformningen av ett sådant

län. Detta utredningsarbete skall ske

oberoende av valet av residensstad.

Frågan bl.a. om residensstad i ett nytt

västsvenskt län kommer våren 1997 att

prövas av riksdagen. Med hänvisning till

att någon bindning i frågan om

residensstad nu inte är aktuell och mot

bakgrund av att regeringen inom kort

avser att återkomma till riksdagen

beträffande länsindelningen i västra

Sverige har jag avstått från att yrka

bifall till motionen.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 1

Föredragningar m.m. 3

Utskottet 3

Inledning 3

Länsindelningen i Skåne och

Västsverige 3

Skåne 7

Sammanläggningen av de nuvarande

länen i Skåne m.m. 7

Residensstad i Skåne län 9

Västsverige 10

Den fortsatta handläggningen av

länsindelningsfrågorna i Skåne och

Västsverige 13

Ändrad benämning av Kopparbergs län

till Dalarnas län 14

Hemställan 15

Reservationer 16

1. Länsstyrelsens ledning (mom. 4) 16

2. Utredningsarbetets inriktning

avseende ett nytt västsvenskt län

(mom. 6) 17

3. Rådgivande folkomröstningar

inför beslutet om omfatt-ningen av

ett nytt västsvenskt län (mom. 7) 17

Särskilda yttranden 18

1. Länsindelningen i Skåne och

Västsverige m.m. 18

2. Residensstad i ett nytt västsvenskt

län 19

Gotab, Stockholm 1996