Beredningskedjan
- behandlar Prop. 1995/96:105 Förslag till tilläggsbudget till statsbudgetenf för budgetår
- riksdagens skrivelse Rskr. 1995/96:304 Riksdagsskrivelse 1995/96:304
Riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, tilläggsbudget 1995/96, m.m.
1996-05-28 · 343 sidor
Så kom texten hit
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1995/96:FiU10, Riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, tilläggsbudget 1995/96, m.m.
Dokumentets text
Finansutskottets betänkande
1995/96:FIU10
Ekonomisk vårproposition (prop. 1995/96:150)
Innehåll
Sammanfattning
Propositionerna
Motionerna
Utskottet
Hemställan
Reservationer
1995/96
FiU10
Sammanfattning
Den ekonomiska politiken
Utskottet framhåller i betänkandet att den
internationella konjunkturbilden är splittrad.
Avmattningen av den ekonomiska aktiviteten under det
sista kvartalet 1995 och det första kvartalet 1996
talar för att den genomsnittliga tillväxten i EU
blir betydligt lägre i år än vad som förutsågs
hösten 1995. Tillväxten i Förenta staterna och
utanför OECD-området bedöms emellertid bli god i år
och nästa år. Det gäller i synnerhet de asiatiska
länderna.
Regeringens prognos för tillväxten i Sverige har
med hänvisning till den nämnda försvagningen av
konjunkturen i Europa skrivits ned i jämförelse med
bedömningen i höstas. Tillväxten förväntas bli drygt
1 % år 1996 för att stiga till 2 % år 1997.
Arbetslösheten är fortfarande hög. Förra året ökade
sysselsättningen betydligt men eftersom utbudet av
arbetskraft och medelarbetstiden steg blev nedgången
i arbetslösheten blygsam. Den öppna arbetslösheten
väntas stanna vid drygt 7 % i år och ligga något
under 7 % nästa år.
Utskottet understryker i betänkandet att den
ekonomiska politiken måste ha en sådan inriktning
att kampen mot arbetslösheten står i första rummet.
Om läget på arbetsmarknaden uthålligt skall kunna
förbättras krävs att de alltjämt stora underskotten
i den offentliga sektorns finanser elimineras.
Samtidigt med en stram finanspolitik måste
förutsättningarna för ökad tillväxt förbättras,
vilket bl.a. innebär att möjligheterna att driva
företagande måste underlättas och
arbetsmarknadspolitiken effektiviseras.
Socialdemokraterna och Centerpartiet har sedan
våren 1995 samarbetat om den ekonomiska politiken.
Utskottet kan konstatera att detta samarbete har
haft en avgörande betydelse för den politiska
stabiliteten och bidragit till sänkta räntor och
stärkt krona. Samarbetet fullföljs nu genom en
utbildningssatsning, ett förstärkt saneringsprogram
och de i den nu aktuella propositionen redovisade
förslagen rörande den ekonomiska politiken,
utgiftstaket, kommunsektorn och tilläggsbudget för
budgetåret 1995/96.
Utgiftstaket
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens
förslag till utformning av ett utgiftstak för den
offentliga sektorn. Med anledning av att
konstitutionsutskottet har påpekat att den rättsliga
innebörden av ett sådant tak är oklar redovisar
finansutskottet sin syn på utgiftstakets innebörd
och tillämpning.
Såsom konstitutionsutskottet framhåller skall
riksdagens beslut med anledning av utgiftstaket ses
som ett riktlinjebeslut.
Liksom övriga riktlinjebeslut av ekonomisk-politisk
innebörd är utgiftstaket i första hand att betrakta
som en politisk viljeyttring av regeringen och en
markering av den politik regeringen vill få
riksdagens stöd för att föra.
Enligt finansutskottets mening bör ett flerårigt
utgiftstak ses som ett ekonomisk-politiskt mål av
särskild dignitet, vilket kommer till uttryck i att
regeringen i annat sammanhang föreslagit att det
skall finnas en lagreglerad skyldighet för
regeringen att vidta motåtgärder om utgifterna
tenderar att bli större än utgiftstaket.
Utgiftstaket är ett budgetpolitiskt åtagande. Genom
lagregleringen manifesterar regeringen en stark
vilja att leva upp till detta åtagande.
Enligt ett tidigare principbeslut skulle
utgiftstaket omfatta hela den offentliga sektorn.
Regeringen föreslår emellertid nu att kommuner och
landsting skall undantas eftersom deras verksamhet
under åren 1997-1998 kommer att regleras i annan
ordning. Finansutskottet biträder detta förslag.
Utgiftstaket omfattar därmed samtliga utgifter på
statsbudgeten utom statsskuldräntor. Dessutom ingår
i taket utgifterna för socialförsäkringssektorn vid
sidan av statsbudgeten, dvs. utgifterna för ATP,
delpensioner och arbetsskadeförsäkring. I taket
ingår slutligen också en budgeteringsmarginal
motsvarande ungefär 2 % av de samlade utgifterna.
Utgiftstaket skall vara treårigt och nominellt. Att
taket anges i nominella termer innebär att det inte
skall justeras med hänsyn till inflationen när det
väl lagts fast.
Det tak som läggs fast för respektive år skall inte
omprövas, såvida inte särskilda omständigheter
föranleder annat. När riksdagen nästa år tar
ställning i motsvarande fråga är avsikten således
att nivåerna för åren 1998 och 1999 skall ligga fast
och att det beslut som då skall fattas bara omfattar
år 2000.
Utgiftstaket skall till den del det omfattar
statsbudgetens utgifter även preliminärt fördelas på
olika utgiftsområden.
I propositionen föreslår regeringen att
utgiftstaket fastställs till 723, 720 respektive 735
miljarder kronor under åren 1997-1999. Utskottet
tillstyrker detta förslag, liksom regeringens
förslag till preliminär fördelning av de statliga
utgifterna på utgiftsområden.
Kommunsektorn
Finansutskottet delar regeringens principiella
grundsyn att de offentliga verksamheterna i kommuner
och landsting skall prioriteras framför
transfereringar och statlig verksamhet. Verksamheter
som barnomsorg, skola, sjukvård och äldreomsorg
måste enligt utskottet värnas och utvecklas även i
tider med knappa ekonomiska resurser.
Den överenskommelse om den kommunala ekonomin som
har träffats mellan regeringen och de två
kommunförbunden har som övergripande syfte att skapa
stabila spelregler inför de kommande årens
verksamhet. Utskottet ser för sin del mycket
positivt på uppgörelsen. Genom överenskommelsen har
förutsättningar skapats att utifrån kraven på en
stabilisering av de offentliga finanserna även
fortsättningsvis upprätthålla en kommunal verksamhet
av rimligt god kvalitet. Utskottet anser det också
vara av stor vikt att kommunalskatterna inte höjs
och att åtgärder vidtas för att motverka detta.
Tilläggsbudget
Regeringen har tidigare uttalat att för att
bibehålla förtroendet för de offentliga finanserna
skall utgiftsökningar och inkomstminskningar vara
fullt finansierade genom samtidigt beslutade
utgiftssänkningar eller inkomstökningar. I
vårpropositionen föreslås i tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96 utgiftsökningar
på ca 2 miljarder kronor och utgiftsminskningar på
knappt 3 300 miljoner kronor, varav 3 288 miljoner
kronor avser medel till Försvarsmakten som på grund
av leveransförseningar i stället bör budgeteras år
1997.
I betänkandet behandlar utskottet även de förslag
till tilläggsbudget på Utbildningsdepartementets
område som tidigare presenterats i proposition 105.
I vårpropositionen föreslås att egenkostnadstaket i
högkostnadsskyddet för öppen sjukvård och
prisnedsatta läkemedel skall höjas den 1 juli 1996
från lägst 1 800 kr till lägst 2 500 kr.
Finansutskottet föreslår i stället, i enlighet med
socialförsäkringsutskottets yttrande i ärendet, att
egenavgifterna för läkemedel höjs från nuvarande 160
kr till 170 kr för det först inköpta läkemedlet och
från nuvarande 60 kr till 70 kr för varje
ytterligare samtidigt inköpt läkemedel. Därmed kan
höjningen av högkostnadsskyddet begränsas och nivån
på detta bestämmas till 2 200 kr per år.
Inom Jordbruksdepartementets område föreslår
utskottet vissa omdisponeringar av medlen när det
gäller fiskevård.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
ytterligare medel anvisas på tilläggsbudget inom
Utbildningsdepartementets område. Förslagen innebär
bland annat att det under höstterminen 1996 inrättas
ytterligare 56 300 platser i komvux, varav 4 000
platser i basår och 1 700 platser i en
försöksverksamhet med kvalificerad eftergymnasial
yrkesutbildning.
Till betänkandet har fogats 88 reservationer och 2
särskilda yttranden som framgår av
innehållsförteckningen.
Inledning
I detta betänkande behandlar finansutskottet
dels proposition 1995/96:150 Ekonomisk
vårproposition med förslag till riktlinjer för den
ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för
budgetåret 1995/96, m.m.,
dels proposition 1995/96:105 Förslag till
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1995/96, i vad avser avsnitt 6
Utbildningsdepartementet punkterna
A 9 Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala
skolväsendet m.m.,
B 1 Bidrag till folkbildningen,
C 46 Övriga utgifter inom grundutbildning,
yrkandena 2 och 3.
E 3 Studiehjälp m.m.,
E 4 Studiemedel m.m. samt
E 5 Vuxenstudiestöd m.m.,
dels de med anledning av proposition 150 väckta
motionerna
1995/96:Fi78 av Carl Bildt m.fl. (m),
1995/96:Fi79 av Lars Leijonborg m.fl. (fp),
1995/96:Fi80 av Gudrun Schyman m.fl. (v),
1995/96:Fi81 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp),
1995/96:Fi82 av Alf Svensson m.fl. (kds),
1995/96:Fi83 av Siw Persson och Bengt Harding Olson
(fp),
1995/96:Fi84 av Per Unckel m.fl. (m),
1995/96:Fi85 av Ulla Löfgren m.fl. (m, c, fp, kds),
1995/96:Fi86 av Peter Weibull Bernström och Ingvar
Eriksson (m),
1995/96:Fi87 Beatrice Ask m.fl. (m),
1995/96:Fi88 av Gullan Lindblad m.fl. (m),
1995/96:Fi89 av Inger Segelström m.fl. (s),
1995/96:Fi90 av Elver Jonsson m.fl. (fp),
1995/96:Fi91 av Ingvar Eriksson och Peter Weibull
Bernström (m),
1995/96:Fi92 av Lena Klevenås (s),
1995/96:Fi93 av Alf Svensson och Ingrid Näslund
(kds),
1995/96:Fi94 av andre vice talman Görel Thurdin
(c),
1995/96:Fi95 av Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik
(fp),
1995/96:Fi96 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s),
1995/96:Fi97 av Barbro Westerholm m.fl. (fp),
1995/96:Fi98 av Kerstin Warnerbring (c),
1995/96:Fi99 av Karin Israelsson m.fl. (c),
1995/96:Fi100 av Margareta Andersson och Ingbritt
Irhammar (c) samt
1995/96:Fi101 av Margitta Edgren (fp),
dels de med anledning av proposition 105 väckta
motionerna
1995/96:Kr1 av Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik
(fp),
1995/96:Kr2 av Marianne Andersson m.fl. (c),
1995/96:Kr3 av Elver Jonsson (fp),
1995/96:Kr4 av Sven-Erik Österberg (s),
1995/96:Kr5 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s),
1995/96:Kr6 av Britt-Marie Danestig-Olofsson m.fl.
(v),
1995/95:Ub7 av Beatrice Ask m.fl. (m),
1995/96:Ub8 av Göte Jonsson (m),
1995/96:Ub9 av Margitta Edgren m.fl. (fp),
1995/96:Ub10 av Mats Odell m.fl. (kds) i vad avser
yrkandena 1-5,
1995/96:Ub11 av Lars Hjertén (m) samt
1995/96:Jo16 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) i
vad avser yrkande 2,
dels den med anledning av proposition 1995/96:198
Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och
avgiftsområdet väckta motionen 1995/96:Sk45 av Bo
Lundgren m.fl. (m) i vad avser yrkande 25.
Regeringens lagförslag
Regeringens i proposition 150 framlagda lagförslag
återfinns i bilaga 1 till detta betänkande.
Utgiftstak och utgiftsramar 1997-1999
En tabell över utgiftstak och utgiftsramar för åren
1997-1999 föreslagna av regering och
oppositionspartier återfinns i bilaga 3 till
betänkandet.
Uppgörelsen mellan Socialdemokraterna och
Centerpartiet
En sammanställning av nya besparingsförslag i
propositioner som omfattas av uppgörelsen mellan
Socialdemokraterna och Centerpartiet (1995/96:150
Vårpropositionen, 1995/96:171 om en sjätte AP-
fondstyrelse och 1995/96:198 om ekonomisk-politiska
åtgärder på skatte- och avgiftsområdet) samt de
parti- och kommittémotioner som väckts i anslutning
till dem återfinns i bilaga 4 till betänkandet.
En motsvarande sammanställning över
Socialdemokraternas och Centerpartiets
tilläggsbudgetförslag under budgetåret 1995/96
redovisade i proposition 150 samt
oppositionspartiernas syn på förslagen återfinns i
bilaga 5 till betänkandet.
Yttranden från andra utskott
Finansutskottet har berett övriga utskott tillfälle
att avge yttrande över de förslag i proposition 150
jämte motioner som rör resp. utskotts
beredningsområde. Yttranden har avlämnats från
- konstitutionsutskottet (1995/96:KU10y),
- skatteutskottet (1995/96:SkU12y),
- justitieutskottet (1995/96:JuU6y),
- utrikesutskottet (1995/96:UU4y),
- försvarsutskottet (1995/96:FöU6y),
- socialförsäkringsutskottet (1995/96:SfU5y),
- socialutskottet (1995/96:SoU7y),
- kulturutskottet (1995/96:KrU9y),
- utbildningsutskottet (1995/96:UbU6y),
- trafikutskottet (1995/96:TU5y),
- jordbruksutskottet (1995/96:JoU6y),
- näringsutskottet (1995/96:NU9y),
- arbetsmarknadsutskottet (1995/96:AU4y) samt
- bostadsutskottet (1995/96:BoU9y).
Yttrandena återfinns i bilagorna 6-19 till
betänkandet.
Inkomna skrivelser
Under ärendets gång har utskottet mottagit ett antal
skrivelser från organisationer och privatpersoner.
Offentliga utfrågningar
Finansutskottet har under våren 1996 anordnat tre
offentliga utfrågningar.
Den första utfrågningen ägde rum den 22 februari
och behandlade tillväxtens förutsättningar. I
utfrågningen deltog doktor Bodil Jönsson, Lunds
universitet, ekonom Magnus Henrekson, Industriens
Utredningsinstitut, och statssekreterare Svante
Öberg, Finansdepartementet.
Den 7 maj anordnade utskottet en offentlig
utfrågning i ämnet Hur påverkar penningpolitiken
sysselsättningen? I utfrågningen deltog vice
riksbankschef Lars Heikensten, chefen för
Industriens Utredningsinstitut Ulf Jakobsson,
chefsekonom Irma Rosenberg Posten AB samt LO-ekonom
Dan Andersson.
Vidare anordnade utskottet den 9 maj en offentlig
utfrågning om penningpolitiken med riksbankschefen
Urban Bäckström.
Protokoll från utfrågningarna återfinns i bilagorna
20-22 till betänkandet.
Propositionerna
Proposition 150
I proposition 150 Ekonomisk vårproposition föreslår
regeringen (Finansdepartementet)
1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer
för den ekonomiska politiken som regeringen
förordat,
2. att riksdagen godkänner beräkningen av de
offentliga utgifterna för åren 1997-1999 (avsnitt
4.5),
3. att riksdagen godkänner regeringens förslag till
utformning av utgiftstak för staten och den
offentliga sektorn (avsnitt 4.1),
4. att riksdagen fastställer utgiftstaket för
staten inklusive socialförsäkringssektorn vid sidan
av statsbudgeten för år 1997 till 723 miljarder
kronor, för år 1998 till 720 miljarder kronor och
för år 1999 till 735 miljarder kronor (avsnitt 4.5),
5. att riksdagen godkänner den preliminära
beräkningen för samtliga utgiftsområden (avsnitt
4.6.1),
6. att riksdagen godkänner beräkningen av
utgifterna inom den kommunala sektorn för åren
1997-1999 (avsnitt 4.5),
7. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
med särskilda bestämmelser om utbetalning av
skattemedel år 1997,
8. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns eller annan menighets
utdebitering av skatt, m.m.,
9. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag
till kommuner och landsting,
10. att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1995:1516) om
utjämningsavgift för kommuner och landsting,
11. att riksdagen godkänner regeringens förslag att
kompensera kommuner och landsting avseende pensioner
och andra trygghetsförmåner till lärare, skolledare
och syokonsulenter (avsnitt 7.5.1),
12. att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1981:49) om begränsning av
läkemedelskostnader, m.m.,
13. att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1995:411) om tillfällig
avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgifter,
14. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret1995/96 minska det
under fjärde huvudtiteln anvisade ramanslaget
Försvarsmakten med 3 295 094 000 kr,
15. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det
under fjärde huvudtiteln anvisade ramanslaget
Statens försvarshistoriska museer med 2 000 000 kr,
16. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det
under fjärde huvudtiteln anvisade ramanslaget
Flygtekniska försöksanstalten med 5 000 000 kr,
17. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det
under femte huvudtiteln anvisade ramanslaget
Riksförsäkringsverket med 38 000 000 kr,
18. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det
under femte huvudtiteln anvisade ramanslaget
Allmänna försäkringskassor med 30 000 000 kr,
19. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det
under åttonde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget
Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala
skolväsendet m.m. med 393 750 000 kr,
20. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det
under åttonde huvudtiteln anvisade anslaget Bidrag
till folkbildningen med 72 000 000 kr,
21. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det
under åttonde huvudtiteln anvisade
reservationsanslaget Övriga utgifter inom
grundutbildningen med 35 910 000 kr,
22. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det
under åttonde huvudtiteln anvisade ramanslaget Vissa
ersättningar för klinisk utbildning och forskning
med 755 016 000 kr,
23. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det
under åttonde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget
Studiemedel m.m. med 134 000 000 kr,
24. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det
under åttonde huvudtiteln anvisade
reservationsanslaget Vuxenstudiestöd m.m. med 328
666 000 kr,
25. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det
under nionde huvudtiteln anvisade ramanslaget
Statens jordbruksverk med 2 000 000 kr,
26. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under
nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
Från EG-budgeten finansierad kompensation för
revalvering av jordbruksomräkningskursen på 173 000
000 kr,
27. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under
nionde huvudtiteln anvisa ett ramanslag Fiskevård på
6 917 000 kr,
28. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det
under nionde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget
Ersättningar för viltskador m.m. med 10 000 000 kr,
29. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår
i fråga om datortek under tionde huvudtiteln,
30. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår
i fråga om höjt finansieringsbidrag vid
arbetsplatsintroduktion under tionde huvudtiteln,
31. att riksdagen godkänner den föreslagna
användningen av medel på det under tionde
huvudtiteln anvisade förslagsanslaget Överföring av
och andra åtgärder för flyktingar m.m.,
32. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det
under tolfte huvudtiteln anvisade ramanslaget
Sveriges geologiska undersökning: Geologisk
undersökningsverksamhet m.m. med 9 500 000 kr,
33. att riksdagen godkänner en utökning av
investeringsplanen för Affärsverket svenska kraftnät
för budgetåret 1995/96 med 500 000 000 kr att
finansieras med verkets egna medel (avsnitt 6.7),
34. att riksdagen bemyndigar regeringen att, intill
ett sammanlagt belopp om 1 500 000 000 kr, teckna
borgen för lån eller utfärda kreditgarantier till
bolag i vilka Affärsverket svenska kraftnät
förvaltar statens aktier eller andelar (avsnitt
6.7),
35. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det
under trettonde huvudtiteln anvisade
reservationsanslaget Bidrag till nationell och
internationell ungdomsverksamhet m.m. med 3 500 000
kr,
36. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 minska det
under trettonde huvudtiteln anvisade
förslagsanslaget EU:s utbytesprogram Ungdom för
Europa med 4 841 000 kr.
Proposition 105
I proposition 105 Förslag till tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96 föreslår
regeringen (Finansdepartementet) i avsnitt 6
Utbildningsdepartementet
dels under punkt A 9 (s. 14, 15) att riksdagen till
Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala
skolväsendet m.m. på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 511 905 000 kr,
dels under punkt B 1 (s. 16, 17) att riksdagen till
Bidrag till folkbildningen på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett
anslag på 158 000 000 kr,
dels under punkt C 46 (s. 17-20)
2. att riksdagen godkänner det som regeringen
förordar om omfattning och principer för fördelning
av vissa särskilda åtgärder under de sista sex
månaderna av budgetåret 1995/96,
3. att riksdagen till Övriga utgifter inom
grundutbildning på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 173 285 000 kr,
dels under punkt E 3 (s. 23) att riksdagen till
Studiehjälp m.m. på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 2 880 000 kr,
dels under punkt E 4 (s. 24) att riksdagen till
Studiemedel m.m. på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 286 135 000 kr,
dels under punkt E 5 (s. 24, 25) att riksdagen till
Vuxenstudiestöd m.m. på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 475 575 000 kr.
Motionerna
Motionsyrkanden med anledning av
proposition 150
1995/96:Fi78 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar godkänna allmänna
riktlinjer för den ekonomiska politiken i enlighet
med vad som anförs i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om riktlinjer för
budgetpolitiken,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om budgetprocessen och
utgiftstaket,
4. att riksdagen beslutar fastställa utgiftstaket
för staten inklusive socialförsäkringssektorn vid
sidan av statsbudgeten för år 1997 till 670
miljarder kronor, för år 1998 till 652 miljarder
kronor och för år 1999 till 641 miljarder kronor i
enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen beslutar godkänna den preliminära
beräkningen för samtliga utgiftsområden i enlighet
med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skattepolitikens
inriktning,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en oberoende
riksbank,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om avreglering av
kommunsektorn,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om konkurrensutsättning
av den kommunala verksamheten,
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
ett grundlagsenligt statsbidragssystem för
kommunerna från den 1 januari 1997 i enlighet med
vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om krav på
budgetbalans i kommuner och landsting från 1997,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om betydelsen av
goda villkor för företagande,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
arbetsmarknadspolitiken,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av ökad
konkurrens,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
utbildningspolitiken och införande av nationell
skolpeng,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
energipolitiken.
1995/96:Fi79 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer
för den ekonomiska politiken som anförts i motionen,
2. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer
för budgetpolitiken som anförts i motionen,
avsnitt 10 Kontrollera mot PDF
3. att riksdagen fastställer utgiftstaket för
staten inklusive socialförsäkringssektorn vid sidan
av statsbudgeten a) för år 1997 till 702,5 miljarder
kronor, innebärande 20,0 miljarder kronor lägre än
regeringens förslag, b) för år 1998 till 694,2
miljarder kronor, innebärande 25,7 miljarder kronor
lägre än regeringens förslag, c) för år 1999 till
704,3 miljarder kronor, innebärande 30,2 miljarder
kronor lägre än regeringens förslag,
4. att riksdagen godkänner den preliminära
beräkningen för olika utgiftsområden enligt vad i
motionen anförts,
5. att riksdagen godkänner förslagen till
skattesänkningar för tillväxt och företagande
(avsnitt 8.2.1),
6. att riksdagen godkänner förslagen till
omdisponeringar bland de offentliga utgifterna
(avsnitt 8.2.2),
7. att riksdagen godkänner finansieringsförslagen
för lägre offentlig utgiftskvot (avsnitt 8.2.3),
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om privat sparande,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en redovisning av
hur enprocentsmålet för u-hjälpen skall fullföljas,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en utredning
för att främja turismen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om servicecheckar
och ett fyraårigt experiment med lägre skatt på
hushållstjänster,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om möjligheter
till kompetensutveckling och företagande genom
"återlånerätt" i pensionssystemet,
13. att riksdagen med avslag på regeringens förslag
beslutar om en sådan ändring i lagen (1981:49) om
begränsning av läkemedelskostnader, m.m. enligt vad
som anförts i motionen.
1995/96:Fi80 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en politik för
arbete och rättvisa,
2. att riksdagen, med avslag på regeringens
förslag, godkänner de allmänna riktlinjer för den
ekonomiska politiken som förordats i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om beräkning av de
offentliga utgifterna för åren 1997-1999,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om regeringens förslag
till utformning av utgiftstak för staten och den
offentliga sektorn,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag till
utgiftstak för staten inklusive
socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten
för åren 1997-1999,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utgiftsområden
avsnitt 11 Kontrollera mot PDF
(avsnitt 4),
7. att riksdagen avslår regeringens beräkning av
utgifterna inom den kommunala sektorn för åren
1997-1999,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kommunerna (avsnitt
5),
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
jämställdhetsdirektivet,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
fördelningspolitiska konsekvensanalyser,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
levnadsnivåundersökning på pensionärskollektivet,
12. att riksdagen avslår regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1981:49) om begränsning av
läkemedelskostnader, m.m.
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
tandvårdsförsäkringen,
14. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det
anvisade anslaget till Vuxenstudiestöd m.m. med 90
000 000 kr utöver vad regeringen föreslår eller
således 418 666 000 kr,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om revalveringen
av jordbruksomräkningskursen,
16. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget
till statbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det
anvisade anslaget till Fiskevård med 15 000 000 kr
utöver vad regeringen föreslår eller således 21 917
000 kr,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ersättning för
rovdjursdödade renar,
18. att riksdagen avslår vad regeringen föreslår om
höjt finansieringsbidrag vid
arbetsplatsintroduktion,
19. att riksdagen avslår regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1995:411) om tillfällig
avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgifter,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
arbetshandikappade,
21. att riksdagen beslutar att omdisponera medel
inom Arbetsmarknadsdepartementets område i enlighet
med vad i motionen anförts,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en speciell
ungdomssatsning.
1995/96:Fi81 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari
yrkas
1. att riksdagen antar de riktlinjer för den
ekonomiska politiken som föreslås i motionen samt
därmed avslår regeringens förslag i detta avseende,
2. att riksdagen antar den i motionen redovisade
beräkningen av de offentliga utgifterna för åren
1997-1999,
3. att riksdagen fastställer utgiftstaket för
staten inklusive socialförsäkringssektorn vid sidan
av statsbudgeten a) för år 1997 till 724 miljarder
kronor, b) för år 1998 till 714 miljarder kronor, c)
avsnitt 12 Kontrollera mot PDF
för år 1999 till 712 miljarder kronor,
4. att riksdagen godkänner den preliminära
beräkningen för samtliga utgiftsområden i enlighet
med vad som redovisats i motionen,
5. att riksdagen godkänner den i motionen
redovisade beräkningen av utgifterna inom den
kommunala sektorn,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om de indirekta
ekonomiska förbättringarna för kommuner och
landsting,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om den växande
miljöskulden och nödvändigheten att minska denna,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en mer aktiv
miljöpolitik som drivkraft för en positiv ekonomisk
utveckling,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om hushållens sparande,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en mer aktiv
fördelningspolitik i statens sparande,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om vikten av ökad
självtillit som mål för den ekonomiska politiken,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om lägre realränta
som mål för den ekonomiska politiken,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en
parlamentarisk kommitté för genomlysning av penning-
och valutamarknaden m.m.,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en grön
skatteväxling,
15. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
lagstiftade övergripande mål för Riksbanken i
enlighet med vad som anförts i motionen,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om beslutsfattande
om valutapolitisk regim, anslutning till ERM m.m.,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om svensk
anslutning till ERM,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ett eventuellt
framtida svenskt medlemskap i EMU,
19. att riksdagen beslutar att svenskt medlemskap i
EMU skall föregås av en folkomröstning,
20. att riksdagen hos regeringen begär en analys av
miljökonsekvenserna av konvergensprogrammet,
21. att riksdagen hos regeringen begär en plan
eller ett åtgärdsprogram för minskad miljöskuld som
del i fullföljandet av konvergensprogrammet,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om bättre
kontroll, prioritering och uppföljning av bidrag
från Europeiska unionen,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen
avsnitt 13 Kontrollera mot PDF
till känna vad i motionen anförts om minskad
arbetslöshet genom sänkt arbetstid, lägre skatt på
arbete och en satsning på gröna jobb,
24. att riksdagen hos regeringen hemställer om
förslag till lagstiftning om 35 timmars
veckoarbetstid i enlighet med vad som anförts i
motionen,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om initiativ till
ett kontrakt med arbetsmarknadens parter om en
arbetstidsförkortning till 35 timmars arbetsvecka,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om besparingar
inom polisväsendet,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om besparingar för
budgetåren 1997 och 1998 inom polisväsendet,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om minskat behov
av militära utgifter och konsekvenserna av en vidgad
hotbild,
29. att riksdagen avslår regeringens förslag till
besparingar inom internationellt bistånd,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om enprocentsmålet
för internationellt bistånd,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om internationell
handels betydelse för u-länder m.m.,
32. att riksdagen avslår regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1981:49) om begränsning av
läkemedelskostnader m.m.,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
assistansersättningar,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om det
fördelaktiga med ett s.k. brutet tak i
sjukförsäkringen, föräldraförsäkringen och
arbetslöshetsförsäkringen,
35. att riksdagen avslår regeringens förslag att
sänka bostadstillägget för pensionärer,
36. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om utgifter på
kulturområdet,
37. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
ett grundforskningsavdrag och dess användning m.m. i
enlighet med vad som anförts i motionen,
38. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om utökade
resurser till åtgärder för förstärkt utbildning m.m.
för elever med specifika läs- och skrivsvårigheter,
39. att riksdagen avslår regeringens förslag att på
tilläggsbudget för budgetåret 1995/96 öka anslaget
till Statens försvarshistoriska museer,
40. att riksdagen avslår regeringens förslag att på
tilläggsbudget för budgetåret 1995/96 öka anslaget
till Flygtekniska försöksanstalten,
41. att riksdagen avslår regeringens förslag att på
tilläggsbudget för budgetåret 1995/96 anslå 23
avsnitt 14 Kontrollera mot PDF
miljoner kronor till Riksförsäkringsverket och 5
miljoner kronor till försäkringskassorna för det nya
pensionssystemet,
42. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om statens ansvar
för kontroll av livsmedelsprodukter från tredje
land,
43. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om miljöstöd till
jordbruket,
44. att riksdagen avslår regeringens förslag till
besparingar på företagshälsovård och
avbytarverksamhet inom jordbruket,
45. att riksdagen beslutar att i enlighet med vad
som anförts i motionen på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anslå 10
miljoner kronor till ersättning för viltskador
utöver vad regeringen föreslår,
46. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i
motionen avslår regeringens begäran om bemyndigande
att lämna utökad borgen eller garantier till Svenska
kraftnät för anläggande av likströmskabel mellan
Sverige och Polen,
47. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om kommunernas
kontroll av livsmedelsprodukter från tredje land,
48. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om prioritering av
stöd från Europeiska unionen inom lantbruksområdet,
49. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ökat anslag
till fiskevården,
50. att riksdagen beslutar att tillföra ytterligare
15 miljoner kronor till Fiskevård för budgetåret
1995/96 och att detta finansieras genom
ianspråktagande av outnyttjade medel på anslaget B
11 Miljöersättningar inom jordbruket,
51. att riksdagen avslår regeringens förslag att
minska statsbidrag till kommuner som höjer sin
kommunalskatt,
52. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att förbättra
kommunsektorns ekonomiska förhållanden, t.ex. genom
sänkta egenavgifter och andra åtgärder som
förbättrar dess skatteunderlag.
1995/96:Fi82 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen antar de riktlinjer för den
ekonomiska politiken som anges i motionen,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag till
höjt egenkostnadstak i högkostnadsskyddet för öppen
sjukvård och prisnedsatta läkemedel,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag till
reviderad tandvårdstaxa,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
ändring av tandvårdsförsäkringen enligt vad som
anförts i motionen,
5. att riksdagen beslutar att antalet nya platser i
komvux under höstterminen 1996 begränsas till 10
000,
6. att riksdagen fastställer utgiftstaket inklusive
socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten
avsnitt 15 Kontrollera mot PDF
för år 1997 till 723 664 miljoner kronor, för år
1998 till 718 499 miljoner kronor och för år 1999
till 731 446 miljoner kronor,
7. att riksdagen godkänner den preliminära
beräkningen för de utgiftsområden som angivits i
motionen.
1995/96:Fi83 av Siw Persson och Bengt Harding Olson
(fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
särskilda medel för bekämpning av mc-relaterad
brottslighet.
1995/96:Fi84 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om riktlinjer för
datortek,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om upphandling av
datortektjänsterna i konkurrens.
1995/96:Fi85 av Ulla Löfgren m.fl. (m, c, fp, kds)
vari yrkas att riksdagen begär att regeringen
återkommer med ett förslag till preciseringar och
principer för systemet med ersättning för
rovdjursrivna renar.
1995/96:Fi86 av Peter Weibull Bernström och Ingvar
Eriksson (m ) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att Sverige bör
utnyttja en större del av det i EU framförhandlade
miljöstödet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att medfinansiera
anläggandet av våtmarker och skyddszoner genom
användning av EU:s miljöstödsmedel så att det av
riksdagen uppställda miljömålet att halvera
kväveutsläpp till havet uppnås.
1995/96:Fi87 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att under anslaget A 9
Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala
skolväsendet m.m. anvisa ett i förhållande till
regeringen minskat anslag med 267 750 000 kr
avseende 17 000 platser inom komvux i enlighet med
vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att under anslaget B 1
Bidrag till folkbildningen anvisa ett i förhållande
till regeringen minskat anslag med 72 000 000 kr
avseende särskilda kurser för arbetslösa förlagda
till studieförbund och folkhögskolor samt extra
platser inom folkhögskolan i enlighet med vad som
anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att under anslaget C 46
Övriga utgifter inom grundutbildningen m.m. anvisa
ett i förhållande till regeringen minskat anslag om
35 910 000 kr avseende extra platser inom högskolan
i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar att under anslaget E 4
Studiemedel m.m. anvisa ett i förhållande till
regeringen minskat anslag med 102 000 000 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen beslutar att under anslaget E 5
Vuxenstudiestöd m.m. anvisa ett i förhållande till
avsnitt 16 Kontrollera mot PDF
regeringen minskat anslag med 237 000 000 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av en
utbildningspolitik som karakteriseras av
långsiktighet, stabilitet och kvalitetstänkande.
1995/96:Fi88 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag att
höja högkostnadsskyddet till 2 500 kr den 1 juli
1996 i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar höja högkostnadsskyddet
till 1 900 kr den 1 juli 1996 i enlighet med vad som
anförts i motionen,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag om
förändringar i tandvårdsförsäkringen i enlighet med
vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar förändra
tandvårdsförsäkringen till att enbart omfatta ett
högkostnadsskydd i enlighet med vad som anförts i
motionen,
5. att riksdagen beslutar att tandvårdslagen ändras
så att barn och ungdom garanteras fri tandvård både
i privat och offentlig regi i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1995/96:Fi89 av Inger Segelström m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av en
analys av föreslagna neddragningar för
låglönepensionärerna.
1995/96:Fi90 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att en plan
upprättats som snarast säkerställer Sveriges löfte
om det utlovade enprocentsmålet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att ideellt
biståndsarbete prioriteras i avsikt att uppnå hög
effektivitet i biståndsinsatserna.
1995/96:Fi91 av Ingvar Eriksson och Peter Weibull
Bernström (m ) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att
revalveringskompensationen till jordbruket skall ske
proportionellt till uppkommen revalveringsförlust
inom respektive sektor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att samråd med
respektive sektor bör ske innan fördelning av
kompensationsbeloppen sker.
1995/96:Fi92 av Lena Klevenås (s) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
sådan ändring av anslagen i proposition 1995/96:150
för år 1997 att utgiftsområde 6 (totalförsvar)
minskas med 1 130 miljoner kronor och att
utgiftsområde 7 (internationellt bistånd) ökas med 1
130 miljoner kronor,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
sådan ändring av anslagen i proposition 1995/96:150
för år 1998 att utgiftsområde 22 (kommunikationer)
avsnitt 17 Kontrollera mot PDF
minskas med 500 miljoner kronor och utgiftsområde 7
(internationellt bistånd) ökas med 500 miljoner
kronor,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
sådan ändring av anslagen i proposition 1995/96:150
för år 1999 att utgiftsområde 6 (totalförsvar)
minskas med 870 miljoner kronor och att
utgiftsområde 7 (internationellt bistånd) ökas med
870 miljoner kronor,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna behovet av en plan för att inom fem år
återupprätta 1 % av BNI till internationellt
bistånd.
1995/96:Fi93 av Alf Svensson och Ingrid Näslund
(kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om fastställande av en
plan för återgång till enprocentsmålet senast år
2001 eller tidigare, beroende på den ekonomiska
utvecklingen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om volymen av
biståndsramen 1997-1998.
1995/96:Fi94 av andre vice talman Görel Thurdin (c)
vari yrkas
1. att riksdagen avslår den av regeringen
föreslagna nedskärningen av det svenska
internationella biståndet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en plan för att inom
fem år åter uppfylla enprocentsmålet.
1995/96:Fi95 av Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik
(fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
medel motsvarande 20 000 av föreslagna 100 000
vuxenstudieplatser tillförs Folkbildningsrådet för
fördelning mellan studieförbund och folkhögskolor.
1995/96:Fi96 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
en grundlig kartläggning och analys behöver göras
för att följa upp effekterna av den ekonomiska
krisen och dess följder i Sverige.
1995/96:Fi97 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om sammanhållna
konsekvensbeskrivningar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om bibehållen
assistansersättning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om försämrat
högkostnadsskydd och utredning av ett utökat
högkostnadsskydd,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om resurser till
kortade vårdköer och resurser till rehabilitering,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om avvisande av
förslaget till sänkning av omställningspensionen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
avsnitt 18 Kontrollera mot PDF
känna vad i motionen anförts om avvisande av
sänkningen av kompensationsgraden i bostadstillägget
samt om höjning av golvet för bostadstillägg,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om innehavet av
fritidsfastighet vid bedömningen av rätten till
bostadstillägg,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om förtidspensioner
m.m. och höjd pensionsålder,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om avvisande av
förslaget till höjt högkostnadssydd för tandvården
samt höjd självrisk m.m.,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om slopade
garantidagar i föräldraförsäkringen samt bibehållen
ersättningsnivå i pappa- och mammamånaderna,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
flerbarnstillägg och höjt barnbidrag.
1995/96:Fi98 av Kerstin Warnerbring (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om företagens
sjuklöneförsäkring.
1995/96:Fi99 av Karin Israelsson m.fl. (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om senareläggning
av löneutbetalningar till statligt anställda samt
riksdagsledamöter.
1995/96:Fi100 av Margareta Andersson och Ingbritt
Irhammar (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
uppföljning.
1995/96:Fi101 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att en
utvärdering genomförs av om de s.k. ALF-medlen
används på det sätt som avses.
Motionsyrkanden med anledning av
proposition 105
1995/96:Kr1 av Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik
(fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att statsbidrag
skall utgå för totalt ca 10 000 extra platser inom
folkhögskolan under höstterminen 1996,
2. att riksdagen beslutar att 72 000 000 kr av
medel avsatta för åtgärder mot arbetslöshet skall
användas för extra platser inom folkhögskolan utöver
regeringens förslag.
1995/96:Kr2 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ett
bibehållande av extra studieplatser för läsåret
1996/97.
1995/96:Kr3 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar att nuvarande utbildningsvolym
för arbetslös ungdom vid folkhögskolorna nästa läsår
bibehålls och förstärks.
1995/96:Kr4 av Sven-Erik Österberg (s) vari yrkas
avsnitt 19 Kontrollera mot PDF
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ett bibehållande av
det extra anslaget för läsåret 1996/97.
1995/96:Kr5 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
extra utbildningsplatser på folkhögskolor.
1995/96:Kr6 av Britt-Marie Danestig-Olofsson m.fl.
(v) vari yrkas
1. att riksdagen till Bidrag till folkbildningen på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1995/96 anvisar ett anslag på 255 000 000 kr,
2. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - beslutar
att anslaget till folkbildningen omfördelas så att
reduceringen av antalet extra utbildningsplatser
sker proportionellt mellan komvux och
folkhögskolorna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om antalet extra
folkhögskoleplatser under första halvåret 1997.
1995/96:Ub7 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen belutar att under anslaget A 9
Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala
skolväsendet m.m. anvisa ett i förhållande till
regeringen minskat anslag med 511 905 000 kr
avseende 35 300 platser inom komvux samt att under
littera A Skolväsendet anvisa 140 000 000 kr
avseende 4 000 platser inom kvalificerad
eftergymnasial yrkesutbildning i enlighet med vad
som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att för
utbildningsplatser motiverade av arbetsmarknadsskäl
anvisa 300 000 000 i enlighet med vad som anförts i
motionen,
3. att riksdagen beslutar att under anslaget B 1
Bidrag till folkbildningen anvisa ett i förhållande
till regeringen minskat anslag med 158 000 000 kr
avseende särskilda kurser för arbetslösa förlagda
till studieförbund och folkhögskolor samt extra
platser inom folkhögskolan i enlighet med vad som
anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar att under anslaget C 46
Övriga utgifter inom grundutbildningen m.m. anvisa
ett i förhållande till regeringen minskat anslag om
173 285 000 kr avseende ett flertal olika
utbildningssatsningar i enlighet med vad som anförts
i motionen,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag om
medel på tilläggsbudget under anslaget E 3
Studiehjälp m.m. avseende elever under 20 år i
basårsutbildning i enlighet med vad som anförts i
motionen,
6. att riksdagen avslår regeringens förslag om
stipendier för genomgången basårsutbildning i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1995/96:Ub8 av Göte Jonsson (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar att medel omfördelas från
anslaget till komvux och tillförs anslaget till
folkhögskolorna i enlighet med vad i motionen
anförts.
avsnitt 20 Kontrollera mot PDF
1995/96:Ub9 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att högskolor
tillförs utbildningsuppdrag som innebär att
sommaruniversitetet blir ett permanent inslag i
högre utbildning i Sverige,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
finansiering av ca 20 000 platser i
sommaruniversitet från sommaren 1997,
3. att riksdagen avslår propositionens förslag om
basårsstipendier om 10 000 kr,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att samtliga
basårsplatser skall förläggas till komvux,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om basår med social
inriktning för män,
6. att riksdagen beslutar att försöket med
aspirantutbildning skall pågå även hösten 1997,
7. att riksdagen beslutar att folkhögskolorna skall
tilldelas medel motsvarande 10 000 platser,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att inte sänka antal
veckor per elev i folkhögskolorna,
9. att riksdagen beslutar att bidraget per elev och
vecka i folkhögskolorna skall sänkas till 1000 kr,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om differentiering
av medel för olika linjer i folkhögskolorna,
11. att riksdagen avslår propositionens förslag om
1 700 platser för försöksverksamhet med kvalificerad
yrkesutbildning tills vidare.
1995/96:Ub10 av Mats Odell m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att antalet
utbildningsplatser på folkhögskolorna med
arbetsmarknadspolitiska medel skall uppgå till 10
000 under höstterminen 1996,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att antalet
utbildningsplatser inom gymnasial vuxenutbildning
med arbetsmarknadspolitiska medel skall uppgå till
42 500 platser under höstterminen 1996,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag till
stipendier till elever som fullgjort studier på
basåret inom komvux,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att kostnad för de
extra utbildningsplatserna på folkhögskolorna och
inom gymnasial vuxenutbildning skall täckas av medel
som föreslagits för stipendier till elever på
basåret i komvux, kvarstående medel under
Arbetsmarknadsdepartementet för pendlingsstöd och
starthjälp samt i övrigt under anslaget A 2
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om sommaruniversitet
för sommaren 1997,
1995/96:Ub11 av Lars Hjertén (m) vari yrkas att
avsnitt 21 Kontrollera mot PDF
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inriktningen av
upphandling av kurser för arbetslösa.
1995/96:Jo16 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari
yrkas
2. att riksdagen på tilläggsbudget för budgetåret
1995/96 anslår ytterligare 50 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit på anslaget Bidrag till viss
verksamhet inom det kommunala skolväsendet till
åtgärder för barn med speciella läs- och
skrivsvårigheter i enlighet med vad som föreslås i
motionen.
Motionsyrkande med anledning av proposition
198
1995/96:Sk45 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
insättaravgifternas storlek.
Proposition 150
I propositionen understryks att regeringens främsta
uppgift är att minska arbetslösheten. Den djupa
lågkonjunkturen, krisen i den finansiella sektorn
och den kraftigt sjunkande sysselsättningen är de
viktigaste orsakerna till sammanbrottet i de
offentliga finanserna och till de påfrestningar på
välfärden som nationen har upplevt sedan början av
1990-talet. Arbetslösheten är en viktig faktor bakom
de ökande inkomstskillnaderna under senare år.
Såvitt nu kan bedömas blir det svårt men inte
omöjligt att nå målet att halvera den öppna
arbetslösheten från 8 % år 1994 till 4 % år 2000.
Kampen mot arbetslösheten kräver en samverkan av
politiken inom flera områden och en medverkan från
hela det svenska samhället.
För det första måste det finnas en god
samhällsekonomisk grund för en hållbar utveckling
och en hög sysselsättning. Sunda statsfinanser och
prisstabilitet är nödvändiga delar av en sådan
grund. Därför är regeringen fast besluten att
fullfölja budgetsaneringen. Att fullfölja saneringen
av de offentliga finanserna är en avgörande
förutsättning för att räntorna skall kunna pressas
ner och för att vårt lands ekonomi varaktigt skall
kunna stärkas. Målen är att stabilisera statsskulden
som andel av BNP år 1996, begränsa underskottet i de
offentliga finanserna till mindre än 3 % av BNP år
1997 och att Sverige skall ha de offentliga
finanserna i balans 1998.
För det andra måste utbildningen förbättras och
byggas ut. Den reguljära utbildningen byggs ut med
100 000 platser i vuxenutbildningen för att ge
människor med låg utbildningsnivå en chans att
förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden.
Samtidigt tillskapas 30 000 nya platser i högskolan.
Denna utbyggnad av vuxenutbildningen och högskolan
avlöser de tillfälliga utbildningsplatser som har
finansierats med arbetsmarknadspolitiska medel.
För det tredje måste villkoren för företagande
förbättras. Sverige behöver fler företag och
avsnitt 22 Kontrollera mot PDF
företagare. Den svenska företagsbeskattningen är
förmånlig vid en internationell jämförelse. Andra
områden behöver förbättras och utvecklas.
Näringspolitikens lokala och regionala roll måste
stärkas. Tillväxten måste komma hela landet till
del. Arbetsmarknadspolitiken måste effektiviseras
ytterligare. Arbetsrätten behöver förändras.
Arbetsrätten måste ha en ändamålsenlig utformning
och spegla en rimlig avvägning mellan löntagarnas
behov av skydd mot godtyckliga och diskriminerande
beslut och företagens behov av att kontinuerligt
kunna anpassa sin organisation och sin arbetsstyrka
till förändrade förutsättningar och behov.
Miljöpolitiken måste få spela en central roll i en
strategi för ökad sysselsättning. Nästa
tillväxtperiod i de moderna ekonomierna kan komma
som ett resultat av just de krav på omställning av
produktion och konsumtion som miljön ställer.
Kretsloppssamhället ger nya jobb och nya företag.
Kommunernas roll i arbetsmarknadspolitiken måste
utvecklas. Ekonomisk brottslighet måste bekämpas.
Kapitalförsörjningen måste förbättras.
För det fjärde krävs ett nytt kontrakt för
samverkan. En bred uppslutning kring kampen mot
arbetslöshet är av avgörande betydelse för
möjligheterna att uppnå en tillfredsställande
tillväxt och sysselsättning. För att så snabbt som
möjligt ta Sverige ut ur massarbetslösheten behövs
därför samverkan inom flera områden:
- Lönebildningen måste förbättras. Sverige måste
även vid väsentligt lägre arbetslöshetsnivåer än den
nuvarande få en lönekostnadsutveckling på god
europeisk nivå. Arbetsmarknadens parter har ansvaret
för att finna former för en lönebildning som bidrar
till att minska arbetslösheten. Regeringen kommer
inom kort att inbjuda arbetsmarknadens parter till
överläggningar för att få deras syn på den framtida
lönebildningen.
- Kommunerna måste medverka till en god utveckling.
I enlighet med en nyligen träffad överenskommelse
utfäster sig kommunförbunden bland annat att verka
för att kommuner och landsting inte höjer skatten
under åren 1997 och 1998 och att de i möjligaste mån
undviker att säga upp fast anställd personal så att
denna inte hamnar i öppen arbetslöshet. Regeringen
åtar sig bland annat att hålla statsbidragen på en
nominellt oförändrad nivå och avvaktar med att
införa ett lagstadgat balanskrav för kommunerna till
år 1999 och för landstingen till år 2000.
- Regeringen avser att fortsätta verka för en bred
uppslutning i Europa för kampen mot arbetslösheten.
Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (EU) ger
därvid nya möjligheter.
Socialdemokraterna och Centerpartiet har sedan våren
1995 samarbetat om den ekonomiska politiken. Detta
avsnitt 23 Kontrollera mot PDF
samarbete har haft en avgörande betydelse för den
politiska stabiliteten och bidragit till sänkta
räntor och stärkt krona. Detta samarbete fullföljs
nu genom en utbildningssatsning, ett förstärkt
saneringsprogram och de i propositionen redovisade
förslagen rörande den ekonomiska politiken,
utgiftstaket, kommunsektorn och tilläggsbudget för
budgetåret 1995/96.
Den sammanlagda effekten av den förda
finanspolitiken genom saneringsprogrammet och den
ekonomiska återhämtningen har hejdat statsskuldens
utveckling och lett till ett dramatiskt minskat
budgetunderskott. Även om utvecklingen av de
offentliga finanserna försämrats jämfört med
prognoserna i höstas, ligger den väl i linje med
beräkningarna i kompletteringspropositionen våren
1995 och i det konvergensprogram som regeringen
överlämnade till EU i juni 1995.
Trots de hittillsvarande framgångarna är
budgetunderskottet och statsskulden fortfarande
mycket stora och sårbarheten vid internationella
kriser finns kvar. Utan tillkommande åtgärder kommer
målen för budgetpolitiken inte att nås fullt ut.
Underskottet i de offentliga finanserna beräknas
till 3,3 % av BNP år 1997 och 0,8 % av BNP år 1998.
Det innebär att det fattas ca 6 miljarder kronor år
1997 och ca 14 miljarder kronor 1998 för att målen
skall nås. Denna situation har föranlett svåra
finanspolitiska överväganden. Finanspolitiken är i
utgångsläget mycket stram och kalkylerna över
utvecklingen av de offentliga finanserna osäkra
samtidigt som det saknas konjunkturpolitiska skäl
för att strama åt finanspolitiken ytterligare.
Det stärker emellertid trovärdigheten för den
ekonomiska politiken om statsmakterna håller fast
vid de mål som har satts upp. Budgetsaneringen måste
därför fortsätta med full kraft. Målen för
budgetpolitiken ligger fast: att stabilisera
statsskulden som andel av BNP 1996, att begränsa
underskottet i de offentliga finanserna till mindre
än 3 % av BNP år 1997 och att Sverige skall ha de
offentliga finanserna i balans år 1998.
Med hänsyn till att de offentliga finanserna även
utan att strama åt finanspolitiken ytterligare
förbättras i snabb takt och att det inte finns några
konjunkturpolitiska skäl att strama åt ekonomin kan
en del av åtgärderna genomföras som
engångsförstärkningar i form av senareläggningar av
inköp och extra inleveranser från statliga
affärsverk och företag. Dessutom finns det
fördelningspolitiska skäl att komplettera
utgiftsneddragningarna med vissa skattehöjningar.
Det framtida utrymmet för skattehöjningar är
emellertid starkt begränsat. Ett stabilt
skattesystem som bygger på sunda principer är en
förutsättning för att möta framtida krav. Därför
avsnitt 24 Kontrollera mot PDF
måste i möjligaste mån täta förändringar i
skattereglerna undvikas. På några områden är dock
fortsatta reformer motiverade. Det gäller
företagsbeskattningen, miljö- och energiskatterna
och skattekontrollen.
I propositionen framhålls att penningpolitiken
bedrivs självständigt av Riksbanken och har som
övergripande uppgift att värna penningvärdet. Den
spelar en viktig roll för att skapa den stabila
samhällsekonomiska miljö som är en av grundpelarna i
regeringens strategi för tillväxt och
sysselsättning. Prisstabilitet stärker möjligheterna
till en god ekonomisk utveckling och gör ett land
mindre sårbart vid oro på de internationella
kapitalmarknaderna.
En stabilitet i växelkursutvecklingen är önskvärd,
men måste för att vara robust underbyggas med låg
inflation och god balans i de offentliga finanserna.
Det är inte aktuellt att knyta kronan till ERM.
Motionerna
Moderata samlingspartiets partimotion
I motion Fi78 (m) konstateras att Moderata
samlingspartiets kritik mot den ekonomiska politiken
och återställarraseriet sedan hösten 1994 har
besannats. I vårpropositionen tvingas regeringen nu
skriva ner tillväxtprognosen kraftigt för andra
gången på bara ett halvår. Sannolikheten är
betydligt större att tillväxten helt upphör än att
vi skulle komma i närheten av ens de blygsamma
genomsnittstal som Sverige uppnådde under 1980-
talet. Och än värre: regeringen fortsätter på den
inslagna vägen som om ingenting hade hänt. Till det
kommer att regeringen också misslyckats i fråga om
saneringen av de offentliga finanserna. De alltför
optimistiska prognoserna och alltför snäva
marginalerna har lett till högre räntor under längre
tid.
I propositionen saknas såväl strategi som konkreta
åtgärder för att komma till rätta med
arbetslösheten. Regeringen väjer för att sätta mål
för den totala arbetslösheten. Den tvingas dessutom
redan nu överge sitt eget mål att halvera den öppna
arbetslösheten fram till år 2000. För att detta i
sig alltför begränsade mål skall kunna uppnås
hänvisar regeringen sig själv till statistiska
manipulationer.
Sverige befinner sig åter i en utförslöpa.
Förbättringen av statsfinanserna kan inte dölja det
faktum att de strukturella problemen förvärras och
att stagnationen fortsätter.
I motionen understryks att de reella och
långsiktiga ekonomiska problem som vårt land möter
bara kan avhjälpas genom en kraftig kursomläggning
över hela det politiska fältet. Öppenheten för
företagande och näringsliv måste öka, om välståndet
skall växa snabbare. Bara genom en politik som
stimulerar arbete, förtagande och investeringar kan
utvecklingskraften återfinnas. Att återskapa dessa
avsnitt 25 Kontrollera mot PDF
välståndsbildande drivkrafter kommer att vara den
viktigaste nationella utmaningen under åtskilliga år
framöver. Sverige måste bli det socialt rörliga
samhälle där individen och familjen är starka och
genom egna insatser kan bygga sig en bättre
tillvaro. Det skapar, tillsammans med förvissningen
om att det finns ett gemensamt stöd när det behövs,
en ny trygghet.
Skall denna politik lyckas måste bl.a. följande
villkor uppfyllas:
- Samhällsekonomisk stabilitet är en nödvändig
förutsättning för att bryta stagnationen. Det
förutsätter i sin tur att saneringen av
statsfinanserna fullföljs, att statsskulden slutar
öka och att utgifterna pressas tillbaka till en nivå
som är långsiktigt förenlig med inkomstnivån vid ett
rimligt skattetryck. Det förutsätter vidare att
inflationen också i fortsättningen hålls nere - även
vid en tillväxt klart högre än genomsnittet under
1980-talet.
- Saneringen av statsfinanserna måste understödja
tillväxtpolitiken och inte försvåra den.
Skattehöjningar motverkar de positiva effekterna av
den räntenedgång som följer av minskade underskott i
de offentliga finanserna. Därför måste
saneringspolitiken framför allt ta sikte på att
begränsa statens och kommunernas utgiftsåtaganden.
- Besparingarna måste därtill ha en sådan inriktning
att de bidrar till hela ekonomins liberalisering och
syfta till att stärka incitamenten för arbete,
sparande, investeringar och företagande. Lägre
offentliga utgifter innebär i sig ett större utrymme
för näringslivet att växa, men vissa
utgiftsnedskärningar ger större utrymme och bättre
stimulans för tillväxtavgörande faktorer som
företagande och arbete än andra.
- Det är inte likgiltigt vilka offentliga utgifter
som minskas. Där stat och kommun har grundläggande
uppgifter måste stat och kommun stå starka. Det
gäller sådana gemensamma åtaganden som att hjälpa
dem som genom handikapp, olyckor eller allvarlig
sjukdom inte kan klara sig själva, men det gäller
också sådant som enbart kan skötas gemensamt, som
försvar och rättsväsende.
I motionen föreslås en stramare finanspolitik, ett
utgiftstak som understiger regeringens med 94
miljarder kronor 1999. Motionärerna visar därmed
hur en politik för saneringen av statsfinanserna kan
uppfylla både de krav som måste ställas på
kortsiktig stabilitet och kraven på en långsiktigt
strukturell anpassning av svensk ekonomi. Det ger
Sverige, dess medborgare och företag,
förutsättningar för framåtskridande som är
jämförbara med vår omvärld.
Den föreslagna inriktningen av finanspolitiken
medför en budgetsaldoförstärkning som är 9 miljarder
kronor starkare än regeringens 1997 och 12 miljarder
avsnitt 26 Kontrollera mot PDF
kronor starkare 1998. 1999 skulle detta
budgetalternativ, inklusive skattesänkningar om
drygt 60 miljarder, vara 9 miljarder kronor starkare
än regeringens.
I motionen konstateras att såväl finans- som
penningpolitiken dessutom har blivit mer
normbaserad, i detta ords verkliga bemärkelse, under
senare år. Den nya budgetprocessens syfte var detta,
och riksdagen har ställt sig bakom riksbankens norm
för den årliga inflationen på 2 procent (+/- 1
procentenhet). Denna utveckling mot en mer
normbaserad finans- och penningpolitik ser
motionärerna som någonting mycket positivt. Man
anser dock att mer återstår att göra. Så som
regeringen valt att tillämpa budgetprocessen har den
blivit betydligt mindre stram vilket därmed också
gäller inriktningen av finanspolitiken.
En rad strukturella förändringar föreslås i
motionen, som tar sikte på att stärka
förutsättningarna för ekonomisk tillväxt.
Ett av Sveriges mest akuta problem är
skattetrycket, som uppgår till 53 % av BNP. Med
matematisk nödvändighet kommer den tyngsta
skattebördan därmed att bäras av vanliga löntagare.
Därför föreslås att skatten på arbete - främst för
låg- och medelinkomsttagare - sänks med 43 miljarder
kronor, på företagande med 13,5 miljarder kronor och
på boende med 2 miljarder. Därtill kommer smärre
förändringar som netto ger 1,5 miljarder kronor i
lägre skatt.
I motionen läggs också fram en rad förslag i syfte
att fullfölja den borgerliga strategin för ekonomisk
tillväxt. Förslagen rör åtgärder för avreglering,
privatisering, skärpt konkurrens- och stimulans av
den enskilda tjänstesektorns expansion. I motionen
föreslås också en omfattande satsning på utbildning
och forskning, privatisering, skärpt konkurrenstryck
och stimulans av den enskilda tjänstesektorns
expansion och inte minst en omfattande satsning på
utbildning och forskning.
En hel del av dessa förslag berör kommunerna.
(Kommunfrågorna behandlas längre fram i
betänkandet.)
Åtgärder på här redovisade områden har, menar
motionärerna, alla det gemensamt att de bidrar till
att skapa nya arbeten och därmed en minskad
arbetslöshet. Sverige är i den värsta
arbetslöshetskrisen sedan 1930-talet. Utan radikala
reformer på arbetsmarknaden kommer arbetslösheten
att permanentas på dagens nivåer, vilket betyder att
i runda tal en femtedel av befolkningen kommer att
sakna riktiga arbeten. Därför måste en rad
avregleringar och liberaliseringar genomföras för
att underlätta för företagen att nyanställa och
minska risktagandet vid anställningar. Dessa krav
kommer att utvecklas i en separat motion i
anslutning till regeringens
sysselsättningsproposition.
avsnitt 27 Kontrollera mot PDF
En viktig del i en tillväxtfrämjande politik är
också att avvisa tanken på att inleda en förtida
avveckling av kärnkraften. En förtida avveckling
skulle vara rent partipolitiskt motiverad och
innebär att regeringen sätter sådana överväganden
framför levnadsstandard och trygghet.
Avslutningsvis framhålls i motionen att Sverige
behöver en ny politik som tar tillvara medborgarnas
vilja att arbeta, spara och satsa för framtiden. Det
handlar om en modernisering och en liberalisering av
samhällslivet, om att stat och kommun tar ett steg
tillbaka och medborgarna ett steg framåt.
Förutsättningen för en sådan förnyelse är ett
politiskt skifte - en ny politik för en ny tid.
Folkpartiet liberalernas partimotion
I motion Fi79 (fp) framhålls att den allt
överskuggande uppgiften i svensk politik är att ge
fler människor möjlighet till arbete.
Fortsätter den nuvarande utvecklingen hotar Sverige
att bli ett fyrafemtedelssamhälle där majoriteten
visserligen har jobb och klarar sig hyggligt, men en
stor minoritet på omkring 20 procent av befolkningen
hamnar utanför. Med en femtedel av arbetskraften
utan jobb riskerar vi dessutom att bli kvar i det
träsk av ekonomiska problem vårt land nu befunnit
sig i under många år, med ständiga nedskärningar i
välfärden som följd. Det värsta som kan hända är att
vi börjar acceptera den höga arbetslösheten. På
många håll i samhället börjar man nu allt mer att
acceptera att en hög arbetslöshetsnivå är
oundviklig. En sådan inställning kan aldrig
accepteras. Det är motionärernas bestämda
uppfattning att arbetslösheten går att bringa ned
med hjälp av en klok och samlad politik för
tillväxt, kombinerad med en offensiv
arbetsmarknadspolitik.
I motionen redovisas Folkpartiets alternativ till
regeringens politik. Det består av tre delar: ett
"jobbpaket" med tillväxtåtgärder, ett
"rättvisepaket" med vissa fördelningspolitiska
förslag och ett "finansieringspaket" för att
finansiera åtgärderna och sanera statsfinanserna.
Alla delarna förutsätter fortsatt låg inflation i
enlighet med Riksbankens mål.
Jobbpaketet syftar till att parera den nödvändiga
finanspolitiska åtstramningen med tydliga
tillväxtsignaler från statsmakterna. Det består av
kraftigt sänkta skatter på företagande och
kapitalbildning, förenklad arbetsrätt, försök att
stimulera hushållstjänster som en ny arbetsmarknad,
ansatser till en ny process för lönebildning, en mer
genomtänkt kompetenspolitik, en skärpt
konkurrenspolitik m.m.
Rättvisepaketet utgår från att särskilt utsatta
grupper måste försvaras i besparingstider.
Nedskärningen av u-landsbiståndet är oacceptabelt.
Motionärerna anser att barnbidraget och
avsnitt 28 Kontrollera mot PDF
flerbarnstillägget måste höjas eftersom
fördelningsstudier visat att barnfamiljerna drabbats
hårt av de senaste årens nedskärningar. Även
ansträngningarna att bevara en god miljö i Sverige
kan ses som en rättvisefråga. Det vore orättvist att
lämna en stor miljöskuld till kommande generationer.
Därför måste, anser motionärerna, mer göras nu för
att bekämpa de stora miljöhoten.
Finansieringspaketet syftar till att
statsfinanserna snarast måste komma i balans, bland
annat för att den fortfarande alltför höga räntan
skall kunna pressas ner ytterligare. Statens
lånebehov måste pressas ner ytterligare för att
säkerställa att statens budgetunderskott kan vara
eliminerat till 1998.
När det gäller den allmänna inriktningen av den
ekonomiska politiken anges följande huvudpunkter i
motionen.
Den fortsatta saneringen av statsfinanserna för att
skapa budgetbalans 1998 kräver större
säkerhetsmarginaler i finanspolitiken. Samtidigt
krävs att saneringspolitiken har en sådan inriktning
att tillväxten främjas. Detta kan ske genom
nedskärningar i företagssubventionerna, högre
matmoms, försäljning av statliga företag, nej till
den nya ROT-satsningen m.m.
Nyföretagandet och näringslivets expansion är en
avgörande faktor för ökad tillväxt.
Om Sverige skall bli en företagarnation krävs det
en mycket grundläggande kulturförändring.
Hundratusentals människor måste känna att det är
mödan värt att starta ett nytt eget företag eller
att investera för att ett redan existerande företag
skall expandera. Det finns, menar motionärerna,
ingen annan faktor i svensk ekonomi som skulle
betyda mer för tillväxten av nya jobb som
etablerandet av flera företagare. Nyligen har
undersökningar gjorts som visar att det finns en
stor potential för att starta fler företag i
Sverige. Folkpartiet har i skilda sammanhang lagt
fram en rad förslag som skulle främja företagande.
De handlar om sänkta arbetsgivaravgifter, förbättrad
riskkapitalförsörjning genom avskaffad
dubbelbeskattning, förenklad arbetsrätt m.m.
För att tvinga tillbaka arbetslösheten måste
regeringen också vara inriktad mot att pröva nya
grepp i kampen mot arbetslösheten. Exempel på
åtgärder som utan dröjsmål bör övervägas är att
stimulera hushållstjänster genom lägre skatt, att
pröva ett mindre krångligt system att anställa inom
sektorn för hushållstjänster samt att ge människor
"mitt i livet" chans till ett startkapital för
kompetensutveckling eller företagande.
En viktig uppgift för den ekonomiska politiken för
att stärka Sveriges långsiktiga utvecklingskraft är
att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och
samtidigt finna åtgärder som möjliggör en ur
avsnitt 29 Kontrollera mot PDF
samhällsekonomisk synvinkel fungerande lönebildning.
I motionen betonas att det är parterna på
arbetsmarknaden som har det yttersta ansvaret för
att problemen med lönebildningen löses. Samtidigt
påpekas att maktbalansen mellan parterna har rubbats
genom politiska beslut och att det krävs politiska
beslut för att återskapa den. Motionärerna hänvisar
till att Folkpartiet genom åren fört fram ett antal
förslag som ligger inom det politiska systemets ram
att ta beslut om. Dit hör t.ex. ett skattesystem som
gör att det lönar sig att arbeta och utbilda sig.
Att återställa grundtankarna i den stora
skattereformen är mycket angeläget. En allmän
arbetslöshetsförsäkring finansierad med egenavgifter
skulle dels ge individen ett verkligt val om han
eller hon vill tillhöra en fackförening eller ej,
dels öka motivationen för arbetstagarna att inte
medverka till löneavtal som höjer arbetslösheten.
Det är också viktigt att motverka den utveckling som
nu tycks vara på gång där facken, förutom a-kassan,
skall administrera kollektiva tilläggsförsäkringar
på t.ex. sjukförsäkringsområdet. Förändringar i
arbetsrätten som dels gör den mera lättadministrerad
för småföretagare, dels stärker individens ställning
är angelägna.
De nya utvecklingstendenserna på arbetsmarknaden
ställer krav på förändring av lagstiftningen. Det
var, som motionärerna ser det, ett svårt misstag av
den socialdemokratiska regeringen att av rena
demonstrationsskäl avskaffa den sittande
arbetsrättskommittén och ersätta den med ett arbete
i korporativistiska former. I motionen krävs att en
parlamentarisk arbetsrättskommitté återinrättas med
uppgift att snabbt komma med förslag på bl.a. de
områden som här nämnts. Ett minimikrav är därvid att
staten är neutral mellan fack och arbetsgivare i
utformningen av lagar och regler.
När det gäller arbetsmarknadspolitikens utformning
framhålls i motionen att projektanställningar,
uppdragsjobb och olika former av tidsbegränsade
förordnanden står för en allt större andel av de nya
jobben. Mycket talar för att de fasta jobben, i en
inte alltför avlägsen framtid, kan bli en mindre
vanlig anställningsform. En fortsatt utveckling i
denna riktning innebär att det kan bli vanligt att
byta arbete flera gånger under yrkeslivet, med
mellanperioder av arbetssökande eller utbildning.
Arbetsmarknadspolitikens uppgift att underlätta
yrkesmässig och geografisk rörlighet accentueras då
ytterligare. För utvecklingen av nya företag och nya
branscher är rörligheten avgörande. Att öka
rörligheten på arbetsmarknaden är och förblir
arbetsmarknadspolitikens långsiktigt viktigaste
uppgift. Det underlättar framväxten av nya företag
avsnitt 30 Kontrollera mot PDF
och nya branscher. Utbildningsinsatser är det
lämpligaste instrumentet för att underlätta främst
yrkesmässig rörlighet. I motionen redovisas de krav
som måste ställas på utbildningspolitiken för att
denna tillsammans med en reformerad
arbetsmarknadspolitik bl.a. skall lämna sitt bidrag
till en ökad sysselsättning.
Av mycket goda skäl planerar EU sedan flera år
tillbaka för ett närmare valutasamarbete mellan
medlemsländerna (EMU). Det är angeläget att minska
risken för att de europeiska valutorna utsätts för
valutaspekulation, liksom att minska de s.k.
transaktionskostnaderna vid handel. Folkpartiet har
i detta sammanhang många gånger gjort klart att
partiet tror på europeiskt valutasamarbete och att
ett beslut bör fattas om svenskt EMU-medlemskap.
Samtidigt har man emellertid också gjort klart att
det finns risker med att Sverige går med innan vi
anpassat den svenska ekonomins funktionssätt till de
krav ett sådant samarbete ställer. För närvarande
kan man inte, enligt motionärerna, vara säker på att
det kan ske till den 1 januari 1999. Men det är
viktigt att Sverige gör allt vad som står i vår makt
för att möjliggöra ett inträde så snart som möjligt.
I motionen varnas för att om Sverige väljer att stå
utanför EMU en tid sedan projektet rullat i gång
kommer utanförskapet att ha sitt pris. För att
minimera det är det viktigt att saneringen av svensk
ekonomi drivs med all kraft.
Vänsterpartiets partimotion
I motion Fi80 (v) framhålls att kampen mot
arbetslösheten och för en ökad sysselsättning måste
vara det överordnade målet för den ekonomiska
politiken. För detta syfte krävs enligt
Vänsterpartiet en politik som utgår från följande:
- Miljöomställning av produktion och konsumtion,
bl.a. genom skatteväxling, styrande regelsystem och
stimulanser via miljöfonder.
- En politik för att stärka utvecklingskraften i
näringslivet. Svenskt näringsliv måste utvecklas för
att motsvara sociala behov och framtidens krav.
Vänsterpartiet framlägger i motionen konkreta
förslag på åtgärder för kompetenshöjning i
arbetslivet och ökade satsningar på utbildning. Det
kommer att behövas stöd till nyföretagande och
mindre företag genom skattelättnader och
kreditsubventioner. Sverige behöver en aktiv
arbetsmarknadspolitik med tonvikt på stimulanser och
stöd till de arbetssökande i stället för negativa
åtgärder riktade mot de arbetslösa. I det
sammanhanget måste insatser för kvinnor som av
strukturella skäl ställts utanför arbetsmarknaden få
särskild uppmärksamhet.
- En medveten strategi för en successiv kortare
arbetsdag med inriktning på sextimmarsdagen.
Samhället skall stödja denna process genom sänkta
avsnitt 31 Kontrollera mot PDF
arbetsgivaravgifter för försök med kortare
arbetsdag.
Vänsterpartiet gör bedömningen att ett riktat
sysselsättningspaket omfattande minst 20 miljarder
kronor måste utarbetas och antas av riksdagen.
Paketet riktas främst mot fyra områden:
näringspolitiken, kommunsektorn, miljöomställningen
och arbetsmarknadspolitiken. Åtgärderna måste verka
på många plan och omfatta såväl skattestimulanser,
investeringsstöd som andra åtgärder för en uthållig
utveckling. Av vikt är att ett grönt
investeringsprogram genomförs. Programmet skall
bl.a. omfatta ekologiskt byggande, biobränsleteknik
och energieffektiviserande åtgärder.
Vänsterpartiet vidhåller sina tidigare förslag om
ett ökat ekonomiskt utrymme för den gemensamma
sektorn och då främst för kommunsektorns
tjänsteproduktion, dvs. satsningar på vård, omsorger
och utbildning genom sänkta arbetsgivaravgifter inom
en ram på minst 5 miljarder kronor. I motionen
betonas att Vänsterpartiet har en helt annan syn än
regeringen och de borgerliga partierna på den
offentliga sektorns betydelse i ekonomin. Den
offentliga sektorn spelar en mycket viktig roll för
att befrämja förnyelse i näringslivet och stimulera
den ekonomiska tillväxten. En aktiv
fördelningspolitik har också mycket positiva
återverkningar på den ekonomiska utvecklingen.
Socialt och ekonomiskt trygga människor är starka,
ansvarstagande och initiativrika. De är också
konsumtionsbenägna. I motionen framhålls att
Vänsterpartiet alltid har hävdat att en social
politik som omfördelar från välbeställda till mindre
välbeställda grupper stimulerar ekonomin och
förbättrar resursutnyttjandet.
En starkare sysselsättningsutveckling i privat
sektor är nödvändig om vi ska kunna förbättra den
offentliga ekonomin. I ett läge där industrisektorn
effektiviseras och sysselsätter allt färre personer
måste den privata tjänstesektorn öka väsentligt om
arbetslösheten skall kunna pressas ned till rimliga
nivåer. Lönekostnaderna är ofta en större andel av
produktionskostnaderna i tjänstesektorn än i andra
sektorer och Vänsterpartiet föreslår därför att man
överväger riktade arbetsgivaravgiftssänkningar för
såväl kommunal som privat tjänstesektor. Detta kan
för privat tjänstesektor, i likhet med
Vänsterpartiets förslag på den kommunala sidan, ske
inom en ram på 5 miljarder kronor. Motionärernas
uppfattnng är att en sänkning av avgifter för att
stimulera till sysselsättningsökningar inom den
privata tjänstesektorn främst skall rikta sig till
de områden där även kvinnor utifrån sin kompetens
och utbildning kan erbjudas sysselsättning. Den
exakta tekniska utformningen av stödet bör utredas.
avsnitt 32 Kontrollera mot PDF
Kortsiktigt föreslår Vänsterpartiet något större
insatser för arbetsmarknadspolitiska åtgärder för
att få människor i aktivitet i stället för att hamna
i passivt bidragsberoende. Bl.a. är insatser för
kompetensutveckling nödvändiga för att få ner
arbetslösheten och stärka svensk ekonomi. I motionen
förordas ett obligatoriskt lagstadgat system för
finansiering av utbildning i företaget.
När det gäller finanspolitikens utformning avvisar
Vänsterpartiet förslagen till utgiftstak. En sådan
konstruktion förhindrar, menar motionärerna, en
sysselsättningsbefrämjande ekonomisk politik. Ett
avvisande av utgiftstaket innebär inte ett
övergivande av ståndpunkten att en fortsatt
budgetsanering är nödvändig för att stärka svensk
ekonomi, minska arbetslösheten och säkra välfärden.
Motionärerna anser att finanspolitiken är
tillräckligt stram och att några ytterligare
besparingar inte behövs. Det går att hålla fast vid
budgetsaneringsprogrammet på 114 miljarder kronor
och ändå uppnå en balans i statsbudgeten år 1998
eller senast år 1999. Detta mot bakgrund av
framgångarna med de hittillsvarande
budgetförstärkningarna. Vänsterpartiets politik har
enligt motionärerna också en betydligt starkare
tillväxt- och sysselsättningsinriktning. Den
inriktning penningpolitiken fått efter det att
Riksbanken successivt börjat sänka reporäntan,
kommer att ge utdelning i en starkare aktivitet på
hemmamarknaden, och en fallande nivå på de statliga
ränteutgifterna. En starkare tillväxt har redan
bidragit till en kronförstärkning under det senaste
året som också medfört att statens räntebördor
minskat. De i motionen angivna riktlinjerna kommer
att stärka hemmamarknaden, ge en starkare ökning av
den privata konsumtionen och en snabbare minskning
av sparkvoten. Det går därför att uppnå målen om
balans i statsbudgeten 1998 utan att utöka
budgetsaneringsprogrammet med de ytterligare 12
miljarderna.
Motionärerna delar inte regeringens uppfattning om
behovet av en mer självständig riksbank.
Penningpolitiken skall vara direkt underordnad
riksdag och regering. Regeringen bör få ansvaret för
växelkurspolitiken. Målsättningen för
penningpolitiken kan inte begränsas till
prisstabilitet. Det krävs enligt motionärerna en
bättre samordning av finans- och penningpolitiken.
Precis som LO menar Vänsterpartiet att såväl
sysselsättnings- som inflationsmål skall ligga till
grund för penningpolitikens inriktning.
I motionen understryks att det går att förena en
politik för att hålla tillbaka inflationen och
minska arbetslösheten.
Vidare framhålls vikten av att penningpolitiken
inriktas på fortsatta räntesänkningar. Det finns med
avsnitt 33 Kontrollera mot PDF
tanke på den mycket låga inflationen förutsättningar
för fortsatt kraftiga räntesänkningar. Med en
lättare penningpolitik och fortsatta räntesänkningar
skapas förutsättningar för högre tillväxt, lägre
arbetslöshet och därmed ett starkare förtroende för
svensk ekonomi. Den bakomliggande ideologin i
vårpropositionen är som motionärerna ser det helt
inriktad på ett EMU-deltagande, vilket framgår av
att man nu tydligare än tidigare framhäver
huvudmålsättningen att få ner de offentliga
utgifterna. Detta är också kärnpunkten i EMU-
projektet. Vänsterpartiet avvisar regeringens
inriktning på att knyta kronan till ERM år 1998 som
ett första steg inför ett EMU-inträde år 1999.
Miljöpartiet de grönas partimotion
I motion Fi81 (mp) anförs att Sverige behöver en
grön ekonomisk politik. Det innebär att den
ekonomiska politiken under de kommande tre åren
särskilt bör inriktas mot följande mål:
- Miljöskuldsökningen skall upphöra senast år 1999
och därefter skall miljöskulden minskas. Det kräver
långtgående miljökrav, miljöanpassning av
skattesystemet och betydande satsningar på miljön
inom både offentlig och privat sektor.
- En rättvisare och mer solidarisk fördelning av
såväl tillgångar som besparingar skall uppnås med en
stark fördelningspolitik, bl.a. genom lägre
ersättningar och bidrag till medel- och
höginkomsttagare, färre besparingar på subventioner
till ekonomiskt och socialt klämda människor och
mindre ersättningar och bidrag till företag.
- Den öppna arbetslösheten skall minskas till under
4 % år 2000, bl.a. genom sänkt arbetstid, minskad
beskattning av arbete, statliga
investeringssatsningar till gröna jobb inom bl.a.
kultur-, kommunikations- och energiområdena och
genom att skapa bättre förutsättningar för främst
små och medelstora företag.
- Enskilda människors ekonomiska självtillit skall
stegvis stärkas genom brutet tak och grundskydd i
socialförsäkrings- och pensionssystemen, lägre
beskattning av arbetet och högre miljöskatter, ökat
inflytande i den demokratiska processen och i
offentliga angelägenheter m.m.
- Underskottet i den offentliga sektorns finansiella
sparande skall uppgå till högst 3 % av BNP 1997 och
balans nås år 1998. Från år 1999 bör även
statsbudgeten vara i balans så att statsskulden kan
börja minska.
- Realräntorna skall pressas ner mot hälften bl.a.
genom bibehållna låga kostnadsökningar, fullföljd
statsfinansiell sanering och utgiftskontroll, samt
en bättre fungerande och mer dynamisk arbetsmarknad.
- Förutsättningar skall skapas för en växande privat
sektor med fler små, medelstora eller kooperativa
företag. Detta skall ske så att ett resurs- och
avsnitt 34 Kontrollera mot PDF
energieffektivt produktionssätt främjas och
sysselsättningen ökar.
I motionen framhålls särskilt betydelsen av att
miljökraven måste ses som en av de viktigaste
drivkrafterna för en hållbar ekonomisk utveckling.
De skapar ett förändringstryck som leder till
effektivare och mer ekonomisk användning av både
naturresurser och arbetskraft. Miljöbranschen är i
sig en viktig tillväxtbransch med stora och växande
möjligheter i framtiden. Genom en s.k. grön
skatteväxling skapas förutsättningar för minskad
miljöskuld, ökad livskvalitet och fortsatt välfärd.
I tillväxtpropositionen från i höstas erkändes också
att traditionell tillväxtfixerad politik i praktiken
kommit att ske på miljöns bekostnad. I det s.k.
konvergensprogrammet som regeringen inlämnat till EU
har miljömålet liksom bekämpningen av arbetslösheten
ställts upp som två tillkommande krav jämsides med
konvergenskriterierna. Avsikten var att riksdagen
skall bedöma om målen att minska arbetslösheten och
minska miljöskulden tillgodosetts i samband med
eventuellt beslut om Sverige skall gå med i EMU:s
tredje fas eller ej. I den uppföljning av
konvergensprogrammet som bifogats till
vårpropositionen finns emellertid ingen uppföljning
vad gäller miljöfrågorna med. Därmed försvåras
riksdagens bedömning av hur konvergensprogrammet
uppfylls. Regeringen måste därför återkomma till
riksdagen med en analys av miljökonsekvenserna av
konvergensprogrammet. Dessutom bör regeringen som en
del i uppföljningen av konvergensprogrammet lägga
fram en plan eller åtgärdsprogram som tillgodoser
kravet på att miljöskulden skall minskas.
I motionen ställs krav på att nya konkreta miljömål
och aktionsplaner nu läggs fram i riksdagen. Den
gröna skatteväxlingen måste påskyndas. Resultaten av
arbetet med gröna räkenskaper i ekonomin måste
utnyttjas i högre grad i budgetarbete och ekonomisk
planering i staten. En rad omprioriteringar behöver
göras inom den statliga budgeten. En förbättrad
miljölagstiftning måste snart bli verklighet.
Sverige måste åter bli pådrivande och föregångare i
internationella sammanhang vad gäller miljöpolitik.
Finanspolitiken måste inriktas på att snabbt sanera
statens finanser och skapa förutsättningar för en
växande privat sektor med fler små, medelstora eller
kooperativa företag. Detta skall ske så att resurs-
och energieffektiva produktionssätt främjas och
sysselsättningen ökar. Arbetslösheten medför mycket
stora kostnader för samhället, staten och de
drabbade. Bekämpningen av arbetslösheten måste
därför, jämte bekämpningen av miljöskulden, vara en
viktig del i finanspolitiken.
I motionen föreslås därför en skatteväxling där
avsnitt 35 Kontrollera mot PDF
skatt på arbete ersätts med skatt på energi och
miljö. Därigenom stimuleras tjänste- och
miljörelaterade sektorer av ekonomin.
Besparingar i den offentliga sektorn bör göras, men
får inte ske så att de slår ut förutsättningarna för
ett jämlikt och gott samhälle. I motionen görs
bedömningen att hushållens sparkvot inte kommer att
sjunka så mycket som regeringen förutsätter. Det
betyder att den inhemska konsumtionen inte kommer
att öka i den takt som regeringen förutspår. För att
kompensera en sådan utveckling föreslår motionärerna
en mer aktiv fördelningspolitik och ökade resurser
till kommunsektorn. Dessa åtgärder ger ett större
ekonomiskt utrymme främst till grupper med små
ekonomiska, marginaler, som är mer
konsumtionsbenägna.
Det höga ränteläget och den måttliga kronkursen har
sin grund i omvärldens förväntningar på svensk
ekonomi, och då spelar den stora och fortfarande
växande statsskulden en stor roll. Men även
återkommande oro och spekulationer på den snabbt
växande internationella penning- och valutamarknaden
torde bidra till att driva upp ränteläget och pressa
ned kronkursen. De gröna har i olika sammanhang
påpekat att spelregler som dämpar de allra värsta
spekulativa svängningarna bör införas på den
internationella penning- och valutamarknaden. Ett
steg som redan nu bör tas är att regeringen inrättar
en parlamentarisk kommitté med uppgift att ta fram
förslag till hur penning- och valutamarknaden kan
genomlysas och ges bättre informella eller formella
spelregler. En sådan kommitté bör också i övrigt
undersöka penning- och valutamarknadens nuvarande
funktionssätt och effekter på samhällsekonomin.
Riksbanken skall i högre grad än hittills stödja
den långsiktiga ekonomiska politik som riksdagen
beslutat. Övergripande krav att minska miljöskulden
och arbetslösheten skall vara centrala. Det är
motionärernas uppfattning att riksdagen i lag skall
fastställa att Riksbankens mål skall vara att stödja
den långsiktiga ekonomiska politiken. Riksdagen bör
också genom lag fastställa Riksbankens
penningpolitiska mål. Det skall vara att bibehålla
en prisstabilitet på god europeisk nivå. Avgörande
förändringar i den valutapolitiska regimen som t.ex.
en eventuell anslutning till ERM, måste, anser
motionärerna, beslutas av regeringen i stället för
Riksbanken. När det gäller Sveriges anslutning till
EMU understryker motionärerna att ett beslut om
detta måste avgöras genom en folkomröstning.
Regeringen har satt upp målet att halvera den öppna
arbetslösheten från 8 % 1994 till 4 % år 2000. I
propositionen finns dock enligt motionärerna få
konkreta förslag på hur detta skall gå till.
avsnitt 36 Kontrollera mot PDF
Motionärerna ser den i propositionen föreslagna
utbildningssatsningen som viktig. Särskilt positivt
är att tillfälliga arbetsmarknadsåtgärder nu
överförs till långsiktig förstärkning av reguljär
utbildning. Det räcker emellertid inte, menar
motionärerna, som medel för att minska
arbetslösheten. För att nå resultat måste
arbetslösheten minskas genom att arbetstiden
förkortas, skatter på arbete sänks och genom att
satsa på gröna jobb. Det är i detta sammanhang av
stor vikt att personalneddragningarna inom kommuner
och landsting begränsas.
Kristdemokraternas partimotion
Årtionden av missgrepp i den ekonomiska politiken, i
kombination med den mycket djupa lågkonjunkturen i
början av 90-talet, har, sägs det i motion Fi82
(kds) gjort förutsättningarna för att bedriva en
framgångsrik ekonomisk politik ytterst svåra. De
offentliga finanserna har krävt en hård åtstramning,
vilket särskilt hårt drabbat grupper i samhället som
redan tidigare hade det sämre ställt. I motionen
kritiseras den socialdemokratiska regeringen för en
felaktig fördelningspolitisk profil vid saneringen
av statsfinanserna och man noterar med besvikelse
att regeringen med vårpropositionen även
fortsättningsvis förtjänar kritik på detta område.
Den ekonomiska politiken måste utformas så att en
bättre fördelningsprofil än regeringens skapas
samtidigt som en ökad satsning på offensiva åtgärder
genomförs för att nå en ökad tillväxt. För att den
svenska ekonomin långsiktigt ska kunna utvecklas så
att välfärden garanteras och arbetslösheten
minimeras är flera åtgärder av långsiktig och
strukturell natur nödvändiga. Det främsta hotet mot
en rättvis fördelning är arbetslösheten. Därmed blir
också den enskilt viktigaste fördelningspolitiska
åtgärden att skapa förutsättningar för nya jobb.
Skall vi vända trenden och långsiktigt få ner
arbetslösheten måste, menar motionärerna, regeringen
våga se den svenske familjeföretagaren som en
strategisk tillgång som måste värnas och stimuleras.
Det räcker inte att i regeringsförklaringar och i
propositioner endast tala om vikten av ett ökat
företagande. Något måste också visa sig i praktisk
handling.
I motionen understryks att målet för den ekonomiska
tillväxten, måste vara att ge möjlighet till ett
bättre liv för fler, ökad välfärd och livskvalitet.
Ekonomisk tillväxt får inte ske på bekostnad av
andra människor eller miljön. En förutsättning för
att göra verklighet av den sociala och ekologiska
målsättningen är goda statsfinanser. Den ekonomiska
saneringen är därför en prioriterad uppgift, men den
måste ske parallellt med att skapa fundamentala
tillväxtförutsättningar. Individuellt sparande
avsnitt 37 Kontrollera mot PDF
behövs och skall premieras.
Nästan alla är i dag överens om att de nya jobben
måste skapas i den privata sektorn. Ett gynnsamt
klimat för små- och nyföretagande är därför av
största vikt inför 1990-talets kamp mot den höga
arbetslösheten och därigenom också för sanering av
statsfinanserna.
I dag råder, enligt motionärerna, flera obalanser i
svensk ekonomi som hindrar utvecklingen mot en sund
ekonomi. Obalansen mellan privat och offentlig
sektor kan till en viss del åtgärdas genom att
ytterligare effektivisera och renodla den offentliga
sektorn. Viktigast är emellertid åtgärderna för att
radikalt öka den privata sektorns andel av ekonomin.
Obalansen mellan stora och mindre företag kan bara
rättas till om de små och medelstora företagen kan
växa och placeras i fokus och ges avsevärt bättre
villkor. Obalansen mellan den gamla generationens
och den nya generationens företag kan avhjälpas om
Sverige främjar utvecklingen av ny teknik, högre
utbildning och bättre infrastruktur. Gemensamt för
dessa åtgärder är att de på olika sätt verkar
tillväxthöjande.
Insikten om att endast den privata sektorn kan
skapa den expansion av samhällsekonomin och den
ökning av det totala antalet arbetstillfällen som
Sverige så väl behöver innebär, menar motionärerna,
att man måste föra en kraftfull tillväxtpolitik som
bygger på strukturella och tillväxthöjande åtgärder.
Den traditionella konjunkturorienterade
tillväxtpolitiken måste ge plats för en politik som
via djupverkande och långsiktiga insatser främjar de
reella förutsättningarna för tillväxt.
I motionen anges följande exempel på
tillväxtbefrämjande åtgärder:
- Attityderna till företagande måste bli bättre.
Politiker, skolor, företagare, organisationer med
flera har ett gemensamt ansvar för detta.
- En fortsatt produktivitetstillväxt är viktig. För
att en sådan skall främjas krävs att
devalveringspolitik undviks. En väl fungerande
infrastruktur, inklusive telekommunikationer och
informationsteknik, är också en central
förutsättning för att svenskt näringsliv i hela
landet skall kunna expandera.
- Stora satsningar på forskning och utbildning är
nödvändiga om svenskt näringsliv skall kunna
fortsätta att utveckla produkter som är
internationellt konkurrenskraftiga.
- Samordning av de olika statliga verksamheterna som
handhar företagarfrågor bör ske samtidigt som en
kontinuerlig omprövning av regleringar,
uppgiftsinhämtande och bestämmelser genomförs.
- Kapitalförsörjningen för de mindre företagen måste
förbättras genom ett permanent riskkapitalavdrag och
avskaffande av dubbelbeskattningen. Reglerna för den
nya tidpunkten för redovisning av moms måste ändras
avsnitt 38 Kontrollera mot PDF
för alla företag.
- Arbetsrätten måste reformeras så att den bättre
svarar mot dagens arbetsmarknad och unga människors
syn på arbete och flexibilitet.
- Stimulera tjänstesektorn. Som ett första steg bör
en selektiv lösning väljas. Hushållssektorn har en
stor potential. Det är dock grundläggande när viss
verksamhet särskilt stimuleras att inte osund
konkurrens mellan olika branscher och företag
uppstår.
Tillväxtåtgärder är det centrala för att få fler i
arbete och därmed skapa bättre förutsättningar att
få balans i svensk ekonomi. Men också
arbetsmarknadspolitiken bör reformeras. I dag är
just detta område ett av de mest genomreglerade med
ett stort statligt verk som dirigent. Enligt
motionärerna måste arbetsmarknadspolitiken nu i
grunden omprövas.
Kristdemokraterna har under det senaste året
presenterat flera politiska rapporter som berört
tillväxt- och arbetsmarknadspolitiken. Exempel på
arbetsmarknadspolitiska förslag som bör prövas är:
- dela upp Arbetsmarknadsverket regionvis - utveckla
arbetsförmedlingarna,
- styr in arbetsmarknadsutbildningen till det
reguljära utbildningsväsendet,
- praktik/lärlingssystem för ungdomar,
- ungdomsskattsedel för unga företagare - flexibla
löner för ungdom,
- praktiksystem för invandrare - stöd till start av
exportkonsultföretag för invandrare.
Utskottet
Den ekonomiska politiken
Den internationella utvecklingen
Den svenska exportens beroende av utvecklingen inom
EU
I propositionen görs bedömningen att den avmattning som den
svenska ekonomin nu är inne i kommer att brytas i
slutet av detta år. En avgörande förutsättning för
att så skall ske är emellertid att tillväxten i
främst EU-området återigen tar fart.
Som framgår av tabell 1 har Finansdepartementet
kraftigt skrivit ner sin prognos från oktober i
höstas för den ekonomiska utvecklingen i EU-området.
Sålunda mer än halveras prognosen för BNP-tillväxten
för Tyskland, som är den bland enskilda länder klart
största avsättningsmarknaden för svensk export. EU-
länderna totalt är mottagare av ca 60 % av Sveriges
export. För de två stora industriländerna utanför EU
redovisas i propositionen ingen väsentlig avvikelse
från oktoberprognosen.
Tabell 1 BNP-tillväxt, KPI och arbetslöshet
Årlig procentuell förändring
-------------------------------------------------------
1994 1997
1995 1996
-------------------------------------------------------
BNP:
-------------------------------------------------------
Förenta staterna 2,1 2,2 2,5
3,5 (2,9)1 (2,3)
-------------------------------------------------------
Japan 0,9 2,2 2,7
0,5 (0,5) (2,0)
-------------------------------------------------------
avsnitt 39 Kontrollera mot PDF
Tyskland 1,9 1,1 2,3
2,9 (2,6) (2,8)
-------------------------------------------------------
Frankrike 2,5 1,2 2,6
2,9 (2,7) (3,0)
-------------------------------------------------------
Storbritannien 2,6 2,0 2,6
4,1 (2,9) (2,6)
-------------------------------------------------------
Norden 3,4 2,2 2,4
3,8
-------------------------------------------------------
OECD (14) 2,1 2,0 2,5
2,8
-------------------------------------------------------
EU 2,6 1,7 2,5
2,9 (2,9) (2,8)
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
Konsumentpriser:
-------------------------------------------------------
OECD (14) 2,3 2,4 2,4
2,3
-------------------------------------------------------
EU 3,1 2,7 2,6
3,0 (3,2) (3,1)
-------------------------------------------------------
Norden 2,3 1,9 2,6
1,8
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
Arbetslöshet i % av
arbetskraften:
-------------------------------------------------------
OECD (14) 7,8 7,9 7,9
8,0
-------------------------------------------------------
EU 11,5 11,1 11,0 10,9
(11,1) (10,9)
-------------------------------------------------------
Norden 10,7 9,7 9,1 8,7
-------------------------------------------------------
1 Uppgifterna inom parentes anger motsvarande bedömning i
prop. 1995/96:25
oktober 1995.
Källor: OECD, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
Utvecklingen inom de tre stora industriländerna
I slutet av år 1995 dämpades BNP-tillväxten påtagligt i Förenta staterna.
Orsaken var bl.a. krav på utgiftsnedskärningar som ställdes i
kongressen i samband med behandlingen av den federala
budgeten för budgetåret 1996. I propositionen bedöms dock
förutsättningarna för en förstärkning av tillväxttakten som
förhållandevis gynnsamma. Bl.a. exporten väntas utvecklas väl
tack vare en relativt hög tillväxt i vissa ekonomier i Asien
och Latinamerika.
Sedan några år tillbaka har de flesta etablerade
konjunkturbedömare med OECD i spetsen varje år trott sig se
tecken på en återhämtning i Japan. Under de senaste tre åren
har Japan varit en stagnerande ekonomi. En starkt bidragande
orsak har varit den finansiella kris som drabbade Japan
mycket hårt och blev mer långvarig än för de länder som
hamnade i motsvarande kris i västvärlden. Under andra hälften
av år 1995 genomfördes återigen kraftfulla åtgärder i syfte
att få till stånd en depreciering av yenen gentemot dollarn
och att stimulera den inhemska efterfrågan. I propositionen
framhålls att åtgärderna tycks ha fått avsedd effekt, då
avsnitt 40 Kontrollera mot PDF
hushållens och företagens framtidstro har förbättrats.
Penningpolitiken lättades under år 1995. Den finansiella
sektorns ansträngda situation består emellertid. Styrräntan
ligger under 0,5 %. Den förbättrade framtidstron,
deprecieringen av yenen, den relativt goda exportefterfrågan
samt ytterligare ännu inte materialiserade effekter av
stimulansåtgärderna talar för att tillväxten för 1996 blir
drygt 2 %. År 1997 bedöms tillväxten närma sig 3 %.
En tillfredsställande tillväxt i EU-länderna förutsätter en
positiv utveckling av Tysklands ekonomi. Men aktiviteten i
den tyska ekonomin dämpades betydligt år 1995, främst mot
slutet av året. Den lägre aktiviteten har inneburit att
inflationstrycket har dämpats och inflationen ligger nu under
2 %. Det är främst privat konsumtion och export som
utvecklats svagt. Hushållen är försiktiga, delvis beroende på
den höga arbetslösheten som stigit under inledningen av år
1996. I februari uppgick arbetslösheten till nära 11,5 % av
arbetskraften. Finanspolitiken är restriktiv. Bundesbank har
gradvis sänkt styrräntan.
Arbetslösheten i OECD-området
Även om det kan vara vanskligt att jämföra statistik över den öppna
arbetslösheten mellan länder är arbetslösheten ett mindre
problem i flera av OECD-länderna utanför Europa jämfört med i
EU-länderna. Av OECD:s statistik framgår att arbetslösheten i
Nordamerika uppgår till ca 6 %, i Japan till 3 % medan EU
redovisar en arbetslöshet för år 1995 på drygt 11 %. Även om
enskilda länder som Spanien, med en arbetslöshet som samma år
översteg 24 %, drar upp genomsnittet för hela EU-området så
ligger arbetslösheten i de stora industriländerna - Tyskland,
Frankrike, Storbritannien och Italien - i intervallet 9-12 %.
I de skandinaviska länderna är det Finland som drabbats
hårdast med en öppen arbetslöshet år 1994 på drygt 18 % som
kan falla ned till 15 % år 1997 om konjunkturen inom EU
vänder uppåt i slutet av år 1996.
Som framgår av tabell 1 förutses i propositionen inte någon
förbättring av arbetsmarknadsläget i Europa.
Osäkerheten i prognoserna
Osäkerheten i här redovisade prognoser gäller framför allt
bedömningarna
av utvecklingen i EU. Den statistiska
information som
inkommit efter det att Finansdepartementet avslutade sitt
prognosarbete i början av april talar för att den amerikanska
ekonomin fortsätter att växa i stabil takt. Även för april
kan man notera en viss minskning av arbetslösheten. Senaste
amerikanska BNP-statistik visar att BNP ökade med 2,8 % i
årstakt första kvartalet 1996.
För den japanska ekonomin kvarstår en viss osäkerhet om
huruvida ekonomin nu äntligen tar sig upp ur stagnationen.
avsnitt 41 Kontrollera mot PDF
Industriproduktionen ökar emellertid nu samtidigt som mycket
tyder på att byggnadsverksamheten börjar komma i gång.
Osäkerheten gäller främst den privata konsumtionen. Frågan är
om den expansiva finanspolitiken kommer att ge en uthållig
och tillräcklig tillväxt i den privata efterfrågan.
I propositionen framhålls att utvecklingen i EU-området kan
bli mer negativ än som tidigare förväntats. I bedömningen av
den internationella utvecklingen har det förutsatts att de
största bidragen i EU till en ökad tillväxt skall komma från
inhemsk efterfrågan och att denna nu hämmas av företagens och
konsumenternas bristande förtroende för den ekonomiska
utvecklingen. Tidigare erfarenheter tyder på att när väl
förtroendet börjar vika nedåt det kan ta tid innan det vänder
uppåt igen. Speciellt viktigt ur detta perspektiv blir hur
arbetslösheten utvecklas då denna starkt påverkar
stämningsläget bland hushållen. Realräntorna är alltjämt
höga.
Den ekonomiska utvecklingen i Sverige
Konjunkturperspektivet. Utvecklingen fram t.o.m. år 1997
Prognosförutsättningar
De prognosförutsättningar som gäller för propositionens
bedömning av den
svenska ekonomins utveckling anges i tabell 2.
Tabell 2 Prognosförutsättningar
-----------------------------------------------------------
Årsgenomsnitt 1997
1994 1995 1996
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
BNP-tillväxt i OECD 2,0
2,8 2,1 (2,5)1 2,5
-----------------------------------------------------------
Konsumentprisökning i OECD 2,4
2,3 2,3 (2,7) 2,4
-----------------------------------------------------------
Dollarkurs (i kr) 6,8
7,7 7,1 (6,6) 6,6
-----------------------------------------------------------
ECU-index 123,8 126,1 117,8 115
(119,5)
-----------------------------------------------------------
Tysk ränta 5 års 5,2
statsobligation 6,2 6,0 (5,7) 5,5
-----------------------------------------------------------
Svensk ränta 5 års 7,8
statsobligation 9,1 9,9 (8,7) 7,2
-----------------------------------------------------------
Svensk ränta 6 månaders 7,0
ssvx 7,7 8,9 (8,7) 6,5
-----------------------------------------------------------
1 Uppgifterna inom parentes anger motsvarande bedömning i
prop.
1995/96:25 oktober 1995.
Källor:
OECD och Finansdepartementet
Det är framför allt två
viktiga utgångspunkter för prognosen som bör
observeras. Som nämnts utgår bedömningen från att relativt gynnsamma
tillväxtbetingelser i Europa kommer att leda till en
återhämtning i EU-
ekonomierna under senare delen av år
1996 och under år 1997. Vidare
antas att relativt små
avsnitt 42 Kontrollera mot PDF
förändringar i omvärlden kommer att äga rum vad
gäller
såväl de korta som de långa räntorna. För Sveriges del görs
antagandet att det även fortsättningsvis finns utrymme för
sjunkande
räntor på grund av den allt lägre
inflationen. Men trots fallande
räntor kommer
realräntorna att ligga kvar i intervallet 4,5 % till 5,0
%, vilket är högt sett i ett längre historiskt perspektiv.
Det bör även observeras att den i propositionen redovisade
prognosen
inte beaktar de tillkommande
budgetförstärkningar, utöver 118-
miljarderprogrammet, som föreslås för åren 1997 och 1998. Enligt
Finansdepartementet skulle dessa budgetförstärkningar endast
innebära
en marginell revidering av BNP-prognosen.
Tabell 3 Nyckeltal
-------------------------------------------------------------
1994 1997
1995 1996
-------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------
Timlön, kostnad 3,4 5,3 4,3
2,4 (3,6)2 (5,6)2
-------------------------------------------------------------
KPI, dec.-dec. 2,6 1,9
2,3
2,6 (2,7)
(2,9)
-------------------------------------------------------------
NPI, dec.-dec. 1,0 1,0 1,3
1,7 (1,6) (2,4)
-------------------------------------------------------------
Disponibel inkomst -0,1 0,8
0,3
1,1 (-1,4)
(1,1)
-------------------------------------------------------------
Sparkvot (nivå) 8,2 8,3 7,0
8,6 (6,3) (5,9)
-------------------------------------------------------------
Industriproduktion 13,8 9,4 2,8
5,4
(11,0)
(5,8)
-------------------------------------------------------------
Relativ -4,5 0,0 9,9 2,7
enhetsarbetskostnad (-1,0) (8,9)
-------------------------------------------------------------
Öppen arbetslöshet 7,7 7,2
6,5
(nivå) 8,0 (7,5)
(6,4)
-------------------------------------------------------------
Arbetsmarknadspolitiska 4,4 5,2 5,2
åtgärder1) 5,2 (4,5) (5,2)
-------------------------------------------------------------
Handelsbalans (mdr kr) 67,1 108,2 102,7
119,0
(117,5)
(130,8)
-------------------------------------------------------------
Bytesbalans (i % av BNP) 2,1 1,8 2,5
0,4 (2,7) (3,4)
-------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------
1 I % av arbetskraften.
2 Uppgifterna inom parentes
anger motsvarande bedömning i prop. 1995/96:25
oktober 1995.
Källor: Statistiska centralbyrån,
Riksbanken och Finansdepartementet.
Av tabell 3
framgår att timlönerna för ekonomin som helhet stiger med 5-5,5
%
i år och ca 1 % långsammare nästa år. Dessa
löneantaganden förutsätter att
löneglidningen kommer
avsnitt 43 Kontrollera mot PDF
att begränsas till i ett historiskt perspektiv mycket låga
nivåer.
För inflationsutvecklingen görs
antagandet att inflationstakten blir något under 2 %
år
1996 och stiger till något över 2 % år 1997. Statistiska centralbyrån (SCB)
anger
i sin senste KPI-mätning (april 1996) att
inflationstakten, dvs. förändringen under
den senaste
tolvmånadersperioden, i april var 1,3 %. Det är den lägsta
inflationstakt som uppmätts sedan år 1968.
Försörjningsbalansen
Tillväxten i
bruttonationalprodukten (BNP) åren 1994 och 1995 kom att ligga något
över tillväxten
för genomsnittet för länderna i
Västeuropa. BNP är därmed i stort sett tillbaka på
samma nivå som gäller för toppåret 1990. Under 1980-talet låg den svenska
BNP per
innevånare något över genomsnittet för
EU-länderna. Efter de dåliga åren i början av
1990-talet sammanfaller Sveriges BNP/innevånare med genomsnittet för EU.
Samtidigt
har inflationen pressats tillbaka så
kraftigt att Sverige nu tillhör
låginflationsländerna i Europa. Ett starkt negativt drag i den
ekonomiska
utvecklingen är att arbetslösheten för
svenska förhållanden alltjämt är mycket hög.
Det finns
uppenbart en stor risk för att arbetslösheten kan bita sig fast på en
nivå
som karakteriserat arbetsmarknaderna i flertalet
länder i Västeuropa sedan mer än
ett decennium
tillbaka.
De bakomliggande realekonomiska faktorer som
förklarar denna utveckling redovisas i
tabell 4.
Tabell 4 Försörjningsbalans 1994_1997
---------------------------------------------------------
Miljarder kr
Procentuell volymförändring
---------------------------------------------------------
1995 1994 1997
1995 1996
---------------------------------------------------------
BNP 1 3,0 1,4
634,9 2,6 (3,5)2 (2,7) 2,0
---------------------------------------------------------
Import 8,7 5,0
563,8 13,4 (8,5) (6,9) 4,7
---------------------------------------------------------
Tillgång 2 4,3 2,2
198,7 4,9 (4,4) (3,7) 2,6
---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
Privat 0,3 0,8
konsumtion 853,5 0,8 (0,7) (1,5) 1,7
---------------------------------------------------------
Offentlig - -2,3 0,9 -1,1
konsumtion 422,6 0,5 (-1,1) (-0,7)
---------------------------------------------------------
Stat - -4,5 5,2 -3,3
131,3 0,1 (-1,0) (0,0)
---------------------------------------------------------
Kommuner - -1,2 -1,0 (-
291,3 0,7 (-1,2) 1,0) 0,0
---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
Bruttoinvesteringar - 10,6 10,0
237,8 0,2 (10,4) (9,8) 2,4
avsnitt 44 Kontrollera mot PDF
---------------------------------------------------------
Näringsliv 24,5 10,9
171,6 14,4 (21,3) (11,1) 2,1
---------------------------------------------------------
därav 37,5 17,0 -4,0
industri 60,9 28,6 (38,2) (19,0)
---------------------------------------------------------
Bostäder - -27,9 (- 19,2
26,7 35,3 22,6) (14,5) 5,6
---------------------------------------------------------
Myndigheter 1,6 0,1
39,4 10,6 (5,5) (0,6) 1,1
---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
Lagerinvesteringar1 0,5 -1,0 (-
17,5 1,5 (-0,1) 0,3) 0,1
---------------------------------------------------------
Export 11,4 4,5
667,3 14,1 (13,0) (7,8) 6,1
---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
Användning 2 4,3 2,2
198,7 4,9 (4,7) (3,7) 2,6
---------------------------------------------------------
Inhemsk 1 1,6 1,3
användning 531,3 1,9 (1,5) (1,9) 1,1
---------------------------------------------------------
1 Förändring i % av föregående års BNP.
2 Uppgifterna inom parentes anger motsvarande bedömning i prop.
1995/96:25 oktober 1995.
Källor: Statistiska
centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
Som framgår av tabell 4 har motorn i utvecklingen varit
exporten som för de båda senaste åren
uppvisar
historiskt mycket höga ökningstal. Denna utveckling har även medfört en
kraftig tillväxt i
bruttoinvesteringarna år 1995.
Anmärkningsvärd är utvecklingen av industriinvesteringarna som detta
år ökade med närmare 40 %. Däremot har tillväxten i den
privata konsumtionen varit fortsatt svag.
Försörjningsbalansprognosen visar att den svenska ekonomin under år 1996
kommer att präglas av en
klar avmattning.
Bedömningen innebär att exporttillväxten bromsas upp kraftigt. Fallet i
tillväxten
förstärks av företagens behov av att
hålla nere de i dagsläget alltför stora lagren.
Enligt propositionens prognos väntas det ekonomiska läget förbättras
nästa år. Den i prognosen
förbättrade
internationella återhämtningen får positiva återverkningar på den svenska
exporten. Den
privata konsumtionen väntas öka med
1,5 %. Lagerneddragningen antas vara avklarad vilket får till
följd att en ökad efterfrågan slår igenom i ökad produktion.
Mycket talar för att det främst är utvecklingen av
exporten och den privata konsumtionen som blir
avgörande för om den BNP-tillväxt som anges i tabell 4 för åren 1996 och
1997 kommer att infrias.
Mot den bakgrunden
redovisas något mer utförligt i det följande hur man i propositionen ser
på
utvecklingen av dessa två nyckelvariabler.
Exporten
Den
avsnitt 45 Kontrollera mot PDF
tidigare beskrivna mycket positiva utvecklingen av exporten under år 1995
förklaras till stor
del av kvardröjande effekter
av den konkurrensförbättring som blev resultatet av den mycket
kraftiga deprecieringen av den svenska kronan.
Den utvecklingen innebar fortsatta
marknadsandelsvinster för de svenska företagen. Under innevarande
och nästa år antas i
propositionen att kronan
kommer att apprecieras med ca 7 % resp. ca 2 %, mätt som
årsgenomsnitt.
Apprecieringen förutses leda till en
kraftig press nedåt på företagens prissättning. Under de
senaste åren har vinstmarginalerna avsevärt förbättrats och
lönsamheten är god. Mot denna bakgrund
bör det
enligt propositionen vara rimligt att anta att företagen värnar om sitt
internationella
konkurrensläge genom att hålla
priserna nere och sänka vinstmarginalerna. En annan viktig
förutsättning är att produktionskapaciteten byggs ut
ytterligare under år 1996, vilket också torde
medföra att företagen pressar priserna för att inte tappa
marknadsandelar i alltför stor
utsträckning.
Trots kraftigt sänkta svenska exportpriser höjs dock relativpriset med ca 2
% år 1996
och med ca 0,5 % under år 1997. Svensk
exportindustri antas därför tappa marknadsandelar med drygt
1 % under perioden.
Under här angivna
förutsättningar görs bedömningen att exporttillväxten minskar från 11,4 %
förra
året till 4,5 % i år. År 1997 sker en
återhämtning, och exporten bedöms öka med något mer än 6 %.
Den privata konsumtionen
Utvecklingen av hushållens ekonomi i termer av disponibelinkomster,
konsumtion och sparande framgår av tabell 5.
I
propositionen görs bedömningen att den privata konsumtionen stagnerar under
det första halvåret
i år, till följd av den
försvagning av arbetsmarknadsläget som skett under vintern. Under den
i
propositionen angivna förutsättningen, att det
internationella konjunkturläget förbättras, väntas
konsumtionen accelerera mot slutet av året, och därmed förbättras
förutsättningarna för den svenska
industrin. De
fulla effekterna av räntesänkningarna bör då göra sig gällande. Den
privata
konsumtionen bedöms, räknat som
årsgenomsnitt, i år öka med 0,8 %. Det innebär en praktiskt taget
oförändrad sparkvot. Nästa år förutses konsumtionen öka med
drygt 1,5 %. Då inkomsterna samtidigt
beräknas stiga
svagt utgår konsumtionsprognosen från en sänkning av hushållens
nettosparkvot med
drygt en procentenhet. I
propositionen framhålls att en sparkvotsänkning i den takten dock inte
är
sannolik på längre sikt.
Tabell 5 Hushållens disponibla inkomster, konsumtion
och sparande
------------------------------------------------------------
Miljarder Procentuellt bidrag till
avsnitt 46 Kontrollera mot PDF
kr realinkomstutvecklingen
-----------------------------------------------------------
1995 1995 1996
1997
-----------------------------------------------------------
Lönesumma inklusive 686,5 1,6 3,4
sjuklön (2,1)1 (4,0)
1,9
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
Hushållstransfereringar
från offentlig
sektor 397,0 -0,4 (- -1,2 (- -
1,6) 2,0) 0,6
-----------------------------------------------------------
Pensioner 211,6 0,1 0,0 (- -
(0,0) 0,2)
0,2
-----------------------------------------------------------
Sjukförsäkringar m.m. 43,6 -0,3 (- -0,3 (-
0,2) 0,2)
0,0
-----------------------------------------------------------
Arbetslöshetsbidrag m.m. 54,4 -0,5 (- -0,3 (-
0,7) 0,9)
0,6
-----------------------------------------------------------
Övrigt 87,5 0,3 (- -0,5 (-
0,7) 0,8)
0,1
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
Räntor och utdelningar, -13,1 1,1 0,8
netto (1,2) (1,1)
0,7
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
Övriga inkomster, netto 207,1 0,6 0,3
(0,7) (0,3)
0,0
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
Direkta skatter 348,0 -2,9 (- -2,4 (- -
3,8) 2,2)
1,6
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
Disponibel inkomst 929,6 -0,1 (- 0,8
1,4) (1,1)
0,3
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
Konsumtion, procentuell
utveckling,
1991 års
priser
-----------------------------------------------------------
Privat konsumtion 853,5 0,3 0,8
(0,7) (1,5)
1,7
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
Sparande, nivå i % av
disponibel
inkomst
-----------------------------------------------------------
Nettosparande (sparkvot) 8,2 8,3
(6,3) (5,9)
7,0
-----------------------------------------------------------
Finansiellt sparande 10,3 9,8
8,3
-----------------------------------------------------------
1 Uppgifterna inom parentes anger motsvarande bedömning i prop.
1995/96:25
oktober 1995.
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och
Finansdepartementet.
Det bör understrykas
att prognosen över konsumtion och sparande har som utgångspunkt att
hushållen
försöker undvika att justera konsumtionen
avsnitt 47 Kontrollera mot PDF
till följd av tillfälliga variationer i inkomsterna och i
stället försöker anpassa konsumtionen till de förväntade
långsiktiga inkomsterna.
Konsumtionsökningen
nästa år skall därför ses mot bakgrund av antagandet att de realt
disponibla
inkomsterna i genomsnitt beräknas öka med
1,8 % per år från år 1998 till år 2001.
Osäkerheter i försörjningsbalansprognosen
Som
tidigare understrukits i betänkandet bygger prognosen för den svenska
ekonomins utveckling under åren 1996 och
1997 på att
den internationella konjunkturavmattningen blir kortvarig. De
osäkerhetsfaktorer som
vidlåder den bedömningen
av den internationella utvecklingen har redovisats i föregående
avsnitt.
Det råder emellertid inga tvivel om att den
internationella utvecklingen under de kommande två åren
är avgörande för utvecklingen också i Sverige. Som framhålls i
propositionen finns det betydande
osäkerheter i den
här beskrivna konjunkturbilden. Om den internationella utvecklingen blir
sämre
får detta direkta återverkningar på
exporten och investeringarna inom den konkurrensutsatta
sektorn. De negativa effekterna kan sedan sprida sig till den
inhemska delen av ekonomin.
Ett osäkerhetsmoment i
detta sammanhang är den privata konsumtionen. Sparkvoten antas
falla
betydligt nästa år. Om arbetsmarknaden
blir svagare eller om det uppstår oro på de finansiella
marknaderna kan hushållen komma att bli mer försiktiga än vad som
här antas. Som påpekas i
propositionen är
osäkerheten om hushållens konsumtions- och sparbeteende alltjämt mycket
stor.
Utvecklingen av lagerinvesteringarna är
svårbedömd. Som framgått av försörjningsbalansprognosen
blir lagerinvesteringarnas bidrag till tillväxten kraftigt negativt i
år. Den snabba, ej förutsedda
konjunkturavmattningen
under hösten 1995 gjorde att många företag inte hann anpassa
sina
insatsvaru- och färdigvarulager till den
svagare efterfrågeutvecklingen. Denna anpassning kommer i
den här redovisade prognosen i stället att ske i år, men väntas
vara genomförd år 1997. Men detta
förutsätter att
den faktiska utvecklingen bl.a. för exporten och den privata
konsumtionen inte
kommer att avvika alltför mycket
från den prognos som här redovisats.
Offentliga sektorns finanser
Den offentliga
sektorns finanser har förstärkts under de två senaste årens
ekonomiska återhämtning. Trots
konjunkturavmattningen i år beräknas det finansiella sparandet i stat
och kommuner fortsätta att
förbättras i ungefär
samma takt som åren 1994 och 1995. Utifrån den här angivna prognosen för
den
svenska ekonomins utveckling beräknas det
finansiella underskottet i år uppgå till 86 miljarder
avsnitt 48 Kontrollera mot PDF
kronor, vilket motsvarar 5,1 % av BNP. Sparandeökningen förklaras
främst av ökade inkomster. Den
höjning av
skatter och avgifter som ägt rum, mätt som andel av BNP, uppgår
till nära tre
procentenheter. De offentliga
utgifterna förutses växa något långsammare än BNP.
Nästa år minskar de offentliga utgifterna i reala termer. Med
de samhällsekonomiska
förutsättningar som
föreliggande prognos anger och de beslut som hittills fattats vad
gäller
budgetförstärkningar beräknas den offentliga
sektorns finansiella underskott år 1997 uppgå till 57
miljarder kronor, vilket motsvarar 3,3 % av BNP. I den nu
behandlade propositionen lämnar
regeringen förslag
till budgetförstärkande åtgärder utöver de redan beslutade besparingar
på 118
miljarder kronor som beräknas vara
tillräckliga för att Sverige med betryggande marginal - vid den
angivna ekonomiska utvecklingen - skall klara EMU:s
underskottskriterier. Budgetunderskottet väntas
därmed stanna vid 2,7 % år 1997.
Läget på arbetsmarknaden
Avmattningen av
ekonomin i slutet av förra året fick till följd att
arbetsmarknadsläget
försämrades.
Som framgår av tabell 6 räcker inte den förutsedda produktionsökningen
åren 1996 och 1997 till för
att sysselsättningen
skall stiga i någon större omfattning.
Tabell 6 Arbetsmarknad
Tusental personer (i
åldrarna 16-64)
----------------------------------------------------------
Nivå
Förändring från föregående år
----------------------------------------------------------
1995 1994 1995 1996 1997
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
Sysselsättning:
----------------------------------------------------------
Jord- och -1 -11 -2 0
skogsbruk 124 (-12)1 (-3)
----------------------------------------------------------
Industri -10 41 9 24
803 (43) (32)
----------------------------------------------------------
Byggnadsverksamhet -17 5 5 4
224 (7) (14)
----------------------------------------------------------
Privata tjänster 1 572 31 34 17 8
(36) (45)
----------------------------------------------------------
Kommunal 1 079 -27 -8 -11 1
verksamhet (-3) (-10)
----------------------------------------------------------
Statlig verksamhet -11 1 -2 -1
184 (-2) (-2)
----------------------------------------------------------
Totalt 3 988 -38 61 16 36
(71) (78)
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
Arbetskraft, 4 320 -53 54 -4 4
totalt utbud (55) (31)
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
avsnitt 49 Kontrollera mot PDF
Arbetslösa -16 -8 -20 -32
332 (-16) (-47)
----------------------------------------------------------
% av 7,7 7,2
arbetskraften, 7,7 8,0 (7,5) (6,4) 6,5
nivå
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
Personer i
arbetsmarknadspolitiska 221 189 227 227
åtgärder, nivå 189
----------------------------------------------------------
% av 4,4 5,2
arbetskraften, 4,4 5,2 5,2
nivå
----------------------------------------------------------
1 Uppgifterna inom parentes anger motsvarande bedömning i prop.
1995/96:25
oktober 1995.
Anm.: I begreppet arbetsmarknadspolitiska åtgärder ovan ingår ej
åtgärderna jobbsökaraktivitet samt
företagsutbildning. Dessa beräknas omfatta ca 13 000 personer år 1996.
Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och
Finansdepartementet.
Förra året var
sysselsättningsuppgången inom industrin och de industrirelaterade
delarna av
tjänstesektorn betydande, för att mot
slutet av året mattas något. En nedgång väntas under första
halvåret i år. Ett tecken på detta är den varseluppgång som kunnat
konstateras och som till största
delen kan hänföras
till industrisektorn. Enligt propositionen inleds mot slutet av året
dock en
återhämtning, som bedöms fortsätta i
god takt under år 1997. I samband med att
produktionsökningarna inom industrin avtar i år bör
bidraget till den totala
sysselsättningsökningen minska i denna sektor. I stället bör de mer
konsumtionsinriktade delarna av
tjänstesektorn stå
för en större andel av sysselsättningsökningen. Även inom
byggnadsverksamheten
förutses i propositionen en
viss expansion men i den offentliga verksamheten väntas
sysselsättningen fortsätta att falla år 1996 med en
utplaning under år 1997.
Av tabell 6 framgår att
den öppna arbetslösheten bedöms minska samtidigt som antalet personer
i
arbetsmarknadspolitiska åtgärder ökar. Den öppna
arbetslösheten beräknas falla från 7,7 % 1995 till
6,5 % 1997. Den s.k. totala arbetslösheten reduceras från drygt 12 % till
11,7 %.
I denna bedömning framhålls att ett oroande
tecken är att andelen långtidsarbetslösa kvarstår på
en för svenska förhållanden hög nivå, ca 35 % av det totala antalet
arbetslösa. Utvecklingen av
antalet personer som
varit inskrivna på arbetsförmedlingen längre tid än två år (som
arbetssökande
eller som deltagande i någon form av
arbetsmarknadspolitisk åtgärd) visar en än mer negativ
tendens. Trots den ekonomiska återhämtningen har antalet
långtidsinskrivna fortsatt att stiga.
Denna
utveckling är oroande och påminner mycket om den starkt negativa
utvecklingen för de
långtidsarbetslösa som
avsnitt 50 Kontrollera mot PDF
karaktäriserat de flesta västeuropeiska länder sedan 1980-talet och
första
hälften av 1990-talet.
Av Statistiska centralbyråns (SCB) senaste arbetskraftsundersökning från
den 15 april framgår att
läget på arbetsmarknaden
sedan årsskiftet visar en svag tendens till försämring med
minskande
sysselsättning och oförändrad hög
arbetslöshet. I april var antalet öppet arbetslösa nära 320 000
eller 7,5 % av arbetskraften.
Det kan
nämnas att Sverige jämte Danmark är de två länder inom EU - enligt
OECD:s statistik år
1995 - som har den största
andelen av befolkningen som står till arbetsmarknadens förfogande.
Motsvarande andel för genomsnittet för EU-länderna men
även för de stora industriländerna Tyskland,
Frankrike och Italien ligger väsentligt lägre än för Sverige och
Danmark.
Partimotionernas syn på
propositionens konjunkturbedömningar
I motion
Fi78 (m) kritiseras regeringen för att inte ha tagit hänsyn till sina nya
åtgärdsförslag i den bedömning som
redovisas av den
svenska tillväxten. De i propositionen föreslagna åtgärderna kommer att
försämra
hushållens köpkraft ytterligare, vilket
vid ett oförändrat sparbeteende drar ner den privata
konsumtionen och tillväxten.
Utskottet vill
med anledning härav anföra följande.
Som sägs i
motionen har de ytterligare budgetförstärkningarna utöver de beslutade 118
miljarderna
inte beaktats i prognoserna.
Åtgärderna var vid fastställandet av prognoserna inte fullt ut
preciserade. De har emellertid beaktats vid beräkningen av
utgiftstaken för de kommande åren. Som
anförs i
propositionen torde de i sig få en viss neddragande effekt på efterfrågan
och tillväxten.
Omfattningen av
budgetförstärkningarna är måttlig i relation till BNP. De rör sig om ca
0,6 % av
BNP år 1997 och ytterligare 0,2 % av BNP
år 1998, varav en del är inleveranser m.m. vilka inte
torde ha någon dämpande effekt på den inhemska efterfrågan.
Den dämpande effekten av
budgetförstärkningar
motverkas av att ett fasthållande vid balansmålen för de offentliga
finanserna
dels stärker förtroendet för den
ekonomiska politiken, dels leder till lägre räntor än om regering
och riksdag skulle skjuta på balansmålen.
I motionerna Fi78 (m), Fi79 (fp) och Fi82 (kds) anförs att
propositionens bedömning av den
internationella
utvecklingen är alltför positiv. I motion Fi78 (m) framhålls att skälen
som kan
anföras för en mer långvarig lågkonjunktur
är lika många och mer övertygande än de som anförs i
propositionen för att lågkonjunkturen skall bli kortvarig.
Utskottet kan konstatera att Finansdepartementet i oktober
redovisade i jämförelse med den nu
aktuella
avsnitt 51 Kontrollera mot PDF
bedömningen en väsentligt ljusare bild av den internationella utvecklingen
med en tillväxt
i EU-området på 2,2 % år 1996 och
2,5 % för år 1997. Detta var en bedömning som inte avvek från hur
de flesta etablerade konjunkturbedömare såg på utvecklingen
för de kommande två åren. Så sent som i
december
1995 presenterade OECD i sin "Economic Outlook" en prognos som stod
i god överensstämmelse
med departementets
oktoberprognos. Den nu föreliggande prognosen innebär en
nedskrivning av
tillväxten i EU för år 1996 med
drygt en procentenhet. I likhet med vad som sägs i motionerna har
självfallet utskottet den uppfattningen att man inte
kan utesluta en ännu sämre ekonomisk
utveckling
i EU-länderna än den som anges i propositionen. Men det internationella
konjunkturläget
är svårbedömt. Det som talar för
en tillväxt i EU på något mer än 1,5 % är den draghjälp som kan
förväntas komma från länder utanför EU. Den
statistik som inkommit efter det att
Finansdepartementet avslutat sitt prognosarbete motsäger inte att en
sådan utveckling kan
realiseras.
I motionerna Fi78 (m) och Fi82 (kds) anges den åtstramning av
finanspolitiken som nu äger rum i
främst
Tyskland och Frankrike till följd av de uppställda inträdesvillkoren
i EMU vara en av
orsakerna till att lågkonjunkturen
kan fördjupas.
Som utskottet ser det kan en
åtstramning av finanspolitiken på grund av konvergensvillkoren både
försena och försvaga den kommande
konjunkturuppgången. Också i propositionen framhålls att
utformningen av den ekonomiska politiken i EU-länderna kan försena
konjunkturuppgången. Redan den
BNP-tillväxt som i
propositionen anges för EU-länderna (jfr tabell 1) kan göra det svårt för
dessa
länder att uppnå konvergenskriteriet om ett
underskott på högst 3 % i de offentliga finanserna.
När det gäller den ekonomiska utvecklingen i Sverige riktas i
flera motioner kritik mot
exportprognosen och
bedömningen av utvecklingen av den privata konsumtionen.
I motion Fi78 (m) anförs att exportprognosen är alldeles för
optimistisk. Bakgrunden till denna
kritik är den
negativa utveckling som motionärerna förutspår för EU-området och som
utskottet redan
har kommenterat.
I motionerna Fi78 (m), Fi79 (fp), Fi80 (v), Fi81 (mp) och Fi82
(kds) hävdas att propositionens
prognos för privat
konsumtion inte kommer att förverkligas. Antagandet i propositionen om
att
hushållen skall minska sitt
hushållssparande under prognosperioden är inte realistiskt, menar
motionärerna.
Utskottet vill med
anledning av vad här aktuella motioner anför om konsumtionsprognoserna
anföra
följande.
I motion
Fi78 (m) och även i motion Fi79 (fp) anförs att regeringens prognoser
avsnitt 52 Kontrollera mot PDF
saknar trovärdighet
genom att man gör orealistiska
antaganden om sänkt sparkvot, och att därför tillväxten i privat
konsumtion överskattas. Ser man emellertid på
konsumtionsprognoserna för åren 1994 och 1995 finner
man att avvikelserna mellan prognos och utfall har varit försumbara.
I själva verket har
prognoserna för privat
konsumtion visat sig vara förhållandevis tillförlitliga. Det
hindrar
emellertid inte att avvikelserna mellan
prognos och utfall för sparkvoten varit stora. Men det har
inte sin förklaring i en missbedömning av hushållssparandets
utveckling. I stället förklaras denna
skillnad
mellan prognos och utfall av att hushållens disponibla inkomst blivit
större än beräknat.
Vad utskottet här anfört om
prognosen för privat konsumtion motsäger emellertid inte att
osäkerheten om hushållens framtida konsumtions- och
sparbeteende är betydande.
Kristdemokraterna
riktar i motion Fi82 (kds) en allmän kritik mot de i propositionen
redovisade
prognoserna. I motionen görs påståendet
att "den konjunkturnedgång som flera institut länge varnat
för förträngdes så sent som i höstens tillväxtproposition och
kom enligt egen uppgift som en
överraskning för
den dåvarande finansministern."
Utskottet
ställer sig frågande till denna beskrivning av prognosarbetet i
Finansdepartementet. Det
kan nämnas att TCO:s,
Handelns Utredningsinstituts, Handelsbankens och SE-bankens prognoser
har
utarbetats under perioden december 1995 -
mars 1996 och ligger i linje med eller över den bedömning
av BNP-tillväxten som redovisas i propositionen.
I motion Fi78 (m) tas även frågan upp om bedömningen av den statliga
konsumtionen.
En viktig orsak till att
regeringens tillväxtprognos för 1996 ligger högre än
Konjunkturinstitutets nyligen avgivna bedömning (på 1,0 %) är
den skiljaktiga synen på den statliga
konsumtionens
utveckling. Som påpekas i propositionens bilaga om svensk ekonomi
sammanhänger detta
med den beräknade tidpunkten för
leveranser till försvaret. Motionärerna sätter frågetecken för
varför regeringen föreslår att anslaget för budgetåret
1995/96 räknas ned med ca 3,3 miljarder
kronor
men ändå bibehåller prognosen att den statliga konsumtionen skall växa med
5,2 % i år.
Som anges i propositionen är
periodiseringen av försvarsinköpen en källa till osäkerhet i
prognosen. I och med att dessa inköp fluktuerar
kraftigt påverkas tillväxtprofilen i betydande
grad.
För att beskriva den underliggande konjunkturutvecklingen kan
förändringen av den statliga
konsumtionen sättas
till noll 1996 och 1997 i stället för de + 5,2 % resp. - 3,3 % som ligger
inne
i prognosen. I ett sådant räkneexempel stiger
avsnitt 53 Kontrollera mot PDF
BNP endast 1 % 1996 och med 2,2 % 1997 (jfr tabell
4).
Utskottet finner det otillfredsställande
att statliga myndigheters inrapporterande till
departementen om planerade inköp är behäftade med så stora fel att det
inte går att göra en rimlig
bedömning av den
statliga konsumtionen. Utskottet har emellertid erfarit att
Finansdepartementet
tillsammans med RRV och KI
bedriver ett intensivt arbete för att förbättra prognosunderlaget i
fråga om statens inköp.
Sammanfattningsvis vill utskottet framhålla att riskerna för sämre
konjunkturutveckling för den
svenska ekonomin med en
lägre tillväxt i den totala produktionen och en därigenom något
sämre
utveckling på arbetsmarknaden än vad som anges
i propositionen inte får negligeras. Av den senaste
månadsbarometern från Konjunkturinstitutet (960521) framgår att den svenska
industrikonjunkturen är
i fortsatt nedgång. De
optimistiska förväntningarna som fanns i marsbarometern har inte
infriats
utan orderingången har fortsatt att
falla från såväl hemmamarknaden som exportmarknaden. Det
positiva i barometern är att förväntningarna inför de närmaste
månaderna liksom i marsbarometern är
relativt
optimistiska och då särskilt i investeringsvaruindustrin. Drygt en
tredjedel av företagen
räknar med ökad
produktionsvolym. I insats- och konsumtionsvaruindustrin planeras
produktionen bli
i stort sett oförändrad. Fortsatta
prissänkningar aviseras på exportmarknaden medan priserna på
hemmamarknaden förutses bli i det närmaste oförändrade, totalt
sett. Massaindustrin, som under en
längre period
successivt sänkt sina priser, aviserar nu återigen prishöjningar på
exportmarknaden.
Det bör här framhållas att
barometern endast återger företagens bedömning av nuläget och
av
utvecklingen de närmaste månaderna. Den kan
inte betraktas som en konjunkturprognos för t.ex.
återstoden av innevarande år.
Två
scenarier för ekonomin fram till sekelskiftet
Utöver den här redovisade konjunkturbedömningen presenteras också i
bilagan till finansplanen kalkyler över ekonomins
utveckling fram till sekelskiftet. I de scenarier som presenteras för
utvecklingen av den svenska
ekonomin fram till år
2001 antas tillväxten i OECD-området bli 2,5 % per år mellan år 1998 och
år
2001. Denna bedöms vara den tillväxt som på
sikt kan upprätthållas utan att löner och priser
accelererar. Som jämförelse kan nämnas att den genomsnittliga
BNP-tillväxten i OECD-området under
den senaste
femtonårsperioden har legat nära 2,5 % per år. Något explicit
konjunkturmönster har
inte antagits i detta scenario
för utvecklingen fram till sekelskiftet.
avsnitt 54 Kontrollera mot PDF
Inflationstakten förutsätts stabiliseras på nivåer runt 2,5 % fram till
prognosperiodens slut.
Rimligheten i detta
antagande stöds av att betydelsen av låg inflation i dag betonas av
alla
centralbanker och regeringar.
Som framgår av tabell 7 redovisas ett basalternativ (B) och
högtillväxtalternativ (H). I båda
alternativen
antas tillväxten i OECD-området ligga i intervallet 2-2,5 % per år.
Förutsättningarna
för kalkylerna skiljer sig åt på
det sättet att den svenska räntan ligger något lägre samtidigt som
kronan stärks något mer i H-alternativet än i
B-alternativet.
Kalkylerna baseras på den
ekonomiska politik och de regler som beslutats av riksdagen samt den
finansierade utbildningssatsning som regeringen nu
föreslår. Däremot har dessa kalkyler inte de
tillkommande budgetförstärkande åtgärder, utöver
118-miljardersprogrammet, som aviseras i
propositionen. För kalkylperioden finns inga beslut om
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I båda
alternativen har det antagits att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna
avtar successivt i relativt
långsam takt.
Tabell 7 Bas- (B) resp. Högtillväxtalternativet (H),
försörjningsbalans och nyckeltal, 1995-2000
Miljarder kronor, 1991 års priser, procentuell förändring
-----------------------------------------------------------
1995 1996
1997 1998 1999 2000
B B B B
H H H H
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
Privat 1,7 2,2 2,4 2,2
konsumtion 0,3 0,8 2,0 2,5 2,7
2,5
-----------------------------------------------------------
Offentlig - -1,1 -1,2 -0,8 -0,3
konsumtion 2,3 0,9 -0,7 -0,5 -0,1
0,3
-----------------------------------------------------------
Bruttoinvesteringar10,610,0 2,4 7,4 6,1 4,0
4,6 9,1 7,7
5,8
-----------------------------------------------------------
Lagerförändringar
(bidrag)
-1,0 0,1 0,0 0,0 0,0
0,5 0,1 0,0 0,0 0,0
-----------------------------------------------------------
Export 11,4 6,1 5,4 5,3 5,1
4,5 6,1 5,8 5,7
5,5
-----------------------------------------------------------
Import 4,7 5,3 5,4 5,6
8,7 5,0 5,0 5,6 5,6
5,8
-----------------------------------------------------------
BNP 2,0 2,5 2,5 2,0
marknadspris 3,0 1,4 2,5 3,2 3,2
2,7
-----------------------------------------------------------
Nyckeltal:
-----------------------------------------------------------
KPI dec.-dec. 2,3 2,2 2,3 2,2
2,6 1,9 2,0 2,0 2,0
2,0
-----------------------------------------------------------
Kostnadstimlön 4,3 4,0 4,0 4,0
3,4 5,3 4,0 3,5 3,5
3,5
-----------------------------------------------------------
Öppen 6,5 6,1 5,8 5,7
avsnitt 55 Kontrollera mot PDF
arbetslöshet1 7,7 7,2 6,1 5,3 4,6
4,0
-----------------------------------------------------------
Arbetsmarknads-
politiska
5,2 4,6 4,0 3,8
åtgärder1
4,4 5,2 5,2 4,6 3,9 3,8
-----------------------------------------------------------
Sysselsättning 0,9 1,3 1,1 0,6
1,6 0,4 1,4 2,0 1,8
1,4
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
1 Som andel av arbetskraften.
Källor:
Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och
Finansdepartementet.
I basalternativet antas
BNP-tillväxten bli 2 till 2,5 % per år under kalkylperioden. Med tanke
på
det relativt låga resursutnyttjandet i den
svenska ekonomin i utgångsläget bör tillväxten kunna bli
högre än den trendmässiga de närmaste åren. Under åren 1998 och
1999 antas tillväxten därför i
basalternativet ligga
0,5 procentenheter över en mer långsiktig trend på 2 % per år. Drivkraften
i
tillväxtprocessen är investeringarna och
successivt i allt högre grad den privata konsumtionen. Den
öppna arbetslösheten faller något under perioden ned till under 6
%. Inflationstakten beräknas
ligga nära Riksbankens
inflationsmål under hela kalkylperioden.
Högtillväxtalternativet beskriver ett ekonomiskt förlopp där
utgångspunkten är att den öppna
arbetslösheten
reducerats till 4 % år 2000.
I jämförelse med
basalternativet bygger högtillväxtalternativet på en i grunden ljusare bild
av
den svenska ekonomins funktionssätt. Samtliga
aktörer i ekonomin antas agera ansvarsfullt och
därmed bidra till en utveckling som är betydligt bättre än i
basalternativet. Det gynnsammare
alternativet
kännetecknas av en icke-inflationistisk lönebildning och av en
framgångsrik
arbetsmarknadspolitik, vilket tar sig
uttryck i en väl fungerande arbetsmarknad och ett kraftigt
stärkt förtroende för den svenska ekonomin. Den arbetskraftsreserv
som finns i utgångsläget kan
därigenom bättre
tas i anspråk utan att det uppstår några överhettningstendenser som driver
upp
löner, priser och räntor.
Genom den gynnsammare ekonomiska utvecklingen tenderar de offentliga
finanserna att förbättras
snabbare än i
basalternativet, vid ett antagande om samma regelverk i de båda
kalkylerna.
Beräkningarna baseras dock på antagandet
att underskottet i den offentliga sektorns finansiella
sparande år 2000 skall vara detsamma, som andel av BNP, som i
basalternativet. Detta skapar utrymme
för högre
offentliga utgifter och en sänkning av hushållens inkomstskatter, vilket
ger en positiv
effekt på disponibelinkomsten och
den privata konsumtionen. Hushållens framtidstro antas förstärkas
avsnitt 56 Kontrollera mot PDF
så att sparkvoten kan falla mer än i basalternativet. Den
privata konsumtionen blir därigenom en
motor i
tillväxtprocessen.
Skillnaderna mellan dessa två
kalkyler visar tydligt på vinsterna av en väl fungerande ekonomi. I
högtillväxtalternativet är, jämfört med basalternativet,
år 2000 BNP-nivån 2,6 % högre, 115 000
fler personer
har sysselsättning, den privata konsumtionen är 1,2 % högre och den
offentliga
konsumtionen ligger 2,3 % högre.
Utskottets förslag till inriktning av den
ekonomiska politiken
Under de första åren
av 1990-talet drabbades Sverige av en ekonomisk kris som i
efterkrigstidens Sverige saknar
motstycke i
omfattning. Krisen ledde till ett sammanbrott av de offentliga
finanserna och vad än
värre var att under denna
tid förlorades mer än 500 000 arbetstillfällen. Vart åttonde jobb
försvann från den svenska arbetsmarknaden.
Det helt överskuggande målet för den ekonomiska politiken måste
mot denna bakgrund vara att pressa
tillbaka
arbetslösheten.
Som utskottet har redovisat
tidigare i betänkandet var utvecklingen under år 1995 god med en
tillväxt på 3 % och en ökning av industriinvesteringarna med
nära 40 %. Det finns styrkefaktorer i
den svenska
ekonomin som även fortsättningsvis kan leda till en gynnsam utveckling
under återstoden
av decenniet. Den konkurrensutsatta
sektorns lönsamhet är hög historiskt sett och svenska företag
har utrymme att sänka sina marginaler för att
hålla uppe marknadsandelarna. Om
framtidsförväntningarna blir mer positiva finns en betydande
potential för konsumtionsökning,
särskilt om kampen
mot arbetslösheten blir framgångsrik. Den låga inflationstakten
möjliggör en
krympande räntemarginal gentemot
omvärlden. Kommer den svenska ekonomin in i en sådan positiv
utvecklingbana förbättras de offentliga finanserna i än snabbare
takt, vilket bl.a. bör förstärka
tendensen mot en
avtagande räntemarginal gentemot omvärlden.
Utskottet har emellertid i föregående avsnitt understrukit att det finns
betydande risker att
ekonomin inte följer en
sådan positiv bana utan att den avmattning som drabbade den
svenska
ekonomin i slutet av förra året i stället
förstärks och att konjunkturuppgången därigenom skjuts
framåt i tiden. Det stora osäkerhetsmomentet är att den
internationella konjunkturen kan försvagas
mer än
vad som förutsätts i regeringens prognoser. Trots de hittillsvarande
framgångarna för den
förda politiken är
budgetunderskottet och statsskulden alltjämt mycket stora. Ekonomins
sårbarhet
vid internationella kriser kvarstår och
den utveckling som nu kan förutses för de närmaste åren
kräver vissa ytterligare budgetförstärkningar utöver
avsnitt 57 Kontrollera mot PDF
118-miljarderspaketet. Finanspolitiken är i
utgångsläget mycket stram samtidigt som det saknas konjunkturpolitiska
skäl för att strama åt
finanspolitiken
ytterligare.
Regeringen har satt som mål för den
ekonomiska politiken att halvera den öppna arbetslösheten. Som
framhålls i propositionen är detta ett mycket ambitiöst
mål. Mot bakgrund av den redovisade
konjunkturbedömningen blir, som utskottet ser det, slutsatsen att det
ställs stora krav för att nå
målet att pressa ned
den öppna arbetslösheten till 4 % år 2000 men att det med aktiv
samverkan i
det svenska samhället för att
betvinga arbetslösheten ligger inom räckhåll för den ekonomiska
politiken.
Det s.k.
tillväxtalternativet i propositionens scenario för utvecklingen fram
till år 2000 (jfr
tabell 7) ger exempel på hur
ekonomin måste utvecklas för att en sådan neddragning av
arbetslösheten skall kunna realiseras. I detta alternativ
fungerar ekonomin bättre. Lönebildningen
ger, vid en
betydligt lägre arbetslöshet än dagens, kostnadsökningar som inte urholkar
det svenska
näringslivets konkurrenskraft.
Tillväxten är högre, sysselsättningen ökar snabbare och den öppna
arbetslösheten reduceras därigenom till det uppställda målet
år 2000.
I Moderata samlingspartiets motion
Fi78 framhålls att Sveriges problem inte handlar om en
snedfördelning av inkomster och förmögenheter utan om bristande
resurser som leder till en allmän
försvagning av
ekonomin. Bara genom en politik som stimulerar till arbete,
företagande och
investeringar kan
utvecklingskraften återvinnas. I motionen krävs en mer långtgående
åtstramning av
finanspolitiken jämfört med förslagen
i propositionen. I motionen föreslås ett utgiftstak som år
1999 understiger regeringens med 94 miljarder kronor. Den
viktigaste åtgärden för att stärka
förutsättningarna för tillväxt anser motionärerna vara en kraftig
sänkning av skattetrycket.
Avregleringen, som
bl.a. i hög grad berör arbetsmarknaden, är enligt motionärerna nödvändig
om en
stabil och ökad tillväxt skall kunna
möjliggöras.
Som utskottet tidigare
redovisat i betänkandet måste finanspolitiken vara fortsatt mycket
stram.
Det är anmärkningsvärt att motionärerna
närmast blundar för de svåra avvägningsproblem som en
regering ställs inför när finanspolitiken på grund av en hög
statsskuld måste stramas åt i ett läge
där
lågkonjunkturen i värsta fall kan förstärkas. Det är nödvändigt att
regering och riksdag
mildrar de negativa effekter
på inkomstfördelningen och på arbetsmarknaden som kan uppstå i arbetet
med att sanera den offentliga sektorns finanser.
Med anledning av den syn på skattepolitiken som framförs
avsnitt 58 Kontrollera mot PDF
i motion Fi78 (m) vill utskottet
understryka
att de åtgärder som vidtas måste ha en acceptabel fördelningspolitisk
profil och att de
bördor som den nuvarande
situationen kräver måste bäras av alla. De analyser som regeringen
redovisar i propositionen visar att de besparingar
som blivit nödvändiga i olika sociala
transfereringar medför negativa fördelningspolitiska verkningar som
till en del har kunnat
kompenseras med höjda
ersättningsnivåer och förändringar i beskattningen. Finansutskottet delar
den
uppfattning som framförs i skatteutskottets
yttrande till finansutskottet (SkU12y) att det inte kan
vara aktuellt att vidta några lättnader i inkomstskatten genom att nu
upphäva den s.k. värnskatten
eller att försvaga
budgeten med ofinansierade skattesänkningar för dem som har god
inkomst,
kapitalinkomster eller förmögenheter.
Som nämnts ställs i motion Fi78 (m) krav på
förändringar av arbetsmarknadspolitiken och då bl.a.
en reformering av arbetsrätten.
I likhet med vad
som anförs i propositionen anser utskottet att arbetsrätten behöver
förändras.
Någon lösning har dock inte skett inom
ramen för arbetsrättskommissionens arbete. Strävan bör
fortfarande vara att en förändring åstadkommes av
arbetsmarknadens parter i samverkan. Utskottet
avvaktar mot den bakgrunden regeringens besked när det gäller dessa frågors
fortsatta behandling.
Utan att mera i detalj ta
ställning till vilka förändringar som kan vara påkallade inom detta
område, vill finansutskottet på samma sätt som
arbetsmarknadsutskottet (AU4y) ändå klart ta avstånd
från Moderaternas förslag om genomgripande förändringar av arbetsrätten,
däribland att generella
avsteg från lagreglerna
skall kunna göras i de individuella anställningsavtalen.
I anslutning till utskottets behandling av arbetsmarknadsfrågorna
vill utskottet bemöta den kritik
som riktas mot
regeringens mål att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000. I motion
Fi78 (m)
sägs att "det i och för sig är
möjligt att regeringen - genom överflyttningar av människor från
öppen till dold arbetslöshet i olika former -
skulle kunna halvera den öppna arbetslösheten". I
motion Fi79 (fp) antyds att regeringen kommer att utnyttja
"bokföringsknep". "Huvudstrategin
förefaller vara rent statistisk - ett stort antal människor skall
föras bort från arbetskraften
till olika
utbildningsplatser", heter det i motionen.
Utskottet ser sådana skrivningar som här citerats närmast som exempel på
olyckliga formuleringar i
arbetet med framtagandet
av motionerna. Utskottet utgår ifrån att t.ex. antalet personer
i
utbildning blir något högre år 2000 än i dag. En
avsnitt 59 Kontrollera mot PDF
sådan utveckling är inte någonting negativt i en
ekonomi med de offentliga finanserna i god ordning. Människor som är i
utbildning - antingen därför
att de vill bredda
sina möjligheter på arbetsmarknaden eller tvingats därtill på grund
av att
arbetssituationen förändrats - utför
självfallet ett värdefullt arbete både för sig själva och för
samhället.
I motion Fi78 (m)
framhålls vidare som en viktig del av riktlinjerna för den ekonomiska
politiken
att det måste skapas goda villkor för
företagande och att en ökad konkurrens är nödvändig för
tillväxten. Bl.a. en sänkning av företagsskatterna, avreglering och
privatisering av statliga
företag ses som viktiga
inslag i riktlinjerna för näringspolitiken.
I
motionerna Fi79 (fp) och Fi82 (kds) anges riktlinjer för näringspolitiken
som i flera avseenden
sammanfaller med de som
redovisas i motion Fi78 (m).
Utskottet vill i
detta sammanhang erinra om att svenska företagsskatteregler i och med
1991 års
skattereform blev mycket konkurrenskraftiga
vid en internationell jämförelse. Samtidigt medförde
den omläggning som beslutades hösten 1993 ett ökat skatteuttag på
företagen. Regeringen har därför
tidigare uttalat
att skatteuttaget på detta område skall sänkas, samt avsatt en ram för
detta på
två miljarder kronor. I höstas
beslutades om ett tillfälligt riskkapitalavdrag och en utvidgad
kvittningsrätt för enskilda näringsidkare för att
understödja nyföretagande och expansion.
Samtidigt gavs 1992 års företagsskatteutredning i uppdrag att pröva en
ny modell för en generell
skattelättnad på
företagsnivå för att ytterligare förbättra de skattemässiga villkoren
för
företagens nyinvesteringar och
kapitalförsörjning. Utskottet är av samma uppfattning som regeringen
att om utredningen skulle finna avgörande hinder mot att
införa en generell modell på företagsnivå
skall
utredningen i stället presentera förslag till en selektiv lättnad med
inriktning på mindre
företag. Avsikten är att de
nya reglerna skall kunna tillämpas från och med inkomståret 1998.
Sedan årsskiftet gäller nya regler för redovisning och
inbetalning av mervärdesskatt. För företag
med en
omsättning med mer än 10 miljoner kronor skall skatten redovisas
månadsvis senast den 20 i
den efterföljande månaden.
Som framgår av propositionen föreslår nu regeringen att företag med
en
skattepliktig omsättning under 40 miljoner
kronor per år skall redovisa skatten senast den 5 i
andra månaden efter redovisningsperioden. Ändringen skall gälla från den
1 juli 1996.
Finansutskottet delar den syn på
inriktningen av näringspolitiken som framförs i näringsutskottets
avsnitt 60 Kontrollera mot PDF
yttrande (NU9y). Det är av stor vikt att det skapas sunda och
fasta spelregler för näringslivet.
Det gäller
t.ex. det allmänna regelverket för företagen, skattesystemet och
energipolitiken.
Insatserna inom näringspolitiken
bör främst vara av generell karaktär och avse områden där
marknadsekonomin fungerar mindre bra. I vissa fall kan
också behov av mer selektiva,
branschinriktade
åtgärder uppstå.
Utskottet är av samma uppfattning
som motionärerna att näringspolitiken måste vara inriktad på att
stärka konkurrens och konkurrensförmåga. En väl
fungerande konkurrens är nödvändig för att
upprätthålla omvandlingstrycket i ekonomin och därmed åstadkomma en
erforderlig strukturomvandling.
Som redovisas i
näringsutskottets yttrande pågår för närvarande en rad översyner
på
konkurrensområdet, och riksdagen kommer att få
göra en förnyad prövning av konkurrensfrågorna när
resultaten härav föreligger.
Vad gäller
privatisering av statliga bolag måste i ett föränderligt samhälle, som
utskottet ser
det, staten och kommunerna
kontinuerligt pröva vilken verksamhet som bör drivas i offentlig
regi.
Däremot finner utskottet ingen anledning att
driva generella privatiseringsprogram utan hänsyn till
de närmare omständigheterna i varje konkret fall.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi78 (m) yrkandena 1, 6, 12 och
14.
I Folkpartiet liberalernas motion Fi79
uttalas en stark varning för att en femtedel av
arbetskraften kan komma att stå utanför arbetsmarknaden. Det värsta som
kan hända, sägs det i
motionen, är att vi
börjar acceptera den höga arbetslösheten. I motionen föreslås en i
jämförelse
med propositionens förslag starkare
åtstramning av finanspolitiken, en reformering av
arbetsmarknadspolitiken med större rörlighet för arbetskraften och
åtgärder för ökad tillväxt,
bl.a. genom åtgärder
som främjar nyföretagandet.
Utskottet delar
motionärernas oro för utvecklingen på arbetsmarknaden. Samtidigt är det
förvånande
att motionärerna inte i tillräcklig
utsträckning beaktar problemet att åtgärder som ökar
"säkerhetsmarginalerna i budgetpolitiken" också kan
förvärra läget på arbetsmarknaden. Utskottet
har
samma uppfattning som motionärerna att den i dag mycket strama
finanspolitiken måste kombineras
med en bra
tillväxtpolitik. Men avvägningen av finanspolitiken bör inte vara
sådan att
avmattningen i ekonomin fördjupas i en
sådan utsträckning att åtgärder inom arbetsmarknads- och
näringspolitiken inte får någon positiv effekt på sysselsättningen.
Detta utgör ett av skälen till
att utskottet inte
nu vill förorda en ytterligare åtstramning av finanspolitiken utöver vad
som
föreslås i propositionen.
avsnitt 61 Kontrollera mot PDF
I detta sammanhang kan nämnas att i motion Fi79 (fp) hävdas att
Folkpartiet till skillnad mot
regeringen har en
positiv syn på privat sparande. Det privata sparandet är både positivt
för den
enskilde individen som samhället i stort.
Åtgärder riktade mot det privata sparandet bör därför
inte förekomma. Likartade synpunkter på sparandet återfinns i
motionerna Fi78 (m) och Fi82 (kds).
Utskottet
anser att kritiken mot regeringens syn på sparande bygger på felaktiga
föreställningar.
Utskottet har inte någon allmänt
negativ inställning till privat sparande. Ej heller planeras
såvitt utskottet känner till, men som motionärerna i Fi79 (fp)
tror, något attentat mot detta
sparande. Som
utskottet ser det är det utmärkt med ett högt sparande i en ekonomi i
balans med en
offentlig sektor utan finansiella
problem och en arbetsmarknad där några arbetslöshetsproblem inte
finns. Så är inte läget i dag. Den låga tillväxten i den
privata konsumtionen är en förklaring till
den låga
aktiviteten på hemmamarknaden. Budgetsaneringen måste fullföljas. Att
i detta läge
genomföra särskilda
skattesänkningar för att stimulera enskilt sparande är åtgärder som inte
är
ändamålsenliga i dagens konjunktursituation.
Motionärernas förslag om reformering av bl.a.
arbetsrätten och inriktningen av näringspolitiken
har utskottet tidigare i betänkandet kommenterat i anslutning till
ställningstagandet till motion
Fi78 (m).
I Folkpartiets motion föreslås vidare att ett system
med servicecheckar och att ett fyraårigt
experiment
med lägre skatt på hushållstjänster prövas. Utskottet vill med
anledning av dessa
förslag erinra om att frågor
om den framtida utformningen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder
övervägs för närvarande i samband med beredningen av den
sysselsättningsproposition som regeringen
aviserat.
I motion Fi79 (fp) men även i
motionerna Fi78 (m) och Fi82 (kds) framhålls betydelsen av en väl
fungerande lönebildning. Folkpartiet ser problem i
konfliktreglerna och i det kompensationstänkande
som
de menar har styrt löntagarorganisationerna.
Utskottet delar uppfattningen att lönebildningen måste förbättras.
Ansvaret för en fungerande
lönebildning vilar på
arbetsmarknadens parter. Som sägs i propositionen måste de vilja och kunna
ta
ansvar för löneutvecklingen. Lönebildningen är
av avgörande betydelse för möjligheterna att nå
tillbaka till full sysselsättning. Internationaliseringen av ekonomin har
medfört ökade krav på en
balanserad inhemsk
lönebildning. Sveriges möjligheter att halvera den öppna arbetslösheten
till
sekelskiftet är starkt beroende av att
lönebildningen fungerar väl. I likhet med
avsnitt 62 Kontrollera mot PDF
arbetsmarknadsutskottet (AU4y) ser finansutskottet därför med
tillfredsställelse på att regeringen
inbjudit
parterna till överläggningar om bl.a. lönebildningsfrågorna. I inbjudan
hänvisas till det
nya kontrakt för samverkan som
regeringen vill etablera.
Med hänvisning till vad
utskottet här anfört avstyrker utskottet motion Fi79 (fp) yrkandena 1,
5,
8 och 11.
I
Vänsterpartiets motion Fi80 anförs att regeringen inte kommer att uppfylla
målet att halvera den
öppna arbetslösheten vid
sekelskiftet. Som motionärerna ser det har kampen mot arbetslösheten
ingen
hög prioritet i propositionen. I motionen
avvisas förslaget till utgiftstak samtidigt som det
hävdas att ytterligare budgetförstärkningar utöver
114-miljardersnivån är obehövliga. I stället
måste
ett sysselsättningspaket omfattande minst 20 miljarder utarbetas och
antas av riksdagen.
Vänsterpartiet upprepar också
sina tidigare förslag om ökat utrymme för kommunsektorn. I motionen
betonas också vikten av att penningpolitiken inriktas mot
fortsatta räntesänkningar.
Utskottet anser
att det är svårt att utläsa från motionen vilken inriktning av den
ekonomiska
politiken som Vänsterpartiet förordar.
Detta gäller främst finanspolitiken. Motionärerna avvisar
införandet av ett utgiftstak. Såvitt utskottet förstår föreslår
motionärerna en mindre stram
finanspolitik med
hänvisning bl.a. till framgångarna med de hittillsvarande
budgetförstärkningarna.
Samtidigt anser motionärerna
att propositionens konjunkturbedömning är "överoptimistisk". En
sådan
inriktning av politiken vill utskottet
bestämt avvisa. Att fullfölja saneringen av de offentliga
finanserna är en avgörande förutsättning för att räntorna skall
kunna pressas ned och för att
ekonomin
därigenom varaktigt skall kunna stärkas. Men en sådan politik skapar,
som utskottet
tidigare i betänkandet
framhållit, svåra avvägningsproblem inte minst vad gäller
fördelningspolitiken. I längden är det inte hållbart att
finansiera välfärden med lånade pengar.
I motionen
hävdas att den av regeringen förordade ekonomiska politiken som
kännetecknas av en
mycket stram finanspolitik är
helt inriktad på ett deltagande i EMU. Utskottet vill understryka att
detta är en felsyn. Även om Sverige skulle välja att
stå utanför EMU så måste det stora
underskottet i de offentliga finanserna eliminieras.
I motionen ställs vidare krav på lättnader i penningpolitiken. Utskottet
vill med anledning härav
anföra följande.
Inflationstakten har avtagit under det senaste året och
den uppgår nu till mindre än 1,5 % i
årstakt.
Avtagande inflationsförväntningar indikerar också att trovärdigheten
i Riksbankens
avsnitt 63 Kontrollera mot PDF
inflationsmål har stärkts.
Budgetsaneringen har ökat förtroendet för den ekonomiska politiken
och
minskat trycket på penningpolitiken. Den har
därmed bidragit till att det blivit möjligt för
Riksbanken att under de senaste månaderna sänka de korta räntorna.
Reporäntan har sänkts med
närmare 2 procentenheter
sedan årsskiftet 1995/96. Vid en öppen utfrågning med riksbankschefen
den
9 maj framhöll riksbankschefen att det
finns ett visst utrymme för fortsatta sänkningar av
reporäntan. Graden av utrymme blir beroende av vilket realekonomiskt
alternativ som materialiseras,
de därmed följande
inflationsutsikterna samt förtroendet för den ekonomiska politiken.
Avslutningsvis vill utskottet bestämt avvisa påståendet i
motion Fi80 (v) att den nu förda
politiken
inte sätter kampen mot arbetslösheten i första rummet. Motionärerna
misstolkar de två
scenarierna för den ekonomiska
utvecklingen fram till sekelskiftet. Det framgår klart av
framställningen i propositionen att dessa scenarier är inte
några prognoser i traditionell mening.
De är
avsedda att klargöra vilka krav som måste ställas på ekonomins
funktionssätt för att Sverige
skall kunna
återvända till en god utveckling på arbetsmarknaden där hotet om hög
permanent
arbetslöshet inte längre föreligger.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi80 (v)
yrkandena 1 och 2.
I Miljöpartiet de grönas
motion Fi81 understryks vikten av att minska miljöskulden. Krav ställs
i
motionen på att nya konkreta miljömål och
aktionsplaner snarast läggs fram i riksdagen. Den gröna
skatteväxlingen måste påskyndas. En förbättrad miljölagstiftning
måste snart bli verklighet.
Sverige måste åter
bli pådrivande och föregångare i internationella sammanhang vad
gäller
miljöpolitik. Samtidigt måste finanspolitiken
inriktas på att snabbt sanera statens finanser och
skapa förutsättningar för en växande privat sektor med fler små,
medelstora eller kooperativa
företag.
En annan huvudfråga är kampen mot arbetslösheten. De åtgärder
som hittills vidtagits och nu
föreslås i
propositionen räcker inte. För att nå resultat måste arbetslösheten
minskas genom att
arbetstiden förkortas, skatten på
arbete sänks och genom att satsa på gröna jobb.
Utskottet kan i flera avseenden dela den syn på miljöpolitiken som
beskrivs i motion Fi81 (mp).
Målet för
miljöpolitiken är att skydda människors hälsa, bevara den biologiska
mångfalden, främja
en långsiktigt god hushållning
med naturresurser samt skydda natur- och kulturlandskap. Utskottet
är också av samma uppfattning som motionärerna,
vilken också överensstämmer med regeringens
avsnitt 64 Kontrollera mot PDF
ambition, att Sverige skall bli ledande i Europa med att systematiskt bygga
ett ekologiskt hållbart
samhälle. Förslag om en
miljöbalk avses lämnas till riksdagen våren 1997 med ikraftträdande den
1
januari 1998. Förslaget syftar till en samordnad
och skärpt miljölagstiftning och kan leda till
ändringar i miljövårdens organisation. Regeringen avser att förelägga
riksdagen förslag till samlad
miljöproposition våren
1998.
Som framhålls i propositionen spelar
miljöpolitiken en central roll i en strategi för ökad
sysselsättning. Nästa tillväxtperiod i de moderna ekonomierna kan komma
som ett resultat av just de
krav på omställning av
produktion och konsumtion som miljön ställer. Kretsloppssamhället ger
nya
jobb och nya företag. Miljösektorn bedöms i dag
utgöra ett av de områden som kommer att uppvisa den
högsta marknadstillväxten under kommande decennier. Det är i samspelet
mellan en alltmer ambitiös
miljöpolitik och ett
näringsliv som är berett till omvandling, som Sverige kan förnya
redan
etablerade näringar och finna nya
framgångsrika verksamheter, vilka ger exportmöjligheter och nya
arbetstillfällen.
I motionen framförs
även synpunkter på det svenska konvergensprogrammet.
I propositionens bilaga 2 kommenteras främst EMU:s
konvergenskriterier. Utskottet vill här
framhålla
att dessa konvergenskriterier är formulerade utifrån de specifika krav som
måste ställas
på ett deltagarland i den
monetära unionen. EMU:s kriterier skall inte ses som en heltäckande
uppräkning av de centrala mål som skall gälla för den
ekonomiska politiken. När det gäller åtgärder
för
att nedbringa arbetslösheten och förbättra miljön har utskottet
tidigare i betänkandet
behandlat dessa frågor.
I motion Fi81 (mp) ses arbetstidsförkortning som
en viktig åtgärd om arbetslösheten skall kunna
pressas tillbaka.
Utskottet anser att den frågan är
mycket komplex. Alltsedan arbetslösheten ökade mycket kraftigt i
Europa i slutet av 1970-talet har möjligheten att
införa arbetsdelning diskuterats.
Fackföreningsrörelsens Institut för Ekonomisk Forskning (FIEF, Economic
Research Report Nr. 39) har
nyligen gjort en
översikt av teorier och empirisk forskning inom detta område.
En genomgång av denna rapport visar att resultaten
från hittillsvarande forskning om
sysselsättningseffekter av generella arbetstidsförkortningar inte är
entydig. Av rapporten framgår
att det bara är under
närmast idealiserade villkor om ekonomins funktionssätt som resultaten
från
såväl praktiska som teoretiska studier visar
att generella arbetstidsförkortningar ger positiva
effekter på sysselsättningen. En huvudslutsats som dras är att förkortad
avsnitt 65 Kontrollera mot PDF
arbetstid som medel att
öka sysselsättningen
sannolikt "fungerar bäst" under sådana förhållanden som är
utmärkande för en
mycket flexibel arbetsmarknad,
dvs. för en ekonomi där arbetslösheten inte är ett dominerande
problem. Resultaten från det fåtal empiriska studier
som genomförts tyder på att generella
arbetstidsförkortningar under vissa förutsättningar kan ha haft
positiva effekter för
sysselsättningen.
Den av regeringen tillsatta 1995 års Arbetstidskommitté har
bl.a. som uppgift att analysera
konsekvenserna
för sysselsättningen av förkortad arbetstid. Utredningen skall lämna
slutförslag i
höst.
I motion
Fi81 (mp) finns även ett yrkande i vilket föreslås att en lägre
realränta skall utgöra
ett mål för den ekonomiska
politiken.
Utskottet har tidigare i betänkandet
framhållit att en av de viktigaste motiven till att eliminera
det stora underskottet i de offentliga finanserna är att minska
räntedifferensen mot de stora
industriländerna.
Som också understryks i Miljöpartiets motion är saneringen av
statsfinanserna
avgörande för att få ner realräntan
och stabilisera kronkursen.
Med det anförda
avstyrker utskottet motion Fi81 (mp) yrkandena 1, 7-11, 14, 20, 21 och
23-25.
I Kristdemokraternas motion Fi82 är
framställningen koncentrerad till de budgetpolitiska frågorna.
När det gäller de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska
politiken understryks vikten av att den
nödvändiga
åtstramningen av finanspolitiken måste kombineras med tillväxtfrämjande
åtgärder. På
samma sätt som i här tidigare
behandlade motioner framförs bl.a. förslag om en reformering av
arbetsmarknadspolitiken, åtgärder för att skapa bättre
förutsättningar för att driva och starta nya
företag.
Utskottet kan konstatera att nivån på
budgetförstärkningarna i motion Fi82 (kds) är i stort
överensstämmande med förslaget i propositionen. Någon ytterligare
åtstramning av finanspolitiken
utöver förslagen i
propositionen föreslås sålunda inte i motionen. När det gäller
frågor med
anknytning till lönebildningen,
arbetsmarknadspolitiken och inriktningen av sparandet hänvisar
utskottet till vad utskottet anfört i anslutning till
behandlingen av motionerna Fi78 (m) och Fi79
(fp).
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi82
att Arbetsmarknadsverkets (AMS) centrala funktion läggs ned och att
verket
delas upp regionvis.
Utskottet delar inte det förslag till omorganisation av AMS som
föreslås av motionärerna.
Utskottet vill här erinra
om att det för närvarande pågår - i samband med de besparingskrav
som
ställs på AMS - en omfattande översyn av AMS
organisation. I början av året överlämnades en rapport
avsnitt 66 Kontrollera mot PDF
till regeringen om AMS framtida organisation (Arbetsmarknadsverkets
framtida organisation. Rapport
med anledning av
uppdrag. 1996 01 26).
I motion Fi82 (kds)
behandlas i ett särskilt avsnitt riktlinjerna för miljöpolitiken. Avsnittet
är
mycket allmänt hållet. Motionärerna framhåller
vikten av att använda ekonomiska styrmedel i
miljöpolitiken och att bl.a. skatteväxling därvid bör utnyttjas.
Såvitt utskottet kan se avviker inte den uppläggning av
miljöpolitiken som föreslås i motionen från
de
riktlinjer som i dag är vägledande för den förda miljöpolitiken.
Utskottet avstyrker med det anförda motion Fi82 (kds) yrkande
1.
Utskottet tillstyrker den inriktning av den
ekonomiska politiken som förordas i propositionen.
Fördelningspolitiska analyser
I
motionerna Fi80 (v) och Fi89 av Inger Segelström m.fl. (s), Fi96 av
Lisbeth Staaf-Igelström (s) och Fi100 av
Margareta Andersson och Ingbritt Irhammar (c) framhålls att det är
av största vikt att de
fördelningspolitiska
effekterna av den ekonomiska krisen med den höga arbetslösheten
och
neddragningarna i bidragssystemen analyseras
för att sedan kunna följas upp med olika åtgärder. I
motionerna nämns särskilt gruppen pensionärer med endast folkpension
eller låg pension. I denna
grupp finns också många
kvinnor som lever med mycket smala ekonomiska marginaler.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att de
fördelningspolitiska frågorna har haft och också
fortsättningsvis måste ha hög prioritet. Den ekonomiska kris som drabbade
landet i början av 1990-
talet ledde till ett
sammanbrott i de offentliga finanserna och en kraftig minskning
av
sysselsättningen. Den framtvingade ett
budgetsaneringsprogram som - om förslagen i den nu aktuella
propositionen inräknas - omfattar 126 miljarder kronor.
Det är ofrånkomligt att den höga arbetslösheten,
neddragningen av de offentliga utgifterna och de
stora förändringarna i transfereringssystemet inneburit stora
fördelningspolitiska påfrestningar.
Det råder
emellertid inget tvivel om att det är den höga arbetslösheten som mer
än något annat
skapar orättvisor, vidgar
klyftorna och urholkar den sociala tryggheten. Den viktigaste
fördelningspolitiska uppgiften är därför att genom en
sund och uthållig finans- och penningpolitik,
en
aktiv arbetsmarknadspolitik och stora satsningar på utbildning åter ge
alla människor möjlighet
att försörja sig genom eget
arbete. Men med detta i åtanke måste även de åtgärder som nu vidtas för
att stabilisera ekonomin ha en rimlig
fördelningsprofil. I stort anser utskottet, med hänvisning
till propositionens redovisning av den förda politikens
fördelningseffekter, att så också har varit
avsnitt 67 Kontrollera mot PDF
fallet.
Enligt utskottets mening är det av stor
vikt att fördelningsfrågor blir väl belysta.
Sedan
våren 1994 lämnar regeringen löpande och omfattande
fördelningspolitiska redogörelser.
Vidare har
nyligen särskilda studier genomförts av hur ensamföräldrar
(Ensamföräldrar och den
ekonomiska krisen,
Socialdepartementet, Välfärdsprojektet) och ålderspensionärer
(Pensionärerna och
den ekonomiska krisen,
Socialdepartementet, Välfärdsprojektet) påverkas av den ekonomiska
krisen
och saneringsprogrammet.
Som framhålls i propositionen analyseras i de olika undersökningar som
gjorts av utvecklingen
under de senaste åren
främst hur inkomstfördelningen påverkas av ändrade regler i skatte-
och
bidragssystemen. Krisen i ekonomin har medfört
hög arbetslöshet, men återhämtningen har gett en
allt bättre reallöneutveckling i de expanderade sektorerna och ökade
vinster för många företag.
Kommunerna och
landstingen möter växande behov av och efterfrågan på vård, omsorg och
service, men
eftersom resurserna är begränsade
måste avgifterna höjas och verksamheten koncentreras till
prioriterade områden och grupper. Ett stort antal
genomgripande reformer förbereds och har
genomförts inom det sociala området (bostadsbidrag, socialbidrag,
underhållsstöd, pensioner) samt
inom
arbetsmarknadspolitiken. Det är utskottets uppfattning att
fördelningseffekterna av dessa
förändringar måste
följas mycket noga. Regeringen kommer också att återkomma med fortsatta
analyser
av fördelningseffekterna i takt med att
nytt material kommer fram.
Med det anförda
avstyrker utskottet motionerna Fi80 (v) yrkandena 10 och 11, Fi89 (s), Fi96
(s) och
Fi100 (c).
Jämställdhetspolitiska konsekvenser
Med
utgångspunkt i det s.k. generella jämställdhetsdirektivet (dir.
1994:124), som innehåller riktlinjer för hur
samtliga kommittéer och särskilda utredare skall ge
jämställdhetsperspektivet ökad uppmärksamhet i
utredningsverksamheten, framför Vänsterpartiet i sin motion Fi80
(yrkande 9) kritik mot
propositionens avsaknad av
ett könsperspektiv. I motionen förs ett allmänt resonemang om behovet
av
att beakta de jämställdhetspolitiska
konsekvenserna av den ekonomiska politiken. Motionärerna
hävdar att regeringens ekonomiska politik, med stora
nedskärningar inom den offentliga sektorn,
drabbar
kvinnorna hårt och därmed rubbar grunden för jämställdhet mellan
könen. De anser att
regeringen borde styra
kommittéernas arbete bättre för att förverkliga ambitionerna i
direktivet
och att uppföljningen är för svag.
Motionärerna yrkar att riksdagen ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om jämställdhetsdirektivet.
avsnitt 68 Kontrollera mot PDF
Arbetsmarknadsutskottet anför i sitt yttrande (AU4y) att det
ser det som en självklarhet att
jämställdhetsperspektivet får en allsidig belysning i offentliga
utredningar och propositioner som
tar upp frågor
som har betydelse för eller beröring med könsperspektivet. Utskottet
hänvisar till
en utredningsrapport på området,
"Hälften vore nog - om kvinnor och män på 90-talets
arbetsmarknad". Utskottet utgår ifrån att denna
rapport kommer att vara ett mycket värdefullt
underlag vid kommande ställningstaganden av regering och riksdag på det
arbetsmarknadspolitiska
området. Något uttalande
härutöver anser arbetsmarknadsutskottet inte påkallat med anledning av
det
nu berörda motionsyrkandet.
Vänsterpartiets representant har i en avvikande mening förordat
motionsförslaget.
Finansutskottet vill anföra
följande med anledning av motionen och arbetsmarknadsutskottets
yttrande. Att verka för jämställdhet är en central
uppgift i politiken. Det krävs omfattande
åtgärder för att tillförsäkra kvinnor och män samma rättigheter,
skyldigheter och möjligheter inom
alla väsentliga
områden i livet. Beslut som fattas om den ekonomiska politiken får
inte sällan
omfattande konsekvenser för den
grundläggande samhällsstrukturen. Jämställdheten får inte ses som
en isolerad fråga, utan inom alla samhällsområden bör
frågor om kvinnors och mäns skilda villkor
analyseras. Ett könsperspektiv bör därför prägla alla politiska
beslutsprocesser.
Mot denna bakgrund var det
betydelsefullt att regeringen under hösten 1994 beslutade om ett
generellt direktiv till samtliga kommittéer och särskilda
utredare om att förslag som läggs fram
skall
innehålla en analys och en redovisning av de jämställdhetspolitiska
konsekvenserna. Detta bör
innebära att riksdagens
beslutsunderlag i form av propositioner efterhand kommer att bli
allt
bättre.
Budgetprocessen
utgör ett strategiskt styrinstrument vilket kan användas för att
förbättra
jämställdheten. Jämställdhetsmål kan
fastställas i olika styrdokument som t.ex. direktiv för
fördjupad anslagsframställning, regleringsbrev, regler för
vissa anslag eller bidrag eller
särskilda
uppdrag. Genom årsredovisningarna kan regeringen och riksdagen sedan
följa upp
resultaten. Mycket av ansvaret för
detta arbete åvilar regeringen och den statliga förvaltningen,
men även riksdagen har en roll i detta arbete.
Eftersom vårpropositionen är av mer övergripande karaktär
än budgetpropositionen är
förutsättningarna inte
lika goda att redovisa konsekvensbeskrivningar av den
föreslagna
fördelningen på utgiftsområden.
Finansutskottet utgår ifrån att regeringen kommer att
intensifiera sitt arbete på detta viktiga
avsnitt 69 Kontrollera mot PDF
område.
Utskottet avstyrker därmed motion Fi80 (v) yrkande 9.
Riksbankens ställning och mål för penningpolitiken
I propositionen redovisas att ett arbete påbörjats för att
förbereda de förändringar i lagstiftningen som de nya
förutsättningarna för penning- och valutapolitiken innebär.
Sverige har anslutit sig till EG-
fördraget, i
vilket inriktningen är att penningpolitiken utan att åsidosätta
målet om
prisstabilitet bör bidra till att
uppfylla övriga mål för den ekonomiska politiken såsom hållbar
tillväxt och hög sysselsättning. Vidare innebär fördraget
vissa åtaganden om Riksbankens och
riksbankschefens ställning. Regeringen anser också att det finns
anledning att se över
ansvarsfördelningen för
valutapolitiken mellan regeringen och Riksbanken.
Moderata samlingspartiet understryker i sin motion Fi78 (yrkande 7)
behovet av en lagstiftning om
en mer oberoende
Riksbank. Vidare bör det anges i lag att Riksbankens mål för
penningpolitiken
skall vara att värna om
penningvärdet. Det skulle öka trovärdigheten för Riksbankens
ansträngningar
att hålla inflationen nere och därmed
minska kostnaderna för detta i form av höga räntor.
Riksbanken skall enligt motion Fi81 (mp) i högre grad än hittills
stödja den långsiktiga
ekonomiska politiken och
detta skall i lag fastställas som mål för Riksbanken (yrkande 15).
Övergripande krav att minska miljöskulden och
arbetslösheten skall vara centrala mål för den
ekonomiska politiken. Det penningpolitiska målet skall vara att bibehålla
en prisstabilitet på god
europeisk nivå (yrkande
12). Motionärerna framhåller att prisstabilitet har en avgörande
betydelse
för möjligheterna att uppnå en ekologiskt
hållbar ekonomisk utveckling. En låg inflation leder till
lägre räntor och minskad känslighet för konjunktursvängningar. I
motionen sägs vidare att avgörande
förändringar i
den valutapolitiska regimen som t.ex. en eventuell anslutning till ERM bör
beslutas
av regeringen i stället för av riksbanken
(yrkandena 16 och 17). Riksdagen, eller riksdagspartierna
måste enligt motionärerna ges ett stort inflytande över sådana
beslut.
Finansutskottet ser inte anledning att
föregripa regeringens arbete med att förändra lagstiftningen
om Riksbanken. De förändringar i lagstiftningen som skall
övervägas är även sådana som berör
regeringsformen.
Utskottet utgår från att regeringen på det sätt som är brukligt vid
sådana
förändringar eftersträvar en bred och stabil
parlamentarisk grund. Motionerna Fi78 (m) yrkande 7
och Fi81 (mp) yrkandena 12 samt 15-17 avstyrks därmed av
utskottet.
Kommitté för att analysera
penning- och valutamarknaden
Miljöpartiet anför
avsnitt 70 Kontrollera mot PDF
i sin motion Fi81 (yrkande 13) att spelregler som dämpar de allra värsta
spekulativa svängningarna
bör införas på den
internationella penning- och valutamarknaden. En tänkbar möjlighet är att
införa
en avgift på större transaktioner.
Motionärerna anser att utformningen av spelreglerna är en
komplicerad fråga som måste få sitt svar i internationella
sammanhang. Sverige bör vara pådrivande
i ett sådant
arbete. Som ett första steg i ett sådant arbete bör regeringen tillkalla
en kommitté
med uppgift att ta fram förslag till
bättre informella och formella spelregler. Kommittén bör också
belysa marknadens funktionssätt och undersöka effekter på
samhällsekonomin.
Finansutskottet har vid ett
flertal tillfällen behandlat motionsförslag med innebörden att avgifter
eller regler skall kunna styra och begränsa
internationella valutatransaktioner (bet.
1994/95:FiU20, rskr. 447). Riksdagen har på utskottets förslag
avslagit dessa yrkanden med
hänvisning till de
svårigheter som finns att nå internationella överenskommelser som
blir
effektiva. En samhällsekonomi i balans,
där den offentliga sektorn inte behöver låna för att
finansiera löpande utgifter är den bästa förutsättningen för att kunna
minska valutaspekulationerna
mot och osäkerheten
kring den svenska kronan. Att genom en kraftfull sanering av
statsfinanserna
minska det internationella
låneberoendet framstår därför som det mest verkningsfulla sättet att
motverka de negativa effekter som kan uppkomma vid
internationell valutaoro. Motionsförslaget i
Fi81
(mp) yrkande 13 att inrätta en särskild kommitté för att förbereda
ett internationellt
regelverk avstyrks av
utskottet.
Den ekonomiska och monetära
unionens (EMU) tredje fas
Miljöpartiet
motsätter sig i motion Fi81 ett svensk deltagande i EMU. Det skulle för
svensk del leda till att delar av
näringslivet slås
ut, till fortsatt och tilltagande massarbetslöshet, ökande ekonomiska
klyftor och
minskat inflytande för medborgarna.
Motionärerna framhåller emellertid att de fem konvergenskraven
inte står i motsatsförhållande till en grön ekonomisk
politik - tvärtom. Men den ekonomiska
politiken kan inte tillåtas bestå av endast dessa fem krav.
Tvärtom måste de underordnas
övergripande sociala
och miljömässiga mål för den ekonomiska politiken. Ett flertal länder i
EU
kommer enligt motionärerna att anordna
folkomröstningar om sitt eventuella deltagande i EMU. Det är
enligt motionärerna nödvändigt att svenska folket i en
folkomröstning får avgöra huruvida Sverige
skall gå
med i EMU eller ej (yrkandena 18 och 19).
Finansutskottet vill med anledning härav anföra följande.
Sverige deklarerade i
avsnitt 71 Kontrollera mot PDF
medlemskapsförhandlingarna
att ett slutligt svenskt ställningstagande avseende övergången till
den
tredje etappen av EMU kommer att göras i ljuset
av den fortsatta utvecklingen och i enlighet med
fördraget. Regeringen anförde att beslutsprocessen i Sverige inför
övergången från fas två till fas
tre är en intern
svensk angelägenhet. Beslutet om Sverige skall ta detta steg skall fattas
av
riksdagen. Såvitt regeringen nu bedömer kommer
ett beslut om deltagande i EMU att behöva fattas av
riksdagen under hösten 1997. Riksdagen har tidigare ställt sig bakom
denna ordning (1995/96:FiU1,
rskr.131). Mot denna
bakgrund avstyrker finansutskottet motion Fi81 (mp) yrkandena 18 och
19.
Uppföljning av EU-bidrag
Miljöpartiet anför i motion Fi81 (yrkande 22) att
EU-bidragen inte utsätts för samma grad av granskning, prioritering
och uppföljning från svensk sida som andra anslag
på statens budget. Det gäller bl.a.
forskningspengar, bidrag inom jordbrukssektorn och regionalpolitiska
bidrag. Regeringen bör göra en
genomgripande
redovisning och återkomma till riksdagen med förslag till framtida
hantering av EU-
bidragen.
Finansutskottet vill med anledning härav anföra följande.
Riksrevisionsverket (RRV) har i sin
årliga
granskning även studerat administrationen av medel från EG:s budget.
Det finns i flera
avseenden svårigheter att
upprätthålla en tillfredsställande standard på den interna kontrollen
vid
ett flertal av de berörda myndigheterna, anför
RRV. Till en del torde de brister RRV uppmärksammat
kunna hänföras till bristande erfarenhet av EG:s regel- och
kontrollsystem, anförs det i
propositionen, men
också av bristande medvetenhet om vilka åtgärder som kan behöva vidtas
för att
hantera de risker som dessa medelsflöden
utsätts för i form av fusk, fel och misstag.
Regeringen har nyligen inrättat en delegation för samverkan mellan
berörda myndigheter och
departement för
nationella åtgärder för att bättre bekämpa bedrägerier, missbruk och
annan
oegentlig hantering och användning av
EU-relaterade medel (dir. 1996:29). Delegationens
huvuduppgift skall vara att utgöra ett forum för samverkan och
informations- och erfarenhetsutbyte
mellan
myndigheter och departement som ansvarar för att EU-medel används korrekt,
kostnadseffektivt
och säkert i Sverige eller för
åtgärder vid misstanke om felaktig användning av medlen. Genom sitt
arbete skall delegationen aktivt bidra till att
gemenskapens finansiella intressen är skyddade i
Sverige. I denna uppgift ingår att främja bl.a. samarbete mellan
berörda myndigheter för att
förebygga, upptäcka,
utreda och vidta åtgärder vid misstanke om felaktig användning av
medlen.
avsnitt 72 Kontrollera mot PDF
Delegationen skall även sammanställa
information om upptäckta och misstänkta oegentligheter och om
vidtagna eller föreslagna åtgärder för att komma till rätta
med dessa oegentligheter. Den skall
även
uppmärksamma behov av, och i förekommande fall lämna förslag till,
förändringar i regelverk,
organisation m.m. för
att effektivare förhindra, försvåra och beivra bedrägerier och
andra
oegentligheter. Även frågor om missbruk och
ineffektiv hantering av EU-relaterade medel skall kunna
uppmärksammas.
Utskottet ser mot denna bakgrund
inte något behov för riksdagen att vidta några ytterligare
åtgärder med anledning av motion Fi81 (mp) yrkande 22, varför
motionen avstyrks.
Utgiftstak för den offentliga
sektorn
Bakgrund
För vårpropositionen tillämpas för första gången de nya
beslutsformer som under senare år
utvecklats för
budgetarbetet. De innebär att regeringens och riksdagens behandling av
budgeten
stramas upp och att statsmakterna ges
möjlighet att ta ett fastare grepp om utgiftsutvecklingen.
Vårpropositionen bildar upptakt till riksdagens arbete med
statsbudgeten för nästa år. I
vårpropositionen
drar regeringen upp riktlinjer för det kommande budgetförslaget, vars
detaljer
riksdagen skall ta ställning till i höst
när man för första gången fastställer en statsbudget
enligt den behandlingsordning som kallas rambeslutsmodellen.
Nyordningen innebär att en stram
budgetprocess
kombineras med en frihet för fackutskotten att göra omdisponeringar inom de
ramar som
riksdagen lagt fast i den inledande fasen
av sin beredning.
Riksdagen kommer alltså i
höst att fatta beslut om statsbudgeten i två steg. I första steget
beslutar riksdagen om det samlade budgetutrymmet med en
fördelning på 27 olika utgiftsområden.
Riksdagen
fastställer en ram för varje utgiftsområde (RO 5:12). I andra steget
fördelas utrymmet på
de olika anslagen inom
respektive utgiftsområde. Riksdagen skall också fastställa en beräkning
av
inkomsterna på statsbudgeten.
I vårpropositionen begär regeringen vidare att riksdagen skall
lägga fast ett tak för de statliga
utgifterna
under åren 1997-1999, ett tak vars preliminära fördelning på
utgiftsområden kommer att
styra inriktningen på
regeringens arbete med det kommande budgetförslaget.
När riksdagen i slutet av året fastställt statsbudgeten i alla dess
delar kommer utgiftstaket
dessutom att fungera som
ett styrinstrument som ger regering och riksdag ett fastare grepp
över
utgiftsutvecklingen under löpande budgetår.
Med dessa och tidigare genomförda förändringar
har den svenska budgetprocessen på några få år
stramats upp och fått en helt annan stadga och långsiktighet än tidigare.
avsnitt 73 Kontrollera mot PDF
Regeringen har den 28 maj
lagt fram ett förslag till
lag om statsbudgeten. Förslaget innebär att man i ett
sammanhängande
regelverk för samman olika
budgetregler och föreskrifter om budgeten som under årens lopp vuxit
fram ur olika riksdagsbeslut, riksdagsuttalanden och
bemyndiganden givna av riksdagen. Till
skillnad
från flertalet andra europeiska länder har i Sverige dessa bestämmelser
aldrig reglerats i
lag. Avsikten är att budgetlagen
skall kunna träda i kraft den 1 januari 1997.
Utformningen av utgiftstaket
I vårpropositionen
föreslås (yrkande 3) att riksdagen godkänner regeringens förslag till
utformning
av utgiftstak för staten och den
offentliga sektorn.
På förslag av regeringen
fattade riksdagen våren 1995 principbeslut om att införa ett tak för de
offentliga utgifterna (prop. 1994/95:150, bet.
1994/95:FiU20, rskr. 1994/95:447). I december 1995
informerade finansministern riksdagen om resultatet av det
utvecklingsarbete som regeringskansliet
bedrivit[1]
med anledning av beslutet.
Enligt principbeslutet
skall utgiftstaket vara nominellt, flerårigt och omfatta hela
den
offentliga sektorn. Att taket anges i
nominella termer innebär att det inte skall justeras med
hänsyn till inflationen när det väl lagts fast.
Regeringen anser (s. 49-50, 56-58) att utgiftstaket skall vara
treårigt och lägger nu fram förslag
om ett
utgiftstak som omfattar åren 1997, 1998 och 1999.
Det tak som läggs fast för respektive år skall inte omprövas, såvida inte
särskilda omständigheter
föranleder annat. När
riksdagen nästa år tar ställning i motsvarande fråga är avsikten således
att
nivåerna för åren 1998 och 1999 skall ligga
fast och att det beslut som då skall fattas bara
omfattar år 2000.
Av de statliga utgifterna är
det, enligt regeringens mening, bara statsskuldräntor som inte skall
omfattas av taket. Att regeringen vill undanta dem beror på
att de inte kan påverkas på kort sikt.
I det
tidigare principbeslutet förutsattes att utgiftstaket skulle omfatta
hela den offentliga
sektorn, således även
socialförsäkringssektorn och kommunerna.
Regeringen
och de politiska företrädarna för Svenska Kommunförbundet och
Landstingsförbundet har
emellertid under våren
kommit överens om riktlinjer för kommunernas och landstingens ekonomi
under
åren 1997 och 1998. I dessa riktlinjer ingår
att det kommunala skatteuttaget inte får öka. Däremot
får kommunsektorn behålla de ökade skatteinkomster som är en följd
av den samhällsekonomiska
utvecklingen. Regeringen
kommer senare att föreslå att kommuners och landstings budgetar måste
vara
i balans. Regeringen har också för avsikt att
avsnitt 74 Kontrollera mot PDF
föreslå att det generella statsbidraget minskas för
de kommuner och landsting som höjer skatten åren 1997 eller 1998.
Av bl.a. dessa skäl anser regeringen att ett
nominellt utgiftstak inte längre är en lämplig
lösning för den kommunala sektorn. I stället bör riksdagen godkänna en
beräkning av de kommunala
utgifternas omfattning.
Därmed bör även riksdagsbeslutet avseende utgifterna inom hela
den
offentliga sektorn knytas till en beräkning.
Utgiftstaket för staten inklusive
socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten bör däremot
fastställas av riksdagen, anser regeringen.
Under den treårsperiod som utgiftstaket omfattar kan såväl den
samhällsekonomiska utvecklingen som
de ekonomiska
konsekvenserna av redan fattade beslut bli annorlunda än vad som antagits.
Regeringen
finner det därför motiverat att beräkna
utgiftstaket med viss marginal. Avsikten med en sådan
marginal är inte att skapa utrymme för ofinansierade
utgiftsökningar. Den samhällsekonomiska
utvecklingen kan emellertid bidra till att utgiftsnivån höjs utan
att saldot för den skull
försämras. Det sker t.ex.
vid stigande inflation då både utgifter och inkomster ökar.
En marginal på utgiftssidan skall enligt regeringen inte
innebära att respekten för
saldorelaterade
mål minskar utan tjänar i första hand till att ge flexibilitet och därmed
minska
risken för revideringar av utgiftstaket.
Regeringen har vid sin bedömning av
statsbudgetens fortsatta utveckling inte räknat in
budgeteringsmarginalen bland utgifterna. Om den tas i anspråk för
åtgärder som saknar finansiering
kommer detta
således att leda till att budgetsaldot försvagas.
Moderata samlingspartiet ser i motion Fi78 positivt på förslaget till ett
utgiftstak, men anser att
den valda lösningen inte
är tillräckligt stram (yrkande 3).
De viktigaste
norminslagen i finanspolitiken är enligt motionärerna den nya
budgetprocessen med
dess utgiftstak samt de av
riksdagen antagna målen för den offentliga sektorns underskott och
nettoskuld.
Motionärerna anser
emellertid att utgiftstaket inte blir verkningsfullt om regeringen tillåter
sig
en budgeteringsmarginal på mellan 15 och 22
miljarder kronor. Om utgiftstaket behöver överskridas
bör regeringen vända sig till riksdagen för beslut. I annat fall
innebär den nya budgetprocessen
varken en utökad
finansmakt för riksdagen eller ökade krav på regeringen. Motionärerna
har i
enlighet med denna uppfattning inte räknat
med någon budgeteringsmarginal i det egna alternativet.
Vidare finner motionärerna det olyckligt att regeringen valt
att ställa lägre krav på
budgetdisciplin för
avsnitt 75 Kontrollera mot PDF
kommunsektorn än för staten och socialförsäkringssektorn. Tanken var att
detta
skulle lösas genom det nya kravet på
budgetbalans för kommuner och landsting, men genom att det
senareläggs bäddar regeringen i stället för växande underskott inom
den kommunala sektorn.
Motionärerna kräver därför
för det första att regeringen inte i något avseende i framtiden skall
få frångå de fastlagda reglerna för
budgetpolitiken. För det andra måste en stram
budgetlagstiftning införas grundad på det förslag som nyligen tagits
fram av Budgetlagutredningen.
I motion Fi80 avvisar
Vänsterpartiet förslaget till utgiftstak som man ser som ett hinder för
att
kunna föra en sysselsättningsbefrämjande
ekonomisk politik (yrkande 4). Motionärerna betonar att
deras uppfattning i frågan inte innebär att de övergivit
ståndpunkten att en fortsatt
budgetsanering är
nödvändig för att stärka svensk ekonomi, minska arbetslösheten och
säkra
välfärden.
Miljöpartiet de gröna framhåller i motion Fi81 att den offentliga
sektorns utgifter måste
kontrolleras bättre.
Partiet har därför redan våren 1995 accepterat regeringens förslag
till
utgiftstak för hela den offentliga sektorn.
Med tanke på att det är första gången som ett
utgiftstak införs för den offentliga sektorn i Sverige bör det finnas
en stor beredskap för att
följa upp och förbättra
utformningen av taket.
Konstitutionsutskottet
tar i sitt yttrande (KU10y) fasta på att regeringen i den
ekonomiska
vårpropositionen föreslår att riksdagen
för det statliga området fastställer ett utgiftstak på ett
visst belopp för åren 1997-1999, medan den på det kommunala
området föreslår att riksdagen - utan
angivande
av belopp - godkänner beräkningen av utgifterna.
Enligt konstitutionsutskottet är besluten i båda fallen att
uppfatta som riktlinjebeslut (jfr
tilläggsbestämmelse 3.2.1 tredje stycket till RO[2]). Sådana beslut är inte
rättsligt bindande. Men
det är uppenbart att ett
riktlinjebeslut som innebär att riksdagen fastställer ett visst belopp
har
en helt annan precision och borde få andra
konsekvenser än ett beslut att godkänna beräkningen av
vissa utgifter. Enligt konstitutionsutskottet utvecklar regeringen inte
själv några synpunkter på
denna fråga i
propositionen. Däremot har regeringen den 9 maj 1996 beslutat om en
lagrådsremiss som
gäller en lag om statsbudgeten.
Det hade enligt konstitutionsutskottets mening varit lämpligt att
detta lagförslag förelagts riksdagen i vårpropositionen.
Konstitutionsutskottet ser det som
otillfredsställande att den rättsliga innebörden av ett
statligt utgiftstak inte klarläggs i propositionen. Utskottet
finner det inte heller meningsfullt
avsnitt 76 Kontrollera mot PDF
att nu fördjupa
sig i denna fråga, när en proposition med förslag till lagreglering
är nära
förestående. Konstitutionsutskottet anser
därför att riksdagen, innan detta klarläggande görs i
samband med behandlingen av förslaget till budgetlag, inte bör
fatta beslut i enlighet med
hemställan i
propositionen. Riksdagen bör dock dessförinnan vara oförhindrad att, om den
så önskar,
besluta att godkänna en beräkning av de
statliga utgifterna för åren 1997-1999 som en riktlinje för
det fortsatta budgetarbetet.
Konstitutionsutskottet ser det inte som sin uppgift att uttala sig om
behovet av ett statligt
utgiftstak från
ekonomiska utgångspunkter. Konstitutionsutskottet avstår därför från att
yttra sig
över de motionsvis framförda synpunkterna
på utgiftstaket.
Finansutskottet noterar att
de betänkligheter mot regeringens förslag till utgiftstak som
konstitutionsutskottet redovisar gäller varken
utgiftstakets användning i budgetprocessen eller de
taknivåer som regeringen anser bör gälla för åren 1997-1999.
Konstitutionsutskottet finner det i
stället
otillfredsställande att den rättsliga innebörden av ett statligt
utgiftstak inte klarläggs
i propositionen.
Det kan enligt finansutskottets mening därför finnas skäl för
utskottet att närmare redovisa hur
utskottet ser
på frågan om ett utgiftstak och dess tillämpning.
Utgiftstakets innebörd
Såsom
konstitutionsutskottet framhåller skall riksdagens beslut med
anledning av utgiftstaket ses som ett
riktlinjebeslut. Det är också innebörden av det förslag till budgetlag
som regeringen remitterat
till Lagrådet.
Enligt RF 9:7 kan riksdagen besluta om riktlinjer för viss
statsverksamhet för längre tid än
anslagen till
verksamheten. Riktlinjerna kan vara av olika slag och ha olika
benämningar. Som
exempel på tillämpningsområden
och benämningar kan nämnas fleråriga planeringsramar för försvaret,
investerings- och finansieringsplaner samt planer för
infrastrukturinvesteringar.
Utan särskild
lagreglering har riksdagen sedan 1970-talet återkommande fastställt
planeringsramar
för totalförsvarets militära del.
Senast gjordes detta våren 1992 då riksdagen behandlade
propositionen om totalförsvarets utveckling t.o.m.
budgetåret 1996/97. De då fastställda
planeringsramarna sträckte sig fram t.o.m. budgetåret 2001/02 (prop.
1991/92:102 s. 143, bet.
FöU12, rskr. 337). Genom
att lägga fast planeringsramar av detta slag har statsmakterna
markerat
hur stora resurser som totalförsvaret
långsiktigt har kunnat påräkna. Planeringsramarna har
emellertid inte ersatt riksdagens ordinarie budgetprövning, utan
den faktiska medelsanvisningen
till totalförsvaret
avsnitt 77 Kontrollera mot PDF
har alltid haft formen av årliga budgetbeslut. Riksdagen har dessutom
varit
oförhindrad att när den så önskat ompröva de
fastställda planeringsramarna, och så har i praktiken
även skett då riksdagen i olika omgångar under senare år har fattat
beslut om besparingar inom
totalförsvaret. Av de
tillkommande besparingar på 10 respektive 12 miljarder kronor som aviseras
i
vårpropositionen hänför sig för övrigt en del till
utgiftsområde 6 Totalförsvar.
På utbildningsområdet
har riksdagen på snarlikt sätt fastställt planeringsramar för
inriktningen
av olika utbildningslinjer i
samband med beslut om dimensioneringen av den grundläggande
högskoleutbildningen (prop. 1991/92:100 bil. 9, bet. UbU14,
rskr. 242).
Vanligt är också att riksdagen ställer
upp mål för en eftersträvad utveckling inom olika sektorer.
Inte minst på det ekonomisk-politiska området förekommer detta ofta.
Så t.ex. styrs inriktningen av
budgetpolitiken av
det budgetpolitiska mål som riksdagen ställt sig bakom och som innebär
att
statsskulden mätt som andel av BNP skall ha
stabiliserats år 1996, att underskottet i de offentliga
finanserna skall understiga 3 % av BNP år 1997 samt att de
offentliga finanserna skall vara i
balans år 1998.
Ett gott exempel på hur ett sådant mål kan användas rent praktiskt är
den nu
aktuella vårpropositionen i vilken
regeringen för att nå det uppställda målet aviserar förslag om
ytterligare budgetförstärkningar.
Mål av
detta slag fastställs formellt inte av riksdagen. De brukar i
stället ingå i de
budgetpolitiska riktlinjer
som riksdagen godkänner i samband med behandlingen av
budgetpropositionen eller andra större ekonomisk-politiska
paket.
Om riksdagen godkänt eller fastställt
ett av regeringen framlagt förslag till mål för
budgetpolitiken, står självklart både riksdag och regering bakom
beslutet. Målet är emellertid i
första hand att
betrakta som en politisk viljeyttring av regeringen och en markering av den
politik
regeringen vill få riksdagens stöd för att
föra. Riksdagen kan dessutom närhelst den önskar ompröva
ett sådant mål.
Samma synsätt bör enligt
finansutskottets mening gälla för det utgiftstak som regeringen nu
begär
att riksdagen skall fastställa.
I lagrådsremissen framhåller regeringen att beslut om utgiftstak
eller användning av ramar för
utgiftsområden skall
ses som ett allvarligt menat budgetpolitiskt åtagande. För att markera
detta
föreslår regeringen att det i budgetlagen
skall föreskrivas en skyldighet för regeringen att vidta
eller föreslå åtgärder om den anser att det finns risk att ett
eller flera anslag kan komma att
överskridas i en
avsnitt 78 Kontrollera mot PDF
sådan omfattning att ett beslutat utgiftstak eller tillämpade utgiftsramar
kommer
att överskridas.
I
förslaget till budgetlag är bestämmelserna om utgiftstak fakultativa, dvs.
regeringen kan men är
inte skyldig att lämna förslag
om ett utgiftstak. Väljer regeringen att använda sig av utgiftstak
skall emellertid förslag till beslut om sådant tak lämnas
i den ekonomiska vårpropositionen, och
regeringen
blir då också skyldig att vidta eller föreslå åtgärder som resulterar i
att utgifterna
håller sig under taket.
Har riksdagen beslutat att hänföra statsutgifter till
utgiftsområden - dvs. ämnar riksdagen
använda
sig av rambeslutsmodellen vid sin behandling av ett kommande
budgetförslag - skall
regeringen i
vårpropositionen dessutom presentera förslag till riktlinjer för
utgifternas
fördelning på utgiftsområden.
Skyldigheten att förhindra överskridanden omfattar då enligt
lagförslaget inte bara det samlade utgiftstaket utan även
respektive utgiftsområde.
Hur ett utgiftstak
skall vara avgränsat eller utformat bör enligt vad regeringen uppger
i
lagrådsremissen inte regleras i lag.
Enligt finansutskottets mening bör ett flerårigt utgiftstak ses
som ett ekonomisk-politiskt mål av
särskild
dignitet, vilket kommer till uttryck i den föreslagna lagregleringen
med dess krav på
motåtgärder. Utgiftstaket är, som
regeringen själv påpekar, ett budgetpolitiskt åtagande. Genom
lagregleringen manifesterar regeringen en stark vilja att leva
upp till detta åtagande.
Liksom övriga
ekonomisk-politiska mål är utgiftstaket i första hand ett åtagande för
regeringen
och en återspegling av den politik
riksdagen har ålagt regeringen att föra. Utgiftstaket är, som
konstitutionsutskottet påpekat, inte rättsligt bindande.
Riksdagen är även i detta fall oförhindrad
att
ompröva ett tidigare fastställt tak. Utan en sådan ordning skulle för
övrigt en stark folkvilja
som i ett val burit
fram en ny regering inte kunna komma till uttryck i den nya
regeringens
budgetförslag. Utan en sådan ordning
skulle oppositionspartierna vid behandlingen av ett kommande
budgetförslag inte heller kunna redovisa alternativa förslag
som helt eller delvis går utöver
regeringens
förslag till utgifter. Utan en sådan ordning skulle budgetpolitiken inte
kunna anpassas
till nya, helt ändrade yttre
förutsättningar.
Finansutskottet ser utgiftstaket
som ett viktigt ekonomisk-politiskt instrument som verkningsfullt
kan bidra till att budgetdisciplinen skärps. Viljan att komma
till rätta med de rådande obalanserna
i
statsfinanserna bör inte kunna sättas i fråga, ej heller den
beslutsamhet med vilken
statsmakterna fullgör
avsnitt 79 Kontrollera mot PDF
detta åtagande. Av just de skäl som konstitutionsutskottet anför är
det
enligt finansutskottets mening därför angeläget
att riksdagen nu fastställer ett utgiftstak för
staten inklusive socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten.
Utgiftstaket bör däremot inte omfatta kommunerna. När
riksdagen i anslutning till behandlingen av
förra
årets kompletteringsproposition fattade principbeslut om ett utgiftstak
(prop. 1994/95:150,
bet. FiU20 s. 87, rskr.
447) var visserligen utgångspunkten att detta också skulle gälla
kommunerna. Både konstitutionsutskottet och
finansutskottet förutsatte emellertid att utgiftstaket
gavs en sådan utformning att det inte inkräktade på kommunernas
grundlagsenligt tillförsäkrade
självstyrelse. När
regeringen nu förordar en annan lösning för kommunerna under åren 1997 och
1998
har finansutskottet därför inget att erinra
mot den gjorda avgränsningen. För den kommunala
verksamheten, liksom för hela den offentliga sektorn, bör riksdagen
således endast godkänna en
beräkning av
utgifterna.
Budgetpolitiken har under senare år
varit starkt inriktad på att begränsa underskottet i de
offentliga finanserna och hejda statsskuldens tillväxt. Med
utgiftstaket kommer den hittillsvarande
saldostyrningen av budgetpolitiken att förstärkas med ett
utgiftsrelaterat mål. Utgiftstaket
ersätter således
inte de nuvarande saldorelaterade målen för budgetpolitiken, men det
är ett
viktigt komplement till nuvarande
normer.
Utgiftstaket innebär att nivån på de
statliga utgifterna låses under de tre närmast efterföljande
åren. Som tidigare nämnts skall dessa fastlagda nivåer normalt
inte omprövas. Av vårpropositionen
framgår
emellertid att det statliga utgiftstaket kan komma att behöva justeras av
olika skäl. Som
ett exempel anges att regeringen i
sitt förslag till utgiftstak inte har kunnat beakta effekterna
av den förestående energipolitiska uppgörelsen. Avsikten är
att de åtgärder som föreslås i den
kommande
energipolitiska propositionen skall vara statsfinansiellt neutrala,
dvs. de skall
finansieras fullt ut på
statsbudgetens utgifts- eller inkomstsida. Om nya utgiftsåtaganden
därvid
finansieras genom skatte- eller
avgiftshöjningar, kommer utgiftstaket att behöva omprövas. Andra
skäl till omprövning som regeringen pekar på är justeringar
av i första hand budgetteknisk natur.
Ändrade
skatteregler och andra förändringar kan exempelvis leda till att
statens bidrag till
kommunerna behöver regleras,
vilket då också återverkar på utgiftstaket.
Enligt
finansutskottets mening ter det sig befogat att justera utgiftstaket
med hänsyn till
saldomässigt neutrala förändringar
avsnitt 80 Kontrollera mot PDF
av rent budgetteknisk natur. Det ter sig också rimligt att
anpassa utgiftstaket till förändringar föranledda av
förslagen i den aviserade energipolitiska
propositionen, eftersom dessa effekter ännu inte har kunnat beaktas men
anmäls av regeringen redan
i detta sammanhang.
Skall tilltron till det fastställda utgiftstaket kunna upprätthållas är
det
emellertid samtidigt angeläget att
justeringar av detta slag blir få och att varje sådant
ändringsförslag redovisas och motiveras mycket tydligt för
riksdagen.
Enligt förslaget i propositionen
skall en budgeteringsmarginal kopplas till utgiftstaket.
Budgeteringsmarginalen skall räknas in i utgiftstaket men
skall inte ingå bland statsbudgetens
utgifter. I den
mån budgeteringsmarginalen behöver tas i anspråk för ofinansierade
utgiftsökningar
leder detta således till att
budgetunderskottet ökar. Regeringen avser emellertid inte att utnyttja
marginalen på detta sätt. Av propositionen framgår att
respekten för saldorelaterade mål inte skall
minska
på grund av budgeteringsmarginalen.
Den föreslagna
budgeteringsmarginalen ifrågasätts i den moderata partimotionen.
Folkpartiet godtar
däremot marginalen men anser att
den skall minskas med 5 miljarder kronor.
Finansutskottet vill med anledning härav framhålla följande. När
utgiftstaket läggs fast råder
helt naturligt
stor osäkerhet om utgiftsutvecklingen under åren framöver, och denna
osäkerhet
återspeglar sig i nivån på
budgeteringsmarginalen som ökar något mot slutet av treårsperioden.
Utskottet har därför inget att erinra mot att en sådan
reserv räknas in under utgiftstaket.
Utgiftstakets tillämpning
Genom att regeringen
kopplat ihop sitt förslag till utgiftstak med riksdagens nya
budgetprocess har man fått en
sammanhängande kedja
av styrformer som omspänner hela budgetprocessen. Kedjans olika länkar
kan
beskrivas på följande sätt.
På förslag av regeringen fastställer riksdagen i samband med
behandlingen av vårpropositionen ett
utgiftstak för
de tre närmast efterföljande åren. Taket omfattar dels statsbudgetens
utgifter utom
statsskuldräntor, dels utgifterna
inom socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten, dvs.
utgifterna för ATP, delpension och arbetsskadeförsäkring.
I anslutning till vårpropositionen fattar riksdagen också
beslut om hur utgiftstaket preliminärt
skall
fördelas på olika utgiftsområden samt på budgeteringsmarginalen och
socialförsäkringssektorn
vid sidan av statsbudgeten.
Indelningen i utgiftsområden är därvid den som regeringen skall använda
när den i september redovisar sitt förslag till
statsbudget.
Riksdagens beslut om utgiftstaket
avsnitt 81 Kontrollera mot PDF
och de preliminärt beräknade nivåerna för de olika
utgiftsområdena styr regeringens arbete under sommaren när det
slutliga förslaget till statsbudget
tas fram. Genom
att riksdagen uttalar sig om det kommande budgetförslagets
omfattning och
indelning i stort ges ökad
stadga åt den budgetdialog som Finansdepartementet har med övriga
fackdepartement.
Eftersom nivåerna
för utgiftsområdena är preliminärt beräknade, kan regeringen i sitt förslag
till
budgetpropositionen avvika från
riksdagsbeslutet i denna del. Däremot kunde det skada tilltron till
regeringens förmåga att hantera budgetutvecklingen om
budgetförslaget inklusive de beräknade
utgifterna
för socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten skulle överstiga
det fastställda
utgiftstaket.
Som nämnts bygger rambeslutsmodellen på att riksdagen i två steg
behandlar regeringens
budgetförslag och de
alternativa förslag som oppositionspartierna för fram. I första steget
tar
riksdagen ställning till budgetens omslutning
i stort. Då bestäms genom ett beslut den samlade
nivån på utgifterna samt deras fördelning på 27 utgiftsområden,
liksom vilka skatte- och
avgiftsförändringar som
skall genomföras. Beslutet låser nivån på de olika utgiftsområdena och
är
styrande för riksdagens fortsatta
budgetberedning. Beslutet kan ändras, men bara genom att
riksdagen på nytt tar ställning till budgetens omslutning i
stort. När riksdagen i andra steget av
sin
behandling skall fatta beslut om medelstilldelningen på de olika
anslagen, får fackutskottens
förslag avseende
utgiftsområdena inte gå utöver de ramar som tidigare lagts fast. För vart
och ett
av utgiftsområdena fastställs genom ett
beslut - som avser hela området - samtliga anslag, deras
benämning, belopp och anslagsform.
Genom medelstilldelning, valet av anslagsform samt lagar och olika
riksdagsuttalanden som reglerar
anslags utnyttjande
kan riksdagen styra regeringens rätt att disponera över de anslag som
finns
uppförda på statsbudgeten.
I lagrådsremissen över förslaget till lag om statsbudgeten föreslås
att regeringen skall vara
skyldig att under
löpande budgetår noga följa hur inkomster, utgifter och upplåning
utvecklas i
förhållande till beslutade eller
beräknade belopp. Skyldigheten skall även omfatta en kontroll av
att utgifterna håller sig inom det utgiftstak som
fastställts i anslutning till vårpropositionen
liksom de utgiftsramar som lagts fast i första steget av riksdagens
budgetbehandling under hösten.
Att noga följa
utvecklingen innebär enligt lagrådsremissen att regeringen med lämplig
periodicitet
informerar sig om utvecklingen så att
avsnitt 82 Kontrollera mot PDF
den vid behov kan vidta korrigerande åtgärder eller föreslå
riksdagen sådana.
Om gjorda prognoser tyder
på att ett beviljat anslag kommer att överskridas är det i första hand
anslagsformen som avgör i vilken utsträckning anslaget
kan fortsätta att belastas. Rör det sig om
ett
reservationsanslag får detta enligt anslagsvillkoren inte överskridas.
Regeringen måste då
antingen begära ytterligare
medel på tilläggsbudget för att klara det väntade överskridandet eller
begränsa omfattningen på den verksamhet som anslaget
finansierar.
Rör det sig om ett ramanslag får
detta enligt anslagsvillkoren överskridas genom att en
anslagskredit av viss omfattning tas i anspråk. Anslagskrediten
belastar följande budgetårs anslag
med ett lika
stort belopp. Ramanslaget med dess kredit ger regeringen bättre möjlighet
att hantera
en uppkommen situation när ett anslag
överskrids. En sådan flexibilitet är en förutsättning för att
regelstyrda förmåner skall kunna hanteras i systemet med
ett utgiftstak. Utbetalningen av
lagreglerade
förmåner som barnbidrag behöver alltså inte stoppas om det mot slutet av
budgetåret
visar sig att de medel som anvisats för
ändamålet är otillräckliga. Resterande utbetalningar fram
till årsskiftet kan i stället finansieras genom att regeringen lånar
det erforderliga beloppet från
efterföljande års
anslag för barnbidrag. Genom detta förfarande får regeringen rådrum att
överväga
hur överskridandet skall finansieras.
Föreligger det risk för anslagsöverskridanden av mer
betydande omfattning kan regeringen på egen
hand
begränsa effekten härav genom att selektivt eller generellt avstå från
att ta i anspråk
anvisade medel på andra anslag.
Så länge ett sådant förfarande inte strider mot de bestämmelser som
riksdagen har lagt fast för utnyttjandet av de aktuella
anslagen, har regeringen denna möjlighet.
Är
anslagsöverskridandet av sådan omfattning att det finns risk för att
även utgiftsområdet och
t.o.m. utgiftstaket
överskrids blir, enligt lagrådsremissen, behovet av åtgärder särskilt
stort.
I lagrådsremissen föreslås att regeringen
vid minst två tillfällen under löpande budgetår skall
redovisa en prognos över utfallet av inkomster och utgifter på
statsbudgeten. Sådana prognoser
skall lämnas i
vårpropositionen och i anslutning till budgetpropositionen. Den bör enligt
förslaget
kompletteras med kommentarer som
förklarar väsentliga avvikelser i förhållande till de belopp som
finns upptagna på statsbudgeten.
Även avvikelser från det fastlagda utgiftstaket och de beslutade
utgiftsramarna bör enligt
lagrådsremissen
förklaras i detta sammanhang. Regeringen skall enligt förslaget då också
redovisa
avsnitt 83 Kontrollera mot PDF
vilka åtgärder den själv vidtagit,
respektive vilka åtgärder den föreslår att riksdagen skall fatta
beslut om.
Den föreslagna
återrapporteringen kommer enligt finansutskottets mening att bli ett
viktigt inslag
i rikdagens uppföljningsverksamhet.
Utskottet sätter därför stort värde på att redovisningen
förbättras i detta avseende. Utskottet förutsätter att regeringen
i detta sammanhang inte bara noga
redovisar vilka
enskilda anslag som överskridits i så stor omfattning att utgiftsramar
eller
utgiftstak brutits igenom eller riskerar att
brytas igenom. Regeringen bör också ge sin syn på
utvecklingen under resten av året liksom under efterföljande år mot
bakgrund av de för respektive
år fastlagda
utgiftstaken och preliminärt beräknade nivåerna för utgiftsområdena.
Likaså bör
regeringen kommentera budgetutfallet
för närmast föregående budgetår sett i relation till det
utgiftstak och de utgiftsramar som då gällt.
Med de förtydliganden som ovan redovisats föreslår utskottet att
riksdagen godkänner regeringens
förslag till
utformning av utgiftstak för staten och den offentliga sektorn. Utskottet
tillstyrker
således yrkande 3 i propositionen och
avstyrker motionerna Fi78 (m) yrkande 3 samt Fi80 (v) yrkande
4.
Nivån på utgiftstaket för
staten
I propositionen föreslår regeringen
(yrkande 4) att riksdagen fastställer utgiftstaket för staten
inklusive socialförsäkringssektorn vid sidan av
statsbudgeten för år 1997 till 723 miljarder
kronor, för år 1998 till 720 miljarder kronor och för 1999 till 735
miljarder kronor.
Moderata samlingspartiet
föreslår i motion Fi78 att utgiftstaket under de tre åren i stället
skall
fastställas till respektive 670, 652 och 641
miljarder kronor (yrkande 4).
Folkpartiet
liberalerna föreslår i motion Fi79 att utgiftstaket under de tre åren
fastställs till
respektive 702,5, 694,2 och 704,3
miljarder kronor (yrkande 3).
Vänsterpartiet
avvisar i motion Fi80 de av regeringen föreslagna nivåerna på utgiftstaket
(yrkande
5).
Miljöpartiet
de gröna förordar i motion Fi81 att utgiftstak under de tre åren
fastställs till
respektive 724, 714 och 712
miljarder kronor (yrkande 3).
Kristdemokraterna
föreslår i motion Fi82 att utgiftstaket under de tre åren fastställs
till
respektive 723 664, 718 499 och 731 446
miljoner kronor (yrkande 6).
I sammandrag
fördelar sig regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftstak
för staten
inklusive socialförsäkringssektorn vid
sidan av statsbudgeten på följande sätt.
Förslag till utgiftstak för staten
Belopp i
miljoner kronor
---------------------------------------------------------
avsnitt 84 Kontrollera mot PDF
---------------------------------------------------------
År Proposi-Oppositionspartiernas avvikelser
från
propositionens utgiftstak
-----------------------------------------------------------
tionen Moderata FolkpartietVänster-Miljö-
Kristdemo-
samlings-liberalernapartietpartiet kraterna
partiet de
gröna
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
1997723 000 - 53 - 20 .. + 1 +
000 500 000
664
-----------------------------------------------------------
1998720 000 - 68 - 25 .. - - 1
000 800 6
501
000
-----------------------------------------------------------
1999735 000 - 94 - 30 .. - 23 - 3
000 700 000
554
-----------------------------------------------------------
Finansutskottet gör för egen del följande bedömning av de
föreslagna nivåerna för utgiftstaket.
Utskottet
noterar att skillnaden mellan de olika förslagen till en del inte är
reell, utan har sin grund i
synen på
budgeteringsmarginalen. Moderata samlingspartiet godtar inte att en
sådan marginal skall finnas och
hamnar därmed
automatiskt på en 15-22 miljarder kronor lägre nivå än regeringen.
Folkpartiet liberalerna godtar
budgeteringsmarginalen men vill minska den med 5 miljarder kronor.
En annan bidragande orsak till att framför allt Moderata
samlingspartiet, men även Folkpartiet liberalerna och
Kristdemokraterna hamnar på en lägre utgiftsnivå än regeringen är att
dessa partier aviserar förslag som uppges
leda
till att den faktiska pensionsåldern höjs.
Moderata samlingspartiet aviserar också mycket långtgående nedskärningar i
kommunbidragen under de närmaste
tre åren.
Under innevarande mandatperiod har
budgetpolitiken inriktats på att statsskulden mätt som andel av BNP
skall
stabiliseras senast 1996, att
underskottet i de offentliga finanserna skall begränsas till högst 3 % av
BNP
1997 och att de offentliga finanserna skall
vara i balans senast 1998.
Socialdemokraterna och
Centerpartiet har sedan våren 1995 samarbetat om den ekonomiska
politiken. Detta
samarbete fullföljs nu med en
bred uppgörelse som omfattar inriktningen av den ekonomiska politiken,
ett
förstärkt saneringsprogram, förslaget till
utgiftstak, en utbildningssatsning, kommunalekonomiska frågor samt
vissa tilläggsbudgetfrågor.
Det
nya saneringsprogrammet beräknas leda till att budgeten förstärks med
ytterligare ca 10 miljarder kronor
1997 och ca 12
miljarder kronor 1998. Budgetförstärkningarna medför att den offentliga
sektorns upplåning
reduceras, vilket i sin tur
reducerar ränteutgifterna under kommande år. Beaktas även denna ränteeffekt
väntas
avsnitt 85 Kontrollera mot PDF
de tillkommande budgetförstärkningarna
bidra till att de offentliga finanserna kommer i balans 1998. Det
innebär att målet för budgetpolitiken kan nås.
Regeringen har i sitt förslag till utgiftstak beaktat
effekten av de tillkommande besparingarna. Utgiftstaket
under de tre åren har i regeringens alternativ lagts på en sådan nivå
att de uppställda budgetmålen kan nås på
ett
balanserat sätt. Även i övrigt finner utskottet detta förslag vara väl
avvägt med hänsyn till å ena sidan
behovet av
att snabbt få ordning på statsfinanserna, å andra sidan vikten av att
inte åstadkomma alltför
långtgående
köpkraftsindragningar.
Mot bakgrund härav
tillstyrker utskottet propositionens förslag (yrkande 4) samt avstyrker
motionerna Fi78 (m)
yrkande 4, Fi79 (fp) yrkande
3, Fi80 (v) yrkande 5, Fi81 (mp) yrkande 3 och Fi82 (kds) yrkande 6.
Nivån på utgiftstaket för den offentliga
sektorn
I propositionen föreslår regeringen
att riksdagen godkänner den i propositionen redovisade beräkningen av
dels
utgifterna inom den kommunala sektorn för
åren 1997-1999 (yrkande 6), dels de offentliga utgifterna för åren
1997-1999 (yrkande 2).
Beräkningen av kommunsektorns utveckling baseras på de antaganden som görs
i finansplanen. Konsumtionen bedöms
vara
oförändrad år 1997 jämfört med år 1996. Under åren 1998 och 1999
minskar den med 0,9 respektive 0,7 %.
Löneökningstakten beräknas bli något högre inom den kommunala sektorn än
inom näringslivet fram till år 1997.
Därefter
väntas löneökningstakten bli lika hög eller något lägre. Transfereringarna
ökar med 5 miljarder under
perioden 1997-1999.
Kommunernas utgifter för socialbidrag bedöms dock minska under åren 1996
till 1999 till
följd av att antalet flyktingar
förväntas minska. Kommunernas totala utgifter beräknas öka från 405
miljarder
kronor år 1997 (exklusive
utjämningsbidrag på 21,4 miljarder kronor som finansieras med
utjämningsavgifter)
till 433 miljarder kronor år
1999. Det innebär att utgifterna som andel av BNP minskar från 24
till 22 %.
Liksom hittills avser regeringen att
tillämpa den s.k. finansieringsprincipen när beslut fattas om
ändrade
regler för kommunernas och landstingens
verksamhet som medför en ändrad kostnadsnivå. Beslut som indirekt
påverkar den kommunala ekonomin skall beaktas vid
bedömningen av den kommunala sektorns skattefinansierade
utrymme. Regeringen avser emellertid att föreslå att nya
och ändrade regler som påverkar det kommunala
skatteunderlaget eller det kommunala utgiftstrycket utöver vad som har
aviserats i 118-miljardersprogrammet
skall
regleras ekonomiskt under åren 1997 och 1998. Enligt propositionen läggs
därmed en stabil grund för den
avsnitt 86 Kontrollera mot PDF
kommunala
verksamheten de närmaste åren.
Regeringen anser
mot den här bakgrunden att det finns förutsättningar för att servicenivån
inom den kommunala
sektorn skall kunna bibehållas
de närmaste åren.
Vänsterpartiet begär i
motion Fi80 att regeringens beräkning av utgifterna inom den kommunala
sektorn avslås
(yrkande 7). Motionärerna anser
dessutom att de utgiftsnivåer som regeringen redovisar i propositionen
är
synnerligen preliminära. Det finns inte
någon möjlighet att bedöma hur de räknats fram. Därmed är det enligt
motionärernas mening inte heller meningsfullt att
försöka räkna fram några alternativa utgiftsnivåer (yrkande
3).
Miljöpartiet de gröna föreslår i
motion Fi81 att riksdagen skall godkänna den beräkning som redovisas
i
motionen av utgifterna inom den kommunala
sektorn (yrkande 5) och göra ett tillkännagivande om vad som sägs i
motionen om de indirekta ekonomiska förbättringarna för
kommuner och landsting (yrkande 6). Motionärerna vill
inte höja de avdragsgilla egenavgifterna 1997 och 1998, och detta
bidrar till att kommunernas skatteunderlag
inte
urholkas. I motionen begärs också att riksdagen skall anta den beräkning
som redovisas i motionen av de
offentliga
utgifterna för åren 1997-1999 (yrkande 2).
Finansutskottet vill med anledning härav anföra följande. Efterfrågan på
kommunala tjänster bestäms till stor
del av
förändringar i befolkningens storlek och sammansättning. Svenska
Kommunförbundet och Landstingsförbundet
har i
s.k. baskalkyler gjort beräkningar av hur demografiska förändringar
påverkar behoven av kommunalt
finansierade
tjänster. Utgångspunkten i dessa kalkyler är att standarden på de
kommunala tjänsterna är
oförändrad. Förutom
befolkningsutvecklingen tas också hänsyn till redan fattade beslut. Ingen
hänsyn tas till
möjligheten att höja
produktiviteten eller effektiviteten. Enligt dessa kalkyler ökar
behoven av kommunal
verksamhet med mellan 0,5
och 1 % årligen de närmaste åren, medan regeringen räknar med en
minskning av
kommunernas och landstingens
konsumtion med närmare 0,5 % årligen.
Utskottet konstaterar att förutsättningen för att kunna behålla
servicenivån därmed i hög grad blir beroende av
möjligheterna att kunna höja produktiviteten i den kommunala
verksamheten. Det är viktigt att det kommunala
förnyelsearbetet fortsätter för att göra verksamheten bättre och mer
kostnadseffektiv. Erfarenheter visar att
det
genom t.ex. nya organisations- och styrformer, förbättrad teknik samt
konkurrensutsättning är möjligt att
förbättra
produktiviteten ytterligare. Utskottet delar mot denna bakgrund regeringens
uppfattning att det med
den utgiftsutveckling
avsnitt 87 Kontrollera mot PDF
som beräknas för den kommunala sektorn finns förutsättningar för att
servicenivån inom
den kommunala sektorn skall
kunna bibehållas de närmaste åren.
Utskottet
tillstyrker således att riksdagen godkänner regeringens förslag till
beräkning av utgifterna inom
den kommunala sektorn
för åren 1997-1999 (yrkande 6).
Utskottet
har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag till utgiftstak
för staten inklusive
socialförsäkringssektorn
vid sidan av statsbudgeten. Läggs till detta tak de konsoliderade
utgifterna i den
kommunala sektorn motsvarar detta
utgiftstaket för den offentliga sektorn. Med hänsyn till utskottets
båda
övriga ställningstaganden tillstyrker
utskottet således även regeringens förslag till beräkning av de
offentliga utgifterna (yrkande 2).
Motionerna Fi80 (v) yrkandena 3 och 7 och Fi81 (mp) yrkandena 2, 5
och 6 avstyrks.
Det statliga utgiftstakets
preliminära fördelning på utgiftsområden
I
propositionen föreslår regeringen att riksdagen godkänner den i
propositionen redovisade preliminära
beräkningen
för samtliga utgiftsområden (yrkande 5).
Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi78 att riksdagen i
stället skall godkänna den preliminära
beräkningen för samtliga utgiftsområden som redovisas i motionen (yrkande
5).
I motionen föreslås också att budgetpolitiken
skall inriktas på att gradvis flytta över offentlig verksamhet
och finansieringen av socialförsäkringarna till den privata
sektorn (yrkande 2). Enligt motionärerna är den
offentliga utgiftskvoten för stor och skattetrycket för högt, och
båda måste därför minskas. I motionen
förespråkas också att den offentliga budgeten skall balanseras över en
konjunkturcykel. Det innebär att ett
visst
överskott måste tillåtas i de offentliga finanserna när konjunkturen står
på topp. Detta överskott skall
emellertid utgöra
en buffert inför nästa lågkonjunktur och får inte användas för nya
utgiftsåtaganden. Enligt
motionärerna måste det
dessutom finnas visst utrymme för politiskt beslutade
stabiliseringsåtgärder i extrema
låg- och
högkonjunkturer.
Folkpartiet liberalerna begär i
motion Fi79 att riksdagen skall godkänna den preliminära beräkningen för
olika
utgiftsområden enligt vad som anförs i
motionen (yrkande 4).
I motionen föreslås också
att riksdagen skall godkänna de allmänna riktlinjer för
budgetpolitiken som
redovisas i motionen (yrkande
2). Liksom regeringen anser motionärerna att skuldkvoten skall ha
stabiliserats
1996, att underskottet i de
offentliga finanserna skall understiga 3 % av BNP 1997 samt att de
offentliga
finanserna skall vara i balans
senast 1998. De folkpartistiska motionärerna anser emellertid
att
avsnitt 88 Kontrollera mot PDF
säkerhetsmarginalen bör vara större än
regeringen anger. Vidare skall skatter för företagande och tillväxt
sänkas samt de totala utgifterna minskas i snabbare
takt än regeringen föreslår. Profilen i budgetpolitiken
skall dessutom präglas av rättvisa, dvs. en tydligare omsorg om de
mest utsatta i och utanför Sverige.
Motionärerna
föreslår dessutom att riksdagen skall godkänna dels deras förslag till
omdisponeringar bland de
offentliga utgifterna
(yrkande 6), dels deras finansieringsförslag för lägre offentlig
utgiftskvot (yrkande 7).
I motion Fi80 redovisar
Vänsterpartiet sin syn på de åtgärder som erfordras inom olika
utgiftsområden, och
partiet begär att riksdagen
skall ställa sig bakom denna uppfattning (yrkande 6).
Miljöpartiet föreslår i motion Fi81 att riksdagen skall godkänna
den preliminära beräkning för samtliga
utgiftsområden som partiet redovisar (yrkande 4).
Kristdemokraterna begär i motion Fi82 att riksdagen skall godkänna
den preliminära beräkning för
utgiftsområden
som återfinns i motionen (yrkande 7).
Finansutskottet får i denna fråga framhålla följande.
I vårpropositionen samt i propositionen om ekonomisk-politiska åtgärder
på skatte- och avgiftsområdet (prop.
1995/96:198) aviserar eller lägger regeringen fram förslag om nya
budgetförstärkningar. De tillkommande
budgetförstärkningarna kan i princip hänföras till fem olika
kategorier.
Riksdagen har tidigare fattat
principbeslut om ett saneringsprogram på ca 118 miljarder kronor. De
ytterligare
besparingar som nu aviseras i
vårpropositionen är till en del åtgärder som ingår i detta program,
men som
tidigare inte preciserats. Enligt
vad som uppges i propositionen kommer återstående förslag i
saneringsprogrammet som behöver åtgärdas att föreläggas
riksdagen senast i budgetpropositionen i september
1996.
En del av de nu aviserade
budgetförstärkningarna har tillkommit för att finansiera olika typer
av
anslagsöverskridanden.
Andra är avsedda att finansiera regeringens utbildningssatsningar och
löfte att höja ersättningsnivån i sjuk-
och
föräldraförsäkringen samt arbetslöshetsförsäkringen.
Några av besparingarna är en kollektiv finansiering av vissa
tillkommande utgifter som är gemensamma för flera
departement. Bland annat gäller det ökade kostnader för statliga
pensioner med anledning av utslag i
Arbetsdomstolen, uppbyggnaden av ett lägenhetsregister samt kostnader
för en utbyggd kontrollfunktion inom
statsförvaltningen.
Ytterligare några av
budgetförstärkningarna hänför sig till det kompletterande
saneringsprogram som
Socialdemokraterna och
Centerpartiet står bakom och som innebär att budgeten förstärks med ca
10 miljarder
avsnitt 89 Kontrollera mot PDF
kronor år 1997 och med ca 12
miljarder kronor år 1998. Härav utgör ca 6 miljarder kronor permanenta
besparingar
och ca 2 miljarder kronor permanenta
inkomstförstärkningar.
I det följande går
utskottet igenom de olika utgiftsområdena samt redovisar vilka förslag till
förändringar som
regeringen och
oppositionspartierna förordar inom respektive område. Bakom regeringens
förslag till utgiftstak
och regeringens förslag
till preliminärt beräknade ramar för utgiftsområdena står även
Centerpartiet. För varje
utgiftsområde anges
också de ramnivåer som regeringen och respektive parti preliminärt
beräknat för åren
1997-1999. Genomgången
avslutas med att finansutskottet samlat redovisar sin syn på hur
utgiftstaket
preliminärt bör fördelas mellan olika
utgiftsområden.
Folkpartiet liberalerna och
Vänsterpartiet har i sina motioner inte lagt fram förslag till
alternativa ramar
för utgiftsområdena. Folkpartiet
liberalerna har emellertid i efterhand presenterat en sammanställning över
de
belopp som partiet preliminärt vill avsätta
inom respektive utgiftsområde. Den tabellmässiga redovisningen av
Folkpartiets förslag bygger på beloppen i denna
sammanställning.
En översiktlig presentation av
de budgetförstärkningar som är aktuella i sammanhanget ges även i bilaga 4.
Där
redovisas i katalogform de förslag till
budgetförstärkningar som förs fram i såväl vårpropositionen som i
propositionen om ekonomisk-politiska åtgärder på
skatte- och avgiftsområdet (prop. 1995/96:198) liksom i
propositionen om en sjätte AP-fondstyrelse m.m. (prop.
1995/96:171), vilka alla omfattas av uppgörelsen mellan
Socialdemokraterna och Centerpartiet. De tilläggsbudgetförslag som
läggs fram i vårpropositionen redovisas på
motsvarande sätt översiktligt i bilaga 5.
Utgiftsområde 1: Rikets styrelse
Utgiftsområdet omfattar utgifter för statschefen, regeringen och riksdagen.
Dessutom ingår utgifter för den demokratiska processen,
bl.a. allmänna val och stöd till politiska partier. Vidare
omfattar utgiftsområdet utgifter för massmedier,
bl.a. presstöd, och myndigheterna Justitieombudsmännen, Justitiekanslern,
Datainspektionen och Sametinget. De
totala
utgifterna för utgiftsområdet beräknas under år 1996 uppgå till 3,6
miljarder kronor.
I propositionen (s. 74)
anges att beslutade besparingar på förvaltningsanslagen kommer att
fullföljas. För
riksdagen finns sedan tidigare
planerade utgiftsökningar för åren 1997-1999 med ca 50, 70 resp. 20
miljoner
kronor. Dessa belopp har beaktats i de
ramar som regeringen har beräknat för utgiftsområdet.
Propositionens och oppositionens förslag till preliminär ramnivå
för utgiftsområdet under åren 1997-1999
avsnitt 90 Kontrollera mot PDF
redovisas i följande tabell.
Förslag
till ram för utgiftsområde 1: Rikets styrelse
Belopp i miljoner kronor
--------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
År Proposi- Oppositionspartiernas avvikelser
från
propositionens ram
----------------------------------------------------------
tionen Moderata FolkpartietVänster-Miljö-
Kristdemo-
samlings-liberalernapartietpartiet kraterna
partiet de
gröna
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
1997 3 676 - - 300 .. ± 0 - 100
545
----------------------------------------------------------
1998 3 902 - - 300 .. ± 0 - 100
866
----------------------------------------------------------
1999 3 848 - - 300 .. ± 0 - 100
895
----------------------------------------------------------
I Moderata samlingspartiets motion Fi78 framhålls
att det är befogat av såväl statsfinansiella skäl som av
integritetsskäl
att minska det statliga
ekonomiska stödet till politiska partier och till dagspressen.
Motionärerna avser därför att
återkomma med
förslag om att minska partistödet till en tredjedel av nu utgående belopp
fr.o.m. 1997 för att därefter bli
föremål för
reformering och att presstödet avskaffas i två etapper fr.o.m. 1997.
I motion Fi82 anger Kristdemokraterna att press-,
parti- och andra organisationsstöd bör kunna minskas med minst 100
miljoner kronor under perioden.
I motion Fi79 föreslår Folkpartiet liberalerna att besparingar görs
i presstödet.
Konstitutionsutskottet anger
i sitt yttrande (KU10y) att då några slutliga förslag ej föreligger avstår
utskottet från att nu
ta ställning.
Moderata samlingspartiets ledamöter i konstitutionsutskottet
har i en avvikande mening tillstyrkt beräkningen i motion Fi78
(m).
Finansutskottet
återkommer senare i betänkandet och redovisar sina överväganden beträffande
den preliminära fördelningen av
utgifterna på
utgiftsområden.
Utgiftsområde 2:
Samhällsekonomi och finansförvaltning
Utgiftsområdet omfattar myndigheter som verkar inom området för styrning av
den offentliga sektorn. De handhar frågor rörande den statliga
budgeten,
beräkningen och redovisningen av
statens inkomster och utgifter liksom regler för förfogandet över statens
tillgångar. De gör
prognoser om den
offentliga sektorns ekonomi och om samhällsekonomins utveckling.
Till området hör även bank- och
försäkringsfrågor. Exempel på myndigheter inom området är
Riksrevisionsverket, Statskontoret, Statistiska centralbyrån och
Finansinspektionen. Därtill kommer stora utgiftsposter
avsnitt 91 Kontrollera mot PDF
såsom kostnaderna för statsskuldens upplåning och låneförvaltning.
Statens utgifter inom området beräknas under 1996 uppgå
till ca 3,3 miljarder kronor.
Av
propositionen (s. 74) framgår att regeringen beräknat att utgifterna
inom utgiftsområdet kommer att sjunka mellan åren
1997 och 1998 med ca 1 miljard kronor, främst beroende på att Sveriges
inbetalningar till Europeiska investeringsbanken
minskar kraftigt. Regeringen har vidare utgått från att ytterligare
besparingar på 6 miljoner kronor görs på myndigheterna
inom området fr.o.m. år 1998. Därutöver har de ökade kostnaderna för
uppbyggnaden av ett lägenhetsregister beaktats.
Som ett led i att förstärka kontrollfunktionen i staten föreslår regeringen
att 100 miljoner kronor avsätts för år 1997, 120
miljoner kronor år 1998 och 125 miljoner kronor år 1999. Dessa resurser
föreslås fördelas på berörda utgiftsområden under
höstens budgetberedning.
Propositionens och
oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå för utgiftsområdet
under åren 1997-1999 redovisas i
efterföljande tabell.
**FOOTNOTES**
[1]: Informationen lämnades
torsdagen den 7 december 1995 (prot. 1995/96:33 s. 48-61).
Utvecklingsarbetet finns även
redovisat i Ds
1995:73 Fortsatt reformering av budgetprocessen.
[2]: I tilläggsbestämmelsen 3.2.1 tredje stycket till RO, som
konstitutionsutskottet åberopar, föreskrivs följande:
Om regeringen anser att proposition med förslag till riktlinjer
för den framtida ekonomiska politiken och anslag för löpande
budgetår
(ekonomisk vårproposition) bör
behandlas under pågående riksmöte skall propositionen, om hinder inte
möter, avlämnas senast den 15 april.
Förslag till ram för utgiftsområde 2:
Samhällsekonomi och finansförvaltning
Belopp i miljoner kronor
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
År Proposi- Oppositionspartiernas avvikelser
från
propositionens ram
---------------------------------------------------------
tionen ModerataFolkpartietVänster-Miljö-
Kristdemo-
samlings-liberalernapartietpartiet
kraterna
partiet
de
gröna
---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
1997 3 861 ± 0 - 300 .. + 3 ± 0
---------------------------------------------------------
1998 2 816 ± 0 - 300 .. + 4 ± 0
---------------------------------------------------------
1999 2 862 ± 0 - 300 .. + 5 ± 0
---------------------------------------------------------
I motion Fi79 föreslår Folkpartiet liberalerna att
lägenhetsregistret slopas, vilket beräknas medföra minskade utgifter om 300
miljoner
kronor per år.
avsnitt 92 Kontrollera mot PDF
I motion Fi81 föreslår Miljöpartiet de gröna att till
Statistiska centralbyrån tillförs medel för att förbättra
miljöstatistiken.
Motionärerna menar att
denna statistik drabbats hårt av de besparingar man gjort inom
myndigheten.
Finansutskottet återkommer
senare i betänkandet och redovisar sina överväganden beträffande den
preliminära fördelningen av utgifterna på
utgiftsområden.
Utgiftsområde 3:
Skatteförvaltning och uppbörd
Utgiftsområdet omfattar Riksskatteverket, skattemyndigheterna och
Tullverket.
Statens utgifter inom området
beräknas under 1996 uppgå till ca 5,2 miljarder kronor.
I propositionen (s. 75) föreslås en ökning av
utgiftsområdet för år 1997 med knappt 10 % i förhållande till 1996. Även
för 1998 och 1999
föreslås ökade utgifter
men i mindre omfattning än för 1997. Den föreslagna utgiftsökningen
motiveras med att regeringen önskar fullfölja
tidigare beslut om en särskild satsning på utbyggd skattekontroll.
Under de närmaste åren vill regeringen särskilt prioritera bl.a.
insatserna mot ekonomisk brottslighet. En förbättrad
kontrollfunktion i staten tillhör de områden som regeringen prioriterar.
Satsningen på
utbyggd skattekontroll innebär
fr.o.m. innevarande budgetår ett resurstillskott på 200 miljoner kronor per
år. Medlen har budgeterats under
utgiftsområde 2 och kommer i budgetpropositionen att fördelas på berörda
utgiftsområden.
För Tullverket har
medlemskapet i EU lett till en kraftig minskning av arbetsvolymen. Med
anledning av detta har riksdagen tidigare fattat
beslut om att anpassa Tullverkets dimensionering efter de nya
förutsättningarna, vilket innebär en minskning av Tullverkets anslag med
288
miljoner kronor under budgetåren 1995/96
och 1997. Därtill har regeringen vid sin beräkning av den ekonomiska
ramen utgått från att
ytterligare
besparingar på 24 miljoner kronor görs inom utgiftsområdet fr.o.m. år
1998.
Propositionens och
oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå för utgiftsområdet
under åren 1997-1999 redovisas i efterföljande
tabell.
Förslag till ram för utgiftsområde 3:
Skatteförvaltning och uppbörd
Belopp
i miljoner kronor
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
År Proposi- Oppositionspartiernas
avvikelser från
propositionens ram
-------------------------------------------------------
tionen ModerataFolkpartietVänster-Miljö
Kristdemo-
samlings-liberalernapartietpartiet
kraterna
partiet
de
gröna
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
1997 5 678 ± 0 ± 0 .. ± 0 +
200
avsnitt 93 Kontrollera mot PDF
-------------------------------------------------------
1998 5 739 ± 0 ± 0 .. ± 0 +
200
-------------------------------------------------------
1999 5 935 ± 0 ± 0 .. ± 0 +
100
-------------------------------------------------------
I motion Fi82 föreslår Kristdemokraterna ytterligare
satsningar på Riksskatteverket och Tullverket i kampen mot ekobrott och
smuggling. Det innebär ökade
utgifter med
200 miljoner kronor de två närmast följande budgetåren och med 100 miljoner
kronor för 1999.
Skatteutskottet
biträder i sitt yttrande (SkU12y) regeringens förslag till preliminär ram
för utgiftsområdet och avstyrker motionsförslaget. I en avvikande
mening till utskottets yttrande har
Kristdemokraternas representant förordat en högre ram i enlighet med
förslaget i motion Fi82.
Finansutskottet återkommer senare i betänkandet och redovisar sina
överväganden beträffande den preliminära fördelningen av utgifterna på
utgiftsområden.
Utgiftsområde 4:
Rättsväsendet
I utgiftsområdet
ingår polisväsendet, åklagarväsendet, domstolsväsendet, rättshjälpen,
kriminalvården, exekutionsväsendet, Brottsförebyggande rådet,
Brottsoffermyndigheten,
Rättsmedicinalverket och Gentekniknämnden. De totala utgifterna för
området under år 1996 beräknas till 20,6 miljarder kronor, varav
polisväsendets
utgifter motsvarar ca 10
miljarder kronor.
Regeringen
redovisar i vårpropositionen (s. 75) att besparingar på 462 miljoner kronor
har genomförts inom utgiftsområdet budgetåret 1995/96. Ytterligare
besparingar på ca 670 miljoner kronor kommer att
genomföras t.o.m. budgetåret 1998, varav hälften under 1997.
Regeringen aviserar i propositionen att nya besparingar
med 30 miljoner kronor skall göras inom utgiftsområdet fr.o.m. 1998.
De områden regeringen vill prioritera är en
effektivisering av rättsväsendet och en modernisering av
kriminalpolitiken. Följande sakområden skall
prioriteras: åtgärder för att åstadkomma ett effektivt
brottsförebyggande arbete, en ny organisation för bekämpning av den
ekonomiska brottsligheten samt
Schengensamarbetet.
Regeringen föreslår
en ram för utgiftsområdet på 21 189 miljoner kronor 1997, 21 499
miljoner kronor 1988 och 22 209 miljoner kronor 1999. Dessutom bör
medel som avsatts för förstärkning av den statliga
kontrollfunktionen (utgiftsområde 2) få disponeras för satsningen på
bekämpning av den ekonomiska
brottsligheten.
Förslag till ram för utgiftsområde 4:
Rättsväsendet
Belopp i miljoner
kronor
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
År Proposi- Oppositionspartiernas avvikelser från
propositionens ram
avsnitt 94 Kontrollera mot PDF
---------------------------------------------------------
tionen Moderata
FolkpartietVänster-Miljö-
Kristdemo-
samlings-liberalernapartietpartiet
kraterna
partiet
de
gröna
---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
1997 21 189 + ± 0 .. ± 0
+
207
350
---------------------------------------------------------
1998 21 499 + ± 0 .. ± 0
+
372
730
---------------------------------------------------------
1999 22 209 + ± 0 .. ± 0
+
548
30
---------------------------------------------------------
Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi78 en
höjning av utgiftsramen med hänvisning till bl.a. att ärenden nu samlas på
hög hos polisen och åklagarmyndigheterna samt
att uppklarningsprocenten av anmälda brott minskar och att
brottskurvorna stiger till följd av regeringens besparingsåtgärder inom
rättsväsendet.
Kristdemokraterna yrkar
i motion Fi82 dels avslag på de föreslagna besparingarna inom
utgiftsområdet, dels att tidigare besparingsåtgärder inte genomförs. I
motionen yrkas
att utgiftsramen för
rättsväsendet ökas i förhållande till regeringens förslag.
Kristdemokraterna anser att regeringen bör anslå medel till en ny
myndighet med syfte att
bekämpa
ekonomisk brottslighet.
Vänsterpartiet
förespråkar i motion Fi80 att en regel om frivillig frigivning efter halva
strafftiden införs för förstagångsdömda och för de intagna som skall
utvisas efter
avtjänat straff. Denna
åtgärd skulle sannolikt sänka utgiftsnivån, enligt motionen.
Miljöpartiet yrkar i motion Fi81 på att medel för
Schengensamarbetet, enligt miljöpartiet ca 200 miljoner kronor per år,
förs över till svensk polis- och åklagarverksamhet.
Motionärerna anser att de aviserade framtida besparingarna inom
polisväsendet knappast kan genomföras samtidigt med en stor omorganisation
(yrkandena 26 och 27).
I motion Fi83
av Siw Persson och Bengt Harding Olson (fp) yrkas att de medel från
utgiftsområde 2 (Samhällsekonomi och finansförvaltning) som enligt
regeringens förslag bör
få disponeras
inom utgiftsområde 4 (Rättsväsendet) för bekämpning av ekonomisk
brottslighet även får användas inom polisen för att bekämpa
mc-relaterad brottslighet som
uppfyller alla kriterier på ekonomisk brottslighet.
Justitieutskottet konstaterar i sitt yttrande (JuU6y)
att det allvarliga statsfinansiella läget är sådant att inget område
kan undantas från besparingar. Utskottet
understryker att verksamheten vid rättsväsendets myndigheter är så central
för samhället att den i så liten utsträckning som möjligt bör påverkas av
besparingarna.
Förändringsarbetet inom
avsnitt 95 Kontrollera mot PDF
rättsväsendet bör i första hand riktas in på rättsreglerna och struktur-
och organisationsförändringar. Justitieutskottet konstaterar att
regeringen
i propositionen framhåller
en effektivisering av rättsväsendet och en modernisering av
kriminalpolitiken som prioriterade områden.
Utskottet delar regeringens uppfattning att verksamheten inom
rättsväsendet kan genomföras inom den ram som regeringen beräknat för
utgiftsområdet åren 1997-1999.
Som
regeringen anför är det också lämpligt att vissa av de medel som
avsatts för förstärkning av den statliga kontrollfunktionen får disponeras
inom utgiftsområde 4
(Rättsväsendet)
för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Motionerna Fi78 (m) och Fi82
(kds) i nu behandlade delar bör sålunda inte föranleda någon åtgärd.
Till justitieutskottets yttrande har en
avvikande mening i denna del avgetts av Moderaterna.
Justitieutskottet konstaterar i ett tidigare betänkande
(JuU14) att en samordningsgrupp med representanter för Riksåklagaren,
Rikskriminalpolisen samt länspolismästarna i de
län som berörs av mc-relaterad brottslighet skall bildas för
att förbättra insatserna mot den mc-relaterade brottsligheten. Ett
handlingsprogram, antaget av
Rikspolisstyrelsen och landets länspolismästare i november 1995, drar
också upp riktlinjer för bekämpandet av mc-brottsligheten. Utskottet anser
att de nyligen vidtagna
åtgärderna inom
polisen bör få tillfälle att verka innan nya steg i kampen mot
mc-brottsligheten övervägs.
Justitieutskottet erinrar också om att utskottet ställt sig bakom
regeringens förslag om att vissa medel inom utgiftsområde 2 bör få
disponeras för bekämpning av ekonomisk
brottslighet, till vilken mc-brottsligheten bör räknas. Utskottet är inte
berett att förorda den ökning av utgiftsramen för rättsväsendet med
motsvarande minskning av
utgiftsområde
2 som föreslås i motion Fi83 (fp).
Till justitieutskottets yttrande i denna del har en avvikande mening
avgetts av Folkpartiets företrädare.
Justitieutskottet återkommer till frågor om prioriteringar m.m. inom
utgiftsområdet i samband med behandlingen av budgetpropositionen för
budgetåret 1997, skriver utskottet
i
sitt yttrande. Motionerna Fi80 (v) och Fi81 (mp) i nu behandlade delar bör
inte föranleda någon åtgärd.
Till
justitieutskottets yttrande i denna del har ett särskilt yttrande avgetts
av företrädaren för Vänsterpartiet.
Finansutskottet återkommer senare i betänkandet och redovisar sina
överväganden beträffande den preliminära fördelningen av utgifterna på
utgiftsområdet.
Utgiftsområde
5: Utrikesförvaltning och internationell samverkan
Utgiftsområdet omfattar i huvudsak förvaltningskostnader
avsnitt 96 Kontrollera mot PDF
för Utrikesdepartementet och de 96 utlandsmyndigheterna, bidrag till vissa
internationella organisationer, nedrustnings- och säkerhetspolitiska
frågor, handelspolitik samt information om
Sverige i utlandet. De totala utgifterna för utgiftsområdet beräknas
under år 1996 uppgå till ca 3,5 miljarder kronor, varav
anslaget till utrikesförvaltningen utgör ca 1,7 miljarder
kronor.
I propositionen (s.
76-77) anförs att effektivitetskravet på statlig konsumtion för
budgetåret 1995/96 har inneburit bl.a. nedläggning av sju
utlandsmyndigheter, indragning
av ett
stort antal tjänster vid kvarvarande myndigheter samt rationaliseringar vad
gäller fastigheter och bostäder utomlands. Riksdagens beslut år 1995 om
besparingar under
perioden fram till år
1998 innebär också minskade bidrag till nordiskt samarbete.
Regeringen har vid sin beräkning av den ekonomiska
ramen utgått från att ytterligare besparingar på 20 miljoner kronor görs
inom utgiftsområdet fr.o.m. år 1998.
Vidare har regeringen tagit hänsyn till att den del av anslaget för
fredsfrämjande verksamhet som avser insatser med trupp utomlands
fr.o.m. 1997 förs över till
utgiftsområde 6 Totalförsvar. I förhållande till år 1996 har anslaget
först minskats med 250 miljoner kronor. Preliminärt har återstående medel
fördelats med ca 150 miljoner
kronor på
utgiftsområde 5 och ca 530 miljoner kronor på utgiftsområde 6, men
fördelningen skall övervägas ytterligare i det fortsatta budgetarbetet,
bl.a. mot bakgrund av
utvecklingen i
Bosnien.
Propositionens och
oppositionens förslag till preliminär ramnivå för utgiftsområdet under åren
1997-1999 redovisas i följande tabell.
Förslag till ram för utgiftsområde 5: Utrikesförvaltning
och internationell samverkan
Belopp i miljoner kronor
--------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
År Proposi- Oppositionspartiernas avvikelser
från
propositionens
ram
----------------------------------------------------------
tionen Moderata
FolkpartietVänster-Miljö-
Kristdemo-
samlings-liberalernapartietpartiet
kraterna
partiet
de
gröna
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
1997 2 724 + 52 ± 0 .. ± 0
± 0
----------------------------------------------------------
1998 2 759 + 53 ± 0 .. ± 0
± 0
----------------------------------------------------------
1999 2 834 + 55 ± 0 .. ± 0
± 0
----------------------------------------------------------
Moderata samlingspartiet anför i motion
Fi78 att internationaliseringen ställer ökade krav på utrikesförvaltningen.
avsnitt 97 Kontrollera mot PDF
Ett kraftfullt och framgångsrikt agerande inom ramen för EU och särskilt
dess
gemensamma utrikes- och
säkerhetspolitik liksom arbetet på en gemensam europeisk säkerhetsordning
fordrar en gedigen kompetens samt svensk närvaro i hela Europa och
Medelhavsområdet.
Enligt
motionärerna fordrar den snabba globaliseringen också svensk diplomatisk
närvaro inte bara i utomeuropeiska industriländer utan särskilt i det
dynamiska Asien och Latinamerika. Vidare
anförs i motionen att Utrikesdepartementet bör återfå ansvaret för
biståndspolitiken.
Miljöpartiet,
som inte har något annat förslag än regeringen till preliminär beräkning
av utgiftsområdet, framhåller i motion Fi81 att de ytterligare besparingar
som regeringen räknar med inte
får
drabba Sveriges representation i utlandet eller Sveriges bidrag till
FN.
Utrikesutskottet, som
bereder utgiftsområdena 5 Utrikesförvaltning och internationell
samverkan samt 7 Internationellt bistånd, betonar i sitt yttrande (UU4y)
att de ramar som redovisas för
utskottets utgiftsområden är preliminära. Utrikesutskottet anför vidare att
det slutliga ställningstagandet som hösten 1996 skall göras beträffande
budgeten för 1997 måste baseras på ett mera
fullständigt underlag. Utrikesutskottet ansluter sig emellertid
till den principiella uppläggningen av budgetarbetet och de huvudsakliga
riktlinjer som propositionen ger uttryck för.
Med de i propositionen angivna förutsättningarna anser
utrikesutskottet att det preliminära förslaget till utgiftstak för
utgiftsområde 5, Utrikesförvaltning och internationell samverkan, för
åren 1997-1999 vara väl avvägt.
Utrikesutskottet avstyrker motion Fi78 (m).
I en avvikande mening tillstyrker Moderata samlingspartiets
ledamöter i utrikesutskottet beräkningen i motion Fi78 (m).
Finansutskottet återkommer senare i
betänkandet och redovisar sina överväganden beträffande den preliminära
fördelningen av utgifterna på utgiftsområden.
Utgiftsområde 6: Totalförsvar
Utgiftsområdet omfattar verksamheter inom det militära och det civila för-
svaret, totalförsvaret närstående myndigheter samt viss annan verksamhet.
Med totalförsvar avses den verksamhet som är nödvändig för att förbereda
landet inför yttre hot och för att ställa om samhället till
krigsförhållanden.
Som redovisats i föregående avsnitt om utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning
och internationell samverkan kommer den del av anslaget för fredsfrämjande
verksamhet som avser insatser med trupp utomlands att fr.o.m. år 1997 föras
över från utgiftsområde 5 till utgiftsområde 6.
De totala utgifterna för utgiftsområde 6 Totalförsvar år 1996 beräknas
uppgå till ca 41 miljarder kronor.
avsnitt 98 Kontrollera mot PDF
I propositionen (s. 77-78) erinras om bedömningen i försvarsbeslutet del 1
(prop. 1995/96:12, bet. 1995/96:FöU1, rskr. 45) att det säkerhetspolitiska
läget medger att besparingar om totalt 4 miljarder kronor kan genomföras t.
o.m. år 2001. Härav har besparingsåtgärder motsvarande 1,3 miljarder kronor
redan vidtagits under innevarande budgetår. 0,7 miljarder skall sparas t.o.
m. år 1998 och ytterligare 2 miljarder stegvis under åren 1999-2001.
Inom det civila försvaret aviseras besparingar motsvarande sammanlagt 250
miljoner kronor. Vidare kommer fr.o.m. år 1998 utgiftsbegränsningar på 200
miljoner kronor att genomföras, främst genom strukturförändringar vid de
myndigheter som ingår i utgiftsområdet. Därutöver kommer, enligt regeringen
, materielbeställningar för år 1998 att senareläggas vilket en-gångsvis
minskar medelsbehovet under år 1998 med 2 000 miljoner kronor. Detta belopp
kommer att återläggas under åren 2000 och 2001.
Regeringen bedömer att verksamheten inom totalförsvaret kan genomföras inom
den ram som regeringen har beräknat för utgiftsområdet.
Propositionens och oppositionens förslag till preliminär ramnivå för ut-
giftsområdet under åren 1997-1999 redovisas i följande tabell.
Förslag till ram för utgiftsområde 6: Totalförsvar
Belopp i miljoner kronor
År Proposi- Oppositionspartiernas avvikelser
från propositionens ram
tionen
Moderata samlings-partiet
Folkpartiet liberalerna
Vänster-partiet
Miljö-partiet
de gröna
Kristdemo-kraterna
1997 41 533 + 2 299 ± 0 ..
- 2 400 ± 0
1998 40 568 + 4 555 ± 0 ..
- 3 000 ± 0
1999 43 472 + 3 172 ± 0 ..
- 6 300 + 800
Moderata samlingspartiet framhåller i motion Fi78 att man ser med stor oro
på de åtgärder som föreslås på försvarsområdet. Enligt motionärerna bör ett
starkt svenskt försvar även fortsättningsvis utgöra grunden för hävdandet
av såväl svenska säkerhetsintressen som upprätthållandet av fred och
stabilitet i vårt närområde.
I motionen anförs vidare att förslaget att flytta in posten internationell
fredsfrämjande verksamhet i utgiftsområde 6 Totalförsvar riskerar att på
sikt urholka de ekonomiska möjligheterna att försvara vårt land, vilket
inte är acceptabelt. Medlen bör därför enligt motionärerna överföras till
utgiftsom-råde 7 Internationellt bistånd.
Vänsterpartiet anför i motion Fi80 att det säkerhetspolitiska läget medger
besparingar inom försvarsmakten utöver regeringens förslag.
Miljöpartiet de gröna framhåller i motion Fi81 att partiet vidhåller de yt-
terligare besparingskrav det förde fram när riksdagen nyligen fattade
beslut om en besparing på 4 miljarder kronor fram till år 2001.
avsnitt 99 Kontrollera mot PDF
I motion Fi81 (mp) anförs vidare att besparingen inte sker bara av statsfi-
nansiella skäl, utan främst av ideologiska. Miljöpartiet anser att pengar
kan investeras betydligt bättre till förmån för vår gemensamma säkerhet.
Inte minst med tanke på den vidgade hotbilden, där t.ex. samhällets
sårbarhet, miljöhot och ökande klyftor mellan människor inom vårt land och
mellan den rika delen av världen och den ekonomiskt fattiga är reella. En
del av de medel Miljöpartiet sparar inom totalförsvarets ram förs över i
enlighet med den vidgade hotbilden till andra poster som t.ex.
internationellt bistånd. Motionärerna yrkar att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om minskat behov av
militära utgifter och konse-kvenserna av en vidgad hotbild (yrkande 28).
Kristdemokraterna framhåller i motion Fi82 att konsekvenserna av de ti-
digare beslutade besparingarna på 2 miljarder kronor fram t.o.m. år 1998
redan frestar på totalförsvarets hårt ansträngda ram. I motionen avvisas de
av regeringen aviserade besparingarna för åren 1999-2001. Således anslår
Kristdemokraterna 800 miljoner kronor mer än regeringen för år 1999. För
åren 1997 och 1998 har Kristdemokraterna inget annat förslag än regeringen.
I motion Fi92 av Lena Klevenås (s) föreslås att riksdagen hos regeringen
begär förslag om sådan ändring att utgiftsområdet minskas med 1 130 miljo-
ner kronor år 1997 (yrkande 1 delvis) och med 870 miljoner kronor år 1999 (
yrkande 3 delvis). Minskningarna skall finansiera motsvarande ökning av
utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.
Försvarsutskottet framhåller i sitt yttrande (FöU6y) att det har fått en
orien-tering av regeringskansliet om hur ramarna beräknats.
Vad försvarsutskottet anser sig böra ta ställning till nu är om regeringens
förslag till ramar är förenliga med det inriktningsbeslut för
totalförsvaret som riksdagen fattade hösten 1995 (prop. 1995/96:12, FöU1,
rskr. 45).
Av propositionen och den kompletterande redogörelse som försvarsut-skottet
fått av representanter ur regeringskansliet har det enligt försvarsut-
skottet framgått att beräkningen av utgiftsområdet innefattar dels av
riksda-gen tidigare beslutade besparingar, dels tekniska justeringar med
hänsyn till uppgifter som tillkommit och utgått, dels ytterligare
besparingar och dels en senareläggning inom den femåriga
försvarsbeslutsperioden av viss planerad materielanskaffning. När det
gäller de ytterligare besparingarna och den föreslagna senareläggningen av
materielanskaffningen utgår försvarsutskot-tet från att regeringen i höst
återkommer till riksdagen med en närmare redo-görelse för innebörden av
avsnitt 100 Kontrollera mot PDF
dessa förslag. Med denna förutsättning kan för-svarsutskottet godta
regeringens förslag till ramar för utgiftsområdet för de tre budgetåren
1997, 1998 och 1999.
Försvarsutskottet avstår från att ge synpunkter på avgivna motioner.
I avvikande meningar från representanterna för Moderata samlingspartiet,
Vänsterpartiet, Miljöpartiet resp. Kristdemokraterna tillstyrks förslagen i
respektive partimotion. Folkpartiet liberalernas representant har avgivit
ett särskilt yttrande.
Finansutskottet konstaterar att försvarsutskottets ställningstagande för
pro-positionens förslag till ramar för utgiftsområdet inte är förenligt med
ett tillstyrkande av motionerna. Finansutskottet återkommer senare i
betänkan-det och redovisar sina överväganden beträffande den preliminära
fördelning-en av utgifterna på utgiftsområden.
Utgiftsområde 7: Internationellt bistånd
Utgiftsområdet omfattar utvecklingssamarbete med u-länder samt länder i
Central- och Östeuropa. För år 1996 beräknas de totala utgifterna till ca
12,2 miljarder kronor, varav ca 11,4 miljarder kronor för
utvecklingssamarbetet med u-länder och ca 0,8 miljarder kronor för
samarbetet med Central- och Östeuropa. Den totala biståndsramen (inkl.
avräkningar från andra utgiftsom-råden) för samarbetet med u-länder
beräknas till 13,4 miljarder kronor.
I propositionen (s. 78-79) anförs att saneringen av de offentliga
finanserna har nödvändiggjort ett avsteg från enprocentsmålet. Riksdagen
har tidigare beslutat att hålla biståndet på en nominellt oförändrad nivå.
Regeringen har i sin beräkning av den ekonomiska ramen utgått från att
biståndsramen sänks till en nivå som motsvarar 0,7 % av BNI.
Från biståndsramen avräknas vissa asylkostnader, medel för EU:s gemen-samma
bistånd samt vissa administrationskostnader. För år 1997 sänks asyl-
avräkningarna med 200 miljoner kronor jämfört med innevarande budgetår.
Avräkningens storlek för åren 1998 och 1999 skall beräknas på vid budgete-
ringstillfället tillgängligt prognosunderlag. Ytterligare 25 miljoner
kronor kommer fr.o.m. 1997 att avräknas för bl.a. administrationskostnader.
Riksdagen har beslutat om ett samarbetsprogram avseende länder i Cen-tral-
och Östeuropa omfattande budgetåren 1995/96, 1997 och 1998. Rege-ringen
kommer under år 1998 att lämna förslag på omfattningen och inrikt-ningen
för samarbetet efter år 1998.
Regeringen bedömer att verksamheten kan genomföras inom den ram som
regeringen beräknar för utgiftsområdet.
Propositionens och oppositionens förslag till preliminär ramnivå för ut-
giftsområdet under åren 1997-1999 redovisas i följande tabell.
Förslag till ram för utgiftsområde 7: Internationellt bistånd
avsnitt 101 Kontrollera mot PDF
Belopp i miljoner kronor
År Proposi- Oppositionspartiernas avvikelser
från propositionens ram
tionen
Moderata samlings-partiet
Folkpartiet liberalerna
Vänster-partiet
Miljö-partiet
de gröna
Kristdemo-kraterna
1997 10 926 - 796 + 1 200 ..
+ 1 430 + 2 544
1998 11 511 - 1 458 + 1 500 ..
+ 1 400 + 2 857
1999 11 286 - 2 159 + 1 800 ..
+ 1 000 + 4 314
Moderata samlingspartiet anför i motion Fi78 att offentligt bistånd främst
skall inriktas på att främja rättsstaten, grundläggande utbildning samt
grundläggande hälsovård för alla. I övrigt skall hindren för människors
strä-van bort från fattigdomen undanröjas. Att säkerställa en långsiktig
hushåll-ning med naturresurser är också en viktig uppgift. Enligt
motionärerna bör utgifterna avseende förebyggande, fredsbevarande och
fredsskapande verk-samheter som genomförs med militär trupp utomlands
flyttas från utgiftsom-råde 6 Totalförsvar till utgiftsområde 7
Internationellt bistånd.
Folkpartiet liberalerna avvisar i motion Fi79 sänkningen av u-
landsbiståndet. Motionärerna befarar att enprocentsmålet definitivt
övergivits av regeringen, och de accepterar ej att de allra fattigaste än
en gång skall betala för den svenska regeringens oförmåga att få Sveriges
ekonomi i ba-lans. Det viktigaste är dock att biståndsdebatten inte blir en
exercis i procent-satser. Motionärerna framhåller att u-hjälpen ytterst
syftar till att angripa mänskligt lidande. Massfattigdomen måste utrotas
och demokratins idéer spridas.
Biståndet föreslås jämfört med regeringens förslag öka med 1,2 miljarder
för 1997, 1,5 miljarder för 1998 och 1,8 miljarder för 1999. Motionärerna
framhåller att i den mån regeringen inkommer med korrigerande sifferupp-
gifter behöver även just nämnda siffror justeras.
Inledningsvis i Vänsterpartiets motion Fi80 konstateras att regeringen avi-
serar ytterligare en stor besparing på biståndet efter beslutet 1995 då en
frysning av biståndsnivån gjordes. Mot bakgrund av den långa traditionen i
Sverige av internationellt solidaritetsarbete avvisas denna ytterligare
bespa-ring av motionärerna. Att sänka biståndet till 0,7 % av BNI innebär
en så kraftig nedskärning i biståndet och en så avgörande förändring i
biståndspo-litiken att alla vidare proklamationer om enprocentsmål inte
längre framstår som trovärdiga.
Miljöpartiet de gröna motsätter sig i motion Fi81 propositionens förslag
till neddragning av biståndet (yrkande 29). Vidare tas också östbiståndet
upp. Behovet av ekonomiskt bistånd till det fortsatta arbetet för miljön i
och kring Östersjön är stort, liksom till kärnsäkerhet och nedläggning av
avsnitt 102 Kontrollera mot PDF
kärn-kraftverk. Enligt motionärernas förslag bör sammantaget 1 030 miljoner
kronor avsättas till en miljöfond för Östeuropa under den närmaste treårspe
-rioden.
Också Kristdemokraterna avvisar i motion Fi82 regeringens förslag till
beräkning av de preliminära utgifterna på utgiftsområdet. Motionärerna
erinrar om att riksdagen redan 1968 beslöt om det s.k. enprocentsmålet.
Kopplingen till BNI innebar en medveten, automatisk koppling till Sveriges
ekonomiska bärkraft. Biståndet har efter hand minskats till först 0,93 %,
sedan 0,81 % och nu föreslås 0,7 %. Kristdemokraterna finner detta orättfär
-digt och oacceptabelt.
I motionen kritiseras regeringens beräkningsmetoder, och motionärerna säger
sig välja att föreslå en plan för en återgång till enprocentsmålet, vilket
kan ske senast år 2001 eller dessförinnan om ekonomin så tillåter. Med det
framförda förslaget redovisas en ram motsvarande 0,93 % av BNI för perio-
dens sista år (1999). Motionärerna föreslår att östbiståndets volym under
tidsperioden blir ograverad, 810 miljoner kronor.
Samma förslag som i Kristdemokraternas partimotion avseende volymen av
biståndsramen förs fram i motion Fi93 av Alf Svensson och Ingrid Näs-lund (
kds) (yrkande 2).
I motion Fi92 av Lena Klevenås (s) föreslås att riksdagen hos regeringen
begär förslag om sådan ändring att utgiftsområdet ökar med 1 130 miljoner
kronor år 1997 (yrkande 1 delvis), med 500 miljoner kronor år 1998 (yrkan-
de 2 delvis) resp. med 870 miljoner kronor år 1999 (yrkande 3 delvis). Ök-
ningarna föreslås finansierade genom minskningar på utgiftsområde 6 Total-
försvar för åren 1997 och 1999 samt på utgiftsområde 22 Kommunikationer för
år 1998.
I motion Fi94 av andre vice talman Görel Thurdin (c) hemställs att den av
regeringen föreslagna nedskärningen av det svenska internationella
biståndet skall avslås av riksdagen (yrkande 1). Sänkningen är allvarlig,
hävdas det, både med hänsyn till konsekvenserna för de svenska
biståndsinsatserna och med hänsyn till vår trovärdighet när vi vill
försöka få andra länder att ta ett större ansvar för de globala
utvecklingsproblemen.
I Miljöpartiet de grönas motion Fi81 framhålls att de nuvarande mönstren
för världshandel är huvudorsaken till underutveckling i vissa producentlän-
der. Det är av avgörande betydelse att i biståndspolitiken också påverka
övergripande handels- och näringsstrukturer i syfte att minska råvaruberoen
-det och stärka självtilliten i u-länderna. Viktigt är också att föra en
ekono-misk politik som stärker kronans ställning gentemot dollarn eftersom
u-ländernas valuta vanligen är knuten till dollarn. Det anförda bör
avsnitt 103 Kontrollera mot PDF
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 31).
I motion Fi90 av Elver Jonsson m.fl. (fp) anförs att ideellt biståndsarbete
bör prioriteras i avsikt att uppnå hög effektivitet i biståndsinsatserna (
yrkan-de 2). De insatser av ideell karaktär som utförs av Röda korset,
Rädda Bar-nen och svenska missionssällskap har enligt motionärerna varit
banbrytande både vad gäller effektiviseringar och opinionsbildande insatser
i vårt land.
I motion Fi81 (mp) föreslås i stället för regeringens neddragning en
stegvis höjning av biståndet (yrkande 30).
I flera motioner krävs en plan från regeringen om hur enprocentsmålet skall
kunna nås. Yrkanden med denna innebörd återfinns i motionerna Fi79 (fp) (
yrkande 9), Fi90 (fp) (yrkande 1), Fi92 (s) (yrkande 4), Fi93 (kds) (
yrkande 1) samt Fi94 (c) yrkande 2.
Utrikesutskottet framhåller i sitt yttrande (UU4y) att man delar
regeringens uppfattning att det statsfinansiella läget motiverar kraftfulla
åtgärder i olika avseenden. Utrikesutskottet finner det angeläget att
konsekvenserna av de förutskickade neddragningarna av biståndet redovisas i
den kommande bud-getpropositionen.
Enligt utrikesutskottets uppfattning bör prioriteringarna i det vidare bud-
get-arbetet bl.a. göras så att men ej uppkommer för pågående projekt och så
att landprogrammen så långt möjligt kan fullföljas.
Med givna förutsättningar och med särskilt beaktande av att tidigare bud-
getreservationer i snabbare takt kan komma till utnyttjande är
utrikesutskot-tet berett att, under av utrikesutskottet angivna betingelser
beträffande be-räkningen av utgiftsområdet för år 1999, tillstyrka det
preliminära förslag till utgiftstak som framläggs i propositionen.
Berörda motioner avstyrks av utrikesutskottet.
Beträffande yrkandena om omdisponering av medel mellan utgiftsområde 7
Internationellt bistånd och andra utgiftsområden för vilka utrikesutskottet
ej har beredningsansvar anser utrikesutskottet att det i föreliggande fall
an-kommer på finansutskottet att göra en övergripande bedömning av hur riks
-dagen bör ställa sig till dessa förslag.
Beträffande motionsyrkandena att Sverige åter skall avsätta 1 % av BNI till
utvecklingssamarbete med u-länderna, anför utrikesutskottet att det inte är
möjligt att på förhand säga när detta låter sig göra, varför förslagen till
mer eller mindre detaljerade planer inte förefaller ändamålsenliga. Det är
dock utrikesutskottets bestämda mening att en återgång till enprocentsnivån
bör ske så snart det statsfinansiella läget så tillåter.
Som framgår av propositionen har regeringen i sin beräkning av den eko-
avsnitt 104 Kontrollera mot PDF
nomiska ramen utgått från att biståndsramen, varmed torde avses den del av
utgiftsområde 7 som kommer att avsättas för u-landsbiståndet samt tillhö-
rande utgifter och avräkningar finansierade under andra utgiftsområden,
sänks till en nivå som motsvarar 0,7 % av BNI. Enligt utrikesutskottets upp
-fattning är det ett oeftergivligt krav att Sverige ej underskrider detta
av FN formulerade mål.
Motionsyrkandena rörande enprocentsmålet avstyrks av utrikesutskottet.
Utrikesutskottet erinrar i yttrandet om att utgiftsområde 7 rymmer såväl u-
landsbiståndet som medel för samarbetsprogrammet med Central- och Öst-
europa. Riksdagen har beslutat om medel för detta samarbetsprogram för
budgetåren 1995/96, 1997 och 1998, vilket synes ha beaktats i propositio-
nen. Något beslut för den kommande budgetperiodens sista år, dvs. 1999,
föreligger däremot ännu ej. I det betänkande som låg till grund för riksda-
gens beslut om Östeuropasamarbetet (bet. 1994/95:UU16) framhölls bety-
delsen av att detta samarbete präglas av långsiktighet. Mot bakgrund av den
hittillsvarande utvecklingen menar utrikesutskottet att ett samarbetsbehov
kan förutses även efter 1998. Regeringen synes vara av samma uppfattning,
och den framhåller i föreliggande proposition (s. 78) att den under år 1998
kommer att lämna förslag på omfattningen och inriktningen för samarbetet
efter år 1998. Enligt utrikesutskottets uppfattning måste detta innebära
att taket för utgiftsområde 7, Internationellt bistånd, för 1999 sätts så
att det rymmer såväl ett u-landsbistånd omfattande minst 0,7 % av BNI som
till-räckliga medel för att på ett adekvat sätt föra Östeuropasamarbetet
vidare. Detta bör ges regeringen till känna.
Avslutningsvis avstyrker utrikesutskottet motioner där speciella aspekter
av biståndet lyfts fram. Utrikesutskottet finner det mindre angeläget att,
utan den helhetsbild som kommer att presenteras i budgetpropositionen, nu
ta ställning till enskildheter inom utgiftsområdena.
Till yttrandet har fogats avvikande meningar av företrädarna för Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet de
gröna respektive Kristdemokraterna. Respektive parti förordar en politik i
linje med den egna partimotionen.
Finansutskottet återkommer senare i betänkandet och redovisar sina övervä-
ganden beträffande den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsom-
råden.
Utgiftsområde 8: Invandrare och flyktingar
Utgiftsområdet omfattar den statliga flykting-, invandrings- och invand-
rarpolitiken. Till området hör således frågor som rör förläggningsverksam-
het, ersättning till kommuner för flyktingmottagning, överföring av
avsnitt 105 Kontrollera mot PDF
flykting-ar, lån till hemutrustning, åtgärder för invandrare, bidrag till
stiftelsen In-vandrartidningen, särskilda åtgärder i invandrartäta områden,
insatser mot främlingsfientlighet och rasism samt internationell samverkan
i flyktingfrå-gor. I området ingår också Statens invandrarverk,
Utlänningsnämnden och Diskrimineringsombudsmannen.
Statens utgifter inom området beräknas under 1996 uppgå till 6,4 miljarder
kronor.
I propositionen (s. 79) framhåller regeringen att antalet asylsökande och
antalet flyktingar med uppehållstillstånd som tas emot i kommunerna har
minskat under det senaste året efter en kraftig uppgång under första delen
av 1990-talet. Därmed minskar kostnaderna inom utgiftsområdet kraftigt.
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå
för utgiftsområdet under åren 1997-1999 framgår av nedanstående samman-
ställning.
Förslag till ram för utgiftsområde 8: Invandrare och flyktingar
Belopp i miljoner kronor
År Proposi- Oppositionspartiernas avvikelser
från propositionens ram
tionen
Moderata samlings-partiet
Folkpartiet liberalerna
Vänster-partiet
Miljö-partiet
de gröna
Kristdemo-kraterna
1997 3 368 - 207 ± 0 ..
± 0 ± 0
1998 3 487 - 213 ± 0 ..
± 0 ± 0
1999 3 350 - 219 ± 0 ..
± 0 ± 0
I motion Fi78 föreslår Moderata samlingspartiet att ramen begränsas något.
Motionärerna anser detta möjligt med hänvisning till att de senare avser
att föreslå skärpta regler för rätten att erhålla uppehållstillstånd.
I motion Fi80 kritiserar Vänsterpartiet besparingarna. Om utlänningslagen
tillämpades korrekt av invandringsmyndigheten skulle, enligt motionärerna,
utgiftsramen för området behöva ökas kraftigt.
Socialförsäkringsutskottet anser i sitt yttrande (SfU5y) att regeringens
preli-minärt beräknade ram för utgiftsområdet bör godtas och avstyrker de
båda motionerna.
Moderata samlingspartiet och Vänsterpartiet har var för sig i avvikande
meningar givit uttryck för en annan uppfattning än utskottsmajoriteten.
Finansutskottet konstaterar att regeringen inte föreslår några besparingar
inom området utan att den angivna, tämligen kraftiga neddragningen av
medelsbehovet sammanhänger med att att antalet asylsökande väntas avta.
Längre fram i betänkandet redovisar finansutskottet sin syn på den preli-
minära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden.
Utgiftsområde 9: Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Utgiftsområdet omfattar merparten av statens utgifter för vård och omsorg
inklusive utgifterna för de flesta myndigheterna under Socialdepartementet,
bidrag till organisationer inom det sociala området samt stimulans- och
avsnitt 106 Kontrollera mot PDF
utvecklingsbidrag för skilda ändamål. Statens utgifter inom området beräk-
nas uppgå till ca 23 466 miljoner kronor år 1996.
I propositionen (s. 79-81) har regeringen vid sin beräkning av den
ekonomiska ramen utgått från att besparingsåtgärder genomförs inom
utgiftsområdet i syfte att uppnå de utgiftsminskningar som ligger i
saneringsprogrammet och för att finansiera överskridanden på anslag under
innevarande budgetår.
I ramen ligger besparingar på utgifter för statlig assistansersättning i
enlig-het med förslagen i proposition 1995/96:146 om den statliga
assistansersätt-ningen. Besparings- och strukturåtgärder vidtas inom
systemet för sjukvårds-förmåner rörande såväl tandvård som läkemedel.
Kostnadsutvecklingen för läkemedel förväntas kunna dämpas genom förstärkta
läkemedelskommittéer och en bättre uppföljning av läkemedelsförskrivning
samt formerna för prisförhandling med läkemedelsindustrin. Regeringen
avser vidare att snarast inleda överläggningar med kommun- och
landstingsförbunden om huvud-mannaskapsförändringar för läkemedel. Dessa
överläggningar bör också behandla frågor rörande bl.a.
assistansersättningen och utformningen av socialbidragen.
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå
för utgiftsområdet under perioden 1997-1999 redovisas i följande tabell.
Förslag till ram för utgiftsområde 9: Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Belopp i miljoner kronor
År Proposi- Oppositionspartiernas avvikelser
från propositionens ram
tionen
Moderata samlings-partiet
Folkpartiet liberalerna
Vänster-partiet
Miljö-partiet
de gröna
Kristdemo-kraterna
1997 23 837 - 3 238 + 600 ..
+ 570 + 1 135
1998 23 389 - 2 679 + 600 ..
+ 1 470 + 1 135
1999 25 068 - 3 997 + 600 ..
+ 1 470 + 1 135
I motion Fi78 (m) avvisar motionärerna regeringens förslag till besparingar
i flera steg som delvis skall täcka höjningen av kompensationsnivåerna
inom sjuk- och föräldraförsäkringen. I stället vill man återkomma med ett
förslag till omfattande, främst administrativa, förändringar inom
läkemedels-för-säkringen. Motionärerna avvisar regeringens förslag till
besparingar inom läkemedelsområdet och föreslår i stället att
egenkostnadsskyddet inom högkostnadsskyddet höjs till 1 900 kr den 1 juli
1996. Högkostnadsskyddet bör sedan höjas med 100 kr 1997 och 1998. Även
förslaget om besparingar inom tandvården avvisas. Beträffande den statliga
assistansersättningen anser motionärerna att regeringen bör inkomma till
riksdagen med ett förslag om differentieringen av beloppen till
assistansersättning mellan LSS-lagens tre personkretsar i enlighet med
avsnitt 107 Kontrollera mot PDF
handikappsorganisationens eget förslag. Slut-ligen föreslås en översyn av
de myndigheter som ligger under Social-departe-mentet i syfte att minska
kostnaderna.
I motion Fi79 (fp) föreslår motionärerna omdisponeringar av de offentliga
utgifterna som bl.a. innebär att den besparing som drabbar hårt utsatta män
-niskor med funktionshinder avvisas. Samtidigt föreslås större möjligheter
för handikappade till anställning med lönebidrag. Motionärerna avvisar
vidare den föreslagna höjningen av högkostnadsskyddet för läkemedel och
sjukvård och förordar i stället en höjning till 2 000 kr för de båda
områdena enligt förslaget från HSU 2000. Vidare anförs att det är viktigt
att arbetet med att åter korta vårdköerna intensifieras (yrkande 4, delvis)
.
I motion Fi97 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande
om vad i motionen anförts om bibehållen assistansersättning (yrkande 2).
Vidare menar motionärerna att det i regeringens förslag till
besparingsåtgär-der inom det sociala området saknas en heltäckande analys
av vad effekterna blir av förslagen. Budgetförslagen bör i fortsättningen
innehålla en hälso-ekonomisk analys av besparingsförslagens sammantagna
effekter på folkhäl-san (yrkande 1). Motionärerna menar att det finns
oroande tecken på att hälsoläget i landet riskerar att förvärras genom
regeringens besparingsför-slag. Vidare anförs att det är viktigt att
arbetet med att åter korta vårdköerna intensifieras (yrkande 4, delvis).
I motion Fi80 (v) avvisar motionärerna regeringens förslag till utgiftstak
och de preliminära utgiftsnivåer som anges i propositionen. Motionärerna
avser att återkomma med förslag till utgiftsnivåer för varje enskilt
utgiftsom-råde i samband med höstens budgetproposition. Besparingarna inom
tand-vården och läkemedelsområdet avvisas. Vidare anser motionärerna att
den s.k. fria läkemedelslistan bör behållas och avvisar därmed regeringens
för-slag till besparing på området. Motionärerna avvisar också tankarna på
ett kommunalt huvudmannaskap för assistansersättningen.
I motion Fi81 (mp) avvisas regeringens förslag till höjning av högkost-
nadsskyddet för läkemedel och sjukvård. Vidare föreslår motionärerna att
ytterligare 200 miljoner kronor avsätts för assistansersättningen för handi
-kappade (yrkande 33).
Även i motion Fi82 (kds) avvisas höjningen av högkostnadsskyddet. Vida-re
avvisas ytterligare besparingar på handikappområdet.
Socialutskottet instämmer i sitt yttrande (SoU7y) i regeringens bedömningar
och har inte något att invända mot att riksdagen godkänner den preliminära
beräkningen för utgiftsområde 9 - Hälsovård, sjukvård och social omsorg -
avsnitt 108 Kontrollera mot PDF
avseende åren 1997-1999. Motionerna i sammanhanget avstyrks därför.
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Vänsterpartiet och Miljö
-partiet de gröna har var för sig avgivit avvikande meningar till yttrandet
.
Finansutskottet återkommer senare i betänkandet och redovisar sina övervä-
ganden beträffande den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsom-
råden.
Utgiftsområde 10: Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Utgiftsområdet omfattar socialförsäkringsförmåner som lämnas vid ohälsa.
Förmånerna ges i form av dagersättningar såsom sjukpenning, rehabilite-
ringsersättning, närståendepenning samt vissa yrkesskadeersättningar. Där-
utöver ingår i utgiftsområdet folkpension och pensionstillskott i form av
förtidspension. ATP i form av förtidspension samt utgifterna för
arbetsskade-försäkringen finansieras däremot vid sidan av statsbudgeten.
Inom utgifts-området redovisas även administrationskostnaderna för
socialförsäkringen, dvs. anslagen till Riksförsäkringsverket och de
allmänna försäkringskassor-na.
Statens utgifter inom området beräknas under 1996 uppgå till ca 39,8 mil-
jarder kronor.
Av propositionen (s. 81-83) framgår att regeringen vid beräkningen av den
preliminära ramnivån har utgått från att besparingar genomförs inom utgifts
-området både för att fullfölja saneringsprogrammet på 118 miljarder kronor
och för att finansiera anslagsöverskridanden som uppkommit under inneva-
rande budgetår. Besparingarna avser den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI
), som fr.o.m. 1997 inte längre skall omfatta vissa löneförmåner. Detta
väntas minska utgifterna inom sjuk- och föräldraförsäkringen med 0,8 mil-
jarder kronor per år, fördelat lika på de båda försäkringsformerna.
Regeringen har vidare för avsikt att föreslå att ersättningsnivån i sjukför
-säkringen och närståendepenningen höjs den 1 januari 1998 från 75 % till
80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). Höjningen finansieras
genom att SGI fortsättningsvis skall grundas på årsinkomsten under de tolv
senaste månaderna samt genom vissa förändringar inom tandvårdsförsäk-ringen
. Denna förändring av SGI väntas fr.o.m. 1998 ge en besparing på närmare 1
miljard kronor per år, fördelat lika på sjuk- och föräldraförsäk-ringen.
Inom utgiftsområdet kommer det nya saneringsprogrammet på 10 resp. 12
miljarder kronor till uttryck i tre besparingsförslag, nämligen i en
tillfälligt minskad satsning på försäkringskassornas köp av yrkesinriktad
rehabilite-ring, i en neddragning av försäkringskassornas köp av tjänster
för medicinsk rehabilitering från hälso- och sjukvården samt i en
avsnitt 109 Kontrollera mot PDF
förlängning av arbetsgi-varperioden i sjukförsäkringen från två till fyra
veckor fr.o.m. 1997. För den senare besparingen får arbetsgivarna
kompensation som i genomsnitt mot-svarar hälften av beräknade kostnader.
Detta väntas leda till att statsbudge-tens utgifter minskar med ett belopp
som inklusive en kompenserande sänk-ning av arbetsgivaravgifterna
förstärker statsbudgeten med netto ca 1,1 mil-jarder kronor.
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå
för utgiftsområdet under åren 1997-1999 redovisas i efterföljande tabell.
Förslag till ram för utgiftsområde 10: Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp
Belopp i miljoner kronor
År Proposi- Oppositionspartiernas avvikelser
från propositionens ram
tionen
Moderata samlings-partiet
Folkpartiet liberalerna
Vänster-partiet
Miljö-partiet
de gröna
Kristdemo-kraterna
1997 36 186 - 671 + 1 100 ..
- 300 + 300
1998 37 591 - 1 330 + 1 100 ..
- 1 200 + 3 190
1999 39 357 - 1 370 + 1 100 ..
- 1 200 + 3 190
I motion Fi78 avvisar Moderata samlingspartiet såväl den föreslagna höj-
ningen av ersättningsnivån i sjukförsäkringen som förslaget att minska
resur-serna för olika typer av rehabiliteringsinsatser. Motionärerna
motsätter sig också planerna på att förlänga arbetsgivarnas sjuklöneperiod.
Däremot accep-terar de förslaget att den sjukpenninggrundande inkomsten
(SGI) skall grundas på en tidigare inkomst men anser att detta bör göras på
genomsnitts-inkomsten under de 24 senaste månaderna. Motionärerna räknar
vidare med att det skall vara möjligt att minska kostnaderna i
socialförsäkringen genom ökad kontroll och skärpta regler. Dessutom vill de
se över de myndigheter som tillhör Socialdepartementet i syfte att minska
kostnaderna.
I motion Fi79 förordar Folkpartiet liberalerna att ersättningsnivån i sjuk-
försäkringen höjs till 80 % redan den 1 januari 1997. Höjningen finansieras
genom en motsvarande tidigareläggning av beräkningen av den sjukpen-
ninggrundande inkomsten.
Motionärerna motsätter sig den föreslagna minskningen av stödet till reha-
biliteringsinsatser och anser att medlen för dessa ändamål i stället skall
för-dubblas. Vidare avvisar de förslaget att förlänga sjuklöneperioden
eftersom företagen inte avses bli kompenserade fullt ut.
Även i motion Fi97 av Barbro Westerholm m.fl. avvisar Folkpartiet libe-
ralerna förslaget att minska resurserna för rehabiliteringsinsatser. Enligt
motionärerna är det en samhällsekonomisk förlust att låta människor gå
sjukskrivna, och de begär att riksdagen skall göra ett tillkännagivande i
frågan (yrkande 4, delvis).
I motion Fi80 anser även Vänsterpartiet att höjningen av ersättningsnivån i
avsnitt 110 Kontrollera mot PDF
sjukförsäkringen bör genomföras redan den 1 januari 1997. Motionärerna
godtar inte att sjuklöneperioden förlängs med två veckor och avvisar likaså
besparingarna i stödet till rehabilitering. Däremot godtar de det nya
sättet att fastställa SGI utom i ett avseende. Den s.k. semesterlönefaktorn
bör enligt deras mening även i fortsättningen få räknas in i SGI.
I motion Fi81 föreslår Miljöpartiet de gröna att ersättningsnivån i sjukför
-säkringen skall höjas till 80 % men anser att detta skall göras enligt den
i motionen förespråkade lösningen med ett "brutet tak" i
socialförsäkringarna (yrkande 34, delvis). Denna lösning är enligt
motionärerna ett solidariskt och samhällsekonomiskt alternativ som dessutom
ger en viss besparing.
I motion Fi82 tillstyrker Kristdemokraterna den föreslagna höjningen av
ersättningsnivån i sjukförsäkringen, men anser att höjningen skall genomfö-
ras redan den 1 januari. Förslaget att förlänga sjuklöneperioden avvisas av
motionärerna som i stället vill att man inför ytterligare en karensdag med
ett högkostnadsskydd på tio dagar per år. De motsätter sig också den
ändrade beräkningen av SGI och förordar för egen del att SGI skall baseras
på ge-nomsnittsinkomsten under de senaste 24 månaderna.
I motion Fi98 förordar Kerstin Warnerbring (c) att villkoren för de mindre
företagens sjuklöneförsäkring ändras, dvs. den försäkring som mindre före-
tag kan teckna hos Riksförsäkringsverket för höga sjuklönekostnader. Enligt
motionären anses försäkringen vara för dyr, vilket resulterat i att antalet
anslutna företag minskat.
Socialförsäkringsutskottet biträder i sitt yttrande (SfU5y) regeringens
förslag till preliminär ram för utgiftsområdet och avstyrker de i
sammanhanget aktu-ella motionerna.
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Vänsterpartiet, Miljö-
partiet de gröna och Kristdemokraterna har var för sig i avvikande meningar
anmält en annan uppfattning än utskottsmajoriteten.
Finansutskottet kommer längre fram i betänkandet att redovisa sin syn på
den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden.
Utgiftsområde 11: Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Utgiftsområdet omfattar folkpension och pensionstillskott i form av ålders-
pension, efterlevandepension till vuxna, bostadstillägg till pensionärer (
BTP) samt särskilt pensionstillägg.
Statens utgifter inom området beräknas under 1996 uppgå till 65,3 miljar-
der kronor.
Den i propositionen (s. 83-84) preliminärt föreslagna ramnivån bygger på
att besparingarna enligt det tidigare saneringsprogrammet fullföljs och på
att anslagsöverskridanden under innevarande budgetår finansieras. Av dessa
avsnitt 111 Kontrollera mot PDF
skäl aviseras förslag om att folkpensionen för änkepensionärer skall in-
komstprövas och att den s.k. antagandepoängen för ATP för förtidspensionä-
rer skall fastställas på delvis nytt sätt. Den senare åtgärden påverkar
utgifter-na inom socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten.
Inom utgiftsområdet aviseras också vissa besparingar hänförliga till det
nya saneringsprogrammet på 10 resp. 12 miljarder kronor. Dessa avser bo-
stadstillägget för pensionärer där utgifterna begränsas dels genom att bi-
dragsnivån sänks från 85 % till 83 % av boendekostnaden fr.o.m. den 1
januari 1997, dels genom att innehav av fritidsfastigheter skall beaktas
vid inkomstprövningen av bostadstilläggen fr.o.m. den 1 april 1997. I det
nya saneringsprogrammet ingår också förslag om att förkorta omställningspen
-sionen från tolv till sex månader samt förslag om att växla över en viss
del av efterlevandepensionen till vuxna från folkpension till
pensionstillskott. Det senare förslaget innebär att efterlevandepensionen
sänks med 6 procen-tenheter samtidigt som pensionstillskottet höjs i
motsvarande utsträckning. Besparingen uppnås genom att pensionstillskott i
motsats till folkpension endast utgår till den som har liten eller ingen
ATP.
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå
för utgiftsområdet under åren 1997-1999 redovisas i efterföljande tabell.
Förslag till ram för utgiftsområde 11: Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Belopp i miljoner kronor
År Proposi- Oppositionspartiernas avvikelser
från propositionens ram
tionen
Moderata samlings-partiet
Folkpartiet liberalerna
Vänster-partiet
Miljö-partiet
de gröna
Kristdemo-kraterna
1997 64 256 - 2 856 + 100 ..
+ 250 - 950
1998 64 690 - 5 203 + 300 ..
+ 250 - 1 835
1999 65 479 - 8 647 + 300 ..
+ 250 - 3 235
I motion Fi78 avvisar Moderata samlingspartiet samtliga de besparingar som
regeringen aviserar inom utgiftsområdet. Motionärerna avser att åter-komma
med förslag till besparingar som uppnås genom att tidpunkten för
pensioneringen senareläggs.
I motion Fi79 motsätter sig Folkpartiet liberalerna förslaget att innehav
av fritidsfastighet skall påverka rätten till bostadstillägg för
pensionärer och att tiden för omställningspension till efterlevande
förkortas. Motionärerna för-ordar i stället att pensionsåldern höjs
successivt och att besparingar görs inom förtidspensionssystemet.
I motion Fi97 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) behandlas samma frågor mer
ingående (yrkandena 5 delvis, 7 och 8). Där motsätter sig Folkpartiet
liberalerna också förslaget att sänka kompensationsgraden för
bostadstillägg. Motionärerna förordar i stället att golvet för den
avsnitt 112 Kontrollera mot PDF
bidragsberättigade delen av hyran höjs från 100 till 160 kr (yrkande 6).
I motion Fi80 avvisar Vänsterpartiet förslaget att inkomstpröva änkepen-
sionen från folkpensioneringen. Motionärerna motsätter sig också att bo-
stadstillägget för pensionärer minskas från 85 % till 83 % av bostadskostna
-den och föreslår i stället att kompensationsgraden höjs till 87 %. De
godtar inte heller förslaget att innehav av fritidsfastighet skall påverka
bo-stadstilläggets storlek.
I motion Fi81 motsätter sig Miljöpartiet de gröna den aviserade sänkning-en
av kompensationsgraden för pensionärernas bostadstillägg (yrkande 35).
Motionärerna finner det diskutabelt att innehav av fritidshus skall påverka
bostadstillägget.
I motion Fi82 redovisar Kristdemokraterna ett ramalternativ som utgår från
partiets syn på den föreslagna försämringen av pensionärernas bo-
stadstillägg och förslaget om inkomstprövad folkpension till änkepensionä-
rer. Båda förslagen avvisas av motionärerna som i stället förordar att
pensio-närerna skall kompenseras genom höjt bostadstillägg, höjt
pensionstillskott och höjt särskilt grundavdrag. De anser också att den
faktiska pensionsåldern bör kunna höjas med ett halvt år per år fram till
år 1999 genom aktiv rehabi-litering som minskar antalet förtidspensionärer.
Socialförsäkringsutskottet biträder i sitt yttrande (SfU5y) regeringens
förslag till preliminär ram för utgiftsområdet och föreslår att
finansutskottet avstyr-ker de i sammanhanget aktuella motionerna.
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Vänsterpartiet, Miljö-
partiet de gröna och Kristdemokraterna har var för sig i avvikande meningar
redovisat förslag till alternativa ramar för utgiftsområdet.
Finansutskottet kommer längre fram i betänkandet att redovisa sin syn på
den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden.
Utgiftsområde 12: Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Utgiftsområdet omfattar statens ekonomiska stöd till barnfamiljer, dock
inte bostadsbidragen som redovisas i utgiftsområde 18. Stödet utgörs av
allmän-na barnbidrag, föräldraförsäkring, bidragsförskott, folkpension i
form av barnpension samt vårdbidrag för handikappade barn. Vidare ingår ett
särskilt stöd till ensamstående adoptivföräldrar samt bidrag till
omkostnader vid adoption av barn från utlandet. ATP i form av barnpension
finansieras där-emot vid sidan av statsbudgeten.
Statens utgifter inom området beräknas under 1996 uppgå till 36,7 miljar-
der kronor.
I propositionen (s. 84-85) framhålls att den föreslagna ramnivån
förutsätter att man fullföljer de besparingar som är en del av det tidigare
avsnitt 113 Kontrollera mot PDF
saneringspro-grammet samt att vissa anslagsöverskridanden under innevarande
budgetår finansieras inom utgiftsområdet. Det uppnås genom att
underhållsstödet till särlevande föräldrar begränsas och - som redovisats
under utgiftsområde 10 - genom att vissa löneförmåner inte längre skall få
inräknas i den sjukpen-ninggrundande inkomsten (SGI).
Liksom höjningen av ersättningsnivån i sjukförsäkringen kommer en avi-serad
höjning av föräldraförsäkringen och havandeskapspenningen till 80 % att
finansieras genom att SGI baseras på årsinkomsten under de tolv senaste
månaderna samt genom vissa förändringar av tandvårdsförsäkringen.
Två besparingar inom utgiftsområdet hänför sig till det nya saneringspro-
grammet på 10 resp. 12 miljarder kronor. Det gäller dels vissa ytterligare
besparingar i underhållsstödet till särlevande föräldrar, dels ett förslag
om att den förhöjda ersättningsnivån i pappa/mammamånaden i
föräldraförsäkring-en skall slopas.
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå
för utgiftsområdet under åren 1997-1999 framgår av följande tabell.
Förslag till ram för utgiftsområde 12: Ekonomisk trygghet för familjer och
barn
Belopp i miljoner kronor
År Proposi- Oppositionspartiernas avvikelser
från propositionens ram
tionen
Moderata samlings-partiet
Folkpartiet liberalerna
Vänster-partiet
Miljö-partiet
de gröna
Kristdemo-kraterna
1997 35 981 - 2 531 + 2 000 ..
- 300 + 2 500
1998 37 199 - 2 447 + 2 000 ..
- 1 300 + 2 090
1999 37 891 - 2 521 + 2 100 ..
- 1 300 + 2 090
I motion Fi78 tillstyrker Moderata samlingspartiet de föreslagna besparing-
arna i underhållsstödet till särlevande föräldrar liksom avvecklingen av
den förhöjda kompensationsnivån under pappa/mammamånaden. De särskilda
bestämmelserna om denna månad kan enligt motionärerna helt slopas. Så-som
tidigare nämnts accepterar Moderata samlingspartiet de föreslagna
ändringarna av den sjukpenninggrundande inkomsten, men partiet anser att
det är inkomsten under de 24 senaste månaderna som skall ligga till grund
för beräkningen.
I motionen avvisas den föreslagna höjningen av ersättningsnivån i föräld-
raförsäkringen. Tvärtom förordar motionärerna att två karensdagar skall
införas i föräldraförsäkringen.
De anser vidare att havandeskapspenningen och flerbarnstilläggen bör av-
skaffas fr.o.m. år 1997.
I motion Fi79 godtar Folkpartiet liberalerna förslaget att höja ersättnings
-nivån inom föräldraförsäkringen liksom förslaget till ändrad SGI-beräkning
. Motionärerna anser dock att båda förändringarna skall genomföras redan
1997. De anser också att en förhöjd ersättningsnivå för mam-ma/pappamånaden
avsnitt 114 Kontrollera mot PDF
bör finnas kvar men att garantidagarna i föräldraförsäk-ringen kan
avskaffas. Motionärerna föreslår dessutom att barnbidragen höjs till 750 kr
samt att flerbarnstilläggen återinförs.
Delvis samma synpunkter framför Folkpartiet liberalerna även i motion Fi97
av Barbro Westerholm m.fl. (yrkandena 10 och 11).
I motion Fi81 tillstyrker även Vänsterpartiet höjningen av föräldraförsäk-
ringen men anser att det bör ske redan 1997. Partiet godtar inte att den
för-höjda ersättningen under mamma/pappamånaden slopas, ej heller att bespa
-ringar av angiven omfattning görs i underhållsstödet till särlevande
föräldrar.
I motion Fi81 ställer sig Miljöpartiet de gröna positivt till att
ersättnings-nivån i föräldaförsäkringen höjs, men partiet anser att ett
brutet tak bör ge-nomföras även i denna försäkring (yrkande 34, delvis).
I motion Fi82 tillstyrker Kristdemokraterna den aviserade höjningen av
föräldraförsäkringen. Höjningen bör dock enligt motionärernas uppfattning
genomföras redan 1997. Såsom tidigare nämnts är de även positiva till att
SGI skall grundas på en tidigare inkomst, men anser att det är genomsnitts-
lönen under de 24 senaste månaderna som skall utgöra denna bas. Övriga
ändringar av SGI avvisas i motionen.
Motionärerna vill också minska barnbidraget med 40 kr per månad och använda
de frigjorda medlen till att höja den barnrelaterade delen av bo-
stadsbidragen. Dessutom anser de att vårdnadsbidraget bör återinföras och
att detta bör finansieras genom en motsvarande minskning av statsbidraget
till kommunerna.
Socialförsäkringsutskottet anser i sitt yttrande (SfU5y) att regeringens
för-slag till preliminär beräkning för utgiftsområdet för åren 1997-1999
bör godtas och avstyrker de i sammanhanget aktuella motionerna.
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Vänsterpartiet, Miljö-
partiet de gröna och Kristdemokraterna har var för sig i avvikande meningar
redovisat förslag till alternativ inriktning av åtgärderna på
utgiftsområdet.
Finansutskottet kommer längre fram i betänkandet att redovisa sin syn på
den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden.
Utgiftsområde 13: Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet
I utgiftsområdet ingår bidrag till arbetslöshetsförsäkringen, kostnader för
kontant arbetsmarknadstöd samt bidrag till lönegarantiersättning. De totala
utgifterna för utgiftsområdet beräknas för år 1996 uppgå till drygt 48
miljar-der kronor varav utgifterna för arbetslöshetsförsäkringen beräknas
utgöra ca 31 miljarder kronor.
Under senare år har omfattande förändringar beslutats inom området.
Möjligheterna att kvalificera sig har skärpts. Ersättningsnivån har sänkts
avsnitt 115 Kontrollera mot PDF
från 80 till 75 % och grundbeloppet i det kontanta arbetsmarknadsstödet (
KAS) har sänkts till 230 kr. Antalet avstängningsdagar vid självförvållad
arbets-löshet har ökat liksom frånkännandetiden vid fusk. Sammantaget
innebär dessa förändringar att utgifterna varaktigt minskas med knappt 7
miljarder kronor årligen fr.o.m. 1998.
I den ekonomiska vårpropositionen (s. 85-87) föreslår regeringen att
ytterli-gare besparingar på 700 miljoner kronor skall göras inom
utgiftsområdet år 1997 genom regelförändringar. Motiven till besparingarna
är framför allt två dels att finansiera utbildningssatsningarna, dels att
bidra till att finansiera de höjda ersättningsnivåerna inom
arbetslöshetsförsäkringen från 75 till 80 % fr.o.m. den 1 januari 1998.
Regeringen avser att i den kommande sysselsättningspolitiska propositio-nen
precisera inriktningen och utformningen av dessa besparingsåtgärder. I den
propositionen kommer regeringen också att lägga fram ett förslag om hur en
bortre parentes i arbetslöshetsförsäkringen skall utformas, samt ett
förslag om en besparing på 700 miljoner kronor år 1997.
De sammanlagda bruttobesparingarna inom utgiftsområdet beräknas till 5,5, 6
,0 och 6,5 miljarder kronor för respektive utgiftsår 1997-1999.
Förslag till ram för utgiftsområde 13: Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet
Belopp i miljoner kronor
År Proposi- Oppositionspartiernas avvikelser
från propositionens ram
tionen
Moderata samlings-partiet
Folkpartiet liberalerna
Vänster-partiet
Miljö-partiet
de gröna
Kristdemo-kraterna
1997 36 091 - 2 273 - 1 700 ..
+ 600 + 2 000
1998 36 102 - 3 192 - 2 200 ..
- 4 500 ± 0
1999 34 610 - 7 671 - 2 900 ..
- 14 760 ± 0
Moderata samlingspartiet avvisar i motion Fi78 förslaget att höja ersätt-
ningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen från 75 till 80 % av
statsfinansiella skäl och därför att det motverkar en förbättrad struktur
inom försäkringssy-stemet. Det är olyckligt att regeringen i stället för
att utforma försäkringen på ett sätt som stimulerar sökbeteendet väljer att
gå i motsatt riktning. En bortre parentes i försäkringen kan öka
incitamenten att minska arbetslöshetsperio-dernas längd och är därför mer
välkommen, sägs det i motionen.
Folkpartiet liberalerna vill i motion Fi79 ha en allmän arbetslöshetsför-
säkring finansierad med egenavgifter, som dels skulle ge individen ett verk
-ligt val om han eller hon vill tillhöra en fackförening eller ej, dels öka
moti-vationen för arbetstagarna att inte medverka till löneavtal som höjer
arbets-lösheten. Folkpartiet föreslår besparingar inom
arbetslöshetsförsäkringen med 0,5, 1,0 respektive 1,7 miljarder kronor för
avsnitt 116 Kontrollera mot PDF
de tre budgetåren 1997-1999. Besparingen bör enligt motionen ske enligt det
s.k. mellanalternativet i det nyligen presenterade förslaget från den
utredare, ARBOM, som har i upp-drag att presentera hur en ny
arbetslöshetsförsäkring skall utformas (SOU 1995:51).
Vänsterpartiet vill i motion Fi80 att nivån i arbetslöshetsförsäkringen
skall höjas till 80 % redan 1997 och sedan räknas upp med löneökningarna.
Vänsterpartiet avvisar förslaget om en bortre parentes i
arbetslöshetsförsäk-ringen. De försämringar som genomförts inom
arbetslöshetsförsäkringen hotar att skapa ytterligare segregation och
vidgade klassklyftor, och de för-svagar löntagarnas och de fackliga
organisationernas krav, anser Vänsterpar-tiet. Partiet vill återinföra
ersättningen till de deltidsarbetslösa, som man anser är en del av en
effektiv arbetsmarknadspolitik och som utgör en om-ställningsförsäkring.
Vänsterpartiet framför att systemet med ramanslag inte kan tillämpas på a-
kassan eftersom det innebär ett utgiftstak. Om regeringen misslyckas med
arbetslöshetsbekämpningen blir det de arbetslösa som får bära följderna av
den misslyckade politiken.
Miljöpartiet beräknar i sin motion Fi81 minskade utgifter på området till
följd av arbetstidsförkortning, sänkt skatt på arbete, satsningar på s.k.
gröna jobb och bättre villkor för små och medelstora företag. Partiets
förslag om ett "brutet tak" i arbetslöshetsförsäkringen leder under 1997
till högre kostnader än med försäkringens nuvarande utformning. Partiet
lämnar heller inte några besparingsförslag för 1998 och 1999 innan
regeringen aviserat hur den avser att finansiera höjningen av
ersättningsnivåerna. Miljöpartiet tycker att upp-gifterna om att
finansieringen skall ske genom att ersättningarna inte räknas upp med
löneökningarna framstår som mycket märkliga eftersom det inte skulle leda
till någon förbättring för låginkomsttagarna (yrkande 34 delvis).
Kristdemokraterna vill enligt motion Fi82 ha en obligatorisk allmän ar-
betslöshetsförsäkring. Partiet vill snarast återställa ersättningsnivån i
arbets-löshetsförsäkringen till 80 % och lägsta nivån i det kontanta
arbetsmarknads-stödet (KAS) till vad som gällde innan riksdagen sänkte
beloppet. Motionä-rerna föreslår med hänvisning till detta en ökning av
utgiftsramen i förhål-lande till regeringens förslag med 2 miljarder kronor
år 1997.
Arbetsmarknadsutskottet har ingen principiell invändning mot att finansie-
ringen av höjningen av a-kassan sker inom ramen för regelsystemet men vill
nu inte ta ställning till hur detta skall ske (AU4y). Utskottet vill
avvakta kommande förslag från regeringen på området.
avsnitt 117 Kontrollera mot PDF
Utskottet understryker att ramen för utgiftsområdet är preliminär och att
det inte är fråga om att binda sig vid en kostnadsram. Med dessa reservatio
-ner anser utskottet att regeringens beräkning kan godtas tills vidare,
vilket innebär att propositionen bör tillstyrkas i motsvarande del. Det
innebär också att motionerna i berörda delar bör avstyrkas av
finansutskottet.
Till arbetsmarknadsutskottets yttrande har avvikande meningar i denna del
avgivits av Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Vänsterpartiet, Miljöpartiet respektive Kristdemokraterna.
Finansutskottet återkommer senare i betänkandet och redovisar sina övervä-
ganden beträffande den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsom-
råden.
Utgiftsområde 14: Arbetsmarknad och arbetsliv
I utgiftsområdet ingår utgifter för arbetsmarknadspolitiska åtgärder,
arbets-livsfrågor, Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader samt
utgifter för statliga arbetsgivarfrågor. Inom utgiftsområdet återfinns
också utgifter för jämställdhetspolitiska åtgärder bl.a. för
Jämställdhetsombudsmannen (Jä-mO). De totala utgifterna för utgiftsområdet
beräknas år 1996 uppgå till ca 40,0 miljarder kronor varav utgifterna för
konjunkturberoende arbetsmark-nadspolitiska åtgärder utgör ca 20,0
miljarder kronor.
I vårpropositionen (s. 87-88) redovisas att fr.o.m. budgetåret 1995/96 har
en rad åtgärder genomförts i syfte att hävda arbetslinjen och upprätthålla
flexi-biliteten på arbetsmarknaden. Arbetslivsforskningen har organiserats
om och fått en ny myndighetsstruktur. Inom jämställdhetsområdet prioriteras
åtgär-der som leder till att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i alla
politikområ-den.
Sammanlagt har vidtagna åtgärder inom utgiftsområdet inneburit varaktiga
besparingar som uppgår till ca 7 miljarder kronor årligen fr.o.m. år 1998.
I vårpropositionen har regeringen, vid beräkningen av den ekonomiska ramen
för utgiftsområdet, utgått från att ytterligare besparingar skall göras
utöver de som redan beslutats.
Regeringen vill ålägga Samhall AB ett skärpt effektivitetskrav motsvaran-de
200 miljoner kronor per år fr.o.m. 1997. Ytterligare besparingar motsva-
rande 30 miljoner kronor läggs fr.o.m. 1998 på myndigheterna inom utgifts-
området. Dessutom skall utgifterna för arbetsmarknadspolitiska åtgärder
minskas med 1 300 miljoner kronor fr.o.m. 1997 genom effektiviseringar och/
eller regelförändringar.
Regeringen skall senare i den sysselsättningspolitiska propositionen åter-
komma med närmare preciseringar av hur dessa effektiviseringar/regel-
förändringar skall se ut.
Besparingarna motiveras av statsfinansiella skäl men är också en del av
avsnitt 118 Kontrollera mot PDF
finansieringen av de utbildningssatsningar som föreslås under andra utgifts
-områden. De sammanlagda bruttobesparingarna uppgår till 1,5 miljarder
kronor år 1997, 1,6 miljarder kronor år 1998 och ca 1,6 miljarder kronor år
1999.
Förslag till ram för utgiftsområde 14: Arbetsmarknad och arbetsliv
Belopp i miljoner kronor
År Proposi- Oppositionspartiernas avvikelser
från propositionens ram
tionen
Moderata samlings-partiet
Folkpartiet liberalerna
Vänster-partiet
Miljö-partiet
de gröna
Kristdemo-kraterna
1997 46 756 - 4 132 - 5 800 ..
± 0 - 2 500
1998 43 934 - 5 320 - 6 800 ..
- 1 280 - 3 500
1999 41 922 - 7 100 - 7 100 ..
- 3 840 - 3 500
Moderata samlingspartiet anser i sin motion Fi78 att det är möjligt att
uppnå större utgiftsminskningar inom utgiftsområdet än dem regeringen anger
. Moderaterna delar regeringens uppfattning att besparingar på Arbetsmark-
nadsverket bör koncentreras till myndighetens centrala och regionala organi
-sation.
Avregleringen av arbetsmarknaden är en av de viktigaste ekonomiska re-
formerna enligt Moderata samlingspartiet. Med lägre skatter på arbete, mind
-re krångel för och i företag och en arbetslöshetsförsäkring som ger starka
incitament till aktivt arbetssökande minskar arbetslösheten och statens
kost-nader för den (yrkande 13).
Folkpartiet liberalerna anser enligt motion Fi79 att de handikappade bör
ges större möjligheter till anställning med lönebidrag. För vart och ett av
de tre budgetåren föreslås ökade utgifter med 200 miljoner kronor. Denna ut
-giftsökning, liksom ett antal skattesänkningar för företagande och jobb,
föreslås finansierade bl.a. med minskade subventioner inom arbetsmark-
nadspolitiken.
Vänsterpartiet vill i motion Fi80 flytta ansvaret och den huvudsakliga fi-
nansieringen för utbildning och kompetensutveckling, dålig arbetsmiljö,
platser för lärlingar och praktikanter, introduktion av invandrare och
rehabi-litering av arbetsskadade från den statliga arbetsmarknadspolitiken
till ar-betsgivarkollektivet.
Vänsterpartiet vill ha speciella sysselsättnings- och kompetensutveck-
lingsprogram för de över 100 000 kvinnor som förlorat sina arbeten inom kon
- torsadministrationen.
Vänsterpartiet påpekar också att de arbetshandikappade får allt svårare på
arbetsmarknaden. Det är därför ingen klok åtgärd av regeringen att spara
ytterligare 200 miljoner kronor per år fr.o.m. 1997 på Samhall.
Ersättningstaken för lönebidragen bör höjas redan 1996 och volymen bör öka.
Mer aktiva åtgärder krävs för att aktivera arbetslösa. Ytterligare vux-
enutbildning är positivt. Det är knappast realistiskt att minska medlen så
som regeringen föreslagit.
avsnitt 119 Kontrollera mot PDF
Miljöpartiet anser i sin motion Fi81 att ramen för utgiftsområdet kan sän-
kas. Grunden för det är bland annat Miljöpartiets förslag om arbetstidsför
-kortning, satsningar på s.k. gröna jobb och bättre villkor för små och
medel-stora företag.
Kristdemokraterna anser i motion Fi82 att trycket på de arbetsmarknads-
politiska åtgärderna kan minskas, dels genom en satsning på tjänstesektorn
med 6 miljarder kronor, dels genom en förstärkt lokal samverkan mellan
kommunen, försäkringskassan och arbetsförmedlingen mot arbetslösheten, och
en försöksverksamhet där a-kassemedel skall kunna användas flexibelt.
Dessutom anser Kristdemokraterna att Arbetsmarknadsverket bör reformeras
med en prioritering på fältverksamheten. Till detta kommer tillväxtbefräm-
jande åtgärder som blir följden av en moderniserad arbetsrätt. Kristdemo-
kraterna vill också att lönebidragsnivån för ideella organisationer
återförs till 90 %.
Arbetsmarknadsutskottet hänvisar i sitt yttrande (AU4y) till det omfattande
beredningsarbete på området som pågår inom regeringskansliet, Det är följ-
aktligen inte meningsfullt att ta ställning till de olika förslagen.
Utskottet hänvisar till ett utskottsinitiativ som togs i maj och som syftar
till att förhind-ra uppsägningar av arbetshandikappade inom allmännyttiga
organisationer. I beslutet (1995/96:AU15) föreslår utskottet att lönebidrag
skall kunna lämnas med oförändrat belopp året ut för en arbetshandikappad
som varit anställd med bidrag i minst fyra år och för vilken bidrag lämnas
med mer än 80 % av lönekostnaden. I fråga om Samhall har utskottet erfarit
att ytterligare bespa-ringskrav utöver de 200 miljoner kronor som anges i
vårpropositionen kommer att ställas på företaget. Kostnaderna för dessa
ytterligare sparkrav uppskattas inom regeringskansliet till runt 250
miljoner kronor. Härutöver har Samhall sedan bolagiseringen ett löpande
årligt besparingskrav på 125 miljoner kronor fram till 1997.
Sammantaget kan detta få stora konsekvenser för Samhalls verksamhet, vilket
måste vägas in i regeringens fortsatta bedömning, anser arbetsmark-
nadsutskottet.
Arbetsmarknadsutskottet förutsätter att regeringen i sin slutliga beräkning
av utgifterna på området väger in konsekvenserna av olika besparingskrav så
att arbetshandikappade utan chans till arbete på den reguljära arbetsmarkna
-den så långt möjligt inte skall behöva riskera uppsägning.
Till arbetsmarknadsutskottets yttrande har i denna del avvikande meningar
avgetts var för sig av Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna.
Finansutskottet återkommer senare i betänkandet och redovisar sina övervä-
avsnitt 120 Kontrollera mot PDF
ganden beträffande den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsom-
råden.
Utgiftsområde 15: Studiestöd
Utgiftsområdet omfattar statens utgifter för studiefinansiering för studier
på gymnasienivå, vuxenstudier samt högskolestudier. Flertalet anslag inom
området är rättighetsstyrda, och anslagsbelastningen är bl.a. beroende av
antalet utbildningsplatser. Det innebär att utgiftsområdet direkt påverkas
av antalet utbildningsplatser som beslutas inom utgiftsområdena 16 och 17.
Statens utgifter inom området beräknas under 1996 uppgå till ca 11 mil-
jarder kronor.
I beräkningen av utgiftstaket för utgiftsområdet har regeringen i
propositio-nen (s. 88-89) som ett led i det treåriga besparingsprogram som
redovisades i förra årets budgetproposition gjort en nedräkning med
sammanlagt 197 miljoner kronor för budgetåret 1997. För budgetåret 1998
uppgår besparing-en till ytterligare 163 miljoner kronor. Utöver dessa
besparingar har ut-gångspunkten varit att ytterligare besparingar avseende
studiemedel görs om ca 25 miljoner kronor fr.o.m. år 1997. Under
utgiftsområdet har utgifter för treårsperioden beräknats för
utbildningssatsningen på 130 000 platser inom komvux, folkhögskola,
kvalificerad yrkesutbildning och högskola som redo-visas nedan i avsnitten
om utgiftsområdena 16 och 17. Utgifter har dessutom beräknats för en
förbättrad studiefinansiering för vuxenstuderande med 600 miljoner kronor
fr.o.m. budgetåret 1998.
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå
för utgiftsområdet under åren 1997-1999 redovisas i efterföljande tabell.
Förslag till ram för utgiftsområde 15: Studiestöd
Belopp i miljoner kronor
År Proposi- Oppositionspartiernas avvikelser
från propositionens ram
tionen
Moderata samlings-partiet
Folkpartiet liberalerna
Vänster-partiet
Miljö-partiet
de gröna
Kristde-mo-kraterna
1997 18 918 - 633 ± 0 ..
± 0 - 2 340
1998 19 932 - 676 ± 0 ..
± 0 - 2 420
1999 20 483 - 515 ± 0 ..
± 0 - 2 460
I motion Fi78 konstaterar Moderata samlingspartiet att ramen för utgiftsom-
råde 15 mer eller mindre är en direkt följd av vad man föreslår inom
utgifts-område 16. Motionärerna menar att en flexibel form av utbildning
för vuxna som kan kombineras med arbete eller annan verksamhet bör
utvecklas. Fi-nansieringen av sådan utbildning kan möjliggöras genom att
eget sparande för utbildning underlättas. Detta bör ske genom att den
enskilde erbjuds att skattefritt sätta av en del av lönen till ett
personligt utbildningskonto. Ett sådant system skulle bereda fler människor
möjlighet till utbildning till en avsevärt lägre kostnad för staten.
avsnitt 121 Kontrollera mot PDF
I motion Fi79 vill Folkpartiet liberalerna fästa uppmärksamheten på de
allvarliga effekterna av att det särskilda barntillägget i det särskilda
vuxen-studiestödet, svux, och i det särskilda vuxenstudiestödet för
arbetslösa, svuxa, har avskaffats. I yrkande 12 föreslås ett uttalande av
riksdagen om vad i motionen anförts om möjligheter till kompetensutveckling
och företa-gande genom "återlånerätt" i pensionssystemet. En individ skall
varje år kunna sätta av ett visst belopp som avdragsgillt sparande för att
användas "mitt i livet" för t.ex. kompetensutveckling. I motionen förordas
en slags "återlånerätt" i det reformerade ATP-systemet i utbyte mot att man
går i pension ett år senare. Denna möjlighet att ta ut ett pensionsår i
förtid bör gälla individer i åldern 30-55 år och pengarna skall användas
för kompe-tenshöjning eller som riskkapital i eget företag.
I motion Fi80 menar Vänsterpartiet att det är olyckligt att förutsätta
bespa-ringar åren 1997 och 1998, innan riksdagen har fattat beslut med
anledning av regeringsförslag på grundval av Studiestödskommitténs arbete.
Bespa-ringen förefaller vidare märklig med tanke på storleken på den
aviserade satsningen på vuxenutbildning och högre utbildning. Man
poängterar vikten av att det ökade antalet studerande också bör följas av
ett ökat administrativt stöd. Motionärerna anser att barntillägget i det
särskilda vuxenstudiestödet, svux, och i det särskilda vuxenstudiestödet
för arbetslösa, svuxa, skall återin-föras till dess att
Studiestödskommittén presenterat sitt förslag om ett nytt samlat
studiestödssystem.
I motion Fi82 vill Kristdemokraterna gå fram i något långsammare takt när
det gäller tillkomsten av antalet nya platser inom komvux för år 1997 och
inom högskolan för åren 1998 och 1999. Resurser för studiemedel bör mins-
kas i motsvarande mån. Motionärerna kommer senare att, inom ramen, före-slå
att medel anvisas för att återställa barntillägget i det särskilda vuxenstu
-die-stödet för arbetslösa, svuxa. Vidare avser man att föreslå att
stipendiet på 10 000 kr till dem som genomgått basåret i komvux och den
särskilda for-men av studiefinansiering för vissa studerande som antas i
högskolan med inriktning mot naturvetenskap och teknik, det särskilda N/T-
stödet, tas bort. Slutligen anförs att studiemedel bör ges i relation till
resultat.
Utbildningsutskottet delar i sitt yttrande (UbU6y) regeringens uppfattning
beträffande besparingarnas omfattning och välkomnar förslaget till utbild-
ningssatsning. Utskottet förordar att finansutskottet tillstyrker den
föreslagna budgetförstärkningen såvitt avser område 15.
avsnitt 122 Kontrollera mot PDF
Angående vad i motionerna anförs om utformningen av studiebidragssy-stemet
och förändringar i detsamma erinrar utbildningsutskottet om det pågående
arbetet inom Kommittén för översyn av studiestödssystemet (U 1994:13).
Utbildningsutskottet anser att regeringens beredning av förslag från
kommittén skall avvaktas, varför motionerna bör avstyrkas. När det gäller
motionärernas överväganden och förslag i frågor med anknytning till vissa
särskilda anslag anser utskottet att riksdagen bör ta ställning häri i
anslutning till budgetpropositionen i höst.
Utbildningsutskottet föreslår sammantaget att finansutskottet med hänvis-
ning till vad utbildningsutskottet anfört dels godkänner regeringens
prelimi-nära beräkning för utgiftsområdet, dels avstyrker de i sammanhanget
aktuella motionerna.
Till utbildningsutskottets yttrande har fogats fyra avvikande meningar av
företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Vänster
-partiet respektive Kristdemokraterna som behandlar utgiftsområde 15.
Finansutskottet återkommer senare i betänkandet och redovisar sina övervä-
ganden beträffande den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsom-
råden. Förslaget i Fi79 (yrkande 12) om "återlånerätt" i pensionssystemet,
vilket utbildningsutskottet behandlar men inte tar explicit ställning till
i sitt yttrande, behandlas nedan i avsnittet om socialförsäkringar vid
sidan av statsbudgeten.
Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning
Utgiftsområdet omfattar utgifter för skolväsendet, vuxenutbildning, kvalifi
-cerad yrkesutbildning, högskoleutbildning samt universitetsforskning. Till
de myndigheter som faller inom utgiftsområdet hör Centrala studiestödsnämn-
den, Statens skolverk, Högskoleverket samt universitet och högskolor.
Statens utgifter inom området beräknas under 1996 uppgå till ca 23 mil-
jarder kronor.
I propositionen (finansplanen) anför regeringen att utbildningspolitiken är
av central betydelse för ansträngningarna att stärka tillväxten, öka
sysselsätt-ningen, minska klyftorna och trygga välfärden. Genom nu
föreliggande proposition konkretiseras det omfattande program för
utbildning och kom-petensutveckling som regeringen aviserade i höstens s.k.
tillväxtproposition (prop. 1995/96:25). Den permanenta utbyggnad av
vuxenutbildningen och högskolan som föreslås avlöser de tillfälliga
utbildningssatsningar som hit-tills har finansierats under åttonde
huvudtiteln med arbetsmarknadspolitiska medel. (Utbildningssatsningarna för
höstterminen 1996 redovisas i detta betänkande i avsnittet om
tilläggsbudgeten.)
Utbildningssatsningar är ett av de i propositionen prioriterade områdena
avsnitt 123 Kontrollera mot PDF
för de kommande åren. Regeringens förslag till ökat antal
utbildningsplatser under perioden 1997-1999 framgår av nedanstående tabell.
Antal utbildningsplatser Ht 1997 Ht 1998 Ht 1999
Komvux inkl. basår
86 300
85 500
87 500
Kvalificerad yrkesutbildning 3 700 4 500 2 500
Folkbildning 10 000 10 000 10 000
Högskola 15 000 25 000 30 000
Summa
115 000
125 000
130 000
Regeringen anser att besparingsprogrammet i förra årets budgetproposition
bör fullföljas. Besparingar har med hänvisning härtill inom utgiftsområdet
gjorts om sammanlagt 544 miljoner kronor för budgetåret 1997 och ytterli-
gare 271 miljoner kronor 1998. Regeringen har vid beräkningen av den
ekonomiska ramen för treårsperioden utgått från att ytterligare besparingar
skall göras som uppgår till sammanlagt 320 miljoner kronor år 1997 och 400
miljoner kronor åren 1998 och 1999. De avser i huvudsak forskning samt i
viss utsträckning fortbildning inom skolväsendet.
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå
för utgiftsområdet under åren 1997-1999 redovisas i efterföljande tabell.
Förslag till ram för utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning
Belopp i miljoner kronor
År Proposi- Oppositionspartiernas avvikelser
från propositionens ram
tionen
Moderata samlings-partiet
Folkpartiet liberalerna
Vänster-partiet
Miljö-partiet
de gröna
Kristdemo-kraterna
1997 25 623 - 558 ± 0 ..
± 0 - 560
1998 26 436 - 881 ± 0 ..
± 0 - 740
1999 27 596 - 895 ± 0 ..
± 0 - 650
I motion Fi78 förordar Moderata samlingspartiet en omfattande satsning på
utbildning och forskning som har fyra huvudinslag: 1. En rejäl insats bör
göras för att rusta upp kvaliteten i grundskolan. 2. Den satsning som bör
ske på den eftergymnasiala utbildningen skall inriktas på att öka
examinations-frekvensen och bygga ut den kvalificerade yrkesinriktade
utbildningen. Det är, just nu, en bättre användning av resurserna än en
mekanisk utökning av antalet högskoleplatser, vilken snarast kommer att
försvåra möjligheterna att upprätthålla kvaliteten. 3. Den borgerliga
regeringens strategi för att stärka forskningen, universiteten och
högskolorna bör fullföljas. 4. Personliga utbildningskonton bör införas för
att stimulera ett livslångt lärande.
Den eftergymnasiala yrkesutbildningen bör, enligt motionärerna, byggas ut
med ytterligare 20 000 utbildningsplatser. Forskning och högre utbildning
gynnas av valfrihet och konkurrens. Detta uppnås bl.a. genom fler enskilda
universitet och högskolor, förstärkt samarbete med näringslivet och upp-
muntrande av alternativa finansieringsformer, t.ex. forskningsstiftelser.
avsnitt 124 Kontrollera mot PDF
Mo-tionärerna motsätter sig bestämt de nedskärningar som regeringen
aviserar i fråga om forskningen, liksom de ingrepp i fria
forskningsstiftelser som rege-ringen uppenbarligen planerar.
I motionen (yrkande 15) föreslås att ett system med nationell skolpeng in-
förs, i första hand för grundskolan, vilket skulle göra valfriheten på
skolom-rådet reell. Detta innebär att staten tar huvudansvaret för skolans
finansie-ring. Skolpengen skall tilldelas alla skolor som uppfyller
kvalitetskraven, fristående likaväl som kommunala. Införandet av nationell
skolpeng skall enligt motionen förenas med en skatteväxling mellan stat och
kommun.
I motion Fi79 välkomnar Folkpartiet liberalerna regeringens förslag till
utbildningssatsning och permanentning av platser som hittills tillkommit
med hjälp av arbetsmarknadsmedel. Motionärerna finner dock goda skäl till
att styra över en del av satsningen på komvux till folkhögskolorna. De erin
-rar vidare om att Folkpartiet liberalerna sedan länge krävt obligatorisk
skol-start för sexåringar och därmed en tioårig grundskola. När det gäller
gymna-sieskolan anförs att den bör göras mer flexibel genom att
undervisningen organiseras i "moduler", varigenom möjligheter öppnas att på
ett bättre sätt kunna varva studier med praktiskt arbete. Den som av olika
anledningar föredrar kortare studietid i tonåren skall kunna komma tillbaka
senare i livet och läsa klart sin utbildning vid t.ex. komvux (
"gymnasiebank"). Beträffan-de den högre utbildningen framförs förslag att
den på sikt bör organiseras inom ramen för ett treterminssystem, varigenom
lokaler och utrustning kan användas effektivare.
I motion Fi80 noterar Vänsterpartiet regeringens avsikt att besparingarna
inom universitetsforskningen skall kunna kompenseras med stiftelsemedel.
Vänsterpartiet anser att det är osäkert att utgå från att besparingarna kan
kompenseras på sådant sätt, varför man ställer sig avvaktande till
förslaget. Detta skall inte tolkas som att motionärerna vill behålla
forskningsstiftelser-na i deras nuvarande form, heter det i motionen. Med
hänvisning till det nyligen ingångna läraravtalet avstyrker motionärerna
förslaget om nedskär-ningar av fortbildningen inom skolväsendet. I
motionens avsnitt om utgifts-område 17 föreslås att 5 000 platser förs över
från komvux till folkhögsko-lorna.
Den av Miljöpartiet de gröna i motion Fi81 gjorda beräkningen av det
statliga utgiftstaket fördelat på utgiftsområden visar ingen avvikelse från
regeringens förslag såvitt avser utgiftsområde 16. Allmänt konstateras att
regeringens föreslagna utbildningssatsning är viktig. Man finner det
avsnitt 125 Kontrollera mot PDF
särskilt positivt att tillfälliga arbetsmarknadsåtgärder nu förs över till
långsiktig förstärkning av reguljär utbildning. De förändringar som
Miljöpartiet föreslår inom utbildning och forskning berör enligt motionen
budgettekniskt tre huvudproblem. 1. Vissa elevgruppers försämrade situation
i grundskolan och gymnasiet. 2. Kvalitetsbrister i den högre utbildningen (
inklusive gymnasie-skolans yrkesförberedande program och de högre
yrkesutbildningarna). 3. Grundforskningens och forskarutbildningens
underdimensionering. Med hänvisning härtill begär motionärerna ett
uttalande av riksdagen om vad i motionen anförts om utökade resurser till
åtgärder för förstärkt utbildning m.m. för elever med specifika läs- och
skrivsvårigheter (yrkande 38). Motio-närerna anser att ytterligare 50
miljoner kronor bör anslås för ändamålet i kommande budget. Vidare bör
riksdagen av regeringen begära förslag om ett grundforskningsavdrag och
dess användning m.m. i enlighet med vad som föreslås i motionen (yrkande 37
). 5 % av alla forskningsmedel inom den tillämpade forskningen bör
oavkortat användas dels för förstärkning av fa-kultetsanslag, i första hand
för doktorandtjänster, dels för ökning av statens forskningsråds resurser.
Regeringen bör utarbeta formerna för en sådan transferering. Summan är
enligt motionen av storleksordningen 2 miljarder kronor.
I motion Fi82 stöder Kristdemokraterna regeringens strävan att omvandla
tillfälliga konjunkturbetingade satsningar till permanenta platser inom ut-
bildningssektorn. Risken är emellertid stor att kvaliteten i undervisningen
blir lidande, om ytterligare platser tillförs i alltför snabb takt, heter
det i motionen. Därför vill motionärerna gå fram i något långsammare takt
när det gäller tillkomsten av antalet nya platser inom komvux för år 1997
och inom högskolan för åren 1998 och 1999. En viktig del av
utbildningssatsningen måste göras inom grundskolan och gymnasieskolan, bl.a
. för att möjliggöra för kommunerna att genomföra nödvändiga satsningar
eller åtminstone hejda nedskärningarna inom skolans område. Bland annat i
detta syfte presenteras i motionen en politik för den kommunala ekonomin
som sammantaget leder till en förstärkning av kommunsektorn med 5,8
miljarder kronor i jämförelse med regeringens politik. Motionärerna vill ha
en annan fördelning än rege-ringen av de medel som anslås för
vuxenutbildning. Inom den ram som föreslås i motionen ämnar man återkomma
med förslag om en utökning av antalet platser vid folkhögskolor och
studieförbund. Såväl dessa som komvux bör få ökade resurser.
I motion Fi95 föreslår Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik (fp) att medel
avsnitt 126 Kontrollera mot PDF
motsvarande 20 000 av föreslagna 100 000 vuxenstudieplatser tillförs Folk-
bildningsrådet för fördelning mellan studieförbund och folkhögskolor. Mo-
tionärerna hänvisar till studieförbundens unika möjlighet att erbjuda
"pröva-på-studier" i en tvångsfri och opretentiös form.
Utbildningsutskottet finner i sitt yttrande (UbU6y) inget skäl att för egen
del göra en annan bedömning än regeringen vad gäller krav på besparingar
inom utgiftsområdet som en del av programmet för att sanera statens
finanser. Utbildningsutskottet delar regeringens uppfattning beträffande
besparingar-nas omfattning och förordar därmed att finansutskottet
tillstyrker den före-slagna budgetförstärkningen såvitt avser område 16
samt fullföljandet av det besparingsprogram inom området som riksdagen
tidigare har beslutat.
Utbildningsutskottet instämmer i vad både regeringen och motionärerna anför
om betydelsen av en satsning på utbildning. Med tillfredsställelse
konstaterar utskottet att regeringen anger utbildningen som ett prioriterat
område. Beträffande de farhågor som i motionerna väckts beträffande kvali-
teten i den snabbt växande utbildningssektorn anför utskottet att det förut
-sätter att Högskoleverket gör vederbörlig uppföljning och kvalitetssäkring
av verksamheten.
När det gäller motionärernas överväganden och förslag i frågor med an-
knytning till vissa särskilda anslag anser utskottet att riksdagen bör ta
ställ-ning häri i anslutning till budgetpropositionen i höst. Detsamma
gäller för-delningen av utbildningsplatser mellan utgiftsområdena 16 och 17
som kommer att bli föremål för fortsatta överväganden under hösten.
Utbildningsutskottet föreslår sammantaget att finansutskottet med hänvis-
ning till vad utbildningsutskottet anfört dels godkänner regeringens
prelimi-nära beräkning för utgiftsområdet, dels avstyrker de i sammanhanget
aktuella motionerna. Avvikande meningar har avgivits av företrädarna för
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Vänsterpartiet,
Miljöpartiet de gröna respektive Kristdemokraterna.
Finansutskottet återkommer senare i betänkandet och redovisar sina övervä-
ganden beträffande den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsom-
råden.
Utgiftsområde 17: Kultur, medier, trossamfund och fritid
Utgiftsområdet omfattar kulturområdet (exklusive presstöd och vissa andra
massmediefrågor), dvs. frågor om arkiv, museer, kulturmiljövård, konstnä-
rer, teater, dans, musik, bibliotek, litteratur, tidskrifter, bildkonst,
konsthant-verk, hemslöjd och film samt den samiska kulturen. Till
utgiftsområdet hör även folkbildningen. Dessa utgifter innefattar
avsnitt 127 Kontrollera mot PDF
statsbidrag till folkhögskolor-na och studieförbunden, bidrag till
kontaktutbildning samt för vissa handi-kappåtgärder inom folkbildningen.
Statens utgifter inom området beräknas under 1996 uppgå till ca 6,9 mil-
jarder kronor.
Propositionens förslag till beräkning av medel för utgiftsområdet för åren
1997, 1998 och 1999 (s. 90-91) innebär en besparing på 100 miljoner kronor
på anslaget till folkbildningen och på sammanlagt 55 miljoner kronor på
anslagen till idrott och ungdomsverksamhet m.m. Vidare gör regeringen en
engångsvis genomförd besparing för år 1997 på Kulturdepartementets områ-de.
För folkbildningens del innebär regeringsförslaget vidare att hittillsva-
rande 10 000 extra platser vid folkhögskolorna skall permanentas inom ramen
för en satsning på vuxenutbildning (s. 60, 61 och 89).
Enligt regeringen medger beräkningen för utgiftsområdet vissa satsningar
inom kulturområdet. Dessa kommer att presenteras i propositionen om den
framtida kulturpolitiken, som kommer att läggas fram under hösten 1996.
Därvid kommer särskild vikt att läggas vid frågor om konstnärernas villkor,
barn- och ungdomskultur samt kultur i hela landet.
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå
för utgiftsområdet under åren 1997-1999 redovisas i efterföljande tabell.
Förslag till ram för utgiftsområde 17: Kultur, medier, trossamfund och
fritid
Belopp i miljoner kronor
År Proposi- Oppositionspartiernas avvikelser
från propositionens ram
tionen
Moderata samlings-partiet
Folkpartiet liberalerna
Vänster-partiet
Miljö-partiet
de gröna
Kristdemo-kraterna
1997 7 074 - 465 ± 0 ..
± 0 + 180
1998 7 212 - 505 ± 0 ..
± 0 + 180
1999 7 394 - 548 ± 0 ..
± 0 + 180
I motion Fi78 föreslår Moderata samlingspartiet att ramen för utgiftsområ-
det bör sänkas i förhållande till regeringens förslag. Statens insatser bör
i första hand riktas mot områden som är av allmänt intresse och helt
beroende av statliga medel. Mot denna bakgrund bör besparingarna till
största delen avse folkbildningen. Även Statens kulturråd och dess allmänna
kulturverk-samhet, filmstödet, litteraturstödet, idrotten, allmänna
samlingslokaler samt Riksteatern bör vidkännas minskade anslag.
I motion Fi80 begär Vänsterpartiet att utgiftsramen skall vidgas med ett i
motionen inte preciserat belopp. Motionärerna har inget att erinra mot att
medel avsätts till de satsningar på konstnärernas villkor, barn- och
ungdoms-kultur samt kultur i hela landet som regeringen aviserar till en
kommande kulturpolitisk proposition. Enligt motionärerna bör resurser
avsättas även för multimediacentrum, amatörkultur och insatser i anslutning
avsnitt 128 Kontrollera mot PDF
till införande av en bibiliotekslag. Det är enligt motionärerna inte
rimligt med ytterligare nedskärningar av anslagen till folkbildningen.
Utöver de av regeringen före-slagna 10 000 platserna till folkhögskolorna
bör ytterligare 5 000 av de totalt 28 000 nya platser som föreslås
inrättade på komvux omfördelas till folk-högskolorna. Motionärerna
motsätter sig av regeringen förordade nedskär-ningar av statsbidragen till
ungdomsverksamhet.
Miljöpartiet de gröna föreslår i motion Fi81 (yrkande 36) omfördelningar
inom den föreslagna utgiftsramen. Nedskärningen av anslagen till idrott och
ungdomsverksamhet bör åstadkommas genom besparingar inom administra-tion
och sådana omprioriteringar som inte drabbar lokala ungdomsaktiviteter och
en rättvis fördelning av medel till flickors respektive pojkars sportakti-
viteter. Utöver förslag om medelsanvändningen på statsbudgeten förordar
motionärerna att 400 miljoner kronor på rundradiokontot snarast bör tas i
anspråk för digital teknikutveckling inom Sveriges Radio och Sveriges Tele-
vision. Inför den aviserade propositionen på kulturområdet bör ett
långsiktigt mål sättas upp som innebär att 1 % av den offentliga sektorns
inkomster avsätts för kulturområdet.
Kristdemokraterna begär i motion Fi82 en höjning av utgiftsramen med 180
miljoner kronor för vart och ett av åren 1997, 1998 och 1999. Medlen bör
komma folkhögskolor och studieförbund till del.
I motion Fi95 av Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik (fp) stödjer motio-
närerna regeringens satsning på 100 000 studieplatser för vuxenutbildningen
men anser att 20 000 av dessa platser - och inte 10 000 som regeringen
föreslår - skall tillföras folkbildningen. Folkbildningsrådet bör få till
uppgift att fördela platserna mellan folkhögskolor och studieförbund.
I fyra motioner väckta tidigare under våren 1996 med anledning av propo-
sition 105 - Kr2 av Marianne Andersson m.fl. (c), Kr3 av Elver Jonsson (fp)
, Kr4 av Sven-Erik Österberg (s), samtliga delvis, och Kr6 av Britt-Marie
Danestig-Olofsson m.fl. (v) yrkande 3 - begärs att 10 000 av de tillfälliga
studieplatserna inom folkhögskolorna bibehålls vårterminen 1997. Dessa
motioner har kulturutskottet överlämnat till finansutskottet för beredning.
Kulturutskottet framhåller folkbildningen i sitt yttrande (KrU9y) som en
viktig del av den allmänna vuxenutbildningen. Kulturutskottet ställer sig
därför positivt till regeringens förslag till utbildningssatsning, vilken
bl.a. omfattar 10 000 platser inom folkbildningen, avseende folkhögskolorna
, men ser samtidigt att det finns skäl att senare ompröva fördelningen av
ut-bildningsplatser mellan olika utbildningsinstitutioner. Kulturutskottet
avsnitt 129 Kontrollera mot PDF
menar att det är viktigt att den i propositionen angivna fördelningen av de
100 000 platserna för vuxenutbildning med 90 000 till kommunal
vuxenutbildning (inom utgiftsområde 16) och 10 000 till folkbildning (inom
utgiftsområde 17) inte betraktas som en gång för alla fastlagd. Ytterligare
platser bör kunna tillföras folkbildningen från de 90 000 platserna för
kommunal vuxenutbild-ning. Kulturutskottet förutsätter att regeringen i
budgetpropositionen kom-mer med förslag om omfördelning av resurser från de
i propositionen föror-dade 90 000 platserna för kommunal vuxenutbildning
till folkbildningen och att dessa omfördelade resurser i första hand skall
avse utbildning anordnad av studieförbunden.
Vad gäller finansieringen för första halvåret 1997 av folkhögskolorna har
regeringen uttalat sin avsikt att återkomma till frågan i
budgetpropositionen för budgetåret 1997. Det finns anledning, menar
kulturutskottet, att räkna med att motionerna Kr2 (c), Kr3 (fp), Kr4 (s)
och Kr6 (v) i aktuella delar då kommer att bli tillgodosedda. Utskottet
föreslår därför inte någon riksdagens åtgärd med anledning av
motionsyrkandena.
Vad avser de samlade utgifterna på området menar kulturutskottet att den i
motion Fi78 (m) föreslagna utgiftsramen på ett avgörande sätt negativt
skulle påverka kommande beslut om den framtida kulturpolitiken och mins-ka
utrymmet för satsningar på angelägna kulturändamål. Att i förevarande
sammanhang ta ställning till besparingar på de särskilda områden som mo-
tionärerna förordar skulle föregripa riksdagens behandling av den till
hösten 1996 aviserade propositionen om kulturpolitikens inriktning.
Kulturutskottet förordar därför den av regeringen föreslagna nivån för
utgiftsområdet. Kul-turutskottet är av samma skäl inte berett att i detta
sammanhang behandla förslag till omprioriteringar inom utgiftsområdet,
vilka föreslagits i motio-nerna Fi80 (v) och Fi81 (mp). Utskottet är inte
heller berett att förorda en utökning av den av regeringen föreslagna ramen
, vilket föreslås i motion Fi82 (kds).
Sammantaget tillstyrker kulturutskottet propositionens förslag och avstyr-
ker de i sammanhanget aktuella motionerna.
Fyra avvikande meningar beträffande beräkningen av utgiftsområdet redo-
visas i kulturutskottets yttrande. Moderata samlingspartiets ledamöter
föror-dar en sänkt utgiftsram i enlighet med motion Fi78 (m).
Vänsterpartiets representant förordar en höjd ram i enlighet med motion
Fi80 (v). Miljöpar-tiet de grönas representant förordar vissa
omprioriteringar inom ramen i enlighet med motion Fi81 (mp).
Kristdemokraternas representant förordar en utökad ram i enlighet med
motion Fi82 (kds).
avsnitt 130 Kontrollera mot PDF
Finansutskottet återkommer senare i betänkandet och redovisar sina övervä-
ganden beträffande den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsom-
råden.
Utgiftsområde 18: Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
Utgiftsområdet omfattar främst utgifter för räntebidrag, bostadsbidrag, Bo-
stadskreditnämndens garantiverksamhet samt länsstyrelserna. De totala
utgifterna för utgiftsområdet beräknas under år 1996 uppgå till 40
miljarder kronor, varav utgifterna för räntebidragen uppgår till ca 29
miljarder kronor.
I propositionen (s. 91-92) hänvisar regeringen till att kraftfulla åtgärder
har föreslagits från regeringens sida (prop. 1995/96:186) för att bryta
kost-nadsökningen för bostadsbidragen. Vidare har regeringen vid sin
beräkning av den ekonomiska ramen utgått från att ytterligare besparingar
görs inom utgiftsområdet bl.a. på länsstyrelserna. De totala besparingarna
inom utgifts-området uppgår till 90 miljoner kronor år 1997 och till 170
miljoner kronor från år 1998.
När det gäller stödet till den fortsatta produktionen av bostäder kommer
förändringar att aktualiseras i samband med att den bostadspolitiska utred-
ningen lämnar sitt slutbetänkande hösten 1996.
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå
för utgiftsområdet under perioden 1997-1999 redovisas i följande tabell:
Förslag till ram för utgiftsområde 18: Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
Belopp i miljoner kronor
År Proposi- Oppositionspartiernas avvikelser
från propositionens ram
tionen
Moderata samlings-partiet
Folkpartiet liberalerna
Vänster-partiet
Miljö-partiet
de gröna
Kristdemo-kraterna
1997 34 769 - 1 488 - 2 000 ..
± 0 - 1 500
1998 27 705 - 2 660 - 2 000 ..
± 0 - 1 500
1999 23 726 - 3 945 - 2 000 ..
± 0 - 1 500
I motion Fi78 (m) anför motionärerna att omfattande subventioner, skatter
och regleringar bidragit till att försämra bostadsmarknadens funktionssätt.
Motionärerna avser att återkomma med förslag som innebär en fortsatt
minskning av subventionerna, sänkta skatter och avreglering i syfte att
skapa en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad.
I motion Fi79 (fp) föreslås en neddragning av stödet till företagen med 10
miljarder kronor. Enligt vad utskottet erfarit avser 2 miljarder av denna
ned-dragning minskningar av räntebidragen.
I motion Fi82 (kds) föreslår motionärerna för vart och ett av åren 1997-
1998 en besparing uppgående till 1 500 miljarder kronor utöver regeringens
förslag. Denna tillkommande besparing skall enligt motionärerna användas
för att finansiera en sänkning av fastighetsskatten till 1,5 %.
avsnitt 131 Kontrollera mot PDF
Bostadsutskottet godkänner i sitt yttrande (BoU9y) regeringens beräkning av
ram för utgiftsområdet. Motionerna Fi78 (m) och Fi82 (kds) avslås därmed i
berörda delar.
Avvikande meningar har avgivits av Moderata samlingspartiet och Krist-
demokraterna.
Finansutskottet återkommer senare i betänkandet och redovisar sina övervä-
ganden beträffande den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsom-
råden.
Utgiftsområde 19: Regional utjämning och utveckling
I utgiftsområdet ingår regionalpolitik. Sakområdet brukar benämnas "lilla"
regionalpolitiken. Med den "stora" regionalpolitiken avses sakområden även
inom andra samhällssektorer. Utvecklingen inom dessa andra sakområden är
sammantaget mer betydelsefull än den lilla regionalpolitiken.
Utgiftområdet omfattar främst olika former av företagsstöd samt medel som
länsstyrelserna förfogar över för en del av medfinansieringen av EG:s
strukturfondsprogram. De totala utgifterna för utgiftsområdet beräknas
under år 1996 uppgå till ca 2,8 miljarder kronor.
Verksamheten inom utgiftsområdet har på senare tid påverkats av förbere-
delser för att ta del av återflödet från EG:s strukturfonder. Det
sammanlagda återflödet av medel för regionalpolitiskt inriktade åtgärder
beräknas under perioden 1995-1999 uppgå till ca 5,5 miljarder kronor.
Regeringen anger i vårpropositionen (s. 92-93) att man vill spara 150 miljo
-ner kronor per år fr.o.m. 1997 på det företagsstöd som i form av
driftsstöd lämnas i vissa regionalpolitiska stödområden. Besparingarna
beräknas kunna göras utan att minska den ekonomiska tillväxten, vilket är
ett av regeringens prioriterade mål.
Utvecklingen inom många samhällssektorer har betydelse för den regio-nala
utvecklingen. Utgifterna inom området påverkas t.ex. av den ekonomis-ka
konjunkturens utveckling. En uppåtgående konjunktur innebär en ökad
investeringsvilja hos företagen som i sin tur ökar efterfrågan på
företagsstöd.
Förslag till ram för utgiftsområde 19: Regional utjämning och utveckling
Belopp i miljoner kronor
År Proposi- Oppositionspartiernas avvikelser
från propositionens ram
tionen
Moderata samlings-partiet
Folkpartiet liberalerna
Vänster-partiet
Miljö-partiet
de gröna
Kristde-mo-kraterna
1997 3 499 - 682 ± 0 ..
+ 150 ± 0
1998 3 487 - 851 ± 0 ..
+ 150 ± 0
1999 3 510 - 1 096 ± 0 ..
+ 150 ± 0
Moderata samlingspartiet vill enligt motion Fi78 ersätta det riktade
företags-stödet med en rad generella åtgärder, t.ex. minskad beskattning av
företa-gande, goda möjligheter till utbildning och avregleringar.
Vänsterpartiet anser i motion Fi80 att det passiva driftsstödet bör
ersättas med aktiva åtgärder för att stärka det lokala näringslivets
avsnitt 132 Kontrollera mot PDF
utvecklingsförmå-ga. Samarbete mellan kommuner och företag bör uppmuntras
och nätverk mellan företag utvecklas.
Motionärerna kan acceptera indragningar med 150 miljoner kronor till de
regionalpolitiska stödområdena om samma belopp kommer dessa områden till
del i form av olika offensiva satsningar.
Miljöpartiet motsätter sig i motion Fi81 den besparing som regeringen fö-
reslår på visst regionalpolitiskt stöd. Därför räknas utgifterna på området
upp med 150 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Arbetsmarknadsutskottet anför i sitt yttrande (AU4y) att vid beräkningen av
utgifterna på området har, som ovan framgått, beaktats att utbetalningarna
från de olika strukturfondsprogrammen ökar. Programstödet bygger på prin-
cipen om nationell medfinansiering. Utgifterna kompenseras som redan nämnts
av ett återflöde från EG:s fonder.
Liksom i fråga om andra utgiftsområden vill arbetsmarknadsutskottet un-
derstryka att ramen för utgiftsområde 19 grundas på en preliminär beräkning
. Bl.a. kommer regeringen att se över olika former av företagsstöd inom
regi-onalpolitiken med anledning av kommande förslag från
Företagsstödsutred-ningen. Det är således inte för riksdagen fråga om att
binda sig vid en kost-nadsram.
Arbetsmarknadsutskottet anser att regeringens beräkning kan godtas tills
vidare, vilket innebär att propositionen bör tillstyrkas i motsvarande del.
Det innebär också att motionerna i berörda delar bör avstyrkas av
finansutskottet.
Till arbetsmarknadsutskottets yttrande har Moderata samlingspartiet,
Vänsterpartiet och Miljöpartiet avgett var sin avvikande mening.
Finansutskottet återkommer senare i betänkandet och redovisar sina övervä-
ganden beträffande den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsom-
råden.
Utgiftsområde 20: Allmän miljö- och naturvård
I utgiftsområdet ingår frågor rörande biologisk mångfald och naturvård,
vatten- och luftvård, avfallsfrågor, bilavgasfrågor, miljöskydd, miljöforsk
-ning, avfallsforskning, kemikaliekontroll, strålskydd och säkerhetsfrågor
kopplade till kärnkraften samt internationellt miljösamarbete.
Utgiftsområdet omfattar vidare utgifter för Statens naturvårdsverk,
Koncessionsnämnden för miljöskydd, Kemikalieinspektionen, Statens
strålskyddsinstitut och Statens kärnkraftinspektion. De totala utgifterna
för utgiftsområdet beräknas uppgå 1996 till ca 1,4 miljarder kronor, varav
ca 1,2 miljarder kronor för miljövård och 0,2 miljarder kronor för
strålskydd och kärnsäkerhet.
I propositionen (s. 93-94) redovisas att för år 1996 har riksdagen
beslutat om besparingar inom utgiftsområdet om sammanlagt 232 miljoner
avsnitt 133 Kontrollera mot PDF
kronor. Riksdagens beslut innebär vidare att därutöver skall 20 miljoner
kronor sparas fr.o.m. år 1997 och ytterligare 127 miljoner kronor fr.o.m.
år 1998. Regeringen har vid sin beräkning av den ekonomiska ramen utgått
från att ytterligare besparingar utöver de tidigare beslutade görs inom
utgiftsområ-det. Dessa besparingar uppgår till 50 miljoner kronor år 1998.
Vidare bort-faller fr.o.m. 1999 resterande medel från
energiskatteöverenskommelsen, 58 miljoner kronor. Ambitionen är att vissa
besparingar skall kunna kompense-ras genom medel från Stiftelsen för
strategisk miljöforskning (MISTRA).
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå
för utgiftsområdet under åren 1997-1999 redovisas i följande tabell:
Förslag till ram för utgiftsområde 20: Allmän miljö- och naturvård
Belopp i miljoner kronor
År Proposi- Oppositionspartiernas avvikelser
från propositionens ram
tionen
Moderata samlings-partiet
Folkpartiet liberalerna
Vänster-partiet
Miljö-partiet
de gröna
Kristde-mo-kraterna
1997 1 300 - 238 ± 0 ..
+ 800 + 300
1998 1 144 - 245 ± 0 ..
+ 800 + 300
1999 1 109 - 252 ± 0 ..
+ 800 + 300
I motion Fi78 (m) motsätter sig motionärerna bl.a. varje försök att sänka
ambitionerna beträffande klimatpolitiken. Sänkta anslag för miljöforskning
kan ej kompenseras av medel från MISTRA. I stort delar motionärerna rege-
ringens bedömning när det gäller utgiftsramen.
I motion Fi80 (v) avvisar motionärerna regeringens förslag till preliminär
utgiftsnivå eftersom det inte finns någon möjlighet att bedöma hur
utgiftsni-våerna för utgiftsområdet beräknats. Enligt motionärerna är
föreslagen nivå dessutom otillräcklig. Kalkningen av sjöar måste
upprätthållas och bidragen bör utökas. Ytterligare medel för ekologisk
omställning behövs. Det bör anslås ytterligare medel för inköp av
reservatsmark. Vidare måste ytterligare medel anslås till miljöåtgärder i
Östeuropa.
I motion Fi81 (mp) menar motionärerna bl.a. att kalkningsverksamheten skall
tillföras 50 miljoner kronor, skydd av urskogar 500 miljoner kronor, skydd
av naturområden 200 miljoner kronor och sanering av miljöskadade områden 50
miljoner kronor.
Även i motion Fi82 (kds) menar motionärerna att miljösatsningarna också i
fortsättningen måste prioriteras med bl.a. ytterligare kalkningsinsatser
och miljöförbättrande åtgärder.
Jordbruksutskottet ansluter sig i sitt yttrande (1995/96:JoU6y) till
regering-ens bedömning att verksamheten kan genomföras inom den ram som
rege-ringen beräknar för utgiftsområdet. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag. Jordbruksutskottet vill dock framhålla att prövningen av den
avsnitt 134 Kontrollera mot PDF
föreslagna ramen för utgiftsområdet inte innebär något slutgiltigt
ställningstagande till inriktningen av aviserade besparingsåtgärder. En
sådan prövning får ske i samband med regeringens budgetförslag under hösten
1996. Motionerna i sammanhanget avstyrks i berörda delar.
Moderata samlingspartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna har av-
givit var sin avvikande mening.
Finansutskottet återkommer senare i betänkandet och redovisar sina övervä-
ganden beträffande den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsom-
råden.
Utgiftsområde 21: Energi
Utgiftsområdet omfattar anslag för energiforskning och energiteknisk ut-
veckling inklusive bioenergiforskning samt stöd till upphandling av energi-
effektiv teknik. Inom ramen för 1991 års energipolitiska program för ny
energiteknik, som avslutas under innevarande år, stöds genom bidrag inves-
teringar i vindkraftverk, solvärmeanläggningar och biobränsleeldade kraft-
värmeverk. Verksamheten med de olika programmen bedrivs i huvudsak inom
NUTEK. Viss verksamhet bedrivs även inom Boverket och Statens råd för
byggnadsforskning. Utgiftsområdet omfattar också Statens oljelager och
Affärsverket svenska kraftnät. De totala utgifterna för utgiftsområdet
beräk-nas år 1996 uppgå till ca 1 miljard kronor.
I propositionen (avsnitt 3.3 s. 29) sägs att ett nytt energisystem skall ut
-vecklas. Avvecklingen av kärnkraften bör inledas under mandatperioden och
därefter fortsätta i jämn takt. Den skall ske på ett sådant sätt att den
elinten-siva industrins konkurrensläge inte äventyras. Regeringen
eftersträvar en bred parlamentarisk majoritet kring frågan om omställningen
av energisy-stemet. En proposition om energipolitiska riktlinjer m.m.
planeras till hösten 1996.
Ramen kan komma att påverkas av beslut i den energipolitiska propositio-nen
hösten 1996, varvid de åtgärder som föreslås förutsätts vara statsfinansi-
ellt neutrala.
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå
för utgiftsområdet under åren 1997-1999 redovisas i efterföljande tabell.
Förslag till ram för utgiftsområde 21: Energi
Belopp i miljoner kronor
År Proposi- Oppositionspartiernas avvikelser
från propositionens ram
tionen
Moderata samlings-partiet
Folkpartiet liberalerna
Vänster-partiet
Miljö-
partiet
de gröna
Kristdemo-kraterna
1997 558 ± 0 ± 0 ..
+ 1 000 ± 0
1998 496 ± 0 ± 0 ..
+ 1 000 ± 0
1999 441 ± 0 ± 0 ..
+ 1 000 ± 0
I motion Fi78 avvisar Moderata samlingspartiet varje tanke på att
framtvinga en avveckling av kärnkraften i förtid. En ersättning av
kärnkraften med eld-ning av fossila bränslen och biobränslen ökar utsläppen
avsnitt 135 Kontrollera mot PDF
av miljöskadliga ämnen, menar motionärerna. Motionärerna delar regeringens
bedömning att kommande energipolitiska åtgärder bör vara statsfinansiellt
neutrala och avvisar därför planer på en avvecklingsskatt på kärnkraften (
yrkande 16).
I motion Fi79 menar Folkpartiet liberalerna att man eftersträvar en
politisk samling kring en realistisk energipolitik. Energikommissionen har
tydligt visat att de energipolitiska mål som riksdagen fastställt är
oförenliga, anför motionärerna och anser att det skulle ha oacceptabla
miljömässiga och eko-nomiska konsekvener att avveckla all kärnkraft till år
2010. Detsamma gäller stängningen av ett aggregat under innevarande
mandatperiod. Om det - som regeringen anger - inte skall bli någon
försämring av de offentliga finanser-na vid en stängning av ett
kärnkraftverk, antas finansiering ske med högre skatter, vilket i sin tur
skulle få negativa effekter på ekonomins utvecklings-kraft, enligt
motionärerna.
I motion Fi80 ställer Vänsterpartiet frågan hur kostnaderna för en påbörjan
av kärnkraftsavvecklingen skall finansieras. Detta utifrån regeringens utta
-lande att en sådan skall vara statsfinansiellt neutral. Eftersom
utgiftsramen för området är upptagen med endast ca 500 miljoner kronor,
torde regering-en få återkomma med annan finansiering för att hålla
avvecklingslöftet, anför motionärerna.
I motion Fi81 anför Miljöpartiet de gröna att betydande insatser krävs för
att miljöanpassa Sveriges energiförsörjning. Tidigare riksdagsbeslut att
kärnkraften måste avvecklas till senast år 2010 måste fullföljas, anser
motio-närerna och menar att användningen av fossila bränslen måste
begränsas och på lång sikt avvecklas. Energikällor såsom vind, sol och
biobränslen måste utnyttjas i betydligt större utsträckning och
energieffektiviseringen måste förstärkas. Utöver dessa åtgärder inom
området, kommer det att behövas kompletterande insatser i form av statliga
investerings- och utvecklingsbi-drag under en övergångsperiod.
I motion Fi82 anför Kristdemokraterna att inom miljö- och energiområdet
kommer arbetstillfällena att öka högst avsevärt när samhället ställs om
till ett resursbevarande och ekologiskt synsätt. Detta är bl.a. en viktig
faktor för tillskapandet av nya "gröna jobb", anför motionärerna.
Näringsutskottet ser i sitt yttrande (NU9y) positivt på att regeringen
avser att inbjuda samtliga riksdagspartier till överläggningar om
energipolitiken. Näringsutskottet tillstyrker regeringens förslag till
utgiftsram för utgiftsom-rådet och noterar att regeringen anger att de
åtgärder som kan komma att föreslås i den energipolitiska propositionen
avsnitt 136 Kontrollera mot PDF
förutsätts vara statsfinansiellt neutrala. Med detta avstyrker
näringsutskottet samtliga här aktuella motioner i berörda delar.
Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Väns-
terpartiet och Miljöpartiet de gröna har avgivit avvikande meningar.
Särskilt yttrande har avgivits av Centerpartiet.
Finansutskottet återkommer senare i betänkandet och redovisar sina övervä-
ganden beträffande den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsom-
råden.
Utgiftsområde 22: Kommunikationer
I utgiftsområdet ingår främst investeringar i samt drift och underhåll av
vägar och järnvägar. Utgiftsområdet omfattar även sjöfart, luftfart, post,
telekommunikationer och forskning. De totala utgifterna för utgiftsområdet
beräknas år 1996 uppgå till 25,6 miljarder kronor, varav ca 23 miljarder
kronor för vägar och järnvägar.
I propositionen (s. 95-96) redovisar regeringen att de beslut till
besparingar inom utgiftsområdet som riksdagen, med hänvisning till det
allvarliga eko-nomiska läget, ställt sig bakom i 1995 års budgetproposition
och i 1995 års kompletteringsproposition på kommunikationsområdet under
perioden fram till år 1998 ligger fast. Detta för att kunna bidra till
fullföljandet av sane-ringsprogrammet på 118 miljarder kronor.
Besparingarna innebär en viss senareläggning av infrastrukturutbyggnaden.
I propositionen utgår regeringen från att ytterligare besparingar behöver
göras inom utgiftsområdet. Besparingarna uppgår till 210 miljoner kronor år
1997 samt ytterligare 95 miljoner kronor för år 1998. Dessutom kommer
utgifter inom utgiftsområdet om 350 miljoner kronor som planerats till år
1998 att senareläggas till åren 2000-2001. Av dessa medel återläggs 175
miljoner kronor år 2000 och 175 miljoner kronor år 2001.
Underhållet av infrastrukturen är sedan länge eftersatt. Regeringen har för
avsikt att återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder för drift och
underhåll i ett långsiktigt perspektiv och inom ramen för befintliga
resurser. Underhållsfrågorna kommer att övervägas i samband med
revideringen 1996-1997 av de långsiktiga investeringsplanerna. Förslag till
ett nytt kom-munikationspolitiskt beslut kommer att utarbetas till år 1998.
Detta beslut syftar bl.a. till att åstadkomma ett miljöanpassat transportsy
-stem i ett europeiskt perspektiv. En ny kommunikationspolitik kommer att
inbegripa åtgärder för att främja användningen av informationsteknik.
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå
för utgiftsområdet under 1997-1999 redovisas i efterföljande tabell.
Förslag till ram för utgiftsområde 22: Kommunikationer
Belopp i miljoner kronor
avsnitt 137 Kontrollera mot PDF
År Proposi- Oppositionspartiernas avvikelser
från propositionens ram
tionen
Moderata samlings-partiet
Folkpartiet liberalerna
Vänster-partiet
Miljö-partiet
de gröna
Kristde-mo-kraterna
1997 25 037 - 1 859 - 1 300 ..
- 1 550 - 200
1998 24 504 - 3 830 - 1 400 ..
- 820 - 200
1999 25 465 - 5 918 - 900 ..
- 990 - 200
I motion Fi78 avvisar Moderata samlingspartiet regeringens förslag. Motio-
närerna menar att besparingarna bör vara större. Enligt motionen måste
varje trafikslag bära sina egna kostnader och klara sig utan statliga
subventioner. Inget trafikslag skall beläggas med skatter eller avgifter
som inte motsvarar dess utnyttjande av infrastrukturen eller påverkan på
miljön. Inom och mel-lan trafikslagen skall det råda konkurrensneutralitet.
Moderaterna säger sig ha för avsikt att återkomma med nya och tidigare
framlagda förslag om minskade subventioner till verksamhet som t.ex.
rederinäringen, postbeford-ran och telekommunikationer samt minskade anslag
för utbyggnad av viss infrastruktur.
I motion Fi79 förordar Folkpartiet liberalerna en mindre, tidsmässig för-
skjutning av vissa infrastrukturinvesteringar i förhållande till
regeringens förslag.
I motion Fi80 avvisar Vänsterpartiet de i propositionen redovisade beräk-
ningarna för utgifterna inom olika områden. Enligt motionen är det inte
meningsfullt att räkna fram några alternativa utgiftsnivåer.
I motion Fi81 föreslår Miljöpartiet de gröna att utgifterna inom utgiftsom-
rådet minskas i förhållande till regeringens förslag. I motionen framhålls
att målet för transportsystemet måste vara god tillgång till
kommunikationer i hela landet och drastiskt minskade utsläpp från trafiken.
Underhållet på de vägdelar som är allvarligt eftersatta bör förbättras. Den
största besparingen bör genomföras på anslaget Byggande av vägar. Spårburen
trafik bör gynnas genom investeringar i nya spårsträckningar, utökad
spårkapacitet på vissa sträckningar, investeringar för ökad bärighet m.m.
I motion Fi82 föreslår Kristdemokraterna att utgifterna bör minska i för-
hållande till regeringens förslag med 200 miljoner kronor för vart och ett
av åren 1997, 1998 och 1999.
I motion Fi92 framhåller Lena Klevenås (s) att utgifterna bör minskas med
500 miljoner kronor år 1998 jämfört med regeringens förslag i syfte att fi-
nansiera en ökning av det internationella biståndet. Minskningen skall ge-
nomföras genom en neddragning av väganslaget med motsvarande belopp (
yrkande 2 delvis).
Trafikutskottet delar i sitt yttrande (TU5y) regeringens uppfattning att
ytter-ligare besparingar behöver göras inom utgiftsområdet och biträder
avsnitt 138 Kontrollera mot PDF
således regeringens förslag till preliminära beräkningar av ramarna för
utgiftsområ-det. Ställningstagandet innebär att de i sammanhanget aktuella
motionerna bör avslås av riksdagen i nu behandlade delar.
Trafikutskottet vill slutligen erinra om att regeringen i slutet av detta
år kommer att förelägga riksdagen ett förslag till inriktning av
infrastrukturpla-neringen för perioden 1998-2007. Vidare kommer regeringen
att framlägga förslag till ett nytt kommunikationspolitiskt beslut som kan
behandlas av riksdagen under år 1998.
Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Väns-
terpartiet och Miljöpartiet de gröna har var för sig avgivit avvikande me-
ningar till trafikutskottets yttrande. Särskilt yttrande har avgivits av
Miljö-partiet de gröna.
Finansutskottet återkommer senare i betänkandet och redovisar sina övervä-
ganden beträffande den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsom-
råden.
Utgiftsområde 23: Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
Utgiftsområdet omfattar den gemensamma jordbrukspolitiken, den gemen-samma
fiskepolitiken samt nationellt beslutade åtgärder inom dessa näringar.
Vidare ingår utgifter för växtskydd, djurskydd och djurhälsovård samt livs-
medelskontroll. Utgiftsområdet innefattar också anslag till högre
utbildning och forskning som rör vård och utnyttjande av biologiska
naturresurser. Vidare ingår anslag till Skogsvårdsorganisationen, skogsbruk
och rennäring-en. De totala utgifterna för utgiftsområdet väntas uppgå till
10,8 miljarder kronor år 1996.
I propositionen (s. 96-97) redovisas att under de kommande åren kommer
utvecklingen inom utgiftsområdet i stort sett helt att styras av
utvecklingen av de anslag som har sin utgångspunkt i EG:s regelverk och
förändringar av den gemensamma jordbrukspolitiken som kan komma att äga rum
. Anslags-belastningen är till viss del beroende av den svenska kronans
utveckling.
Regeringen har vid beräkningen av den ekonomiska ramen utgått ifrån att
nettobesparingar på totalt 216 miljoner kronor skall genomföras inom ut-
giftsområdet, varav 193 miljoner kronor skall tas ut år 1997. Besparingar
kommer bl.a. att ske genom avveckling av stödet till företagshälsovård inom
jordbruksområdet och minskade medel för beredskapslagring av livsmedel.
Dessutom skall avbytarverksamheten avvecklas. Verksamheten i glesbygd och
jourverksamheten kommer dock att upprätthållas.
Vidare har regeringen vid sin beräkning av ramen för utgiftsområdet tagit
hänsyn till ett förväntat ökat återflöde från EG-budgeten, vilket inte
påverkar statsbudgetens saldo men väl belastningen på berörda anslag och
därmed utgiftsområdesramen.
avsnitt 139 Kontrollera mot PDF
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå
för utgiftsområdet under åren 1997-1999 redovisas i följande tabell.
Förslag till ram för utgiftsområde 23: Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar
Belopp i miljoner kronor
År Proposi- Oppositionspartiernas avvikelser
från propositionens ram
tionen
Moderata samlings-partiet
Folkpartiet liberalerna
Vänster-partiet
Miljö-partiet
de gröna
Kristdemo-kraterna
1997 12 537 + 238 - 1 000 ..
+ 760 + 500
1998 12 554 + 245 - 1 000 ..
+ 760 + 500
1999 12 631 + 252 - 1 000 ..
+ 760 + 500
I motion Fi78 (m) anser motionärerna att Sverige bör ha en högre ambition
när det gäller utnyttjandet av EU:s miljöersättningar för jordbruket. Detta
skulle bl.a. ge möjlighet till en större areal vallodling. Vidare bör EU:s
mil-jöersättningar utnyttjas för att återskapa våtmarker. Mot bakgrund av
detta menar motionärerna att utgiftsramen bör ligga något högre än enligt
rege-ringens bedömning
Enligt motion Fi79 (fp) bör riksdagen godkänna en successiv nedtrappning av
företagsstödet med ca 10 miljarder kronor. För detta utgiftsområde (23)
skulle förslaget innebära en nedtrappning av jordbruksstödet med ca 1 mil-
jard kronor.
Enligt motion Fi80 (v) finns det inte någon möjlighet att bedöma hur ut-
giftsnivåerna för utgiftsområdet beräknats. Därmed är det inte heller me-
ningsfullt att försöka räkna fram en alternativ utgiftsnivå. Regeringens
för-slag till preliminär utgiftsnivå avvisas. Enligt motionärerna är
föreslagen nivå dessutom otillräcklig. Bl.a. saknas förslag om
resurshushållande kon-ventionellt jordbruk. Vidare efterlyses en utredning
om kollektiva nyttigheter samt en parlamentarisk arbetsgrupp för analys av
EU-medlemskapets miljö-konsekvenser för jordbruket. Innan en
tillfredsställande lösning på böndernas behov av avbytare har presenterats
bör anslaget finnas kvar. Avbytarstödet skall således inte avvecklas.
Beträffande miljöprogrammet framhålls att ett generellt stöd till
vallodling måste införas. Detta är nödvändigt både av miljöskäl och för
bibehållande av mjölk- och köttproduktion i landet. Vidare känner
motionärerna viss tveksamhet beträffande om avsatta medel till eko-logisk
odling kommer att räcka. Dessutom bör ytterligare medel satsas på
rådgivning, marknadsföring och forskning.
I motion Fi81 (mp) framhålls att 650 miljoner kronor, motsvarande den
nationella del av det framförhandlade miljöstödet inom jordbruket som inte
utnyttjas (1 400-750 miljoner kronor), bör tillföras den s.k. budgetmargina
-len för att kunna användas vid behov. Regeringens förslag till besparingar
avsnitt 140 Kontrollera mot PDF
på företagshälsovård och avbytarverksamhet inom jordbruket avslås.
I motion Fi82 (kds) menar motionärerna att möjligheterna att utnyttja mil-
jöersättningarna i jordbruket bör utnyttjas fullt ut. Ytterligare 400
miljoner kronor bör anslås i detta syfte. Vidare avvisas den föreslagna
besparingen på jordbrukets avbytartjänst.
Enligt motion Fi86 av Ingvar Eriksson och Peter Weibull (m) bör Sverige
utnyttja en större andel av det i EU framförhandlade miljöstödet. Enligt
yrkande 2 kan anläggandet av våtmarker medfinansieras genom användning av
EU:s miljöstödsmedel. Härigenom kan det av riksdagen uppställda mil-jömålet
att halvera kväveutsläppen till havet uppnås (yrkande 1).
Jordbruksutskottet delar i sitt yttrande (JoU6y) regeringens bedömning att
verksamheten kan genomföras inom den ram som beräknas för utgiftsområ-det
och tillstyrker regeringens förslag i denna del. Utskottet anser sig oför-
hindrat att i samband med behandlingen av regeringens kommande budget-
förslag senare i år pröva fördelningen på de olika anslagen inom ramen för
utgiftsområdet. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna i aktuella
delar.
Moderata samlingspartiet, Vänsterpartiet, Folkpartiet liberalerna och Mil-
jöpartiet har var för sig avgivit avvikande meningar.
Försvarsutskottet har informerats om att 100 miljoner kronor av den bespa-
ring på utgiftsområdet på totalt 216 miljoner kronor som regeringen
föreslår utgörs av minskad beredskapslagring av livsmedel. Regeringen avser
att även i denna del återkomma i höst i underlaget för det fleråriga
försvarsbe-slutet. Försvarsutskottet kan mot den bakgrunden godta förslaget
.
Finansutskottet återkommer senare i betänkandet och redovisar sina övervä-
ganden beträffande den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsom-
råden.
Utgiftsområde 24: Näringsliv
Utgiftsområdet omfattar verksamheterna näringspolitik, teknologisk in-
frastruktur, marknads- och konkurrensfrågor, teknisk forskning och utveck-
ling, konsumentfrågor, kooperativ utveckling samt exportfrämjande. De
totala utgifterna för staten inom utgiftsområdet beräknas år 1996 uppgå
till 3,6 miljarder kronor.
Av propositionen (avsnitt 3.3 s. 28) framgår att det framför allt är i
närings-livet som sysselsättningen måste öka, inte minst i de små och
medelstora företagen. Särskild uppmärksamhet måste därvid riktas på
kvinnors företa-gande och behovet av riskkapital för detta ändamål.
Näringspolitikens syfte är att stödja företagens möjligheter att utvecklas
och att utnyttja både perso-nalens kompetens och de möjligheter som ställs
till förfogande av ny teknik. Den närmare integrering som regeringen
avsnitt 141 Kontrollera mot PDF
genomför mellan handelspolitiken och näringspolitiken syftar till att
bredda den senare och skapa en fastare bas för en aktiv näringspolitik.
Näringspolitiken måste vara inriktad på att stärka konkurrens och
konkurrensförmåga. Småföretagens betydelse (s. 97-98) som skapare av
sysselsättning kommer att uppmärksammas under den fort-satta mandatperioden
i högre utsträckning. Regeringen avser också, i enlig-het med vad som
angivits i regeringsförklaringen, att i den forskningspolitis-ka
propositionen, som avlämnas till riksdagen hösten 1996 avseende budget-åren
1997-1999, bl.a. stärka den tvärvetenskapliga och tillämpade forsk-ningen.
I det sammanhanget kan omfördelningar mellan olika utgiftsområ-den behöva
prövas. Av propositionen framgår vidare att tillkommande be-sparingar,
utöver av riksdagen fattade beslut inom ramen för 118-miljard-er-kro-nors-
programmet, har beräknats på forskningsanslagen, uppgående till 200
miljoner kronor fr.o.m. år 1997 och ytterligare 100 miljoner kronor fr.o.m.
år 1998. Ambitionen är att huvuddelen av dessa besparingar skall
kompenseras genom stiftelsemedel. Den slutliga fördelningen av besparing-
arna på statsbudgetens anslag kommer att avgöras i beredningen inför den
forskningspolitiska propositionen.
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå
för utgiftsområdet under åren 1997-1999 redovisas i efterföljande tabell.
Förslag till ram för utgiftsområde 24: Näringsliv
Belopp i miljoner kronor
År Proposi- Oppositionspartiernas avvikelser
från propositionens ram
tionen
Moderata samlings-partiet
Folkpartiet liberalerna
Vänster-partiet
Miljö-partiet
de gröna
Kristdemo-kraterna
1997 2793 - 103 ± 0 ..
- 200 + 500
1998 2543 - 106 ± 0 ..
- 250 + 750
1999 2553 - 110 ± 0 ..
- 300
+ 1000
I motion Fi78 menar Moderata samlingspartiet att regeringen saknar en
tydlig strategi på det näringspolitiska området. Uttalanden från regeringen
om ökat företagsstöd och inrättande av en ny statlig investeringsbank samt
förslaget om en ny fondstyrelse inom AP-fonden tyder på att regeringen
planerar att öka inslaget av politisk styrning av näringslivet. Den
politiska uppgiften är nu att skapa så goda villkor för företagandet att
nya arbetstill-fällen kan skapas, anför motionärerna. I motionen föreslås
därför en rad förändringar på framför allt skatteområdet i syfte att
förbättra företagskli-matet. Motionärerna menar vidare att regeringen har
avbrutit arbetet inom två viktiga områden inom näringslivspolitiken -
avregleringar och privatise-ringar. Enligt motionärerna har regeringen
avgränsat frågan om konkur-rensproblem till enbart en fråga om lagstiftning
avsnitt 142 Kontrollera mot PDF
och bortsett från behovet av strukturella åtgärder. Konkurrensverket bör
ges erforderligt stöd för sitt arbete med att utreda och beivra brott mot
konkurrenslagen. När det gäller utgiftsramen delar motionärerna i stort
regeringens bedömningar men anser att ramen kan sänkas något genom lägre
företagsstöd.
I motion Fi79 redovisar Folkpartiet liberalerna sin syn på företagandets
villkor. Tillväxten av nya jobb under de närmaste åren måste i allt
väsentligt komma i den privata sektorn. Det "jobbpaket" som föreslås i
motionen syftar till att parera en nödvändig finanspolitisk åtstramning med
tydliga tillväxt-signaler från statsmakterna. Detta paket består enligt vad
som sägs i motio-nen av kraftigt sänkta skatter på företagande och
kapitalbildning, förenklad arbetsrätt, försök att stimulera
hushållstjänster som en ny arbetsmarknad, ansatser till en ny process för
lönebildning, en genomtänkt kompetenspolitik, en skärpt konkurrenspolitik m
.m. I motionens förslag till finansiering finns försäljning av statliga
företag upptaget med 15 miljarder kronor vardera under åren 1997-1999. I
motionen aviserar Folkpartiet en successiv ned-trappning i företagsstödet
med ca 10 miljarder kronor. Eventuella effekter på utgiftsramen anges dock
inte i motionen.
I motion Fi80 anför Vänsterpartiet beträffande näringspolitikens inriktning
att små och medelstora företag kan förväntas svara för en stor del av den
framtida sysselsättningstillväxten. Vänsterpartiet har redovisat en rad
förslag och stimulanser för dessa företag, bl.a. reducerade egenavgifter
samt rän-testöd för investeringar, och krävt åtgärder för att trygga
kapitalförsörjningen för små och medelstora företag med tillväxtmöjligheter
. Alla näringspolitis-ka förslag bör utgå från ett företagarperspektiv och
inte från ett kapitalplace-ringsperspektiv. Motionärerna efterlyser en
medveten satsning på den kun-skapsintensiva industrin från statsmakternas
sida. Villkoren för kvinnors företagande måste vidare förbättras.
Vänsterpartiet avvisar regeringens för-slag till utgiftstak och de
preliminära utgiftsnivåer som presenteras i propo-sitionen. Enligt motionen
är det inte heller meningsfullt att räkna fram några alternativa nivåer.
I motion Fi81 menar Miljöpartiet de gröna att det är den privata företags-
sektorn som behöver utvecklas så att fler arbetstillfällen skapas, varvid
in-riktningen skall vara ökad miljöanpassning och ett mänskligare samhälle.
En stark och effektiv offentlig sektor skapar goda förutsättningar för
företagen och ger i sig många arbetstillfällen, anser motionärerna.
De menar att de nya jobben i ökad utsträckning bör tillkomma inom små och
avsnitt 143 Kontrollera mot PDF
medelstora företag samt inom kooperativa företag, vilket förutsätter en
politik som underlättar för företagande när det gäller regelverk och
beskatt-ning. Kvinnors företagande, liksom företagande bland invandrare,
bör på olika sätt stimuleras. Motionärerna föreslår också riktade
stimulanser för att påskynda utvecklingen av näringslivet inom bl.a. miljö-
, transport- och ener-gisektorerna.
I motion Fi82 anför Kristdemokraterna att innehållet i vårpropositionen
vittnar om en allvarlig brist på förståelse för företagandets villkor. I
motio-nen berör motionärerna olika tillväxtåtgärder inom näringsutskottets
område som bl.a. att: attityderna till företagande måste bli bättre, stora
satsningar på forskning och utbildning är nödvändiga om svenskt näringsliv
skall kunna fortsätta att utveckla produkter som är internationellt
konkurrenskraftiga, varvid utbytet mellan högskolor/universitet och
näringsliv för att stimulera kommersialiseringen av forskningsresultat
måste förbättras; samordning av olika statliga verksamheter som handhar
företagarfrågor bör ske, samtidigt som en kontinuerlig omprövning av
regleringar, uppgiftsinhämtande och bestämmelser genomförs. Motionärerna
anför vidare att staten bör gå vidare med ägarspridningen och sälja ut
statliga företag.
Näringsutskottets uppfattning är enligt yttrandet (NU9y) - i likhet med vad
som anförs i propositionen - att stödja företagens möjligheter att
utvecklas och förnyas. Näringspolitiken måste inriktas dels på att ge
befintliga småfö-retag goda möjligheter att växa, dels på att underlätta
framväxten av nya småföretag och dels på att det skapas sunda och fasta
spelregler för närings-livet. Näringspolitiken måste vara inriktad på att
stärka konkurrens och kon-kurrensförmåga. Frågan om privatisering av
statliga företag som tas upp i vissa av de här aktuella motionerna är för
närvarande föremål för behandling inom näringsutskottet. Med det anförda
avstyrker näringsutskottet samtliga här aktuella motioner i berörda delar.
Vidare tillstyrker näringsutskottet regeringens förslag till ram för
utgiftsområdet för åren 1997-1999 och av-styrker de aktuella motionerna i
berörda delar.
När det gäller de i propositionen nämnda besparingarna på forskningsan-
slagen får näringsutskottet anledning att återkomma till denna fråga i sam-
band med behandlingen av förslag på utskottets område i den forskningspo-
litiska propositionen hösten 1996.
Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Väns-
terpartiet, Miljöpartiet de gröna och Kristdemokraterna har var för sig
avgivit avvikande meningar.
Finansutskottet återkommer senare i betänkandet och redovisar sina övervä-
avsnitt 144 Kontrollera mot PDF
ganden beträffande den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsom-
råden.
Utgiftsområde 25: Allmänna bidrag till kommuner
I utgiftsområdet ingår anslagen Generellt statsbidrag till kommuner, Gene-
rellt statsbidrag till landsting, Särskilda insatser till kommuner och
landsting samt Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting. De
generella statsbidragen till kommuner och landsting samt anslaget för
särskilda insat-ser uppgår år 1996 till 57,2 miljarder kronor.
Utjämningsbidraget uppgår till 21,2 miljarder kronor och motsvaras av en
lika hög utjämningsavgift för kommuner och landsting som bokförs på
budgetens inkomstsida. De totala utgifterna inom utgiftsområdet beräknas
för år 1996 uppgå till 78,4 miljarder kronor.
I propositionen anges att regeringen i syfte att skapa stabila
planeringsförut-sättningar för kommunsektorn i en överenskommelse med
företrädare för Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet enats om
riktlinjer för kommunernas och landstingens ekonomiska utveckling under
åren 1997 och 1998.
Regeringen anser mot denna bakgrund att de generella statsbidragen bör
hållas på en nominellt oförändrad nivå under åren 1997 och 1998, med un-
dantag av regleringar enligt finansieringsprincipen. Fr.o.m. år 1997 bör
dessutom den statliga kompensationen till kommuner och landsting för pen-
sioner och andra trygghetsförmåner för lärare m.fl. inkluderas i de
generella statsbidragen. Regeringen aviserar också att den senare skall
lämna förslag i syfte att reglera nya och ändrade regler som påverkar det
kommunala skatte-underlaget och det kommunala utgiftstrycket. Detta gäller
dock inte de för-slag som omfattas av 118-miljardersprogrammet för att
sanera de offentliga finanserna.
Regeringen beräknar ramen för utgiftsområdet till 79 833 miljoner kronor
för år 1997, till 79 833 miljoner kronor för år 1998 och 79 983 miljoner
kronor för år 1999.
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå
för utgiftsområdet under åren 1997-1999 redovisas i efterföljande tabell.
Förslag till ram för utgiftsområde 25: Allmänna bidrag till kommuner
Belopp i miljoner kronor
År Proposi- Oppositionspartiernas avvikelser
från propositionens ram
tionen
Moderata samlings-partiet
Folkpartiet liberalerna
Vänster-partiet
Miljö-partiet
de gröna
Kristde-mo-kraterna
1997 79 833 - 14 772 ± 0 ..
± 0 ± 0
1998 79 883 - 16 811 ± 0 ..
± 0 ± 0
1999 79 983 - 17 215 ± 0 ..
± 0 ± 0
I motion Fi78 föreslår Moderata samlingspartiet en sänkning av statsbidra-
gen till kommuner och landsting som följd av effekterna av motionärernas
förslag när det gäller avreglering av kommunsektorn, en ändrad familjepoli-
avsnitt 145 Kontrollera mot PDF
tik och sänkningar av egenavgifterna inom sjukförsäkringen.
Finansutskottet återkommer senare i betänkandet och redovisar sina övervä-
ganden beträffande den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsom-
råden.
Utgiftsområde 26: Statsskuldsräntor m.m.
Utgiftsområdet omfattar utgifter för räntor på statsskulden samt
oförutsedda utgifter. Utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket. Det i
propositionen (s. 99) angivna beräknade medelsbehovet grundar sig på de
prognoser över ränteutvecklingen som presenteras i propositionen.
Utgifterna för statsskuldsräntorna styrs av flera faktorer. Grundläggande
är hur stor statsskulden är i början av perioden, hur stort primärt
lånebehov som beräknas uppstå under perioden och den allmänna ränte- och
valutautveck-lingen. Därtill kommer ett antal tekniska faktorer som hänger
samman med vilken emissionsteknik som Riksgäldskontoret använder sig av.
Valet av emissionsteknik ger upphov till att periodiseringseffekter
uppstår mellan åren. Riksgäldskontoret har beräknat den såväl faktiska som
underliggande kostnadsutvecklingen för räntorna på statsskulden. Den
underliggande ut-vecklingen ligger högre än de redovisade för alla åren
fram till 1999. De periodiserade räntorna ligger mellan 6 och 11 miljarder
kronor högre än de redovisade för åren 1996 till 1999. Tas hänsyn till
dessa effekter ökar kost-naderna för statsskuldsräntorna de närmaste åren
för att några år längre fram minska.
Regeringen har beräknat utgifterna under utgiftsområdet för år 1997 till
109 600 miljoner kronor, för år 1998 till 106 300 miljoner kronor och för
år 1999 till 102 500 miljoner kronor.
Regeringens förslag har inte föranlett några motioner.
Under ett antal år har finansutskottet uttalat att det finns behov av att
kom-plettera redovisningen av utgifter för räntor på statsskulden med en
kost-nadsmässig redovisning. Utskottet förutsätter att regeringen i höstens
bud-getproposition återkommer med en mer detaljerad redovisning av
utgiftsom-rådet. Utskottet noterar vidare att regeringen inte anser att
minskade utgifter för räntor på statsskulden till följd av sjunkande räntor
är att jämställa med besparingar. Utskottet delar regeringens uppfattning
att så ej bör ske. Ut-skottet har inget att invända mot regeringens
preliminära beräkning av ut-giftsområdet.
Utgiftsområde 27: Avgiften till Europeiska gemenskapen
Utgiftsområdet omfattar Sveriges avgift till Europeiska gemenskapens all-
männa budget (EG-budgeten).
Statens utgifter inom området beräknas under 1996 uppgå till 20 miljarder
kronor.
Som framgår av propositionen (s. 99-100) är EG-budgeten flerårig, och den
avsnitt 146 Kontrollera mot PDF
omfattar för närvarande perioden fram t.o.m. år 1999. Under dessa år har en
successiv ökning av de totala utgifterna beslutats, och det innebär att
Sveri-ges avgift kommer att öka stegvis under åren 1997-1999. Den svenska
av-giften kommer också att öka till följd av att tullinkomsterna i EG-
budgeten förväntas minska medan ländernas avgifter som baseras på den s.k.
BNI-avgiften förväntas öka. En effekt av detta är att Sveriges andel till
EG-budgeten kommer att stiga.
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå
för utgiftsområdet under åren 1997-1999 redovisas i efterföljande tabell.
Som framgår av tabellen har inget av oppositionspartierna föreslagit någon
annan ram för utgiftsområdet än vad regeringen föreslagit.
Förslag till ram för utgiftsområde 27: Avgiften till Europeiska gemenskapen
Belopp i miljoner kronor
År Proposi- Oppositionspartiernas avvikelser
från propositionens ram
tionen
Moderata samlings-partiet
Folkpartiet liberalerna
Vänster-partiet
Miljö-partiet
de gröna
Kristde-mo-kraterna
1997 22 500 ± 0 ± 0 ..
± 0 ± 0
1998 24 030 ± 0 ± 0 ..
± 0 ± 0
1999 25 240 ± 0 ± 0 ..
± 0 ± 0
Finansutskottet återkommer senare i betänkandet och redovisar sina övervä-
ganden beträffande den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsom-
råden.
Socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten
Huvuddelen av socialförsäkringarna redovisas på statsbudgeten. Vid sidan av
statsbudgeten finns dock den allmänna tilläggspensionen (ATP), delpen-
sionen samt arbetsskadeförsäkringen.
Utgifterna för socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten beräk-
nas under 1996 uppgå till 129,2 miljarder kronor.
I propositionen (s. 100-101) framhåller regeringen att dess ramförslag
utgår från att beslutade besparingsåtgärder inom socialförsäkringssektorn
vid sidan av statsbudgeten genomförs.
Tillkommande besparingar enligt det senaste saneringspaketet innefattar
besparingar i ATP i form av halverad barnpension, förkortad omställ-
ningspension för vuxna från tolv till sex månader samt ändrad beräkning av
s.k. antagandepoäng för förtidspensionärer. Ändringarna i barnpensionen och
omställningspensionen avses träda i kraft den 1 januari 1997 medan det nya
sättet att beräkna antagandepoäng skall börja tillämpas den 1 juli 1997.
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå
under åren 1997-1999 framgår av följande tabell.
Förslag till ram för socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten
Belopp i miljoner kronor
År Proposi- Oppositionspartiernas avvikelser
från propositionens ram
tionen
Moderata samlings-partiet
Folkpartiet liberalerna
Vänster-partiet
avsnitt 147 Kontrollera mot PDF
Miljö-partiet
de gröna
Kristde-mo-kraterna
1997 132 554 - 3 151 - 5 000
.. ± 0 - 1 250
1998 136 749 - 6 650 - 8 000
.. ± 0 - 3 000
1999 142 198 - 10 795 - 11 000
.. ± 0 - 5 000
I motion Fi78 avvisar Moderata samlingspartiet regeringens samtliga bespa-
ringsförslag. Partiet vill i stället uppnå besparingar genom att
senarelägga tidpunkten för pensioneringen.
Folkpartiet liberalerna avvisar i motion Fi79 förslaget att halvera omställ
-ningspensionen från ATP (yrkande 12).
Samma uppfattning ger Folkpartiet uttryck för i motion Fi97 av Barbro
Westerholm m.fl. (yrkande 5, delvis). Folkpartiet vill i stället
senarelägga tidpunkten för pensioneringen.
I motion Fi80 motsätter sig Vänsterpartiet besparingen på barnpension från
ATP liksom en förändrad antagandepoängberäkning för förtidspensio-ner.
I motion Fi82 avvisar Kristdemokraterna att barnpensionen från ATP hal-
veras och anger att besparingar i stället skall göras genom en successivt
avvecklad delpension och en höjd reell pensionsålder.
Socialförsäkringsutskottet biträder i sitt yttrande (SfU5y) regeringens
förslag till preliminär ram för socialförsäkringar vid sidan av
statsbudgeten och föreslår att finansutskottet avstyrker de aktuella
motionerna.
Samtidigt erinrar emellertid socialförsäkringsutskottet om att reformering-
en av efterlevandepensioneringen skedde med bred parlamentarisk enighet.
Det ansågs som en viktig utgångspunkt för denna reform att den tog sikte på
framtida generationer efterlevande. Tyngdpunkten lades därför på barnpen-
sionerna som förstärktes i olika avseenden (SfU 1987/88:29, rskr. 1987/88:
401).
Ett av Folkpartiet liberalerna i motion Fi79 framfört förslag om att ge
möjlighet till kompetensutveckling och företagande genom "återlånerätt" i
pensionssystemet avstyrks av socialförsäkringsutskottet som anser att det
för närvarande inte är påkallat med något initiativ i frågan.
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Vänsterpartiet och
Kristdemokraterna har var för sig i avvikande meningar redovisat en annan
uppfattning än utskottsmajoriteten om den preliminärt beräknade ramen för
utgiftsområdet.
Finansutskottet kommer längre fram i betänkandet att redovisa sin syn på
den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden.
Budgeteringsmarginal
Beräkningen av utgiftstaket rymmer flera osäkerhetsfaktorer. Osäkerheten om
vissa makroekonomiska variabler som inflation, räntenivå och arbetslös-het
aktualiserar behovet av en viss marginal i utgiftstaket. Avsikten med en
sådan budgeteringsmarginal är inte att skapa utrymme för ofinansierade
utgiftsökningar, utan att fungera som en buffert mot oförutsedda förändring
avsnitt 148 Kontrollera mot PDF
-ar i den ekonomiska utvecklingen. En högre inflationstakt än beräknat, t.
ex., skulle leda till högre utgifter utan att saldot för den skull
försämras eftersom både utgifter och inkomster i ett sådant fall ökar. En
ytterligare osäkerhet är förbrukningen av sparade anslagsmedel på
reservations- och ramanslag.
I propositionen (s. 101-102) föreslår regeringen att beräkningen av bud-
geteringsmarginalen skall utgöra en till ett par procent av ca 700
miljarder kronor. Eftersom osäkerheten är större ju längre tidsperioder man
beaktar föreslås budgeteringsmarginalen stiga över tiden. Således föreslår
regeringen att budgeteringsmarginalen skall utgöra 1,5 % för år 1997, 2 %
för år 1998 och 2,5 % för år 1999. Vid beräkningen av utgiftstaket har
regeringen vidare antagit att behållningen på reservations- och ramanslagen
skall minska med 4,5 miljarder kronor 1997, vilket innebär att
statsutgifterna kommer att öka med ett lika stort belopp. Slutligen
föreslår regeringen att det i budgete-ringsmarginalen dessutom bör
reserveras utrymme för vissa saldoneutrala förändringar som av olika skäl
inte bör synliggöras på budgeten.
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till budgeteringsmarginal
inkl. beräknad ändring av anslagsbehållningar under åren 1997-1999 redovi-
sas i efterföljande tabell.
Förslag till budgeteringsmarginal inkl. beräknad ändring av
anslagsbehållningar
Belopp i miljoner kronor
År Proposi- Oppositionspartiernas avvikelser
från propositionens ram
tionen
Moderata samlings-partiet
Folkpartiet liberalerna
Vänster-partiet
Miljö-partiet
de gröna
Kristdemo-kraterna
1997 19 500 - 15 000 - 5 000 ..
± 0 ± 0
1998 18 000 - 18 000 - 5 000 ..
± 0 ± 0
1999 22 000 - 22 000 - 5 000 ..
± 0 ± 0
I motion Fi78 avvisar Moderata samlingspartiet förslaget med budgete-
ringsmarginal. Motionärerna menar att en sådan marginal skulle motverka
budgetdisciplinen och försvaga förtroendet för budgetpolitiken. Om utgifts-
taket behöver överskridas, får regeringen återkomma till riksdagen med
redovisning av varför det ökade resursbehovet uppstått samt förslag till
åtgärder för att uppfylla det ursprungligen fastställda taket för de
statliga utgifterna. Motionärerna accepterar emellertid regeringens
beräkning av ändrad anslagsbehållning.
I motion Fi79 föreslår Folkpartiet liberalerna att budgeteringsmarginalen
minskas med 5 miljarder kronor.
Finansutskottet vill i detta sammanhang påpeka att enligt tidigare riksdags
-beslut (förs. 1995/96:TK2, bet. KU21, rskr. 157-160) skall oförutsedda
utgifter, minskning av anslagsbehållningar och beräkning av tillkommande
avsnitt 149 Kontrollera mot PDF
utgiftsbehov, netto, tillhöra utgiftsområde 26: Statsskuldräntor m.m. Rege-
ringen har i propositionen valt att delvis lyfta ut dessa utgifter ur
utgiftsra-men och in i budgeteringsmarginalen. Eftersom utgiftsområde 26
inte ingår i utgiftstaket, medan såväl minskning av anslagsbehållningar och
budgete-ringsmarginal gör det i propositionsförslaget, innebär
regeringsförslaget att dessa delar lyfts in under utgiftstaket.
Av tilläggsbestämmelserna i riksdagsordningen (RO 4.6.2) framgår att ut-
giftsområde 26 (fr.o.m. 15 september) skall beredas av finansutskottet. Där
-emot omnämns av förklarliga skäl inte vilket utskott som skall bereda en
budgeteringsmarginal utanför utgiftsområdena, men eftersom budgettekniska
ärenden även framgent kommer att falla inom finansutskottets berednings-
område är det naturligt att utskottet bereder budgeteringsmarginal och
minskning av anslagsbehållningar.
Utskottet återkommer senare i betänkandet och redovisar sina övervägan-den
beträffande den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområ-den.
I det sammanhanget kommer utskottet att ta ställning till de i proposi-
tionen och motionerna här aktuella förslagen.
Finansutskottets sammanfattande bedömning av de preliminärt gjorda
beräkningarna för samtliga utgiftsområden
Huvudsyftet med den ekonomiska vårpropositionen är att riksdagen skall
kunna ta ställning till de statliga utgifternas omfattning och huvudsakliga
inriktning under kommande år. Dessa frågor måste i första hand prövas
utifrån det allmänna ekonomiska läget, den statsfinansiella utvecklingen
och det konvergensprogram som regeringen kunde presentera i juni 1995. Bak-
om konvergensprogrammet står förutom regeringen, Centerpartiet, Miljö-
partiet de gröna och Kristdemokraterna. Riksdagen har ställt upp mål för
budgetunderskottet och statsskuldens utveckling de närmaste åren.
I vårpropositionen lägger regeringen fram förslag till åtgärder som leder
till att statsfinanserna kan utvecklas i enlighet med dessa mål. För det
krävs att nya budgetförstärkningar genomförs motsvarande 10 miljarder
kronor 1997 samt ytterligare 2 miljarder kronor 1998. Förslag till åtgärder
av denna omfattning redovisas nu för riksdagen. Härav avser under första
året närmare 5 miljarder kronor besparingar inom olika utgiftsområden,
besparingar vars effekt växer till 7 miljarder kronor under andra året. Hur
besparingarna för-delar sig på utgiftsområdena framgår av tabell 4.1 (s. 63
) i propositionen samt av beskrivningen av respektive utgiftsområde.
I denna inledande fas av budgetprocessen bör alltså riksdagens behandling
främst inriktas på frågor som gäller budgetens utformning i stort och dess
avsnitt 150 Kontrollera mot PDF
fördelning på utgiftsområden. Omprioriteringar inom utgiftsområden, liksom
konkreta förslag till ökad eller minskad satsning på särskilda verksamheter
, bör enligt finansutskottets mening normalt inte aktualiseras i detta
samman-hang utan bör liksom tidigare prövas i anslutning till regeringens
budgetför-slag.
För att underlätta övergången till en sådan behandlingsordning är det an-
geläget att stor omsorg ägnas åt utformningen av det beslutsunderlag som
läggs fram för riksdagen. Presentationerna måste vara överskådliga och
klara samt noga avvägda med hänsyn till ärendenas art. Är avsikten att
riksdagen bara skall ta ställning till budgetens utformning i stort kan en
alltför detalje-rad bakgrundsbeskrivning i vårpropositionen leda till att
enskildheter i för-slaget ägnas större uppmärksamhet än önskat i den
fortsatta beredningen. Å andra sidan får presentationen av ett ämne inte
göras så knapphändig att förslagets rätta innebörd går förlorad.
En lämplig ansats torde därför vara att man i framställningen använder sig
av olika typer av konsekvensanalyser. Viktigt i sammanhanget är också sådan
information som belyser hur väl man inom respektive utgiftsområde har
kunnat uppfylla de mål som riksdagen har ställt upp. Hur har tilldelade
resurser utnyttjats? Vilka konsekvenser väntas bli följden av en föreslagen
besparing? Detta är exempel på frågor som kan aktualiseras vid en sådan
prövning.
Utgångspunkten för bedömningen bör självklart vara en redovisning som
tillhandahålls av regeringen och de ansvariga myndigheterna. Av den skall
också framgå hur förutsättningarna för verksamheten kommer att förändras
framöver. Den bör innefatta en omvärldsanalys av hur t.ex. olika demogra-
fiska, externa och institutionella faktorer förändras samt bedömningar av
hur regeringen anser att dessa förändringar påverkar anspråken inom
utgiftsom-rådet.
Med ledning av uppgifter av detta slag bör riksdagen och utskotten kunna ta
ställning till verksamhetens framtida inriktning. De kan då också bedöma
hur de av regeringen föreslagna resurserna är avpassade för att
verksamheten skall kunna genomföras på det sätt som riksdagen önskar.
Det är önskvärt att regeringen i den kommande budgetpropositionen läm-nar
en utförlig redovisning av utfallet för 1995 samt gör en bedömning av det
väntade utfallet för 1996. Regeringen bör också redovisa uppnådda eller
förväntade mål och resultat under dessa båda år samt i anslutning härtill
göra de kommentarer man finner erforderliga.
Systemet med utgiftstak innebär att budgetarbetet ges en mer långsiktig
inriktning. Det är därvid viktigt att skilja mellan mer varaktiga åtaganden
avsnitt 151 Kontrollera mot PDF
och engångsvisa eller mer tidsbegränsade utgifter eller utgiftsprogram. För
att beslut om tidsbegränsade verksamheter skall ha någon verkan, måste de
ha en tydlig avgränsning i tiden. På så sätt garanteras riksdagen att
program inte förlängs utan att ett nytt förslag till beslut med åtföljande
finansiering har redovisats. Inför ett sådant beslut skall verksamheten
utvärderas och behovet av fortsatt statligt engagemang övervägas. Även om
regering och riksdag vid en sådan prövning kommer fram till att
verksamheten skall fort-sätta, kan prövningen leda till att inriktningen
eller omfattningen ändras. Genom ett sådant förfarande ges riksdagen
möjlighet att fatta beslut om avgränsade insatser som inte automatiskt
permanentas. Det är därför inte rimligt att föregripa riksdagens
ställningstagande genom att i förväg skapa utrymme inom utgiftsramen för
eventuell förlängning av fleråriga men ändå tidsbegränsade program. Ett
sådant förfarande skulle för övrigt innebära att riksdagen tvingades ta
ställning till en finansiering innan den fattar beslut i sakfrågan.
Såsom utskottet tidigare påpekat innebär regeringens förslag till
utgiftstak att de åtaganden som Sverige gjort i konvergensprogrammet kan
fullgöras på ett balanserat sätt. Även de prioriteringar som bär upp
regeringens förslag till fördelning av utgiftstaket på utgiftsområden är
enligt utskottets mening väl avvägda. Inte minst utbildningssatsningen
under de närmaste åren ser ut-skottet som betydelsefull. Det är en
framtidssatsning och en investering i kunskap och kompetens som är ett
viktigt inslag i ansträngningarna att stärka tillväxten, öka
sysselsättningen, minska klyftorna och trygga välfärden.
Finansutskottet har berett samtliga övriga utskott tillfälle att yttra sig
över den ekonomiska vårpropositionen, och av dessa är det bara lagutskottet
som har avstått från att svara. Lagutskottet kommer i den nya
budgetprocessen inte att ha något beredningsansvar i budgetfrågor.
Resterande 14 utskott har yttrat sig över sina respektive ansvarsområden,
vilket med statsbudgetens nya indelning motsvarar 23 utgiftsområden samt
därjämte utgifterna inom socialförsäkringssektorn vid sidan av
statsbudgeten.
Tretton utskott har för sina respektive utgiftsområden m.m. tillstyrkt
eller ställt sig bakom det förslag regeringen redovisat samt avstyrkt de
förslag till alternativ fördelning som förts fram i olika motioner. Ett
utskott, konstitu-tionsutskottet, har avstått från att nu ta ställning till
regeringens preliminära beräkning avseende utgiftsområde 1, Rikets styrelse
, med hänvisning till att det inte föreligger något slutligt förslag. Även
avsnitt 152 Kontrollera mot PDF
Vänsterpartiet anger i sin partimotion att förslaget till fördelning av
utgifterna på utgiftsområden är alltför preliminärt och att det inte finns
möjlighet att bedöma hur det räknats fram.
I utskottens yttrande avstyrks vidare eller lämnas utan stöd samtliga de
motionsyrkanden som utan att beröra avvägningen i stort mellan utgiftsom-
rådena tar upp särskilda frågor med anknytning till respektive
utgiftsområde.
Några utskott tar i sina yttranden dessutom upp frågor inom sina respekti-
ve utgiftsområden som man ser som särskilt viktiga att uppmärksamma
framöver.
Bl.a. gäller detta utrikesutskottet som i sitt yttrande framhåller som sin
be-stämda mening att en återgång till enprocentsmålet i
utvecklingssamarbetet bör ske så snart det statsfinansiella läget så
tillåter. Utrikesutskottet anser också att riksdagen bör göra ett
tillkännagivande i fråga om fortsatt stöd till Östeuropasamarbetet. Beslut
om medel för detta samarbete har bara fattats för perioden fram t.o.m. 1998
, men utrikesutskottet förutsätter att taket för utgiftsområde 7,
Internationellt bistånd, för år 1999 sätts så att det rymmer såväl ett u-
landsbistånd omfattande minst 0,7 % av BNI som tillräckliga medel för att
på ett adekvat sätt föra Östeuropasamarbetet vidare.
Dessa och övriga markeringar gjorda i yttrandena bör enligt
finansutskottets mening dock inte föranleda något särskilt uttalande från
riksdagens sida. I frågan om det framtida Östeuropasamarbetet har
regeringen i vårpropositio-nen angivit att den under 1998 kommer att lämna
förslag på omfattningen och inriktningen för samarbetet efter år 1998.
Något tillkännagivande är inte påkallat, bl.a. mot bakgrund av de principer
för långsiktiga program som utskottet nyss redovisat. Vad beträffar
enprocentsmålet har riksdagen tidiga-re, bl.a. på förslag av
finansutskottet (1994/95:FiU20 s. 98-100), uttalat att vi, så snart
Sveriges ekonomi så tillåter, successivt bör återgå till ett u-landsbistånd
enligt denna målsättning. Finansutskottet konstaterade då också att en
viktig förutsättning för att klara ett generöst och uthålligt bistånd på
lång sikt är att det pågående arbetet för att sanera statens finanser blir
fram-gångsrikt. Utskottet vidhåller den uppfattningen.
För finansutskottets egna utgiftsområden - dvs. utgiftsområdena 2, Sam-
hällsekonomi och finansförvaltning; 25, Allmänna bidrag till kommuner; 26,
Statsskuldräntor m.m. samt 27, Avgiften till Europeiska gemenskapen -
liksom beträffande den föreslagna budgeteringsmarginalen och utgiftsområ-de
1, Rikets styrelse, har finansutskottet ingen annan uppfattning än rege-
ringen.
avsnitt 153 Kontrollera mot PDF
Med hänvisning härtill bör enligt finansutskottets mening riksdagen god-
känna den i propositionen redovisade preliminära beräkningen för samtliga
utgiftsområden (yrkande 5). Riksdagen bör som en följd härav avslå motio-
nerna Fi78 (m) yrkandena 2 och 5 , Fi79 (fp) yrkandena 2, 4, 6 och 7, Fi80
(v) yrkande 6, Fi81 (mp) yrkande 4 samt Fi82 (kds) yrkande 7.
Utskottet har tidigare framhållit att förslag som främst avser budgetfrågor
med anknytning till enskilda anslag inte bör prövas i detta sammanhang. Med
hänvisning härtill och till vad övriga utskott anfört i sina respektive
yttranden avstyrks även följande motioner, för vilka berörda utgiftsområden
anges inom parentes.
Fi78 (m) yrkandena 13, 15 och 16 (UO 14, 16 och 21),
Fi79 (fp) yrkandena 9 och 12 (UO 7 samt SF),
Fi81 (mp) yrkandena 26-31, 33-38, 43, 44 (UO 4, 6, 7, 9-13, 16, 17 och
23),
Fi83 (fp) (UO 4),
Fi86 (m) (UO 23),
Fi90 (fp) (UO 7),
Fi92 (s) (UO 6, 7 och 22),
Fi93 (kds) (UO 7),
Fi94 (c) (UO 7),
Fi95 (fp) (UO 16 och 17),
Fi97 (fp) yrkandena 1, 2, 4-8, 10 och 11 (UO 9-12),
Fi98 (c) (UO 10),
Kr2 (c) (delvis) (UO 17),
Kr3 (fp) (delvis) (UO 17),
Kr4 (s) (delvis) (UO 17) och
Kr6 (v) yrkande 3 (UO 17).
Uppföljning
Årsredovisning för staten 1994/95
I propositionen (s. 103-110) ingår även en redogörelse för det pågående
arbetet med att utveckla en årsredovisning för staten. Genom den av Riksre-
visionsverket upprättade årsredovisningen för budgetåret 1994/95 har nu för
andra gången en koncernbalansräkning för staten tagits fram. Årsredovis-
ningen omfattar dels balans- och resultaträkning för den juridiska personen
staten, dels en sammanställning av den statliga sektorns tillgångar och
skul-der.
Den juridiska personen staten omfattar enligt RRV:s definition i huvudsak
myndigheter under regering och riksdag. I begreppet ingår även de allmänna
försäkringskassorna samt de fonder som redovisas av myndigheter. Riks-
banken och AP-fonderna faller utanför begreppet. I andra sammanhang,
exempelvis i SCB:s nationalräkenskaper, definieras staten på delvis annat
sätt.
I den statliga sektorn ingår myndigheterna samt Riksbanken, AP-fonden och
bolag där staten har ett väsentligt inflytande. Väsentligt inflytande defi-
nieras här som en ägarandel uppgående till minst 20 %. Med denna defini-
tion bortfaller stiftelser bildade av staten, vilka är självägande.
Enligt regeringen är ett viktigt syfte med årsredovisningen att den skall
ut-göra ett underlag för uppföljning och analys av statens verksamhet sedd
över tiden. Det är emellertid först på några års sikt som det kommer att
bli möjligt att presentera tidsserier och nyckeltal och på annat sätt
avsnitt 154 Kontrollera mot PDF
redogöra för statens ekonomiska utveckling i ett längre perspektiv. I
årsredovisningen lämnas en samlad bild av statens ställning och resultat. I
propositionen betonas att begreppet nettoförmögenhet, dvs. statens samlade
tillgångar minus dess skulder, i detta sammanhang bör tolkas med stor
försiktighet. Statens skulder kan inte utan vidare kvittas mot tillgångarna
.
Årsredovisningen för staten visar att den juridiska personen statens netto-
förmögenhet uppgick till minus 1 004 miljarder kronor per den 30 juni 1995.
Detta innebär en minskning av nettoförmögenheten med 81 miljarder jämfört
med föregående budgetår. Regeringens sammanfattande bedömning är att
årsredovisningen för staten bekräftar bilden av en svag statsfinansiell
ställ-ning.
Utskottet ser utifrån de utgångspunkter som riksdagen företräder positivt
på det pågående utvecklingsarbetet beträffande årsredovisning för staten.
En årlig samlad ekonomisk information om statens ekonomiska ställning och
resultat kan utgöra ett värdefullt komplement till annan information och
annat beslutsunderlag. En sådan redovisning kan också i den allmänna eko-
nomiska debatten bidra till att ge en mer nyanserad bild av statens ekono-
miska situation. Med hänsyn till att verksamheten hittills närmast är av
för-sökskaraktär är det emellertid för tidigt att uttala sig om den närmare
ut-formningen av och innehållet i ett sådant dokument utifrån riksdagens be
-hov. Utskottet utgår från att regeringen återkommer till riksdagen i denna
fråga. Det som regeringen i anslutning till årsredovisningen anför om
statens svaga finansiella ställning understryker slutligen enligt utskottet
behovet av en fortsatt stram finanspolitik.
Åtgärder med anledning av revisionens iakttagelser
I propositionen (s. 110-124) redogör regeringen för sina bedömningar och
sina åtgärder med anledning av RRV:s årliga revision av myndigheter, stif-
telser, bolag och andra organisationer. RRV har under år 1995 medverkat i
revision av ca 400 organisationer, varav 260 myndigheter. RRV:s gransk-ning
år 1995 har resulterat i 15 revisionsberättelser med invändning, varav en
berättelse avser ett aktiebolag och övriga avser myndigheter. Regeringen
noterar att detta innebär en klar förbättring i förhållande till föregående
år då 31 revisionsberättelser med invändning avlämnades. De tre senaste
årens utveckling med en ökning av antalet invändningar har således brutits.
Regeringen redogör därefter för vilka bedömningar som den gjort med
anledning av revisionens iakttagelser samt vilka åtgärder som den har vidta
-git eller avser att vidta för att undanröja påtalade brister. Redogörelsen
avsnitt 155 Kontrollera mot PDF
avser dels åtgärder med anledning av brister av generell karaktär, dels
åtgärder med anledning av revisionsberättelser med invändning. I
propositionen slås fast att en utgångspunkt för regeringens beredning av
revisionens iakttagel-ser är att ineffektiv användning och/eller
bristfällig redovisning av statliga medel inte kan accepteras.
Regeringens uppföljning i propositionen av revisionens resultat har be-
handlats i två yttranden till finansutskottet.
Utrikesutskottet tar - utan eget ställningstagande - i sitt yttrande 1995/
96: UU4y upp det som regeringen anför om revisionens resultat för
budgetåret 1994/95 inom Utrikesdepartementets verksamhetsområde när det
dels gäller sammanslagningen av vissa myndigheter inom biståndsområdet,
dels Ex-portkreditnämndens långsiktiga kreditgivning.
Utbildningsutskottet anger i sitt yttrande 1995/96:UbU6y att regeringen i
propositionen påtalat att många myndigheter inom Utbildningsdepartemen-tets
verksamhetsområde har problem med att upprätthålla en jämn och hög nivå på
kontrollen av de statliga medlen. Detta gäller inte minst inom hög-
skoleområdet. Regeringen anger att man ser mycket allvarligt på de av revi-
sionen uppmärksammade bristerna beträffande internkontrollen.
Utbildningsutskottet instämmer i regeringens bedömning att många av de
iakttagelser som rapporterats till regeringen och som finns återgivna i
propo-sitionen är mycket allvarliga. Utbildningsutskottet konstaterar med
tillfreds-ställelse att regeringen genom en rad beslut har följt upp RRV:s
rapporter, och utskottet anmäler att man för egen del också kommer att
följa utveck-lingen.
Finansutskottet noterar för sin del att de nya formerna för att styra den
statli-ga verksamheten liksom den förändrade budgetprocessen ställer ökade
krav på uppföljning, utvärdering och revision. Om decentraliseringen av
ansvar och befogenheter från statsmaktsnivå till myndighetsnivå inte
kombineras med en effektiv återrapportering och dialog mellan riksdag,
regering och myndigheter finns uppenbara risker för en minskad politisk
styrning från statsmakternas sida av den statliga verksamheten. Det är mot
den bakgrun-den som riksdagen våren 1994 - efter förslag av
Riksdagsutredningen - beslutade att utskotten systematiskt skall följa upp
riksdagens beslut samt medverka till att utvärdering av resultatet av
verksamheter inom respektive utskotts beredningsområde kommer till stånd.
Det är nu tredje gången som regeringen återrapporterar till riksdagen om
resultatet av RRV:s revisionsarbete. Utskottet anser att det är bra praxis
som därigenom etablerats. Utskottet har inget att erinra mot det som
avsnitt 156 Kontrollera mot PDF
regeringen redovisar beträffande redan vidtagna eller planerade åtgärder.
Utskottet ställer sig också bakom det uttalande som görs i propositionen om
att det primära ansvaret för att påtalade brister och missförhållanden
åtgärdas ligger hos respektive organisationers ledningar.
När det gäller riksdagens egna aktiviteter på uppföljningsområdet har en-
ligt utskottets bedömning en klar ambitionshöjning skett under de senaste
åren. Som exempel på en aktivare uppföljning i anslutning till budgetproces
-sen kan nämnas att flertalet utskott numera gör en fördjupad granskning av
regleringsbreven och att utskotten i större grad utnyttjar myndigheternas
årsredovisningar liksom resultatet av RRV:s arbete. Sedan några år används
t.ex. RRV:s årliga rapport till regeringen i utskottens löpande uppföljning
.
Samarbetet mellan riksdagens utskott och RRV har allmänt sett utvecklats
påtagligt under de senaste åren. Således har verket hittills under år 1996
inför mer än hälften av utskotten redovisat och kommenterat sina
iakttagelser i samband med den årliga revisionen. Vissa utskott har besökts
vid mer än ett tillfälle. Det kan då ha gällt såväl allmän information som
föredragning av en särskild rapport. Det bör också nämnas att det blivit
allt vanligare att utskottens utfrågningar och studiebesök sätts in som ett
led i uppföljningsar-betet.
Regeringens redovisning med anledning av revisionens iakttagelser har
tagits upp i två yttranden till finansutskottet. Vad där framkommit
föranleder inget uttalande från utskottets sida.
Budgetutvecklingen m.m.
Regeringen redovisar i propositionen (s. 125) utfallet av statsbudgeten för
budgetåret 1994/95 i förhållande till såväl statsbudgeten som komplette-
ringspropositionen våren 1995. Avvikelserna från kompletteringspropositio-
nen är begränsade. I statsbudgeten som beslutades i juni 1994 beräknades
inkomsterna uppgå till ca 368 miljarder kronor, utgifterna exklusive
statsskuldräntor anslogs till ca 443 miljarder kronor och
statsskuldräntorna beräknades uppgå till 76 miljarder kronor. I förhållande
till utfallet var avvi-kelsen liten beträffande utgifterna exklusive
statsskuldräntorna, däremot blev såväl inkomsterna som statsskuldräntorna i
runda tal 50 miljarder kronor högre än budgeterat. Saldomässigt var
differensen mellan statsbudget och utfall mindre än 6 miljarder kronor.
Regeringens mål för budgetpolitiken är att stabilisera statsskulden som an-
del av BNP 1996 och att eliminera underskottet i de offentliga finanserna
1998. I propositionen (s. 46-51) framhålls att Sverige måste uppfylla EU:s
konvergenskriterier 1997, vilket bl.a. innebär att underskottet i den
avsnitt 157 Kontrollera mot PDF
offentliga sektorns finansiella sparande får vara högst 3 % av BNP detta år
. Regeringen genomför därför ett program i fem punkter:
1. Saneringsprogrammet på ca 118 miljarder kronor ligger fast.
2. Huvuddelen av överskridandena under budgetåret 1995/96 finansieras.
3. De reformer som föreslås är fullt finansierade.
4. Ett treårigt utgiftstak läggs fast för den statliga sektorn.
5. Konvergensprogrammet följs upp.
Vad saneringsprogrammet beträffar har riksdagen fattat beslut om hela
saneringsprogrammet och angett hur mycket som skall sparas inom respekti-ve
departementsområde. Några av de specifika åtgärder som krävs för att uppnå
hela beloppet har dock inte preciserats tidigare. Av denna anledning
delades programmet vid den första uppföljningen in i tre kategorier: 1.
Preci-serade beslut fattade av riksdagen. 2. Aviserade beslut. 3. Återstår
att åtgär-da.
Av nedanstående tabell framgår att av de 118 miljarder kronorna i sane-
ringsprogrammet finns nu preciserade förslag som beslutats av riksdagen på
ca 100 miljarder kronor, medan ca 17 miljarder kronor utgörs av förslag som
ännu inte beslutats av riksdagen. De delar som återstår att åtgärda avser
regeringen att förelägga riksdagen senast i höstens budgetproposition.
Redan i förevarande proposition har regeringen i samband med redovisningen
av den preliminära beräkningen av utgiftsområdena aviserat flera av dessa
återstående åtgärder.
Beslutsläget vad gäller förstärkningarna av de offentliga finanserna
Effekt 1998 i miljarder kronor, 1994/95 års priser
Inkomster Utgifter Totalt
Preciserade beslut 47,9 51,6 99,5
Aviserade beslut:
propositioner under våren 9,4 2,5 11,9
under beredning eller utredning 0 6,2 6,2
Återstår att åtgärda 0 0,0 0,0
Totalt 57,3 60,3 117,6
Källa: Finansdepartementet.
I statsbudgeten beräknades budgetunderskottet för innevarande budgetår till
ca 215 miljarder kronor. Motsvarande belopp är i vårpropositionen beräknat
till ca 191 miljarder kronor, dvs. ca 24 miljarder kronor lägre. Den huvud-
sakliga orsaken till förbättringen är att statsskuldräntorna nu beräknas
bli ca 16 miljarder kronor lägre, främst till följd av ett gynnsammare
ränteläge och en starkare krona. Utgifterna exklusive statsskuldräntorna
beräknas däremot sammantagna öka med ca 16 miljarder kronor. Samtidigt
beräknas emellertid inkomsterna vara ca 24 miljarder kronor högre än i
statsbudgeten.
Vad angår finansieringen av överskridanden under innevarande budgetår
bekräftar de i propositionen redovisade beräkningarna de iakttagelser som
gjordes i den s.k. tillväxtpropositionen. För att säkerställa att
överskridande-na inte leder till försämringar av statsfinanserna och ett
avsnitt 158 Kontrollera mot PDF
ökat lånebehov i förhållande till statsbudgeten aviserar regeringen i
vårpropositionen ett antal finansieringsåtgärder. Överskridanden
finansieras med åtgärder inom berört departements ansvarsområde där detta
har bedömts vara möjligt.
Vidare aviserar regeringen i propositionen att de reformer som föreslås fi-
nansieras fullt ut. Det gäller bl.a. den omfattande utbildningssatsningen
som beräknas höja utgiftsnivån med ca 10 miljarder kronor när den är fullt
ge-nomförd. Denna reform finansieras fullt ut med dels höjda energiskatter
på ca 5 miljarder kronor, dels minskade utgifter till följd av
effektiviseringar och regeländringar inom arbetsmarknadspolitiken.
Som finansutskottet redogjort för ovan föreslår regeringen även ett
treårigt utgiftstak för den statliga sektorn.
Den femte punkten i regeringens budgetpolitiska program är att konver-
gensprogrammet följs upp. Om inga ytterligare åtgärder vidtas för att för-
stärka de offentliga finanserna beräknar regeringen i propositionen att
under-skottet i de offentliga finanserna kommer att uppgå till 3,3 % av BNP
1997 och till 0,8 % 1998. Det innebär att det fattas ca 6 miljarder kronor
för att nå ner till ett underskott på 3 % av BNP 1997 och att det fattas ca
14 miljarder kronor för att nå balans 1998.
Det krävs således att ytterligare budgetförstärkningar vidtas för att målen
för budgetpolitiken skall kunna uppnås. År 1997 föreslås därför förstärkas
med ca 10 miljarder kronor och 1998 med ca 12 miljarder kronor. Av detta
utgör ca 6 miljarder kronor permanenta besparingar och ca 2 miljarder
kronor permanenta inkomstförstärkningar. Tillsammans med ränteeffekter
beräknas därmed balans nås i de offentliga finanserna 1998.
Skatteavvikelser
Vid sidan av de stöd som redovisas på statsbudgetens utgiftssida finns
också stöd på statsbudgetens inkomstsida i form av olika särregler i
skattelagstift-ningen som hittills inte redovisats på samlat sätt.
Kostnader för olika stöd-former är inte alltid direkt jämförbara, eftersom
vissa stöd är skattepliktiga medan andra är undantagna från skatteplikt.
Som ett underlag för riksdagens överväganden och för den offentliga
diskussionen är det angeläget att även dessa stöd redovisas. Regeringen har
för första gången lämnat en redovis-ning av dessa s.k. skatteavvikelser i
vårpropositionen (s. 51-52 samt bilaga 3). I propositionen redovisas dels
grunderna för beräkningen av skatteavvi-kelser, dels olika
beräkningsresultat.
En skatteavvikelse kan antingen utgöra en skatteförmån eller en skattesank-
tion. Exempel på vanliga skatteförmåner är: undantag från skatteplikt (t.ex
. ingen mervärdesskatt på biografföreställningar), avdrag som minskar
avsnitt 159 Kontrollera mot PDF
skatte-basen (t.ex. avdrag för konsumtionsräntor), skattereduktioner som
minskar skatten (reduktion för ROT-åtgärder), reduktion i skattesatsen (
nedsättning av socialavgifter) samt uppskov med skattebetalningar (t.ex.
för pensions-sparande).
Skatteutskottet anser i sitt yttrande (SkU6y) att redogörelsen inte bör
föran-leda något särskilt ställningstagande från riksdagens sida.
Moderata samlingspartiets och Folkpartiets företrädare i skatteutskottet ut
-vecklar i en avvikande mening till yttrandet sin syn på skatteavvikelserna
.
Finansutskottet välkomnar redovisningen av skatteavvikelser som ett viktigt
led i riksdagens arbete med att förbättra arbetsformerna för riksdagens bud
-getberedning. Genom en sådan redovisning ges bättre möjlighet att kontinu-
erligt pröva olika stöd på budgetens inkomstsida. Även om beräkningarna av
skatteavvikelser innehåller ett element av osäkerhet, bl.a. eftersom beräk-
ningarna är avhängiga av vilken jämförelsenorm som tillämpas, kommer en
sådan redovisning att förbättra riksdagens beslutsunderlag. En redovisning
av skatteavvikelser möjliggör en jämförelse mellan stöd på budgetens ut-
giftssida och stöd på inkomstsidan.
Utskottet vill särskilt fästa uppmärksamheten vid redovisningen av skatte-
avvikelser fördelade på utgiftsområden (bil. 3, tab. 6). Vad utskottet
kunnat inhämta under hand avser regeringen att i höstens budgetproposition
för varje verksamhetsområde redovisa viktigare skatteförmåner och
skattesank-tioner. Vid sidan av skatteavvikelser skall även bemyndiganden
och övrig statlig verksamhet (t.ex. avgiftsfinansierad verksamhet och
affärsverk) redo-visas för varje verksamhetsområde. En sådan redovisning
skulle vara ett bra tillskott till riksdagens beslutsunderlag och
underlätta prioriteringar mellan olika utgiftsområden och mellan olika
anslag inom ett utgiftsområde.
Kommunsektorn
Allmänna förutsättningar
I propositionen betonas statens övergripande ansvar för att den samlade
offentliga verksamheten utvecklas på ett sätt som är förenligt med kravet
på samhällsekonomisk balans. Kommunsektorns storlek och betydelse för väl-
färden medför att staten har ett starkt behov av att påverka sektorns
utveck-ling. Särskilda krav måste samtidigt ställas på att den statliga
styrningen sker med respekt för den kommunala självstyrelsen.
I samband med att riksdagen under de senaste åren tagit beslut om en om-
fattande sanering av de offentliga finanserna har strävan varit att i
möjligaste mån värna den kommunala verksamheten. Det har dock varit
nödvändigt att även kommunsektorn fått bidra till den samhällekonomiskt
avsnitt 160 Kontrollera mot PDF
nödvändiga saneringen av statens budget. Regeringen pekar på att kommuner
och lands-ting i hög grad har mött denna situation med olika
anpassningsåtgärder i form av egna besparingar, effektiviseringar och
omprioriteringar. Därigenom har kommunsektorn lämnat ett viktigt bidrag
till saneringen av de offentliga finanserna, heter det. I propositionen
hävdas att minskningen av konsum-tionsvolymen har kunnat ske utan några
påtagliga generella kvalitetsförsäm-ringar på de centrala välfärdsområdena
vård, omsorg och utbildning.
Regeringen understryker betydelsen av att kommuner och landsting får
långsiktigt stabila förutsättningar för att planera sin verksamhet. Det är
bl.a. mot den bakgrunden som man skall se den överenskommelse om den kom-
munala ekonomin som träffats mellan regeringen och Kommun- och Lands-
tingsförbunden. Förbunden har därvid utfäst sig att verka för att skatterna
inte höjs i kommuner och landsting under åren 1997 och 1998. De har också
åtagit sig att verka för att kommuner och landsting i möjligaste mån undvi-
ker att säga upp fast anställd personal så att denna inte hamnar i öppen ar
-betslöshet samt att verka för att det kommunala förnyelsearbetet drivs
vidare i syfte att göra verksamheten bättre och mera kostnadseffektiv.
Regeringen har å sin sida åtagit sig att hålla statsbidragen på en
nominellt oförändrad nivå även 1997 och 1998 och garanterat att
kommunsektorn får behålla sina skatteinkomster oavsett ekonomisk utveckling
. Om nya eller ändrade regler föreslås som påverkar de kommunala
skatteinkomsterna eller det kommunala utgiftstrycket, utöver det redan
antagna s.k. 118-miljardersprogrammet, skall en ekonomisk reglering mellan
staten och kommunsektorn göras genom en justering av statsbidragsnivån.
Finansie-ringsprincipen skall gälla. Staten skall vidare avvakta med att
införa ett lagstadgat balanskrav för kommunerna till år 1999 och för
landstingen till år 2000.
Av den redovisning som lämnas i propositionen av kommunsektorns ut-veckling
under de senaste åren framgår att det finansiella sparandet åren 1992 och
1993 var kraftigt positivt från att ha varit negativt de närmast före-
gående åren. Därefter blev det åter negativt år 1994. Preliminära uppgifter
för år 1995 visar på ett negativt sparande på knappt 6 miljarder kronor.
När det gäller sektorns ekonomiska resultat anges som sammanfattande bedöm-
ning att det får anses som relativt gott år 1994. Kommunerna redovisar
enligt preliminära uppgifter ett förbättrat resultat år 1995, bl.a. tack
vare stora del- och slutavräkningar av kommunalskattemedel. En spridning
finns dock, såväl mellan som inom delsektorerna. Enligt propositionen
avsnitt 161 Kontrollera mot PDF
behöver flera kommuner och landsting förbättra sitt resultat för att få
balans i ekonomin.
I motion Fi78 (m) anges vissa generella utgångspunkter för omvandlingen av
den kommunala sektorn. Statlig reglering av kommunal verksamhet måste
enligt motionen undanröjas och begränsas till att ange ramarna för det
kommunala ansvaret. Därigenom kan det lokala sjävstyret stärkas, demokra-
tin vitaliseras och de mest effektiva lösningarna väljas. Om kommunerna
skall ha rimliga möjligheter att bidra till balans i den offentliga
ekonomin är det grundläggande att en omfattande avreglering genomförs.
Avregleringen skall förenas med en politik som koncentrerar resurserna till
områden som kräver gemensamma lösningar, sägs det i motionen. Däri-genom
ges möjlighet att sänka det lokala skattetrycket markant och skapa utrymme
för en ökad privat konsumtion. Kommunerna skall koncentrera sig på sina
genuina ansvarsområden. Som exempel nämns fysisk planering, infrastruktur
och myndighetsutövning vad gäller sociala frågor och frågor som rör natur-
och stadsmiljö. Kommunerna skall också ansvara för att en social trygghet,
när andra trygghetssystem inte förslår, kommer alla till del.
Familjepolitiken bör läggas om. Som ett led i en sådan politik bör stödet
till barnfamiljer inte ske genom kommunala subventioner av vissa barnom-
sorgsformer utan genom skatteavdrag. Rätten till grundläggande utbildning
och rätten att välja skola skall garanteras genom införandet av en
nationell skolpeng. Enligt motionärerna bör vidare kommunerna avveckla sitt
före-tags-ägande. Kommunalt ägda och subventionerade företag hämmar konkur-
rensen och leder till en försämrad samhällsekonomi. Om kommunerna visar
oförmåga att avveckla affärsverksamhet, bör lagstiftning övervägas.
Moderata samlingspartiet anser att den fortsatta avregleringen av kom-
munsektorn måste påskyndas, då den har förutsättningar att ge en bättre
lokal politik för medborgarna samtidigt som den har positiva samhällseko-
nomiska verkningar. Enligt motionärerna visar regeringens egen beskrivning
av utvecklingen i kommunsektorn under föregående mandatperiod hur riktig
och betydelsefull den avreglering av sektorn var som då genomfördes. Slo-
pandet av huvuddelen av de specialdestinerade statsbidragen var t.ex. ett
viktigt verktyg för att höja den kommunala produktiviteten under denna
period. I sin beräkning av det skattefinansierade utrymmet för kommunsek-
torn för de närmaste åren har partiet utgått från de effekter som en
fortsatt avreglering och ökad konkurrensutsättning skapar.
Enligt motion Fi80 (v) innebär regeringens ekonomiska alternativ att ca 30
avsnitt 162 Kontrollera mot PDF
000-35 000 jobb kommer att försvinna inom kommunsektorn fram till
sekelskiftet. Denna utveckling är enligt Vänsterpartiet oacceptabel.
Ytterliga-re neddragningar medför att servicen urholkas, särskilt för barn
och äldre. Samtidigt ökar arbetslösheten och detta inte minst för kvinnorna
. I motionen anförs att kommunsektorn skulle behöva ett resurstillskott
motsvarande fyra procent i ökat konsumtionsutrymme för att möta de ökande
behoven inom vård och omsorg till följd av bl.a. en ökad andel äldre.
Vänsterpartiet anser att propositionens förslag till begränsningar av de
kommunala utgifterna står i strid med principerna för den kommunala själv-
styrelsen. Staten kommer i praktiken, framhåller motionärerna, att
detaljreg-lera enskilda kommuners ekonomiska handlingsutrymme. Kommuner som
höjer skatten kommer att bestraffas med nedskurna statsbidrag. Den kameralt
inriktade budgetsaneringspolitiken bygger på EMU-krav och går före arbetet
för sysselsättning och uthållig tillväxt. Regeringens politik går också ut
över vård, omsorg och utbildning som är kommunsektorns huvudsakliga verk-
samhetsområden. Nedskärningarna i transfereringssystemen går också i
slutändan ut över den kommunala konsumtionen genom att högre socialbi-
dragskostnader tränger ut viktig kommunal verksamhet.
Enligt motion Fi81 (mp) har den anpassning av den kommunala verksam-heten
som skett under senare år till stor del varit ofrånkomlig med de eko-
nomiska förutsättningar som skapats av den ekonomiska krisen. Samtidigt som
kostnaderna för kommunernas ordinarie konsumtion har minskat med knappt tio
procent under åren 1992 till 1995 ökade behovet av kommunala tjänster med
omkring 4 % till följd av befolkningsförändringar. Omfattande
rationaliseringar har därför genomförts. Resultatet har dock ändå i många
fall enligt motionärerna blivit sänkta servicenivåer och
kvalitetsförsämringar. Marginalen för ytterligare kostnadsneddragningar som
inte påverkar kvali-teten har minskat avsevärt.
Det är mot denna bakgrund som förutsättningarna för de närmaste åren måste
bedömas. Inkomsterna kommer att minska som en följd av höjningen av de
avdragsgilla egenavgifterna som gröper ut skatteunderlaget. På kost-
nadssidan väntas socialbidragen fortsätta att öka till följd av
indragningarna i de sociala trygghetssystemen. Dessa och andra faktorer
innebär att gapet mellan behov och resurser växer med nästan tre procent om
året. Motionä-rerna hävdar att gapet är större för kommunernas
kärnverksamheter än vad som kan överbryggas med normal
produktivitetsförbättring.
Miljöpartiet föreslår därför i sin motion ekonomiska lättnader för kommu-
avsnitt 163 Kontrollera mot PDF
nerna som skall göra det lättare att uppnå de ekonomiska balanskraven med
realistiska krav på produktivitetsförbättringar. Enligt Miljöpartiet kommer
en utebliven höjning åren 1997 och 1998 av egenavgifterna, ett brutet tak i
socialförsäkringarna redan år 1997 och en arbetstidsförkortning till 35 tim
-mar att ge kommunsektorn förbättrade ekonomiska förutsättningar med ca 2
miljarder kronor 1997, 4,7 miljarder kronor 1998 och 7 miljarder kronor
1999 jämfört med regeringens förslag. Om hälften av detta utrymme används
för att förbättra det ekonomiska resultatet kan återstoden användas för att
dämpa neddragningen av konsumtionen med knappt 2 procentenheter totalt
under treårsperioden. Detta skulle, säger motionärerna, leda till att ca 20
000 jobb utöver dem som tillkommer genom arbetstidsförkortningen kan räddas
kvar i kommuner och landsting jämfört med regeringens förslag.
Finansutskottet delar regeringens principiella grundsyn att de offentliga
verksamheterna i kommuner och landsting skall prioriteras framför transfere
-ringar och statlig verksamhet. Verksamheter som barnomsorg, skola, sjuk-
vård och äldreomsorg måste enligt utskottet värnas och utvecklas även i
tider med knappa ekonomiska resurser.
Den överenskommelse om den kommunala ekonomin som har träffats mellan
regeringen och de två kommunförbunden har som övergripande syfte att skapa
stabila spelregler för de kommande årens verksamhet. Utskottet ser för sin
del mycket positivt på uppgörelsen. Genom överenskommelsen har
förutsättningar skapats att utifrån kraven på en stabilisering av de
offentliga finanserna även fortsättningsvis upprätthålla en kommunal
verksamhet av rimligt god kvalitet. Det är ett bra exempel på konstruktiv
samverkan mellan stat och kommun för att uppnå gemensamma mål.
Vad gäller det kommunala rationaliseringsarbete som beskrivs i motion Fi81
(mp) vill utskottet framhålla att det är angeläget att effektiviseringsar-
betet fortsätter. Staten kan bidra till detta bl.a. genom att se över sin
regel-givning gentemot kommuner och landsting och i det sammanhanget pröva
om förändringar kan göras av de statliga åläggandena gentemot kommun-
sektorn. Ett sådant arbete pågår också såsom framgår av propositionen.
Arbetet i kommuner och landsting med olika alternativa driftsformer, t.ex.
kooperativa lösningar, kan också behöva intensifieras. Utskottet kan emel-
lertid inte tillstyrka de finansieringslösningar som motionärerna för fram,
t.ex. när det gäller förslaget att ändra besluten om avdragsgilla
egenavgifter i socialförsäkringarna. Motion Fi81 (mp) yrkande 52 avstyrks
av utskottet.
avsnitt 164 Kontrollera mot PDF
Utskottet kan inte ställa sig bakom de utgångspunkter för en s.k. avregle-
ring av kommunsektorn som kommer till uttryck i motion Fi78 (m). Att på
sikt t.ex. drastiskt förändra villkoren för barnomsorgsverksamheten kommer
enligt utskottet att få oacceptabla fördelningspolitiska konsekvenser. Där-
emot ställer sig utskottet som ovan anförts positivt till att ta bort
onödiga statliga regler som styr kommunal verksamhet och som gör det
svårare att göra lokala avvägningar. Tvärtemot vad som hävdas i motionen
pågår ett avregleringsarbete i samarbete mellan regeringen och
kommunförbunden. Det är enligt utskottet väsentligt med ett kontinuerligt
förnyelsearbete i kommuner och landsting och att staten på olika sätt
bidrar därtill. Detta är viktigt av såväl ekonomiska skäl som ur
självstyrelsesynpunkt.
I motsats till motionärerna gör utskottet således åtskillnad mellan avregle
-ring och avveckling. I motionen ställs långtgående krav på att de
kommunala bolagen skall försäljas och avvecklas. Att motionärerna inte är
främmande för ingripande statliga regleringar av den kommunala verksamheten
framgår av att lagstiftning enligt motionen måste tillgripas om, som det
heter, kom-munerna visar oförmåga att avveckla sin affärsverksamhet.
Utskottet delar inte den syn på kommunala bolag som kommer till uttryck i
motion Fi78 (m). Motionens yrkanden 8 och 9 bör avslås av riksdagen.
Utskottet kan i långa stycken instämma i det som anförs i motion Fi81 (v)
om betydelsen ur välfärdssynpunkt av en väl utbyggd och effektiv kommu-nal
verksamhet. Det är för att slå vakt om de kommunala kärnverksamheter-na som
besparingar i första hand bör träffa transfereringssystemen och den
statliga verksamheten. Enligt utskottets mening är den avvägning av den
kommunala sektorns ekonomiska utrymme som gjorts i propositionen rimlig mot
bakgrund av nuvarande statsfinansiella situation. Det är också i det
sammanhanget man skall se överenskommelsen mellan regeringen och före-
trädarna för Kommun- och Landstingsförbunden. Utskottet kan inte tillstyrka
den kommunala expansion som förespråkas av Vänsterpartiet.
I motionen uttrycks farhågor för att ytterligare arbetstillfällen med den
förda politiken riskerar att gå förlorade inom den kommunala sektorn. Ut-
skottet vill i sammanhanget särskilt peka på att den ingångna överenskom-
melsen mellan stat och kommun innebär goda förutsättningar för att möjli-
gaste mån undvika uppsägningar av fast anställd kommunal personal. Det är
också utskottets övertygelse att saneringen av den offentliga ekonomin bi-
drar till en samhällsekonomiskt nödvändig tillväxt av ekonomin. Detta kan i
avsnitt 165 Kontrollera mot PDF
sin tur komma kommunsektorn till godo i form av ökade skatteinkomster och
minskade kostnader för arbetslösheten.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi78 (m) yrkandena 8 och 9,
Fi80 (v) yrkande 8 och Fi81 (mp) yrkande 52.
Skatteinkomsternas och statsbidragens utveckling
I propositionen anger regeringen vissa riktlinjer för utvecklingen av skat-
teinkomster och statsbidrag för de närmaste åren. Riktlinjerna innebär att
de generella statsbidragen till kommuner och landsting för åren 1997 och
1998 bör vara nominellt oförändrade i förhållande till 1996 års bidrag, med
un-dantag för regleringar enligt finansieringsprincipen.
Nya och ändrade regler, utöver vad som omfattas av 118-miljarders-
programmet för sanering av de offentliga finanserna, bör därutöver under
åren 1997 och 1998 regleras ekonomiskt om de påverkar kommunsektorns
skatteinkomster eller det kommunala utgiftstrycket. Regeringen uttalar
också att de generella statsbidragen utifrån nuvarande förutsättningar bör
vara nominellt oförändrade även för år 1999.
Ett slutligt förslag till statsbidragsnivå för år 1997 kommer att lämnas i
höstens budgetproposition. De föreslagna generella statsbidragen till kom-
muner och landsting kommer då bl.a. att innefatta en reglering till följd
av ett i vårpropositionen förordat system för kompensation avseende
lärarpensio-ner. Förslaget innebär att statsbidraget till kommuner skall
ökas med 1 320 miljoner kronor för år 1997 och statsbidraget till landsting
ökas med 80 miljoner kronor för samma år.
I motion Fi78 (m) tas frågan om det nu gällande bidrags- och utjämningssy-
stemet upp. Motionärerna hävdar att den omläggning som beslutades av
riksdagen hösten 1995 skedde i strid med den svenska grundlagens bestäm-
melser. Principen skall vara att det som tas upp i skatt lokalt för lokala
upp-gifter i enlighet med regeringsformen skall gå till fullgörandet av
uppgifter i den egna kommunen. Tanken bakom ett inomkommunalt system leder
enligt motionärerna i förlängningen till att den kommunala
beskattningsrätten slopas och ersätts med ett renodlat statligt
fördelningssystem. I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär
ett grundlagsenligt statsbidrags-sy-stem från den 1 januari 1997.
Konstitutionsutskottet anser i sitt yttrande (KU10y) att kravet i motion
Fi78 (m) bygger på den felaktiga förutsättningen att det nuvarande
statsbidragssy-stemet skulle vara grundlagsstridigt. Frågan prövades
grundligt i samband med införandet av det nya systemet hösten 1995.
Förslaget hade utformats med ledning av konstitutionsutskottets yttrande
över ett tidigare förslag våren 1995 (1994/95:KU6y). Lagrådet fann vid sin
avsnitt 166 Kontrollera mot PDF
granskning av det nya förslaget att det väl anslöt till tidigare
lagstiftning om kommunal skatteut-jämning och att förslaget kunde sägas ge
uttryck för en konstitutionell praxis som utvecklats till utfyllnad av
grundlagsregleringen. Konstitutionsutskottet konstaterar sammanfattningsvis
att någon omprövning av det nuvarande statsbidragssystemet utifrån
konstitutionella utgångspunkter således inte behöver ske.
Finansutskottet har redan i samband med behandlingen av utgiftstaket och
fördelningen på utgiftsområden tillstyrkt att statsbidragen för åren 1997
och 1998 skall vara nominellt oförändrade i förhållande till 1996 års
bidrag. Utskottet ställer sig också bakom det som regeringen i
propositionen anför angående ekonomiska regleringar till följd av
förändringar åren 1997 och 1998 som påverkar kommunsektorns skatteinkomster
och det kommunal utgiftstrycket. Såväl frågan om nivån på de generella
statsbidragen som frågan om ekonomiska regleringar mellan staten och
kommunsektorn ingår som delar i den överenskommelse som regeringen slutit
med företrädare för Kommun- och Landstingsförbunden.
Utskottet vill med anledning av vad som i motion Fi78 (m) sägs om det
nuvarande bidrags- och utjämningssystemet och dess förhållande till grund-
lagsbestämmelserna hänvisa till det som konstitutionsutskottet anför i ären
-det. Konstitutionsutskottet framhåller att kravet i motionen bygger på den
felaktiga förutsättningen att nuvarande statsbidragssystem skulle vara
grundlagsstridigt. Mot bakgrund av att motionärerna tidigare fäst avgörande
betydelse vid Lagrådets bedömning av dessa frågor vill finansutskottet
erinra om att Lagrådet godtagit den gällande regleringen. Finansutskottet
anser för sin del att systemets grundlagsenlighet är ställd utom allt
tvivel. Finansut-skottet delar konstitutionsutskottets syn att någon
omprövning av det nuva-rande statsbidragssystemet från konstitutionella
utgångspunkter inte behövs. Med hänvisning därtill avstyrker utskottet
motion Fi78 (m) yrkande 10.
Minskning i särskilda fall av det generella statsbidraget till kommuner och
landsting åren 1997 och 1998
I propositionen aviseras ett kommande lagförslag som innebär att om en
kommun eller ett landsting fastställer en högre skattesats för åren 1997
eller 1998 än den som gällde för år 1996 skall det generella statsbidraget
till kommunen respektive landstinget minskas med ett belopp som motsvarar
hälften av de ökade skatteinkomster som följer av skattehöjningen. Undantag
från statsbidragsminskningen avses enligt vad som anges i propositionen
medges för de kommuner vilkas skattekraft för år 1993 översteg garantini-
avsnitt 167 Kontrollera mot PDF
vån i det statliga utjämningsbidraget, dvs. Danderyd, Lidingö och Täby.
Undantag skall också göras för sådana fall då ändringen av skattesatsen
görs till följd av att uppgifter fördelas om mellan kommuner och landsting.
Rege-ringens förslag kommer att föreläggas riksdagen efter det att Lagrådet
hörts.
I motion Fi81 (mp) avvisas tankarna på sanktioner mot de kommuner och
landsting som höjer sin skatt åren 1997 eller 1998 av såväl principiella
som ekonomiska skäl. Förslaget innebär i praktiken ett allvarligt ingrepp i
det kommunala självbestämmandet. Sådana ingrepp bör bara ses som en
yttersta nödfallsåtgärd om det föreligger reella hot för att kommunerna
genom okon-trollerade skattehöjningar riskerar att allvarligt skada den
totala samhälls-ekonomin.
Alla kommun- och landstingspolitiker är enligt motionärerna väl medvetna om
det pressade ekonomiska läget för kommuninnevånarna och kommer därför i det
längsta att undvika skattehöjningar. Eventuella höjningar kom-mer under
alla förhållanden att bli mycket små, särskilt om de lättnader för
kommunsektorn som Miljöpartiet föreslagit genomförs. Detta är ett pris som
får accepteras, sägs det, för att bevara kommunernas självbestämmande och
ge ett nödvändigt andrum till de allra hårdast utsatta kommunerna och
landstingen.
Även Vänsterpartiet ställer sig i sin motion Fi80 avvisande till tankarna
på att bestraffa enskilda kommuner som höjer skatten med nedskurna statsbi-
drag, dock utan att något särskilt yrkande framställs. Enligt motion Fi78 (
m) liknar regeringens kommande förslag till spärr mot kommunala skattehöj-
ningar den modell som Moderata samlingspartiet tidigare föreslagit. Detta
noteras med tillfredsställelse, även om åtgärderna sker med ett par års
onödig fördröjning.
Konstitutionsutskottet noterar i sitt yttrande (KU10y) att regeringen
informe-rat riksdagen om kommande lagförslag med åtgärder mot kommuner och
landsting som höjer skatten och att invändningar motionsvis har framförts
mot det aviserade förslaget. Konstitutionsutskottet finner för sin del inte
anledning att ta ställning till dessa förslag innan ett utformat lagförslag
före-ligger.
Finansutskottet anser det vara av stor vikt att kommunalskatterna inte höjs
och att åtgärder vidtas för att motverka detta. Utskottet noterar därför
med stor tillfredsställelse att de två kommunförbunden i den
överenskommelse som träffats med regeringen utfäst sig att verka för att
skatterna inte höjs i kommuner och landsting inför åren 1997 och 1998.
Utskottet anser i likhet med konstitutionsutskottet att det inte nu finns
skäl att ta ställning till det i propositionen aviserade lagförslaget med
avsnitt 168 Kontrollera mot PDF
åtgärder mot de kommuner och landsting som höjer skatten åren 1997 eller
1998. Utskottet avstyrker därför motion Fi81 (mp) yrkande 51.
Regeländringar vid beräkning av preliminära kommunalskatte-medel
I propositionen föreslås att de uppräkningsfaktorer som ligger till grund
för beräkningen av preliminära kommunalskattemedel skall fastställas senast
i september månad året före det år då de preliminära kommunalskattemedlen
utbetalas. Med kommunalskattemedel avses i detta sammanhang även lands-
tingsskattemedel. SCB skall senast den 1 oktober lämna uppgifter till varje
kommun och landsting om preliminära utjämningsbidrag och utjämningsav-
gifter för det kommande året.
Enligt nuvarande regler fastställs uppräkningsfaktorerna för nästkomman-de
år senast den 20 december och de preliminära senast den 15 augusti. Med de
föreslagna förändringarna kommer det inte längre att finnas något behov av
att beräkna preliminära uppräkningsfaktorer. Det slutliga taxeringsutfallet
skall även i fortsättningen ligga till grund för de definitiva
beräkningarna av statsbidrag samt för beräkningarna av preliminära
kommunalskattemedel för nästkommande år.
Förslagen innebär ändringar i lagen (1965:269) med särskilda bestämmel-ser
om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt m.m., lagen (1995:1515
) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting samt lagen (1995:1516) om
utjämningsavgift för kommuner och landsting. Regelföränd-ringarna föreslås
träda i kraft den 1 juli 1996. Förslagen återfinns i bilaga 1 till
betänkandet.
Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag om en tidigareläggning
av fastställandetidpunkten för uppräkningsfaktorerna med hänsyn till att
kom-muner och landsting därigenom ges stabilare budgetförutsättningar.
Kommunal ekonomi i balans
I propositionen anmäler regeringen ett kommande förslag om att i kommu-
nallagen (1990:900) införa ett krav på att de kommunala budgetarna varje år
skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Överstiger kostna
-derna intäkterna för räkenskapsåret bör detta regleras under de närmaste
två åren efter det att underskottet uppkom. Den ekonomiska belastningen
till följd av de kommunala avtalspensionerna bör omfattas av balanskravet,
och då enligt den så kallade blandade modellen. Med denna modell skall kom-
muner och landsting i resultaträkningen beakta dels kostnaderna för sådana
pensionsförmåner som intjänats efter en bestämd tidpunkt, dels
utbetalningar för förmåner som har intjänats före denna tidpunkt.
Enligt propositionen bör balanskravet införas fr.o.m. år 1999 för kommuner-
na och fr.o.m. år 2000 för landstingen. I samband med att förslaget till
avsnitt 169 Kontrollera mot PDF
lagre-glering av balanskravet föreläggs riksdagen under hösten 1996 avser
rege-ringen även att presentera ett förslag till en kommunal
redovisningslag lik-som ett nytt oberoende organ med uppgift att utveckla
god redovisningssed inom kommunsektorn.
Enligt motion Fi78 (m) är det av regeringen aviserade balanskravet en
tydlig förbättring av dagens regler. Tidigare har sagts att detta krav
skulle införas redan fr.o.m. år 1997. Det finns enligt motionärerna ingen
anledning att skjuta på ikraftträdandet. Det kan uppfattas som om
regeringen ställer lägre krav på budgetdisciplin för kommunsektorn än för
staten och socialförsäk-ringssektorn. En fördröjning kan innebära att
nödvändiga och riktiga struk-turförändringar i den kommunala verksamheten
kan komma att fördröjas och/eller att den kommunala ekonomin försämras med
obalans i de offentli-ga finanserna som följd.
Konstitutionsutskottet noterar i sitt yttrande (KU10y) att regeringen
informe-rat riksdagen om ett kommande lagförslag om skärpta krav på
balanserade kommunala budgetar och att vissa invändningar motionsvägen
förts fram. Konstitutionsutskottet har för sin del inte funnit anledning
att ta ställning i frågan innan ett utformat lagförslag föreligger.
Finansutskottet vill hänvisa till vad utskottet tidigare anfört om
utgiftstak för den offentliga sektorn och behovet att få kontroll över den
offentliga utgifts-utvecklingen. Det är i det sammanhanget som kravet på
balans i de kommu-nala budgetarna skall ses. Utskottet konstaterar att
regeringens förord för att balanskravet skall gälla fr.o.m. år 1999 för
kommunerna och fr.o.m. år 2000 för landstingen bygger på den träffade
överenskommelsen mellan regeringen och kommunförbunden om den komunala
ekonomin. Utskottet delar rege-ringens bedömning att det är angeläget att
ge alla kommuner och landsting en rimlig tid för att anpassa sig till de
nya kraven. I likhet med konstitutions-utskottet avvaktar finansutskottet
med att ta ställning i lagstiftningsfrågan till dess ett konkret förslag
har presenterats för riksdagen. Med det anförda avstyrker utskottet motion
Fi78 (m) yrkande 11.
Ekonomiska regleringar mellan staten och de kyrkliga kommunerna år 1997
I propositionen föreslås att de kyrkliga kommunernas skattemedelsfordran
vid ingången av år 1997 skall minskas med 1,7 % med avseende på ändring-ar
som har påverkat det kommunala skatteunderlaget. Därutöver skall
skattemedelsfordran minskas med 4 % som ersättning till staten för admi-
nistrationen av församlingsskatten. De föreslagna förändringarna skall
enligt propositionen regleras i en lag med särskilda bestämmelser om
avsnitt 170 Kontrollera mot PDF
utbetalning av skattemedel år 1997. Förslaget återfinns i bilaga 1 till
betänkandet.
Finansutskottet tillstyrker det i propositionen framlagda förslaget till
lag med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1997.
Reglering av kompensation för avtalspensioner till lärare m.fl.
I propositionen begär regeringen riksdagens godkännande av ett nytt system
för att kompensera kommuner och landsting för pensioner och andra trygg-
hetsförmåner till lärare, skolledare och syokonsulenter. Den nuvarande pro-
visoriska regleringen som gällt fr.o.m. år 1991 förlängs till att gälla
till ut-gången av år 1996. Fr.o.m. år 1997 skall motsvarande kompensation
scha-bloniseras och inkluderas i de generella statsbidragen. Fr.o.m. år
1997 ökas således det generella statsbidraget till kommunerna med 1 320
miljoner kronor och ökar under perioden fram till år 2005 successivt till 2
570 miljo-ner kronor då man nått den beräknade långsiktiga utgiftsnivån.
Det generella statsbidraget till landstingen ökas fr.o.m. år 1997 med 80
miljoner kronor årligen.
Finansutskottet noterar att förslaget bygger på en överenskommelse med
Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet. Det är enligt utskottet
tillfredsställande att statens ersättning för lärarpensioner m.m. nu skall
beta-las inom ramen för det generella bidragssystemet och att kommuner och
landsting därmed får ta det fulla arbetsgivaransvaret för de aktuella
grupper-na. Utskottet tillstyrker således förslaget i propositionen.
Tilläggsbudget för budgetåret 1995/96
Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår på
tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomster samt ändra och anvisa
nya anslag. I vårpropositionen (s. 144-170) redovisas de ytterligare föränd
-ringar av gällande statsbudget som nu kan överblickas. I detta betänkande
behandlas därutöver även förslag på Utbildningsdepartementets område som
regeringen lade i proposition 105 och som riksdagen ännu inte behandlat.
Regeringen har tidigare uttalat att utgiftsökningar och inkomstminskningar
skall vara fullt finansierade genom samtidigt beslutade utgiftssänkningar
eller inkomstökningar (prop. 1994/95:100 bil. 1).
Tabell 8 Budgetändringar 1995/96, statsutgifterna
1 000-tal kronor
Utgiftsanslag
Statsbudgeten 940 010 749
Tilläggsbudget (FiU8) + 40 603 000
Proposition 105 +2 099 237
Vårpropositionen -1 300 676
Övriga propositioner (prop. 106 och 128) + 29 000
Tabell 9 Budgetändringar 1995/96, statsinkomsterna
1 000-tal kronor
Inkomster
Statsbudgeten 723 053 268
Tilläggsbudget (FiU8) + 40 245 000
Tabellerna 8 och 9 visar de förändringar som regeringen hittills har
avsnitt 171 Kontrollera mot PDF
föreslagit för statsutgifterna och statsinkomsterna under innevarande
budgetår.
De under hösten beslutade utgifterna för innevarande budgetår uppgick till
ca 40,6 miljarder kronor, medan inkomstförstärkningen stannade vid ca 40,2
miljarder kronor (se bet. 1995/96:FiU8). Av dessa förändringar hänför sig
huvuddelen till proposition 64 om generellt statsbidrag och utjämningsbi-
drag till kommuner och landsting. Nettobelastningen beräknades i proposi-
tionen bli 358 miljoner kronor.
I proposition 105 om förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för bud
-getåret 1995/96 föreslogs ytterligare anslag med ca 2 miljarder kronor. Hu
-vuddelen av dessa medel, drygt 1,6 miljarder kronor, avsåg tillfälliga ar-
betsmarknadspolitiska medel inom utbildningsområdet för läsåret 1996/97. I
denna proposition föreslogs inga ändringar beträffande statsbudgetens in-
komster.
Det förslag till tilläggsbudget för budgetåret 1995/96 som presenteras i
vårpropositionen innebär en nettoökning på omkring 2 miljarder kronor.
Finansieringen sker i huvudsak inom respektive departementsområde med
undantag för de utbildningssatsningar som föreslås. Dessa finansieras genom
vissa regelförändringar inom Arbetsmarknadsdepartementets verksamhets-
område.
Totalt föreslås i vårpropositionen på tilläggsbudget till statsbudgeten ut-
giftsökningar på omkring 2,0 miljarder kronor och utgiftsminskningar på ca
3,3 miljarder kronor. Regeringens förslag innebär således att budgeten för
innevarande år minskas med omkring 1,3 miljarder kronor.
Sammantaget har ändringar på tilläggsbudget under innevarande budgetår
inneburit en nettobelastning om ca 1,2 miljarder kronor.
För att bibehålla förtroendet för de offentliga finanserna anser
finansutskot-tet, i likhet med vad regeringen tidigare uttalat, att det är
en viktig princip att utgiftsökningar och inkomstminskningar skall vara
fullt finansierade genom samtidigt beslutade utgiftssänkningar eller
inkomstökningar. De principer som gäller för den nya budgetberedningen i
riksdagen, med krav på priorite-ringar, är även tillämpliga på beredningen
av förslag till tilläggsbudget.
Försvarsdepartementet (fjärde huvudtiteln)
Anslagen Försvarsmakten (A 1), Statens försvarshistoriska museer (G 1) och
Flygtekniska försöksanstalten (G 6)
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för Försvarsmaktens verk-
samhet uppfört ett ramanslag på 59 260 534 000 kr.
I propositionen (s. 147-148) erinrar regeringen om att den i samband med
övergången från tidigare budgetårsindelning till kalenderbudgetår överförde
3 288 094 000 kr från budgetåret 1997 till det med ett halvår förlängda bud
avsnitt 172 Kontrollera mot PDF
-getåret 1995/96. Skälet till detta var att möta det över året ojämnt
fördelade behovet av betalningsmedel. Medelsbehovet är normalt större under
hösten än under våren. Regeringen anmäler nu att medelsbehovet för
budgetåret 1995/96 förändrats på grund av bl.a. leveransförseningar. De
till budgetåret 1995/96 nyss nämnda budgeterade medlen - 3 288 094 000 kr -
föreslås i stället budgeteras till budgetåret 1997. Anslaget A 1
Försvarsmakten mins-kas med motsvarande belopp innevarande budgetår. Som
framgår i det föl-jande föreslår regeringen att anslaget skall minska med
ytterligare 7 000 000 kr innevarande budgetår för att finansiera
resursförstärkningar inom För-svarsdepartementets verksamhetsområde.
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för Statens försvarshistoris
-ka museers verksamhet uppfört ett ramanslag på 68 201 000 kr.
Regeringen föreslår att detta anslag tillförs 2 000 000 kr på
tilläggsbudget för att täcka ökade kapitalkostnader som uppstått efter
ombyggnader i de försvarshistoriska museerna och därmed sammanhängande
investeringar i basutställningar.
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för Flygtekniska försöksan-
staltens verksamhet uppfört ett ramanslag på 30 244 000 kr.
Regeringen anmäler behov av ytterligare investeringar i Flygtekniska för-
söksanstaltens vindtunnlar under innevarande budgetår. Eftersom det inte är
möjligt att inom den tilldelade anslagsramen finansiera de ökade kapital-
kostnaderna föreslår regeringen att anslaget på tilläggsbudget tillförs 5
000 000 kr.
Regeringen förordar att nämnda utgiftsökningar under anslagen G 1 Sta-tens
försvarshistoriska museer och G 6 Flygtekniska försöksanstalten finan-
sieras genom att anslaget till Försvarsmakten minskas med motsvarande
belopp. Totalt föreslås därmed att anslaget A 1 Försvarsmakten för inneva-
rande budgetår minskas med 3 295 094 000 kr.
Miljöpartiet de gröna framhåller i motion Fi81 att med hänsyn till det
statsfi-nansiella läget är ytterligare 2 miljoner kronor till Statens
försvarshistoriska museer och ytterligare 5 miljoner kronor till
Flygtekniska försöksanstalten inte försvarbara utgiftsökningar. I motionen
yrkas avslag på regeringens förslag (yrkande 39 respektive yrkande 40).
Försvarsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (FöU6y) regeringens förslag
på tilläggsbudget inom Försvarsdepartementets område. Försvarsutskottet
yttrar sig inte över motionen.
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag att på tilläggsbudget
minska anslaget till Försvarsmakten.
Genom minskningen skapas ett utrymme för att finansiera vissa utgiftsök-
ningar på tilläggsbudget. Utskottet tillstyrker att medel anvisas till
avsnitt 173 Kontrollera mot PDF
Statens försvarshistoriska museer enligt förslaget i propositionen. Motion
Fi81 (mp) yrkande 39 avstyrks.
Vidare tillstyrks regeringens förslag att anvisa medel på tilläggsbudget
till Flygtekniska försöksanstalten. Därmed avstyrks motion Fi81 (mp)
yrkande 40.
Socialdepartementet (femte huvudtiteln)
Anslaget Sjukvårdsförmåner m.m. (B 2) - Läkemedelsförmånen
I propositionen (s. 149-150) föreslås att egenkostnadstaket i högkostnads-
skyddet för öppen sjukvård och prisnedsatta läkemedel skall höjas den 1
juli 1996 från lägst 1 800 kr till lägst 2 500 kr.
Sjukförsäkringens kostnader för läkemedelsförmånen har ökat mycket snabbt
under senare år. Av denna anledning genomfördes förra året en kraf-tig
höjning av egenavgifterna för prisnedsatta läkemedel. Av propositionen
framgår att åtgärden inte fick avsedd besparingseffekt beroende på att hög-
kostnadsskyddet har en kostnadsdrivande effekt, eftersom de som når denna
gräns inte behöver betala för prisnedsatta läkemedel. Detta medför även
negativa kostnadseffekter för sjukvårdshuvudmännen i form av fler avgifts-
fria besök i den öppna vården.
Det är därför enligt regeringens bedömning motiverat att vidta åtgärder för
att motverka kostnadsutvecklingen. I avvaktan på den planerade ändringen av
förmånssystemet nästa år anser regeringen att detta bäst uppnås om hög-
kostnadsskyddet höjs till 2 500 kr för en 12-månadersperiod.
Höjningen, som kräver en lagändring, beräknas minska försäkringens
kostnader med 370 miljoner kronor per år. Höjningen väntas också leda till
att sjukvårdshuvudmännens inkomster från patientavgifter ökar med ca 250
miljoner kronor på helårsbasis. För innevarande budgetår beräknas förslaget
minska belastningen på anslaget med 185 miljoner kronor, motsvarande halva
årseffekten.
I propositionen lägger regeringen fram ett förslag till ändring i lagen (
1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m. Regeringens lag-
förslag återges i bilaga 1.
Den föreslagna höjningen av högkostnadsskyddet avvisas av fem partier.
I motion Fi88 av Gullan Lindblad m.fl. begär Moderata samlingspartiet att
förslaget avslås (yrkande 1). Motionärerna föreslår i stället att höjningen
den 1 juli 1996 begränsas till 1 900 kr (yrkande 2). Partiet kan därefter
tänka sig att högkostnadsskyddet höjs med 100 kr/år till nivån 2 100 kr.
I motion Fi79 föreslår Folkpartiet liberalerna att höjningen begränsas till
2 000 kr och att taket delas upp i två separata högkostnadsskydd i enlighet
med vad kommittén om hälso- och sjukvårdens finansiering och organisation (
HSU 2000) föreslagit i ett delbetänkande (SOU 1995:122). Den övre grän-sen
avsnitt 174 Kontrollera mot PDF
i bägge systemen skall enligt motionärerna vara 1 000 kr per person och år
(yrkande 13).
Samma förslag framför Folkpartiet liberalerna också i motion Fi97 av Barbro
Westerholm m.fl. I denna motion begärs också att man utreder idén om ett
totalt högkostnadsskydd som även inkluderar andra kostnader än de för
läkemedel och läkarbesök (yrkande 3).
Även Vänsterpartiet begär i motion Fi80 avslag på den föreslagna höj-ningen
(yrkande 12).
I motion Fi81 avvisas förslaget också av Miljöpartiet de gröna (yrkande 32)
.
Detsamma gör Kristdemokraterna i motion Fi82 (yrkande 2).
Socialutskottet noterar i sitt yttrande (SoU7y) att regeringen har för
avsikt att till hösten lägga fram förslag om ett nytt subventionssystem för
läkemedels-förmåner vilket är avsett att träda i kraft den 1 januari 1997.
Förslaget kom-mer att grundas på det delbetänkande som HSU 2000 har lagt
fram. Mot denna bakgrund anser socialutskottet att det nu vore bättre att
välja ett annat sätt att spara motsvarande belopp än att höja
högkostnadsskyddet till 2 500 kr per år. T.ex. kan vissa principer från HSU
:s förslag tillämpas, vilket enligt socialutskottets mening skulle innebära
en större rättvisa i besparingen. En sådan lösning medför därtill en bättre
kontinuitet i läkemedelsförmånen sett utifrån den enskildes situation,
anser socialutskottet.
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Vänsterpartiet, Miljö-
partiet de gröna samt Kristdemokraterna har i avvikande meningar var för
sig redovisat en annan uppfattning.
Socialförsäkringsutskottet erinrar i sitt yttrande (SfU5y) om att
sjukförsäk-ringens kostnader för läkemedelsförmånen har ökat i allt
snabbare takt under senare år. Orsakerna härtill är flera. Bl.a. har nya
och dyrare läkemedel ersatt äldre och billigare. Detta kan, påpekar
socialförsäkringsutskottet, också ha positiva effekter eftersom bättre
läkemedel kan ge ökad livskvalitet och kortare sjukskrivningstider, vilket
också innebär en samhällsekonomisk vinst. En annan orsak kan vara att
förmånssystemets konstruktion i sig är kostnadsdrivande. Den 1 juli 1995
höjdes egenavgifterna i läkemedelsför-månen kraftigt, men enligt vad
socialförsäkringsutskottet erfarit gav denna åtgärd i praktiken nästan
ingen besparing. Det berodde bl.a. på att läkemedel hamstrades kraftigt
innan ändringen trädde i kraft, men också på att de höjda egenavgifterna
medförde att allt fler uppnådde högkostnadsskyddet. Av
Riksförsäkringsverkets statistik för oktober 1995 framgår att försäkringens
kostnader för läkemedel uttagna med frikort ökat med 30 % på ett år. Enligt
socialförsäkringsutskottets mening tyder detta på att det fordras en
avsnitt 175 Kontrollera mot PDF
relativt stor höjning av högkostnadsskyddet om man vill uppnå ytterligare
bespa-ringar redan i år.
Socialförsäkringsutskottet erinrar om att regeringen har för avsikt att
redan i höst lägga fram förslag om ändrade läkemedelsförmåner. Socialförsäk
-ringsutskottet hänvisar också till vad socialutskottet framhållit i frågan
. Socialförsäkringsutskottet har mot denna bakgrund sökt efter en
alternativ lösning som ger motsvarande besparing.
För att få en bättre fördelningspolitisk prägel på besparingen om 185 mil-
joner kronor föreslår socialförsäkringsutskottet att egenavgifterna för
läke-medel höjs från nuvarande 160 kr till 170 kr för det först inköpta
läkemedlet och från nuvarande 60 kr till 70 kr för varje ytterligare
samtidigt inköpt läkemedel. Därmed kan höjningen av högkostnadsskyddet
begränsas och nivån på detta bestämmas till 2 200 kr per år.
De i detta sammanhang återgivna motionerna avstyrks av socialförsäk-
ringsutskottet i den mån de inte tillgodoses med vad utskottet föreslagit.
Moderata samlingspartiet och Folkpartiet liberalerna har var för sig redo-
visat en annan uppfattning än utskottsmajoriteten i denna fråga, medan
Vänsterpartiet, Miljöpartiet de gröna och Kristdemokraterna har fogat en
gemensam avvikande mening till socialförsäkringsutskottets yttrande.
Finansutskottet vill i denna fråga framhålla följande. Utskottet har
tidigare i detta betänkande tillstyrkt regeringens förslag till preliminärt
beräknade nivåer för de olika utgiftsområdena. På förslag av
socialutskottet har fi-nansutskottet därvid ställt sig bakom de ramnivåer
som regeringen prelimi-närt ansett bör gälla under de närmaste tre åren för
utgiftsområde 9 Hälso-vård, sjukvård och social omvårdnad. Regeringens
ramförslag förutsätter bl.a. att den föreslagna höjningen av
högkostnadsskyddet genomförs, vilket väntas leda till att försäkringens
kostnader begränsas med 370 miljoner kronor per år. För innevarande
budgetår leder detta till att belastningen på anslaget väntas minska med
185 miljoner kronor.
Socialförsäkringsutskottet förordar nu att höjningen av högkostnadsskyd-det
begränsas till 400 kr, dvs. till ett 300 kr lägre belopp än vad regeringen
föreslagit. Å andra sidan föreslår socialförsäkringsutskottet även att
egenav-giften för varje inköpt läkemedel höjs med 10 kr. En mindre del av
höjning-en av högkostnadsskyddet skall alltså ersättas av en höjning av
egenavgiften för läkemedel på samma sätt som genomfördes för ett år sedan,
då bespa-ringseffekten i praktiken uteblev trots att egenavgiften för varje
inköpt läke-medel höjdes med 25 kr.
Den nu mer begränsade höjningen av styckeavgiften skapar emellertid, enligt
avsnitt 176 Kontrollera mot PDF
finansutskottets bedömning, inte samma incitament till hamstring som för
ett år sedan. Dessutom kommer denna gång även nivån på högkostnads-skyddet
att höjas, vilket likaledes talar för ett bättre genomslag. Osäkerheten om
de beteende-effekter som förändringen kortsiktigt kan ge upphov till är
emellertid betydande.
Finansutskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen för att
bilda sig en uppfattning om vilket genomslag som höjningen av egenavgifter
får. Skulle det därvid visa sig att besparingen inte når den omfattning som
behövs, kan detta beaktas vid utformningen av det förslag till nytt subven-
tionssystem för läkemedelsförmåner som regeringen har aviserat att den
skall lägga fram kommande höst.
Mot denna bakgrund tillstyrker finansutskottet den av socialförsäkringsut-
skottet föreslagna höjningen.
Finansutskottets förslag till lag om ändring i lagen (1981:49) om begräns-
ning av läkemedelskostnader, m.m. framgår av bilaga 2.
Vad beträffar de i sammanhanget aktuella motionerna har finansutskottet
ingen annan uppfattning än socialförsäkringsutskottet. Även finansutskottet
avstyrker således motionerna Fi79 (fp) yrkande 13, Fi80 (v) yrkande 12,
Fi81 (mp) yrkande 32, Fi82 (kds) yrkande 2, Fi88 (m) yrkandena 1 och 2 och
Fi97 (fp) yrkande 3.
Anslaget Sjukvårdsförmåner m.m. (B 2) - Tandvårdsförsäkringen
I propositionen (s. 150) anmäler regeringen att en reviderad tandvårdstaxa
kommer att införas den 1 oktober 1996. Då slopas också ersättningen från
försäkringen för ädla metaller i tandtekniska arbeten.
Regeringen avser dessutom att tillsätta en arbetsgrupp som skall ges i
uppgift att utarbeta ett förslag till ny tandvårdsförsäkring, vilken fr.o.m
. 1998 endast skall ge ekonomiskt stöd till vissa s.k. särskilda
patientgrupper i samhället.
Den i höst förestående ändringen av tandvårdstaxan kommer i princip att
utgå från det förslag som regeringen tidigare redovisat i proposition 1995/
96:119, vilken återkallades då den inte bedömdes få tillräckligt stöd i
riksdagen. Den nuvarande förteckningen över behandlingsåtgärder kommer att
ändras. Alla tjänster, inklusive tandtekniskt arbete och allt material som
är hänförligt till en viss behandlingsåtgärd, kommer därvid att samlas
under en åtgärdsrubrik med ett arvode. Självrisken på 700 kr behålls och
ersätt-ningen från försäkringen skall täcka 35 % av behandlingskostnaden
upp t.o.m. 13 500 kr då ett särskilt högkostnadsskydd inträder med 70-
procentig ersättning.
Den 1 oktober 1996 kommer också ersättningen för ädla metaller i tand-
tekniska arbeten att avskaffas.
Ändringarna väntas minska belastningen på försäkringen med 350 miljo-ner
avsnitt 177 Kontrollera mot PDF
kronor per år. För innevarande budgetår uppges detta motsvara en bespa-ring
på 88 miljoner kronor.
I motion Fi88 av Gullan Lindblad m.fl. avvisar Moderata samlingspartiet
regeringens förslag (yrkande 3). Motionärerna förordar i stället att man
inför en annan typ av tandvårdsförsäkring (yrkande 4), i vilken ett
högkostnads-skydd träder in då behandlingskostnaden överstiger 3 000 kr.
Upp till detta belopp skall dessutom råda fri prissättning, och över denna
nivå skall en åtgärdstaxa tillämpas, vilken omfattas av högkostnadsskyddet
och fastställs av Riksförsäkringsverket. Taxan skall inkludera
tandvårdstekniska produk-ter. Motionärerna begär också att tandvårdslagen
ändras så att barn och ung-domar garanteras fri tandvård i både privat och
offentlig regi (yrkande 5).
I motion Fi97 av Barbro Westerholm m.fl. avvisar Folkpartiet liberalerna
den föreslagna nivån på högkostnadsskyddet som man anser vara alltför hög.
Motionärerna föreslår i stället att självrisken höjs till 1 000 kr, och de
kan även tänka sig andra ersättningsnivåer i försäkringen för
behandlingskostna-der upp till högkostnadsskyddet (yrkande 9).
Vänsterpartiet motsätter sig i motion Fi80 de aviserade besparingarna i
tandvårdsförsäkringen. Motionärerna anser att regeringen bör sammankalla en
parlamentarisk grupp som skall utarbeta förslag till solidarisk fördelning
av resurserna inom tandvårdsförsäkringen (yrkande 13).
Även Kristdemokraterna avvisar i motion Fi82 den föreslagna ändringen av
tandvårdstaxan, vilken sägs ha en felaktig inriktning (yrkande 3). Motio-
närerna accepterar dock besparingen på 88 miljoner kronor och begär att
regeringen skall återkomma till riksdagen med ett nytt förslag som utgår
från att högkostnadsskyddet behålls på dagens nivå (yrkande 4).
Besparingsmålet kan nås genom en annan utformning av taxan, t.ex. genom
införande av en något högre självrisk. Förslaget att avskaffa ersättningen
för ädla metaller godtas av motionärerna.
Socialförsäkringsutskottet anser i sitt yttrande (SfU5y) att de
förändringar som regeringen avser att göra i tandvårdstaxan kommer att
förenkla taxan och begränsa dess nackdelar. De föreslagna
ersättningsnivåerna innebär också att flertalet patienter kommer att få en
billigare tandvård. Socialför-säkringsutskottet har således inget att
erinra mot vad regeringen anfört om en ändring i tandvårdstaxan. De i
sammanhanget aktuella motionsyrkandena avstyrks av
socialförsäkringsutskottet.
Även det moderata motionsyrkandet om fri tandvård både i privat och i
offentlig regi för barn och ungdomar avstyrks av socialförsäkringsutskottet
.
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Vänsterpartiet och
avsnitt 178 Kontrollera mot PDF
Kristdemokraterna har var för sig redovisat avvikande meningar i frågan om
ny tandvårdstaxa.
I frågan om barn- och ungdomstandvården har Moderata samlingspartiet,
Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna avgivit en ge-
mensam avvikande mening.
Finansutskottet gör samma bedömning som socialförsäkringsutskottet och har
således inget att erinra mot vad regeringen redovisat om arbetet med en ny
tandvårdstaxa.
Med hänsyn härtill avstyrker finansutskottet motionerna Fi80 (v) yrkande 13
, Fi82 (kds) yrkandena 3 och 4, Fi88 (m) yrkandena 3 och 4 samt Fi97 (fp)
yrkande 9.
Finansutskottet avstyrker även motion Fi88 (m) yrkande 5 beträffande barn-
och ungdomstandvård i privat och offentlig regi.
Anslagen Riksförsäkringsverket (F 1) och Allmänna försäkringskassor (F 2)
Av propositionen (s. 151-153) framgår att Riksförsäkringsverket sedan något
år tillbaka bedriver ett omfattande utvecklingsarbete med anknytning till
den förestående omläggningen av pensionssystemet. Med hänsyn till att
utvecklingsarbetet beräknas ha ett betydande värde för verksamheten under
lång tid framöver har regeringen ansett att låneramen i Riksgäldskontoret
kan disponeras för att finansiera denna insats. Regeringen har därför
tidigare beslutat att 130 miljoner kronor skall få lånas för detta ändamål.
Regeringen kommer emellertid nu att utöka låneramen med ytterligare 88
miljoner kro-nor. De räntekostnader som skall betalas för dessa lån
beräknas under inne-varande budgetår uppgå till 13 miljoner kronor. Detta
belopp behöver därför tillföras Riksförsäkringsverkets anslag.
Med hänsyn till det stora allmänintresse som frågan har är informationen om
det reformerade pensionssystemet av stor vikt. Informationsbehovet omfattar
såväl generell information genom Riksförsäkringsverkets försorg som mer
riktad information via försäkringskassorna. Regeringen beräknar att
medelsbehovet för generella informationsinsatser under innevarande budget-
år uppgår till 10 miljoner kronor, varav en viss del bör ställas till
regeringens disposition. För försäkringskassorna beräknas ett ytterligare
medelsbehov om 5 miljoner kronor.
Nästa år kommer nya regler för bostadsbidrag att börja gälla. Inför över-
gången behöver nya ADB-system utvecklas, administrativa rutiner byggas upp
och personal utbildas. För detta ändamål behöver Riksförsäkringsverket
tillföras ytterligare 15 miljoner kronor och försäkringskassorna
ytterligare 25 miljoner kronor.
Regeringen föreslår mot bakgrund härav att ytterligare (13+10+15=) 38
miljoner kronor anvisas till Riksförsäkringsverket och att ytterligare (5+
25=) 30 miljoner kronor tillförs ramanslaget Allmänna försäkringskassor på
avsnitt 179 Kontrollera mot PDF
tilläggsbudget för innevarande budgetår.
I motion Fi81 avvisar Miljöpartiet de gröna regeringens förslag i den del
det avser medel till Riksförsäkringsverket och Allmänna försäkringskassor
för förberedelser för genomförandet av det nya pensionssystemet.
Motionärerna godtar inte det nya ålderspensionssystemet och anser därför
att några medel för information inte heller bör anslås (yrkande 41).
Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU5y) regeringens
förslag och avstyrker motionen.
Miljöpartiet de gröna har redovisat en avvikande mening i denna fråga.
Finansutskottet biträder socialförsäkringsutskottets uppfattning och
föreslår att ytterligare 38 miljoner kronor anvisas till
Riksförsäkringsverket och ytterligare 30 miljoner kronor till Allmänna
försäkringskassorna på tilläggs-budget för budgetåret 1995/96. Motion Fi81
(mp) yrkande 41 avstyrks av utskottet.
Utbildningsdepartementet (åttonde huvudtiteln)
Regeringen lade i januari 1996 fram proposition 105 med förslag till
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 för riksdagen som
hänvisade propositionen i dess helhet till finansutskottet. Förslagen under
avsnitt 6. Utbildningsdepartementet (åttonde huvudtiteln) i vad avser
littera A. Skolväsendet, C. Universitet och högskolor m.m. samt D.
Nationella och internationella forskningsresurser överlämnades av
finansutskottet till ut-bildningsutskottet för beredning. Vid tidpunkten
för behandlingen av denna proposition i utbildningsutskottet hade
regeringen aviserat ytterligare förslag i den ekonomiska vårpropositionen
beträffande två av anslagen i proposition 105, vilket föranledde
utbildningsutskottet att uppskjuta behandlingen av nämnda proposition i
dessa delar till senare under våren (jfr bet. 1995/96:UbU7 s. 2).
Behandlingen av de motionsyrkanden som rörde sam-ma regeringsförslag
uppsköts också. Det gäller motionerna Ub7 (m) yrkan-dena 1, 2 och 4, Ub8 (m
), Ub9 (fp) yrkandena 1, 2, 4, 5, 6 och 11, Ub10 (kds) yrkandena 2, 4 och 5
, Ub11 (m), Jo16 (mp) yrkande 2 samt Kr6 (v) yrkande 2.
De således uppskjutna förslagen när det gäller dels det kommunala skolvä-
sendet, dels grundläggande högskoleutbildning var i proposition 105
åtföljda av förslag under littera E. Studiestöd, anslagen Studiehjälp m.m.,
Studieme-del m.m. samt Vuxenstudiestöd m.m. vilka av finansutskottet
överlämnades till socialförsäkringsutskottet för beredning.
Socialförsäkringsutskottet fatta-de motsvarande beslut som
utbildningsutskottet - att uppskjuta behandlingen - samt överlämnade
propositionen i dessa delar jämte därtill anslutande motionsyrkanden (Ub7 (
avsnitt 180 Kontrollera mot PDF
m) yrkandena 5 och 6, Ub9 (fp) yrkande 3 och Ub10 (kds) yrkande 3) till
utbildningsutskottet.
Utbildningsutskottet överlämnade sedan i anslutning till behandlingen av
förslagen i vårpropositionen samtliga nu nämnda delar av proposition 105
samt de angivna motionsyrkandena till finansutskottet.
På motsvarande sätt har kulturutskottet till finansutskottet överlämnat pro
-position 1995/96:105 Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för
bud-getåret 1995/96 såvitt avser B. Folkbildning, B 1. Bidrag till
folkbildningen jämte motionerna Kr1-Kr5, Kr6 yrkandena 1 och 3, Ub7 yrkande
3, Ub9 yrkandena 7-10 och Ub10 yrkande 1.
Finansutskottet kommer i det följande att behandla de från utbildningsut-
skottet och kulturutskottet överlämnade ärendena tillsammans med förslagen
i vårpropositionen på Utbildningsdepartementets område jämte relaterade
motionsyrkanden.
Kvalificerad yrkesutbildning
I motion Ub9, väckt med anledning av proposition 105, föreslår Margitta
Edgren m.fl. (fp) att man bör avvakta med att ta ställning till de i
propositio-nen begärda 1 700 platserna för försöksverksamhet av
kvalificerad efter-gymnasial utbildning till dess de utredningar som
arbetar med frågan har presenterat sina resultat (yrkande 11).
I sitt yttrande erinrar utbildningsutskottet (UbU6y) om att riksdagen med
anledning av propositionen om kvalificerad yrkesutbildning på eftergymna-
sial nivå (prop. 1995/96:145, bet. UbU8, rskr. 224) den 8 maj 1996 har be-
slutat bifalla regeringens förslag. Utskottet anser mot den bakgrunden att
finansutskottet bör avstyrka motionen.
Folkpartiets representant i utskottet tillstyrker i en avvikande mening mo-
tionen.
Finansutskottet har ingen annan mening än utbildningsutskottet. Utskottet
avstyrker därför motion Ub9 (fp) yrkande 11.
Anslaget Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. (
A 9)
I proposition 105 föreslår regeringen medel för extra statsbidrag till
kommu-nerna avseende sysselsättningsskapande åtgärder inom gymnasial
vuxenut-bildning, inkl. s.k. basår, samt försöksverksamhet med kvalificerad
efter-gymnasial yrkesutbildning under höstterminen 1996. Medel för
motsvarande åtgärder inom gymnasial vuxenutbildning under höstterminen 1995
och vårterminen 1996 har anvisats i statsbudgeten för budgetåret 1995/96
efter förslag i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. UbU10,
rskr. 256). Efter förslag i sistnämnda proposition anvisades även medel för
åtgär-der inom gymnasieskolan (det s.k. tredje året).
Förslaget i proposition 105 avser medel motsvarande 35 300 platser i komvux
, varav 3 300 är avdelade för yrkesutbildning inom komvux och 4 000 för s.k
avsnitt 181 Kontrollera mot PDF
. basår. Dessutom föreslås medel för en försöksverksamhet med kvalificerad
eftergymnasial yrkesutbildning, omfattande 1 700 platser höst-terminen 1996
. Några medel för extra åtgärder inom gymnasieskolan före-slås inte. Det
förra året införda stipendiet på 10 000 kr för fullgjorda studier på
basåret inom komvux (jfr prop. 1995/96:100 bil. 9 s. 56) föreslår rege-
ringen skall bibehållas. Regeringens förslag är att 511 905 000 kr anvisas
på tilläggsbudget till Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala
skolvä-sendet m.m.
I den ekonomiska vårpropositionen lägger regeringen fram ytterligare för-
slag om medel under detta anslag för verksamhet under höstterminen 1996,
nämligen för ytterligare 25 000 platser i komvux. Tillsammans med de i
proposition 105 framlagda förslagen skulle därmed de extra åtgärderna under
höstterminen 1996 omfatta 56 300 platser i komvux, 4 000 platser i basår
och 1 700 platser i kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning.
Regeringen har i vårpropositionen ändrat kostnadsberäkningen för platser-na
i komvux (exkl. basår). I stället för ett högre belopp för yrkesutbildning
och ett lägre för annan gymnasial vuxenutbildning beräknar regeringen nu
samma genomsnittsbelopp för alla platser i gymnasial vuxenutbildning.
Regeringens förslag i denna proposition är att 393 750 000 kr anvisas på
tilläggsbudget till Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolvä-
sendet m.m.
Sammanlagt uppgår således regeringens förslag till medel på tilläggsbud-get
under detta anslag till (511 905 000 + 393 750 000 =) 905 655 000 kr.
Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen med förslag om medel
för vårterminen 1997.
I motion Ub7 av Beatrice Ask m.fl. (m) yrkas avslag på regeringens förslag
i proposition 105 om medel under förevarande anslag (yrkande 1). Motionä-
rerna föreslår i samma yrkande att 140 000 000 kr anvisas under ett nytt
anslag under littera A Skolväsendet, avseende 4 000 platser inom kvalifice-
rad eftergymnasial yrkesutbildning. Basår bör enligt deras mening vara
högskolans ansvar. Vidare föreslår de (yrkande 2) att 300 000 000 kr
anvisas under åttonde huvudtiteln för utbildningsplatser motiverade av
arbetsmark-nadsskäl. Dessa medel avses kunna användas för fler
utbildningsplatser såväl inom komvux som inom folkhögskolan och högskolan.
Motion Ub11 av Lars Hjertén (m) tar i anslutning till sistnämnda förslag
upp folkhögskolor-nas goda förutsättningar att ge utbildning för arbetslösa
.
I motion Fi87 av Beatrice Ask m.fl. (m) med anledning av vårpropositio-nens
förslag till tilläggsbudget föreslås (yrkande 1) att det av regeringen där
avsnitt 182 Kontrollera mot PDF
föreslagna anslaget minskas med 267 750 000 kr motsvarande 17 000 platser
inom komvux. Därmed skulle utbildningsinsatserna uppnå samma omfatt-ning
under hösten 1996 som under läsåret 1995/96, anför motionärerna.
Miljöpartiet de gröna föreslår i motion Jo16 (väckt med anledning av pro-
position 105) yrkande 2 att riksdagen på tilläggsbudget för budgetåret 1995
/96 skall anvisa ytterligare 50 000 000 kr utöver vad regeringen före-
slagit. De ytterligare medlen skall avse åtgärder för barn med speciella
läs- och skrivsvårigheter.
I motion Ub10 av Mats Odell m.fl. (väckt med anledning av proposition 105)
föreslås ett tillkännagivande till regeringen att antalet
utbildningsplatser inom gymnasial vuxenutbildning med
arbetsmarknadspolitiska medel under höstterminen 1996 skall uppgå till 42
500 (yrkande 2). Kostnaderna för de extra utbildningsplatserna skall täckas
av medel som föreslagits för stipendi-er till elever som slutfört basår
inom komvux, kvarstående medel under Arbetsmarknadsdepartementet för
pendlingsstöd och starthjälp samt i övrigt under anslaget A 2
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder (yrkande 4).
I motion Fi82 föreslås med anledning av vårpropositionen (yrkande 5) att
antalet nya platser inom komvux av kvalitetsskäl skall begränsas till 10
000.
I sitt yttrande anser utbildningsutskottet (UbU6y) att regeringens förslag
om medel för utökat platsantal i komvux och för försöksverksamhet med kvali
-ficerad eftergymnasial yrkesutbildning höstterminen 1996 ligger väl i
linje med den långsiktiga satsning på utbildning som föreslås i
vårpropositionen. Utbildningsutskottet anser denna satsning mycket
angelägen och utgår från att regeringen har bedömt det möjligt att
genomföra en så stor utökning som den föreslagna utan att
utbildningskvaliteten blir eftersatt.
Försöksverksamheten med kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning skall
inledas hösten 1996 med 1 700 platser. Ett motionsyrkande om en större
dimensionering har nyligen avslagits (bet. 1995/96:UbU8). Utbild-
ningsutskottet ser inte någon anledning att föreslå riksdagen något ändrat
ställningstagande på den punkten och inte heller att anslå medel för
försöks-verksamheten under ett annat anslag än regeringen har föreslagit.
Riksdagen bör inte ändra sitt ställningstagande vid förra riksmötet (prop.
1994/95:100 bil. 9, bet. UbU10, rskr. 256) att basår skall anordnas även
inom komvux.
Utbildningsutskottet anser vidare det angeläget att kommunerna och de för
lärarutbildningarna ansvariga uppmärksammar problemen för barn med
speciella läs- och skrivsvårigheter. När det gäller grundskoleelever ingår
avsnitt 183 Kontrollera mot PDF
detta i kommunernas skyldigheter enligt skollagen (1985:1100, 4 kap. 1 §).
I målen för grundskollärarutbildningen ingår enligt högskoleförordningen (
1993:100 bil. 3) att studenten skall ha sådana insikter i bl.a.
specialpedago-gik som krävs för att bedriva den undervisning som
utbildningen är inriktad mot. Därmed måste statsmakterna kunna utgå från
att läs- och skrivsvårig-heter behandlas i grundskollärarutbildningen utan
specialdestinerade anslag för detta.
Med det anförda förordar utbildningsutskottet att finansutskottet
tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna.
I tre olika avvikande meningar har representanterna för Moderata sam-
lingspartiet, Miljöpartiet de gröna och Kristdemokraterna förordat
förslagen till anslagstilldelning enligt sina motioner.
Finansutskottet har inte anledning att göra någon annan bedömning än ut-
bildningsutskottet och tillstyrker således förslagen i propositionerna 105
och 150 om anvisning av sammanlagt 905 655 000 kr på tilläggsbudget för bud
-getåret 1995/96 under anslaget Bidrag till viss verksamhet inom det kommu-
nala skolväsendet m.m. Finansutskottet avstyrker samtidigt motionerna Ub7 (
m) yrkandena 1 och 2, Ub10 (kds) yrkandena 2 och 4, Ub11 (m), Jo16 (mp)
yrkande 2, Fi87 (m) yrkande 1 och Fi82 (kds) yrkande 5.
Omfördelning av medel från komvux till folkhögskolan
Omfördelning av medel för extra åtgärder från komvux till folkhögskolan
föreslås i motionerna Ub8 (m) och Kr6 (v) yrkande 2. Båda motionerna
väcktes med anledning av proposition 105. Motionärerna påtalar att rege-
ringens förslag där innebär att folkhögskolan får betydligt mindre anslag
än för läsåret 1995/96 medan komvux inte har blivit föremål för samma
reduce-ring.
När det gäller yrkandena om omfördelning av medel från komvux till folk-
högskolan konstaterar utbildningsutskottet i sitt yttrande (UbU6y) att rege
-ringens förslag i vårpropositionen innebär att folkhögskolan får anslag
för samma antal extra utbildningsplatser som läsåret 1995/96, nämligen för
10 000 platser. Utbildningsutskottet anser att finansutskottet bör avstyrka
motionerna.
Finansutskottet har inte anledning att inta någon annan ståndpunkt än ut-
bildningsutskottet och avstyrker således motionerna Ub8 och Kr6 yrkande 2.
Basår med social inriktning för män
I motion Ub9 av Margitta Edgren m.fl. (fp) föreslås (yrkande 5) att Skolver
-ket skall få i uppdrag att planera försök med basår med social inriktning
för män, i syfte att öka rekryteringen av män till vissa lärar-, vård- och
omsorgs-utbildningar där könsfördelningen är mycket sned.
Utbildningsutskottet anser i sitt yttrande (UbU6y) att det är olyckligt att
avsnitt 184 Kontrollera mot PDF
lärar-, vård- och omsorgsutbildningar inom högskolan har en mycket sned
könsfördelning. Riksdagen kan enligt utskottets mening utgå från att rege-
ringen tar initiativ till anordnande av ett basår med social inriktning för
män om regeringen bedömer att ett sådant skulle vara en effektiv åtgärd för
att ändra på könsfördelningen i de nämnda utbildningarna.
Utbildningsutskottet förordar därför att finansutskottet avstyrker
förslaget.
Folkpartiets representant har avgivit en avvikande mening.
Finansutskottet delar utbildningsutskottets uppfattning och avstyrker
därför motion Ub9 yrkande 5.
Anslaget Bidrag till folkbildningen (B 1)
Bidrag till folkbildning utgår sedan budgetåret 1991/92 från ett samlat
anslag som fördelas till studieförbund och folkhögskolor av
Folkbildningsrådet (prop. 1990/91:82, bet. UbU18, rskr. 358).
Under senare år har särskilda medel anvisats av arbetsmarknadsskäl för
extra insatser inom folkbildningen. En redovisning av dessa insatser finns
i kulturutskottets betänkande 1994/95:KrU9. För innevarande förlängda bud-
getår har för 12-månadersperioden den 1 juli 1995-den 30 juni 1996 anvisats
100 miljoner kronor för särskilt bidrag till arbetsmarknadsanpassad utbild-
ning vid studieförbund och folkhögskola och 439 miljoner kronor för
särskilt bidrag för anordnande av extra utbildningsplatser inom
folkhögskolan (varav 409 miljoner kronor till 10 000 extra
utbildningsplatser och 30 miljoner kronor till försöksverksamhet med
distansundervisning). För det förlängda budgetårets sista sexmånadersperiod
, den 1 juli-den 31 december 1996, har således inte några
arbetsmarknadsmotiverade medel hittills anvisats.
Regeringen har i proposition 105 föreslagit att riksdagen på tilläggsbudget
för budgetåret 1995/96 avseende sexmånadersperioden den 1 juli-den 31
december 1996 skall anvisa 50 miljoner kronor för särskilt bidrag till ar-
betsmarknadsanpassad utbildning vid studieförbund och folkhögskola och 108
miljoner kronor för särskilt bidrag för anordnande av 6 000 extra utbild-
ningsplatser inom folkhögskolan.
I motion Ub7 av Beatrice Ask m.fl. (m) yrkande 3 hemställs att riksdagen
inte skall anvisa de begärda medlen på tilläggsbudget om sammanlagt 158
miljoner kronor. I motionens yrkande 2 - remitterat till
utbildningsutskottet - föreslås i stället anvisande av medel för
upphandling av utbildning t.ex. inom folkbildningen.
I motion Kr6 av Britt-Marie Danestig-Olofsson m.fl. (v) yrkande 1 hem-
ställs att riksdagen skall anvisa medel för ytterligare 4 000 extra platser
inom folkhögskolan hösten 1996, dvs. totalt 10 000 extra platser.
Motionärerna beräknar kostnaden för ökningen av antalet platser med 4 000
avsnitt 185 Kontrollera mot PDF
till 97 miljo-ner kronor. Även i motionerna Kr1 av Carl-Johan Wilson och
Kenth Skårvik (fp) och Ub10 av Mats Odell m.fl. (kds) yrkande 1 begärs
medel för ytterli-gare 4 000 extra platser inom folkhögskolan hösten
1996. I dessa motioner beräknas kostnaden till 72 miljoner kronor, vilka
föreslås tas av medel som avsatts för åtgärder mot arbetslöshet. I
motionerna Kr2 av Marianne Anders-son m.fl. (c) delvis, Kr3 av Elver
Jonsson (fp) delvis, Kr4 av Sven-Erik Österberg (s) delvis, Kr5 av Lisbeth
Staaf-Igelström m.fl. (s) och Ub9 av Margitta Edgren m.fl. (fp) yrkande 7
hemställs att riksdagen hos regeringen skall begära förslag som innebär att
4 000 extra platser inom folkhögskolan utöver regeringens förslag kan
inrättas hösten 1996.
I vårpropositionen återkommer regeringen till riksdagen med förslag att -
utöver vad som föreslagits i proposition 105 - 72 miljoner kronor skall
anvi-sas på tilläggsbudget för ytterligare 4 000 extra platser inom
folkhögskolan hösten 1996.
I motion Fi87 av Beatrice Ask m.fl. (m) yrkande 2 yrkas avslag på regering-
ens förslag om anvisande av 72 miljoner kronor till 4 000 extra platser
inom folkhögskolan hösten 1996.
Kulturutskottet konstaterar i sitt yttrande (KrU9y) att regeringen i de
båda propositionerna har begärt sammanlagt 230 miljoner kronor på
tilläggsbud-get under anslaget Bidrag till folkbildningen för tiden den 1
juli-den 31 december 1996. Därav avser 50 miljoner kronor
arbetsmarknadsanpassad utbildning inom studieförbund och folkhögskola och
180 (108+72) miljoner kronor extra platser inom folkhögskolan.
Kulturutskottet har redan under tidigare år betonat betydelsen av de
insatser som gjorts inom folkbildningen med särskilt anvisade,
arbetsmarknadsmotiverade medel. Erfarenhet och resurser har byggts upp, och
verksamheten har utvärderats med gott resultat. Kulturutskottet anser mot
denna bakgrund att finansutskottet bör tillstyrka regeringens två förslag
om medelsanvisning på tilläggsbudget avseende insatser under perioden den 1
juli-den 31 december 1996. Därigenom tillgo-doses önskemålen i de tidigare
väckta motionerna om anvisande av medel för återstoden av det förlängda
budgetåret 1996/97, varför dessa motionsyr-kanden inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Slutligen avstyrker kulturutskottet motion Ub9 (fp) yrkandena 8 och 10 som
rör frågor som det ankommer på Folkbildningsrådet och delvis på folk-
högskolorna att avgöra samt yrkande 9 i samma motion om sänkt statsbidrag
per elev och vecka, vilket yrkande delvis tillgodosetts genom regeringsför-
slagen.
Moderata samlingspartiets och Vänsterpartiets representanter i utskottet
avsnitt 186 Kontrollera mot PDF
har i en avvikande mening tillstyrkt förslagen i sina respektive motioner.
Finansutskottet gör inget annat ställningstagande än kulturutskottet och
tillstyrker således förslaget till medelstilldelning till Bidrag till
folkbildning-en på tilläggsbudget i propositionerna och avslår motionerna
Ub7 (m) yr-kande 3, Ub9 (fp) yrkandena 7-10, Ub10 (kds) yrkande 1, Kr1 (fp)
, Kr2 (c) i denna del, Kr3 (fp) i denna del, Kr4 (s) i denna del, Kr5 (s),
Kr6 (v) yrkande 1 och Fi87 (m) yrkande 2.
Anslaget Övriga utgifter inom grundutbildning (C 46)
Under åttonde huvudtitelns anslag C 46 Övriga utgifter inom grundutbild-
ning finns medel anvisade för vissa särskilda åtgärder under höstterminen
1995 och vårterminen 1996 mot bakgrund av sysselsättningsläget. De sär-
skilda åtgärderna omfattar volymökningar om sammanlagt ca 8 170 helårs-
platser samt 25 000 platser i sommarkurser. De sistnämnda motsvarar ca 4
700 helårsplatser.
I proposition 105 föreslår regeringen medel för fortsättning av de
särskilda åtgärderna under höstterminen 1996. För basår inom högskolan
beräknas 2 600 helårsplatser, för kurser inom de humanistiska,
samhällsvetenskapliga och juridiska områdena 5 000 helårsplatser och för
aspirantutbildning för arbetslösa invandrare med akademisk utbildning 1 200
helårsplatser. Inga särskilda medel föreslås för sommarkurser. Det blir
enligt propositionen en angelägenhet för respektive universitet och
högskola att ta ställning till den fortsatta omfattningen av sådan
verksamhet inom ramen för det ordinarie utbildningsuppdraget. Regeringens
förslag är att ett reservationsanslag på 173 285 000 kr anvisas på
tilläggsbudget för budgetåret 1995/96 till Övriga utgifter inom
grundutbildning.
I den ekonomiska vårpropositionen lägger regeringen fram förslag om ytter-
ligare medel på tilläggsbudget under detta anslag, nämligen 35 910 000 kr.
Om riksdagen bifaller regeringens förslag i båda propositionerna kommer det
för höstterminen 1996 att under detta anslag finnas medel till 5 500
helårsplatser inom de humanistiska, samhällsvetenskapliga och juridiska
områdena, 550 helårsplatser i naturvetenskapliga och tekniska utbildningar,
3 400 platser i basår samt 1 200 platser i aspirantutbildning.
Regeringens sammanlagda förslag om anslag på tilläggsbudget uppgår till (
173 285 000 + 35 910 000 =) 209 195 000 kr under detta anslag.
Regeringen avser att i budgetpropositionen återkomma med förslag om medel
för vårterminen 1997 för de föreslagna platserna.
I motionerna Ub9 av Margitta Edgren m.fl. (fp) och Ub10 av Mats Odell m.fl.
(kds) kritiseras regeringen för att särskilda medel inte föreslagits för
avsnitt 187 Kontrollera mot PDF
sommaruniversitet. I den förstnämnda motionen föreslås (yrkande 1) att
högskolorna skall tilldelas utbildningsuppdrag som innebär att sommarkur-
ser blir ett permanent inslag i den högre utbildningen och (yrkande 2) att
riksdagen hos regeringen skall begära förslag till finansiering av 2 000
plat-ser i sommarkurser från sommaren 1997. I motion Ub10 (kds) anförs (yr-
kande 5) att regeringen även fortsättningsvis bör anslå medel till som-
markurser vid universitet och högskolor. Regeringen bör enligt motionärerna
återkomma i budgetpropositionen med en ändrad inställning.
Enligt motion Ub9 (fp) yrkande 4 bör samtliga basårsplatser förläggas till
komvux. Det skulle enligt motionärerna bli billigare för staten och också
ge djupare samarbete och mera diskussion mellan högskolan och vuxenutbild-
ningen. Garantin för en plats vid teknisk högskola bör enligt motionärerna
bibehållas.
Försöket med aspirantutbildning bör enligt motion Ub9 (fp) yrkande 6 på-gå
även hösten 1997. Hösten 1996 och våren 1997 räcker inte för att få grepp
över om aspirantutbildningen leder till adekvata arbeten, anser motio-
närerna.
Beatrice Ask m.fl. (m) föreslår i motionerna Ub7 yrkande 4 resp. Fi87 yr-
kande 3 att riksdagen skall avslå regeringens förslag om medelsanvisning på
tilläggsbudget under detta anslag. De kritiserar bristen på långsiktighet i
regeringens politik. I motion Ub7 sägs att basår och aspirantutbildning kan
anordnas inom ramen för det anslag på 300 000 000 kr som föreslagits i
yrkande 2 i samma motion och som utskottet behandlat i det föregående.
När det gäller sommaruniversitet hänvisar utbildningsutskottet i sitt
yttrande (UbU6y) till vad regeringen anför om att universitet och högskolor
inom ramen för sina utbildningsuppdrag kan anordna kurser.
Utbildningsutskottet utgår från att regeringen i budgetpropositionen kommer
att lämna förslag till innehållet i utbildningsuppdragen för kommande
budgetår. Riksdagen bör enligt utskottets mening avvakta detta förslag.
Utbildningsutskottet förordar därför att finansutskottet avstyrker
motionerna Ub9 (fp) yrkandena 1 och 2 samt Ub10 (kds) yrkande 5.
Utbildningsutskottet delar inte uppfattningen att basåret enbart borde an-
ordnas inom komvux och hänvisar till vad utskottet anförde om detta vid
föregående riksmöte (bet. 1994/95:UbU10 s. 42). Det har visat sig vara av
stort värde att universitet och högskolor har kunnat anordna basår och vid
antagningen till detta samtidigt anta de sökande till den
naturvetenskapliga eller tekniska högskoleutbildning som de därefter önskar
genomgå. Enligt vad utbildningsutskottet erfarit har de elever som genomgår
avsnitt 188 Kontrollera mot PDF
basåret i komvux hittills i allmänhet inte på förhand blivit garanterade
plats i den önskade högskoleutbildningen. Utbildningsutskottet förordar
således att finansutskottet avstyrker motion Ub9 (fp) yrkande 4.
I fråga om aspirantutbildningen för arbetslösa invandrare med akademisk
utbildning hösten 1997 och senare anser utbildningsutskottet att riksdagen
bör avvakta regeringens förslag i budgetpropositionen. Utskottet förordar
således att finansutskottet avstyrker motion Ub9 (fp) yrkande 6.
Utbildningsutskottet anser slutligen att finansutskottet bör tillstyrka
rege-ringens förslag om medel på tilläggsbudget under detta anslag.
Utskottet anser således att finansutskottet bör föreslå riksdagen att avslå
motionerna Ub7 (m) yrkande 4 och Fi87 yrkande 3 och att till Övriga
utgifter inom grundutbildning på tilläggsbudget för budgetåret 1995/96
anvisa 209 195 000 kr.
Fyra olika avvikande meningar har fogats till utbildningsutskottets yttran-
de i denna del från Moderata samlingspartiets, Folkpartiet liberalernas,
Vänsterpartiets och Kristdemokraternas representanter.
Finansutskottet delar utbildningsutskottets uppfattning vad beträffar som-
maruniversitet och avstyrker därför motionerna Ub9 (fp) yrkandena 1 och 2
och Ub10 (kds) yrkande 5.
Finansutskottet avstyrker även förslaget i motion Ub9 (fp) yrkande 4 om att
samtliga basårsplatser bör förläggas till komvux.
Vad avser aspirantutbildningen avstyrker finansutskottet även motion Ub9 (
fp) yrkande 6.
Finansutskottet har ingen anledning att göra en annan avvägning beträffande
anslagstilldelningen än utbildningsutskottet och tillstyrker således
förslaget till anslag till Övriga utgifter inom grundutbildningen i
propositionerna och avstyrker motionerna Ub7 (m) yrkande 4 och Fi87 (m)
yrkande 3.
Anslaget Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning (C 50)
Regeringen föreslår i den ekonomiska vårpropositionen att ytterligare 775
016 000 kr skall anvisas på tilläggsbudget under anslaget C50 Vissa
ersättningar för klinisk utbildning och forskning. Anledningen är omlägg-
ningen av det statliga budgetåret, som tillsammans med gällande avtal om
samarbete om läkarutbildning och forskning m.m. resp. om samarbete om
tandläkarutbildning och forskning m.m. innebär att staten under budgetåret
1995/96 skall utge ersättning för två hela år. I budgetpropositionen 1995
förbisågs detta, varför medel bara beräknades för ett och ett halvt år.
Den ökade belastning som detta innebär för statsbudgeten och därmed för
statens upplåningsbehov och ränteutgifter finansieras bl.a. av att den mins
-kade dimensioneringen på läkar- och tandläkarutbildningen minskar belast-
avsnitt 189 Kontrollera mot PDF
ningen på detta anslag. Vidare gör regeringen en indragning av reserverade
medel (ca 65 mkr) på anslaget C 45 Vissa särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m.
Utbildningsutskottet konstaterar i sitt yttrande (UbU6y) att staten genom
avtal förbundit sig att utge ersättning för helt år den 15 juli varje år.
Därför föreslår utskottet att finansutskottet tillstyrker regeringens
förslag om medel på tilläggsbudget under detta anslag.
Finansutskottet har ingen anledning att göra något annat ställningstagande
än utbildningsutskottet och tillstyrker således propositionens förslag att
på tilläggsbudget för statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka anslaget
Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning med 755 016 000 kr.
Utvärdering av de s.k. ALF-medlen
I motion Fi101 av Margitta Edgren (fp) föreslår motionären att riksdagen
hos regeringen skall begära en utvärdering av om de s.k. ALF-medlen används
på rätt sätt. Med ALF-medel (även kallade LUA-medel) avses just de ersätt-
ningar för klinisk utbildning och forskning som staten utbetalar från
föreva-rande anslag till berörda landsting och kommuner.
Utbildningsutskottet utgår i sitt yttrande (UbU6y) från att regeringen kom-
mer att ta initiativ till översyn av avtalen. Finansutskottet bör således
enligt utbildningsutskottets mening avstyrka motionen. Mot detta har
Folkpartiet liberalernas representant fogat en avvikande mening.
Finansutskottet har ingen anledning att göra något annat ställningstagande
än utbildningsutskottet och avstyrker därför motion Fi101 (fp).
Utbildningspolitiken i övrigt
Beatrice Ask m.fl. (m) föreslår i motion Fi87 (yrkande 6) ett
tillkännagivan-de om behovet av en utbildningspolitik som karakteriseras av
långsiktighet, stabilitet och kvalitetstänkande. Regeringens
utbildningspolitiska åtgärder präglas enligt motionärerna av ryckighet och
kortsiktighet, något som de-monstreras av att regeringen i vårpropositionen
modifierar sina egna förslag från proposition 105.
Utbildningsutskottet erinrar i sitt yttrande (UbU6y) om att regeringen
hösten 1995 i proposition 1995/96:25 aviserade ett omfattande program för
utbild-ning och kompetensutveckling. I vårpropositionen konkretiseras denna
sats-ning med förslag om dimensioneringsökningar under vart och ett av
budget-åren 1997-1999. Utskottet valde för egen del att skjuta upp
behandlingen av regeringens första förslag till tilläggsbudget (prop. 1995/
96:105) till dess att även vårpropositionen lagts fram, detta för att
kommuner och högskolor skulle få en samlad bild av vilka resurser som
kommer att stå till förfogande för höstterminen 1996. Utbildningsutskottet
avsnitt 190 Kontrollera mot PDF
förordar därför att finansutskot-tet avstyrker motion Fi87 (m) yrkande 6.
Moderata samlingspartiets representanter förordar motionsförslaget i en
avvikande mening.
Finansutskottet har ingen anledning att avvika från utbildningsutskottets
ståndpunkt och avstyrker således motion Fi87 (m) yrkande 6.
Anslaget Studiehjälp m.m. (E 3)
Regeringen föreslår i proposition 105 att riksdagen på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96 skall anvisa ett förslagsanslag på 2
880 000 kr. Medlen avser studiehjälp till 1 000 elever under 20 år som
genomgår basår inom komvux inom ramen för regeringens förslag under
anslaget Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m.
I motion Ub7 av Beatrice Ask m.fl. (m) yrkande 5 yrkas avslag på detta
förslag, i konsekvens med motionärernas avslagsyrkande när det gäller basår
inom komvux.
Utbildningsutskottet anser i sitt yttrande (UbU6y) att finansutskottet bör
tillstyrka regeringens förslag om medel på tilläggsbudget under anslaget
Studiehjälp och således avslå motion Ub7 (m) yrkande 5. Tillstyrkandet är
en konsekvens av att utbildningsutskottet har tillstyrkt regeringens
förslag om medel till extra platser för bl.a. basår inom komvux
höstterminen 1996.
Till denna del av utbildningsutskottets yttrande har Moderata samlings-
partiets representanter fogat en avvikande mening.
Finansutskottet avstyrker med hänvisning till den motivering som utbild-
ningsutskottet anfört motion Ub7 (m) yrkande 5 och tillstyrker att
riksdagen till Studiehjälp m.m. på tilläggsbudget för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 2 880 000 kr.
Stipendium för studerande som fullföljt basår vid komvux
I budgetpropositionen 1995 (prop. 1994/95:100 bil. 9 s. 56 och 306, bet.
SfU12, rskr. 278) föreslogs att ett stipendium på 10 000 kr skulle ges
till studerande som fullföljt basår inom komvux. Förslaget bifölls och
medel anvisades under anslaget Studiehjälp. I proposition 105 anför
regeringen att stipendiet skall bibehållas. Eftersom stipendierna utbetalas
efter genomgång-en utbildning - för dem som börjar hösten 1996 alltså efter
utgången av år 1996 - avser regeringen att återkomma med medel till
stipendierna i budget-propositionen.
Invändningar mot stipendiet framförs i tre motioner, nämligen Ub7 av Be-
atrice Ask m.fl. (m) yrkande 6, Ub9 av Margitta Edgren m.fl. (fp) yrkande 3
och Ub10 av Mats Odell m.fl. (kds) yrkande 3. Motionärerna vidhåller sin
förra året framförda åsikt att sådana stipendier inte bör finnas (jfr bet.
1994/95:SfU12 res. 12).
Beträffande stipendiet erinrar utbildningsutskottet om att basåret anordnas
avsnitt 191 Kontrollera mot PDF
i komvux för att öka den geografiska spridningen av möjligheter att nå behö
-righet till naturvetenskapliga och tekniska studier. Stipendiet har
inrättats för att stimulera intresset för sådana studier. Detta anser
utskottet angeläget. Utbildningsutskottet anser därför att finansutskottet
bör avstyrka de aktuella motionerna.
Moderata samlingspartiets, Folkpartiet liberalernas och Kristdemokrater-nas
representanter har avgivit en gemensam avvikande mening.
Finansutskottet avstyrker, med hänvisning till den motivering som utbil-
ningsutskottet anfört, motionerna Ub7 (m) yrkande 6, Ub9 (fp) yrkande 3 och
Ub10 (kds) yrkande 3.
Anslaget Studiemedel m.m. (E 4)
Regeringen föreslår i proposition 105 att 286 135 000 kr skall anvisas på
tilläggsbudget under anslaget Studiemedel m.m. I den ekonomiska vårpro-
positionen föreslår regeringen ytterligare 134 000 000 kr på tilläggsbudget
under samma anslag. Förslagen motsvarar de ytterligare utbildningsplatser
som föreslagits under anslagen Bidrag till viss verksamhet i det kommunala
skolväsendet m.m. samt Övriga utgifter inom grundutbildning och som
utskottet i det föregående har tillstyrkt, samt de i samma proposition före
-slagna extra platserna i folkhögskolan. Regeringen räknar med att hälften
av eleverna i komvux och i folkhögskolan kommer att välja att finansiera
sina studier med studiemedel. Sammanlagt föreslår alltså regeringen att
ytterliga-re (286 135 000 + 134 000 000 =) 420 135 000 kr skall anvisas på
tilläggs-budget under detta anslag.
Beatrice Ask m.fl. (m) föreslår i motion Fi87 (yrkande 4) ett mindre belopp
än regeringen föreslagit, i konsekvens med förslaget i samma motion om ett
mindre antal utbildningsplatser i komvux och om avslag på regeringens
förslag i vårpropositionen om medel på tilläggsbudget under anslagen Bi-
drag till folkbildningen och Övriga utgifter inom grundutbildning. Motionä-
rerna föreslår ett belopp som är 102 000 000 kr lägre än regeringen föresla
-git.
Utbildningsutskottet förordar i sitt yttrande (UbU6y) att finansutskottet
till-styrker regeringens båda förslag och avstyrker motionsyrkandet.
Moderata samlingspartiets representanter har i en avvikande mening förordat
motions-förslaget.
Finansutskottet har ingen annan mening än utbildningsutskottet och tillstyr
-ker således regeringens båda förslag och avstyrker motion Fi87 (m) yrkan-
de 4.
Anslaget Vuxenstudiestöd m.m. (E 5)
Regeringen föreslår i proposition 105 att 475 575 000 kr skall anvisas på
tilläggsbudget under anslaget Vuxenstudiestöd m.m. I den ekonomiska vår-
propositionen föreslår regeringen ytterligare 328 666 000 kr på tilläggsbud
avsnitt 192 Kontrollera mot PDF
-get under samma anslag. Förslagen motsvarar de ytterligare utbildningsplat
-ser som föreslagits under anslaget Bidrag till viss verksamhet i det kommu
-nala skolväsendet m.m. samt anslaget Bidrag till folkbildningen.
Regeringen räknar med att hälften av de studerande på de extra platserna i
komvux och i folkhögskolan kommer att välja att finansiera sina studier med
särskilt vux-enstudiestöd för arbetslösa (svuxa). Sammanlagt föreslår
regeringen alltså ytterligare (475 575 000 + 328 666 000 =) 804 241 000 kr
på tilläggsbudget under detta anslag.
I konsekvens med sitt ställningstagande till de av regeringen i
vårpropositio-nen föreslagna platserna föreslår Beatrice Ask m.fl. i motion
Fi87 (yrkande 5) att riksdagen under detta anslag skall anvisa 237 000 000
kr mindre än regeringen föreslagit.
I motion Fi80 yrkande 14 föreslår Vänsterpartiet att riksdagen på tilläggs-
budget skall anvisa ytterligare 90 000 000 kr utöver vad regeringen föresla
-git, för att barntillägget i svux och svuxa skall kunna återinföras
tillfälligt. Motionärerna anser principiellt inte att barntillägg är bra,
men de konstaterar att barntillägget nu avskaffats utan att
vuxenstudiestödet höjts, vilket drabbat svaga grupper.
Utbildningsutskottet erinrar i sitt yttrande (UbU6y) om att riksdagen
nyligen (prop. 1995/96:105, bet. SfU5, rskr. 21) har avslagit
motionsyrkanden i samma ärende. Med hänvisning därtill förordar utskottet
att finansutskottet avstyrker motion Fi80 (v) yrkande 14.
Utbildningsutskottet förordar att finansutskottet tillstyrker regeringens
båda förslag om medel på tilläggsbud-get under anslaget Vuxenstudiestöd m.m
. samt avstyrker motion Fi87 (m) yrkande 5. Såväl Moderata samlingspartiets
som Vänsterpartiets represen-tanter har anmält avvikande meningar till
fördel för sina respektive motioner.
Finansutskottet delar utbildningsutskottets uppfattning och tillstyrker
propo-sitionens förslag och avstyrker motionerna Fi80 (v) yrkande 14 och
Fi87 (m) yrkande 5.
Jordbruksdepartementet (nionde huvudtiteln)
Anslaget Statens jordbruksverk (B 1)
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 244 500 000 kr.
Regeringen föreslår i propositionen (s. 158) att ett engångsbelopp på 2 mil
-joner kronor tillförs ramanslaget Statens jordbruksverk för att användas
för bidrag till täckande av investeringskostnader för
gränskontrollstationer. Finansiering sker genom att prisregleringsmedel,
som redovisas under ansla-get, inlevereras till inkomsttitel på
statsbudgeten.
Enligt motion Fi81 (mp) har kommunerna till uppgift att utföra kontroll av
avsnitt 193 Kontrollera mot PDF
livsmedelsprodukter från tredje land. Som framgår av propositionen anser
Jordbruksverket att det finns möjlighet att inrätta ytterligare
gränskontroll-stationer utöver de av verket förordade. Detta kan ske under
förutsättning att kommuner eller företag får ansvar för finansieringen.
Enligt motionärerna saknar kommunerna i dag resurser för arbetet med
kontroll av livsme-delsprodukter från tredje land. Det är i första hand
staten som har ett ansvar för att denna verksamhet upprätthålls (yrkandena
42 och 47).
Jordbruksutskottet har i sitt yttrande (JoU6y) ingen erinran mot
regeringens förslag. Som framgår av propositionen skall ifrågavarande
engångsbelopp på 2 miljoner kronor användas för bidrag till täckande av
investeringskostnader för gränskontrollstationer. Engångsbeloppet skall
avse investeringar i kom-munikationsutrustning mellan gränskontrollerna och
berörda myndigheter. Jordbruksutskottet har ingen annan uppfattning än den
som redovisas av Miljöpartiet i motion Fi81 att det är staten som har
ansvar för att upprätthålla gränskontrollen beträffande alla levande djur
och djurprodukter som impor-teras till gemenskapen. Jordbruksutskottet
anser dock att om det finns möj-lighet att inrätta ytterligare
gränskontrollstationer utöver de av Jordbruksver-ket förordade, under
förutsättning att kommuner eller företag tar ansvar för finansieringen av
uppbyggnad och drift av dem, bör detta inte påverka sta-tens ansvar. Som
framgår av propositionen skall driften dessutom i huvudsak finansieras via
avgifter från importörerna. Med det anförda avstyrker ut-skottet motion
Fi81 (yrkandena 42 och 47). Miljöpartiet har avgivit en avvi-kande mening
till yttrandet.
Finansutskottet delar jordbruksutskottets uppfattning och avstyrker därmed
motion Fi81 (mp) yrkandena 42 och 47.
Anslag till Från EG-budgeten finansierad kompensation för revalvering av
jordbruksomräkningskursen (B 17)
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för
inneva-rande år.
I propositionen (s. 159-160) redovisar regeringen följande. Europeiska
unionens råd antog den 18 december 1995 en förordning om kompensation för
märkbara sänkningar av jordbruksomräkningskurserna före den 1 juli 1996 (
förordning nr 2990/95, EGT nr L312/7). Denna föreskriver att Sveri-ge, i
det fall en sådan sänkning av kursen sker, får bevilja stöd till jordbruket
under tre på varandra följande tolvmånadersperioder med början efter den
månad då kursen revalverades. Beloppet för den andra och den tredje perio-
den skall minskas med en tredjedel av det belopp som ges under den första
perioden. Stödet får inte inriktas på en viss produktion.
avsnitt 194 Kontrollera mot PDF
Den svenska kronans jordbruksomräkningskurs gentemot ecun revalvera-des den
11 januari 1996 med 3,3 %. Det innebär att EG:s förordning nu är tillämplig
för Sverige. Det kompensationsbelopp som utgår från EG-budgeten har
fastställts till 86,5 miljoner kronor för 1996. Nästa år utgår följaktligen
två tredjedelar av detta belopp, 57,67 miljoner, och år 1998 en tredjedel,
28,83 miljoner, dvs. totalt 173 miljoner kronor.
På den svenska statsbudgeten tas anslag upp motsvarande de belopp som
Sverige erhåller från EG-budgeten. För utbetalning av stödet krävs därför
att ett särskilt anslag på den svenska statsbudgeten anvisas. Regeringen
föreslår att ett reservationsanslag Från EG-budgeten finansierad
kompensation för revalvering av jordbruksomräkningskursen på 173 000 000 kr
tas upp på statsbudgeten för detta ändamål.
Enligt motion Fi80 (v) kan regeringens förslag när det gäller användningen
av den från EG-budgeten finansierade kompensationen för revalvering av
jordbruksomräkningskursen accepteras till den del medlen används till
forskning och om den ekologiska forskningen därvid prioriteras. Förslaget i
övrigt bör avslås.
Även i motion Fi81 (mp) (yrkande 48) föreslås att medlen framför allt skall
avsättas till forskning och utveckling inom jordbrukssektorn. Det eko-
logiska lantbruket skall prioriteras och stödet till marknadsfrämjande
åtgär-der avseende ekologiskt odlade produkter förstärkas. Regeringens
förslag i övrigt bör avslås.
Enligt motion Fi91 av Ingvar Eriksson och Peter Weibull Bernström (m)
skall revalveringskompensationen till jordbruket ske proportionellt till
upp-kommen revalveringsförlust inom respektive sektor. Innan fördelning av
kompensationsbeloppet sker bör man samråda med respektive sektor.
Jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (JoU6y) regeringens förslag
och avstyrker de aktuella motionerna Fi80 (v) yrkande 15, Fi81 (mp) yrkande
48 och Fi91 (m). Företrädarna för Moderaterna, Vänsterpartiet och
Miljöpartiet har avgivit avvikande meningar.
Finansutskottet delar jordbruksutskottets uppfattning och avstyrker motio-
nerna Fi80 (v) yrkande 15, Fi81 (mp) yrkande 48 och Fi91 (m).
Anslag till Fiskevård (C 7)
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för
inneva-rande budgetår. I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
uppfört ett reservationsanslag på 5 418 000 kr för Bidrag till fiskevård
och ett för-slagsanslag på 1 500 000 kr för Ersättning för intrång i
enskild fiskerätt m.m.
I propositionen (s. 160) föreslår regeringen att vissa statliga insatser
för fiskevården även i fortsättningen skall finansieras över statsbudgeten.
avsnitt 195 Kontrollera mot PDF
Med-len bör användas för att uppdatera och färdigbehandla ansökningar om bi
-drag till förrättningskostnader för fiskevårdsområden som inkommit före
den 1 september 1990, samt för bidrag till att i övrigt bilda eller
omarrondera fiskevårdsområden.
Ett ramanslag till Fiskevård bör tas upp på statsbudgeten med 6 917 000 kr.
Finansering sker genom att anslagen Bidrag till fiskevård och Ersättning
för intrång i enskild fiskerätt m.m., som står till regeringens disposition
, inte kommer att tas i anspråk under budgetåret 1995/96.
I motion Fi80 (v) menar motionärerna att det föreslagna anslaget till Fiske
-vård för budgetåret 1995/96 bör ökas med 15 000 000 kr utöver regeringens
förslag. Ett ramanslag till Fiskevård bör således tas upp på statsbudgeten
med 21 917 000 kr (yrkande 16).
Enligt motion Fi81 (mp) bör anslaget till Fiskevård ökas. Behovet av fis-
kevård kvarstår i landet. Motionärerna förutsätter därför att regeringen
åter-kommer med förslag till allmän fiskevårdsavgift (yrkande 49). Vidare
bör ytterligare 15 000 000 kr tillföras fiskevården för budgetåret 1995/96.
Detta skall finansieras genom ianspråktagande av outnyttjade medel på
anslaget B 11 Miljöersättningar inom jordbruket. Härigenom klaras den
biotopvård, de inventeringar och de åtgärdsplaner för vatten som i dag inte
innefattas av fiskevårdsområden (yrkande 50).
Jordbruksutskottet tillstyrker regeringens förslag till finansiering av
fiske-vården. Enligt utskottets mening bör dock riksdagens tidigare beslut
avseen-de anslagen Bidrag till fiskevård (C 5) och Ersättning för intrång i
enskild fiskerätt m.m. (C 6) upphävas samtidigt som medel anslås under det
nya anslaget Fiskevård. I detta sammanhang bör uppmärksammas att regeringen
under anslaget C 6 till regeringens disposition avsatt 1 499 000 kr och
till Ersättning för intrång i enskild fiskerätt 1 000 kr. Med anledning
härav före-slår utskottet att riksdagen på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96 dels till Fiskevård anvisar ett nytt
ramanslag på 6 917 000 kr, dels till Ersättning för intrång i enskild
fiskerätt anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Med det anförda avstyrker jordbruksutskottet motionerna Fi80 (v) yrkan-de
16 och Fi81 (mp) yrkandena 49 och 50. Företrädarna för Vänsterpartiet och
Miljöpartiet har avgivit avvikande meningar.
Finansutskottet delar jordbruksutskottets uppfattning till den delen att
riks-dagen bör besluta om att på tilläggsbudgeten till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 anvisa ett nytt ramanslag till Fiskevård på 6 917 000 kr
. Finansut-skottet är dock av den uppfattningen att riksdagen bör besluta
avsnitt 196 Kontrollera mot PDF
om att det anvisade reservationsanslaget Bidrag till fiskevård bör minskas
med 5 418 000 kr vilket innebär att anslaget inte kan belastas
. Vidare bör det anvisade förslagsanslaget Ersättning för intrång i enskild
fiskerätt m.m. minskas med 1 499 000 kr vilket innebär att 1 000 kr
återstår att belasta på anslaget. Finansutskottet förutsätter att
regeringen kommer att finansiera eventuella överskridanden på anslaget
Ersättning för intrång i enskild fiske-rätt inom Jordbruksdepartementets
område. Utskottet avstyrker i enlighet med det anförda motionerna Fi80 (v)
yrkande 16 och Fi81 (mp) yrkandena 49 och 50.
Anslaget Ersättningar för viltskador m.m. (D 4)
I statsbudgeten för innevarande år finns till Ersättningar för viltskador m
.m. uppfört ett förslagsanslag på 38,3 miljoner kronor.
I propositionen (s. 161) föreslår regeringen att ytterligare 10 miljoner
kronor anvisas som ersättning för rovdjursrivna renar. Regeringens förslag
bygger på en bedömning gjord av Naturvårdsverket. Ett nytt system för
ersättning av viltskador infördes den 1 januari 1996. Systemet innebär i
korthet att rennäringen årligen får disponera ett belopp motsvarande det
skäliga värdet av de renar som rivits av rovdjur. Fördelningen av
ersättningen skall baseras på rovdjursförekomst. Ökningen av anslaget
finansieras genom att anslaget B11 Miljöersättningar inom jordbruket inte
kommer att utnyttjas fullt ut enligt nuvarande bedömning.
I motion Fi80 (v) yrkande 17 och i motion Fi85 (m, c, fp, kds) föreslås
att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen som går ut på att
regering-en bör återkomma till riksdagen hösten 1996 med redovisning bl.a.
av ef-fekterna av det nya ersättningssystemet. Motionärerna anser att det i
dag är svårt att bedöma om den av regeringen föreslagna ökningen för
ändamålet är tillräcklig.
I motion Fi81 (mp) anser motionärerna att riksdagen skall anvisa 10 miljo-
ner kronor utöver regeringens förslag till ersättning för viltskador (
yrkande 45).
Bostadsutskottet godtar den beräkning som gjorts i propositionen om att
ytterligare 10 miljoner kronor bör anvisas på anslaget Ersättningar för
vilt-skador m.m. (D 4). Det innebär att utskottet avstyrker Miljöpartiets
motion Fi81 yrkande 45. Miljöpartiet har avgivit en avvikande mening.
Med anledning av förslagen i motion Fi80 (v) yrkande 17 och i motion Fi85 (
m, c, fp, kds) anför bostadsutskottet att man vid kontakter med rege-
ringskansliet fått erfara att regeringen kommer att återkomma till
riksdagen med en redovisning av effekterna av det nya ersättningssystemet.
Syftet med förslagen i motionerna kommer därmed att tillgodoses.
avsnitt 197 Kontrollera mot PDF
Bostadsutskottet anser därmed att det inte finns tillräckliga skäl att
tillstyrka motionerna. Moderata samlingspartiet, Folkpartiet,
Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Krist-demokraterna har avgivit en gemensam
avvikande mening.
Finansutskottet delar bostadsutskottets uppfattning om att ytterligare 10
miljoner kronor bör anvisas på anslaget Ersättningar för viltskador m.m. (D
4). Motion Fi81 (mp) yrkande 45 avstyrks.
Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med en redo-
visning av effekterna av den nya ersättningen. Även motionerna Fi80 (v)
yrkande 17 och Fi85 (m, c, fp, kds) avstyrks av utskottet.
Arbetsmarknadsdepartementet (tionde huvudtiteln)
Datortek för arbetslösa personer som fyllt 25 år
Datortek infördes fr.o.m. den 1 juli 1995 för arbetslösa ungdomar i åldern
20-24 år (prop. 1994/95:218, bet AU15, rskr. 398). Åtgärden syftar till att
arbetssökande ungdomar skall få möjlighet att lära sig använda informa-
tionsteknik som ett hjälpmedel inom olika yrken och verksamheter parallellt
med arbetsmarknadsinriktade projektarbeten.
I propositionen (s. 163) föreslås att verksamheten med datortek skall bli
tillgänglig även för personer som har fyllt 25 år. Utvidgningen bör ske
inom ramen för de medel som anslagits till verksamheten för innevarande
budget-år.
Motion Fi84 av Per Unckel m.fl. (m) betraktar datortekverksamheten som en
positiv satsning som väl överensstämmer med Moderata samlingspartiets
intentioner för att skapa ett samlat program för unga arbetssökande. Motio-
närerna har inget emot att också erbjuda arbetslösa äldre än 25 år
möjlighet att delta i verksamheten.
I motionen framhålls dock att arbetslösa ungdomar även framgent skall
utgöra en prioriterad målgrupp för datortekverksamheten. Motionärerna kan
inte acceptera en utveckling där arbetslösa från den prioriterade
målgruppen tvingas stå tillbaka för arbetslösa som är 25 år eller äldre (
yrk. 1)
Motionärerna kritiserar också Arbetsmarknadsverket för att de valt att be-
driva datortekverksamheten i egen regi. Verket borde ha upphandlat, inte
bara datorutrustningen utan också utbildningen i konkurrens. Motionärerna
delar Konkurrensverkets syn på att detta agerande berövat många privata
småföretag som erbjuder datautbildning en marknad (yrk. 2).
Vänsterpartiet föreslår i motion Fi80 att ett uppföljningsprogram snarast
genomförs för dem som genomgår datortekutbildning, inom ramen för en
särskild ungdomssatsning. Programmet föreslås omfatta ungdomar upp till 25
år och innebär att ungdomarna med ett rekryteringsstöd under högst sex
månader skall kunna arbeta i små företag där det ofta finns ett stort behov
avsnitt 198 Kontrollera mot PDF
av att utveckla kunnandet i informationsteknik och datoranvändning.
Som en andra del i ett ungdomsprogram föreslår motionärerna att medel ges
till kommuner för att förstärka arbetet med Agenda 21 (yrk. 22). För att
finansiera det nämnda ungdomsprogrammet och ett extra sysselsättningsini-
tiativ som tas upp under ett miljöavsnitt i motionen, föreslår
Vänsterpartiet en tillfällig inleverans av 1 miljard kronor från statliga
företag under 1996.
Arbetsmarknadsutskottet anser i sitt yttrande (AU4y) att datortekverksam-
heten även bör kunna omfatta ungdomar över 25 år, som regeringen föreslår.
Utskottet godkänner att förändringen sker inom ramen för de medel som
anslagits.
Det finns inget i propositionen som tyder på annat än att datortekplatser i
första hand kommer att fördelas bland ungdomar i åldern 20-24 år och att
ungdomar över 25 år bereds plats i den mån det finns outnyttjade resurser,
anser utskottet.
Något uttalande om detta från riksdagens sida anses obehövligt. Motion Fi84
(m) får anses vara tillgodosedd med vad utskottet nu anfört och av-styrks i
motsvarande del.
Arbetsmarknadsutskottet anser inte att det finns skäl för riksdagen att i
detta sammanhang uttala en mening om Arbetsmarknadsverkets sätt att sköta
upphandlingen i samband med datortekverksamheten. Motion Fi84 (m) bör
därför avstyrkas också i den delen.
Arbetsmarknadsutskottet anser att man genom de befintliga åtgärderna
rekryteringsstöd och arbetsplatsintroduktion redan i dag kan tillgodose det
uppföljningsbehov som Vänsterpartiet talar om. Utskottet är heller inte
berett att ställa sig bakom förslaget om ytterligare medel till kommunerna
för ar-betet med Agenda 21. Utskottet anser att motion Fi80 (v) i berörd
del bör avstyrkas.
Till arbetsmarknadsutskottets yttrande har avvikande meningar i dessa delar
avgetts av företrädarna för Moderata samlingspartiet och Vänsterpartiet var
för sig.
Finansutskottet instämmer i arbetsmarknadsutskottets yttrande och
tillstyrker regeringens förslag om att riksdagen godkänner att medel inom
den anslagna ramen för datortek även skall kunna omfatta personer som har
fyllt 25 år. Motionerna Fi84 (m) och Fi80 (v) yrkande 22 avstyrks.
Arbetsplatsintroduktion och utbildningsvikariat
Arbetsplatsintroduktion (API) infördes fr.o.m. den 1 juli 1995. Åtgärden
riktar sig till arbetslösa personer som har fyllt 20 år och består av
praktik under högst sex månader.
För att en arbetslös skall anvisas en introduktionsplats skall
arbetsgivaren ha åtagit sig att betala ett finansieringsbidrag till staten
på 1 000 kr per må-nad. Vissa undantag kan göras, t.ex. för arbetslösa som
deltar i praktikperio-den i vägledningssyfte.
avsnitt 199 Kontrollera mot PDF
För att delfinansiera regeringens föreslagna utbildningssatsning föreslås
att finansieringsbidraget vid API höjs till 2 000 kr för praktik som
påbörjas efter den 30 juni 1996. Samtidigt skall undantaget att betala
finansieringsbidrag för praktikperioder i vägledningssyfte omfatta högst
fyra veckor.
Förslaget beräknas innebära en inkomstförstärkning på ca 120 miljoner
kronor för tiden den 1 juli-31 december 1996.
Som en ytterligare delfinansiering fr.o.m. andra halvåret 1996 av den
nämnda utbildningssatsningen föreslås att de avdrag från
arbetsgivaravgiften som en arbetsgivare får göra vid utbildningsvikariat
skall sänkas. Förslaget gäller utbildningsvikariat som påbörjas den 1 juli
1996 eller senare. Avdra-get från arbetsgivaravgiften för den vikarie som
anställs i stället för en an-ställd som utbildar sig sänks från 500 kr till
400 kr per dag. Avdraget från arbetsgivaravgiften för arbetsgivarens
utbildningskostnader för den som utbildas sänks från högst 75 till högst 35
kr per utbildningstimme. Det totala avdraget i det sistnämnda avseendet
sänks slutligen från högst 40 000 kr till högst 20 000 kr för varje
anställd som deltar i utbildning. Förslaget beräk-nas innebära en
inkomstförstärkning på ca 380 miljoner kronor för tiden den 1 juli-den 31
december 1996.
Vänsterpartiet avvisar i motion Fi80 regeringens förslag om ett höjt
finansi-eringsbidrag (yrkande 18) vid arbetsplatsintroduktion.
Vänsterpartiet avvisar också i samma motion regeringens förslag om att
försämra villkoren för utbildningsvikariat (yrkande 19). Förslaget kommer,
enligt motionen, att leda till att åtgärden ytterligare minskar i
omfattning när den i stället borde öka.
Vänsterpartiet bedömer att AMS innevarande budgetår kommer att få en
reservation på ungefär 1 miljard kronor på anslaget Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. I motionen föreslås att 500 miljoner av den reservationen används
för att finansiera förslaget om oförändrade villkor när det gäller
utbildnings-vikariat och arbetsplatsintroduktion (yrkande 21 delvis).
Arbetsmarknadsutskottet anser i sitt yttrande (AU4y) att det är rimligt att
den stora utbildningssatsning som regeringen föreslagit delfinansieras
genom regeländringar i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Utskottet
erinrar om den kritik som framförts mot utbildningsvikariatens nuvarande
utformning av Riksrevisionsverket (RRV). Verket förordar ett bidrag till
arbetsgivaren för utbildningskostnader i stället för det nuvarande avdraget
på arbetsgivar-avgiften. Enligt vad utskottet erfarit överväger regeringen
en reformering av åtgärden mot bakgrund av RRV:s kritik.
avsnitt 200 Kontrollera mot PDF
Vad arbetsmarknadsutskottet anför innebär att regeringens förslag om höjt
finansieringsbidrag vid arbetsplatsintroduktion och om avdragsbegränsning
för arbetsgivare vid utbildningsvikariat bör godkännas. Det innebär också
att utskottet anser att förslaget till lag om ändring i lagen (1995:411) om
tillfäl-lig avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgifter bör
tillstyrkas. Motion Fi80 (v) i här berörd del avstyrks följaktligen.
Vänsterpartiet har avgivit en avvikande mening till utskottets yttrande.
Finansutskottet instämmer i arbetsmarknadsutskottets yttrande och
tillstyrker att finansieringsbidraget vid arbetsplatsintroduktion höjs från
1 000 kr till 2 000 kr per månad för praktik som påbörjas fr.o.m. den 1
juli 1996.
Finansutskottet instämmer även i arbetsmarknadsutskottets yttrande om
utbildningsvikariaten och tillstyrker därmed regeringens förslag om att av-
draget från arbetsgivaravgiften vid utbildningsvikariat sänks från 500 kr
till 400 kr per dag för lönekostnader för en vikarie som anställs i stället
för den som deltar i utbildning.
Avdraget från arbetsgivaravgiften för arbetsgivarens utbildningskostnader
för den som utbildas sänks från högst 75 kr till högst 35 kr per
utbildnings-timme. Det totala avdraget för utbildningskostnader sänks från
högst 40 000 till högst 20 000 kr för varje anställd som deltar i
utbildning. Förslaget inne-bär ändringar i 2 och 3 §§ lagen (1995:411) om
tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgifter.
Motion Fi80 (v) yrkandena 18, 19 och 21 (delvis) avstyrks.
Lönebidrag
Vänsterpartiet aktualiserar i motion Fi80 den svåra situationen för de ar-
betshandikappade till följd av de besparingsåtgärder som riktats mot löne-
bidragen. Möjligheten till 90 % bidrag av lönekostnaden måste enligt motio-
nen återinföras som ett alternativ till uppsägning. Medel måste också
snarast anvisas som medger högre volymer lönebidrag redan under innevarande
budgetår (yrkande 20). Enligt motionen bör 400 miljoner kronor av den
nämnda reservationen på A2-anslaget (Arbetsmarknadspolitiska åtgärder)
överföras till anslaget B 4 (Särskilda åtgärder för arbetshandikappade) för
att användas till lönebidrag (yrkande 21 delvis).
Arbetsmarknadsutskottet delar i sitt yttrande (AU4y) Vänsterpartiets oro
över utvecklingen med varsel och uppsägningar av arbetshandikappade med
lönebidrag. Utskottet har därför tagit initiativ (1995/96:AU15) till en
tempo-rär insats för att förhindra uppsägningar av lönebidragsanställda
inom all-männyttiga organisationer.
Arbetsmarknadsutskottet föreslår riksdagen att lönebidrag för en handi-
kappad, som varit anställd med bidrag i minst fyra år och för vilken bidrag
avsnitt 201 Kontrollera mot PDF
lämnas med mer än 80 % av lönekostnaden, skall kunna lämnas med oför-ändrat
belopp året ut i samband med omförhandling. Förslaget finansieras genom en
omfördelning av innevarande års budgetmedel.
Arbetsmarknadsutskottet anser inte att Vänsterpartiets begäran om ytterli-
gare medel till högre volymer lönebidrag bör tillmötesgås. Utskottet vidhål
-ler sin uppfattning om att fler lönebidragsanställningar i första hand
skall åstadkommas genom en sänkning av den genomsnittliga bidragsnivån.
Mot bakgrund av vad som anförts anser arbetsmarknadsutskottet att mo-tion
Fi80 (v) i berörda delar bör avstyrkas i den mån motionen inte tillgodo-
setts av utskottets ovan redovisade initiativ.
Vänsterpartiet har avgett en avvikande mening till utskottets yttrande.
Finansutskottet instämmer i arbetsmarknadsutskottets yttrande om löne-
bidragen och avstyrker motion Fi80 (v) yrkandena 20 och 21 (delvis).
Stöd till återvändande flyktingar till Bosnien-Hercegovina
I propositionen (s. 165) föreslår regeringen att högst 25 miljoner kronor
av de medel som anvisats under förslagsanslaget Överföring av och andra
åtgärder för flyktingar m.m. får användas för bidrag till resekostnader
under år 1996 för utlänningar som förbereder att återvända till Bosnien-
Hercegovina.
Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU5y) regeringens
förslag.
Även finansutskottet biträder förslaget.
Näringsdepartementet (tolfte huvudtiteln)
Anslaget Sveriges geologiska undersökning: Geologisk
undersökningsverksamhet (C 10)
För innevarande budgetår har till Sveriges geologiska undersökning (SGU) på
ramanslag anvisats 201 400 000 kr. I besparingssyfte föreslog regeringen i
budgetpropositionen 1995 (prop. 1994/95:100 bil. 13) att den maringeolo-
giska verksamheten vid SGU skulle avvecklas. Kostnaderna för denna verk-
samhet beräknades till 19,5 miljoner kronor för det förlängda budgetåret
1995/96.
Mot bakgrund av motioner (s; m; c; fp; v; mp) bedömde riksdagen på nä-
ringsutskottets förslag att SGU:s maringeologiska verksamhet är av sådan
betydelse att en nedläggning inte borde komma i fråga (bet. 1994/95:NU18,
rskr. 300).
För att förhindra att den maringeologiska verksamheten skulle upphöra och i
avvaktan på ett förslag av regeringen beslöt riksdagen att anslaget till
SGU skulle ökas med 10 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag och
sålunda uppgå till ca 201 miljoner kronor. Eftersom det anvisade belop-pet
inte var tillräckligt för att verksamheten skulle kunna bedrivas under hela
det förlängda budgetåret 1995/96, anmodades regeringen att under inneva-
rande budgetår återkomma till riksdagen med förslag som säkerställer verk-
avsnitt 202 Kontrollera mot PDF
samheten på längre sikt. Som en tillfällig, engångsvis finansiering av det
anvisade extra beloppet beslöt riksdagen att 10 miljoner kronor engångsvis
för budgetåret 1995/96 skulle föras från Energiteknikfondens innestående
medel i Riksgäldskontoret till inkomsttitel på statsbudgeten. Det
underströks att denna överföring av medel inte var någon bestående
finansiering. Rege-ringen anmodades att återkomma till riksdagen med
förslag om en bestående finansiering, varvid denna skulle utformas så att
en ökning av budgetunder-skottet inte uppstår.
Regeringen föreslår i propositionen (s. 167) att de ökade kostnaderna för
den maringeologiska verksamheten under det förlängda budgetåret 1995/96
skall finansieras genom indragning av reservationsmedel och anslagssparande
, uppgående till ett belopp om 9,5 miljoner kronor. Till den av riksdagen
förordade samfinansieringen mellan berörda departement avser regeringen att
återkomma i den kommande budgetpropositionen.
Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU9y) regeringens förslag. I
riks-dagsbeslutet framhölls, som tidigare redovisats, att den tillfälliga,
engångsvi-sa finansieringen med 10 miljoner kronor inte var någon bestående
finansie-ring, och att regeringen skulle återkomma med förslag om en
bestående finansiering som säkerställer verksamheten på längre sikt.
Näringsutskottet konstaterar att regeringen inte lägger fram något sådant
förslag i den nu aktuella propositionen. Näringsutskottet förutsätter att
regeringen i den kommande budgetpropositionen återkommer med ett förslag om
en varaktig finansiering av den maringeologiska verksamheten.
Finansutskottet tillstyrker i likhet med näringsutskottet regeringens
förslag att tillföra den maringeologiska verksamheten ytterligare medel på
tilläggs-budget.
Affärsverket svenska kraftnät
Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) har i en skrivelse till
rege-ringen i mars 1996 redogjort för sin planerade medverkan i ett projekt
avse-ende uppförande och förvaltning av en likströmslänk mellan Sverige och
Polen. Enligt planerna skall projektet genomföras av ett tilltänkt polskt-
svenskt aktiebolag, som till 50 % skall ägas av Svenska kraftnät, till 49 %
av Vattenfall AB och till 1 % av det polska företaget Polski Sieci
Electroener-getyczne (PSE). Avsikten är att det polska företaget på sikt
skall öka sin andel i bolaget samtidigt som Vattenfalls ägarandel skall
minska.
Det är angeläget att staten genom Svenska kraftnät tillförsäkras ett bestäm
-mande inflytande över en eventuell likströmslänk mellan Sverige och Polen,
anförs det i propositionen (s. 167-169). Ett genomförande av projektet
avsnitt 203 Kontrollera mot PDF
förut-sätter koncession enligt lagen (1902:71) innefattande vissa
bestämmelser om elektriska anläggningar (den s.k. ellagen). Ansökan om
koncession för ut-landsförbindelse skall enligt lagen prövas av regeringen.
Enligt Svenska kraftnät är avsikten att det aktuella bolaget under våren
1996 skall lämna in en ansökan om koncession för likströmslänken till
regeringens prövning.
Riksdagen har våren 1995 beslutat om bl.a. Svenska kraftnäts investe-rings-
och finansieringsplan för åren 1995-1997 (prop. 1994/95:100 bil. 13, bet.
NU20, rskr. 300). Denna plan skall enligt förslaget nu utökas med 500
miljoner kronor för år 1996, varvid finansiering skall ske med verkets egna
medel. Projektet förutsätter också att staten tecknar borgen för lån till
det tilltänkta bolaget för Polen-förbindelsen intill högst 1,5 miljarder
kronor, alternativt utfärdar kreditgarantier intill högst motsvarande
belopp - för vilket regeringen begär riksdagens bemyndigande. Det planerade
bolaget bör ses som ett dotterbolag till Svenska kraftnät, konstateras det
i propositionen.
I motion Fi81 (mp) avvisas förslaget med motivering att det är illa genom-
tänkt. Export av svensk el till Polen skulle kunna försvåra en kärnkraftsav
-veckling i Sverige och strider därmed mot riksdagens tidigare beslut,
anför motionärerna. De påpekar att import av polsk el till Sverige
sannolikt skulle innebära ökade svavelutsläpp och ökat kärnkraftsberoende i
Polen. En lik-strömskabel mellan Polen och Sverige bör inte läggas ut inom
överskådlig framtid, anför motionärerna. I stället anser de att betydande
satsningar bör göras på ökad effektivitet i energianvändningen och på ökad
användning av förnybar energi som ersättning för kärnkraft och fossila
bränslen i såväl Sverige som Polen.
Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU9y) regeringens förslag
rörande Svenska kraftnät. Som redovisats avser Svenska kraftnät att senare
under våren 1996 lämna in en ansökan om koncession till regeringen,
varefter en prövning i enlighet med gällande lagstiftning kommer att göras.
Farhågorna som framförs i motion Fi81 (mp) finner utskottet mot bakgrund
härav obe-fogade; motionen avstyrks i berörd del (yrkande 46).
Miljöpartiets företräda-re i näringsutskottet har avgivit avvikande mening
till yttrandet.
Finansutskottet delar näringsutskottets uppfattning och avstyrker därmed
motion Fi81(mp) yrkande 46.
Civildepartementet (trettonde huvudtiteln)
Anslaget Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet (D 2)
Regeringen föreslår i vårpropositionen (s. 170) att riksdagen på
tilläggsbud-get för budgetåret 1995/96 skall anvisa 3,5 miljoner kronor
avsnitt 204 Kontrollera mot PDF
under anslaget Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet.
Medlen avses ställas till regeringens disposition för förstärkning av
Sveriges medverkan i EU:s arbete med ungdomsfrågor och för insatser inom
området ungdom, IT och samhällsinformation.
Kulturutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KrU9y) regeringens förslag.
Finansutskottet ansluter sig till kulturutskottets yttrande och tillstyrker
för-slaget om medelsanvisning.
Anslaget EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa (D 3)
Regeringen föreslår i vårpropositionen att anslaget EU:s utbytesprogram
Ungdom för Europa minskas med resterande medel på anslaget om 4 841 000 kr,
då medlemsavgiften för utbytesprogrammet numera betalas i annan ordning.
Kulturutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KrU9y) också detta förslag
från regeringen.
Finansutskottet ansluter sig till kulturutskottets yttrande och tillstyrker
en minskning av anslaget EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa med 4 841
000 kr.
Övriga motionsyrkanden
Avgift för insättningsgaranti
I propositionen (s. 51) påpekas att ett system för garanti av insättningar
i bank är i kraft sedan den 1 januari 1996. Systemet finansieras av
bankerna gemensamt med en årlig avgift på i genomsnitt 0,25 % av den
garanterade inlåningsvolymen. För att stärka de offentliga finanserna
föreslås en höjning av avgiften till 0,50 % från den 1 januari 1997. Det
innebär ett ökat offentligt sparande med ca 750 miljoner kronor.
I motion Sk45 av Bo Lundgren m.fl. (m) avvisas förslaget om en höjning av
avgiftens storlek. Enligt motionärerna är höjningen ett sätt att
ytterligare beskatta insättare och låntagare i banksystemet. I motionen
yrkas att vad som anförts om att insättaravgiften inte bör höjas skall ges
regeringen till känna (yrkande 25).
Utskottet vill inledningsvis erinra om att som medlem i EU är Sverige skyl-
digt att ha ett system för garanti för insättningar hos banker i enlighet
med ett EG-direktiv. Lagen om insättningsgaranti trädde i kraft den 1
januari 1996 (prop. 1995/96:60, bet. NU7, rskr. 83).
De avgifter som bankerna erlägger placeras på ett konto i Riksgäldskonto-
ret. Statsbudgetens saldo förändras inte men den statliga upplåningen mins-
kar och det offentliga sparandet påverkas positivt. Om avgiften höjs kan
systemets finansiella styrka också byggas upp snabbare.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Sk45 (m) yrkande 25.
Löneutbetalningsdag för statsanställda samt riksdagsledamöter
I motion Fi99 av Karin Israelsson m.fl. (c) påpekas att en lång rad med nöd
-vändiga besparingar har föreslagits och beslutats de senaste åren. Detta
avsnitt 205 Kontrollera mot PDF
har varit helt nödvändigt för att på sikt kunna stabilisera den svenska
ekonomin, stärka kronkursen och hejda inflationen. En av de åtgärder som
genomförts är att senarelägga utbetalningar av barnbidrag och
pensionsförmåner. Enligt motionärerna borde liknande även kunna ske vid
utbetalning av löner och ersättningar till statligt anställda samt
riksdagsledamöter för att visa att även vissa starka grupper i samhället
bör bidra med inkomster till statskassan. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Enligt utskottet bör förändringar av utbetalningsdagar för löner och ersätt
-ningar till statsanställda även i fortsättningen regleras via
kollektivavtal.
Med hänvisning härtill avstyrks motion Fi99 (c).
Utredning om åtgärder för att främja turism
I Folkpartiet liberalernas motion Fi79 framhålls att Sverige har en mindre
turistsektor än jämförbara länder. För företag inom turistnäringen bör mom-
sen sänkas till nivån 6 %. Den närmare utformningen, bl.a. avgränsningspro-
blematiken, bör bli föremål för utredning (yrkande 10).
Skatteutskottet hänvisar i sitt yttrande (SkU12y) till att de skattefrågor
som har tagits upp i motioner med anledning av vårpropositionen är av den
art som skatteutskottet behandlade i yttrandet till finansutskottet i
höstas (1995/96:SkU3y, med anledning av prop. 1995/96:25). I allt
väsentligt har dessa frågor nära samband med det utredningsarbete som pågår
rörande beskattningen, och utskottet kan inte finna att motionärerna har
åberopat några omständigheter som nu bör föranleda andra ställningstaganden
än tidigare. Med det anförda avstyrks berörd motion.
Finansutskottet har ingen annan uppfattning än skatteutskottet i denna
fråga. Därmed avstyrks motion Fi79 (fp) yrkande 10.
Hemställan
Utskottet hemställer
Den ekonomiska politiken
1. beträffande allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Fi78 yrkandena 1, 6, 12 och
14, 1995/96:Fi79 yrkandena 1, 5, 8 och 11, 1995/96:Fi80 yr-kandena 1 och 2,
1995/96:Fi81 yrkandena 1, 7-11, 14, 20, 21 och 23-25 samt 1995/96:Fi82
yrkande 1 godkänner vad som förordats i pro-position 1995/96:150 yrkande 1
och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 1 (m, fp, kds) - såvitt avser över-gripande inriktning
res. 2 (m, fp, kds) - såvitt avser villkoren för företagande
res. 3 (v)
res. 4 (mp)
2. beträffande fördelningspolitiska analyser
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Fi80 yrkandena 10 och 11, 1995/96
:Fi89, 1995/96:Fi96 och 1995/96:Fi100,
res. 5 (v)
res. 6 (m) - motiv.
res. 7 (fp) - motiv.
res. 8 (mp) - motiv.
res. 9 (kds) - motiv.
avsnitt 206 Kontrollera mot PDF
3. beträffande jämställdhetspolitiska konsekvenser
att riksdagen avslår motion 1995/96:Fi80 yrkande 9,
res. 10 (v)
4. beträffande Riksbankens ställning och mål för penning-politiken
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Fi78 yrkande 7 och 1995/96:Fi81
yrkandena 12 och 15-17,
res. 11 (m, fp)
res. 12 (mp)
5. beträffande kommitté för att analysera penning- och
valutamarknaden
att riksdagen avslår motion 1995/96:Fi81 yrkande 13,
res. 13 (v, mp)
6. beträffande den ekonomiska och monetära unionens (EMU) tredje
fas
att riksdagen avslår motion 1995/96:Fi81 yrkandena 18 och 19,
res. 14 (v)
res. 15 (mp)
res. 16 (kds) - motiv.
7. beträffande uppföljning av EU-bidrag
att riksdagen avslår motion 1995/96:Fi81 yrkande 22,
res. 17 (mp)
Utgiftstak
8. beträffande utformningen av utgiftstaket
att riksdagen med anledning av proposition 1995/96:150 yrkande 3 samt med
avslag på motionerna 1995/96:Fi78 yrkande 3 och 1995/96:Fi80 yrkande 4
godkänner förslaget till utformning av utgift-s-tak för staten och den
offentliga sektorn i enlighet med vad utskottet anfört,
res. 18 (m)
res. 19 (v)
res. 20 (fp) - motiv.
9. beträffande nivån på utgiftstaket för staten
att riksdagen med anledning av proposition 1995/96:150 yrkande 4 samt med
avslag på motionerna 1995/96:Fi78 yrkande 4, 1995/96:Fi79 yrkande 3, 1995/
96:Fi80 yrkande 5, 1995/96:Fi81 yr-kande 3 och 1995/96:Fi82 yrkande 6 och
i enlighet med vad utskottet anfört fastställer utgiftstaket för staten
inklusive socialförsäkrings-sektorn vid sidan av statsbudgeten för år 1997
till 723 miljarder kro-nor, för år 1998 till 720 miljarder kronor och för
år 1999 till 735 mil-jarder kronor,
res. 21 (m)
res. 22 (fp)
res. 23 (v)
res. 24 (mp)
res. 25 (kds)
10. beträffande nivån på utgiftstaket för den offentliga sektorn
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:150 yrkandena 2 och 6
samt med avslag på motionerna 1995/96:Fi80 yrkandena 3 och 7 samt 1995/96:
Fi81 yrkandena 2, 5 och 6 godkänner beräkningen av
dels de offentliga utgifterna för åren 1997-1999,
dels utgifterna inom den kommunala sektorn för åren 1997-1999,
res. 26 (fp) - villk. res. 22
res. 27 (v) - villk. res. 23
res. 28 (mp) - villk. res. 24
11. beträffande den preliminära fördelningen av utgifter-na på
utgiftsområden
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:150 yrkande 5 samt med
avslag på motionerna 1995/96:Fi78 yrkandena 2 och 5, 1995/96:Fi79 yrkandena
2, 4, 6 och 7, 1995/96:Fi80 yrkande 6, 1995/96:Fi81 yrkande 4 och 1995/96:
Fi82 yrkande 7 godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på
utgiftsområden som riktlin-jer för regeringens budgetarbete samt avslår
avsnitt 207 Kontrollera mot PDF
motionerna 1995/96:Fi78 yrkandena 13, 15 och 16, 1995/96:Fi79 yrkandena 9
och 12, 1995/96:Fi81 yrkandena 26-31, 33-38, 43 och 44, 1995/96:Fi83, 1995/
96:Fi86, 1995/96:Fi90, 1995/96:Fi92, 1995/96:Fi93, 1995/96:Fi94, 1995/96:
Fi95, 1995/96:Fi97 yrkandena 1, 2, 4-8, 10 och 11, 1995/96:Fi98, 1995/96:
Kr2 i denna del, 1995/96:Kr3 i denna del, 1995/96:Kr4 i denna del och 1995/
96:Kr6 yrkande 3,
res. 29 (m) - villk. res. 21
res. 30 (fp) - villk. res. 22
res. 31 (v) - villk. res. 23
res. 32 (mp) - villk. res. 24
res. 33 (kds) - villk. res. 25
Kommunsektorn
12. beträffande allmänna förutsättningar för kommun-sektorn
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Fi78 yrkandena 8 och 9, 1995/96:
Fi80 yrkande 8 och 1995/96:Fi81 yrkande 52,
res. 35 (m)
res. 36 (v)
res. 37 (mp)
res. 38 (fp) - motiv.
res. 39 (kds) - motiv.
13. beträffande skatteinkomsternas och statsbidragens ut-veckling
att riksdagen avslår motion 1995/96:Fi78 yrkande 10,
res. 40 (m)
14. beträffande minskning i särskilda fall av det generella
statsbidraget till kommuner och landsting åren 1997 och 1998
att riksdagen avslår motion 1995/96:Fi81 yrkande 51,
res. 41 (v, mp)
15. beträffande vissa regeländringar vid beräkning av preliminära
kommunalskattemedel
att riksdagen antar de i proposition 1995/96:150 yrkandena 8-10 framlagda
förslagen till
dels lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om
kommuns eller annan menighets utdebitering av skatt, m.m.,
dels lag om ändring i lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner
och landsting,
dels lag om ändring i lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner
och landsting,
16. beträffande kommunal ekonomi i balans
att riksdagen avslår motion 1995/96:Fi78 yrkande 11,
res. 42 (m)
res. 43 (v) - motiv.
17. beträffande ekonomiska regleringar mellan staten och de
kyrkliga kommunerna
att riksdagen antar det i proposition 1995/96:150 yrkand 7 framlagda
förslaget till lag med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel
år 1997,
18. beträffande reglering av kompensation för avtalspen-sioner till
lärare m.fl.
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:150 yrkande 11 god-känner
regeringens förslag att kompensera kommuner och landsting avseende
pensioner och andra trygghetsförmåner till lärare, skolledare och
syokonsulenter,
Tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96
19. beträffande anslaget Försvarsmakten
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:150 yrkande 14 be-slu-tar
att på tillläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 minska det
under fjärde huvudtiteln anvisade ramanslaget Försvars-makten med 3 295 094
000 kr,
avsnitt 208 Kontrollera mot PDF
20. beträffande anslaget Statens försvarshistoriska muse-er
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:150 yrkande 15 och med
avslag på motion 1995/96:Fi81 yrkande 39 beslutar att på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under fjärde huvudtiteln
anvisade ramanslaget Statens försvarshistoriska museer med 2 000 000 kr,
res. 45 (mp)
21. beträffande anslaget Flygtekniska försöksanstal-ten
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:150 yrkande 16 samt med
avslag på motion 1995/96:Fi81 yrkande 40 beslutar att på till-läggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under fjärde huvudtiteln
anvisade ramanslaget Flygtekniska försöksanstalten med 5 000 000 kr,
res. 46 (mp)
22. beträffande läkemedelsförmånen
att riksdagen med anledning av proposition 1995/96:150 yrkande 12 och med
avslag på motionerna 1995/96:Fi79 yrkande 13, 1995/96:Fi80 yrkande 12, 1995
/96:Fi81 yrkande 32, 1995/96:Fi82 yrkande 2, 1995/96:Fi88 yrkandena 1 och 2
och 1995/96:Fi97 yrkan-de 3
dels antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m. med de
ändringarna att i 7 § talet 2 500 byts mot talet 2 200 och att i punkt 2 i
övergångsbestämmelserna orden gäller ikraftträdandet skall er-sättas med
orden gäller vid ikraftträdandet,
dels beslutar att 3 § lagen (1981:49) om begränsning av läke-
medelskostnader, m.m. skall erhålla ändrad lydelse i enlighet med Ut-
skottets förslag i bilaga 2,
dels beslutar om den ändring av ingressen som föranleds härav,
res. 47 (m)
res. 48 (v, mp, kds)
res. 49 (fp)
23. beträffande tandvårdsförsäkringen
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Fi80 yrkande 13, 1995/96: Fi82
yrkandena 3 och 4, 1995/96:Fi88 yrkandena 3 och 4 samt 1995/96:Fi97 yrkande
9,
res. 50 (m)
res. 51 (fp)
res. 52 (v)
res. 53 (kds)
24. beträffande barn- och ungdomstandvård i privat och offentlig
regi
att riksdagen avslår motion 1995/96:Fi88 yrkande 5,
res. 54 (m, fp, kds)
25. beträffande anslagen Riksförsäkringsverket och All-männa
försäkringskassor
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:150 yrkandena 17 och 18
samt med avslag på motion 1995/96:Fi81 yrkande 41 beslutar att på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96
dels öka det under femte huvudtiteln anvisade ramanslaget Riksför-
säkringsverket med 38 000 000 kr,
dels öka det under femte huvudtiteln anvisade ramanslaget Allmän-na
försäkringskassor med 30 000 000 kr,
res. 55 (mp)
26. beträffande kvalificerad yrkesutbildning
att riksdagen avslår motion 1995/96:Ub9 yrkande 11,
res. 56 (fp)
avsnitt 209 Kontrollera mot PDF
27. beträffande anslaget Bidrag till viss verksamhet inom det
kommunala skolväsendet m.m.
att riksdagen med bifall till propositionerna 1995/96:105 avsnitt 6 punkt A
9 och 1995/96:150 yrkande 19 samt med avslag på motio-nerna 1995/96:Fi82
yrkande 5, 1995/96:Fi87 yrkande 1, 1995/96:Ub7 yrkandena 1 och 2, 1995/96:
Ub10 yrkandena 2 och 4, 1995/96:Ub11 och 1995/96:Jo16 yrkande 2 beslutar
att på tilläggsbudget till stats-budgeten för budgetåret 1995/96 öka det
under åttonde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget Bidrag till viss
verksamhet inom det kom-munala skolväsendet m.m. med 905 655 000 kr,
res. 57 (m)
res. 58 (mp)
res. 59 (kds)
28. beträffande omfördelning av medel från komvux till folk-
högskolan
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Kr6 yrkande 2 och 1995/96:Ub8,
29. beträffande basår med social inriktning för män
att riksdagen avslår motion 1995/96:Ub9 yrkande 5,
res. 60 (fp)
30. beträffande anslaget Bidrag till folkbildningen
att riksdagen med bifall till propositionerna 1995/96:105 avsnitt 6 punkt B
1 och 1995/96:150 yrkande 20 samt med avslag på motioner-na 1995/96:Fi87
yrkande 2, 1995/96:Kr1, 1995/96:Kr2 i denna del, 1995/96:Kr3 i denna del,
1995/96:Kr4 i denna del, 1995/96:Kr5, 1995/96:Kr6 yrkande 1, 1995/96:Ub7
yrkande 3, 1995/96:Ub9 yrkan-dena 7-10 samt 1995/96:Ub10 yrkande 1 beslutar
att på tilläggsbud-get till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det
under åttonde huvudtiteln anvisade anslaget Bidrag till folkbildningen med
230 000 000 kr,
res. 61 (m)
res. 62 (v)
31. beträffande sommaruniversitetet
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Ub9 yrkandena 1 och 2 samt 1995/96:
Ub10 yrkande 5,
res. 63 (fp, kds)
32. beträffande anordnande av basår enbart inom komvux
att riksdagen avslår motion 1995/96:Ub9 yrkande 4,
res. 64 (fp)
33. beträffande aspirantutbildning för arbetslösa invand-rare
att riksdagen avslår motion 1995/96:Ub9 yrkande 6,
res. 65 (fp)
34. beträffande anslaget Övriga utgifter inom grundut-bildning
att riksdagen med bifall till propositionerna 1995/96:105 avsnitt 6 punkt C
46 yrkandena 2 och 3 samt 1995/96:150 yrkande 21 samt med avslag på
motionerna 1995/96:Fi87 yrkande 3 och 1995/96:Ub7 yrkande 4
dels godkänner det som regeringen förordar om omfattning och principer för
fördelning av vissa särskilda åtgärder under de sista sex månaderna av
budgetåret 1995/96,
dels beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/
96 öka det under åttonde huvudtiteln anvisade reservationsan-slaget Övriga
utgifter inom grundutbildning med 209 195 000 kr,
res. 66 (m)
35. beträffande anslaget Vissa ersättningar för klinisk ut-bildning
och forskning
avsnitt 210 Kontrollera mot PDF
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:150 yrkande 22 be-slutar
att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det
under åttonde huvudtiteln anvisade ramanslaget Vissa ersätt-ningar för
klinisk utbildning och forskning med 755 016 000 kr,
36. beträffande utvärdering av hur de s.k. ALF-medlen använts
att riksdagen avslår motion 1995/96:Fi101,
res. 67 (fp)
37. beträffande utbildningspolitiken i övrigt
att riksdagen avslår motion 1995/96:Fi87 yrkande 6,
res. 68 (m)
38. beträffande anslaget Studiehjälp m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:105 avsnitt 6 punkt E 3
samt med avslag på motion 1995/96:Ub7 yrkande 5 beslutar att på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under
åttonde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget Studiehjälp m.m. med 2 880
000 kr,
res. 69 (m) - villk. res. 57
39. beträffande stipendium till dem som fullföljer basåret inom
komvux
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Ub7 yrkande 6, 1995/96:Ub9 yrkande
3 och 1995/96:Ub10 yrkande 3,
res. 70 (m, fp, kds)
40. beträffande anslaget Studiemedel m.m.
att riksdagen med bifall till propositionerna 1995/96:105 avsnitt 6 punkt E
4 och 1995/96:150 yrkande 23 samt med avslag på motion 1995/96:Fi87
yrkande 4 beslutar att på tilläggsbudget till statsbudge-ten för budgetåret
1995/96 öka det under åttonde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget
Studiemedel m.m. med 420 135 000 kr,
res. 71 (m) - villk. res. 66
41. beträffande anslaget Vuxenstudiestöd m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:105 avsnitt 6 punkt E 5
och 1995/96:150 yrkande 24 samt med avslag på motionerna 1995/96:Fi80
yrkande 14 och 1995/96:Fi87 yrkande 5 beslutar att på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under åttonde huvudtiteln
anvisade reservationsanslaget Vuxenstudiestöd m.m. med 804 241 000 kr,
res. 72 (m) - villk. res. 57
res. 73 (v)
42. beträffande anslaget Statens jordbruksverk
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:150 yrkande 25 samt med
avslag på motion 1995/96:Fi81 yrkandena 42 och 47 beslutar att på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under
nionde huvudtiteln anvisade ramanslaget Statens jordbruksverk med 2 000 000
kr,
res. 74 (mp)
43. beträffande anslaget Från EG-budgeten finansierad
kompensation för revalvering av jordbruksomräkningskursen
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:150 yrkande 26 samt med
avslag på motionerna 1995/96:Fi80 yrkande 15, 1995/96:
Fi81 yrkande 48 och 1995/96:Fi91 beslutar att på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under nionde huvudtiteln anvisa ett
avsnitt 211 Kontrollera mot PDF
reservationsanslag Från EG-budgeten finansierad kompensation för
revalvering av jordbruksomräkningskursen på 173 000 000 kr,
res. 75 (m)
res. 76 (v)
res. 77 (mp)
44. beträffande anslaget Fiskevård m.fl. anslag
att riksdagen
dels med bifall till proposition 1995/96:150 yrkande 27 samt med avslag på
motionerna 1995/96:Fi80 yrkande 16 och 1995/96:Fi81 yr-kandena 49 och 50
beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96
under nionde huvudtiteln anvisa ett ramanslag Fiskevård på 6 917 000 kr,
dels med bifall till vad utskottet anfört beslutar att på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under nionde huvudtiteln
a) minska det anvisade reservationsanslaget Bidrag till fiskevård med 5
418 000 kr, vilket innebär att anslaget inte kan belastas,
b) minska det anvisade förslagsanslaget Ersättning för intrång i en-skild
fiskerätt m.m. med 1 499 000 kr,
res. 78 (v)
res. 79 (mp)
45. beträffande anslaget Ersättningar för viltskador m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:150 yrkande 28 samt med
avslag på motion 1995/96:Fi81 yrkande 45 beslutar att på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under nionde huvudtiteln
anvisade förslagsanslaget Ersättningar för viltska-dor m.m. med 10 000 000
kr,
res. 80 (mp)
46. beträffande redovisning av effekterna av det nya er-
sättningssystemet för rovdjursrivna renar m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Fi80 yrkande 17 och 1995/96:Fi85,
res. 81 (m, fp, v, mp, kds)
47. beträffande datortek för arbetslösa personer som har fyllt 25
år
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:150 yrkande 29 samt med
avslag på motionerna 1995/96:Fi80 yrkande 22 och 1995/96:Fi84 godkänner vad
regeringen föreslagit i fråga om datortek under tionde huvudtiteln,
res. 82 (m, fp)
res. 83 (v)
48. beträffande arbetsplatsintroduktion och utbildningsvikari-at
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:150 yrkandena 13 och 30
samt med avslag på motion 1995/96:Fi80 yrkandena 18, 19 och 21 i denna del
dels godkänner vad regeringen föreslagit i fråga om höjt finansie-
ringsbidrag vid arbetsplatsintroduktion under tionde huvudtiteln,
dels antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:411) om
tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgifter,
res. 84 (v)
49. beträffande lönebidrag
att riksdagen avslår motion 1995/96:Fi80 yrkandena 20 och 21 i denna del,
res. 85 (v)
50. beträffande stöd till återvändande flyktingar till Bos-nien-
Herzegovina
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:150 yrkande 31 god-känner
den föreslagna användningen av medel på det under tionde huvudtiteln
avsnitt 212 Kontrollera mot PDF
anvisade förslagsanslaget Överföring av och andra åtgär-der för flyktingar
m.m.,
51. beträffande anslaget Sveriges geologiska undersök-ning:
Geologisk undersökningsverksamhet
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:150 yrkande 32 be-slutar
att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det
under tolfte huvudtiteln anvisade ramanslaget Sveriges geolo-giska
undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. med 9 500 000 kr,
52. beträffande Affärsverket svenska kraftnät
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:150 yrkandena 33 och 34
samt med avslag på motion 1995/96:Fi81 yrkande 46
dels godkänner en utökning av investeringsplanen för Affärsverket svenska
kraftnät för budgetåret 1995/96 med 500 000 000 kr att finan-sieras med
verkets egna medel,
dels bemyndigar regeringen att, intill ett sammanlagt belopp om 1 500 000
000 kr, teckna borgen för lån eller utfärda kreditgarantier till bolag i
vilka Affärsverket svenska kraftnät förvaltar statens aktier eller andelar,
res. 86 (mp)
53. beträffande anslaget Bidrag till nationell och interna-tionell
ungdomsverksamhet
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:150 yrkande 35 be-slutar
att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det
under trettonde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget Bi-drag till
nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. med 3 500 000 kr,
54. beträffande anslaget EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:150 yrkande 36 be-slutar
att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 minska det
under trettonde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget EU:s utbytesprogram
Ungdom för Europa med 4 841 000 kr,
Övriga motionsyrkanden
55. beträffande avgift för insättningsgaranti
att riksdagen avslår motion 1995/96:Sk45 yrkande 25,
res. 87 (m)
56. beträffande löneutbetalningsdag för statsanställda samt
riksdagsledamöter
att riksdagen avslår motion 1995/96:Fi99,
57. beträffande utredning om åtgärder för att främja tu-rismen
att riksdagen avslår motion 1995/96:Fi79 yrkande 10.
res. 88 (fp)
Stockholm den 28 maj 1996
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Per-Ola Eriksson (c), Sören
Lekberg (s), Lisbet Calner (s), Bo Nilsson (s), Arne Kjörnsberg (s),
Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp), Susanne Eberstein (s), Johan
Lönnroth (v), Kristina Nordström (s), Fredrik Reinfeldt (m), Roy Ottosson (
mp), Sven-Erik Öster-berg (s), Per Bill (m), Michael Stjernström (kds) och
Bo Lundgren (m).
Reservationer
1. Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken, såvitt avser
avsnitt 213 Kontrollera mot PDF
övergripande inriktning (mom. 1 delvis)
Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp), Fredrik Reinfeldt (m), Per Bill (m)
, Michael Stjernström (kds) och Bo Lundgren (m) har
dels anfört följande:
Risk för en mer långvarig europeisk lågkonjunktur i Europa
Den internationella konjunkturen försvagades oväntat kraftigt i slutet av
förra året. Det gällde särskilt Europa, i synnerhet Tyskland. Även i USA
blev tillväxten oväntat svag i slutet av 1995, medan den japanska ekonomin
där-emot visade tecken på återhämtning efter den finansiella krisen.
I inledningen till propositionens bilaga om svensk ekonomi konstateras att
"den avgörande frågan är om den nuvarande avmattningen - internationellt
och i Sverige - utgör en tillfällig svacka eller inledningen till en
allvarlig lågkonjunktur".
Den prognos som sedan redovisas i propositionen grundas på att den in-
ternationella lågkonjunkturen blir kort och att en återhämtning skall ske
redan under andra halvåret 1996 och nästa år. En rad skäl anförs för detta.
Centralbankerna har sedan årsskiftet börjat sänka sina styrräntor, vilket
lett till sjunkande långräntor. Hushållen och företagen är mindre
skuldsatta än när recessionen satte in i början av 1990-talet. Lönsamheten
i industrin är dessutom god i många länder, vilket stimulerar till
investeringar.
De skäl som kan anföras för en mer långvarig - om än inte särskilt djup -
lågkonjunktur i Europa är emellertid minst lika många och i vissa fall mer
övertygande. En av anledningarna till avmattningen är att hushållens pessi-
mistiska framtidsförväntningar kvarstår. Mot bakgrund av den ökande ar-
betslösheten i Europa är det ingenting som talar för att denna pessimism
snabbt skulle bytas mot ökad framtidstro och konsumtion.
En förutsättning för att EMU skall kunna inledas enligt tidtabellen i
Mastrichtfördraget är vidare att Europas regeringar stramar åt
finanspolitiken ytterligare. I bästa fall leder det till både bättre
statsfinanser och lägre räntor. Men det kan också medföra en ytterligare
dämpning av den inhemska efter-frågan i ett antal länder under en
övergångsperiod.
Slutligen har centralbankerna lättat på penningpolitiken, men detta kan
väntas få effekt först på ett till ett och ett halvt års sikt, vilket talar
för att uppgången snarare kommer år 1997 än år 1996. De nominella
långräntorna har sjunkit något i Europa. Men de reala räntorna ligger - mot
bakgrund av den låga inflationen - på en historiskt hög nivå, utom
möjligtvis i Tyskland.
Som utskottet ser det går det därför inte att utesluta att Europa genomgår
en normal konjunkturnedgång på ungefär två år. Det skulle betyda att kon-
avsnitt 214 Kontrollera mot PDF
junkturen vänder uppåt mera bestämt först år 1997. En sådan europeisk
utveckling skulle i stor utsträckning ändra förutsättningarna för svensk
ekonomi de närmaste två åren. Regeringen saknar marginal för en sådan
utveckling i sitt budgetalternativ.
Utvecklingen i Sverige
Den internationella och svenska avmattningen sedan senare delen av 1995 har
föranlett regeringen att revidera ned tillväxten från 2,7 % för år 1996
och 2,4 % för år 1997 i den tillväxtproposition som presenterades i novem-
ber till 1,4 % i år och 2,0 % år 1997 i den nu aktuella vårpropositionen.
Risken är emellertid stor att tillväxten blir betydligt lägre, framför allt
i år men även nästa år. Konjunkturinstitutets senaste månadsbarometer (1996
-05-21) visar att den svenska industrikonjunkturen är i fortsatt nedgång.
De optimistiska förväntningar som fanns i marsbarometern har inte infriats,
utan orderingången har fortsatt falla från såväl hemma- som exportmarknaden
. I synnerhet på hemmamarknaden är efterfrågan för närvarande starkt
vikande, och drygt 40 % av företagen uppger minskad orderingång. Inte
heller pla-nerna på ökad produktionsvolym har uppfyllts, och många företag
redovisar fortsatta minskningar. Lagren har ökat och närmare hälften av
företagen uppger orderstockarna som för små.
Flera av de prognoser som redovisats efter det att regeringens prognos fär-
digställts förutser en avsevärt sämre ekonomisk utveckling för Sverige än
den utveckling som anges i propositionen. Det kan i detta sammanhang vara
av intresse att göra en jämförelse mellan en försörjningsbalansprognos som
ligger i linje med den utveckling som Konjunkturinstitutets senaste barome-
ter indikerar och prognosen i propositionen. Utskottet har här som exempel
valt Industriförbundets prognos från den 29 april. Utfallet av jämförelsen
framgår av följande tabell.
Tabell 1. Försörjningsbalans 1994-1997. Propositionens och
Industriförbundets prognoser
Uppgifterna inom parentes anger Industriförbundets prognos.
Miljarder kr Procentuell
volymförändring
1995 1994 1995 1996 1997
BNP 1 634,9 2,6 3,0 1,4 (0,4) 2,0 (1,3)
Import 563,8 13,4 8,7 5,0 (2,7) 4,7 (1.5)
Tillgång 2 198,7 4,9 4,3 2,2 (0,9) 2,6 (1,3)
Privat konsumtion 853,5 0,8 0,3 0,8 (0,2) 1
,7 (1,2)
Offentlig konsumtion 422,6 -0,5 -2,3 0,9 (0,9) -1
,1 (-1,1)
Stat 131,3 -0,1 -4,5 5,2 -3,3
Kommuner 291,3 -0,7 -1,2 -1,0 0,0
Bruttoinvesteringar 237,8 -0,2 10,6 10,0 (7,4) 2
,4 (1,5)
Näringsliv 171,6 14,4 24,5 10,9 2,1
därav industri 60,9 28,6 37,5 17,0 -4,0
Bostäder 26,7 -35,3 -27,9 19,2 5,6
Myndigheter 39,4 10,6 1,6 0,1 1,1
Lagerinvesteringar1) 17,5 1,5 0,5 -1,0 (-1,0) 0
,1 (-0,1)
avsnitt 215 Kontrollera mot PDF
Export 667,3 14,1 11,4 4,5 (2,0) 6,1 (3,3)
Användning 2 198,7 4,9 4,3 2,2 (0,9) 2,6 (1,3)
Inhemsk användning 1 531,3 1,9 1,6 1,3 (0,5) 1,1 (0,5
)
1) Förändring i % av föregående års BNP.
Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet, Finansdepartementet
och
Industriförbundet.
Enligt utskottets mening hyser regeringen för stor tillit till exportens
fortsatta ökning. Dels är det, som nämnts, inte alls uteslutet att
nedgången i Europa får karaktären av en normal, i stället för en kort,
lågkonjunktur, dels kan svensk exportindustri väntas förlora
marknadsandelar på grund av kronap-precieringen, relativt stora
lönekostnadsökningar och en långsammare pro-duktivitetsökning än i
konkurrentländerna.
Vidare ser inte utskottet det som sannolikt att den privata konsumtionen
utvecklas så positivt som i regeringens prognos. För år 1996 anser
utskottet att den privata konsumtionen kan komma att öka långsammare än vad
rege-ringen räknar med, eftersom en sämre utveckling av sysselsättningen
och därmed även av lönesumman och de disponibla inkomsterna är trolig. Även
nästa år kan ökningen bli lägre än i regeringens prognos, därför att
hushållen inte minskar sitt sparande i den utsträckning som regeringen
hoppas på. Regeringen gör sannolikt en riktig bedömning av hushållens
sparbeteende under innevarande år, då minskande sysselsättning, höjda
skatter och mins-kade bidrag kommer att få hushållen att vara försiktiga
med sin ekonomi. Däremot torde inte sparandet komma att minska så mycket
nästa år som regeringen räknar med. Mot talet om att sänkta räntor på sikt
bör framkalla ökad konsumtion kan invändas att de reala räntorna i Sverige
är mycket höga, och det är dessa som främst bestämmer intresset för t.ex.
bostads- och bilköp.
Regeringen måste även i övrigt kritiseras för att inte ha tagit hänsyn till
sina nya åtgärdsförslag i den bedömning som redovisas av den svenska
ekonomin. De i vårpropositionen föreslagna åtgärderna kommer att försämra
hushållens köpkraft ytterligare, vilket vid ett oförändrat sparbeteende
drar ned den privata konsumtionen och tillväxten. I propositionen utgår man
från att den kontraktiva effekten av större offentliga besparingar
motsvaras av lika stora expansiva förtroendeeffekter. Utskottet delar inte
denna uppfatt-ning. Med regeringens stora skattehöjningar kan inte
förtroendeeffekterna förväntas bli lika stora som de åtstramande effekterna
.
Enligt utskottets mening är propositionens prognos för BNP-tillväxten allt-
för optimistisk. Det går inte att utesluta att utvecklingen fram till år
1997 kan närma sig den bedömning som anges i det alternativ till
avsnitt 216 Kontrollera mot PDF
propositionens pro-gnos som redovisas i tabell 1.
För perioden efter år 1997 gör regeringen ingen regelrätt prognos utan pre-
senterar kalkyler som bygger på det tekniska antagandet att det finns out-
nyttjade resurser i ekonomin, som kan tas i anspråk utan att det uppstår in
-flationstryck. Omfattningen av expansionsutrymmet är beroende av hur väl
arbetsmarknaden och framför allt lönebildningen fungerar, eftersom det är
stelheter i dessa avseenden som antas vara inflationsdrivande.
Som utskottet ser det kan tillväxten bortom år 1997 med regeringens nuva-
rande politik svårligen överstiga 2 % och därmed heller inte nå den
tillväxt som propositionens kalkyler förutsätter utan negativa konsekvenser
för pen-ningvärdet. Dels driver regeringens skattehöjningar i sig upp
inflationen, dels har regeringen ingen politik för att förbättra
arbetsmarknadens och lönebildningens funktionssätt. För att
högtillväxtalternativet skall kunna förverkligas krävs långtgående
strukturella reformer. Utskottets förslag i denna riktning utvecklas
närmare i avsnittet om de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska
politiken.
Av särskilt intresse är regeringens bedömning av utvecklingen på arbets-
marknaden. Regeringen inleder vårens finansplan med att slå fast att det
utan jämförelse viktigaste målet för den ekonomiska politiken är en
halvering av arbetslösheten fram till sekelskiftet. Det finns i detta
sammanhang skäl att erinra om att regeringens mål inte är en halvering av
arbetslösheten utan enbart en halvering av den öppna arbetslösheten. Det
öppnar för möjligheten att nå målet genom rena bokföringsåtgärder, t.ex.
genom olika utbildningsin-satser som för bort personer från arbetskraften.
Den öppna arbetslösheten sjunker därvid, men den totala arbetslösheten
ligger kvar på samma nivå.
Det aktuella läget på arbetsmarknaden beskrivs i Statistiska centralbyråns
(SCB) senaste arbetskraftsundersökning från den 15 april. Av denna redo-
visning framgår att läget på arbetsmarknaden sedan årsskiftet visar en viss
tendens till försämring med minskande sysselsättning och oförändrat mycket
hög arbetslöshet. I april var antalet öppet arbetslösa nära 320 000 eller 7
,5 % av arbetskraften. Den totala arbetslösheten var 12, 9 % och
sysselsättningen drygt 50 000 personer mindre än ett år tidigare.
När det gäller arbetsmarknadsprognosen har regeringen i jämförelse med
prognosen i höstens s.k. tillväxtproposition (prop. 1995/96:25) tvingats
skriva ner bedömningen för åren 1996 och 1997. Prognoserna för den öppna
arbetslösheten har i motsvarande mån reviderats upp - från 6,1 % år 1996
avsnitt 217 Kontrollera mot PDF
för ett år sedan till 7,2 % i vårpropositionen respektive från 5,8 % för år
1997 till 6,5 % nu. Den totala arbetslösheten bedömdes för ett år sedan bli
11,3 % i år - nu har prognosen höjts till 12,4 %.
Regeringens missbedömningar av arbetsmarknadsläget framgår av nedan-stående
tabell.
Tabell 2. Prognoser för arbetslösheten år 1996 enligt regeringens prognoser
vid olika tillfällen (procent av arbetskraften)
jan 95 april 95 nov 95 april 96
Öppen arbetslöshet 6,1 6,1 6,4 7,2
I åtgärder 4,7 5,2 5,2 5,2
Total arbetslöshet 10,8 11,3 11,6 12,4
Utskottet kan konstatera att under de ca 15 månader som gått mellan första
och senaste prognosen för arbetslösheten i år har bedömningen skrivits upp
med 1,6 procentenheter, alltså 16 tiondelar. Detta står i skarp kontrast
till dåvarande statsministerns uttalande hösten 1995 att regeringen skulle
pressa ned arbetslösheten "tiondel för tiondel". Prognoserna har i stället
tvingats skrivas upp tiondel för tiondel.
Enligt utskottets bedömning ger konjunkturprognoser och långsiktiga kal-
kyler en alldeles för optimistisk bild av utvecklingen på arbetsmarknaden.
Därtill kommer att utöver den dryga halv miljon arbetslösa och arbetssökan-
de människor som står utanför den öppna arbetsmarknaden finns det i dag
ytterligare ungefär en halv miljon personer som skulle vilja arbeta men som
av en eller annan anledning inte räknas in i arbetskraften. Där ingår bl.a.
latent arbetssökande, flyktingar och människor som har förtidspensionerats
på grund av arbetsmarknadsskäl. Sammantaget är mer än var femte person i
arbetsför ålder utan arbete. Utskottet vill understryka att det är den
samlade arbetslösheten på drygt en miljon människor som måste angripas. En
halve-ring av denna arbetslöshet förutsätter att en halv miljon nya
arbetstillfällen skapas till sekelskiftet. Det är en lika krävande som
angelägen uppgift, vil-ken regeringen inte ens kommer i närheten av att
lösa med den uppläggning av den ekonomiska politiken som förordas i
propositionen. Det framgår också av regeringens egna bedömningar. Målet att
halvera den öppna ar-betslösheten säger egentligen inte mer än att man vill
minska den andel av den potentiella arbetskraften som står utan arbete från
ca 22 till ca 19 %.
De allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken
För två år sedan tycktes förutsättningarna goda att Sverige skulle lyckas
bryta den flera decennier långa stagnationen. Under våren 1994 växte det
fram 1 000 nya arbeten om dagen. Denna ökning bestod så gott som uteslu-
tande av nya arbetstillfällen i företagen. Sverige hade fått bukt med
inflatio-nen, och regeringen och riksdagen hade genomfört kraftfulla
avsnitt 218 Kontrollera mot PDF
besparingar för att pressa ner underskottet i statsfinanserna och etablera
en varaktig balans mellan inkomster och utgifter. Ekonomin växte i en takt
som klart översteg genomsnittet under 1980-talet.
Denna utveckling visar att den enda möjligheten att avvärja hotet mot en
bestående massarbetslöshet är att den ekonomiska politiken inriktas på ett
sådant sätt att förutsättningarna för att starta och driva företag radikalt
för-ändras. Offentlig expansion är inte längre vägen ur arbetslösheten.
Som utskottet ser det måste kampen mot arbetslösheten vara den allt över-
skuggande frågan under överskådlig tid. Skall en sådan inriktning av politi
-ken ge resultat krävs en radikal omläggning av politiken. Förslagen i
vårpro-positionen svarar inte mot ett sådant krav.
De allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som nu bör vara väg-
ledande är enligt utskottets uppfattning följande.
Finanspolitiken måste vara fortsatt stram och budgetsaneringen måste full-
följas. Utskottets bedömning av den ekonomiska utvecklingen visar att en
stor risk föreligger att regeringens uppläggning av den ekonomiska
politiken inte leder till att de offentliga finanserna kommer i balans.
Säkerhetsmargi-nalerna i budgetpolitiken måste vara större än vad
regeringen anger. Det innebär att finanspolitiken måste stramas åt mer än
vad som föreslås i propo-sitionen.
Vad gäller penningpolitiken anser utskottet att det finns goda skäl att nu
vidta åtgärder för att stärka Riksbankens oberoende. Särskilt angeläget är
att det vid en förändring av lagstiftningen tydligt framgår att det
övergripande målet för penningpolitiken är att värna penningvärdet. Det
skulle skänka trovärdighet åt de politiska instansernas beslutsamhet att
hålla inflationen nere. Utskottet återkommer till dessa frågor längre fram
i betänkandet.
Den ekonomiska politiken som den kommer till uttryck i propositionen bygger
på att Sveriges problem enbart skulle vara statsfinansiella. Regering-en
anlägger ett alldeles för kameralt synsätt på saneringen av statsfinanserna
. Att på kort sikt skapa balans mellan utgifter och inkomster oavsett medel
blir det enda operativa målet vid en sådan inriktning av den ekonomiska
politi-ken. Man bortser helt ifrån medlens långsiktiga strukturella
konsekvenser. Det innebär att saldoförbättringen riskerar att bli
tillfällig och att underskot-ten börjar växa igen.
Det krav som oavvisligen måste ställas på riktlinjerna för den ekonomiska
politiken är enligt utskottets mening att innefatta en strukturpolitik som
utgår från en framtidsinriktad tillväxtstrategi. Om Sverige skall kunna
återta en tätposition bland industrinationerna måste Sverige bli ett land
avsnitt 219 Kontrollera mot PDF
med många fler entreprenörer. Nya företag och företagare är ett nödvändigt
villkor för att produktionskapaciteten skall kunna öka och för att den
permanentning av den höga arbetslösheten som nu hotar skall kunna undvikas.
Men för att detta skall komma till stånd fordras ett gott företagsklimat.
Skattepolitiken måste ges en sådan inriktning att det totala skattetrycket
sänks. De skattebelastningar på sparande och kapitalbildning som försämrar
förutsättningarna för investeringar måste elimineras. Enligt utskottets upp
-fattning är sådana skattesänkningar nödvändiga om tillväxten skall kunna
ta fart. Det är ekonomisk-politiskt mycket riskfyllt att låta skattetrycket
över-skrida nivån 50 % av BNP. Det är emellertid vad som skedde efter regim
-skiftet hösten 1994. Skattetrycket väntas dessutom stiga ytterligare
framöver.
Budgetpolitiken bör bl.a. ha som långsiktigt mål att bättre balans uppnås
mellan den privata och den offentliga sektorn. När den privata sektorn
tillåts öka, minskar behovet av offentliga insatser. Utskottet anser att
totala offent-liga utgifter som med regeringens politik ännu vid
sekelskiftet överstiger 60 % av BNP är omöjliga att förena med en god
ekonomisk utveckling.
Offentliga monopol, omfattande transfereringar och inskränkt valfrihet le-
der förutom till minskad valfrihet för medborgarna också till sämre utnytt-
jande av de totala ekonomiska resurserna. Trögheten i stora, icke konkur-
rensutsatta offentliga system ger dålig effektivitet. Det hårda skattetryck
som krävs för att finansiera en stor offentlig sektor försvagar dessutom
tillväxt-kraften i ekonomin, och de nya jobben blir färre.
Av effektivitetsskäl och för att inte snedvrida konkurrensen mellan verk-
samheter i den offentliga och den privata sektorn måste staten gå vidare
med ägarspridning och sälja statliga företag.
Utskottet vill avslutningsvis understryka att utformningen av
strukturpoliti-ken måste leda till att tillväxten blir uthållig. Annorlunda
uttryckt innebär detta att det är nödvändigt att en ambitiös miljöpolitik
blir en integrerad del av tillväxtpolitiken. Tillgång till oförstörd natur
är en konkurrensfaktor både vid investeringsbeslut och t.ex. för turismen.
Miljöteknik är redan och kan bli en ännu större svensk exportvara. På
miljöområdet märks också tydligare än på många andra områden
otillräckligheten i nationellt beslutsfattande. Det får visserligen aldrig
bli en ursäkt för att inte vidta de åtgärder vi kan på det nationella
planet, men riktigt genomslag får de miljöpolitiska besluten när de sker i
samverkan på ett internationellt plan.
Sammanfattningsvis innebär utskottets ställningstagande till riktlinjerna
avsnitt 220 Kontrollera mot PDF
för den ekonomiska politiken att utskottet avstyrker propositionens
riktlinjer.
Vad utskottet här anfört om den övergripande inriktningen av den ekono-
miska politiken med anledning av motionerna Fi78 (m), Fi79 (fp) och Fi82 (
kds) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Enligt utskottets mening lämnas i motion Fi80 (v) och Fi81 (mp) förslag som
på väsentliga punkter strider mot vad utskottet ovan anfört om den
ekonomiska politiken. Med hänvisning härtill avstyrks den inriktning av
politiken som förordas i dessa motioner.
dels vid mom. 1 i denna del hemställt:
1 (delvis). beträffande allmänna riktlinjer för den ekonomiska poli-tiken,
såvitt avser övergripande inriktning
att riksdagen med avslag på proposition 1995/96:150 yrkande 1 och
motionerna 1995/96:Fi80 yrkandena 1 och 2 samt 1995/96:Fi81 yr-kandena 1, 7
-11, 14, 20, 21 och 23-25 och med anledning av motio-nerna 1995/96:Fi78
yrkande 1, 1995/96:Fi79 yrkandena 1 och 8 samt 1995/96:Fi82 yrkande 1 i
denna del godkänner vad utskottet anfört och som sin mening ger regeringen
detta till känna,
2. Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken, såvitt avser villkoren
för företagande (mom. 1 delvis)
Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp), Fredrik Reinfeldt (m), Per Bill (m)
, Michael Stjernström (kds) och Bo Lundgren (m) har
dels anfört följande:
Utskottet vill med anledning av de riktlinjer för näringspolitiken som
anges i motionerna Fi78 (m), Fi79 (fp) och Fi82 (kds) anföra följande.
Hösten 1994 inledde den tillträdande regeringen en politik som successivt
har försämrat företagsklimatet. Som exempel på åtgärder, vidtagna av denna
regering, som försämrar möjligheterna att driva företag kan följande nämnas
:
- Höjd marginalskatt
- Återinförd dubbelbeskattning
- Höjd fastighetsskatt på industrifastigheter samt kommersiella lokaler
- Slopad kvittningsrätt för underskott av näringsverksamhet mot inkomst
av tjänst
- Återinförd facklig vetorätt mot anlitande av entreprenörer
- Återinförd rätt till blockad mot enmans- och familjeföretag
- Tidigarelagd momsinbetalning
- Skärpta fåmansbolagsregler som innebär skattehöjningar
- Höjda arbetsgivaravgifter
- Avskaffad rätt att undanta två nyckelpersoner från turordningsreglerna
- Förkortad provanställningstid
- Förkortad tid för visstidsanställning vid arbetstoppar
I samtliga propositioner som utgjort underlaget för dessa åtgärder skriver
regeringen i och för sig mycket positivt om företagens betydelse och småfö-
retagarens roll. Utskottet kan självfallet instämma i sådana formuleringar
i propositionen som "villkoren för företagande [måste] förbättras. Sverige
avsnitt 221 Kontrollera mot PDF
behöver fler företag och företagare". Med osviklig precision leder
emellertid den faktiska politiken i motsatt riktning. Det är mycket svårt
att passa in den nuvarande regeringens politik i den ambition som uttalas i
propositionen. I den nu aktuella propositionen uppställs ytterligare hinder
för företagandet:
- Arbetsgivarperioden för sjuklönen förlängs med två veckor
- Förmögenhetsskatten för aktier höjs
- Energiskatterna höjs kraftigt utan motsvarande sänkning av skatten på
arbete
- Den tidigarelagda inbetalningen av moms modifieras visserligen, men
likviditeten urholkas och kostnaderna ökar. Metoden är fortfarande lika
principvidrig
De nya arbetstillfällena måste skapas i den privata sektorn. Utrymmet för
produktivitets- och effektivitetsförbättringar i framför allt de stora
företagen innebär att man i dessa företag samtidigt kan öka produktionen
och minska antalet anställda. Under den senaste tioårsperioden minskade
antalet anställ-da i storindustrin med 19 % medan småindustrin ökade
antalet anställda med 11 %. Dessutom finns - med rätt förutsättningar -
betydande expansions-möjligheter inom tjänstesektorn.
Ett gynnsamt klimat för de mindre och medelstora företagen är av största
vikt i kampen mot den höga arbetslösheten liksom för saneringen av statsfi-
nanserna. Självfallet är goda villkor även för de större företagen
nödvändigt.
När det gäller riktlinjerna för en strukturpolitik för företagande och jobb
är det bl.a. följande områden som är av central betydelse:
- skattepolitiken
- arbetsmarknadens regelsystem
- lönebildningen
- avreglering
- konkurrens
Skattepolitiken måste ges en sådan inriktning att det totala skattetrycket
sänks. De skattebelastningar på sparande och kapitalbildning som försämrar
förutsättningarna för investeringar måste elimineras.
Det är särskilt viktigt att skattereglerna utformas så att en växande
tjänste-sektor verkligen kan uppstå. Före skattereformen 1990/91 var
flertalet tjäns-ter inte momsbelagda, men i samband med skattereformen
infördes full moms. Tjänster som i huvudsak förbrukas och köps av företag
kan möjligen bära full moms. Men det är uppenbart att s.k.
hushållsrelaterade tjänster, där produktivitetsutvecklingen synes vara
långsammare och konkurrensen med gör-det-själv är större, har svårt att
bära dagens totala skattebörda. En lind-ring av skatten på hushållstjänster
får inte mot-svaran-de genomslag på de offentliga inkomsterna, eftersom
dessa tjänster i dag i stor utsträckning ut-förs "svart" eller inte alls.
En frågeställning som ständigt dyker upp i samband med en diskussion om
Sveriges långsiktiga utvecklingskraft är den om arbetsmarknadens regelsy-
avsnitt 222 Kontrollera mot PDF
stem och funktionssätt. Skillnaden mellan högtillväxtscenariet och basalter
-nativet i propositionen beskrivs som en skillnad främst i detta avseende.
Om arbetsmarknaden blir mer flexibel och fungerar bättre kan tillväxten bli
hög-re, om den fungerar som nu blir tillväxten lägre.
Dagens höga svenska arbetslöshet är både oacceptabel och onödig. Den börjar
nu märkas på allvar i form av en nyfattigdom som drabbar allt fler. En för
hög beskattning av arbete, i synnerhet av tjänster, en stel arbetsmark-
nadslagstiftning och en oflexibel lönebildning tvingar människor till
arbets-löshet, trots att det finns arbete som behöver utföras. Kritiken mot
regeringen för den fortsatta oförmågan att ompröva politiken måste bli hård
. En aktiv arbetsmarknadspolitik och den svenska arbetslinjen finns det,
enligt utskot-tets uppfattning, skäl att värna om under förutsättning att
den görs effektiv. Det är viktigt att människor får hjälp med utbildning,
flyttning och annat aktivt stöd under en omställningsperiod i stället för
enbart kontanta bidrag. Som utskottet ser det är det emellertid uppenbart
att den nuvarande utform-ningen av arbetsmarknadspolitiken inte kan bära
den börda som ålagts den i den ekonomiska anpassningen och att den därmed
inte kan uppfylla nödvän-diga effektivitetskrav. Enligt utskottets mening
bör anslagen till arbetsmark-nadspolitiken begränsas.
Arbetsmarknadspolitiken måste också läggas om, eftersom merparten av dagens
arbetslöshet är strukturell, medan de traditio-nella
arbetsmarknadspolitiska medlen bygger på att arbetslöshetens huvud-
saksfråga är konjunkturell. Regeringen och de fackliga organisationerna
till trots håller arbetsmarknaden på att förändras. Permanenta
heltidsanställning-ar i ett och samma företag blir mindre vanliga. I
stället utvecklas nya kon-traktsformer, tidsbegränsade anställningar,
uppdragstagande, underentrepre-nörskap, företagande, växling mellan dessa
olika former etc. Arbetsmarkna-dens institutioner och regelsystem förändras
däremot mycket långsamt. En gynnsam utveckling av ekonomin kräver därför
reformer inom detta område. En första början bör omedelbart ske genom
återgång till de av den borgerliga regeringen beslutade reglerna för
arbetsrätten, både LAS och MBL.
Även vad gäller lönebildningen krävs reformer. Under många år har löne-
bildningen varit den svenska ekonomins akilleshäl. Kompensationstänkande
mellan olika grupper har i hög grad styrt löntagarnas organisationer, och
en sned maktfördelning vid konflikter och förhandlingar har reducerat
arbetsgi-varnas motståndskraft. De återkommande devalveringarna har
likaledes "lärt" arbetsgivarna att det är ofarligt att acceptera höga
avsnitt 223 Kontrollera mot PDF
lönekrav - när före-tagen har prissatt sig ur marknaden på grund av för
högt kostnadsläge har statsmakterna ändå sänkt reallönerna genom
devalvering av kronan.
Med rörlig växelkurs och en riksbank som håller inflationen i schack är det
främst sysselsättningen som blir förloraren när kostnadsökningen blir för
stor. Med utgiftstak - vilket ju i praktiken också innebär ett skattetak -
för den offentliga sektorn gäller även på detta område att det är antalet
arbetstill-fällen som blir mindre än eljest vid stora lönekostnadsökningar.
Det är parterna på arbetsmarknaden som har det yttersta ansvaret för att
problemen med lönebildningen löses. Det finns emellertid viktiga frågor som
ligger inom det politiska systemets ram att besluta om. Dit hör t.ex. ett
skat-tesystem som gör att det lönar sig att arbeta och utbilda sig. Att
återställa grundtankarna i den stora skattereformen är mycket angeläget. En
allmän arbetslöshetsförsäkring delvis finansierad med egenavgifter skulle
dels ge individen ett verkligt val om han eller hon vill tillhöra en
fackförening eller ej, dels öka motivationen för arbetstagarna att inte
medverka till löneavtal som höjer arbetslösheten. Försäkringen måste vara
en tydlig omställnings-försäkring så att onödig rundgång med kontantstöd
och åtgärd motverkas. Det är också viktigt att motverka den utveckling som
nu tycks vara på gång där facken, förutom a-kassan, skall administrera
kollektiva tilläggsförsäk-ringar på t.ex. sjukförsäkringsområdet.
Förändringar i arbetsrätten är som nämnts ovan nödvändiga.
För att en situation där kompetens och erfarenhet ger en relativt högre lön
skall accepteras krävs att utbildnings- och fortbildningssystemet är sådant
att den som vill öka sin kompetens har god möjlighet att göra det. Allmänt
gäller att en större löneflexibilitet måste eftersträvas.
På 1980-talet inleddes över hela världen en våg av avregleringar och ökad
konkurrens. Offentliga monopol avskaffades till förmån för konkurrens, mer
av privat ägande och marknadslösningar. Så även i Sverige, där flera regle-
ringar har avskaffats.
Samhällets resurser används mer effektivt, om den konkurrensutsatta sek-
torn tillåts expandera. Detta kan uppnås genom avreglering av skyddade
sektorer som där igenom blir mer konkurrensutsatta. För att upprätthålla
ett starkt omvandlingstryck på befintliga företag krävs att
marknadstillträdet är fritt för nytillkommande företag.
Det konkreta avregleringsarbetet hänger nära samman med uppgiften att öppna
de offentliga monopolen. Men det måste också inriktas på att undan-röja
eller förenkla regleringar på andra områden, t.ex. på olika produktmark-
avsnitt 224 Kontrollera mot PDF
nader. Därför måste avregleringsarbetet bedrivas på bred front. Alla regler
som berör företag måste granskas löpande.
Avregleringsarbetet, som inleddes under den förra mandatperioden, bör
snarast tas upp på nytt och påskyndas. Utskottet föreslår därför att
regeringen snarast skapar en avregleringsdelegation med uppgift att
kontinuerligt se över alla regler som berör företagandet i syfte att
undanröja onödiga hinder. Särskild vikt bör i detta sammanhang läggas vid
att undanröja olika former av etableringshinder.
För att uppnå åsyftade resultat och en finjustering av regelverken krävs en
uppföljning såväl av Konkurrensverkets arbete som av befintliga avregle-
ringar och konkurrensutsättningar.
Vad utskottet här anfört om villkoren för företagande bör riksdagen med
anledning av motionerna Fi78 (m), Fi79 (fp) och Fi82 (kds) som sin mening
ge regeringen till känna.
dels vid mom. 1 i denna del hemställt:
1 (delvis). beträffande allmänna riktlinjer för den ekonomiska poli-tiken,
såvitt avser villkoren för företagande
att riksdagen med anledning av motionerna 1995/96:Fi78 yrkandena 6, 12 och
14, 1995/96:Fi79 yrkandena 5 och 11 samt 1995/96:Fi82 yrkande 1 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken (mom. 1)
Johan Lönnroth (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Partimotionernas
syn på propositionens konjunkturbedömningar börjar med "I motionerna Fi78 (
m), Fi79 (fp), Fi80 (v)" och slutar med "sparbeteende är betydande" bort
utgå,
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Utskottets
förslag till inriktning av den ekonomiska politiken börjar "Under de
första" och slutar med "förordas i propositionen" bort ha följande lydelse:
Den förda politiken
Utskottet tvingas konstatera att regeringens politik är helt otillräcklig
för att få ner arbetslösheten och stärka den uthålliga tillväxten. Enligt
regeringens s.k. basalternativ kommer den öppna arbetslösheten att ligga
kvar på 5,7 % vid sekelskiftet. Det är ett allvarligt misslyckande och ett
uttryck för att regeringen trots vad som sägs i Perssonplanen inte ger
kampen mot arbets-lösheten den höga prioritet som nu krävs.
Regeringen inriktar nu politiken på EMU-anpassning. De ytterligare bud-
getförstärkningar som presenteras i vårpropositionen är betingade av kon-
vergenskraven. Det finns inga rationella samhällsekonomiska motiv för
ytterligare budgetförstärkningar. Tvärtom riskerar de att komma i konflikt
med sysselsättnings- och tillväxtmål. Ytterligare begränsningar av kommu-
nernas ekonomiska utrymme kommer dessutom att drabba välfärdens kärna:
avsnitt 225 Kontrollera mot PDF
vården, omsorgen och utbildningen. Därigenom slår politiken hårt mot stora
delar av kvinnornas arbetsmarknad. Med de ytterligare budgetförstärkningar
som regeringen presenterar i vårpropositionen får budgetsaneringen en för-
delningspolitiskt än mer skev inriktning.
Vidare säger sig regeringen vilja stärka politiken och försvaga mark-
nadsinflytandet. Men det krävs enligt utskottets uppfattning mer radikala
grepp för att stärka politiken, öka det folkliga inflytandet och begränsa
ka-pitalmakten. Det räcker inte med budgetsanering. Genom att försvaga den
offentliga sektorn bidrar regeringens politik till att begränsa politikens
hand-lingsutrymme. En aviserad utförsäljning av t.ex. Nordbanken bidrar
inte heller till att stärka politiken utan försvårar aktiva insatser för
att pressa räntenivåer och stärka konkurrensen i banksektorn. En politik
som leder till uppluckrad arbetsrätt bidrar knappast till att stärka
löntagarsidan och den politiska styrningen i ekonomin. Som utskottet ser
det kommer allt större offentliga insatser på ägarsidan att krävas för att
stimulera en förnyelse av svenskt näringsliv. Det räcker inte med förslag
om en sjätte AP-fond-styrelse. Det krävs åtgärder som stärker den
ekonomiska demokratin. Rege-ringen måste bli mer aktiv för att
internationellt driva krav på kontroll över valuta- och penningspekulation,
företeelser som i dag begränsar det ekono-misk-politiska handlingsutrymmet.
De allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken
Utskottets redovisning av propositionens prognos för den ekonomiska ut-
vecklingen visar att det finns en betydande osäkerhet i bedömningen.
Det finns sålunda allvarliga svagheter i regeringens prognoser. Beräkning-
arna av underskotten i den offentliga ekonomin under de kommande åren
bygger på bedömningar av utvecklingen av den privata konsumtionen och det
privata sparandet. De prognoser som ligger till grund för bedömningarna om
bl.a. arbetslösheten i vårpropositionen är egentligen överoptimistiska.
Den privata konsumtionen har en mycket stor betydelse för sysselsättning-en
och den offentliga ekonomin. Det finns emellertid inte mycket som talar för
att regeringens prognoser för den privata konsumtionen - nära 1 % i år och
strax under 2 % nästa år - kommer att hålla. Det finns ett starkt samband
mellan arbetslöshetens omfattning, ersättningsnivåerna i
socialförsäkringarna och sparandet. Med den politik som förordas i
propositionen kommer rege-ringen att misslyckas med att få ner
arbetslösheten och lär därför också misslyckas med att få upp den privata
konsumtionen. Socialdemokraterna och Centern räknar med draghjälp från en
avsnitt 226 Kontrollera mot PDF
konjunkturuppgång internationellt. Problemet är emellertid att
spridningseffekterna av exportframgångar är små, inte minst när det gäller
sysselsättningen. Tudelningen av svensk ekonomi under senare år talar
härvidlag sitt tydliga språk.
En ekonomisk utveckling som är mer negativ än den bedömning som an-ges i
propositionen kommer ytterligare att skärpa kraven på utformningen av
politiken.
Kampen mot arbetslösheten och för en ökad sysselsättning är det överord-
nade målet för den ekonomiska politiken. För att detta mål skall kunna upp-
nås krävs enligt utskottets mening följande inriktning av den ekonomiska
politiken.
- Miljöomställning av produktion och konsumtion, bl.a. genom skatteväx-ling
, styrande regelsystem och stimulanser via miljöfonder. Ett förslag om ett
miljöinriktat investeringsprogram bör utarbetas. Programmet bör om-fatta
ekologiskt byggande, sol- och vindkraft, biobränsleteknik samt olika
energieffektiviserande åtgärder.
- En politik för att stärka utvecklingskraften i näringslivet. Svenskt
närings-liv måste utvecklas för att motsvara sociala behov och framtidens
krav. Regeringen måste utarbeta konkreta förslag till åtgärder för
kompetens-höjning i arbetslivet och ökade satsningar på utbildning. Det
kommer att behövas stöd till nyföretagande och mindre företag genom
skattelättnader och kreditsubventioner. Sverige behöver en aktiv
arbetsmarknadspolitik med tonvikt på stimulanser och stöd till de
arbetssökande i stället för ne-gativa åtgärder riktade mot de arbetslösa. I
det sammanhanget måste insat-ser för kvinnor som av strukturella skäl
ställts utanför arbetsmarknaden få särskild uppmärksamhet.
- En medveten strategi för successivt kortare arbetsdag med inriktning på
sextimmarsdagen. Samhället skall stödja denna process genom sänkta ar-
betsgivaravgifter för försök med kortare arbetsdag.
I motion Fi80 (v) görs bedömningen att ett riktat sysselsättningspaket om-
fattande minst 20 miljarder kronor måste utarbetas och antas av riksdagen.
Utskottet stöder detta förslag. Ett sådant paket skall riktas främst mot
fyra områden: näringspolitiken, kommunsektorn, miljöomställningen och ar-
betsmarknadspolitiken. Åtgärderna måste verka på många plan och omfatta
såväl skattestimulanser och investeringsstöd som andra åtgärder för en ut-
hållig utveckling. Av särskild vikt är att säkra kvinnornas rätt och
möjlighet till förvärvsarbete.
Ett ökat ekonomiskt utrymme måste skapas för kommunsektorns tjänste-
produktion, dvs. satsningar på vård, omsorger och utbildning genom sänkta
arbetsgivaravgifter inom en ram på minst 5 miljarder kronor.
Om den här angivna inriktningen av politiken, vars avsikt är att på kortast
avsnitt 227 Kontrollera mot PDF
möjliga tid eliminera massarbetslösheten, skall ge resultat krävs ett stöd
från en väl avvägd finans- och penningpolitik. Mot den bakgrunden avvisar
ut-skottet förslaget till utgiftstak. En sådan konstruktion förhindrar en
syssel-sättningsbefrämjande ekonomisk politik. Avvisandet av utgiftstaket
innebär emellertid inte att man överger ståndpunkten att en fortsatt
budgetsanering är nödvändig för att stärka svensk ekonomi, minska
arbetslösheten och stärka välfärden.
Finanspolitiken bör inte ytterligare stramas åt. Det går att hålla fast vid
bud-getsaneringsprogrammet på 114 miljarder kronor och ändå uppnå en balans
i statsbudgeten år 1998 eller senast år 1999. Detta mot bakgrund av fram-
gångarna med de hittillsvarande budgetförstärkningarna. Den inriktning av
politiken som utskottet förordar har också en betydligt starkare tillväxt-
och sysselsättningsinriktning. Därtill kommer att den inriktning
penningpolitiken fått, efter det att Riksbanken successivt börjat sänka
reporäntan, kommer att ge utdelning i en starkare aktivitet på
hemmamarknaden och en fallande nivå på de statliga ränteutgifterna. En
starkare tillväxt har redan bidragit till en kronförstärkning under det
senaste året som också medfört att statens ränte-bördor minskat. Den här
föreslagna politiken kommer att stärka hemma-marknaden, ge en starkare
ökning av den privata konsumtionen och en snab-bare minskning av sparkvoten
. Enligt utskottets mening går det att uppnå målen om balans i
statsbudgeten år 1998 utan att utöka budgetsaneringspro-grammet med de i
propositionen föreslagna ytterligare 12 miljarderna.
Som utskottet ser det är det viktigt att penningpolitiken inriktas på
fortsatta räntesänkningar. Riksbanken har sedan januari sänkt reporäntan
med drygt 2 procentenheter till dagens nivå på 6,5 %. Kronan har stärkts
påtagligt det senaste året och inflationen är mycket låg. Det finns därför
förutsättningar för fortsatt kraftiga räntesänkningar. Realräntan är
orimligt hög och utgör en viktig förklaring till den svaga utvecklingen på
hemmamarknaden. Det finns ingen anledning till att Sverige skall ha
styrräntor som ligger 2-3 % över andra jämförbara länder, dels med tanke på
vår låga inflation, dels med tanke på den positiva utvecklingen av den
offentliga ekonomin. Med en lättare penningpolitik och fortsatta
räntesänkningar skapas förutsättningar för högre tillväxt, lägre
arbetslöshet och därmed ett starkare förtroende för svensk ekonomi. En
uthållig tillväxt skapar också förutsättningar för sjunkande långa räntor.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet den inriktning av den
ekonomiska politiken som föreslås i propositionen.
avsnitt 228 Kontrollera mot PDF
Vad utskottet här anfört om riktlinjer för den ekonomiska politiken med
anledning av motion Fi80 (v) bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
Det är utskottets bestämda uppfattning att de förslag till inriktning av
den ekonomiska politiken som framförs i motionerna Fi78 (m), Fi79 (fp) och
Fi82 (kds) skulle om de genomfördes ytterligare förvärra läget på arbets-
marknaden.
I motion Fi81 (mp) framförs synpunkter på miljöpolitiken och arbets-
marknadspolitiken som utskottet i vissa avseenden kan dela. Förslagen i
motionen till lösning av den akuta krisen i den svenska ekonomin saknar
emellertid enligt utskottets mening realitet.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken
att riksdagen med avslag på proposition 1995/96:150 yrkande 1 och
motionerna 1995/96:Fi78 (m) yrkandena 1, 6, 12 och 14, 1995/96: Fi79
yrkandena 1, 5, 8 och 11, 1995/96:Fi81 yrkandena 1, 7-11, 14, 20, 21 och 23
-25 samt 1995/96:Fi82 yrkande 1 godkänner vad som förordats i motion 1995/
96:Fi80 yrkandena 1 och 2 och som sin me-ning ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
4. Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken (mom. 1)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del att utskottets yttrande som under rubriken
Partimotionernas syn på propositionens konjunkturbedömningar börjar med "I
motionerna Fi78 (m), Fi79 (fp), Fi80 (v)" och slutar med "utveckling kan
realiseras" bort utgå,
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Utskottets
förslag till inriktning av den ekonomiska politiken börjar med "Under de
första" och slutar med "förordas i propositionen" bort ha följande lydelse:
Riktlinjer för den ekonomiska politiken
Den förda politiken
Som utskottet ser det är det utmärkt att den ekonomiska återhämtningen i
hög grad leder till ökad produktionsförmåga och konkurrenskraft i näringsli
-vet. Detta är en viktig förutsättning för att de hundratusentals
arbetstillfällen som förlorats i näringslivet under 1990-talets början kan
återvinnas. Ambi-tionen måste dessutom vara att ytterligare
arbetstillfällen skapas inom den privata sektorn. Men samtidigt kan den nu
aktuella utvecklingen vara riska-bel eftersom framtidsprofilen är alltför
svag. Sålunda sker investeringarna i alltför hög grad inom traditionell
råvarubaserad industri.
Dessa investeringar ger mycket få nya jobb, ibland leder de tvärtom till
färre jobb. Arbetslösheten stannar på mycket höga nivåer, den ekonomiska
tillväxten till trots. I ett längre perspektiv framstår också inriktningen
på investeringarna som konserverande av en industri- och näringsstruktur
avsnitt 229 Kontrollera mot PDF
som redan nu är föråldrad. Vi behöver i stället betydligt mer investeringar
i tjänstesektorn, i miljösektorn och i informationssektorn, för att
verkligen uppnå en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling. Sverige
riskerar annars att få en alltmer utarmad ekonomi med allt färre jobb. I
vårpropositionen har regeringen försummat dessa problem. I stället
återfaller man i en traditionell tillväxtfixerad betongpolitik. Den alltmer
nödvändiga politiken för förnyelse av näringslivet uteblir än en gång.
Risken är stor att den socialdemokratiska regeringen konserverar en
näringsstruktur som varken ger jobb eller ekono-mi i framtiden.
Utskottet finner det egendomligt att regeringen, med sitt uttalade engage-
mang för att minska arbetslösheten, i praktiken väljer bort de
internationellt mest expansiva delarna av näringslivet. Oförmågan att
fullfölja påbörjade satsningar och löften på miljöområdet, liksom frånvaron
av en offensiv stra-tegi för att utveckla tjänstesektorn, utgör ett tomt
intet i regeringens ekono-miska politik. Vårpropositionen är ett steg bakåt
när det gäller de nya arbets-tillfällen som måste komma.
Utskottets förslag till inriktning av den ekonomiska politiken
Som framgått av utskottets redogörelse för propositionens redovisning av
prognoserna för den ekonomiska utvecklingen finns det osäkerheter i rege-
ringens bedömningar av ökad konsumtion, ökad tillväxt och minskad ar-
betslöshet. Möjligheten är påtaglig att tillväxten kan bli lägre och
arbetslös-heten högre än vad som nu förutses i propositionen. En sådan
utveckling skulle ställa ökade krav på utformningen av den ekonomiska
politiken. En inriktning av politiken som innebär att man sparar mindre på
utsatta grupper skulle möjliggöra en mer positiv utveckling.
En omläggning av den nuvarande ekonomiska politiken är nödvändig. Under de
kommande tre åren bör den ekonomiska politiken ha följande inriktning:
Miljöskuldsökningen skall upphöra senast år 1999 och därefter skall miljö-
skulden minskas. Det kräver långtgående miljökrav, miljöanpassning av
skattesystemet och betydande satsningar på miljön inom både offentlig och
privat sektor.
Miljökraven måste ses som en av de viktigaste drivkrafterna för en hållbar
ekonomisk utveckling. De skapar ett förändringstryck som leder till effekti
-vare och mer ekonomisk användning av både naturresurser och arbetskraft.
Miljöbranschen är i sig en viktig tillväxtbransch med stora och växande
möjligheter i framtiden. Genom en s.k. grön skatteväxling skapas förutsätt-
ningar för minskad miljöskuld, ökad livskvalitet och fortsatt välfärd. De
riktlinjer som riksdagen slagit fast för den ekonomiska politiken innebär
avsnitt 230 Kontrollera mot PDF
att den ekonomiska utvecklingen i fortsättningen skall ske på miljöns
villkor. Det är viktigt att detta gäller för det svenska
konvergensprogrammet. För att fullfölja dessa ambitioner krävs emellertid
en lång rad ytterligare beslut i riksdagen. Nya konkreta miljömål och
aktionsplaner måste nu läggas fram i riksdagen. Den gröna skatteväxlingen
måste påskyndas. Resultaten av arbe-tet med gröna räkenskaper i ekonomin
måste utnyttjas i högre grad i budge-tarbete och ekonomisk planering i
staten. En rad omprioriteringar behöver göras inom den statliga budgeten.
En förbättrad miljölagstiftning måste snart bli verklighet. Sverige måste
åter bli pådrivande och föregångare i interna-tionella sammanhang vad
gäller miljöpolitik. Det bör i detta sammanhang även framhållas att
regeringen måste genomföra en analys av miljökon-sekvenserna av
konvergensprogrammet. Samtidigt bör regeringen presentera ett
åtgärdsprogram för minskad miljöskuld som en del i fullföljandet av
konvergensprogrammet.
En rättvisare och mer solidarisk fördelning av såväl tillgångar som bespa-
ringar skall uppnås med en stark fördelningspolitik, bl.a. genom lägre
ersätt-ningar och bidrag till medel- och höginkomsttagare, färre
besparingar på subventioner till ekonomiska och socialt klämda människor
och mindre ersättningar och bidrag till företag.
Den öppna arbetslösheten skall minskas till under 4 % år 2000, bl.a. genom
sänkt arbetstid, minskad beskattning av arbete, statliga
investeringssatsning-ar till gröna jobb inom bl.a. kultur-, kommunikations-
och energiområdena och genom bättre förutsättningar för främst små och
medelstora företag.
Arbetstidsförkortningen bör genomföras i samspel mellan staten och par-
terna på arbetsmarknaden. Detta bör ske genom ett övergripande "kontrakt"
mellan dessa parter som ger ramarna för arbetstidsförkortningen. Detaljerna
fastställs sedan i avtal på arbetsmarknaden. Statens roll i kontraktet är
att svara för en ny arbetstidslagstiftning, sänkta egenavgifter och
nödvändig kompletterande utbildning av de arbetslösa.
Löntagarorganisationerna åtar sig att medverka till en ökad flexibilitet
och att inte kräva högre löneökning-ar än som motsvarar
produktivitetsökningen. Arbetsgivarnas främsta bidrag blir att åta sig att
nyanställa och vid behov medverka till utbildningsinsatser till arbetslösa
och andra för att fylla upp de luckor efter arbetstidsförkort-ningen som
inte täcks av en ökad produktivitet. Riksdagen bör hos regering-en
hemställa om förslag till ändrad lagstiftning och initiativ till ett
kontrakt med arbetsmarknadens parter med denna inriktning.
Underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande skall uppgå
avsnitt 231 Kontrollera mot PDF
till högst 3 % av BNP år 1997 och balans bör nås år 1998. Från år 1999 bör
även statsbudgeten vara i balans så att statsskulden kan börja minska. Fi-
nanspolitiken måste mot den bakgrunden inriktas på att snabbt sanera
statens finanser och skapa förutsättningar för en växande privat sektor med
fler små, medelstora eller kooperativa företag. Detta måste ske på ett
sådant sätt att resurs- och energieffektiva produktionssätt främjas och
sysselsättningen ökar. Arbetslösheten medför mycket stora kostnader för
samhället, staten och de drabbade. Bekämpningen av arbetslösheten måste
därför, jämte be-kämpningen av miljöskulden, vara en viktig del i
finanspolitiken.
Realräntorna skall pressas ner mot hälften bl.a. genom bibehållna låga
kostnadsökningar, fullföljd statsfinansiell sanering och utgiftskontroll
samt en bättre fungerande och mer dynamisk arbetsmarknad. De penning- och
valutapolitiska frågorna behandlas längre fram i betänkandet i ett särskilt
avsnitt.
Förutsättningar måste skapas för en växande privat företagssektor med fler
små, medelstora eller kooperativa företag. Detta skall ske så att ett
resurs- och energieffektivt produktionssätt främjas och sysselsättningen
ökar. Med hänsyn bl.a. till fortsatt höga realräntor är det angeläget att
finna sätt att underlätta för företagen att öka sina investeringar. Det är
särskilt små och medelstora företag som uppvisar stora svårigheter att
trygga sin kapitalför-sörjning.
Sammanfattningsvis innebär utskottets ställningstagande till riktlinjerna
för den ekonomiska politiken att utskottet avstyrker propositionens
inriktning.
Vad utskottet här anfört om inriktningen för den ekonomiska politiken med
anledning av motion Fi81 (mp) bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
Det förslag till inriktning av den ekonomiska politiken som framförs i mo-
tionerna Fi78 (m), Fi79 (fp), Fi80 (v) och Fi82 (kds) uppfyller inte enligt
utskottets mening de krav som i dag måste ställas på den ekonomiska politi-
ken.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken
att riksdagen med avslag på proposition 1995/96:150 yrkande 1 och
motionerna 1995/96:Fi78 yrkandena 1, 6, 12 och 14, 1995/96:Fi79 yrkandena 1
, 5, 8 och 11, 1995/96:Fi80 yrkandena 1 och 2 samt 1995/96:Fi82 yrkande 1
godkänner vad som förordats i motion 1995/96:Fi81 yrkandena 1, 7-11, 14, 20
, 21 och 23-25 och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
5. Fördelningspolitiska analyser (mom. 2)
Johan Lönnroth (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Fördelningspoli-
avsnitt 232 Kontrollera mot PDF
tiska analyser börjar med "Utskottet delar motionärernas" och slutar med
"Fi96 (s) och Fi100 (c)" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det, med de ytterligare budgetförstärkningar
som regeringen presenterar i vårpropositionen, oundvikligt att
budgetsaneringen får en fördelningspolitiskt än mer skev inriktning.
Regeringen framhäver att olika inkomstgrupper bär ungefär jämstora delar av
de totala budgetsane-ringarna men redovisar inte bördorna av
budgetsaneringen i förhållande till gruppernas inkomstnivåer. En sådan
redovisning skulle visa att sanerings-programmet fördelas på ett
fördelningspolitiskt orimligt sätt. Propositionens förslag till ytterligare
budgetsaneringsåtgärder innebär att den tiondel av hushållen som har de
lägsta inkomsterna får sina disponibla inkomster redu-cerade med
ytterligare 2,2 % per konsumtionsenhet. Motsvarande förändring för de tio
procenten rikaste hushållen är 0,5 %. Tillsammans med tidigare antaget
saneringsprogram betyder detta att de fattigaste hushållen tappar nära en
tiondel av sin inkomst, dvs. mest av alla i procent räknat.
Av detta exempel framgår med full tydlighet att budgetsaneringen måste
åtföljas av fördelningspolitiska konsekvensanalyser. De negativa fördel-
ningspolitiska effekterna av budgetsaneringen kräver också att en levnadsni
-våundersökning för pensionärer snarast genomförs.
Motion Fi80 (v) yrkandena 10 och 11 tillstyrks av utskottet. Motionerna
Fi89 (s), Fi96 (s) och Fi100 (c) är mot bakgrund av det anförda i stort
tillgo-dosedda.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande fördelningspolitiska analyser
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Fi80 yrkandena 10 och 11 samt
med anledning av motionerna 1995/96:Fi89, 1995/96:Fi96 och 1995/96:Fi100
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Fördelningspolitiska analyser (mom. 2, motiveringen)
Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m)
anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Fördelningspolitiska analyser börjar med "Utskottet delar motionärernas"
och slutar med "material kommer fram" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill med anledning av dessa motioner anföra följande. Sedan våren
1994 lämnar regeringen löpande och omfattande fördelningspolitiska redo-
görelser. Statistiska centralbyrån (SCB) gör sedan år 1975 mätningar som
beskriver förändringar i inkomstfördelningen. Utskottet utgår från att
fördel-ningseffekterna av bl.a. sådana förändringar som här nämnts kommer
att följas upp.
avsnitt 233 Kontrollera mot PDF
Det är emellertid viktigt att notera att dessa studier utgår från ett
statiskt betraktelsesätt. Enligt utskottets mening får inte statiska
fördelningsanalyser tas till intäkt för att regeringen avstår från att föra
en politik som leder till att välståndet kan öka och att det största
fördelningsproblemet, arbetslösheten, kan minskas.
7. Fördelningspolitiska analyser (mom. 2, motiveringen)
Anne Wibble (fp) anser att den del av utskottets yttrande som under
rubriken Fördelningspolitiska analyser börjar med "Utskottet delar
motionärernas" och slutar med "material kommer fram" bort ha följande
lydelse:
Utskottet vill med anledning av dessa motioner anföra följande. Sedan våren
1994 lämnar regeringen löpande och omfattande fördelningspolitiska redo-
görelser. Statistiska centralbyrån (SCB) gör sedan år 1975 mätningar som
beskriver förändringar i inkomstfördelningen. Särskilda studier har även
nyligen genomförts av hur ensamföräldrar (Ensamföräldrar och den ekono-
miska krisen, Socialdepartementet, Välfärdsprojektet) påverkas av den eko-
nomiska krisen och saneringsprogrammet. I olika undersökningar som gjorts
av utvecklingen under de senaste åren analyseras hur inkomstfördelningen
påverkas av ändrade regler i skatte- och bidragssystemen. Krisen i ekonomin
har medfört hög arbetslöshet, men utvecklingen i vissa av de expanderande
sektorerna har samtidigt gett en allt bättre reallöneutveckling.
Vidare har ett stort antal reformer genomförts bl.a. inom det sociala områ-
det (bostadsbidrag, socialbidrag, underhållsstöd, pensioner). Utskottet
förut-sätter att fördelningseffekterna av bl.a. sådana förändringar som här
nämnts kommer att följas upp och även fortsättningsvis löpande redovisas i
vårpro-positionen och budgetpropositionen.
Utskottet finner det anmärkningsvärt att propositionen saknar analys av de
presenterade förslagen, såväl vad avser den samlade ekonomiska utveckling-
en som de fördelningspolitiska effekterna. Andra analyser visar t.ex. att
regeringens förslag att höja egenkostnadsskyddet till 2 500 kr skulle
drabba de mest utsatta mycket orättvist. Likaså visar andra analyser att
vissa barn-familjer, särskilt de med flera barn, har påverkats starkt
negativt av den förda politiken.
8. Fördelningspolitiska analyser (mom. 2, motiveringen)
Roy Ottosson (mp) anser att den del av utskottets yttrande som under rubri-
ken Fördelningspolitiska analyser börjar med "Utskottet delar motionärer-
nas" och slutar med "material kommer fram" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill med anledning av dessa motioner anföra följande. Sedan våren
1994 lämnar regeringen löpande och omfattande fördelningspolitiska redo-
avsnitt 234 Kontrollera mot PDF
görelser. Statistiska centralbyrån (SCB) gör sedan år 1975 mätningar som
beskriver förändringar i inkomstfördelningen. Särskilda studier har även
nyligen genomförts av hur ensamföräldrar (Ensamföräldrar och den ekono-
miska krisen, Socialdepartementet, Välfärdsprojektet) påverkas av den eko-
nomiska krisen och saneringsprogrammet. I olika undersökningar som gjorts
av utvecklingen under de senaste åren analyseras hur inkomstfördelningen
påverkas av ändrade regler i skatte- och bidragssystemen. Krisen i ekonomin
har medfört hög arbetslöshet, men utvecklingen i vissa av de expanderande
sektorerna har samtidigt gett en allt bättre reallöneutveckling.
Vidare har ett antal förändringar genomförts bl.a. inom skatteområdet och
det sociala området (bostadsbidrag, socialbidrag, underhållsstöd, pensioner
) i det s.k. saneringsprogrammet. Som visas i propositionen fördelas
besparing-arna och skattehöjningarna så att olika inkomstgrupper bidrar med
ungefär lika stor del till budgetsaneringen. Detta innebär emellertid att
de med låga inkomster tvingas bidra med en betydligt större andel av sina
disponibla inkomster till budgetsaneringen än vad de med högre inkomster
får göra.
Utskottet anser således att tillräckliga analyser föreligger.
Förutsättningar finns för att genomföra och planera en bra
fördelningspolitik.
9. Fördelningspolitiska analyser (mom. 2, motiveringen )
Michael Stjernström (kds) anser att den del av utskottets yttrande som
under rubriken Fördelningspolitiska analyser börjar med "Utskottet delar
motio-närernas" och slutar med "material kommer fram" bort ha följande
lydelse:
Utskottet vill med anledning av dessa motioner anföra följande. Sedan våren
1994 lämnar regeringen löpande och omfattande fördelningspolitiska redo-
görelser. Statistiska centralbyrån (SCB) gör sedan år 1975 mätningar som
beskriver förändringar i inkomstfördelningen. Särskilda studier har även
nyligen genomförts av hur ensamföräldrar (Ensamföräldrar och den ekono-
miska krisen, Socialdepartementet, Välfärdsprojektet) påverkas av den eko-
nomiska krisen och saneringsprogrammet. I olika undersökningar som gjorts
av utvecklingen under de senaste åren analyseras hur inkomstfördelningen
påverkas av ändrade regler i skatte- och bidragssystemen. Krisen i ekonomin
har medfört hög arbetslöshet, men utvecklingen i vissa av de expanderande
sektorerna har samtidigt gett en allt bättre reallöneutveckling.
Vidare har ett stort antal reformer genomförts bl.a. inom det sociala områ-
det (bostadsbidrag, socialbidrag, underhållsstöd, pensioner). Utskottet
förut-sätter att fördelningseffekterna av bl.a. sådana förändringar som här
avsnitt 235 Kontrollera mot PDF
nämnts kommer att följas upp och även fortsättningsvis löpande redovisas i
vårpro-positionen och budgetpropositionen.
Med den inriktning av politiken som föreslås i propositionen kommer kra-ven
på ingående fördelningspolitiska analyser att kraftigt öka.
Utskottet finner det förvånansvärt hur okänsligt regeringen behandlar ut-
satta grupper som gamla, sjuka, ensamstående föräldrar och barnfamiljer.
Pensionärerna har ingen strejkrätt och kan alltså inte strejka.
Nedskärningar-na i bostadstillägget för pensionärerna, i änkepensionen
liksom höjningen av högkostnadsskyddet är enligt utskottet orimliga. Med
regeringens politik är Sverige på väg mot en situation där allt fler av dem
som varit med och byggt upp vårt land knappast kommer att få råd att hämta
ut den medicin som man är helt beroende av. Också kommunerna och
landstingen får genom nedskär-ningarna allt svårare att klara av sina
viktigaste uppgifter.
10. Jämställdhetspolitiska konsekvenser (mom. 3)
Johan Lönnroth (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Jämställdhetspo-
litiska konsekvenser börjar med "Finansutskottet vill" och slutar med "Fi80
(v) yrkande 9" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet vill för egen del framhäva betydelsen av att ett
könsperspek-tiv präglar alla delar av samhället, även den ekonomiska
politiken. Ytterst handlar denna fråga om de basala villkoren för demokrati
och makt i sam-hället. Man måste beakta att ojämlikhet mellan könen inte
enbart är en fråga om diskriminering utan framför allt en fråga om makt.
Kvinnors underord-nade ställning handlar inte främst om negativ
särbehandling på basis av kön, utan om en manlig överhöghet som gör
könsskillnader relevanta för fördel-ningen av nyttigheter på ett sätt som
systematiskt är till kvinnors nackdel. Det är därför viktigt att man
beaktar konsekvenserna av den ekonomiska politiken för kvinnorna.
Jämställdheten kan inte formas isolerad från andra politikområden, utan ett
jämställdhetsperspektiv skall genomsyra alla politikområden. När besluten
fattas om den ekonomiska politiken skall, enligt det generella
jämställdhets-direktivet, alla statliga utredningar och kommittéer belysa
sina förslag ur ett jämställdhetsperspektiv. Utskottet delar den kritik som
i motionen riktas mot regeringen för att direktivets föreskrifter inte
efterlevs. Det saknas styrning från departementens ledningar.
Regeringskansliet har inte genomfört en enhetlig strategi för att tillämpa
direktivet i sitt arbetssätt.
De nedskärningar som gjorts på senare tid inom den offentliga sektorn har,
som motionärerna framhåller, inneburit ett hårt slag mot kvinnors rätt till
avsnitt 236 Kontrollera mot PDF
jämställdhet. Om regeringen hade låtit göra en konsekvensanalys ur ett
könsperspektiv av de förslag som den framför i vårpropositionen och i pro-
position 1995/96:229 hade det blivit uppenbart att förslagen i första hand
drabbar kvinnorna. Fattigdomen har feminiserats. På detta finns det flera
bevis. Arbetslösheten bland kvinnor är hög; även kvinnoarbeten inom in-
dustrin har gått förlorade i stor omfattning - ändå koncentreras
regeringens insatser, t.ex. med ROT-avdraget, mot en manlig arbetsmarknad.
Samtidigt fortsätter neddragningarna inom vård och omsorg, där kvinnornas
andel av de anställda är särskilt hög. Därtill drabbas kvinnorna ofta
särskilt hårt av nedskärningar i transfereringssystemen.
Resultatet av den politik som regeringen bedriver är en nedskärningspoli-
tik som drabbar grunden för jämställdheten mellan könen. Det är av avgö-
rande betydelse att regeringen försäkrar sig om att det generella jämställd
-hetsdirektivet verkligen genomförs. Regeringen bör följa upp samtliga
kommittéer och särskilda utredare för att säkerställa att direktivet får
avsedd effekt. Regeringen har i vårbudgeten åsidosatt
jämställdhetsdirektivet, vilket riksdagen, med bifall till motion Fi80 (v)
yrkande 9, som sin mening bör ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande jämställdhetspolitiska konsekvenser
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Fi80 yrkande 9 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Riksbankens ställning och mål för penningpolitiken (mom. 4)
Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp), Fredrik Reinfeldt (m), Per Bill (m)
och Bo Lundgren (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Riksbankens
ställning och mål för penningpolitiken som börjar med "Finansutskottet ser
inte" och slutar med "därmed av utskottet" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet vill med anledning härav anföra följande. Sverige har i och
med medlemskapet i EU förpliktat sig att göra Riksbanken mer oberoende,
innan EMU:s tredje fas träder i kraft, oavsett om vi uppfyller kraven för
valutaunionen eller inte. Om Riksbanken blev formellt oberoende, skulle
penningpolitikens inriktning inte ändras men däremot skulle förutsättningar
-na för lägre långräntor framöver förbättras. Det är en vanlig
missuppfattning bland ledande socialdemokrater att det med en expansiv
penningpolitik och högre inflation skulle vara möjligt att kunna få upp
sysselsättningen. Detta skulle enligt utskottets mening i så fall ske till
priset av en långsiktigt sämre utveckling.
Riksbankens inflationsmål på 2 % (+/- 1 procentenhet), som riksdagen ställt
avsnitt 237 Kontrollera mot PDF
sig bakom, är ett viktigt steg mot en normbaserad penningpolitik. Yt-
terligare ett steg i rätt riktning vore att lagstifta att Riksbankens mål
för penningpolitiken skall vara att "värna penningvärdet". Det skulle ge
ökad trovärdighet för Riksbankens ansträngningar att hålla inflationen nere
och därmed minska kostnaderna för detta i form av höga räntor. En
lagstiftning om en mer oberoende riksbank skulle få liknande effekt.
Ju förr förslaget om en mer oberoende riksbank läggs på riksdagens bord,
desto bättre. Eftersom det är frågan om en ändring av regeringsformen måste
det ske i december 1997, så att riksdagen kan fatta ett första beslut före
valet 1998.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Fi78 (m) yrkande 7 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion Fi81 (mp) yr-
kandena 12 samt 15-17 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande Riksbankens ställning och mål för penningpolitiken
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:Fi78 yrkande 7 och med avslag
på motion 1995/96:Fi81 yrkandena 12 samt 15-17 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Riksbankens ställning och mål för penningpolitiken (mom. 4)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Riksbankens
ställning och mål för penningpolitiken börjar med "Finansutskottet ser
inte" och slutar med "därmed av utskottet" bort ha följande lydelse:
Enligt finansutskottets uppfattning skall Riksbanken i högre grad än
hittills stödja den långsiktiga ekonomiska politik som riksdagen beslutat.
Övergri-pande krav att minska miljöskulden och arbetslösheten skall, som
anförs i motion Fi81 (mp), vara centrala. Utskottet anser att riksdagen i
lag skall fastställa att Riksbankens mål skall vara att stödja den
långsiktiga ekonomis-ka politiken.
Riksdagen bör också genom lag fastställa Riksbankens penningpolitiska mål.
Det skall vara att bibehålla en prisstabilitet på god europeisk nivå. Pris-
stabilitet har avgörande betydelse för möjligheterna att uppnå en
ekologiskt hållbar ekonomisk utveckling. En varaktigt låg och stabil
prisökningstakt leder bl.a. till lägre räntor och minskad känslig-het för
konjunktursvängning-ar.Vad utskottet anfört med anledning av motion Fi81 (
mp) yrkandena 12 och 15-17 om mål för Riksbanken och penningpolitiken bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion Fi78 (m) yrkande
7 avstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande Riksbankens ställning och mål för penningpolitiken
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:Fi81 yrkandena 12 samt 15-17
avsnitt 238 Kontrollera mot PDF
och med avslag på motion 1995/96:Fi78 yrkande 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Kommitté för att analysera penning- och valutamarknaden (mom. 5)
Johan Lönnroth (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Kommitté för att
analysera penning- och valutamarknaden börjar med "Finansutskottet har vid"
och slutar med "avstyrks av utskottet" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet anser i likhet med vad som anförs i motion Fi81 (mp) att
det krävs bättre spelregler för att dämpa de kraftiga svängningarna på
gränsöver-skridande valuta- och finansmarknader. En möjlighet är att införa
avgifter på större transaktioner. Ett annat förslag som nyligen lagts fram
är att vissa depositioner måste göras beroende på transaktionernas storlek.
Frågan måste emellertid lösas på det internationella planet, och Sverige
bör vara pådrivan-de i ett sådant arbete. En ökad stabilitet skulle skapa
förutsättningar för en väl fungerande internationell ekonomi. Ett första
steg vore som föreslås i motion Fi81 (mp) att tillkalla en kommitté med
uppgift att ta fram förslag till bättre spelregler. En viktig uppgift för
kommittén skulle också vara att ana-lysera marknadernas funktionssätt och
kartlägga deras effekter på samhälls-ekonomin.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Fi81 (mp) yrkande 13 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande kommitté för att analysera penning- och valutamark-naden
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:Fi81 yrkande 13 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Den ekonomiska och monetära unionens (EMU) tredje fas (mom. 6)
Johan Lönnroth (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Den ekonomiska och
monetära unionens (EMU) tredje fas som börjar med "Finansutskottet vill
med" och slutar med "yrkandena 18 och 19" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet motsätter sig ett svensk deltagande i EMU. EMU-projektet
hotar för svensk del att leda till att delar av näringslivet slås ut, till
fortsatt och tilltagande massarbets-löshet, ökande ekonomiska klyftor och
minskat inflytande för medborgarna. Svensk ekonomi får sämre
förutsättningar att fungera bra om kronan ersätts med en europeisk
enhetsvaluta. Tas kronan bort blir på-frestningarna på företagen och
arbetsmarknaden betydligt större. Det innebär att fler företag slås ut och
att flera blir arbetslösa.
Kritiken mot EMU-projektet som sådant, och i synnerhet mot ett eventu-ellt
avsnitt 239 Kontrollera mot PDF
svenskt deltagande, har ökat ifrån såväl näringsliv som ekonomisk ex-pertis
. EMU har, som framförs i motion Fi81 (mp), mycket stor betydelse för hela
svenska folket och implikationerna på det svenska självstyret är stora. I
praktiken skulle ett svenskt deltagande i EMU medföra att mycket stora
delar av den ekonomiska politiken i Sverige i framtiden beslutas i
Frankfurt och Bryssel. Ett flertal länder i EU kommer att anordna
folkomröstningar om sitt eventuella deltagande i EMU. Mot bakgrund av vad
utskottet anfört framstår det som nödvändigt att svenska folket i en
folkomröstning avgör huruvida Sverige skall gå med i EMU eller ej. Detta
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna med anledning av
motion Fi81 (mp) yrkan-dena 18 och 19.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande den ekonomiska och monetära unionens (EMU) tredje fas
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:Fi81 yrkandena 18 och 19 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Den ekonomiska och monetära unionens (EMU) tredje fas (mom. 6)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Den ekonomiska
och monetära unionens (EMU) tredje fas börjar med "Finansutskottet vill
med" och slutar med "yrkandena 18 och 19" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet motsätter sig ett svensk deltagande i EMU. Den flytande
växelkursen har fungerat bra och i praktiken gjort det omöjligt att på ett
skadligt sätt spekulera mot kronan. Kronan bör därför även fortsättningsvis
vara flytande. Det gäller även för det fall då EMU skulle bildas och
Sverige står utanför.
EMU-projektet hotar för svensk del att leda till att delar av näringslivet
slås ut, till fortsatt och tilltagande massarbetslöshet, ökande ekonomiska
klyftor och minskat inflytande för medborgarna. Svensk ekonomi får sämre
förutsättningar att fungera bra om kronan ersätts med en europeisk enhets-
valuta. Tas kronan bort blir på-frestningarna på företagen och arbetsmarkna
-den betydligt större. Det innebär att fler företag slås ut och att fler
blir ar-betslösa.
Kritiken mot EMU-projektet som sådant, och i synnerhet mot ett eventu-ellt
svenskt deltagande, har ökat ifrån såväl näringsliv som ekonomisk ex-pertis
. EMU har, som framförs i motion Fi81 (mp), mycket stor betydelse för hela
svenska folket och implikationerna på det svenska självstyret är stora. I
praktiken skulle ett svenskt deltagande i EMU medföra att mycket stora
delar av den ekonomiska politiken i Sverige i framtiden beslutas i
Frankfurt och Bryssel.
Ett flertal länder i EU kommer att anordna folkomröstningar om sitt
avsnitt 240 Kontrollera mot PDF
eventuella del-tagande i EMU. Mot bakgrund av vad utskottet anfört framstår
det som nödvändigt att svenska folket i en folkomröstning avgör huruvida
Sverige skall gå med i EMU eller ej. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna med anledning av motion Fi81 (mp) yrkandena 18 och 19
.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande den ekonomiska och monetära unionens (EMU) tredje fas
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:Fi81 yrkandena 18 och 19 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Den ekonomiska och monetära unionens (EMU) tredje fas (mom. 6,
motiveringen)
Michael Stjernström (kds) anser att den del av utskottets yttrande under
rubriken Den ekonomiska och monetära unionens (EMU) tredje fas som börjar
med "Finansutskottet vill med" och slutar med "yrkandena 18 och 19" bort ha
följande lydelse:
Finansutskottet vill med anledning härav anföra följande. När man tar ställ
-ning till ett svenskt deltagande i EMU går det inte att enbart betrakta
EMU-projektet. Man måste också studera tillståndet i svensk ekonomi.
Sverige har under mer än 25 år tappat i ekonomisk utvecklingskraft jämfört
med genom-snittet för övriga OECD-länder. Sverige låg år 1970 på tredje
plats när det gäller BNP per invånare. I dag har vi halkat ner till
sjuttonde plats. Bakgrun-den är bl.a. en dåligt fungerande lönebildning, en
hopplöst omodern arbets-rätt, dålig flexibilitet och funktion på
arbetsmarknaden, ett alltför bistert företagarklimat och tillväxthämmande
skatter på arbete, företagande och sparande.
Därför räcker det enligt utskottets uppfattning inte att Sverige uppfyller
konvergenskriterierna. Sveriges ekonomi är i sådant skick att ett svenskt
medlemskap i den monetära unionen, EMU, riskerar att leda till en ytterliga
-re ökning av arbetslösheten. Sverige har under lång tid klarat både yttre
och inre störningar i ekonomin genom växelkursanpassningar i form av
devalve-ringar. Sedan hösten 1992 har vi en flytande krona. När denna
stötdämpare försvinner måste hela den svenska ekonomin vara mycket mer
flexibel än för närvarande.
Sverige deklarerade i medlemskapsförhandlingarna att ett slutligt svenskt
ställningstagande avseende övergången till den tredje etappen av EMU kommer
att göras i ljuset av den fortsatta utvecklingen och i enlighet med
fördraget. Regeringen anförde att beslutsprocessen i Sverige inför övergång
-en från fas två till fas tre är en intern svensk angelägenhet. Beslutet om
Sve-rige skall ta detta steg skall fattas av riksdagen. Såvitt regeringen
nu bedö-mer kommer ett beslut om deltagande i EMU att behöva fattas av
avsnitt 241 Kontrollera mot PDF
riksdagen under hösten 1997. Riksdagen har tidigare ställt sig bakom denna
ordning (1995/96:FiU1, rskr. 131). Utskottet anser därför att en
folkomröstning i EMU-frågan inte är motiverad. Mot denna bakgrund avstyrker
finansutskot-tet motion Fi81 (mp) yrkandena 18 och 19.
17. Uppföljning av EU-bidrag (mom. 7)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Uppföljning av
EU-bidrag börjar med "Finansutskottet vill med" och slutar med "varför
motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet vill med anledning härav anföra följande. Bidragen från EU,
som ofta är kopplade till motsvarande svenska bidrag, utsätts inte för
samma grad av granskning, prioritering och uppföljning från svensk sida som
andra anslag på statens budget. Det gäller bl.a. forskningspengar, bidrag
inom jordbrukssektorn och regionalpolitiska bidrag. Utskottet anser att
riksdag och regering i betydligt större utsträckning än hittills måste
kontrollera även dessa utgifter oavsett om de går via EU:s budget eller
direkt, som kopplad andel, från svenska statens budget. Vid uppföljning och
analyser av vart bidragen går måste även sådana bidrag beaktas som går
direkt till vissa bi-dragsmottagare från EU:s budget utan att passera
svenska statens budget.
Regeringen bör i enlighet med vad som anförs i motion Fi81 (mp) yrkande 22
få i uppdrag att till riksdagen återkomma med genomgripande redovis-ningar
och förslag till framtida hantering av EU-bidragen. Detta bör riksda-gen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande uppföljning av EU-bidrag
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:Fi81 yrkande 22 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Utformningen av utgiftstaket (mom. 8)
Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Utgiftstakets
innebörd börjar med "Utgiftstaket bör däremot inte" och en sida längre fram
slutar med "räknas in under utgiftstaket" bort ha följande lydelse:
Den av regeringen föreslagna lösningen innebär att man valt att ställa
lägre krav på budgetdisciplin för kommunsektorn än för staten och
socialförsäk-ringssektorn. Om underskott i den löpande driften uppstår i en
kommun föreligger i dag inte något krav på att detta skall finansieras inom
de när-maste åren. Avsikten var att detta skulle lösas genom att kommuner
och landsting åläggs ett balanskrav, vilket innebär att de inte längre kan
underfi-nansiera sin löpande verksamhet. Detta strängare balanskrav kommer
avsnitt 242 Kontrollera mot PDF
emel-lertid inte att tillämpas förrän om några år, vilket bäddar för
växande under-skott i kommunsektorn. För staten och
socialförsäkringssektorn, vars utgifter läggs under tak, gäller hårda
besparingskrav redan fr.o.m. 1997, medan kommunerna skall kunna
underbalansera sina budgetar fram till 1999 och landstingen ända till år
2000.
Personal med fast anställning i en kommun skall enligt överenskommelsen med
regeringen inte sägas upp. Detta uppfattas naturligtvis som ett godkän-
nande av att löneökningarna kan hamna långt över vad kommunerna har råd med
i kommande avtalsrörelser utan att det får några konsekvenser vad gäller
möjligheterna att behålla alla anställda. En bättre lösning hade varit att
i enlighet med Moderata samlingspartiets förslag mjuka upp arbetsrätten,
sänka skatterna samt tillåta privat konkurrens så att friställd kommunal
per-sonal kan anställas i privata företag som tillhandahåller de tjänster
kommu-nerna nu producerar.
Förslaget till utgiftstak har med den av regeringen valda lösningen blivit
betydligt mindre stramt även i ett annat avseende. Om regeringen tillåter
sig en budgeteringsmarginal på 15 miljarder kronor 1997, 18 miljarder 1998
och hela 22 miljarder 1999 blir enligt utskottets mening utgiftstaket inte
verk-ningsfullt. Naturligtvis kan man inte räkna med att man skall kunna
budgete-ra helt rätt flera år framåt. Överskridanden under pågående
budgetår skall emellertid enligt de nya principerna i första hand
finansieras genom ned-dragningar inom samma utgiftsområde. Klarar
regeringen inte detta skall den inte kunna reglera överskridandet mot en
stor budgeteringsmarginal, utan varje sådant överskridande av en utgiftsram
bör underställas riksdagen för beslut. Utan en sådan ordning kommer de nya
behandlingsformerna inte att ge riksdagen någon ökad finansmakt, ej heller
att leda till att kraven på rege-ringen skärps.
Skall trovärdigheten i budgetpolitiken kunna återupprättas, och skall man
få till stånd en verklig uppstramning av budgethanteringen, måste som Mo-
derata samlingspartiet framhåller i sin motion Fi78 långtgående åtgärder
vidtas. För det första bör regeringen i enlighet med de moderata kraven
inte i något avseende i framtiden få frångå de fastlagda reglerna för
budgetpoliti-ken. För det andra måste en stram budgetlagstiftning snarast
införas på grundval av det förslag som nyligen presenterats av
Budgetlagutredningen.
dels att den del av utskottets yttrande som omedelbart före rubriken Nivån
på utgiftstaket för staten börjar med "Med de förtydliganden" och slutar
med "samt Fi80 (v) yrkande 4" bort ha följande lydelse:
avsnitt 243 Kontrollera mot PDF
Utskottet har i det föregående ställt sig bakom de krav på utgiftstakets
till-lämpning som Moderata samlingsparitet förespråkar i sin motion Fi78 yr
-kande 3. Med dessa och övriga förtydliganden föreslår utskottet att
riksdagen med anledning av regeringens förslag i propositionen godkänner
utform-ningen av ett utgiftstak för staten och den offentliga sektorn. Med
det anför-da avstyrker utskottet motion Fi80 (v) yrkande 4.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande utformningen av utgiftstaket
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Fi78 yrkande 3 samt med
anledning av proposition 1995/96:150 yrkande 3 och med avslag på motion
1995/96:Fi80 yrkande 4 godkänner förslaget till utformning av utgiftstak
för staten och den offentliga sektorn i enlighet med vad utskottet anfört,
19. Utformningen av utgiftstaket (mom. 8)
Johan Lönnroth (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Utformningen av
utgiftstaket börjar med "Finansutskottet noterar att de betänkligheter" och
fem sidor längre fram slutar med "samt Fi80 (v) yrkande 4" bort ha följande
lydelse:
Finansutskottet instämmer i Vänsterpartiets uppfattning att konstruktionen
med ett utgiftstak är ett hinder för möjligheterna att föra en
sysselsättnings-befrämjande ekonomisk politik. Förslaget bör därför avvisas
av riksdagen redan på denna grund.
Dessutom har konstitutionsutskottet i sitt yttrande över propositionen
framhållit att den rättsliga innebörden av utgiftstaket är oklar.
Konstitutions-utskottet har därför föreslagit att riksdagen inte nu skall
fastställa ett utgift-stak, utan endast godkänna en beräkning av de
statliga utgifterna som en riktlinje för det fortsatta budgetarbetet.
Även konstitutionsutskottets på denna punkt enhälliga yttrande talar alltså
starkt mot förslaget till utgiftstak, och finansutskottet avstyrker även på
denna grund förslaget.
Utskottet vill i likhet med Vänsterpartiet framhålla att detta ställningsta
-gande inte innebär att utskottet övergivit ståndpunkten att en fortsatt
budget-sanering är nödvändig för att stärka svensk ekonomi, minska
arbetslösheten och säkra välfärden.
Vad utskottet här anfört innebär att utskottet tillstyrker motion Fi80 (v)
yr-kande 4 samt avstyrker propositionens yrkande 3, liksom motion Fi78 (m)
yrkande 3.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande utformningen av utgiftstaket
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Fi80 yrkande 4 samt med avslag
på proposition 1995/96:150 yrkande 3 och motion 1995/96:Fi78 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om utgiftstaket
avsnitt 244 Kontrollera mot PDF
som ett hinder för att föra en syssel-sättningsbefrämjande ekonomisk
politik,
20. Utformningen av utgiftstaket (mom. 8, motiveringen)
Anne Wibble (fp) anser att det stycke i utskottets yttrande som under rubri
-ken Utgiftstakets innebörd börjar med "Enligt finansutskottets mening ter
det sig" och slutar med "tydligt för riksdagen" bort ha följande lydelse:
Enligt finansutskottets mening kan det vara befogat att justera
utgiftstaket med hänsyn till saldoneutrala förändringar av rent
budgetteknisk natur. Ut-skottet kan emellertid inte dela regeringens
uppfattning att taket bör justeras med hänsyn till kommande, redan nu
planerade, propositioner t.ex. om ener-gipolitiken.
Reformeringen av budgetprocessen och introduktionen av ett utgiftstak blir
mindre trovärdig om regeringen inte tar hänsyn till alla planerade propo-
sitioner. Tilltron till det fastställda utgiftstaket skadas om sådana
justeringar återkommer tid efter annan.
21. Nivån på utgiftstaket för staten (mom. 9)
Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Nivån på utgifts
-taket för staten börjar med "Finansutskottet gör för egen del" och slutar
med "Fi82 (kds) yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet gör för egen del följande bedömning av de föreslagna nivå-
erna för utgiftstaket.
Enligt utskottets mening är de budgetförstärkningar som regeringen före-
slår otillräckliga för att Sverige med säkerhet skall uppnå det krav i
Maastrichtfördraget som innebär att underskottet i den konsoliderade
offent-liga sektorn inte får överstiga 3 % 1997. Detta tak kommer att gälla
även bortom 1997, oavsett om Sverige kommer med i valutaunionen eller inte.
Det kan t.o.m. hända att medlemsländerna sänker riktpunkten till 1 %, i
enlighet med det tyska förslaget till stabilitetspakt, för de länder som
deltar i EMU.
I nuvarande läge skulle Sverige - vars offentliga finanser fortfarande är
mycket mer konjunkturkänsliga än övriga medlemsländers - ha svårt att klara
ett sådant krav. Konjunkturkänsligheten kan dock begränsas om of-fentlig
verksamhet och finansiering av socialförsäkringarna gradvis flyttas över
till den privata sektorn. Det tyska förslaget om en stabilitetspakt innebär
också att medlemsländerna skall åta sig att minska den offentliga sektorn,
ett förslag som tyvärr den socialdemokratiska regeringen har gått emot.
I Moderata samlingspartiets motion Fi78 redovisas emellertid ett budge-
talternativ med en sådan inriktning. Det moderata förslaget innebär att
utta-get av skatter och avgifter successivt begränsas. Kopplat till dessa
avsnitt 245 Kontrollera mot PDF
lättnader är flera förslag till utgiftsminskningar, vilka sammantaget är av
något större omfattning än skattesänkningarna. Detta leder till att den
offentliga verk-samheten begränsas samtidigt som saneringen av
statsfinanserna påskyndas.
Det förslag till utgiftstak som presenteras i den moderata motionen utgår
från en politik med en sådan inriktning. De föreslagna nivåerna uppgår
under åren 1997-1999 till 670, 652 respektive 641 miljarder kronor. Det är
53, 68 och 94 miljarder kronor lägre än vad regeringen föreslagit.
Moderata samlingspartiets förslag till inriktning av budgetpolitiken åter-
speglar sig självklart inte bara i utgiftstaket för staten utan också i de
utgifts-tak som kan beräknas såväl för den kommunala sektorn som för hela
den offentliga sektorn. Beräkningen av dessa båda senare tak bör därför
göras på grundval av de förslag som Moderata samlingspartiet för fram.
För att långsiktigt komma till rätta med obalanserna i den offentliga sek-
torn krävs en politik med en moderat inriktning. Med den moderata lösning-
en nås också Maastrichtavtalets balanskrav med säkrare marginal.
Med hänvisning härtill tillstyrker finansutskottet motion Fi78 (m) yrkande
4. Utskottet avstyrker samtidigt propositionens yrkande 4 samt motionerna
Fi79 (fp) yrkande 3, Fi80 (v) yrkande 5, Fi81 (mp) yrkande 3 samt Fi82 (kds
) yrkande 6.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande nivån på utgiftstaket för staten
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Fi78 yrkande 4 och med avslag
på proposition 1995/96:150 yrkande 4 samt motionerna 1995/96:Fi79 yrkande 3
, 1995/96:Fi80 yrkande 5, 1995/96:Fi81 yr-kande 3 och 1995/96:Fi82 yrkande
6 fastställer utgiftstaket för staten inklusive socialförsäkringssektorn
vid sidan av statsbudgeten för år 1997 till 670 miljarder kronor, för år
1998 till 652 miljarder kronor och för år 1999 till 641 miljarder kronor,
22. Nivån på utgiftstaket för staten (mom. 9)
Anne Wibble (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Nivån på utgifts
-taket för staten börjar med "Finansutskottet gör för egen del" och slutar
med "Fi82 (kds) yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet gör för egen del följande bedömning av de föreslagna nivå-
erna för utgiftstaket.
Enligt utskottets mening är de budgetförstärkningar som regeringen före-
slår otillräckliga för att Sverige med säkerhet skall uppnå det krav i
Maastrichtfördraget som innebär att underskottet i den konsoliderade
offent-liga sektorn inte överstiger 3 % år 1997. Utskottet anser det också
osannolikt att regeringens förslag leder till att de offentliga finanserna
avsnitt 246 Kontrollera mot PDF
är i balans år 1998. En större säkerhetsmarginal krävs således i
budgetsaneringsarbetet.
I Folkpartiet liberalernas partimotion Fi79 förespråkas en sådan budgetpo-
litik, som alltså har bättre förutsättningar att leda till att uppställda
budget-politiska mål uppnås. I motionen förespråkas att såväl skatter som
statliga utgifter begränsas i snabbare takt än vad regeringen föreslår.
Därmed mins-kar budgetens känslighet för konjunktursvängningar.
Motionärernas förslag har därjämte i motsats till regeringens förslag en
profil som präglas av rättvi-sa med en tydlig inriktning på omsorg om de
mest utsatta, i och utanför Sverige.
Mot denna bakgrund anser utskottet att Folkpartiet liberalernas förslag bör
ligga till grund för budgetpolitikens utformning under de närmaste åren.
Det innebär att utgiftstaket under åren 1997-1999 bör fastställas till 706,
699 respektive 710 miljarder kronor. Det är 17, 21 respektive 25 miljarder
kronor lägre än vad regeringen föreslagit.
Riksdagen bör sålunda med anledning av motion Fi79 (fp) yrkande 3 fast-
ställa utgiftstaket till dessa nivåer. Det innebär att utskottet avstyrker
propo-sitionens yrkande 4 samt motionerna Fi78 (m) yrkande 4, Fi80 (v)
yrkande 5, Fi81 (mp) yrkande 3 samt Fi82 (kds) yrkande 6.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande nivån på utgiftstaket för staten
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:Fi79 yrkande 3 och med avslag
på proposition 1995/96:150 yrkande 4 samt motionerna 1995/96:Fi78 yrkande 4
, 1995/96:Fi80 yrkande 5, 1995/96:Fi81 yr-kande 3 och 1995/96:Fi82 yrkande
6 fastställer utgiftstaket för staten inklusive socialförsäkringssektorn
vid sidan av statsbudgeten för år 1997 till 706 miljarder kronor, för år
1998 till 699 miljarder kronor och för år 1999 till 710 miljarder kronor,
23. Nivån på utgiftstaket för staten (mom. 9)
Johan Lönnroth (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Nivån på utgifts
-taket för staten börjar med "Finansutskottet gör för egen del" och slutar
med "Fi82 (kds) yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet anser i likhet med Vänsterpartiet att något utgiftstak inte
skall införas. Utskottet avstyrker också de av regeringen föreslagna
nivåerna på utgiftstaket för staten.
Finansutskottet tillstyrker således motion Fi80 (v) yrkande 5. Utskottet av
-styrker samtidigt propositionens yrkande 4 samt motionerna Fi78 (m) yrkan-
de 4, Fi79 (fp) yrkande 3, Fi81 (mp) yrkande 3 samt Fi82 (kds) yrkande 6.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande nivån på utgiftstaket för staten
avsnitt 247 Kontrollera mot PDF
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Fi80 yrkande 5 avslår
proposition 1995/96:150 yrkande 4 samt motionerna 1995/96:Fi78 yrkande 4,
1995/96:Fi79 yrkande 3, 1995/96:Fi81 yrkande 3 och 1995/96:Fi82 yrkande 6,
24. Nivån på utgiftstaket för staten (mom. 9)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Nivån på utgifts
-taket för staten börjar med "Finansutskottet gör för egen del" och slutar
med "Fi82 (kds) yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet gör för egen del följande bedömning av de föreslagna nivå-
erna för utgiftstaket för staten.
De förslag Miljöpartiet de gröna för fram bör enligt utskottets mening sty-
ra utformningen av budgetpolitiken under de närmaste åren. Utskottet före-
slår således att utgiftstaket fastställs till 724, 714 respektive 712
miljarder kronor under åren 1997-1999.
Med hänvisning härtill tillstyrker finansutskottet motion Fi81 (mp) yrkan-
de 3. Utskottet avstyrker samtidigt propositionens yrkande 4 samt motioner-
na Fi78 (m) yrkande 4, Fi79 (fp) yrkande 3, Fi80 (v) yrkande 5 samt Fi82 (
kds) yrkande 6.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande nivån på utgiftstaket för staten
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Fi81 yrkande 3 och med avslag
på proposition 1995/96:150 yrkande 4 samt motionerna 1995/96:Fi78 yrkande 4
, 1995/96:Fi79 yrkande 3, 1995/96:Fi80 yr-kande 5 och 1995/96:Fi82 yrkande
6 fastställer utgiftstaket för staten inklusive socialförsäkringssektorn
vid sidan av statsbudgeten för år 1997 till 724 miljarder kronor, för år
1998 till 714 miljarder kronor och för år 1999 till 712 miljarder kronor,
25. Nivån på utgiftstaket för staten (mom. 9)
Michael Stjernström (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Nivån på utgifts
-taket för staten börjar med "Finansutskottet gör för egen del" och slutar
med "Fi82 (kds) yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet gör för egen del följande bedömning av de föreslagna nivå-
erna för utgiftstaket.
De förslag Kristdemokraterna för fram bör enligt utskottets mening styra
utformningen av budgetpolitiken under de närmaste åren. Utskottet föreslår
således att utgiftstaket fastställs till 723 664, 718 499 respektive 731
446 miljoner kronor under åren 1997-1999.
Kristdemokraternas förslag till inriktning av budgetpolitiken återspeglar
sig självklart inte bara i utgiftstaket för staten utan också i de
utgiftstak som kan beräknas för såväl den kommunala sektorn som för hela
den offentliga sektorn. Beräkningen av dessa båda senare tak bör därför
göras på grundval av de förslag som Kristdemokraterna för fram.
avsnitt 248 Kontrollera mot PDF
Med hänvisning härtill tillstyrker finansutskottet motion Fi82 (kds) yrkan-
de 6. Utskottet avstyrker samtidigt propositionens yrkande 4 samt motioner-
na Fi78 (m) yrkande 4, Fi79 (fp) yrkande 3, Fi80 (v) yrkande 5 samt Fi81 (
mp) yrkande 3.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande nivån på utgiftstaket för staten
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Fi82 yrkande 6 och med avslag
på proposition 1995/96:150 yrkande 4 samt motionerna 1995/96:Fi78 yrkande 4
, 1995/96:Fi79 yrkande 3, 1995/96:Fi80 yr-kande 5 och 1995/96:Fi81 yrkande
3 fastställer utgiftstaket för staten inklusive socialförsäkringssektorn
vid sidan av statsbudgeten för år 1997 till 723 664 miljoner kronor, för år
1998 till 718 499 miljoner kronor och för år 1999 till 731 446 miljoner
kronor,
26. Nivån på utgiftstaket för den offentliga sektorn (mom. 10)
Under förutsättning av bifall till reservation 22
Anne Wibble (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Nivån på utgifts
-taket för den offentliga sektorn börjar med "Utskottet konstaterar att"
och slutar med "de offentliga utgifterna (yrkande 2)" bort ha följande
lydelse:
Utskottet konstaterar att förutsättningarna för att kunna behålla och
utveckla en hög servicenivå på viktiga välfärdsområden är starkt beroende
av möjlig-heterna att kunna höja produktiviteten i den kommunala
verksamheten. Det är angeläget att det kommunala förnyelsearbetet förstärks
för att göra verk-samheten bättre och mer kostnadseffektiv så att
medborgarna får valuta för skattepengarna. Erfarenheten visar att det genom
t.ex. nya organisations- och styrformer, förbättrad teknik samt
konkurrensutsättning är möjligt att förbätt-ra produktiviteten ytterligare.
Utskottet ser det därför som mycket bekym-mersamt att konkurrensutsättning
och anbudsupphandling har bromsats i många kommuner och landsting sedan
valet 1994. Utskottet återkommer nedan till utvecklingen inom den kommunala
sektorn men har i dag inte underlag för någon annan beräkning för
utgifterna inom den kommunala sektorn än den regeringen redovisar.
Utskottet tillstyrker således att riksdagen godkänner regeringens förslag
till beräkning av utgifterna inom den kommunala sektorn för åren 1997-1999
(yrkande 6).
Utskottet har i det föregående tillstyrkt det förslag till utgiftstak för
staten inklusive socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten som
redovisas i Folkpartiets partimotion Fi79. Läggs till detta tak de
konsoliderade utgif-terna i den kommunala sektorn motsvarar detta
utgiftstaket för den offentliga sektorn. Beräkningen av det det senare
avsnitt 249 Kontrollera mot PDF
taket bör därför göras på grundval av Folkpartiet liberalernas förslag till
utgiftsram för staten. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet regeringens
förslag till beräkning av de offentliga utgif-terna (yrkande 2).
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande nivån på utgiftstaket för den offentliga sektorn
att riksdagen
dels med bifall till proposition 1995/96:150 yrkande 6 godkänner re-
geringens förslag till beräkning av utgifterna inom den kommunala sektorn
för åren 1997-1999,
dels med avslag på proposition 1995/96:150 yrkande 2 samt motio-nerna 1995/
96:Fi80 yrkandena 3 och 7 och 1995/96:Fi81 yrkandena 2, 5 och 6 godkänner
att beräkningen av de offentliga utgifterna för åren 1997-1999 görs i
enlighet med utskottets förslag,
27. Nivån på utgiftstaket för den offentliga sektorn (mom. 10)
Under förutsättning av bifall till reservation 23
Johan Lönnroth (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Nivån på utgifts
-taket för den offentliga sektorn börjar med "Finansutskottet vill med an-
ledning" och slutar med "Fi81 (mp) yrkandena 2, 5 och 6 avstyrks" bort ha
följande lydelse:
Finansutskottet har tidigare avvisat regeringens förslag till nivåer för
ett utgiftstak för staten och anser att något tak inte heller skall
beräknas för vare sig kommunerna eller för den offentliga sektorn som
helhet. Dessutom anser utskottet i likhet med Vänsterpartiet att de
utgiftsnivåer som redovisas i propositionen är synnerligen preliminära och
att det inte går att bedöma hur de räknats fram. Därmed blir det inte
heller särskilt meningsfullt att försöka räkna fram några alternativa
utgiftsnivåer.
Utskottet biträder således motion Fi80 (v) yrkandena 3 och 7 samt avstyr-
ker propositionens yrkanden 2 och 6 liksom motion Fi81 (mp) yrkandena 2, 5
och 6.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande nivån på utgiftstaket för den offentliga sektorn
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Fi80 yrkandena 3 och 7 avslår
proposition 1995/96:150 yrkandena 2 och 6 samt motion 1995/96:Fi81
yrkandena 2, 5 och 6,
28. Nivån på utgiftstaket för den offentliga sektorn (mom. 10)
Under förutsättning av bifall till reservation 24
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Nivån på utgifts
-taket för den offentliga sektorn börjar med "Finansutskottet vill med an-
ledning" och slutar med "Fi81 (mp) yrkandena 2, 5 och 6 avstyrks" bort ha
följande lydelse:
Finansutskottet anser att Miljöpartiet de grönas förslag också bör styra ut
-formningen av politiken på det kommunalekonomiska planet. Av särskild
avsnitt 250 Kontrollera mot PDF
betydelse är därvid de indirekta ekonomiska förbättringar som motionärernas
förslag för med sig för kommuner och landsting. Deras skatteunderlag ökar
bl.a. till följd av att motionärerna avvisar regeringens förslag om höjda
egen-avgifter. Riksdagen bör även anta den beräkning av de offentliga
utgifterna som Miljöpartiet de gröna redovisar i sin motion.
Utskottet tillstyrker således motion Fi81 (mp) yrkandena 2, 5 och 6 samt
avstyrker yrkandena 2 och 6 i propositionen liksom motion Fi80 (v) yrkan-
dena 3 och 7.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande nivån på utgiftstaket för den offentliga sektorn
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Fi81 yrkandena 2, 5 och 6 samt
med avslag på proposition 1995/96:150 yrkandena 2 och 6 samt motion 1995/96
:Fi80 yrkandena 3 och 7 godkänner den av utskottet förordade beräkningen av
dels de offentliga utgifterna för åren 1997-1999,
dels utgifterna inom den kommunala sektorn för åren 1997-1999,
29. Den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden (mom. 11)
Under förutsättning av bifall till reservation 21
Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Det statliga
utgiftsta-kets preliminära fördelning på utgiftsområden som börjar med
rubriken "Utgifts-område 1: Rikets styrelse" och som 56 sidor senare slutar
med "Kr6 (v) yrkande 3 (UO 17)" bort ha följande lydelse:
I propositionen aviserar regeringen ytterligare budgetförstärkningar. Dessa
har emellertid, liksom regeringens tidigare åtgärder, en i grunden felaktig
inriktning eftersom de i stor utsträckning bygger på skattehöjningar och
alltså leder till att ett redan alltför högt skattetryck drivs upp
ytterligare. Dessutom är de utgiftsminskningar som övervägs otillräckliga.
Såsom Moderata samlingspartiet framhåller i motion Fi78 är den offentli-ga
utgiftskvoten för stor och skattetrycket för högt. Strävan bör vara att
åstadkomma balans mellan den privata och den offentliga sektorn.
De förslag till förändringar inom olika utgiftsområden som redovisas i den
moderata motionen är ett första steg mot en erforderlig förnyelse av budget
-politiken. Utrymme måste skapas för de nödvändiga sänkningarna av skatten
på arbete för främst låg- och medelinkomsttagare och av beskattningen av
företagande och investeringar. Därigenom minskar också behovet av olika
former av bidrag. Besparingarna skall inriktas så att de naturliga gemen-
samma åtagandena inte äventyras. Det innebär bl.a. att regeringens förslag
om försämringar för handikappade och dem som uppbär barn- och änkepen-sion
bör avvisas.
avsnitt 251 Kontrollera mot PDF
I den moderata motionen aviseras förslag om långsiktiga utgiftsminsk-ningar
som 1999 uppgår till 65,3 miljarder kronor utöver förslagen i propo-
sitionen samt förslag om ytterligare privatiseringar och skattesänkningar
på sammanlagt 60,7 miljarder kronor 1999. Sammantaget leder de moderata
förslagen till budgetförstärkningar på 9,2, 11,8 respektive 8,1 miljarder
kro-nor för de kommande tre budgetåren i förhållande till regeringens
förslag.
Budgetförstärkning utöver regeringens förslag
Belopp i miljarder kronor, 1996 års penningvärde
1997 1998 1999
Utgiftsminskningar (netto) 37,2 47,7 65,3
Skattesänkningar (netto) 29,6 38,6 60,7
Ränteeffekt (inkl. minskade räntekostnader
p.g.a. privatiseringar)
1,6
2,8
3,5
Budgetförstärkningar
9,2 11,8 8,1
Av efterföljande tabell framgår hur utskottet anser att de statliga
utgifterna preliminärt bör fördelas på de olika utgiftsområdena.
Fördelningen motsva-rar den lösning som förespråkas i motion Fi78 (m). I
anslutning till översik-ten redovisar utskottet vilka förändringar som bör
genomföras inom respek-tive utgiftsområde.
Utskottets förslag till utgiftsramar för 1997-1999
Belopp i miljoner kronor, löpande priser
Förändringar i förhållande till regeringens förslag till utgiftsramar.
Utgiftsområde 1: Rikets styrelse
Enligt utskottets mening bör statens stöd till politiska partier och till
dags-press minskas. Det är befogat såväl av statsfinansiella skäl som av
integri-tetsskäl. Det borde ligga i alla partiers intresse att minska
beroendet av bi-drag från den offentliga sektorn och i stället verka för
ett politiskt vitalt och oberoende partiliv och en fri press utan starka
ekonomiska kopplingar till staten.
Partistödet bör minskas till en tredjedel av nu utgående belopp fr.o.m.
1997 för att därefter bli föremål för reformering. Presstödet bör avskaffas
i två etapper fr.o.m. 1997. Samtidigt bör, enligt utskottets mening, reklam
-skatten slopas och tidningsmomsen höjas till 21 %.
Utgiftsområde 2: Samhällsekonomi och finansförvaltning
Utskottets syn på utgiftsområdets omfattning överensstämmer i huvudsak med
regeringens.
Utgiftsområde 3: Skatteförvaltning och uppbörd
Utskottet biträder den av regeringen föreslagna nivån på utgiftsområdet men
anser att medel bör omprioriteras från skattemyndigheten till Tullverket.
Utgiftsminskningen inom skattemyndigheten kommer att kunna ske genom
effektivisering och minskad administration.
Utgiftsområde 4: Rättsväsendet
En av rättsstatens allra viktigaste uppgifter är att så långt möjligt
tillgodose medborgarnas berättigade krav på rättstrygghet och rättssäkerhet
.
För närvarande pågår en omfattande nedrustning inom rättsväsendet som ett
avsnitt 252 Kontrollera mot PDF
resultat av de långtgående besparingskrav som regeringen ålagt polisvä-
sendet, domstolarna och kriminalvården. Ärendena samlas nu på hög hos
framför allt polisen och åklagarmyndigheterna. Uppklaringsprocenten av
anmälda brott minskar, brottskurvorna stiger på nytt och narkotikamissbru-
ket bland unga ökar. Utöver redan beslutade besparingar skall enligt rege-
ringens förslag ytterligare neddragningar motsvarande 700 miljoner kronor
genomföras inom rättsväsendet t.o.m. budgetåret 1998, varav närmare hälf-
ten under 1997. Mot denna bakgrund anser utskottet att utgiftsramen bör
ökas i förhållande till regeringens förslag.
Utgiftsområde 5: Utrikesförvaltning och internationell samverkan
Utrikesdepartementet bör återfå ansvaret för biståndspolitiken. En särskild
enhet med inriktning på att utrota fattigdom, främjande av mänskliga rättig
-heter och utveckling av demokrati bör inrättas i Afrika. SIDA i sin nya ut
-formning som totalövergripande biståndsverk bör avvecklas till förmån för
en mer decentraliserad hantering av utvecklingsbiståndet under Utrikesde-
partementets strategiska ledning. Utvecklingsbistånd via ideella
organisatio-ner skall hanteras genom en särskild beredning inom
departementet.
Utgiftsområde 6: Totalförsvar
Liksom Moderata samlingspartiet ser utskottet med stor oro på de åtgärder
som föreslås på försvarsområdet. Utöver de kraftiga reduceringar av för-
svarsanslagen som fastställts under föregående år föreslås nu ytterligare
begränsningar för främst det militära försvaret.
Regeringens förslag till besparingar inom det militära försvaret bör avvi-
sas, med undantag för omdisponeringen av medel från innevarande till näst-
kommande budgetår. I stället för att fullfölja nedrustningsbeslutet från
1995 bör förutsättningar för en trovärdig försvarspolitik skapas genom att
1992 års försvarsbeslut i stort fullföljs. En dylik linje möjliggör
upprätthållandet av en rimlig försvarskraft under den närmaste
femårsperioden.
Förslaget att skjuta 2 000 miljoner kronor från budgetåret 1998 till år
2000 och senare är betänkligt, särskilt med tanke på att den ekonomiska
ramen för 1997-2001 inte fastställs av riksdagen förrän i november 1996.
Regeringens förslag att flytta in posten internationell fredsfrämjande verk
-samhet i detta utgiftsområde kan inte godtas då en sådan sammanslagning av
anslagen riskerar att på sikt urholka de ekonomiska möjligheterna att
försva-ra vårt land. Medlen bör därför i stället överföras till
utgiftsområde 7.
Utgiftsområde 7: Internationellt bistånd
Utgiftsområdet bör omfatta insatser och stöd för att främja mänskliga
avsnitt 253 Kontrollera mot PDF
rättig-heter och demokrati, fattigdomsutrotning i u-länder, omvandling i
Central- och Östeuropa, humanitär hjälp vid katastrofer, kriser och krig
samt före-byggande, fredsbevarande och fredsskapande verksamheter som
genomförs med militär trupp utomlands.
Bidrag till ett snabbt utrotande av fattigdomen är ett viktigt ansvar för
Sve-rige och västvärlden. Erfarenheten visar att länder kan gå från absolut
fattig-dom till ett begynnande välstånd på en generation. Offentligt
bistånd skall främst inriktas på att främja rättsstaten, grundläggande
utbildning samt grundläggande hälsovård för alla.
Det långsiktiga utvecklingsbiståndet skall vara knutet till en snabb av-
veckling av fattigdomen. Erfarenheten visar att det är särskilt viktigt att
biståndet har hög kvalitet och rätt omfattning. Bistånd får inte utgå till
stats-makten i länder där denna förhindrar utveckling och gör sitt folk
fattigare. Bistånd skall - med undantag för fall av återuppbyggnad - inte
heller utgå till statsmakten i länder med högt biståndsberoende (10-20 % av
BNP eller mer). Erfarenhetsmässigt har detta negativa effekter. Bistånd
skall ej heller gå till den statsmakt som grovt bryter mot mänskliga
rättigheter och för-trycker sitt folk. I sådana fall ter det sig befogat
att lämna bistånd direkt till det civila samhället via missionen eller
andra ideella organisationer.
De nya demokratierna i Central- och Östeuropa skall stödjas i arbetet på en
snabb omvandling till demokrati och marknadsekonomi. I takt med att dessa
länder utvecklas bör emellertid biståndet gradvis minska för att på sikt av
-vecklas.
Sverige måste ha en ordentlig beredskap för snabba och effektiva insatser i
samband med katastrofer. Särskilt viktig är den internationella
samordningen så att svenska insatser väl kompletterar det som görs från
annat håll.
Utgiftsområde 8: Invandrare och flyktingar
Regeringen föreslår att utgiftsramen på detta område minskas kraftigt till
följd av att antalet flyktingar blir allt färre. Enligt utskottets mening
bör ytterligare besparingar kunna genomföras 1997-1999 med hänvisning till
de förslag om skärpta regler för rätten att erhålla uppehållstillstånd som
Mode-rata samlingspartiet avser att lägga fram.
Utgiftsområde 9: Hälso- och sjukvård
Regeringen föreslår besparingar i flera steg, och vissa av dessa
besparingar täcker sedan höjningen av kompensationsnivåerna i sjuk-
respektive föräld-raförsäkringen. Enligt utskottets mening bör nuvarande
kompensationsnivåer behållas. Moderata samlingspartiet har i annat
sammanhang tidigare föresla-git omfattande, främst administrativa,
förändringar inom läkemedelsförsäk-ringen och avser att återkomma med dessa
avsnitt 254 Kontrollera mot PDF
förslag. Dessa förslag bör enligt utskottets mening ligga till grund för
det fortsatta förändringsarbetet.
I motion Fi88 av Gullan Lindblad m.fl. (m) avvisas regeringens förslag om
höjning av högkostnadstaket i läkemedelsförsäkringen och förändringarna av
tandvårdsförsäkringen innevarande budgetår. Dessa förslag behandlar ut-
skottet på annan plats i betänkandet tillsammans med vissa andra tilläggs-
budgetfrågor. I likhet med vad som sägs i denna motion anser emellertid
utskottet att höjningen av högkostnadstaket nu skall begränsas till 100 kr,
och att man under vart och ett av de båda efterföljande åren höjer taket
med 100 kr till nivån 2 100 kr.
I motion 1995/96:So15 av Gullan Lindblad m.fl. (m) har Moderata sam-
lingspartiet avvisat regeringens förslag till försämringar av personlig
assi-stans till funktionshindrade. Moderata samlingspartiet vidhåller denna
upp-fattning och har i sitt förslag till ramnivå för utgiftsområdet beaktat
detta.
I likhet med Moderata samlingspartiet föreslår utskottet också en översyn
av de myndigheter som tillhör Socialdepartementet i syfte att minska kost-
naderna för dessa med 200 miljoner kronor 1997, 300 miljoner kronor 1998
och 500 miljoner kronor 1999. Dessa utgiftsminskningar berör och fördelas
på detta utgiftsområde samt på utgiftsområdena 10-12.
Utgiftsområde 10: Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Regeringen föreslår att arbetsgivarperioden förlängs från nuvarande 14 till
28 dagar. Detta sker utan full kompensation och är därför i praktiken en
skattehöjning, som kommer att slå hårt, särskilt mot småföretagen som får
vidkännas kostnadsökningar som de inte själva kan kontrollera. Liksom
Moderata samlingspartiet avvisar utskottet förslaget.
Utskottet avvisar också regeringens förslag att höja kompensationsnivån i
sjukförsäkringen. I stället bör som Moderata samlingspartiet föreslår
ytterli-gare en karensdag införas i sjukförsäkringen vilket bör regleras i
arbetsgivar-avgiften.
Regeringens planer på att basera den sjukpenninggrundande inkomsten på en
tidigare inkomst är ett steg i rätt riktning. Beräkningsgrunden bör dock
inte vara genomsnittsinkomsten under de 12 senaste månaderna utan under de
24 senaste månaderna.
Liksom Moderata samlingspartiet avvisar utskottet regeringens planer på att
begränsa stödet till den yrkesinriktade rehabiliteringen. Ett sådant
förslag ger fel signaler till såväl arbetsgivare som arbetstagare. Det är
centralt att arbetslinjen inte undergrävs. Däremot är det möjligt att göra
rehabiliteringen mer effektiv och rationell, utan att färre får tillgång
till den.
Riksrevisionsverket har i ett antal rapporter påvisat att överutnyttjande
avsnitt 255 Kontrollera mot PDF
och rent fusk kostar socialförsäkringssystemet och därmed skattebetalarna
mil-jardbelopp varje år. Utskottet anser, i likhet med Riksrevisionsverket,
att det är möjligt att minska kostnaderna för socialförsäkringen genom ökad
kon-troll och skärpta regler. Det är centralt att de regler och
bestämmelser som reglerar förmåner görs enkla och tydliga. Dessa minskade
kostnader omfattar även utgiftsområdena 11 och 12.
Utgiftsområde 11: Ekonomisk trygghet vid ålderdom
De förslag till besparingar som regeringen presenterar innebär att dagens
pensionärer får bära ytterligare bördor i arbetet med att sanera landets
finan-ser, bl.a. genom sänkta änkepensioner och försämrat bostadstillägg.
Utskot-tet kan inte acceptera detta, särskilt inte som åtgärderna har
retroaktiv ver-kan, utan avvisar samtliga regeringens förslag.
Moderata samlingspartiet avser att återkomma med de förslag till föränd-
ringar inom pensionssystemet som partiet tidigare har presenterat. Dessa
berör främst tidpunkt för pensioneringen och har således ingen retroaktiv
verkan.
Utgiftsområde 12: Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Liksom Moderata samlingspartiet kan utskottet i stort biträda regeringens
förslag till förändringar av bidragsförskottet. Utskottet anser emellertid
att såväl regler som kontroll kan skärpas ytterligare.
Utskottet biträder också förslaget att sänka kompensationsnivån i de två s.
k. pappa- och mammamånaderna men anser samtidigt att lagregleringen av de
två månaderna nu helt bör slopas. Varje enskild familj bör själv få be-
stämma vem som skall vara hemma och när, utan att förlora en eller två
månader av föräldraledigheten.
Utskottet anser vidare att havandeskapspenningen skall avskaffas den 1
januari 1997 samt att två karensdagar skall införas i föräldraförsäkringen
för att uppnå likformighet mellan reglerna i sjuk- och föräldraförsäkringen
. Flerbarnstillägget bör avskaffas redan från den 1 januari 1997.
Som noterats under utgiftsområde 10 har utskottet för avsikt att föreslå en
ökad kontroll av utnyttjandet av socialförsäkringarna, vilket även inom om-
råde 12 kan förväntas nedbringa utgifterna.
Utgiftsområde 13: Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet
Regeringen avser att fr.o.m. den 1 januari 1998 höja ersättningsnivån i ar-
betslöshetsförsäkringen från dagens 75 % till 80 %. Den ökade kostnaden
skall finansieras genom regelförändringar i försäkringen.
Finansutskottet avfärdar denna åtgärd av statsfinansiella skäl och därför
att den motverkar en förbättrad struktur inom försäkringssystemet.
Regeringens löfte om en höjd ersättningsnivå var villkorat med hänsyn till
avsnitt 256 Kontrollera mot PDF
utgiftsläget, och det är uppenbart att regeringen nu dessvärre gör avkall
på det kravet.
Av principiella skäl är det olyckligt att regeringen, i stället för att
utforma arbetslöshetsförsäkringen på ett sätt som stimulerar de arbetslösas
sökbete-ende, väljer att gå i motsatt riktning. Skrivningar om en bortre
parentes i försäkringen, och öppningar för andra regelförändringar som
sammantaget kan öka olika aktörers incitament att nedbringa
arbetslöshetsperiodernas längd, är i det avseendet mer välkomna.
Utgiftsområde 14: Arbetsmarknad och arbetsliv
Regeringen föreslår utöver ett skärpt effektivitetskrav på Samhall AB mot-
svarande 200 miljoner kronor per år att ytterligare besparingar om 30
miljoner kronor årligen skall åläggas myndigheterna inom utgiftsområdet.
Vidare avser regeringen att minska utgifterna för de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna med ca 1 300 miljoner kronor.
Utskottet anser att utrymmet för effektivisering är betydande inom utgifts-
området, varför det är möjligt att uppnå större utgiftsminskningar än dem
regeringen anger.
Liksom regeringen anser utskottet att besparingar på Arbetsmarknadsver-ket
bör koncentreras till myndighetens centrala och regionala organisation.
Utskottet delar även i övrigt Moderata samlingspartiets syn på reformbe-
hoven inom arbetsmarknadspolitiken. En ny politik måste snabbt introduce-
ras med stor målmedvetenhet. Det handlar om att skapa förutsättningar för
nya, riktiga arbeten i företagen, vilket i sin tur kräver en dynamisk
lönebild-ning, lägre skatter på arbete och företagande, en flexibel
arbetsrätt och en effektiv arbetsmarknadspolitik.
Utgiftsområde 15: Studiestöd
Studiemedelssystemet är just nu föremål för en översyn som kan förväntas
påverka utgifternas omfattning och inbördes fördelning. I dag är ramen mer
eller mindre en direkt följd av vad man föreslår inom utgiftsområde 16.
Utskottet anser emellertid att ett införande av utbildningskonton skulle be
-reda fler människor möjlighet till utbildning till en avsevärt lägre
kostnad för staten.
Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning
I sitt budgetförslag presenterar regeringen dels en "satsning" som går ut
på att 90 000 platser skall skapas inom komvux och 30 000 platser inom uni-
versitet och högskolor, dels en kraftig besparing inom områdena
fortbildning inom skolväsendet och forskning.
Regeringen saknar däremot en vision av lärandet i stort och berör i sina
planer på utbildningsområdet inte kvalitetsfrågor trots de signaler som
såväl Skolverket som Högskoleverket givit om problem inom skolan,
universitet och högskolor. Regeringen negligerar vidare den av näringslivet
avsnitt 257 Kontrollera mot PDF
efterfrågade kvalificerade eftergymnasiala yrkesutbildningen. I enlighet
med vad Mode-rata samlingspartiet förordar bör en nationell skolpeng
införas. En nationell skolpeng för i första hand grundskolan innebär att
staten tar ett huvudansvar för skolans finansiering. Skolpengen bör
tilldelas alla skolor som uppfyller kvalitetskraven, fristående likväl som
kommunala, vilket säkerställer att alla skolor behandlas lika oavsett
huvudman.
Liksom Moderata samlingspartiet ser utskottet med oro att regeringen fort-
sätter sin jakt på de privaträttsliga forskningsstiftelserna och anser sig
ha rätt att inteckna dessa medel i statens finanser. Utskottet avvisar
regeringens nedskärning av forskningen.
Moderata samlingspartiets förslag till ramnivå för utgiftsområdet är base-
rat på det kvalitetsprogram som partiet tidigare redovisat.
Utgiftsområde 17: Kultur, medier, trossamfund och fritid
På kulturområdet bör statens insatser i första hand göras på områden som är
av allmänintresse och helt beroende av statliga medel för att komma till
stånd. Det betyder att den enskilde själv måste vara beredd att i ökad ut-
sträckning stå för kostnader som är förenade med olika kultur- och
fritidsak-tiviteter. Detta är ingen nyhet.
Finansutskottet anser i likhet med Moderata samlingspartiet att Sveriges
Radio och Sveriges Television skall kunna spela en mer kraftfull roll i det
svenska kulturlivet genom att koncentrera sin verksamhet till två
respektive en kanal. Ingen åtgärd inom statens budget kan ge den svenska
kulturen ett motsvarande tillskott av skaparkraft och möte med publiken.
Utskottet anser att besparingar bör göras inom utgiftsområdet i enlighet
med detta synsätt. Det innebär att folkbildningen bör få bära merparten av
besparingarna. Vidare bör besparingar göras i stödet till Statens kulturråd
och dess allmänna kulturverksamhet, i filmstödet, litteraturstödet (En bok
för alla) samt i stödet till idrott och allmänna samlingslokaler. Även
Riksteaterns verksamhet bör få vidkännas minskade anslag.
Utgiftsområde 18: Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
Moderata samlingspartiet har under lång tid drivit på för att bekämpa den
ineffektivitet som präglar bostadsmarknaden. Omfattande subventioner,
skatter och regleringar bidrar till att försämra marknadens funktionssätt.
Inom utgiftsområdet bör politiken inriktas på att minska subventionerna,
sänka skatter och avreglera byggregler i syfte att skapa en långsiktigt väl
fungerande och effektiv bostadsmarknad. Minskade utgifter för bl.a. ränte-
subventioner bidrar till att sanera statens finanser, vilket i sin tur
leder till sänkt ränta och därmed förbättrade förutsättningar för
avsnitt 258 Kontrollera mot PDF
bostadsmarknaden.
Utgiftsområde 19: Regional utjämning och utveckling
Enligt utskottets uppfattning är det möjligt att uppnå en gynnsam
utveckling för de regioner som i dag är föremål för den s.k. lilla
regionalpolitiken med mindre resurser än vad som i dag avsätts. I stället
för ett stort antal stödfor-mer är det angeläget att med generella åtgärder
skapa förutsättningar för företagen att utvecklas av egen kraft. Det kan
åstadkommas genom t.ex. avregleringar, minskad beskattning av företagande
och genom bättre möjlig-heter till utbildning.
Utgiftsområde 20: Allmän miljö- och naturvård
Utskottet delar regeringens bedömning i stort när det gäller nivån på
utgifts-ramen, men anser att de positiva miljöeffekterna blir större, om
vissa medel används för att medfinansiera EU:s miljöprogram för jordbruket
inom ut-giftsområde 23. Därigenom kan Sverige få tillbaka medel från EU som
kan användas för angelägna miljösatsningar. Liksom Moderata samlingspartiet
föreslår utskottet därför en något lägre utgiftsram än regeringen.
Utgiftsområde 21: Energi
Inriktningen av regeringens energipolitik är skadlig för sysselsättning och
tillväxt och kommer att leda till höga kostnader för samhället, antingen
via statsbudgeten eller på annat sätt.
För utskottet är det en självklar utgångspunkt att vi skall använda alla de
resurser som står till folkhushållets förfogande. Utskottet avvisar bestämt
varje tanke på en politiskt betingad förtida avveckling av kärnkraften. Sta
-tens uppgift är inte att detaljplanera energisystemets utveckling. Staten
skall i stället fastställa ramar och villkor som innebär att hushåll och
företag ges långsiktigt hållbara spelregler.
Utskottets utgångspunkt är att staten inte skall detaljplanera energisystem
-ets utveckling. Därmed minskar behovet för staten att ta på sig stora
kostna-der för investeringar i ny energiteknik. Däremot anser utskottet att
staten har ett stort ansvar när det gäller energiforskning.
Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att kommande energipoli-tiska
åtgärder bör vara statsfinansiellt neutrala och avvisar därför varje tanke
på avvecklingsskatt på kärnkraften.
Utgiftsområde 22: Kommunikationer
Utskottet noterar att Moderata samlingspartiet avser att återkomma med nya
och tidigare lagda förslag om minskade subventioner till verksamhet som t.
ex. rederinäringen, postbefordran och telekommunikationer samt minskade
anslag för utbyggnad av viss infrastruktur.
Utgiftsområde 23: Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
Landsbygden och de näringar som är viktiga för landsbygdens livskraft har
på grund av regeringens politik fått vidkännas försämringar. Till stor del
avsnitt 259 Kontrollera mot PDF
beror detta på skattehöjningar och återinförda regleringar, men också på
regeringens beslut tillsammans med Centerpartiet att inte fullt ut utnyttja
de möjligheter som finns i EU-avtalet.
Sverige bör ha en högre ambition när det gäller att utnyttja EU:s miljöer-
sättningar för jordbruket. Det skulle bl.a. ge möjlighet till en större
areal vallodling, med de positiva miljöeffekter som det ger. Utskottet
anser också att Sverige bör undersöka möjligheten att använda EU:s
miljöersättning för att återskapa våtmarker i vissa områden. Mot bakgrund
av detta anser ut-skottet att utgiftsramen bör ligga något högre än enligt
regeringens bedöm-ning.
Utgiftsområde 24: Näringsliv
Regeringen saknar en tydlig strategi på det näringspolitiska området. Osä-
kerheten om den näringspolitiska inriktningen har tillsammans med besluten
om kraftigt höjda skatter för företagen lett till ett dåligt
företagarklimat i Sverige, vilket resulterat i färre nya företag och ett
ökande antal konkurser.
I likhet med Moderata samlingspartiet föreslår utskottet att näringspoliti-
ken ges en radikalt annorlunda inriktning. Den tidigare brett upplagda för-
säljningen av statliga företag måste återupptas, vilket även stärker
statsfinan-serna. Åtgärder för ökad konkurrens skall genomföras inom alla
områden i ekonomin. Företagsstödet måste minska och avregleringarna
återupptas och påskyndas.
När det gäller själva utgiftsramen delar utskottet i stort regeringens be-
dömningar, men anser att ramen kan sänkas något genom lägre företagsstöd.
Utgiftsområde 25: Allmänna bidrag till kommuner
En avreglering av kommunsektorn inleddes under föregående mandatperiod.
Trots detta kvarstår behovet av fortsatta avregleringar, både för att
stärka den lokala demokratin och för att skapa förutsättningar för
kommunerna att effektivisera sin verksamhet. Därigenom minskar behovet av
statsbidrag.
Moderata samlingspartiets familjepolitiska förslag minskar belastningen på
den kommunala ekonomin, vilket gör att statsbidragen kan begränsas.
Samma parti har lagt förslag om och avser att återkomma med ytterligare
förslag om avregleringar av kommunerna. Bl.a. föreslås att barnomsorgsla-
gen avskaffas och att socialtjänstlagen ändras liksom ansvarsfördelningen
mellan stat och kommunsektor i vissa avseenden. Moderata samlingspartiets
förslag om sänkta egenavgifter och ändrad sjukförsäkring medför att kom-
munerna får ett större skatteunderlag samt minskade kostnader.
Utskottet föreslår att statsbidragen till kommunerna minskas i motsvaran-de
mån.
Utgiftsområde 26: Statsskuldräntor m.m.
Statsskuldräntorna ingår inte i beräkningsunderlaget för det statliga
avsnitt 260 Kontrollera mot PDF
utgifts-taket. Med de förslag som Moderata samlingspartiet för fram kommer
dock budgetunderskottet att minska i snabbare takt än med regeringens
förslag och därmed minskar också ränteutgifterna i motsvarande utsträckning
.
Utgiftsområde 27: Avgiften till Europeiska gemenskapen
Utskottets bedömning av utgiftsbehovet överensstämmer med regeringens.
Socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten
Utskottet avvisar regeringens förslag att halvera ATP för de barn under 18
år som uppbär barnpension, efter att ha förlorat en eller båda sina
föräldrar. Att på detta sätt halvera barnpensionen är inte bara ett brott
mot tidigare över-enskommelser mellan riksdagspartierna. Det är dessutom
att betrakta som en konfiskation av inbetalade pensionsmedel.
Såsom utskottet förordat i anslutning till utgiftsområde 11 bör tidpunkten
för pensioneringen senareläggas. Dessa förslag är utformade så att även
utgifterna inom detta utgiftsområde kommer att begränsas.
Vad utskottet här redovisat innebär att utskottet biträder Moderata
samlings-partiets i motion Fi78 redovisade förslag till budgetpolitiska
riktlinjer (yr-kande 2) och förslag till fördelning av utgifter på
utgiftsområden (yrkande 5). Utskottet ansluter sig också till partiets
uppfattning i fråga om arbets-marknadspolitiken (yrkande 13),
utbildningspolitiken och införandet av en nationell skolpeng (yrkande 15)
samt energipolitiken (yrkande 16). Utskot-tets ställningstagande innebär
vidare att förslagen i motion Fi86 (m) yrkan-dena 1 och 2 tillgodoses.
Propositionen (yrkande 5) samt övriga i sammanhanget aktuella motioner
avstyrks av utskottet. Utskottet avstyrker således motionerna Fi79 (fp) yr-
kandena 2, 4, 6, 7, 9 och 12, Fi80 (v) yrkande 6, Fi81 (mp) yrkandena 4, 26
-31, 33-38, 43 och 44, Fi82 (kds) yrkande 7, Fi83 (fp), Fi90 (fp) yrkandena
1 och 2, Fi92 (s) yrkandena 1-4, Fi93 (kds) yrkandena 1 och 2, Fi94 (c) yr-
kandena 1 och 2, Fi95 (fp), Fi97 (fp) yrkandena 1, 2, 4-8, 10-11, Fi98 (c),
Kr2 (c) (delvis), Kr3 (fp) (delvis), Kr4 (s) (delvis) och Kr6 (v) yrkande 3
.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande den preliminära fördelningen av utgifterna på ut-
giftsområden
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:Fi78 yrkandena 2, 5, 13,
15 och 16 samt 1995/96:Fi86 godkänner den preliminära fördel-ningen på
utgiftsområden som riktlinjer för regeringens budgetarbete samt avslår
proposition 1995/96:150 yrkande 5 och motionerna 1995/96:Fi79 yrkandena 2,
4, 6, 7, 9 och 12, 1995/96:Fi80 yrkande 6, 1995/96:Fi81 yrkandena 4, 26-31
, 33-38, 43 och 44, 1995/96:Fi82 yrkande 7, 1995/96:Fi83, 1995/96:Fi90,
avsnitt 261 Kontrollera mot PDF
1995/96:Fi92, 1995/96:Fi93, 1995/96:Fi94, 1995/96:Fi95, 1995/96:Fi97
yrkandena 1, 2, 4-8, 10 och 11, 1995/96:Fi98, 1995/96:Kr2 i denna del, 1995
/96:Kr3 i denna del, 1995/96:Kr4 i denna del och 1995/96:Kr6 yrkande 3,
30. Den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden (mom. 11)
Under förutsättning av bifall till reservation 22
Anne Wibble (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Det statliga ut-
gifts-takets preliminära fördelning på utgiftsområden börjar med "I vår-
propositionen" och slutar med "permanenta inkomstförstärkningar" bort ha
utgått,
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Finansutskottets
sammanfattande bedömning av de preliminärt gjorda beräkningarna för
samtliga utgiftsområden börjar med "Huvudsyftet med den" och slutar med "
yrkande 3 (UO 17)" bort ha följande lydelse:
Huvudsyftet med den ekonomiska vårpropositionen är att riksdagen skall
kunna ta ställning till de statliga utgifternas omfattning och huvudsakliga
inriktning under kommande år. Dessa frågor måste i första hand prövas
utifrån det allmänna ekonomiska läget och den statsfinansiella utvecklingen
.
I denna inledande fas av budgetprocessen bör alltså riksdagens behandling
främst inriktas på frågor som gäller budgetens utformning i stort och dess
fördelning på utgiftsområden. Omprioriteringar inom utgiftsområden, liksom
konkreta förslag till ökad eller minskad satsning på särskilda verksamheter
, bör enligt finansutskottets mening normalt inte aktualiseras i detta
samman-hang utan bör liksom tidigare prövas i anslutning till regeringens
budgetför-slag.
För att underlätta övergången till en sådan behandlingsordning är det an-
geläget att stor omsorg ägnas åt utformningen av det beslutsunderlag som
läggs fram för riksdagen. Presentationerna måste vara överskådliga och
klara samt noga avvägda med hänsyn till ärendenas art. Är avsikten att
riksdagen bara skall ta ställning till budgetens utformning i stort kan en
alltför detalje-rad bakgrundsbeskrivning i vårpropositionen leda till att
enskildheter i för-slaget ägnas större uppmärksamhet än önskat i den
fortsatta beredningen. Å andra sidan får presentationen av ett ämne inte
göras så knapphändig att förslagets rätta innebörd går förlorad.
Utskottet anser att dessa krav inte uppfylls i vårpropositionen. Det är
först med ett bättre beslutsunderlag som riksdagen kan göra en egen
bedömning och därmed rättvisande prövning av förslagen. Det är också
önskvärt att regeringen presenterar de förutsättningar på vilka förslaget
bygger. I den nu aktuella propositionen är detta bristfälligt. T.ex. har
avsnitt 262 Kontrollera mot PDF
utrikesutskottet påpekat att regeringens förslag bygger på att stödet till
Östeuropasamarbetet upphör efter 1998, eftersom riksdagsbeslutet om medel
för detta samarbete bara har fattats för perioden t.o.m. 1998.
Finansutskottet delar utrikesutskottets upp-fattning att det är angeläget
att samarbetet kan fortsätta även efter 1998. Ett annat exempel på brister
i beslutsunderlaget ges av försvarsutskottet som har känt sig tvunget att
inhämta kompletterande information för att kunna bedö-ma propositionens
förslag. Detsamma gäller t.ex. social- och socialförsäk-ringsutskotten.
Utskottet har förståelse för att beslutsunderlaget är bristfälligt och svår
-överskådligt eftersom det är första gången, men förutsätter att det
successivt förbättras i takt med att erfarenhet vinns av arbetet med
utgiftstak och ut-giftsområden.
En lämplig ansats är att man använder sig av olika typer av kon-
sekvensanalyser. Viktigt i sammanhanget är också sådan information som
belyser hur väl man inom respektive utgiftsområde har kunnat uppfylla de
mål som riksdagen har ställt upp. Hur har tilldelade resurser utnyttjats?
Vilka konsekvenser väntas bli följden av en föreslagen besparing? Detta är
exem-pel på frågor som kan aktualiseras vid en sådan prövning.
Utgångspunkten för bedömningen bör självklart vara en redovisning som
tillhandahålls av regeringen och de ansvariga myndigheterna. Av den skall
också framgå hur förutsättningarna för verksamheten kommer att förändras
framöver. Den bör innefatta en omvärldsanalys av hur t.ex. olika demogra-
fiska, externa och institutionella faktorer förändras samt bedömningar av
hur regeringen anser att dessa förändringar påverkar anspråken inom
utgiftsom-rådet.
Med ledning av uppgifter av detta slag bör riksdagen och utskotten kunna ta
ställning till verksamhetens framtida inriktning. De kan då också bedöma
hur de av regeringen föreslagna resurserna är avpassade för att
verksamheten skall kunna genomföras på det sätt som riksdagen önskar.
Det är önskvärt att regeringen i den kommande budgetpropositionen läm-nar
en utförlig redovisning av utfallet för 1995 samt gör en bedömning av det
väntade utfallet för 1996. Regeringen bör också redovisa uppnådda eller
förväntade mål och resultat under dessa båda år samt i anslutning härtill
göra de kommentarer man finner erforderliga.
Beträffande statsfinansernas utveckling vill finansutskottet erinra om att
den borgerliga regeringen presenterade den s.k. Nathalieplanen för
saneringen av de offentliga finanserna. Utskottet konstaterar att Nathalie-
planen och den nuvarande regeringens motsvarande plan uppvisar flera
likheter men också skillnader i sakinnehåll.
avsnitt 263 Kontrollera mot PDF
Regeringens plan för saneringen av de offentliga finanserna är precis på
samma sätt som Nathalieplanen en flerårig plan med en hel del opreciserade
framtida besparingar. Den innehåller precis som Nathalieplanen bidrag till
sanering från "realt oförändrade utgifter för offentlig konsumtion" - ett
begrepp som i valrörelsen 1994 felaktigt påstods innebära indragningar från
kommuner och landsting på flera tiotals miljarder kronor. Nu fullföljer
rege-ringen själv denna inriktning. Dessutom bidrar ett flertal av de
budgetför-stärkande åtgärder som den dåvarande oppositionen intensivt
motsatte sig - t.ex. det nya bostadsfinansieringssystemet och sänkningen av
a-kasseersättningen till 80 % - nu starkt till den förbättring av de
offentliga finanserna som regeringen genomfört.
Skillnaderna mellan de båda programmen består huvudsakligen i de våld-samma
skattehöjningar som Socialdemokraterna genomfört, med kortsiktig positiv
effekt på budgeten men långsiktig negativ inverkan på ekonomins
utvecklingskraft och sysselsättningen och därmed medborgarnas välstånd.
En grundläggande målsättning för den framtida ekonomiska politiken bör vara
fortsatt sanering av statsfinanserna för budgetbalans 1998 med större
säkerhetsmarginaler i finanspolitiken. Utskottet förordar en helt annan in-
riktning av budgetpolitiken än vad regeringen föreslagit i propositionen.
De principiella utgångspunkterna, vilka föreslås i motion Fi79 (fp) och som
utskottet här ställer sig bakom, är följande:
- Underskottet skall understiga 3 % av BNP år 1997 och de offentliga finan-
serna skall vara i balans senast år 1998. Säkerhetsmarginalen bör vara stör
-re än regeringen anger, vilket innebär ett något lägre lånebehov även utan
hänsyn till inkomster från försäljning av statliga företag.
- Skuldkvoten skall stabiliseras år 1996.
- Skatterna för företagande och tillväxt måste sänkas. Utskottet ställer
sig bakom de omfattande förslag till skattesänkningar på 20-25 miljarder
kro-nor för företagande och nya jobb som redovisas i motionen.
- De totala utgifterna skall sjunka snabbare än i regeringens förslag.
- Profilen i budgetpolitiken skall präglas av rättvisa, dvs. en tydligare
om-sorg om de mest utsatta i och utanför Sverige.
Av efterföljande tabell framgår hur utskottet anser att de statliga
utgifterna preliminärt bör fördelas på de olika utgiftsområdena.
Fördelningen motsva-rar den lösning som förespråkas i motion Fi79 (fp) samt
de kompletterande ställningstaganden som Folkpartiet liberalernas
representanter har gjort i vissa fackutskott. Vägledande för förslagen till
utgiftsförändringar har varit en i motionen redovisad gruppering: (a) lägre
avsnitt 264 Kontrollera mot PDF
skatter för jobb genom företa-gande, (b) rättvis fördelningspolitik samt (c
) finansiering för lägre offentlig utgiftskvot. I anslutning till
översikten redovisar utskottet vilka förändringar som utskottet anser bör
genomföras inom respektive utgiftsområde jämfört med regeringens förslag.
Utskottets förslag till utgiftsramar för 1997-1999
Belopp i miljoner kronor, löpande priser
Förändringar i förhållande till regeringens förslag till utgiftsramar.
Utgiftsområde 1: Rikets styrelse
Utgiftsområdet kan minskas i förhållande till regeringsförslaget. Enligt ut
-skottets mening bör besparingar göras i presstödet. En minskning av
statens stöd till dagspressen är befogad av statsfinansiella skäl. En
viktig punkt för att förbättra statsfinanserna och samtidigt förbättra
marknadens funktionssätt är nedskärningarna i företagssubventionerna, till
vilket presstödet räknas.
Utgiftsområde 2: Samhällsekonomi och finansförvaltning
Utskottet anser att lägenhetsregistret bör slopas, vilket beräknas medföra
minskade utgifter om 300 miljoner kronor per år.
Utgiftsområde 4: Rättsväsendet
Utskottet vill påpeka att de medel från utgiftsområde 2 som enligt regering
-ens förslag bör få disponeras inom utgiftsområde 4 för bekämpning av eko-
nomisk brottslighet även bör få användas inom polisen för att bekämpa mc-
relaterad brottslighet som uppfyller alla kriterier på ekonomisk
brottslighet.
Utgiftsområde 7: Internationellt bistånd
Utskottet avvisar den av regeringen föreslagna sänkningen av u-
landsbiståndet. Utskottet befarar att enprocentsmålet definitivt övergivits
av regeringen, vilket ej kan accepteras. En viktig princip i det förslag
till preli-minär beräkning för olika utgiftsområden som utskottet förordar
är att den ekonomiska politiken skall leda till en rättvis fördelning,
vilket innebär att de mest utsatta i samhället - både i Sverige och
utomlands - inte skall behöva betala för den svenska regeringens oförmåga
att få Sveriges ekonomi i ba-lans.
Utskottet anser vidare att regeringen bör redovisa hur den avser att nå upp
till enprocentsmålet igen.
I utrikesutskottets yttrande (UU4y) har fråga väckts om åtagandena för sam-
arbetsprogrammet med Central- och Östeuropa ryms inom den av regeringen
beräknade ramen även för år 1999. Enligt finansutskottets uppfattning måste
taket för utgiftsområde 7, Internationellt bistånd, sättas så att det
rymmer såväl ett u-landsbistånd som närmar sig 1 % av BNI som tillräckliga
medel för att kunna föra Östeuropasamarbetet vidare.
Utgiftsområde 9: Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Av samma skäl som utskottet avvisar neddragningar av det internationella
avsnitt 265 Kontrollera mot PDF
biståndet, eftersom det drabbar de mest utsatta, kan utskottet inte ställa
sig bakom regeringens förslag till besparingar som drabbar
funktionshindrade eller långtidssjuka. Dessa besparingar avvisas därför.
Utskottet motsätter sig den besparing inom den statliga
assistansersättningen som regeringen före-slagit i proposition 1995/96:146
och som vidhålls i vårpropositionen. Ut-skottet avvisar vidare
besparingarna inom läkemedelsområdet som innebär en drastisk höjning av
egenkostnadstaket i högkostnadsskyddet för läkeme-del och öppen sjukvård.
Enligt utskottet saknar regeringens inriktning av besparingsåtgärderna inom
det sociala området en heltäckande analys av vilka effekterna blir.
Budgetförslagen bör i fortsättningen innehålla en hälsoekonomisk analys av
besparingsförslagens sammantagna effekter på folkhälsan.
Utgiftsområde 10: Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Utskottet anser att ersättningsnivån i sjukförsäkringen bör höjas till 80 %
redan den 1 januari 1997. Höjningen finansieras genom en motsvarande
tidigareläggning av en förändring av den sjukpenninggrundande inkomsten.
Utskottet avvisar vidare förslaget att minska stödet till
rehabiliteringsinsatser och anser att medlen för dessa ändamål i stället
skall fördubblas. Dessa för-slag innebär en omprioritering inom
utgiftsområdet och påverkar inte det totala utgiftsbeloppet. Även förslaget
att förlänga sjuklöneperioden avvisas eftersom företagen inte avses bli
kompenserade fullt ut. Regeringens förslag om lägre sjuklön är rent
tekniskt en minskad statlig utgift, men den reella innebörden är en ökad
belastning på företagen. Den är särskilt besvärande för de mindre företagen
, och utskottet befarar att effekten av regeringens förslag blir en ökad
arbetslöshet.
Utgiftsområde 11: Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Utskottet avvisar de av regeringen aviserade förslagen till försämringar av
bostadstillägg för pensionärer och att tiden för omställningspension till
ef-terlevande förkortas.
Utgiftsområde 12: Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Utskottet förordar en större ram än vad regeringen föreslagit. Beräkningen
av utgiftsområdet baseras på att höjningen av ersättningsnivån inom
föräldra-försäkringen tidigareläggs liksom förslaget till ändrad SGI-
beräkning. Vidare avvisas regeringens förslag om att slopa den högre
ersättningen för mam-ma/pappamånaden. Däremot kan garantidagarna i
föräldraförsäkringen av-skaffas. Vidare bygger beräkningen på att
barnbidragen höjs till 750 kr samt att flerbarnstillägget återinförs.
Utgiftsområde 13: Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet
Utskottet föreslår besparingar på utgiftsområdet i förhållande till
avsnitt 266 Kontrollera mot PDF
regeringens förslag. Utskottet förordar att en allmän
arbetslöshetsförsäkring finansierad med egenavgifter införs, med lägre
statliga utgifter. Besparingen kan t.ex. ske enligt det s.k.
mellanalternativet i det nyligen presenterade förslaget från den utredare,
ARBOM, som har i uppdrag att presentera hur en ny arbetslös-hetsförsäkring
skall utformas (SOU 1995:51). Utskottet förordar också att viss lånedel
återinförs i utbildningsbidragen.
Utgiftsområde 14: Arbetsmarknad och arbetsliv
Inom detta utgiftsområde förordar utskottet den största beloppsmässiga
förändringen i förhållande till regeringens förslag till preliminär
beräkning av utgiftsområden eftersom en stor del av nuvarande
företagssubventioner ligger inom detta utgiftsområde. Besparingar bör
således göras genom bl.a. minskade subventioner inom
arbetsmarknadspolitiken. Däremot bör enligt utskottets mening de
handikappade ges större möjlighet till anställning med lönebidrag. För
detta beräknas ökade satsningar om 200 miljoner kronor för vart och ett av
de tre åren.
Utgiftsområdena 15-17:
Utskottet välkomnar den utbildningssatsning som regeringen föreslår, även
om många av förslagen enbart innebär att tillfälliga insatser permanentas,
och vill för egen del inte göra någon annan beräkning av utgiftsområdena än
vad regeringen föreslagit. Utskottet vill dock framhålla att det kan bli
aktu-ellt att till hösten öka satsningarna på folkbildningsområdet, medan
satsning-arna minskas inom komvux. Även på andra sätt kan det bli fråga om
omför-delningar i förhållande till det beräkningsunderlag som regeringen
använt i propositionen. Utskottet ser positivt på de förslag till framtida
utbildnings-politik som Folkpartiet liberalerna vill föra och som bl.a.
kommer att innebä-ra tidigare skolstart i grundskolan och satsning på
sommaruniversitet för ökat resursutnyttjande. Utskottet välkomnar också det
av Folkpartiet avise-rade förslaget om "återlånerätt" i pensionssystemet
som föreslås kunna an-vändas för att finansiera studier i syfte att öka
kompetensen samt öka möj-ligheterna till företagande. Utskottet vill
slutligen åter uppmärksamma de allvarliga konsekvenserna av att det
särskilda barntillägget inom ramen för svux/svuxa tagits bort. Utskottet
bedömer sammantaget att även en förändrat utbildningspolitik kan bedrivas
inom de av regeringen i propositionen före-slagna ramarna.
Utgiftsområde 18: Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
Utskottet menar att politiken inom detta område bör inriktas på att minska
företagssubventionerna. Detta bör ske genom att räntebidraget minskas.
Utgiftsområde 19: Regional utjämning och utveckling
avsnitt 267 Kontrollera mot PDF
Utskottet förordar även här en minskning av företagssubventionerna.
Utgiftsområde 22: Kommunikationer
Utskottet anser att utgiftsområdet bör beräknas till ett lägre belopp än
rege-ringen föreslagit. Minskningen skall göras genom en mindre tidsmässig
förskjutning av vissa infrastruktursatsningar samt reducering av visst före
-tagsstöd.
Utgiftsområde 23: Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
Utgiftsområdet bör beräknas till ett lägre belopp än vad regeringen
föreslagit genom reducerade företagssubventioner.
Socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten
Utskottet anser att ramen för utgifterna för socialförsäkringssektorn vid
sidan om statsbudgeten bör beräknas till ett belopp som är lägre än i
regeringsför-slaget. Dock är utskottet inte berett att biträda några av de
besparingsförslag som regeringen aviserar och som slår hårt mot redan hårt
utsatta människor. Det gäller förslaget att förkorta omställningspensionen
för änkor och änd-ringarna av reglerna för barnpension.
Utskottet välkomnar förslaget om att ge möjlighet till utbildning och
företa-gande genom "återlånerätt" i pensionssystemet. Pensionsåldern bör
succes-sivt höjas och besparingar göras inom förtidspensionssystemet.
Budgeteringsmarginal
Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget i propositionen om att införa en
bud-geteringsmarginal. Utskottet anser emellertid att marginalen har
beräknats till ett alltför högt belopp och förordar således ett 5 miljarder
kronor lägre belopp.
Vad utskottet här anfört innebär att utskottet ställer sig bakom
Folkpartiet liberalernas förslag till riktlinjer för budgetpolitiken i
motion Fi79 (yrkande 2), preliminär beräkning för samtliga utgiftsområden (
yrkandena 4, 6 och 7). Utskottet ansluter sig också till motionärernas
uppfattning i fråga om bistån-det (yrkande 9) och förslaget till
"återlånerätt" i pensionssystemet (yrkande 12). Vad utskottet anfört om
respektive utgiftsområde bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Propositionen (yrkande 5) avstyrks.
Utskottets ställningstagande innebär också att förslagen i motionerna Fi90
(fp), Fi95 (fp), Fi97 (fp) yrkandena 1, 2, 4-8, 10 och 11 samt Kr3 (fp) (
del-vis) tillgodoses. Därmed bifalls motion Fi83 (fp).
Med hänvisning till vad som anförts avstyrks motionerna Fi78 (m) yrkande-na
2, 5, 13, 15 och 16, Fi80 (v) yrkande 6, Fi81 (mp) yrkandena 4, 26-31, 33-
38, 43 och 44, Fi82 (kds) yrkande 7, Fi86 (m), Fi92 (s), Fi93 (kds), Fi94 (
c), Fi98 (c), Kr2 (c) (delvis), Kr4 (s) (delvis) och Kr6 (v) yrkande 3.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande den preliminära fördelningen av utgifterna på
utgiftsområden
avsnitt 268 Kontrollera mot PDF
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Fi79 yrkandena 2, 4, 6, 7, 9
och 12 och med avslag på proposition 1995/96:150 yrkande 5 god-känner
utskottets förslag till preliminär fördelning av utgifterna på ut-
giftsområden som riktlinjer för regeringens budgetarbete och som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt avslår mo-tionerna 1995
/96:Fi78 yrkandena 2, 5, 13, 15 och 16, 1995/96:Fi80 yrkande 6, 1995/96:
Fi81 yrkandena 4, 26-31, 33-38, 43 och 44, 1995/96:Fi82 yrkande 7, 1995/96:
-Fi86, 1995/96:Fi90, 1995/96:Fi92, 1995/96:Fi93, 1995/96:Fi94, 1995/96:Fi95
, 1995/96: Fi97 yrkandena 1, 2, 4-8, 10 och 11, 1995/96:Fi98, 1995/96:Kr2 i
denna del, 1995/96:Kr3 i denna del, 1995/96:Kr4 i denna del och 1995/96:Kr6
yrkande 3,
31. Den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden (mom. 11)
Under förutsättning av bifall till reservation 23
Johan Lönnroth (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Finansutskottets
sammanfattande bedömning av de preliminärt gjorda beräkningarna för
samtliga utgiftsområden börjar med "Huvudsyftet med den" och slutar med
"yrkande 3 (UO 17)" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet vill framhålla att regeringen inte har presenterat en
vårbudget i traditionell mening. De utgiftsnivåer som presenteras under
respektive utgiftsområde i propositionen är synnerligen preliminära. Det
finns inte någon möjlighet att bedöma hur de räknats fram.
Huvudsyftet med den ekonomiska vårpropositionen är att riksdagen skall
kunna ta ställning till de statliga utgifternas omfattning och huvudsakliga
inriktning under kommande år. Dessa frågor måste i första hand prövas
utifrån det allmänna ekonomiska läget och den statsfinansiella utvecklingen
.
I denna inledande fas av budgetprocessen bör alltså riksdagens behandling
främst inriktas på frågor som gäller budgetens utformning i stort och dess
fördelning på utgiftsområden. Omprioriteringar inom utgiftsområden, liksom
konkreta förslag till ökad eller minskad satsning på särskilda verksamheter
, bör enligt finansutskottets mening normalt inte aktualiseras i detta
samman-hang utan bör liksom tidigare prövas i anslutning till regeringens
budgetför-slag.
För att underlätta övergången till en sådan behandlingsordning är det an-
geläget att stor omsorg ägnas åt utformningen av det beslutsunderlag som
läggs fram för riksdagen. Presentationerna måste vara överskådliga och
klara samt noga avvägda med hänsyn till ärendenas art. Är avsikten att
riksdagen bara skall ta ställning till budgetens utformning i stort kan en
alltför detalje-rad bakgrundsbeskrivning i vårpropositionen leda till att
avsnitt 269 Kontrollera mot PDF
enskildheter i för-slaget ägnas större uppmärksamhet än önskat i den
fortsatta beredningen. Å andra sidan får presentationen av ett ämne inte
göras så knapphändig att förslagets rätta innebörd går förlorad.
En lämplig ansats torde därför vara att man i framställningen använder sig
av olika typer av konsekvensanalyser. Viktigt i sammanhanget är också sådan
information som belyser hur väl man inom respektive utgiftsområde har
kunnat uppfylla de mål som riksdagen har ställt upp. Hur har tilldelade
resurser utnyttjats? Vilka konsekvenser väntas bli följden av en föreslagen
besparing? Detta är exempel på frågor som kan aktualiseras vid en sådan
prövning.
Utgångspunkten för bedömningen bör självklart vara en redovisning som
tillhandahålls av regeringen och de ansvariga myndigheterna. Av den skall
också framgå hur förutsättningarna för verksamheten kommer att förändras
framöver. Den bör innefatta en omvärldsanalys av hur t.ex. olika demogra-
fiska, externa och institutionella faktorer förändras samt bedömningar av
hur regeringen anser att dessa förändringar påverkar anspråken inom
utgiftsom-rådet.
Med ledning av uppgifter av detta slag bör riksdagen och utskotten kunna ta
ställning till verksamhetens framtida inriktning. De kan då också bedöma
hur de av regeringen föreslagna resurserna är avpassade för att
verksamheten skall kunna genomföras på det sätt som riksdagen önskar.
Det är önskvärt att regeringen i den kommande budgetpropositionen läm-nar
en utförlig redovisning av utfallet för 1995 samt gör en bedömning av det
väntade utfallet för 1996. Regeringen bör också redovisa uppnådda eller
förväntade mål och resultat under dessa båda år samt i anslutning härtill
göra de kommentarer man finner erforderliga.
Som framgått ovan anser utskottet att dessa krav inte uppfylls i vårproposi
-tionen. Regeringen bör i framtiden presentera ett bättre beslutsunderlag
för riksdagen så att riksdagen kan göra en rättvisande prövning av
förslagen.
Utskottet vill framhålla att mot bakgrund av den bristfälliga
presentationen i propositionen är det därmed inte heller meningsfullt att
försöka räkna fram några alternativa utgiftsnivåer. Utskottet ställer sig
bakom Vänsterpartiets yrkande att avvisa regeringens förslag till
utgiftstak och de preliminära ut-giftsnivåer som presenteras i
propositionen. Utskottet avvisar de ytterligare budgetförstärkningar som
regeringen föreslår. Utskottets förslag ligger ca 16 miljarder över
regeringens aggregerade nivå för de statliga utgifterna.
Nedan kommenteras de utgiftsområden där utskottet särskilt vill betona
skillnader i förhållande till regeringens förslag.
Utgiftsområde 4: Rättsväsendet
avsnitt 270 Kontrollera mot PDF
Utskottet menar att förstagångsdömda och personer som skall utvisas efter
avtjänat straff bör få strafftiden halverad, dvs. bara avtjäna 50 % av
straffti-den i stället för nuvarande 75 %. Detta innebär sannolikt en viss
sänkning av utgiftsnivån.
Utgiftsområde 6: Totalförsvar
Utskottet delar Vänsterpartiets uppfattning om vad det säkerhetspolitiska
läget betyder för försvarsmakten med hänsyn till uppgifter och medelsbehov
under de kommande fem åren. Läget medger besparingar inom försvar-smakten
utöver regeringens förslag.
Utgiftsområde 7: Internationellt bistånd
Utskottet avvisar regeringens förslag att skära ned biståndet. Regeringens
förslag är oacceptabelt och avvisas helt. Utskottet efterlyser i stället en
kon-kret tidsplan för att återställa biståndet till den nivå som en gång
fastställts av riksdagen, nämligen 1% av BNI till internationellt bistånd.
Utskottet för-väntar sig att en sådan konkret plan föreläggs riksdagen i
budgetpropositio-nen i september 1996. Återgången bör påbörjas 1997 för att
vara uppnådd senast år 2001.
Utskottet vill också i detta sammanhang påpeka att det av regeringen själv
påbjudna jämställdhetsdirektivet - att alla förslag skall granskas ur jäm-
ställdhetsperspektiv - inte uppfylls i proposition som helhet och än mindre
vad som gäller det internationella biståndet. Underlaget som motiverar rege
-ringens förslag om sänkning av biståndet är mycket ofullständigt. En
analys av konsekvenserna på bl.a. jämställdhetens område saknas helt.
Utskottet vill i likhet med utrikesutskottet erinra om att utgiftsområde 7
rymmer såväl u-landsbiståndet som medel för samarbetsprogrammet med Central
- och Östeuropa. Riksdagen har beslutat om medel för detta samar-
betsprogram för budgetåren 1995/96, 1997 och 1998, vilket synes ha beak-
tats i propositionen. Något beslut för den kommande budgetperiodens sista
år, dvs. 1999, föreligger däremot ännu ej. I det betänkande som låg till
grund för riksdagens beslut om Östeuropasamarbetet (bet. 1994/95:UU16) fram
-hölls betydelsen av att detta samarbete präglas av långsiktighet. Mot bak-
grund av den hittillsvarande utvecklingen delar finansutskottet utrikesut-
skottets uppfattning att ett samarbetsbehov kan förutses även efter 1998.
Regeringen synes vara av samma uppfattning, och den framhåller i förelig-
gande proposition (s. 78) att den under år 1998 kommer att lämna förslag på
omfattningen och inriktningen för samarbetet efter år 1998. Enligt finansut
-skottets uppfattning måste detta innebära att taket för utgiftsområde 7,
Inter-nationellt bistånd, för 1999 sätts så att det rymmer såväl ett u-
avsnitt 271 Kontrollera mot PDF
landsbistånd omfattande minst 0,7 % av BNI som tillräckliga medel för att
på ett adekvat sätt föra Östeuropasamarbetet vidare. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Utgiftsområde 8: Invandrare och flyktingar
De totala utgifterna på området uppgår 1996 till 6 400 miljoner kronor. I
propositionen anger regeringen att ramen för 1997 är cirka 3 300 miljoner
kronor och för 1998 3 500 miljoner kronor. Det innebär en besparing på
ungefär 2 500 miljoner kronor utöver vad regeringen räknade med i januari
1995. Att ange att det inte görs några besparingar på invandrare och flyk-
tingar är därför vilseledande, enligt utskottets uppfattning.
Om utlänningslagen tillämpades korrekt av invandringsmyndigheten skulle
utgiftsramen för utgiftsområdet behöva ökas kraftigt. Utskottet delar
Vänsterpartiets uppfattning att besparingar på detta område inte kan genom-
föras utan att asylsökandes rättigheter åsidosätts.
Utgiftsområde 9: Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Utskottet avvisar med kraft tankarna på ett kommunalt huvudmannaskap för
assistansersättningen som regeringen framför i vårbudgeten. Ett kommunalt
huvudmannaskap för assistansersättning skulle innebära en återgång till
tidigare godtyckliga och många gånger kränkande behovsbedömningar med
åtföljande krav på att i detalj behöva redovisa sitt liv.
I Socialtjänstkommittén har en majoritet bestående av Vänsterpartiet, So-
cialdemokraterna och Folkpartiet varit överens om införandet av en riksnorm
vad gäller socialt ekonomiskt bistånd. Kommunen skulle själv få bestämma om
man ville utge högre bistånd men miniminivån skulle gälla hela riket.
Utskottet förordar ett införande av riksnorm i linje med det som överens-
kommits i Socialtjänstkommittén.
Utskottet avvisar besparingen på tandvårdsförsäkringen och menar att rege-
ringen borde sammankalla en parlamentarisk grupp vars syfte är att komma
med förslag till hur en solidarisk fördelning av resurserna inom tandvårds-
försäkringen skall se ut.
Utskottet avvisar den besparing som regeringen avser att göra vad gäller
höjningen av högkostnadsskyddet från 1800 till 2 500 kr. Besparingen slår
urskillningslöst och drabbar som vanligt mest människor med låga inkomster
och stort vårdbehov. Utskottet delar Vänsterpartiets uppfattning att ett ge
-mensamt högkostnadsskydd, som även omfattar t.ex. den kommunala hem-
sjukvården, måste övervägas.
Utgiftsområde 10: Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Förslaget om förlängd arbetsgivarperiod i sjukförsäkringen innebär att ar-
betsgivaren skall ta ett utökat ansvar för anställda vad avser
sjukdomsperio-den. Detta kan innebära att arbetsgivarna än mer än i dag
avsnitt 272 Kontrollera mot PDF
sorterar bort sjuka och handikappade vid anställningsförfarandet och att
rörligheten på arbets-marknaden minskar. Utskottet ser en klar risk för
utestängningseffekter och kan därför inte acceptera detta förslag.
Regeringen föreslår en besparing på 980 miljoner kronor genom att ta bort
en del av underlaget vad gäller den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI).
Regeringen har tidigare lovat att höja ersättningsnivån i
socialförsäkringssy-stemen till 80 %. Genom bl.a. manipulation av SGI
åstadkommer man den utlovade höjningen av nivån i socialförsäkringen, som
därmed blir en fiktiv höjning.
Utskottet kan acceptera att en del av det som i dag utgör SGI tas bort med
hänvisning till det ekonomiska läget. Utskottet vill dock undanta
semesterlö-nefaktorn.
Utskottet avvisar besparingen på rehabiliteringsinsatser och anser att rege
-ringen skall invänta den kommande översynen.
Vidare avvisas besparingen på särskilda medel för upphandling av medicins-
ka behandlings- och rehabiliteringsinsatser.
Utgiftsområde 11: Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Änkepension utgår enligt vissa övergångsbestämmelser till alla som uppfyl-
ler kraven, oberoende av ålder, inkomst eller egen pension (ATP). I proposi
-tionen föreslås att folkpensionsdelen skall inkomstprövas medan ATP-delen
lämnas orörd. Regeringen anger dock inte hur inkomstprövningen skall gå
till. Samtidigt föreslår regeringen samma växling mellan folkpension och
pensionstillskott med 6 % som gjordes för förtidspensionärer.
Inkomstprövningen kommer inte att beröra de änkor som är över 65 år utan
enbart de som är yngre. Av dem finns en del som är ganska unga och har egen
inkomst och änkepension till detta. Den grupp som det blir svårast för är
änkor i 60-årsåldern som utfört obetalt arbete i hemmet och vars make haft
låg lön och därmed låga ATP-poäng. Utskottet avvisar i nuläget denna
besparing med hänvisning till att regeringen inte preciserat hur
besparingen skall genomföras.
Regeringen föreslår att kompensationsgraden i bostadstillägget för pensionä
-rer sänks från 85 % till 83%. Utskottet avvisar denna besparing och vill i
stället höja kompensationsgraden till 87 %.
Utskottet avvisar att fritidsfastigheter räknas som grund för beräkningen
av bostadstillägg för pensionärer. Pensionärernas fritidshus ger ingen
avkast-ning och bör därför inte ligga till grund för bostadstillägget.
Vidare har även pensionärerna drabbats av den upptaxering av
fastighetsvärdet som övriga invånare drabbats av, t.ex. vid Västkusten.
Utgiftsområde 12: Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Utskottet vill erinra om att för närvarande är en departementspromemoria om
avsnitt 273 Kontrollera mot PDF
underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar ute på remiss.
Grundprinci-pen var att ställa större krav på den underhållsskyldige.
Utskottet har inget att invända mot den besparing som utredningen föreslår.
Det är dock märk-ligt att regeringen återkommer med ytterligare sparbeting
på denna grupp innan remissinstanserna fått möjlighet att yttra sig.
Utskottet är också av den åsikten att det inte går att driva in mer medel
från de underhållsskyldiga. Den besparing som regeringen här föreslår
kommer att innebära sänkta nivåer på underhållsstödet till barnen, något
som utskottet avvisar å det bestämdaste.
Föräldraförsäkringen har varit oöverträffad när det gäller att underlätta
för kvinnor att kombinera förvärvsarbete och barn, vilket också varit bra
för barnen. Genom kvoteringen och den förhöjda ersättningen under den s.k.
pappamånaden har fäderna uppmuntrats att ta sitt ansvar för barnen. Utskot-
tet avvisar därför regeringens förslag att ta bort den högre ersättningen
för pappa/mammamånaden.
Utgiftsområde 13: Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet
En serie nedskärningar och försämringar inom arbetslöshetsförsäkringen har
genomförts under senare år. Alltmer har de arbetslösa fått bära bördan av
massarbetslösheten genom sänkta ersättningsnivåer och regler som stöter ut
dem ur försäkringen. Inte minst har deltidsarbetslösa kvinnor drabbats hårt
. Nu aviserar regeringen att det kommer förslag om en s.k. bortre parentes
och att a-kasseersättningen inte längre skall räknas upp med den årliga
löneök-ningen, vilket gör att den aviserade höjningen till 80 % 1998 till
stor del skulle ätas upp redan under det första året. Utskottet avvisar
denna politik och anser att nivån måste höjas redan 1997 och relateras till
verkliga löneni-våer.
Försämrade a-kasseregler är ingen metod att effektivt bekämpa arbetslös-
heten. Deltidsarbetslösheten är främst en kvinnofälla. Utskottet menar att
de tidigare reglerna för ersättning till deltidsarbetslösa skall
återinföras.
A-kassan är en integrerad del i en effektiv arbetsmarknadspolitik. Försla-
gen att omvandla passivt a-kassestöd till utbildningsbidrag inom ramen för
en bred vuxenutbildningssatsning är bra. Därmed torde också belastningen på
a-kassesystemet kunna minska. Regeringens föreslagna ram bygger dock också
på ytterligare försämringar av regelverket, något som Vänsterpartiet finner
oacceptabelt. Utskottet anser således att ramen bör vara väsentligt högre.
Till sist bör sägas att systemet med ramanslag inte går att tillämpa vad av
-ser a--kassesystemet. Överskridanden under ett år finansieras via
anslagskre-diter under löpande budgetår och regelförändringar under nästa
avsnitt 274 Kontrollera mot PDF
budgetår. Detta innebär att ett utgiftstak införs för a-kassan. Ett
misslyckande av rege-ringen med arbetslöshetsbekämpning drabbar direkt de
arbetslösa med för-sämrad ersättning.
Utgiftsområde 14: Arbetsmarknad och arbetsliv
Dagens arbetsmarknad uppvisar, förutom svag efterfrågan, mycket svåra
strukturella problem. Stora grupper riskerar att ställas utanför
arbetslivet. Utslagningen från arbetslivet belastar den offentliga ekonomin
samtidigt som arbetsgivarkollektivet tar allt mindre socialt ansvar. Detta
gäller inte minst inom stora delar av näringslivet med dess stora
finansiella resurser. Arbetsgivare måste ta ett större socialt ansvar för
kostnaderna för utbildning och kompetensutveckling av arbetskraft liksom
för de kostnader som uppstår på grund av dåliga arbetsmiljöer.
Medel måste avsättas för att ge nya möjligheter för grupper vars arbeten
och yrken rationaliserats bort. Utskottet vill särskilt peka på behovet av
ett speciellt sysselsättnings- och kompetensutvecklingsprogram för de över
100 000 kvinnor vars arbeten försvunnit inom kontorsadministrativa yrken.
Arbetshandikappade har fått det allt svårare att hävda sig på arbetsmark-
naden på grund av massarbetslösheten och försämringarna av lönebidragen.
Sparkrav på Samhall underlättar heller inte för arbetshandikappades möjlig-
het till delaktighet i arbetslivet. Tvärtom ligger det redan stora
besparings-krav för 1997 på Samhall. Att lägga på ytterligare 200 miljoner
kronor i sparkrav innebär att risken ökar för att Samhall måste säga upp
personal. Utskottet delar inte regeringens åsikt att detta är en klok
åtgärd. Utskottet föreslår också att ersättningstaken för lönebidragen höjs
redan under 1996 och att volymen ökar för lönebidragsanställningar.
Utskottet vill också understryka nödvändigheten av att arbetsförmedling-
arna har tillräckligt med personal för att man på allvar skall kunna arbeta
med individuella handlingsplaner för de arbetslösa.
Det måste till en högre volym aktiva åtgärder för att aktivera arbetslösa
och stärka deras ställning på arbetsmarknaden. Utskottet är positivt till
rege-ringens förslag att satsa på vuxenutbildning som ett led i att stärka
de ar-betslösas ställning. Fler måste dock in i aktiva kompetenshöjande
åtgärder. De ramar som regeringen anvisar är mot den bakgrunden för snäva.
Enligt utskottets uppfattning är det knappast realistiskt att minska medlen
med 1,3 miljarder kronor om en aktiv arbetsmarknadspolitik skall fungera,
även om många finner sin plats i det utvidgade utbildningsprogrammet.
Utgiftsområde 15: Studiestöd
Studiestödskommittén har ännu inte slutfört sitt arbete. Utskottet anser
avsnitt 275 Kontrollera mot PDF
det vara olyckligt att innan ett förslag presenterats och riksdagen fattat
beslut i frågan förutsätta besparingar åren 1997 och 1998.
Utskottet anser att barntillägget i svux och svuxa skall återinföras till
dess att Studiestödskommittén slutfört sitt arbete och presenterat sitt
förslag på ett nytt samlat studiestödssystem - detta för att möjliggöra för
kortutbildade vuxna, särskilt ensamstående kvinnor med barn, att påbörja
eller fullfölja sina studier.
Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning
Regeringens vårproposition innehåller förslag om besparingar inom forsk-
ningen på sammanlagt 1 120 miljoner kronor. Till detta kommer besparings-
programmet i budgetpropositionen, vilket innebär att den sammanlagda
besparingen under treårsperioden blir nästan 2 miljarder kronor.
Regeringens avsikt är att besparingarna inom universitetsforskningsområdet
skall kunna kompenseras av stiftelsemedel. Utskottet anser att det är
osäkert att utgå från att dessa medel kan kompenseras av stiftelserna.
Utskottet ställer sig därför avvaktande till förslaget, vilket inte skall
tolkas som att vi vill behålla forsk-ningsstiftelserna i deras nuvarande
form.
I läraravtalet som blev klart vid årsskiftet utgör fortbildning av lärare
ett viktigt inslag. Utskottet avvisar därför regeringens förslag om
nedskärningar inom området fortbildning inom skolväsendet.
Utgiftsområde 17: Kultur, medier, trossamfund och fritid
Utskottet vill framhåll att det inte är rimligt att ytterligare skära ner
på ansla-get till folkbildningen, dvs. folkhögskolor och studieförbund, mot
bakgrund av den satsning på utbildning som regeringen aviserar.
Folkbildningens betydelse för utbildningsnivån kan inte överskattas.
Vad gäller folkhögskolan är det bra att de 10 000 extra folkhögskoleplat-
serna nu permanentas. Men utöver de 10 000 platser som regeringen föreslår
vill utskottet omfördela 5 000 platser av de totalt 28 000 studieplatser
som inrättas på komvux till folkhögskolorna.
När det gäller besparingar på stöd till ungdomar anser utskottet att
gränsen är nådd. Det är inte motiverat att ytterligare begränsa de
statsbidrag som ges till ungdomsverksamhet.
I höst väntas regeringen presentera en proposition om kultur utifrån den
omfattande utredning om kulturpolitiken som gjorts. I höstens kulturpropo-
sition hoppas utskottet se förslag på bl.a. nya multimediacentra,
bibliotekslag och resurser till amatörkulturorganisationer. Mot bakgrund av
detta anser utskottet att ramarna för kulturområdet måste utvidgas jämfört
med vad regeringen föreslår.
Utgiftsområde 18: Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
avsnitt 276 Kontrollera mot PDF
Utskottet vill framhålla att det är positivt att regeringen vill fortsätta
att sti-mulera byggandet. Däremot motsätter sig utskottet den nu föreslagna
formen för stödet, dvs. ett avdrag som hanteras via skattemyndigheten och
där sak-kunnig myndighet ställs åt sidan. Skatteavdrag är också tveksamma
ur för-delningspolitisk synpunkt. Utskottet förordar i stället att man
fortsätter med några av de tillfälliga bidragsstöd som redan finns och att
stöd med miljöpro-fil prioriteras. Bidraget till förbättring av
inomhusmiljön i bostäder och lo-kaler bör ha högsta prioritet. Bidraget kan
kompletteras med att gälla även egnahem.
Vidare bör bidraget till solvärmeanläggningar finnas kvar till dess att ett
nytt energipolitiskt beslut fattats i riksdagen.
En felaktig vedeldning är farlig ur miljösynpunkt. Därför är det bra med
ett bidrag som går till att installera ackumulatortankar. Bidraget bör
finnas kvar och ansökningstid och slutförandetid förlängas t.o.m. 1997. Det
finns även andra tidigare bidragsformer som kan vara aktuella. Bidragens
fördel-ning mellan de olika anslagen bör bedömas av Boverket.
Utgiftsområde 19: Regional utjämning och utveckling
Det finns nu en mycket oroande utveckling med ökande regionala klyftor. Det
är viktigt att stärka utvecklingskraften i utsatta regioner. Små och medel-
stora företag måste få en sysselsättningstillväxt. Samarbete mellan kommu-
ner och företag bör uppmuntras och nätverk mellan företag utvecklas.
Regeringen vill dra ned på driftsstöd till företag i vissa
regionalpolitiska stödområden med 150 miljoner kronor. Utskottet kan
acceptera neddrag-ningen om motsvarande offensiva satsningar kommer
områdena till del. Det passiva driftsstödet bör ersättas med aktiva
åtgärder för att stärka det lokala näringslivets utvecklingsförmåga.
Utgiftsområde 20: Allmän miljö- och naturvård
Utskottet anser att bidragen till kalkningen av sjöar bör utökas.
Utskottet vill erinra om att ett projekt för ekologisk omställning har
inrät-tats. 100 miljoner kronor anslogs för att i princip fördelas ut under
1995. Överenskommelsen innebar också att en utvärdering och uppföljning
skulle genomföras. Särskilt skall teknikspridnings- och
sysselsättningseffekter beaktas. En grupp på Naturvårdsverket har fördelat
medlen.
De 100 miljonerna är slut och beräknas ha gett 400 varaktiga jobb. Både
kommuner och privata företag har fått stöd. Delegationen har fått in ansök-
ningar för projekt på inte mindre än 4 miljarder kronor. Ansökningarna ger
en bild av de nya verksamheter och "gröna" jobb som kommer att skapas i
framtiden.
Det finns endast små spillror kvar av naturmark i Sverige. Detta gäller
avsnitt 277 Kontrollera mot PDF
speciellt i södra delen av landet. Det finns ett stort ackumulerat behov av
att snabbt skydda de sista skyddsvärda områdena genom olika former av reser
-vatbildning. Det bör anslås ytterligare medel för inköp av reservatmark.
Behoven av investeringar för att komma till rätta med miljöproblemen i
Östeuropa är gigantiska. Inte minst i Östersjöområdet är detta uppenbart.
Sveriges stöd till Östeuropa skapar sysselsättning på båda sidor om Öster-
sjön och är början på vägen mot ett kretsloppssamhälle i vår del av världen
. Utskottet menar att ytterligare medel måste anslås till miljöåtgärder i
Östeu-ropa.
Utgiftsområde 21: Energi
Utskottet har svårt att förstå regeringens skrivning kring Energikommissio-
nens betänkande och den kommande energipropositionen. Regeringen säger att
de förslag som kommer i propositionen skall vara statsfinansiellt neutrala.
Med tanke på andra löften från regeringen om att ta en kärnkraftsreaktor ur
drift under mandatperioden och de eventuella kostnader som då kan upp-komma
undrar utskottet hur denna tulipanaros skall se ut.
Utgiftsområde 23: Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
Utskottet kan inte acceptera en besparing på utgiftsområdet på 170 miljoner
kronor per år 1997-1999. Av den med EU framförhandlade ramen tas unge-fär
hälften till vara i 1995 års budget. Dock innebar riksdagsbeslutet att
totalramen skall kunna utnyttjas utifrån en samlad bedömning av samhälls-
ekonomi och miljöbehov. Inom ramen för miljöprogrammet innebär varje satsad
krona att EU ställer upp med motsvarande belopp, vilket kommer den svenska
ekonomin till godo.
Utskottet avvisar regeringens förslag att stödet till avbytarstödet skall
av-vecklas från den 1 januari 1997. Innan en tillfredsställande lösning på
bön-dernas behov av avbytare har presenterats bör anslaget finnas kvar.
Trots att relativt kort tid gått sedan miljöprogrammet började införas i
jordbruket kan man se negativa konsekvenser som omgående måste åtgär-das.
Det gäller framför allt ett generellt stöd till vallodling, vilket är
nödvän-digt både av miljöskäl och för att behålla en tillräckligt stor
mjölk- och kött-produktion i landet. När det gäller den ekologiska odlingen
har riksdagen beslutat om ett mål att 10 % av jordbruksproduktionen skall
bedrivas ekolo-giskt år 2000. Det är tveksamt om de medel som finns avsatta
kommer att räcka när arealerna ökar. Dessutom behöver ytterligare medel
satsas på råd-givning, marknadsföring och forskning.
Utgiftsområde 24: Näringsliv
Utskottet vill erinra om att forskningen inom olika delar av industrin är
mycket olika. För att stärka kunskapsinnehållet i företagen menar utskottet
avsnitt 278 Kontrollera mot PDF
därför att skattelättnader skall utgå till företag som satsar på forskning
och utveckling. Speciellt vill utskottet här uppmärksamma skogs- och livsme
-delssektorns behov av vidareförädling och ytterligare teknologisk
förtätning.
Utskottet menar att regeringen bör verka för lägre patentkostnader inom EU.
Sverige måste också sänka sina egna patentavgifter. Utskottet anser att
patentavgifterna bör halveras för att sätta fart på patentansökningarna.
Villkoren för kvinnors företagande måste förbättras. Kvinnliga företagare
upplever samma problem som manliga företagare. Men det finns samtidigt
viktiga skillnader. Kvinnliga och manliga företagare ställs inför olika
kredit-villkor, de befinner sig ofta i olika branscher och utvecklar olika
företags-former. För att understödja ett kvinnligt företagande måste det
nationella resurscentret på NUTEK få fortsätta sitt arbete. Det samma
gäller regionala resurscentra.
Socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten
Utskottet delar regeringens oro för det ökande antalet förtidspensionärer
men anser, till skillnad från regeringen, att det bästa sättet att minska
antalet för-tidspensionärer i Sverige är att satsa på förebyggande åtgärder
i form av bättre arbetsmiljö och bättre rehabilitering.
När änkepensionen avskaffades var en viktig ingrediens i beslutet att
barnpensionen inte skulle förändras. Nu vill regeringen göra bådadera. Ut-
skottet avvisar denna besparing.
Utskottet ställer sig med det anförda bakom vad som anförts i Vänsterpar-
tiets motion om utgiftsområdena. Regeringens förslag avstyrks. Vidare bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört ovan
.
Därmed bifalls motionerna Fi80 (v) yrkande 6 samt Kr6 (v) yrkande 3.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrks motionerna Fi78 (m) yrkan-dena
2, 5, 13, 15 och 16, Fi79 (fp) yrkandena 2, 4, 6, 7, 9 och 12, Fi81 (mp)
yrkandena 4, 26-31, 33-38, 43 och 44, Fi82 (kds) yrkande 7, Fi83 (fp), Fi86
(m), Fi90 (fp), Fi92 (s), Fi93 (kds), Fi94 (c), Fi95 (fp), Fi97 (fp)
yrkandena 1, 2, 4-8, 10 och 11, Fi98 (c), Kr2 (c) (delvis), Kr3 (fp) (
delvis) och Kr4 (s) (delvis).
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande den preliminära fördelningen av utgifterna på ut-
giftsområden
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:Fi80 yrkande 6 och 1995/96
:Kr6 yrkande 3 och med avslag på proposition 1995/96:150 yrkande 5
godkänner vad utskottet anfört om utgiftsområdena och som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört i övrigt
samt avslår motionerna 1995/96:Fi78 yrkandena 2, 5, 13, 15 och 16, 1995/96:
avsnitt 279 Kontrollera mot PDF
Fi79 yrkandena 2, 4, 6, 7, 9 och 12, 1995/96:Fi81 yrkande 4, 26-31, 33-38,
43 och 44, 1995/96:Fi82 yrkande 7, 1995/96:Fi83, 1995/96:Fi86, 1995/96:Fi90
, 1995/96:Fi92, 1995/96:Fi93, 1995/96: Fi94, 1995/96:Fi95, 1995/96:Fi97
yrkandena 1, 2, 4-8, 10 och 11, 1995/96:Fi98, 1995/96:Kr2 i denna del, 1995
/96:Kr3 i denna del och 1995/96:Kr4 i denna del,
32. Den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden (mom. 11)
Under förutsättning av bifall till reservation 24
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Finansutskottets
sammanfattande bedömning av de preliminärt gjorda beräkningarna för
samtliga utgiftsområden börjar med "Huvudsyftet med den" och slutar med
"yrkande 3 (UO 17)" bort ha följande lydelse:
Huvudsyftet med den ekonomiska vårpropositionen är att riksdagen bättre
skall kunna styra de statliga utgifternas omfattning och huvudsakliga
inrikt-ning under de närmast kommande åren. Dessa frågor måste i första
hand prövas utifrån det allmänna ekonomiska läget, den statsfinansiella
utveck-lingen samt de sociala och miljömässiga effekter som kan förväntas.
I denna inledande fas av budgetprocessen bör riksdagens behandling främst
inriktas på frågor som gäller budgetens omfattning och utformning i stort
samt dess fördelning på utgiftsområden. Omprioriteringar inom utgifts-
områden, liksom konkreta förslag till ökad eller minskad satsning på
särskil-da verksamheter, bör enligt finansutskottets mening normalt inte
aktualiseras i detta sammanhang utan bör liksom tidigare prövas i
anslutning till rege-ringens budgetförslag.
För att underlätta övergången till en sådan behandlingsordning är det an-
geläget att stor omsorg ägnas åt utformningen av det beslutsunderlag som
läggs fram för riksdagen. Presentationerna måste vara överskådliga och
klara samt noga avvägda med hänsyn till ärendenas art. Är avsikten att
riksdagen bara skall ta ställning till budgetens utformning i stort kan en
alltför detalje-rad bakgrundsbeskrivning i vårpropositionen leda till att
enskildheter i för-slaget ägnas större uppmärksamhet än önskat i den
fortsatta beredningen. Å andra sidan får presentationen av ett ämne inte
göras så knapphändig att förslagets rätta innebörd går förlorad.
En lämplig ansats torde därför vara att man i framställningen använder sig
av olika typer av konsekvensanalyser. Viktigt i sammanhanget är också sådan
information som belyser hur väl man inom respektive utgiftsområde har
kunnat uppfylla de mål som riksdagen har ställt upp. Hur har tilldelade
resurser utnyttjats? Vilka konsekvenser väntas bli följden av en föreslagen
avsnitt 280 Kontrollera mot PDF
besparing? Detta är exempel på frågor som kan aktualiseras vid en sådan
prövning.
Utgångspunkten för bedömningen bör självklart vara en redovisning som
tillhandahålls av regeringen och de ansvariga myndigheterna. Av den skall
också framgå hur förutsättningarna för verksamheten kommer att förändras
framöver. Den bör innefatta en omvärldsanalys av hur t.ex. olika demogra-
fiska, externa och institutionella faktorer förändras samt bedömningar av
hur regeringen anser att dessa förändringar påverkar anspråken inom
utgiftsom-rådet.
Med ledning av uppgifter av detta slag bör riksdagen och utskotten kunna ta
ställning till verksamhetens framtida inriktning. De kan då också bedöma
hur de av regeringen föreslagna resurserna är avpassade för att
verksamheten skall kunna genomföras på det sätt som riksdagen önskar.
Riksdagen bör i sammanhanget ytterligare förstärka sina av regeringen
oberoende resurser för uppföljning av riksdagens beslut och regeringens
ageranden. Särskilt gäller detta ekonomiska analyser och bedömningar.
Inrättande av ett riksda-gens budgetkontor som kan göra oberoende
ekonomiska analyser av såväl regeringens som oppositionspartiernas förslag
bör övervägas.
Det är önskvärt att regeringen i den kommande budgetpropositionen läm-nar
en utförlig redovisning av utfallet för 1995 samt gör en bedömning av det
väntade utfallet för 1996. Regeringen bör också redovisa uppnådda eller
förväntade mål och resultat under dessa båda år samt i anslutning härtill
göra de kommentarer man finner erforderliga.
Det är en självklarhet att de miljömässiga konsekvenserna genomgående
uppmärksammas i detta arbete och får en avgörande betydelse för politikens
utformning.
Beträffande budgetpolitiken vill finansutskottet framhålla att den måste
inriktas på att uppnå balans i såväl den statliga som offentliga sektorn
som helhet. De ständiga underskotten i statens budget sedan början av 1970-
talet och därmed en stadig ökning av statsskulden måste avlösas av
budgetöver-skott och minskning av statsskulden. På sikt skall statsbudgeten
vara balan-serad. Den nya budgetprocessen med utgiftstak torde medverka
till en bättre kontroll av statens utgifter.
Regeringens vårproposition innebär ytterligare besparingar och skattehöj-
ningar med motiveringen att konjunkturen avmattats det sista halvåret.
Dessa förändringar är i sin omfattning begränsade jämfört med det tidigare
sam-mantagna saneringsprogrammet. Likväl medför främst skattehöjningarna
betydande neddragningar av den reala inkomsten för landets medborgare.
Utskottet delar Miljöpartiet de grönas uppfattning att ytterligare bespa-
avsnitt 281 Kontrollera mot PDF
ringar kan och bör göras, främst inom det militära försvaret, väganslagen,
arbetsmarknadspolitiken och transfereringarna.
Utskottet anser också att regeringens besparingsförslag i några fall fått
en oacceptabel utformning och inriktning. Det gäller främst åtstramningar
som riktas mot vårdbehövande och ekonomiskt utsatta pensionärer.
Sammantaget innebär utskottets förslag till inriktning av utgiftstaken på
olika utgiftsområden att statens utgifter för budgetåret 1997 ökar med 0,8
miljarder kronor, minskar 1998 med 6,5 miljarder kronor och 1999 med 23,2
miljarder kronor jämfört med vad regeringen föreslår i sin vårproposition.
Utgiftsminskningarna beror till stor del på minskade utgifter inom
arbetslös-hetsförsäkringen och arbetsmarknadspolitiken till följd av den
lägre arbets-löshet som utskottet beräknar blir effekten av en förkortad
arbetstid m.m. Borträknat arbetstidsförkortningen innebär utskottets
förslag 0,8 miljarder kronor mer 1997, 0,1 miljarder kronor mindre 1998 och
4,1 miljarder kronor mindre 1999.
Utskottets förslag på statens inkomstsida ger, trots en omfattande skatte-
växling, små nettoskillnader jämfört med vad regeringen föreslår. För 1997
räknar utskottet med en inkomst-minskning på 0,1 miljarder kronor, 1998 med
7,4 miljarder kronor och 1999 på 19,6 miljarder kronor. Det är främst
frånvaron av höjda egenavgifter som slår igenom som inkomst-försvagningar
jämfört med vad regeringen föreslår.
Avvikelsen från regeringens budgetsaldo kan därmed preliminärt beräknas
till -0,9 miljarder kronor 1997, -0,8 miljarder kronor 1998 och +3,6
miljarder kronor 1999. Genom ett förbättrat finansiellt sparande i
kommunsektorn blir dock den totala offentliga sektorns finansiella sparande
samtliga år bättre än i regeringens förslag.
Utskottet föreslår att riksdagen antar ovanstående förslag till
budgetpolitik som riktlinje för det budgetarbete som nu skall utföras av
regeringen och resultera i en budgetproposition i september 1996.
Den utformning av utgiftstaket som regeringen nu föreslår anser utskottet i
huvudsak är acceptabel. Taken är "mjuka", treåriga och kommer att omprö-vas
varje år. Det bör ge goda möjligheter att klara tillfälliga överskridanden
genom senare korrigeringar. Med hänsyn till att det är första gången som
utgiftstak införs för den offentliga sektorn i Sverige, bör det finnas en
stor beredskap att följa upp och förbättra utformningen av taket.
Vid beräkning av nivåerna för utgiftstaken har utskottet inkluderat flera
viktiga reformer, bl.a. en påbörjad avveckling av kärnkraften, förkortad
arbetstid, skatteväxling för miljön och en stor satsning på investeringar
avsnitt 282 Kontrollera mot PDF
för gröna jobb. Förslaget innebär också att kommun-sektorns ekonomiska
situa-tion blir bättre än i regeringens förslag.
Det totala skattetrycket blir oförändrat jämfört med vad regeringen före-
slår. Ytterligare skattehöjningar bör undvikas då de undandrar hushåll och
företag resurser, vilket medför lägre konsumtion, lägre investeringar, en
krympande ekonomi, färre nya jobb, lägre skatteintäkter på sikt och ökade
svårigheter att åstadkomma en ekonomisk återhämtning. Något påtagligt
utrymme för skattesänkningar finns knappast förrän statsfinanserna åter är
i balans och statsskulden minskats.
I tabellen nedan redovisas Miljöpartiets förslag till ändringar av
beräkningar för utgifts-områdena och förslag till utgiftstak för staten,
jämfört med rege-ringens förslag. Utskottet ställer sig bakom detta förslag
. I anslutning till översikten redovisar utskottet vilka förändringar som
bör genomföras inom respektive utgiftsområde.
Utgiftsområde Förändrad ram i jämförelse
med regeringens förslag
1997 1998 1999
1. Rikets styrelse 0 0 0
2. Samhällsekonomi och finansförvaltning 3 4 5
3. Skatteförvaltning och uppbörd 0 0 0
4. Rättsväsendet 0 0 0
5. Utrikesförvalt. och internat. samverkan 0 0 0
6. Totalförsvar -2 400 -3 000 -6 300
7. Internationellt bistånd 1 430 1 400 1 000
8. Invandrare och flyktingar 0 0 0
9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg 570 1 470 1 470
10. Ekon. trygghet vid sjukdom och
handikapp
-300
-1 200
-1 200
11. Ekon trygghet vid ålderdom 250 250 250
12. Ekon. trygghet för familjer och barn -300 -1 300 -1 300
13. Ekon. trygghet vid arbetslöshet 600 -4 520 -14 760
14. Arbetsmarknad och arbetsliv 0 -1 280 -3 840
15. Studiestöd 0 0 0
16. Utbildning och universitetsforskning 0 0 0
17. Kultur, medier, trossamfund och fritid 0 0 0
18. Samhällsplan., bostadsförsörjn. och
bygg 0 0 0
19. Regional utjämning och utveckling 150 150 150
20. Allmän miljö- och naturvård 800 800 800
21. Energi 1 000 1 000 1 000
22. Kommunikationer -1 550 -820 -990
23. Jord- och skogsbruk, fiske m.m. 760 760 760
24. Näringsliv -200 -250 -300
25. Allmänna bidrag till kommuner 0 0 0
26. Statsskuldsräntor m.m. 0 0 0
27. Avgiften till Europeiska gemenskapen 0 0 0
Summa utgiftsområden 813 -6 536 -23 255
Socialförsäkringar vid sidan av
statsbudgeten
0
0
0
Minskning av anslagsbehållningar 0 0 0
Budgeteringsmarginal 0 0 0
Totalt staten 813 -6 536 -23 255
Utgiftsområde 2: Samhällsekonomi och finansförvaltning
Besparingarna inom SCB har medfört försämrad miljöstatistik, och därmed
hotas också framtagandet av miljöräkenskaper. Detta är ett mycket angeläget
arbete som inom de närmaste åren bör kunna leda fram till användbara mått i
avsnitt 283 Kontrollera mot PDF
bl.a. nationalräkenskaperna och i underlaget för regeringens ekonomisk-
politiska propositioner. Utskottet föreslår därför att ytterligare medel
anslås för ändamålet.
Utgiftsområde 4: Rättsväsendet
Inom utgiftsområdet genomförs besparingar under budgetåret 1995/96 och
ytterligare besparingar kommer att genomföras t.o.m. budgetåret 1998. Be-
sparingarna förutsätter att en rad kostnadssänkande åtgärder vidtas.
Samtidigt kommer information från länspolismästare runt om i Sverige att
sparbetinget leder till att polistjänster måste bort, brottsutredningar
måste läggas på hög, administrativ personal sägas upp, polisens
utryckningsverk-samhet försämras och servicen till allmänheten blir sämre.
Det finns rykten som säger att innevarande års budget har överskridits re-
jält. Detta innebär att större nedskärningar än beräknat måste göras.
Samtidigt pågår en stor omorganisation. Mindre distrikt har slagits sam-man
till länspolismyndigheter och en närpolisorganisation håller på att ge-
nomföras. Utskottet anser att de aviserade framtida besparingarna knappast
kan genomföras samtidigt med en stor omorganisation. Regeringen bör lägga
bl.a. Schengen-samarbetet åt sidan och i stället se till att svensk polis-
och åklagarverksamhet fungerar på ett tillfredsställande sätt.
Utgiftsområde 5: Utrikesförvaltning och internationell samverkan
Utskottet anser att de ytterligare besparingar på 20 miljoner kronor som
regeringen räknar med på utgiftsområdet inte får drabba vår representation
i utlandet eller vårt bidrag till FN.
Utgiftsområde 6: Totalförsvar
Utskottet föreslår inom området ytterligare besparingar utöver vad regering
-en föreslår.
Riksdagen beslutade för en tid sedan om en besparing på fyra miljarder
kronor fram till år 2001. Miljöpartiet de grönas förslag var att sju
miljarder sparas till år 1998 med inriktning att därefter ytterligare
reducera totalför-svarsramen med 6 miljarder kronor fram till år 2001.
Utskottet ställer sig bakom detta besparingskrav.
Besparingen sker inte bara av statsfinansiella skäl, utan främst av ideolo-
giska. Utskottet anser att pengar kan investeras betydligt bättre till
förmån för vår gemensamma säkerhet. Inte minst med tanke på den vidgade
hotbil-den, där t.ex. samhällets sårbarhet, miljöhot och ökande klyftor
mellan män-niskor inom vårt land och mellan den rika delen av världen och
den ekono-miskt fattiga är reella. En del av de pengar som sparas inom
totalförsvarets ram förs över i enlighet med den vidgade hotbilden till
andra poster som t.ex. internationellt bistånd och till investeringar för
att underlätta avveck-lingen av kärnkraften.
Utgiftsområde 7: Internationellt bistånd
avsnitt 284 Kontrollera mot PDF
En procent av BNI till bistånd och utvecklingssamarbete är en liten summa
om man sätter den i relation till den solidaritet och det stöd som den
rikare delen av världen är skyldig den fattigare delen. I generationer har
de s.k. industriländerna profiterat och utnyttjat länderna i tredje världen
, länder som ofta har stora naturtillgångar, t.ex. skog och mineraler. Ur
säkerhetspolitisk synpunkt avtecknar sig en helt ny hotbild för Sverige,
sedan järnridån fallit, det kalla kriget tagit slut och Sovjetunionen
upplösts. Hotbilden för Sverige, för Europa och de flesta länder i världen
domineras inte längre av vapen och arméer. Större hot är att klyftan mellan
fattiga och rika ökar - fattigdomen brer ut sig i de redan fattiga länderna
- befolkningsantalet ökar samtidigt som natur och miljö förstörs och
naturresurserna krymper. Det är här bistån-det kommer in som ett nytt
säkerhetspolitiskt instrument, som har stor bety-delse för global
stabilitet och internationella fredssträvanden. Detta är enligt utskottet
ett starkt skäl till att inte skära ytterligare i biståndet.
Utskottet motsätter sig regeringens neddragning på biståndet och föreslår i
stället att biståndet stegvis höjs. Riksdagen bör fastslå att ambitionen är
att anslå minst 1% av BNI i bistånd.
De nuvarande mönstren för världshandel är huvudorsaken till underut-
veckling i vissa producentländer. Det är därför av avgörande betydelse att
i biståndspolitiken också påverka övergripande handels- och näringsstruktu-
rer, globalt och nationellt, i syfte att minska råvaruberoendet och stärka
självtilliten i u-länderna.
Hållbar utveckling måste vara det övergripande målet i internationellt ut-
vecklingsarbete och handelssamarbete. En solidarisk handel tar hänsyn till
människa och miljö.
Det är i sammanhanget viktigt att föra en ekonomisk politik i Sverige som
stärker kronans ställning gentemot dollarn. U-ländernas valuta är vanligen
fixerad mot dollarn, vilket innebär att en stärkt krona betyder ökat
bistånd för mottagarlandet. När kronans värde sjönk med 30 % mot dollarn
1993 innebar det att biståndets värde sjönk i samma grad. Förstärkningen av
kro-nan under 1995 innebar i motsvarande grad en förstärkning av biståndet.
Utskottet vill i likhet med utrikesutskottet erinra om att utgiftsområde 7
rymmer såväl u-landsbiståndet som medel för samarbetsprogrammet med Central
- och Östeuropa. Riksdagen har beslutat om medel för detta samar-
betsprogram för budgetåren 1995/96, 1997 och 1998, vilket synes ha beak-
tats i propositionen. Något beslut för den kommande budgetperiodens sista
år, dvs. 1999, föreligger däremot ännu ej. I det betänkande som låg till
avsnitt 285 Kontrollera mot PDF
grund för riksdagens beslut om Östeuropasamarbetet (bet. 1994/95:UU16) fram
-hölls betydelsen av att detta samarbete präglas av långsiktighet. Mot bak-
grund av den hittillsvarande utvecklingen delar finansutskottet utrikesut-
skottets uppfattning att ett samarbetsbehov kan förutses även efter 1998.
Regeringen synes vara av samma uppfattning, och den framhåller i förelig-
gande proposition (s. 78) att den under år 1998 kommer att lämna förslag på
omfattningen och inriktningen för samarbetet efter år 1998. Enligt finansut
-skottets uppfattning måste detta innebära att taket för utgiftsområde 7,
Inter-nationellt bistånd, för 1999 sätts så att det rymmer såväl ett u-
landsbistånd omfattande minst 0,7 % av BNI som tillräckliga medel för att
på ett adekvat sätt föra Östeuropasamarbetet vidare. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Miljöfond Östeuropa
Behovet av ekonomiskt bistånd till det fortsatta arbetet för miljön i och
kring Östersjön är stort, liksom till kärnsäkerhet och nerläggning av
kärnkraftverk. På energiområdet behövs starthjälp till alternativ
energiproduktion. Ekono-miskt stöd behövs också för skydd av natur och den
biologiska mångfald som på flera håll är stor.
Inom utgiftsområdet bör därför beräknas att sammantaget 1 030 miljoner
kronor avsätts till miljöfond för Östeuropa under den närmaste 3-
årsperioden.
Utgiftsområde 8: Invandrare och flyktingar
Den totala kostnaden för asylsökandes försörjning samt för kommunernas
flyktingmottagande kommer att sjunka under de närmaste åren. Den bakom-
liggande orsaken är naturligtvis regeringens förda asylpolitik.
Utgiftsområde 9: Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Sjukvården skall i huvudsak vara offentligt och solidariskt finansierad. Ut
-skottet vill på sikt se en samordning mellan tandvårdsförsäkring och sjuk-
vårdens betalningssystem. Regeringens förslag att kraftigt försämra tand-
vårdsförsäkringen från 1998 kan inte accepteras.
Utskottet har i beräkningen av statens utgiftstak därför lagt in
ytterligare 200 miljoner kronor årligen till assistansersättningar m.m. för
handikappade. Det faktum att behoven av hjälp var större än beräknat när
assistansreformen genom-fördes, och därför statens kostnader blivit större,
är inte skäl nog att försämra för en av de mest utsatta grupperna. Andra
besparingar med betyd-ligt mindre negativa konsekvenser är möjliga.
Utgiftsområde 10: Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Utskottet anser att Miljöpartiets redan tidigare presenterade modell om
brutet tak i socialförsäkringarna är ett solidariskt och samhällsekonomiskt
alterna-tiv. Trots att låginkomsttagarna får en höjd ersättning till 80 %
avsnitt 286 Kontrollera mot PDF
innebär för-slaget en besparing med 300 miljoner. Om regeringen höjer den
generella ersättningsnivån till genomgående 80 % skulle detta förslag
innebära en besparing på 1,2 miljarder årligen.
Utgiftsområde 11: Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Regeringen föreslår en sänkning av bostadstillägget för pensionärer från
85 % till 83 %. Eftersom det kompletterande kommunala bostadstillägget
dessutom skall fasas ut under de närmaste åren gör lagda förslag dessa pen-
sionärers redan ansträngda situation ännu svårare. Det är dessutom tveksamt
att ta upp värdet av pensionärers fritidshus i beräkningsunderlaget för bo-
stadstillägg. Generellt anser utskottet att beräkningsmodeller för
bostadsbi-drag och bostadstillägg i de flesta avseenden borde utformas på
likartat sätt.
Utgiftsområde 12: Ekonomisk trygghet för familjer och barn
På samma sätt som beskrevs under utgiftsområde 10, bör även Miljöpartiets
modell med "brutet tak" konsekvent genomföras i föräldraförsäkringen. Det
medför besparingar i storleksordningen 300 miljoner för 1996 samt med 1,3
miljarder årligen 1998 och 1999.
Utgiftsområde 13: Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet
Utskottet beräknar minskade utgifter på anslaget som en följd av arbetstids
-förkortning, sänkt skatt på arbete, en rad satsningar på gröna jobb och
bättre villkor för små och medelstora företag.
Även i arbetslöshetsförsäkringen bör Miljöpartiets modell med "brutet tak"
genomföras. För 1997 blir detta, på grund av det låga taket i arbetslös-
hetsersättning, ca 600 miljoner kronor dyrare än med nuvarande utformning.
Utgiftsområde 14: Arbetsmarknad och arbetsliv
Utskottet beräknar minskade utgifter på anslaget som en följd av arbetstids
-förkortning, lägre skatt på arbete m.m.
Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning
De förändringar som utskottet föreslår inom utbildning och forskning berör
budgettekniskt tre huvudproblem:
1. Vissa elevgruppers försämrade situation i grundskolan och gymnasiet.
2. Kvalitetsbrister i den högre utbildningen (inklusive gymnasieskolans
yrkesförberedande program och de högre yrkesutbildningarna).
3. Grundforskningens och forskarutbildningens underdimensionering.
Med hänsyn till den ekonomiska situationen har utbildningsprogrammet
utformats så att en rad genomgripande förändringar skall ske utan att
statens budget belastas ytterligare. Däremot kan området inte utsättas för
ytterligare nedskärningar.
När det gäller åtgärder för stöd till vissa elevgrupper behövs en förstärk-
ning som kan täckas genom omfördelning inom angiven ram. Utskottet anser
att ytterligare 50 miljoner kronor för pedagogiska hjälpmedel och aktiv
avsnitt 287 Kontrollera mot PDF
hjälp för elever med läs- och skriv-svårigheter bör anslås i kommande
budget.
Grundforskning och forskarutbildning förstärks genom att ett grundforsk-
ningsavdrag (5 %) på alla forskningsmedel inom den tillämpade forskningen
genomförs. Dessa medel skall oavkortat användas dels för förstärkning av
fakultetsanslag (doktorand-tjänster i första hand), dels för ökning av
Statens forskningsråds resurser. Regeringen skall få i uppdrag att utarbeta
formerna för en sådan transferering. Totala transfererings-summan är av
storleksord-ningen 2 miljarder. Den har inte förts in som utgiftsökning för
utgiftsområde 16. Däremot kan den, då transfereringssummorna efter en
utredning har närmare specificerats, föras in under berörda utgiftsområden.
Utgiftsområde 17: Kultur, medier, trossamfund och fritid
De besparingar som riksdagen beslutade om våren 1995 beräknades kunna
medföra ett positivt resultat om 400 miljoner kronor på rundradiokontot.
Dessa medel bör snarast tas i anspråk så att Sveriges Radio och Sveriges
Television kan utveckla sin digitala teknik oavsett vad regeringen kommer
att föreslå vad beträffar system för digitala sändningar.
Förutom de 11 miljoner som anslaget idrotts- och ungdomsfrågor minska-des
med under föregående budgetperiod föreslås nu ytterligare en besparing på
55 miljoner. Hur denna nedskärning kan ske utan att det drabbar de lokala
ungdomsaktiviteterna och den pågående mer rättvisa fördelningen av medel
till flickor respektive pojkars sportaktivitet är svårt att säga. Utskottet
utgår från att det blir administration och omprioriteringar som klarar
besparingen och att det är barnets bästa som är utgångspunkt.
Utgiftsområde 19: Regional utjämning och utveckling
Utskottet motsätter sig den besparing regeringen nu föreslår på visst regio
-nalpolitiskt stöd. Därmed räknas beräkningen för utgiftsområdet upp med
150 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Utgiftsområde 20: Allmän miljö- och naturvård
Utskottet föreslår att utgiftstaket höjs med 800 miljoner kronor jämfört
med regeringens förslag. Inom följande områden finner utskottet det
nödvändigt att öka anslagen.
Kalkningsverksamheten
Kalkningen av försurade områden och vattendrag är en nödvändig verksam-het,
som garanterar att biologiskt liv får finnas kvar och att farliga metaller
inte lakas ut ur marken och ur sjöars sediment.
Skydd av urskogar
För att säkerställa minst 5 % av skogen nedanför skogsodlingsgränsen och
fullgöra ett rimligt biotopskydd i skogsbruket anvisas ytterligare 500
miljo-ner kronor per år. I sammanhanget bör Riksdagens revisorers
utredningar om skyddet av värdefull skogsmark uppmärksammas.
avsnitt 288 Kontrollera mot PDF
Skydd av naturområden, Natura 2000
Regeringen har lämnat förslag till vilka områden som skall vara Sveriges
bidrag till det sammanhängande nätverket av skyddade områden i Europa,
Natura 2000. Detta sker i enlighet med art- och habitatdirektivet och
fågeldi-rektivet. När nu regeringen lämnat förslag vilka områden i landet
som skall ingå i Natura 2000 kan man konstatera att det inte blivit något
sammanhäng-ande ekologiskt nätverk. Av de av länsstyrelserna föreslagna 2
817 område-na blev endast 563 områden kvar.
Utskottet anser det mycket angeläget att fler områden får det skydd som är
nödvändigt. I dag saknar till exempel 30 % av de våtmarker som klassats som
riks-intresse rättsligt skydd.
Sanering av miljöskadade områden
För att kunna sanera gamla industriområden och avfallsupplag utökas ramen.
Preliminärt föreslås följande fördelning:
Kalkning av sjöar och vattendrag 50 mkr
Skydd av urskogar 500 mkr
Skydd av naturområden, Natura 2000 200 mkr
Sanering av miljöskadade områden 50 mkr
Utgiftsområde 21: Energi
Betydande insatser krävs för att miljöanpassa vårt lands energiförsörjning.
Tidigare riksdagsbeslut att kärnkraften måste avvecklas till senast år 2010
skall fullföljas.
Det främsta styrmedlet för en omställning av energiförsörjningen är en helt
ny prispolitik där icke förnyelsebara och miljöstörande energislag beläggs
med väsentligt högre energiskatter som en del av en skatteväxling.
Utskottet beräknar emellertid att det därutöver också kommer att behövas
komplette-rande insatser i form av statliga investerings- och
utvecklingsbidrag under en övergångsperiod. Utskottet föreslår att
ytterligare 1 miljard årligen avsätts till utgiftsområdet för sådant stöd
till vindkraftverk, solenergi, biobränsle och konvertering av elvärme.
Preliminärt föreslås följande fördelning av det årliga stödet:
Vindkraftverk, investeringsbidrag 200 mkr
Vindkraftverk, utvecklingsbidrag 30 mkr
Solenergi, investeringsbidrag 50 mkr
Solenergi, utvecklingsbidrag 20 mkr
Biobränsle, kraftvärme, investeringsbidrag 400 mkr
Konvertering av elvärme, utvecklings- och
investeringsbidrag 300 mkr
Summa 1 000 mkr
Utgiftsområde 22: Kommunikationer
Utskottet förordar betydligt större besparingar än regeringen för
utgiftsområ-de 22. Med dagens allvarliga ekonomiska läge är det oansvarigt
att inte ompröva investeringsplanerna för vägar och järnvägar i större
omfattning än hittills.
Mål för kommunikationerna
Målet för transportsystemet måste vara god tillgång till kommunikationer i
hela landet och drastiskt minskade utsläpp från trafiken.
Enskilda vägar
Utskottet vill erinra om att enligt Vägverket kan en stor del av det
avsnitt 289 Kontrollera mot PDF
enskilda vägkapitalet förstöras om inte anslaget till enskilda vägar höjs.
Allemansrät-ten kan hotas om enskilda väghållare stänger av vägar då de
saknar medel för underhållet. Vägverket bör ges i uppdrag att omfördela
resurser från anslaget Investeringar till bidrag för enskild väghållning.
Underhåll av det statliga vägnätet
I stället för att genomföra dyra investeringar som ytterligare stimulerar
tra-fikökningar bör de vägdelar som är allvarligt eftersatta förbättras,
och under-hållet bör även framdeles vara gott på hela det statliga vägnätet
.
Byggande av nya vägar
Utskottet föreslår att den största besparingen inom utgiftsområde 22 genom-
förs på anslaget byggande av vägar. Nya vägbyggen bör begränsas till åtgär-
der för att klara omedelbara trafiksäkerhetsproblem. Utskottet föreslår att
anslaget skärs ner kraftigt och att staten frigör medel till andra mer
angeläg-na ändamål. En konsekvens blir att Vägverkets uppgifter reduceras.
Därför bör anslaget till administration m.m. för Vägverket sänkas.
Byggande av järnvägar
Spårbunden trafik bör enligt utskottet gynnas genom investeringar i nya
spårsträckningar m.m. Utskottet förordar en höjning av anslaget till byggan
-de av spår. Särskilt viktigt är det att Botniabanan mellan Sundsvall och
Umeå snart byggs.
Utgiftsområde 23: Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
Miljöstöd
I den ekonomiska vårpropositionen anges att det gällande femåriga obligato-
riska miljöersättningsprogrammet baseras på ett bidragsbeslut på en femårig
giltighetstid. Tidigare har det angetts att denna summa kan ökas vid behov.
Utskottet förutsätter att så är fallet fortfarande. 0,65 miljarder kronor
tillförs budgeteringsmarginalen för att kunna användas vid behov.
Nettobesparingar
I propositionen anges att nettobesparingar på totalt 216 miljoner kronor
skall genomföras, varav 193 miljoner kronor tas ut under 1997. Anslaget för
Fö-retagshälsovården uppgår under budgetåret 1995/96 omräknat till ett
kalen-derår till 25 miljoner kronor. Enligt propositionen föreslås denna
verksamhet helt avvecklas. Utskottet föreslår att denna verksamhet skall
vara kvar.
I jordbruksutskottets betänkande 1994/95:JoU13 anges att ett belopp på 100
miljoner kronor per år bör beräknas för avbytarverksamheten. Utskottet ser
inga skäl att nu minska anslaget. Avbytarverksamheten gör det möjligt för
framför allt lantbrukare på små och medelstora mjölkgårdar utan anställ-da
att kunna ta ledigt. Utskottet föreslår att den befintliga verksamheten
skall vara kvar till en kostnad av 100 miljoner kronor årligen.
Kostnaderna för beredskapslagring uppgår under budgetåret 1995/96 till 189
avsnitt 290 Kontrollera mot PDF
589 000 varav 118 565 000 beräknat för juli 1995-juni 1996. Merparten av
beredskapslagret skall bort. Utskottet motsätter sig inte denna besparing.
Utskottet förordar en nettobesparing på ungefär 100 miljoner kronor.
Utgiftsområde 24: Näringsliv
Beloppet för utgiftsområdet kan minskas med 200 miljoner kronor 1997, 250
miljoner kronor 1998 och 300 miljoner kronor 1999 genom minskade bidrag och
stöd till företag. Minskningen får emellertid inte göras på NUTEK:s
Avdelningen för effektiv energianvänding.
Utskottet ställer sig med det anförda bakom Miljöpartiet de grönas förslag
till preliminär beräkning för samtliga utgiftsområden. Regeringens förslag
avstyrks. Vidare bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet anfört om respektive utgiftsområde.
Därmed bifalls motion Fi81 (mp) yrkandena 4, 26-31, 33-38, 43 och 44.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrks motionerna Fi78 (m) yrkan-dena
2, 5, 13, 15 och 16, Fi79 (fp) yrkandena 2, 4, 6, 7, 9 och 12, Fi80 (v)
yrkande 6, Fi82 (kds) yrkande 7, Fi83 (fp), Fi86 (m), Fi90 (fp), Fi92 (s),
Fi93 (kds), Fi94 (c), Fi95 (fp), Fi97 (fp) yrkandena 1, 2, 4-8, 10 och 11,
Fi98 (c), Kr2 (c) (delvis), Kr3 (fp) (delvis), Kr4 (s) (delvis) och Kr6 (v)
yrkande 3.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande den preliminära fördelningen av utgifter på ut-
giftsområden
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Fi81 yrkande 4, 26-31, 33-38,
43 och 44 samt med avslag på proposition 1995/96:150 yr-kande 5 godkänner
utskottets förslag till preliminär fördelning av ut-gifterna på
utgiftsområden som riktlinjer för regeringens budgetarbete och som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt avslår
motionerna 1995/96:Fi78 yrkandena 2, 5, 13, 15 och 16, 1995/96:Fi79
yrkandena 2, 4, 6, 7, 9 och 12, 1995/96:Fi80 yrkande 6, 1995/96:Fi82
yrkande 7, 1995/96:Fi83, 1995/96:Fi86, 1995/96:Fi90, 1995/96:Fi92, 1995/96:
Fi93, 1995/96:Fi94, 1995/96:Fi95, 1995/96: Fi97 yrkandena 1, 2, 4-8, 10 och
11, 1995/96:Fi98, 1995/96:Kr2 i denna del, 1995/96:Kr3 i denna del, 1995/96
:Kr4 i denna del och 1995/96:Kr6 yrkande 3,
33. Den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden (mom. 11)
Under förutsättning av bifall till reservation 25
Michael Stjernström (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Finansutskottets
sammanfattande bedömning av de preliminärt gjorda beräkningarna för
samtliga utgiftsområden börjar med "Huvudsyftet med den" och slutar med
"yrkande 3 (UO 17)" bort ha följande lydelse:
Huvudsyftet med den ekonomiska vårpropositionen är att riksdagen skall
avsnitt 291 Kontrollera mot PDF
kunna ta ställning till de statliga utgifternas omfattning och huvudsakliga
inriktning under kommande år. Dessa frågor måste i första hand prövas
utifrån det allmänna ekonomiska läget, den statsfinansiella utvecklingen
och det konvergensprogram som regeringen kunde presentera i juni 1995. Bak-
om konvergensprogrammet står, förutom regeringen, Centerpartiet, Miljö-
partiet de gröna och Kristdemokraterna. Riksdagen har ställt upp mål för
budgetunderskottet och statsskuldens utveckling de närmaste åren.
I denna inledande fas av budgetprocessen bör alltså riksdagens behandling
främst inriktas på frågor som gäller budgetens utformning i stort och dess
fördelning på utgiftsområden. Omprioriteringar inom utgiftsområden, liksom
konkreta förslag till ökad eller minskad satsning på särskilda verksamheter
, bör enligt finansutskottets mening normalt inte aktualiseras i detta
samman-hang utan bör liksom tidigare prövas i anslutning till regeringens
budgetför-slag.
För att underlätta övergången till en sådan behandlingsordning är det an-
geläget att stor omsorg ägnas åt utformningen av det beslutsunderlag som
läggs fram för riksdagen. Presentationerna måste vara överskådliga och
klara samt noga avvägda med hänsyn till ärendenas art. Är avsikten att
riksdagen bara skall ta ställning till budgetens utformning i stort kan en
alltför detalje-rad bakgrundsbeskrivning i vårpropositionen leda till att
enskildheter i för-slaget ägnas större uppmärksamhet än önskat i den
fortsatta beredningen. Å andra sidan får presentationen av ett ämne inte
göras så knapphändig att förslagets rätta innebörd går förlorad.
En lämplig ansats torde därför vara att man i framställningen använder sig
av olika typer av konsekvensanalyser. Viktigt i sammanhanget är också sådan
information som belyser hur väl man inom respektive utgiftsområde har
kunnat uppfylla de mål som riksdagen har ställt upp. Hur har tilldelade
resurser utnyttjats? Vilka konsekvenser väntas bli följden av en föreslagen
besparing? Detta är exempel på frågor som kan aktualiseras vid en sådan
prövning.
Utgångspunkten för bedömningen bör självklart vara en redovisning som
tillhandahålls av regeringen och de ansvariga myndigheterna. Av den skall
också framgå hur förutsättningarna för verksamheten kommer att förändras
framöver. Den bör innefatta en omvärldsanalys av hur t.ex. olika demogra-
fiska, externa och institutionella faktorer förändras samt bedömningar av
hur regeringen anser att dessa förändringar påverkar anspråken inom
utgiftsom-rådet.
Med ledning av uppgifter av detta slag bör riksdagen och utskotten kunna ta
ställning till verksamhetens framtida inriktning. De kan då också bedöma
avsnitt 292 Kontrollera mot PDF
hur de av regeringen föreslagna resurserna är avpassade för att
verksamheten skall kunna genomföras på det sätt som riksdagen önskar.
Det är önskvärt att regeringen i den kommande budgetpropositionen läm-nar
en utförlig redovisning av utfallet för 1995 samt gör en bedömning av det
väntade utfallet för 1996. Regeringen bör också redovisa uppnådda eller
förväntade mål och resultat under dessa båda år samt i anslutning härtill
göra de kommentarer man finner erforderliga.
Beträffande saneringen av statsfinanserna vill finansutskottet framhålla
att den måste kombineras med en aktiv politik för ökad tillväxt. Saneringen
av statsfinanserna måste också ske med en tydlig och bra fördelningsprofil.
Den ekonomiska tillväxten ger möjlighet till ett bättre liv för fler, ökad
välfärd och livskvalitet. Ekonomisk tillväxt får inte ske på bekostnad av
andra män-niskor eller miljön. En förutsättning för att göra verklighet av
den sociala och ekologiska målsättningen är goda statsfinanser. Utskottet
menar att den ekonomiska saneringen är en prioriterad uppgift men att den
måste ske pa-rallellt med att fundamentala tillväxtförutsättningar skapas.
Individuellt sparande behövs och skall premieras.
Regeringen presenterar i sin proposition förslag till statligt utgiftstak
för åren 1997 till 1999. Man redovisar också sin preliminära fördelning av
ut-gifterna på utgiftsområden. Riksdagen har beslutat om en indelning av
stats-budgetens utgifter i 27 utgiftsområden. I det statliga utgiftstaket
ingår samt-liga utgiftsområden utom utgiftsområde 26 Statsskuldräntor m.m.
I det totala utgiftstaket ingår också de delar av socialförsäkringssektorn
som redovisas vid sidan av statsbudgeten.
Nedan kommenteras de utgiftsområden där utskottet har en annan uppfatt-ning
än den regeringen redovisat i propositionen.
Utgiftsområde 1: Rikets styrelse
Finansutskottet finner att press-, parti- och andra organisationsstöd bör
kun-na minska med minst 100 miljoner kronor under perioden. Utgiftsramen
under område 1 bör alltså vara 100 miljoner kronor lägre än regeringens
förslag under samtliga av de tre åren.
Utgiftsområde 3: Skatteförvaltning och uppbörd
Skattebrott undergräver samhällets gemensamma resurser och skapar illojal
konkurrens inom näringslivet. Därför satsar utskottet extra resurser för
Riks-skatteverkets samverkan med polisen i kampen mot den alltmer
omfattande ekonomiska brottsligheten.
De s.k. kompensatoriska åtgärderna inom tullens verksamhetsområde för att
stoppa illegal införsel kräver resurser i form av tullpersonal i samverkan
med polisen. I syfte att skydda svenska medborgare mot denna kriminalitet
avsnitt 293 Kontrollera mot PDF
och dess konsekvenser bör extra resurser för 300 nya tjänster inom Tullver-
ket avsättas.
Enligt utskottets förslag till utgiftsram för utgiftsområde 3 bör
regeringens förslag till ram utökas med 200 miljoner kronor åren 1997 och
1998 och med 100 miljoner kronor 1999.
Utgiftsområde 4: Rättsväsende
Utskottet motsätter sig besparingar inom rättsväsendet. De medel som
frigörs genom effektiviseringsåtgärder bör i stället användas för att
förbättra detta utgiftsområde, t.ex. genom att i ännu högre grad stödja det
brottspreventiva arbetet. De i propositionen aviserade besparingarna avslås
därför.
Den totala utökningen av ramen regeringen föreslår blir 1997 350 miljoner
kronor, 730 miljoner kronor år 1998 och för år 1999 utökas regeringens ram
med 30 miljoner kronor.
Utgiftsområde 6: Totalförsvar
Den stora osäkerheten i omvärlden, den vidgade tillämpningen av totalför-
svarsplikten och en högre ambitionsnivå för fredsfrämjande insatser ställer
stora och viktiga krav på vårt totalförsvar. Utskottet delar därför inte
rege-ringens syn beträffande totalförsvarets ekonomiska ram och menar att
kon-sekvenserna av de tidigare beslutade besparingarna på 2 miljarder
kronor fram t.o.m. 1998 redan frestar på totalförsvarets hårt ansträngda
ram. Rege-ringen vill utöver besparingarna fram till 1998 spara ytterligare
2 miljarder kronor mellan 1999 och 2001 varav ca 0,8 miljarder kronor
belastar 1999. Den urholkning av vår nationella försäkringspremie som
därmed föreslås kommer att innebära alltför stor självrisk.
Med hänvisning till det anförda anslår utskottet 800 miljoner kronor mer än
regeringen för utgifter på detta utgiftsområde under budgetåret 1999.
Utgiftsområde 7: Internationellt bistånd
Alla människor har ett unikt och lika värde. Denna övertygelse bör vara
drivkraften för Sveriges solidaritet och vårt ansvar för omvärlden och för
våra relationer till dem som i dag tvingas leva i fattigdom. Förutom
solidari-tetstanken finns också andra relevanta skäl till ett kraftfullt
och effektivt bistånd, nämligen säkerhetspolitiska skäl.
Även befolkningsfrågan är av avgörande betydelse för framtiden när det
gäller möjligheten att uppnå balans mellan resurser och folkmängd. Att då
välja att minska på stödet till bl.a. utbildning för och stärkandet av
kvinnors inflytande och status, som motverkar befolkningsökningen, är ett
felaktigt politiskt vägval.
Utskottets förslag till ram för internationellt samarbete utgår från
bistånds-ramen. Utskottet beklagar dels propositionens felaktiga
sifferunderlag, dels att Finansdepartementet för första gången någonsin
använder sig av bi-ståndsanslaget som utgångspunkt. Detta tillsammans gör
avsnitt 294 Kontrollera mot PDF
att regeringens sänkning av de faktiska medlen rent optiskt blir mindre än
den skulle ha blivit med biståndsramen som underlag.
Utskottet redovisar en plan för en återgång till enprocentsmålet vilket
kan ske senast år 2001 eller dessförinnan om ekonomin så tillåter.
Biståndsramen för de tre kommande åren 1997-1999 blir enligt följande i
miljoner kronor:
1997 1998 1999
Regeringens förslag 11 870 12 500 13 130 (0,70 %)
Utskottets förslag 14 414 15 357 17 444 (0,93 %)
Skillnad + 2 544 2 857
+4 314
Utskottet föreslår att östbiståndets volym under tidsperioden blir
ograverad 810 miljoner kronor.
Utskottet vill i likhet med utrikesutskottet erinra om att utgiftsområde 7
rymmer såväl u-landsbiståndet som medel för samarbetsprogrammet med Central
- och Östeuropa. Riksdagen har beslutat om medel för detta samar-
betsprogram för budgetåren 1995/96, 1997 och 1998, vilket synes ha beak-
tats i propositionen. Något beslut för den kommande budgetperiodens sista
år, dvs. 1999, föreligger däremot ännu ej. I det betänkande som låg till
grund för riksdagens beslut om Östeuropasamarbetet (bet. 1994/95:UU16) fram
-hölls betydelsen av att detta samarbete präglas av långsiktighet. Mot bak-
grund av den hittillsvarande utvecklingen delar finansutskottet utrikesut-
skottets uppfattning att ett samarbetsbehov kan förutses även efter 1998.
Regeringen synes vara av samma uppfattning, och den framhåller i förelig-
gande proposition (s. 78) att den under år 1998 kommer att lämna förslag på
omfattningen och inriktningen för samarbetet efter år 1998. Enligt finansut
-skottets uppfattning måste detta innebära att taket för utgiftsområde 7,
Inter-nationellt bistånd, för 1999 sätts så att det rymmer såväl ett u-
landsbistånd omfattande minst 0,93 % av BNI som tillräckliga medel för att
på ett adekvat sätt föra Östeuropasamarbetet vidare. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Utgiftsområde 9: Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Utskottet avvisar regeringens förslag till tilläggsbudget vad avser
förslaget om att höja egenkostnadstaket i högkostnadsskyddet för öppen
sjukvård och prisnedsatta läkemedel från 1 800 kr till 2 500 kr. Detta
avvisande medför att utgiftsramen för område 9 bör utökas i jämförelse med
regeringens prelimi-nära förslag för samtliga av de tre budgetåren.
Utskottet är i grunden kritiskt till regeringens avsikt att göra
förändringar i handikappreformen. Eventuella besparingar inom detta område
måste före-gås av noggranna analyser av effekterna för de människor som
berörs.
När assistansersättningen trädde i kraft förändrades livet för drygt 6 000
avsnitt 295 Kontrollera mot PDF
människor på ett mycket påtagligt sätt. För många gavs chansen till att kun
-na studera, gå ut i arbetslivet och börja skapa sina egna liv. Utskottet
anser att detta måste få fortsätta.
Huvudmannaskapsfrågan är mycket viktig. Utskottet anser att staten för att
garantera likformigheten även fortsättningsvis skall vara huvudman.
Totalt sett är utskottets förslag till utgiftsram för det nionde
utgiftsområdet 1 135 miljoner kronor större per år än vad regeringen
föreslagit.
Utgiftsområde 10: Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Utskottet välkomnar att regeringen nu omprövar sänkningen av sjukförsäk-
ringen och aviserar en höjning till 80 % fr.o.m. den 1 januari 1998.
Utskottet anser emellertid att höjningen bör genomföras redan den 1 januari
1997.
Utskottet avvisar en procentenhets höjning av egenavgifterna fram till 1998
. Detta innebär ökad köpkraft för konsumenterna och ökade skattein-täkter
för kommunerna i jämförelse med regeringens förslag.
Utskottet avvisar regeringens förslag till beräkning av den sjukpenning-
grundande inkomsten (SGI). Regeringen grundar sin besparing på förslag från
Sjuk- och arbetsskadekommittén. Utskottet föreslår i stället en beräk-ning
på de senaste 24 månaderna. Genom detta förslag får staten en bespa-ring på
2 000 miljoner kronor per år. Liksom regeringen gör vi en fördelning av
besparingen med hälften på detta utgiftsområde och hälften på område 12.
Besparingen för område 10 blir således 1 000 miljoner kronor per år under
åren 1997-1999.
Utskottet avvisar förlängningen av arbetsgivarperioden i sjukförsäkringen
från 14 till 28 dagar. Risken är stor för att en förlängning ökar trögheten
att anställa hos företagen, eftersom företaget får stå en kraftigt ökad
risk om en medarbetare blir långvarigt sjuk. Utskottet föreslår i stället
ytterligare en karensdag i sjuklöneperioden med ett högkostnadsskydd på 10
dagar per år.
Totalt sett innebär utskottets förslag på utgiftsområde 10 att utgiftsramen
bör vara 300 miljoner kronor större än regeringens förslag 1997, 3 190 mil-
joner kronor större år 1998 och 1999.
Utgiftsområde 11: Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Utskottet föreslår en höjd reell pensionsålder. Genom aktiv rehabilitering
och ett minskat antal förtidspensionärer bör den genomsnittliga pensionsål-
dern kunna höjas med i genomsnitt 1/2 år per år fram till 1999. Eventuell
skatteskuld bör påverka pensionsutbetalningen.
Många pensionärer har genom den nuvarande sämre indexeringen det svårt
ekonomiskt. Utskottet vill i viss mån kompensera dessa genom bo-
stadstillägg, pensionstillskott och SGA på 500 miljoner kronor 1997, 700
avsnitt 296 Kontrollera mot PDF
miljoner kronor 1998 och 800 miljoner kronor 1999. Utskottet avvisar dess-
utom förslaget att sänka kompensationsgraden i bostadstillägget till pensio
-närer (BPT) från 85 % till 83 %, liksom att låta innehav av
fritidsfastighet ingå i inkomstprövningen. Utskottet kan heller inte ställa
sig bakom rege-ringens förslag om att folkpension för änkepensionärer skall
inkomstprövas.
Enligt regeringens beräkningar kommer budgetunderskottet i år - 1996 - att
understiga 100 miljarder kronor. Trots detta berör regeringen inte vad
detta skall betyda för pensionsutbetalningarna enligt krisuppgörelsen från
1992. Då skedde en överenskommelse om att omräkningen av basbeloppet skulle
öka från 60 till 80 % när budgetunderskottet understiger 100 miljarder
kronor. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen på denna punkt.
Utskottets förslag till utgiftsram för utgiftsområde 11 blir 950 miljoner
kronor mindre än regeringens år 1997, 1 835 miljoner kronor mindre 1998 och
3 235 miljoner kronor mindre år 1999.
Utgiftsområde 12: Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Utskottet föreslår en återgång till ersättningsnivån 80 % redan från den 1
januari 1997 även i föräldraförsäkringen och för vård av sjukt barn.
Liksom för sjukförsäkringen godtar inte utskottet regeringens förslag till
SGI-beräkning och förordar en beräkning på de senaste 24 månaderna. Den-na
besparing berör detta område med 1 000 miljoner kronor per år.
Utskottet föreslår att vårdnadsbidraget återinförs. Nettokostnaden blir 2,6
miljarder kronor per år. Detta finansieras genom motsvarande minskning av
statsbidraget till kommunerna, som avlastas en del av de ökade kostnaderna
som barnomsorgslagen medför. Utskottet anser att familjer med låga in-
komster bör kompenseras för den tidigare beslutade barnbidragssänkningen.
Därför föreslås en sänkning av barnbidraget med 40 kr per månad. Frigjorda
medel överförs till barndelen i bostadsbidraget och stärker därmed de famil
-jer som har det svårast ekonomiskt. Vidare bör flerbarnstillägget
återinföras.
Utskottets förslag under utgiftsområde 12 innebär att regeringens prelimi-
nära förslag till utgiftsram bör ökas med 2 500 miljoner kronor 1997 och
med 2 090 miljoner kronor 1998 och 1999.
Utgiftsområde 13: Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet
Regeringens politik vad gäller villkoren i arbetslöshetsförsäkringen har
präglats av stor ryckighet och oklarhet. Samtliga som blir arbetslösa måste
tillförsäkras ett rimligt försäkringsskydd.
Lägstabeloppet i nuvarande försäkring (a-kassan) skall enligt utskottets
uppfattning snarast återställas till 80 % av inkomsten, och lägstanivån i
avsnitt 297 Kontrollera mot PDF
det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS) skall återställas till vad som
gällde innan riksdagen sänkte beloppet. Detta innebär att ramen för
utgiftsområdet under 1997 bör höjas.
Regeringen har deklarerat att man fr.o.m. 1998 skall höja ersättningen till
80 %. Regeringen har dock ännu inte redovisat en trovärdig finansiering.
Utskottet utgår emellertid från att regeringen kommer att presentera ett så
-dant förslag och avvaktar med att ta ställning till den närmare
utformningen tills förslag föreligger. Utskottet har i sitt förslag
finansierat höjningen av ersättningsnivån.
Sammantaget föreslår utskottet att utgiftsramen för utgiftsområde 13 bör
utökas i jämförelse med regeringens preliminära förslag med 2 000 miljoner
kronor 1997.
Utgiftsområde 14: Arbetsmarknad och arbetsliv
Utskottet redovisar fyra punkter som direkt kommer att innebära ett minskat
tryck på de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och därmed lägre kostnader
inom detta utgiftsområde.
1) En offensiv satsning på tjänstesektorn i storleksordningen 6 miljarder
kronor kommer att innebära att trycket minskar på arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Människor går från AMS-åtgärder till arbeten i privat
tjänstesektor.
2) En reformering av Arbetsmarknadsverket som innebär att verket ersätts
med en smidig ledningsfunktion där fältverksamheten prioriteras.
3) Lokal samverkan mot arbetslösheten där kommuner, försäkringskassa och
arbetsförmedling samverkar innebär rationalitets- och effektivitetsvinster.
4) Inom en bred försöksverksamhets ram skall a-kassemedel kunna användas
flexibelt i lokal samverkan för att förhindra att kommunalt anställda drivs
ut i öppen arbetslöshet. Också denna möjlighet skulle minska trycket på
rena arbetsmarknadsåtgärder.
Till dessa tillkommer rent tillväxtfrämjande åtgärder som exempelvis en
moderniserad arbetsrätt, ökade möjligheter att få fram riskvilligt kapital
m.m.
Lönebidragsnivån föreslås återföras för ideella organisationer till 90 %.
Finansiering kan ske genom omfördelningar från A 2-anslaget. Den föränd-
ring i lönebidragsförordningen som riksdagen beslutat om innebärande att
man inte längre skall beakta risken för uppsägning vid omförhandling av
lönebidragsnivån bör rivas upp och den tidigare förordningen bör gälla.
Totalt bör regeringens förslag till utgiftsramen för område 14 minskas med
2 500 miljoner kronor år 1997 och med 3 500 miljoner kronor år 1998 och
1999.
Utgiftsområde 15: Studiestöd och Utgiftsområde 16: Universitetsforskning
Regeringen har i regeringsförklaringen och i andra sammanhang konstaterat
att en satsning på utbildning och då i första hand vuxenutbildning är ett
avsnitt 298 Kontrollera mot PDF
högt prioriterat område. Dåvarande finansminister Göran Persson deklarerade
att regeringen avsåg att presentera ett paket innehållande 100 000 nya
utbild-ningsplatser. I vissa sammanhang har det t.o.m. talats om 130 000
nya plat-ser.
Samtidigt föreslog regeringen tidigare under året i proposition 1995/96:105
kraftiga neddragningar av de extra studieplatser inom komvux och på
folkhögskolorna som inrättats av arbetsmarknadspolitiska skäl. Det
förslaget motsatte sig en majoritet i utbildningsutskottet vilket ledde
till att förslaget bordlades.
Utskottet stöder därför regeringens förslag när det gäller att omvandla
till-fälliga studieplatser till permanenta.
Utskottet vill däremot gå fram i något långsammare takt när det gäller till
-komsten av antalet nya platser inom komvux för år 1997 och inom högsko-lan
för år 1998 och 1999 för att tillförsäkra en hög kvalitet. Resurserna för
studiemedel minskas i motsvarande grad. En viktig del av utbildningssats-
ningen måste även göras inom grundskolan och gymnasieskolan för att även
där tillförsäkra en hög kvalitet.
Utskottet vill också ha en annan fördelning än regeringen av de medel som
anslås för vuxenutbildning. Inom den ram som utskottet föreslår finns för-
slag om en utökning av antalet platser vid folkhögskolor och studieförbund.
Komvux, folkhögskolor och studieförbund är tre utbildningsformer som
kompletterar varandra. Alla tre bör därför få utökade resurser.
Utskottet förordar också att inom ramen anvisa medel för att återställa
barntillägget i svuxa. Det är en förutsättning för att många ensamstående
föräldrar skall kunna studera. Alltför många av dem har redan tvingats av-
bryta sina studier sedan regeringen med kort varsel drog in barntillägget
1995.
Vidare anser utskottet att medel för stipendier på 10 000 kr för dem som
genomgått basåret i komvux inte bör anvisas vid behandlingen av budgeten
nästa år. Likaså bör det särskilda s.k. N/T-stödet avvecklas. Enligt
utskottets uppfattning bör studiemedel beviljas i relation till resultat.
Sammantaget bör regeringens förslag till utgiftsram för område 15 mins-kas
med 2 340 miljoner kronor år 1997, med 2 420 miljoner kronor 1998 och med 2
460 miljoner kronor 1999. Utgiftsramen för område 16 bör lika-ledes minska
med 560 miljoner kronor 1997, med 740 miljoner kronor år 1998 och med 650
miljoner kronor 1999.
Utgiftsområde 17: Kultur, medier, trossamfund och fritid
Utskottet föreslår en ökad satsning på utbildning framför allt på folkhög-
skolor och studieförbund i jämförelse med regeringens utbildningssatsning
och ökar därmed utgiftsramen med 180 miljoner kronor för vart och ett av
åren 1997 till 1999.
avsnitt 299 Kontrollera mot PDF
Utgiftsområde 18: Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
Kostnader för bostadsbidrag har ökat kraftigt under senare år. Orsaker
finns att finna i skatteomläggningen 1991, hög ränta och
byggkostnadsutveckling-en med höga boendekostnader som följd. Den höga
arbetslösheten och vissa regeländringar har också haft stor betydelse. De
åtgärder som regeringen föreslagit, bl. a. i proposition 1995/96:186, för
att bryta kostnadsökningen, är nödvändiga, inte minst när det gäller att
komma till rätta med ett befarat omfattande fusk, enligt en undersökning
utförd av Riksrevisionsverket.
När det gäller besparingarna till följd av de aktuella länssammanslagning-
arna i Skåne och Västsverige är, inte minst de berörda länsstyrelserna
själva, ytterst tveksamma till realismen i föreslagna sparnivåer. Utskottet
godtar dock i detta läge de beräkningar regeringen presenterar. Utskottet
har föror-dat en sänkning av fastighetsskatten till 1,5 % och att denna
sänkning finan-sieras med sänkta räntebidrag. Detta innebär att regeringens
förslag till ut-giftsram för utgiftsområde 18 bör minska med 1 500 miljoner
kronor för vart och ett av åren 1997, 1998 och 1999.
Utgiftsområde 20: Allmän miljö- och naturvård
Utskottet anser det inte rimligt att tala om det ekologiskt uthålliga
samhället och samtidigt genomföra omfattande besparingar på miljöområdet.
Utskottet anslår därför utöver regeringens förslag 300 miljoner kronor
vilket är ram-höjande för utgiftsområdet. Fortsatta kalkningsinsatser och
fortsatt satsning på miljöförbättrande åtgärder bör prioriteras.
I detta budgetförslag föreslås också på annan plats införandet av en av-
fallsskatt fr.o. m. 1997.
Utgiftsområde 21: Energi
Utskottet har förhoppningar om att kommande partiledaröverläggningar skall
leda till stabila spelregler för aktörerna på energimarknaden till gagn för
såväl miljön som tillväxten.
Utgiftsområde 23: Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
Det måste ur sysselsättnings- och resurssynpunkt vara en riktig princip att
använda sig av EU:s jordbruksmiljöstöd fullt ut vilket nu inte sker.
Utskottet anslår 400 miljoner kronor i detta syfte. Besparingen på
jordbrukets avbytar-tjänst avvisas varför ramhöjningen på utgiftsområdet
blir totalt 500 miljoner kronor för vart och ett av de tre budgetåren 1997-
1999.
Utgiftsområde 24: Näringsliv
Försäljningen av tjänster kommer i framtiden få ett allt större utrymme i
relation till varuproduktion och -försäljning. Tjänstesektorn är
arbetsintensiv. Utskottet anser att stimulanser för att påskynda
utvecklingen av antalet tjänsteföretag skulle få påtagliga effekter på
avsnitt 300 Kontrollera mot PDF
antalet nya jobb. Också ur re-surshushållningssynpunkt är ett ökat utrymme
för tjänstesektorn, t.ex. när det gäller reparationer och underhåll,
angeläget.
Tjänsteproduktion är diskriminerat i skattehänseende. Denna diskriminering
måste brytas för att sysselsättningen i branschen skall öka. Att generellt
minska tjänsteföretagens kostnader genom till exempel sänkt moms eller
sänkt arbetsgivaravgift skulle, för att ge någon betydande effekt, i
dagsläget vara en alltför dyr åtgärd. Sänkningen skulle behöva vara stor
för att någon märkbar förändring skulle märkas vad gäller exempelvis
sysselsättningen. Utskottet ställer sig därför positivt till regeringens
förslag till selektiv lös-ning, nämligen det ROT-avdrag man aviserar.
Utskottet menar dock att denna möjlighet till skattereduktion bör vidgas
till att omfatta fler tjänster riktade till hushållen. Det procentuella
avdraget för arbetskostnader bör höjas. Hushållssektorn har en stor
potential för köp av olika tjänster. Ut-skottet räknar dock med minskade
skatteintäkter till följd av detta för 1997 med 3 000 miljoner kronor
, för 1998 med 3 750 miljoner kronor och för 1999 med 5 000 miljoner kronor
.
För att möjliggöra en sänkning av arbetskostnaderna i tjänstesektorn
föreslår utskottet att utgiftsramen för utgiftsområde 24 utökas med en
beräknad sti-gande årlig kostnad för hemservice enligt dansk modell. Detta
innebär i jämförelse med regeringens förslag en ökning för utgiftsområdet
med 500 miljoner kronor år 1997, med 750 miljoner kronor 1998 och med 1 000
miljoner kronor 1999.
Socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten
Utskottet avvisar de i propositionen aviserade besparingarna i ATP i form
av sänkt barnpension. Barnpension utgår till barn som är under 18 år (i
vissa fall under 20 år) från folkpension och ATP om en eller båda
föräldrarna avlidit. Förutsättningen för att barnpension från ATP skall
utbetalas är att den avlidna föräldern eller de avlidna föräldrarna hade
ATP eller skulle haft rätt till ATP. Regeringens aviserade besparing blir
till sin natur retroaktiv, vilket utskottet inte kan acceptera.
Utskottet föreslår besparingar inom området socialförsäkringar utanför
statsbudgeten. Det gäller bl.a. en successivt avvecklad delpension och en
höjd reell pensionsålder. Genom aktiv rehabilitering och ett minskat antal
förtidspensionärer bör den genomsnittliga pensionsåldern kunna höjas med
ett halvt år fram till 1999.
Sammantaget innebär utskottets förslag på detta område att utgiftsramen i
jämförelse med regeringens förslag bör sänkas med 1 250 miljoner kronor
1997, med 3 000 miljoner kronor år 1998 och med 5 000 miljoner kronor år
1999.
avsnitt 301 Kontrollera mot PDF
I tabellen redovisas Kristdemokraternas förslag till utgiftstak. Utskottet
ställer sig bakom detta förslag.
Utgiftsområden
Förändrad ram i jämförelse med regeringens förslag
1997 1998 1999
1. Rikets styrelse -100 -100 -100
3. Skatteförvaltning och uppbörd 200 200 100
4. Rättsväsendet 350 730 30
6. Totalförsvar 800
7. Internationellt bistånd 2 544 2 857 4 314
9. Hälsovård, sjukvård o social omsorg 1 135 1 135 1 135
10. Ekon. trygghet vid sjukdom o handikapp 300 3 190 3 190
11. Ekon. trygghet vid ålderdom -950 -1 835 -3 235
12. Ekon. trygghet för familjer och barn 2 500 2 090 2 090
13. Ekon. trygghet vid arbetslöshet 2 000 0 0
14. Arbetsmarknad o arbetsliv -2 500 -3 500 -3 500
15. Studiestöd -2 340 -2 420 -2 460
16. Utbildning och universitetsforskning -560 -740 -650
17. Kultur, medier, trossamfund och fritid 180 180 180
18. Samhällsplan., bost.förs. o byggande -1 500 -1 500 -1 500
20. Allmän miljö- och naturvård 300 300 300
22. Kommunikationer -200 -200 -200
23. Jord- och skogsbruk, fiske m .m. 500 500 500
24. Näringsliv 500 750 1 000
Totalt 2 359 1 637 1 994
Socialförsäkringsssektorn vid sidan av
statsbudgeten
-1 250
-3 000
-5 000
Totalt förändrat utgiftstak i jämförelse
med regeringen
1 109 -1 363 -3 006
Utgiftstaket för staten inklusive socialförsäkringssektorn bör alltså
sättas till 723 664 miljoner år 1997, 718 499 miljoner år 1998 och 731 446
miljoner år 1999.
Utskottet ställer sig med det anförda bakom Kristdemokraternas förslag till
beräkning av samtliga utgiftsområden. Regeringens förslag avstyrks. Vidare
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört
om respektive utgiftsområde.
Därmed bifalls motionerna Fi82 (kds) yrkande 7 samt Fi93 (kds).
Med hänvisning till vad som anförts avstyrks motionerna Fi78 (m) yrkan-dena
2, 5, 13, 15 och 16, Fi79 (fp) yrkandena 2, 4, 6, 7, 9 och 12, Fi80 (v)
yrkande 6, Fi81 (mp) yrkandena 4, 26-31, 33-38, 43 och 44, Fi83 (fp), Fi86
(m), Fi90 (fp), Fi92 (s), Fi94 (c), Fi95 (fp), Fi97 (fp) yrkandena 1, 2, 4-
8, 10 och 11, Fi98 (c), Kr2 (c) (delvis), Kr3 (fp) (delvis), Kr4 (s) (
delvis) och Kr6 (v) yrkande 3.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande den preliminära fördelningen av utgifterna på utgifts-
områden
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:Fi82 yrkande 7 och 1995/96
:Fi93 och med avslag på proposition 1995/96:150 yrkande 5 godkänner den
preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområ-den som riktlinjer
för regeringens budgetarbete och som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört i övrigt samt avslår mo-tionerna 1995/96:Fi78
avsnitt 302 Kontrollera mot PDF
yrkandena 2, 5 13, 15 och 16, 1995/96:Fi79 yrkandena 2, 4, 6, 7, 9 och 12,
1995/96:Fi80 yrkande 6, 1995/96:Fi81 yrkande 4, 26-31, 33-38, 43 och 44,
1995/96:Fi83, 1995/96:Fi86, 1995/96:Fi90, 1995/96:Fi92, 1995/96:Fi94, 1995/
96:Fi95, 1995/96: Fi97 yrkandena 1, 2, 4-8, 10 och 11, 1995/96:Fi98, 1995/
96:Kr2 i denna del, 1995/96:Kr3 i denna del, 1995/96:Kr4 i denna del och
1995/96:Kr6 yrkande 3,
34. Skatteavvikelser (textavsnittet)
Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp), Fredrik Reinfeldt (m), Per Bill (m)
och Bo Lundgren (m) anser att den del av utskottets yttrande som under
rubriken Skatteavvikelser börjar med "Finansutskottet välkomnar redovis-
ningen" och slutar med "inom ett utgiftsområde" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet ser redovisningen av skatteavvikelser som ett möjligt sätt
att utvidga riksdagens beslutsunderlag i den nya budgetprocessen. Den jämfö
-relsenorm som valts innebär emellertid att man utgår ifrån att allt skall
be-skattas fullt ut och utan avdrag. Varje avvikelse från denna norm räknas
som ett stöd - en skattesubvention. En sådan utgångspunkt är naturlig för
den som betraktar högskattesamhället som önskvärt och som utgår från att
indi-videns inkomster egentligen tillhör staten. Enligt utskottets mening
blir därför denna redovisning mindre meningsfull. Utskottet vill tydligt
erinra om att regeringens redovisning och riksdagens beslut med anledning
av propo-sitionen inte innefattar något ställningstagande till dessa normer
.
35. Allmänna förutsättningar för kommunsektorn (mom. 12)
Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Allmänna förut-
sättningar börjar med "Finansutskottet delar regeringens" och slutar med "(
mp) yrkande 52" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet ställer sig bakom de utgångspunkter för en omvandling av
den kommunala sektorn som anges i motion Fi78 (m). Det lokala självstyret
behöver stärkas och demokratin vitaliseras genom en målmedveten och
fortlöpande avreglering. Ett första steg i denna riktning togs under den
förra mandatperioden. Detta ledde till att nya och mer effektiva lösningar
kunde väljas till fördel för kommuninnevånarna. Nu måste nästa steg tas. Om
kommunerna skall ha rimliga möjligheter att bidra till balans i den
offentliga ekonomin är det av grundläggande vikt att avregleringsarbetet
fullföljs. De statliga regleringarna av kommunal verksamhet måste också
begränsas så att medborgarna ges reell möjlighet att påverka och se
resultat av sina viljeytt-ringar.
Enligt utskottets mening måste avregleringarna förenas med en politik som
avsnitt 303 Kontrollera mot PDF
koncentrerar resurserna till de områden som kräver gemensamma lösningar. Då
kan skatterna sänkas och utrymme för såväl mänsklig växt som ekono-misk
tillväxt skapas. Kommunerna bör därför koncentrera sig på sina genui-na
ansvarsområden såsom fysisk planering, infrastruktur, myndighetsutöv-ning
och grundläggande social trygghet.
Familjepolitiken bör läggas om som ett led i strävandena att bryta de of-
fentliga servicemonopolen. Dessa monopol riskerar att passivisera männi-
skor och frånta dem eget ansvar för sina liv. Stödet till barnfamiljerna
bör i stället ske genom skatteavdrag och inte genom kommunala subventioner
av vissa barnomsorgsformer. Offentligt stöd till barnomsorg skall komma
även dem till del som väljer att vårda och fostra barnen i hemmet, eller
genom samarbete med andra. Rätten till grundläggande utbildning och rätten
att välja skola skall garanteras genom införandet av en nationell skolpeng.
Enligt utskottet är ökad konkurrens ett verksamt sätt att åstadkomma ef-
fektiviseringar och höjd produktivitet. En konkurrensutsättning av all kom-
munal verksamhet kan därigenom också minska behovet av statliga resurs-
tillskott till kommunsektorn. Kommunalt ägda och subventionerade företag
hämmar konkurrensen och leder till en försämrad samhällsekonomi. Många av
dessa företag ägnar sig inte åt gemensamma kommunala uppgifter som
motiverar ett kommunalt ägande.
Därför bör kommunerna upprätta avvecklingsplaner för sin affärsverk-samhet.
I ett första steg bör tillkommande kommunal affärsverksamhet avvi-sas. I
ett andra steg bör kommuner och landsting sälja icke primära tjänster till
såväl privatpersoner som föreningar och andra offentliga instanser. I det
tredje steget bör offentlig affärsverksamhet avvecklas eller försäljas. Om
kommunerna visar oförmåga att avveckla sin affärsverksamhet anser utskot-
tet att lagstiftning bör övervägas.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fi78 (m) yrkandena 8 och 9.
Motionerna Fi80 (v) yrkande 8 och Fi81 (mp) yrkande 52 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande allmänna förutsättningar för kommunsektorn
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Fi78 yrkandena 8 och 9 och med
avslag på motionerna 1995/96:Fi80 yrkande 8 och 1995/96: Fi81 yrkande 52
som sin mening ger regeringen till känna vad ut-skottet anfört,
36. Allmänna förutsättningar för kommunsektorn (mom. 12)
Johan Lönnroth (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Allmänna förut-
sättningar börjar med "Finansutskottet delar regeringens" och slutar med "(
mp) yrkande 52" bort ha följande lydelse:
avsnitt 304 Kontrollera mot PDF
Enligt regeringens egna bedömningar kommer mellan 30 000 och 35 000 jobb
att försvinna inom kommunsektorn fram till sekelskiftet. Samtidigt vet vi
att att behoven av kommunala tjänster kommer att öka, bl.a. till följd av
ett ökat antal äldre. I likhet med motionärerna bakom Vänsterpartiets parti
-motion Fi80 finner utskottet denna utveckling oacceptabel. Det är därför
helt nödvändigt att kommunsektorn får ett resurstillskott för att kunna
möta de ökande behoven. Om så inte sker kommer resultatet obevekligen att
bli nedskärningar i verksamheten och därmed sämre välfärd. Ett ökat ekono-
miskt utrymme för satsningar på de kommunala kärnverksamheterna inom en ram
på 5 miljarder kronor kan enligt utskottet i enlighet med Vänsterpar-tiets
förslag skapas genom sänkta arbetsgivaravgifter.
En annan effekt av nedskärningarna i kommuner och landsting är en ökande
arbetslöshet. Den drabbar främst kvinnorna. Utskottet kan konstatera att
det främst är kvinnorna som arbetar med vård och omsorg och som därför i
hög grad bär upp verksamheterna. De kommunala verksamheterna har också haft
stor betydelse för kvinnors ekonomiska oberoende och deras möjligheter till
frigörelse. En fortsatt nedskärningspolitik slår därför hårt mot stora
delar av kvinnornas arbetsmarknad.
Den ökande arbetslösheten och nedskärningarna i a-kassan och socialför-
säkringarna resulterar i sin tur till stor del i ökad belastning på
kommunernas socialbudgetar och försvårar för kommunerna att vidmakthålla en
god kva-litet inom t.ex. utbildning och omsorgsverksamhet. Den kameralt
inriktade budgetsaneringspolitiken går således i slutändan ut över såväl
arbetet för sysselsättning som de fördelningspolitiskt viktiga kommunala
kärnverksam-heterna, trots regeringens försäkringar om motsatsen.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fi80 (v) yrkande 8. Motioner-
na Fi78 (m) yrkandena 8 och 9 samt Fi81 (mp) yrkande 52 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande allmänna förutsättningar för kommunsektorn
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Fi80 yrkande 8 och med avslag
på motionerna 1995/96:Fi78 yrkandena 8 och 9 och 1995/96:Fi81 yrkande 52
som sin meing ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
37. Allmänna förutsättningar för kommunsektorn (mom. 12)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Allmänna förut-
sättningar börjar med "Finansutskottet delar regeringens" och slutar med "(
mp) yrkande 52" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet kan ställa sig bakom det som anförs i propositionen om att
avsnitt 305 Kontrollera mot PDF
de offentliga verksamheterna i kommuner och landsting skall prioriteras
framför transfereringar och statlig verksamhet. Enligt utskottets mening
utgör den kommunala verksamheten i form av utbildning, sjukvård samt barn-
och äldreomsorg själva kärnan i den svenska välfärdsmodellen vilken det är
ytterst betydelsefullt att slå vakt om.
Under de senaste åren har kostnaderna för kommunernas och landstingens
ordinarie konsumtion minskat samtidigt som behoven har ökat som en följd av
befolkningsförändringar. Dessa ändrade förutsättningar har i regel mötts
med rationaliseringar och effektiviseringar. Denna anpassning har såsom
framhålls i Miljöpartiet de grönas partimotion Fi81 varit ofrånkomlig och
nödvändig men har också i många fall resulterat i sänkta servicenivåer och
kvalitetsförsämringar.
Genom de stora anpassningsåtgärder som redan vidtagits har enligt ut-
skottets mening marginalerna för ytterligare kostnadsreduceringar högst
väsentligt minskat. Samtidigt står kommunsektorn inför stora problem de
närmaste åren på såväl inkomst- som utgiftssidan. Gapet mellan resurser och
behov kan komma att växa med nästan tre procent per år. På utgiftssidan kan
socialbidragen t.ex. väntas öka som en följd av såväl stor arbetslöshet som
indragningar i olika sociala trygghetssystem. På inkomstsidan innebär höj-
ningen av de avdragsgilla egenavgifterna att det kommunala skatteunderla-
get gröps ur samtidigt som statsbidragens värde minskar eftersom de avses
förbli nominellt oförändrade.
Mot denna bakgrund ger utskottet sitt stöd till de förslag till ekonomiska
lättnader för kommunsektorn som förs fram av Miljöpartiet i form av en
utebliven höjning åren 1997 och 1998 av egenavgifterna, ett brutet tak i
socialförsäkringarna och en arbetstidsförkortning till 35 timmar. Ett genom
-förande av dessa förslag innebär sammantaget att de ekonomiska förutsätt-
ningarna skulle bli ca 2 miljarder kronor bättre år 1997, 4,7 miljarder
kronor bättre år 1998 och 7 miljarder kronor bättre år 1999 jämfört med
regeringens förslag. Ett sådant ökat ekonomiskt utrymme skulle enligt
utskottet vara av stor betydelse såväl för att vidmakthålla kvaliteten i
den kommunala verk-samheten som för att kunna skapa nya och behålla
tidigare jobb i kommuner och landsting.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fi81 (mp) yrkande 52. Motio-
nerna Fi78 (m) yrkandena 8 och 9 samt Fi80 (v) yrkande 8 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande allmänna förutsättningar för kommunsektorn
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Fi81 yrkande 52 och med avslag
avsnitt 306 Kontrollera mot PDF
på motionerna 1995/96:Fi78 yrkandena 8 och 9 och 1995/96:Fi80 yrkande 8 som
sin mening ger regering till känna vad utskottet anfört,
38. Allmänna förutsättningar för kommunsektorn (mom. 12, motiveringen)
Anne Wibble (fp) anser att den del av utskottets yttrande som under rubri-
ken Allmänna förutsättningar börjar med "Finansutskottet delar regering-
ens" och slutar med "kostnader för arbetslösheten" bort ha följande lydelse
:
Finansutskottet anser att verksamheten inom den kommunala sektorn är av
central betydelse för medborgarna och att den också nära hänger samman med
den allmänna samhällsekonomiska utvecklingen. Kommunsektorn får mindre
resurser om tillväxten är svag. Samtidigt påverkar kommunsektorn i sig BNP-
utvecklingen genom den stora andel av BNP som passerar genom den offentliga
sektorn. Av detta följer att en ekonomisk politik som innebär hög
arbetslöshet och dålig tillväxt försämrar den kommunala ekonomin och därmed
också serviceutbudet för medborgarna. På motsvarande sätt förbätt-ras
villkoren också för kommunerna och välfärden om den politik som förs leder
till en sundare ekonomisk utveckling.
Den kommunala verksamheten bör enligt utskottet utsättas för samma krav på
sparsamhet och effektivitet som ställs på andra verksamheter. Kommu-nerna
har under senare år utsatts för ett mycket starkt omvandlingstryck, delvis
framtvingat av den ekonomiska avmattningen. Under den förra man-datperioden
tog förändringsarbetet på kommunal nivå ordentlig fart. Utskot-tets
bedömning är att kommuner och landsting i allmänhet har hanterat om-
vandlingen bra och att oacceptabla välfärdsförluster har kunnat undvikas.
Bidragande orsaker till detta är enligt utskottet den ökade friheten att
organi-sera olika verksamheter och det generella statsbidragssystem som
genomför-des av den borgerliga regeringen. Utskottet ser med oro på att den
konkur-rensutsättning och anbudsupphandling som intensifierades i början av
90-talet nu tycks ha avstannat. Det försvårar kommunsektorns möjligheter
att erbjuda bra vård, omsorg och utbildning. Det är nu mycket viktigt att
förny-elsearbetet kan fortsätta.
Enligt utskottet är det nyss införda bidrags- och utjämningssystemet i
stort sett bra. Vissa förändringar bör dock genomföras. Genom att sätta
nivån för inkomstujämningen till 90 % i stället för 95 % av skillnaden
mellan den egna skattekraften och medelskattekraften får kommunerna en egen
drivkraft att höja sina inkomster. Vidare är den långa införandetiden på
åtta år oac-ceptabel. Kostnadsutjämningen bör också ske i enlighet med
utredningens ursprungliga förslag. Detta skulle ge de socialt mest utsatta
avsnitt 307 Kontrollera mot PDF
kommunerna bättre möjligheter att motverka segregation och utanförskap. För
att värna det kommunala självstyret är det enligt utskottet viktigt att
sträva efter klara och långsiktiga spelregler. Därför behövs ett hållbart
och rättvist utjämnings-sy-stem, utan en godtycklig s.k. kommunakut.
39. Allmänna förutsättningar för kommunsektorn (mom. 12, motiveringen)
Michael Stjernström (kds) anser att den del av utskottets yttrande som
under rubriken Allmänna förutsättningar börjar med "Finansutskottet delar
rege-ringens" och slutar med "kostnader för arbetslösheten" bort ha
följande lydelse:
Finansutskottet vill betona vikten av att den samlade offentliga sektorn an
-passas till vad det samhällsekonomiska utrymmet medger. Detta framhäver
vikten av klara prioriteringar. Inom det kommunala området måste framför
allt sjukvården, äldreomsorgen och skolan värnas. Enligt utskottet är utrym
-met för ytterligare besparingar inom dessa områden obefintligt. I stället
krävs ökade resurser för att kvaliteten skall kunna upprätthållas.
Enligt utskottets mening skulle ett genomförande av den politik som för-
ordas av Kristdemokraterna i motion Fi82 innebära påtagliga förbättringar
för kommunsektorn i förhållande till den politik som förs av den nuvarande
regeringen. Genom en utebliven höjning av de avdragsgilla egenavgifterna
med en procentenhet skulle skatteunderlaget förbättras motsvarande ytterli-
gare 3 miljarder kronor till kommunsektorn. På liknande sätt skulle 80-
procentsnivåer i försäkringssystemen och bibehållna regler för
arbetsgivarpe-rioden i sjukförsäkringen medföra ökade skatteintäkter och
lättnader för kommunerna när det gäller kostnader för bl.a. socialbidrag.
Sammantaget skulle denna alternativa inriktning leda till att kommuner och
landsting hade 5,8 miljarder kronor mer att röra sig med i jämförelse med
regeringens poli-tik. Dessa resurser skulle kunna användas till
förstärkningar av viktiga om-råden som vård, omsorg och skola.
Det är av största vikt att kommunerna får allt stöd i arbetet med att
förnya sina verksamhetsformer i det svåra ekonomiska läge som råder. Bland
det viktigaste är därvid att statsmakterna ger långsiktiga och stabila
spelregler, t.ex. när det gäller tillämpningen av den s.k.
finansieringsprincipen. En an-nan viktig fråga är bidrags- och
utjämningssystemet. Enligt utskottet är det nya systemet riktigt i sina
huvuddrag. Modifieringar behöver dock göras i några av komponenterna i
kostnadsutjämningen. Utskottet instämmer i det som anförs i motion Fi82 (
kds) om att kompensationen för äldreomsorg och för hälso- och sjukvård bör
ges större tyngd.
avsnitt 308 Kontrollera mot PDF
40. Skatteinkomsternas och statsbidragens utveckling (mom. 13)
Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Skatteinkomster-
nas och statsbidragens utveckling börjar med "Finansutskottet har redan"
och slutar med "(m) yrkande 10" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet har tidigare i samband med behandlingen av det statliga
utgiftstakets preliminära fördelning på utgiftsområden förordat en
minskning av statsbidragen till kommuner och landsting med 14 772 miljoner
kronor år 1977 och med 16 811 miljoner kronor år 1998 under utgiftsområde
25 All-männa bidrag till kommuner. En sådan sänkning bör enligt utskottet
vara möjlig om de åtgärder genomförs som förespråkas i Moderata
samlingsparti-ets partimotion Fi78 beträffande bl.a. avreglering och
konkurrensutsättning av kommunsektorn, en ändrad familjepolitik och
sänkning av egenavgifterna inom sjukförsäkringen. Utskottet vidhåller denna
uppfattning.
Utskottet hävdar vidare bestämt principen att det som tas upp i skatt
lokalt för lokala uppgifter i enlighet med regeringsformen skall gå till
fullgörandet av uppgifter i den egna kommunen. Den omläggning av
bidragssystemet som beslutades av höstriksdagen år 1995 skedde i strid med
den svenska grundlagens bestämmelser. Det innebär att vi i dag har ett
statsbidragssystem som uttryckligen strider mot regeringsformen. Detta
belyses av att en parla-mentarisk utredning mot denna bakgrund för
närvarande överväger vilka grundlagsförändringar som är nödvändiga om det
inomkommunala utjäm-ningssy-stemet skall fortsätta att gälla.
Utskottet förordar för sin del att ett nytt statsbidragssystem skall
införas fr.o.m. den 1 januari 1997 som innebär följande:
· att den svenska grundlagen respekteras
· att lokalt uppburen skatt går till den egna kommunen och ej till ett om-
fördelningssystem
· att det är en statlig uppgift att ge bidrag till kommuner och landsting
med för sina uppgifter otillräcklig skattekraft
· att fullt incitament att förbättra sin skattekraft föreligger för alla
kommu-ner och landsting
· att regleringar mellan stat och kommun i enlighet med finansierings-
principen m.m. sker genom den s.k. neutraliseringsavgiften i samband med
utbetalningen av kommunalskattemedel samt
· att systemet med individuell slutavräkning kommunvis återinförs.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fi78 (m) yrkande 10.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande skatteinkomsternas och statsbidragens utveckling
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Fi78 yrkande 10 hos re-
avsnitt 309 Kontrollera mot PDF
geringen begär förslag om ett grundlagsenligt statsbidragssystem för
kommuner och landsting från den 1 januari 1997 i enlighet med vad utskottet
anfört,
41. Minskning i särskilda fall av det generella statsbidraget till kommuner
och landsting åren 1997 och 1998 (mom. 14)
Johan Lönnroth (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Minskning i sär-
skilda fall av det generella statsbidraget till kommuner och landsting åren
1997 och 1998 börjar med "Finansutskottet anser det" och slutar med "(mp)
yrkande 51" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet kan inte tillstyrka att kommuner och landsting som höjer
sin utdebitering åren 1997 eller 1998 skall bestraffas genom minskade
statsbi-drag. Förslaget bör avvisas av såväl principiella som ekonomiska
skäl. Såda-na ingrepp bör göras endast i yttersta undantagsfall om det
finns reella hot att kommunerna genom okontrollerade skattehöjningar
riskerar att allvarligt skada samhällsekonomin i sin helhet.
Något sådant hot föreligger enligt utskottets mening inte för närvarande.
Dagens kommunpolitiker är mycket väl medvetna om det pressade ekono-miska
läget för kommuninnevånarna och kommer givetvis i det längsta att undvika
att höja kommunalskatten. Trots detta kan det ändå för några få kommuner
eller landsting finnas lägen där skattehöjningar de närmaste åren kan komma
att framstå som det minst dåliga alternativet. Exempel på sådana utsattta
lägen kan vara extrema inkomstminskningar till följd av det nya
skatteutjämningssystemet eller ett uppkommet krisläge för de kommunala
bostadsföretagen. Utskottet kan inte acceptera att staten på detta sätt
detalj-reglerar enskilda kommuners ekonomiska handlingsutrymme. Det står i
uppenbar strid mot de grundläggande principerna för det kommunala själv-
bestämmandet.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fi81 (mp) yrkande 51.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande minskning i särskilda fall av det generella statsbi-draget
till kommuner och landsting åren 1997 och 1998
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Fi81 yrkande 51 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
42. Kommunal ekonomi i balans (mom. 16)
Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Kommunal eko-
nomi i balans börjar med "Finansutskottet vill hänvisa" och slutar med "(m)
yrkande 11" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet har noterat att regeringen i propositionen anmäler ett kom-
mande förslag som innebär att ett uttryckligt krav i kommunallagen på ba-
avsnitt 310 Kontrollera mot PDF
lans i de kommunala budgetarna skall införas först med flera års
fördröjning. Det är olyckligt att regeringen på detta sätt ställer lägre
krav på budgetdis-ciplin för kommunsektorn än för staten och
socialförsäkringssektorn. Denna signal kan tolkas som om kommuner och
landsting under en ny övergångstid skulle kunna låna till sina löpande
utgifter och verksamhet. Om så skulle ske försämras de offentliga
finanserna genom ökande underskott i kommunsek-torn. Nödvändiga
strukturreformer i den kommunala verksamheten kommer sannolikt att
fördröjas. Enligt utskottets mening bör regeringen därför lägga fram sitt
förslag för riksdagen så att det kan träda i kraft fr.o.m. år 1997.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fi78 (m) yrkande 11.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande kommunal ekonomi i balans
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Fi78 yrkande 11 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
43. Kommunal ekonomi i balans (mom. 16, motiveringen)
Johan Lönnroth (v) anser att den del av utskottets yttrande som under rubri
-ken Kommunal ekonomi i balans börjar med "Finansutskottet vill hänvisa"
och slutar med "(m) yrkande 11"bort ha följande lydelse:
Finansutskottet finner i likhet med vad som anförs i Vänsterpartiets
partimo-tion Fi80 att regeringens aviserade förslag till detaljreglering av
kravet på balans i de kommunala budgetarna kan komma att försvåra en mer
långsiktig och flexibel inriktning av den kommunala verksamheten. Enligt
utskottets mening sätter redan dagens kommunallag tydliga gränser mot en
kontinuer-lig underbalansering av de kommunala budgetarna. En kommun eller
ett landsting som under en följd av år redovisat underskott är enligt
gällande regler skyldiga att balansera sin ekonomi. Motion Fi78 (m) yrkande
11 av-styrks av utskottet.
44. Tilläggsbudget (textavsnittet)
Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m)
anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Tilläggsbudget
för budgetåret 1995/96 börjar med "För att bibehålla" och slutar med
"förslag till tilläggsbudget" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet noterar att regeringen hävdar att det är synnerligen
viktigt att utgiftsökningar och inkomstminskningar finansieras fullt ut
genom samtidigt beslutade utgiftssänkningar eller inkomstökningar. Det är
därför med förvå-ning utskottet kan konstatera att regeringen inte har
följt denna princip för beslut på tilläggsbudget under innevarande budgetår
. Dels har regeringen lagt förslag till utgifter som den inte helt
finansierat, dels har finansiering skett på tvivelaktigt sätt. Den nya
avsnitt 311 Kontrollera mot PDF
budgetprocessen innebär att riksdagen skall få bättre kontroll över de
statliga utgifterna genom utgiftstak och ut-giftsramar för olika
politikområden. Kraven på kontroll över utgifterna och prioriteringar
mellan olika anslag och verksamhetsområden gäller även för beslut om anslag
på tilläggsbudget. Utskottet förväntar sig att regeringen i fortsättningen
inte kommer att lägga förslag till nya utgifter utan att också presentera
förslag till finansiering, vilket i första hand skall vara besparingar.
45. Anslaget Statens försvarshistoriska museer (mom. 20)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Försvarsdepar-
tementet (fjärde huvudtiteln) börjar med "Genom minskningen skapas" och
slutar med "yrkande 39 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser inte att ytterligare 2 miljoner kronor till Statens
försvarshi-storiska museer är en försvarbar utgiftsökning med hänsyn till
det statsfinan-siella läget. Regeringens förslag i denna del avstyrks
således medan motion Fi81 (mp) yrkande 39 tillstyrks.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande anslaget Statens försvarshistoriska museer
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Fi81 yrkande 39 avslår
förslaget i proposition 1995/96:150 yrkande 15 om en ökning av ram-anslaget
Statens försvarshistoriska museer,
46. Anslaget Flygtekniska försöksanstalten (mom. 21)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Försvarsdepar-
tementet (fjärde huvudtiteln) börjar med "Vidare tillstyrks regeringens"
och slutar med "(mp) yrkande 40" bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till det statsfinansiella läget anser utskottet att extra
medel inte skall anvisas till Flygtekniska försöksanstalten på
tilläggsbudget. Ut-skottet tillstyrker därmed motion Fi81 (mp) yrkande 40
medan propositio-nens förslag i denna del avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande anslaget Flygtekniska försöksanstalten
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Fi81 yrkande 40 avslår
förslaget i proposition 1995/96:150 yrkande 16 om en ökning av ram-anslaget
Flygtekniska försöksanstalten,
47. Läkemedelsförmånen (mom. 22)
Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Anslaget Sjuk-
vårdsförmåner m.m. (B 2) - Läkemedelsförmånen börjar med "Finansut-skottet
vill i denna" och slutar med "Fi97 (fp) yrkande 3" bort ha följande lydelse
:
Finansutskottet vill i denna fråga framhålla följande. Under föregående år
avsnitt 312 Kontrollera mot PDF
höjdes egenavgifterna i läkemedelsförmånen kraftigt. Denna höjning gav
enligt regeringen inte avsedd besparingeffekt. Sambandet mellan egenavgif-
terna, högkostnadsskyddet och den statliga läkemedelsförmånens kostnader
byggde inte på korrekta analyser.
Den utformning som högkostnadsskyddet fått har medfört att kostnader, som
tidigare burits av landstingen men som genom ädelreformen överförts till
kommunerna, har kommit att belasta läkemedelsförmånen. För att minska
statens kostnader för läkemedel föreslår regeringen därför en kraftig
höjning av högkostnadsskyddet. Enligt utskottets mening är en sådan höjning
oac-ceptabel och kommer att drabba dem som har störst behov av vård och lä-
kemedel.
I avvaktan på att systemet med läkemedelsförmåner reformeras, föreslår
utskottet att högkostnadsskyddet höjs med 100 kr till 1 900 kr fr.o.m. den
1 juli 1996. Därefter bör en höjning med 100 kr per år genomföras t.o.m. år
1999.
Utskottet tillstyrker således bifall till motion Fi88 (m) yrkandena 1 och 2
och avstyrker regeringens förslag liksom motionerna Fi79 (fp) yrkande 13,
Fi80 (v) yrkande 12, Fi81 (mp) yrkande 32, Fi82 (kds) yrkande 2 och Fi97 (
fp) yrkande 3.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:
22. beträffande läkemedelsförmånen
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Fi88 yrkandena 1 och 2 samt
med anledning av proposition 1995/96:150 yrkande 12 och med avslag på
motionerna 1995/96:Fi79 yrkande 13, 1995/96:Fi80 yrkan-de 12, 1995/96:Fi81
yrkande 32, 1995/96:Fi82 yrkande 2 och 1995/96:Fi97 yrkande 3 antar det i
propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1981:49) om
begränsning av läkemedels-kostnader, m.m. med de ändringarna att i 7 §
talet 2 500 byts mot talet 1 900 och att i punkt 2 i
övergångsbestämmelserna ordet gäller ikraftträdandet ersätts med orden
gäller vid ikraftträdandet och som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
48. Läkemedelsförmånen (mom. 22)
Johan Lönnroth (v), Roy Ottosson (mp) och Michael Stjernström (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Anslaget Sjuk-
vårdsförmåner m.m. (B 2) - Läkemedelsförmånen börjar med "Finansut-skottet
vill i denna" och slutar med "Fi97 (fp) yrkande 3" bort ha följande lydelse
:
Enligt finansutskottets uppfattning innebär regeringens förslag om höjt hög
-kostnadsskydd en besparing som drabbar dem som har störst behov av sjuk-
vård och läkemedel. Bland dessa grupper återfinns också de med lägst in-
komster. Det alternativa förslag som socialförsäkringsutskottet arbetat
fram är i det avseendet inte bättre än regeringens och bör därför likaledes
avstyr-kas.
avsnitt 313 Kontrollera mot PDF
Utskottet tillstyrker med det anförda motionerna Fi80 (v) yrkande 12, Fi81
(mp) yrkande 32 och Fi82 (kds) yrkande 2 samt avstyrker propositionen
yrkande 12 och motionerna Fi79 (fp) yrkande 13, Fi88 (m) yrkandena 1 och 2
samt Fi97 (fp) yrkande 3.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:
22. beträffande läkemedelsförmånen
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:Fi80 yrkande 12, 1995/96:
Fi81 yrkande 32 och 1995/96:Fi82 yrkande 2 avslår proposi-tion 1995/96:150
yrkande 12 och motionerna 1995/96:Fi79 yrkande 13, 1995/96:Fi88 yrkandena 1
och 2 och 1995/96:Fi97 yrkande 3,
49. Läkemedelsförmånen (mom. 22)
Anne Wibble (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Anslaget Sjuk-
vårdsförmåner m.m. (B 2) - Läkemedelsförmånen börjar med "Finansut-skottet
vill i denna" och slutar med "Fi97 (fp) yrkande 3" bort ha följande lydelse
:
Enligt finansutskottets mening är den höjningen av högkostnadsskyddet som
regeringen föreslagit alltför socialt okänslig i och med att den slår
hårdast mot dem som har en svår ekonomisk situation. Redan nu visar
rapporter att enskilda med svag ekonomi inte har råd att vare sig anlita
sjukvården eller att köpa nödvändiga läkemedel.
I likhet med vad som föreslås i motionerna Fi79 (fp) yrkande 13 och Fi97 (
fp) yrkande 3 förordar utskottet en mer begränsad höjning. Högkostnads-
skyddet bör således endast höjas till 2 000 kr och samtidigt delas upp på
två lika stora högkostnadsskydd, ett för patientavgifter och ett för
läkemedel. Under en tolvmånadersperiod skall patienten betala maximalt 1
000 kr i vardera systemet. Detta innebär således att ingen skall behöva
betala mer än 2 000 per år för läkemedel och besök i den öppna hälso- och
sjukvården.
Utskottet anser vidare att det är angeläget att utreda frågan om ett totalt
högkostnadsskydd som inkluderar även andra kostnader än dem för läkeme-del
och läkarbesök.
Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Fi79 (fp) yrkande 13 och
Fi97 (fp) yrkande 3 samt avstyrker propositionen yrkande 12 och motionerna
Fi80 (v) yrkande 12, Fi81 (mp) yrkande 32, Fi82 (kds) yrkande 2 samt Fi88 (
m) yrkandena 1 och 2. Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin me-
ning ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:
22. beträffande läkemedelsförmånen
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:Fi79 yrkande 13 och 1995/
96:Fi97 yrkande 3 avslår proposition 1995/96:150 yrkande 12 och motionerna
1995/96:Fi80 yrkande 12, 1995/96:Fi81 yrkande 32, 1995/96:Fi82 yrkande 2
och 1995/96:Fi88 yrkandena 1 och 2 samt som sin mening ger regeringen till
avsnitt 314 Kontrollera mot PDF
känna vad utskottet anfört,
50. Tandvårdsförsäkringen (mom. 23)
Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Anslaget Sjuk-
vårdsförmåner m.m. (B 2) - Tandvårdsförsäkringen börjar med "Finans-
utskottet gör samma" och slutar med "Fi97 (fp) yrkande 9" bort ha följande
lydelse:
Finansutskottet kan inte godta de ändringarna i tandvårdstaxan som rege-
ringen aviserat. I stället förordar utskottet att ett nytt högkostnadsskydd
införs, vilket bör träda in redan vid behandlingskostnader överstigande 3
000 kr. Upp till denna nivå bör dessutom fri prissättning råda. För kostna-
der däröver bör en åtgärdstaxa införas som fastställs av Riksförsäkringsver
-ket. Denna taxa bör också inkludera tandvårdstekniska produkter.
Vad utskottet nu förordar innebär såväl besparingar i tandvårdsförsäkring-
en som en god tandvård. I syfte att premiera den preventiva tandvården kan
också utskottet tänka sig ett system där de patienter som regelbundet
besöker tandläkare och sköter sin tandhygien erhåller en viss rabatt.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Fi88 (m) yrkandena 3 och 4 bör
riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Motion Fi82 (kds)
yrkande 3 blir därmed tillgodosett. Utskottet avstyrker motionerna Fi80 (v)
yrkande 13, Fi82 (kds) yrkande 4 samt Fi97 (fp) yrkande 9.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:
23. beträffande tandvårdsförsäkringen
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:Fi88 yrkandena 3 och 4
samt 1995/96:Fi82 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1995/96:Fi80
yrkande 13, 1995/96:Fi82 yrkande 4 och 1995/96:Fi97 yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet an-fört,
51. Tandvårdsförsäkringen (mom. 23)
Anne Wibble (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Anslaget Sjuk-
vårdsförmåner m.m. (B 2) - Tandvårdsförsäkringen börjar med "Finans-
utskottet gör samma" och slutar med "Fi97 (fp) yrkande 9" bort ha följande
lydelse:
Finansutskottet kan inte godta de ändringarna i tandvårdstaxan som rege-
ringen aviserat. Utskottet föreslår i stället att självrisken höjs till 1
000 kr. Utskottet kan också tänka sig ändrade ersättningsnivåer i
försäkringen för behandlingskostnader upp till högkostnadsskyddet.
Vad utskottet här föreslagit med anledning av motion Fi97 (fp) yrkande 9
bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Utskottet avstyr
-ker motionerna Fi80 (v) yrkande 13, Fi82 (kds) yrkandena 3 och 4 samt Fi88
(m) yrkandena 3 och 4.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:
avsnitt 315 Kontrollera mot PDF
23. beträffande tandvårdsförsäkringen
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Fi97 yrkande 9 och med avslag
på motionerna 1995/96:Fi80 yrkande 13, 1995/96:Fi82 yrkan-dena 3 och 4 och
1995/96:Fi88 yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
52. Tandvårdsförsäkringen (mom. 23)
Johan Lönnroth (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Anslaget Sjuk-
vårdsförmåner m.m. (B 2) - Tandvårdsförsäkringen börjar med "Finans-
utskottet gör samma" och slutar med "Fi97 (fp) yrkande 9" bort ha följande
lydelse:
Finansutskottet kan inte godta de ändringarna i tandvårdstaxan som rege-
ringen aviserat. Redan genomförda besparingar har medfört att många i dag
tvingas avstå från nödvändig tandvård.
Utskottet anser att regeringen borde sammankalla en parlamentarisk grupp
vars syfte skall vara att komma med förslag till hur resurserna inom tand-
vårdsförsäkringen skall fördelas solidariskt.
Vad utskottet här föreslagit med anledning av motion Fi80 (v) yrkande 13
bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Utskottet avstyr
-ker motionerna Fi82 (kds) yrkandena 3 och 4, Fi88 (m) yrkandena 3 och 4
samt Fi97 (fp) yrkande 9.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:
23. beträffande tandvårdsförsäkringen
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Fi80 yrkande 13 och med avslag
på motionerna 1995/96:Fi82 yrkandena 3 och 4, 1995/96:Fi88 yrkandena 3 och
4 och 1995/96:Fi97 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
53. Tandvårdsförsäkringen (mom. 23)
Michael Stjernström (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Anslaget Sjuk-
vårdsförmåner m.m. (B 2) - Tandvårdsförsäkringen börjar med "Finans-
utskottet gör samma" och slutar med "Fi97 (fp) yrkande 9" bort ha följande
lydelse:
Finansutskottet anser att den ändring i tandvårdstaxan som regeringen avise
-rat ger ökat stöd till dem med minst behov och minskat stöd till dem med
störst behov. En sådan ordning kan inte accepteras.
Den av regeringen eftersträvade besparingseffekten på 88 miljoner kronor
bör i stället uppnås på annat sätt. Regeringen bör återkomma till riksdagen
med ett förslag som utgår från att högkostnadsskyddet behålls på nuvarande
nivå och att taxan utformas något annorlunda, t.ex. genom införande av en
något högre självrisk.
Vad utskottet här föreslagit med anledning av motion Fi82 (kds) yrkande-na
3 och 4 bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Ut-
skottet avstyrker motionerna Fi80 (v) yrkande 13, Fi88 (m) yrkandena 3 och
4 samt Fi97 (fp) yrkande 9.
avsnitt 316 Kontrollera mot PDF
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:
23. beträffande tandvårdsförsäkringen
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Fi82 yrkandena 3 och 4 och med
avslag på motionerna 1995/96:Fi80 yrkande 13, 1995/96:Fi88 yrkandena 3 och
4 och 1995/96:Fi97 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
54. Barn- och ungdomstandvård i privat och offentlig regi (mom. 24)
Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp) Fredrik Reinfeldt (m), Per Bill (m),
Michael Stjernström (kds) och Bo Lundgren (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Anslaget Sjuk-
vårdsförmåner m.m. (B 2) - Tandvårdsförsäkringen börjar med "Finans-
utskottet avstyrker "och slutar med "och offentlig regi" bort ha följande
ly-delse:
Enligt finansutskottets mening bör tandvårdslagen nu ändras så att barn och
ungdomar garanteras fri tandvård inom såväl offentlig som privat tandvård.
Vad utskottet här föreslagit med anledning av motion Fi88 (m) yrkande 5 bör
riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:
24. beträffande barn- och ungdomstandvård i privat och offentlig regi
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Fi88 yrkande 5 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
55. Anslagen Riksförsäkringsverket och Allmänna försäkringskassor (mom. 25)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Anslagen Riks-
försäkringsverket (F 1) och Allmänna försäkringskassor (F 2) börjar med
"Finansutskottet biträder socialförsäkringsutskottets" och slutar med "av-
styrks av utskottet" bort ha följande lydelse:
Enligt finansutskottets mening bör inte det nu aktuella ålderspensionssys-
temet införas. Det saknas därför anledning att anslå medel till Riksförsäk-
ringsverket och försäkringskassorna för informationsinsatser avseende detta
sy-
stem. I stället bör ett enklare ålderspensionssystem baserat på
grundtrygghet införas.
Utskottet tillstyrker sålunda motion Fi81 (mp) yrkande 41.
dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:
25. beträffande anslagen Riksförsäkringsverket och Allmänna för-
säkringskassor
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Fi81 yrkande 41 och med
anledning av proposition 1995/96:150 yrkandena 17 och 18 beslutar att på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96
dels öka det under femte huvudtiteln anvisade ramanslaget Riksför-
säkringsverket med 15 000 000 kr,
dels öka det under femte huvudtiteln anvisade ramanslaget Allmänna
försäkringskassor med 25 000 000 kr samt som sin mening ger rege-ringen
avsnitt 317 Kontrollera mot PDF
till känna vad utskottet anfört om information om det nya pen-sionssystemet
,
56. Kvalificerad yrkesutbildning (mom. 26)
Anne Wibble (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Kvalificerad
yrkesutbildning börjar med "Finansutskottet har ingen" och slutar med "Ub9
(fp) yrkande 11" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet vill peka på att det pågår utredningar inom området för
livs-långt lärande och kunskapslyft. Regeringen bör invänta resultaten från
dessa utredningar innan försöksverksamheten med kvalificerad
yrkesutbildning inleds. Förutsättningarna för verksamheten bör ges klarare
konturer innan 1 700 studerande deltar i utbildningen. Vad utskottet här
anfört bör riksda-gen med anledning av motion Ub9 (fp) yrkande 11 som sin
mening ge rege-ringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:
26. beträffande kvalificerad yrkesutbildning
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:Ub9 yrkande 11 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
57. Anslaget Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.
m. (mom. 27)
Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Anslaget Bidrag
till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. (A 9) börjar med
"Finansutskottet har inte" och slutar med "Fi82 (kds) yrkande 5" bort ha
följande lydelse:
Finansutskottet anser att regeringen, genom att först lämna förslag till me
-del under detta anslag i proposition 105 och sedan i vårpropositionen, har
agerat på ett sätt som skapar ryckiga förutsättningar för kommunernas plane
-ring. Detta riskerar att få negativa följder för utbildningens kvalitet.
Medel bör enligt utskottets mening anvisas under detta anslag för ca 43 300
platser i komvux, en volym som motsvarar innevarande läsårs. Basår bör inte
an-ordnas inom komvux utan inom högskolan. För försöksverksamhet med
kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning bör ett nytt anslag inrättas
och medel anvisas för 4 000 platser under hösten 1996. För detta beräknar
ut-skottet ett anslag på 70 000 000 kr, vilket bör anvisas med anledning av
regeringens förslag och motionerna Fi87 (m) yrkande 1, Ub7 (m) yrkande 1
samt Ub10 (kds) yrkande 2. Samtidigt avstyrks motionerna Fi82 (kds) yr-
kande 5, Ub7 (m) yrkande 2, Ub10 (kds) yrkande 4, Ub11 (m) och Jo16 (mp)
yrkande 2.
dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:
27. beträffande anslaget Bidrag till viss verksamhet inom det kom-munala
skolväsendet m.m.
att riksdagen med anledning av propositionerna 1995/96:105 avsnitt 6 punkt
avsnitt 318 Kontrollera mot PDF
A 9 och 1995/96:150 yrkande 19 och motionerna 1995/96:Fi87 yrkande 1, 1995/
96:Ub7 yrkande 1 samt 1995/96:Ub10 yrkande 2 och med avslag på motionerna
1995/96:Fi82 yrkande 5, 1995/96:Ub7 yr-kande 2, 1995/96:Ub10 yrkande 4,
1995/96:Ub11 och 1995/96:Jo16 yrkande 2 beslutar att på tilläggsbudget till
stadsbudgeten för budget-året 1995/96 under åttonde huvudtiteln
dels öka det anvisade förslagsanslaget Bidrag till viss verksamhet inom det
kommunala skolväsendet m.m. med 608 365 000 kr,
dels anvisa ett reservationsanslag, Kvalificerad eftergymnasial yr-
kesutbildning, på 70 000 000 kr,
58. Anslaget Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.
m. (mom. 27)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Anslaget Bidrag
till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. (A 9) börjar med
"Finansutskottet har inte" och slutar med "Fi82 (kds) yrkande 5" bort ha
följande lydelse:
Finansutskottet vill i likhet med motion Jo16 (mp) erinra om att på grund
av skolans omorganisation och de kraftiga nedskärningarna av skolornas
anslag i många kommuner har de svagare barnen hamnat i en försämrad
situation. Det gäller t.ex. barn med speciella läs- och skrivsvårigheter.
Utskottet anser det angeläget att kommunerna och lärarutbildningarna
uppmärksammar problemen för dessa barn. När det gäller grundskoleelever
ingår detta i kommunernas skyldigheter enligt skollagen (1985:1100, 4 kap.
1 §). I målen för grundskollärarutbildningen ingår enligt
högskoleförordningen (1993:100, bil. 3) att studenten skall ha sådana
insikter i bl.a. specialpedagogik som krävs för att bedriva den
undervisning som utbildningen är inriktad mot. Utskottet anser att
riksdagen, för att stimulera kommuner och lärarutbild-ningar till bättre
insatser på detta område, med bifall till motion Jo16 (mp) yrkande 2, med
anledning av propositionerna och med avslag på motionerna Fi82 (kds)
yrkande 5, Fi87 (m) yrkande 1, Ub7 (m) yrkandena 1 och 2, Ub10 (kds)
yrkandena 2 och 4 och Ub11 (m) bör anvisa 50 000 000 kr under detta anslag.
dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:
27. beträffande anslaget Bidrag till viss verksamhet inom det kom-munala
skolväsendet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Jo16 yrkande 2, med an-ledning
av propositionerna 1995/96:105 avsnitt 6 punkt A 9 samt 1995/96:150 yrkande
19 och med avslag på motionerna 1995/96:Fi82 yrkande 5, 1995/96:Fi87
yrkande 1, 1995/96:Ub7 yrkandena 1 och 2, 1995/96:Ub10 yrkandena 2 och 4
och 1995/96:Ub11 beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 öka det under åttonde huvudtiteln anvisade
avsnitt 319 Kontrollera mot PDF
förslagsanslaget Bidrag till viss verk-samhet inom det kommunala
skolväsendet m.m. med 955 655 000 kr,
59. Anslaget Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.
m. (mom. 27)
Michael Stjernström (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Anslaget Bidrag
till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. (A 9) börjar med
"Finansutskottet har inte" och slutar med "Fi82 (kds) yrkande 5" bort ha
följande lydelse:
Finansutskottet anser att den av regeringen föreslagna
utbildningssatsningen är mycket välkommen men vill av kvalitetsskäl se en
lägre utbyggnadstakt än vad regeringen föreslagit. Utskottet förordar att
antalet extra platser i komvux (förutom platserna för basår och
kvalificerad yrkesutbildning) be-gränsas till 41 300, vilket medför att
medelsanvisningen bör minskas med 210 930 000 kr i förhållande till
regeringens förslag. En viktig del av utbild-ningssatsningen måste även
göras inom grundskolan och gymnasieskolan för att även där tillförsäkra en
hög kvalitet.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fi82 (kds) yrkande 5 och före-
slår att sammanlagt 694 725 000 kr anvisas på tilläggsbudget för budgetåret
1995/96 under anslaget Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala
skolväsendet m.m. Finansutskottet avstyrker motionerna Ub7 (m) yrkandena 1
och 2, Ub10 (kds) yrkandena 2 och 4, Ub11 (m), Jo16 (mp) yrkande 2 och Fi87
(m) yrkande 1.
dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:
27. beträffande anslaget Bidrag till viss verksamhet inom det kom-munala
skolväsendet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Fi82 yrkande 5, med an-ledning
av propositionerna 1995/96:105 avsnitt 6 punkt A 9 samt 1995/96:150 yrkande
19 och med avslag på motionerna 1995/96:Fi87 yrkande 1, 1995/96:Ub7
yrkandena 1 och 2, 1995/96:Ub10 yrkandena 2 och 4, 1995/96:Ub11 och 1995/96
:Jo16 yrkande 2 beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 öka det under åttonde huvudtiteln anvisade
förslagsanslaget Bidrag till viss verk-samhet inom det kommunala
skolväsendet m.m. med 694 725 000 kr,
60. Basår med social inriktning för män (mom. 29)
Anne Wibble (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Basår med social
inrikting för män börjar med "Finansutskottet delar utbildningsutskottets"
och slutar med "Ub9 yrkande 5" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet anser det oacceptabelt att lärar-, vård- och omsorgsutbild-
ning-ar inom högskolan har en mycket sned könsfördelning. För att råda bot
på denna bör beredskap finnas för att inrätta ett basår för män med
avsnitt 320 Kontrollera mot PDF
inriktning mot sådana utbildningar. Därvid bör man utnyttja Skolverkets
möjlighet att omfördela resurser som inte fullt ut kan utnyttjas av komvux
för vanlig gymnasial vuxenutbildning. Enligt utskottets mening bör
riksdagen med bifall till motion Ub9 (fp) yrkande 5 som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet här anfört.
dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:
29. beträffande basår med social inriktning för män
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub9 yrkande 5 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
61. Anslaget Bidrag till folkbildningen (mom. 30)
Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Anslaget Bidrag
till folkbildningen (B 1) börjar med "Finansutskottet gör inget" och slutar
med "Fi87 (m) yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet instämmer i vad som anförs i motionerna Ub7 (m) yrkande 3
och Fi87 (m) yrkande 2 om att långsiktiga utbildningspolitiska utbild-
ningsinsatser bör prioriteras framför kortare kurser och
utbildningsinsatser som motiveras av arbetsmarknadsskäl. Mot denna bakgrund
föreslår utskot-tet att riksdagen med bifall till de nämnda
motionsyrkandena avslår rege-ringens förslag i de båda propositionerna om
att på tilläggsbudget för bud-getåret 1995/96 avseende perioden den 1 juli-
den 31 december 1996 anvisa sammanlagt 230 miljoner kronor för särskilda
kurser för arbetslösa vid stu-dieförbund och folkhögskolor och extra
platser vid folkhögskola för arbets-lösa. Övriga motionsyrkanden avstyrks
av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:
30. beträffande anslaget Bidrag till folkbildningen
att riksdagen med med bifall till motionerna 1995/96:Ub7 yrkande 3 och 1995
/96:Fi87 yrkande 2 avslår propositionerna 1995/96:105 av-snitt 6 punkt B 1
och 1995/96:150 yrkande 20 om en ökning av ansla-get Bidrag till
folkbildningen samt motionerna 1995/96:Kr1, 1995/96:Kr2 i denna del, 1995/
96:Kr3 i denna del, 1995/96:Kr4 i denna del, 1995/96:Kr5, 1995/96:Kr6
yrkande 1, 1995/96:Ub9 yrkan-dena 7-10 samt 1995/96:Ub10 yrkande 1,
62. Anslaget Bidrag till folkbildningen (mom. 30)
Johan Lönnroth (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Anslaget Bidrag
till folkbildningen (B 1) börjar med "Finansutskottet gör inget" och slutar
med "Fi87 (m) yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet anser med anledning av vad kulturutskottet anfört om folk-
bildningens värdefulla betydelse och vad som anförs i motion Kr6 (v) att
avsnitt 321 Kontrollera mot PDF
riksdagen bör anvisa medel på tilläggsbudget avseende perioden den 1 juli-
den 31 december 1996 för att göra det möjligt att även under höstterminen
1996 anordna särskilda kurser för arbetslösa vid studieförbund och folkhög-
skolor och extra platser vid folkhögskola för arbetslösa. Utskottet anser
att riksdagen i enlighet med vad som föreslås i motion Kr6 (v) yrkande 1
skall anvisa 25 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit, dvs.
totalt 255 miljoner kronor. Övriga motioner avslås.
dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:
30. beträffande anslaget Bidrag till folkbildningen
att riksdagen med med bifall till motion 1995/96:Kr6 yrkande 1 och med
anledning av propositionerna 1995/96:105 avsnitt 6 punkt B 1 och 1995/96:
150 yrkande 20 samt med avslag på motionerna 1995/96:Fi87 yrkande 2, 1995/
96:Kr1, 1995/96:Kr2 i denna del, 1995/96:Kr3 i denna del, 1995/96:Kr4 i
denna del, 1995/96:Kr5, 1995/96:Ub7 yrkande 3, 1995/96:Ub9 yrkandena 7-10
samt 1995/96:Ub10 yrkande 1 beslutar att på tilläggsbudget till statsbud-
geten för budgetåret 1995/96 öka det under åttonde huvudtiteln anvi-sade
anslaget Bidrag till folkbildningen med 255 000 000 kr,
63. Sommaruniversitetet (mom. 31)
Anne Wibble (fp) och Michael Stjernström (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Anslaget Övriga
utgifter inom grundutbildning (C 46) börjar med "Finansutskottet delar
utbildningsutskottets" och slutar med "Ub10 (kds) yrkande 5" bort ha föl-
jande lydelse:
När det gäller sommaruniversitetet delar finansutskottet motionärernas upp-
fattning att det är en bra utbildningsform som bör bli ett permanent inslag
i högskolans verksamhet. Regeringen bör införa sommarkurser i utbildnings-
uppdragen till universitet och högskolor och återkomma till riksdagen med
förslag om medel för detta fr.o.m. budgetåret 1997. Finansutskottet
föreslår att riksdagen med bifall till motionerna Ub9 (fp) yrkande 1 och
Ub10 (kds) yrkande 5 samt med anledning av motion Ub9 (fp) yrkande 2 som
sin me-ning ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:
31. beträffande sommaruniversitetet
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:Ub9 yrkande 1 och 1995/96:
Ub10 yrkande 5 samt med anledning av motion 1995/96:Ub9 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet an-fört,
64. Anordnande av basår enbart inom komvux (mom. 32)
Anne Wibble (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Anslaget Övriga
utgifter inom grundutbildning (C 46) börjar med "Finansutskottet avstyr-ker
avsnitt 322 Kontrollera mot PDF
även" och slutar med "förläggas till komvux" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet delar uppfattningen att samtliga basårsplatser skall
inrättas i komvux. Skälet är att där finns vana vid och erfarenhet av att
genomföra gymnasieutbildning för vuxna. Utbildning i komvux är också
billigare för staten än högskoleutbildning. De som genomgår basåret i
komvux skall garanteras plats i teknisk högskoleutbildning på samma sätt
som i dag sker när basår genomförs inom högskolan. Det förutsätter ett
djupare samarbete mellan högskolan och vuxenutbildningen och mera
diskussion om ämnen och kravnivåer, vilket utskottet finner önskvärt.
Utskottet föreslår att riksda-gen med bifall till motion Ub9 (fp) yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet här anfört.
dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:
32. beträffande anordnande av basår enbart inom komvux
att riksdagen med bifall till motion Ub9 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
65. Aspirantutbildning för arbetslösa invandrare (mom. 33)
Anne Wibble (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Anslaget Övriga
utgifter inom grundutbildning (C 46) börjar med "Vad avser aspirantut-
bildningen" och slutar med "Ub9 (fp) yrkande 6" bort ha följande lydelse:
I fråga om aspirantutbildning för arbetslösa invandrare delar
finansutskottet uppfattningen att försöksverksamheten måste fortgå längre
än vårterminen 1997 för att det skall vara möjligt att bedöma om denna
utbildningsform leder till adekvata arbeten. Detta föreslår finansutskottet
riksdagen att med bifall till motion Ub9 (fp) yrkande 6 som sin mening ge
regeringen till kän-na.
dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:
33. beträffande aspirantutbildning för arbetslösa invandrare
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub9 yrkande 6 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
66. Anslaget Övriga utgifter inom grundutbildning (mom. 34)
Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Anslaget Övriga
utgifter inom grundutbildning (C 46) börjar med "Finansutskottet har ingen"
och slutar med "Fi87 (m) yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Enligt finansutskottet bör endast medel tilldelas på tilläggsbudget under
detta anslag för dels 1 200 platser i aspirantutbildning, dels 1 500
platser i basår inom högskolan. För detta behövs för hösten 1996 ett belopp
på 75 030 000 kr. Utskottet föreslår riksdagen att med anledning av
regeringens förslag och motionerna Ub7 (m) yrkande 4 och Fi87 (m) yrkande 3
avsnitt 323 Kontrollera mot PDF
på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 till Övriga
utgifter inom grundutbild-ning anvisa ett reservationsanslag på 75 030 000
kr.
dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:
34. beträffande anslaget Övriga utgifter inom grundutbildning
att riksdagen med anledning av propositionerna 1995/96:105 avsnitt 6 punkt
C 46 yrkandena 2 och 3 samt 1995/96:150 yrkande 21 och mo-tionerna 1995/96:
Fi87 yrkande 3 och 1995/96:Ub7 yrkande 4 dels be-slutar att på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under
åttonde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget Övri-ga utgifter inom
grundutbildning med 75 030 000 kr, dels godkänner det som utskottet anfört
om ändamålen med medelsanvisaningen,
67. Utvärdering av hur de s.k. ALF-medlen använts (mom. 36)
Anne Wibble (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Utvärdering av
de s.k. ALF-medlen börjar med "Finansutskottet har ingen" och slutar med
"motion Fi101 (fp)" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet delar motionärens uppfattning att en utvärdering bör göras
av den omläggning som skedde år 1990 av tekniken för statens betalning till
landsting och kommuner av ersättning för klinisk utbildning och forskning.
Utskottet tillstyrker motion Fi101 (fp) och föreslår riksdagen att som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:
36. beträffande utvärdering av hur de s.k. ALF-medlen använts
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Fi101 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
68. Utbildningspolitiken i övrigt (mom. 37)
Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Utbildningspoli-
tiken i övrigt börjar med "Finansutskottet har ingen" och slutar med "Fi87
(m) yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet delar motionärernas allvarliga kritik. En fungerande utbild
-ningspolitik måste karakteriseras av långsiktighet, konsekvens och kvali-
tetstänkande. Ryckigheten och kortsiktigheten i regeringens utbildningspoli
-tiska åtgärder är till men för många människor som riskerar att inte få
möj-ligheter till utbildning och kompetensutveckling av god kvalitet till
gagn för dem själva och samhället. Utskottet föreslår riksdagen att med
bifall till motion Fi87 (m) yrkande 6 som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet här anfört.
dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:
37. beträffande utbildningspolitiken i övrigt
avsnitt 324 Kontrollera mot PDF
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Fi87 yrkande 6 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
69. Anslaget Studiehjälp m.m. (mom. 38)
Under förutsättning av bifall till reservation 57
Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Anslaget Studie-
hjälp m.m. (E 3) börjar med "Finansutskottet avstyrker med" och slutar med
"på 2 880 000 kr." bort ha följande lydelse:
Finansutskottet, som i det föregående har avstyrkt anordnandet av basår
inom komvux, avstyrker därför också regeringens förslag om medel på
tilläggsbudget under detta anslag och tillstyrker således motion Ub7 (m)
yrkande 5.
dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:
38. beträffande anslaget Studiehjälp m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub7 yrkande 5 avslår
proposition 1995/96:105 avsnitt 6 punkt E 3,
70. Stipendium till dem som fullföljer basåret inom komvux (mom. 39)
Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp), Fredrik Reinfeldt (m), Per Bill (m)
, Michael Stjernström (kds) och Bo Lundgren (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Stipendium för
studerande som fullföljt basår vid komvux börjar med "Finansutskottet
avstyrker med" och slutar med "Ub10 (kds) yrkande 3" bort ha följande
lydelse:
Enligt finansutskottets mening finns det inte något skäl att särskilt
premiera basårsutbildning inom komvux. Regeringen bör därför inte återkomma
i budgetpropositionen med förslag om medelsanvisning. Utskottet föreslår
att riksdagen med anledning av motionerna Ub7 (m) yrkande 6, Ub9 (fp) yr-
kande 3 och Ub10 (kds) yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:
39. beträffande stipendium till dem som fullföljer basåret inom komvux
att riksdagen med anledning av motionerna 1995/96:Ub7 yrkande 6, 1995/96:
Ub9 yrkande 3 och 1995/96:Ub10 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
71. Anslaget Studiemedel m.m. (mom. 40)
Under förutsättning av bifall till reservation 66
Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Anslaget Studie-
medel m.m. (E 4) börjar med "Finansutskottet har ingen" och slutar med
"Fi87 (m) yrkande 4" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet har i det föregående förordat mindre ökningar av utbild-
ningsplatser hösten 1996 än dem som regeringen föreslagit. Med anledning
därav bör medelsanvisningen under anslaget Studiemedel m.m. minskas i
avsnitt 325 Kontrollera mot PDF
förhållande till regeringens förslag. Minskningen bör vara 102 000 000 kr.
Utskottet tillstyrker således motion Fi87 (m) yrkande 4.
dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:
40. beträffande anslaget Studiemedel m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Fi87 yrkande 4 och med
anledning av propositionerna 1995/96:105 avsnitt 6 punkt E 4 och 1995/96:
150 yrkande 23 beslutar att på tilläggsbudget till statsbudge-ten för
budgetåret 1995/96 öka det under åttonde huvudtiteln anvisade
förslagsanslaget Studiemedel m.m. med 318 135 000 kr,
72. Anslaget Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 41)
Under förutsättning av bifall till reservation 57
Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Anslaget Vuxen-
studiestöd m.m. (E 5) börjar med "Finansutskottet delar utbildningsutskot-
tets" och slutar med "Fi87 (m) yrkande 5" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet delar utbildningsutskottets mening beträffande motion Fi80
(v) yrkande 14, varför detta förslag avstyrks.
Vad avser medelstilldelningen har utskottet i det föregående ställt sig
bakom Moderata samlingspartiets förslag om en mindre ökning av komvux än
vad regeringen föreslagit. Vidare utgår utskottet från att platsantalet i
folkhög-skolan inte kommer att öka. Med anledning av detta kan ökningen av
föreva-rande anslag begränsas. Utskottet anser att riksdagen bör anvisa 237
000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit. Utskottet föreslår
riksdagen att med bifall till motion Fi87 (m) yrkande 5 och med anledning
av regeringens förslag till Vuxenstudiestöd m.m. på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 567 241
000 kr.
dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:
41. beträffande anslaget Vuxenstudiestöd m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Fi87 yrkande 5 och med
anledning av propositionerna 1995/96:105 avsnitt 6 punkt E 5 och 1995/96:
150 yrkande 24 samt med avslag på motion 1995/96:Fi80 yrkande 14 beslutar
att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budget-året 1995/96 öka det
under åttonde huvudtiteln anvisade reservations-anslaget Vuxenstudiestöd m.
m. med 567 241 000 kr,
73. Anslaget Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 41)
Johan Lönnroth (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Anslaget Vuxen-
studiestöd m.m. (E 5) börjar med "Finansutskottet delar utbildningsutskot-
tets" och slutar med "Fi87 (m) yrkande 5" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet anser liksom Vänsterpartiet att barntillägg i studiestöden
avsnitt 326 Kontrollera mot PDF
i princip bör slopas och i stället ersättas med ett enhetligt
studiestödssystem, där ersättningsnivåerna är tillräckligt höga. För att
säkerställa särskilt ensam-stående föräldrars möjligheter till studier
anser utskottet dock att barntilläg-get i svux och svuxa måste återinföras
till dess att Studiestödskommittén har slutfört sitt arbete och riksdagen
fattat beslut om ett nytt samlat studiestöds-system. Anslaget
Vuxenstudiestöd m.m. bör därför på tilläggsbudget tillföras 90 000 000 kr
utöver regeringens förslag. Utskottet, som i det föregående har tillstyrkt
regeringens förslag om ytterligare platser, tillstyrker också rege-ringens
båda förslag om medel på tilläggsbudget under anslaget Vuxenstudi-estöd m.m
. samt avstyrker motion Fi87 (m) yrkande 5. Finansutskottet till-styrker
således motion Fi80 (v) yrkande 14.
dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:
41. beträffande anslaget Vuxenstudiestöd m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Fi80 yrkande 14, med anledning
av propositionerna 1995/96:105 avsnitt 6 punkt E 5 och 1995/96:150 yrkande
24 samt med avslag på motion 1995/96:Fi87 yrkande 5 beslutar att på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budget-året 1995/96 öka det under
åttonde huvudtiteln anvisade reservations-anslaget Vuxenstudiestöd m.m. 894
241 000 kr,
74. Anslaget Statens jordbruksverk (mom. 42)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Statens jord-
bruksverk (B 1) börjar med "Finansutskottet delar jordbruksutskottets " och
slutar med "42 och 47" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet vill med anledning härav anföra följande. Kommunerna har
till uppgift att utföra kontroll av livsmedelsprodukter från tredje land.
Rege-ringen anger att Statens jordbruksverk påvisat en möjlighet att
inrätta ytterli-gare gränskontrollstationer under förutsättning att
kommuner och företag får ansvar för finansieringen. Enligt utskottets
mening saknar kommunerna i dagsläget resurser för arbetet med kontroll av
livsmedelsprodukter från tredje land. Finansutskottet delar uppfattningen
som framförts i motion Fi81 (mp) att staten har det yttersta ansvaret för
att denna verksamhet upprätthålls. Vad utskottet anfört med anledning av
motion Fi81 yrkandena 42 och 47 bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 42 bort ha följande lydelse:
42. beträffande anslaget Statens jordbruksverk
att riksdagen med anledning av proposition 1995/96:150 yrkande 25 och
motion 1995/96:Fi81 yrkandena 42 och 47 beslutar att på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under nionde huvudtiteln
avsnitt 327 Kontrollera mot PDF
anvisade ramanslaget Statens jordbruksverk med 2 000 000 kr samt som sin
mening ger regeringen till känna vad ut-skottet anfört,
75. Anslaget Från EG-budgeten finansierad kompensation för revalvering av
jordbruksomräkningskursen (mom. 43)
Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Från EG-budgeten
finansierad kompensation för revalvering av jordbruksom-räkningskursen (B
17) börjar med "Finansutskottet delar jordbruksutskot-tets" och slutar med
"och Fi91 (m)" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande inrättandet av
det särskilda anslaget. När det gäller fördelningen av kompensationsmedlen
vill utskottet anföra följande. Enligt propositionen avser regeringen att
utforma detaljplanerna för kompensationen i enlighet med EG:s regelverk.
Regering-en kommer att prioritera forskning och utveckling inom
jordbrukssektorn samt marknadsfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter. I
propositionen nämns också vissa andra kollektiva ändamål såsom kartor för
skiftesidentifi-ering och verksamheter med s.k. maskinringar. Utskottet
utgår från att denna kollektiva fördelning återspeglar den proportionella
förlusten för respektive sektor som av EU bedömts ha drabbats väsentligt av
revalveringen. Utskottet utgår även från att beloppen inte ersätter annan
statlig finansiering. Vidare är det rimligt att regeringen i samband med
utformandet av de mer detaljerade planerna för fördelningen av
revalveringskompensationen tar initiativ till samråd med respektive sektor.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Fi91 (m) bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Motionerna Fi80 (v) yrkande 15 och Fi81 (
mp) yrkande 48 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande lydelse:
43. beträffande anslaget Från EG-budgeten finansierad kompensa-tion för
revalvering av jordbruksomräkningskursen
att riksdagen med anledning av proposition 1995/96:150 yrkande 26 och
motion 1995/96:Fi91 samt med avslag på motionerna 1995/96: Fi80 yrkande 15
och 1995/96:Fi81 yrkande 48 beslutar att på tilläggs-budget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under nionde huvud-titeln anvisa ett
reservationsanslag Från EG-budgeten finansierad kompensation för
revalvering av jordbruksomräkningskursen på 173 000 000 kr samt som sin
mening ger regeringen till känna vad ut-skottet anfört,
76. Anslaget Från EG-budgeten finansierad kompensation för revalvering av
jordbruksomräkningskursen (mom. 43)
Johan Lönnroth (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Från EG-budgeten
avsnitt 328 Kontrollera mot PDF
finansierad kompensation för revalvering av jordbruksom-räkningskursen (B
17) börjar med "Finansutskottet delar jordbruksutskot-tets" och slutar med
"och Fi91 (m)" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande inrättandet av
det särskilda anslaget. När det gäller fördelningen föreslår regeringen att
medlen används till forskning och utveckling inom jordbrukssektorn,
marknads-främjande åtgärder för jordbruksprodukter, kartor för
skiftesidentifiering samt verksamhet med s.k. maskinringar. Enligt
utskottets mening bör ifråga-varande medel användas till forskning och då
med tyngdpunkt på den ekolo-giska forskningen i enlighet med vad som anförs
i motion Fi80 (v).
Vad utskottet anfört med anledning av motion Fi80 (v) yrkande 15 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Fi81 (mp)
yrkande 48 och Fi91 (m) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande lydelse:
43. beträffande anslaget Från EG-budgeten finansierad kompensa-tion för
revalvering av jordbruksomräkningskursen
att riksdagen med anledning av proposition 1995/96:150 yrkande 26 och
motion 1995/96:Fi80 yrkande 15 och med avslag på motionerna 1995/96:Fi81
yrkande 48 och 1995/96:Fi91 beslutar att på tilläggs-budget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under nionde huvud-titeln anvisa ett
reservationsanslag Från EG-budgeten finansierad kompensation för
revalvering av jordbruksomräkningskursen på 173 000 000 kr samt som sin
mening ger regeringen till känna vad ut-skottet anfört,
77. Anslaget Från EG-budgeten finansierad kompensation för revalvering av
jordbruksomräkningskursen (mom. 43)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Från EG-budgeten
finansierad kompensation för revalvering av jordbruksom-räkningskursen (B
17) börjar med "Finansutskottet delar jordbruksutskot-tets" och slutar med
"och Fi91 (m)" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande inrättandet av
det särskilda anslaget. Utskottet förordar att stödet avsätts till framför
allt forsk-ning och utveckling inom jordbrukssektorn. Särskilt forskning,
försök och utveckling inom det ekologiska lantbruket skall prioriteras.
Mycket av ut-vecklingsarbetet sker i dag hos enskilda lantbrukare varför
det är angeläget att stödet inte enbart kanaliseras till gängse
forskningsinstitutioner som Lantbruksuniversitetet utan också kan komma
annan utvecklingsverksamhet till del. Vidare bör stödet till
marknadsfrämjande åtgärder avseende ekolo-giskt odlade produkter förstärkas
. I övrigt avstyrker utskottet de av regering-en föreslagna ändamålen för
avsnitt 329 Kontrollera mot PDF
vilka stöd skulle kunna beviljas.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Fi81 (mp) yrkande 48 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Fi80 (v)
yrkande 15 och Fi91 (m) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande lydelse:
43. beträffande anslaget Från EG-budgeten finansierad kompensa-tion för
revalvering av jordbruksomräkningskursen
att riksdagen med anledning av proposition 1995/96:150 yrkande 26 och
motion 1995/96:Fi81 yrkande 48 samt med avslag på motionerna 1995/96:Fi80
yrkande 15 och 1995/96:Fi91 beslutar att på tilläggs-budget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under nionde huvud-titeln anvisa ett
reservationsanslag Från EG-budgeten finansierad kompensation för
revalvering av jordbruksomräkningskursen på 173 000 000 kr samt som sin
mening ger regeringen till känna vad ut-skottet anfört,
78. Anslaget Fiskevård m.fl. anslag (mom. 44)
Johan Lönnroth (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Anslag Fiskevård
(C 7) börjar med "Finansutskottet delar jordbruksutskottets" och slutar med
"49 och 50" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet beklagar att regeringen inte aviserar några ytterligare
medel till fiskevården. För innevarande budgetår föreslår utskottet att 15
miljoner kronor tillförs anslaget. Utskottet är dock av den uppfattningen
att riksdagen bör besluta om att det anvisade reservationsanslaget Bidrag
till fiskevård bör minskas med 5 418 000 kr, vilket innebär att anslaget
inte kan belastas. Vidare bör det anvisade förslagsanslaget Ersättning för
intrång i enskild fiskerätt m.m. minskas med 1 499 000 kr, vilket innebär
att 1 000 kr återstår att belasta på anslaget. Utskottet föreslår således
med anledning av regering-ens förslag och motion Fi80 (v) yrkande 16 att
riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 till
Fiskevård anvisar ett ramanslag på 21 917 000 kr.
Enligt utskottets bedömning är syftet med motion Fi81 (mp) yrkandena 49 och
50 med det anförda i allt väsentligt tillgodosett. Yrkandena påkallar
således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande lydelse:
44. beträffande anslaget Fiskevård m.fl. anslag
att riksdagen
dels med bifall till motion 1995/96:Fi80 (v) yrkande 16 och med an-ledning
av proposition 1995/96:150 yrkande 27 samt med avslag på motion 1995/96:
Fi81 yrkandena 49 och 50 beslutar att på tilläggsbud-get till statsbudgeten
för budgetåret 1995/96 under nionde huvudtiteln anvisa ett ramanslag
Fiskevård på 21 917 000 kr,
dels med bifall till vad utskottet anfört beslutar att på tilläggsbudget
avsnitt 330 Kontrollera mot PDF
till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under nionde huvudtiteln
a) minska det anvisade reservationsanslaget Bidrag till fiskevård med 5 418
000 kr, vilket innebär att anslaget inte kan belastas,
b) minska det anvisade förslagsanslaget Ersättning för intrång i en-skild
fiskerätt m.m. med 1 499 000 kr,
79. Anslaget Fiskevård m.fl. anslag (mom. 44)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Fiskevård (C 7)
börjar med "Finansutskottet delar jordbruksutskottets" och slutar med "49
och 50" bort ha följande lydelse:
Det tidigare förslaget till fiskevårdsavgift beräknades ge ett
nettotillskott på 65 miljoner kronor för fiskevården. Regeringens nu lagda
förslag innebär att inga ytterligare medel ställs till fiskevårdens
förfogande. Enligt utskottets mening är detta ett svek mot fiskevården i
Sverige. Eftersom behovet av fiskevård kvarstår i landet och regeringen i
dagens ekonomiskt kärva läge inte förmått anslå tillräckliga medel för
ändamålet förutsätter utskottet att regeringen återkommer med förslag till
allmän fiskevårdsavgift.
För att klara den biotopvård, de inventeringar och de åtgärdsplaner för
vatten som i dag inte innefattas av fiskevårdsområden anser utskottet att
ytterligare 15 miljoner bör anvisas för ändamålet. Eftersom anslaget till
Miljöersättningar inom jordbruket (B 11) inte kommer att utnyttjas fullt ut
under innevarande budgetår behöver detta inte innebära någon ökad belast-
ning för statsbudgeten. Medlen till fiskevården kan tas ur detta
underutnytt-jande. Utskottet är dock av den uppfattningen att riksdagen bör
besluta om att det anvisade reservationsanslaget Bidrag till fiskevård bör
minskas med 5 418 000 kr, vilket innebär att anslaget inte kan belastas.
Vidare bör det anvisade förslagsanslaget Ersättning för intrång i enskild
fiskerätt m.m. minskas med 1 499 000 kr, vilket innebär att 1 000 kr
återstår att belasta på anslaget. Utskottet föreslår således med anledning
av regeringens förslag och motion Fi81 (mp) yrkandena 49 och 50 att
riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 till
Fiskevård anvisar ett ramanslag på 21 917 000 kr.
Enligt utskottets bedömning är syftet med motion Fi80 (v) yrkande 16 med
det anförda i allt väsentligt tillgodosett. Yrkandet påkallar således ingen
ytterligare riksdagens åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande lydelse:
44. beträffande anslaget Fiskevård m.fl. anslag
att riksdagen
dels med anledning av motion 1995/96:Fi81 yrkandena 49 och 50 samt
proposition 1995/96:150 yrkande 27 och med avslag på motion 1995/96:Fi80
avsnitt 331 Kontrollera mot PDF
yrkande 16 beslutar att på tilläggsbudget till statsbud-geten för
budgetåret 1995/96 under nionde huvudtiteln anvisa ett ram-anslag Fiskevård
på 21 917 000 kr samt som sin mening ger regering-en till känna vad
utskottet anfört,
dels med bifall till vad utskottet anfört beslutar att på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under nionde huvudtiteln
a) minska det anvisade reservationsanslaget Bidrag till fiskevård med 5 418
000 kr, vilket innebär att anslaget inte kan belastas,
b) minska det anvisade förslagsanslaget Ersättning för intrång i en-skild
fiskerätt m.m. med 1 499 000 kr,
80. Anslaget Ersättningar för viltskador m.m. (mom. 45)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Anslaget Ersätt-
ningar för viltskador m.m. (D4) börjar med "Finansutskottet delar bo-
stadsutskottets" och slutar med "yrkande 45 avstyrks" bort ha följande
lydel-se:
Finansutskottet delar uppfattningen i Miljöpartiets partimotion Fi81 att
det finns goda skäl att medverka till att rovdjursstammarna tillåts öka.
Det gäller särskilt järv- och vargstammarna. Av detta skäl finns anledning
att redan under innevarande budgetår anslå ytterligare medel utöver vad
regeringen föreslår. Utskottet anser alltså att 10 miljoner kronor bör
anvisas utöver regeringens förslag. På anslaget kommer därmed att finnas 34
miljoner kro-nor (14+10+10) till ersättning för rovdjursrivna renar.
Finansutskottet till-styrker därmed motion Fi81 (mp) yrkande 45.
dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande lydelse:
45. beträffande anslaget Ersättningar för viltskador m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Fi81 yrkande 45 och med
anledning av proposition 1995/96:150 yrkande 28 beslutar att på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under
nionde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget Ersättningar för viltska-dor m
.m. med 20 000 000 kr,
81. Redovisning av effekterna av det nya ersättningssystemet för
rovdjursrivna renar m.m. (mom. 46)
Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp), Johan Lönnroth (v), Fredrik Rein-
feldt (m), Roy Ottosson (mp), Per Bill (m), Michael Stjernström (kds) och
Bo Lundgren (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Anslaget Ersätt-
ningar för viltskador (D 4) börjar med "Utskottet förutsätter att " och
slutar med "den nya ersättningen" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med en
redovisning av effekterna av den nya ersättningen. För att emellertid
försäkra sig om att en redovisning av effekterna m.m. av det nya
avsnitt 332 Kontrollera mot PDF
ersättningssystemet kommer att underställas riksdagen föreslår utskottet
att riksdagen med an-ledning av motion Fi80 (v) yrkande 17 och motion Fi85
(m, c, fp, kds) som sin mening ger regeringen detta till känna.
dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande lydelse:
46. beträffande redovisning av effekterna av det nya ersättnings-systemet
för rovdjursrivna renar m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1995/96:Fi80 yrkande 17 och 1995/
96:Fi85 som sin mening ger regeringen till känna vad ut-skottet anfört,
82. Datortek för arbetslösa personer som har fyllt 25 år (mom. 47)
Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp), Fredrik Reinfeldt (m), Per Bill (m)
och Bo Lundgren (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Datortek för
personer som har fyllt 25 år börjar med "Finansutskottet instämmer i" och
slutar med "Fi80 (v) yrkande 22" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet har inget att invända mot att outnyttjade datortekplatser
blir tillgängliga för arbetslösa ungdomar över 25 år inom ramen för redan
anvi-sade medel. Det är dock viktigt att arbetslösa ungdomar i åldrarna 20-
24 år även framöver utgör en prioriterad målgrupp för datortekverksamheten.
Dessa riktlinjer för datortekverksamheten bör riksdagen med anledning av
motion Fi84 (m) yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna. Motion
Fi80 (v) yrkande 22 avstyrks.
Finansutskottet delar den kritik som Konkurrensverket riktat mot att Ar-
betsmarknadsverket inte upphandlat datortekutbildningen i konkurrens.
Effekten har blivit att många privata småföretag som erbjuder
datautbildning berövats möjligheten till en stor marknad. Utskottet anser i
enlighet med vad som sägs i motion Fi84 i denna del att
Arbetsmarknadsverket i fortsättningen måste ta större hänsyn till dessa
företag och upphandla både datautrustning-en och utbildningen på marknaden
i fri konkurrens. Detta bör riksdagen med anledning av motion Fi84 (m)
yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 47 bort ha följande lydelse:
47. beträffande datortek för arbetslösa personer som har fyllt 25 år
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:Fi84 och proposition 1995/96:
150 yrkande 29 samt med avslag på motion 1995/96:Fi80 yrkande 22 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet an-fört,
83. Datortek för arbetslösa personer som har fyllt 25 år (mom. 47)
Johan Lönnroth (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Datortek för
arbetslösa personer som har fyllt 25 år börjar med "Finansutskottet in-
stämmer i" och slutar med "yrkande 22 avstyrks" bort ha följande lydelse:
avsnitt 333 Kontrollera mot PDF
Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag att datortekverksamheten
även bör kunna omfatta personer över 25 år. Utskottet ställer sig även
bakom förslaget i Vänsterpartiets motion Fi80 om ett uppföljningsprogram
för dem som genomgått datortekutbildning. Programmet bör omfatta arbetslösa
ung-domar, som skall kunna arbeta i småföretag med hjälp av
rekryteringsbidrag.
Ytterligare resurser bör tillföras kommunerna som ungdomssatsning för
arbetet med Agenda 21 i enlighet med vad som föreslås i motion Fi80 (v).
Utskottet tillstyrker de förslag till extra sysselsättningsinitiativ som
pre-senteras i Vänsterpartiets motion Fi80. Dessa åtgärder liksom det ovan
be-skrivna ungdomsprogrammet bör finansieras genom en tillfällig inleverans
från statliga företag under 1996 på en miljard kronor.
Vad finansutskottet anfört innebär att utskottet tillstyrker motion Fi80 (v
) yrkande 22. Motion Fi84 (m) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 47 bort ha följande lydelse:
47. beträffande datortek för arbetslösa personer som har fyllt 25 år
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:150 yrkande 29 och motion
1995/96:Fi80 yrkande 22 samt med avslag på motion 1995/96:Fi84 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en speciell
ungdomssatsning,
84. Arbetsplatsintroduktion och utbildningsvikariat (mom. 48)
Johan Lönnroth (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Arbetsplatsintro
-duktion och utbildningsvikariat börjar med "Finansutskottet instämmer i"
och slutar med" och 21 (delvis) avstyrks" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet anser att regeringens förslag om höjt finansieringsbidrag
skulle kunna medföra att arbetsgivare med begränsad betalningsförmåga
avstår från att ta praktikanter. Förslaget avstyrks därför.
Finansutskottet avstyrker också regeringens förslag om att drastiskt för-
sämra arbetsgivarnas villkor för utbildningsvikariat. Dessa vikariat är en
fruktbar kombination av utbildning och praktik som ofta leder till nya chan
-ser på arbetsmarknaden, anser utskottet.
Utskottet bedömer att Arbetsmarknadsverket för innevarande budgetår kommer
att få en reservation på ca en miljard kronor på anslaget A 2 Ar-
betsmarknadspolitiska åtgärder. Utskottet tillstyrker att 500 miljoner
kronor av denna reservation används för att finansiera oförändrade villkor
när det gäller utbildningsvikariat och arbetsplatsintroduktion.
Finansutskottet tillstyrker förslagen i motion Fi80 (v) yrkandena 18, 19
och 21 (delvis), vilket innebär att regeringens förslag avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande lydelse:
avsnitt 334 Kontrollera mot PDF
48. beträffande arbetsplatsintroduktion och utbildningsvikariat
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Fi80 yrkandena 18, 19 och 21 i
denna del samt med avslag på proposition 1995/96:150 yr-kandena 13 och 30
som sin mening ger regeringen till känna vad ut-skottet anfört,
85. Lönebidrag (mom. 49)
Johan Lönnroth (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Lönebidrag
börjar med "Finansutskottet instämmer i"och slutar med "yrkandena 20 och 21
(delvis)" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet anser att det är en orimlig politik som förs gentemot de ar
-betshandikappade. Regeringens minskning av lönebidragen leder inte till
någon samhällsekonomisk besparing eftersom arbetslösa arbetshandikappade i
stället får sin försörjning från a-kassa eller socialförsäkring.
Utskottet tillstyrker förslagen i motion Fi80 yrkandena 20 och 21 (delvis)
om att lönebidrag med 90 % av lönekostnaden måste återinföras som alter-
nativ till uppsägning. Enligt utskottets mening bör 400 miljoner kronor av
anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder överföras till anslaget B 4
Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för att användas till lönebidrag.
Vad finansutskottet anfört om lönebidragen med anledning av motion Fi80 (v)
yrkandena 20 och 21 (delvis) bör riksdagen som sin mening ge regering-en
till känna.
dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande lydelse:
49. beträffande lönebidrag
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:Fi80 yrkandena 20 och 21 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad ut-skottet anfört,
86. Affärsverket svenska kraftnät (mom. 52)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Affärsverket
svenska kraftnät börjar med "Finansutskottet delar näringsutskottets" och
slutar med "yrkande 46" bort ha haft följande lydelse:
Finansutskottet anser att regeringens förslag rörande en likströmskabel mel
-lan Polen och Sverige bör avslås av riksdagen. Följden kan bli, som sägs i
motion Fi81 (mp), att svensk kärnkraftsel kommer att exporteras till Polen,
vilket skulle försvåra en kärnkraftsavveckling i Sverige. Vidare kan man
räkna med att den el som skulle komma att importeras från Polen kommer att
leda till ökade svavelutsläpp och ett ökat kärnkraftsberoende i Polen. Vad
utskottet anfört med anledning av motion Fi81 (mp) yrkande 46 bör riksda-
gen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse:
52. beträffande Affärsverket svenska kraftnät
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Fi81 yrkande 46 och med avslag
avsnitt 335 Kontrollera mot PDF
på proposition 1995/96:150 yrkandena 33 och 34 som sin me-ning ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
87. Avgift för insättningsgaranti (mom. 55)
Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Avgift för
insätt-ningsgaranti börjar med "Utskottet vill inledningsvis" och slutar
med "(m) yrkande 25" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla att den av regeringen aviserade höjningen av den s
.k. avgiften för insättargarantin i banksystemet i praktiken kommer att
övervält-ras på låntagare och insättare. I realiteten är detta ett sätt att
höja skatteutta-get med ytterligare 800 miljoner kronor. Detta förslag bör
avvisas.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till kän-na
. Därmed tillstyrks motion Sk45 (m) yrkande 25.
dels att utskottets hemställan under 55 bort ha följande lydelse:
55. beträffande avgift för insättningsgaranti
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk45 yrkande 25 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
88. Utredning om åtgärder för att främja turismen (mom. 57)
Anne Wibble (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Utredning om
åtgärder för att främja turismen börjar med "Finansutskottet har ingen" och
slutar med "(fp) yrkande 10" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet vill framhålla att det får anses vara väl dokumenterat att
det finns en tillväxtpotential inom turismen. Sverige har en mindre
turistsektor än jämförbara länder. Turismen sjönk när momsen höjdes i
samband med skattereformen. Trots kronförsvagningen har vi fortfarande inte
nått upp till den volym som fanns före skattereformen.
Turismen anges ofta som världens snabbast växande bransch. Men Sverige har
traditionellt haft svårt att hävda sig som turistland. Den svenska turist-
branschen är mindre än motsvarande branscher i andra länder. Vädret anges
som en grundläggande orsak. Men det förklarar inte varför vi också har en
mindre turistsektor än Danmark, Norge och Finland.
Enligt en uppsats skriven av den tidigare chefen vid Styrelsen för Sverige-
bilden Jan Brännström omfattar den svenska turistnäringen 20 000 företag
med en sammanlagd årsomsättning på nära hundra miljarder kronor. Staten
tjänar i genomsnitt ca 12 miljarder kronor på de utländska turisterna.
Det skattetekniska argumentet att pröva en annan ordning för turistsektorn
är att den, som i ett bytesbalansperspektiv måste betraktas som en exportnä
-ring, till skillnad från andra exportsektorer måste belasta sina priser
med moms.
avsnitt 336 Kontrollera mot PDF
För företag inom turistnäringen bör en sänkning av momsen till nivån 6 %
övervägas. Den närmare utformningen, bl.a. avgränsningsproblematiken, bör
bli föremål för utredning.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till kän-na
. Därmed tillstyrks motion Fi79 (fp) yrkande 10.
dels att utskottets hemställan under 57 bort ha följande lydelse:
57. beträffande utredning om åtgärder för att främja turismen
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Fi79 yrkande 10 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Riksbankens ställning och mål för penningpolitiken (mom. 4)
Johan Lönnroth (v) anför:
Inga beslut om Riksbankens ställning bör tas som föregriper beslutet om
svenskt medlemskap i EMU.
2. Utformningen av utgiftstaket (mom. 8)
Anne Wibble (fp) anför:
Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande sett det som otillfredsställande
att den rättsliga innebörden av att fastställa ett statligt utgiftstak inte
klarläggs i propositionen. Konstitutionsutskottet har däremot ingen
invändning mot att riksdagen godkänner en beräkning av de statliga
utgifterna. Jag anser att det hade varit önskvärt att ett förslag till
lagreglering kunde ha behandlats sam-tidigt för att undanröja den osäkerhet
som konstitutionsutskottet pekar på. Finansutskottet framhåller emellertid
att riksdagens beslut med anledning av förslaget till utgiftstak skall ses
som ett riktlinjebeslut, vilket också är inne-börden av det förslag till
budgetlag som regeringen har remitterat till Lagrå-det. Det hade varit en
fördel om detta hade framgått av utskottets hemställan. Finansutskottet
betonar också att utgiftstaket i första hand skall betraktas som en
politisk viljeyttring av regeringen.
Konstitutionsutskottet har inte sett det som sin uppgift att yttra sig över
behovet av ett utgiftstak från ekonomiska utgångspunkter. Den uppgiften
åligger finansutskottet. Jag anser att det från ekonomiska utgångspunkter
finns ett mycket starkt behov av en stramare budgetprocess inklusive ett
utgiftstak för staten. Sammantaget kan jag därför ställa mig bakom finansut
-skottets uppfattning att riksdagen bör fastställa ett utgiftstak för
staten.
I proposition 150 framlagda lagförslag
1. Förslag till lag med särskilda bestämmelser om utbetalning av
skattemedel år 1997
2. Förslag till lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.
3. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag
till kommuner och landsting
4. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för
kommuner och landsting
avsnitt 337 Kontrollera mot PDF
5. Förslag till lag om ändring i lagen (1981:49) om begränsning av
läkemedelskostnader, m.m.
6. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:411) om tillfällig avvikelse
från lagen (1981:691) om socialavgifter
Utskottets förslag till ny lydelse av 3 § lagen (1981:49) om begränsning
av läkemedelskostnader, m.m.
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
3 §1
I andra fall än som avses i 2 § skall det fastställda priset för samtidigt
på grund av sjukdom förskrivna och inköpta läkemedel sättas ned med hela
det belopp som överstiger 160 kronor för ett läkemedel och med hela det
belopp som överstiger 60 kronor för varje ytterligare läkemedel.
Nedsättningen med hela det belopp som överstiger 160 kronor skall göras på
det läkeme-del som har högst pris. Nedsättning skall göras endast till den
del det sam-manlagda priset för läkemedlen över-stiger 160 kronor med
tillägg av det fastställda priset, dock högst 60 kro-nor, för varje
läkemedel utöver det första. Om en förskrivning är avsedd att expedieras
mer än en gång, gäller nedsättningen köpesumman vid varje avsett
expeditionstillfälle. Vid beräk-ning av prisnedsättningen beaktas inte den
avgift som kan ha uttagits för expedition av telefonförskrivna läke-medel.
I andra fall än som avses i 2 § skall det fastställda priset för samtidigt
på grund av sjukdom förskrivna och inköpta läkemedel sättas ned med hela
det belopp som överstiger 170 kronor för ett läkemedel och med hela det
belopp som överstiger 70 kronor för varje ytterligare läkemedel.
Nedsättningen med hela det belopp som överstiger 170 kronor skall göras på
det läkeme-del som har högst pris. Nedsättning skall göras endast till den
del det sam-manlagda priset för läkemedlen över-stiger 170 kronor med
tillägg av det fastställda priset, dock högst 70 kro-nor, för varje
läkemedel utöver det första. Om en förskrivning är avsedd att expedieras
mer än en gång, gäller nedsättningen köpesumman vid varje avsett
expeditionstillfälle. Vid beräk-ning av prisnedsättningen beaktas inte den
avgift som kan ha uttagits för expedition av telefonförskrivna läke-medel.
Bestämmelserna i första stycket tillämpas även när skyddsläkemedel i annat
fall än som avses i 2 § andra stycket förskrivs till havande eller ammande
kvinna eller till barn.
Med det fastställda priset enligt första stycket avses ett pris som har
fastställts av Riksförsäkringsverket. Om ett pris inte har fastställts på
ett läkemedel i denna ordning omfattas läkemedlet inte av prisnedsättning.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar föreskrifter
1. om vilka receptfria läkemedel som omfattas av prisnedsättningen, och
avsnitt 338 Kontrollera mot PDF
2. om undantag från prisnedsättningen för ett visst receptbelagt läkemedel
eller en viss grupp av sådana läkemedel.
1 Senaste lydelse 1995:1490
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Den ekonomiska politiken 1
Utgiftstaket 2
Kommunsektorn 2
Tilläggsbudget 3
Inledning 4
Regeringens lagförslag 5
Utgiftstak och utgiftsramar 1997-1999 5
Uppgörelsen mellan Socialdemokraterna och Centerpartiet 5
Yttranden från andra utskott 5
Inkomna skrivelser 6
Offentliga utfrågningar 6
Propositionerna 6
Proposition 150 6
Proposition 105 9
Motionerna 9
Motionsyrkanden med anledning av proposition 150 9
Motionsyrkanden med anledning av proposition 105 18
Motionsyrkande med anledning av proposition 198 21
Proposition 150 21
Motionerna 23
Moderata samlingspartiets partimotion 23
Folkpartiet liberalernas partimotion 26
Vänsterpartiets partimotion 29
Miljöpartiet de grönas partimotion 31
Kristdemokraternas partimotion 33
UTSKOTTET 36
Den ekonomiska politiken 36
Den internationella utvecklingen 36
Den svenska exportens beroende av utvecklingen inom EU 36
Utvecklingen inom de tre stora industriländerna 36
Arbetslösheten i OECD-området 37
Osäkerheten i prognoserna 37
Den ekonomiska utvecklingen i Sverige 38
Konjunkturperspektivet. Utvecklingen fram t.o.m. år 1997 38
Prognosförutsättningar 38
Försörjningsbalansen 39
Exporten 41
Den privata konsumtionen 41
Osäkerheter i försörjningsbalansprognosen 42
Offentliga sektorns finanser 43
Läget på arbetsmarknaden 44
Partimotionernas syn på propositionens konjunkturbedöm-ningar 45
Två scenarier för ekonomin fram till sekelskiftet 48
Utskottets förslag till inriktning av den ekonomiska politiken 50
Fördelningspolitiska analyser 58
Jämställdhetspolitiska konsekvenser 59
Riksbankens ställning och mål för penningpolitiken 60
Kommitté för att analysera penning- och valutamarknaden 61
Den ekonomiska och monetära unionens (EMU) tredje fas 62
Uppföljning av EU-bidrag 62
Utgiftstak för den offentliga sektorn 63
Bakgrund 63
Utformningen av utgiftstaket 64
Utgiftstakets innebörd 67
Utgiftstakets tillämpning 70
Nivån på utgiftstaket för staten 72
Nivån på utgiftstaket för den offentliga sektorn 74
Det statliga utgiftstakets preliminära fördelning på utgiftsområden 76
Utgiftsområde 1: Rikets styrelse 78
Utgiftsområde 2: Samhällsekonomi och finansförvaltning 79
Utgiftsområde 3: Skatteförvaltning och uppbörd 80
Utgiftsområde 4: Rättsväsendet 81
Utgiftsområde 5: Utrikesförvaltning och internationell sam-verkan 83
Utgiftsområde 6: Totalförsvar 85
Utgiftsområde 7: Internationellt bistånd 87
Utgiftsområde 8: Invandrare och flyktingar 91
avsnitt 339 Kontrollera mot PDF
Utgiftsområde 9: Hälsovård, sjukvård och social omsorg 92
Utgiftsområde 10: Ekonomisk trygghet vid sjukdom och han-dikapp 94
Utgiftsområde 11: Ekonomisk trygghet vid ålderdom 96
Utgiftsområde 12: Ekonomisk trygghet för familjer och barn 98
Utgiftsområde 13: Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet 100
Utgiftsområde 14: Arbetsmarknad och arbetsliv 102
Utgiftsområde 15: Studiestöd 105
Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning 107
Utgiftsområde 17: Kultur, medier, trossamfund och fritid 111
Utgiftsområde 18: Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 113
Utgiftsområde 19: Regional utjämning och utveckling 114
Utgiftsområde 20: Allmän miljö- och naturvård 116
Utgiftsområde 21: Energi 117
Utgiftsområde 22: Kommunikationer 119
Utgiftsområde 23: Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 121
Utgiftsområde 24: Näringsliv 123
Utgiftsområde 25: Allmänna bidrag till kommuner 126
Utgiftsområde 26: Statsskuldsräntor m.m. 127
Utgiftsområde 27: Avgiften till Europeiska gemenskapen 128
Socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten 128
Budgeteringsmarginal 130
Finansutskottets sammanfattande bedömning av de prelimi-närt gjorda
beräkningarna för samtliga utgiftsområden 131
Uppföljning 135
Årsredovisning för staten 1994/95 135
Åtgärder med anledning av revisionens iakttagelser 136
Budgetutvecklingen m.m. 137
Skatteavvikelser 139
Kommunsektorn 140
Allmänna förutsättningar 140
Skatteinkomsternas och statsbidragens utveckling 144
Minskning i särskilda fall av det generella statsbidraget till kom-muner
och landsting åren 1997 och 1998 146
Regeländringar vid beräkning av preliminära kommunalskatte-medel 147
Kommunal ekonomi i balans 148
Ekonomiska regleringar mellan staten och de kyrkliga kommuner-na år 1997
149
Reglering av kompensation för avtalspensioner till lärare m.fl. 149
Tilläggsbudget för budgetåret 1995/96 149
Försvarsdepartementet (fjärde huvudtiteln) 151
Anslagen Försvarsmakten (A 1), Statens försvarshistoriska museer (G 1) och
Flygtekniska försöksanstalten (G 6) 151
Socialdepartementet (femte huvudtiteln) 152
Anslaget Sjukvårdsförmåner m.m. (B 2) - Läkemedelsförmå-nen 152
Anslaget Sjukvårdsförmåner m.m. (B 2) - Tandvårdsförsäk-ringen 155
Anslagen Riksförsäkringsverket (F 1) och Allmänna försäk-ringskassor (F 2)
156
Utbildningsdepartementet (åttonde huvudtiteln) 157
Kvalificerad yrkesutbildning 158
Anslaget Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. (
A 9) 159
Omfördelning av medel från komvux till folkhögskolan 161
Basår med social inriktning för män 161
Anslaget Bidrag till folkbildningen (B 1) 162
Anslaget Övriga utgifter inom grundutbildning (C 46) 163
avsnitt 340 Kontrollera mot PDF
Anslaget Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forsk-ning (C 50)
165
Utvärdering av de s.k. ALF-medlen 166
Utbildningspolitiken i övrigt 166
Anslaget Studiehjälp m.m. (E 3) 167
Stipendium för studerande som fullföljt basår vid komvux 167
Anslaget Studiemedel m.m. (E 4) 168
Anslaget Vuxenstudiestöd m.m. (E 5) 169
Jordbruksdepartementet (nionde huvudtiteln) 169
Anslaget Statens jordbruksverk (B 1) 169
Anslag till Från EG-budgeten finansierad kompensation för revalvering av
jordbruksomräkningskursen (B 17) 170
Anslag till Fiskevård (C 7) 171
Anslaget Ersättningar för viltskador m.m. (D 4) 172
Arbetsmarknadsdepartementet (tionde huvudtiteln) 173
Datortek för arbetslösa personer som fyllt 25 år 173
Arbetsplatsintroduktion och utbildningsvikariat 175
Lönebidrag 176
Stöd till återvändande flyktingar till Bosnien-Hercegovina 177
Näringsdepartementet (tolfte huvudtiteln) 177
Anslaget Sveriges geologiska undersökning: Geologisk un-
dersökningsverksamhet (C 10) 177
Affärsverket svenska kraftnät 178
Civildepartementet (trettonde huvudtiteln) 179
Anslaget Bidrag till nationell och internationell ungdoms-verksamhet (D 2)
179
Anslaget EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa (D 3) 180
Övriga motionsyrkanden 180
Avgift för insättningsgaranti 180
Löneutbetalningsdag för statsanställda samt riksdagsledamö-ter 180
Utredning om åtgärder för att främja turism 181
Hemställan 182
Reservationer 192
1. Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken, såvitt avser
övergripande inriktning (mom. 1 delvis) (m, fp, kds) 192
2. Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken, såvitt avser
villkoren för företagande (mom. 1 delvis) (m, fp, kds) 199
3. Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken (mom. 1) (v) 202
4. Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken
(mom. 1) (mp) 206
5. Fördelningspolitiska analyser (mom. 2) (v) 209
6. Fördelningspolitiska analyser (mom. 2, motiveringen) (m) 210
7. Fördelningspolitiska analyser (mom. 2, motiveringen) (fp) 210
8. Fördelningspolitiska analyser (mom. 2, motiveringen) (mp) 211
9. Fördelningspolitiska analyser (mom. 2, motiveringen ) (kds) 211
10. Jämställdhetspolitiska konsekvenser (mom. 3) (v) 212
11. Riksbankens ställning och mål för penningpolitiken (mom. 4)
(m, fp) 213
12. Riksbankens ställning och mål för penningpolitiken (mom. 4)
(mp) 214
13. Kommitté för att analysera penning- och valutamarknaden
(mom. 5) (v, mp) 214
14. Den ekonomiska och monetära unionens (EMU) tredje fas
(mom. 6) (v) 215
15. Den ekonomiska och monetära unionens (EMU) tredje fas
(mom. 6) (mp) 216
16. Den ekonomiska och monetära unionens (EMU) tredje fas
(mom. 6, motiveringen) (kds) 217
avsnitt 341 Kontrollera mot PDF
17. Uppföljning av EU-bidrag (mom. 7) (mp) 217
18. Utformningen av utgiftstaket (mom. 8) (m) 218
19. Utformningen av utgiftstaket (mom. 8) (v) 219
20. Utformningen av utgiftstaket (mom. 8, motiveringen) (fp) 220
21. Nivån på utgiftstaket för staten (mom. 9) (m) 220
22. Nivån på utgiftstaket för staten (mom. 9) (fp) 222
23. Nivån på utgiftstaket för staten (mom. 9) (v) 222
24. Nivån på utgiftstaket för staten (mom. 9) (mp) 223
25. Nivån på utgiftstaket för staten (mom. 9) (kds) 223
26. Nivån på utgiftstaket för den offentliga sektorn (mom. 10) (fp) 224
27. Nivån på utgiftstaket för den offentliga sektorn (mom. 10) (v) 225
28. Nivån på utgiftstaket för den offentliga sektorn
(mom. 10) (mp) 226
29. Den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden
(mom. 11) (m) 226
30. Den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden
(mom. 11) (fp) 237
31. Den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden
(mom. 11) (v) 245
32. Den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden
(mom. 11) (mp) 255
33. Den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden
(mom. 11) (kds) 268
34. Skatteavvikelser (textavsnittet) (m, fp) 279
35. Allmänna förutsättningar för kommunsektorn (mom. 12) (m) 280
36. Allmänna förutsättningar för kommunsektorn (mom. 12) (v) 281
37. Allmänna förutsättningar för kommunsektorn (mom. 12) (mp) 282
38. Allmänna förutsättningar för kommunsektorn
(mom. 12, motiveringen) (fp) 283
39. Allmänna förutsättningar för kommunsektorn
(mom. 12, motiveringen) (kds) 284
40. Skatteinkomsternas och statsbidragens utveckling
(mom. 13) (m) 284
41. Minskning i särskilda fall av det generella statsbidraget till
kommuner och landsting åren 1997 och 1998
(mom. 14) (v, mp) 285
42. Kommunal ekonomi i balans (mom. 16) (m) 286
43. Kommunal ekonomi i balans (mom. 16, motiveringen) (v) 287
44. Tilläggsbudget (textavsnittet) (m) 287
45. Anslaget Statens försvarshistoriska museer (mom. 20) (mp) 287
46. Anslaget Flygtekniska försöksanstalten (mom. 21) (mp) 288
47. Läkemedelsförmånen (mom. 22) (m) 288
48. Läkemedelsförmånen (mom. 22) (v, mp, kds) 289
49. Läkemedelsförmånen (mom. 22) (fp) 290
50. Tandvårdsförsäkringen (mom. 23) (m) 290
51. Tandvårdsförsäkringen (mom. 23) (fp) 291
52. Tandvårdsförsäkringen (mom. 23) (v) 292
53. Tandvårdsförsäkringen (mom. 23) (kds) 292
54. Barn- och ungdomstandvård i privat och offentlig regi
(mom. 24) (m, fp, kds) 293
55. Anslagen Riksförsäkringsverket och Allmänna försäkrings-
kassor (mom. 25) (mp) 293
56. Kvalificerad yrkesutbildning (mom. 26) (fp) 294
57. Anslaget Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala
skolväsendet m.m. (mom. 27) (m) 294
avsnitt 342 Kontrollera mot PDF
58. Anslaget Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala
skolväsendet m.m. (mom. 27) (mp) 295
59. Anslaget Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala
skolväsendet m.m. (mom. 27) (kds) 296
60. Basår med social inriktning för män (mom. 29) (fp) 297
61. Anslaget Bidrag till folkbildningen (mom. 30) (m) 297
62. Anslaget Bidrag till folkbildningen (mom. 30) (v) 298
63. Sommaruniversitetet (mom. 31) (fp, kds) 298
64. Anordnande av basår enbart inom komvux (mom. 32) (fp) 299
65. Aspirantutbildning för arbetslösa invandrare (mom. 33) (fp) 299
66. Anslaget Övriga utgifter inom grundutbildning (mom. 34) (m) 300
67. Utvärdering av hur de s.k. ALF-medlen använts
(mom. 36) (fp) 300
68. Utbildningspolitiken i övrigt (mom. 37) (m) 301
69. Anslaget Studiehjälp m.m. (mom. 38) (m) 301
70. Stipendium till dem som fullföljer basåret inom komvux
(mom. 39) (m, fp, kds) 301
71. Anslaget Studiemedel m.m. (mom. 40) (m) 302
72. Anslaget Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 41) (m) 302
73. Anslaget Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 41) (v) 303
74. Anslaget Statens jordbruksverk (mom. 42) (mp) 304
75. Anslaget Från EG-budgeten finansierad kompensation för
revalvering av jordbruksomräkningskursen (mom. 43) (m) 304
76. Anslaget Från EG-budgeten finansierad kompensation för
revalvering av jordbruksomräkningskursen (mom. 43) (v) 305
77. Anslaget Från EG-budgeten finansierad kompensation för
revalvering av jordbruksomräkningskursen (mom. 43) (mp) 306
78. Anslaget Fiskevård m.fl. anslag (mom. 44) (v) 306
79. Anslaget Fiskevård m.fl. anslag (mom. 44) (mp) 307
80. Anslaget Ersättningar för viltskador m.m. (mom. 45) (mp) 308
81. Redovisning av effekterna av det nya ersättningssystemet för
rovdjursrivna renar m.m. (mom. 46) (m, fp, v, mp, kds) 309
82. Datortek för arbetslösa personer som har fyllt 25 år
(mom. 47) (m, fp) 309
83. Datortek för arbetslösa personer som har fyllt 25 år
(mom. 47) (v) 310
84. Arbetsplatsintroduktion och utbildningsvikariat
(mom. 48) (v) 311
85. Lönebidrag (mom. 49) (v) 311
86. Affärsverket svenska kraftnät (mom. 52) (mp) 312
87. Avgift för insättningsgaranti (mom. 55) (m) 312
88. Utredning om åtgärder för att främja turismen (mom. 57) (fp) 313
Särskilda yttranden
1. Riksbankens ställning och mål för penningpolitiken
(mom. 4) (v) 314
2. Utformningen av utgiftstaket (mom. 8) (fp) 314
Bilagor
Bilaga 1. I proposition 150 framlagda lagförslag 315
1. Förslag till lag med särskilda bestämmelser om utbetalning av
skattemedel år 1997 315
2. Förslag till lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering
av skatt, m.m. 316
avsnitt 343 Kontrollera mot PDF
4. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1516) om utjämnings-
avgift för kommuner och landsting 318
5. Förslag till lag om ändring i lagen (1981:49) om begränsning av
läkemedelskostnader, m.m. 319
6. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:411) om tillfällig
avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgifter 320
Bilaga 2. Utskottets förslag till ny lydelse av 3 § lagen (1981:49) om
begränsning av läkemedelskostnader, m.m. 321
Bilaga 3. Utgiftstak och utgiftsramar för åren 1997-1999 föreslagna
av regering och oppositionspartier 323
Bilaga 4. Tillkommande budgetförstärkningar i 1996 års
Vårproposition 327
Bilaga 5. Tilläggsbudgetförslag i 1996 års Vårproposition 371
Bilagorna 6-22 återfinns i del 2 av betänkandet.
6. Konstitutionsutskottet (1995/96:KU10y)
7. Skatteutskottet (1995/96:SkU12y)
8. Justitieutskottet (1995/96:JuU6y)
9. Utrikesutskottet (1995/96:UU4y)
10. Försvarsutskottet (1995/96:FöU6y)
11. Socialförsäkringsutskottet (1995/96:SfU5y)
12. Socialutskottet (1995/96:SoU7y)
13. Kulturutskottet (1995/96:KrU9y)
14. Utbildningsutskottet (1995/96:UbU6y)
15. Trafikutskottet (1995/96:TU5y)
16. Jordbruksutskottet (1995/96:JoU6y)
17. Näringsutskottet (1995/96:NU9y)
18. Arbetsmarknadsutskottet (1995/96:AU4y)
19. Bostadsutskottet (1995/96:BoU9y)
20. Finansutskottets offentliga utfrågning om tillväxtens förutsättningar
21. Finansutskottets offentliga utfrågning om hur penn ingpolitiken
påverkar
sysselsättningen
22. Finansutskottets offentliga utfrågning med riksbankschefen om penning-
politiken
Tabeller
1. BNP-tillväxt, KPI och arbetslöshet ...................................
................. 36
2. Prognosförutsättningar ................................................
........................ 38
3. Nyckeltal .............................................................
................................. 39
4. Försörjningsbalans 1994-1997 ..........................................
.................. 40
5. Hushållens disponibla inkomster, konsumtion och sparande ............
42
6. Arbetsmarknad ..................................................
................................. 44
7. Bas- (B) resp. Högtillväxtalternativet (H), försörjningsbalans
och nyckeltal 1995-2000 .............................................
...................... 49
8. Budgetändringar 1995/96, statstutgifterna ............................
........... 150
9. Budgetändringar 1995/96, statsinkomsterna ............................
........ 150