Bet. 1995/96:FiU12

Finansutskottets betänkande

1995/96:FIU12

Riksbankens förvaltning år 1995, m.m. (redog. 1995/96:RB1 och RR5 samt förs.

RR2)

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

Innehållsförteckning

1995/96

FiU12

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker att

riksbanksfullmäktige beviljas

ansvarsfrihet för sin förvaltning under

år 1995.

Utskottet biträder också fullmäktiges

förslag till disposition av Riksbankens

resultat samt föreslår att riksdagen

fastställer Riksbankens balansräkning

och resultaträkning.

I betänkandet behandlar utskottet även

ett av Riksdagens revisorer redovisat

granskningsärende om valutareservens

förvaltning. Utskottet konstaterar att

revisorernas granskning givit Riksbanken

värdefulla impulser i det

utvecklingsarbete som Riksbanken

bedriver för att få till stånd en

effektivare och väl fungerande

förvaltning av valutareserven. I flera

av de frågor som revisorerna har tagit

upp finns en samsyn mellan dem och

riksbanksledningen om hur man bör gå

vidare för att komma till rätta med de

uppmärksammade problemen. Då såväl

Riksdagens revisorer som finansutskottet

dessutom återkommande granskar

Riksbankens förvaltning är det enligt

finansutskottets mening inte påkallat

med något särskilt riksdagsinitiativ i

detta ärende.

Redogörelserna

Fullmäktiges i Riksbanken

förvaltningsberättelse för år 1995

I berättelsen (redog. 1995/96:RB1)

lämnar fullmäktige en redogörelse för

den förda kredit- och valutapolitiken

samt för bankens verksamhet i övrigt.

Vidare lämnar fullmäktige förslag till

dispositionen av Riksbankens resultat.

Fullmäktige föreslår

1. att riksdagen fastställer

Riksbankens i förvaltningsberättelsen

återgivna balans- och resultaträkningar

för år 1995,

2. att riksdagen beslutar att 4 546

miljoner kronor av Riksbankens resultat

efter avsättning till

resultatutjämningsfonden samt 3 554

miljoner kronor överförda från

dispositionsfonden, dvs. totalt 8 100

miljoner kronor, skall levereras in till

statsverket.

Riksdagens revisorers berättelse över

granskningen av Riksbankens verksamhet

under år 1995

I berättelsen (redog. 1995/96:RR5)

tillstyrker Riksdagens revisorer

1. att fullmäktige i Riksbanken

beviljas ansvarsfrihet för Riksbankens

förvaltning under år 1995,

2. att riksdagen fastställer

Riksbankens i förvaltningsberättelsen

återgivna balans- och resultaträkningar

för år 1995.

Riksdagens revisorer har också

tillställt utskottet en mer utförlig

granskningsrapport (daterad 1996-02-05)

som utarbetats gemensamt av Riksbankens

revisionsavdelning och den revisionsbyrå

som på Riksdagens revisorers uppdrag

svarar för granskningsarbetet, KPMG

Bohlins AB.

Fullmäktiges protokoll

Utskottet har som underlag för sin

prövning även haft tillgång till

riksbanksfullmäktiges särskilda och

allmänna protokoll för år 1995.

Förslaget

Riksdagens revisorers förslag angående

valutareserven

Riksdagens revisorer föreslår (förs.

1995/96:RR2):

1. att riksdagen som sin mening ger

Riksbanken till känna vad revisorerna

anfört om systemutveckling och intern

kontroll,

2. att riksdagen som sin mening ger

Riksbanken till känna vad revisorerna

anfört om målformulering,

3. att riksdagen som sin mening ger

Riksbanken till känna vad revisorerna

anfört om räntekänslighet och riskmått,

4. att riksdagen som sin mening ger

Riksbanken till känna vad revisorerna

anfört om guldreserven.

Utfrågning med anledning av förslaget om

valutareserven

På finansutskottets sammanträde den 26

mars 1996 fick företrädare för

Riksbanken och Riksdagens revisorer

tillfälle att kommentera det av

revisorerna framlagda förslaget. Från

Riksbankens sida deltog riksbankschefen

Urban Bäckström, vice riksbankschefen

Stefan Ingves samt gruppchefen för

analys och kontroll vid Riksbankens

redovisningsavdelning Mats Balke.

Riksdagens revisorer företräddes av

deras andre vice ordförande Lars

Bäckström, revisionsdirektör Mats

Johansson samt de i ärendet anlitade

konsulterna professorerna vid

Handelshögskolan i Stockholm Peter

Jennergren och Bertil Näslund.

Utskottet

Riksbankens förvaltning

Riksbankens resultat har under senare år

disponerats i enlighet med riktlinjer

som fullmäktige lade fast i anslutning

till 1988 års bokslut. Riktlinjerna har

godkänts av riksdagen. Enligt dessa

skall Riksbanken varje år till

statsverket leverera in ett belopp som

motsvarar 80 % av de fem senaste årens

genomsnittliga resultat före

bokslutsdispositioner. Beloppet skall

avrundas till jämnt hundratal miljoner

kronor. Dessutom skall till

dispositionsfonden varje år avsättas

10 % av samma genomsnittliga resultat.

Återstoden av årets resultat skall

avsättas till ett

resultatutjämningskonto.

Den resultatpåverkan som uppkommer vid

en eventuell uppskrivning/nedskrivning

av kronans värde skall inte påverka det

årsgenomsnitt som läggs till grund för

inleveranserna. I stället skall

dispositionsfonden användas för att

balansera den effekt som en ändrad

växelkurs har på resultatet.

Riksbankens resultat före

bokslutsdispositioner under 1995 uppgår

till 18 816 miljoner kronor. För att

täcka den nedskrivning på 4 563 miljoner

kronor som gjorts med anledning av

realiserade och orealiserade valutakurs

effekter på grund av kronans

appreciering under 1995 behöver enligt

fullmäktige en lika stor överföring från

dispositionsfonden göras. Till grund för

beräkningen av inleveransen till

statsverket skall sålunda ligga ett

belopp på (18 816 + 4 563 =) 23 379

miljoner kronor.

I överensstämmelse med de tidigare

fastlagda riktlinjerna föreslår

fullmäktige att detta belopp fördelas så

att 8 100 miljoner kronor levereras in

till statsverket, att 1 009 miljoner

kronor sätts av till dispositionsfonden

och att resterande 14 270 miljoner

kronor sätts av till

resultatutjämningsfonden.

Netto föreslås sålunda en överföring

från dispositionsfonden på (4 563 -

1 009 =) 3 554 miljoner kronor.

Finansutskottet har för egen del inget

att erinra mot fullmäktiges förslag till

disposition av 1995 års resultat. Liksom

Riksdagens revisorer tillstyrker

utskottet också att riksdagen

fastställer de balans- och

resultaträkningar för år 1995 som finns

intagna i Riksbankens

förvaltningsberättelse. Balansräkningen

och resultaträkningen finns även fogade

till detta betänkande som bilaga 1 resp.

bilaga 2.

Utskottet har vid sin granskning av

Riksbankens förvaltning i övrigt inte

funnit något som föranleder särskilt

uttalande. I likhet med Riksdagens

revisorer tillstyrker utskottet därför

att fullmäktige beviljas ansvarsfrihet

för sin förvaltning under 1995.

Förvaltningen av valutareserven

Riksdagens revisorer har vid sidan av

sin årligen återkommande granskning av

Riksbankens tillstånd, styrelse och

förvaltning genomfört en

verksamhetsinriktad, revisionell

undersökning av Riksbankens förvaltning

av valutareserven. De iakttagelser som

revisorerna därvid gjort har de

redovisat i ett förslag till riksdagen

(1995/96:RR2). Förslaget har inte

föranlett någon motion.

I sitt förslag tar revisorerna upp ett

antal frågor förknippade med

valutareserven. Det gäller Riksbankens

förvaltning av valutareserven som den

kommer till uttryck i dokumentationen av

valutareserven, systemutveckling och

intern kontroll samt målformulering,

räntekänslighet och använt riskmått.

Revisorerna tar också upp frågor rörande

guldreserven samt valutareservens

storlek och syfte.

Revisorernas genomgång utmynnar i fyra

konkreta förslag.

För det första anser revisorerna att

riksdagen av Riksbanken skall begära en

redovisning av hur införandet av det nya

systemet för handlarstöd, riskkontroll

och resultatrapportering fortskrider.

Enligt revisorerna är det använda

systemet relativt primitivt jämfört med

motsvarande system inom t.ex. ledande

banker. Riksbanken har visserligen

påbörjat ett utvecklingsarbete för att

komma till rätta med problemet, men

införandet av de nya systemen har

successivt skjutits framåt i tiden, och

några av deras mer vitala delar

beräknades inte tas i drift förrän under

senhösten 1995.

Riksbanksfullmäktige har i sin

förvaltningsberättelse kommenterat

revisorernas synpunkter. Enligt

fullmäktige har Riksbanken sedan 1992

successivt infört ett nytt back-office-

system, det s.k. Atlassystemet, vilket

handhar Riksbankens betalningar och

redovisning av valutareserven. Systemet

består av tre moduler. Den sista

modulen, värdepappersdelen, togs i bruk

i november 1995. Med det nya systemet i

drift ökar graden av automatisering.

Detta ger, framhåller fullmäktige, ökad

kapacitet och en säkrare samt

effektivare uppföljning och kontroll.

Nästa steg i utvecklingen av

portföljförvaltningen blir enligt

fullmäktige att även införa ett front-

office-system, vilket beräknas kunna ske

mot slutet av 1996. Front-office-

systemet kommer att förbättra

handlarstödet vad avser

positionsinformation och riskhantering.

Dessa funktioner kommer att integreras

med dagens back-office- och

informationssystem. När detta har skett

har Riksbanken nått sitt mål med ett

heltäckande integrerat systempaket för

de finansiella produkterna.

I avvaktan på det nya front-office-

systemet har analys- och kontrollgruppen

inom Betalningssystemavdelningen

tillförts extra resurser. Detta för att

förbättra kvaliteten i riskkontrollen

och öka periodiciteten i

riskuppföljningsarbetet.

För det andra anser revisorerna att

riksdagen av Riksbanken bör begära en

fördjupad analys av det övergripande mål

som banken ställt upp för den praktiska

förvaltningen av valutareserven och som

innebär att avkastningen skall överstiga

normportföljen, dvs. de obligationsindex

som utgör jämförelsenorm. Enligt

revisorernas mening gör

investeringsgruppen relativt små

avvikelser från normandelar för valutor

och normdurationer. Den faktiska

avkastningen uppvisar därmed också små

avvikelser gentemot index. Revisorernas

uppfattning är att målformuleringen

och/eller ränteriskmandaten eller

investeringsstrategin bör analyseras av

Riksbanken.

Enligt vad fullmäktige uppger i

förvaltningsberättelsen har det av

valutapolitiska och centralbanksmässiga

skäl under de senaste åren inte varit

Riksbankens avsikt att aktivt ta

valutapositioner inom

valutareservsförvaltningen. Detta bl.a.

på grund av den valutaturbulens som

förekommit t.ex. inom ERM och Norden.

Valutaandelarna i reserven avviker

därför av naturliga skäl endast

marginellt mot normandelarna.

Centralbanker är traditionellt också

mycket konservativa när det gäller att

ta valutakursrisker. I konsekvens härmed

har valutariskmandaten helt utgått ur

det nya styrdokument som fullmäktige

fastställde i maj 1995.

Fullmäktige anser också att

investeringsgruppen vid sin förvaltning

av valutareservens ränterisker i

praktiken har avvikit mer mot

normportföljerna än vad revisorernas

rapport gör gällande.

För det tredje redovisar revisorerna

synpunkter på investeringsportföljens

löptid (duration).

Valutareserven kan delas upp i en

investeringsportfölj och en

likviditetsportfölj.

Investeringsportföljen förvaltas aktivt

och motsvarar ca 80 % av valutareservens

värde. Den har en långsiktig

placeringshorisont och består framför

allt av obligationer med varierande

löptider. Resterande del hänförs till

den passivt förvaltade

likviditetsportföljen som har kort

löptid och som används bl.a. för att

hantera statens transaktioner med

utlandet.

Revisorerna anser att

investeringsportföljens löptid är

relativ lång, vilket leder till att

portföljen är relativt känslig för

ränteförändringar. Enligt revisorerna

bör Riksbanken därför överväga att korta

löptiden något. Skulle det leda till en

minskad avkastning går det att

estadkomma högre avkastning till något

eller obetydligt större kreditrisker. En

mer heltäckande analys av konsekvenserna

av en kortare duration och en ökad

kreditrisk vore värdefull, framhåller

revisorerna, som också anser att

riksdagen av Riksbanken bör begära en

sådan analys.

Enligt fullmäktige är valet av löptid

ytterst en bedömningsfråga där

valutareservens placeringshorisont och

fördelningen mellan tillgångar i

likviditets- respektive

investeringsportföljen måste vägas in

och också relateras till storleken på

det egna kapitalet. Portföljuppdelningen

går så till att Riksbanken först bedömer

det kortsiktiga likviditetsbehovet och

sätter av erforderliga medel i

likviditetsportföljen. Överskjutande

kapital placeras i

investeringsportföljen. Löptiden på den

senare återspeglar Riksbankens bedömning

av vad som är en lämplig

placeringshorisont.

Fullmäktige anser vidare att det är

viktigt att inte ta för stor kreditrisk,

eftersom likviditeten i valutareserven

är av stor betydelse. Om man i

turbulenta perioder tvingas avyttra

illikvida placeringar med hög kreditrisk

kan det uppstå situationer där

Riksbanken förvärrar en ogynnsam

utveckling på de finansiella

marknaderna. Det är därför, påpekar

fullmäktige, inte aktuellt att öka

kreditrisken.

Revisorerna anser för det fjärde att

riksdagen av Riksbanken bör begära en

principiell analys om vilken omfattning

guldet bör ha i valutareserven. Enligt

revisorernas mening har avkastningen på

guldreserven varit låg under den senaste

15-årsperioden. Revisorerna konstaterar

att det inte varit möjligt att inom

ramen för granskningen utvärdera guldets

för- och nackdelar. Riksbankens

remissvar ger enligt deras mening inte

någon ytterligare information som kan

underlätta ett sådant ställningstagande.

Den nuvarande nivån på guldreserven

förefaller enligt revisorernas bedömning

främst vara historiskt betingad och inte

resultatet av strategiska beslut.

Av förvaltningsberättelsen framgår att

fullmäktige inte anser det lämpligt att

reducera guldinnehavet.

När det gäller guldreservens historiska

avkastning betyder periodvalet mycket,

framhåller fullmäktige. Om beräkningarna

görs på längre tidsperioder än 15 år

visar guldreserven en betydligt bättre

avkastning än vad revisorerna uppger.

Från det att guldpriset "släpptes fritt"

när det "officiella guldpriset"

avskaffades 1973, har priset ökat från

6 200 kr/kg till i dag ca 89 000 kr/kg.

Guldet utgör dessutom ett ytterligare

riskdiversifieringselement. Riksbankens

guldinnehav är litet både i ett

europeiskt och globalt perspektiv.

Endast i jämförelse med de nordiska

grannländerna kan Sverige sägas vara en

någorlunda stor guldinnehavare.

Finansutskottet gör för egen del

följande bedömning med anledning av

revisorernas förslag.

Såsom framgår av den lämnade

redovisningen har fullmäktige i sin

förvaltningsberättelse kommenterat de av

revisorerna framförda synpunkterna.

Riksbanksledningen och företrädare för

Riksdagens revisorer har också direkt

inför utskottet närmare utvecklat sin

syn på de behandlade frågorna.

Riksbankschefen har därvid uttalat sig

positivt om samarbetet med Riksdagens

revisorer och framhållit att Riksbanken

haft stor nytta av de synpunkter som

revisorerna framfört. Den expertstudie

som legat till grund för revisorernas

förslag har också varit ett värdefullt

underlag för det utvecklingsarbete som

Riksbanken bedriver för att få till

stånd en väl fungerande förvaltning av

valutareserven.

Riksdagens revisorers andre vice

ordförande framhållit att de

förändringar som Riksbanken vidtagit i

fråga om systemutveckling och

internkontroll liksom beträffande

verksamhetsplanering är till fyllest.

Vad som i övrigt framkommit i ärendet

är enligt finansutskottets mening inte

av den arten att det påkallar ett

uttalande från riksdagens sida, särskilt

inte som revisorerna och utskottet genom

sin årligen återkommande prövning av

Riksbankens förvaltning har goda

möjligheter att följa hur detta arbete

utvecklas.

Revisorernas förslag bör därför inte

föranleda någon ytterligare åtgärd från

riksdagens sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ansvarsfrihet för

Riksbankens förvaltning

att riksdagen beviljar fullmäktige i

Riksbanken ansvarsfrihet för

förvaltningen av Riksbanken under

1995,

2. beträffande Riksbankens

balans- och resultaträkningar

att riksdagen fastställer

Riksbankens i bilagorna 1 och 2

återgivna balansräkning och

resultaträkning för år 1995,

3. beträffande dispositionen av

Riksbankens resultat

att riksdagen beslutar att 4 546

miljoner kronor av Riksbankens

resultat efter avsättning till

resultatutjämningsfonden samt 3 554

miljoner kronor överförda från

dispositionsfonden, dvs. totalt 8 100

miljoner kronor, skall levereras in

till statsverket under budgetåret

1995/96,

4. beträffande förvaltningen av

valutareserven

att riksdagen avslår förslag

1995/96:RR2.

Stockholm den 2 maj 1996

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist

(s), Per-Ola Eriksson (c), Sören Lekberg

(s), Lisbet Calner (s), Bo Nilsson (s),

Sonja Rembo (m), Arne Kjörnsberg (s),

Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist

(m), Susanne Eberstein (s), Johan

Lönnroth (v), Fredrik Reinfeldt (m),

Mats Odell (kds), Kjell Nordström (s),

Per Bill (m) och Karin Pilsäter (fp).

Riksbankens bokslut

BALANSRÄKNING

Anm. På grund av ändrade

redovisningsprinciper för utlånings- och

inlåningsrepor har värdena i

balansräkningen för 1993 och 1994

justerats.

Anm. På grund av ändrade

redovisningsprinciper för utlånings- och

inlåningsrepor har värdena i

balansräkningen för 1993 och 1994

justerats.

RESULTATRÄKNING

Anm. På grund av ändrade

redovisningsprinciper för utlånings- och

inlåningsrepor har värdena i

resultaträkningen för 1993 och 1994

justerats.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Redogörelserna 1

Fullmäktiges i Riksbanken

förvaltningsberättelse för år 1995 1

Riksdagens revisorers berättelse

över granskningen av Riksban-

kens verksamhet under år 1995 2

Fullmäktiges protokoll 2

Förslaget 2

Riksdagens revisorers förslag

angående valutareserven 2

Utfrågning med anledning av

förslaget om valutareserven 2

Utskottet 3

Riksbankens förvaltning 3

Förvaltningen av valutareserven 3

Hemställan 6

Bilagor

1. Riksbankens balansräkning 8

2. Riksbankens resultaträkning 10