Bet. 1995/96:FiU14

Finansutskottets betänkande

1995/96:FIU14

Sammanslagning av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst, m.m. (prop.

1995/96:169)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1995/96

FiU14

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i detta betänkande

förslag till en sammanslagning av

Svenska Penninglotteriet AB och AB

Tipstjänst. Utskottet understryker att

en inriktning bör vara att det nya

bolagets huvudkontor med dess funktioner

för den samlade verksamheten lokaliseras

till Visby. Det är också av stor vikt

att en betydande del av den totala

verksamheten i övrigt skall bedrivas på

Gotland så att sysselsättningen på

Gotland bevaras och förstärks vid en

sammanslagning. I anslutning till

förslaget att slå samman

Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst

tillstyrker utskottet även förslagen att

ge skattebefrielse för de statliga

spelbolagen och att införa ett nytt

vinstdelningssystem mellan staten och

föreningslivet.

Tio motioner har väckts med anledning

av propositionen. I några av motionerna

berörs även frågor om spelberoende och

införande av en åldersgräns för spel.

Samtliga motioner avstyrks av utskottet.

Till här refererade avsnitt har fogats

sex reservationer. I en gemensam

reservation för Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet och

Vänsterpartiet föreslås att riksdagen

avslår regeringens förslag att slå

samman Penninglotteriet och Tipstjänst.

Reservationerna i övrigt till denna del

av betänkandet framgår av

innehållsförteckningen.

I ett avslutande kapitel i propositionen

föreslås att det statliga

kreditmarknadsbolaget Venantius AB får

lämna lån till Stenungsunds kommun inom

en ram på 300 miljoner kronor för

särskilda ändamål. Utskottet tillstyrker

förslaget i propositionen och avstyrker

de med anledning av detta förslag väckta

motionerna.

Mot detta förslag reserverar sig i en

gemensam reservation Moderata

samlingspartiet och Folkpartiet.

Reservanterna menar att avsikten med

verksamheten i Venantius aldrig har

varit att bistå vid saneringen av

ekonomin i kommuner som gjort alltför

stora borgensåtaganden.

Propositionen

I proposition 1995/96:169 föreslår

regeringen (Finansdepartementet)

1. att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i lagen

(1991:1482) om lotteriskatt,

2. att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen

att slå samman Svenska Penninglotteriet

AB och AB Tipstjänst på det sätt som

föreslås,

4. att riksdagen godkänner att

regeringen bildar ett nytt aktiebolag

som kan överta aktierna i Svenska

Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst

som ett led i sammanslagningen,

5. att riksdagen bemyndigar regeringen

att ändra vinstdelningssystemet mellan

staten och föreningslivet på det sätt

som föreslås,

6. att riksdagen godkänner att

Venantius AB får lämna lån inom en ram

på högst 300 miljoner kronor för

särskilda ändamål.

Regeringens lagförslag återfinns i

bilaga 1 till betänkandet. Såvitt avser

förslag till lag om ändring i lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt har

utskottet vidtagit viss rättelse

avseende nuvarande lydelse.

Motionerna

1995/96:Fi66 av Lilian Virgin och

Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att placera det sammanslagna

Penninglotteriets och Tipstjänsts

verksamhet på Gotland,

2. att riksdagen _ vid avslag på

yrkande 1 _ beslutar att som sin mening

ge regeringen till känna vad i motionen

anförts om att placera huvudkontoret och

större delen av den sammanslagna

verksamheten på Gotland.

1995/96:Fi67 av Michael Stjernström

m.fl. (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en segmentering av

spelmarknaden,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om regionalpolitiken,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om vinstdelningssystemet,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om konkurrensneutral

skattebefrielse,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om spelberoende.

1995/96:Fi68 av Johan Lönnroth m.fl. (v)

vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget i

proposition 1995/96:169 att slå samman

Svenska Penninglotteriet AB och AB

Tipstjänst i enlighet med vad i motionen

anförts,

2. att riksdagen _ om yrkande 1 avslås

_ som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

förläggning av turspel på Gotland,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om vinstdelningssystemet,

4. att riksdagen avslår förslaget att

Svenska Penninglotteriet AB och AB

Tipstjänst undantas från lotteriskatt i

enlighet med vad i motionen anförts,

1995/96:Fi69 av Ewa Larsson m.fl. (mp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om verksamhetens lokalisering,

2. att riksdagen hos regeringen begär

förslag till en utvidgad åldersgräns i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1995/96:Fi70 av Roy Ottosson m.fl. (mp)

vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition

1995/96:169 i berörd del,

2. att riksdagens hos regeringen begär

en ny proposition som är bättre

redovisad i enlighet med vad som anförts

i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av bättre redovisade

propositioner.

1995/96:Fi71 av Bo Lundgren m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition

1995/96:169 om sammanslagning av Svenska

Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst,

m.m. i dess helhet i enlighet med vad

som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär

förslag om försäljning på förmånliga

villkor av AB Tipstjänst till

föreningslivet i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1995/96:Fi72 av Rolf Kenneryd m.fl. (c)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om lokalisering av det nya

bolaget,

2. att riksdagen vid avslag på vårt

yrkande 1 beslutar avslå proposition

1995/96:169 såvitt avser

sammanslagningen av Svenska

Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst,

3. att riksdagen vid avslag på vårt

yrkande 1 hos regeringen begär ett nytt

förslag där samtliga turspel inordnas

under Svenska Penninglotteriet AB.

1995/96:Fi73 av Karin Israelsson (c)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om anslag till föreningslivet,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om anslaget för forskning m.m.,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om förbud mot introduktion av

spelformer över hemdatorer,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om åldersgränser för spel.

1995/96:Fi74 av Elver Jonsson (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om folkrörelsernas möjligheter

att i framtiden hävda sin andel av den

totala spel- och lotterimarknaden,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om neutralitet i spelformer

mellan statlig och enskild

lotterianordnare,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att folkrörelserna skall

tillåtas dra fördel av förändrade system

och kunna tillåtas att utvecklas och

växa,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om de problem som kan uppstå av

s.k. spelberoende,

5. att riksdagen beslutar att alla

lotterianordnare, också de statliga,

skall upprätta ett etiskt policydokument

som förhindrar negativa följder av ett

allt- för aktivt spelande.

1995/96:Fi75 av Anne Wibble m.fl. (fp)

vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget i

proposition 1995/96:169 om

sammanslagning av Svenska

Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst,

2. att riksdagen avslår förslaget att

Venantius AB får lämna lån inom en ram

på 300 miljoner kronor för särskilda

ändamål.

Yttranden från andra utskott

Finansutskottet har berett

skatteutskottet, socialutskottet,

kulturutskottet och bostadsutskottet

tillfälle att yttra sig över de förslag

i propositionen jämte motionerna som

berör respektive utskotts

beredningsområde.

Yttrandena 1995/96:SkU10y,

1995/96:SoU8y, 1995/96:KrU8y och

1995/96:BoU5y återfinns i bilagorna 2-5

till detta betänkande.

Studiebesök m.m.

Finansutskottet har vid ett studiebesök

den 21 mars 1996 hos AB Tipstjänst tagit

del av Tipstjänst syn på regeringens

förslag om en sammanslagning av

Tipstjänst och Penninglotteriet.

Ordföranden i Svenska Penninglotteriet

AB Peter Egardt och verkställande

direktören Leif Forsberg har inför

företrädare för finansutskottet den 2

maj redovisat sina synpunkter på

regeringens förslag.

Utskottet

I proposition 169 behandlas två helt

skilda frågor. Större delen av

propositionen ägnas åt förslaget att slå

samman Svenska Penninglotteriet AB och

AB Tipstjänst och hithörande frågor. I

ett avslutande kapitel föreslås att

Venantius AB får lämna lån till

Stenungsunds kommun inom en ram på 300

miljoner kronor för särskilda ändamål.

Venantius AB är ett helägt statligt

kreditmarknadsbolag som har till uppgift

att förvalta och finansiera

myndighetsbeslutade bostadslån.

Svenska Penninglotteriet AB och AB

Tipstjänst

Allmänt om spelmarknaden

Omsättningen på den totala legala

lotteri- och spelmarknaden i Sverige

ökade under 1970- och 1980-talet och

uppgick år 1995 till ca 27 miljarder

kronor. Därtill kommer en illegal

marknad vars omsättning i olika

sammanhang brukar uppskattas till ca 3

miljarder kronor. På lotteri- och

spelmarknaden verkar dels de statsägda

spelbolagen Penninglotteriet och

Tipstjänst samt det statligt styrda AB

Trav och Galopp (ATG) som fått tillstånd

av regeringen att bedriva olika former

av spel och lotterier, dels folkrörelser

som är ideella föreningar och bedriver

allmännyttig verksamhet och som har fått

tillstånd av myndighet (i undantagsfall

av regeringen) att anordna egentligt

lotteri eller bingo. Vidare finns

företag som av myndighet fått tillstånd

enligt lotterilagen att i kommersiellt

syfte anordna bl.a. kasinospel på

restauranger.

Omfattningen av olika spelformer och

storlekar på de större aktörernas

nettointäkter (försäljningen efter

avdrag för vinster) redovisas i

tabellerna 1 och 2.

Tabell 1 Omsättningsförändringar under

år 1994 (prel. uppgifter)

Spelform/Aktör Omsät Förän Omsättning

tning dring Förändring

1994 från1 1995 (Mkr)

(Mkr) 993 från 1994

ATG 8 + 10% 8 770

036 + 9 %

varav V65/V75 2 + 52% 2 737

297 +19 %

Tipstjänst 6 - 7 202

835 2% + 5 %

varav 2 - 2 078

Stryktips/Målti 045 12% + 2 %

ps

Penninglotterie 4 + 3 790

t 022 6% - 6 %

varav 1 - 682

Penning/Bellman 029 18% -34 %

Bingolotto 2 + 2 997

498 6% +20 %

Rikslotterier (- -

(exkl. 5001 17%) -

Bingolotto)

Hela marknaden 25 + 6% ca 27 000

0912

1 Uppskattad siffra

2 Uppgiften innefattar även Bingo och

roulette.

Källa: Spelföretagen och

Lotteriinspektionen.

Tabell 2 Aktörernas nettointäkter åren

1990 och 1994 i absoluta tal och som

andel av omsättningen (milj.kr.)

1990 1994 Förän Andel av

dring omsättning

1990

1994

ATG 1 2 + 33% 27%

726 304 29%

Tipstjänst + 26%

2 3 54%

Penninglot 996 778 + 30% 55%

teriet

1 1 + 63% 50%

Folkrörels 495 948 48%

erna + 75%

1 2 (50%)

Roulette 455 374 (50%)

(100%)1

400 700 (100%)

Totalt 8 11 + 38% 42%

072 104 44%

1 För roulettespel redovisas nettointäkt

som omsättning.

Utvecklingen av statens intäkter framgår

av tabell 3.

Tabell 3 Utveckling av statens intäkter

1985_1995 (milj.kr.)

År Omsätt Utdeln Skatt Stat

ning ing en

198 Tipstjäns 3 1 143 1

5 t 878 489 633

471

Penninglo 1

tteriet 430 161 631

-

ATG 3

759 1 614 379 379

Totalt

9 076 1 029 2

643

199 Tipstjäns 5 1 321 2

0 t 542 778 099

1 018

Penninglo 3 1

tteriet 013 208 226

-

ATG 6

424 2 339 619 619

Totalt

14 974 1 605 3

944

199 Tipstjäns 7 1 190 1 419 2

5 t 202 609

544

Penninglo 3 651 1

tteriet 790 195

-

ATG 8 886

770 1 734 886

Totalt 2 956

19 762 4

690

Sammanslagning av Penninglotteriet och

Tipstjänst

I propositionen föreslås att regeringen

ges tillstånd att bilda ett nytt

aktiebolag. Aktierna i Svenska

Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst

placeras i det nya bolaget som därmed

blir moderbolag till de båda bolagen.

Moderbolagets styrelse fullföljer

sammanslagningen av Penninglotteriet och

Tipstjänst. Det nya bolagets styrelse

skall ha sitt säte i Visby.

I motionerna Fi68 av Johan Lönnroth

m.fl. (v), Fi71 av Bo Lundgren m.fl. (m)

samt Fi75 av Anne Wibble m.fl. (fp)

yrkas avslag på förslaget om

sammanslagning av Svenska

Penninglotteriet och Tipstjänst.

Avslaget i motionerna motiveras främst

med att det är fel att minska

konkurrensen mellan de svenska

aktörerna, vilket enligt motionärerna

kommer att leda till minskad

effektivitet och kreativitet. Vidare

framhålls i motion Fi75 (fp) att

regeringens förslag missgynnar ATG. I

motion Fi68 (v) hävdas att

sammanslagningen av de två företagen och

bildandet av ett moderbolag också leder

till att insynen i verksamheten

försämras.

Även i motion Fi72 yrkande 2 av Rolf

Kenneryd m.fl. (c) avstyrks förslaget

till sammanslagning av företagen om inte

det sammanslagna bolaget i sin helhet

förläggs till Gotland. I motionen anförs

att den hittillsvarande verksamheten i

Svenska Penninglotteriet AB i Visby är

ett av många exempel på framgångsrik

svensk regionalpolitik. Om riksdagen

avslår propositionens förslag till

sammanslagning bör, enligt motionären,

de rena turspelen överföras till

Penninglotteriet. En sådan åtgärd är som

motionärerna ser det nödvändig för att

bibehålla Penninglotteriets fortsatta

konkurrenskraft och därigenom trygga

arbetstillfällena på Gotland.

Utskottets ställningstagande

I motsats till vad som anförs i

motionerna är det utskottets uppfattning

att sammanslagningen av Tipstjänst och

Penninglotteriet bör leda till både

kostnadsbesparingar och ökade intäkter,

som är betydligt större än de initiala

kostnader en sammanslagning kan medföra.

Samordningsvinsterna uppskattas i

Spelbolagsutredningen till minst 50

miljoner kronor och avser ADB-området,

distribution, ombudsförvaltning,

marknadsföring m.m.

Som också anförs i propositionen bör

genom en sammanslagning av de båda

bolagen konkurrensen på spelmarknaden

bli lägre, vilket på denna reglerade

marknad ger förutsättningar för lägre

totala kostnader och därmed högre

lönsamhet. Lägre konkurrens på

spelmarknaden skulle vara positivt för

de sociala målsättningarna, då det är

rimligt att anta att bl.a. ökad

marknadsföring och större utbud leder

till att fler personer riskerar att

utveckla spelmissbruk. En sammanslagning

innebär vidare en fördel inför den allt

hårdare konkurrensen från utlandet som

kan förväntas öka. Den föreslagna

sammanslagningen av bolagen bör också

innebära fördelar ur tillsyns- och

kontrollsynpunkt och att

gränsdragningstvister mellan de två

spelbolagen upphör.

Vad utskottet har anfört överensstämmer

väl med synpunkter som framförs i

kulturutskottets yttrande

(1995/96:KrU8y) till finansutskottet

angående sammanslagningen av de båda

statliga spelbolagen.

Utskottet tillstyrker mot här angivna

bakgrund sammanslagningen av

Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst i

enlighet med förslaget i propositionen.

Motionerna Fi68 (v) yrkande 1, Fi71 (m)

yrkande 1 i berörd del, Fi72 (c)

yrkandena 2 och 3 samt Fi75 (fp) yrkande

1 avstyrks.

Lokaliseringen av det nya bolaget

När det gäller det nya bolagets

lokalisering sägs följande i

propositionen. Det nya bolagets styrelse

skall ha sitt säte i Visby, där

Penninglotteriet i dag är lokaliserat.

Regeringen förutsätter att en stor del

av det sammanslagna bolagets totala

verksamhet även i framtiden bedrivs från

Gotland och avser att försäkra sig om

att sysselsättningen på Gotland inte

tillåts hotas av sammanslagningen. I

propositionen anförs att det ankommer på

styrelsen i det nybildade moderbolaget

att fatta detaljerade beslut om

förläggning av olika verksamheter, ange

en tidtabell för genomförandet och

ansvara för bolagets organisation i

övrigt.

Lokaliseringsfrågan behandlas i sex

motioner.

I motionerna Fi66 av Lilian Virgin och

Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) och Fi69

yrkande 1 av Ewa Larsson m.fl. (mp)

krävs att verksamheten i det nya bolaget

koncentreras till Gotland.

I motion Fi67 av Michael Stjernström

m.fl. (kds) ställs kravet att

sysselsättningen på Gotland inte får

påverkas negativt av en sammanslagning

av Tipstjänst och Penninglotteriet.

Motionärerna understryker vikten av att

Gotland får behålla såväl de

kvalificerade som det totala antalet

arbetstillfällen. Det måste ställas krav

på att ägarna tar ett långsiktigt

regionalpolitiskt ansvar och att detta

skrivs in i bolagsordningen.

I motion Fi68 yrkande 2 av Johan

Lönnroth (v) framförs kravet att om en

riksdagsmajoritet beslutar om en

sammanslagning av de båda spelbolagen så

måste man även besluta om garantier för

att stärka verksamheterna på Gotland.

Detta kan ske genom att organisationen

av alla s.k. turspel inom det nya

bolaget förläggs där. En striktare

uppdelning mellan Penninglotteriet och

Tipstjänst av turspelen respektive

skicklighetsspelen skulle enligt

motionärerna leda till en förstärkning

av Penninglotteriets position på

spelmarknaden och därmed också en

säkerställning av arbetstillfällena på

Gotland. Motionärerna föreslår att

regeringen återkommer till riksdagen med

förslag i denna riktning.

I motion Fi72 av Rolf Kenneryd m.fl. (c)

föreslås att om en sammanslagning sker

bör det nya spelbolagets hela verksamhet

förläggas till Gotland. Om riksdagen

avslår propositionens förslag till

sammanslagning bör, enligt motionärernas

yrkande 3, de rena turspelen överföras

till Penninglotteriet. En sådan åtgärd

är som motionärerna ser det nödvändig

för att bibehålla Penninglotteriets

fortsatta konkurrenskraft och därigenom

trygga arbetstillfällena på Gotland.

Utskottets ställningstagande

I likhet med vad som uttalas i

kulturutskottets yttrande och i

propositionen är det finansutskottets

uppfattning att det nya bolagets

styrelse skall ha sitt säte i Visby, där

Penninglotteriet i dag är lokaliserat.

En inriktning bör vara att huvudkontoret

med dess funktioner för den samlade

verksamheten lokaliseras till Visby. Det

är också av stor vikt att en betydande

del av den totala verksamheten i övrigt

skall bedrivas från Gotland så att

sysselsättningen på Gotland bevaras och

förstärks vid en sammanslagning. Även i

fortsättningen bör verksamhet bedrivas i

Sundbyberg, där styrelsen för Tipstjänst

nu har sitt säte och där bolagets

huvudkontor är beläget. Utskottet anser

det naturligt att det på båda orterna

kommer att finnas högkvalificerade

arbetsuppgifter.

På samma sätt som kulturutskottet vill

finansutskottet framhålla att vad som

här anförts inte får leda till att redan

gjorda investeringar inte kan utnyttjas

på ett godtagbart sätt. För såväl

föreningslivet som statens finanser är

det av stor vikt att den framtida

verksamheten bedrivs på ett effektivt

sätt.

I kulturutskottets yttrande behandlas

även den produktuppdelning som måste

komma till stånd mellan det nya bolagets

arbetsställen i Visby och Sundbyberg.

Utvecklingen inte minst på den statliga

spelmarknaden har, framhålls det i

yttrandet, varit mycket snabb. I likhet

med kulturutskottet vill finansutskottet

framhålla att ett riksdagsbeslut

innebärande att riksdagen skulle ta

ställning till hur olika

verksamhetsgrenar skulle vara

organiserade, skulle vara ägnat att

motverka företagsledningens möjligheter

att driva den samlade verksamheten på

ett effektivt sätt. Utskottet vill dock

instämma i uttalandet i propositionen

att en väl utbyggd service i såväl

storstad som glesbygd bör eftersträvas.

Utskottet utgår från att regeringen

noggrant följer att det nya bolaget

utvecklas i enlighet med den

huvudinriktning som utskottet här har

angivit.

Utskottet har tidigare i betänkandet

tillstyrkt det av regeringen begärda

bemyndigandet om sammanslagning av

Tipstjänst och Penninglotteriet.

Utskottet vill dock understryka att det

är av stor vikt vid en sammanslagning av

de båda företagen att de

regionalpolitiska hänsyn som här angetts

uppfylls. Vad utskottet här anfört om

lokaliseringen av det nya bolagets

verksamhet bör av riksdagen som sin

mening ges regeringen till känna.

Vinstdelningssystem mellan staten och

föreningslivet

För att skapa goda förutsättningar för

samförstånd mellan det statsägda bolaget

och det överskottsmottagande

föreningslivet föreslås i propositionen

att öronmärkningen bör bestå av en andel

av ett brett produktsortiments

överskott. Därigenom bör risken minska

för konflikter mellan olika intressen på

grund av att olika spelformer utvecklas

olika eller till följd av beslut att

satsa utvecklings- och

marknadsföringsmedel på vissa spelformer

i högre grad än andra.

Vidare anförs i propositionen att det

är viktigt att vinstdelningen kopplas

till bolagets vinst och inte till t.ex.

omsättningen. Med en koppling till

vinsten har såväl staten som

föreningslivet intresse av att

verksamhet bedrivs effektivt samt att

spelarnas vinstandelar inte är högre än

vad som är optimalt för resultatet.

I propositionen görs bedömningen att

det nya systemet kan träda i kraft

tidigast den 1 januari 1997. I likhet

med gällande system bör föreningslivets

medel tillställas Riksidrottsförbundet

respektive Ungdomsstyrelsen för vidare

fördelning enligt närmare riktlinjer

från regeringen. Regeringen avser att

årligen till riksdagen redovisa utfallet

av vinstdelningssystemet.

En vinstdelningsmodell kan ge det

svenska monopolet ökad trovärdighet och

styrka i ett EU-perspektiv. Enligt

propositionen bör en allmän fördel med

vinstdelningssystemet vara att det

innebär en ökad motståndskraft gentemot

den osäkerhet som tolkningen av EU:s

bestämmelser kan innebära, genom att

troheten till det svenska alternativet

kan förväntas bli större om en del av

vinsten tillfaller föreningslivet.

I motion Fi67 (kds) yrkandena 1 och 3

anförs att spelmarknaden bör

segmenteras. De statliga spelbolagen bör

ges koncession för vissa spel och

lotterier medan folkrörelserna ges rätt

till andra spelformer. Motionärerna kan

godta att föreningslivet får vara med

och dela på spelbolagets vinst. Den

slutliga utformningen av

vinstdelningssystemet måste emellertid

bli föremål för ingående diskussioner

med föreningslivet innan beslut fattas i

frågan.

I motion Fi68 (v) yrkande 3 understryks

att vinstdelningen även fortsättningsvis

måste komma barn- och

ungdomsverksamheten till del och inte

bara elitidrotten. Föreningslivet och

folkrörelserna bör ges möjlighet att öka

sina intäkter av lotteri och spel.

I anslutning till det föreslagna

vinstdelningssystemet bör man enligt

motion Fi73 yrkande 1 av Karin

Israelsson (c) uppmärksamma att det kan

finnas organisationer som av moraliska

skäl anser det stötande att använda sig

av inkomster från spel och dobbel för

sin verksamhet. Det bör leda till att

nuvarande anslag för den verksamheten

inte bör skäras ner utan ges på samma

villkor som de medel som tillförs i dag.

I motion Fi74 yrkandena 1_3 av Elver

Jonsson (fp) föreslås att det kommande

riksdagsbeslutet med anledning av

proposition 169 utformas så att, som

motionärerna framhåller, det engagemang

och den kreativitet som finns inom

skilda ideella rörelser ges möjlighet

att också i framtiden driva lotterier i

egen regi.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill med anledning av

propositionens förslag om ett nytt

vinstdelningssystem och hithörande

motionsyrkande anföra följande.

I likhet med vad kulturutskottet anför

i sitt yttrande gör finansutskottet

bedömningen att förslaget till nytt

vinstdelningssystem är, som framgår av

propositionen, ägnat att medföra en rad

fördelar i förhållande till vad som nu

gäller. Det redovisade

vinstdelningssystemet innebär att det

blir ett intresse för folkrörelserna att

de statliga spelen ger ett bra

nettoresultat.

Finansutskottet delar kulturutskottets

uppfattning att det är viktigt att

föreningslivet får möjlighet att

framföra synpunkter på principerna för

fördelningen av medlen. Det får

emellertid i första hand ankomma på

regeringen att ta ställning till hur

detta skall ske. Utfallet av

vinstdelningssystemet kommer att kunna

följas av riksdagen. De motionskrav som

berör fördelningsfrågan, nämligen Fi67

(kds) yrkande 3 i berörd del och Fi68

(v) yrkande 3, bör enligt utskottets

mening inte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Det överskott från den statliga

spelverksamheten som skall tillföras det

lokala föreningslivet skall användas för

dess barn- och ungdomsverksamhet.

Överskottet skall således inte bara

tillföras föreningar med

idrottsaktiviteter. Utskottet anser att

motion Fi68 (v) yrkande 3 inte påkallar

någon riksdagens åtgärd i den del som

berör dessa frågor.

När det gäller de synpunkter på en

segmenterad spelmarknad som framförs i

motion Fi67 (kds) vill utskottet anföra

följande.

Strukturen på spelmarknaden har

utvecklats så att det inte torde vara

möjligt att göra en klar uppdelning

mellan exempelvis olika spelformer som

förordas av motionärerna. I sammanhanget

måste beaktas att vi sannolikt står

inför en starkt ökande konkurrens från

den internationella spelmarknaden. I

likhet med kulturutskottet vill

finansutskottet understryka vad som är

en av utgångspunkterna för

propositionen, nämligen att konkurrensen

på marknaden för nationella lotterier

och spel i huvudsak bör begränsas till

att avse ett fåtal aktörer, så att

sociala skyddshänsyn och bedrägeririsker

kan beaktas. Med det anförda avstyrks

motion Fi67 (kds) yrkande 1.

Det är angeläget att föreningslivet

även i fortsättningen får ett statligt

ekonomiskt stöd. I likhet med

kulturutskottet vill finansutskottet med

anledning av vad som anförs i motion

Fi73 (c) yrkande 1 framhålla att det är

en självklarhet att man respekterar att

vissa föreningar av etiska skäl inte

vill skaffa sig inkomster av spel- eller

lotteriverksamhet.

Med hänvisning till vad utskottet har

anfört avstyrks även motion Fi74 (fp)

yrkandena 1_3.

Utskottet tillstyrker med det anförda

propositionens förslag om nytt vinst

delningssystem mellan staten och

föreningslivet.

Skattebefrielse för de statligt ägda

spelbolagen

I propositionen föreslås att det

nybildade moderbolaget samt Svenska

Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst

undantas från lotteriskatt. Det

nybildade moderbolaget frikallas från

skattskyldighet för inkomst med undantag

för inkomst av näringsverksamhet som

hänför sig till innehav av fastighet.

För att få en enkel och rak

fördelningsmodell mellan staten och

föreningslivet föreslås att de statligt

ägda spelbolagen befrias från

lotteriskatt. Skattefriheten innebär en

likformighet och konkurrensneutralitet i

skattehänseende mellan de statliga

spelbolagen och folkrörelsernas

lotterier som är skattebefriade. En

nackdel med skattebefrielsen är att

konkurrensneutraliteten med ATG upphör.

I propositionen framhålls att det ändå

är önskvärt med konkurrensneutralitet

och likformiga skatteregler för

aktörerna. Därför avser regeringen att

ta upp diskussioner med hästsportens

organisationer och ATG om

förutsättningar för ändringar av

reglerna även för ATG.

I motion Fi67 (kds) yrkande 4

understryks att det är nödvändigt att

staten tar upp diskussioner med

hästsportens organisationer och ATG i

syfte att skapa konkurrensneutralitet

och likformiga skatteregler också för

ATG.

I motion Fi68 (v) yrkande 4 konstateras

att de lotterier som anordnas med

statens tillstånd av ideella föreningar

eller sammanslutningar är

skattebefriade. Det primära syftet med

lotterierna är inte kommersiellt och

därför har man valt att inte

skattebelägga dessa. Folkrörelserna har

därmed haft ett litet försprång gentemot

de spelbolag, Tipstjänst,

Penninglotteriet och ATG, som har

betalat lotteriskatt. Denna särskiljning

bör enligt motionärerna kvarstå till

förmån för föreningslivet och

folkrörelserna. En skattebefrielse för

Penninglotteriet och Tipstjänst bör

därför inte genomföras.

Utskottets ställningstagande

I sitt yttrande till finansutskottet

biträder skatteutskottet

(1995/96:SkU10y) förslaget i

propositionen om en befrielse från

lotteriskatt för de berörda bolagen.

En nackdel med befrielsen från

lotteriskatt för de statliga bolagen är

enligt vad regeringen anför i

propositionen att skatteneutraliteten

gentemot Aktiebolaget Trav och Galopp

(ATG) upphör. Även om denna nackdel inte

kan tillmätas lika stor vikt på

spelmarknaden som på en marknad fri från

regleringar anser regeringen ändå att

det är önskvärt med likformiga

skatteregler för aktörerna och avser

därför, enligt vad som anförs i

propositionen, att ta upp diskussioner

med hästsportens organisationer och ATG

om förutsättningarna för ändringar av

reglerna även för ATG. Enligt

skatteutskottets mening finns det mot

den angivna bakgrunden inte anledning

till ett tillkännagivande till

regeringen som krävs i motionerna Fi67

(kds) och Fi68 (v) om behovet av

fortsatta diskussioner med ATG och om

inriktningen av dessa.

I likhet med skatteutskottet anser

finansutskottet att en bristande

skatteneutralitet inte har lika stora

nackdelar på spelmarknaden som på en

marknad fri från regleringar.

Finansutskottet tillstyrker förslaget

om skattebefrielse för de statliga

spelbolagen. Motionerna Fi67 (kds)

yrkande 4 och Fi68 (v) yrkande 4

avstyrks.

Forskning om spelberoende

I propositionen redovisar regeringen att

man avser att återkomma i

budgetpropositionen för år 1997 till

frågan om insatser mot spelberoende.

Regeringen kommer att föreslå att två

miljoner kronor anvisas årligen, i tre

år från och med 1997, under

Socialdepartementets huvudtitel. Stödet

har inte någon direkt koppling till

aktörernas intäkter utan prövas och

anvisas av riksdagen på sedvanligt sätt.

Finansieringen sker i anslutning till

omläggning av vinstdelningssystemet.

I motion Fi67 (kds) föreslås att

regeringen prövar om inte det föreslagna

anslaget till forskningen om

spelberoende bör höjas.

I motion Fi73 (c) avvisas förslaget att

det föreslagna forskningsanslaget inte

skall låsas endast för tre år. Vidare

bör enligt motionären anslaget vara

bundet till spelinkomsterna.

I motionerna Fi73 (c) och Fi74 (fp)

krävs åtgärder mot vissa spelformer. I

motion Fi73 (c) krävs förbud mot

introduktion av spelformer över

hemdatorer och i motion Fi74 (fp)

framhålls bl.a. risken för spelberoende

genom utformningen av dragningsrätterna.

I motion Fi74 (fp) föreslås att ett

etiskt policydokument upprättas som

skall förhindra negativa följder av ett

alltför aktivt spelande.

Utskottets ställningstagande

I sitt yttrande till finansutskottet

konstaterar socialutskottet

(1995/96:SoU8y) att problemen kring

spelberoende har uppmärksammats under

senare år. Socialstyrelsen och

Folkhälsoinstitutet följer utvecklingen

och vidtar vid behov lämpliga åtgärder.

I Folkhälsoinstitutets fördjupade

anslagsframställning för åren 1997_1999

anförs att spelberoende är ett växande

problem och att det är angeläget att öka

kunskaperna om dess omfattning och

konsekvenser. Institutet har nyligen

lämnat stöd till en studie, vid

Stockholms universitet, om

spelberoendets omfattning. Behandling av

spelberoende finns i viss omfattning,

bl.a. vid behandlingshemmet Backgården.

En länkrörelse för spelberoende personer

finns också sedan 1991.

Det är enligt socialutskottets mening

angeläget att problemen med spelberoende

uppmärksammas och att forskningen på

området ges ett kontinuerligt stöd.

Bl.a. bör spelberoendets omfattning och

karaktär kartläggas, inte minst bör spel

bland barn och ungdomar uppmärksammas.

Även förekomsten av nya spelformer bör

studeras. Internationella erfarenheter

på området bör beaktas.

Socialutskottet delar regeringens

uppfattning att det för insatser mot

spelberoende bör anslås två miljoner

kronor årligen, i tre år från och med

1997, under Socialdepartementets

huvudtitel. I yttrandet föreslår

socialutskottet att här aktuella

motionsyrkanden avstyrks.

I här behandlade frågor om spelberoende

delar finansutskottet socialutskottets

uppfattning att två miljoner kronor bör

anslås till forskning om spelberoende i

enlighet med förslaget i propositionen.

Finansutskottet anser det

tillfredsställande att det nu sker en

ordentlig kartläggning av spelberoendet.

Med beaktande av sedvanliga

budgetrestriktioner bör det framtida

stödet till denna forskning utformas med

ledning av resultatet av den nu pågående

kartläggningen. Utskottet har heller

ingen erinran mot socialutskottets

ställningstagande till i yttrandet

behandlade motioner. Utskottet avstyrker

således motionerna Fi67 (kds) yrkande 5,

Fi73 (c) yrkandena 2 och 3 och Fi74 (fp)

yrkandena 4 i berörd del och 5.

Åldergränser för spel

I motionerna Fi69 (mp), Fi73 (c) och

Fi74 (fp) föreslås att en åldersgräns

införs för spel.

Utskottets ställningstagande

Med anledning av dessa motionsyrkanden

vill utskottet anföra följande.

Lotterilagen förbjuder i dag den som är

under 18 år att delta i vissa spel,

nämligen automatspel, roulettspel,

tärningsspel eller kortspel.

Motionärerna vill att denna regel skall

få ett vidgat tillämpningsområde.

Kulturutskottet framhåller i sitt

yttrande att i en för kort tid sedan

framlagd promemoria _ promemorian (Ds

1996:20) Ändringar i lotterilagen _

föreslås att det angivna förbudet skall

vidgas till att avse även vadhållning

och bingo. Förbudet riktar sig i dag

till de underåriga själva. I promemorian

föreslås att förbudet i stället skall

riktas mot den som anordnar lotteriet

eller den som företräder honom eller

förmedlar en lotteritjänst från honom.

Promemorian remissbehandlas för

närvarande. Kulturutskottet anser att

remissbehandlingen och den fortsatta

beredningen av ärendet inte bör

föregripas.

Finansutskottet delar kulturutskottets

uppfattning och avstyrker med hänvisning

härtill motionerna Fi69 (mp) yrkande 2,

Fi73 (c) yrkande 4 och Fi74 (fp) yrkande

4 i berörd del.

Försäljning av AB Tipstjänst till

föreningslivet

I motion Fi71 av Bo Lundgren m.fl. (m)

yrkande 2 begärs ett förslag om

försäljning på förmånliga villkor av

Tipstjänst till föreningslivet. I

motionen anförs att riksdagen bör

fullfölja det förslag om försäljning av

Tipstjänst till föreningslivet som

beslutades av riksdagen våren 1994 (jfr

1993/94:FiU24).

Utskottets ställningstagande i det

föregående, med bifall till

propositionens förslag om sammanslagning

av AB Tipstjänst och Penninglotteriet

AB, innebär ett avstyrkande av motion

Fi71 (m) yrkande 2.

Möjlighet för Venantius AB att lämna lån

i vissa fall

I propositionen föreslås _ utöver

sammanslagning av de två statliga

spelbolagen _ också att det statliga

kreditmarknadsbolaget Venantius AB skall

få lämna lån för särskilda ändamål.

Venantius är ett av staten helägt bolag

som har till huvudsaklig uppgift att

förvalta och finansiera

myndighetsbeslutade bostadslån. Lånen

övertogs år 1995 från Statens

Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) i

syfte att stärka SBAB:s ställning på

lånemarknaden.

En viktig uppgift för Venantius på

bostadsfinansieringsmarknaden är att

medverka till finansiella

rekonstruktioner av låntagare med svag

ekonomisk ställning. Förvaltningen av

lånen skall skötas på ett för staten som

helhet förmånligt sätt.

Förslaget i propositionen går ut på att

Venantius i särskilt fall skall kunna

lämna lån inom en ram på högst 300

miljoner kronor i syfte att under en

övergångstid ge ett kommunalt ägt

bostadsföretag finansieringsmöjlighet på

rimliga villkor. Därmed kan enligt

propositionen en finansiell stabilitet

uppnås i den berörda kommunen.

Propositionens förslag i denna del

behandlas i tre olika motioner. I två

motioner, Fi70 (mp) och Fi75 (fp),

framhålls att förslaget är synnerligen

bristfälligt motiverat. Motionärerna

menar att det beslutsunderlag som

regeringen redovisat inte är

tillräckligt för att riksdagen skall

kunna ta ställning. Därför bör

propositionen avslås i berörd del.

Enligt motionen från Miljöpartiet borde

i en proposition i en så allvarlig fråga

ha lämnats en mer fullständig

redovisning över problemen i den

aktuella kommunen, dvs. Stenungsunds

kommun, liksom en generell analys av

liknande problem i andra kommuner.

Motionärerna bakom motionen från

Folkpartiet understryker på motsvarande

sätt att förslaget inte kan biträdas med

hänsyn till att ingenting sägs om

villkoren för lånen, skälen till den

angivna summan eller skälet till att

just på detta sätt engagera Venantius.

Därutöver föreslås i motion Fi70 (mp)

att riksdagen skall begära en ny

proposition i frågan samt i ett

tillkännagivande framhålla vikten av

bättre redovisade propositioner.

Även i motion Fi71 (m) föreslås att

riksdagen skall avslå förslaget om

Venantius långivning. Motionärerna anser

att ett genomförande av förslaget skulle

riskera att förvandla Venantius till en

akutmottagning för kommuner och

kommunala bostadsföretag samt

ytterligare snedvrida konkurrensen i en

bransch som redan är osund på grund av

kommunal näringsverksamhet och

långtgående subventioner.

Förslaget i propositionen att Venantius

AB i vissa fall skall ges möjlighet att

lämna lån behandlas i bostadsutskottets

yttrande 1995/96:BoU5y till

finansutskottet. Bostadsutskottet

uppehåller sig inledningsvis vid den i

två av motionerna aktualiserade frågan

om utformningen av propositionen.

Utskottet uttalar i anslutning därtill

att man självfallet delar motionärernas

åsikt att propositioner skall innehålla

ett tillfredsställande beslutsunderlag i

de behandlade frågorna samt konstaterar

att det avsnitt i propositionen som

gäller Venantius långivning i detta

avseende lämnar en del i övrigt att

önska. Som motionärerna framhåller,

påpekar bostadsutskottet, är det inte

möjligt att utläsa den närmare

innebörden i förslaget i så

grundläggande frågor som vilken kommun

som avses och vilka lånevillkor som

skall gälla. Utskottet uttalar

förståelse för den kritik som

motionärerna framför. Bostadsutskottet

utgår dock från att finansutskottet i

den fortsatta beredningen av ärendet

överväger om kritiken är av en sådan

tyngd att frågan bör bringas till

regeringens kännedom i syfte att

framöver undvika de problem som ett

otillräckligt beslutsunderlag onekligen

innebär.

När det gäller sakfrågan om Venantius

långivning redogör bostadsutskottet i

sitt yttrande för den kompletterande

information om regeringsförslagets

närmare innebörd som under

beredningsarbetet lämnats från

Finansdepartementet i en särskild

promemoria. Av bostadsutskottets

yttrande framgår bl.a. följande:

Frågan gäller de ekonomiska problem som

uppstått i Stenungsunds kommun till

följd av ett löpande underskott i det

kommunala bostadsföretagets

Stenungsundhem (STH). Långivarna till

STH har kommunal borgen som säkerhet.

Utestående lån till STH behöver nu

refinansieras samtidigt som kommunens

och bolagets ställning gentemot

kreditgivarna är försvagad. Venantius

har emellertid gjort bedömningen att

kommunen i grunden är en god låntagare.

För att förbättra kommunens position

gentemot kreditgivarna har Venantius

föreslagit att det vid behov bör vara

möjligt att inom en kreditram lämna lån

från Venantius. Kreditramens syfte anges

vara att kommunen skall kunna ge

ytterligare kapitaltillskott till STH

samt att refinansieringen skall

underlättas av lån i bolaget som

förfaller under år 1996.

Lånen till kommunen avses vara uppbyggda

så att en viss del av räntan

kapitaliseras under löptiden. De avses

lämnas med utgångspunkt i marknadsräntan

med ett påslag för en låg men skälig

utlåningsmarginal. Löptiden avses uppgå

till fem år. I promemorian anges att den

föreslagna långivningen kräver en

ändring i Venantius bolagsordning. Detta

förutsätts ske vid en extra

bolagsstämma.

Bostadsutskottet redogör vidare för

olika åtgärder som under senare år

vidtagits för att återskapa stabiliteten

på bostadsmarknaden mot bakgrund av de

problem som uppkom i början av 1990-

talet. Bostadsutskottet anser

sammanfattningsvis att det är rimligt

att bolaget bemyndigas att i det

aktuella fallet lämna lån i enlighet med

regeringens förslag. En sådan ordning

skulle, sägs det, ligga i linje med det

selektiva sätt att hantera problemen på

fastighetsmarknaden som hittills

tillämpats. Bostadsutskottet tillstyrker

regeringens förslag utifrån

bostadspolitiska utgångspunkter.

Utskottets ställningstagande

Vad först gäller utformingen av

propositionen i denna del anser

finansutskottet att propositionen är

alltför knapphändig. Som motionärerna

framhåller är det inte möjligt att

utläsa den närmare innebörden i

förslaget i så grundläggande frågor som

vilken kommun som avses och vilka

lånevillkor som skall gälla. Det är inte

acceptabelt att riksdagen ombeds ta

ställning till ett förslag om en

långivning som uppgår till 300 miljoner

kronor utan att den närmare innebörden

går att utläsa. Finansutskottet utgår

från att regeringen strävar efter att i

fortsättningen ge ett mera fullständigt

beslutsunderlag. Samtidigt kan utskottet

konstatera att sådan kompletterande

information lämnats från

regeringskansliet under utskottets

beredning att det enligt utskottets

bedömning bör vara möjligt att ta

ställning till det föreliggande

förslaget. De synpunkter som framförts i

motionerna Fi70 (yrkande 1) från

Miljöpartiet och Fi75 (yrkande 2) från

Folkpartiet om behovet av ytterligare

beslutsunderlag har därigenom också

kunnat tillgodoses. Utskottet avstyrker

därför kraven i dessa motioner på att

propositionen skall avslås på grund av

brister i beslutsunderlaget.

Mot denna bakgrund anser utskottet det

inte nödvändigt att i detta sammanhang

göra något särskilt tillkännagivande om

utformningen av propositioner i

allmänhet. Utskottet har vid flera

tillfällen, senast i sitt yttrande

1993/94:FiU9y till

konstitutionsutskottet om

konsekvensanalyser i propositioner,

framhållit att höga krav generellt sett

bör ställas på underlaget för riksdagens

beslut. Utskottet avstyrker motion Fi70

(mp) yrkande 3.

I motion Fi70 (mp) begärs också att

regeringen i en ny proposition skall ge

riksdagen en mer fullständig redovisning

över problemen i den nu aktuella

kommunen och därvid sätta in detta i

sammanhang med liknande problem i andra

kommuner. Utskottet har erfarit att SABO

(Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag)

inom kort kommer att publicera en

rapport om det ekonomiska läget för de

kommunala bostadsföretagen. Rapporten

kommer att innehålla såväl

företagsekonomiska riskanalyser som

bedömningar av de kommunalekonomiska

konsekvenserna för den närmaste

femårsperioden. Enligt utskottet är det

värdefullt att analyser av detta slag nu

fortlöpande tas fram genom SABO:s

försorg. Utskottet utgår vidare från att

regeringen i lämpligt sammanhang

återkommer till riksdagen med en

redovisning och en analys av de

kommunalekonomiska aspekterna på

kommunernas åtaganden på

bostadsmarknaden. Med hänvisning till

det anförda avstyrker utskottet motion

Fi70 yrkande 2.

Mot bakgrund av vad som anförs i motion

Fi71 (m) om riskerna för att Venantius

skall förvandlas till något slags

kommunakut vill utskottet peka på att

det nu aktuella förslaget handlar om att

genom statlig medverkan för en enstaka

kommun skapa stabila ekonomiska

förutsättningar för det aktuella

kommunala bostadsföretaget. Som

bostadsutskottet understrukit i sitt

yttrande ligger detta väl i linje med

det sätt att hantera problemen på

fastighetsmarknaden som hittills

tillämpats. Utskottet förordar mot denna

bakgrund att riksdagen avslår motion

Fi71 yrkande 1 (i denna del). Utskottet

vill samtidigt understryka att avsikten

inte är att på detta sätt ge en generell

möjlighet att stödja kommunerna eller

deras kommunala bostadsföretag. Inte

heller är avsikten att på annat sätt

ändra Venantius verksamhetsinriktning.

Med hänvisning till det anförda

tillstyrker utskottet sammanfattningsvis

regeringens förslag om att Venantius AB

skall få lämna lån inom en ram på högst

300 miljoner kronor.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande sammanslagning av

Penninglotteriet och Tipstjänst

att riksdagen med bifall till

proposition 1995/96:169 yrkandena 3

och 4 samt med avslag på motionerna

1995/96:Fi68 yrkande 1, 1995/96: Fi71

yrkande 1 i denna del, 1995/96:Fi72

yrkandena 2 och 3 samt 1995/96:Fi75

yrkande 1

dels bemyndigar regeringen att slå

samman Svenska Penninglotteriet AB

och AB Tipstjänst på det sätt som

föreslås,

dels godkänner att regeringen bildar

ett nytt aktiebolag som kan överta

aktierna i Svenska Penninglotteriet

AB och AB Tipstjänst som ett led i

sammanslagningen,

res. 1 (m, c, fp,

v)

2. beträffande lokaliseringen av

det nya bolaget

att riksdagen med anledning av

motionerna 1995/96:Fi66, 1995/96:Fi67

yrkande 2, 1995/96:Fi68 yrkande 2,

1995/96:Fi69 yrkande 1 och

1995/96:Fi72 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

res. 2 (c, v)

3. beträffande vinstdelningssystem

mellan staten och föreningslivet

att riksdagen med bifall till

proposition 1995/96:169 yrkande 5

samt med avslag på motionerna

1995/96:Fi67 yrkandena 1 och 3,

1995/96:Fi68 yrkande 3, 1995/96:Fi73

yrkande 1 och 1995/96:Fi74 yrkandena

1, 2 och 3 bemyndigar regeringen att

ändra vinstdelningssystemet mellan

staten och föreningslivet på det sätt

som föreslås,

res. 3 (v)

4. beträffande skattebefrielse för

de statligt ägda spelbolagen

att riksdagen med bifall till

proposition 1995/96:169 yrkandena 1

och 2 samt med avslag på motionerna

1995/96:Fi67 yrkande 4 och

1995/96:Fi68 yrkande 4 antar

regeringens förslag till

dels lag om ändring i lagen

(1991:1482) om lotteriskatt,

dels lag om ändring i lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt i

lydelse enligt bilaga 1,

res. 4 (v)

5. beträffande forskning om

spelberoende

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:Fi67 yrkande 5, 1995/96:Fi73

yrkandena 2 och 3 samt 1995/96:Fi74

yrkandena 4 i denna del och 5,

6. beträffande åldersgränser för

spel

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:Fi69 yrkande 2, 1995/96:Fi73

yrkande 4 och 1995/96:Fi74 yrkande 4

i denna del,

res. 5 (v, mp)

7. beträffande försäljning av AB

Tipstjänst till föreningslivet

att riksdagen avslår motion

1995/96:Fi71 yrkande 2,

res. 6 (m)

8. beträffande möjlighet för

Venantius AB att lämna lån i vissa

fall

att riksdagen med bifall till

proposition 1995/96:169 yrkande 6 och

med avslag på motionerna 1995/96:Fi70

yrkandena 1 och 2, 1995/96:Fi71

yrkande 1 i denna del och

1995/96:Fi75 yrkande 2 godkänner att

Venantius AB får lämna lån inom en

ram på högst 300 miljoner kronor för

särskilda ändamål,

res. 7 (m, fp)

9. beträffande vikten av bättre

redovisade propositioner

att riksdagen avslår motion 1995/96:Fi70

yrkande 3.

Stockholm den 9 maj 1996

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist

(s), Per-Ola Eriksson (c), Sören Lekberg

(s), Lisbet Calner (s), Bo Nilsson (s),

Sonja Rembo (m), Arne Kjörnsberg (s),

Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist

(m), Susanne Eberstein (s), Johan

Lönnroth (v), Kristina Nordström (s),

Fredrik Reinfeldt (m), Roy Ottosson

(mp), Mats Odell (kds), Per Bill (m) och

Karin Pilsäter (fp).

Reservationer

1. Sammanslagning av Penninglotteriet

och Tipstjänst (mom. 1)

Per-Ola Eriksson (c), Sonja Rembo (m),

Lennart Hedquist (m), Johan Lönnroth

(v), Fredrik Reinfeldt (m), Per Bill (m)

och Karin Pilsäter (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som under rubriken Sammanslagning av

Penninglotteriet och Tipstjänst börjar

med I motsats och slutar med Fi75

(fp) yrkande 1 avstyrks bort ha

följande lydelse:

Liksom på varje annan marknad bör

konkurrensaspekter också beaktas på

spelmarknaden. Konkurrensen främjar

effektiviteten hos aktörerna och ger

köparna produkter som är anpassade till

deras önskemål. Som utskottet ser det är

de i propositionen angivna s.k.

samordningsvinsterna vid en

sammanslagning av de båda spelföretagen

med största sannolikhet marginella. Den

minskade interna effektiviteten och ett

uteblivet konkurrenstryck, som skulle

bli följden av en sammanslagning, torde

mer än väl ta ut en eventuell besparing.

Vidare är den i propositionen uttalade

avsikten att dämpa konkurrenstrycket och

skapa tydligare gränser oroande eftersom

det finns en fara att de svenska

aktörerna härigenom blir sämre rustade

att möta internationell konkurrens.

Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet med anledning av

motionerna Fi68 (v) yrkande 1, Fi71 (m)

yrkande 1 i berörd del, Fi72 (c)

yrkandena 2 och 3 och Fi75 (fp) yrkande

1 förslaget i propositionen att slå

samman Penninglotteriet och Tipstjänst

till ett bolag.

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande sammanslagning av

Penninglotteriet och Tipstjänst

att riksdagen med anledning av

motionerna 1995/96:Fi68 yrkande 1,

1995/96:Fi71 yrkande 1 i denna del,

1995/96:Fi72 yrkandena 2 och 3 samt

1995/96:Fi75 yrkande 1 avslår

proposition 1995/96:169 yrkandena 3

och 4,

2. Lokaliseringen av det nya bolaget

(mom. 2)

Per-Ola Eriksson (c) och Johan Lönnroth

(v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som under rubriken Lokaliseringen av det

nya bolaget börjar med I likhet och

slutar med till känna bort ha följande

lydelse:

Utlokaliseringen av Penninglotteriet år

1975 till Gotland innebar från början ca

80 nya arbetstillfällen. I dag är

antalet anställda 180, och genom åren

har utflyttningen av Penninglotteriet

bedömts vara den mest lyckade av alla

statliga utlokaliseringar. Den i

propositionen föreslagna

sammanslagningen av Penninglotteriet och

Tipstjänst med en koncentration av

arbetskraften utanför Gotland skulle få

en mycket negativ inverkan på den redan

mycket svåra arbetsmarknadssituationen

på Gotland. Utskottet vill mot den

bakgrunden understryka att det är

viktigt att säkerställa de

arbetstillfällen som finns i regionen.

Vid en sammanslagning av de båda

spelbolagen är det utskottets bestämda

uppfattning att man även måste besluta

om garantier för att verksamheterna på

Gotland stärks. Det kan ske genom en

sådan produktfördelning i det nya

bolaget att sysselsättningen på Gotland

gynnas, exempelvis genom en

koncentration av alla s.k. turspel till

Visby. Förutom företagsledningen och ett

utökat produktsortiment bör arbetet med

utvecklingsfrågor och ombudskontakter

förläggas till Gotland. Regeringen bör

återkomma till riksdagen med förslag i

denna riktning.

Vad utskottet här anfört om

lokalisering av det nya bolagets

verksamhet med anledning av motionerna

Fi66 (s), Fi67 (kds), Fi68 (v), Fi69

(mp) och Fi72 (c) bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande lokaliseringen av det

nya bolaget

att riksdagen med anledning av

motionerna 1995/96:Fi66, 1995/96: Fi67

yrkande 2, 1995/96:Fi68 yrkande 2,

1995/96:Fi69 yrkande 1 och 1995/96:Fi72

yrkande 1 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

3. Vinstdelningssystem mellan staten och

föreningslivet (mom. 3)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som under rubriken Vinstdelningssystem

mellan staten och föreningslivet börjar

med Finansutskottet delar och slutar

med och föreningslivet bort ha

följande lydelse:

Det vinstdelningssystem som regeringen

föreslår innebär att vinsten delas

mellan staten och föreningslivet efter

avdrag för ett grundbelopp som

tillfaller staten. Utskottet vill, som

också framhålls i motion Fi68 (v),

understryka att vinstdelningen vid ett

sådant förfarande måste prioritera barn-

och ungdomsverksamheten och först i

andra hand se till elitidrottandets

intressen. Om intresse från

föreningslivet finns bör det dessutom

bli delägare eller åtminstone få

inflytande över spelbolagen. En

överlåtelse har tidigare föreslagits för

att ge föreningslivet och folkrörelserna

möjlighet att öka sina intäkter av

lotteri och spel (jfr proposition

1993/94:243). Regeringen bör återkomma

till riksdagen med förslag i denna

riktning.

Utskottet delar de synpunkter som

framförs i motionerna Fi67 (kds), Fi68

(v), Fi73 (c) och Fi74 (fp) när det

gäller vikten av att föreningslivet får

möjligheter att framföra synpunkter på

principerna för fördelningen av medlen.

Vad utskottet här anfört om

vinstdelning mellan staten och

föreningslivet med anledning av här

aktuella motioner bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande vinstdelningssystem

mellan staten och föreningslivet

att riksdagen med anledning av

motionerna 1995/96:Fi67 yrkandena 1 och

3, 1995/96:Fi68 yrkande 3, 1995/96:Fi73

yrkande 1 och 1995/96: Fi74 yrkandena 1,

2 och 3 avslår proposition 1995/96:169

yrkande 5 samt som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

4. Skattebefrielse för de statligt ägda

spelbolagen (mom. 4)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som under rubriken Skattebefrielse för

de statligt ägda spelbolagen börjar med

I sitt och slutar med yrkande 4

avstyrks bort ha följande lydelse:

De lotterier som i dag med statens

tillstånd anordnas av ideella föreningar

eller sammanslutningar är

skattebefriade. Det primära syftet med

lotterierna är inte kommersiellt och

därför har man valt att inte

skattebelägga dessa. Folkrörelserna har

därmed haft ett litet försprång gentemot

de spelbolag (Tipstjänst,

Penninglotteriet och ATG) som har

betalat lotteriskatt. Enligt utskottets

uppfattning bör denna särskiljning

kvarstå till förmån för föreningslivet

och folkrörelserna. En skattebefrielse

av Penninglotteriet och Tipstjänst bör

därför inte genomföras. Det är också en

fördel om man kan undvika att ha

särskilda undantag i

skattelagstiftningen för vissa statliga

företag.

Utskottet tillstyrker med det anförda

yrkande 4 i motionerna Fi68 (v) och Fi67

(kds) yrkande 4 samt avstyrker

propositionens förslag att befria de

statliga spelbolagen från lotteriskatt.

dels att utskottets hemställan under 4

bort ha följande lydelse:

4. beträffande skattebefrielse för

de statligt ägda spelbolagen

att riksdagen med anledning av

motionerna 1995/96:Fi67 yrkande 4 och

1995/96:Fi68 yrkande 4 avslår

proposition 1995/96:169 yrkandena 1 och

2,

5. Åldersgränser för spel (mom. 6)

Johan Lönnroth (v) och Roy Ottosson (mp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som under rubriken Åldersgränser för

spel börjar med Kulturutskottet

framhåller och slutar med berörd del

bort ha följande lydelse:

I rapporten De statligt styrda

spelbolagens koncessioner och

organisation m.m. (Ds 1995:61) tas

frågan upp om en utökning av

lotterilagens förbud mot minderårigas

spel. Som redovisas i propositionen har

en rad tunga remissinstanser, bl.a.

Lotteriinspektionen, Folkhälsorådet och

Riksförbundet Spelberoende, tillstyrkt

förslaget. Utskottet delar uppfattningen

att utöka förbudet mot minderårigas

spel. Frågan om en höjning av

eldersgränsen för spel bör i detta

sammanhang övervägas.

Vad utskottet här anfört med anledning

av motionerna Fi69 (mp) yrkande 2, Fi73

(c) yrkande 4 och Fi74 (fp) yrkande 4 i

berörd del om minderårigas spel bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 6

bort ha följande lydelse:

6. beträffande åldersgränser för

spel

att riksdagen med anledning av

motionerna 1995/96:Fi69 yrkande 2,

1995/96:Fi73 yrkande 4 och 1995/96:Fi74

yrkande 4 i denna del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

6. Försäljning av AB Tipstjänst till

föreningslivet (mom. 7)

Sonja Rembo, Lennart Hedquist, Fredrik

Reinfeldt och Per Bill (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som under rubriken Försäljning av AB

Tipstjänst till föreningslivet börjar

med Utskottets ställningstagande och

slutar med yrkande 2 bort ha följande

lydelse:

Utskottet vill med anledning av

förslaget i motion Fi71 (m) att på

förmånliga villkor genomföra en

försäljning av AB Tipstjänst till

föreningslivet anföra följande.

Den tidigare borgerliga regeringen

föreslog avsevärda förbättringar för de

ideella organisationerna vad gäller

möjligheten att själva finansiera sin

verksamhet genom bl.a. lotteriinkomster.

Bland annat föreslogs att AB Tipstjänst

skulle försäljas på förmånliga villkor

till svenskt föreningsliv. Avsikten var

att därigenom stärka sambandet mellan

spelbolaget och föreningslivet samtidigt

som framtida överskott skulle tillfalla

främst barn- och ungdomsverksamhet.

Riksdagen godkände den borgerliga

regeringens förslag.

Försäljningen av AB Tipstjänst hann

inte genomföras före riksdagsvalet 1994.

Den nya socialdemokratiska regeringen

klargjorde att man inte avsåg att

genomföra denna försäljning på

förmånliga villkor. Förutsättningarna

för de ideella organisationernas

självfinansiering försämrades därmed.

Enligt utskottets uppfattning bör

riksdagen nu fullfölja det förslag om

försäljning av AB Tipstjänst till

svenskt föreningsliv på förmånliga

villkor som beslutades av riksdagen

våren 1994. Frågan belyses väl i en

utredning som överlämnades till

Finansdepartementet i december 1993 samt

i det underlag som lämnades i

Lotteriutredningens slutbetänkande (SOU

1992:130).

Utskottet tillstyrker med det anförda

motion Fi71 (m) yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under 7

bort ha följande lydelse:

7. beträffande försäljning av AB

Tipstjänst till föreningslivet

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Fi71 yrkande 2 hos regeringen

begär förslag om försäljning på

förmånliga villkor av AB Tipstjänst till

föreningslivet i enlighet med vad

utskottet anfört,

7. Möjlighet för Venantius AB att lämna

lån i vissa fall (mom. 8)

Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m),

Fredrik Reinfeldt (m), Per Bill (m) och

Karin Pilsäter (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som under rubriken Möjlighet för

Venantius AB att lämna lån i vissa fall

börjar med Vad först och slutar med

300 miljoner kronor bort ha följande

lydelse:

Finansutskottet delar helt vad som

anförs i motion Fi71 (m) om Venantius

verksamhet. Bolaget har inrättats för

att förvalta vissa av staten beviljade

bostadslån med särskilt hög risk för

kreditförluster. Avsikten med

verksamheten har aldrig varit att bistå

vid saneringen av ekonomin i kommuner

som gjort alltför omfattande

borgensåtaganden. Det är inte heller

rimligt att staten behandlar

kreditproblemen i kommunala

bostadsföretag i annan ordning än vad

som tillämpas för privata företag. Ett

ensidigt gynnande av kommunala

bostadsföretag riskerar att ytterligare

snedvrida konkurrensen i en bransch som

redan har stora problem på grund av

kommunal näringsverksamhet och

långtgående subventioner.

Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet med anledning av

motion Fi71 (m) yrkande 1 i denna del

regeringens förslag vad avser

möjligheten för Venantius AB att lämna

lån i vissa fall. Finansutskottet

instämmer också helt i den kritik som

bl.a. framkommer i motion Fi75 (fp) om

bristande redovisning av

regeringsförslaget. Det är givetvis helt

oacceptabelt att riksdagen ombeds ta

ställning till en fråga av denna

omfattning utan att förslagets närmare

innebörd går att utläsa. Med utskottets

ställningstagande kommer även övriga

yrkanden om avslag på regeringsförslaget

att tillgodoses.

dels att utskottets hemställan under 8

bort ha följande lydelse:

8. beträffande möjlighet för

Venantius AB att lämna lån i vissa

fall

att riksdagen med anledning av

motionerna 1995/96:Fi70 yrkandena 1

och 2, 1995/96:Fi71 yrkande 1 i denna

del och 1995/96:Fi75 yrkande 2 avslår

proposition 1995/96:169 yrkande 6,

Propositionens lagförslag

Skatteutskottets yttrande

1995/96:SkU10y

Sammanslagning av Svenska Penning

lotteriet AB och AB Tipstjänst, m.m.

Till finansutskottet

Utskottet har beretts tillfälle att

yttra sig över proposition 1995/96:169

om sammanslagning av Svenska Penning

lotteriet AB och AB Tipstjänst, m.m. och

de motioner som väckts i ärendet.

Utskottet får anföra följande.

I propositionen föreslår regeringen att

Svenska Penninglotteriet AB och AB

Tipstjänst slås samman genom att staten

i ett första steg placerar bolagens

aktier i ett nybildat bolag som blir

moderbolag till de båda bolagen.

Regeringen förutsätter att en stor del

av det sammanslagna bolagets verksamhet

även i framtiden bedrivs från Gotland

och avser att försäkra sig om att

sysselsättningen på Gotland inte hotas

av sammanslagningen. Ett

vinstdelningssystem införs där det

statsägda bolagets vinster delas mellan

staten och föreningslivet. Systemet

föreslås ersätta nu gällande system som

innebär att AB Tipstjänsts hela

överskott av värdeautomatspel lämnas

till föreningslivet.

De berörda bolagen undantas från

lotteriskatt, och moderbolaget skall

inkomstbeskattas på samma sätt som de

båda statliga spelbolagen. Av de

statligt styrda spelbolagen kommer

härefter endast Aktiebolaget Trav och

Galopp att omfattas av lotteriskatten.

I två av de motioner som väckts i

ärendet framställs yrkanden som rör

skattefrågor.

I motion Fi68 yrkande 4 av Johan

Lönnroth m.fl. (v) hemställer

motionärerna att förslaget om befrielse

från lotteriskatt för de statliga

spelbolagen avslås. Folkrörelserna och

föreningslivet bör enligt motionärerna

få behålla den konkurrensfördel som

skattebefrielsen innebär för dem.

I motion Fi67 yrkande 4 av Michael

Stjernström m.fl. (kds) hemställer

motionärerna att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna att det

är nödvändigt att staten tar upp

diskussioner med hästsportens

organisationer och ATG i syfte att skapa

konkurrensneutralitet mellan ATG och de

statliga bolagen såvitt avser

beskattningen.

Enligt skatteutskottets mening utgör

befrielsen från lotteriskatt för de

statliga spelbolagen en lämplig

komplettering av det vinstdelningssystem

som föreslås. En beskattning kan medföra

praktiska och pedagogiska problem vid

fördelningen. Skattebefrielsen innebär

vidare en likformighet i skattehänseende

mellan de statliga spelbolagen och

folkrörelsernas skattebefriade

lotterier, och syftet är att ge

föreningslivet ett stabilare och mer

långsiktigt överskott från

spelverksamheten. Om sammanslagningen

genomförs har skatteutskottet därför

inte någon invändning mot förslaget om

en befrielse från lotteriskatt för de

berörda bolagen.

En nackdel med befrielsen från

lotteriskatt för de statliga bolagen är

enligt vad regeringen anför i

propositionen att skatteneutraliteten

gentemot Aktiebolaget Trav och Galopp

(ATG) upphör. Även om denna nackdel inte

kan tillmätas lika stor vikt på

spelmarknaden som på en marknad fri från

regleringar anser regeringen ändå att

det är önskvärt med likformiga

skatteregler för aktörerna och avser

därför enligt vad som anförs i

propositionen att ta upp diskussioner

med hästsportens organisationer och ATG

om förutsättningarna för ändringar av

reglerna även för ATG.

Enligt skatteutskottets mening finns

det mot den angivna bakgrunden inte

anledning till ett tillkännagivande till

regeringen om behovet av fortsatta

diskussioner med ATG och om inriktningen

av dessa.

Med det anförda tillstyrker utskottet

att de statliga spelbolagen befrias från

lotteriskatt om sammanslagningen

genomförs. Utskottet avstyrker motion

Fi67 yrkande 4 och motion Fi68 yrkande

4.

Skatteutskottet har inte heller funnit

anledning till erinran mot att det nya

moderbolaget beskattas för inkomst på

samma sätt som Svenska Penninglotteriet

AB och AB Tipstjänst om sammanslagningen

genomförs.

I övrigt har utskottet inte funnit

anledning till yttrande i ärendet.

Stockholm den 23 april 1996

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors

(s), Bo Lundgren (m), Anita Johansson

(s), Sverre Palm (s), Lisbeth Staaf-

Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn

Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m),

Inger Lundberg (s), Lars Bäckström (v),

Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m),

Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson

(kds), Lars U Granberg (s), Carl Erik

Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp).

Avvikande meningar

1. Sammanslagning av Svenska Penning

lotteriet AB och AB Tipstjänst, m.m.

Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof

Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m)

anför:

Vår inställning är att propositionen i

sin helhet bör avslås. Därmed saknas

också anledning att ta ställning till de

förslag som läggs beträffande

skattefrågor.

Propositionen är undermålig inte minst

vad gäller underlaget för beräkningarna.

Någon bedömning av hur det statliga

bolagets verksamhet kommer att utvecklas

redovisas inte heller. Det är möjligt

att bolaget kommer att förlora andelar

till andra aktörer, och detta drabbar

såväl staten som föreningslivet. Den

uttalade avsikten att dämpa

konkurrenstrycket och skapa tydligare

gränser är oroande eftersom det finns en

fara att de svenska aktörerna härigenom

blir sämre rustade att möta

internationell konkurrens. Vidare räcker

det inte att regeringen uttalar att

verksamheten på Gotland inte avses

minska. Risken är stor att detta

successivt ändå blir fallet.

Det statliga Penninglotteriet bör

enligt vår mening också i fortsättningen

vara lokaliserat till Gotland, och AB

Tipstjänst bör som planerat säljas på

förmånliga villkor till svenskt

föreningsliv.

2. Sammanslagning av Svenska Penning

lotteriet AB och AB Tipstjänst, m.m.

Karin Pilsäter (fp) anför:

Enligt vår mening talar övervägande skäl

för att propositionen i sin helhet bör

avslås.

Penninglotteriet har i sitt

remissyttrande varnat för att

sammanslagningen kan väntas medföra

betydande kostnader och att

sysselsättningen på Gotland hotas. Även

Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG)

påpekar att negativa ekonomiska

konsekvenser kan uppkomma om samarbetet

om ett gemensamt terminalnät upphör.

Konkurrensverket befarar i sitt yttrande

ett minskat konkurrenstryck och därmed

minskad effektivitet. Skattebefrielsen

för det statliga bolaget missgynnar

vidare ATG.

Det är enligt vår uppfattning inte

sannolikt att en sammanslagning som

syftar till minskad konkurrens och

marknadsuppdelning ger upphov till ökad

effektivitet. Några samordningsvinster

kan därför inte väntas.

Stort avseende bör också fästas vid de

regionalpolitiska effekterna. Att det

nya bolaget enligt regeringens

uppfattning skall ha sitt säte i Visby

innebär inga garantier när det gäller

verksamhetens placering. De anställda i

Visby oroar sig med rätta för framtiden.

Det finns anledning att erinra om den

borgerliga regeringens förslag om att

folkrörelserna skulle ta ett större

ansvar för Tipstjänst.

Vid en sammanslagning anser vi att de

negativa konsekvenserna för ATG är så

stora att förslaget om en

skattebefrielse för de nya bolagen bör

avslås.

3. Sammanslagning av Svenska Penning

lotteriet AB och AB Tipstjänst, m.m.

Lars Bäckström (v) anför:

Vänsterpartiet är kritiskt till

regeringens förslag om en sammanslagning

av Penninglotteriet och Tipstjänst och

yrkar i ärendet att förslaget i sin

helhet avslås.

Lokaliseringen av Penninglotteriet till

Gotland har resulterat i 180

arbetstillfällen. En sammanslagning där

verksamheten koncentreras utanför

Gotland skulle få en mycket negativ

inverkan på arbetsmarknadssituationen på

Gotland.

Också på spelmarknaden finns det

anledning att se till att det finns en

fungerande konkurrens. Detta främjar

effektiviteten hos aktörerna på

marknaden och ger köparna produkter som

är anpassade till deras önskemål. En

sammanläggning leder till minskad

konkurrens och ineffektivitet. Förslaget

kan därför inte motiveras med att det

uppstår samordningsvinster.

Folkrörelserna har en liten

konkurrensfördel gentemot de statliga

spelbolagen genom att de är befriade

från lotteriskatt. Det primära syftet

med de ideella föreningarnas lotterier

är att ge folkrörelserna möjlighet att

själva finansiera sin verksamhet. De har

därför erhållit en skattebefrielse.

Detta försteg bör kvarstå. Det är också

en fördel om man kan undvika att ha

särskilda undantag i

skattelagstiftningen för vissa statliga

bolag.

Även om sammanslagningen genomförs bör

de berörda bolagen erlägga lotteriskatt.

Jag tillstyrker därför motion Fi68

yrkande 4 av Johan Lönnroth m.fl. (v).

4. Lotteriskatten och Aktiebolaget

Trav och Galopp

Holger Gustafsson (kds) anför:

Om sammanläggningen genomförs och de

statliga bolagen befrias från

lotteriskatt är det nödvändigt att

staten tar upp diskussioner med

hästsportens organisationer och

Aktiebolaget Trav och Galopp i syfte att

uppnå likvärdiga skatteregler för detta

bolag.

Även om regeringen gör allmänna

uttalanden med denna inriktning i

propositionen anser vi att riksdagen bör

klargöra sin inställning genom ett

särskilt tillkännagivande till

regeringen på det sätt som yrkas i

motion Fi67 av Michael Stjernström m.fl.

(kds) yrkande 4.

Socialutskottets yttrande

1995/96:SoU8y

Forskning om spelberoende, m.m.

Till finansutskottet

Finansutskottet har beslutat bereda

socialutskottet tillfälle att avge

yttrande över proposition 1995/96:169 om

sammanslagning av Svenska

Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst,

m.m. jämte motioner i de delar som berör

utskottets beredningsområde.

Propositionen

I propositionen läggs förslag fram bl.a.

om att slå samman Svenska

Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst.

Forskning om spelberoende m.m.

Regeringen gör i propositionen den

bedömningen att medel bör ges till

forskning om spelberoende och stöd till

organisationer mot spelberoende m.m. För

insatser mot spelberoende bör två

miljoner kronor anvisas årligen, i tre

år från och med 1997, under

Socialdepartementets huvudtitel.

Regeringen avser att återkomma till

anslagsfrågan i budgetpropositionen för

år 1997.

I propositionen anförs att det har

skett viss forskning kring spelberoende

och att det finns föreningar av

spelberoende personer med inriktning på

kamratstödjande verksamhet. Det finns

också i mycket begränsade former

behandlingsverksamhet mot spelberoende.

Dessa verksamheter bör utvecklas.

Erfarenheterna från den bedrivna

forskningen bör tas tillvara och

kunskapsbristerna beskrivas. Forskning

och kunskapsinhämtning bör sättas igång

och åtgärder för att hindra att

människor hamnar i spelberoende, eller

som hjälper dem som redan är

spelberoende, bör utvecklas och prövas,

anser regeringen.

Stödet avses inte ha någon direkt

koppling till aktörernas intäkter utan

prövas och anvisas av riksdagen på

sedvanligt sätt, och finansieringen sker

i anslutning till den föreslagna

omläggningen av vinstdelningssystemet,

enligt propositionen.

Motionerna

I motion 1995/96:Fi67 av Michael

Stjernström m.fl. (kds) hemställs att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

spelberoende (yrkande 5). Motionärerna

anför att det är viktigt att öka

medvetenheten om skadeverkningar av

spel. Genom ett långsiktigt stöd till

forskningen och en kunskapsuppbyggnad på

området kan åtskilliga personliga

tragedier undvikas eller lindras och

samhällets resurser behöver inte tas i

anspråk i samma omfattning. Det är,

enligt motionärerna, angeläget att

framför allt unga människor förhindras

att delta i sådant spel som lätt kan

leda till ett vanemässigt beteende,

t.ex. vadhållning i samband med

hästtävlingar och idrottstävlingar samt

s.k. bingoallianser. Vidare anför

motionärerna att dragningstätheten för

de statliga bolagens nummerspel bör

begränsas. Motionärerna anser att det

sannolikt blir nödvändigt med ett högre

årligt anslag än två miljoner kronor.

I motion 1995/96:Fi73 av Karin

Israelsson (c) hemställs att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om anslaget för

forskning m.m. (yrkande 2) och om förbud

mot introduktion av spelformer över

hemdatorer (yrkande 3). Motionären anför

att förslaget om att anslå två miljoner

kronor per år för forskning om

spelberoende är välkommet. Förslaget bör

dock inte avse bara tre år och oavsett

vilka forskningsresultat som framkommer.

I stället bör viss del av

spelinkomsterna anslås fortsättningsvis.

Detta är, enligt motionären, nödvändigt

för att tillförsäkra forskning,

stödjande verksamhet och vård resurser

för framtiden. Antalet människor med

spelberoende växer. Det enda sättet att

förhindra detta är att minska

spelutbudet. Det behövs också ökade

informationsinsatser, ökade

vårdmöjligheter och mer förebyggande

arbete. Den spelberoende finansierar i

många fall sitt spelande genom

bedrägerier, stöld och förskingring. I

många fall är den spelberoende också

alkohol- eller narkotikaberoende, anför

motionären. Vidare anför motionären att

spelberoendet kommer att öka om

möjlighet ges att via Internet spela

lotto och tips från en hemdator. Som

skäl för att introducera dessa

spelformer har angetts att det skulle

förhindra att svenskar lockas att spela

utomlands. Detta skäl är dock, enligt

motionären, dåligt underbyggt.

Motionären anser att nya spelformer inte

skall introduceras.

I motion 1995/96:Fi74 av Elver Jonsson

(fp) hemställs att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om de problem som kan

uppstå av s.k. spelberoende (yrkande 4)

och att riksdagen beslutar att alla

lotterianordnare, också de staliga,

skall upprätta ett etiskt policydokument

som förhindrar negativa följder av ett

alltför aktivt spelande (yrkande 5).

Motionären anför att det är viktigt att

riksdagen har synpunkter på och markerar

sin hållning rörande de problem som kan

följa av ett alltför ivrigt spelande.

Många människor blir spelberoende. Den

höga dragningsrätten, avsaknaden av

åldersgräns, t.ex. för hästspel och

oddset samt att ATG skulle få ägna sig

åt vadhållning på annat än hästar är

förslag som i detta avseende inte får

verka utmanande. De ideella

organisationerna har erfarit att ett

aktivt, för att inte säga aggressivt

utbud och köptryck på många människor,

särskilt ungdom, kan innebära negativa

följder. Folkrörelsernas samarbetsorgan

för lotterifrågor (FSL) har upprättat

ett policydokument som särskilt beaktar

dessa frågor. Motionären anser att det

är angeläget att också staten tar sig an

dessa frågor.

Bakgrund och tidigare behandling

I betänkandet 1992/93:SoU25 om forskning

inom Socialdepartementets

verksamhetsområde behandlade

socialutskottet motioner (kds, fp) om

forskning kring spelberoende. I

betänkandet redogjordes för olika

forskningsprojekt om spelberoende.

Utskottet vidhöll sin tidigare

uppfattningen att problemen med

spelberoende är kända och att det torde

komma att uppmärksammas av bl.a.

Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet.

Utskottet uttalade också att

kontinuerligt stöd ges till forskning om

spelberoende. Motionerna avstyrktes.

Riksdagen följde utskottet.

Även i betänkandet 1993/94:SoU8 om

socialtjänst behandlade socialutskottet

motioner (fp, c) om spelberoende.

Utskottet vidhöll sin tidigare

inställning och avstyrkte motionerna.

Riksdagen följde utskottet.

Skatteutskottet behandlade i sitt

betänkande 1994/95:SkU28 om finansiering

av medlemskapet i Europeiska unionen,

m.m., under rubriken Skatt på spel, en

motion (kds) med begäran om ett

tillkännagivande om att en avgift för

forskning om spelberoende borde införas

och att en utredning om behovet av

ytterligare åtgärder mot spelberoende

borde tillsättas. Skatteutskottet, som

avstyrkte motionen - reservation (kds) -

anförde att specialdestinering av

skatter till vissa ändamål bör undvikas

eftersom det förhindrar en rationell

prövning av utgiften i budgetsammanhang.

Skatteutskottet anförde också att det

ingår i Socialstyrelsens och

Folkhälsoinstitutets uppgifter att följa

utvecklingen när det gäller problemen

med spelberoende och vidta lämpliga

åtgärder samt att Socialvetenskapliga

forskningsrådet ger stöd till forskning

om bl.a. spelberoende. Riksdagen följde

utskottet.

Kulturutskottet behandlade i betänkandet

1993/94:KrU32 regeringens proposition om

ny lotterilag. I betänkandet anges

beträffande forskning om spelberoende

följande.

Regeringen avser att återkomma till

riksdagen och begära medel till dels

forskning om spelberoende, dels

organisationer för spelberoende

människor. Folkhälsoinstitutet bör

enligt regeringens uppfattning svara för

fördelningen av medel och initiativ till

forskningsinsatser samt stöd till

organisationer för spelberoende

människor.

Utskottet, som delar regeringens

uppfattning att det föreligger ett behov

av att medel avsätts för de av

regeringen angivna ändamålen,

förutsätter att regeringen under nästa

riksmöte återkommer till riksdagen i

frågan.

Lotteriutredningen konstaterar i

betänkandet SOU 1992:130 Vinna eller

försvinna - folkrörelsernas lotterier

och spel i framtiden att det totala

spelandet sedan början av 1970-talet har

varit i det närmaste oförändrat i

förhållande till hushållens disponibla

inkomster. Uppgifterna skulle kunna

tolkas som att genomsnittsspelaren har

god kontroll över sitt spelande som

utgör en fast del av

konsumtionsutrymmet. Enligt en

undersökning gjord några år tidigare på

socialpolitiska institutionen vid

Stockholms universitet finns det dock 16

000 personer som kan betraktas som

storkonsumenter av spel.

En del studier och dokumentation om

spelberoende finns. Bl.a.

Brottsförebyggande rådets rapport

Spelandet i Sverige, Institutionens för

socialt arbete vid Stockholms

universitet rapport Problemet

spelberoende och skriften Spelfällan som

används inom kriminalvården.

Folkhälsoinstitutet har i sin fördjupade

anslagsframställning för åren 1997-1999

ansett att spelberoende är ett växande

problem och att det är angeläget att öka

kunskaperna om dess omfattning och

konsekvenser. Institutet har också

nyligen beslutat att anslå medel till en

prevalensstudie vid Stockholms

universitet om spelberoendets

omfattning. I ett yttrande över

Finansdepartementets rapport om de

statligt styrda spelbolagens

koncesssioner och organistation m.m. har

Folkhälsoinstitutet framfört att det är

bra att medel ges till forskning om

spelberoende och stöd till

organisationer för spelberoende. Det bör

dock uppmärksammas att medel även behövs

för behandling av spelberoende personer.

I Finansdepartementets rapport De

statligt styrda spelbolagens

koncessioner och organisation m.m. (Ds

1995:61) anförs att kunskapen om

problemen med spelberoende är

bristfällig. Från

spelberoendeorganisationer har

framhållits att den på senare tid aktiva

marknadsföringen från de statliga

spelbolagen och ATG är ett allvarligt

problem för de spelberoende. Utredningen

gör den bedömningen att förslagen i

rapporten sammantaget kommer att leda

till en dämpad marknadsföring.

Utredningen anser att det finns skäl att

skapa möjligheter till forskning på

området och stöd till organisationer för

spelberoende. Stödet bör dock inte ha

någon direkt koppling till aktörernas

intäkter från marknaden utan bör prövas

och anvisas av riksdag och regering på

sedvanligt sätt, menar utredningen.

I Civildepartementets rapport Ändringar

i lotterilagen (Ds 1996:20)

uppmärksammas den snabba tekniska

utvecklingen på lotteriområdet, bl.a.

förekomsten av spel- och

lotteriverksamhet via telefon och över

telenätet samt inom datornätverket

Internet. Utredaren anför att det här är

fråga om verksamheter som är svåra att

överblicka och därmed att utöva tillsyn

över. Man kan samtidigt inte bortse från

att de kan vara förknippade med sociala

och ekonomiska risker, inte minst för

unga utövare. Utredaren föreslår att

lotterilagen genomgår en mera omfattande

översyn. Den tekniska utvecklingen,

liksom uppfinningsrikedomen inom

spelbranschen, kräver att lotterilagen

är utformad så att den inte med lätthet

kan kringås. Vidare har

Lotteriinspektionen nyligen lämnat en

rapport om ny teknik på spelmarknaden. I

den rapporten framhålls att det

nuvarande kontroll- och tillsynsarbetet

kommer att behöva anpassas till de nya

sätt som tekniken används på, t.ex. den

allt större användningen av

datakommunikation.

Socialutskottets bedömning

Socialutskottet begränsar yttrandet till

avsnittet 9 i propositionen om forskning

om spelberoende m.m. samt till

motionerna Fi67 yrkande 5, Fi73

yrkandena 2 och 3 samt Fi74 yrkandena 4

och 5.

Problemen kring spelberoende har

uppmärksammats under senare år.

Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet

följer utvecklingen och vidtar vid behov

lämpliga åtgärder. I

Folkhälsoinstitutets fördjupade

anslagsframställning för åren 1997-1999

anförs att spelberoende är ett växande

problem och att det är angeläget att öka

kunskaperna om dess omfattning och

konsekvenser. Institutet har nyligen

lämnat stöd till en studie, vid

Stockholms universitet, om

spelberoendets omfattning. Behandling av

spelberoende finns i viss omfattning,

bl.a. vid behandlingshemmet Backgården.

En länkrörelse för spelberoende personer

finns också sedan 1991.

Det är enligt utskottets mening

angeläget att problemen med spelberoende

uppmärksammas och att forskningen på

området ges ett kontinuerligt stöd.

Bl.a. bör spelberoendets omfattning och

karaktär kartläggas. Inte minst bör spel

bland barn och ungdomar uppmärksammas.

Även förekomsten av nya spelformer bör

studeras. Internationella erfarenheter

på området bör beaktas.

Utskottet delar regeringens uppfattning

att det för insatser mot spelberoende

bör anslås två miljoner kronor årligen,

i tre år, från och med 1997, under

Socialdepartementets huvudtitel.

Motionerna Fi67 yrkande 5 (kds), Fi73

yrkandena 2 och 3 (c) och Fi74 yrkandena

4 och 5 (fp) får i huvudsak anses

tillgodosedda och bör därför avstyrkas.

Stockholm den 23 april 1996

På socialutskottets vägnar

Sten Svensson

I beslutet har deltagit: Sten Svensson

(m), Bo Holmberg (s), Ingrid Andersson

(s), Rinaldo Karlsson (s), Christina

Pettersson (s), Marianne Jönsson (s),

Leif Carlson (m), Barbro Westerholm

(fp), Conny Öhman (s), Stig Sandström

(v), Mariann Ytterberg (s), Birgitta

Wichne (m), Thomas Julin (mp) och

Chatrine Pålsson (kds), Christin Nilsson

(s), Annika Jonsell (m) och Kerstin

Warnerbring (c).

Kulturutskottets yttrande

1995/96:KrU8y

Sammanslagning av Svenska

Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst,

m.m.

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 21 mars 1996

beslutat bereda kulturutskottet

tillfälle att yttra sig över proposition

1995/96:169 Sammanslagning av Svenska

Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst,

m.m. jämte motioner i de delar som berör

kulturutskottets beredningsområde.

Med anledning av propositionen har

väckts motionerna 1995/96:

Fi66-Fi75.

Kulturutskottet yttrar sig i det

följande över flertalet av de yrkanden

som avser sammanslagningen av Svenska

Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst

samt de yrkanden som avser eller som kan

anses ha samband med

lotterilagstiftningen.

Utskottet

Inledning

I propositionen föreslås att Svenska

Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst

slås samman genom att staten i ett

första steg placerar bolagens aktier i

ett nybildat bolag som därmed blir

moderbolag till de båda bolagen. I

propositionen föreslås också att ett

vinstdelningssystem införs där det

statsägda bolagets vinster delas mellan

staten och föreningslivet. Systemet

föreslås ersätta nu gällande system som

innebär att AB Tipstjänsts hela

överskott av en produkt

(värdeautomatspel) lämnas till

föreningslivet. Vidare föreslås att de

statsägda bolagen undantas från

lotteriskatt och statlig inkomstskatt,

utom när det gäller vissa inkomster från

fastighetsinnehav. Slutligen innehåller

propositionen ett förslag som rör

långivningen för det statligt ägda

bolaget Venantius AB.

Sistnämnda förslag berör inte

kulturutskottets beredningsområde.

Sammanslagning av Svenska

Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst

I enlighet med det inledningsvis sagda

föreslås i propositionen att riksdagen

skall bemyndiga regeringen att slå

samman de båda statliga spelbolagen

Penninglotteriet och Tipstjänst på det

sätt som föreslås i propositionen och

att riksdagen skall godkänna att

regeringen bildar ett nytt aktiebolag

som kan överta aktierna i bolagen som

ett led i sammanslagningen. Det sålunda

bildade moderbolaget skall fullfölja

sammanslagningen av bolagen. Det nya

bolagets styrelse skall enligt

regeringsförslaget ha sitt säte i Visby.

Kulturutskottet vill i detta sammanhang

påpeka att regeringen inte i

propositionen uttryckligen tar ställning

till frågan huruvida den statliga

spelverksamheten på längre sikt bör

bedrivas inom ett bolag eller inom en

koncern med gemensamma funktioner i ett

moderbolag samt med dotterbolag för

t.ex. produkter, drift och marknad

avseende olika produkter eller

produktgrupper.

Det här redovisade regeringsförslaget

berör kulturutskottets beredningsområde

så till vida att möjligheterna för

folkrörelserna att hävda sig på

spelmarknaden är beroende av hur den

statliga spelverksamheten är

organiserad. Vidare har det förslag som

läggs fram i propositionen om ett

vinstdelningssystem för staten och

föreningslivet och som behandlas i ett

senare avsnitt i detta yttrande sin

utgångspunkt i beslut som riksdagen

efter beredning i kulturutskottet

fattade våren 1994 om värdeautomatspel.

Tipstjänst har senare fått tillstånd att

bedriva detta spel.

Ett antal motionsyrkanden berör denna

del av propositionen.

I flera yrkanden - i motionerna Fi68

(v), Fi71 (m) och Fi75 (fp) - föreslås

avslag på propositionen med hänvisning

till bl.a. att en sammanslagning skulle

minska konkurrensen på spelmarknaden. I

motionerna uttrycks också en oro för att

en sammanslagning skulle kunna leda till

att sysselsättningen på Gotland, där

Penninglotteriet nu är lokaliserat,

skulle försämras. I motion Fi72 (c)

krävs att riksdagen som villkor för att

ge regeringen de begärda bemyndigandena

om en bolagssammanslagning skall ställa

upp kravet att det nya bolaget i dess

helhet skall lokaliseras till Gotland. I

flera andra motioner - Fi66 (s), Fi67

(kds) och Fi69 (mp) - framställs också

yrkanden som, utan att vara förenade med

avslagskrav, syftar till att riksdagens

beslut skall leda till att

sysselsättningen på Gotland stärks. Ett

andrahandsyrkande med samma syfte finns

i den ovan delvis behandlade motionen

Fi68 (v). Motionärerna vill att all den

verksamhet som avser turspel skall

förläggas till Gotland.

Utskottet gör följande bedömning.

Utskottet har vid sina överväganden

stannat för att ansluta sig till

regeringens bedömning då det gäller

konkurrensfrågan. Som regeringen anför

bör konkurrensen på den svenska

spelmarknaden begränsas bl.a. genom att

marknaden förbehålls ett fåtal aktörer,

så att stordriftsfördelarna kan tas till

vara och sociala skyddshänsyn,

bedrägeririsker och vissa

konsumentintressen kan beaktas. Även de

skäl i övrigt i konkurrensfrågan som

talar för en sammanslagning av de båda

statliga spelbolagen delas av utskottet

(prop. s. 13).

Regeringen har närmare utvecklat sina

synpunkter på möjligheterna till

samordningsvinster av sammanslagningen

(prop. s. 13-14). Utskottet anser för

sin del att det är uppenbart att de

resurser i olika avseenden som finns i

ettvart av bolagen vid en sammanslagning

bör kunna ge betydande

samordningsvinster. Som regeringen

framhåller finns vinster att göra främst

inom ADB-området, distribution,

ombudsförvaltning, administration och

marknadskommunikation.

Det är enligt utskottets mening

självklart att det vid bedömningen av

regeringens förslag också måste tas

hänsyn till de regionalpolitiska

effekterna för Gotland av en

sammanslagning av Tipstjänst och

Penninglotteriet. Härtill kommer att - i

enlighet med det ovan sagda om

sammanslagningsvinster - den kompetens

och den utvecklingspotential som finns

på Gotland av rent affärsmässiga skäl

måste tas till vara.

Enligt utskottets mening måste

förutsättningarna för ett beslut om

sammanslagning av bolagen vara att de

villkor som framgår av det följande

uppfylls.

I propositionen föreslås att det nya

bolagets styrelse skall ha sitt säte i

Visby, där Penninglotteriet i dag är

lokaliserat. Utskottet tillstyrker

förslaget. En inriktning bör vara att

huvudkontoret med dess funktioner för

den samlade verksamheten bör lokaliseras

till Visby. Utskottet anser också att en

betydande del av den totala verksamheten

i övrigt skall bedrivas från Gotland så

att sysselsättningen på Gotland bevaras

och förstärks vid en sammanslagning.

Även i fortsättningen bör verksamhet

bedrivas i Sundbyberg, där styrelsen för

Tipstjänst nu har sitt säte och där

bolagets huvudkontor är beläget.

Utskottet vill framhålla att vad som

anförts i det föregående inte får leda

till att redan gjorda investeringar inte

kan utnyttjas på ett godtagbart sätt.

Utvecklingen inte minst på den statliga

spelmarknaden har varit mycket snabb. De

produkter som i dag finns på denna

marknad kan numera inte på ett

meningsfullt sätt delas upp i grupper,

där en grupp utgörs av turspel och en

annan grupp av övriga spel. Med hänsyn

bl.a. härtill avstyrker utskottet

förslaget att riksdagen skall besluta

att turspel skall förläggas till

Gotland. Utskottet vill tillägga att ett

riksdagsbeslut som innebär att riksdagen

skulle ta ställning till hur olika

verksamhetsgrenar skulle vara

organiserade skulle vara ägnat att

motverka företagsledningens möjligheter

att driva den samlade verksamheten på

ett rationellt sätt. Utskottet vill dock

instämma i uttalandet i propositionen

att en väl utbyggd service såväl i

storstad som i glesbygd bör

eftersträvas.

Det sagda innebär att utskottet

tillstyrker att regeringen får begärda

bemyndiganden om sammanslagning av

Tipstjänst och Penninglotteriet, dock

under förutsättning att de

regionalpolitiska hänsyn som angetts

uppfylls. Utskottets ställningstagande

innebär att vissa av motionskraven får

anses bli tillgodosedda helt eller

delvis.

Utskottets ställningstagande i det

föregående innebär att något yttrande

över motion Fi71 (m), såvitt däri yrkas

att AB Tipstjänst skall säljas till

föreningslivet, inte erfordras. I

formell mening gäller detta även motion

Fi72 (c), såvitt avser yrkande 3, där

frågan om att samtliga turspel skall

ordnas av Penninglotteriet tas upp. I

sakligt hänseende har dock frågan om

lokaliseringen av arbetet med turspel

behandlats i det föregående.

Vinstdelningssystem mellan staten och

föreningslivet

Regeringen har i juni 1995 lämnat

Tipstjänst tillstånd att driva

värdeautomatspel, vars överskott i sin

helhet skall tillföras det lokala

föreningslivets barn- och

ungdomsverksamhet. Regler om

värdeautomatspel finns i 27 §

lotterilagen.

Regeringen föreslår att ett system

skall införas som ersätter detta

öronmärkningssystem. Förslaget innebär i

huvudsak att vinster i det statsägda

företaget, efter avdrag för ett

grundbelopp som tillfaller staten, delas

mellan staten och föreningslivet (prop.

s. 14).

I propositionen anförs att det finns

anledning anta att värdeautomatspelen om

några år kommer att utgöra en betydande

del av föreningslivets finansiering.

Övergången till det nya systemet bör

genomföras så snart en god pro-gnos kan

göras av hur stora överskott

värdeautomatspelen kommer att generera.

Syftet med förslaget är att skapa goda

förutsättningar för samförstånd mellan

det statsägda bolaget och

överskottsmottagande föreningsliv.

Regeringen anser att det föreslagna

systemet minskar risken för konflikter

mellan olika intressen på grund av att

olika spelformer utvecklas olika eller

till följd av beslut att satsa

utvecklings- och marknadsföringsmedel på

vissa spelformer i högre grad än andra.

Ett vinstdelningssystem enligt förslaget

kan vidare innebära möjligheter till

direkt samarbete mellan bolag och

överskottsmottagare. Regeringen gör

bedömningen att föreningslivet på detta

sätt kan tillföras ett stabilare och mer

långsiktigt överskott från den här

aktuella verksamheten. Beträffande

ytterligare skäl som åberopas för

förslaget hänvisar utskottet till

propositionen (s. 15).

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om vinstdelning. I likhet med

regeringen gör utskottet bedömningen att

förslaget är ägnat att medföra en rad

fördelar i förhållande till vad som nu

gäller.

Utfallet av vinstdelningssystemet

kommer att kunna följas av riksdagen. En

uppföljning av effekterna av beslutet

bör ske. Med hänvisning härtill avstyrks

motion Fi67 (kds) yrkande 3, såvitt däri

förordas att föreningslivet skall få

garantier för att det skall få rimliga

utdelningar i det nya systemet.

Det överskott från den statliga

spelverksamheten som skall tillföras det

lokala föreningslivet skall användas för

dess barn- och ungdomsverksamhet.

Överskottet skall således inte bara

tillföras föreningar med

idrottsaktiviteter. Utskottet anser att

motion Fi68 (v) yrkande 3 inte påkallar

någon riksdagens åtgärd, såvitt däri

understryks att överskottet inte bara

skall gå till elitidrott-andet.

Regeringens bedömning är att det nya

systemet kan träda i kraft tidigast den

1 januari 1997. Med hänsyn härtill finns

tidsmässig möjlighet för regeringen att

i den till sensommaren aviserade

propositionen om ändringar i

lotterilagen ta upp frågan om ändring i

27 § första stycket 1 i lotterilagen.

Det föreslagna vinstdelningssystemet

står nämligen enligt kulturutskottets

mening i mindre god överensstämmelse med

denna bestämmelse. Utskottet förutsätter

således att regeringen överväger frågan

om behovet av ändring av bestämmelsen.

I propositionen anförs att, liksom

enligt gällande system, föreningslivets

medel bör tillställas

Riksidrottsförbundet respektive

Ungdomsstyrelsen för fördelning enligt

närmare riktlinjer från regeringen.

Det är viktigt att föreningslivet får

möjlighet att framföra synpunkter på

principerna för fördelningen av medlen.

Det får ankomma i första hand på

regeringen att ta ställning till hur

detta skall ske. De motionskrav som

berör fördelningsfrågan, nämligen Fi67

(kds) yrkande 3 delvis och Fi68 (v)

yrkande 3 delvis, bör enligt utskottets

mening inte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Utskottet anser det lämpligt att i detta

sammanhang ta upp till behandling

motion Fi67 (kds), såvitt behandlas

frågan om en segmenterad spelmarknad

(yrkande 1) . Motionärerna anser att det

finns behov av en sådan marknad för att

det skall bli möjligt att skapa

långsiktiga och uthålliga regler, där

folkrörelserna mot bakgrund av

spelmarknadens monopolistiska struktur

får ett bättre definierat utrymme. De

statliga spelbolagen bör ges koncession

för vissa spel och lotterier medan

folkrörelserna bör ges rätt till andra

spelformer och vissa specifika

försäljningskanaler. Motionärerna

utvecklar närmare sina synpunkter.

Den av motionärerna upptagna frågan har

inte minst i samband med behandlingen av

frågor om utformningen av

lotterilagstiftningen varit föremål för

diskussion under mycket lång tid.

Utskottet kan dela motionärernas

uppfattning att det skulle kunna vara av

visst värde om en sådan uppdelning som

motionärerna förordar kunde komma till

stånd. Samtidigt tvingas utskottet

konstatera att det torde vara

orealistiskt att i nuvarande läge söka

åstadkomma en sådan segmentering som

motionärerna efterlyser. Strukturen på

spelmarknaden är för närvarande sådan

att det inte torde vara möjligt att göra

en klar uppdelning mellan exempelvis

olika spelformer som förordas av

motionärerna utan att detta i vart fall

under lång tid skulle leda till minskade

vinster för såväl folkrörelserna som

övriga aktörer på spelmarknaden. I

sammanhanget måste beaktas att vi

sannolikt står inför en starkt ökande

konkurrens från den internationella

spelmarknaden. Det måste också

framhållas att ett genomförande av det i

det föregående redovisade

vinstdelningssystemet innebär att det

blir ett intresse för folkrörelserna att

de statliga spelen ger ett bra

nettoresultat. Samtidigt med det sagda

vill utskottet understryka vad som är en

av utgångspunkterna för propositionen,

nämligen att konkurrensen på marknaden

för nationella lotterier och spel i

huvudsak bör begränsas till att avse ett

fåtal aktörer, så att sociala

skyddshänsyn och bedrägeririsker kan

beaktas. Med det anförda får motionen

anses besvarad i denna del.

I motion Fi74 (fp) anförs en rad

synpunkter som har till syfte att

riksdagen skall värna om folkrörelsernas

möjligheter att skaffa sig inkomster

från spel- och lotterimarknaden

(yrkandena 1, 2 och 3). Motionsyrkandena

är i viss mån besvarade genom vad

utskottet anfört i det föregående.

Härutöver kan anföras följande. Då

utskottet våren 1994 behandlade den

dåvarande regeringens förslag till ny

lotterilag anförde utskottet att

förslagen i propositionen i vissa

avseenden var avsevärt mindre

långtgående än vad Lotteriutredningen,

vars förslag låg till grund för

propositionen, föreslagit men att de

förslag som lades fram i propositionen

likväl borde vara ägnade att i icke

obetydlig utsträckning förbättra

möjligheterna för de folkrörelsr som så

önskar att finansiera sin verksamhet

genom lotterier och spel. Den nya

lotterilagen har ännu varit i kraft

alltför kort tid för att det skall vara

möjligt att dra några bestämda

slutsatser om den gjorda bedömningen var

riktig. Utskottet har vid ett antal

tillfällen framhållit angelägenheten av

att folkrörelserna får goda möjligheter

att verka (se bl.a. bet. 1989/90:KrU3

och bet. 1990/91:KrU8). En förutsättning

härför är att de har möjlighet att

skaffa sig intäkter. Utskottet kommer

därför även i fortsättningen att med

noggrannhet följa utvecklingen på spel-

och lotterimarknaden för att, om så

bedöms erforderligt, kunna ta initiativ

på området i syfte att folkrörelserna

skall ha goda möjligheter att skaffa sig

inkomster av spel och lotterier. Som

framgår av den tidigare redovisningen

kommer det, med det nya

vinstdelningssystemet, också att vara

ett intresse för föreningslivet att

verksamheten för det sammanslagna

statliga spelbolaget utvecklas väl.

Motionsyrkandena påkallar inte någon

riksdagens åtgärd.

Det är angeläget att föreningslivet även

i fortsättningen får ett statlig

ekonomiskt stöd (se senast bet.

1993/94:KrU32 s. 5). I anslutning till

detta uttalande vill utskottet med

anledning av vad som anförs i motion

Fi73 (c) framhålla att det självfallet

är angeläget att man respekterar att

vissa föreningar av etiska skäl inte

vill skaffa sig inkomster av spel- eller

lotteriverksamhet (yrkande 1).

Forskning om spelberoende, m.m.

Regeringen gör bedömningen att medel bör

ges till forskning om spelberoende och

stöd till organisationer för

spelberoende m.m. Regeringen avser att

återkomma till anslagsfrågan i

budgetpropositionen för år 1997.

Det ankommer i första hand på

socialutskottet att ha synpunkter på

regeringens bedömning i denna del.

Kulturutskottet yttrar sig därför inte

om yrkande 2 i motion Fi73 (c) och

yrkande 5 i denna del i motion Fi67

(kds).

Självfallet måste även kulturutskottet

V bl.a. vid bedömningen av frågor som

avser eller har samband med

lotterilagstiftningen - beakta riskerna

för spelberoende.

I motion Fi74 (fp) yrkas att riksdagen

skall besluta att alla lotterianordnare,

inklusive de statliga, skall upprätta

ett etiskt policydokument som förhindrar

negativa följder av ett alltför aktivt

spelande (yrkande 5).

Kulturutskottet anser att frågan om

önskvärdheten och lämpligheten av att

lotterianordnare antar ett dokument av

detta slag bör prövas av den enskilde

lotterianordnaren.

I flera motioner, Fi67 (kds) yrkande 5

delvis och Fi74 (fp) yrkande 4 delvis,

tas upp frågor som avser

dragningstätheten i lotterier.

Motionärerna torde framför allt oroa sig

över de statliga on line-spelen med

dragning med endast ett fåtal minuters

mellanrum.

Utskottet hyser förståelse för

motionärernas synpunkter. Det är

angeläget att man uppmärksammar vilka

effekter sådana spel får, så att en

omprövning av koncessionerna kan göras

om det skulle uppstå socialt icke

godtagbara effekter av spelen.

Lotterilagen förbjuder i dag den som är

under 18 år att delta i vissa spel,

nämligen automatspel, roulettspel,

tärningsspel eller kortspel.

I fyra motioner framställs yrkanden som

syftar till att denna regel skall få ett

vidgat tillämpningsområde. Motionerna är

motion Fi67 (kds) yrkande 5 delvis,

motion Fi69 (mp) yrkande 2, motion Fi73

(c) yrkande 4 och motion Fi74 (fp)

yrkande 4 delvis.

I en för kort tid sedan framlagd

promemoria, nämligen promemorian (Ds

1996:20) Ändringar i lotterilagen,

föreslås att det angivna förbudet skall

vidgas till att avse även vadhållning

och bingo. Förbudet riktar sig i dag

till de underåriga själva. I promemorian

föreslås att förbudet i stället skall

riktas mot den som anordnar lotteriet

eller den som företräder honom eller

förmedlar en lotteritjänst från honom.

Promemorian remissbehandlas för

närvarande. Utskottet anser att

remissbehandlingen och den fortsatta

beredningen av ärendet inte bör

föregripas. Motionerna avstyrks därför i

här aktuella delar.

Slutligen behandlar utskottet motion

Fi73 (c), såvitt däri förordas att det

inte skall bli tillåtet att introducera

spelformer över hemdatorer (yrkande 3).

Som motionären påpekar är det redan nu

möjligt att över Internet delta i spel

som ordnas av huvudmän utanför Sverige.

I den ovan nämnda promemorian, Ändringar

i lotterilagen, diskuteras olika frågor

om spel över data-nät. Flera av de

förslag som läggs fram i promemorian

får, om de genomförs, betydelse för spel

över datanät. Även i detta avseende bör

remissbehandlingen av promemorian

avvaktas. Det är emellertid också, inte

minst med hänsyn till den pågående

utvecklingen på det internationella

planet, viktigt att man från svensk sida

följer den tekniska utvecklingen på

spelområdet. Utskottet har inhämtat att

bl.a. Lotteriinspektionen uppmärksamt

följer denna utveckling. Utskottet anser

att det inte är erforderligt med något

riksdagens initiativ med anledning av

motionsyrkandet.

Stockholm den 25 april 1996

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson

(s), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson

(s), Björn Kaaling (s), Marianne

Andersson (c), Monica Widnemark (s),

Lennart Fridén (m), Agneta Ringman (s),

Charlotta L Bjälkebring (v), Jan Backman

(m), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell

(kds), Lena Klevenås (s), Lars Lilja

(s), Gunnar Hökmark (m), Christer

Eirefelt (fp) och Elizabeth Nyström (m).

Avvikande meningar

1. Sammanslagning av Svenska

Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst

Lennart Fridén (m), Jan Backman (m),

Gunnar Hökmark (m), Elizabeth Nyström

(m) och Christer Eirefelt (fp) anser att

den del av kulturutskottets yttrande i

avsnittet Sammanslagning av Svenska

Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst

som börjar med Utskottet har och

slutar med eller delvis bort ha

följande lydelse:

Det material på vilket regeringens

förslag om sammanslagning av Tips-tjänst

och Penninglotteriet grundar sig är, som

framhållits i motion Fi71, bristfälligt.

Samtidigt som utskottet vill påtala

detta, kan det - i överensstämmelse med

vad som anförts i motionerna Fi71 och

Fi75 - konstateras att regeringen lägger

fram förslaget om sammanslagning trots

att ett genomförande av förslaget kommer

att medföra en väsentlig minskning av

konkurrensen på spelmarknaden;

Konkurrensverket har avstyrkt förslaget

med hänsyn till att konkurrenstrycket

minskar och till att förslaget leder

till minskad effektivitet. Detta är

betänkligt inte minst mot den bakgrunden

att framtidens marknad med all

sannolikhet kommer att ha globala

aktörer med omfattande förmåga till hård

konkurrens och som arbetar med avancerad

informationsteknik. Möjligheterna att

hindra en sådan internationell

konkurrens lagstiftningsvägen torde vara

begränsade. Det sagda talar starkt för

att riksdagen bör avslå regeringens

förslag till sammanslagning av bolagen.

Vid bedömningen av regeringens förslag

i denna del måste också betydande hänsyn

tas till de regionalpolitiska effekterna

av ett bifall till förslaget.

Penninglotteriet, som sysselsätter

omkring 180 personer på Gotland, fyller

en viktig regionalpolitisk uppgift.

Bolaget har framhållit att en

sammanslagning kan väntas leda till

betydande kostnader och att

regeringsförslaget därför hotar

sysselsättningen på Gotland. Utskottet

delar denna uppfattning.

I enlighet med det anförda avstyrker

utskottet att riksdagen beslutar om en

sammanslagning av Tipstjänst och

Penninglotteriet.

2. Sammanslagning av Svenska

Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst,

m.m.

Marianne Andersson (c) anser att den del

av kulturutskottets yttrande i avsnittet

Sammanslagning av Svenska

Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst

som börjar med I propositionen och

slutar med det föregående bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som

kommer till uttryck i motion Fi72. Den

hittillsvarande verksamheten inom

Penninglotteriet är ett av många exempel

på framgångsrik svensk regionalpolitik.

Gotland är ett av de områden som har

drabbats hårt av den ökade

arbetslösheten. Nedläggningar har

gjorts. Andra verksamheter hotas. Mot

denna bakgrund är det naturligt att

utskottet anser att hela verksamheten i

det sammanslagna företaget skall

förläggas till Gotland. Den nya tekniken

med framför allt s.k. on line-spel

undanröjer de hinder som tidigare har

funnits för att utlokalisera Tipstjänsts

verksamhet till Visby. Det finns

möjlighet att överföra alla rena turspel

till ett och samma affärsområde inom det

nya bolaget.

Sammanfattningsvis anser utskottet

således att hela Tipstjänsts verksamhet

skall överflyttas till Gotland så att

det nya företaget efter sammanslagningen

av Tipstjänst och Penninglotteriet

kommer att vara lokaliserat där.

Utskottets ställningstagande i det

föregående innebär att något yttrande

över motion Fi71 (m), såvitt däri yrkas

att Tipstjänst skall säljas till

föreningslivet, inte erfordras. Det

yrkande i motion Fi 72 (yrkande 3) som

avser turspel blir genom

ställningstagandet i det föregående i

praktiken fullt ut tillgodosett.

3. Sammanslagning av Svenska

Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst,

m.m.

Charlotta L Bjälkebring (v) anser att

den del av kulturutskottets yttrande i

avsnittet Sammanslagning av Svenska

Penninglotteriet AB och AB Tips- tjänst

som börjar med Utskottet har och

slutar med det föregående bort ha

följande lydelse:

Vänsterpartiet ställer sig kritiskt

till förslaget att slå samman

Penninglotteriet och Tipstjänst.

Konkurrensaspekter bör i görligaste mån

beaktas på spelmarknaden liksom på varje

annan marknad. En sammanslagning av de

båda spelbolagen kan komma att leda till

minskad konkurrens och effektivitet på

marknaden. Ett bildande av två

dotterbolag - något som angetts som en

möjlighet i den bakomliggande

utredningen - skulle också leda till att

insynen i bolaget försämras.

Utskottet vill framhålla att de

redovisade synpunkterna om risken för

minskad konkurrens också har vunnit stöd

motionsvägen av andra partier.

Utskottet anser att det också finns

påtagliga risker för att

sysselsättningen på Gotland skulle

försämras vid en sammanslagning av de

båda statliga spelbolagen.

Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet att Penninglotteriet

och Tipstjänst slås samman.

I avvikande mening nr 6 till detta

yttrande återkommer utskottet till

frågan om bl.a. delägarskap i

spelbolagen.

För den händelse riksdagen trots

utskottets ställningstagande i det

föregående skulle besluta om en

sammanslagning av bolagen, måste

garantier skapas för att verksamheten på

Gotland stärks genom att handhavandet av

alla s.k. turspel inom det nya bolaget

förläggs där. En striktare uppdelning

mellan Penninglotteriet och Tipstjänst

av turspelen respektive

skicklighetsspelen skulle leda till en

förstärkning av Penninglotteriets

position på spelmarknaden och därmed

också säkerställa arbetstillfällena på

Gotland. Regeringen bör återkomma med

förslag härom.

4. Försäljning av Tipstjänst, m.m.

Lennart Fridén, Jan Backman, Gunnar

Hökmark och Elizabeth Nyström (alla m)

anser att den del av kulturutskottets

yttrande i avsnittet Sammanslagning av

Svenska Penninglotteriet AB och AB

Tipstjänst som börjar med Utskottets

ställningstagande och slutar med det

föregående bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker att Tipstjänst

skall försäljas till föreningslivet.

Förslaget innebär att riksdagens beslut

våren 1994 om en sådan försäljning skall

fullföljas.

De produkter som i dag finns på

spelmarknaden kan inte på ett

meningsfullt sätt delas upp i grupper,

där en grupp utgörs av turspel och en

annan grupp av övriga spel. Med hänsyn

bl.a. härtill avstyrks motion Fi72,

såvitt avser yrkande 3, där frågan om

att samtliga turspel skall ordnas av

Penninglotteriet tas upp.

5. Försäljning av AB Tipstjänst, m.m.

Christer Eirefelt (fp) anser att den del

av kulturutskottets yttrande i avsnittet

Sammanslagning av Svenska

Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst

som börjar med Utskottets

ställningstagande och slutar med det

föregående bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avstyrkt

att Tipstjänst slås samman med

Penninglotteriet. Vidare har Tipstjänst

fått regeringens tillstånd att driva

värdeautomatspel, vars överskott i sin

helhet skall tillföras det lokala före-

ningslivets barn- och ungdomsverksamhet.

Ett stort antal värdeautomater kommer

att placeras ut under 1996 och

förhoppningen är att spel på dessa skall

ge den angivna barn- och

ungdomsverksamheten ett betydande

ekonomiskt tillskott. Resultatet av

denna nya spelverksamhet bör avvaktas

innan riksdagen ånyo tar ställning till

frågan om försäljning av Tipstjänst till

föreningslivet. Motion Fi71 i denna del

bör därför inte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

De produkter som i dag finns på den

statliga spelmarknaden kan inte på ett

meningsfullt sätt delas upp i grupper,

där en grupp utgörs av turspel och en

annan grupp av övriga spel. Med hänsyn

bl.a. härtill avstyrks motion Fi72,

såvitt avser yrkande 3, där frågan om

att samtliga turspel skall ordnas av

Penninglotteriet tas upp.

6. Föreningslivets inflytande

Charlotta L Bjälkebring (v) anser att

den del av kulturutskottets yttrande i

avsnittet Vinstdelningssystem mellan

staten och föreningslivet som börjar med

Det är och slutar med riksdagens

åtgärd bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående

tillstyrkt regeringens förslag om

vinstdelning. Denna vinstdelning bör i

enlighet med vad som sagts i det

föregående gå till barn- och

ungdomsverksamhet före elitidrott.

Självfallet är det av vikt att

föreningslivet får inflytande över

fördelningen av utfallande vinstdel. Om

intresse från föreningslivet finns, bör

detta dessutom bli delägare eller

åtminstone få inflytande över

spelbolagen. I enlighet med vad som

föreslås i motion Fi68 bör regeringen

återkomma med förslag härom (yrkande 3

delvis).

Genom det sagda tillgodoses också

motion Fi67 yrkande 3 i här aktuell del.

7. Segmenterad spelmarknad

Fanny Rizell (kds) anser att den del av

kulturutskottets yttrande i avsnittet

Vinstdelningssystem mellan staten och

föreningslivet som börjar med Den av

och slutar med denna del bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas

uppfattning. Det finns ett stort behov

av att en segmenterad marknad skapas.

Syftet måste vara att skapa långsiktiga

och uthålliga regler, där folkrörelserna

mot bakgrund av spelmarknadens

monopolistiska struktur får ett bättre

definierat utrymme. De statliga

spelbolagen - eller i framtiden det

sammanslagna spelbolaget - bör ges

koncession för vissa spel och lotterier

medan folkrörelserna bör ges rätt till

andra spelformer och specifika

försäljningskanaler. Utskottet vill i

sammanhanget särskilt framhålla att det

är angeläget att folkrörelserna får

behålla ensamrätten att ha varuvinster.

Utskottet tillstyrker således motion

Fi67 i här aktuell del (yrkande 3).

8. Minderårigas spel

Charlotta L Bjälkebring (v) och Ewa

Larsson (mp) anser att den del av

kulturutskottets yttrande i avsnittet

Forskning om spelberoende, m.m. som

börjar med Promemorian remissbehandlas

och slutar med aktuella delar bort ha

följande lydelse:

Redan i den rapport som ligger till

grund för den nu behandlade proposi-

tionen togs frågan om en utökning av

förbudet i lotterilagen mot minder-

årigas spel till att gälla även

vadhållning i samband med idrott

(Oddset) och hästtävlingar. Som

redovisas i propositionen (s. 36) har en

rad tunga remissinstanser, bl.a.

Lotteriinspektionen, Folkhälsoinstitutet

och Riksförbundet för Spelberoende

tillstyrkt förslaget. Mot denna bakgrund

anser utskottet att det finns mycket

tunga skäl som talar för en skärpt

lagstiftning i denna del.

Riksdagen bör i enlighet med vad som

föreslås i motion Fi69 begära förslag

därom (yrkande 2). Genom detta

ställningstagande tillgodoses syftet med

de övriga här aktuella motionsyrkandena.

Bostadsutskottets yttrande

1995/96:BoU5y

Möjlighet för Venantius AB att lämna lån

i vissa fall

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 21 mars 1996

berett bostadsutskottet tillfälle att

senast den 23 april 1996 avge yttrande

över proposition 1995/96:169 om

sammanslagning av Svenska

Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst,

m.m. jämte motioner i de delar som berör

utskottets beredningsområde.

Bostadsutskottet behandlar i sitt

yttrande propositionens avsnitt 11 -

Andra bolagsfrågor - jämte de

motionsyrkanden som berör detta avsnitt.

Under rubriken Andra bolagsfrågor läggs

fram ett förslag om möjlighet för

Venantius AB att lämna lån i vissa fall.

Propositionen

Regeringen har i proposition

1995/96:169, såvitt avser vad som

behandlas i detta yttrande, föreslagit

att riksdagen godkänner att Venantius AB

får lämna lån inom en ram på högst 300

miljoner kronor för särskilda ändamål.

Motionerna

I yttrandet behandlas motionerna

1995/96:Fi70 av Roy Ottosson m.fl. (mp)

vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition

1995/96:169 i berörd del,

2. att riksdagens hos regeringen begär

en ny proposition som är bättre

redovisad i enlighet med vad som anförts

i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av bättre redovisade

propositioner.

1995/96:Fi71 av Bo Lundgren m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition

1995/96:169 om sammanslagning av Svenska

Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst,

m.m. i dess helhet i enlighet med vad

som anförts i motionen,

1995/96:Fi75 av Anne Wibble m.fl. (fp)

vari yrkas

2. att riksdagen avslår förslaget att

Venantius AB får lämna lån inom en ram

på 300 miljoner kronor för särskilda

ändamål.

Utskottet

I propositionen föreslås att Venantius

AB skall få lämna lån inom en ram på

högst 300 miljoner kronor för särskilda

ändamål. Venantius är ett helägt

statligt kreditmarknadsbolag som har

till huvudsaklig uppgift att förvalta

och finansiera myndighetsbeslutade

bostadslån. Lånen övertogs år 1995 från

Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag

(SBAB) i syfte att stärka SBAB:s

ställning på lånemarknaden. En viktig

uppgift för Venantius på

bostadsfinansieringsmarknaden är att

medverka till finansiella

rekonstruktioner av låntagare med svag

ekonomisk ställning. Förvaltningen av

lånen skall skötas på ett för staten som

helhet förmånligt sätt.

Förslaget i propositionen går ut på att

Venantius i särskilt fall skall kunna

lämna lån i syfte att under en

övergångstid ge ett kommunalt ägt

bostadsföretag finansieringsmöjlighet på

rimliga villkor. Därmed anses en

finansiell stabilitet uppnås i den

berörda kommunen.

I två motioner, 1995/96:Fi70 (mp) och

1995/96:Fi75 (fp), framhålls att

redovisningen i propositionen av

bakgrunden till och innebörden av

förslaget om Venantius långivning är

synnerligen bristfällig. Motionärerna

menar att det beslutsunderlag som

regeringen redovisat inte är

tillräckligt för att riksdagen skall

kunna ta ställning i frågan. Mot denna

bakgrund föreslås riksdagen avslå

propositionen i berörd del. Därutöver

föreslås i motion 1995/96: Fi70 (mp) att

riksdagen skall begära en ny proposition

i frågan samt i ett tillkännagivande

framhålla vikten av bättre redovisade

propositioner.

Även i motion 1995/96:Fi71 (m) föreslås

att riksdagen skall avslå förslaget om

Venantius långivning. Motionärerna anser

att ett genomförande av förslaget skulle

riskera att förvandla Venantius till en

akutmotagning för kommuner och kommunala

bostadsföretag samt snedvrida

konkurrensen inom bostadsbranschen.

Bostadsutskottet tar inledningsvis upp

den fråga om redovisning av

regeringsförslaget som aktualiserats i

två av motionerna. Därefter behandlas

den aktuella sakfrågan, dvs. frågan om

Venantius AB skall bemyndigas att lämna

lån i enlighet med regeringens förslag.

Utskottet har självfallet ingen annan

åsikt än motionärerna vad gäller behovet

av att propositioner skall innehålla ett

tillfredsställande beslutsunderlag i de

behandlade frågorna. Det kan också

konstateras att det avsnitt i

propositionen som gäller Venantius

långivning i detta avseende lämnar en

hel del övrigt att önska. Som

motionärerna framhåller är det inte

möjligt att utläsa den närmare

innebörden i förslaget i så

grundläggande frågor som vilken kommun

som avses och vilka lånevillkor som

skall gälla. Regeringen har dock

uppmärksammat att dessa brister påtalats

vid motionsbehandlingen av

propositionen. I syfte att underlätta

den fortsatta beredningen av ärendet har

Finansdepartementet i en promemoria till

finansutskottet lämnat kompletterande

information i frågan.

Riksdagen har tidigare i olika

sammanhang påtalat behovet av ett

relevant beslutsunderlag. Det är i och

för sig inte ovanligt att vederbörande

utskott under behandlingen av ett

regeringsförslag inhämtar kompletterande

uppgifter eller under hand delges

information från regeringen. Vad gäller

det nu behandlade regeringsförslaget har

utskottet, som framgått ovan, förståelse

för den kritik som motionärerna för

fram. Bostadsutskottet utgår dock från

att finansutskottet i den fortsatta

beredningen av ärendet överväger om

kritiken är av den tyngd att frågan bör

bringas till regeringens kännedom i

syfte att framöver undvika de problem

som ett otillräckligt beslutsunderlag

onekligen innebär.

Bostadsutskottet övergår nu till att

behandla sakfrågan om Venantius

långivning. Utskottet har tagit del av

den ovan nämnda kompletterande

redovisningen av regeringsförslagets

innebörd. Av den promemoria som

Finansdepartementet överlämnat till

finansutskottet framgår i korthet

följande.

Frågan gäller de ekonomiska problem som

uppstått i Stenungsunds kommun till

följd av ett löpande underskott i det

kommunala bostadsföretaget

Stenungsundshem (STH). Långivarna till

STH har kommunal borgen som säkerhet.

Utestående lån till STH behöver nu

refinansieras samtidigt som kommunens

och bolagets ställning gentemot

kreditgivarna är försvagad. Venantius

har emellertid gjort bedömningen att

kommunen i grunden är en god låntagare.

För att förbättra kommunens position

gentemot kreditgivarna har Venantius

föreslagit att det vid behov bör vara

möjligt att inom en kreditram lämna lån

från Venantius. Kreditramens syfte anges

vara att kommunen skall kunna ge

ytterligare kapitaltillskott till STH

samt att refinansieringen skall

underlättas av lån i bolaget som

förfaller under år 1996.

Lånen till kommunen avses vara så

uppbyggda att en viss del av räntan

kapitaliseras under löptiden. De avses

lämnas med utgångspunkt i marknadsräntan

med ett påslag för en låg men skälig

utlåningsmarginal. Löptiden avses uppgå

till fem år. I promemorian anges att den

föreslagna långivningen kräver en

ändring i Venantius bolagsordning. Detta

förutsätts ske vid en extra

bolagsstämma.

Bostadsutskottet har under de senaste

åren vid ett flertal tillfällen

behandlat frågor som har samband med de

omfattande problem som uppkom på

fastighetsmarknaden i början av 1990-

talet. Särskilt omfattande har de

ekonomiska problemen varit i stora delar

av det bostadsbestånd som byggdes åren

kring 1990. Hanteringen av problemen har

ställt stora krav såväl på

fastighetsägare som på kreditmarknadens

parter. Staten medverkade inledningsvis

i olika former av ekonomiska

rekonstruktioner framför allt genom

Statens Bostadsfinansieringsbolag

(SBAB). Venantius AB har efter bildandet

år 1995 till stor del övertagit denna

roll.

Riksdagen har genom olika beslut sökt

underlätta arbetet med att återskapa

stabiliteten på fastighetsmarknaden.

Detta har exempelvis gällt

regeländringar för att ge Statens

Bostadskreditnämnd (BKN) bättre

möjlighet att under vissa

förutsättningar medverka i uppgörelser

mellan bostadslåneinstitut och

låntagare. Statens möjligheter i övrigt

att genom generella eller riktade

åtgärder medverka till att förbättra

villkoren för det fastighetsbestånd som

har ekonomiska svårigheter har varit och

är föremål för överväganden. En bred

politisk samsyn har vuxit fram om att de

omfattande ekonomiska problemen i de

s.k. krisårgångarna inte kan lösas genom

generella statliga åtgärder. Staten bör

i stället även fortsättningsvis medverka

till att ägare, kreditgivare och

borgensmän genom uppgörelser i de

enskilda fallen söker ekonomiska

lösningar som är acceptabla för alla

parter. Denna bedömning kommer till

uttryck i den bostadspolitiska

utredningens delbetänkande (SOU 1995:98)

från hösten 1995. Detta är också

utgångspunkten för förslagen i

proposition 1995/96:101 om de ekonomiska

villkoren för det sent byggda

bostadsbeståndet, vilken för närvarande

är föremål för beredning inom

bostadsutskottet.

Bostadsutskottet anser att det

aktuella förslaget om viss långivning

från Venantius bör ses mot den ovan

redovisade bakgrunden. Venantius har

enligt vad som redovisas i promemorian

från Finansdepartementet gjort

bedömningen att man i det aktuella

fallet kan lösa ett tidsbegränsat

likviditetsproblem. Vidare har

bedömningen gjorts att kommunen är en i

grunden god låntagare. Frågan om

transaktionen kommer också att

aktualiseras vid Venantius bolagsstämma.

Utskottet har intrycket att Venantius i

sitt hittillsvarande arbete, trots att

bolaget verkat under relativt kort tid,

inte sällan framgångsrikt har kunnat

bidra till en lösning av omfattande

kreditproblem i bostadsföretag och

bostadsrättsföreningar. Det förefaller

därför rimligt att bolaget bemyndigas

att i det aktuella fallet lämna lån i

enlighet med regeringens förslag. En

sådan ordning skulle också ligga i linje

med det selektiva sätt att hantera

problemen på fastighetsmarknaden som

hittills tillämpats.

Med hänvisning till vad ovan anförts och

till de bostadspolitiska utgångspunkter

som bostadsutskottet har att anlägga på

frågan, tillstyrks sammanfattningsvis

regeringens förslag om att Venantius

skall få lämna lån inom en ram på högst

300 miljoner kronor för särskilda

ändamål. Motstående förslag i motion

1995/96:Fi71 (m) avstyrks.

Stockholm den 18 april 1996

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

I beslutet har deltagit: Knut Billing

(m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson

(s), Sten Andersson (m), Marianne

Carlström (s), Rigmor Ahlstedt (c), Lars

Stjernkvist (s), Stig Grauers (m),

Erling Bager (fp), Lena Larsson (s), Owe

Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Inga

Berggren (m), Per Lager (mp), Juan

Fonseca (s) och Michael Stjernström

(kds).

Avvikande meningar

1. Långivningen från Venantius AB

Knut Billing, Sten Andersson, Stig

Grauers och Inga Berggren (alla m) anser

att den del av bostadsutskottets

yttrande som under rubriken Utskottet

börjar med Bostadsutskottet tar

inledningsvis och slutar med motion

1995/96: Fi71 (m) avstyrks bort ha

följande lydelse:

Bostadsutskottet instämmer i vad som i

motion 1995/96:Fi71 (m) anförs om

Venantius verksamhet. Bolaget har

inrättats för att förvalta vissa av

staten beviljade bostadslån med särskilt

hög risk för kreditförluster. Avsikten

med verksamheten har aldrig varit att

bistå vid saneringen av ekonomin i

kommuner som gjort alltför omfattande

borgensåtaganden. Det är inte heller

rimligt att staten behandlar

kreditproblemen i kommunala

bostadsföretag i annan ordning än vad

som tillämpas för privata företag. Ett

ensidigt gynnande av kommunala

bostadsföretag riskerar att ytterligare

snedvrida konkurrensen i en bransch som

redan har stora problem på grund av

kommunal näringsverksamhet och

långtgående subventioner.

Med hänvisning till det anförda

förordar bostadsutskottet att

finansutskottet med anledning av motion

1995/96:Fi71 (m) yrkande 1 i nu berörd

del avstyrker regeringens förslag vad

avser möjligheten för Venantius AB att

lämna lån i vissa fall. Detta innebär

att även övriga yrkanden om avslag på

regeringsförslaget blir tillgodosedda.

Bostadsutskottet instämmer vidare i den

kritik mot regeringens sätt att redovisa

förslaget som framkommer i två motioner.

Det bör dock överlåtas till

finansutskottet att ta ställning till i

vilka former denna kritik bör föras

vidare till regeringen.

2. Långivningen från Venantius AB

Erling Bager (fp) och Per Lager (mp)

anser att den del av bostadsutskottets

yttrande som under rubriken Utskottet

börjar med Bostadsutskottet tar

inledningsvis och slutar med motion

1995/96:Fi71 (m) avstyrks bort ha

följande lydelse:

Bostadsutskottet instämmer i den kritik

mot bristande redovisning av

regeringsförslaget som framförs i

motionerna 1995/96:Fi70 (mp) och

1995/96:Fi75 (fp). Det är givetvis helt

oacceptabelt att riksdagen ombeds ta

ställning till ett förslag om en

långivning uppgående till 300 miljoner

kronor utan att syftet med och den

närmare innebörden i förslaget går att

utläsa. Bostadsutskottet har visserligen

fått ta del av viss kompletterande

information i frågan från

Finansdepartementet. Denna information

inkom dock i ett så sent skede av

utskottets beredning att en meningsfull

sakbehandling av frågan inte varit

möjlig inför utskottets yttrande. Det

bör överlåtas på finansutskottet att

bedöma om informationen från

Finansdepartementet är tillräcklig för

att riksdagen skall kunna ta ställning

till förslaget om långivning från

Venantius AB.

Oavsett den vidare behandlingen av

sakfrågan i regeringsförslaget anser

bostadsutskottet att finansutskottet bör

föra kritiken mot propositionens

utformning vidare till regeringen genom

att föreslå riksdagen ett

tillkännagivande i enlighet med

motionsförslagen. En markering av detta

slag är nödvändig för att framgent

undvika liknande brister i regeringens

förslag till riksdagen. I det aktuella

ärendet har avsaknaden av fullständig

information i propositionen medfört att

varken motionsbehandlingen eller den

förberedande behandlingen i

partigrupperna kunnat genomföras på ett

meningsfullt sätt.

Särskilda yttranden

1. Den fortsatta beredningen av ärendet

Rigmor Ahlstedt (c) anför:

Jag har ställt mig bakom

bostadsutskottets yttrande eftersom

långivningen från Venantius, som

utskottet anför, är motiverad av

bostadspolitiska skäl.

Regeringsförslaget väcker emellertid

vissa frågor om statens vidare agerande

vad gäller andra kommuner med ekonomiska

problem. Det får förutsättas att denna

fråga, som i första hand faller inom

finansutskottets ansvarsområde, kommer

att uppmärksammas under ärendets

fortsatta beredning.

2. De kommunala bostadsbolagens

situation

Owe Hellberg (v) anför:

Vänsterpartiet har i olika sammanhang

framhållit att ansvaret för att komma

till rätta med de omfattande ekonomiska

problem som drabbat vissa kommunala

bostadsbolag inte helt kan läggas på de

kommunala ägarna. Jag hälsar därför

givetvis med tillfredsställelse att

staten genom Venantius AB avser att

bistå Stenungsunds kommun vid saneringen

av problemen i Stenungsundshem. Denna

medverkan i rekonstruktioner bör

emellertid omfatta även övriga kommunala

bostadsföretag i kris. Det är oklart om

det bemyndigande som nu är aktuellt

också kan tillämpas i andra fall än för

Stenungsund. Det bör därför fattas

beslut som innebär att Venantius även

vad gäller andra kommunala

bostadsföretag ges möjlighet att agera

på ett motsvarande sätt som tillämpas

för bostadsrättsföreningar i kris.

Selektiva metoder för att prioritera

bland dem som söker hjälp blir

naturligtvis nödvändiga även vad gäller

kommunala bolag.

Vänsterpartiet har i motion

1995/96:Bo18 (v), väckt med anledning av

proposition 1995/96:101 om de ekonomiska

villkoren för det sent byggda

bostadsbeståndet, föreslagit ett utökat

stöd till kommunala bostadsföretag på

det sätt som ovan förordats. Beredningen

av denna fråga pågår för närvarande inom

bostadsutskottet. Jag har även tagit upp

frågan i den bostadspolitiska utredning,

som skall presentera sina förslag om

villkoren på bostadsmarknaden i början

av hösten 1996.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 2

Yttranden från andra utskott 4

Studiebesök m.m. 4

Utskottet 4

Svenska Penninglotteriet AB och AB

Tipstjänst 4

Sammanslagning av

Penninglotteriet och Tipstjänst 6

Utskottets ställningstagande 7

Utskottets ställningstagande 8

Utskottets ställningstagande 10

Utskottets ställningstagande 11

Utskottets ställningstagande 12

Utskottets ställningstagande 13

Möjlighet för Venantius AB att

lämna lån i vissa fall 14

Utskottets ställningstagande 15

Hemställan 17

Reservationer 19

1. Sammanslagning av

Penninglotteriet och Tipstjänst

(mom. 1) 19

2. Lokaliseringen av det nya

bolaget (mom. 2) 19

3. Vinstdelningssystem mellan

staten och föreningslivet (mom. 3) 20

4. Skattebefrielse för de statligt

ägda spelbolagen (mom. 4) 21

5. Åldersgränser för spel (mom. 6) 21

6. Försäljning av AB Tipstjänst

till föreningslivet (mom. 7) 22

7. Möjlighet för Venantius AB att

lämna lån i vissa fall (mom. 8) 23

Bilagor 24

1. Propositionens lagförslag 24

2. Skatteutskottets yttrande SkU10y 28

3. Socialutskottets yttrande SoU8y 32

4. Kulturutskottets yttrande KrU8y 37

5. Bostadsutskottets yttrande BoU5y

48