Bet. 1995/96:FiU6

Finansutskottets betänkande

1995/96:FIU06

Registerbaserad folk- och bostadsräkning år 2000 m.m. (prop. 1995/96:90)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1995/96

FiU6

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet

regeringens förslag att genomföra en

registerbaserad folk- och bostadsräkning

år 2000.

En provverksamhet skall genomföras i

Gävle kommun och Högalids församling i

Stockholm för att utvärdera kostnader

och andra aspekter rörande insamling av

uppgifter och framställning av

registerbaserad statistik. För

genomförandet av provverksamheten

tillstyrker utskottet att 37 miljoner

kronor anvisas på tilläggsbudget.

Erforderliga förslag om lagreglering -

bl.a. lag om lägenhetsregister -

tillstyrks av utskottet.

Till betänkandet har fogats två

reservationer. I den första

reservationen avstyrks propositionens

förslag. I den andra reservationen

föreslås att den i propositionen

föreslagna registerbaserade folk- och

bostadsräkningen ersätts med en räkning

baserad på urval.

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition

1995/96:90 (Finansdepartementet)

1. att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om provverksamhet

avseende hushålls- och bostadsuppgifter,

2. att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om lägenhetsregister,

3. att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i

folkbokföringslagen (1991:481),

4. att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i lagen

(1990:1536) om folkbokföringsregister,

5. att riksdagen godkänner det som

regeringen förordar om en

registerbaserad folk- och bostadsräkning

år 2000,

6. att riksdagen till Folk- och

bostadsräkning år 2000 på tilläggsbudget

till statsbudgeten för budgetåret

1995/96 under sjunde huvudtiteln anvisar

ett reservationsanslag på 37 000 000 kr.

Regeringens lagförslag

Regeringens lagförslag återfinns i

bilaga 1 till detta betänkande.

Yttrande från konstitutionsutskottet

Finansutskottet har berett

konstitutionsutskottet tillfälle att

avge yttrande över de förslag i

propositionen jämte motioner som rör

dess beredningsområde. Yttrandet

1995/96:KU3y återfinns i bilaga 2 till

detta betänkande.

Motionerna

1995/96:Fi6 av Anne Wibble m.fl. (fp)

vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition

1995/96:90 i den del som rör inrättande

av ett centralt lägenhetsregister,

2. att riksdagen, vid avslag på yrkande

1, avslår proposition 1995/96:90.

1995/96:Fi7 av Siw Persson och Margitta

Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om det

integritetskränkande av att ha

lägenhet/lägenhetsbeteckning i adressen.

1995/96:Fi8 av Birger Hagård m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens

proposition 1995/96:90 med förslag till

registerbaserad folk- och bostadsräkning

år 2000 m.m. i enlighet med vad som

anförts i motionen,

2. att riksdagen, vid avslag på yrkande

1, som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

mindre omfattande insatser i enlighet

med FoB 90-kommissionens förslag bör

användas vid insamling av uppgifter.

1995/96:Fi9 av Peter Eriksson och Birger

Schlaug (mp) vari yrkas att riksdagen

avslår proposition 1995/96:90 i dess

helhet.

Propositionens förslag

I propositionen föreslås att det skall

genomföras en registerbaserad folk- och

bostadsräkning (FoB) år 2000. För att

detta skall vara möjligt att genomföra

måste riksdagen besluta om en ny lag om

lägenhetsregister och vissa ändringar i

folkbokföringslagen och

folkbokföringsregisterlagen.

För att konstruera ett ur statistisk

synvinkel väl fungerande

lägenhetsregister och för att få en

korrekt uppfattning av kostnaderna för

att genomföra registerbaserade folk- och

bostadsräkningar föreslås att en

provverksamhet genomförs i Gävle kommun

och i Högalids församling i Stockholm.

För att genomföra provverksamheten

föreslår regeringen att 37 miljoner

kronor anvisas för detta ändamål.

Behovet av hushållsstatistik

I propositionen görs en allmän genomgång

av varför FoB-data är en oundgänglig del

av den statistiska information som

behövs för att analysera

samhällsutvecklingen.

I Sverige har folkräkningar genomförts

sedan mitten av 1700-talet. Från och med

år 1930 har folkräkningar genomförts

vart femte år med undantag för år 1955

då räkningen inställdes av ekonomiska

skäl. Den information som erhålls genom

en folk- och bostadsräkning utgör ett

väsentligt underlag för

samhällsplanering, forskning och allmän

information och därpå grundade beslut

inom offentlig och privat sektor. I

propositionen framhålls att

informationen är unik i ett par

väsentliga avseenden. Den ger sålunda en

regelbundet återkommande information om

vissa samhällsförhållanden som är

gemensamma för hela landet. Genom denna

kan man göra jämförelser mellan skilda

delar av landet och jämförelser mellan

olika tidpunkter. Detta är viktigt för

bl.a. samhällsplaneringen och

forskningen. Den ger också information

om förhållanden i fråga om hushåll,

bostäder och yrken som man för

närvarande inte kan få på något annat

sätt.

De utredningar om folk- och

bostadsräkningar som har gjorts sedan

början av 1980-talet har alla genomfört

någon form av kartläggning av behovet av

hushållsstatistik. Kartläggningen har

utvisat att det finns ett stort behov av

statistik över hushållen och boendet på

detaljerad regional nivå.

Hushållsstatistik på denna nivå är

grundläggande information för många

olika användare i de delar av samhället

som arbetar med planering, utvärdering

och resursfördelning. Kartläggningarna

har också slagit fast att det inte är

möjligt att genom

stickprovsundersökningar få fram

statistik på detaljerad regional nivå.

Utifrån remissvaren på FoB-

kommissionens rapport ges bl.a. följande

exempel på behovet av sådan statistik

som kan sammanställas med hjälp av FoB-

data.

Kommunerna kan använda statistiken för

planering, utvärdering, uppföljning och

resursfördelning. Vid fördelning av

resurser inom socialtjänsten och

sjukvården används uppgifter om

socioekonomisk tillhörighet,

bostadsförhållanden,

hushållssammansättning och samboende.

Socialstyrelsen använder

hushållsstatistik i betydande

omfattning. Behovet kan komma att öka av

flera skäl. Förändringarna inom den

sociala sektorns verksamhetsområde är av

sådan genomgripande karaktär att värdet

ständigt ökar av relativt täta

avläsningstidpunkter.

Riksförsäkringsverket använder

hushållsstatistik bl.a. för att

utvärdera effekterna av stöd till

barnfamiljer men också vid de

uppföljningar och analyser som verket

gör av socialförsäkringen.

Boverket använder hushållsstatistik för

att kunna följa upp och utvärdera de

statliga bostadsstödens effekter för de

boende och bostadsmarknaden och för att

analysera utvecklingen på bostads- och

byggmarknaden. NUTEK gör prognoser över

energi- och elanvändningen vilka grundar

sig på statistik över hushållen och

deras boende.

Forskningens behov av empiriska data är

otvetydigt. Den medicinska och

epidemiologiska forskningen behöver

uppgifter som rör yrke och arbetsplatser

men också uppgifter om boendemiljöer.

Hushållsdata används t.ex. vid studier

av sambandet mellan hälsa/ohälsa och

individens hushållstillhörighet.

Den pågående omdaningen av den

offentliga sektorn har förändrat behovet

och efterfrågan av hushålls- och

bostadsstatistik. Efterfrågan ökar av

statistik som ger ett underlag för

utvärdering och fördelning av resurser i

takt med kravet på besparingar och

omfördelningar.

Ett väl fungerande

skatteutjämningssystem kräver

statistik, information av hög kvalitet.

Strukturkostnadsutredningen (SOU

1993:53) ansåg det nödvändigt att minst

vart femte år göra en mer genomgripande

översyn av sy-stemet, vilket i sin tur

kräver att det genomförs folk- och

bostadsräkningar med samma intervall.

Fördelen med en registerbaserad folk-

och bostadsräkning

I propositionen anges fem skäl till att

välja en registerbaserad FoB.

- Stora besparingar. Kostnaden för en

renodlat registerbaserad FoB har

uppskattats till 10 miljoner kronor att

jämföras med 300 miljoner för en

traditionell FoB.

- Bättre statistikkvalitet. Med en

registerlösning är det i princip

möjligt att kontinuerligt framställa

aktuell statistik.

- Enklare för uppgiftslämnarna. Inom ett

färdigställt registersystem kommer

uppgiftslämnarbördan att minska för

såväl kommuner som fastighetsägare och

allmänhet.

- Förbättrad folkbokföring.

- Minskat bortfall. Vid räkningen år 1990

blev svarsandelen efter stora

ansträngningar och ekonomiska

överskridanden 97,5 %. Vid ett

ytterligare ökande bortfall av

uppgifter i en traditionell FoB blir

resultaten av dessa alltmer

otillfredsställande för de avsedda

ändamålen.

Konstruktionen av ett lägenhetsregister

I propositionen redogörs för innehållet

i fastighetsdatasystemet, utformningen

av ett lägenhetsregister, kravet på att

personer som bor i flerbostadshus skall

bokföras på lägenhet och inte bara på

fastigheten. Vidare redovisas motiven

för och utformningen av den tillfälliga

lagstiftning som är nödvändig för att

den tidigare nämnda provverksamheten

skall kunna genomföras. I ett särskilt

avsnitt behandlas säkerhets-,

integritets- och sekretessfrågorna.

I propositionen föreslås att

lägenhetsregistret byggs upp i form av

ett administrativt beståndsregister utan

anknytning till enskild person.

Registret inrättas i anslutning till

fastighetsdatasystemet och skall omfatta

samtliga bostadslägenheter i landet.

Uppbyggnaden sker med uppgifter från

byggnadsregistret om regional belägenhet

samt om fastigheter och byggnader.

Härtill kommer adressuppgifter. Mer

specifika lägenhetsuppgifter, som inte

finns inom fastighetsdatasystemet, måste

hämtas in från ägare till flerbostadshus

och nyare enbostadshus med stöd av en

författningsreglerad uppgiftsskyldighet.

Grundläggande bestämmelser om ändamål

och innehåll ges i lag, medan

kompletterande föreskrifter om bl.a.

innehållet ges i förordningsform.

Det kan i detta sammanhang nämnas att

ca 50 % av Sveriges befolkning bor i

enbostadshus. Det innebär att för denna

del av befolkningen finns i dag alla de

uppgifter insamlade som behövs för en

registerbaserad folk- och

bostadsräkning.

Motionerna

I motionerna Fi6 av Anne Wibble m.fl.

(fp), Fi7 av Siw Persson och Margitta

Edgren (fp), Fi8 av Birger Hagård m.fl.

(m) och Fi9 av Peter Eriksson och Birger

Schlaug (mp) avvisas förslaget att

införa en registerbaserad folk- och

bostadsräkning.

I motion Fi8 (m) anförs att regeringens

förslag att genomföra en FoB år 2000

inte på ett tillfredsställande sätt

belyser vare sig det faktiska behovet av

en folk- och bostadsräkning eller de

integritetsfrågor som helt naturligt

reses vid införandet av ett

lägenhetsregister. Enligt motionärernas

uppfattning är regeringens angivna

ändamål för att införa en

lägenhetsregistrering alldeles för vagt

och oprecist formulerat. Ett exempel på

detta är regeringens motivering för att

genomföra en FoB. Regeringen anger bl.a.

att syftet är att tillgodose behovet av

statistik för allmän information . En

sådan formulering saknar varje form av

avgränsning och konkretisering av

dndamålet med att inhämta statistik. Det

hade varit önskvärt om regeringen

närmare analyserat konsekvenserna av de

möjligheter som förslaget ger till

sambearbetning med andra register.

Motionärerna menar att det finns all

anledning att undvika att det skapas

register med bra-att-ha-uppgifter om

medborgarna, dvs. att uppgifter samlas

in för att tillgodose eventuella

framtida behov av registerdata om

människors liv och leverne. Enligt

motionärernas uppfattning leder en sådan

utveckling tanken till ett

Storebrorssamhälle som de inte kan

medverka till.

Motionärerna delar i och för sig

uppfattningen att det kan finnas behov

av hushållsstatistik men till skillnad

från regeringen kan motionärerna inte

godta att framställning av statistik

utgör tillräckliga skäl för att inrätta

ett lägenhetsregister. Statistikbehovet

bör i stället kunna tillgodoses genom

mindre omfattande insatser i enlighet

med FoB 90-kommissionens (Folk- och

bostadsräkning år 1990 och i framtiden,

SOU 1993:41) förslag.

Sammanfattningsvis anser motionärerna

att FoB:ar även fortsättningsvis bör

kunna användas men endast vid klart

uttalade behov av statistiska uppgifter

som då inte kan erhållas på annat sätt.

Om det ändå skulle bli aktuellt med ett

lägenhetsregister är det motionärernas

uppfattning att en registrering i första

hand måste grunda sig på uppgifter som

inhämtas direkt från den enskilda som

skall bli föremål för registrering och

inte som enligt förslaget på en

lagreglerad uppgiftsskyldighet. En

ordning som innebär att uppgifter

tillförs folkbokföringen eller ändras

utan att den enskilde först tillfrågats

kan aldrig godtas.

I motion Fi6 (fp) riktas stark kritik

mot regeringens bedömning att

propositionen inte har effekter som är

integritetskränkande. Tvärtom, den är

oerhört integritetskränkande om

konsekvenserna dras fullt ut. Den

tillåter dels en noggrann kartläggning

och datorisering av medborgarnas boende

i syfte att genomföra folk- och

bostadsräkningar, dels ger den underlag

till att genomföra olika undersökningar

och forskning som kan hänföras till

samhällsplanering i stort. Motionärerna

anser att regeringens förslag till

registerbaserad FoB tillsammans med

andra tidigare förslag visar att

regeringen saknar en genomtänkt strategi

för att värna den personliga

integriteten.

Ett skäl som åberopas i propositionen

för inrättande av det föreslagna

lägenhetsregistret är att det skulle

kunna bli kostnadsbesparande för

samhället i stort. Motionärerna kan

instämma i att vissa besparingar för

statskassan i samband med utförande av

folk- och bostadsräkningar med hjäp av

ett cen-tralt lägenhetsregister möjligen

skulle kunna påräknas. Den fullständiga

kalkylen över detta bör dock även ta

hänsyn dels till kommunernas kostnader,

dels till vad Riksskatteverket i sitt

remissvar skriver om att folkbokföring

på lägenhet kräver betydande extra

insatser under genomförandet. Det finns

också merkostnader som kan hänföras till

medborgarnas mer eller mindre spontana

aktiviteter. De kan finna det motiverat

att uttrycka missnöje med registret

genom att svara mindre sanningsenligt. I

detta sammanhang vill motionärerna också

framhålla att det perfekt

kostnadseffektiva samhället inte alltid

är önskvärt i ett längre perspektiv. Det

finns anledning att påminna om debatten

om Storebrorssamhället under 1970-

talet och senare. Den centralisering som

då förordades har visat sig mindre

önskvärd, trots att den i det kortare

perspektivet möjligen kunde hävdas vara

kostnadsbesparande.

Avslutningsvis framhålls i motionen att

Folkpartiet liberalerna har medverkat i

en rad utredningar om folk- och

bostadsräkning under de senaste

årtiondena, alltifrån Fobalt till FoB-

kommissionen. Partiet är inte

motståndare till personbunden

information om den enskilde, ett modernt

samhälle har legitima behov av sådana.

Men dessa legitima samhällsbehov av

individinformation måste balanseras av

en uttrycklig och i praktiken visad

respekt för den enskildes personliga

integritet. I motionen understryks att

vi måste vara mycket medvetna om att den

tekniska utvecklingen kan användas i

syften som inte har medborgarnas

personliga integritet som mål. Det är

riksdagen som måste vara banérförare för

personlig integritet.

I motion Fi7 (fp) avvisas propositionens

förslag om registerbaserad FoB utifrån i

stort samma motiveringar som i motion

Fi6. I motionen hänvisas till vad

Datainspektionen (DI) och Svenska

Arbetsgivareföreningen (SAF) anför i

sina remissvar. DI anför bl.a. att från

integritetssynpunkt kan en ordning där

uppgifter tillförs folkbokföringen eller

ändras där utan att den enskilde

tillfrågas inte godtas. SAF anför att

samhällsutvecklingen och den politiska

beslutsprocessen påverkas och styrs i

första hand av andra faktorer än en

detaljrik generell statistisk

information; den sociala

ingenjörskonstens tid är förbi.

Lagrådet anser i sin remiss att de

avsedda användningssätten inte är

precist angivna och kan ge upphov till

vissa tillämpningsproblem. Därför bör i

lagtexten 2 § om ändamålet preciseras så

att bestämmelserna enbart avser det

allmännas användning. Detta har, sägs

det i motionen, inte förts in i

lagtexten.

Enligt motion Fi9 (mp) visar

propositionen en insikt om att de stora

folk- och bostadsräkningarnas saga bör

vara över. Det är mycket positivt. De

var dyra, integritetskränkande och hade

ett begränsat värde. Man kan, menar

motionärerna, ifrågasätta behovet av att

det över huvud taget genomförs fler folk-

och bostadsräkningar, vare sig de är

registerbaserade eller mer

traditionella. Varken kommunerna eller

forskningen har mer än ett begränsat

intresse av dessa. Vår synpunkt är att,

liksom FoB 90-kommissionen, förorda

mindre omfattande insatser. De behov som

propositionen vill tillgodose kan uppnås

genom frivilliga, mer begränsade

undersökningar och till lägre kostnader.

Utskottet

Som redovisats i propositionen finns det

ett starkt dokumenterat behov av

statistik på hushållsnivå. Kraven på hög

kvalitet och aktualitet i

hushållsstatistiken är stora. När det

gäller frågan hur ofta

hushållsstatistiken bör produceras har

det framkommit att vart tredje år skulle

kunna vara en önskvärd periodisering.

Det är dock förenat med stora

svårigheter att genomföra en

traditionell folk- och bostadsräkning

med så korta intervaller. Med en

registerlösning är det i princip möjligt

att kontinuerligt framställa den nämnda

statistiken, vilket innebär en klar

kvalitetsförbättring av samhällets

information om hushållens boendestandard

och boendeekonomi. Utskottet ser det som

en stor fördel att det är

statistikbehovet som blir styrande när

hushållsstatistiken skall uppdateras.

Det är inte givet att behoven bara

uppkommer t.ex. vart femte eller tionde

år.

Utskottet vill särskilt understryka att

registerbaserade folk- och

bostadsräkningar på sikt medför stora

besparingar jämfört med traditionella

räkningar, vilket bekräftas av

erfarenheter från Danmark och Finland. I

propositionen anges kostnaden för en

registerbaserad folk- och bostadsräkning

till 10 miljoner kronor. Detta skall

jämföras med kostnaden för en

traditionell folk- och bostadsräkning

som i dag uppskattas till ca 300

miljoner kronor per insamling. Enligt

utskottets mening talar flera skäl för

införande av en registerbaserad FoB.

Utskottet tolkar de med anledning av

propositionen väckta motionerna Fi6

(fp), Fi7 (fp), Fi8 (m) och Fi9 (mp) så

att det främst är två skäl till att

motionärerna avvisar förslagen i

propositionen.

- Värnande av den personliga

integriteten.

- Statistikbehovet och kraven på högre

kvalitet och aktualitet hos

hushållsstatistiken är inte av den

omfattningen att det motiverar

införandet av en registerbaserad FoB.

När det gäller behovet av tillförlitlig

hushållsstatistik framhålls i motion Fi8

(m) att motiven för att insamla FoB-data

är alldeles för vaga och oprecist

formulerade. Som framgått av vad

utskottet anfört ovan delar utskottet

inte denna uppfattning. För att

ytterligare konkretisera den efterfrågan

som i dag finns på detaljerad

hushållsstatistik kan exempel tas från

kommunsektorn.

Efterfrågan på omsorg i kommunerna har

t.ex. starkt samband med inte bara kön

och ålder utan även med hushållets

sammansättning (ensamboende,

sammanboende, två- och

flergenerationshushåll).

Statistik om boende och hushåll i

församlingar eller delar av kommuner

ingår allt oftare som underlag för

lokaliseringsbeslut.

Befolkningsprognoser för små områden

utgör viktiga underlag för

dimensionering och lokalisering av

kommunal service. Utglesning i boendet

har på många håll inneburit ett över

tiden ojämnt kapacitetsutnyttjande för

kommunala serviceanläggningar.

Befolkningsprognoser för mindre områden

förutsätter aktuella uppgifter om

hushåll och boende.

Förslag till införande av ett nytt

utjämningssystem för kommuner och

landsting har nyligen behandlats av

utskottet (1995/96:FiU5). Avsikten är

att utjämningssystemet skall

administreras av SCB och

skattemyndigheterna. För utjämning av

strukturkostnadsskillnader mellan

kommuner används i detta system data

från FoB, såsom andel ensamstående

kvinnor med barn i åldern 0-5 år (för

utjämning av kostnader inom individ- och

familjeomsorg), indelning i

socioekonomiska grupper (äldreomsorg)

och fördelning på ensam- och samboende

(äldreomsorg och hälso- och sjukvård).

En kommitté har tillsatts (dir.

1995:118) med uppgift att i första hand

se över den s.k. kostnadsutjämningen i

det nya utjämningssystemet. Det är i

kostnadsutjämningen som ovan uppräknade

verksamheter ingår.

Det kan i detta sammanhang även nämnas

att Förenta nationernas Economic

Commission for Europe i mars nästa år

skall fatta beslut om en rekommendation

till ny folk- och bostadsräkning år

2000. Efter detta beslut kommer EU att

utfärda direktiv till medlemsländerna om

en sådan folk- och bostadsräkning.

Huvudinvändningen i här aktuella

motioner mot en registerbaserad FoB är

emellertid hotet mot den personliga

integriteten.

Konstitutionsutskottet har i denna fråga

yttrat sig till finansutskottet. I

yttrandet (1995/96:KU3y) anförs bl.a.

att konstitutionsutskottet när det

gäller inrättandet av ett

lägenhetsregister inte ser registret i

sig som integritetskränkande eftersom

det inte är knutet till personer. Vad

som däremot kan inge oro bland människor

är det förhållandet att en

sambearbetning av detta register,

folkbokföringsregister och andra

register tillsammans kan ge en alltför

integritetskänslig bild av personer och

hushåll. Konstitutionsutskottet vill

därför understryka behovet av

information till allmänheten när det

gäller folk- och bostadsräkningarna om

bl.a. syftet med folk- och

bostadsräkningen och det

integritetsskydd som finns kring

uppgifterna. Konstitutionsutskottet har

inhämtat att information om

provundersökningen kommer att ges i form

av annonser, pressmeddelanden och

informationsträffar. Vidare kommer

allmänheten att ges möjlighet att

rekvirera informationsmaterial. I

samband med ändringar i folkbokföringen

kommer de registrerade att få

information från skattemyndigheterna. De

register som används för den statistik

som framställs under provundersökningen

kommer enligt propositionen att gallras

när proven genomförts.

Konstitutionsutskottet förutsätter att

regeringen - i samband med att den

återkommer till riksdagen i fråga om

folk- och bostadsräkningen år 2000 -

kommer att behandla informationsfrågan

ingående och beakta alla aspekter på hur

informationen bäst bör delges de

registrerade.

Mot bakgrund av att omfattande

informationsinsatser planeras anser

konstitutionsutskottet att en

registerbaserad provundersökning och

även folk- och bostadsräkningen år 2000

bör kunna genomföras utan att det

behöver uppkomma oro för

integritetskränkningar i samband med

verksamheten.

Finansutskottet delar de synpunkter som

konstitutionsutskottet framlagt på

integritetsfrågorna och tillstyrker med

det anförda det som regeringen i

propositionen förordar om en

registerbaserad FoB och lagförslagen i

propositionen. Motionerna Fi6 (fp), Fi7

(fp), Fi8 (m) yrkande 1 samt Fi9 (mp)

avstyrks. Vidare tillstyrker

finansutskottet att 37 miljoner kronor

anvisas på ett reservationsanslag för

genomförande av den föreslagna

provundersökningen.

I motion Fi8 m yrkande 2 föreslås att

man i stället för att införa en

registerbaserad FoB bör överväga en folk-

och bostadsräkning baserad på urval där

möjligheter att skriva fram uppgifter

från en traditionell FoB utnyttjas.

Utskottet har från Statistiska

centralbyrån inhämtat att en FoB

genomförd på detta sätt inte uppfyller

rimliga krav på kvalitet när det gäller

statistiska beskrivningar på låg

regional nivå. Utskottet avstyrker med

hänvisning härtill motion Fi8 (m)

yrkande 2.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande registerbaserad

folk- och bostadsräkning år 20

m.m.

att riksdagen med bifall till

proposition 1995/96:90 samt med

avslag på motionerna 1995/96:Fi6,

1995/96:Fi7, 1995/96:Fi8 yrkande 1

och 1995/96:Fi9

dels antar regeringens förslag till

1. lag om provverksamhet avseende

hushålls- och bostadsuppgifter,

2. lag om lägenhetsregister,

3. lag om ändring i

folkbokföringslagen (1991:481),

4. lag om ändring i lagen

(1990:1536) om folkbokföringsregister,

dels godkänner det som regeringen

förordar om en registerbaserad folk-

och bostadsräkning år 2000,

dels till Folk- och bostadsräkning

år 2000 på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1995/96

under sjunde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 37 000 000 kr,

res.1 (m, fp, mp,

kds)

2. beträffande folk- och

bostadsräkning baserad på urval

att riksdagen avslår motion

1995/96:Fi8 yrkande 2.

res.2 (m, fp, mp,

kds)

- villk. res. 1

Stockholm den 5 december 1995

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist

(s), Per-Ola Eriksson (c), Sören Lekberg

(s), Lisbet Calner (s), Bo Nilsson (s),

Sonja Rembo (m), Arne Kjörnsberg (s),

Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist

(m), Anne Wibble (fp), Susanne Eberstein

(s), Johan Lönnroth (v), Fredrik

Reinfeldt (m), Roy Ottosson (mp), Mats

Odell (kds), Thomas Östros (s) och Per

Bill (m).

Reservationer

1. Registerbaserad folk- och

bostadsräkning år 2000 m.m. (mom. 1)

Sonja Rembo (m), Anne Wibble (fp),

Fredrik Reinfeldt (m), Roy Ottosson

(mp), Mats Odell (kds) och Per Bill (m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 7 börjar Som redovisats och

på s. 9 slutar med föreslagna

provundersökningen bort ha följande

lydelse:

I likhet med vad som framförs i

motionerna Fi6 (fp), Fi7 (fp), Fi8 (m)

och Fi9 (mp) delar utskottet inte

regeringens bedömning att förslaget i

propositionen inte har effekter som är

integritetskränkande. Förslaget till

registerbaserad folk- och bostadsräkning

tillåter dels en noggrann kartläggning

och datorisering av medborgarnas boende

i syfte att genomföra folk- och

bostadsräkningar, dels ger det underlag

för att genomföra olika undersökningar

och forskning som kan hänföras till

omfattande och detaljerad

samhällsplanering. Med den precision som

uppnås med lägenhetsbeteckning i

adressen behöver man inte längre

personnummer i t.ex. kund- och

medlemsregister: Redan postadressen

upplyser om hur/var man (eller kvinna)

bor tillsammans eller var för sig.

Det föreslagna lägenhetsregistret utgör

den centrala delen i propositionens

förslag till registerbaserad FoB.

Det är utskottets bestämda uppfattning

att genomförandet av en registerbaserad

folk- och bostadsräkning i enlighet med

förslaget i propositionen strider mot

fundamentala värderingar om att

samhällets användning av registrerad

information om den enskilde i möjligaste

mån skall ske först efter hörande och

delaktighet av den enskilde, och med

medborgarens samtycke.

Mot här angiven bakgrund avstyrker

utskottet med anledning av här aktuella

motioner proposition 90 i sin helhet.

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande registerbaserad folk-

och bostadsräkning år 2000 m.m.

att riksdagen med anledning av

motionerna 1995/96:Fi6, 1995/96:Fi7,

1995/96:Fi8 yrkande 1 samt 1995/96:Fi9

avslår proposition 1995/96:90 och som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

2. Folk- och bostadsräkning baserad på

urval (mom. 2)

Under förutsättning av bifall till

reservation 1

Sonja Rembo (m), Anne Wibble (fp),

Fredrik Reinfeldt (m), Roy Ottosson

(mp), Mats Odell (kds) och Per Bill (m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 9 som börjar med Utskottet har

och slutar med yrkande 2 bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar i och för sig

uppfattningen att det kan finnas behov

av hushållsstatistik men till skillnad

från regeringen kan vi inte godta att

framställning av statistik utgör

tillräckliga skäl för att genomföra den

i propositionen föreslagna

registerbaserade folk- och

bostadsräkningen.

Utskottet har förståelse för att ett

modernt samhälle har behov av

personbunden information om den

enskilde. Men dessa legitima

samhällsbehov av individinformation

måste balanseras av en uttrycklig och i

praktiken visad respekt för den

enskildes integritet. Mot denna bakgrund

föreslår utskottet att folk- och

bokföringsräkningar genomförs vart

tionde år i enlighet med den uppläggning

som föreslogs av den s.k. FoB-

kommissionen (1993:41).

FoB-kommissionens förslag kan

sammanfattas på följande sätt.

Folk- och bostadsräkningar (FoB) med

traditionell inriktning och omfattning

bör genomföras vart tionde år.

Om det under de tioåriga perioderna

mellan traditionella FoB:ar föreligger

behov av aktualisering av FoB-data finns

det möjligheter att med begränsade

insatser framställa tillfredsställande

statistik som efterfrågas om hushåll och

boende. Uppgifter från en traditionell

FoB kan således skrivas fram med

uppgifter från tillgängliga register och

kompletteras med uppgifter som hämtas in

särskilt genom mer eller mindre

begränsade enkätundersökningar. Den

statistik som erhålls på detta sätt bör

kunna tillgodose väsentliga behov av FoB-

data för planeringsändamål, på nationell

och regional nivå. Beroende av hur

omfattande de kompletterande

enkätundersökningarna görs kan

statistiken i kvalitet och användbarhet

mer eller mindre närma sig vad som

gäller för den egentliga FoB-

statistiken.

Kommuner och landsting, som är de

främsta användarna av hushållsstati

stiken, kan med denna uppläggning av FoB-

räkningar styra enkätundersökningarna

efter sina speciella behov.

Även med denna uppläggning av FoB-

räkningar krävs vissa sambearbetningar

av befintliga register,

uppgiftsinsamling, information till

allmänheten m.m. Detta kräver särskild

lagstiftning. Regeringen bör återkomma

till riksdagen med förslag till lag.

Vad utskottet här anfört med anledning

av motion Fi8 yrkande 2 om en folk- och

bostadsräkning baserad på urval bör av

riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande folk- och

bostadsräkning baserad på urval

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:Fi8 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

Propositionens lagförslag

1. Förslag till lag om provverksamhet

avseende hushålls- och bostadsuppgifter

2. Förslag till lag om

lägenhetsregister

3. Förslag till lag om ändring i

folkbokföringslagen (1991:481)

4.Förslag till lag om ändring i lagen

(1990:1536) om folkbokföringsregister

Konstitutionsutskottets yttrande

1995/96:KU3y

Registerbaserad folk- och bostadsräkning

år 2000 m.m.

1Till finansutskottet

Finansutskottet har berett

konstitutionsutskottet tillfälle att

yttra sig över proposition 1995/96:90

Registerbaserad folk- och bostadsräkning

år 2000 m.m.

Bakgrund

I Sverige har folkräkningar med

varierande utformning och regelbundenhet

genomförts sedan mitten av 1700-talet.

Bostadsräkningar med olika omfattning

och mellanrum har gjorts sedan 1910-

talet. Från och med år 1930 har

folkräkningar genomförts vart femte år

med undantag för år 1955, då räkningen

inställdes av ekonomiska skäl. Från och

med år 1960 har samordnade folk- och

bostadsräkningar genomförts vart femte

år. Uppgifterna i räkningarna har

hämtats dels från frågeblanketter till

allmänheten, dels från tillgängliga

datoriserade register. Andelen uppgifter

från datoriserade register har

successivt ökat. I den senaste folk- och

bostadsräkningen från år 1990 samlades

uppgifter om hushåll, lägenheter,

färdsätt till arbete, yrke, arbetad tid

och utbildning in genom frågeformulär

till allmänheten. Uppgifter hämtades

också in från befintliga register.

Arbetet med 1990 års folk- och

bostadsräkning följdes av Kommissionen

för 1990 års folk- och bostadsräkning

(FoB 90-kommissionen), som hade att

bevaka de formella och praktiska

aspekterna av betydelse för den

personliga integriteten. Kommissionen

hade också som uppgift att utreda

förutsättningarna för helt

registerbaserade framtida folk- och

bostadsräkningar samt en övergång till

tioårsintervall. Kommissionen redovisade

i sitt betänkande Folk- och

bostadsräkning år 1990 och i framtiden,

del II (SOU 1993:41) olika alternativ

till traditionella folk- och

bostadsräkningar. Kommissionen tog inte

ställning till om man skulle ha en

registerbaserad folk- och bostadsräkning

utan konstaterade bara att några bärande

motiv för att för andra ändamål införa

lägenhetsregister och folkbokföring på

lägenhet inte redovisats för

kommissionen. Kommissionen föreslog att

folk- och bostadsräkningar av hittills

traditionell inriktning inte skulle

genomföras oftare än vart tionde år.

Kommissionen bedömde att behovet av

aktualisering av statistiken under

tioårsperioden kunde ske genom

begränsade insatser i mån av konstaterad

efterfrågan. Uppgifter kunde inhämtas

från tillgängliga register och genom mer

eller mindre begränsade

enkätundersökningar.

Mot bakgrund av remissutfallet beslöt

regeringen i mars 1994 att uppdra åt

Statistiska centralbyrån (SCB) att i

samarbete med Centralnämnden för

fastighetsdata (CFD) och

Riksskatteverket (RSV) studera

möjligheterna att producera hushålls-

och bostadsstatistik med hjälp av ett

framtida lägenhetsregister och

förbättrad adressuppgift i

folkbokföringen. Uppdraget redovisades i

en rapport i juni 1994. I rapporten

föreslogs att ett lägenhetsregister

skulle inrättas och att

lägenhetsidentitet skulle införas i

folkbokföringen. En arbetsgrupp som

tillsatts inom Finansdepartementet har i

enlighet med regeringsbeslut den 30 mars

1995 redovisat förslag till den

författningsreglering m.m. som krävs för

att framställa hushållsstatistik med

hjälp av registerdata. Båda dessa

förslag har remissbehandlats.

Datainspektionen avstyrker

arbetsgruppens förslag av

integritetsskäl. Den oro och det

missnöje som kanaliserats vid de

tidigare folk- och bostadsräkningarna

kommer man enligt inspektionen inte till

rätta med genom en total kartläggning

och registrering av de svenska

hushållens sammansättning. En

registrering som till stor del sker utan

att uppgifter inhämtas direkt hos de

enskilda som skall registreras skulle

sannolikt också förstärka allmänhetens

negativa inställning och föda känslor av

att leva i ett storebrorssamhälle.

Inspektionen förordar i stället mindre

omfattande insatser i enlighet med FoB

90-kommissionens förslag. Om det ändå

skulle bli aktuellt med ett

lägenhetsregister anser inspektionen att

registreringen i första hand bör grunda

sig på uppgifter från de enskilda som

skall registreras och inte på uppgifter

som inhämtats från andra register och

från fastighetsägare,

bostadsrättsföreningar m.fl. Också

Svenska Arbetsgivareför-eningen har

framhållit integritetsfrågan och har

anfört att centrala register skapar oro

hos många människor och företag.

Arbetsgivareföreningen har avstyrkt

förslaget.

Forskningsrådsnämnden och Föreningen

för kommunal statistik och planering har

däremot delat SCB:s uppfattning att

införandet av lägenhets-identiteter i

flerbostadshus och ett särskilt

lägenhetsregister till sin karaktär inte

dr mer integritetshotande än den

nuvarande uppgiften om

folkbokföringsfastighet för boende i

småhus. I vilken bostad en person bor,

dvs. hans adress, och vilka fler som bor

i bostaden är normalt allmänt känt.

Dessutom sägs att skyddet för den

personliga integriteten snarare borde

förstärkas än försämras genom

folkbokföring på lägenhet, eftersom

precisionen i adressen blir bättre och

risken för personförväxlingar därmed

minskar.

Propositionen

Propositionen innehåller fyra

lagförslag. Två nya lagar föreslås,

nämligen en lag om provverksamhet

avseende hushålls- och bostadsuppgifter

och en lag om lägenhetsregister. Vidare

föreslås ändringar i folkbokföringslagen

(1991:481) och lagen (1990:1536) om

folkbokföringsregister.

Regeringen föreslår också att riksdagen

skall godkänna det som regeringen

förordar om en registerbaserad folk- och

bostadsräkning år 2000.

I propositionen föreslås att det skall

genomföras en registerbaserad folk- och

bostadsräkning år 2000 för att

framställa statistik för

samhällsplanering, forskning och allmän

information. Förslaget innebär i korthet

att kommunerna blir skyldiga att

fastställa adresser till alla

bostadslägenheter, och i de fall det

finns mer än en bostadslägenhet med

samma adress en särskild beteckning för

varje lägenhet. Ett lägenhetsregister

som skall omfatta samtliga

bostadslägenheter utan koppling till

enskilda personer inrättas i anslutning

till nuvarande fastighetsdatasystem.

Kompletterande lägenhetsspecifika

uppgifter skall lämnas av

fastighetsägarna. Uppgiftsinsamlingen

skall ombesörjas av det blivande

Lantmäteriverket. I ett senare led av

uppbyggnadsskedet skall fastighetsägare

också lämna uppgifter till

folkbokföringsmyndigheter om

lägenhetsbeteckning och till vem

bostadslägenheter är upplåtna. I fråga

om folkbokföringen föreslås att en

person som är bosatt på en

flerbostadsfastighet skall folkbokföras

på lägenhet.

En provverksamhet skall genomföras för

att utvärdera kostnader och en rad andra

aspekter kring dels insamling av

uppgifter och folkbokföring på lägenhet,

dels framställning av registerbaserad

statistik. Provverksamhet i Gävle kommun

och Högalids församling i Stockholms

kommun skall inledas den 1 januari 1996.

De föreslagna bestämmelserna i övrigt

avses träda i kraft den 1 juli 1996 när

det gäller dessa församlingar och annars

vid den tidpunkt som regeringen

bestämmer.

Behovet av statistikuppgifter

I propositionen framhålls att det finns

ett stort behov av statstik på

hushållsnivå. De utredningar om folk-

och bostadsräkningar som har gjorts

sedan början av 1980-talet har alla

genomfört någon form av kartläggning av

behovet av hushållsstatistik.

Kartläggningarna har enligt regeringen

utvisat att det finns ett stort behov av

statistik över hushållen och dess boende

på låg regional nivå. Hushållsstatistik

på denna nivå är grundläggande

information för många olika användare i

de delar av samhället som arbetar med

planering, utvärdering och

resursfördelning. Under

remissbehandlingen av FoB 90-

kommissionens betänkande hade

understrukits det stora behovet av

hushållsstatistik, såväl inom den

statliga och kommunala som den privata

sektorn.

Svenska Kommunförbundet har

understrukit att det för kommunerna

finns ett angeläget och dokumenterat

behov att använda hushållsstatistik för

planering, utvärdering, uppföljning och

inte minst resursfördelning. Vid

fördelning av resurser inom

socialtjänsten och sjukvården används

uppgifter om socioekonomisk

tillhörighet, bostadsförhållanden,

hushållssammansättning och samboende.

Flera statliga myndigheter har också

pekat på behovet av hushålls- och

bostadsstatistik. Socialstyrelsen

använder hushållsstatistik i betydande

omfattning och har hänvisat till att

behovet av statistik kan tänkas öka med

anpassningen till rollen som

utvärderande och uppföljande myndighet.

Dessutom framhålls att förändringarna

inom den sociala sektorns

verksamhetsområde är av så genomgripande

karaktär att värdet av relativt täta

avläsningstidpunkter ökar.

Riksförsäkringsverket använder

hushållsstatistik för att utvärdera

effekterna av stödet till barnfamiljer

och även vid verkets uppföljning och

analyser av socialförsäkringen. Boverket

använder statistiken för att följa upp

och utvärdera det statliga

bostadsstödets effekter för de boende

och bostadsmarknaden och för att

analysera utvecklingen på bostads- och

byggmarknaden. Närings- och

teknikutvecklingsverket gör prognoser

över energi- och elanvändningen på

grundval av statistik över hushållen och

deras boende.

Regeringen understryker också att

forskningens behov av empiriska data är

otvetydigt. Den medicinska och

epidemiologiska forskningen behöver

uppgifter om yrke, arbetsplatser och

boendemiljöer. Hushållsdata används vid

studier av sambandet mellan hälsa/ohälsa

och individens hushållstillhörighet.

Vidare gäller enligt propositionen att

den avreglerade bostadsmarknaden skapar

efterfrågan på hushållsstatistik från

bostadskreditinstitut, byggherrar m.fl.

som behöver underlag för beslut och

risktaganden.

Strukturkostnadsutredningen har i

betänkandet Kostnadsutjämning mellan

kommunerna (SOU 1993:53) framhållit att

det av utredningen föreslagna

kostnadsutjämningssystemet bygger på

strukturella skillnader i kostnader

mellan kommunerna. De kommuner som har

många äldre och barn föreslås generellt

erhålla en högre

strukturkostnadsersättning. Utredningen

har framhållit det nödvändiga i folk-

och bostadsräkningar i femårsintervall.

Annars måste de uppgifter som behövs för

utjämningsmodellen göras tillgängliga på

annat sätt.

Regeringen delar de statliga och

kommunala myndigheternas bedömning

avseende behovet av hushålls- och

bostadsstatistik och hänvisar till att

behovet snarare ökar än minskar mot

bakgrund av att statistiken behövs vid

fördelning av knappa samhällsresurser.

Regeringen framhåller att det finns

flera skäl som talar för en övergång

till registerbaserade folk- och

bostadsräkningar. Stora besparingar kan

uppnås med en sådan ordning. Kostnaden

för en registerbaserad folk- och

bostadsräkning har enligt propositionen

uppskattats till ca 10 miljoner kronor,

att jämföra med de ca 300 miljoner

kronor som en insamling i dag beräknas

kosta. Vidare framhålls att en

kvalitetsförbättring för statistik

uppnås genom möjligheten att

kontinuerligt framställa

hushållsstatistik. Det blir också enligt

regeringen enklare för uppgiftslämnarna.

Kvaliteten på folkbokföringen förbättras

och risken för ett ökat bortfall i

statistikuppgifterna försvinner.

Regeringen hänvisar också till att det

inom Europeiska unionen pågår

förberedelse för ett direktiv som

uppmanar medlemsländerna att genomföra

en folk- och bostadsräkning vid

sekelskiftet.

Inrättande av ett lägenhetsregister

För att möjliggöra en registerbaserad

folk- och bostadsräkning föreslår

regeringen att ett lägenhetsregister

inrättas.

Registret inrättas som ett

administrativt beståndsregister i

anslutning till fastighetsdatasystemet

och skall omfatta samtliga lägenheter i

landet. Uppgifterna skall inte kunna

kopplas direkt till enskilda personer.

Uppbyggnaden sker med uppgifter från

fastighetsdatasystemet, främst

byggnadsregister. Uppgifterna gäller

regional belägenhet, fastigheter och

byggnader. Härtill kommer

adressuppgifter. Mer specifika

lägenhetsuppgifter som antalet rum,

förekomst av kök eller hiss,

upplåtelseform och våningsplan måste

inhämtas från ägare till flerbostadshus

och nyare enbostadshus med stöd av en

författningsreglerad uppgiftsskyldighet.

Lägenhetsbeteckning skall fastställas av

kommunen och meddelas fastighetsägaren.

Grundläggande bestämmelser om ändamål

och innehåll samt om uppgiftsskyldighet

ges i lag, medan kompletterande

föreskrifter ges i förordningsform.

Lägenhetsregistret blir inte ett

personregister i datalagens mening men

en allmän förebild har varit den

förekommande regleringen av

personregister.

Som registerändamål anges i förslaget

till lag om lägenhetsregister att

uppgifterna i registret får användas för

framställning av statistik och för

folkbokföringen. Registret får också

användas för resursfördelning samt

planering, uppföljning och utvärdering

av boende, byggande och kommunikationer.

I fråga om innehållet föreskrivs att

registret får innehålla uppgifter om

fastighet, byggnad, lägenhetsbeteckning

och övriga uppgifter om lägenheten samt

att regeringen närmare föreskriver vilka

uppgifter registret skall innehålla.

Uppgiftsskyldigheten för fastighetsägare

förenas med en möjlighet att förelägga

vite om begärd uppgift inte lämnas inom

föreskriven tid.

Folkbokföring på lägenhet

Regeringen föreslår en ändring i

folkbokföringslagen med innebörden att

personer som bor i flerbostadshus skall

folkbokföras på lägenhet och inte bara

på fastigheten. Folkbokföringen på

lägenhet medför att skyldigheten att

lämna vissa uppgifter i

flyttningsanmälan också skall gälla

lägenhetsuppgift. Skattemyndigheten får

i sin egenskap av

folkbokföringsmyndighet förelägga en

person att lämna uppgift om

lägenhetsbeteckning, även om denne inte

dr skyldig att göra anmälan om

flyttning. Bestämmelserna om

föreläggande till fastighetsägare att

uppge till vem han upplåter bostad och

vilka som enligt hans kännedom bor i

fastigheten respektive lägenheten

kompletteras med att föreläggandet också

får avse uppgift om personnummer,

adress, fastighetsbeteckning och

lägenhetsbeteckning.

Integritetsfrågor

Enligt regeringen utgör folkbokföring på

lägenhet som en utökad adressuppgift

knappast i sig en integritetskänslig

uppgift. Genom att uppgifter om

lägenhetsbeteckning förs in i

folkbokföringen ökar precisionen i

adressen och minskar risken för

personförväxlingar, t.ex. vid

postdistribution. Minskad risk för

personförväxling innebär enligt

regeringen en förstärkning av

integritetsskyddet. Införandet av

särskiljande adresser i folkbokföringen

anges kanske även kunna bidra till en

minskning av personnummeranvändningen.

Regeringen framhåller vidare att den

personliga integriteten kan kränkas,

inte enbart genom att känslig

information samlas, utan även genom att

i och för sig harmlösa uppgifter är

felaktiga eller inaktuella. Regeringen

hänvisar även till att de uppgifter som

SCB använder för att framställa

statistik omfattas av absolut sekretess.

Lagrådet

Lagrådet har granskat regeringens

lagförslag och har haft vissa synpunkter

på utformningen av förslagen. Lagrådets

synpunkter har i stor utsträckning

beaktats i propositionen. Lagrådet har

inte närmare berört integritetsfrågan.

Motionerna

Fyra motioner har väckts med anledning

av propositionen. I motion 1995/96:Fi8

yrkar Birger Hagård m.fl. (m) att

riksdagen avslår regeringens

proposition. I andra hand yrkas i

motionen ett tillkännagivande till

regeringen om mindre omfattande insatser

vid insamling av uppgifter, i enlighet

med FoB 90-kommissionens förslag. Enligt

motionärerna utgör allmänhetens

inställning till FoB:arna den naturliga

utgångspunkten för överväganden kring

hur statistikbehovet skall tillgodoses.

En registrering som uteslutande bygger

på att uppgifter om medborgarna inhämtas

från andra register, fastighetsägare,

bostadsrättsföreningar m.fl. kommer

enligt motionärerna snarare att

förstärka allmänhetens negativa

inställning och väcka känslor av att

leva i ett kontrollsamhälle än mana till

förståelse för registreringen.

Motionärerna framhåller dock att

genomförandet av folk- och

bostadsräkningen inte är

integritetskränkande i sig utan det är

möjligheterna till sambearbetning av

lägenhetsregistret med en rad andra

register som reser berättigade frågor

från sårbarhets- och

integritetssynpunkt. Om ett

lägenhetsregister införs måste

registrering i första hand grunda sig på

uppgifter som inhämtas endast från den

enskilde som registreringen avser och

inte på en lagreglerad

uppgiftsskyldighet.

Anne Wibble m.fl. (fp) yrkar i motion

1995/96:Fi6 att regeringen avslår

propositionen i den del som rör

inrättandet av ett centralt

lägenhetsregister. Om detta yrkande

avslås yrkas avslag på propositionen. I

motion 1995/96:Fi7 av Siw Persson och

Margitta Edgren (båda fp) begärs ett

tillkännagivande till regeringen i fråga

om det integritetsinskränkande av att ha

lägenhet/lägenhetsbeteckning i adressen.

I båda motionerna framhålls att man inte

är motståndare till personbunden

information om den enskilde eftersom ett

modernt samhälle har ett legitimt behov

av sådana uppgifter. Men dessa legitima

samhällsbehov av individinformation

måste - framhålls det i motion Fi6 -

balanseras av en uttrycklig och i

praktiken visad respekt för den

enskildes personliga integritet.

Införandet av ett lägenhetsregister

strider mot grundtanken att samhällets

användning av registrerad information om

den enskilde i möjligaste mån skall ske

först efter hörande och delaktighet av

den enskilde, och med medborgarens

samtycke. Motion Fi7 vänder sig mot

lägenhetsbeteckningar i adresser.

Integritetsintrånget kommer att upplevas

av allmänheten främst utifrån

preciseringen av postadressen som ju

sprids utan restriktioner. Adressen

kommer att bära information om den

enskildes boendeförhållanden och

samlevnad med andra. Det är spridningen

av uppgifter - som en integrerad del av

postadressen - till alla dem som den

enskilde vill eller måste ha kontakt med

som skapar det moraliska och politiska

problemet.

Peter Eriksson och Birger Schlaug (båda

mp) ifrågasätter i motion 1995/96:Fi9

behovet av att det över huvud taget

genomförs fler folk- eller

bostadsräkningar, vare sig de är

registerbaserade eller mer

traditionella, mot bakgrund av att

varken kommunerna eller forskningen har

mer än ett begränsat intresse av dessa.

De behov som propositionen vill

tillgodose kan som FoB 90-kommissionen

förordat uppnås genom frivilliga mer

begränsade undersökningar. Av

integritetsskäl är det inte acceptabelt

att enskilda medborgare skall behöva

uppleva att staten samlar in mängder av

data ur ett flertal register bakom

ryggen på dem. Att staten dessutom skall

utgå från fastighetsägarnas uppgifter i

stället för uppgifter direkt från

medborgarna upplevs säkerligen av många

som både kränkande och obehagligt. Det

nya lägenhetsregistret bör inte införas,

och motionärerna yrkar att propositionen

i sin helhet avslås.

Utskottet

Inhämtande av upplysningar

På utskottets begäran har statsrådet Jan

Nygren och generaldirektören vid

Datainspektionen Anitha Bondestam

muntligen lämnat kompletterande

upplysningar i ärendet.

Reaktionerna på tidigare folk- och

bostadsräkningar

Frågan om den personliga integriteten

och intrång i denna i samband med folk-

och bostadsräkningar uppmärksammades

första gången i en omfattande allmän

debatt vid 1970 års folk- och

bostadsräkning. Därefter har debatter om

integritetsfrågor förekommit tämligen

regelmässigt vid följande folk- och

bostadsräkningar.

Debatten i samband med 1970 års folk-

och bostadsräkning avsåg i första hand

det då tillämpade förfarandet med en

insamling av uppgifter genom

fastighetsägarna, vilket kritiserades

starkt. Debatten avsåg dock även

riskerna för integritetsintrång i

bearbetning och lagring av data.

En omfattande integritetsdebatt uppstod

också på grund av det förslag om

utformning av kommande folk- och

bostadsräkningar som SCB på regeringens

uppdrag lade fram år 1983, det s.k.

Fobaltförslaget. Enligt detta skulle

uppgifter helt hämtas ur befintliga och

vissa tillkommande register. Kritiken

inriktades främst på att datatekniken

kunde användas för att kontrollera

medborgarna, bl.a. genom

sambearbetningar av administrativa

register.

Statistikkommissionen för 1985 års folk-

och bostadsräkning, kallad FoB 85-

kommissionen, uppdrog åt en arbetsgrupp

att utföra ett visst utredningsarbete.

Gruppens rapport finns redovisad i

kommissionens delbetänkande Folk- och

bostadsräkningar i framtiden (SOU

1988:43) som bilaga 1. Gruppen vägde

nyttan mot kostnaderna för folk- och

bostadsräkningar. En tungt vägande

aspekt, kanske den avgörande, var enligt

arbetsgruppen uppoffringen av

integritet. Det finns emellertid inte

någon självklar definition av begreppet

personlig integritet eller intrång i

denna integritet. Allmänt gällde enligt

arbetsgruppen att man fruktar den stora

mängden uppgifter och den av individen

okontrollerade överföringen från ett

register till ett annat. Bland sådant

som väcker oro och irritation nämns

känslig information,

registersamkörning, användning av

personnummer, felaktig eller misstolkad

information och

evalveringsundersökningar. Men i många

fall ser man ändå folk- och

bostadsräkningen mindre som ett

integritetshot än som en av andra skäl

mindre önskvärd företeelse. Massmedierna

speglar allmänhetens oro för folk- och

bostadsräkningen. De har enligt

arbetsgruppen fört ut en saklig

information men har också presenterat

folk- och bostadsräkningen så att

allmänheten kunnat vilseledas att tro

att uppgifter för statistiska ändamål

inte är sekretesskyddade. Många upplever

bristen på kontroll av vart uppgifterna

tar vägen som det mest oroande. Man

oroar sig i första hand för att

uppgifterna når den närmaste

omgivningen, men också att de når alla

dem som i sin tjänsteutövning har eller

kan skaffa sig tillgång till

individuppgifter. Dessutom oroar man sig

för vad som brukar betecknas som

storebror och för hur registret skulle

kunna utnyttjas av en ockupationsmakt.

FoB 85-kommissionen framhöll att

skyddet för den personliga integriteten

under alla förhållanden fortlöpande

måste uppmärksammas. Riskerna för

otillbörliga integritetsintrång är små

när det gäller statistik av det slag som

folk- och bostadsräkningen

representerar. Det hindrar inte att

kvarstående faktiska risker för

integritetsintrång och sakligt grundad

oro för detta kan och måste så långt

möjligt undanröjas. Utan allmänt

vedertagna uppfattningar om vad som

skall avses med personlig integritet och

otillbörliga intrång i denna måste det i

fråga om folk- och bostadsräkningen

eller motsvarande, liksom vid all

framtagning av offentlig statistik, dock

alltid bli fråga om en avvägning mellan

det allmännas och medborgarnas mer eller

mindre sammanfallande eller motstridande

intressen.

FoB 90-kommissionen redovisade i sitt

betänkande Folk och bostadsräkningen år

1990 och i framtiden (SOU 1993:41)

reaktionerna över 1990 års folk- och

bostadsräkning. Folk- och

bostadsräkningen hade föranlett en

omfattande allmän debatt, där olika

kritiska synpunkter förts fram, främst i

massmedierna. Kritiska synpunkter hade

även kommit till uttryck hos politiker i

kommunerna och i deras

ställningstaganden i de beslutande

organen. Den i olika sammanhang

framförda kritiken hade till stor del

liksom tidigare gällt att folk- och

bostadsräkningen kränker den enskildes

integritet, att sekretesskyddet är

otillräckligt, att den innebär en

otillbörlig kontroll av medborgarna och

att den är onödig och dyr eftersom de

uppgifter som ingår i den redan finns

tillgänglig i olika andra register o.d.

Nytt i reaktionerna var också att de i

ökad utsträckning i en del fall fått

formen av mer eller mindre organiserade

kampanjer med syfte att bojkotta folk-

och bostadsräkningen. FoB 90-

kommissionen fann att skyddet för den

personliga integriteten hade

tillgodosetts genom omfattande

säkerhetsåtgärder och att några

nämnvärda integritetsinskränkningar som

kunde hänföras till åtgärder i

genomförandet inte hade kommit till

synes. Kommissionen kunde konstatera att

den oro för integritetsintrång och de

uppfattningar att folk- och

bostadsräkningar är onödiga som kommit

till synes i den allmänna debatten och i

vägran att lämna uppgifter inte hade

dämpats i 1990 års folk- och

bostadsräkning jämförts med vad som

tidigare iakttagits, snarare kunde det

vara fråga om en ökning. Detta gäller

trots strävandena att genom

informationsinsatser visa på sekretess-

och integritetsskyddet och öka

förståelsen för folk- och

bostadsräkningen.

Tidigare riksdagsbehandling

Under riksdagsbehandlingen av

propositioner om folk- och

bostadsräkningen år 1990 (prop.

1988/89:91 och 1988/89:121) framfördes i

en rad motioner yrkanden med

utgångspunkt i integritetsaspekter.

Finansutskottet hänvisade bl.a. till de

stora behovet för kommunerna av

tillförlitlig statistik på regional

nivå. Finansutskottet ställde sig i

huvudsak bakom regeringens förslag, men

gjorde två tillkännagivanden till

regeringen, en beträffande arkivering av

registret och en beträffande en

tioårsintervall mellan folk- och

bostadsräkningarna (bet. 1988/89:FiU24).

Frågan om skyldighet för

fastighetsägare att lämna uppgifter om

vem som bor i deras fastigheter

behandlades av konstitutionsutskottet

våren 1991 i ett yttrande till

skatteutskottet över ny

folkbokföringslag (1990/91:

KU5y). Utskottet hänvisade till att

uppgiftsskyldigheten bara gällde efter

förfrågan från skattemyndigheten. Enligt

utskottet vägde behovet av att kunna

kontrollera om folkbokföringsorten är

rätt över den eventuella

integritetsinskränkning

uppgiftsskyldigheten skulle innebära.

Gällande regler

Enligt 1 kap. 2 § tredje stycket

regeringsformen skall det allmänna värna

om den enskildes privatliv. 2 kap. 3 §

regeringsformen stadgar att varje

medborgare i den utsträckning som

närmare anges i lag skall skyddas mot

att hans personliga integritet kränks

genom att uppgifter om honom registreras

med hjälp av automatisk databehandling.

Datalagen (1973:289) har till syfte

att hindra att hantering av ADB-fört

personregister medför otillbörligt

intrång i den personliga integriteten.

Integritetsskyddet i datalagen ersätts

på en rad områden av särskilda

registerlagar för vissa slag av

personregister. För sådana s.k.

statsmaktsregister behövs inte tillstånd

av Datainspektionen.

Enligt 2 § andra stycket 4 datalagen

krävs tillstånd för sambearbetning av

uppgifter i olika personregister, men

kravet på tillstånd gäller inte om det i

författning finns stöd för en

sambearbetning och inte heller om

samkörningen sker i överensstämmelse med

beslut av Datainspektionen eller om de

registrerade lämnat sitt medgivande. Med

inrättande av personregister förstås

även insamling av uppgifter som skall

ingå i registret.

Enligt förarbetena till datalagen

(prop. 1973:33 s. 120) är det angeläget

att frågan om huruvida ett

personregister kan medföra otillbörligt

integritetsintrång bedöms efter

likartade grunder oavsett om registret

inrättas efter tillstånd av

Datainspektionen eller efter beslut av

statsmakterna. I förarbetena till

bestämmelserna i 3 § datalagen om de

generella grunderna för

tillståndsgivningen (prop. 1978/79:109)

har framhållits att för

tillståndsgivningen självfallet måste

vara av betydelse om uppgifterna samlas

in direkt från dem som registreras och

om dessa personer känner till

registerändamålet eller om uppgifterna

kommer från annat håll och kanske

samlats in för andra syften. Enligt

motiven skall när det gäller tillstånd

för sambearbetning en restriktiv

tillämpning gälla. I vissa fall, t.ex. i

fråga om samutnyttjande av data för

forskningsändamål, samhällsplanering och

statistikproduktion, kan man vara mindre

restriktiv vid bedömningen.

Datalagsutredningens förslag till ny

datalag (SOU 1993:10) innehåller

bestämmelser om att personuppgifter får

behandlas endast under vissa

förutsättningar, bl.a. om den enskilde

samtyckt till behandlingen eller om

behandlingen behövs för att tillgodose

ett allmänintresse och detta intresse

fick anses väga tyngre än den enskildes

intresse av att uppgifter om honom inte

behandlas. Den enskildes samtycke skall

enligt förslaget lämnas uttryckligen och

avse viss behandling, som han

informerats om.

I detta sammanhang kan nämnas att

Datalagsutredningen diskuterade

begreppet otillbörligt intrång i den

personliga integriteten och fann att

det inte låter sig definieras. Det är

beroende av en vägning av motstående

intressen. Endast om den enskilde ges en

absolut rätt att freda sig mot varje

intrång i integriteten, dvs. i sin

privata sfär, eller om undantagen går

att exakt avgränsa skulle en definition

vara möjlig. Något allmänt stöd för

uppfattningen att den enskilde skulle ha

en absolut rätt till uppgifter om sin

person föreligger inte. Fallen där

intrång skall vara tillåtet och således

inte otillbörligt växlar beroende på

vilka utgångspunkter som väljs.

Utredningen ansåg att intrång i den

personliga integriteten måste få

tillåtas, om andra och viktigare

intressen påkallade det och att den

oenighet som kunde finnas om

integritetsskyddets omfattning närmast

rör vilka dessa övergripande intressen

kan vara. Denna fråga kan i sin tur inte

besvaras utan att hänsyn tas till

exempelvis arten och mängden av de

uppgifter om den enskilde som skall

behandlas och i vilka sammanhang de är

tänkta att förekomma.

I Europaparlamentets och rådets

direktiv 95/46/EG regleras skyddet för

enskilda personer med avseende på

behandlingen av personuppgifter samt de

fria flödet av sådana uppgifter.

Direktiven gäller för sådan behandling

av uppgifter som sker med hjälp av

automatisk databehandling och för sådana

andra uppgifter som ingår i ett register

som är uppbyggt efter vissa

sökkriterier. Medlemsstaterna skall

föreskriva att personuppgifter skall

samlas in för särskilda uttryckligt

angivna och berättigade ändamål; senare

behandling av uppgifter för historiska,

statistiska och vetenskapliga ändamål

skall inte anses oförenlig med dessa

ändamål förutsatt att medlemsstaterna

beslutar om lämpliga skyddsåtgärder.

Personuppgifter får behandlas endast om

den registrerade otvetydigt lämnat sitt

samtycke eller om behandlingen är

nödvändig för att fullgöra ett avtal,

för att fullgöra en rättslig

förpliktelse som åvilar den

registeransvarige, för att skydda den

registrerades grundläggande intressen

eller om behandlingen är nödvändig för

att utföra en arbetsuppgift av allmänt

intresse, eller om behandlingen är

nödvändig för ändamål som rör

berättigade intressen hos den

registeransvarige utom när sådana

intressen uppvägs av den registrerades

intressen.

Den registeransvarige skall ge den

person som uppgifterna samlas in ifrån

information om vem som är

registeransvarig, ändamålet med

behandlingen av uppgifterna samt all

ytterligare information som är nödvändig

för att tillförsäkra den registrerade en

korrekt behandling.

Om uppgifterna inte samlas in från den

registrerade skall den registeransvarige

ge den registrerade motsvarande

information. Detta gäller dock inte när

det - särskilt i samband med behandling

för statistiska ändamål eller

forskningsändamål - visar sig omöjligt

eller innebär en oproportionerligt stor

ansträngning att ge informationen eller

om registrering eller utlämnande

uttryckligen föreskrivs i författning. I

sådana fall skall lämpliga

skyddsåtgärder vidtas.

Inom EG planeras mot bakgrund av

rekommendationer från FN och Europarådet

direktiv om en folk- och bostadsräkning

år 2000.

När det gäller det i den nu aktuella

propositionen framlagda förslaget om att

uppgift om lägenhetsförteckning skall

kunna ingå i folkbokföringsregistret kan

nämnas att enligt 7 kap. 15 §

sekretesslagen (1980:100) gäller

sekretess i verksamhet som avser

folkbokföringen eller annan liknande

registrering av befolkningen för uppgift

om enskilds personliga förhållanden, om

det av särskild anledning kan antas att

den enskilde eller någon honom

närstående lider men om uppgiften röjs.

För uppgifter om namn, adress,

personnummer eller civilstånd gäller

således i normala fall inte sekretess.

Däremot råder enligt 9 kap. 4 § absolut

sekretess för de uppgifter som SCB

använder för att framställa statistik

och som avser enskilds personliga

ekonomiska förhållanden, vilka kan

hänföras till den enskilde. Uppgifter i

företagsregister, uppgift som avser

avliden, uppgift som behövs för

forskningsändamål, uppgift som avser

personal- och lönestatistik och

uppgifter som inte kan hänföras till

enskild får emellertid lämnas ut om det

står klart att det kan ske utan skada

för den som uppgiften rör eller för

någon honom närstående.

Utskottets överväganden

Genom muntliga upplysningar från

statsrådet Jan Nygren och genom

propositionen har framkommit att det i

samhället finns en stort behov av sådana

statistiska uppgifter som folk- och

bostadsräkningarna ger. Uppgifterna

behövs bl.a. för resursfördelning och

planering samt för uppföljning och

utvärdering. Hushållsstatistik på lokal

nivå ger information som är av

grundläggande betydelse för arbete med

planering, utvärdering och fördelning av

samhällets resurser. I remissvaren på

FoB 90-kommissionens förslag underströks

det stora behovet av hushållsstatistik,

såväl inom den statliga och kommunala

som den privata sektorn. Det har vidare

framkommit att urvalsundersökningar inte

är en metod som lämpar sig när det

gäller uppgifter på låg regional nivå,

t.ex. på församlingsnivå, och att det

finns ett stort behov av sådana

uppgifter.

Utskottet anser i likhet med regeringen

att övervägande skäl talar för att folk-

och bostadsräkningarna i fortsättningen

skall ske genom att uppgifterna helt

hämtas från andra register i stället för

att som hittills delvis ha inhämtats

också från de enskilda personerna. Stora

besparingar kan uppnås genom att

uppgifter inte längre behöver inhämtas

från alla hushåll. Klara

kvalitetsförbättringar uppnås genom att

det ges en möjlighet att kontinuerligt

framställa hushållsstatistik, vilket ger

en mer aktuell information om hushållens

boendestandard och boendeekonomi.

Problemet med bortfall av svar, som

visade sig under 1990 års folk- och

bostadsräkning och som innebär en risk

för sämre kvalitet i statistiken,

försvinner med en registerbaserad folk-

och bostadsräkning. Ytterligare ett skäl

är att bördan för kommuner,

fastighetsägare och allmänheten att

lämna uppgifter kan minskas sedan

uppbyggnadsskedet väl passerats.

En registerbaserad folk- och

bostadsräkning förutsätter folkbokföring

på lägenhet för dem som bor i

flerbostadshus, liksom hushåll i

enbostadshus i dag registreras på sin

bostad. Utskottet har inhämtat muntliga

upplysningar från generaldirektören vid

Datainspektionen Anitha Bondestam, som

särskilt berört det integritetskänsliga

i de föreslagna ändringarna i

folkbokföringslagen. Utskottet är

medvetet om att en uppgift i

folkbokföringsregister om i vilken

lägenhet en person bor i vissa fall kan

upplevas som integritetskränkande men

vill hänvisa till att 7 kap. 15 §

sekretesslagen ger utrymme att

sekretessbelägga uppgiften om det finns

särskild anledning att den enskilde

eller någon honom närstående lider men

om uppgiften röjs.

När det gäller inrättandet av ett

lägenhetsregister ser utskottet inte

registret i sig som integritetskränkande

eftersom det inte är knutet till

personer. Vad som däremot kan inge oro

bland människor är det förhållandet att

en sambearbetning av detta register,

folkbokföringsregister och andra

register tillsammans kan ge en alltför

integritetskänslig bild av personer och

hushåll. Utskottet vill därför

understryka behovet av information till

allmänheten när det gäller folk- och

bostadsräkningarna om bl.a. syftet med

folk- och bostadsräkningen och det

integritetsskydd som finns kring

uppgifterna. Utskottet har inhämtat att

information om provundersökningen kommer

att ges i form av annonser,

pressmeddelanden och

informationsträffar. Vidare kommer

allmänheten att ges möjlighet att

rekvirera informationsmaterial. I

samband med ändringar i folkbokföringen

kommer de registrerade att få

information från skattemyndigheterna. De

register som används för den statistik

som framställs under provundersökningen

kommer enligt propositionen att gallras

när proven genomförts. Utskottet

förutsätter att regeringen, i samband

med att den återkommer till riksdagen i

fråga om folk- och bostadsräkningen år

2000, kommer att behandla

informationsfrågan ingående och beakta

alla aspekter på hur informationen bäst

bör delges de registrerade.

Mot bakgrund av att omfattande

informationsinsatser planeras anser

utskottet att en registerbaserad

provundersökning och även folk- och

bostadsräkningen år 2000 bör kunna

genomföras utan att det behöver uppkomma

oro för integritetskränkningar i samband

med verksamheten.

Konstitutionsutskottet anser således att

propositionens lagförslag bör

tillstyrkas och att vad regeringen

förordat om en registerbaserad folk- och

bostadsräkning bör godkännas. Motionerna

bör följaktligen avstyrkas. Utskottet

har inte tagit ställning i

anslagsfrågan.

Stockholm den 30 november 1995

På konstitutionsutskottets vägnar

Birgit Friggebo

I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo

(fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina

Rönnung (s), Ingvar Johnsson (s), Widar

Andersson (s), Birger Hagård (m), Tone

Tingsgård (s), Birgitta Hambraeus (c),

Björn von Sydow (s), Jerry Martinger

(m), Barbro Hietala Nordlund (s),

Kenneth Kvist (v), Pär-Axel Sahlberg

(s), Peter Eriksson (mp), Håkan Holmberg

(fp), Nils Fredrik Aurelius (m) och Ola

Karlsson (m).

Avvikande mening

Birgit Friggebo (fp), Anders Björck (m),

Birger Hagård (m), Birgitta Hambraeus

(c), Jerry Martinger (m), Inger René

(m), Peter Eriksson (mp) och Håkan

Holmberg (fp) anser att utskottets

yttrande under rubriken Överväganden

bort ha följande lydelse:

Enligt konstitutionsutskottets mening

har regeringen inte lagt tillräcklig

vikt vid integritetsfrågan. En

omfattande registrering av uppgifter som

berör enskilda personer måste föregås av

noggranna avvägningar i fråga om behovet

av de insamlade uppgifterna å ena sidan

och integritetsfrågorna och de enskildas

krav på en skyddad personlig sfär å

andra sidan. Nyttan av en allmän folk-

och bostadsräkning måste vägas mot de

fördelar som därigenom står att vinna

jämfört med att uppgifterna hämtas in

enligt en urvalsmetod. Några mer

ingående avvägningar av detta slag

redovisas inte i propositionen.

Regeringen har som skäl för förslaget

bl.a. framhållit kostnadsaspekterna.

Utskottet anser att kostnadsaspekten

under alla förhållanden måste

underordnas behovet av ett system som

medborgarna känner förtroende inför.

Som ändamål för lägenhetsregistret

anges att det skall användas för

framställning av statistik och för

folkbokföringen samt för

resursfördelning och planering,

uppföljning och utvärdering av boende,

byggande och kommunikationer. Utskottet

anser att det inte bör skapas ett

register som på detta sätt innehåller

uppgifter som är "bra att ha", dvs. är

till för att tillgodose eventuella

framtida behov av registerdata om

människors liv och leverne.

Utskottet vill understryka att

regeringens förslag innebär effekter som

är integritetskränkande. Uppgift om en

persons adress i folkbokföringsregistren

är visserligen oftast inte

integritetskränkande i dag, men det

uppstår ett annat läge när

lägenhetsbeteckningen upplyser om

boendeform för envar och när man via

postadressen kan göra sammanställningar

om hushållets sammansättning.

Enligt utskottets mening måste

allmänhetens inställning till folk- och

bostadsräkningarna vara utgångspunkten

vid ställningstaganden om hur samhällets

statistikbehov skall tillgodoses.

Allmänhetens inställning manifesterades

tydligt vid folk- och bostadsräkningen

1990, då bortfallet av svar också blev

märkbart. Att uppgiftsinsamlingen för

statistiska ändamål skall ske genom

heltäckande folk- och bostadsräkningar

kan i och för sig ifrågasättas.

Utskottet anser dock att ett

allvarligare problem är att enskilda

personer genom en registerbaserad folk-

och bostadsräkning kan uppleva att

staten samlar in en stor mängd data

bakom ryggen på dem, och att detta sker

i ett kontrollsyfte. Om det nu genomförs

en datainsamling utan att uppgifterna

hämtas från den enskilde personen kommer

detta enligt utskottets bedömning att

förstärka medborgarnas misstänksamhet

och försvåra framtida angelägnare

datainsamlingar, även om medborgarna

lämnas utförlig information om folk- och

bostadsräkningen. Att staten dessutom

skall utgå från fastighetsägarnas

uppgifter i stället för uppgifter direkt

från medborgarna kan också sannolikt

uppfattas som kränkande och obehagligt.

Utskottet avstyrker propositionen.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 2

Propositionens förslag 2

Behovet av hushållsstatistik 2

Fördelen med en registerbaserad

folk- och bostadsräkning 4

Konstruktionen av ett

lägenhetsregister 4

Motionerna 5

Utskottet 7

Hemställan 9

Reservationer

1. Registerbaserad folk- och

bostadsräkning år 2000 m.m.

(mom. 1) 10

2. Folk- och bostadsräkning

baserad på urval (mom. 2) 11

Bilagor

1. Propositionens lagförslag 12

1. Förslag till lag om

provverksamhet avseende hushålls-

och

bostadsuppgifter 12

2. Förslag till lag om

lägenhetsregister 13

3. Förslag till lag om ändring i

folkbokföringslagen (1991:481) 15

4. Förslag till lag om ändring i

lagen (1990:1536) om folkbok-

föringsregister 17

2. Konstitutionsutskottets yttrande

1995/96:KU3y18

Gotab, Stockholm 1995