Bet. 1995/96:JoU11

Jordbruksutskottets betänkande

1995/96:JOU11

Genteknik

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1995/96

JoU11

Sammanfattning

I betänkandet behandlas sju

motionsyrkanden från allmänna

motionstiden 1995 rörande genetiskt

modifierade organismer. Som ett led i

utskottets arbete med uppföljning och

utvärdering behandlas också frågan om

ansvarsfördelningen mellan berörda

myndigheter på genteknikområdet.

Utskottet anordnade den 8 februari 1996

en utfrågning angående

myndighetshanteringen av ärenden

rörande genetiskt modifierade

organismer. Utskottet föreslår två

tillkännagivanden, ett som avser

ansvarsfördelningen mellan berörda

myndigheter m.m. och ett angående

märkning av produkter som innehåller,

består av eller framställts av

genetiskt modifierade organismer. Även

om utskottet i många avseenden delar

motionärernas bedömning, t.ex. att

verksamhet med genetiskt modifierade

organismer måste föregås av en strikt

riskbedömning, föreslås övriga

motionsyrkanden lämnas utan någon

riksdagens ytterligare åtgärd.

Till betänkandet fogas sex

reservationer och ett särskilt

yttrande.

Motionerna

1994/95:Jo503 av Birger Schlaug m.fl.

(mp) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär

lagförslag som innebär förbud mot

frisläppande av gentekniskt förändrade

organismer,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en internationell konvention

som förbjuder frisläppande av

gentekniskt förändrade organismer,

6. att riksdagen hos regeringen begär

lagförslag som innebär förbud mot

genmanipulation av djur och växter

enligt vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om försäljning av

genmanipulerade livsmedel och andra

produkter,

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om märkning av genmanipulerade

produkter,

9. att riksdagen ger regeringen i

uppdrag att tillsätta en

genteknikinspektion.

1994/95:Jo509 av Barbro Westerholm (fp)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär förslag till sådan ändring i

lagen om genetiskt förändrade

organismer att ansvarsfördelningen

mellan Gentekniknämnden och Statens

medicinsk-etiska råd blir entydig.

Utskottet

Uppföljning/utvärdering m.m.

Som ett led i utskottets arbete med

uppföljning och utvärdering har

utskottet, med biträde av Riksdagens

revisorers kansli, genomfört en

utredning angående ansvarsfördelningen

mellan berörda myndigheter på genteknik

området (se s. 4 f.).

Utskottet anordnade vidare den 8

februari 1996 en utfrågning angående

myndighetshanteringen av ärenden

rörande genetiskt modifierade

organismer. Deltagare var

representanter från Gentekniknämnden,

Statens medicinsk-etiska råd,

Jordbruksverket och Naturvårdsverket.

Motionerna

I motion Jo503 yrkas att förbud mot

frisläppande av gentekniskt förändrade

organismer bör beslutas i lag (yrkande

2). Gentekniken måste enligt

motionärerna ses ur ett vidare och

djupare perspektiv än vad som i dag är

vanligt. Kortsiktiga ekonomiska

intressen bör inte styra gentekniken.

Genrevolutionen innebär att levande

produkter sprids i naturen och det blir

svårt att förutse följderna.

Förökningstakten i olika miljöer är

okänd, påverkan på andra arters

livsbetingelser likaså. De kan

förorsaka enorma skador som är omöjliga

att förutsäga och omöjliga att

reparera. Det är rimligt att omgärda

gentekniken med både strikt

lagstiftning och tid att tänka efter.

Regeringen bör vidare aktivt verka för

en internationell konvention som

förbjuder frisläppande av gentekniskt

förändrade organismer (yrkande 3). Ett

lagförslag som innebär förbud mot

genmanipulation av djur och växter bör

begäras (yrkande 6). Genmanipulation

som leder till förändring i

könscellernas DNA bör generellt

förbjudas till dess att samhället har

hunnit i kapp utvecklingen och hunnit

diskutera frågan ur både etiskt och

kunskapsmässigt perspektiv. Dispens

skall kunna ges i enskilda fall där

etik och säkerhet kan upprätthållas,

dock inte när det gäller

genmanipulation med växter och djur.

Försäljning av genmanipulerade

livsmedel och andra produkter skall

vara förbjuden i Sverige (yrkande 7).

Detta skall gälla oavsett regelverk som

beslutas inom EU. Skulle inte ett

sådant förbud kunna upprätthållas

kräver motionärerna att lag införs som

innebär krav på märkning av sådana

produkter så att rationella och

medvetna val kan ske på marknaden

(yrkande 8). Myndighetsansvaret är

splittrat och bristfälligt när det

gäller att övervaka genteknik och annan

riskabel bioteknik. Därför kan det vara

rimligt att tillsätta en

genteknikinspektion med övergripande

ansvar (yrkande 9).

I motion Jo509 anförs att

gränsdragningsproblem dykt upp mellan

Statens medicinsk-etiska råd och

Gentekniknämnden. Lagen behöver

förtydligas på denna punkt för att

undvika dubbelarbete och förhindra att

ärenden faller mellan två stolar.

Bakgrund

Gentekniklagen

Gentekniklagen (1994:900) är tillämplig

på innesluten användning och avsiktlig

utsättning av genetiskt modifierade

organismer. Lagen är vidare tillämplig

när produkter som innehåller eller

består av sådana organismer släpps ut

på marknaden. Syftet med lagen är att

skydda människors och djurs hälsa och

miljön samt att säkerställa att etiska

hänsyn tas vid verksamhet med genetiskt

modifierade organismer. För all

verksamhet enligt lagen skall de

åtgärder vidtas och den försiktighet

iakttas som behövs för att undvika

negativa effekter på människors och

djurs hälsa och på miljön.

Aktsamhetskravet innebär också att

etiska hänsyn skall tas.

Enligt lagen krävs tillstånd för

avsiktlig utsättning av genetiskt

modifierade organismer och för

utsläppande på marknaden av en produkt

som innehåller eller består av sådana

organismer. Tillstånd får lämnas endast

om den verksamhet som ansökan avser är

godtagbar från hälso- och

miljöskyddssynpunkt och etiskt

försvarbar. Ett tillstånd gäller längst

i fem år och får förenas med villkor.

Tillståndskrav eller

anmälningsskyldighet får föreskrivas

för innesluten användning av genetiskt

modifierade organismer om det behövs

från hälso- eller miljöskyddssynpunkt.

Enligt 13 och 14 §§

genteknikförordningen (1994:901) krävs

tillstånd eller anmälan för att för

första gången ta i bruk en anlägggning

för verksamhet med innesluten

användning av genetiskt modifierade

mikroorganismer. Enligt förordningen

beslutar sju olika myndigheter i frågor

om tillsyn och tillstånd till viss

verksamhet med genetiskt modifierade

organismer. En tillsynsmyndighet får

meddela de förelägganden och förbud som

behövs i enskilda fall för att

föreskrifterna skall efterlevas.

En särskild nämnd, Gentekniknämnden,

skall enligt 16 § gentekniklagen följa

utvecklingen på genteknikområdet,

bevaka de etiska frågorna och ge råd om

användningen av gentekniken. Nämnden

har enligt sin instruktion (1994:902)

att genom rådgivande verksamhet främja

en etiskt försvarbar och säker

användning av gentekniken så att

människors och djurs hälsa samt miljön

skyddas. Därvid skall beaktas att ett

gott forskningsklimat upprätthålls.

Nämnden har också till uppgift att

sprida kunskap om den gentekniska

utvecklingen.

I motiven (prop. 1993/94:198 s. 61)

anförs att Gentekniknämnden har en

övergripande övervakning på hela

genteknikområden och ger råd om

användning av tekniken. Nämndens ansvar

sträcker sig således längre än lagens

tillämpningsområde. En viktig

rådgivande uppgift är att lämna

yttranden till vägledning för

myndigheternas bedömning om en

tillståndspliktig verksamhet är etiskt

försvarbar. Vidare anförs att

Naturvårdsverket bör ha ett centralt

ansvar på området (a. prop. s. 38). En

tillståndsgivande myndighet kan inhämta

råd från Gentekniknämnden i andra

frågor än etiska. Det kan också finnas

skäl för myndigheten att samråda med

andra myndigheter, särskilt

Naturvårdsverket. Detta gäller inte

minst i fråga om utsättning i naturen

av nya och tidigare oprövade

organismer. Det anförs vidare att

Naturvårdsverkets medverkan och

samordnande insatser är viktiga,

speciellt vid uppbyggandet av

strategier och praxis (a. prop. s. 55

f.).

Gentekniknämnden skall yttra sig vid

ansökningar om tillstånd för avsiktlig

utsättning eller utsläpp på marknaden

av genetiskt modifierade organismer.

Tillsynsansvariga myndigheter skall

även samråda med eller höra nämnden och

Naturvårdsverket i fråga om

tillämpningsföreskrifter för

gentekniklagen. En myndighet skall

samråda med Gentekniknämnden och

Naturvårdsverket innan myndigheten

avgör ett ärende om ärendet avser en ny

eller tidigare oprövad organism eller

en utsättning av en organism med

väsentligt annorlunda förutsättningar

än tidigare. (8, 9 och 17 §§

genteknikförordningen).

Rapport om reglering av frågor rörande

genteknik

Ansvarsfördelningen mellan berörda

myndigheter

Riksdagens revisorers kansli har på

uppdrag av jordbruksutskottet utarbetat

en rapport om regleringen av frågor

rörande genteknik. Arbetet har utförts

som ett led i utskottets arbete med

uppföljning och utvärdering av ärenden

inom utskottets ansvarsområde. I

rapporten anförs att den kanske mest

omfattande användningen hittills av

genteknik är som hjälpmedel inom

medicinsk och naturvetenskaplig

forskning. Utöver

läkemedelstillverkningen har

utvecklingen av genteknik sannolikt

kommit längst inom växtområdet.

Ansvarsfördelningen mellan de olika

tillsynsmyndigheterna regleras i 21 §

genteknikförordningen och framgår av

följande sammanställning.

Myndighet Inneslute Avsiktlig Utsläpp

n utsättnin på

användnin g marknaden

g

Arbetarsk genetiskt

ydds- modifiera

styrelsen de

mikroorga

nismer

Fiskerive vattenlev vattenlev vattenlev

rket ande ande ande

genetiskt genetiskt genetiskt

modifiera modifiera modifiera

de de de

organisme organisme organisme

r r r

Jordbruks övriga övriga foder med

verket genetiskt genetiskt genetiskt

modifiera modifiera modifiera

de de de

organisme organisme organisme

r r r samt

övriga

genetiskt

modifiera

de

organisme

r

Kemikalie genetiskt genetiskt

in- modifiera modifiera

spektione de de

n mikroorga mikroorga

nismer, nismer,

nematoder nematoder

, ,

spindlar spindlar

och och

insekter insekter

Skogsstyr genetiskt genetiskt

elsen modifiera modifiera

de de

skogsträd skogsträd

Läkemedel läkemedel

sver-ket med

genetiskt

modifiera

de

organisme

r

Livsmedel livsmedel

sver-ket med

genetiskt

modifiera

de

organisme

r

I rapporten ges ett antal exempel på

att ansvarsfördelningen mellan

myndigheterna inte är helt klar eller

att ansvaret för en viss fråga kunde

fördelas på annat sätt. Jordbruksverket

anser t.ex. att Kemikalieinspektionen

har bäst kompetens för innesluten

användning av genetiskt modifierade

spindeldjur, nematoder och insekter

eftersom myndigheten har ansvaret för

avsiktlig utsättning av dylika.

Skogsstyrelsen ansvarar för

skogsodling, medan ansvaret för

genetiskt modifierade träd i parker

m.m. traditionellt faller på

Jordbruksverket. Enligt

Jordbruksverkets mening är

Skogsstyrelsen den mest kompetenta

myndigheten för alla genmodifierade

träd. Fiskeriverket anser att

Kemikalieinspektionen har bäst

kompetens även för vattenlevande

spindeldjur, nematoder och insekter.

Enligt Fiskeriverket bör

Arbetarskyddsstyrelsen ansvara även för

vattenlevande mikroorganismer och

Jordbruksverket för genetiskt

modifierade vattenlevande växter och

alger.

Gentekniknämnden har ett

samordningsansvar enligt

gentekniklagen. Enligt rapporten har

Gentekniknämnden under en inledande

period ägnat väsentlig tid åt yttranden

över tillståndsansökningar i andra EU-

länder. Vidare anförs att

Gentekniknämnden efter en översyn av

inriktningen och formerna för sin

verksamhet konstaterat att nämndens

roll och uppgifter behöver förklaras

för departement, myndigheter och

allmänhet samt att nämndens insatser

bör riktas mot principiellt mer

intressanta frågor. Många rutinärenden

kan delegeras till ordföranden,

kanslichefen eller en nyinrättad

arbetsgrupp.

Av ledamöterna i Gentekniknämnden är

en etiskt sakkunnig. En fråga som varit

föremål för diskussion rör avgränsning

och samordning mellan Gentekniknämnden

och Statens medicinsk-etiska råd.

Enligt företrädare för Gentekniknämnden

medför statsmakternas uttalanden

oklarhet om ansvarsfördelningen mellan

nämnden och Statens medicinsk-etiska

råd.

Även Naturvårdsverket har en

samordnande roll enligt

genteknikförordningen. Av rapporten

framgår att en central samordning av

handläggningen av ärenden enligt

gentekniklagen hittills saknats inom

Naturvårdsverket. Handläggningen av

ärenden avgörs från fall till fall på

handläggarnivå. Yttrande över

tillståndsansökningar i andra EU-länder

ställer enligt rapporten stora krav på

insatser från de enskilda handläggarna.

De nio myndigheter som ansvarar för

gentekniklagens tillämpning har bildat

en grupp för samordning inom

genteknikområdet, där frågor rörande

ansvarsfördelningen mellan

myndigheterna, myndigheternas

föreskriftsarbete, kommittéer inom EU

för översyn av EG-direktiven 90/219 och

90/220 samt sekretessfrågor diskuteras.

I rapporten anförs att det samlade

intrycket är att en översyn av

regeringens förordning bör övervägas

för att klargöra ansvarsområdena för

såväl tillsynsansvariga som

samordningsansvariga myndigheter.

Avsiktlig utsättning och

marknadsgodkännande

Under år 1995 har tillstånd lämnats för

avsiktlig utsättning av vårraps med

förändrat lagringsprotein, för

utsättning av potatis med förändrad

stärkelse och med frosttolerans samt

för utsättning av genetiskt modifierad

sockerbeta med tolerans mot

bekämpningsmedel. I det sist nämnda

beslutet påpekas att tillstånd som

meddelats för att utveckla växter med

tolerans mot herbicider inte innebär

något ställningstagande i fråga om

ogräsbekämpning.

Någon prövning för utsläpp på

marknaden har ännu inte varit aktuell i

Sverige för vare sig djur, växter eller

foder. Inom EU har några produkter

godkänts för utsläpp på marknaden,

nämligen genmodifierad tobak, vaccin

mot rabies och mot Aujeszkys sjukdom

hos grisar. Härutöver behandlas en

ansökan om modifierad raps. Vid

marknadsgodkännande av

herbicidtoleranta växter bör man enligt

Jordbruksverket ta hänsyn till

indirekta effekter av ett eventuellt

godkännande, såsom hur ett godkännande

inverkar på användningen av

bekämpningsmedel.

Vid en tillståndsprövning görs en

bedömning av tänkbara risker med en

verksamhet och de krav som skall

ställas för att minimera riskerna.

Flera myndigheter anger att ett

grundläggande krav är att förväntade

skadeverkningar inte får stå i ogynnsam

proportion till förväntade positiva

effekter. Jordbruksverkets ambition har

varit att inte acceptera några skador.

Inom läkemedelsområdet jämförs

förväntade effekter med kända effekter

vid tillgängliga behandlingsalternativ.

Inom läkemedelstillverkningen har man

varken i Sverige eller i andra länder

iakttagit någon spridning av genetiskt

modifierade organismer, varken vid

framställningsprocessen eller i de

färdiga preparaten. Inte heller inom

växtområdet har någon okontrollerad

spridning av genetiskt modifierade

organismer iakttagits. Inom

Fiskeriverket betonas behovet av en

restriktiv hållning när det gäller

användning av genetiskt modifierade

organismer inom aquakultur, eftersom

det inom detta område är särdeles svårt

att kontrollera spridning och effekter

av genmanipulerade djur.

Inom flera myndigheter påpekas en

obalans mellan å ena sidan kraven i EG-

direktiven och lagstiftningen och å

andra sidan kraven - eller avsaknad av

krav - i fråga om andra skador, vilka

kan medför lika höga eller kanske

t.o.m. högre risker för hälsa och

miljö.

Ännu har inga produkter med genetiskt

modifierade organismer godkänts för

utsläpp på marknaden i Sverige, men

däremot i andra EU-länder. Inom EU-

området som helhet finns också en stor

och snabbt växande mängd avsiktliga

utsättningar. Detta förhållande präglar

arbetsbelastningen inom svenska

myndigheter, särskilt inom de båda

samordnande myndigheterna som får

samtliga ärenden för yttrande.

Potentialen för marknadsgodkända

produkter ökar snabbt.

Innesluten användning

I rapporten påtalas att enligt

förordningen saknas stöd för att

inhämta information om en anläggning

som tagits i bruk före ikraftträdandet

den 1 januari 1995. Inom

Arbetarskyddsstyrelsen prövades under

våren 1995 åtta anläggningar för

innesluten användning av genetiskt

modifierade mikroorganismer inom

läkemedelsindustrin och för forskning

och undervisning. Även för användningen

av mikroorganismer i en anläggning

föreskrivs skyldighet att söka

tillstånd eller att göra en anmälan.

Inom djurområdet prövades enligt

rapporten tre anmälningar om innesluten

användning, vilka alla avsåg forskning

med möss som försöksdjur.

För innesluten användning av genetiskt

modifierade mikroorganismer

klassificeras organismerna efter

skaderisk. Arbetet med att se över

klassificeringen av skador pågår såväl

i Sverige som inom EU. EG-direktiven är

omfattande och inte helt lätta att

följa. Inom Arbetarskyddsstyrelsen

samlas erfarenheter som kan utgöra

underlag för en vägledning och exempel

för användare. Arbetarskyddsstyrelsen

avser även att knyta en grupp experter

till detta arbete för rådgivning.

Inom EU pågår arbete med en översyn av

direktiven vad gäller

klassificeringsfrågorna. I detta arbete

övervägs fyra klasser i likhet med

klassificeringen av biologiska ämnen.

Föreskrifter och avgifter

De första myndighetsföreskrifterna

trädde i kraft den 1 januari 1995

samtidigt som lagens bestämmelser om

förhandsbedömning av skador och

tillståndsgivning började gälla. De

beslutade föreskrifterna följer väl

bestämmelserna i EG-direktiven.

Härutöver finns regler om etiska

bedömningar i Fiskeriverkets och

Läkemedelsverkets föreskrifter samt i

Jordbruksverkets föreskrifter om

genetiskt modifierade djur. I de senare

föreskrifterna finns även krav på

utlåtande från djurförsöksetiska

nämnden i de fall en etisk prövning har

genomförts. I rapporten anges vidare

att Jordbruksverket gör etiska

bedömningar även inom växtområdet.

Myndigheterna har föreskrivit att

avgifter skall tas ut för

myndigheternas kostnader för verksamhet

enligt gentekniklagen. Avgifterna

skiljer sig åt både såvitt avser

konstruktion och nivå. Olika fasta

avgifter debiteras för anmälningar och

tillstånd. Exempelvis debiterar

Kemikalieinspektionen 112 000 kr för

beslut om avsiktlig utsättning.

Jordbruksverket debiterar 25 000 kr

inom växtområdet och 45 000 inom

djurområdet för tillstånd om avsiktlig

utsättning och utsläpp på marknaden om

produkten inte prövats tidigare. I

annat fall debiteras 10 00020 000 kr

per tillstånd. Vid tillståndsprövning

för utsläpp på marknaden samt för

tillsyn debiterar Jordbruksverket 400

kr per timme.

Arbetarskyddsstyrelsen debiterar fasta

avgifter med lägst 3 000 kr och högst

40 000 kr per tillstånd eller anmälan

beroende på bedömda skaderisker och

vilken typ av verksamhet som prövas.

Arbetarskyddsstyrelsen har inte

föreskrivit någon avgift för tillsyn.

Läkemedelsverket debiterar 550 kr per

timme för såväl handläggning som

tillsyn. Vidare debiteras en avgift i

de fall verket av EU-myndigheten EMEA

utses till rapportör eller medrapportör

för marknadsgodkännande av ett preparat

med genetiskt modifierade organismer.

Samtliga myndigheter har i enlighet

med bestämmelserna i

avgiftsförordningen (1992:191) samrått

med Riksrevisionsverket, som inte haft

något att erinra mot de beslutade

avgifterna. Verket har anfört att

avgiften skall täcka en myndighets

kostnader för en viss verksamhet

oberoende av myndighetens

finansieringsform. Inte heller får

kostnaderna för tillsyn tas ut som ett

generellt påslag, utan dessa

kostnaderna får endast belasta dem som

blir föremål för tillsynen.

Riksrevisionsverket förespråkar en

översyn av avgifterna efter ett eller

två års tillämpning. Gentekniknämnden

har framhållit att all universitets-

och högskoleforskning som finansieras

med offentliga medel bör undantas från

skyldigheten att erlägga avgifter för

tillstånd, anmälningar och tillsyn.

En särskild uppföljning av

konsekvenserna av avgiftsfinansieringen

förefaller enligt rapporten väsentlig.

En sådan uppföljning bör beakta även

avgiftsfinansieringens konsekvenser för

uppfyllandet av lagstiftningens

politiska målsättningar.

I rapporten anförs att riksdagens

intentioner inom genteknikens område

rör dels vikten av en ökad

samhällskontroll för att skydda hälsa

och miljö samt för att ta etiska hänsyn

vid hanteringen av genetiskt

modifierade organismer, dels vikten av

ett gott forskningsklimat.

Svårigheterna med avvägningen mellan

dessa frågor kommer bl.a. till uttryck

i frågan om avgiftsfinansiering av

myndigheternas insatser.

Utskottets överväganden

Bakgrund

Traditionellt växtförädlings- och

avelsarbete bedrivs genom att man

väljer ut individer vars egenskaper

bäst svarar mot uppställda krav på

prestanda. Egenskaperna förstärks sedan

genom traditionell korsning och urval.

De traditionella metoderna arbetar i

regel med låg precision och är

tidskrävande. Växt- och djurförädling

kan med genteknik göras snabbare och

mer precis.

Generna, arvsanlagen, är den del av

arvsmassan som bestämmer

sammansättningen hos alla de proteiner

som ingår i en levande organism.

Genteknik innebär möjlighet att flytta

delar av det genetiska materialet

mellan olika organismer och arter.

Ingrepp i arvsmassan kan göras på ett

preciserat sätt, så att på förhand

bestämda gener förs över till en

mottagarorganism. Gener kan flyttas

mellan levande organismer, från en

individ, ras eller art till en annan.

Genteknik innebär att man kan överföra

enskilda gener till växter som

förmedlar en definierad egenskap.

Tekniken kan även få praktisk

tillämpning inom husdjursförädlingen

genom att djuren kan förändras så att

de växer snabbare, är resistenta mot

vissa sjukdomsangrepp m.m. Ingrepp kan

göras också i människans arvsmassa.

Genterapi kan komma till användning för

att bota vissa ärftliga sjukdomar hos

människan. Ett fåtal läkemedel, som

framställts genom hybrid-DNA-teknik, är

tillgängliga på marknaden. Hybrid-DNA-

tekniken kan också användas för

framställning av vacciner.

En risk med genteknisk verksamhet är

att det kan vara svårt att förutsäga

hur en genetiskt förändrad organism

kommer att uppföra sig när den kommer

ut i naturen. Genom att helt nya

kombinationer kan skapas är det svårt

att med säkerhet kunna överblicka

konsekvenserna av förändringen. Vid

utsättning av en genmodifierad växt

måste riskerna för t.ex. att en

egenskap skall sprida sig till andra

växter kunna bedömas.

Samhällskontrollen av genetiskt

modifierade organismer

Riksdagen behandlade våren 1990 ett

antal motioner rörande den samhälleliga

kontrollen av gentekniken

(1989/90:JoU9). Genom beslut den 29

mars 1990 tillkallade regeringen en

parlamentarisk utredning för att belysa

frågor om användning av gentekniken

(dir. 1990:16). Utredningens betänkande

Genteknik en utmaning (SOU 1992:82)

låg till grund för förslaget i

proposition 1993/94:198 Lag om

genetiskt modifierade organismer.

Riksdagen beslutade våren 1994 på

grundval av propositionen en

övergripande lagstiftning om genetiskt

modifierade organismer (prop.

1993/94:198, bet. JoU29, rskr. 391).

Gentekniklagens (1994:900) bestämmelser

trädde i kraft den 1 juli 1994 resp.

den 1 januari 1995. Genom

gentekniklagen införlivades regler i

två EG-direktiv, som närmare redovisas

i det följande, i svensk lagstiftning.

Enligt Rapport om reglering av frågor

rörande genteknik anser flertalet

myndigheter att kunskapen snabbt växer

inom genteknikens område. Inom EU-

området som helhet finns en stor och

snabbt växande mängd avsiktliga

utsättningar. Potentialen för

marknadsgodkända produkter ökar härmed

snabbt. En produkt som godkänts för

utsläpp på marknaden av en behörig

myndighet inom EU är enligt 6 §

genteknikförordningen godkänd också i

Sverige.

Genteknik kan enligt utskottets mening

föra utvecklingen framåt på många

områden, t.ex. inom växt- och

djurförädling och på det medicinska

området. Även inom den farmaceutiska

industrin och livsmedelsindustrin samt

inom miljövårdsområdet finns stora

utvecklingspotentialer. Gentekniken kan

emellertid också komma att medföra att

utvecklingen inom dessa områden blir

mindre förutsebar eller förenas med

större risker. Det är därför viktigt

att den kunskap och de resultat som

uppnås med genteknik behandlas

ansvarsfullt. En ovarsam hantering kan

medföra negativa effekter. Utvecklingen

inom genteknikområdet är snabb. Frågan

om den svenska samhällskontrollen av

genteknisk verksamhet är tillräcklig

behandlas inte uttryckligen i

Riksdagens revisorers rapport.

Utskottet har dock för egen del gjort

förnyade överväganden i denna fråga.

Förutsättningarna för användningen av

genetiskt modifierade organismer kan på

grund av den snabba utvecklingen komma

att ändras på kort tid. Det framgår av

Gentekniknämndens instruktion att

regeringen uppdragit åt nämnden att

bl.a. följa utvecklingen inom

gentekniken och särskilt beakta nya

förhållanden som har eller kan få

betydelse för det allmännas tillsyn av

användningen av gentekniken. Med hänsyn

till de risker som förknippas med

användningen av genetiskt modifierade

organismer är det enligt utskottets

mening utomordentligt viktigt att

regeringen noga följer utvecklingen

inom ämnesområdet. Utskottet

förutsätter att regeringen ägnar dessa

frågor stor uppmärksamhet och att

arbetet med tillsyn över användningen

av genetiskt modifierade organismer får

tillräckliga resurser.

Utskottet delar bedömningen i motion

Jo503 yrkande 2 att det är rimligt att

omgärda gentekniken med strikt

lagstiftning. Utskottet delar också

motionärernas synpunkter om att

utsättning av genmodifierade organismer

måste föregås av en strikt

riskbedömning för att undvika att

organismerna förökar sig på ett

okontrollerat sätt. Det är i själva

verket mot bakgrund av de ekologiska

riskerna med genetiskt modifierade

organismer och behovet av etiska

överväganden som den gällande

lagregleringen har beslutats.

Riksdagens beslut att anta

gentekniklagen föregicks av ett

omfattande utredningsarbete. Genom

gentekniklagen har samhället enligt

utskottets bedömning fått ett effektivt

instrument för att kontrollera

verksamheten. Lagen är utformad som en

ramlag med grundläggande

aktsamhetskrav, krav på

förhandsbedömning av skador,

tillståndsprövning m.m. Vid sådan

verksamhet med genetiskt modifierade

organismer som omfattas av

lagstiftningen skall de åtgärder vidtas

och den försiktighet i övrigt iakttas

som behövs för att undvika negativa

effekter på människors och djurs hälsa

och på miljön. Etiska hänsyn skall tas

och därvid skall beaktas att naturen

har ett skyddsvärde och att människans

rätt att förändra och bruka naturen är

knuten till ett förvaltaransvar. I

motiven anges att en etisk bedömning

skall göras i varje enskilt fall av

tillståndsgivning (prop. 1993/94:198 s.

43).

I anslutning till motion Jo503

yrkandena 2 och 6 vill utskottet

särskilt framhålla följande. Redan

genom EES-avtalet åtog sig Sverige att

införliva två EG-direktiv, nämligen

90/219/EEG om innesluten användning av

genetiskt modifierade mikroorganismer

och 90/220/EEG om avsiktlig utsättning

av genetiskt modifierade organismer.

Sedan Sverige blivit medlem i EU är

direktiven, som utskottet i andra

sammanhang påpekat, bindande för varje

medlemsstat enligt de förutsättningar

som anges i artikel 189 i Romfördraget.

De nu aktuella direktiven och den

svenska lagstiftningen innebär bl.a.

att användningen av genetiskt

modifierade organismer prövas från fall

till fall och att en tillsynsmyndighet

får meddela de förelägganden och förbud

som behövs i enskilda fall för att

t.ex. motverka hälso- och miljöskador.

Generella förbud av det slag och den

omfattning som anges i motion Jo503

yrkande 2 är enligt utskottets mening

inte förenliga med Sveriges åtaganden i

detta hänseende. Mot bakgrund av det

anförda avstyrks motion Jo503 yrkande

2.

Ett generellt förbud i enlighet med

yrkande 6 i motion Jo503 förutsätter

långtgående inskränkningar i

forskningen i en utsträckning som

utskottet tidigare ansett oacceptabel.

Frågan regleras på ett

tillfredsställande sätt i

gentekniklagen. Utskottet avstyrker

även motion Jo503 yrkande 6.

Myndighetsfrågor

I motiven till gentekniklagen anförs

att sektorsansvaret för de olika

fackmyndigheter som har tillämpning av

bioteknik inom sitt verksamhetsområde

bör behållas i största möjliga

utsträckning. Kontrollen av genetiskt

modifierade organismer bör alltså

byggas på den redan befintliga

organisationen (prop. 1993/94:198 s.

38). Enligt genteknikförordningen är

ansvaret på myndighetsnivå fördelat på

sju tillsynsmyndigheter. Härutöver

uttalas i motiven att Naturvårdsverket

skall ha ett centralt ansvar på

området. Gentekniknämnden fick

uppgifter som ett sammanhållande organ,

särskilt vad gäller etiska frågor samt

för meddelandet av

myndighetsföreskrifter. Även inom

regeringskansliet är ansvaret för

frågor rörande genetiskt modifierade

organismer på motsvarande sätt fördelat

mellan flera departement.

Vid utskottets utfrågning av

representanter från Jordbruksverket,

Gentekniknämnden och Naturvårdsverket

framgick att arbetet med

tillståndsgivning och tillsyn i stort

sett fungerar bra. Lagstiftningen har

inte varit i kraft så länge, men

myndigheterna anser sig numera ha

funnit sina arbetsformer.

Ställningstaganden till ansökningar om

marknadsgodkännanden i andra EU-länder

har under det första året tagit

betydande resurser i anspråk på

Jordbruksverket, Gentekniknämnden och

Naturvårdsverket.

Utskottet konstaterar att behovet av

samordning mellan de sju

tillsynsmyndigheterna och de två

samrådsmyndigheterna är stort. Av

rapporten framgår att

ansvarsfördelningen mellan

genteknikförordningens

tillsynsmyndigheter inte är helt klar

och att det i något fall kan övervägas

om inte störst kompetens för en viss

fråga finns hos en annan myndighet än

den som utpekats som ansvarig enligt

genteknikförordningen.

Frågan om samordning av ansvaret för

frågor rörande genteknik inom

Naturvårdsverket behandlas i

Naturvårdsverkets regleringsbrev för

budgetåret 1995/96, där det anges att

Naturvårdsverkets policy för

användningen av genmanipulerade

organismer skall vidareutvecklas, bl.a.

för fler organismgrupper. Viktiga

aspekter i arbetet rör riskhanteringen

och att utveckla en policy för

introduktion av främmande arter. Vidare

anförs att i arbetet ingår att

utvärdera den hittills bedrivna

verksamheten.

När det gäller ansvarsfördelningen

mellan Gentekniknämnden och Statens

medicinsk-etiska råd anförs i

gentekniklagen att Gentekniknämnden

skall följa utvecklingen på

genteknikområdet samt att regeringen

meddelar närmare föreskrifter om

nämndens uppgifter. I motiven

preciseras att Gentekniknämnden skall

övervaka hela genteknikområdet och att

nämndens ansvar sträcker sig längre än

lagens tillämpningsområde (prop.

1993/94:198 s. 61). I Gentekniknämndens

instruktion har den begränsningen

gjorts att där anges att om

genteknikens användning på människan

och medicinsk-etiska frågor är särskilt

föreskrivet.

Enligt utskottets mening bör

regeringen göra en översyn av

ansvarsfördelningen mellan de i

genteknikförordningen utpekade

myndigheterna. Syftet med översynen bör

vara att åstadkomma en klarare och mer

ändamålsenlig organisation på

myndighetssidan. Arbetet bör göras i

samråd med ansvariga myndigheter och

organ. Särskild uppmärksamhet bör ägnas

åt behovet av samråd mellan

tillsynsmyndigheterna och övriga

berörda organ. Frågan om

gränsdragningen mellan de uppgifter som

åvilar Statens medicinsk-etiska råd och

Gentekniknämnden bör studeras särskilt.

En särskild uppföljning av

konsekvenserna av avgiftsfinansieringen

bör också göras.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med

anledning av motionerna Jo503 yrkande 9

och Jo509 som sin mening ge regeringen

till känna.

Produkter och märkning m.m.

Genom gentekniklagen och de

föreskrifter som beslutats med stöd av

lagen införlivades de två aktuella EG-

direktiven på området, direktiv

90/219/EEG om innesluten användning av

genetiskt modifierade mikroorganismer

och 90/220/EEG om avsiktlig utsättning

av genetiskt modifierade organismer.

Direktiv 90/220 om avsiktlig utsättning

har beslutats på grundval av artikel

100a i Romfördraget. Enligt artikel 15

i direktivet får medlemsstaterna inte

hindra att produkter som godkänts

enligt direktivet släpps ut på

marknaden. Innebörden av den s.k.

miljögarantin i artikel 100a punkt 4 i

Romfördraget är att om en medlemsstat,

efter det att rådet med kvalificerad

majoritet har beslutat om en

harmoniseringsåtgärd, anser det

nödvändigt att tillämpa nationella

bestämmelser som grundar sig på

väsentliga behov eller som avser miljö-

eller arbetarmiljöskydd, skall den

anmäla dessa bestämmelser till

kommissionen. Enligt artikeln skall

kommissionen därefter bekräfta att en

sådan åtgärd inte utgör ett medel för

godtycklig diskriminering eller innebär

förtäckta handelshinder. Kommissionens

beslut kan överklagas till EG-

domstolen. Enligt gentekniklagen krävs

tillstånd för att släppa ut en produkt

som innehåller eller består av

genetiskt modifierade organismer på

marknaden. Sådant tillstånd får lämnas

endast om den verksamhet som ansökan

avser är godtagbar från hälso- och

miljöskyddssynpunkt och etiskt

försvarbar. Med hänsyn till de

restriktioner som innefattas i det

nationella kontrollsystemet är

utskottet inte berett att förorda ett

svenskt försäljningsförbud för

produkter som innehåller eller består

av genmodifierade organismer. Ett

sådant förbud kan också ifrågasättas

med åberopande av EG-rätten (se

utskottets överväganden i föregående

avsnitt). Motion Jo503 yrkande 7

avstyrks.

Enligt 7 § andra stycket

gentekniklagen får ett tillstånd

förenas med villkor. I lagens

förarbeten anförs att villkoren kan

avse en rad omständigheter, t.ex.

särskilda användnings- och

hanteringsvillkor och märkning (a.

prop. s. 56). Vidare anförs (a. prop.

s. 46) att enligt direktivet om

avsiktlig utsättning krävs märkning för

saluförande av vissa livsmedel som

innehåller eller består av levande

genetiskt modifierade organismer

(jämför artikel 11 med hänvisning till

bilaga 3 punkt B 5 och artikel 14). En

sådan begränsad märkning bör enligt

motiven vara ett villkor för tillstånd

enligt lagen om genetiskt modifierade

organismer för att produkten skall få

släppas ut på marknaden (a. prop. s.

46).

I artikel 11 i direktivet 90/220/EEG

anges beträffande märkning att en

anmälan till en behörig myndighet om

marknadsgodkännande skall innehålla

villkoren för ett sådant godkännande

samt ett förslag till märkning och

förpackning som minst uppfyller de krav

som anges i en bilaga till direktivet.

Enligt bilagan skall förslag till

märkning åtminstone i sammanfattad form

omfatta uppgift om bl.a. produktens

namn och namn på de genetiskt

modifierade organismer som den

innehåller. Av artikel 14 i direktivet

framgår att medlemsstaterna skall vidta

de åtgärder som behövs för att

säkerställa att produkter som

innehåller eller består av genetiskt

modifierade organismer endast släpps ut

på marknaden med den märkning och i den

förpackning som anges i det skriftliga

medgivandet.

Kommissionen utfärdade i oktober 1995

ett tolkningsdokument (XI/655/95)

angående märkningskravet för

marknadsgodkännande enligt direktivet

90/220. I tolkningsdokumentet anförs

att direktivet ger möjlighet att

föreskriva villkor i ett

produktgodkännande och att kommissionen

i vissa beslut också krävt märkning.

Dessa krav på märkning har dock hänfört

sig till riskbedömningen. Sådana krav

får enligt tolkningsdokumentet inte

innebära krav på märkning av att en

produkt består av eller innehåller

genetiskt modifierade organismer.

Europaparlamentet har nyligen

behandlat en gemensam ståndpunkt (EG)

nr 25/95 inför antagandet av en EG-

förordning om nya livsmedel och nya

livsmedelsingredienser. Enligt det

antagna förslaget skall konsumenten

genom märkning informeras om alla

livsmedelsegenskaper, såsom

sammansättning, näringsvärde och avsedd

användning av livsmedlet, om dessa

skiljer ett nytt livsmedel eller en

livsmedelsingrediens från jämförbara

livsmedel och livsmedelsingredienser

som redan finns. Kravet att skillnaden

skall vara avgörande upphävdes av

parlamentet. Förslaget om att genetiskt

modifierade organismer enligt direktiv

90/220/EEG skall märkas försågs av

parlamentet med tillägget att märkning

skall omfatta även vilka med genteknik

gentekniskt modifierade organismer som

förekommer . Ett tidigare undantag för

jordbruksmässiga egenskaper upphävdes.

Parlamentets beslut innebär sålunda en

viss skärpning av märkningskravet.

Förslaget hanteras i enlighet med

artikel 189b i fördraget och kommer på

nytt att behandlas av rådet.

Enligt utskottets mening bör det

grundläggande kravet från svensk sida

vara att det genom märkning tydligt

framgår att en produkt innehåller eller

består av genetiskt modifierade

organismer. Behovet av märkning är

särskilt stort när det gäller

livsmedel, men även beträffande andra

produkter är det rimligt att kräva

märkning. Om ett livsmedel framställts

med hjälp av genetiskt modifierade

organismer är det enligt utskottets

mening i de flesta fall angeläget att

konsumenterna får kännedom om detta

förhållande genom märkning. Utskottet

överlämnar till regeringen att med

utgångspunkt i det anförda närmare

bestämma formerna för och omfattningen

av märkningskravet. Utskottet

förutsätter att regeringen med största

kraft och stor tydlighet driver

märkningsfrågan i internationella

sammanhang. Internationella

överenskommelser måste givetvis beaktas

i den mån de blivit bindande för

Sverige. Vad utskottet anfört bör

riksdagen med anledning av motion Jo503

yrkande 8 som sin mening ge regeringen

till känna.

Inom ramen för konventionen om

biologisk mångfald beslutades vid andra

partsmötet i november 1995 att påbörja

förhandlingar om ett protokoll till

konventionen om säker hantering av

genetiskt modifierade organismer.

Protokollet kommer att fokuseras på

gränsöverskridande miljöeffekter av

genetiskt modifierade organismer, både

vad gäller regler för kontroll av

export och krav på

miljökonsekvensbeskrivningar av

avsiktlig utsättning i naturen som kan

ha gränsöverskridande effekter. Enligt

partskonferensens beslut skall

förhandlingarna vara avslutade senast

år 1998. Sverige har i internationella

sammanhang drivit frågan om ett

protokoll och avsikten med protokollet

är att skapa internationella regler för

en säker hantering av gentekniken. Med

det anförda avstyrks motion Jo503

yrkande 3.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förbud mot

frisläppande av genetiskt modifierade

organismer

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo503 yrkande 2,

res. 1 (v, mp)

2. beträffande förbud mot

genmodifiering av djur och växter

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo503 yrkande 6,

res. 2 (v, mp)

3. beträffande

ansvarsfördelningen mellan berörda

myndigheter m.m.

att riksdagen med anledning av

motionerna 1994/95:Jo503 yrkande 9

och 1994/95:Jo509 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

4. beträffande försäljning av

genmodifierade livsmedel och andra

produkter

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo503 yrkande 7,

res. 3 (mp)

5. beträffande märkning av

genmodifierade produkter

att riksdagen med anledning av motion

1994/95:Jo503 yrkande 8 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

res. 4 (m) -

motiv.

res. 5 (mp) -

motiv.

6. beträffande internationell

konvention om förbud mot genetiskt

modifierade organismer

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo503 yrkande 3.

res. 6 (mp)

Stockholm den 16 april 1996

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus

(c), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson

(m), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson

(m), Alf Eriksson (s), Ingemar

Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva

Eriksson (fp), Ann-Kristine Johansson

(s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg

(s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall

(mp), Lennart Brunander (c), Michael

Hagberg (s) och Siw Wittgren-Ahl (s).

Reservationer

1. Förbud mot frisläppande av genetiskt

modifierade organismer (mom. 1)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun

Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 10 som börjar med Genteknik kan

och som på s. 11 slutar med motion

Jo503 yrkande 2 bort ha följande

lydelse:

Genteknik kan enligt utskottets mening

föra in utvecklingen på riskabla vägar,

t.ex. inom växt- och djurförädling och

på det medicinska området. Detta gäller

även inom den farmaceutiska industrin

och livsmedelsindustrin samt inom

miljövårdsområdet. Det är därför

viktigt att den kunskap - - - (=

utskottet) - - - 189 i Romfördraget.

Gentekniken måste ses ur ett vidare

och djupare perspektiv än vad som i dag

är vanligt. När kortsiktiga ekonomiska

intressen får styra gentekniken och

dess olika användningsområden

underställs evolutionens

mångmiljonåriga utveckling kortsiktiga

förräntningskrav. Utifrån detta

perspektiv är det rimligt att omgärda

gentekniken med både strikt

lagstiftning och tid att tänka efter.

Befintlig lagstiftning är svag och

förräntningskrav på insatt kapital gör

att utrymmet för eftertanke och debatt

blir synnerligen begränsat.

Till skillnad från

kemikalierevolutionen innebär

genrevolutionen att levande produkter

sprids i naturen, vilket innebär att

det blir mycket svårare att säga vad

som blir följden de kan föröka sig,

förflytta sig och låta gener överföras

till andra arter. Förökningstakten i

olika miljöer är okänd, påverkan på

andra arters livsbetingelser likaså.

Därför kan de ge stora skador som är

svåra att förutsäga och reparera.

Intresset av att få plantera ut

genmanipulerade växter är stort

eftersom insatt kapital måste

förräntas. Utskottet anser att

frisläppande av genmodifierade djur,

växter och andra organismer bör

förbjudas, även om ett sådant förbud

skulle strida mot innehållet i direktiv

90/220/EEG och innebära att direktivet

i den delen inte införlivas i svensk

lagstiftning. Regeringen bör utarbeta

ett lagförslag som innebär förbud mot

frisläppande av gentekniskt förändrade

organismer. Vad utskottet anfört bör

riksdagen med anledning av motion Jo503

yrkande 2 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande förbud mot

frisläppande av genetiskt

modifierade organismer

att riksdagen med anledning av

motion 1994/95:Jo503 yrkande 2 som

sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

2. Förbud mot genmodifiering av djur

och växter (mom. 2)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun

Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 11 som börjar med Ett generellt

förbud och slutar med Jo503 yrkande

6 bort ha följande lydelse:

Genmanipulation som leder till

förändring i könscellernas DNA bör

enligt utskottets mening generellt

förbjudas till dess att samhället har

hunnit i kapp utvecklingen och hunnit

diskutera frågan ur både etiskt och

kunskapsmässigt perspektiv. Dispens

skall kunna ges i enskilda fall där

etik och säkerhet kan upprätthållas

dock inte när det gäller

genmanipulation med växter och djur.

Regeringen bör utarbeta ett lagförslag

som innebär förbud mot genmanipulation

av djur och växter, även om ett sådant

förslag strider mot direktiv 90/220/EEG

och således innebär att direktivet inte

kommer att införlivas i svensk

lagstiftning. Vad utskottet anfört bör

riksdagen med anledning av motion Jo503

yrkande 6 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande förbud mot

genmodifiering av djur och växter

att riksdagen med anledning av

motion 1994/95:Jo503 yrkande 6 som

sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

3. Försäljning av genmodifierade

livsmedel och andra produkter (mom. 4)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 12 som börjar med Genom

gentekniklagen och på s. 13 slutar med

yrkande 7 avstyrks bort ha följande

lydelse:

Genom gentekniklagen - - - (=

utskottet ) - - - till EG-domstolen.

Som en naturlig följd av vad utskottet

tidigare anfört anser utskottet att

försäljning av genmanipulerade

livsmedel och andra produkter skall

vara förbjuden i Sverige. Oavsett om

ett sådant försäljningsförbud strider

mot bestämmelserna i direktiv

90/220/EEG bör regeringen utarbeta ett

lagförslag med ett sådant förbud. Vad

utskottet anfört bör riksdagen med

anledning av motion Jo503 yrkande 7 som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4

bort ha följande lydelse:

4. beträffande försäljning av

genmodifierade livsmedel och andra

produkter

att riksdagen med anledning av

motion 1994/95:Jo503 yrkande 7 som

sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

4. Märkning av genmodifierade produkter

(mom. 5, motiveringen)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G

Nilsson och Eva Björne (alla m) anser

att den del av utskottets yttrande på

s. 14 som börjar med Enligt

utskottets och slutar med till känna

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör

utgångsläget från svensk sida vara att

det genom märkning tydligt framgår om

en produkts egenskaper förändrats genom

genmodifiering. Behovet av märkning är

särskilt stort när det gäller

livsmedel. Om ett livsmedel framställts

med hjälp av genetiskt modifierade

organismer är det enligt utskottets

mening ett krav att konsumenterna får

kännedom om detta förhållande genom

märkning om livsmedlet härigenom

förändrats och förändringen inte enbart

motsvarar en ändring av de

jordbruksmässiga egenskaperna. Ett

absolut lagreglerat märkningskrav blir

komplicerat. Som exempel kan nämnas de

livsmedel som endast till en mindre del

framställts av genetiskt modifierade

organismer, t.ex. om den färdiga

produkten endast innehåller en mindre

mängd socker som i odlingsledet härrör

från en genetiskt modifierad

sockerbeta. Också i andra fall kan

givetvis ett ovillkorligt krav på

märkning föra mycket långt när det

gäller att åtskilja och dokumentera

olika moment, produktionsmetoder och

ingredienser i samtliga led av

livsmedelskedjan från odlare till

konsument. Utskottet överlämnar - - -

(= utskottet) - - - till känna.

5. Märkning av genmodifierade produkter

(mom. 5, motiveringen)

Gudrun Lindvall (mp) anser att den del

av utskottets yttrande på s. 14 som

börjar med Enligt utskottets och

slutar med till känna bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör det

grundläggande kravet från svensk sida

vara att det genom märkning tydligt

framgår att en produkt innehåller eller

består av genetiskt modifierade

organismer. Behovet av märkning är

särskilt stort när det gäller

livsmedel, men även beträffande andra

produkter är det rimligt att kräva

märkning. Om ett livsmedel framställts

med hjälp av genetiskt modifierade

organismer är det enligt utskottets

mening ett krav att konsumenterna får

kännedom om detta förhållande genom

märkning. Utskottet överlämnar - - -

(= utskottet) - - - till känna.

6. Internationell konvention om förbud

mot genetiskt modifierade organismer

(mom. 6)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 14 som börjar med Inom ramen

och slutar med motion Jo503 yrkande 3

bort ha följande lydelse:

Inom ramen - - - (= utskottet) - - -

hantering av gentekniken. Ett speciellt

problem är utplaceringen av genetiskt

manipulerade djur, växter och

organismer i naturen. Människor i hela

världen är i dag rädda för viruset hiv,

vars spridningsvägar och effekter vi

känner tämligen väl, men vars ursprung

vi inte känner till. Trots detta står

bolag i kö för att släppa ut tusentals

manipulerade virus och organismer som

man vet mycket litet om. Man hoppas och

tror att de skall föra med sig

ekonomiska vinningar och bättre

produkter, men kunskaperna om

spridningsvägar eller effekterna är

små. Utskottet anser mot denna bakgrund

att regeringen aktivt bör verka för en

konvention som förbjuder frisläppande

av genetiskt modifierade organismer.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med

anledning av motion Jo503 yrkande 3 som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6

bort ha följande lydelse:

6. beträffande internationell

konvention om förbud mot genetiskt

modifierade organismer

att riksdagen med anledning av

motion 1994/95:Jo503 yrkande 3 som

sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Produkter och märkning m.m.

Lennart Daléus och Lennart Brunander

(båda c) anför:

Vi instämmer i att ett grundläggande

krav är att det genom märkning tydligt

framgår att en produkt innehåller eller

består av genetiskt modifierade

organismer.

Vi utgår ifrån att regeringens arbete

skall leda till att konsumenterna

alltid skall få kännedom om att ett

livsmedel framställts med hjälp av

genetiskt modifierade organismer.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Motionerna 1

Utskottet 2

Uppföljning/utvärdering m.m. 2

Motionerna 2

Bakgrund 3

Gentekniklagen 3

Rapport om reglering av frågor

rörande genteknik 4

Utskottets överväganden 9

Hemställan 15

Reservationer 16

1. Förbud mot frisläppande av

genetiskt modifierade

organismer (mom. 1) 16

2. Förbud mot genmodifiering av djur

och växter (mom. 2) 17

3. Försäljning av genmodifierade

livsmedel och andra

produkter (mom. 4) 17

4. Märkning av genmodifierade

produkter (mom. 5, motiveringen) 18

5. Märkning av genmodifierade

produkter (mom. 5, motiveringen) 18

6. Internationell konvention om

förbud mot genetiskt modifierade

organismer (mom. 6) 18

Särskilt yttrande 19

Produkter och märkning m.m. 19

Gotab, Stockholm 1996