Bet. 1995/96:JoU13

Jordbruksutskottets betänkande

1995/96:JOU13

Avfallshantering

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1995/96

JoU13

Sammanfattning

I betänkandet behandlas sammanlagt 58

motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden 1995 om utvecklingen mot

ett kretsloppssamhälle och

avfallshantering. Vidare behandlas

renhållningslagstiftningen och det s.k.

producentansvaret. Samtliga

motionsyrkanden avstyrks, bl.a. med

hänvisning till tidigare

ställningstaganden, aviserade åtgärder

från regeringens sida och pågående

utredningsarbete.

Till betänkandet har fogats 11

reservationer och 4 särskilda yttranden.

Motionerna

1994/95:Jo202 av Olof Johansson m.fl.

(c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om jordbrukets roll i

kretsloppsarbetet.

1994/95:Jo225 av Gudrun Lindvall (mp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att säkerställa en

fungerande och utvidgad återvinning av

förbrukade matfetter från restauranger,

storkök och industrier.

1994/95:Jo604 av Alf Svensson m.fl.

(kds) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder för att stimulera

kommunerna att införa differentierade

avfallstaxor för hushållen.

1994/95:Jo609 av Carl Bildt m.fl. (m)

vari yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om energiåtervinning ur avfall

som en naturlig del i

kretsloppsanpassningen.

1994/95:Jo617 av Dan Ericsson m.fl.

(kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett deponiförbud för

elektroniskt skrot,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att tillverkare och

leverantörer av elektronisk apparatur

åläggs skyldighet att innehållsdeklarera

dessa,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en höjd miljöavgift på

miljöfarliga komponenter i

elektronikutrustning,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att höjda miljöavgifter på

elektroniska apparater bör gå till en

fond med syfte att finansiera

omhändertagandet av redan befintligt

elektroniskt avfall,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om auktorisation av

återvinningsföretag.

1994/95:Jo619 av Lennart Fremling (fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att införa regler

om producentansvar för samtliga typer av

batterier.

1994/95:Jo635 av Inger Lundberg m.fl.

(s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om pant för

miljöfarligt avfall.

1994/95:Jo640 av Bengt Silfverstrand och

Johnny Ahlqvist (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

returpappershantering.

1994/95:Jo641 av Olof Johansson m.fl.

(c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om inriktningen av

kretsloppsarbetet,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om införande av producentansvar

för bilar, byggvaror, elektriska och

elektroniska produkter senast år 1996,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om införande av producentansvar

för plaster samt för textilier och

möbler senast år 1997,

11. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kretsloppsanpassning av

jordbruket.

1994/95:Jo642 av Kenth Skårvik (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder för rätt hantering

av smörjmedel och spillolja.

1994/95:Jo644 av Eva Eriksson (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en ny

renhållningslagstiftning.

1994/95:Jo656 av Gudrun Lindvall m.fl.

(mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär

en ändring i förordningen om

producentansvar för glasförpackningar

och förpackningar av wellpapp så att

källsorteringen åter blir en kommunal

angelägenhet,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att införa en producentavgift

på förpackningar av wellpapp och glas

och andra förpackningar som ingår i

hushållsavfallet,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om producentansvaret.

1994/95:Jo657 av Karl-Göran Biörsmark

(fp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om återvinning av

aluminium.

1994/95:Jo663 av Hanna Zetterberg m.fl.

(v) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utveckling av

producentansvaret,

4. att riksdagen beslutar att

producentansvaret ges en utformning som

möjliggör mer marknadsmässiga

förutsättningar i återvinnings- och

förädlingsleden,

5. att riksdagen hos regeringen begär

att den utvecklar de biologiska

behandlingsmetoderna av vissa fraktioner

av avfall,

6. att riksdagen hos regeringen begär

att den återkommer med förslag till

normer för innehållet i flygaska, slagg

och kompost för att underlätta

kretsloppshanteringen av dessa

fraktioner,

8. att riksdagen hos regeringen begär

att den återkommer med förslag på

återvinningskrav för fler

system/fraktioner av

förpackningar/material,

9. att riksdagen beslutar att retur-

och återvinningssystem förenklas och

standardiseras så långt som är möjligt

för att underlätta för alla kategorier

av konsumenter,

10. att riksdagen beslutar att det

skall införas tydliga och begripliga

miljövarudeklarationer som visar en

varas miljöpåverkan under hela sitt

kretslopp,

11. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att avloppsvatten från

industrin skall behandlas separat och

därmed även faktureras separat,

12. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder för att förbättra

hanteringen av va-systemen,

13. att riksdagen hos regeringen begär

att den samordnar avfallsforskningen.

1994/95:Jo664 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär

förslag till handlingsprogram för olika

samhällssektorers anpassning till

kretsloppssamhället.

1994/95:Jo667 av Ewa Larsson (mp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av översyn av bygg-,

kretslopps-, producentansvars- och

renhållningslagstiftning för att trygga

de juridiska, ekonomiska och fysiska

förutsättningarna för källsortering.

1994/95:Jo670 av Ann-Marie Fagerström

m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om producentens

ansvar för en varas återvinning.

1994/95:Jo672 av Carin Lundberg m.fl.

(s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om hantering av

elektronikskrot.

1994/95:Jo675 av Björn Ericson m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om försök och information inför

kretsloppssamhället.

1994/95:Jo687 av Gudrun Lindvall m.fl.

(mp) vari yrkas

20. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om obligatoriskt märkningssystem

för plaster.

1994/95:Jo688 av Gudrun Lindvall och Roy

Ottosson (mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att målsättningen

skall vara att minska produktionen av

avfall med 50 viktprocent på tio år,

3. att riksdagen begär att regeringen

uppdrar åt Naturvårdsverket att arbeta

fram en konkret plan för reduktion av

avfallsmängden med 50 viktprocent,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att målsättningen

skall vara att minska produktionen av

miljöfarligt avfall med 80 % på tio år

gällande den vägda miljörisken,

5. att riksdagen begär att regeringen

uppdrar åt Naturvårdsverket att arbeta

fram en konkret plan för att minska

produktionen av miljöfarligt avfall med

80 % på tio år gällande den vägda

miljörisken,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om Sveriges arbete i

Baselkonventionen,

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om upprättande av

materialbalanser,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att

materialbalanser, som företagen

upprättar, skall ligga till grund för

krav på avfallsreduktion,

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att krav på

miljövarudeklaration skall ställas i

enlighet med vad i motionen anförts,

12. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ändring av den kommunala

självkostnadsprincipen,

13. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om införandet av differentierade

taxor i kommunerna,

14. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om genomförandet av långtgående

källsortering i kommunerna,

16. att riksdagen beslutar att förbjuda

all sopförbränning från den 1 januari

1999,

17. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om regelverk för

avfallsdeponier,

18. att riksdagen begär att regeringen

uppdrar åt Naturvårdsverket att

miljöinventera landets soptippar och

avfallsdeponier och därefter kommer med

en plan för vilka som skall läggas ner

respektive behållas,

19. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om komplettering av

producentansvaret med regionala

insamlingsmål,

20. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om komplettering av

producentansvaret med lägsta

insamlingsnivåer på kommunal nivå.

1994/95:Bo524 av Rolf Kenneryd (c) vari

yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär

förslag till lagstiftning som ger

kommunerna rätt att införa strängare

regler för avfallshantering av

byggavfall.

1994/95:L711 av Agne Hansson m.fl. (c)

vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Kretsloppsdelegationen

också bör beakta det konsumentpolitiska

perspektivet.

1994/95:T210 av Wiggo Komstedt m.fl. (m)

vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en undersökning av höjd

bilskrotningsavgift.

1994/95:T237 av Wiggo Komstedt m.fl. (m)

vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av

skrotningspremien.

Utskottet

Kretsloppsarbetet

Motionerna

Enligt motion Jo641 (c) yrkande 4 måste

kretsloppsanpassning genomföras inom

alla samhällsområden. Materialkretslopp

måste åstadkommas i samhället med hjälp

av bl.a. ett producentansvar för olika

materialslag. Kommunikationerna måste

bli energi- och materialsnåla med hjälp

av bl.a. informationsteknik och

förnybara energislag. Människors krav på

god livsmiljö driver fram utvecklingen

mot sunda hus och god närmiljö. Stad och

land i samverkan skapar nya mönster för

närproduktion av livsmedel, odling och

förädling av energiråvaror och

bioråvaror till industrin. I motion

Jo664 (v) begärs ett förslag till

handlingsprogram för olika

samhällssektorers anpassning till

kretsloppssamhället (yrkande 1). När det

gäller försök och information inför

kretsloppssamhället framhålls i motion

Jo675 (s) att rutinerna för

avfallssortering och kompostering måste

förbättras och läras ut. Enkla

kunskapscentra och

demonstrationsanläggningar måste byggas

upp. Naturvårdsverket bör ges i uppdrag

att tillsammans med

Lantbruksuniversitetet och olika

intresseorganisationer utforma

information till allmänhet, skolor och

kommuner. Enligt motion L711 (c) bör

Kretsloppsdelegationen i sitt arbete

också beakta det konsumentpolitiska

perspektivet (yrkande 6). I motion Jo663

(v) yrkas att den nuvarande forskningen

på avfallsområdet samordnas (yrkande

13).

Enligt motion Jo202 (c) yrkande 3 måste

jordbrukets roll i kretsloppsarbetet

utvecklas. Många av dagens skador på

miljön beror på användningen av ändliga

råvaror - en användning i strid med

kretsloppsprincipen. Jordbruket kan

genom en övergång till miljövänlig

produktion av råvaror för energi- och

industrisektorn vara en betydelsefull

resurs i det fortsatta

kretsloppsarbetet. Beträffande

kretsloppsanpassningen av jordbruket

framhålls i motion Jo641 (c) yrkande 11

bl.a. möjligheten att producera

bioråvara och återföra stadens

restprodukter som näring. Vidare bör

olika styrmedel för att gynna en

kretsloppsanpassning utredas och

användningen av handelsgödsel och

bekämpningsmedel minskas. Kadmium i

handelsgödsel bör avvecklas helt och

reglerna för hantering av stallgödsel

skärpas. Som mål bör gälla att 10 % av

arealen skall vara ekologiskt odlad.

Utskottets överväganden

År 1993 beslutade riksdagen om riktlinjer

för en kretsloppsanpassad

samhällsutveckling (1992/93:JoU14, rskr.

344). Riktlinjerna omfattade

miljöpolitiken, utvecklingen mot ett

kretsloppssamhälle, samhällsplanering

m.m. Alla miljöpolitiska beslut skall

vara inriktade mot att effektivisera

resurshushållningen och främja

kretsloppssamhället. Miljöpolitiken

skall underlätta industrins anpassning

till kretsloppssamhället, bl.a. genom

att skapa goda förutsättningar för

användning av förnybara resurser,

energisnåla processer, återanvändning

och återvinning. Åtgärder inom jord- och

skogsbruket, i transportsektorn, inom

energiförsörjningen och i industrin

skall inriktas mot ett resurssnålt

kretsloppssamhälle. När det gäller

samhällsplaneringen skall alla beslut

vara inriktade mot att effektivisera och

främja kretsloppssamhället. Kommunerna

spelar i detta sammanhang en

betydelsefull roll i arbetet för att

omsätta och konkretisera Riokonferensens

handlingsprogram Agenda 21 i lokala

program för en hållbar utveckling.

Centrala och regionala myndigheter har

till uppgift att stödja kommunerna i

detta arbete. Vidare skall alla

förändringar i markens och vattnets

användning främja utvecklingen av en

långsiktigt god livsmiljö.

I en årligen återkommande skrivelse

(senast 1995/96:120) presenterar

regeringen en redovisning av tillståndet

i miljön och det miljöpolitiska arbetet.

Under förra riksmötet redovisades bl.a.

inriktningen av det fortsatta arbetet

med en kretsloppsanpassad

samhällsutveckling. Riksdagen ställde

sig bakom de redovisade huvudlinjerna

för detta arbete (skr. 1994/95:120,

JoU16, rskr. 306). Härvid framhölls

bl.a. att en långsiktigt hållbar

utveckling vad gäller varor och

produkter förutsätter att alla

samhällssektorer deltar och engageras i

att ändra beteenden från att vara

belastande och förbrukande till att

värna om vår miljö och våra

naturresurser. Detta innebär bl.a. ökat

miljöansvar för producenterna av varor

och produkter samt utvecklandet av en

strategi för kretsloppsanpassad

varuproduktion. Vidare betonades

betydelsen av att konsumenterna i ökad

grad stimuleras att göra ett bra

miljöval mellan produkter med likvärdig

funktion. Här spelar miljömärkning och

varuinformation en stor roll.

Utskottet konstaterar

sammanfattningsvis att en långsiktigt

hållbar utveckling förutsätter att

samhället förändras från ett förbrukande

och belastande samhälle till ett

kretsloppssamhälle. Omsorg om människan

och människans livsmiljö är också en

omsorg om naturen. Naturen sätter

allmänna ramar för mänsklig verksamhet

men samtidigt påverkar människans

politiska, ekonomiska och sociala

villkor förhållandena i naturen. En

politik för hållbar utveckling måste

därför utgå från människans villkor och

ekosystemets långsiktiga bärighet, både

nationellt och globalt. Enligt

utskottets mening är de synpunkter som

framförs i motionerna Jo641 yrkande 4,

Jo664 yrkande 1 och Jo675 väl förenliga

med den nu redovisade inriktningen av

det miljöpolitiska arbetet som både

regering och riksdag tidigare ställt sig

bakom. Något särskilt riksdagsuttalande

med anledning av motionerna synes därför

inte påkallat.

När det gäller jordbrukets roll i

kretsloppsarbetet bör utöver vad som

anförts ovan bl.a. framhållas att ett av

syftena med beslutet våren 1990 om en ny

livsmedelspolitik var att få en bättre

miljö. I samband med riksdagens beslut

med anledning av anslutningsfördraget

med EU (1994/95:JoU7, rskr. 126)

framhölls att stödformerna i jordbruket

skall baseras på större miljöhänsyn i

det konventionella jordbruket. Med

anledning av EU-medlemskapet har Sverige

infört ett miljöprogram i enlighet med

EU:s regler bestående av tre

delprogram. Programmen, som kan sägas ha

utformats i linje med 1990 års

livsmedelspolitiska beslut, omfattar

landskapsvård, miljökänsliga områden och

stöd till ekologisk odling. Vidare har

miljöavgifterna på handelsgödsel och

bekämpningsmedel höjts (se prop.

1994/95:100 bil. 10, JoU13). Det

övergripande målet för den svenska

jordbrukspolitiken är en god hushållning

med samhällets totala resurser.

Sektorsansvaret för miljöfrågorna har

som redovisats ovan lagts fast av

riksdagen. Miljömålet för

jordbrukssektorn är att slå vakt om ett

rikt och varierat odlingslandskap, att

bevara den biologiska mångfalden samt

att minimera jordbrukets miljöbelastning

på grund av växtnäringsläckage och

användningen av bekämpningsmedel. Det är

enligt utskottets mening angeläget att

slå vakt om detta miljömål i det

fortsatta arbetet. Vad som nu anförts

ligger väl i linje med syftet i

motionerna Jo202 yrkande 3 och Jo641

yrkande 11 som därför kan lämnas utan

någon riksdagens vidare åtgärd.

När det gäller de i motion L711 yrkande

6 framförda synpunkterna beträffande det

konsumentpolitiska perspektivet erinrar

utskottet om att Kretsloppsdelegationen

i juni 1995 redovisat ett förslag till

strategi för hur arbete med en

kretsloppsanpassning av varusektorn

skall bedrivas i syfte att åstadkomma en

kretsloppsanpassad samhällsutveckling. I

förslaget framhålls bl.a. konsumenternas

roll och betydelsen av efterfrågan av

miljöanpassade varor. Därmed torde

syftet med motion L711 yrkande 6 i allt

väsentligt vara tillgodosett. Yrkandet

påkallar således ingen ytterligare

riksdagens åtgärd.

Vid den senaste budgetbehandlingen

(1994/95:JoU14, rskr. 257) fattades

beslut om att samordna

avfallsforskningen. Vid Naturvårdsverket

inrättades en särskild nämnd,

Avfallsforskningsnämnden, med uppgift

att besluta om fördelning av

forskningsmedel m.m. Därmed avskaffades

Avfallsforskningsrådet. Det anförda

innebär enligt utskottets mening att

syftet med motion Jo663 yrkande 13 i

allt väsentligt är tillgodosett.

Motionen avstyrks i berörd del.

Avfallshantering

Motionerna

Avfallshantering i allmänhet

I motion Jo663 (v) yrkande 5 framhålls

att de biologiska behandlingsmetoderna

av vissa fraktioner av avfall måste

utvecklas. Regeringen bör återkomma med

förslag på återvinningskrav för fler

system/fraktioner av förpackningar och

material (yrkande 8). Vidare bör

riksdagen besluta att retur- och

återvinningssystem skall förenklas och

standardiseras så långt som möjligt.

Härigenom underlättas avfallshanteringen

för alla kategorier av konsumenter

(yrkande 9). Enligt motion Jo688 (mp)

yrkande 2 skall målsättningen vara att

minska produktionen av avfall med 50

viktprocent på tio år. Naturvårdsverket

skall ges i uppdrag att arbeta fram en

konkret plan för reduktion av

avfallsmängden med 50 viktprocent

(yrkande 3). Vidare bör ett detaljerat

förslag om ett regelverk för

avfallsdeponier utarbetas (yrkande 17).

Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att

miljöinventera landets soptippar och

avfallsdeponier och därefter komma med

en plan för vilka som skall läggas ner

respektive behållas (yrkande 18).

Renhållningslagstiftningen

Enligt motion Jo644 (fp) är den

nuvarande renhållningslagstiftningen ett

hinder för kretsloppet. I dag finns

starka krafter som på eget initiativ

vill verka för att arbeta med

kretsloppsfrågor. Regelverket bör då

framför allt inriktas på miljömässiga

åligganden. En utredning bör tillkallas

för att se över lagstiftningen i detta

hänseende. Enligt motion Jo656 (mp)

yrkande 3 bör källsortering åter blir en

kommunal angelägenhet. Detta kräver

enligt motionärerna vissa förändringar i

förordningen om producentansvar. Även i

motion Jo667 (mp) konstateras att

lagstiftningen motverkar förverkligandet

av kretsloppsprincipen. Enligt

motionären behövs en översyn av bygg-,

kretslopps-, producentansvars- och

renhållningslagstiftningen för att

trygga de juridiska, ekonomiska och

fysiska förutsättningarna för

källsortering. Förändringar i

lagstiftningen krävs även i motion Jo688

(mp). Enligt yrkande 14 bör långtgående

krav på källsortering i kommunerna

skrivas in i renhållningslagen. I

samband därmed bör begreppet definieras

bättre eftersom nuvarande

producentansvar omöjliggör

källsortering. Vidare bör

producentansvaret kompletteras med

regionala insamlingsmål. Därigenom

undviker man att producenterna når

insamlingsmålen utan att ta ansvar för

den mer kostnadskrävande glesbygden

(yrkande 19). Enligt yrkande 20 bör

producentansvaret dessutom kompletteras

med lägsta insamlingsnivåer på kommunal

nivå.

Enligt motion Jo604 (kds) yrkande 7

krävs åtgärder för att stimulera

kommunerna att införa differentierade

avfallstaxor för hushållen. Även i

motion Jo688 (mp) yrkande 12 framhålls

betydelsen av ökade möjligheter till

differentierade soptaxor. Enligt

motionärerna krävs en ändring av den

kommunala självkostnadsprincipen.

Regeringen bör i samråd med kommunerna

diskutera en plan för införandet av

differentierad sopavgift (yrkande 13).

Vissa avfallsfrågor

Enligt motion Jo225 (mp) måste en

fungerande och utvidgad återvinning av

förbrukade matfetter från restauranger,

storkök och industrier säkerställas. I

motion Jo663 (v) yrkas att regeringen

återkommer med förslag till normer för

innehållet i flygaska, slagg och kompost

för att underlätta kretsloppshanteringen

av dessa fraktioner. Ett uppdrag bör ges

till Naturvårdsverket (yrkande 6).

Avloppsvatten från industrin skall

behandlas separat och därmed även

faktureras separat (yrkande 11). Vidare

efterlyses åtgärder för att förbättra

hanteringen av va-systemen. Man bör

utveckla kretsloppsinriktade alternativ

till de vattenburna systemen (yrkande

12).

Enligt motion Jo635 (s) bör systemet

med pant för vissa material utvidgas

till att omfatta miljöfarligt avfall som

batterier och lysrör. Frågan bör utredas

vidare. Enligt motion Jo688 (mp) yrkande

4 skall målsättningen vara att minska

produktionen av miljöfarligt avfall med

80 % på tio år gällande den vägda

miljörisken. Naturvårdsverket bör ges i

uppdrag att arbeta fram en konkret plan

för att minska produktionen av

miljöfarligt avfall med 80 % på tio år

gällande den vägda miljörisken (yrkande

5). Enligt motionärerna bör Sverige vara

pådrivande så att EU följer

Baselkonventionen (yrkande 6).

Enligt motion Jo609 (m) yrkande 17 bör

energiåtervinning ur avfall betraktas

som en naturlig del i

kretsloppsanpassningen. Detta är ett

betydelsefullt alternativ i ett

glesbefolkat land och kan ersätta

bränslen. I motion Jo688 (mp) yrkas att

all sopförbränning förbjuds från den 1

januari 1999 (yrkande 16).

Utskottets överväganden

Avfallshantering i allmänhet

Utvecklingen mot ett kretsloppssamhälle

förutsätter ett effektivt

resursutnyttjande, återanvändning och

återvinning. Det avfall som trots allt

uppkommer skall behandlas så att råvaror

återanvänds, återvinns eller omhändertas

på det sätt som kan krävas för en

miljömässigt godtagbar avfallshantering.

Kretsloppsarbetet måste således drivas

vidare med kraft, och mängderna avfall

bör minskas ytterligare. Näringslivet

bör miljöanpassas ytterligare genom krav

på hänsyn i företagen till miljön som

helhet inklusive ansvar för produktens

miljöpåverkan under användning och då

den till slut kasseras. Staten bör vara

pådrivande i detta arbete och även på

olika sätt underlätta denna process. På

regeringens uppdrag arbetar

Naturvårdsverket för närvarande med en

aktionsplan för avfall ( Avfall 2000 )

vilken skall innehålla begränsningsmål

för olika avfallsslag, åtgärdsmål för

avfallsbehandlingen samt förslag till

styrmedel och ansvarsförhållanden och

den organisation som behövs för att

åstadkomma en miljöanpassad och

resurshushållande avfallshantering i ett

kretsloppssamhälle. Planen skall

överlämnas till regeringen under

innevarande år. Mot bakgrund av det

anförda avstyrks motionerna Jo663

yrkandena 5, 8 och 9 samt Jo688

yrkandena 2 och 3 i den mån de inte kan

anses tillgodosedda med vad utskottet

anfört.

När det gäller det i motion Jo688

framförda kravet på en inventering av

landets avfallsdeponier bör

uppmärksammas att Naturvårdsverket och

Renhållningsverksföreningen för

närvarande arbetar med en sådan

inventering. Denna inventering bör

enligt utskottets mening kunna ligga

till grund för de ytterligare åtgärder

som kan anses erforderliga för att

åstadkomma en mer miljöanpassad

avfallshantering på detta område. Enligt

utskottets bedömning är motion Jo688

yrkande 18 med det anförda i allt

väsentligt tillgodosedd. Yrkandet

påkallar således ingen ytterligare

riksdagens åtgärd.

Enligt gällande lagstiftning råder

tillståndsplikt för all miljöfarlig

verksamhet. Denna tillståndsplikt

omfattar även avfallsdeponier. I motion

Jo688 yrkande 17 aktualiseras nu frågan

om utarbetandet av ett nytt regelverk

för avfallsdeponier och soptippar.

Utskottet vill med anledning härav

erinra om att Miljöbalksutredningen i

sitt arbete (dir. 1994:134) skall lämna

förslag till en närmare integrering av

olika delar av miljölagstiftningen och

därvid ägna särskild uppmärksamhet åt

att smälta samman bestämmelserna om

hälsoskydd och miljöfarlig verksamhet.

Enligt utskottets mening är det

lämpligt att avvakta resultatet av

Miljöbalksutredningens arbete i detta

hänseende, och därför föreslås att

motion Jo688 yrkande 17 lämnas utan

någon riksdagens vidare åtgärd.

Renhållningslagstiftningen

I flera motioner framförs krav på

förändringar i

renhållningslagstiftningen. Utskottet

vill med anledning härav framhålla

följande. Som anförts ovan har

Miljöbalksutredningen regeringens

uppdrag att utarbeta ett nytt förslag

till miljöbalk. Syftet med detta arbete

är bl.a. att genomföra en närmare

integrering av olika delar av

miljölagstiftningen. Mot bakgrund av att

frågor om producentansvar och andra

frågor som rör kretsloppsanpassning har

en vidare tillämpning än den som kan

åstadkommas genom

renhållningslagstiftningen har

utredningen även getts i uppdrag att

överväga i vad mån kretsloppsfrågorna

skall regleras utanför det kapitel i

balken som rör avfallshanteringen. Med

anledning härav har utredningen tillsatt

en särskild arbetsgrupp för

avfallsfrågor och kretslopp. Som

utskottet redovisat ovan har

Naturvårdsverket dessutom regeringens

uppdrag att utarbeta en aktionsplan för

avfall ( Avfall 2000 ) vilken skall

innehålla begränsningsmål för olika

avfallsslag, åtgärdsmål för

avfallsbehandlingen samt förslag till

styrmedel och ansvarsförhållanden och

den organisation som behövs för att

estadkomma en miljöanpassad och

resurshushållande avfallshantering i ett

kretsloppssamhälle. Naturvårdsverket har

även regeringens uppdrag att utreda

behovet av ytterligare åtgärder

beträffande producentansvaret för papper

och glas. Uppdraget skall redovisas

under våren 1996. I detta sammanhang bör

även uppmärksammas att

Kretsloppsdelegationen lämnat ett

förslag till en strategi för hur arbetet

med kretsloppsanpassning av varusektorn

skall bedrivas i syfte att åstadkomma en

kretsloppsanpassad samhällsutveckling.

Delegationen förespråkar bl.a. ett

generellt producentansvar, eventuellt

kopplat till en särskild kretsloppslag.

Mot bakgrund av det anförda är utskottet

inte berett att nu föreslå någon

riksdagens åtgärd med anledning av

motionerna Jo644, Jo656 yrkande 3, Jo667

och Jo688 yrkandena 14, 19 och 20.

Motionerna avstyrks i berörda delar.

År 1991 ändrades renhållningslagen för

att säkerställa kommunernas möjligheter

att differentiera avfallstaxan i

styrande syfte. Självkostnadsprincipen

gäller dock fortfarande för den totala

avfallshanteringen, dvs. någon vinst får

ej uppkomma för den totala hanteringen

(prop. 1990/91:90, JoU30). Enligt

renhållningslagen får avgiften tas ut på

sådant sätt att återanvändning,

återvinning eller annan miljövänlig

avfallshantering stimuleras (16 §). Mot

bakgrund av det anförda föreslår

utskottet att motionerna Jo604 yrkande 7

och Jo688 yrkandena 12 och 13 lämnas

utan vidare åtgärd.

Vissa avfallsfrågor

Kommunerna har ansvaret att såsom

tillsynsmyndighet enligt

miljöskyddslagen och i flertalet fall

såsom huvudman för allmänna va-

anläggningar tillse att bl.a. förbrukade

matfetter tas om hand på ett

miljömässigt godtagbart sätt. Med det

anförda avstyrks motion Jo225.

Utskottet är utöver ovan redovisade

riktlinjer för en kretsloppsanpassad

samhällsutveckling inte berett att

föreslå något uttalande från riksdagens

sida med anledning av de i motion Jo663

yrkande 6 framförda kraven beträffande

flygaska, slagg och kompost. Enligt vad

utskottet erfarit arbetar

Naturvårdsverket för närvarande med att

ta fram normer för restprodukter i bl.a.

kompost. Motionen avstyrks i berörd del.

När det gäller de i motion Jo663

yrkandena 11 och 12 framförda

synpunkterna beträffande avloppsvatten

från industrin bör följande framhållas.

Industrin går mot en process med slutna

system, dvs. avloppsvattnet från

industrin renas separat innan det släpps

ut alternativt återanvänds. Vid varje

koncessionsprövning ses dessutom

möjligheterna över att ytterligare rena

industrins utsläpp. Vidare har

kommunerna redan i dag möjlighet att

neka att ta emot industrins

avloppsvatten och att fakturera det man

tar emot separat. Enligt utskottets

bedömning är syftet med motion Jo663

yrkandena 11 och 12 med det anförda i

allt väsentligt tillgodosett. Yrkandena

påkallar således ingen ytterligare

riksdagens åtgärd.

De övergripande målen på avfallsområdet

är bl.a. minskade avfallsmängder och en

minskad farlighet hos detta avfall. Som

framhållits ovan måste arbetet med att

minska mängderna miljöfarligt avfall

kraftfullt fortsätta. För vissa slag av

miljöfarligt avfall bör producentansvar

övervägas. Arbete pågår med

åtgärdsprogram för insamling av uttjänta

varor och produkter innehållande

kvicksilver. Vidare har regeringen

uppgivit att en plan för slutförvaring

av upparbetat kvicksilver skall

fastställas. Som utskottet redovisat

ovan har Naturvårdsverket dessutom

regeringens uppdrag att ta fram

kvantitativa mål och åtgärder för en

förbättrad avfallshantering ( Avfall

2000 ). Med det anförda föreslår

utskottet att motionerna Jo635 och Jo688

yrkandena 4 och 5 lämnas utan någon

riksdagens vidare åtgärd.

Vid Baselkonventionens tredje partsmöte

i september 1995 lyckades Sverige och EU

tillsammans med Norge få igenom ett

exportförbud för farligt avfall för

återvinning från OECD-länder till icke

OECD-länder som ett tillägg till

konventionen. Detta förbud träder i

kraft den 1 januari 1998. Sverige har

redan infört ett sådant förbud i den

förordning (SFS 1995:701) som

kompletterar EG:s förordning (EEG nr

259/93) om övervakning och kontroll av

avfallstransporter inom, till och från

Europeiska gemenskapen. Vid EU:s

miljöministermöte i Luxemburg i oktober

1995 enades man om att EU skall anta

Baselkonventionens nya regler. Förslag

om förändrad lagstiftning ligger för

närvarande hos EU-parlamentet. Det

anförda tillgodoser enligt utskottets

mening syftet med motion Jo688 yrkande

6. Yrkandet avstyrks.

I samband med att riksdagen våren 1993

lade fast riktlinjerna för en

kretsloppsanpassad samhällsutveckling

(1992/93:JoU14, rskr. 344) framhölls att

återanvändning i princip borde

prioriteras före materialåtervinning,

energiutvinning och i sista hand

deponering. I valet mellan dessa

alternativ skall alltid den metod som

bäst hushållar med resurser prioriteras.

I ovan nämnda uppdrag till

Naturvårdsverket att utarbeta en

aktionsplan för avfallshanteringen ingår

bl.a. att ta fram kriterier för vilka

avfallsslag som bör tas emot vid

deponier och vilka som bör gå till

förbränning. Med det anförda avstyrks

motionerna Jo609 yrkande 17 och Jo688

yrkande 16 i den mån de inte kan anses

tillgodosedda.

Producentansvaret

Motionerna

Producentansvaret i allmänhet m.m.

Enligt motion Jo663 (v) yrkandena 3 och

4 måste formerna för producent- ansvaret

utövas förbättras ytterligare.

Producentansvaret skall ges en sådan

utformning som möjliggör mer

marknadsmässiga förutsättningar i

återvinnings- och förädlingsleden.

Syftet var ej att ersätta det kommunala

monopolet med ett annat monopolliknande

tillstånd. I motion Jo670 (s) framhålls

att producenterna inte tar sitt ansvar

på mindre orter. Därför krävs en annan

utformning där producenten i större

utsträckning blir ansvarig för varans

återvinning.

I motion Jo663 (v) yrkas att riksdagen

beslutar att det skall införas tydliga

och begripliga miljövarudeklarationer

som visar en varas miljöpåverkan under

hela sitt kretslopp (yrkande 10). Krav

på sådana deklarationer framförs även i

motion Jo688 (mp) yrkande 10. Enligt

sistnämnda motion (yrkande 8) bör krav

införas på upprättande av

materialbalanser. Dessa skall upprättas

av företagen och ligga till grund för

krav på avfallsreduktion (yrkande 9).

Varor och produkter

Enligt motion Jo617 (kds) bör ett

deponiförbud för elektroniskt skrot

införas (yrkande 1). Vidare bör

tillverkare och leverantörer av

elektronisk apparatur åläggas skyldighet

att innehållsdeklarera dessa (yrkande

2). Miljöavgiften på miljöfarliga

komponenter i elektronikutrustning bör

höjas (yrkande 3) och denna avgift på

elektroniska apparater bör gå till en

fond med syfte att finansiera

omhändertagandet av redan befintligt

elektroniskt avfall (yrkande 4). De

återvinningsföretag som tar hand om

elektroniskt skrot bör bli föremål för

auktorisation (yrkande 5). Enligt motion

Jo672 (s) krävs ett samlat grepp för att

effektivt utnyttja vunnen teknik

beträffande omhändertagandet av

elektronikskrot. Lagstiftningen bör

skärpas för att påskynda utvecklingen av

producentansvaret.

I motion Jo641 (c) yrkas att ett

producentansvar införs för bilar,

byggvaror, elektriska och elektroniska

produkter senast år 1996 (yrkande 5).

Vidare bör ett sådant ansvar införas för

plaster samt för textilier och möbler

senast år 1997 (yrkande 6). Enligt

motion Jo687 (mp) yrkande 20 bör det

införas ett obligatoriskt

märkningssystem för plaster. I motion

Bo524 (c) yrkande 2 begärs ett förslag

till lagstiftning som ger kommunerna

rätt att införa strängare regler för

hanteringen av byggavfall. Enligt motion

T210 (m) yrkande 8 bör möjligheterna att

på ett ekonomiskt och effektivt sätt

förnya bilparken genom höjd

bilskrotningsavgift undersökas. Den

högre avgiften skall användas till att

finansiera en höjd skrotningspremie.

Även i motion T237 (m) yrkande 9

framförs krav på en översyn av

skrotningspremien.

I motion Jo619 (fp) framhålls behovet

av att införa regler om producent-

ansvar för samtliga typer av batterier.

Enligt motion Jo640 (s) måste

returpappershanteringen ses över.

Kommunerna förlorar pengar. Man bör

därför överväga att införa ett s.k. Dual-

system där hela den kommersiella kedjan

får ta över det ekonomiska och praktiska

ansvaret. I motion Jo642 (fp) framförs

krav på åtgärder för att åstadkomma en

godtagbar hantering av smörjmedel och

spillolja. I motion Jo656 (mp) yrkande 1

begärs en ändring i förordningen om

producentansvar för glasförpackningar

och förpackningar av wellpapp så att

källsorteringen åter blir en kommunal

angelägenhet. Vidare bör en

producentavgift på förpackningar av

wellpapp och glas och andra

förpackningar som ingår i

hushållsavfallet införas (yrkande 2).

Enligt motion Jo657 (fp) måste allt

aluminium, som cirkulerar i samhället,

tillvaratas och återvinnas.

Utskottets överväganden

Producentansvaret i allmänhet m.m.

Kretsloppsdelegationen har den 1 juni

1995 redovisat ett förslag till en

strategi för hur arbetet med en

kretsloppsanpassning av varusektorn

skall bedrivas i syfte att åstadkomma en

kretsloppsanpassad samhällsutveckling. I

denna strategi ingår att ange viktiga

materialströmmar och varuområden som det

med hänsyn till hälsa, miljö och

hushållning med naturresurser är mest

angeläget att få kontroll över.

Delegationen föreslår att ett generellt

producent- ansvar införs eventuellt

kopplat till en särskild kretsloppslag.

Som åtgärder för att sluta

materialkretsloppen anges

kvalitetssäkring av återvunnet material

och genomgång av befintliga standarder

som kan förhindra återanvändning och

återvinning. Uppgifter om andel

återvunnet material vid

miljövarudeklaration och miljömärkning

av produkter anges som en annan

möjlighet. I detta sammanhang bör även

nämnas att Naturvårdsverket i samråd med

industrin bedriver ett projekt om

miljövarudeklarationer.

Vidare har delegationen till regeringen

lämnat en översiktlig verksamhetsplan

med redovisning av inriktningen för det

fortsatta arbetet som skall bedrivas

längst t.o.m. den 31 december 1996.

Strategiarbetet skall fördjupas. Hit hör

hinder och möjligheter för

materialkretslopp, olika aktörers roller

i kretsloppsanpassningen, transport- och

logistikfrågor, nya material från

kretsloppssynpunkt, förhållandet

miljöbelastning/varors ökande livslängd

och analys av näringslivsstruktur och

drivkrafter.

Producenter bör få ett ökat miljöansvar

för de produkter de släpper ut på

marknaden. Målet är att uppnå minimal

miljöpåverkan under produkternas

livscykel. Utveckling av miljöanpassad

konstruktion, återvinning och

omhändertagande krävs. Producentansvaret

kan behöva utformas olika för olika

varugrupper, t.ex. genom fysiskt eller

ekonomiskt frivilligt eller lagstadgat

ansvar eller utformas som krav på

information till uppköpare m.fl. I mars

1995 erhöll Naturvårdsverket regeringens

uppdrag att utreda behovet av åtgärder

på områden där producentansvaret enligt

renhållningslagen redan införts.

Uppdraget går ut på att utvärdera och

redovisa hur systemen för de olika

varugrupperna hittills fungerat samt

lämna förslag till eventuella

författningsändringar. Uppdraget skall

slutredovisas under våren 1996.

Utskottet konstaterar avslutningsvis

att det av redovisningen ovan framgår

att regeringen och berörda myndigheter

med uppmärksamhet följer utvecklingen på

detta område och vid behov har

möjlighet att genom ändringar i

lagstiftningen eller på annat sätt

successivt åstadkomma en alltmer

ändamålsenlig reglering av

producentansvaret. Enligt utskottets

bedömning är syftet med motionerna Jo663

yrkandena 3 och 4 och Jo670 med det

anförda i allt väsentligt tillgodosett.

Yrkandena påkallar således ingen

ytterligare riksdagens åtgärd.

Utskottet gör samma bedömning

beträffande motionerna Jo663 yrkande 10

och Jo688 yrkande 10.

Materialbalanser kan upprättas inom

ramen för frivillig miljörevision enligt

miljöskyddslagen (1969:387). Vidare har

EU:s förordning (EEG nr 1836/93) om

frivillig miljöstyrning och

miljörevision genom Sveriges medlemskap

i EU blivit tillämplig även i Sverige.

För tillståndspliktig verksamhet enligt

miljöskyddslagen föreligger krav på

miljökonsekvensbeskrivningar. Dessa kan

bl.a. innefatta materialbalanser om

detta anses nödvändigt. Med det anförda

avstyrks motion Jo688 yrkandena 8 och 9.

Varor och produkter

Kretsloppsdelegationen skall enligt sina

grunddirektiv (dir. 1993:67) utforma en

strategi för utvecklingen mot ett

kretsloppsanpassat samhälle med

producentansvar för varorna.

Delegationen skall ange vilka

materialströmmar och varuområden som det

med hänsyn till hälsa, miljö och

hushållning med naturresurser är mest

angeläget att få kontroll över.

Delegationen skall vidare successivt

lämna förslag till regeringen om

producentansvar för nya varugrupper.

Arbetet skall ske i samarbete med

berörda myndigheter och berört

näringsliv liksom

forskningsinstitutioner m.m. Den 1 juni

1995 presenterade Kretsloppsdelegationen

ett förslag till producentansvar för

bilar. Förslaget bereds för närvarande

inom regeringskansliet. Ytterligare

produktgrupper som kan komma att

omfattas av producentansvar utreds för

närvarande av Kretsloppsdelegationen.

Arbetet omfattar elektronik och

elektriska produkter samt bygg- och

rivningsavfall, och förslag skall lämnas

till regeringen under våren 1996. Med

det anförda föreslår utskottet att

motionerna Jo617 yrkandena 1, 2, 3, 4

och 5, Jo641 yrkande 5, Jo672 och Bo524

yrkande 2 lämnas utan någon riksdagens

vidare åtgärd.

Textilier och möbler är produktgrupper

som enligt Kretsloppsdelegationen är

aktuella i det fortsatta arbetet. Enligt

delegationen bör vidare aktionsplaner

tas fram för olika materialslag, i

första hand plaster och metaller. Detta

skall ske i samarbete med berörda

branscher, forskningsorgan och

myndigheter som Naturvårdsverket och

Kemikalieinspektionen. Med det anförda

avstyrks motionerna Jo641 yrkande 6 och

Jo687 yrkande 20 i den mån de inte kan

anses tillgodosedda med vad utskottet

anfört.

Bilskrotningspremien och

skrotningsavgiften höjdes våren 1991

till 1 500 kr. Som anförts ovan har

Kretsloppsdelegationen i juni 1995

lämnat ett förslag om producentansvar

för bilar till regeringen. Förslaget

bereds för närvarande inom

regeringskansliet. I avvaktan på

resultatet härav anser utskottet det

inte meningsfullt att nu föreslå något

riksdagsuttalande med anledning av

motionerna T210 yrkande 8 och T237

yrkande 9. Motionerna avstyrks i berörda

delar.

Insamlingen av miljöfarliga nickel-

kadmiumbatterier (NiCd) nådde inte upp

till det av riksdagen uppställda

insamlingsmålet om 90 % vid den

fastställda tidpunkten den 1 juli 1995.

Insamlingen var då endast 35 % . Mot

bakgrund av detta tillsatte regeringen i

april 1995 en särskild utredare som

skall se över insamling och

omhändertagande m.m. av miljöfarliga

batterier. Utredningen skall se över

hanteringen av alla batterityper

innehållande kvicksilver, NiCd och bly.

Resultatet skall redovisas till

regeringen under våren 1996. Enligt

utskottet finns det skäl att avvakta

resultatet av ifrågavarande utredning.

Därmed avstyrks motion Jo619.

Som utskottet nämnt ovan har regeringen

gett Naturvårdsverket i uppdrag att

utreda behovet av åtgärder på områden

där producentansvar har införts. Dessa

områden är för närvarande förpackningar,

däck och returpapper. I uppdraget ingår

att utvärdera och redovisa hur systemen

för de olika varugrupperna hittills har

fungerat och hur producenterna fullgör

sitt ansvar. Naturvårdsverket skall även

analysera och bedöma sannolikheten för

att de uppställda målen nås inom angiven

tid samt i förekommande fall lämna

förslag på erforderliga

författningsändringar. Uppdraget skall

slutredovisas under våren 1996. En

delredovisning (lägesbeskrivning) har

lämnats till regeringen i oktober 1995.

Härav framgår bl.a. att det finns ett

behov av samverkan mellan producenter

och kommuner för att lösa eventuella

problem. Naturvårdsverket anser inte att

det för närvarande finns anledning att

förändra systemet för returpapper. När

det gäller förpackningar av glas

framhåller verket att problemen håller

på att rättas till. Ersättningsnivåerna

har ändrats och Svensk Glasåtervinnings

prognos är att avtal för ca 240 kommuner

skall finnas i november 1995. Mot

bakgrund av det anförda är utskottet

inte berett att föreslå något uttalande

från riksdagens sida med anledning av

motionerna Jo640, Jo656 yrkandena 1 och

2 samt Jo657. Motionerna avstyrks i

berörda delar.

Bioråvaruutredningen har i sitt

betänkande Växande råvaror (SOU 1994:13)

uppmärksammat problemen beträffande

mineraloljebaserade smörjmedel.

Utredningen har föreslagit en

miljöavgift på smörjoljor eventuellt

förenad med en möjlighet till

restitution. Förslaget bereds inom

regeringskansliet. Mot bakgrund av det

anförda föreslår utskottet att motion

Jo642 lämnas utan vidare åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande

kretsloppsarbetet

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo641 yrkande 4, 1994/95:

Jo664 yrkande 1 och 1994/95:Jo675,

2. beträffande jordbrukets roll

i kretsloppsarbetet

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo202 yrkande 3 och 1994/95:

Jo641 yrkande 11,

3. beträffande det

konsumentpolitiska perspektivet

att riksdagen avslår motion

1994/95:L711 yrkande 6,

4. beträffande

avfallsforskningen

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo663 yrkande 13,

5. beträffande

avfallshanteringen i allmänhet

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo663 yrkandena 5, 8 och 9

samt 1994/95:Jo688 yrkandena 2 och 3,

res. 1 (v)

6. beträffande inventering av

avfallsdeponier

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo688 yrkande 18,

7. beträffande ett nytt

regelverk för deponier

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo688 yrkande 17,

8. beträffande förändrad

renhållningslagstiftning m.m.

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo644, 1994/95:Jo656 yrkande

3, 1994/95:Jo667 och 1994/95:Jo688

yrkandena 14, 19 och 20,

res. 2 (mp)

9. beträffande differentierad

avfallstaxa

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo604 yrkande 7 och 1994/95:

Jo688 yrkandena 12 och 13,

10. beträffande förbrukade

matfetter

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo225,

11. beträffande kompost, m.m.

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo663 yrkande 6,

12. beträffande industrins

avloppsvatten

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo663 yrkandena 11 och 12,

res. 3 (v)

13. beträffande miljöfarligt

avfall

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo635 och 1994/95:Jo688

yrkandena 4 och 5,

res. 4 (mp)

14. beträffande

Baselkonventionen

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo688 yrkande 6,

15. beträffande förbränning av

avfall

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo609 yrkande 17 och

1994/95:Jo688 yrkande 16,

res. 5 (m)

res. 6 (mp)

16. beträffande

producentansvaret i allmänhet

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo663 yrkandena 3 och 4 samt

1994/95:Jo670,

res. 7 (v)

17. beträffande

miljövarudeklarationer

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo663 yrkande 10 och

1994/95:Jo688 yrkande 10,

res. 8 (v, mp)

18. beträffande

materialbalanser

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo688 yrkandena 8 och 9,

res. 9 (mp)

19. beträffande nya områden för

producentansvar

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo617, 1994/95:641 yrkande 5,

1994/95:Jo672 och 1994/95:Bo524

yrkande 2,

20. beträffande plaster och

textilier m.m.

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo641 yrkande 6 och 1994/95:

Jo687 yrkande 20,

21. beträffande

bilskrotningspremien m.m.

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:T210 yrkande 8 och 1994/95:

T237 yrkande 9,

res. 10 (m)

22. beträffande miljöfarliga

batterier

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo619,

23. beträffande

producentansvaret för

förpackningar

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo640, 1994/95:Jo656 yrkandena

1 och 2 samt 1994/95:Jo657,

res. 11 (mp)

24. beträffande omhändertagandet

av spillolja

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo642.

Stockholm den 23 januari 1996

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus

(c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson

(s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s),

Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m),

Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s),

Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp),

Ann-Kristine Johansson (s), Maggi

Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva

Björne (m), Gudrun Lindvall (mp) och

Lennart Brunander (c).

Reservationer

1. Avfallshanteringen i allmänhet (mom.

5)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 9 börjar med Utvecklingen

mot och slutar med utskottet anfört

bort ha följande lydelse:

Utvecklingen mot - - - (=utskottet) - -

- ett kretsloppssamhälle. Flera

utredningar har gjorts vad gäller

materialåtervinning som pekar på att

sådan återvinning för flera fraktioner

är att föredra framför förbränning. Det

är dock viktigt att man inte glömmer det

primära målet, återanvändning. Flergångs-

och refillsystem bör ytterligare

undersökas och utvecklas. Det bör vara

möjligt att ha ett recirkulationssystem

för t.ex. glasburkar och

wellpappkartonger, så att återbruk blir

intressant. Ett sådant

recirkulationssystem förutsätter ett

utvecklat standardiserat system. I dag

har vi ett system med återanvändning av

glasflaskor för läsk, vatten, öl och

vin. Enligt utskottets mening borde det

systemet byggas ut och omfatta även

andra stora områden. Det vi i dag säljer

i konservburkar skulle kunna göras om

till återanvändningsbara glasburkar,

etc. Att inte återanvända dessa burkar,

flaskor, m.m. på ett organiserat sätt

innebär ett slöseri med resurser. Att ha

återanvändningsbara förpackningar för

mjölk och andra mejeriprodukter är

heller ingen omöjlighet. Systemen bör

även förenklas så långt som möjligt för

konsumenterna. Vad utskottet anfört med

anledning av motion Jo663 yrkande 9 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna. Motionerna Jo663 yrkandena 5

och 8 samt Jo688 yrkandena 2 och 3

avstyrks i den mån de inte kan anses

tillgodosedda med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 5

bort ha följande lydelse:

5. beträffande avfallshanteringen i

allmänhet

att riksdagen med anledning av motion

1994/95:Jo663 yrkande 9 och med avslag

på motionerna 1994/95:Jo663 yrkandena

5 och 8 samt 1994/95:Jo688 yrkandena 2

och 3 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

2. Förändrad renhållningslagstiftning

m.m. (mom. 8)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 10 börjar med I flera och på

s. 11 slutar med berörda delar bort ha

följande lydelse:

Källsortering av sopor både i hushållen

och i företagen kan minska både

resursslöseri och miljöproblem. Med

långtgående källsortering, krav på att

ta hänsyn till avfallshanteringen redan

i produktionen och kompostering

och/eller biogasframställning av den

organiska fraktionen minskar

avfallsmängderna mycket kraftigt och

sopförbränning blir obehövlig. De

organiska resterna kan sedan återföras

till jordbruket medan biogasen från

komposteringen exempelvis kan driva

kollektivtrafiken. Källsortering av

hushållsavfallet i kommunerna bör

stimuleras, och krav på sådan sortering

bör skrivas in i renhållningslagen.

Samtidigt bör begreppet definieras

bättre. En stor del av den källsortering

som kommunen hittills har svarat för

omöjliggörs nu av producentansvaret. En

stor del av hushållssoporna är

förpackningar av olika slag.

Användningen av retursystem för

förpackningar bör utökas kraftigt. I

dag finns retursystem för förpackningar

nästan enbart när det gäller drycker.

Det införda producentansvaret för

förpackningar lämnar mycket övrigt att

önska. De nationella insamlingsmålen

måste kompletteras med regionala

insamlingsmål och en lägsta

insamlingsnivå på kommunal nivå, detta

för att undvika att producenterna når

insamlingsmålen utan att alls bry sig om

den mer kostnadskrävande insamlingen i

glesbygdskommuner. Vad utskottet anfört

med anledning av motionerna Jo656

yrkande 3, Jo667 och Jo688 yrkandena 14,

19 och 20 bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna. Motion Jo644

avstyrks i den mån den inte kan anses

tillgodosedd med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 8

bort ha följande lydelse:

8. beträffande förändrad

renhållningslagstiftning m.m.

att riksdagen med anledning av

motionerna 1994/95:Jo656 yrkande 3,

1994/95:Jo667 och 1994/95:Jo688

yrkandena 14, 19 och 20 samt med

avslag på motion 1994/95:Jo644 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Industrins avloppsvatten (mom. 12)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 11 börjar med När det och

slutar med riksdagens åtgärd bort ha

följande lydelse:

I Sverige förbrukar vi internationellt

sett stora mängder med vatten och vi är

vana vid och gynnade av god

vattentillgång. Våra reningssystem vad

gäller vatten fungerar så att vi blandar

stora mängder vatten från många olika

förbrukare för att renas på samma

ställe. En mycket stor del av

bebyggelsen är ansluten till kommunala

reningsverk. Problemen vid verken är att

avloppsvattnet på flera håll innehåller

komponenter som försvårar behandlingen.

Slammet innehåller höga halter av vissa

tungmetaller och kemiska substanser. Att

spåra exakta orsaker till varför

sammansättningen på vattnet ser ut som

den gör kan vara mycket svårt eftersom

antalet abonnenter är mycket stort och

av skiftande art. På många håll läcker

det in stora mängder regnvatten i

ledningarna vilket får till följd att

reningsverkets kapacitet inte räcker

till. Vatten måste släppas ut orenat. I

delar av äldre system finns fortfaande

dagvattenledningar kopplade till

avloppsnätet. Avloppsvatten från

industrier bör därför i större

utsträckning behandlas separat, och man

bör undersöka möjligheterna att

fakturera industrierna för kostnaderna

för denna rening. På sikt måste man

hitta alternativ till vårt vattenburna

avloppssystem som är

kretsloppsinriktade. Det skall vara ett

slutet system där näringsämnena återförs

till marken och där våra vattendrag

skonas från föroreningar och onödig

näringstillförsel. Vad utskottet anfört

med anledning av motion Jo663 yrkandena

11 och 12 bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12

bort ha följande lydelse:

12. beträffande industrins

avloppsvatten

att riksdagen med anledning av motion

1994/95:Jo663 yrkandena 11 och 12 som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

4. Miljöfarligt avfall (mom. 13)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 11 börjar med De

övergripande och slutar med vidare

åtgärd bort ha följande lydelse:

I Sverige produceras årligen över 300

000 ton miljöfarligt avfall, och mängden

har ökat under senare år. Oljeavfall och

avfall innehållande tungmetaller står

för drygt två tredjedelar. Kunskapen om

hur mycket miljöfarligt avfall som finns

i landet är dålig och mängderna beräknas

dessutom öka. Särskilda åtgärder måste

nu vidtas när det gäller det

miljöfarliga avfallet. Målsättningen bör

vara att minska produktionen av sådant

avfall med 80 % på tio år gällande den

vägda miljörisken. Naturvårdsverket bör

ges i uppdrag att utarbeta ett konkret

förslag med åtgärder för att minska

produktionen i enlighet härmed. Vad

utskottet anfört med anledning av motion

Jo688 yrkandena 4 och 5 bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

Motion Jo635 avstyrks i den mån den inte

kan anses tillgodosedd med vad utskottet

anfört.

dels att utskottets hemställan under 13

bort ha följande lydelse:

13. beträffande miljöfarligt avfall

att riksdagen med anledning av motion

1994/95:Jo688 yrkandena 4 och 5 samt

med avslag på motion 1994/95:Jo635 som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

5. Förbränning av avfall (mom. 15)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G

Nilsson och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 12 börjar med I samband och

slutar med anses tillgodosedda bort ha

följande lydelse:

Resurseffektivitet bör vara vägledande

för det fortsatta kretsloppsarbetet.

Frånvaron av detaljreglering underlättar

att nå det slutliga målet. Det är

viktigt att den mest ändamålsenliga

lösningen för ökat kretslopp används i

varje enskilt fall. Såväl ökad

återanvändning, återvinning som

energiåtervinning är möjliga vägar för

att minska avfallsproblemen. I en del

fall kan återanvändningen av varor leda

till kraftigt ökade transporter med

negativa följder för miljön. I ett

glesbefolkat land som Sverige är

energiåtervinning ur avfall därför ett

mycket intressant alternativ. Flera

undersökningar pekar på att detta är det

mest miljövänliga sättet att omhänderta

vissa typer av avfall. Särskilda

miljöfördelar uppnås genom att man tack

vare energiåtervinning ur avfall kan

ersätta kol, olja eller andra bränslen

som bl.a. bidrar till växthuseffekten.

Enligt utskottets mening bör

energiåtervinning av avfall utgöra en

viktig del i en ökad

kretsloppsanpassning liksom

återanvändning av varor och återvinning

av material. Vad utskottet anfört med

anledning av motion Jo609 yrkande 17 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna. Motion Jo688 yrkande 16

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 15

bort ha följande lydelse:

15. beträffande förbränning av

avfall

att riksdagen med anledning av motion

1994/95:Jo609 yrkande 17 och med

avslag på motion 1994/95:Jo688 yrkande

16 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

6. Förbränning av avfall (mom. 15)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 12 börjar med I samband och

slutar med anses tillgodosedda bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör

sopförbränningen vara helt avvecklad

senast den 1 januari 1999.

Sopförbränning är miljöfarlig, och nya

gifter som inte finns i avfallet kan

bildas vid förbränningen. Rökgasrening

minskar utsläppen till luft kraftigt men

de miljöfarliga ämnena finns kvar i

kondensatet. Detta måste deponeras

tillsammans med askan. Med

sopförbränning avses givetvis

förbränning av avfall som inte är

kraftigt sorterat. Förbränning av

överblivet virke från byggen och andra

liknande typer av förbränning kan enligt

utskottets mening betraktas som

användning av biobränslen och inte som

sopförbränning. Vad utskottet anfört med

anledning av motion Jo688 yrkande 16 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna. Därmed avstyrks motion Jo609

yrkande 17.

dels att utskottets hemställan under 15

bort ha följande lydelse:

15. beträffande förbränning av

avfall

att riksdagen med anledning av motion

1994/95:Jo688 yrkande 16 och med

avslag på motion 1994/95:Jo609 yrkande

17 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

7. Producentansvaret i allmänhet (mom.

16)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 13 börjar med

SKretsloppsdelegationen har och på s.

14 slutar med riksdagens åtgärd bort

ha följande lydelse:

En vital del i en framtida förändrad

avfallshantering är de satsningar på

materialåtervinning som nu sker inom

ramen för producentansvaret.

Producentansvaret har medfört att

tillverkaren/distributören av olika

varor har fått ett ansvar med ett större

utvecklingstryck på förebyggande

insatser, produkt-utveckling,

processförändring etc. Men formerna för

hur producentansvaret utövas kan

förbättras ytterligare. Tidigare hade

kommunerna ett renhållningsmonopol som

också omfattade delar av

återvinningsverksamheten. Såväl glas-

som tidningspappersinsamlingar har

bedrivits av många kommuner under lång

tid. Ersättningen för denna verksamhet

har dock inte täckt

insamlingskostnaderna. Genom

producentansvaret har näringslivet fått

fysiskt och ekonomiskt ansvar för att

uppnå fastställda insamlingsmål.

Paradoxen är emellertid att det gamla av

många hårt kritiserade kommunala

monopolet nu har ersatts av ett privat

monopol eller oligopol. Endast

materialbolagen (oftast ägda av de stora

koncernerna i resp. bransch) har rätt

att teckna avtal om vem som skall ägna

sig åt insamlingsverksamheten. Det

skulle vara bättre ur näringspolitisk

synpunkt om alla som samlade in

exempelvis glas också kunde sälja

materialet till en slutanvändare. Även

Konkurrensverket har varit kritiskt till

den nuvarande konstruktionen men

hittills avstått från att agera med

tanke på lagstiftarens ambition att

snabbt öka materialåtervinningen. Men i

förlängningen kommer den nuvarande

ordningen att motverka det övergripande

syftet. Därför anser utskottet att det

nuvarande producentansvaret för

förpackningar bör ges en utformning som

möjliggör mer marknadsmässiga

förutsättningar i de olika

förädlingsleden. Vad utskottet anfört

med anledning av motion Jo663 yrkandena

3 och 4 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Motion Jo670

avstyrks i den mån den inte kan anses

tillgodosedd med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 16

bort ha följande lydelse:

16. beträffande producentansvaret i

allmänhet

att riksdagen med anledning av motion

1994/95:Jo663 yrkandena 3 och 4 samt

med avslag på motion 1994/95:Jo670 som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

8. Miljövarudeklarationer (mom. 17)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall

(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 14 börjar med Utskottet gör

och slutar med yrkande 10 bort ha

följande lydelse:

En obligatorisk miljövarudeklaration

bör införas för att underätta för

användare att välja rätt produkter och

för att informera om hur varorna bör

hanteras. Konsumenterna kräver att det

finns begripliga och tydliga

innehållsförteckningar.

Avfallsskatteutredningen (SOU1994:114)

har i sitt betänkande bl.a. föreslagit

att en sådan deklaration skall införas

från den 1 januari 1997. I en

miljövarudeklaration bör ingå en

förteckning över alla miljörelevanta

ämnen som varan innehåller och som har

använts vid dess tillverkning. Vidare

bör finnas information om energiåtgång

vid tillverkningen, hur varan skall

hanteras och hur avfallshanteringen är

tänkt att fungera. Miljövarude-

klarationen bör även innehålla en

transportdeklaration som redovisar hur

och varifrån varan transporterats.

Miljövarudeklarationen skall finnas på

alla varor och produkter och ersätter

alltså inte befintlig miljömärkning som

Svanen eller Bra Miljöval. Regeringen

bör utarbeta ett förslag om en

obligatorisk miljövarudeklaration i

enlighet med Avfallsskatteutredningens

förslag. Vad utskottet anfört med

anledning av motionerna Jo663 yrkande 10

och Jo688 yrkande 10 bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17

bort ha följande lydelse:

17. beträffande

miljövarudeklarationer

att riksdagen med anledning av

motionerna 1994/95:Jo663 yrkande 10

och 1994/95:Jo688 yrkande 10 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

9. Materialbalanser (mom. 18)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 14 börjar med

Materialbalanser kan och slutar med 8

och 9 bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör de som

bedriver tillståndspliktig miljöfarlig

verksamhet där material hanteras åläggas

att upprätta materialbalanser varje år.

I materialbalanserna skall redovisas vad

som köps in till företaget, vilka

mängder av olika ämnen och vad som

släpps ut till omgivningen. En bättre

kontroll över materialflödena kommer att

göra det lättare att hantera

miljöproblemen. Materialbalanserna kan

också användas för att ställa krav på

reduktion av de avfallsmängder som

produceras. Vad utskottet anfört med

anledning av motion Jo688 yrkandena 8

och 9 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18

bort ha följande lydelse:

18. beträffande materialbalanser

att riksdagen med anledning av motion

1994/95:Jo688 yrkandena 8 och 9 som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

10. Bilskrotningspremien m.m. (mom. 21)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G

Nilsson och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 15 börjar med

Bilskrotningspremien och och slutar

med berörda delar bort ha följande

lydelse:

Den svenska försäljningsskatten

(accisen) på bilar är förhållandevis hög

och motverkar därmed en förnyelse av

fordonsparken. Sänkt skattebelastning på

bilfamiljerna skulle troligen ge en ökad

nybilsförsäljning. Vidare är

skrotningspremien relativt låg vilket i

sin tur inte stimulerar till en

utgallring av äldre fordon. Om en höjd

skrotningspremie finansieras genom höjd

skrotningsavgift vid försäljning av nya

bilar riskerar dock en sådan höjning av

nybilspriset att motverka en ökad

bilförsäljning. I debatten har det

föreslagits att finansieringen av den

höjda bilskrotningspremien kan ske genom

en höjning av skatten för äldre bilar.

Även en sådan finansieringsform riskerar

att motverka en ökad nybilsförsäljning,

eftersom innehavarna av de äldre bilarna

då får en ännu sämre hushållsekonomi. Om

bilskrotningspremien höjs är det också

viktigt att se till att det inte är

bilskrotningsföretagen som tar hem

vinsterna. Enligt utskottets mening bör

dessa faktorer ses över i syfte att

stimulera till en snabbare föryngring av

fordonsparken. Vad utskottet anfört med

anledning av motionerna T210 yrkande 8

och T237 yrkande 9 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 21

bort ha följande lydelse:

21. beträffande bilskrotningspremien

m.m.

att riksdagen med anledning av

motionerna 1994/95:T210 yrkande 8 och

1994/95: T237 yrkande 9 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

11. Producentansvaret för förpackningar

(mom. 23)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 15 börjar med Som utskottet

och slutar med berörda delar bort ha

följande lydelse:

Avsikten med producentansvaret var att

få i gång en insamling, återvinning och

på sikt minskning av produkter. Vad

beträffar glas och returpapper från

hushållen har effekten inte alls blivit

denna. I stället har diskussionen

handlat om själva insamlandet. Kommuner

med ambitioner känner sig överkörda och

möjligheterna att leva upp till

innevånarnas förväntningar har raserats.

Producentansvaret måste se olika ut för

returpapper och förpackningar som kommer

från hushållen och för andra produkter

som bildäck och datorer. Att

förpackningar av glas och returpapper

inte skall hamna på tippen är alla

överens om. De skall återanvändas eller

återvinnas. Målet måste dock vara att

mängden förpackningar skall minska. I

ett hållbart samhälle måste dagens

resursslöseri och ohämmade

energianvändning minskas radikalt.

Producent-ansvaret för returpapper och

förpackningar måste vara utformat på ett

sådant sätt att det endast lönar sig för

producenten att minska mängden material.

En kommun som är ambitiös och vill ha en

hög servicenivå med många behållare

skall kunna ha det i framtiden. Med

dagens producentansvar blir det

omöjligt. Med en betalning per ton

oavsett servicenivå kommer en ambitiös

kommun inte att få kostnadstäckning om

man inte tar ut mellanskillnaden via

skattsedeln. Inför därför en

producentavgift för returpapper, glas

och andra förpackningar i

hushållsavfallet. Låt kommunerna

bibehålla insamlingsansvaret.

Producentavgiften skall betalas av

producenterna och vara så tilltagen att

den ger full kostnadstäckning för

hanteringen i kommunerna. Den skall

naturligtvis variera för olika

produktslag och måste ha en miljöprofil

där förpackningar av glas och papper

gynnas framför plast. Producenterna

skall åläggas att köpa in allt som

samlas in i kommunerna. Med en produ-

centavgift kan en kommun ha ett högre

insamlingsmål än det som anges i

förordningen om producentansvar. 70 %

återanvändning eller återvinning för

glas är ett mål som flera kommuner redan

passerat. Med producentavgift och

insamlingen kvar i kommunens regi finns

möjligheter för intresserade och

ambitiösa kommunpolitiker att driva på

utvecklingen. Vad utskottet anfört med

anledning av motion Jo565 yrkandena 1

och 2 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Motionerna Jo640

och Jo657 avstyrks i den mån de inte kan

anses tillgodosedda med vad utskottet

anfört.

dels att utskottets hemställan under 23

bort ha följande lydelse:

23. beträffande producentansvaret

för förpackningar

att riksdagen med anledning av motion

1994/95:Jo656 yrkandena 1 och 2 samt

med avslag på motionerna 1994/95:Jo640

och 1994/95:Jo657 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

Särskilda yttranden

1. Avfallshanteringen i allmänhet (mom.

5)

Maggi Mikaelsson (v) anför:

Det bästa avfallet är det som aldrig

uppstår. I Naturvårdsverkets arbete med

att upprätta en aktionsplan för avfall

är det viktigt att utgångspunkten för

avfallshantering är en minimering av de

totala avfallsmängderna. Det är också

viktigt att utveckla de biologiska

behandlingsmetoderna av vissa

avfallsfraktioner liksom att utveckla

metoder för att återvinna fler

fraktioner av förpackningar och

material. Jag förutsätter att detta

kommer att beaktas i Naturvårdsverkets

arbete och jag kommer att följa frågan.

2. Avfallshanteringen i allmänhet (mom.

5)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna anser att mängden

avfall i samhället måste minska. I dag

koncentreras diskussionen mer runt vad

som kan återvinnas och på vilket sätt,

och den grundläggande diskussionen, att

minska mängden avfall, har kommit i

skuggan. Vi menar att den diskussionen

är den viktiga. Att som i dag producera

en stor mängd produkter, förpackningar

o.d., som sker, är omöjligt i ett

långsiktigt hållbart samhälle. I ett

sådant samhälle måste såväl de ändliga

resurserna, metaller till exempel, som

de oändliga, trä och papper, hanteras på

ett helt annat sätt än i dag. Dagens

sätt att leva innebär ett enormt

resursslöseri både vad gäller

energianvändning och förbrukning av

naturresurser. Mot bakgrund av detta

föreslår Miljöpartiet att ett nytt mål

skall antas, som innebär att

produktionen av avfall skall minska med

50 viktsprocent på tio år. Vi vill också

ge Naturvårdsverket i uppdrag att ta

fram en konkret plan på hur detta skall

ske. Trots att vi inte får gehör för

dessa förslag reserverar vi oss inte i

detta betänkande, eftersom

Naturvårdsverket nu arbetar med planen

Avfall 2000, där förslag på åtgärder för

att begränsa mängden avfall skall

presenteras. Vi förutsätter att detta

leder till ett förslag från regeringen

om hur en miljöanpassad och resurssnål

avfallshantering skall se ut i

framtiden. Vi återkommer i det

sammanhanget.

3. Förändrad renhållningslagstiftning

m.m. (mom. 8)

Eva Eriksson (fp) anför:

I betänkandet framhåller utskottet att

Miljöbalksutredningen har getts i

uppdrag att överväga i vad mån

kretsloppsfrågorna skall regleras

utanför det kapitel i balken som rör

avfallshanteringen. Vidare har

Naturvårdsverket fått regeringens

uppdrag att utarbeta en aktionsplan för

avfall och att utreda vissa frågor i

anslutning till producentansvaret för

papper och glas. Mot den bakgrunden vill

utskottet nu inte föreslå några åtgärder

från riksdagen med syfte att reformera

renhållningslagstiftningen. För egen del

vill jag inte invända mot att utskottet

inväntar förslag från pågående

utredningsarbete. Däremot vill jag

understryka att de starkaste skälen för

att reformera renhållningslagstiftningen

inte är att införa nya regleringar. De

viktigaste motiven är tvärtom att öppna

för ett nytänkande och en

avmonopolisering, som skulle tillföra

avfallsbranschen kreativitet och

dynamik. Den skyldighet och det

vvergripande ansvar som gavs kommunerna

i renhållningslagstiftningen har i dag

omtolkats till en rättighet. Hanteringen

av avfall sker därför till en

övervägande del i kommunala monopol.

Hushåll och företag är ofta hänvisade

till ett enda alternativ, när det gäller

hantering och behandling av de

restprodukter som uppkommer vid

produktion och konsumtion, trots att

andra och från miljösynpunkt bättre

alternativ finns att tillgå.

Renhållningslagstiftningen är ett hinder

för kretsloppsarbetet och bör därför

ersättas av en ny lag. Jag förutsätter

att miljö- och konkurrensmyndigheter

lika väl som marknadsaktörer har

inflytande över det regeringsförslag

riksdagen väntar på. Folkpartiet

liberalerna förväntar sig en

lagstiftning, som tar vara på det goda i

människors uppfinningsrikedom och

företagsamhet och därigenom stimulerar

utvecklingen mot ett kretsloppsanpassat

samhälle.

4. Miljöfarliga batterier (mom. 22)

Maggi Mikaelsson (v) anför:

Det är Vänsterpartiets uppfattning att

miljöfarliga batterier skall förbjudas.

Det gäller t.ex. NiCd (nickel-kadmium)-

batterier. I betänkandet JoU10 om

kemikaliekontroll har vi krävt åtgärder

mot kadmium. I avvaktan på den

batteriutredning som kommer att

presenteras inom kort avstår jag nu från

reservation.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Motionerna 1

Utskottet 5

Kretsloppsarbetet 5

Motionerna 5

Utskottets överväganden 6

Avfallshantering 8

Motionerna 8

Utskottets överväganden 9

Producentansvaret 12

Motionerna 12

Utskottets överväganden 13

Hemställan 16

Reservationer 18

1. Avfallshanteringen i allmänhet

(mom. 5) 18

2. Förändrad

renhållningslagstiftning m.m.

(mom. 8) 18

3. Industrins avloppsvatten (mom.

12) 19

4. Miljöfarligt avfall (mom. 13) 20

5. Förbränning av avfall (mom. 15) 20

6. Förbränning av avfall (mom. 15) 21

7. Producentansvaret i allmänhet

(mom. 16) 21

8. Miljövarudeklarationer (mom.

17) 22

9. Materialbalanser (mom. 18) 23

10. Bilskrotningspremien m.m.

(mom. 21) 23

11. Producentansvaret för

förpackningar (mom. 23) 24

Särskilda yttranden 25

1. Avfallshanteringen i allmänhet

(mom. 5) 25

2. Avfallshanteringen i allmänhet

(mom. 5) 25

3. Förändrad

renhållningslagstiftning m.m.

(mom. 8) 25

4. Miljöfarliga batterier (mom.

22) 26

Gotab, Stockholm 1996