Bet. 1995/96:JoU14

Jordbruksutskottets betänkande

1995/96:JOU14

Djurskydd m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1995/96

JoU14

Sammanfattning

I betänkandet behandlas sammanlagt 40

motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden 1995 om djurskydd och

djurhälsa. Motionerna avser bl.a.

frågor om fångstredskap för pälsdjur,

pälsdjursuppfödning, svanskupering,

samt djurskydds- och djurhälsoarbetet

inom EU. Samtliga motions- yrkanden

avstyrks, i flera fall dock med

uttalanden om en fortsatt hög svensk

ambitionsnivå när det gäller såväl

nationellt som internationellt

djurskydds- och djurhälsoarbete. Vidare

hänvisar utskottet till tidigare

ställningstaganden och pågående

utredningsarbete.

Till betänkandet har fogats nio

reservationer och ett särskilt

yttrande.

Motionerna

1994/95:K224 av Alf Svensson m.fl.

(kds) vari yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige som medlem i EU

skall verka för bättre djurskydd och

förbud mot användning av antibiotika i

tillväxtbefrämjande syfte,

18. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige inom EU skall

verka för att djurhälsovårdsarbetet

intensifieras genom utbyggt

smittskyddsarbete och

bekämpningsprogram mot djursjukdomar.

1994/95:L711 av Agne Hansson m.fl. (c)

vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad som anförts i

motionen om skärpta regler för

användning av antibiotika och

kadavermjöl i djurfoder.

1994/95:Jo218 av Gudrun Lindvall m.fl.

(mp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att bin bör klassas

som djur.

1994/95:Jo226 av Patrik Norinder (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om dispenser för

användande av s.k. kodressörer.

1994/95:Jo501 av Sigrid Bolkéus (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förbudet mot att

kupera svansar på vorsteh.

1994/95:Jo502 av Göthe Knutson (m) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen

begär en översyn av lagen om import av

djur samt karantänbestämmelserna i

syfte att förhindra onödig slakt av

friska djur i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1994/95:Jo504 av Rose-Marie Frebran

(kds) och Gullan Lindblad (m) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige inom EU bör

medverka till en förbättrad och

heltäckande djurskyddslagstiftning,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige i

internationella sammanhang verkar för

att samma regler för fångstredskap som

gäller i Sverige skall gälla i andra

länder.

1994/95:Jo505 av Dan Ericsson (kds)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige som medlem av EU

bör verka för bättre djurskydd och

generellt förbud mot användning av

antibiotika i tillväxtbefrämjande

syfte,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige inom EU bör

verka för att djurhälsoarbetet

intensifieras genom utbyggt

smittskyddsarbete och program för

bekämpning av djursjukdomar,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige inom EU bör

verka för en skärpning av EU:s direktiv

om skydd av djur under transport

(91/628/EEG),

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige som medlem i EU

bör verka för ett totalförbud mot

användning av BST i mjölkkobesättningar

även efter år 2000.

1994/95:Jo508 av Alice Åström m.fl. (v)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om förbud mot eldressyr av

hundar,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att man bör satsa medel för

att utveckla de dressyrmetoder för

"antijakt" som bygger på etologisk

kunskap samt hundens möjligheter och

förutsättningar.

1994/95:Jo510 av Gudrun Lindvall m.fl.

(mp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om obligatoriskt

kontrollprogram av tbc på hjort.

1994/95:Jo513 av Lennart Beijer m.fl.

(v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär

ett samlat kraftfullt program för

Sveriges arbete med djurskydds- och

djurhälsofrågor inom den europeiska

unionen enligt vad i motionen anförts.

1994/95:Jo514 av Patrik Norinder (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om

svanskuperingsförbudet på vorsteh.

1994/95:Jo517 av Urban Ahlin (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om skärpta straff för illegal

handel med utrotningshotade djur och

växter.

1994/95:Jo518 av Elisabeth Fleetwood

och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

analys och utvärdering av

svanskuperingsförbudet samt om en därav

föranledd eventuell översyn av

lagstiftningen.

1994/95:Jo519 av Birgitta Gidblom (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om avveckling av

pälsdjursfarmer.

1994/95:Jo520 av Birgitta Gidblom (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om Sveriges insatser

inom EU i djurskyddsfrågor.

1994/95:Jo521 av Birgitta Gidblom (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om EU:s importförbud

av päls och skinn från länder där

saxfångst är tillåten.

1994/95:Jo526 av Elving Andersson och

Agne Hansson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om Sveriges arbete i

Internationella

standardiseringskommissionen,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om EU:s förbud mot import av

skinn och päls från länder där

saxfångst är tillåten.

1994/95:Jo527 av Siw Persson (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om det angelägna i att Sverige

aktivt verkar för djurskyddsfrågor inom

EU.

1994/95:Jo528 av Siw Persson (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att pälsdjursuppfödning i

bur bör förbjudas,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen i

övrigt anförts om pälsdjursuppfödning.

1994/95:Jo529 av Birger Schlaug m.fl.

(mp) vari yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om buruppfödning av pälsdjur,

19. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om import av skinn från

saxfångade djur,

20. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om import av päls från länder

som tillåter sax vid fångst av djur,

21. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om längsta transporttid inför

slakt,

22. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om subvention av

slakttransporter,

25. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om förändring av Romfördraget.

1994/95:Jo530 av Ingvar Eriksson (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att studera

effekterna av epizootilagens

tillämpning.

1994/95:Jo531 av Maggi Mikaelsson m.fl.

(v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om förbud av

burfarmning av mink och räv,

2. att riksdagen, vid avslag på

yrkande 1, som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om hållning av minkar för

pälsproduktion.

1994/95:Jo806 av Eva Goës m.fl. (mp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om Sveriges roll i

Internationella

standardiseringskommissionens arbete

för standarder för fångst av vilda

djur,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om Sveriges roll i EU:s

relation till den nya

världshandelsorganisationen WTO

angående djurskydd,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att verka för ändrade WTO-

regler gällande miljö- och djurskydd.

Utskottet

Djurskydd

Motionerna

Fångstredskap m.m.

Enligt motion Jo504 (kds, m) yrkande 6

bör Sverige i internationella

sammanhang verka för att samma regler

för fångstredskap som gäller i Sverige

skall gälla i andra länder. I motion

Jo521 (s) yrkas att Sverige skall agera

för att EU genomför sitt importförbud

beträffande päls och skinn från länder

där saxfångst är tillåten. Sverige bör

enligt motion Jo526 (c) yrkande 1 i

arbetet inom Internationella

standardiseringskommissionen verka för

humana fångstredskap. Vidare bör

Sverige inom EU förespråka ett

genomförande av förbudet mot import av

skinn och päls från länder där

saxfångst är tillåten (yrkande 2).

Sistnämnda krav återkommer även i

motion Jo529 (mp) yrkande 19. I

motionen yrkas vidare att import av

päls från länder som tillåter sax vid

fångst av djur förbjuds (yrkande 20).

Enligt motion Jo806 (mp) bör den

svenska regeringen prioritera arbetet

inom Internationella

standardiseringskommissionen (ISO) och

verka för att inga fångst-redskap

godkänns som inte uppfyller kraven på

omedelbar död för djuren som fångas

däri (yrkande 1). Vidare bör Sverige

verka för att EU tar strid med World

Trade Organisation (WTO) om WTO begär

att EU:s importförbud skall upphävas

(yrkande 2).

Pälsdjursuppfödning

Enligt motion Jo519 (s) är det knappast

ekonomiskt möjligt att förändra

djurhållningen vid pälsdjursfarmerna så

att djuren kan bete sig naturligt och

därför måste pälsdjursfarmningen

avvecklas. Eftersom detta drabbar

aktiva farmare bör avvecklingen ske på

ett ansvarsfullt sätt gentemot dessa. I

motion Jo528 (fp) yrkas att

pälsdjursuppfödningen i bur skall

förbjudas (yrkande 1). Enligt

motionären går det inte att förena god

djurhållning för rovdjur som mink och

räv med ett helt liv i bur. Ett beslut

om avveckling drabbar återstående

farmare och staten bör därför

överväga att ge bidrag till

avvecklingen eller stödja investering i

annan verksamhet (yrkande 2). I motion

Jo529 (mp) framhålls att nuvarande

regler, som tillåter att aktiva djur

som mink och räv hålls instängda i

burar, inte kan accepteras. Djuren har

naturliga behov som inte kan uppfyllas

i burarna. Buruppfödningen av dessa

djur skall därför förbjudas (yrkande

18). Även i motion Jo531(v) yrkas att

burfarmning av mink och räv förbjuds

(yrkande 1). Om detta yrkande avslås

bör i vart fall samma krav ställas på

burhållningen av mink som av räv. Även

minkarna bör slippa burarnas

ståltrådsgolv och ges möjlighet till

markkontakt. Vilka krav som bör ställas

på de nya systemen, så att minkarnas

naturliga beteende avseende behov av

sociala kontakter, rörelse,

sysselsättning och markkontakt

tillgodoses, bör utredas (yrkande 2).

Svanskupering

Enligt motion Jo501 (s) är de

svansskador som uppstår på vuxna hundar

att betrakta som djurplågeri jämfört

med det obetydliga ingrepp en rätt

utförd svanskupering utgör på valpens

andra levnadsdag.

Svanskuperingsförbudet för vorsteh bör

omedelbart upphävas. I motion Jo514 (m)

framhålls att ett upphävande av

svanskuperingsförbudet för vorsteh bör

komma till stånd med hänsyn till

djurskyddsaspekten. Enligt motion

Jo518 (m) bör en analys och utvärdering

av svanskuperingsförbudet genomföras

som sedan kan ligga till grund för en

eventuell översyn av lagstiftningen.

Övriga frågor

Enligt motion Jo218 (mp) bör bin

klassas som djur. Därmed skulle bina

omfattas av epizootilagstiftningen.

Varroasjukan, som egentligen är ett

kvalster, skulle då kunna bekämpas på

ett bättre sätt än i dag. I motion

Jo502 (m) framförs krav på en översyn

av lagen om import av djur samt

gällande karantänbestämmelser i syfte

att förhindra onödig slakt av friska

djur. Enligt motion Jo508 (v) är det

viktigt att de dressyrmetoder som

används på hundar utgår från ett

positivt tänkande och inte ett

strafftänkande. Grunden för en jaktren

hund, oavsett om det gäller renar eller

annan viltrenhet ligger i förebyggande

valpträning, tidig prägling samt

gedigen fostran och aktivering.

Eldressyr av hundar bör därför

förbjudas (yrkande 1). Medel bör

anvisas till utvecklandet av de

dressyrmetoder för "antijakt" som

bygger på etologisk kunskap samt

hundens möjligheter och förutsättningar

(yrkande 2). I motion Jo510 (mp) yrkas

att ett obligatoriskt kontrollprogram

avseende tbc på hjort införs. Enligt

motion Jo517 (s) har vårt västliga

grannland Norge betydligt strängare

lagstiftning än Sverige när det gäller

illegal handel med utrotningshotade

djur och växter. Låga straffsatser och

stora ekonomiska intressen gör den

illegala handeln förmånlig i jämförelse

med annan brottslighet. För att undvika

att svenska utrotningshotade djur dödas

och fångas måste straffskalan skärpas.

Polisen bör, efter norsk förebild,

inrätta en central enhet med kunnande

om denna handel samt ha operativa

enheter ute på fältet. Enligt motion

Jo226 (m) bör dispenser kunna ges i

mjölkkostall med kodressörer

installerade efter 1988. Lagstiftningen

bör anpassas efter detta. Det kan även

vara motiverat att komplettera

villkoren för dispens med att

halsbindslen skall vara av icke-ledande

material och att betongbåspall skall

vara täckt med gummimatta eller annat

elisolerande material. Enligt motion

Jo530 (m) kan tillämpningen av

epizootilagen och konsekvenserna därav

i vissa fall få förödande konsekvenser

för enskilda djurägare. Ersättning

utgår för avlivade djur men däremot

inte för produktionsbortfall under

väntetiden. En revision måste

genomföras i syfte att utröna vilka

förändringar i tillämpningen av

gällande lagstiftning som eventuellt

bör genomföras för att komma till rätta

med dessa problem.

Utskottets överväganden

Fångstredskap m.m.

Sverige kan betraktas som ett

föregångsland vad gäller föreskrifter

som syftar till att minimera riskerna

för att djur skall förorsakas onödigt

lidande i samband med jakt med

fångstredskap. Den testverksamhet som

bedrivs vid Statens veterinärmedicinska

anstalt har bl.a. inneburit ett flertal

förändringar av jaktförordningen i

denna riktning. Sverige är även

engagerat i arbetet inom

internationella fora med olika frågor

som berör jakt- och fångstmetoder. Den

14 april 1983 ratificerade Sverige

konventionen om skydd av europeiska

vilda djur och växter samt deras

naturliga miljö (Bernkonventionen).

Konventionen innehåller bl.a. en

indelning av djurarterna i två olika

skyddsklasser (konventionens bilaga 1

och 2). Båda klasserna omfattas av ett

generellt förbud mot vissa

fångstmetoder (konventionens bilaga 4).

Bl.a. råder ett förbud mot användningen

av fällor som används för storskaligt

eller icke selektivt infångande eller

dödande. Under vissa begränsade

förutsättningar kan undantag göras från

det generella förbudet. De

avtalsslutande parterna skall vartannat

år rapportera till konventionens

ständiga kommitté om de undantag som

gjorts.

Ett internationellt samarbete pågår

även beträffande utformningen av

fångstanordningar. Inom Internationella

standardiseringsorganisationen (ISO)

bereds för närvarande ett förslag till

gemensamma bestämmelser och

rekommendationer beträffande

nomenklatur, kravspecifikation för

dödande och icke dödande

fångstanordningar samt gemensamma

normer för hur test av

fångstanordningar skall genomföras. En

teknisk standard för fångst-redskap

avseende pälsdjur beräknas vara klar i

december 1996. EU beslutade år 1991 att

förbjuda bensax som fångstredskap

fr.o.m. den 1 januari 1995. Från samma

dag skulle även importförbud införas

beträffande pälsar från djur upptagna

på en till förordningen hörande lista

såvida inte ursprungslandet antingen

genom lagstiftning och administrativa

åtgärder genomfört ett förbud mot

bensax eller den i landet tillåtna

använda fångstmetoden står i

överensstämmelse med internationellt

fastställd standard (ISO-standard) för

fångstredskap (förordning 3254/91). I

avvaktan på att den s.k. ISO-standarden

skulle bli klar flyttades förordningens

ikraftträdande fram till den 1 januari

1996. Som anförts ovan har utvecklingen

av internationella standarder för human

fångst inte kunnat slutföras under år

1995. Tredje land har därmed inte någon

möjlighet att säkerställa att de

fångstmetoder som tillämpas för de

djurarter som förtecknats i en särskild

bilaga till förordningen överensstämmer

med internationellt överenskomna

standarder för human fångst.

Kommissionen har därför utarbetat ett

förslag till rådet och parlamentet om

en förändrad reglering på detta område

och en senareläggning med ett år av

genomförandet av de importrestriktioner

som avses i förordningen. Under tiden

hoppas man få framgång i försöken att

nå en överenskommelse med de stater som

fortfarande använder inhumana

fångstmetoder.

Utskottet har tidigare framhållit att

en slutlig lösning inte torde kunna

uppnås utan en internationellt

fastställd standard för ifrågavarande

fångst-redskap. Utskottet förutsätter

att regeringen med uppmärksamhet följer

utvecklingen på detta område och även i

fortsättningen inom EU och i andra

internationella sammanhang verkar för

att samma regler för fångst-redskap för

vilda djur som gäller i Sverige även

skall gälla i andra länder. Med det

anförda föreslår utskottet att

motionerna Jo504 yrkande 6, Jo521,

Jo526 yrkandena 1 och 2, Jo529

yrkandena 19 och 20 samt Jo806

yrkandena 1 och 2 lämnas utan

riksdagens vidare åtgärd, allt i den

mån motionerna inte kan anses

tillgodosedda.

Pälsdjursuppfödning

Utskottet har flera gånger tidigare

behandlat frågan om

pälsdjursuppfödningens förenlighet med

djurskyddslagen (se bl.a.

1994/95:JoU1). Utskottet har därvid

bl.a. framhållit att riksdagen i 4 §

djurskyddslagen uppställt krav på att

såväl djur inom animalieproduktionen

som pälsdjur skall hållas och skötas i

en god djurmiljö och på ett sådant sätt

att det främjar deras hälsa och ger dem

möjlighet att bete sig naturligt. Denna

formulering innebär att det ställs

strängare krav på ett hänsynstagande

till varje djurarts behov av

rörelsefrihet m.m. och till artens

särskilda biologiska beteenden i

övrigt. Utskottet konstaterade vidare

att tillämpningsföreskrifterna givetvis

måste utformas på ett sätt som är ägnat

att uppfylla riksdagens intentioner.

Nya föreskrifter för lantbrukets djur

har utfärdats av Jordbruksverket (SJVFS

1993:129), varvid inte minst kraven för

hållande av pälsdjur har skärpts. I

anslutning till föreskrifterna har även

allmänna råd utarbetats. Speciellt

långtgående är kraven på hållande av

räv. Denna bestämmelse underställdes

därför regeringen för avgörande i

enlighet med begränsningsförordningen.

Med anledning härav utfärdades i

december 1995 vissa ändringar (SFS

1995:1225) i djurskyddsförordningen

(1988:539). Ändringarna, som trätt i

kraft den 1 januari 1996, innebär bl.a.

att rävar bara får hållas på ett sådant

sätt att deras behov av att vara

tillsammans med andra rävar, röra sig,

gräva och ägna sig åt annan

sysselsättning kan tillgodoses. Vid

ikraftträdandet befintliga anläggningar

för hållande av räv får användas intill

utgången av år 2000. Utskottet finner

mot bakgrund av det anförda inte

anledning att föreslå någon riksdagens

åtgärd i anledning av motionerna Jo519,

Jo528 yrkandena 1 och 2, Jo529 yrkande

18 samt Jo531 yrkandena 1 och 2.

Motionerna avstyrks.

Svanskupering

Institutionen för kirurgi och medicin

vid Sveriges lantbruksuniversitet har

på uppdrag av Jordbruksverket genomfört

en utredning avseende svansskador hos

korthårig vorsteh och pointer.

Resultatet, som redovisades i juni

1995, har remissbehandlats.

Jordbruksverket har med anledning härav

ej funnit skäl att föreslå något

undantag från det rådande

kuperingsförbudet. Utskottet har inget

underlag för att göra någon annan

bedömning. Med det anförda avstyrker

utskottet motionerna Jo501, Jo514 och

Jo518.

Övriga frågor

Bekämpningen av varroakvalstret liksom

av smittsamma bisjukdomar regleras

främst i bisjukdomslagen (1974:211) och

i bisjukdomsförordningen (1974:212).

Enligt förordningen åligger det

Jordbruksverket att bl.a. följa

sjukdomens uppträdande och spridning,

utfärda föreskrifter om bekämpning och

meddela råd och anvisningar. Det

åligger länsstyrelsen att regionalt

biträda verket när det gäller

bekämpningen.

Som utskottet tidigare framhållit

(1994/95:JoU1) måste den oro många

biodlare känner inför varroakvalstrets

etablering och fortsatta utbredning i

Sverige tas på största allvar. Till

viss del kan denna oro bero på den

osäkerhet som råder om varroakvalstrets

mer långsiktiga inverkan på biodlingen

och om effekterna av de insatser som

görs för att bekämpa den fortsatta

spridningen. Stora biologiska och

ekonomiska värden står på spel om inte

varroakvalstret kan bekämpas på ett

godtagbart sätt. Som tidigare

konstaterats kan det finnas anledning

att ytterligare pröva frågan om vilka

bekämpningsinsatser som kan anses

ägnade att på längre sikt trygga den

svenska biodlingen. Denna fråga tillhör

i första hand Jordbruksverkets

ansvarsområde. Utskottet går i övrigt

inte närmare in på problemen med

varroa, vilka har behandlats av

utskottet vid ett flertal tillfällen

tidigare. Utskottet föreslår därför att

motion Jo218 lämnas utan någon

riksdagens vidare åtgärd.

Enligt förordningen (1994:1830) om

införsel av levande djur är införsel av

djur och produkter av djur från ett

land utanför Europeiska unionen inte

tillåten om djuren eller

djurprodukterna kommer från ett område

från vilket införsel inte får ske till

Europeiska unionen om de omfattas av

ett införselförbud enligt särskilt

beslut inom Europeiska unionen eller om

transporten inte uppfyller svenska

djurskyddsbestämmelser. Förordningens

syfte är bl.a. att förebygga att

smittsamma eller ärftliga djursjukdomar

kommer in i landet och får ytterligare

spridning här samt att tillgodose

djurskyddsintresset. Med stöd av

förordningen har Jordbruksverket bl.a.

meddelat föreskrifter om införsel av

hästdjur (SJVFS 1994:225). Enligt

föreskrifterna får sådan införsel

endast ske från länder inom Europeiska

unionen och Norge samt annat land eller

del av land enligt särskild bilaga. Med

det anförda avstyrks motion Jo502.

Enligt Jordbruksverkets allmänna råd

(1995:1) till 2 § djurskyddslagen

(1988:539) bör elhalsband ej användas

annat än av person som genomgått

utbildning rekommenderad av

Jordbruksverket. På regeringens uppdrag

har en särskild utredare undersökt om

användningen av el vid dressyr av

hundar är förenlig med djurskyddslagen.

Resultatet redovisades i oktober 1995

(Ds 1995:63). Bl.a. föreslås sådana

lagändringar som gör det möjligt att

förbjuda användningen av el som

dressyrmetod. Förslaget ger möjlighet

till undantag där hunden uppenbarligen

skulle lida mer av annan dressyrmetod

eller behöva avlivas. Förslaget bereds

för närvarande inom regeringskansliet.

Utskottet anser det lämpligt att

avvakta resultatet av den fortsatta

beredningen i denna fråga och föreslår

därför att motion Jo508 yrkandena 1 och

2 lämnas utan någon riksdagens vidare

åtgärd.

Genom riksdagens beslut i november

1993 bemyndigades regeringen att

meddela föreskrifter om vad som skall

gälla för att kronhjortar och

dovhjortar, som inte omfattas av någon

hälsokontroll, skall få flyttas från

ett hägn. I samband härmed konstaterade

utskottet bl.a. att det för närvarande

inte finns skäl att utmönstra

tuberkulos ur epizootilagstiftningen.

Vidare anslöt sig utskottet till

regeringens förslag om ett frivilligt

kontrollprogram för bekämpande av

tuberkulos hos hjortdjur

(1993/94:JoU11, rskr. 88).

Jordbruksverket skall före den 1 maj

1996 redovisa en utvärdering av

kontrollprogrammet. Mot bakgrund av det

anförda avstyrker utskottet motionerna

Jo510 och Jo530.

Hösten 1994 antog riksdagen en ny lag

om åtgärder beträffande djur och växter

som tillhör skyddade arter, m.m. (prop.

1994/95:117, JoU10, rskr. 94). Den

antagna lagstiftningen innebar att man

samlade alla regler om nationell och

internationell handel samt övrig

hantering och förvaring av vilt levande

djur och växter under en lag. Härigenom

skulle en effektivare kontroll av

reglernas efterlevnad på detta område

möjliggöras. Man framhöll särskilt att

den nya lagen bör kunna förbättra

möjligheterna att motverka den illegala

handeln med hotade vilda djur och

växter. Lagens ansvarsbestämmelser

omfattar böter eller fängelse i högst

sex månader. Vid grova brott kan dömas

till fängelse i högst två år. Utskottet

finner mot bakgrund av det anförda inte

anledning att föreslå någon riksdagens

åtgärd i anledning av motion Jo517.

Motionen avstyrks.

Den 1 januari 1994 trädde förbudet mot

elektriska kodressörer i kraft även för

befintliga anläggningar. Som utskottet

tidigare redovisat (1994/95:JoU1) har

Jordbruksverket på eget initiativ låtit

en arbetsgrupp utreda frågan om

användningen av kodressörer.

Arbetsgruppen, som har studerat

kodressörernas för- och nackdelar,

ansåg att de skall avskaffas.

Jordbruksverket har dock under de två

sista åren haft möjlighet att ge

dispens från förbudet i speciella fall.

Enligt vad utskottet erfarit har någon

sådan dispens inte beviljats. Mot

bakgrund av det anförda och då det i

första hand ankommer på regeringen och

berörda myndigheter att hantera denna

fråga avstyrker utskottet motion Jo226.

Djurskyddsarbetet inom EU

Motionerna

I motion Jo504 (kds, m) framhålls att

Sverige inom EU bör medverka till en

förbättrad och heltäckande

djurskyddslagstiftning (yrkande 2). I

motionerna Jo505 (kds) yrkande 1 delvis

och K224 (kds) yrkande 17 delvis

framhålls att Sverige som medlem i EU

bör verka för bättre djurskydd. Vidare

framhålls i sistnämnda två motioner att

Sverige inom EU även bör verka för att

djurhälsovårdsarbetet intensifieras

genom utbyggt smittskyddsarbete och

bekämpningsprogram mot djursjukdomar

(yrkande 2 resp. 18). I motion Jo505

yrkas vidare att Sverige som medlem i

EU bör verka för ett totalförbud mot

användning av BST (tillväxthormon) i

mjölkkobesättningar även efter år 2000

(yrkande 4). I motion Jo513 (v) yrkande

1 begärs ett samlat kraftfullt program

för Sveriges arbete med djurskydds- och

djurhälsofrågor inom den europeiska

unionen. Enligt motion Jo520 (s) bör

Sverige utarbeta en plan för hur

djurskyddsfrågorna skall drivas inom EU

och vilka frågor som särskilt skall

prioriteras. I motion Jo527 (fp)

framhålls det angelägna i att Sverige

aktivt verkar för djurskyddsfrågorna

inom EU. Enligt motion Jo806 (mp) bör

Sverige som medlem i EU verka för att

WTO:s regler i framtiden ger större

möjligheter att ta nationella eller

regionala miljö- och djurskyddshänsyn

(yrkande 3).

I motion Jo505 (kds) yrkas att Sverige

inom EU verkar för en skärpning av EU:s

direktiv om skydd av djur under

transport (yrkande 3). Enligt motion

Jo529 (mp) tillåter reglerna för

djurtransporter inom EU djurplågeri.

Sverige bör arbeta för att minimera

tiden för transporter till slakt. Som

ett första steg bör högsta gränsen

sättas vid 6 timmar oavsett vilka

länder transporterna går igenom

(yrkande 21). I dag subventioneras

slakttransporter som en underliggande

del av EU:s jordbrukspolitik. Detta

innebär stimulans åt djurtransporter

och motverkar därmed mindre lokala

slakterier (yrkande 22). Vidare

framhålls i motionen att djur enligt

Romfördraget inte betraktas som levande

individer utan som handelsvaror.

Sverige bör aktivt verka för en

förändring av Romfördraget (yrkande

25).

I motionerna Jo505 (kds) och K224

(kds) yrkas att Sverige som medlem av

EU bör verka för ett generellt förbud

mot användning av antibiotika i

tillväxtbefrämjande syfte (yrkandena 1

delvis respektive 17 delvis). Även i

motion L711 (c) yrkande 8 framförs krav

på skärpta regler för användning av

antibiotika och kadavermjöl i

djurfoder. EU bör förmås att tillämpa

svenska regler.

Utskottets överväganden

Med den indelning som tillämpas inom EU

hör till det veterinära området

veterinära livsmedelsbestämmelser och

bestämmelser om djurhälsa samt

bestämmelser om avel, djurskydd och

foder. De veterinära

livsmedelsbestämmelserna omfattar

regler om hygieniska krav vid

produktion av och handel med livsmedel

av animaliskt ursprung. Till de

veterinära livsmedelsbestämmelserna hör

också regler om förbud mot hormoner i

produktionshöjande syfte och

föreskrifter om gränsvärden för

läkemedelsrester och andra föroreningar

i kött. EU:s inre marknad innebär att

varor fritt skall kunna föras över

gränserna. All kontroll vid handel med

djur skall ske i exportbesättningarna.

Stickprovskontroller kan utföras på

bestämmelseorten. Importlandets

kontroller får inte utgöra

handelshinder. En förutsättning för en

fri inre marknad när det gäller handeln

med djur och produkter av animaliskt

ursprung är att det finns gemensamma

bedömningar beträffande djurhälsa,

smittsamma djursjukdomar och en

gemensam bekämpningsstrategi. Sedan år

1964 har EU utvecklat för gemenskapen

enhetliga djurhälsokrav och

riskbedömningar när det gäller

djursjukdomar för handel med samtliga

djurslag samt produkter av dessa.

Syftet med gemensamma hälsokrav och

riskbedömningar är att underlätta

handeln för dessa varor inom

gemenskapen (64/432/EEG).

Avskaffandet av EU:s inre gränser

innebär inte att djur och produkter av

djur utan vidare kan transporteras

mellan medlemsländerna. Den veterinära

gränskontrollen har ersatts av en

kontroll i ursprungsbesättningen i nära

anslutning till transporten till ett

annat land (90/425/EEG). Kontrollen

utförs av en officiell veterinär.

Stickprovskontroller får även göras på

destinationsplatsen och, vid stark

misstanke om felaktigheter, även under

transporten. En transport av djur eller

produkter av djur mellan

medlemsländerna skall åtföljas av ett

hälsointyg utfärdat av den officielle

veterinären inom en angiven tid före

exporten. Intyget skall bl.a. visa att

djuren är friska och att de inte härrör

från en besättning eller en region som

spärrats av på grund av smittsamma

djursjukdomar. Alla intyg som utfärdats

måste anmälas via ett

datakommunikationsnät (ANIMO) till den

centrala myndigheten i mottagarlandet

den dag de utfärdas. Samtidigt anmäls

även uppgifter om transporten, som

t.ex. transportsätt, transportväg,

antal och typ av djur som

transporteras, dag för avfärd samt den

beräknade ankomstdagen. En viktig

förutsättning för kontrollsystemet är

att djuren är enhetligt

identitetsmärkta. För att kunna ha en

fri handel mellan medlemsländerna utan

gränskontroller har konsekvent en s.k.

zonindelning eller regionalisering

genomförts vid sjukdomsutbrott. Detta

innebär att handelsrestriktioner införs

endast för ett begränsat område medan

handel kan fortsätta med övriga delar

av ett land. EU:s allmänna principer om

sjukdomsfrihet och sjukdomsförebyggande

åtgärder måste vara uppfyllda för att

djur och produkter fritt skall kunna

föras mellan de olika länderna.

EU har även gemensamma bestämmelser

för import av levande djur från tredje

land. Direktiv för sådan handel har

sedan år 1972 (72/462/EEG) utfärdats

för att skydda människors och djurs liv

och hälsa. EU utför inspektioner vid de

anläggningar som önskar exportera till

EU. Inom EU har upprättats listor över

länder, regioner och

livsmedelsproducerande anläggningar som

uppfyller EU:s krav på hygien och hälsa

i fråga om djur och djurprodukter.

Import av livsmedel kan dock även ske

från länder med sämre hälsostatus och

som alltså inte uppfyller EU:s krav.

Sådan import får emellertid bara ske

under särskilda villkor och från

anläggningar godkända av EU.

Inspektioner sker fortlöpande av tredje

länders djurhållning, produktionsformer

och veterinärväsende.

Det finns anledning att anta att

medlemskapet i EU kommer att innebära

en friare handel med levande djur och

produkter från djur. Detta kan

naturligtvis öka riskerna för att få in

djursjukdomar i Sverige. Många av de

sjukdomar som Sverige önskar skydda sig

mot förekommer inte eller är mycket

ovanliga här. Som framhölls av Statens

veterinärmedicinska anstalt (SVA) i

samband med medlemskapsförhandlingarna

bör de ökade riskerna för introduktion

i landet av nya smittämnen bl.a.

kompenseras med åtgärder inom landet i

form av ökad utbildning, diagnostiskt

utvecklingsarbete och träning syftande

till en bra och effektiv beredskap.

Därigenom förbättras möjligheten till

tidig upptäckt av ett sjukdomsutbrott.

Vidtas adekvata åtgärder kan

verkningarna av sjukdomsutbrott

reduceras kraftigt. Utskottet

konstaterar avslutningsvis att EU och

Sverige har samma övergripande mål,

dvs. att inte sprida smittsamma

sjukdomar genom handel med djur eller

produkter av djur. Målet är att skydda

människors och djurs hälsa. Utskottet

utgår ifrån att regeringens arbete på

detta område även fortsättningsvis

inriktas på att bevara det goda

hälsoläget i Sverige. Sverige bör i

detta sammanhang verka för ett

intensifierat djurhälsoarbete med

utbyggt smittskyddsarbete och program

för bekämpning av djursjukdomar. Enligt

utskottets bedömning är syftet med

motionerna Jo505 yrkande 2, Jo513

yrkande 1 delvis och K224 yrkande 18

med det anförda i allt väsentligt

tillgodosett. Yrkandena påkallar

således ingen ytterligare riksdagens

åtgärd.

Inom EU finns bestämmelser om hur djur

skall hållas och skötas i direktiv

88/166/EEG om skydd av höns som hålls i

bur, direktiv 91/629/EEG om skydd av

kalvar och direktiv 91/630/EEG om skydd

av grisar. I direktiven finns bl.a.

vissa bestämmelser om utformning av och

mått på utrymmen för sådana djur samt

krav på utfodring, vattning, tillsyn

och skötsel av djuren. Bestämmelser om

skydd av djur vid slakt eller avlivning

finns i direktiv 93/119/EEG. I

direktivet finns bl.a. bestämmelser om

drivning, uppstallning, fixering,

bedövning, slakt och avlivning av

sådana djur som föds upp och hålls för

produktion av kött, skinn, pälsar eller

andra produkter. I direktivet regleras

också metoder för avlivning av djur vid

sjukdomsbekämpning. De nämnda

direktiven är minimidirektiv och

Sverige kan behålla sina mer omfattande

och strängare krav på detta område. I

fråga om djurskydd har Sverige en högre

målsättning än EU när det gäller att

skapa den bästa möjliga miljön för

djuren. Den svenska lagstiftningen

omfattar alla djurslag i fångenskap.

Lagen säger uttryckligen att

djurhållning skall ske på ett sådant

sätt att djuren skyddas mot sjukdom och

att den främjar djurens hälsa. Något

motsvarande eller liknande krav finns

inte vare sig i

Europarådskonventionerna, i EU:s

direktiv eller i de enskilda EU-

länderna. Utskottet konstaterar

sammanfattningsvis att många av de

regler som finns inom EU inte

tillgodoser de djurskyddskrav som vi i

Sverige anser berättigade. Sverige har

som EU-medlem både möjlighet och

skyldighet att agera för att förbättra

djurskyddet inom gemenskapen. Både

vissa av EU:s medlemsländer med

intresse för djurskyddsfrågor och

djurskyddsorganisationer i olika länder

har stora förväntningar på Sverige i

detta avseende. Utskottet förutsätter

därför att regeringen och dess

representanter på olika nivåer i EU-

arbetet agerar fortsatt offensivt när

det gäller djurskyddsfrågorna. Det

anförda tillgodoser enligt utskottets

mening syftet med motionerna Jo504

yrkande 2, Jo505 yrkande 1 delvis,

Jo513 yrkande 1 delvis, Jo520, Jo527

och K224 yrkande 17 delvis.

Motionsyrkandena bör därför inte

föranleda någon riksdagens ytterligare

åtgärd.

Med det anförda avstyrks även motion

Jo806 yrkande 3.

EG:s direktiv om skydd av djur under

transport är, till skillnad mot övriga

djurskyddsdirektiv, totalharmoniserade

direktiv. Direktiven gäller transport

av djur inom, till och från

gemenskapen. Nationella regler får

tillämpas på transporter som

understiger 50 km. Direktiven förbjuder

transport av djur som inte är i skick

för den avsedda transporten. Dessutom

måste lämpliga åtgärder vidtas för

djurens vård under transporten och vid

ankomsten till bestämmelseorten. Vidare

anges hur olika djurslag skall

transporteras och hur transportfordonen

skall vara utformade. I juni 1995 antog

rådet ett nytt direktiv 95/29 (EG) om

ändring i direktiv 91/628/EEG om skydd

av djur vid transporter. Ändringen

innebär en viss skärpning av tidigare

tillämpliga regler. När det gäller

transport av dräktiga kor och nyfödda

kalvar kan Sverige tillämpa sina

strängare regler under en övergångstid

av tre år. Utskottet förutsätter att

regeringen under denna övergångstid med

kraft verkar för en ytterligare

skärpning av EU:s bestämmelser på detta

område. Målsättningen bör vara att

Sverige skall kunna behålla sina

strängare regler även efter

övergångstidens slut. Med det anförda

får syftet med motionerna Jo505 yrkande

3 och Jo529 yrkandena 21, 22 och 25

anses vara tillgodosett.

Motionsyrkandena kan därmed lämnas utan

vidare åtgärd.

Enligt djurskyddsförordningen är det

förbjudet att tillföra djur hormoner

eller liknande preparat i

produktionshöjande syfte. Detsamma

gäller för övriga EU-länder. Inom EU

pågår ett arbete med att ta fram en

förordning för att sammanföra samtliga

bestämmelser som gäller åtgärder för

att kontrollera förekomsten av bl.a.

hormoner i levande djur och

animalieprodukter. Vid sitt möte i Rom

i juli 1995 beslutade Codex

Alimentarius Comission vid en hemlig

omröstning att godkänna ett förslag

till högsta resthalter i

animalieprodukter (Maximum Residue

Levels, MRL) för fem hormoner som i

vissa länder används inom

animalieproduktionen i

tillväxtbefrämjande syfte. Sverige

röstade mot förslaget. Enligt uppgift

röstade även övriga EU-länder mot

förslaget. Tre av dessa hormoner

produceras naturligt i varierande

halter i djur- och människokroppen. För

dessa ämnen har en expertgrupp tillsatt

av Världshälsoorganisationen bedömt att

om de används på rätt sätt i

animalieproduktionen är det osannolikt

att resterna utgör någon hälsorisk för

den som konsumerar köttet. Man har

således bedömt att det för dessa ämnen

inte behövs några MRL-värden.

Codexbeslutet påverkar inte för

närvarande det förbud som gäller både i

Sverige och övriga EU-länder mot

användningen av hormoner i

tillväxtbefrämjande syfte, och inte

heller påverkas förbudet mot import av

kött från djur som har behandlats med

hormoner. Antagandet av dessa MRL-

värden kan dock på sikt innebära att

det med hänsyn till GATT-reglerna blir

svårare att hindra import av kött från

hormonbehandlade djur till EU där

resthalterna i köttet inte överstiger

de antagna MRL-värdena.

Utskottet konstaterar

sammanfattningsvis att bakgrunden till

dessa förbud framför allt är

konsumenternas oro samt att

ifrågavarande hormonbehandling inte kan

betraktas som etiskt försvarbar.

Utskottet utgår från att regeringen med

kraft kommer att verka för att förbudet

mot användning av hormoner i

produktionsförbättrande syfte inte

uppluckras. Sverige bör inte acceptera

vare sig en uppluckring av detta förbud

eller att import av kött från

hormonbehandlade djur tillåts. Enligt

utskottets bedömning är syftet med

motion Jo505 yrkande 4 med det anförda

i allt väsentligt tillgodosett.

Yrkandet påkallar således ingen

ytterligare riksdagens åtgärd.

Med anledning av de i motionerna Jo505

yrkande 1 delvis, K224 yrkande 17

delvis och L711 yrkande 8 framförda

synpunkterna beträffande användning av

antibiotika och kadavermjöl i djurfoder

vill utskottet anföra följande. När det

gäller antibiotika har Sverige enligt

anslutningsavtalet med EU fått

möjlighet att behålla sina regler under

en fyraårig övergångs- period. Under

denna period skall de svenska kraven

ses över på grundval av vetenskaplig

dokumentation som Sverige skall

tillhandahålla. Förbudet mot

inblandning av kadavermjöl i fodret får

behållas under en övergångstid på tre

år. Regeringen har tillkallat en

särskild utredare som skall

sammanställa och redovisa de

vetenskapliga fakta och bedömningar som

är av betydelse för ett

ställningstagande i frågan om ett

fortsatt förbud mot användningen av

antibiotika, kemoterapeutika,

koccidiostatika och andra

tillväxtbefrämjande medel som

tillsatser i foder. Uppdraget skall

redovisas senast den 1 november 1997

(dir. 1995:71). I detta sammanhang bör

framhållas att den nuvarande svenska

foderlagstiftningens förbud mot

inblandning av bl.a. antibiotika och

kadavermjöl är ett resultat av en bred

debatt. Förbudet är inte enbart

veterinärvetenskapligt grundat, utan

även etiska aspekter har beaktats i

detta sammanhang. Det är angeläget att

frågan om antibiotikatillsatser sätts

in i ett större perspektiv rörande

antibiotikans roll inom

animalieproduktionen med avseende dels

på risken för antibiotikaresistens,

dels mer långsiktiga ekologiska

effekter. Utskottet anser det lämpligt

att avvakta resultatet av den fortsatta

beredningen i dessa frågor och föreslår

därför att motionerna Jo505 yrkande 1

delvis, K224 yrkande 17 delvis och L711

yrkande 8 lämnas utan någon riksdagens

vidare åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande fångstredskap

m.m.

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo504 yrkande 6, 1994/95:

Jo521, 1994/95:Jo526, 1994/95:Jo529

yrkandena 19 och 20 samt

1994/95:Jo806 yrkandena 1 och 2,

res. 1 (v, mp)

2. beträffande

pälsdjursuppfödning

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo519, 1994/95:Jo528,

1994/95:Jo529 yrkande 18 och

1994/95:Jo531,

res. 2 (v, mp)

3. beträffande svanskupering

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo501, 1994/95:Jo514 och

1994/95:Jo518,

4. beträffande bin

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo218,

res. 3 (mp)

5. beträffande

karantänsbestämmelser och import av

djur

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo502,

6. beträffande eldressyr av

hundar m.m.

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo508,

res. 4 (v, mp)

7. beträffande bekämpningen av

tbc hos hjort m.m.

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo510 och 1994/95:Jo530,

8. beträffande handel med

utrotningshotade djur

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo517,

res. 5 (v, mp)

9. beträffande kodressörer

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo226,

10. beträffande djurhälsoarbetet

inom EU

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo505 yrkande 2, 1994/95:

Jo513 yrkande 1 delvis och

1994/95:K224 yrkande 18,

res. 6 (v)

11. beträffande

djurskyddsarbetet inom EU

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo504 yrkande 2, 1994/95:

Jo505 yrkande 1 delvis, 1994/95:Jo513

yrkande 1 delvis, 1994/95: Jo520,

1994/95:Jo527 och 1994/95:K224

yrkande 17 delvis,

res. 7 (v)

12. beträffande WTO:s regler

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo806 yrkande 3,

res. 8 (v, mp)

13. beträffande djurtransporter

inom EU

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo505 yrkande 3 och 1994/95:

Jo529 yrkandena 21, 22 och 25,

res. 9 (mp)

14. beträffande användningen av

tillväxthormoner

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo505 yrkande 4,

15. beträffande antibiotika i

djurfoder m.m.

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo505 yrkande 1 delvis,

1994/95:K224 yrkande 17 delvis och

1994/95:L711 yrkande 8.

Stockholm den 30 januari 1996

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus

(c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson

(s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s),

Ingvar Eriksson (m), Ingemar Josefsson

(s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson

(fp), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi

Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva

Björne (m), Gudrun Lindvall (mp),

Lennart Brunander (c), Michael Hagberg

(s) och Siw Wittgren-Ahl (s).

Reservationer

1. Fångstredskap m.m. (mom. 1)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun

Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 6 som börjar med Sverige kan

och på s. 7 slutar med anses

tillgodosedda bort ha följande

lydelse:

Sverige kan - - - (= utskottet) - - -

inhumana fångstmetoder. Som framhålls i

motion Jo529 är bensax förbjuden i

Sverige. Utskottet förutsätter att

regeringen med uppmärksamhet följer

utvecklingen på detta område och även i

fortsättningen inom EU och i andra

internationella sammanhang verkar för

att samma regler för fångstredskap för

vilda djur som gäller i Sverige även

skall gälla i andra länder. Självfallet

bör också import av saxfångade djur

vara förbjudet. Ett sådant förbud kan

motiveras dels av konkurrensskäl, dels

av skälet att vi inte skall exportera

djurplågeri. En rimlig markering är då

att all pälsimport från länder som

tillåter bensax förbjuds. Vad utskottet

anfört med anledning av motion Jo529

(mp) yrkandena 19 och 20 bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till

känna. Motionerna Jo504 yrkande 6,

Jo521, Jo526 yrkandena 1 och 2 samt

Jo806 yrkandena 1 och 2 avstyrks i den

mån de inte kan anses tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande fångstredskap m.m.

att riksdagen med anledning av

motion 1994/95:Jo529 yrkandena 19

och 20 och med avslag på motionerna

1994/95:Jo504 yrkande 6,

1994/95:Jo521, 1994/95:Jo526 och

1994/95:Jo806 yrkandena 1 och 2 som

sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

2. Pälsdjursuppfödning (mom. 2)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun

Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 7 som börjar med Utskottet har

och på s. 8 slutar med Motionerna

avstyrks bort ha följande lydelse:

I stora delar är Jordbruksverkets

förslag om nya föreskrifter för

rävhållningen bra. Det är dock inte

tillfredsställande att verket föreslår

att de ekonomiska intressena skall gå

före djurens och att de därmed skall

kunna placeras i bur de sista

månaderna. Att sätta rävar som fötts

upp i hägn med markkontakt i burar de

sista levnadsmånaderna kommer att

innebära ett utdraget lidande och

trauma för djuren. När det gäller

farmningen av mink så skall den

fortfarande ske i bur. Minken är ett

rovdjur vars biotoper är våtmarker,

sjöar och floder. Den vistas gärna i

vatten och bor i ihåliga träd. Den är

ett ensamlevande djur med stort behov

av revir. Flera oberoende utredningar

har slagit fast att minkarna inte kan

tillgodose alla sina beteendebehov i

burar. Bl.a. har konstaterats en hög

frekvens av stereotyper hos de

burfarmade minkarna. Mot bakgrund av

det anförda anser utskottet att

burfarmning av mink och räv skall

förbjudas. Regeringen bör återkomma

till riksdagen med ett sådant förslag.

För att inte snedvrida konkurrensen och

exportera djurplågeriet bör även import

av päls från buruppfödda djur

förbjudas. Vad utskottet anfört med

anledning av motionerna Jo519, Jo528

yrkandena 1 och 2, Jo529 yrkande 18 och

Jo531 yrkande 1 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Motion

Jo531 yrkande 2 avstyrks i den mån den

inte kan anses tillgodosedd med vad

utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande pälsdjursuppfödning

att riksdagen med anledning av

motionerna 1994/95:Jo519,

1994/95:Jo528, 1994/95:Jo529

yrkande 18 och 1994/95:Jo531

yrkande 1 samt med avslag på motion

1994/95: Jo531 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

3. Bin (mom. 4)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 8 som börjar med Bekämpningen

av och på s. 9 slutar med vidare

åtgärd bort ha följande lydelse:

Sedan några år grasserar sjukdomen

varroa i vissa delar av Sverige. Om bin

var klassade som djur skulle de

innefattas av epizootilagen. Detta

skulle enligt utskottets mening

innebära att sjukdomen, som egentligen

är ett kvalster, kunde bekämpas på ett

bättre sätt än i dag. Vad utskottet

anfört med anledning av motion Jo218

bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4

bort ha följande lydelse:

4. beträffande bin

att riksdagen med anledning av

motion 1994/95:Jo218 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

4. Eldressyr av hundar m.m. (mom. 6)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun

Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 9 som börjar med Enligt

Jordbruksverkets och slutar med

vidare åtgärd bort ha följande

lydelse:

Enligt förarbetena till

djurskyddslagen skall alla djur som

hålls i fångenskap skyddas mot lidande

samt behandlas väl. Eldressyr bygger på

uppfattningen att tillfogande av

smärta/obehag är en bra dressyrmetod.

Så är ej fallet. Försök visar att

dressyr genom smärttillförsel inte ger

någon bestående effekt. Effekten

kvarstår endast i ett till två år. Vill

man ha en bestående effekt måste man

använda sig av etologiskt rätt

utformade metoder som bygger på hundens

möjligheter och förutsättningar.

Avslutningsvis kan konstateras att alla

dressyrmetoder måste utgå från ett

positivt tänkande och inte ett

strafftänkande. Grunden för att få en

jaktren hund ligger i förebyggande

valpträning, tidig prägling samt

gedigen fortsatt fostran. Inte minst

viktigt är att hunden ges tillräcklig

aktivering. Enligt utskottets mening

bör eldressyr av hundar därför

förbjudas. Vidare bör utvecklandet av

dressyrmetoder för ''antijakt'' som

bygger på etologisk kunskap samt

hundens möjligheter och förutsättningar

stödjas. Vad utskottet anfört med

anledning av motion Jo508 yrkandena 1

och 2 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6

bort ha följande lydelse:

6. beträffande eldressyr av hundar

m.m.

att riksdagen med anledning av

motion 1994/95:Jo508 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

5. Handel med utrotningshotade djur

(mom. 8)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun

Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 9 som börjar med Hösten 1994

och på s. 10 slutar med Motionen

avstyrks bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo517 är

straffen i Sverige för handel med

utrotningshotade djur alltför låga. Den

maximala påföljden är fängelse i två

år. Vårt västliga grannland Norge har

en betydligt strängare lagstiftning där

motsvarande brott kan ge upp till sex

års fängelse. Utöver detta har Norge

även en generalklausul för dessa typer

av brott. Detta medför bl.a. att ägg-

och fågeltjuvarna söker sig till

Sverige. Örn och falk är begärliga

bidrag till den illegala djurhandeln.

Det finns tecken på att denna

brottslighet som tidigare förövades av

enstaka personer i dag alltmer fått

formen av organiserad kriminalitet. De

låga straffsatserna och de stora

förtjänsterna gör denna handel

attraktiv. För att undvika att svenska

utrotningshotade djur dödas eller

infångas och att Sverige blir ett

transitland för denna trafik måste

straffen skärpas. Dessutom borde

polisen efter norsk modell inrätta en

central enhet med kunnande om denna

handel samt operativa enheter ute på

fältet. Vad utskottet anfört med

anledning av motion Jo517 bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 8

bort ha följande lydelse:

8. beträffande handel med

utrotningshotade djur

att riksdagen med anledning av

motion 1994/95:Jo517 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

6. Djurhälsoarbetet inom EU (mom. 10)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 12 som börjar med Det finns och

slutar med riksdagens åtgärd bort ha

följande lydelse:

I samband med förhandlingarna om

medlemskap i EG ställdes krav på att

Sverige skulle få behålla den standard

man uppnått inom djurhälsoområdet.

Vidare skulle Sverige genom sitt

medlemskap bidra till en högre

ambitionsnivå och till en

vidareutveckling av de europeiska

reglerna. Det slogs bl.a. fast att

gränskontrollerna inte skulle avvecklas

utan att andra effektiva

kontrollåtgärder skulle införas för att

stoppa spridning av djursjukdomar.

Avtalet med EU innebär att Sverige fått

ett antal övergångsbestämmelser.

Sverige får bl.a. behålla sitt

antibiotikaförbud i fyra år. Förbudet

mot kadavermjöl gäller i tre år.

Importreglerna för klassisk svinpest

gäller i tre år. Tidsobestämda regler

angående salmonella ingår också i

avtalet med EU. Ovanstående exempel på

djurhälsofrågor, där Sverige för

närvarande har en mer långtgående

reglering än EU, vittnar om vikten av

att regeringen bedriver ett

systematiskt arbete på detta område.

Regeringen bör utarbeta ett program för

det fortsatta arbetet. Vad utskottet

anfört med anledning av motion Jo513

yrkande 1 delvis bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

Motionerna Jo505 yrkande 2 och K224

yrkande 18 avstyrks i den mån de inte

kan anses tillgodosedda med vad

utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 10

bort ha följande lydelse:

10. beträffande djurhälsoarbetet

inom EU

att riksdagen med anledning av

motion 1994/95: Jo513 yrkande 1

delvis samt med avslag på

motionerna 1994/95:Jo505 yrkande 2

och 1994/95:K224 yrkande 18 som sin

mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

7. Djurskyddsarbetet inom EU (mom. 11)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 12 som börjar med Inom EU och

på s. 13 slutar med ytterligare

åtgärd bort ha följande lydelse:

I samband med förhandlingarna om

medlemskap i EG ställdes krav på att

Sverige skulle få behålla den standard

man uppnått inom djurskyddsområdet.

Vidare skulle Sverige genom sitt

medlemskap bidra till en högre

ambitionsnivå och till en

vidareutveckling av de europeiska

djurskyddsreglerna. Medlemskapet sades

vidare innebära att vi skulle få större

möjligheter att påverka utvecklingen

inom EU. Den svenska djurskyddslagen

skulle få genomslag även i EU-länderna.

Avtalet med EU innebär att Sverige fått

ett antal övergångsbestämmelser. Bl.a.

får Sverige under tre år behålla sina

strängare bestämmelser för nationella

transporter av djur. De svenska

djurskyddsbestämmelserna skiljer sig på

de flesta punkter från de

minimibestämmelser som finns inom EU.

Inom vissa EU-länder förekommer

grymheter mot djur som skulle vara

otänkbara i Sverige. Många av de regler

som finns inom EU (t.ex. för att skydda

kalvar, grisar och höns) är inte

tillräckliga och tar inte hänsyn till

djurens behov. Vidare saknas ett system

för kontroll av reglernas efterlevnad.

Ovanstående exempel på djurskyddsfrågor

som Sverige måste ta itu med vittnar om

vikten av att regeringen bedriver ett

systematiskt arbete kring dessa frågor.

Regeringen bör utarbeta ett program för

detta arbete. Vad utskottet anfört med

anledning av motion Jo513 yrkande 1

delvis bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Motionerna Jo504

yrkande 2, Jo505 yrkande 1 delvis,

Jo520, Jo527 och K224 yrkande 17 delvis

avstyrks i den mån de inte kan anses

tillgodosedda med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 11

bort ha följande lydelse:

11. beträffande djurskyddsarbetet

inom EU

att riksdagen med anledning av

motion 1994/95:Jo513 yrkande 1

delvis samt med avslag på

motionerna 1994/95:Jo504 yrkande 2,

1994/95:Jo505 yrkande 1 delvis,

1994/95:Jo520, 1994/95:Jo527 och

1994/95:K224 yrkande 17 delvis som

sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

8. WTO:s regler (mom. 12)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun

Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 13 som börjar med Med det och

slutar med yrkande 3 bort ha följande

lydelse:

Som framhålls i motion Jo806 har den

nya världshandelsorganisationen (WTO)

utformat sina frihandelsregler utan

hänsyn till djurskyddsaspekterna.

Sverige bör därför verka för att WTO:s

framtida regler ger större möjligheter

att ta nationella och regionala miljö-

och djurskyddshänsyn. Vad utskottet

anfört med anledning av motion Jo806

(mp) yrkande 3 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12

bort ha följande lydelse:

12. beträffande WTO:s regler

att riksdagen med anledning av

motion 1994/95:Jo806 yrkande 3 som

sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

9. Djurtransporter inom EU (mom. 13)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 13 som börjar med EG:s

direktiv och slutar med vidare

etgärd bort ha följande lydelse:

EG:s direktiv - - - (= utskottet) - -

- tre år. Utskottet förutsätter att

regeringen under denna övergångstid med

kraft verkar för en ytterligare

skärpning av EU:s bestämmelser på detta

område. Som framhålls i motion Jo529

yrkande 25 betraktas inte djur som

levande individer utan som handelsvaror

enligt Romfördraget. Detta speglar ett

synsätt som Sverige enligt utskottets

mening måste ta avstånd från.

Regeringen bör därför i det fortsatta

arbetet aktualisera en ändring i

Romfördraget i detta avseende. Vad

utskottet anfört med anledning av

motion Jo529 yrkande 25 bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till

känna. Motionerna Jo505 yrkande 3 och

Jo529 yrkandena 21 och 22 avstyrks i

den mån de inte kan anses tillgodosedda

med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 13

bort ha följande lydelse:

13. beträffande djurtransporter

inom EU

att riksdagen med anledning av

motion 1994/95:Jo529 yrkande 25 och

med avslag på motionerna

1994/95:Jo505 yrkande 3 och

1994/95:Jo529 yrkandena 21 och 22

som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Bekämpning av tbc hos hjort m.m. (mom.

7)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G

Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:

Tillämpningen av epizootilagen och

konsekvenserna därav har i vissa fall

fått allvarliga konsekvenser för

enskilda djurägare. Ersättningar till

drabbade djurägare för avlivade djur

har kommit sent och vad gäller

produktionsbortfall inte alls under

väntetiden . Friska djur som avlivats,

och som efter besiktningskontroll av

veterinär mycket väl kunnat användas,

har grävts ner. Kostnaderna blir

härigenom onödigt höga för staten.

Utskottet borde ha gått kraven i motion

Jo530 (m) till mötes, om en revision i

syfte att utröna vilka förändringar i

tillämpningen av gällande epizootilag

som med hänsyn till i motionen berörda

problem kan anses påkallade.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Motionerna 1

Utskottet 4

Djurskydd 4

Motionerna 4

Utskottets överväganden 6

Djurskyddsarbetet inom EU 10

Motionerna 10

Utskottets överväganden 11

Hemställan 15

Reservationer 16

1. Fångstredskap m.m. (mom. 1) 16

2. Pälsdjursuppfödning (mom. 2) 17

3. Bin (mom. 4) 18

4. Eldressyr av hundar m.m. (mom. 6)18

5. Handel med utrotningshotade djur

(mom. 8) 19

6. Djurhälsoarbetet inom EU (mom. 10)1

9

7. Djurskyddsarbetet inom EU (mom.

11) 20

8. WTO:s regler (mom. 12) 21

9. Djurtransporter inom EU (mom. 13)21

Särskilt yttrande 22

Bekämpning av tbc hos hjort m.m. (mom.

7) 22

Gotab, Stockholm 1996