Bet. 1995/96:JoU16

Jordbruksutskottets betänkande

1995/96:JOU16

Skyddsåtgärder för den svenska ägg-produktionen

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

1995/96

JoU16

Sammanfattning

Utskottet har med stöd av 3 kap. 7 §

riksdagsordningen behandlat vissa frågor

rörande den svenska äggproduktionen.

Bakgrunden till utskottets

ställningstagande är att importen av ägg

från Finland har ökat kraftigt, med

åtföljande marknadsstörningar för svensk

produktion. Problemen sammanhänger med

att Finland med stöd av fördraget om

anslutning till EU lämnar ett nationellt

produktionsstöd till sina

äggproducenter. Stödet utgår under fem

år, med successiv avtrappning. Utskottet

föreslår ett tillkännagivande av

innebörd att regeringen inom EU snarast

bör ta initiativ till åtgärder för att

skydda inhemsk äggproduktion.

Utskottet föreslår att ärendet avgörs

efter endast en bordläggning.

Utskottet

Bakgrund

Enligt ett riksdagsbeslut år 1988 skall

systemet med burhållning av värphöns

avvecklas under en tioårsperiod och

ersättas med andra, från

djurskyddssynpunkt m.m. godtagbara

system (1987/88:JoU22). Avvecklingen

skall vara genomförd till den 1 januari

1999. Regeringen har med jämna mellanrum

redovisat det pågående

omställningsarbetet för riksdagen

(1993/94:JoU14, 1994/95:JoU12). En mer

omfattande redovisning, en s.k.

kontrollstation, skall härnäst företas

under år 1996. Regeringen har nyligen

gett Jordbruksverket i uppdrag att

analysera utvecklingsarbetet och

förutsättningarna för den fortsatta

omställningen. Uppdraget skall redovisas

senast den 1 april 1996.

I samband med uppföljningsarbetet har

utskottet konstaterat att det alltjämt

kvarstår många problem att lösa innan

någon produktion av godkända

inhysningssystem kan komma i gång. På

grund av osäkerhet om framtiden och

avsaknaden av godkända alternativsystem

har investeringstakten varit låg. Det

har dock framhållits som en positiv

faktor att näringen visar stort intresse

för golvhönsproduktion och är villig att

delta i verksamheter som kan ge

förbättringar från djurskydds- och

kvalitetssynpunkt. Vid flera tillfällen

har utskottet understrukit att beslutet

om avveckling av burhönssystemet inte

får innebära att svensk äggproduktion

slås ut och ersätts med ägg producerade

i andra länders bursystem.

Utskottet har anordnat utfrågningar med

representanter för

Jordbruksdepartementet och äggnäringen.

Det har framgått att exporten av ägg

från Finland kraftigt ökat under år

1995. Med stöd av artikel 138 i

anslutningsfördraget tillämpar Finland

ett nationellt produktionsstöd. Något

motsvarande krav från svensk sida

framfördes ej i förhandlingarna. Enligt

information från äggnäringen har de

svenska producentpriserna sjunkit

kraftigt, och även packerierna gör stora

förluster. Särskilt för nyetablerade

producenter uppstår förluster genom att

producentpriset ej ens täcker

produktionskostnaderna. Regeringen har

påtalat problemen i EG-kommissionen och

meddelat att man från Sveriges sida

ämnar införa ett system för märkning av

finska importerade ägg.

Utskottets överväganden

Som framgår av redovisningen ovan

finansieras den ökande importen av

finska ägg delvis genom ett nationellt

produktionsstöd som saknar motsvarighet

i Sverige. Äggen produceras i

burhållningssystem som har lägre krav på

djurmiljö m.m. än i vårt land. I norra

Sverige har importen tagit en

marknadsandel om ca 30 %. Importen har

lett till betydande sänkningar framför

allt av producentpriserna. Enligt

uppgift är de svenska konsumentpriserna

på ägg fortfarande relativt höga vid en

jämförelse med övriga EU-länder.

Utskottet har förståelse för de

intressen som förespråkar lägre

konsumentpriser på livsmedel. Det är

emellertid inte förenligt med det mer

långsiktiga konsumentintresset om delar

av den svenska äggnäringen slås ut och

ersätts med importerade ägg från ett

land där kraven från djurskyddssynpunkt

är klart lägre än i vårt land. Som

anförts ovan har riksdagen med

eftertryck uttalat sig för att en sådan

utveckling måste motverkas. Utskottet

anser sammanfattningsvis att de angivna

problemen bör betecknas som allvarliga

svårigheter som kan bli bestående inom

den ekonomiska sektor som äggnäringen

representerar, om inga åtgärder vidtas.

Utskottets förslag här nedan innebär

dock inte att något nytt nationellt stöd

av budgetmedel skall aktualiseras i

detta sammanhang.

I samband med utfrågningen har

Jordbruksdepartementets företrädare

informerat om det kvalitetskravs- och

märkningssystem som man ämnar införa för

att begränsa och kontrollera importen av

ägg. Systemet innefattar bl.a. krav på

en sista försäljningsdag som ligger

maximalt 21 dagar efter värpningsdagen

samt på uppgifter om att äggen

producerats under andra

djurmiljöförhållanden än i Sverige.

Uppgiften avseende djurmiljö skall

finnas på varje ägg. Med stöd av en

övergångsregel i anslutningsfördraget

kan sådana nationella

märkningsbestämmelser tillämpas till

1996 års utgång. Enligt utskottets

mening finns förutsättningar för att det

av regeringen aviserade kvalitetskravs-

och märkningssystemet för finska ägg ger

positiva effekter.

Utskottet har noga övervägt om

anslutningsfördraget ger möjlighet att

vidta mer långtgående åtgärder för att

skydda äggnäringen mot de

marknadsstörningar som importen från

Finland ger upphov till. Även om det

kan finnas skiljaktiga tolkningar av

anslutningsfördragets närmare innebörd i

detta hänseende anser utskottet att

regeringen på nytt, med stor

skyndsamhet, bör ta upp frågan med

kommissionen med stöd av artikel 152 i

anslutningsfördraget. Utgångspunkten bör

vara att det ovan nämnda

märkningssystemet genomförs men att

regeringen dessutom, med stöd av artikel

152, begär bemyndigande att vidta

skyddsåtgärder mot importen av ägg från

Finland. Om denna artikel åberopas finns

förutsättningar för en mycket snabb

handläggning i kommissionen.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet föreslår att ärendet avgörs

efter endast en bordläggning.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört om skyddsåtgärder för den svenska

äggproduktionen.

Stockholm den 8 december 1995

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus

(c), Sinikka Bohlin (s), Kaj Larsson

(s), Ingvar Eriksson (m), Ingemar

Josefsson (s), Eva Eriksson (fp), Ann-

Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson

(v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m),

Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander

(c), Michael Hagberg (s), Siw Wittgren-

Ahl (s), Ola Sundell (m), Håkan

Strömberg (s) och Peter Weibull

Bernström (m).

Gotab, Stockholm 1995