Bet. 1995/96:JoU18

Jordbruksutskottets betänkande

1995/96:JOU18

Djurförsök

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1995/96

JoU18

Sammanfattning

Utskottet behandlar här 42

motionsyrkanden om djurförsök m.m. från

den allmänna motionstiden 1995.

Motionerna avser bl.a. lagstiftning

rörande försöksdjur och myndighets

tillsynsbefogenheter, djurtest av

kosmetika och hygienprodukter,

avveckling av djurförsök, utveckling av

alternativ till djurförsök och den

etiska prövningen. Samtliga motioner

avstyrks.

Till betänkandet fogas åtta

reservationer och två särskilda

yttranden.

Motionerna

1994/95:Ub905 av Birger Schlaug m.fl.

(mp) vari yrkas

31. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om krav på omedelbart stopp för

alla onödiga djurförsök, som kan

innebära plåga för djuret,

32. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ändring av gällande

reglemente och lagstiftning för

vetenskapliga djurförsök så att

myndighetsveterinär har befogenhet att

ingripa vid oförutsett lidande för djur

i djurförsök,

33. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utökade krav på

försöksdjursetiska nämnders rutiner vid

djurförsöksärenden samt nya bestämmelser

om speciell utbildning i djurkunskap för

nämndernas ledamöter.

1994/95:Jo504 av Rose-Marie Frebran och

Gullan Lindblad (kds, m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att djurskyddslagen även

skall ge försöksdjur lagstadgad rätt

till utrymmen och vård som tillgodoser

beteendemässiga krav,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige inom EU bör

medverka till att en plan för halvering

av antalet djurförsök fram till år 2000

upprättas,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en nationell strategi för

halvering av antalet försöksdjur till år

2000,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige inom EU bör

medverka till utökad kontroll och

efterlevnad av EU:s djurförsöksdirektiv.

1994/95:Jo511 av Maggi Mikaelsson m.fl.

(v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stärka de

djurförsöksetiska nämndernas

rekommendationer,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en avvecklingsplan för

djurförsöken i enlighet med det som EU-

kommissionen slagit fast,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utvärdering av

djurförsöksverksamheten i efterhand,

4. att riksdagen hos regeringen begär

förslag till alternativ till LC50-

tester,

5. att riksdagen hos regeringen begär

en utredning för att se över de metoder

som finns när det gäller produktion av

monoklonala antikroppar, enligt vad som

i motionen anförts.

1994/95:Jo512 av Elving Andersson och

Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en avvecklingsplan för

djurförsök,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om avgiftsbeläggning av

djurförsök,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utvärdering av de

djurförsöksetiska nämndernas beslut och

rekommendationer,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ändringar i djurskyddslagen.

1994/95:Jo513 av Lennart Beijer m.fl.

(v) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär

ett samlat program för hur Sverige skall

arbeta för att EU skall realisera sitt

kosmetikadirektiv,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om märkning av kosmetika med

uppgift om huruvida det testats på djur

eller ej.

1994/95:Jo515 av Siw Persson (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att i Sverige förbjudna

djurtester av kosmetika och

hygienprodukter samt djurtester av

råvaror som ingår i dessa produkter,

samt att Sverige från 1998 bör förbjuda

försäljning av kosmetika och

hygienprodukter där ingående råvaror

testats på djur, vare sig produkterna

tillverkats eller testats i Sverige

eller andra länder.

1994/95:Jo516 av Elving Andersson och

Anders Svärd (c) vari yrkas

1. att riksdagen av regeringen begär

ett förslag till förbud mot djurtestning

av kosmetika och hygienprodukter,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett förbud från 1998 mot

försäljning av kosmetika och

hygienprodukter som testats på djur,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om Sveriges agerande gentemot EU

och OECD.

1994/95:Jo522 av Birgitta Gidblom och

Lisbet Calner (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts mot

import av apor i djurförsökssyfte.

1994/95:Jo523 av Birgitta Gidblom (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om djurtester av kosmetika och

hygienprodukter.

1994/95:Jo525 av Birgitta Gidblom (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildning i och forskning om

alternativ till djurförsök.

1994/95:Jo529 av Birger Schlaug m.fl.

(mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om inrättandet av ett institut

för strategisk alternativforskning,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om obligatorisk djurförsöksetik

i forskningsutbildningen,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en avvecklingsplan för

djurförsök,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om krav på myndighet att

redovisa avvecklingsplan för djurförsök,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att myndigheter

som kräver djurförsök skall redovisa hur

de håller sig informerade om

utvecklingen av alternativ och hur de

avser att informera berörda företag,

7. att riksdagen hos regeringen begär

lagförslag som innebär krav på

substitution av djurförsök då alternativ

finns,

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att när annat

lands myndighet accepterat alternativ

till djurförsök också svensk myndighet

skall acceptera detta,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om försöksdjurs rätt till

naturligt beteende,

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om Centrala försöksdjursnämndens

skyldigheter,

11. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ändring av gällande regler så

att myndighetsveterinär har befogenhet

att ingripa vid oförutsett lidande för

djur i samband med djurförsök,

12. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utökade krav på djuretiska

nämndernas ledamöter vad gäller närvaro

vid försökstillfällen, vid tillfällen

mellan försöken och eventuellt efter

försöken,

13. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om speciell utbildning i

djurkunskap för etiska nämnders

ledamöter,

14. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om stärkt djurskyddsintresse i

de etiska nämnderna,

15. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om djurförsöksstatistik i

Statistisk årsbok,

16. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kosmetika- och hygientester

på djur,

17. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om förbud mot försäljning av

djurtestade kosmetika- och

hygienprodukter,

23. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om förbud av import av

viltfångade apor till djurförsök.

Utskottet

Motionerna

Lagstiftning m.m.

Enligt motion Jo504 (mp) yrkande 1 skall

djurskyddslagen även ge försöksdjur

lagstadgad rätt till utrymmen och vård

som tillgodoser beteendemässiga krav. I

stället för att helt undanta

försöksdjuren från sådan lagstadgad rätt

vore det bättre att möjliggöra undantag

i de enskilda fall där man inte kan

klara lagens målsättning. Motsvarande

krav framförs även i motion Jo512 (c)

yrkande 4. I motion Jo529 (mp) yrkande 9

framhålls att försöksdjuren i dag ofta

hamnar utanför det lagskydd som reglerar

djurens rätt till naturligt beteende.

Försöksdjuren skall ges lagstadgad rätt

till naturligt beteende oavsett

ekonomiska överväganden.

Enligt motionerna Jo529 (mp) yrkande 11

och Ub905 (mp) yrkande 32 bör gällande

regler ändras så att myndighetsveterinär

har befogenhet att ingripa vid

oförutsett lidande för djur i samband

med djurförsök.

I motion Jo522 (s) yrkas att import

av apor i djurförsökssyfte (fångade

eller uppfödda) förbjuds. Enligt

motionärerna finns det starka

djurskyddsskäl för att stoppa handeln

med dessa apor. Enligt motion Jo529 (mp)

bör Sverige aktivt verka för att det

inom EU införs ett förbud mot import av

viltfångade apor (yrkande 23).

Kosmetika

Krav på förbud mot djurtester av

kosmetika och hygienprodukter samt att

all försäljning av djurtestade produkter

förbjuds från år 1998 framförs i

motionerna Jo515 (fp), Jo516 (c)

yrkandena 1 och 2, Jo523 (s) samt Jo529

(mp) yrkandena 16 och 17. I motion Jo513

(v) yrkande 2 begärs ett samlat program

för hur Sverige skall arbeta för att EU

skall realisera sitt kosmetikadirektiv.

Vidare är det viktigt att man, när det

gäller märkning, uppnår en lösning som

är förenlig med EU:s kosmetikadirektiv,

så att man på ett för konsumenten

lättillgängligt sätt skall kunna upplysa

om huruvida kosmetika testats på djur

eller inte (yrkande 3). Enligt motion

Jo516 (c) yrkande 3 bör Sverige verka

för att alternativa metoder för

kosmetikatest utvecklas, utvärderas och

genomförs före 1997. I motion Ub905 (mp)

krävs att plågsamma djurförsök som

gäller tester för onödiga varor som

kosmetika skall stoppas (yrkande 31).

Avveckling av djurförsöken m.m.

Enligt motion Jo504 (kds, m) yrkande 3

bör Sverige inom EU medverka till att en

plan för halvering av antalet djurförsök

fram till år 2000 upprättas. Vidare bör

en nationell strategi för halvering av

antalet djurförsök till år 2000

utarbetas (yrkande 4). Sverige bör inom

EU även medverka till utökad kontroll

och efterlevnad av EU:s

djurförsöksdirektiv (yrkande 5). Enligt

motionerna Jo511 (v) yrkande 2, Jo512

(c) yrkande 1 och Jo529 (mp) yrkande 4

bör en avvecklingsplan för djurförsöken

utarbetas. I sistnämnda motion yrkas

vidare att de myndigheter som kräver

djurförsök i samband med olika tester

skall åläggas att redovisa interna

avvecklingsplaner som medför att den

nationella målsättningen kan uppnås

(yrkande 5).

Enligt motion Jo512 (c) yrkande 2 bör

djurförsöken avgiftsbeläggas. Här-

igenom tillskapas nödiga resurser för

att tillse att djurskyddslagen efterlevs

även när det gäller försöksdjuren.

Alternativ till djurförsök

I motion Jo511 (v) yrkas att en

utredning tillsätts med uppgift att se

över möjligheterna att avskaffa den

klassiska användningen av LC50-metoden

samt pröva vilka insatser som krävs för

att användandet av djur i LC50-försök

skall kunna ersättas med alternativa

metoder (yrkande 4). Vidare bör

regeringen låta se över de metoder som

finns när det gäller produktion av

monoklonala antikroppar. Enligt

motionärerna finns det i dag metoder för

att producera antikroppar genom

cellodling (yrkande 5).

Enligt motion Jo525 (s) bör en

obligatorisk och ingående utbildning i

alternativa metoder ingå i högskolans

grund- och forskarutbildning för

medicinare och biologer. I motion Jo529

(mp) yrkas att ett institut för

strategisk alternativforskning inrättas

(yrkande 2). I forskningsutbildningen

bör ingå en obligatorisk del om

djurförsöksetik (yrkande 3). Vidare

skall myndigheter som kräver djurförsök

redovisa hur de håller sig informerade

om utvecklingen av alternativ och hur de

avser att informera berörda företag

(yrkande 6). Regeringen bör utarbeta ett

lagförslag som innebär krav på

substitution av djurförsök då alternativ

finns (yrkande 7), och när annat lands

myndighet accepterat alternativ till

djurförsök skall också svensk myndighet

acceptera detta (yrkande 8).

Den etiska prövningen m.m.

I motion Jo511 (v) yrkande 1 framhålls

att de djurförsöksetiska nämndernas

rekommendationer måste stärkas för att

den djurförsöksetiska prövningen skall

kunna spela den roll som det är tänkt. I

stället för att nämnderna skall kunna

tillstyrka ansökningar med iakttagande

av vissa råd bör nämnderna i stället ges

möjlighet att tillstyrka ansökningar

under förutsättning att den sökande

följer de råd som nämnden avger. Enligt

motionen behövs vidare en utvärdering

några år i efterhand av

djurförsöksverksamheten för att man

skall få en överblick över om de

djurförsök som görs stämmer överens med

de av riksdagen beslutade kraven

(yrkande 3). Enligt motion Jo512 (c) bör

frågan om huruvida de djurförsöksetiska

nämnderna verkligen följer gällande

föreskrifter bli föremål för en

utvärdering. Vidare är det angeläget att

en sådan utvärdering även omfattar

efterlevnaden av de rekommendationer som

meddelas av nämnderna (yrkande 3). I

motion Jo529 (mp) krävs att Centrala

försöksdjursnämnden, som är huvudman för

de djurförsöksetiska nämnderna, åläggs

att skärpa tillsynen över nämnderna så

att djurförsök inte används då

alternativ finns (yrkande 10). Vidare

bör ledamöterna i nämnderna ha en

självklar kontakt med de djurs liv man

beslutar om. Anvisningarna bör därför

ändras så att de ledamöter som deltagit

vid godkännande av ett djurförsök skall

närvara vid minst ett försökstillfälle.

Det skall dessutom vara obligatoriskt

att besöka djuren mellan försöken och

vidare skall ledamöterna närvara vid

eventuell avlivning av försöksdjuren

(yrkande 12). Vidare är det viktigt att

alla ledamöter i nämnden har goda

kunskaper om berörda djurarters

naturliga levnadssätt, speciella behov

och beteende (yrkande 13). Enligt

yrkande 14 bör djurskyddsintressena

stärkas i de etiska nämnderna och vidare

bör djurförsöksstatistik redovisas av

SCB i Statistisk årsbok (yrkande 15). De

i sistnämnda motion framförda

synpunkterna återkommer till stor del

även i motion Ub905 (mp) yrkande 33.

Utskottets överväganden

Lagstiftning m.m.

Djurskyddslagen (1988:534) i den lydelse

den fick efter omarbetningen under 1980-

talet syftar till ett förbättrat

djurskydd. Lagen gäller liksom tidigare

husdjur och andra djur som hålls i

fångenskap. Det övergripande målet är

enligt djurskyddslagens 2 § att djuren

skall behandlas väl och skyddas mot

onödigt lidande och sjukdom. Paragrafen

omfattade fram till den 1 juli 1990 även

försöksdjuren fullt ut. Härigenom kunde

en kommunal miljö- och hälsoskyddsnämnd

förhindra att djurförsök, som inte

bedömdes godtagbara från

djurskyddssynpunkt, utfördes inom

kommunen. Enligt 1990 års lagändring

skall försöksdjur inte anses vara

utsatta för onödigt lidande eller

sjukdom vid användningen om denna

tillstyrkts av en djurförsöksetisk

nämnd.

I samband med lagändringen anförde

utskottet bl.a. följande (1989/90:

JoU23). Användningen av försöksdjur

skall enligt djurskyddslagen prövas från

etisk synpunkt innan försöket påbörjas.

Prövningen görs av särskilda nämnder.

Den djurförsöksetiska nämndens uppgift

är att göra en ingående och allsidig

bedömning av nödvändigheten av ett

djurförsök och de etiska problemen kring

försöket. Vid prövningen gäller enligt

djurskyddsförordningen att nämnden skall

ta hänsyn till å ena sidan försökets

betydelse och å andra sidan lidandet för

djuret. Den etiska prövningen

tillgodoser bl.a. kravet på att djur

inte onödigtvis utsätts för lidande och

sjukdom. Avsikten med gällande

bestämmelser är givetvis att den

bedömning av angelägenheten av

forskningen som görs av de

djurförsöksetiska nämnderna skall vara

bindande för tillsynsmyndigheterna. I

annat fall förlorar den etiska

prövningen en del av sitt värde. Miljö-

och hälsoskyddsnämnderna har att se till

att försöket utförs i enlighet med den

tillstyrkta ansökningen och att djurens

vård och förvaring är tillfredsställande

från djurskyddssynpunkt.

Av redogörelsen ovan framgår att

nuvarande utformning av 2 §

djurskyddslagen förutsätter en väl

fungerande djurskyddstillsyn. Utskottet

har tidigare uttalat att om

djurskyddslagstiftningen verkligen skall

få genomslag i det praktiska arbetet

krävs det bl.a. en effektiv och

målmedveten djurskyddstillsyn i alla

delar av landet. Med anledning av de

brister som påvisats av bl.a. Riksdagens

revisorer (1993/94:RR8) uttalade

riksdagen, på utskottets förslag, att

regeringen skulle återkomma med förslag

om de ytterligare åtgärder som kan anses

erforderliga om handläggningen i

djurskyddsärenden inte kan anses

uppfylla de grundläggande kraven och

ambitionerna i djurskyddslagen

(1994/95:JoU1, rskr. 32). I beslut den 1

juni 1995 har regeringen tillkallat en

särskild utredare med uppgift att

redovisa och utvärdera hur tillsynen

enligt djurskyddslagen och med stöd av

lagen meddelade föreskrifter bedrivs

samt lämna förslag till hur tillsynen

fortsättningsvis bör anordnas. Uppdraget

skall redovisas under våren 1996.

Utredaren skall bl.a. utvärdera 2 §

djurskyddslagen och de

avgränsningsproblem som kan finnas

beträffande de kommunala nämndernas

tillsynsansvar i fråga om försöksdjur.

Vidare skall utredaren utvärdera 4 §

djurskyddslagen och överväga om inte

Jordbruksverkets rätt att meddela

föreskrifter bör omfatta samtliga djur

(dir. 1995:36). I avvaktan på resultatet

av utredningen anser utskottet det inte

meningsfullt att nu föreslå något

riksdagsuttalande med anledning av

motionerna Jo504 yrkande 1, Jo512

yrkande 4, Jo529 yrkandena 9 och 11 samt

Ub905 yrkande 32. Motionerna avstyrks i

berörda delar.

När det gäller frågan om införsel av

apor för djurförsöksändamål vill

utskottet anföra följande. De inom EU

gällande reglerna beträffande djur som

används för försök eller andra

vetenskapliga ändamål återfinns framför

allt i direktivet 86/609/EEG. Bl.a.

föreskrivs att varje medlemsstat skall

se till att djurförsök där djur

utnyttjas som är att anse som

utrotningshotade i enlighet med bilaga 1

i konventionen om internationell handel

med utrotningshotade vilda djur och

växter (den s.k. CITES-konventionen)

och bilaga C, del 1 i förordning (EEG)

nr 3626/82 tillåts endast på villkor att

de står i överensstämmelse med den

förordningen och att avsikten med

försöken är tillgodoseendet av viktiga

biomedicinska syften där den berörda

arten i rena undantagsfall visar sig

vara den enda som kan användas för dessa

ändamål (art. 4). Vidare föreskrivs att

försök på djur som infångats i naturen

inte får utföras annat än när försök på

andra djur inte skulle vara till fyllest

för att uppnå syftena med försöket (art.

7). Alla apor (primater) som används för

försök skall vara uppfödda för ändamålet

såvida det inte medgivits en generell

eller speciell dispens i

överensstämmelse med bestämmelser som

utfärdats av den nationella myndigheten

(art. 21). Ifrågavarande direktiv skall

inte inskränka rätten för

medlemsstaterna att tillämpa eller

besluta om strängare åtgärder för

skyddet av djur som används för försök

eller för att kontrollera och begränsa

användningen av djur för försök (art.

24).

Jordbruksverket har med stöd av 50 §

djurskyddsförordningen (1988:539)

meddelat föreskrifter om undantag från

djurskyddslagens (19 §) krav på

destinationsuppfödning av djur som

används för vetenskapliga ändamål. Apor

är för närvarande undantagna från detta

krav. Enligt vad utskottet erfarit har

Jordbruksverket uppmärksammat detta

förhållande. Mot bakgrund av det anförda

föreslår utskottet att motionerna Jo522

och Jo529 yrkande 23 lämnas utan

riksdagens vidare åtgärd.

Kosmetika

Utskottet har tidigare vid flera

tillfällen (senast 1994/95:JoU1)

redovisat sin principiella inställning

till användningen av försöksdjur vid

testning av kosmetika. Utskottet har i

samband därmed bl.a. framhållit följande.

Det etiska dilemma som inställer sig i

samband med djurförsök framträder med

särskild styrka när syftet med försöket

är att utveckla eller undersöka produkter

som objektivt sett kan betecknas som

överflödiga eller lyxbetonade. Enligt

utskottets mening måste bl.a. kosmetika

hänföras till sådana produkter

beträffande vilka det av etiska skäl inte

bör accepteras att djurförsök kommer till

användning. Samtidigt finns det ett

intresse av att produkter som saluförs

till allmänheten bör ha genomgått

erforderliga undersökningar i syfte att

förhindra skadliga verkningar hos

konsumenterna. På förslag av utskottet

har riksdagen tidigare, som sin

principiella uppfattning, uttalat att

djurförsök inte bör få förekomma vid

framställning och testning av kosmetika.

Kosmetika skulle dock inte undantas från

de produktsäkerhetskrav som i

konsumenternas intresse gäller för

kemiska produkter i allmänhet. Härigenom

förväntades tillverkare och importörer få

ett ökat intresse av att alternativa

testmetoder tas fram.

Bakom utskottets tidigare

ställningstagande för ett förbud ligger

således värderingen att det inte är

etiskt försvarbart att utsätta djur för

lidande vid framställningen av

kosmetiska produkter. Genom ett förbud

skulle man dessutom uppnå en minskning

av antalet djur som används vid testning

av kemikalier. För att nå syftet med ett

förbud är det enligt utskottets mening

dock inte meningsfullt att utforma

regleringen som enbart ett förbud att i

Sverige använda försöksdjur vid

framställning och testning av kosmetiska

produkter eftersom någon sådan

användning inte sker i landet. Ett

förbud måste förenas med import- och

försäljningsrestriktioner beträffande

kosmetiska produkter som testats på djur

för att vara meningsfullt. Ett förbud

som utformats på detta sätt torde dock

få vissa handelspolitiska konsekvenser

framför allt med hänsyn till Sveriges

medlemskap i EU. I juni 1993 beslutade

EU att införa ett förbud mot

kosmetikatester på djur (avser råvaror

och färdiga produkter) fr.o.m. år 1998.

Samtidigt inträder ett

försäljningsförbud för sådana produkter.

Förbudet kan skjutas upp i två år om

alternativa testmetoder inte finns

tillgängliga senast år 1997.

Kommissionen skall göra en

lägesbedömning senast den 1 januari 1997

(dir. 93/35/EEG, tillägg till dir.

76/768/EEG). Enligt utskottets mening

ankommer det på regeringen att följa

utvecklingen på detta område och

internationellt bedriva ett aktivt

arbete för att få till stånd skärpta

regler på djurförsöksområdet, inte minst

när det gäller djurförsök i samband med

tillverkning av kosmetika. EU:s regler

om märkning av kosmetiska produkter får

självfallet inte lägga hinder i vägen

för att konsumenterna på ett

lättillgängligt sätt kan upplysas om

huruvida en sådan produkt testats på

djur eller ej. Fortsatta skärpta krav på

detta område kan även förväntas påskynda

arbetet med utvecklandet av alternativa

metoder för testning av kosmetika- och

hygienprodukter där sådana alternativ

ännu ej finns tillgängliga. Utskottet

förutsätter att regeringen inför

lägesbedömningen i januari 1997 aktivt

medverkar vid utarbetandet av det

underlag som skall ligga till grund för

kommissionens beslut. Med det anförda

föreslår utskottet att motionerna Jo513

yrkandena 2 och 3, Jo515, Jo516

yrkandena 1, 2 och 3, Jo523 och Jo529

yrkandena 16 och 17 lämnas utan någon

riksdagens vidare åtgärd. Motion Ub905

yrkande 31 om förbud mot alla onödiga

djurförsök tycks enligt motiveringen ta

sikte på djurförsök för framställning av

kosmetika m.m. Motionsyrkandet avstyrks

med hänvisning till det ovan anförda.

Avveckling av djurförsöken m.m.

Som redovisats ovan är det direktivet

86/609/EEG som reglerar användningen av

försöksdjur inom EU. Av direktivet

framgår att den eftersträvade

harmoniseringen av medlemsstaternas

lagstiftning på detta område bl.a. skall

säkerställa att antalet djur som används

för försök eller andra vetenskapliga

ändamål reduceras till ett minimum.

Vidare har EU i sitt femte

miljöhandlingsprogram slagit fast att

antalet djurförsök skall minskas med 50

% före år 2000. Utskottet har vid flera

tillfällen utvecklat sin syn på frågan

om behovet av försöksdjur m.m. (senast

1994/95:JoU1). CFN har ansvaret för den

långsiktiga planeringen av

försöksdjursverksamheten i landet, och

nämnden skall särskilt verka för att

användningen av försöksdjur begränsas.

Även de etiska nämnderna har att verka i

samma riktning. CFN redovisar årligen i

sin anslagsframställning

försöksdjursanvändningen i landet och

har därvid möjlighet att ange i vilken

omfattning nämnden påverkat användningen

av försöksdjur. Enligt utskottets mening

innebär den önskvärda utvecklingen att

den existerande försöksdjursanvändningen

förfinas och effektiviseras i olika

avseenden. Målsättningen har formulerats

med de s.k. tre R:n (Replace, Reduce och

Refine). Detta innebär en strävan efter

att ersätta, minska och förbättra de

djurförsök som godkänts av de

djurförsöksetiska nämnderna. Utskottet

delar således den syn på behovet av att

på olika sätt ytterligare minska

antalet djurförsök som redovisas i

motionerna Jo504 yrkandena 3, 4 och 5,

Jo511 yrkande 2, Jo512 yrkande 1och

Jo529 yrkandena 4 och 5. Utskottet

förutsätter att regeringen följer

utvecklingen på detta område och även

internationellt driver ett aktivt arbete

för att få till stånd ytterligare

begränsningar av

försöksdjursanvändningen. Enligt

utskottets bedömning är syftet med de

angivna motionerna med det anförda i

allt väsentligt tillgodosett. Yrkandena

påkallar således ingen ytterligare

riksdagens åtgärd.

Frågan om avgiftsbeläggning av

djurförsöken eller förbrukningen av

försöksdjur behandlades ingående av 1985

års djurförsöksutredning (Ds Jo 1986:3

s. 77 f.). Utredningen fann att en mängd

tunga skäl talade emot en

avgiftsbeläggning och avstod därför från

att lägga fram något förslag härom. Även

utskottet har tidigare (1994/95:JoU1)

ställt sig tveksamt till tanken på en

avgiftsbeläggning av

försöksdjursförbrukningen, bl.a. av det

skälet att en avgiftsbeläggning och

därmed fördyring av försöksdjuren lätt

kan leda till att djuren av ekonomiska

skäl används i ett större antal försök

än för närvarande. Utskottet vidhåller

sin tidigare redovisade inställning i

denna fråga. Därmed avstyrks motion

Jo512 yrkande 2.

Alternativ till djurförsök

Som framhållits ovan är en av CFN:s

huvuduppgifter att begränsa behovet av

försöksdjur. Detta skall nämnden bl.a.

åstadkomma genom att främja utvecklingen

av alternativa metoder. För detta

ändamål publicerar CFN regelbundet

skrifter om tillgängliga alternativa

metoder samt anordnar konferenser m.m.

CFN har vidare i en särskild rapport

redovisat dagsläget inom olika delar av

forskningen beträffande ämnens giftighet

(toxikologin) och bedömt den framtida

utvecklingen beträffande alternativa

metoder. I rapporten redovisar CFN bl.a.

vilken inriktning forskningsstödet

avseende alternativa metoder bör ha, och

där framhålls vidare att insatserna bör

avse utvärdering av befintlig metodik

samt utveckling av modeller för att

möjliggöra en omsättning av resultat

från in vitro-tester (utanför kroppen)

av ämnens giftighet till en effektiv

riskvärdering för människa och miljö

(CFN:s skriftserie Nr 18). CFN har även

redovisat aktuella forskningsprojekt när

det gäller utveckling av alternativa

metoder (CFN:s skriftserie Nr 20).

Vidare har en antologi om alternativa

metoder till djurförsök inom

biomedicinen publicerats (CFN:s

skriftserie Nr 27). Det finansiella

stödet beträffande forskning om

alternativa metoder har under senare år

främst riktats mot sådana

forskningsområden som bedömts som

särskilt viktiga för att nå

försöksdjursbesparande effekter. De

områden som prioriterats är bl.a.

toxikologi och läkemedel (se bl.a. prop.

1994/95:100 bil. 10). När det gäller

produktionen av monoklonala antikroppar

framgår av CFN:s allmänna råd (LSFS

1990:21) att försöksledaren redan vid

ansökan om etisk prövning skall lämna

uppgifter om huruvida andra metoder

prövats eller övervägts för att uppnå

syftet med försöket. Härigenom har en

djurförsöksetisk nämnd möjlighet att vid

sin beredning granska och bedöma om

hinder mot användningen av tillgänglig

in vitro-teknik i det aktuella ärendet

föreligger. Med det anförda föreslår

utskottet att motionerna Jo511 yrkandena

4 och 5 samt Jo529 yrkandena 2, 6 och 8

lämnas utan någon riksdagens vidare

åtgärd. Motionerna avstyrks därmed i

berörda delar.

Enligt 49 § djurskyddsförordningen

(1988:539) får djurförsök inte utföras

om det går att erhålla likvärdig kunskap

genom alternativa metoder. Det ankommer

på de djurförsöksetiska nämnderna att i

varje enskilt fall pröva denna fråga.

Motsvarande reglering inom EU återfinns

i ovan nämnda direktiv 86/609/EEG som

föreskriver att ett försök inte skall

genomföras om det avsedda syftet kan

uppnås med hjälp av någon annan

vetenskapligt tillfredsställande metod

som inte inbegriper användning av djur

men ter sig rimlig och praktiskt

genomförbar. Enligt utskottets bedömning

är motion Jo529 yrkande 7 med det

anförda i allt väsentligt tillgodosedd.

Yrkandet påkallar således ingen

ytterligare riksdagens åtgärd.

Den svenska djurskyddslagen (1988:534)

föreskriver att den som arbetar med

försöksdjur skall genomgå/ha genomgått

den utbildning som CFN angivit i

särskild kungörelse. Enligt kungörelsen

(SJVFS 1992:11) skall utbildningen bl.a.

omfatta etik, djurexperimentell metodik

och alternativa metoder till djurförsök.

När det gäller utbildningens närmare

innehåll och utformning är det en fråga

bl.a. om innehållet i olika läroplaner.

Sådana frågor ankommer det i första hand

på högskoleorganisationen att pröva. Med

det anförda föreslår utskottet att

motionerna Jo525 och Jo529 yrkande 3

lämnas utan någon riksdagens vidare

åtgärd.

Den etiska prövningen m.m.

Centrala försöksdjursnämnden (CFN)

inrättades den 1 juli 1979. Nuvarande

verksamhetsformer fastställdes i samband

med antagandet av den nya

djurskyddslagen (se JoU 1987/88:22). Som

redovisats ovan är CFN samordnande och

planerande myndighet för

försöksdjursfrågor. CFN är bl.a.

huvudman för de djurförsöksetiska

nämnderna i landet som har att pröva

alla planerade djurförsök. CFN verkar

också för en utveckling av alternativa

metoder till djurförsök genom

finansiellt stöd till olika

forskningsprojekt. I samband med den nya

djurskyddslagen förstärktes

lekmannainflytandet i nämnderna genom

att majoriteten av lekmännen skall

representera allmänintresset. Härigenom

garanteras de etiska problemen och

nödvändigheten med djurförsöken en

allsidig belysning. När nämnderna

tillstyrker en ansökan om etisk prövning

kan nämnderna även lämna vissa s.k. råd

eller rekommendationer. Enligt vad

utskottet erfarit anser CFN att dessa

s.k. rekommendationer i stort sett

efterlevs. Man har från centralt håll

inte funnit anledning att påtala något

behov av åtgärder i detta hänseende. CFN

har även till uppgift att sammanställa

statistiken över

försöksdjursanvändningen i Sverige.

Statistiken publiceras regelbundet i

CFN:s skriftserie. Med det anförda

föreslår utskottet att motionerna Jo511

yrkande 1, Jo512 yrkande 3 delvis och

Jo529 yrkandena 14 och 15 lämnas utan

vidare åtgärd.

I anslutning till motionerna Jo529

yrkandena 12 och 13 samt Ub905 yrkande

33 om utökade krav på de

djurförsöksetiska nämndernas ledamöter

och eventuella behov av ytterligare

utbildning vill utskottet framhålla

betydelsen av att nämndernas ledamöter

har möjlighet att närvara vid olika

typer av djurförsök och att de på så

sätt får en inblick i den praktiska

djurförsöksverksamheten. Många av

ledamöterna, som är yrkesverksamma bl.a.

inom universitet och högskolor, har

dessutom sedan tidigare en god inblick i

försöksdjursverksamheten. Enligt vad

utskottet erfarit har nämnderna genom

CFN:s försorg tillgång till

fortbildning. Sådan utbildning ordnas

varje år. Vidare förekommer viss

studiebesöksverksamhet. I detta

sammanhang bör även uppmärksammas att

uppdraget som ledamot i en

djurförsöksetisk nämnd bygger på ett

frivilligt åtagande från den enskilde

ledamotens sida. Enligt utskottets

mening är tvingande föreskrifter i

enlighet med vad som föreslås i berörda

motioner inte förenliga med ett system

som bygger på frivillighet och

personligt engagemang. Med det anförda

föreslår utskottet att motionerna Jo529

yrkandena 12 och 13 samt Ub905 yrkande

33 lämnas utan någon riksdagens vidare

åtgärd.

Med anledning av de i motionerna Jo512

yrkande 3 delvis och Jo529 yrkande 10

framförda synpunkterna beträffande en

utvärdering av de djurförsöksetiska

nämndernas verksamhet m.m. erinrar

utskottet om att CFN under budgetåret

1991/92 lät utvärdera den

djurförsöksetiska prövningen. Resultatet

har publicerats i CFN:s skriftserie (Nr

21). Utvärderingen omfattade

sammanfattningsvis ledamöternas syn på

bl.a. arbetets bedrivande,

närvarofrekvens, handläggningsrutiner

och gällande bestämmelser. Vidare

gjordes en studie av synen på

djuranvändning och den djurförsöksetiska

prövningen inom forskarsamhället. Såväl

forskare som djurskyddsrepresentanter

ansåg att de djurförsöksetiska nämnderna

har ökat den etiska medvetenheten bland

forskarna och lett till en bättre

situation för djuren. Nämnden anses av

alla parter fylla en positiv funktion,

bl.a. genom den självsanerande effekt

som nämnden har på djuranvändningen.

Enligt studien verkar de olika parterna

ha liknande uppfattningar om djurens

situation, men skilja sig i hur de väger

nyttan med djurförsök mot djurens

lidande. Slutligen utsattes då aktuella

ansökningar och deras förhållande till

alternativ till djurförsök för en

närmare granskning. Den genomfördes av

CFN:s alternativutskott respektive etik-

utskott. Alternativutskottet anförde

bl.a. att det för de flesta av de

behandlade ansökningarna inte fanns

relevant alternativ metodik

tillgänglig. Enligt etikutskottet

speglade framförda reservationer i

nämnderna de olika uppfattningar som

finns hos de skilda kategorierna inom

nämnderna och deras syn på vad som kan

anses vara angeläget från allmän

synpunkt. En expertgranskning i detta

hänseende vore enligt utskottet inte

meningsfull. Att bedöma om ett

djurförsök är angeläget från allmän

synpunkt torde endast kunna göras

utifrån den moralisk-etiska uppfattning

om allmännyttan som finns hos olika

människor. Mot bakgrund av det anförda

har utskottet inte funnit anledning att

föreslå något riksdagens initiativ i

denna fråga. Därmed avstyrks motionerna

Jo512 yrkande 3 delvis och Jo529 yrkande

10.

När det gäller olika former för

utvärdering av djurförsökens relevans

och syfte m.m. konstaterar utskottet att

dessa frågor tidigare behandlats av

riksdagen vid ett flertal tillfällen.

Senast under hösten 1994 avvisade

utskottet sådana krav med hänvisning

till sitt mycket utförliga

ställningstagande i betänkandet

1990/91:JoU20. Riksdagen beslutade i

enlighet med utskottets förslag

(1994/95:JoU1, rskr. 32). Med det

anförda avstyrks motion Jo511 yrkande 3.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lagstiftning

m.m.

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo504 yrkande 1, 1994/95:

Jo512 yrkande 4, 1994/95:Jo529

yrkandena 9 och 11 samt 1994/95: Ub905

yrkande 32,

res. 1 (mp)

2. beträffande införsel av apor

för djurförsök

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo522 och 1994/95:Jo529

yrkande 23,

res. 2 (mp)

3. beträffande djurtest av

kosmetika

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo513 yrkandena 2 och 3,

1994/95:Jo515, 1994/95:Jo516,

1994/95:Jo523, 1994/95:Jo529 yrkandena

16 och 17 och 1994/95:Ub905 yrkande

31,

res. 3 (v)

res. 4 (mp)

4. beträffande avveckling av

djurförsöken m.m.

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo504 yrkandena 3, 4 och 5,

1994/95:Jo511 yrkande 2, 1994/95:Jo512

yrkande 1 och 1994/95:Jo529 yrkandena

4 och 5,

5. beträffande

avgiftsbeläggning

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo512 yrkande 2,

6. beträffande alternativ till

djurförsök

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo511 yrkandena 4 och 5 samt

1994/95:Jo529 yrkandena 2, 6 och 8,

res. 5 (mp)

7. beträffande lagstadgad

substitution vid djurförsök

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo529 yrkande 7,

res. 6 (mp)

8. beträffande

djurförsöksutbildning m.m.

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo525 och 1994/95:Jo529

yrkande 3,

9. beträffande den etiska

prövningen m.m.

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo511 yrkande 1, 1994/95:

Jo512 yrkande 3 delvis och

1994/95:Jo529 yrkandena 14 och 15,

res. 7 (mp)

10. beträffande de

djurförsöksetiska nämndernas

ledamöter

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo529 yrkandena 12 och 13 samt

1994/95:Ub905 yrkande 33,

11. beträffande utvärdering av

den etiska prövningen

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo512 yrkande 3 delvis och

1994/95:Jo529 yrkande 10,

12. beträffande utvärdering av

djurförsökens relevans

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo511 yrkande 3.

res. 8 (v, mp)

Stockholm den 13 februari 1996

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus

(c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson

(s), Göte Jonsson (m), Leif Marklund

(s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson

(s), Ingemar Josefsson (s), Carl G

Nilsson (m), Ann-Kristine Johansson (s),

Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s),

Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp),

Lennart Brunander (c), Michael Hagberg

(s) och Lennart Fremling (fp).

Reservationer

1. Lagstiftning m.m. (mom. 1)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 6 börjar med Djurskyddslagen

(1988:534) och på s. 7 slutar med

berörda delar bort ha följande

lydelse:

Djurskyddslagen (1988:534) - - -

(=utskottet) - - - djur (dir. 1995:36).

Som framhålls i motionerna Jo529 och

Ub905 förekommer det naturligtvis att

försöksdjursetiska nämnden underskattat

det lidande som ett försök väntas

medföra eller att oförutsedda händelser

leder till större lidande för djuren än

väntat. Enligt gällande djurskyddslag

har då inte veterinär eller annan

myndighet möjlighet att ingripa. Enligt

utskottets mening bör djurskyddslagen

skärpas i detta avseende så att ingrepp

mot oskäligt lidande för djur kan ske i

dessa fall på samma sätt som vid fall av

djurplågeri utanför forskningens hägn.

Vad utskottet anfört med anledning av

motionerna Jo529 yrkande 11 och Ub905

yrkande 32 bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna. I avvaktan på

resultatet av utredningen anser

utskottet i övrigt det inte meningsfullt

att nu föreslå något riksdagsuttalande

med anledning av motionerna Jo504

yrkande 1, Jo512 yrkande 4 och Jo529

yrkande 9. Motionerna avstyrks i berörda

delar.

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande lagstiftning m.m.

att riksdagen med anledning av

motionerna 1994/95:Jo529 yrkande 11

och 1994/95:Ub905 yrkande 32 samt med

avslag på motionerna 1994/95:Jo504

yrkande 1, 1994/95:Jo512 yrkande 4 och

1994/95:Jo529 yrkande 9 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Införsel av apor för djurförsök

(mom. 2)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 7 börjar med Jordbruksverket

har och slutar med vidare åtgärd bort

ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör Sverige

aktivt verka för att det inom EU införs

ett förbud mot import av viltfångade

apor. Vad utskottet anfört med anledning

av motion Jo529 yrkande 23 bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

Motion Jo522 avstyrks i den mån den inte

kan anses tillgodosedd med vad utskottet

anfört.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande införsel av apor för

djurförsök

att riksdagen med anledning av motion

1994/95:Jo529 yrkande 23 samt med

avslag på motion 1994/95:Jo522 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Djurtest av kosmetika (mom. 3)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 8 börjar med Bakom

utskottets och slutar med ovan

anförda bort ha följande lydelse:

Bakom utskottets - - - (=utskottet) - -

- dir. 76/768/EEG). Som redovisats ovan

har vi i Sverige länge diskuterat att

förbjuda kosmetikatester på djur.

Utgångspunkten för diskussionerna har

dock varit annorlunda än den inom EU. I

Sverige har vi i första hand sett det

som en etisk fråga och inte som inom EU

en teknisk. EU:s kosmetikadirektiv tar

även upp frågan om märkning av

kosmetika. Enligt direktivet får inte

kosmetika märkas på något sätt som kan

vilseleda konsumenten. Enligt utskottets

mening är det viktigt att EU:s

kosmetikadirektiv genomförs och därmed

att kosmetikatester på djur förbjuds

fr.o.m. år 1998. Det är även viktigt att

förbudet gäller de tester som används

för att se om någon råvara eller produkt

har de förväntade egenskaperna.

Regeringen bör med utgångspunkt från det

anförda utarbeta ett samlat program för

hur Sverige skall arbeta för att EU

skall realisera sitt kosmetikadirektiv.

Vidare är det viktigt att man finner en

lösning på hur man, på ett för

konsumenten lättillgängligt sätt, skall

kunna märka kosmetika med uppgift om den

testats på djur eller ej. Vad utskottet

anfört med anledning av motion Jo513

yrkandena 2 och 3 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

Motionerna Jo515, Jo516 yrkandena 1, 2

och 3, Jo523 och Jo529 yrkandena 16 och

17 avstyrks i den mån de inte kan anses

tillgodosedda. Motion Ub905 yrkande 31

om förbud mot alla onödiga djurförsök

tycks enligt motiveringen ta sikte på

djurförsök för framställning av

kosmetika m.m. Motionsyrkandet avstyrks

med hänvisning till det ovan anförda.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande djurtest av kosmetika

att riksdagen med anledning av motion

1994/95:Jo513 yrkandena 2 och 3 samt

med avslag på motionerna

1994/95:Jo515, 1994/95:Jo516,

1994/95:Jo523, 1994/95:Jo529 yrkandena

16 och 17 och 1994/95: Ub905 yrkande

31 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

4. Djurtest av kosmetika (mom. 3)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 8 börjar med Bakom

utskottets och slutar med ovan

anförda bort ha följande lydelse:

Bakom utskottets - - - (=utskottet) - -

- dir. 76/768/EEG). Inom kosmetika- och

hygienvarusektorn utförs en stor mängd

ofta plågsamma djurförsök. Frågan om

dessa djurförsök har som redovisats ovan

varit livligt debatterad och krav har

framförts på både förbud och märkning.

Sverige bör gå i spetsen och förbjuda

såväl djurtester av kosmetika- och

hygienprodukter som djurtester av

kosmetika som ingår i sådana produkter.

En svensk markering i denna fråga

skulle visa vår uttryckliga vilja inför

omvärlden och driva på utvecklingen inom

EU. I konsekvens med nationell

lagstiftning och EU:s målsättning är det

både rimligt ur konkurrenssynpunkt och

logiskt att förbjuda försäljning av

djurtestade kosmetika- och

hygienprodukter i Sverige fr.o.m. år

1998. Vad utskottet anfört med anledning

av motion Jo529 yrkandena 16 och 17 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna. Motionerna Jo513 yrkandena 2

och 3, Jo515, Jo516 yrkandena 1, 2 och 3

samt Jo523 avstyrks i den mån de inte

kan anses tillgodosedda. Motion Ub905

yrkande 31 om förbud mot alla onödiga

djurförsök tycks enligt motiveringen ta

sikte på djurförsök för framställning av

kosmetika m.m. Motionsyrkandet avstyrks

med hänvisning till det ovan anförda.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande djurtest av kosmetika

att riksdagen med anledning av motion

1994/95:Jo529 yrkandena 16 och 17 samt

med avslag på motionerna 1994/95:Jo513

yrkandena 2 och 3, 1994/95:Jo515,

1994/95:Jo516, 1994/95:Jo523 och

1994/95:Ub905 yrkande 31 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

5. Alternativ till djurförsök (mom. 6)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 9 börjar med Som framhållits

och på s. 10 slutar med berörda delar

bort ha följande lydelse:

Som framhålls - - - (=utskottet) - - -

ärendet föreligger. För att möta det

ökade intresset för djurskyddsfrågor är

det rimligt att en professur i djurskydd

kompletteras med ett institut för

strategisk alternativforskning. I

världen används dagligen över 65 000

olika kemikalier och de flesta av dem är

inte testade. Självfallet måste målet

vara att reducera kemikalieanvändningen

samt att strikt följa utbytesprincipen i

lagen om kemiska produkter. Ändå finns

ett stort testbehov. För att

tillfredsställa detta behov har institut

för forskning utan djurförsök inrättats

i många länder i både Europa och i USA.

Enligt utskottets mening bör ett sådant

institut inrättas även i Sverige. Vidare

anser utskottet att de myndigheter som

kräver djurförsök skall åläggas att

redovisa interna avvecklingsplaner.

Berörda myndigheter skall också redovisa

på vilket sätt man avser hålla sig

informerad om utveckling av alternativ

och hur man avser att informera berörda

företag. Slutligen bör ett annat lands

myndighetsgodkännande av ett icke-

djurtest som grundprincip alltid

accepteras av svensk myndighet. Detta

ligger också helt i linje med Europeiska

konventionen om skydd för ryggradsdjur.

Vad utskottet anfört med anledning av

motion Jo529 yrkandena 2, 6 och 8 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna. Motion Jo511 yrkandena 4 och

5 avstyrks i den mån den inte kan anses

tillgodosedd med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 6

bort ha följande lydelse:

6. beträffande alternativ till

djurförsök

att riksdagen med anledning av motion

1994/95:Jo529 yrkandena 2, 6 och 8

samt med avslag på motion

1994/95:Jo511 yrkandena 4 och 5 som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

6. Lagstadgad substitution vid

djurförsök (mom. 7)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 10 börjar med Enligt 49 §

och slutar med riksdagens åtgärd bort

ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo529 är det

viktigt att lagstiftningen skärps så att

den s.k. substitutionsmetoden används

också då det gäller tester och kravet på

att minska antalet djurförsök. När

alternativ finns tillgängliga skall

dessa användas. Vad utskottet anfört med

anledning av motion Jo529 yrkande 7 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 7

bort ha följande lydelse:

7. beträffande lagstadgad

substitution vid djurförsök

att riksdagen med anledning av motion

1994/95:Jo529 yrkande 7 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

7. Den etiska prövningen m.m. (mom. 9)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 10 börjar med Centrala

försöksdjursnämnden och på s. 11 slutar

med vidare åtgärd bort ha följande

lydelse:

Centrala försöksdjursnämnden - - -

(=utskottet) - - - detta hänseende. I

likhet med vad som anförs i motion Jo529

bör dock djurskyddsorganisationernas

inflytande nu kunna öka i de etiska

nämnder som skall granska djurförsöken.

En rimlig bedömning är att

djurskyddsorganisationerna skall

erbjudas hälften av lekmannaplatserna.

Instruktionen för Statistiska

centralbyrån medför att SCB både skall

samla in och publicera statistik av

allmänt intresse. Intresset för

djurskyddsfrågor i allmänhet och

djurförsök i synnerhet har de senaste

tio åren ökat och blivit en viktig fråga

för allt fler människor. Frågorna har

utvecklats till att bli av allmänt

intresse. Enligt utskottets mening bör

djurförsöksstatistiken därför också

publiceras i Statistisk årsbok, som ges

ut av SCB. Vad utskottet anfört med

anledning av motion Jo529 yrkandena 14

och 15 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Motionerna Jo511

yrkande 1 och Jo512 yrkande 3 delvis

avstyrks i den mån de inte kan anses

tillgodosedda med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 9

bort ha följande lydelse:

9. beträffande den etiska prövningen

m.m.

att riksdagen med anledning av motion

1994/95:Jo529 yrkandena 14 och 15 och

med avslag på motionerna 1994/95:Jo511

yrkande 1 och 1994/95:Jo512 yrkande 3

delvis som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

8. Utvärdering av djurförsökens relevans

(mom. 12)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall

(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 12 börjar med När det och

slutar med yrkande 3 bort ha följande

lydelse:

För att få svar på om de djurförsök som

görs stämmer överens med de av riksdagen

beslutade kraven bör en utvärdering

göras några år i efterhand av de

experiment som gjorts och av de etiska

nämndernas bedömningar av dem. En sådan

utvärdering skulle kunna ge svar på

frågor som om djurförsöken var

''nödvändiga'', om syftet med försöket

var viktigt, om det fanns alternativa

metoder samt om man skulle ha kunnat

utföra djurförsöken med en lindrigare

metod. Motsvarande utvärdering har

genomförts i Tyskland med gott resultat.

Denna utvärdering skulle då kunna visa

hur man skall gå vidare med att minska

antalet djurförsök.

Sedan den etiska prövningen infördes

den 1 juli 1979 har det utförts

uppskattningsvis 20 000 djurförsök som

prövats av de djurförsöksetiska

nämnderna. Därtill kommer s.k.

anmälningsärenden som var föremål för

särskild reglering under tiden

1979-1988. Den dokumentation som finns

tillgänglig rörande dessa djurförsök

torde finnas arkiverad hos de

djurförsöksetiska nämnderna, för

närvarande sju till antalet. En

utvärdering av dessa försök i efterhand

enligt de kriterier som anges i motionen

kan således bli en synnerligen

omfattande uppgift. Utskottet

förutsätter att regeringen på lämpligt

sätt kan begränsa och närmare

konkretisera uppdraget, t.ex. så att det

omfattar en viss tidsperiod eller vissa

typer av försök.

Vad utskottet anfört med anledning av

motion Jo511 yrkande 3 bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12

bort ha följande lydelse:

12. beträffande utvärdering av

djurförsökens relevans

att riksdagen med anledning av motion

1994/95:Jo511 yrkande 3 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Avveckling av djurförsöken m.m. (mom.

4)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

I utskottets betänkande anförs att CFN

skall verka för att användningen av

djurförsök begränsas. Vidare skall man

sträva efter att ersätta, minska och

förbättra de djurförsök som godkänts av

de djurförsöksetiska nämnderna.

Miljöpartiet de gröna anser att dessa

uppgifter är mycket angelägna. Enligt

uppgift ökar tyvärr antalet djur i

djurförsök i Sverige. I vår motion

(Jo529 yrkandena 4 och 5) framförs krav

på en minskning av antalet plågsamma

djurförsök. En minskning med 50 % till

år 2000 anser vi vore realistisk.

Målsättningen bör dock vara en minskning

med 75 %. Vi anser också att många av de

produkttester som utförs görs därför att

olika myndigheter kräver djurförsök. Ett

rimligt krav vore att dessa myndigheter

redovisar interna avvecklingsplaner i

syfte att nå det ovan föreslagna

nationella målet. Dessa myndigheter

borde också åläggas att hålla sig

informerade om utveckling av alternativ

till djurförsök och att också informera

berörda företag. Vi reserverar oss dock

inte i detta sammanhang eftersom

utskottets betänkande är så positivt. Vi

kommer dock att hålla utvecklingen under

uppsikt och återkomma med våra krav om

antalet plågsamma djurförsök inte

drastiskt minskar i landet.

2. De djurförsöksetiska nämndernas

ledamöter (mom. 10)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna anser att

uppdraget att sitta i en av landets sju

djurförsöksetiska nämnder är

ansvarsfullt. Ledamöterna ställs inför

svåra avvägningar där djurens lidande

och nödvändigheten av djurförsök skall

ställas mot begäran att få utföra

försöket. För att kunna göra en riktig

bedömning av hur djuren kommer att må i

ett försök krävs kunskaper om djurens

normala beteende och levnadssätt. Det är

också viktigt att nämndernas ledamöter

får vara med vid försöken, se hur djuren

förvaras och vara med vid avlivning. I

dag ger CFN fortbildning för ledamöter i

de djurförsöksetiska nämnderna. Dessa

kurser borde kompletteras med kunskap i

etologi för de försöksdjur som används.

I Miljöpartiet de grönas motion anförs

att ovanstående utbildningskrav skall

vara obligatoriska för alla ledamöter.

Detta vore önskvärt men att förena

ledamotskapet i de djurförsöksetiska

nämnderna med sådana krav är inte

möjligt i dag. Vi reserverar oss därför

inte. Samtidigt bör framhållas att vi

förutsätter att intresserade och

ansvarstagande ledamöter skaffar sig

kunskap och erfarenhet enligt ovan.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Motionerna 1

Utskottet 4

Motionerna 4

Utskottets överväganden 6

Hemställan 12

Reservationer 13

1. Lagstiftning m.m. (mom. 1) 13

2. Införsel av apor för

djurförsök (mom. 2) 14

3. Djurtest av kosmetika (mom. 3) 14

4. Djurtest av kosmetika (mom. 3) 15

5. Alternativ till djurförsök

(mom. 6) 16

6. Lagstadgad substitution vid

djurförsök (mom. 7) 16

7. Den etiska prövningen m.m.

(mom. 9) 17

8. Utvärdering av djurförsökens

relevans (mom. 12) 17

Särskilda yttranden 18

1. Avveckling av djurförsöken m.m.

(mom. 4) 18

2. De djurförsöksetiska nämndernas

ledamöter (mom. 10)18

Gotab, Stockholm 1996