Bet. 1995/96:JoU22

Jordbruksutskottets betänkande

1995/96:JOU22

Skärpta avgaskrav för tunga fordon m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1995/96

JoU22

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens

proposition om skärpta avgaskrav på

tunga fordon m.m. jämte tre

följdmotioner.

Utskottet tillstyrker med vissa

förändringar regeringens förslag till

ändring i lagen om försäljningsskatt på

motorfordon. Vidare tillstyrks förslaget

till lag om ändring i bilavgaslagen.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks, i

vissa fall med hänvisning till att de

strider mot gällande EG-rätt.

Till betänkandet har fogats sju

reservationer och tre särskilda

yttranden.

Propositionen

Regeringen (Miljödepartementet) föreslår

i proposition 1995/96:175 att riksdagen

antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i bilavgaslagen

(1986:1386),

2. lag om ändring i lagen (1978:69) om

försäljningsskatt på motorfordon.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen presenteras skärpta

obligatoriska avgaskrav för tunga

fordon. Regeringen lämnar även förslag

till vissa förändringar av bilavgaslagen

(1986:1386) och lagen om

försäljningsskatt på motorfordon

(1978:69).

Därutöver aviseras skärpningar av

utsläppskraven för lätta fordon. Miljö

klassystemet är ett fortsatt viktigt

styrmedel för att stimulera

försäljningen av renare fordon. I det

framtida arbetet med att utveckla

miljökraven för tunga fordon prioriteras

även i fortsättningen utsläppen av

kväveoxider och partiklar. För lätta

fordon kommer utsläppen av koldioxid mer

i fokus eftersom andra utsläpp nu

minskar.

Regeringen föreslås bemyndigas att

meddela föreskrifter avseende

typgodkännande, registrering,

ibruktagande och försäljning av fordon

och motorer som inte uppfyller

utsläppskrav beslutade inom Europeiska

gemenskapen. Vidare föreslås regeringen

kunna meddela föreskrift om de tekniska

villkor som skall gälla för

miljöklasserna.

Kraven i miljöklasserna 2 och 3 skärps

för tunga fordon. Lagen (1978:69) om

försäljningsskatt på motorfordon

föreslås ändrad så att ingen

försäljningsskatt tas ut för tunga

fordon i miljöklass 2.

Försäljningsskatten för fordon i

miljöklass 3 med en totalvikt över 3 500

kilogram men högst 7 000 kilogram sänks

från 20 000 kr till 6 000 kr. För fordon

med en totalvikt överstigande 7 000

kilogram föreslås försäljningsskatten i

miljöklass 3 sänkt från 65 000 kr till 6

000 kr.

Överklagande av beslut enligt 7 §

bilavgaslagen föreslås ske till allmän

förvaltningsdomstol i stället för till

Koncessionsnämnden för miljöskydd.

Lagförslagen fogas som bilaga 1 och

bilaga 2 till detta betänkande.

Motionerna

1995/96:Jo17 av Göte Jonsson m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att den

föreslagna sänkningen av

försäljningsskatten för tunga fordon

tidigareläggs till den 1 juli 1996 i

enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad som anförts om

miljöklassindelning av tunga fordon.

1995/96:Jo18 av Gudrun Lindvall m.fl.

(mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens

proposition 1995/96:175,

2. att riksdagen, vid avslag på yrkande

1, avslår förslaget om lindrigare krav

för utsläpp av partiklar för vissa typer

av motorer,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ny miljöklass 1,

4. att riksdagen, vid avslag på yrkande

1, avslår propositionens förslag att

regeringen skall ges bemyndigande att

fastställa de krav som skall gälla för

miljöklasserna,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om relationerna i

försäljningsskatterna mellan

miljöklasser,

6. att riksdagen, vid avslag på yrkande

1, avslår propositionens förslag om

försäljningsskatter,

7. att riksdagen, vid avslag på

yrkandena 1 och 6, hos regeringen begär

förslag till förändring av beskattningen

av tunga fordon.

1995/96:Jo19 av Birgitta Wistrand m.fl.

(m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att

tidigarelägga avskaffandet av

miljöaccisen för s.k. Euro 2-motorer

till den 1 januari 1996,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett stimulanssystem för att

få till stånd en föryngring av den

svenska lastbilsparken.

Yttrande

Skatteutskottet har inkommit med

yttrande över propositionen och vissa

följdmotioner, se bilaga 3.

Utskottet

Inledning

Systemet med miljöklassning av fordon

kopplat till differentierad

försäljningsskatt infördes fr.o.m. 1993

års modeller (prop. 1990/91:156, SkU25,

rskr. 344). Systemet har sedan genomgått

vissa förändringar, bl.a. föranledda av

Sveriges närmande till EU. År 1994

beslutade riksdagen att lätta fordon i

miljöklass 1 skulle befrias från årlig

fordonsskatt under de fem första åren

samt att personbilar, lastbilar och

bussar som är inrättade för drift med

elekt-ricitet från batterier i fordonet

dessutom skulle befrias från

försäljningsskatt. Samtidigt slopades

nedsättningen av försäljningsskatten för

lätta fordon i miljöklass 1 jämfört med

klass 2 (1994/95:SkU5). Hösten 1995

beslutade riksdagen att

miljöklassystemet skulle kompletteras

med klasserna 1 E för elbilar och 1 H

för hybridbilar (1995/96:JoU6).

Riksdagen uttalade i detta sammanhang

även att miljöklassystemet bör utvecklas

inom de ramar som ges av medlemskapet i

EU.

Medlemskapet i EU innebär att de

svenska avgaskraven måste utvecklas inom

de ramar som det gemensamma regelverket

utgör. Enligt direktiven får

medlemsländerna endast använda

ekonomiska incitament för att stimulera

ett förtida införande av teknik som

uppfyller en beslutad men ännu inte

obligatorisk kravnivå. Genom direktiven

preciseras även tidtabeller för

skärpningar av baskraven för olika

fordonsslag.

Skärpta baskrav för tunga fordon

Propositionen

I rådets direktiv 91/542/EEG av den 10

oktober om ändring av direktiv 88/77/EEG

om tillnärmning av medlemsstaternas

lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av

gasformiga föroreningar från

dieselmotorer som används i fordon

preciseras två kravnivåer, A och B, för

utsläpp från tunga fordon. Dessa

kravnivåer benämns populärt EuroI och

EuroII. Medlemsländerna får fr.o.m. den

1 oktober 1996 ej längre tillåta att

fordon med dieselmotorer som endast

uppfyller kravnivån A registreras för

första gången, saluförs eller tas i

bruk. Kravnivån A i direktiv 91/542/EEG

dr förebild för kraven i klass 3 i det

svenska miljöklassystemet. Kravnivån B

överensstämmer med utsläppskraven för

miljöklasserna 2 och 1. I miljöklass 1

tillkommer ett särskilt bullerkrav i

enlighet med rådets direktiv 92/97/EEG

av den 10 november 1992 om ändring av

direktiv 70/157/EEG. Detta strängare

bullerkrav gäller för alla nya tunga

fordon fr.o.m. den 1 oktober 1996.

I enlighet med tidtabellen för

kravskärpning i direktiv 91/542/EG

ändrades bilavgasförordningen

(1991:1481) under hösten 1995 så att

tunga dieselfordon med nya EG-

typgodkännanden avseende

avgasreningsutrustningen utfärdade

fr.o.m. den 1 oktober 1995 skall

uppfylla kraven enligt miljöklasserna 2

eller 1. Fordon med äldre

typgodkännanden fick även

fortsättningsvis placeras i miljöklass

3.

Genom Europaparlamentets och rådets

direktiv 91/1/EG av den 22 januari 1996

om ändring i direktiv 88/77/EEG infördes

ett högre partikelgränsvärde för

dieselmotorer till tunga fordon med en

slagvolym om högst 0,7 liter per

cylinder och ett maximalt varvtal över

3 000 varv per minut som i övrigt klarar

kravnivån B enligt direktiv 91/542/EEG.

För dessa fordon höjs det tillåtna

framtida partikelgränsvärdet från 0,15

till 0,25 gram per kilowattimme.

Medlemsländerna skall tillåta

försäljning av fordon som uppfyller det

lindrigare partikelgränsvärdet t.o.m.

den 30 september 1998. Sista datum för

typgodkännande av sådana motorer är den

30 september 1997. Godkännande enligt

direktiv 96/1/EG är främst aktuellt för

dieselmotorer till vissa

distributionsfordon. En risk med detta

undantag är att takten i sänkningen av

partikelutsläppen blir lägre i de

områden där de har störst effekt på

människors hälsa. Sverige motsatte sig

därför denna del av beslutet.

Regeringens uppfattning är att fordon

med små dieselmotorer som uppfyller det

strängare partikelkravet bör placeras i

en annan miljöklass än de som inte gör

det. Avsikten är att introducera bättre

teknologi i förtid. Regeringen avser

därför att ändra bilavgasförordningen

(1991:1481) så att fordon med

dieselmotorer som godkänts mot det

lindrigare partikelkravet enligt

direktiv 96/1/EG skall anses uppfylla

kraven för miljöklass 3. Detta blir

därför den enda kategorin av nya tunga

fordon som från den 1 oktober 1996 anses

uppfylla kraven för miljöklass 3.

Sammanfattningsvis bör fordon som

uppfyller kravnivån B enligt direktiv

91/542/EEG enligt regeringens bedömning

fr.o.m. den 1 oktober 1996 anses

uppfylla kraven i miljöklass 2.

Miljöklass 3 reserveras för en mindre

grupp fordon med ett visst tekniskt

utförande som genom en särbestämmelse

tillåts ha högre utsläpp (direktiv

96/1/EG).

EG-kommissionen skall senast den 31

december 1996 föreslå två nya kravnivåer

för tunga fordon som skall införas

fr.o.m. år 2000. Rådets beslut väntas

första halvåret 1998. Sverige

prioriterar i detta arbete åtgärder som

minskar belastningen på tätortsmiljön,

försurningen, fotokemiska oxidanter,

eutrofieringen och växthuseffekten. Så

snart det är möjligt bör dessa

kravnivåer föras in i miljöklassystemet.

Motionen

I motion Jo18 (mp) yrkande 1 påpekas att

propositionen inte redovisar siffror för

de avgaskrav som gäller i de olika

miljöklasserna. Ej heller redovisas de

direktiv som ligger till grund för

förslaget. Enligt motionärerna är dessa

brister så allvarliga att propositionen

bör avslås.

Om riksdagen avslår motionens yrkande 1

anser motionärerna att regeringens

förslag om lindrigare krav för utsläpp

av partiklar för vissa motorer bör

avslås (yrkande 2).

Utskottets överväganden

I propositionen redogörs för de nya

obligatoriska kravnivåer för

avgasutsläpp och buller som beslutats

inom EU. De nya obligatoriska kraven

den s.k. B-nivån motsvarar vad som för

närvarande gäller i det svenska

miljöklassy-stemets klass 1. Enligt

beslutet får fordon som ej uppfyller B-

kravnivån inte typgodkännas efter den 1

oktober 1995. Efter den 1 oktober 1996

får de inte heller registeras för första

gången, saluföras eller tas i bruk.

För vissa motorer, främst avsedda för

mindre distributionsfordon, gäller dock

i enlighet med direktiv 96/1/EG ett

högre partikelgränsvärde än de som

angetts för B-kravnivån. Sådana fordon

får typgodkännas t.o.m. den 30 september

1997. Sista datum för försäljning av dem

är den 30 september 1998.

Regeringen redovisar vidare hur de nya

gränsvärden som beslutats skall inordnas

i det svenska miljöklassystemet. De

fordon som uppfyller B-kravnivån skall

registreras i miljöklass 2. I miljöklass

3 skall endast de fordon registreras som

enligt ovan beskrivna särbestämmelse

tillåts ha högre utsläpp av partiklar. I

avvaktan på att nya kommande kravnivåer

beslutas inom EU kommer inga krav att

specificeras för miljöklass 1. Enligt

propositionen förväntas sådana beslut

fattas i rådet under första halvåret

1998.

Skatteutskottet har yttrat sig över

motion Jo18 yrkandena 15 och anför

därvid följande.

Enligt skatteutskottets mening lämnar de

direktiv som gäller på området inte

utrymme för att efter den 1 oktober 1996

tillåta försäljning i Sverige av fordon

med dieselmotorer som inte uppfyller de

nya miljökraven. Vidare uppställer

direktiven begränsningar när det gäller

möjligheterna att genom skattelättnader

gynna fordon som uppfyller högre krav än

baskravet. Dels skall sådana

skattelättnader gälla fordon som i

förtid uppfyller europeiska normer, dels

skall skattelättnaden för varje

fordonstyp vara betydligt lägre än den

verkliga kostnaden för de anordningar

som monterats för att uppfylla de

fastställda värdena. De förändringar som

regeringen föreslår innebär att de

svenska reglerna får en utformning som

uppfyller dessa krav samtidigt som

miljöstyrningen så långt möjligt

bibehålls. De yrkanden som framställs i

motion Jo18 medför att Sverige på dessa

punkter riskerar att gå emot tvingande

EU-direktiv. Utskottet tillstyrker

propositionen såvitt nu är i fråga och

avstyrker motion Jo18 yrkandena 15.

Jordbruksutskottet vill med anledning av

motion Jo18 yrkande 1 anföra följande.

Utskottet har nyligen i ett yttrande

till konstitutionsutskottet redovisat

sin bedömning av behandlingen av EU-

frågorna i riksdagen (1995/96:JoU5y).

Utskottet anförde härvid bl.a. att man

inte mött några svårigheter när det

gäller informationsinhämtandet.

Samarbetet med Jordbruks- och

Miljödepartementen har i detta hänseende

fungerat väl. I det ärende som avses i

motionen har utskottet erhållit muntlig

och skriftlig information från

Miljödepartementet angående de aktuella

direktiven och deras behandling inom EU.

Med hänvisning till vad som här anförts

avstyrks motion Jo18 yrkande 1.

Med anledning av motion Jo18 yrkande 2

vill utskottet erinra om att

propositionen inte innehåller något

förslag om partikelgränsvärden utan

endast redovisar ett direktiv (96/1/EG)

som i sedvanlig ordning skall införlivas

i svensk rätt. EG-direktiven är bindande

för varje medlemsstat enligt de

förutsättningar som anges i

Romfördragets artikel 189. Det

avslagsyrkande som framställs i motionen

kan således av formella skäl inte

bifallas av riksdagen. Det bör tilläggas

att Sverige enligt regeringens skrivelse

1995/96:190 om verksamheten i EU under

år 1995 (s. 141) motsatte sig den

ändring av direktiv 88/77/EEG som tas

upp i motionen och åberopade att det

finns tillgänglig teknik för att

uppfylla det strängare gränsvärdet.

Sverige fann ej gehör för detta, men

ändringen enligt den gemensamma

ståndpunkten blev dock mer begränsad än

vad som ursprungligen föreslagits av

kommissionen.

Bemyndiganden i bilavgaslagen

Propositionen

Regeringen bemyndigas meddela

föreskrifter om typgodkännande,

registrering, ibruktagande och

försäljning av nya fordon och motorer.

Syftet är att åstadkomma en bättre

harmonisering med EG-direktiven på så

sätt att i bl.a. bilavgasförordningen

anges när försäljningsförbud inträder

enligt direktiven. Regeringen bemyndigas

dessutom att fastställa de krav som

skall gälla i miljöklasserna. Båda

förändringarna genomförs för att på ett

tydligare sätt knyta an till den EG-

rättsliga lagstiftningen.

Motionen

I motion Jo18 (mp) yrkande 3 anförs att

regeringen snarast bör återkomma till

riksdagen med förslag till nya

utsläppskrav för koloxid, partiklar,

kväveoxid och kolväten för miljöklass 1

och inte avvakta EU:s beslut om nya

kommande kravnivåer. Enligt motionens

yrkande 4 bör regeringen heller inte ges

bemyndigande att fastställa de krav som

skall gälla för miljöklasserna.

Utskottets överväganden

I propositionen redogörs för bakgrunden

till regeringens förslag till

bemyndiganden i bilavgaslagen. Före

medlemskapet i EU genomfördes skärpta

avgaskrav genom att bilar från och med

en viss årsmodell skulle klara en viss

kravnivå. Om de inte uppfyllde kraven

kunde de inte registreras och därmed

inte heller tas i bruk. Av detta följde

också att bilarna naturligtvis inte

heller kunde försäljas. Sett till

innehållet i svensk lagstiftning kan det

således enligt propositionen

ifrågasättas om bemyndigandet avseende

typgodkännande m.m. är nödvändigt för

att genomföra de krav direktiven ställer

på medlemsländerna. Med hänsyn till hur

direktiven är utformade med förbud som

inträder vid vissa datum och till

bilavgaslagens karaktär av ramlag bör

emellertid enligt regeringens mening

dessa grundläggande principer anges i

lagen. Konstitutionellt kan

bestämmelserna om framför allt

försäljningsförbud ses som sådana

föreskrifter som enligt 8 kap. 3 §

regeringsformen skall anges i lag med

möjlighet till delegering enligt 7 §

fjärde punkten. Regeringen uppger att

den avser att i bilavgasförordningen

(1991:1481) ange när förbuden skall

inträda för de olika fordonsslagen.

Avsikten är att förbudsdatum skall

överensstämma med vad som anges i de EG-

direktiv som behandlar bilavgaser.

Regeringen hänvisar vidare till att det

när systemet med miljöklasser infördes

(prop. 1990/91:156, SkU25) angavs att de

grundläggande föreskrifterna om de krav

som skall vara uppfyllda i alla de tre

miljöklasserna borde framgå av lagtexten

och att de närmare bestämmelserna om

gränsvärden, provmetoder m.m. borde

föras in i bilavgasförordningen

(1991:1481). Något särskilt bemyndigande

beträffande bl.a. gränsvärdena för

utsläpp gällande för miljö-klasserna 1

och 2 ansågs inte krävas. Motsvarande

resonemang borde enligt propositionen

kunna föras för de fall där regeringen

anser sig böra underlåta att fastställa

gränsvärden för ett fordonsslag i en

miljöklass. Nu kommer det under en tid

att saknas fastställda utsläppskrav för

en miljöklass (klass 1). Regeringen

anser att det i tydlighetens intresse

bör anges i bilavgaslagen att regeringen

fastställer utsläppskrav och övriga

tekniska villkor för miljöklasserna.

Utskottet vill med anledning av motion

Jo18 yrkandena 3 och 4 erinra om att

riksdagen tidigare uttalat att det

svenska miljöklassystemet skall

utvecklas inom de ramar som medlemskapet

i EU utgör (1995/96:JoU6, s. 5). Enligt

direktiv 91/542/EEG får ett medlemsland

endast använda ekonomiska incitament för

att stimulera införande av teknik som

uppfyller en beslutad men ännu inte

obligatorisk kravnivå. Enligt

propositionen är medlemsländernas

möjligheter att ha ett miljöklassystem

kopplat till ekonomiska styrmedel en

viktig fråga för regeringen. Sverige

verkar även för att EG beslutar om

kommande utsläppskrav med god

framförhållning. Om så sker ökar

förutsättningarna för att i

miljöklassystemet utnyttja beslutade men

ännu inte obligatoriska kravnivåer. Med

hänvisning till vad som här anförts

avstyrks motion Jo18 yrkandena 3 och 4.

Skatteutskottet avstyrker som tidigare

nämnts de aktuella motionsyrkandena,

bl.a. med hänvisning till att yrkandena

innebär att Sverige riskerar att gå emot

tvingande EU-direktiv. När det gäller

bemyndigandet för regeringen att meddela

föreskrifter om de krav som uppställs i

miljöklasserna vill skatteutskottet

erinra om att skatteuttaget i miljöklass

3 bygger på de regler som redovisats i

propositionen och som skall gälla inom

EU fr.o.m. den 1 oktober 1996.

Ändrad försäljningsskatt för tunga

fordon

Propositionen

För fordon i miljöklass 2 med en

totalvikt över 3 500 kg tas ingen

försäljningsskatt ut. För fordon med en

totalvikt över 3 500 kg men högst 7 000

kg sänks försäljningsskatten i

miljöklass 3 från 20 000 kr till 6 000

kr. För fordon med en totalvikt

överstigande 7 000 kg sänks

försäljningsskatten i miljöklass 3 från

65 000 kr till 6 000 kr.

Motionerna

Motionerna Jo17 och Jo19 (båda m) tar

upp frågan om när den föreslagna

sänkningen av försäljningsskatten skall

genomföras. Enligt yrkande 1 i den förra

motionen bör sänkningen tidigareläggas

till den 1 juli 1996 för att

nybilsförsäljningen inte skall stoppas

upp. Enligt motion Jo19 yrkande 1 bör

sänkningen för s.k. Euro II-motorer av

samma skäl genomföras retroaktivt från

den 1 januari 1996.

Enligt motion Jo18 yrkande 5 är det

förkastligt att försäljningsskatten

enligt gällande EG-direktiv inte får

differentieras i så hög grad att det

lönar sig att installera

reningsutrustning. Det måste finnas ett

ekonomiskt incitament i de olika

skatteklasserna eljest försvinner

möjligheten till ekonomiska styrmedel

som kan ge en positiv utveckling. Vidare

påpekar motionärerna i yrkande 6 att

förslaget till nya försäljningsskatter

för tunga fordon kommer att innebära att

denna sektor gynnas ekonomiskt, vilket

ökar dess konkurrenskraft i förhållande

till andra mer miljövänliga

transportsystem. Regeringens förslag

till nya skatter bör därför avslås. Om

detta yrkande inte vinner gehör begär

motionärerna att regeringen skall

återkomma till riksdagen med förslag på

skatter för tunga fordon motsvarande

minst det belopp som

försäljningsskatterna inbringade år 1995

(yrkande 7).

Utskottets överväganden

Skatteutskottet anför beträffande

motionerna Jo17 yrkande 1, Jo18

yrkandena 6 och 7 samt motion Jo19

yrkande 1 följande.

Under år 1995 uppgick intäkterna från

försäljningsskatten för tunga fordon

till ca 250 miljoner kronor. Som en

följd av att biltillverkarna enligt vad

som anförts ovan kommer att börja

introducera tunga fordon i

miljöklasserna 1 och 2 redan under våren

1996 har regeringen i propositionen

räknat med en kraftig minskning av

skatteintäkterna. Någon

försäljningsskatt utgår inte för tunga

fordon i nuvarande miljöklass 1.

Skatteintäkterna under år 1996 beräknas

därför till 80 miljoner kronor.

Enligt skatteutskottets mening är den

redovisade minskningen av

skatteintäkterna en följd av att

miljöklasserna har fått avsedd effekt.

Utskottet anser inte att det finns skäl

att nu ändra i skattereglerna för att

minska stimulansen till en övergång till

miljöklass 1 eller 2 under den tid som

återstår innan miljöklasserna får ett

nytt innehåll. När det gäller

skattebortfallet på längre sikt bör det

beaktas att den höga intäktsnivån delvis

är en följd av att tillverkarna av olika

skäl har valt att inte placera fordon i

de bättre miljöklasserna och att syftet

har varit att skatteintäkterna sett över

en längre tidsperiod skall motsvara den

skattesänkning som genomfördes när den

särskilda försäljningsskatten infördes.

Med det anförda avstyrker utskottet de

nu aktuella yrkandena.

Jordbruksutskottet anser i likhet med

skatteutskottet att de skäl som anförs i

motion Jo18 yrkande 6 inte är sådana att

de bör föranleda ett avslag på

regeringens förslag om ändring i lagen

om försäljningsskatt på motorfordon.

Utskottet föreslår dock vissa

justeringar av regeringens förslag till

lagtext. Bl.a. bör datum för

ikraftträdande i förslaget till lag om

ändring i lagen (1978:69) om

försäljningsskatt på motorfordon ändras

till den 1 oktober 1996. Utöver dessa

rättelser krävs en följdändring i 4 §

lagen om försäljningsskatt på

motorfordon. Utskottets förslag till

lagtext redovisas i bilaga 2 till detta

betänkande.

Utskottet instämmer även i den

bedömning som skatteutskottet gör

beträffande motionerna Jo17 yrkande 1

och Jo19 yrkande 1 och avstyrker dessa

yrkanden.

Som tidigare redovisats avstyrker

skatteutskottet även motion Jo18 yrkande

5, bl.a. med hänvisning till att det

medför att Sverige riskerar att gå emot

tvingande EU-direktiv. Utskottet vill

med anledning av de förslag som framförs

i motionen erinra om att, enligt rådets

direktiv 91/542/EEG, skattelättnader för

fordon som omfattas av direktivet skall

vara betydligt lägre än den verkliga

kostnaden för de anordningar som

monterats för att uppfylla de

fastställda värdena. Motionsyrkandet

strider således mot gällande EG-direktiv

och avstyrks.

Även vad gäller motion Jo 18 yrkande 7

vill utskottet ansluta sig till

skatteutskottets bedömning och avstyrker

motionen.

Ändrad instansordning

Regeringen föreslår att instansordningen

ändras så att förelägganden enligt 7 §

bilavgaslagen överklagas till allmän

förvaltningsdomstol i stället för till

Koncessionsnämnden. Prövningstillstånd

krävs vid överklagande till kammarrätt.

Utskottet har inga invändningar mot

regeringens förslag.

Förestående ändringar i

miljöklassystemet

Propositionen

Miljöklassystemet står inför

förändringar som bl.a. betingas av

kravskärpningar i enlighet med EG:s

direktiv. Den 1 januari 1997 kommer

utsläpps-kraven för nya personbilar att

skärpas. För nya lätta lastbilar och

bussar skärps utsläppskraven under

perioden den 1 januari 1998 till den 1

oktober 1999.

Den gemensamma EG-lagstiftningen anger

ramarna för utvecklingen av

miljöklassystemet. Regeringen avser att

även framgent driva frågan om ett

gemensamt system för hållbarhetskrav i

kombination med tillverkaransvar inom EU

och att medlemsländernas möjligheter att

utnyttja ekonomiska styrmedel för att i

förtid introducera renare fordon skall

förbättras. För tunga fordon prioriteras

även i fortsättningen utsläppen av

kväveoxider och partiklar. För lätta

fordon kommer utsläppen av koldioxid mer

i fokus eftersom andra utsläpp nu

minskar.

Motionerna

Enligt motion Jo17 (m) yrkande 2 borde

Sverige anpassa sin miljöklassindelning

av tunga fordon till vad som gäller i

hela EU för att underlätta tydligheten

och informationen kring

miljöklassystemet.

I motion Jo19 (m) yrkande 2 anförs att

det inom ramen för den samlade skatte-,

miljö- och trafikpolitiken finns utrymme

för lösningar som stimulerar till en

föryngring av lastbilsbeståndet även i

Sverige.

Utskottets överväganden

Skatteutskottet har yttrat sig över

motion Jo17 yrkande 2 och därvid anfört

följande.

Regeringens förslag innebär att de olika

utsläppskrav och bullerkrav som blir

obligatoriska inom EU den 1 oktober 1996

också skall gälla i Sverige. Den skatt

som skall tas ut i miljöklass 3 avser en

stimulans för de distributionsfordon som

i förtid uppfyller den europeiska norm

som gäller för övrig tung trafik.

I förhållande till de regler som gäller

inom EU kvarstår det särskilda

hållbarhetskrav och tillverkaransvar som

Sverige upprätthåller. Den svenska

bilindustrin har ansett att de

provmetoder som används vid kontroll av

hållbarhetskravet inte är tillräckligt

preciserade och har därför valt att inte

placera nya fordon i miljöklasserna 1

och 2 trots att fordonen uppfyller de

utsläppskrav som gäller i dessa

miljöklasser. Sedan mer preciserade

provmetoder tagits fram har tillverkarna

i mars 1996 förklarat att man har för

avsikt att börja placera fordon i de

bättre miljöklasserna.

Enligt skatteutskottets mening finns

det inte någon anledning till ett

tillkännagivande till regeringen om att

de svenska kravnivåerna bör

överensstämma med EU:s. Utskottet

avstyrker motionsyrkandet.

Jordbruksutskottet anser i likhet med

skatteutskottet att de skillnader som

ännu kvarstår mellan EU och Sverige vad

gäller miljöklassning av fordon är väl

motiverade och bör kvarstå. Motion Jo17

yrkande 2 bör därmed inte föranleda

någon ytterligare åtgärd från riksdagens

sida.

En motion med liknande innehåll som i

Jo19 yrkande 2 avstyrktes nyligen av

utskottet med hänvisning till den

översyn av vägtrafikens samlade

beskattning som aviserats av regeringen.

Syftet med översynen är att förbättra

den samlade styreffekten med avseende på

miljö och trafiksäkerhet (1995/96:JoU17,

s. 22). Utskottet finner inte anledning

att nu ändra sitt ställningstagande och

avstyrker motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på

propositionen

att riksdagen avslår motion

1995/96:Jo18 yrkande 1,

2. beträffande

partikelgränsvärde för

dieselmotorer

att riksdagen avslår motion

1995/96:Jo18 yrkande 2,

res. 1 (mp)

3. beträffande ändring i

bilavgaslagen

att riksdagen med bifall till

regeringens förslag samt med avslag

på motion 1995/96:Jo18 yrkandena 3

och 4 antar förslaget till lag om

ändring i bilavgaslagen (1986:1386),

res. 2 (v, mp)

4. beträffande ändrad lydelse av

4 och 8 §§ lagen (1978:69) om

försäljningsskatt på motorfordon

att riksdagen med anledning av

regeringens förslag samt med avslag

på motion 1995/96:Jo18 yrkande 6

antar det i bilaga 2 som Utskottets

förslag betecknade förslaget till lag

om ändring i lagen (1978:69) om

försäljningsskatt på motorfordon,

res. 3 (mp)

5. beträffande ikraftträdande av

lagförslaget under moment 4

att riksdagen med anledning av

regeringens förslag samt med avslag

på motionerna 1995/96:Jo17 yrkande

1 och 1995/96:Jo19 yrkande 1 antar

den i bilaga 2 som Utskottets förslag

betecknade lydelsen av

ikraftträdandebestämmelsen,

res. 4 (m)

6. beträffande försäljningsskatt

i olika miljöklasser

att riksdagen avslår motion

1995/96:Jo18 yrkande 5,

res. 5 (v, mp)

7. beträffande beskattningen av

tunga fordon

att riksdagen avslår motion

1995/96:Jo18 yrkande 7,

res. 6 (mp)

8. beträffande

miljöklassindelning av tunga

fordon

att riksdagen avslår motion

1995/96:Jo17 yrkande 2,

res. 7 (m)

9. beträffande åtgärder för att

stimulera en föryngring av

lastbilsbeståndet

att riksdagen avslår motion

1995/96:Jo19 yrkande 2.

Stockholm den 8 maj 1996

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus

(c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson

(s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s),

Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m),

Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s),

Carl G Nilsson (m), Ann-Kristine

Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa

Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun

Lindvall (mp), Lennart Fremling (fp) och

Rolf Edlund (c).

Reservationer

1. Partikelgränsvärde för dieselmotorer

(mom. 2)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 5 börjar med Med anledning

och på s. 6 slutar med av kommissionen

bort ha följande lydelse:

I föreliggande proposition redovisas

vare sig siffror för dagens avgaskrav

för respektive miljöklass eller de

framtida gränsvärdena. Inte heller

redovisas de direktiv som ligger till

grund för regeringens förslag. Utskottet

anser att propositioner måste vara mer

fullödiga och att direktiv som åberopas

skall finnas med som bilaga. Detta är en

förutsättning för att behandlingen av

ärendet skall kunna ske på ett fullödigt

sätt. Utskottet delar uppfattningen i

motion Jo18 att detta i sig utgör

anledning för riksdagen att avslå

propositionen. De avslagsyrkanden som i

övrigt framställs i motionen omfattar

emellertid de väsentliga delarna av

regeringens lagförslag. Utskottet

återkommer till dessa yrkanden i det

följande.

Enligt beslut inom EU skall för vissa

fordon, främst avsedda för distribution

i tätorter, tillåtas ett högre utsläpp

av partiklar, 0,25 g/kWh i stället för

0,15 g/kWh, än vad som gäller enligt den

s.k. B-nivån trots att reningsteknik

finns. Dessa fordon skall enligt

beslutet få säljas till den 30 september

1998 och i praktiken rulla i våra städer

minst tio år därefter. Detta är mycket

allvarligt eftersom dessa fordon finns i

tätorter och utsläpp av partiklar är ett

problem relaterat till hälsa. Sverige

bör därför inte acceptera att ett

lindrigare krav skall gälla för dessa

fordon. Vad utskottet här anfört med

anledning av motion Jo18 yrkande 2 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande partikelgränsvärde

för dieselmotorer

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:Jo18 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Ändring i bilavgaslagen (mom. 3)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall

(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 7 börjar med Utskottet vill

och slutar med och 4 bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör

Sverige gå före och nationellt nu ange

gränsvärden för miljöklass 1 för tunga

fordon. Att som regeringen avser lämna

klassen tom i avvaktan på nya beslut

inom EU ger inga signaler till industrin

och medför att nödvändigt

utvecklingsarbete försenas eller

uteblir. Regeringen bör därför snarast

återkomma till riksdagen med förslag

till nya utsläppskrav för miljöklass 1

och inte avvakta beslut inom EU. Därmed

avstyrks förslaget att regeringen skall

bemyndigas fastställa de krav som skall

gälla för miljöklasserna. Vad utskottet

här anfört med anledning av motion Jo18

yrkande 3 bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna. Yrkande 4 i

motionen tillstyrks.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande ändring i

bilavgaslagen

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:Jo18 yrkande 3 och med bifall

till motion 1995/96:Jo18 yrkande 4

dels antar regeringens förslag till

lag om ändring i bilavgaslagen

(1986:1386) utom såvitt avser 3 §,

dels som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

3. Ändrad lydelse av 4 och 8 §§ lagen

(1978:69) om försäljningsskatt på

motorfordon (mom. 4)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 8 börjar med Jordbruks-

utskottet anser och slutar med detta

betänkande bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag till nya

försäljningsskatter för tunga fordon

innebär att denna sektor kommer att

gynnas ekonomiskt, vilket ökar

konkurrenskraften för transporter med

tunga fordon på andra mer miljövänliga

transportsystems bekostnad. Eftersom

just ökningen av antalet transporter med

tunga fordon är ett av EU:s snabbast

växande miljöproblem är denna utveckling

oacceptabel. De gamla

försäljningsskatterna bör därför vara

kvar oförändrade i avvaktan på nya

utsläppskrav för miljöklass 1. Utskottet

avstyrker regeringens förslag om sänkta

försäljningsskatter på tunga fordon och

tillstyrker motion Jo18 yrkande 6.

dels att utskottets hemställan under 4

bort ha följande lydelse:

4. beträffande ändrad lydelse av 4

och 8 §§ lagen (1978:69) om

försäljningsskatt på motorfordon

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Jo18 yrkande 6 avslår

regeringens förslag om ändring i

lagen (1978:69) om försäljningsskatt

på motorfordon,

4. Ikraftträdande av lagförslaget under

moment 4 (mom. 5)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G

Nilsson och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 8 börjar med Utskottet

instämmer och slutar med dessa

yrkanden bort ha följande lydelse:

Enligt regeringens förslag skall

sänkningen av försäljningsskatten träda

i kraft den 1 oktober 1996 i samband med

att EU:s medlemsländer inte längre får

tillåta försäljning av fordon med

dieselmotorer som endast uppfyller EU:s

kravnivå A. I och med detta riskerar

försäljningen av tunga fordon att

avstanna från och med nu och fram till

denna tidpunkt. Med tanke på att de

fordon som säljs i dag redan uppfyller

de stränga krav som kommer att gälla

från den 1 oktober skulle en nedgång i

försäljningen innebära en ökad

miljöbelastning eftersom den leder till

att gamla och slitna fordon måste köras

längre. En kraftig försäljningsnedgång

innebär också skatteförluster för staten

och svårigheter för leverantörer och

distributörer av fordon. Sänkningen av

försäljningsskatten bör därför

genomföras redan den 1 juli 1996.

Utskottet tillstyrker således motion

Jo17 yrkande 1 och avstyrker motion Jo19

yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 5

bort ha följande lydelse:

5. beträffande ikraftträdande av

lagförslaget under moment 4

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Jo17 yrkande 1 samt med

avslag på motion 1995/96:Jo19 yrkande

1 beslutar att lagförslaget under

moment 4 skall träda i kraft den 1

juli 1996,

5. Försäljningsskatt i olika

miljöklasser (mom. 6)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall

(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 8 börjar med Som tidigare

och på s. 9 slutar med och avstyrks

bort ha följande lydelse:

Enligt gällande direktiv får

skattelättnaden för en bättre miljöklass

inte vara så stor att det blir

ekonomiskt lönsamt att installera

avancerad reningsutrustning. Ett sådant

synsätt är enligt utskottets uppfattning

förkastligt. Det som är miljömässigt

riktigt måste också göras ekonomiskt

lönsamt. Det aktuella EG-direktivet

urholkar möjligheten att använda

ekonomiska styrmedel inom

miljöpolitiken. Vad utskottet här anfört

med anledning av motion Jo18 yrkande 5

bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6

bort ha följande lydelse:

6. beträffande försäljningsskatt i

olika miljöklasser

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:Jo18 yrkande 5 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

6. Beskattningen av tunga fordon (mom.

7)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 9 börjar med Även vad och

slutar med avstyrker motionen bort ha

följande lydelse:

Regeringen föreslår i propositionen

sänkta försäljningsskatter för tunga

fordon. Detta innebär en risk för att de

tunga vägtransporterna ökar. För att så

inte skall ske föreslår utskottet att

det totala skatteuttaget för tunga

fordon inte skall minska. Regeringen bör

därför återkomma till riksdagen med

förslag på skatter för tunga fordon

motsvarande minst det belopp som

försäljningsskatterna inbringade under

år 1995. Vad utskottet här anfört med

anledning av motion Jo18 yrkande 7 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 7

bort ha följande lydelse:

7. beträffande beskattningen av

tunga fordon

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:Jo18 yrkande 7 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

7. Miljöklassindelning av tunga fordon

(mom. 8)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G

Nilsson och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 10 börjar med Jordbruks-

utskottet anser och slutar med

riksdagens sida bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets uppfattning skulle

tydligheten och informationen kring

miljöklassystemet underlättas av att

Sverige anpassade sin

miljöklassindelning till de miljöklasser

som gäller i hela EU. Detta blir ännu

viktigare när EU i framtiden utökar sitt

system med ytterligare miljöklasser.

Hittills har det svenska systemet med

miljöklasserna 1, 2 och 3, där

miljöklass 1 är den miljöklass som har

de högsta kraven, inte stämt överens med

EU:s kravnivåer A och B där kravnivå A

representerar de lägsta kraven. Vad

utskottet här anfört med anledning av

motion Jo17 yrkande 2 bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8

bort ha följande lydelse:

8. beträffande miljöklassindelning

av tunga fordon

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:Jo17 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Avslag på propositionen (mom. 1)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna anser att denna

proposition är viktig, inte bara

sakpolitiskt, utan också principiellt. I

och med medlemskapet i den europeiska

unionen tenderar demokratin i Sverige

att urholkas. Allt fler beslut tas på

ministerrådsmöten i Bryssel och

riksdagens roll blir att konfirmera

besluten i efterhand. I EU-nämnden finns

möjlighet för riksdagspartierna att

framlägga synpunkter inför

ministerrådsmöten, men eftersom EU-

nämnden endast är rådgivande är det

först i samband med behandlingen av

eventuella propositioner med anledning

av beslut inom EU som partierna får

möjlighet till ett djupare agerande.

Eftersom direktivet då redan är beslutat

finns emellertid i realiteten inget

utrymme för förändringar i sak.

Miljöpartiet de gröna anser att

direktiv på miljöområdet skall vara

minimidirektiv. Det skall finnas

möjlighet för enskilda länder att gå

före. Så är det inte i detta fall. Här

finns exakta avgaskrav angivna för tunga

fordon. I direktivet finns också angivet

att ekonomiska styrmedel, som gör att

det blir ekonomiskt lönsamt att montera

in reningsteknik för att hamna i en

bättre miljöklass, inte får införas.

Direktivet redovisas inte i

propositionen.

Med hänvisning till det ovan anförda

anser vi att propositionen borde avslås

i sin helhet, men väljer att reservera

oss i de detaljer där vi finner

förslaget oacceptabelt. Vi vill här dock

framhålla det angelägna i att regeringen

i framtiden finner en hanteringsordning

där riksdagen kommer in i

ärendehanteringen på ett så tidigt

stadium att ett reellt inflytande blir

möjligt. Vi anser även att aktuella

direktiv skall bifogas propositioner i

framtiden.

2. Försäljningsskatt på motorfordon

(mom. 4)

Lennart Fremling (fp) anför:

Vår politiska strävan inom trafikområdet

har ett klart mål, nämligen att

genomföra 1988 års trafikpolitiska

beslut. Folkpartiet har ända sedan

riksdagen fattade detta beslut för åtta

år sedan pekat på att det i praktiken

inte har förverkligats. Regelsystemen,

bl.a. för vägfordons skatter, vikter och

hastigheter, måste vara så utformade att

den som fattar beslut om en

godstransport känner av

marginalkostnaden för den aktuella

transporten. Denna kostnad skall

beräknas enligt samhällsekonomiska

kalkylmetoder, innebärande att hänsyn

tas till bl.a. miljöskador och

trafikolyckor.

Den aktuella propositionen behandlar

främst skärpta avgaskrav för tunga

vägfordon, men även vissa

skattesänkningar för sådana fordon.

Under de senaste åren har fattats en rad

separata beslut som påverkar villkoren

för olika transportslag. Med det

underlag som finns i ärendet är det

svårt att bedöma effekterna av

regeringens förslag. Det är faktiskt

inte ens säkert om förslaget gör

regelsystemet sämre eller bättre

anpassat till 1988 års trafikpolitik.

Det finns dock en påtaglig risk att

regeringens skattesänkningsförslag

innebär konkurrensfördelar för

långtradartrafiken på järnvägstrafikens

bekostnad och att det därför motverkar

en rimlig värdering av miljöskador och

trafikolyckor. I så fall skulle

förslaget vara samhällsekonomiskt

ineffektivt och göra att vi kommer

längre ifrån ett genomförande av

beslutade trafikpolitiska principer. Det

skulle då vara till skada för

miljöutvecklingen.

Jag förutsätter att regeringen, så

snart samlat underlag finns, återkommer

till riksdagen med de förslag som behövs

för att öka den samhällsekonomiska

effektiviteten i transportsystemet och

för att vi i Sverige skall närma oss ett

genomförande av 1988 års trafikpolitiska

principer, som ju i detta avseende också

håller på att anammas inom EU, som

nyligen presenterat en grönbok (KOM

95/691) om "internalisering av de

externa kostnaderna för transporter".

3. Åtgärder för att stimulera en

föryngring av lastbilsparken (mom. 9)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G

Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:

Sverige drar på sig onödiga belastningar

genom den för Västeuropa unikt

ålderstigna bilparken. Hade den svenska

bilparken förnyats i samma takt som i

exempelvis Tyskland hade andelen

katalysatorrenade bilar i Sverige varit

betydligt högre. Om bilparken förnyats i

samma omfattning under 1990-talet som

under 1980-talet hade kväveoxidutsläppen

från biltrafiken varit upp till 37 %

lägre än i dag.

Den ålderstigna bilparken är enligt vår

uppfattning ett miljöproblem som dess

värre försummas i det pågående

miljöarbetet. Regeringen bör därför

analysera vilka konkreta åtgärder som

krävs för att få till stånd en snabbare

förnyelse av bilparken. Eftersom frågan

nyligen behandlats av riksdagen avstår

vi från att reservera oss i detta

betänkande.

1 Regeringens förslag till lagtext

Regeringen har följande förslag till

lagtext.

Förslag till lag om ändring i

bilavgaslagen (1986:1386)

Härigenom föreskrivs i fråga om

bilavgaslagen (1986:1386)

dels att 12 och 13 §§ skall upphöra att

gälla,

dels att 3 och 11 §§ skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Regeringen eller Regeringen eller

den myndighet som den myndighet som

regeringen regeringen

bestämmer får bestämmer får

meddela meddela

föreskrifter om föreskrifter om

1. begränsning av 1. begränsning av

utsläpp i luften av utsläpp i luften av

avgaser och andra avgaser och andra

ämnen från ämnen från

motordrivna fordon motordrivna fordon

samt om fordonens samt om fordonens

beskaffenhet, beskaffenhet,

utrustning, utrustning,

hållbarhet och hållbarhet och

funktion för att funktion för att

uppfylla uppställda uppfylla uppställda

krav på begränsning krav på begränsning

av utsläpp, av utsläpp,

2. skyldighet att 2. skyldighet att

underhålla den underhålla den

utrustning på utrustning på

fordonen som fordonen som

begränsar utsläppen begränsar utsläppen

och att använda och att använda

visst bränsle, visst bränsle,

3. kontroll och 3. kontroll och

tillsyn av att tillsyn av att

fordonen uppfyller fordonen uppfyller

kraven på kraven på

begränsning av begränsning av

utsläpp, utsläpp,

4. utfärdande av

typgodkännande,

registrering,

ibruktagande och

försäljning av

fordon och motorer,

och

5. de utsläppskrav

och övriga tekniska

villkor som skall

gälla för

miljöklasserna.

11 § Ett beslut av 11 §1 Ett beslut av

en myndighet om en myndighet om

föreläggande enligt föreläggande enligt

5 § eller om 5 och 7 §§ eller om

kontrollavgift kontrollavgift

eller dispensavgift eller dispensavgift

i ett särskilt fall i ett särskilt fall

enligt 9 och 10 §§ enligt 9 och 10 §§

får överklagas hos får överklagas hos

allmän allmän

förvaltningsdomstol förvaltningsdomstol

. .

Prövningstillstånd Prövningstillstånd

krävs vid krävs vid

överklagande till överklagande till

kammarrätten. kammarrätten.

_____________

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1996 men tillämpas inte i de fall där

det första beslutet i ett ärende enligt

7 § fattats innan dess.

Förslag till lag om ändring i lagen

(1978:69) om försäljningsskatt på

motorfordon

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen

(1978:69) om försäljningsskatt på

motorfordon2 skall ha följande lydelse.

8 §3

Nuvarande lydelse

Skatten tas ut för skattepliktiga

personbilar, bussar och lastbilar med

belopp som framgår av följande

uppställning. Skatten beräknas till helt

tiotal kronor så att överskjutande

krontal bortfaller.

Fordonssl miljöklas miljöklas miljöklas

ag s 1 s 2 s 3

1. 6 kronor 6 kronor 6 kronor

Personbil 40 öre 40 öre 40 öre

per per per

kilogram kilogram kilogram

tjänstevi tjänstevi tjänstevi

kt kt kt, ökat

med 2 000

kronor

2. buss 6 kronor 6 kronor 6 kronor

med en 40 öre 40 öre 40 öre

totalvikt per per per

av högst kilogram kilogram kilogram

3 500 tjänstevi tjänstevi tjänstevi

kilogram kt kt kt, ökat

med 2 000

kronor

med en - 6 000 20 000

totalvikt kronor kronor

överstiga

nde

3 500

kilogram

men högst

7 000

kilogram

med en - 20 000 65 000

totalvikt kronor kronor

överstiga

nde

7 000

kilogram

3. 6 kronor 6 kronor 6 kronor

lastbil 40 öre 40 öre 40 öre

med

per per per

skåpkaros kilogram kilogram kilogram

seri

tjänstevi tjänstevi tjänstevik

med en kt kt t, ökat

total-

med 2 000

vikt av kronor

högst

3 500

kilogram

med en - 6 000 20 000

totalvikt kronor kronor

överstiga

nde

3 500

kilogram

men högst

7 000

kilogram

med en - 20 000 65 000

totalvikt kronor kronor

överstiga

nde

7 000

kilogram

4. 4 000 4 000 6 000

lastbil kronor kronor kronor

utan

skåpkaros

seri

med en

totalvikt

av högst

3 500

kilogram

med en - 6 000 20 000

totalvikt kronor kronor

överstiga

nde

3 500

kilogram

men högst

7 000

kilogram

med en - 20 000 65 000

totalvikt kronor kronor

överstiga

nde

7 000

kilogram

Skatten tas ut för motorcykel med 1 340

kronor om tjänstevikten inte överstiger

75 kilogram, med 1 760 kronor om

tjänstevikten är högre men inte

överstiger 160 kilogram, med 2 700

kronor om tjänstevikten är högre än 160

kilogram men inte överstiger 210

kilogram, samt i annat fall med 4 480

kronor.

För personbilar, lastbilar och bussar

som är inrättade för drift med elekt

ricitet från batterier i fordonet skall

skatt tas ut med motsvarande belopp som

gäller för miljöklass 1.

Föreslagen lydelse

Skatten tas ut för skattepliktiga

personbilar, bussar och lastbilar med

belopp som framgår av följande

uppställning. Skatten beräknas till helt

tiotal kronor så att överskjutande

krontal bortfaller.

Fordonssl miljöklas miljöklas miljöklas

ag s 1 s 2 s 3

1. 6 kronor 6 kronor 6 kronor

Personbil 40 öre 40 öre 40 öre

per per per

kilogram kilogram kilogram

tjänstevi tjänstevi tjänstevi

kt kt kt, ökat

med 2 000

kronor

2. buss 6 kronor 6 kronor 6 kronor

med en 40 öre 40 öre 40 öre

totalvikt per per per

av högst kilogram kilogram kilogram

3 500 tjänstevi tjänstevi tjänstevi

kilogram kt kt kt, ökat

med 2 000

kronor

med en - - 6 000

totalvikt kronor

överstiga

nde

3 500

kilogram

3. 6 kronor 6 kronor 6 kronor

lastbil 40 öre 40 öre 40 öre

med

per per per

skåpkaros kilogram kilogram kilogram

seri

tjänstevi tjänstevi tjänstevi

med en kt kt kt, ökat

totalvikt

med 2 000

av högst kronor

3 500

kilogram

med en - - 6 000

totalvikt kronor

överstiga

nde

3 500

kilogram

4. 4 000 4 000 6 000

lastbil kronor kronor kronor

utan

skåpkaros

seri

med en

totalvikt

av högst

3 500

kilogram

med en - - 6 000

totalvikt kronor

överstiga

nde

3 500

kilogram

Skatten tas ut för motorcykel med 1 340

kronor om tjänstevikten inte överstiger

75 kilogram, med 1 760 kronor om

tjänstevikten är högre men inte

överstiger 160 kilogram, med 2 700

kronor om tjänstevikten är högre än 160

kilogram men inte överstiger 210

kilogram, samt i annat fall med 4 480

kronor.

För personbilar, lastbilar och bussar

som tillhör är inrättade för drift med

elektricitet från batterier i fordonet

skall skatt tas ut med motsvarande

belopp som gäller för miljöklass 1.

_______________

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli

1996.

2. Äldre föreskrifter gäller

fortfarande i fråga om förhållanden som

hänför sig till tiden före

ikraftträdandet.

2 Utskottets förslag till lagtext

Utskottet föreslår att lagtexten skall

ha följande lydelse efter vissa

rättelser av regeringens förslag. Utöver

dessa rättelser krävs en följdändring i

4 § lagen (1978:69) om försäljningsskatt

på motorfordon.

Förslag till lag om ändring i lagen

(1978:69) om försäljningsskatt på

motorfordon

Härigenom föreskrivs att 4 och 8 §§

lagen (1978:69) om försäljningsskatt på

motorfordon4 skall ha följande lydelse.

4 §5

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

Försäljningsskatt Försäljningsskatt

tas ut för fordon tas ut för fordon

som registreras i som registreras i

bilregistret och bilregistret och

som är som är

1. personbil, 1. personbil,

2. buss med en 2. buss med en

totalvikt av högst totalvikt av högst

3 500 kilogram samt 3 500 kilogram samt

övriga bussar om de övriga bussar om de

är försedda med är försedda med

dieselmotor och om dieselmotor och om

de hänförs till de hänförs till

miljöklass 2 eller miljöklass 3,

3,

3. lastbil med en

3. lastbil med en totalvikt av högst

totalvikt av högst 3 500 kilogram och

3 500 kilogram och lastbilar med en

lastbilar med en totalvikt som

totalvikt som överstiger 3 500

överstiger 3 500 kilogram, om de är

kilogram, om de är försedda med

försedda med dieselmotor och om

dieselmotor och om de hänförs till

de hänförs till miljöklass 3,

miljöklass 2 eller

3, 4. motorcykel.

4. motorcykel. Fordon som enligt

bilregistret är av

Fordon som enligt en årsmodell som är

bilregistret är av trettio år eller

en årsmodell som är äldre är inte

trettio år eller skattepliktiga.

äldre är inte

skattepliktiga.

8 §6

Nuvarande lydelse

Skatten tas ut för skattepliktiga

personbilar, bussar och lastbilar med

belopp som framgår av följande

uppställning. Skatten beräknas till helt

tiotal kronor så att överskjutande

krontal bortfaller.

Fordonssl miljöklas miljöklas miljöklas

ag s 1 s 2 s 3

1. 6 kronor 6 kronor 6 kronor

Personbil 40 öre 40 öre 40 öre

per per per

kilogram kilogram kilogram

tjänstevi tjänstevi tjänstevi

kt kt kt, ökat

med 2 000

kronor

2. buss 6 kronor 6 kronor 6 kronor

med en 40 öre 40 öre 40 öre

totalvikt per per per

av högst kilogram kilogram kilogram

3 500 tjänstevi tjänstevi tjänstevi

kilogram kt kt kt, ökat

med 2 000

kronor

med en - 6 000 20 000

totalvikt kronor kronor

överstiga

nde

3 500

kilogram

men högst

7 000

kilogram

med en - 20 000 65 000

totalvikt kronor kronor

överstiga

nde

7 000

kilogram

_______________________________

1 Senaste lydelse 1995:64.

2 Lagen omtryckt 1984:159.

3 Senaste lydelse 1995:915.

4 Lagen omtryckt 1995:1640.

5 Senaste lydelse 1994:1789.

6 Senaste lydelse 1995:915.