Bet. 1995/96:JoU4

Jordbruksutskottets betänkande

1995/96:JOU04

Laxfiske m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1995/96

JoU4

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett antal

motioner från den allmänna motionstiden

1995 rörande allmän fiskevårdsavgift

samt åtgärder för att skydda den

naturreproducerande laxen i Östersjön.

Frågorna behandlades ursprungligen i

samband med proposition 1994/95:231

Allmän fiskevårdsavgift m.m., vilken

återkallades den 22 november 1995 (skr.

1995/96:114). Utskottet föreslår ett

tillkännagivande rörande finansieringen

av angelägna fiskevårdsåtgärder.

Motionerna avstyrks med hänvisning

bl.a. till vidtagna och aviserade

åtgärder från regeringens och

Fiskeriverkets sida.

Till betänkandet har fogats två

reservationer.

Motionerna

1994/95:Jo402 av Göte Jonsson m.fl. (m)

vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om yrkesfisket efter lax,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en allmän

fiskevårdsavgift inte bör införas.

1994/95:Jo403 av Olle Lindström (m)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om laxfisket i Norrbotten,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om allmän fiskevårdsavgift.

1994/95:Jo404 av Jeppe Johnsson och

Ulla Löfgren (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

att samma regler måste gälla för alla

som utövar fiske i Östersjön.

1994/95:Jo407 av Maggi Mikaelsson m.fl.

(v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om totalstopp för svenskt

laxfiske under ett år,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ersättningar för förlorad

inkomst till yrkesfiskarna.

1994/95:Jo412 av Eva Björne (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att i samråd med näringen

utarbeta bestämmelser för fisket,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att i internationella fora

verka för begränsningar av fisket.

1994/95:Jo414 av Elving Andersson och

Sivert Carlsson (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om det svenska laxfisket i

Vstersjön.

1994/95:Jo416 av Stig Grauers m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär

en utredning av åtgärder mot otjänliga

vattenmiljöer i Östersjöområdet,

5. att riksdagen avslår förslaget i

årets budget om en fiskevårdsavgift för

yrkesfiskare.

1994/95:Jo419 av Ingvar Eriksson och

Jeppe Johnsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ensidiga fiskestopp och

andra restriktioner.

1994/95:Sk319 av Carl G Nilsson och

Ingvar Eriksson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om bildande av

fiskevårdsområden,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om allmän fiskevårdsavgift.

Utskottet

Fiskevård m.m.

Bakgrund

Regeringen har den 22 november 1995

återkallat proposition 1994/95:231

Allmän fiskevårdsavgift m.m.

Följdmotionerna till propositionen har

förfallit med anledning av

återkallelsen. För riksdagens

behandling återstår dock ett antal

motioner från den allmänna motionstiden

rörande vissa fiskefrågor.

I den återkallade propositionen

redovisades de åtgärder som har

vidtagits för att skydda den

naturreproducerande laxen i Östersjön

och de översiktliga planerna för det

fortsatta arbetet på detta område.

Utskottet har inhämtat att de

bedömningar som redovisades i detta

avsnitt av den återkallade

propositionen alltjämt är aktuella.

Motionerna

I motionerna Jo402 yrkande 7, Jo403

yrkande 2 och Sk319 yrkande 2 anförs

att en allmän fiskevårdsavgift inte bör

införas. I motionerna hänvisas till att

det finns en fungerande fiskevård på

många fiskevatten som sköts och

förvaltas som fiskevårdsområden. En ny

byråkratisk avgift som inte ger något

nämnvärt överskott till fiskevård

behövs inte. Avgiften skulle drabba

alla kategorier fiskande samtidigt som

förslaget innebär en ny statlig

byråkrati. I motion Jo416 (m) yrkas att

förslaget om en fiskevårdsavgift för

yrkesfiskare avslås (yrkande 5).

I motion Sk319 (m) anförs att

frifiskereformen måste omprövas och

ersättas med bildande av

fiskevårdsområden (yrkande 1).

Utskottets överväganden

Regeringen har den 22 november 1995

återkallat proposition 1994/95:231

Allmän fiskevårdsavgift m.m. Härmed har

syftet med motionerna Jo402 yrkande 7,

Jo403 yrkande 2, Jo416 yrkande 5 och

Sk319 yrkande 2 tillgodosetts.

Motionerna avstyrks i berörda delar.

I skrivelsen om återkallelse av

propositionen framhålls att regeringen

nu har för avsikt att lägga fram

förslag om annan finansiering av

angelägna fiskevårdsinsatser. Utskottet

har inhämtat att Fiskeriverket har

beräknat kostnaderna för erforderlig

fiskevård till nivån 65 miljoner kronor

för tolv månader.

I den återkallade propositionen

anfördes att det är angeläget att det

nybildas och ombildas fiskevårdsområden

för att på bästa sätt främja en god

fiskevård och öka tillgången på

fiskevatten för allmänheten. Utskottet

förutsätter att dessa uttalanden kommer

att beaktas även i den fortsatta

beredningen av frågan om erforderliga

fiskevårdsåtgärder.

Utskottet anser att de fortsatta

övervägandena angående behovet av

fiskevårdande åtgärder under

innevarande budgetår snarast bör

fullföljas. Regeringen bör snarast

återkomma till riksdagen med förslag

till finansiering av fiskevården för

återstoden av innevarande budgetår. Vad

utskottet anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

Utskottets ställningstaganden ovan

innebär att syftet med motion Sk319

yrkande 1 i huvudsak är tillgodosett.

Laxfisket

Bakgrund

Vid sekelskiftet fanns naturlax i ett

fyrtiotal svenska älvar. Efter

vattenkraftsutbyggnaden återstår nu

endast 19 älvar med naturligt lekande

lax. Den största laxälven är Torneälv,

som förvaltas gemensamt av Sverige och

Finland genom den Finsk-svenska

gränsälvskommissionen.

Reproduktionsstörningar i form av

avsevärt förhöjd dödlighet hos nykläckt

laxyngel upptäcktes i en

kompensationsodling vid Norrlandskusten

år 1974. År 1992 skedde en dramatisk

ökning av dödligheten. I vissa odlingar

dog upp till 90 % av laxynglen. Endast

Östersjölax har drabbats av M74.

Sjukdomen kan knytas till yngel från

honor som efter uppväxt återkommer från

södra Östersjön för lek.

Sverige har undertecknat konventionen

om biologisk mångfald. Regeringen

uttalade i proposition 1994/95:231 att

Sverige härigenom har åtagit sig att

säkerställa förutsättningarna för laxen

att överleva som art med sin genetiska

variation. Förvaltningen av de

naturreproducerande laxbestånden i

Östersjön berörs även av direktivet

92/43/EEG om bevarandet av naturliga

habitat samt vild fauna och flora (art-

och habitatdirektivet).

Fiskeriverket har den 8 september 1995

till regeringen redovisat en

aktionsplan för biologisk mångfald

avseende fisket. Enligt denna är målet

för laxfiskevården på kort sikt att

undanröja det akuta hotet om genetisk

utarmning eller direkt utslagning som

flertalet vilda laxstammar lever under

i Östersjön. På lång sikt bör målet

vara att hela reproduktionspotentialen

i de laxförande älvarna utnyttjas

samtidigt som tillväxtpotentialen i

havet bättre tas till vara. Så länge

som hotet mot den vilda laxen genom i

första hand M74 kvarstår bör åtgärden

att avlysa laxfiske i samtliga älvar

med vild lax i Norrbottens,

Västerbottens och Västernorrlands län

och i befintliga fredningsområden

utanför dessa älvar upprepas genom

årliga beslut. Sverige bör arbeta för

att metoden med fördröjd utsättning av

lax utvecklas och genomförs

internationellt. Härigenom ges

möjlighet att minska havsfisket efter

lax på laxens uppväxtområde.

Fiskeriverket beslutade i november

1994 om inskränkningar i såväl kust-

och älvfisket som havsfisket efter lax.

Havsfisket förbjöds fr.o.m. den 1

december 1994 till den 31 mars 1995.

Fisket i kustvatten och i älvar

regleras huvudsakligen genom nationella

bestämmelser. Det bör även i

fortsättningen vara Fiskeriverkets

uppgift att följa utvecklingen på

laxområdet och vidta de nationella

åtgärder som bedöms nödvändiga.

Nödvändiga nationella åtgärder kommer

att vidtas för att tillgodose behovet

av skydd för den naturligt

reproducerande laxen.

År 1974 undertecknade Östersjöländerna

en konvention som omfattar allt fiske i

Östersjön, International Baltic Sea

Fishery Commission

(Warszawakommissionen). Årliga

totalkvoter för lax har fastställts av

Warszawakommissionen sedan år 1991. För

år 1991 uppgick kvoten till 3 350

ton, år 1992 till 3 550 ton, år 1993

till 650 000 laxar, år 1994 till

600 000 laxar och år 1995 till 500 000

laxar för egentliga Östersjön. Sverige

ingår numera i EU:s delegation vid

Warszawakommissionens sessioner.

Utskottet har inhämtat att totalkvoten

för Östersjön fastställts till 450 000

laxar för år 1996. Vidare rekommenderar

kommissionen att fiskemyndigheterna i

medlemsländerna utfärdar ett moratorium

för fiske i älvar och älvmynningar med

naturreproducerande laxbestånd.

Motionerna

I motionerna Jo402 (m) yrkande 5, Jo404

(m), Jo412 (m) yrkande 2, Jo414 (c)

yrkande 2, Jo419 (m) yrkande 1 anförs

att svenska fiskare inte kan förväntas

acceptera ensidiga fiskestopp och andra

restriktioner. Den naturreproducerande

laxen kan inte räddas genom att man

inför restriktioner endast för ett

lands fiskare. Fiskeriverkets ensidiga

förbud för svenska laxfiskare att fånga

lax från den 1 december 1994 till den

31 mars 1995 innebar en stor utslagning

av såväl laxfiskare som

beredningsindustri. Samma regler måste

gälla för alla som utövar fiske i

Östersjön. Alla beslut som rör

fiskekvoter och uttag i Östersjön bör

fattas i internationella sammanhang och

fora. Andra exempel på ensidiga

åtgärder finns från Östersjön avseende

torskfiske. I motion Jo407 (v) krävs

att allt svenskt fiske av lax stoppas

under ett år samt ett fortsatt agerande

för en internationell begränsning av

laxfisket i Östersjön (yrkande 1).

Vidare anförs att ett totalstopp för

laxfisket innebär att berörda

yrkesfiskare måste få ersättning för

inkomstbortfallet (yrkande 2). EU-stöd

utgår för dessa ersättningar.

I motion Jo403 (m) anförs att för att

norrbottniska fiskare skall slippa

totalstopp för laxfiske i framtiden bör

kvoten delas upp i Sverige (yrkande 1).

Exempelvis skulle Norr- och

Västerbotten kunna få en egen kvot inom

totalransonen.

I motion Jo412 (m) anförs att de av

Fiskeriverket beslutade åtgärderna bör

omprövas och ersättas med andra

åtgärder som utarbetas i samråd med

näringen (yrkande 1).

I motion Jo416 (m) begärs en utredning

av åtgärder om otjänliga vattenmiljöer

i Östersjöområdet (yrkande 1). Svenska

forskare misstänker att laxsjukdomen

M74 är förorsakad av giftiga ämnen i

vattnet som skadat laxynglen så att mer

än hälften av beståndet slagits ut. För

att komma till rätta med detta och

andra symptom på otjänlig vattenmiljö

krävs enligt motionärerna målmedvetna

nationella och internationella

insatser.

Utskottets överväganden

Utskottet delar den uppfattning som

framförs i flera motioner att

kraftfulla åtgärder krävs för att rädda

de återstående laxstammarna. För att

rädda den naturreproducerande laxen

krävs en minskning av beskattningen av

de blandade bestånden, i första hand i

södra Östersjön, förbud mot fiske på de

renodlade vildlaxbestånden samt ett

intensivt fiske riktat mot den odlade

laxen, bl.a. för att förhindra att den

sprider sig till de älvar som har

naturreproducerande laxbestånd. Ett

alternativ till att kraftigt minska

havsfisket efter lax är att avsevärt

minska utsättningarna.

Utskottet instämmer i den uppfattning

som redovisats av regeringen i

proposition 1994/95:231. För att minska

fisket på de blandade bestånden krävs

internationella uppgörelser som innebär

att alla Östersjöstaters fiskare

kraftigt reducerar sitt fiske på dessa

bestånd. Även om ensidiga svenska

åtgärder kan ge betydande effekter,

särskilt för kust- och älvfisket, krävs

i praktiken internationell samordning.

Det framgår av propositionen att

Sverige avser att fullt ut driva

frågorna inom ramen för de nya

förutsättningar som gäller för

fiskeripolitiken i Östersjön. Utskottet

förutsätter att regeringen med största

kraft driver frågan om erforderligt

skydd för den naturligt reproducerande

laxen i internationella sammanhang. Med

det anförda föreslår utskottet att

motionerna Jo402 yrkande 5, Jo403

yrkande 1, Jo404, Jo407 yrkande 1,

Jo412, Jo414 yrkande 2 och Jo419

yrkande 1 lämnas utan någon riksdagens

vidare åtgärd.

EU-stödet på fiskets område ges i

huvudsak inom ramen för det

strukturstöd som kan hänföras till mål

5a. Sverige har överlämnat en

sektorsplan för fiskeri- och

vattenbruksnäringen för åren 19951999

till EU-kommissionen. EU-stöd kan

lämnas för olika fiskevårdande

åtgärder, främst i form av enskilda

större projekt. För att förhindra

utslagning av fiskeföretag vid

tillfälliga fiskestopp föreslås stöd

utgå till fiskare som tillfälligt

ligger stilla vid fiskeförbud. Åtgärden

finansieras till hälften av Fonden för

fiskets utveckling och till hälften av

offentliga svenska medel. Med det

anförda bör syftet med motion Jo407

yrkande 2 anses vara huvudsakligen

tillgodosett.

Utskottet instämmer i huvudsak i vad

som anförs i motion Jo416 yrkande 1 om

behovet av målmedvetna nationella och

internationella insatser för att komma

till rätta med sjukdomen M74 och andra

symptom på otjänlig vattenmiljö. I

propositionen anfördes att stora

resurser har avsatts för

laxforskningen. Dessa resurser är långt

större än insatserna inom något annat

område inom fiskforskningen. EU:s

forskningsplan för fisk innefattar

uttryckligen kopplingen mellan miljön

och fiskens tidigaste

utvecklingsstadier. Ett omfattande

forskningsprogram har satts i gång i

syfte att klarlägga orsakerna till

sjukdomen M74. Arbetet har organiserats

som ett särskilt projektområde,

Reproduktionsstörningar hos

Östersjöfisk, inom Naturvårdsverket.

Det finansieras gemensamt av

Naturvårdsverket, Fiskeriverket,

Världsnaturfonden, Vattenfall och Skogs-

och jordbrukets forskningsråd. Vidare

redovisades att ett nordiskt

samarbetsprojekt pågår kring M74. Detta

syftar till att beskriva och förklara

reproduktionsstörningar hos fisk i

nordiska vatten. Det anförda innebär

att motion Jo416 yrkande 1 får anses i

huvudsak tillgodosedd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande allmän

fiskevårdsavgift

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo402 yrkande 7, 1994/95:

Jo403 yrkande 2, 1994/95:Jo416

yrkande 5 och 1994/95:Sk319 yrkande

2,

2. beträffande finansiering av

fiskevården m.m.

att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört samt avslår motion

1994/95:Sk319 yrkande 1,

3. beträffande den

naturreproducerande laxen i

Östersjön

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo402 yrkande 5, 1994/95:

Jo403 yrkande 1, 1994/95:Jo404,

1994/95:Jo407 yrkande 1, 1994/95:

Jo412, 1994/95:Jo414 yrkande 2 och

1994/95:Jo419 yrkande 1,

res. 1 (m)

res. 2 (v, mp)

4. beträffande ersättning för

inkomstbortfall

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo407 yrkande 2,

5. beträffande otjänliga

vattenmiljöer i Östersjöområdet

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo416 yrkande 1.

Stockholm den 7 december 1995

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus

(c), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson

(m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund

(s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson

(s), Ingemar Josefsson (s), Carl G

Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Maggi

Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva

Björne (m), Gudrun Lindvall (mp),

Lennart Brunander (c), Michael Hagberg

(s) och Siw Wittgren-Ahl (s).

Reservationer

1. Den naturreproducerande laxen i

Östersjön (mom. 3)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G

Nilsson och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 5 börjar med Utskottet

instämmer och på s. 6 slutar med

vidare åtgärd. bort ha följande

lydelse:

Både fiskare och förädlingsindustri är

långsiktigt beroende av att det svenska

laxfisket kan fortsätta i framtiden.

När det gäller laxen är det enligt

utskottets mening riktigt att begränsa

fisket.

Det är samma lax som rör sig i

Östersjön och Bottenhavet. Enligt

utskottet mening bör därför samma

regler gälla för fiske i Östersjön och

i Bottenhavet.

Utanför de outbyggda älvarna gällde

Fiskeriverkets laxfiskeförbud under

hela år 1995, vilket påverkade

yrkesfiskarna längs Västerbottenskusten

och de kustfiskare som idkar näringen

som en bisyssla till annnan

näringsverksamhet. Från år 1983 har

fredningstider ensidigt införts utanför

de outbyggda Norrlandsälvarna. För

Norrbottens yrkesfiskare har

fredningstider och laxfiskeförbud under

flera år påverkat deras verksamhet

negativt. För att undvika

laxfiskeförbud för norrbottniska

fiskare i framtiden bör kvoten delas

upp i Sverige. Utskottet anser att det

kan övervägas att ge Norrbotten och

Västerbotten en egen kvot inom

totalransonen.

Under 20 år har kustutsättning av

havsöringssmolt och annan havs

öringsfiskevård av olika slag skett i

flera kustmynnande vattendrag, vilket

har gett ett gott resultat. För att

detta arbete skall få en fortsatt

positiv utveckling anser utskottet att

de av Fiskeriverket beslutade

åtgärderna bör omprövas och ersättas

med andra åtgärder som utarbetas i

samråd med näringen.

Ett ensidigt förbud för svenska

laxfiskare att fånga lax kan enligt

utskottets mening innebära att såväl

laxfiskare som beredningsindustri slås

ut. Utskottet anser att Sverige inom

ramen för EU och Warszawakommissionen

skall verka för de begränsningar av

totalkvoten för lax som bedöms vara

nödvändiga på biologiska grunder, bl.a.

med hänsyn till utvecklingen av

laxsjukdomen M74.

Utskottets ställningstaganden ovan bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna, i enlighet med motionerna

Jo402 yrkande 5, Jo403 yrkande 1,

Jo404, Jo412, Jo414 yrkande 2 och Jo419

yrkande 1. Motion Jo407 yrkande 1

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande den

naturreproducerande laxen i

Östersjön

att riksdagen med anledning av

motionerna 1994/95:Jo402 yrkande 5,

1994/95:Jo403 yrkande 1,

1994/95:Jo404, 1994/95:Jo412,

1994/95:Jo414 yrkande 2,

1994/95:Jo419 yrkande 1 och med

avslag på motion 1994/95:Jo407

yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

2. Den naturreproducerande laxen i

Östersjön (mom. 3)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun

Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 5 börjar med Utskottet

instämmer och på s. 6 slutar med

vidare åtgärd. bort ha följande

lydelse:

År 1983 infördes regleringar av

kustfisket efter lax, och år 1991

träffades inom ramen för

Warszawakommissionen en internationell

överenskommelse om en högsta tillåten

fångstmängd som resulterat i ett något

minskat fångstuttag. En arbetsgrupp

inom Fiskeriverket lade år 1994 fram

ett förslag, Naturlax 94, om

långtgående begränsningar inom alla

fångstområden.

I dessa förhandlingar har endast en

begränsning av laxfisket med 150 000

laxar (ca 17 %) uppnåtts, vilket är

otillräckligt. Arbetsgruppens förslag

var en halvering av laxfångsten.

Fiskeriverket behandlade därefter

frågan och införde ett förbud för

kustfiske efter lax från december 1994

till mars 1995. Tillsammans med det

förhandlingsresultat som uppnåtts i de

internationella förhandlingarna kan man

räkna med en 20 % mindre fångst under

1995 jämfört med år 1994.

Enligt utskottets mening krävs nu

kraftfulla åtgärder för att rädda de

återstående laxstammarna. Det räcker

inte med de begränsningar som hittills

vidtagits. Utskottet anser att allt

svenskt fiske av lax bör stoppas under

ett år samtidigt som Sverige fortsätter

att agera för en internationell

begränsning av laxfisket i Östersjön.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna, i

enlighet med motion Jo407 yrkande 1.

Övriga motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande den

naturreproducerande laxen i

Östersjön

att riksdagen med anledning av motion

1994/95:Jo407 yrkande 1 och med avslag

på motionerna 1994/95:Jo402 yrkande 5,

1994/95: Jo403 yrkande 1,

1994/95:Jo404, 1994/95:Jo412,

1994/95:Jo414 yrkande 2 och

1994/95:Jo419 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Motionerna 1

Utskottet 2

Fiskevård m.m. 2

Laxfisket 3

Hemställan 6

Reservationer 7

Gotab, Stockholm 1995