Bet. 1995/96:JoU5

Jordbruksutskottets betänkande

1995/96:JOU05

Ändringar i fiskelagen, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1995/96

JoU5

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition

1995/96:8 Ändringar i fiskelagen m.m.

samt en motion som väckts med anledning

av propositionen. Vidare behandlas 33

motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden 1995 rörande bl.a.

föreskrifter om fisket, straff för

olaga fiske, fisketillsyn, fiskerätten

i enskilda vatten och strukturstöd på

fiskets område.

Utskottet tillstyrker med viss ändring

regeringens förslag till lag om ändring

i fiskelagen. Vidare tillstyrks

förslaget till lag om ändring i lagen

om EG:s förordningar om den gemensamma

fiskeripolitiken. Samtliga

motionsyrkanden avstyrks.

Till betänkandet har fogats fyra

reservationer och ett särskilt

yttrande.

Propositionen

Regeringen (Jordbruksdepartementet)

föreslår i proposition 1995/96:8 att

riksdagen antar regeringens förslag

till

1. lag om ändring i fiskelagen

(1993:787),

2. lag om ändring i lagen

(1994:1709) om EG:s förordningar om

den gemensamma fiskeripolitiken.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa

ändringar i fiskelagen (1993:787) och i

lagen (1994:1709) om EG:s förordningar

om den gemensamma fiskeripolitiken.

Ändringarna i fiskelagen rör

föreskrifterna för fisket,

uppgiftsskyldigheten för yrkesfisket,

fisketillsynen och

sanktionsbestämmelserna samt rätten att

fiska i enskilda vatten. De ändringar

som görs i lagen om EG:s förordningar

om den gemensamma fiskeripolitiken

föranleds av att de nationella

bestämmelserna för fisket som nu finns

i den lagen förs över till fiskelagen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft

den 1 januari 1996.

Lagrådet har avgett yttrande över

lagförslagen. Lagförslagen fogas som

bilaga till detta betänkande.

Motionerna

Motion med anledning av propositionen

1995/96:Jo3 av Göte Jonsson m.fl (m)

vari yrkas att riksdagen beslutar att

upphäva beslut om fritt

handredskapsfiske.

Motioner väckta under den allmänna

motionstiden 1995

1994/95:Jo401 av Bengt Silfverstrand

m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den s.k. 24-

timmarsregeln bör ersättas med enkel

anmälningsplikt,

2. Att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om förbud mot fiske med trål

och snurrevad inom hela Öresundsområdet

och Skälderviken,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att anmälningsplikt bör

införas för fiskefartyg som passerar

Öresundsområdet,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om förändring av 41 §

fiskelagen (1993:787),

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att

Östersjökonventionens fiskeregler

konsekvent och fullt ut tillämpas inom

Öresunds- och Skälderviksområdet,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om de ansvariga myndigheternas

tillämpning av indragning av

fiskelicenser,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om översyn av nuvarande

begränsningsregler för torskfiske.

1994/95:Jo402 av Göte Jonsson m.fl. (m)

vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om svenska fiskares tillträde

till okvoterade arter i Nordsjön,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att i internationella fora

verka för begränsningar av fisket,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om oljeutvinning i Skagerrak,

1994/95:Jo405 av Per Lager m.fl. (mp)

vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen

utfärdar direktiv till Fiskeriverket om

säsongindelning av de svenska kvoterna

samt att en tillräckligt stor andel

avsätts till det kustnära fisket,

2. att riksdagen hos regeringen begär

en utredning om ett

resursfördelningssystem där det

periodvis avsätts en kvot/andel till

olika godkända producentorganisationer

baserad på anslutna fiskelags

historiska infiskning,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om snara initiativ till

utveckling av miljövänligare bränslen

och katalysatorer för alla fartyg,

inklusive vår fiskeflotta.

1994/95:Jo406 av Margareta Sandgren (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om tillägg i

fiskelagen.

1994/95:Jo408 av Kent Olsson m.fl. (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ersättning vid

fångst av senapsgas.

1994/95:Jo409 av Hans Stenberg m.fl.

(s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av åtgärder

för att trygga det kustnära

yrkesfisket längs Norrlandskusten.

1994/95:Jo410 av Monica Green (s) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen

begär förslag till sådan ändring i

lagstiftningen att strandägare får

rätt till fiske i enlighet med

motionen.

1994/95:Jo411 av Agneta Ringman och

Bengt Kronblad (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

behovet av en väl fungerande fiskehamn

i Kårehamn på Öland.

1994/95:Jo413 av Agneta Ringman (s)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts angående kvottilldelning per

båt till Ölandsfisket,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om strukturstöd till Ölands

fiskerinäring.

1994/95:Jo414 av Elving Andersson och

Sivert Carlsson (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ersättning för

extrakostnader i samband med oönskade

fångster av stridsgas/senapsgas.

1994/95:Jo415 av Ingrid Näslund m.fl.

(kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om möjligheten av att nyttja

EU:s stöd för landsbygdsutveckling, 5b-

stöd, för fiskeberoende områden,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige inom EU och

andra lämpliga internationella fora bör

verka för krav om beståndsvänligare

redskap försedda med

identifikationsmöjlighet i syfte att

främja ett uthålligt fiske.

1994/95:Jo416 av Stig Grauers m.fl. (m)

vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär

att utredningen fullföljs om det fria

fisket med handredskap längs den södra

ostkusten,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inom den europeiska

gemenskapen begära förhandlingar om ett

maximalt antal fiskedager per vecka.

1994/95:Jo417 av Mats Lindberg m.fl.

(s) vari yrkas att riksdagen beslutar

att 2 § i lagen om fiskevårdsområden

ges följande lydelse: 2 § Ett

fiskevårdsområde får inte omfatta fiske

inom områden där samerna har rätt till

fiske enligt rennäringslagen

(1971:437), såvitt fråga är om

kronomark ovanför odlingsgränsen som

står under statens omedelbara

disposition eller renbetesfjällen. För

områden där fisket tillhör såväl kronan

som enskilda får undantag ske från

första stycket om det ur allmän

synpunkt bedöms angeläget att

fiskevårdsområde bildas. Beträffande

fiske inom områden, där samerna har

rätt till fiske enligt rennäringslagen,

får någon inskränkning inte ske i denna

rätt genom bildande av

fiskevårdsområden.

1994/95:Jo418 av Magnus Johansson m.fl.

(s) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag till ändring i

lagstiftningen i syfte att tillåta

ålhuttning.

1994/95:Jo419 av Ingvar Eriksson och

Jeppe Johnsson (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om fredning av havsområden av

stor betydelse för fiskens reproduktion

och tillväxt,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om selektering av redskap,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts och begär snara initiativ till

uppgörelsen mellan Sverige och andra

Östersjöstater på fiskeområdet.

1994/95:Jo420 av Christer Skoog m.fl.

(s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om marknadsföringen av fisk,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att statens anslag till

fisket bör delas upp så att

modernisering och rationalisering av

den svenska fiskeflottan möjliggörs,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en regionalekonomisk

utvärdering av fiskelagens

konsekvenser.

Utskottet

Ändringar i fiskelagen m.m.

Propositionen

Föreskrifter för fisket

Stöd för regeringen att meddela

nationella föreskrifter om fisket finns

både i fiskelagen (1993:787) och i

lagen (1994:1709) om EG:s förordningar

om den gemensamma fiskeripolitiken.

Dessa befogenheter förs för närvarande

vidare till Fiskeriverket genom samlade

bemyndiganden i förordningen

(1994:1716) om fisket, vattenbruket och

fiskerinäringen. Att regleringen av

fisket sker med stöd av två lagar leder

enligt regeringen till vissa

tillämpningssvårigheter. Därför

föreslås att bemyndigandena att meddela

föreskrifter för fisket bör samlas i 19

§ fiskelagen. Föreskrifterna bör

dessutom göras mer heltäckande och

därigenom vara bättre ägnade att skapa

förutsättningar för en god vård av

bestånden med bra kontrollmöjligheter

för fisketillsynen. Bemyndigandet att

meddela nationella bestämmelser vidgas

så att det bl.a. blir möjligt att

meddela föreskrifter om individuell

fördelning av fiskekvoter, förbud att

ilandföra fisk i kapat skick och att

förvara hummer.

Även föreskrifterna om

uppgiftsskyldighet på fiskeområdet bör

bli enhetliga och samlas i fiskelagen

till den del de rör uppgifter som skall

lämnas av den som bedriver yrkesmässigt

fiske. Övriga frågor, såsom den

gemensamma fiskeripolitiken (marknads-

och strukturfrågor), regleras även i

fortsättningen i lagen om EG:s

förordningar om den gemensamma

fiskeripolitiken.

Tillsyns- och sanktionsbestämmelser

rörande fiske

Bestämmelser om tillsyn och sanktioner

rörande fisket finns för närvarande

både i fiskelagen och i lagen om EG:s

förordningar om den gemensamma

fiskeripolitiken. Bestämmelserna förs

över till och samlas i fiskelagen.

Enligt regeringen är syftet att

samordna bestämmelserna om de

befogenheter som gäller vid tillsyn

över fisket. Vidare ges fiskelagens

straffbestämmelser en mer generell

utformning. Den särskilda

straffbestämmelse som är knuten till

uppgiftsskyldigheten upphävs. För brott

som rör skyldigheten att lämna

uppgifter bör i stället i

fortsättningen gälla samma påföljd som

för andra brott mot

fiskebestämmelserna. Vidare bör finnas

en skyldighet för den som tagit fisk i

beslag att i klara fall återföra fisken

till vattenområdet.

Fiskerätten i enskilda vatten m.m.

Allmänhetens rätt att fiska i enskilda

vatten regleras i bilagan till

fiskelagen. De vatten som omfattas är

kusterna och de fem stora sjöarna

Vänern, Vättern, Hjälmaren, Mälaren och

Storsjön i Jämtland. Bland

fiskerättigheterna enligt bilagan finns

för kuststräckan från Östhammars kommun

i norr till och med Blekingekusten i

söder samt de nämnda sjöarna angivet

att fiske med handredskap är tillåtet

om fiskemetoden som sådan inte kräver

användning av båt. Handredskap

definieras i 7 § fiskelagen som spö,

pilk och annat liknande redskap som är

utrustat med lina och högst tio krokar.

I fiskelagen talas emellertid inte

bara om handredskap utan också om

handredskapsfiske. I bilagan till

fiskelagen beskrivs det fria

handredskapsfisket på ostkusten och i

de stora sjöarna. I det sammanhanget är

handredskapsfiske inte liktydigt med

allt fiske med handredskap eftersom

undantag görs för fiske som kräver

användning av båt.

Angeldon består av en pinne med lina

och krok samt fjäderanordning och

ibland knallskott för att markera napp.

De vitala delarna av redskapet utgör

tillsammans utan tvekan ett handredskap

med hänsyn till hur ett sådant

definieras i lagen och även med

beaktande av vad som enligt

Fiskeriverket är den traditionella

synen på redskapet. Enligt regeringen

leder begreppsanvändningen i fiskelagen

till att angeldonsfiske skulle kunna

betraktas som ett tillåtet fiske för

allmänheten i de vatten som omfattas av

det fria handredskapsfisket. Ett sådant

fiske kan dock avse samtidig användning

av åtskilliga redskap.

Handredskapsfiske innebär underförstått

att redskapet skall föras från handen

och endast tillfälligtvis hanteras på

annat sätt. Regeringen föreslår därför

att omfattningen av det fria

handredskapsfisket preciseras genom ett

tillägg i bilagan till fiskelagen att

fisket inte får bedrivas som

angeldonsfiske eller med liknande

metod.

Motionerna

Föreskrifter för fisket

Frågor om fiskets bedrivande är föremål

för yrkanden i en rad motioner. Enligt

motion Jo401 (s) omfattas hela

Öresundsområdet och Skälderviken, med

undantag av en kil i norra Öresund,

av en kvotreglering vilken gör att

trålfiske i större delen av området är

förbjudet. I praktiken har det dock

visat sig att denna reglering inte

efterlevs. Fisket med trål och

snurrevad bör därför helt förbjudas

inom området (yrkande 2). Vidare

föreslås att anmälningsplikt (last- och

avsiktsdeklaration) införs för

fiskefartyg som passerar

Öresundsområdet (yrkande 3). I motionen

framhålls vidare att reglerna för

torskfisket missgynnar det kustnära

garnfisket eftersom fisket endast får

bedrivas tre dagar per vecka

(måndagonsdag). Trålfiskare är mindre

beroende av väder och vind och får

därför ofta komparativa fördelar.

Nuvarande begränsningsregler bör därför

bli föremål för en översyn (yrkande 7).

Enligt motion Jo405 (mp) bör regeringen

utfärda direktiv till Fiskeriverket om

säsongsindelning av de svenska kvoterna

varvid en tillräckligt stor andel

avsätts till det kustnära fisket.

Fiskefartygen, med sina stora

fångstredskap, tar redan i början av

året upp hela årets kvot. Båtar med

enklare redskap kan inte konkurrera om

kvoten. Resultatet blir att den jämna

tillgången på fisk till de lokala

fiskmarknaderna rycks undan (yrkande

1). Vidare bör man utreda möjligheterna

att införa ett resursfördelningssystem

där det periodvis avsätts en kvot/andel

till olika godkända

producentorganisationer. Andelen skall

baseras på anslutna fiskelags

historiska infiskning (yrkande 2).

Enligt motion Jo406 (s) bör ett tillägg

göras till fiskelagen så att

länsstyrelsen, innan nya föreskrifter

utfärdas, kan beredas möjlighet att

yttra sig. Vidare bör länsstyrelsen i

akuta situationer, till skydd för

hotade bestånd, kunna fatta

interimistiska beslut i avvaktan på att

föreskrifter meddelas av Fiskeriverket.

I motion Jo409 (s) framhålls behovet av

åtgärder för att trygga det kustnära

yrkesfisket längs Norr-landskusten

(skyddsjakt på säl, inventering av

sälbeståndet, forskning om M74,

uppfödning och utplantering av

torskyngel). Enligt motion Jo413 (s)

utgör fisket tillsammans med jordbruket

och turismen stommen i det öländska

näringslivet. För de enskilda fiskarna

innebär det många olägenheter att

behöva ligga stilla under vissa delar

av året. För att säkra det kustnära

Ölandsfiskets utveckling på längre sikt

bör kvottilldelningen räknas om till

årliga ransoner för varje båt (yrkande

1). I motion Jo419 (m) yrkande 3 tas

frågan om selektering av redskap upp.

Enligt motionärerna är det mycket

angeläget att forskning och försök på

detta område intensifieras. Det kan

inte vara försvarligt att ta upp stora

mängder småfisk och därmed kraftigt

reducera det fiske och de fångster som

borde ses som fiskarnas framtida

levebröd.

Tillsyns- och sanktionsbestämmelser

rörande fiske

Enligt motion Jo401 (s) yrkande 4 talar

såväl övervakningsmyndigheternas som

domstolarnas erfarenheter för att nu

gällande sanktionsmöjligheter är

alltför begränsade för att verka

tillräckligt avskräckande på

förekommande olaga fiske. De mycket

låga straffen vid tjuvfiske torde

enligt motionärerna inbjuda till de

förekommande upprepade

lagöverträdelserna. 41 § fiskelagen bör

ändras och ges följande lydelse: Den

som begår brott enligt 37 § eller 40 §

genom att bedriva otillåtet trålfiske,

döms till böter, lägst ett krontal som

motsvarar hundra gånger antalet

hästkrafter (DIN) i motorn på det

fiskefartyg som använts för bogsering

av trålen eller om brottet är att

betrakta som grovt till fängelse i

högst ett år. I yrkande 5 framhålls

vikten av att Östersjökonventionens

fiskeregler konsekvent och fullt ut

tillämpas inom Öresunds- och

Skälderviksområdet. När det gäller de

ansvariga myndigheternas tillämpning av

möjligheterna till indragning av

fiskelicenser föreslås i yrkande 6 ett

uttalande om att ansvariga myndigheter

strikt tillämpar möjligheten att dra in

fiskelicenser.

Fiskerätten i enskilda vatten m.m.

Enligt motion Jo3 (m) medverkar

förbudet mot angeldonsfiske till en

bättre hushållning med fiskeresurserna

och tryggar fiskevattenägarnas

möjligheter att upplåta sina vatten för

sådant fiske genom kortförsäljning.

Enligt motionärerna bör man dock i

samband med den föreslagna skärpningen

av fiskelagen ta ytterligare ett steg

i samma riktning och återgå till den

ordning som gällde före det fria

handredskapsfiskets införande. Med

tanke på den uteblivna fiskevården var

det fria handredskapsfisket en mycket

ogenomtänkt reform. Viktiga

principiella invändningar mot det fria

handredskapsfisket har dessutom kommit

från Lagrådet. Regeringen bör därför

återkomma till riksdagen med ett

förslag om upphävande av det fria

handredskapsfisket. I motion Jo416 (m)

yrkande 2 begärs att utredningen om det

fria fisket med handredskap längs den

södra ostkusten fullföljs. Enligt

motionärerna har detta fiske vållat

problem såväl för yrkesfisket som för

vattenägare. För att finna en lösning

tillsatte den förra borgerliga

regeringen en speciell utredning som nu

upplösts av den nuvarande regeringen.

Utredningen bör slutföras. I motion

Jo420 (s) yrkas att en utvärdering av

fiskelagens konsekvenser genomförs

(yrkande 4). Den nya fiskelagen som

bl.a. reglerar den enskildes rätt att

fiska fritt har nu varit i kraft en tid

och lagens konsekvenser för såväl

fisket som regionerna bör nu

utvärderas. Stor hänsyn bör härvid tas

till de regionalekonomiska

konsekvenserna.

Utskottets överväganden

Föreskrifter för fisket

Utskottet delar regeringens uppfattning

att bemyndigandena att meddela

föreskrifter bör samlas i 19 §

fiskelagen och samtidigt göras mer

heltäckande. Därmed tillstyrker

utskottet det av regeringen redovisade

förslaget i berörd del.

Som framhålls i propositionen ger

bemyndigandet i fiskelagen möjlighet

att meddela olika typer av föreskrifter

såsom förbud eller begränsningar när

det gäller redskapsanvändningen,

fiskemetoder, fiske inom vissa områden

eller efter vissa arter och fiske för

vissa ändamål. Vidare kan Fiskeriverket

förbjuda eller begränsa fångst,

ilandföring, införsel till landet och

saluhållande av fisk som inte håller en

viss minsta storlek eller som fångats

med otillåten fiskemetod eller

otillåtet redskap. Genom den nu

föreslagna utvidgningen av

bemyndigandet blir det härutöver

möjligt att meddela föreskrifter om

individuell fördelning av fiskekvoter,

förbud att ilandföra fisk i kapat skick

och att förvara hummer. I olika

avseenden har regeringen eller den

myndighet regeringen bestämmer således

bemyndigats att utfärda de föreskrifter

som kan anses erforderliga för

fiskelagens tillämpning. Detta innebär

att regleringen av fisket till stor del

faller inom regeringens och

Fiskeriverkets kompetensområde. När det

gäller trålfiskegränserna har utskottet

tidigare dessutom framhållit att dessa

gränser följs kontinuerligt och

noggrant av Fiskeriverket och dess

Havsfiskelaboratorium. Utskottet

förutsatte därvid att stor hänsyn tas

till möjliga åtgärder i syfte att säkra

reproduktionen av fisk i bl.a.

Laholmsbukten och Skälderviken

(1993/94:JoU24). Även i övrigt ligger

flertalet av de krav som aktualiserats

i motionerna inom ramen för

Fiskeriverkets beslutsområde. Verket

har att med utgångspunkt från den

aktuella situationen meddela de

föreskrifter som kan anses

erforderliga. Utskottet föreslår att

motionerna Jo401 yrkandena 2, 3 och 7,

Jo405 yrkandena 1 och 2, Jo409, Jo413

yrkande 1 och Jo419 yrkande 3 lämnas

utan vidare åtgärd.

I samband med antagandet av ny

fiskelag år 1993 anförde utskottet

bl.a. följande. När det gäller

länsstyrelsernas delaktighet i

fiskevården är det mycket angeläget att

den kompetens som finns hos

länsfiskekonsulenterna utnyttjas och

att den bibehålls på länsnivå. Vid

beredningen har framkommit att

Fiskeriverket i samband med utfärdandet

av sina föreskrifter har nära samråd

med länsstyrelsernas fiskeenheter.

Utskottet betonade vidare betydelsen av

länsstyrelsernas ansvar för att ingripa

med föreläggande mot fiskerättshavare

som vansköter sitt fiske.

Länsstyrelsernas ansvarsområde borde

kunna innefatta möjlighet att i akuta

situationer fatta interimistiska beslut

om skydd för hotade fiskbestånd i

insjöar och älvar, i avvaktan på att

eventuella föreskrifter meddelas av

regeringen eller Fiskeriverket

(1992/93:JoU23 s. 12). Utskottet har

inte ändrat uppfattning. Det anförda

tillgodoser enligt utskottets mening

syftet med motion Jo406. Motionen kan

därmed lämnas utan riksdagens vidare

åtgärd.

Tillsyns- och sanktionsbestämmelser

rörande fiske

Utskottet har ingen erinran mot vad som

anförs i propositionen om tillsyns- och

sanktionsbestämmelser rörande fiske.

När det gäller de i motion Jo401

yrkande 4 föreslagna

sanktionsmöjligheterna för olaga

trålfiske är utskottet inte berett att

i detta sammanhang föreslå något

uttalande från riksdagens sida. Därmed

avstyrks motionen i berörd del.

Kustbevakningen kontrollerar inom sitt

verksamhetsområde efterlevnaden av

bestämmelser om fisket till sjöss och

vid landning. Kustbevakningens

befogenheter vid brottsförebyggande

verksamhet regleras i 1 § lagen

(1982:395) om Kustbevakningens

medverkan vid polisiär övervakning. De

tillsynsuppgifter rörande fisket som

framför allt ankommer på

kustbevakningen kommer, mot bakgrund av

regeringens förslag ovan, att placeras

i en gemensam tillsynsbestämmelse i

fiskelagen. Enligt utskottets mening

ankommer det på Kustbevakningen att

med stöd av gällande lagstiftning vidta

de åtgärder som erfordras för att

kontrollera efterlevnaden av bl.a.

Östersjökonventionens fiskeregler. Inte

heller beträffande övriga myndigheters

tillämpning av gällande

sanktionsbestämmelser är utskottet

berett att föreslå något uttalande från

riksdagens sida. Med det anförda

avstyrker utskottet motion Jo401

yrkandena 5 och 6.

Fiskerätten i enskilda vatten m.m.

Utskottet konstaterar att regeringens

förslag om ändring av bilagan till

fiskelagen oavsiktligt kommit att

utformas på ett sätt som avviker från

gällande rättsregler såvitt avser

fisket i sjöarna Vänern, Vättern,

Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i

Jämtland. Under rubriken Tillåtna

fiskslag saknas nämligen orden utom

kräftor . Utskottet föreslår att

lagförslaget kompletteras i angivna

hänseende.

Som regeringen framhåller har

fiskemetoden angeldonsfiske föga

gemensamt med vad som avses som

handredskapsfiske i den meningen att

det vid sådant fiske är underförstått

att redskapet skall föras från handen

och endast tillfälligtvis hanteras på

annat sätt. Angeldonsfiske eller annat

sådant fiske, som innebär att man inte

endast tillfälligt placerar ut

redskapen på isen, torde inte

innefattas i 1985 års beslut om det

fria handredskapsfisket. Som regeringen

anför kan fiskelagens definition av

handredskap dock leda till tolkningen

att handredskapsfiske också betyder

fiske med angeldon om inte någon

preciserad begränsning införs i lagen.

Denna oklarhet bör undanröjas, och

utskottet tillstyrker därför

regeringens förslag i denna del. Det

anförda innebär att utskottet, som inte

funnit anledning att nu i grunden

ompröva beslutet om fritt

handredskapsfiske, avstyrker motion

Jo3.

Med anledning av de i motionerna Jo416

yrkande 2 och Jo420 yrkande 4 framförda

kraven om utredning av det fria fisket

med handredskap resp. regionalekonomisk

utvärdering av fiskelagens konsekvenser

med avseende bl.a. på den enskildes

rätt till fritt fiske vill utskottet

anföra följande. Utskottet delar

regeringen uppfattning att den nya

fiskelagen och de förenklingar av

fiskelagstiftningen som genomförts

liksom de nu etablerade principerna för

fördelningen av fisket fungerar väl.

Utskottet instämmer också i att någon

mera omfattande lagöversyn inte bör

göras nu. Som framgår av propositionen

avser regeringen att göra en mer samlad

utvärdering av lagstiftningen när

ytterligare erfarenheter vunnits om

dess tillämpning och av deltagandet i

den gemensamma fiskeripolitiken. Med

hänvisning till det anförda bör

motionerna Jo416 yrkande 2 och Jo420

yrkande 4 lämnas utan vidare åtgärd.

Vissa övriga fiskefrågor

Motionerna

Fiskeregler m.m.

Enligt motion Jo401 (s) har företrädare

för de danska och svenska

utrikesdepartementen diskuterat

åtgärder för att råda bot på det

olagliga danska trålfisket på svenskt

vatten. Förhandlingarna har till syfte

att modernisera 1932 års konvention om

rätten för statsfartyg att gå in på

annat lands territorialvatten. Kravet

från svensk sida är att

anmälningsplikten för statsfartyg (24

timmar i förväg) när de går in på annat

lands vatten skall slopas. Detta är en

grundförutsättning för att

Kustbevakningens övervakningsinsatser

skall kunna bli effektiva. Enligt

motionärerna bör den s.k. 24-

timmarsregeln ersättas med enkel

anmälningsplikt i samband med intrånget

på danskt vatten (yrkande 1). I motion

Jo402 (m) framhålls att Sverige genom

sitt medlemskap i Europeiska

gemenskapen nu fullt ut deltar i den

gemensamma fiskeripolitiken. Bland

frågor som återstår att lösa är

Sveriges tillträde till Nordsjön.

Beträffande okvoterade arter i Nordsjön

blev svenska fiskare diskriminerade i

anslutningsfördraget. Frågan kunde inte

lösas innan den spansk-portugisiska

frågan löstes. Frågan om svenska

fiskares tillträde till okvoterade

arter i Nordsjön måste därför

prioriteras inom EU-arbetet (yrkande

3). I motion Jo410 (s) begärs ett

förslag till ändring i lagstiftningen

så att strandägare får del i fiskerätt

vad avser strandredskap utanför sin

strand, utan att de grundläggande

reglerna för fiskerätten rubbas. Enligt

motion Jo417 (s) bör riksdagen besluta

att ge 2 § i lagen om fiskevårdsområden

följande lydelse: Ett fiskevårdsområde

får inte omfatta fiske inom områden där

samerna har rätt till fiske enligt

rennäringslagen (1971:437), såvitt

fråga är om kronomark ovanför

odlingsgränsen som står under statens

omedelbara disposition eller

renbetesfjällen. För områden där

fisket tillhör såväl kronan som

enskilda får undantag ske från första

stycket om det ur allmän synpunkt

bedöms angeläget att fiskevårdsområde

bildas. Beträffande fiske inom områden,

där samerna har rätt till fiske enligt

rennäringslagen, får någon inskränkning

inte ske i denna rätt genom bildande av

fiskevårdsområden. I motion Jo418 (s)

föreslås att lagstiftningen ändras i

syfte att tillåta ålhuttning.

Strukturstöd

Enligt motion Jo413 (s) är Öland ett

fiskeberoende område och bör därför

ingå i det område som kan få del av det

strukturstöd som kan hänföras till mål

5a, dvs. anpassning av fiskerisektorns

struktur (yrkande 2). Om inga åtgärder

vidtas riskerar de öländska fiskarna

med sina mindre fiskefartyg att slås

ut. Betydelsen av Kårehamn på Öland som

fiskehamn betonas i motion Jo411 (s).

Enligt motionärerna skulle en utbyggnad

av hamnen på kort sikt öka

sysselsättningen i samband med själva

muddringsarbetena och utbyggnaden men

samtidigt säkra sysselsättningen på

längre sikt inom fisket och dess

binäringar. I motion Jo415 (kds)

yrkande 1 framhålls möjligheterna av

att nyttja EU:s stöd för

landsbygdsutveckling (5b-stöd) för

fiskeberoende områden.

Internationellt samarbete

Det internationella samarbetet på

fiskets område är föremål för flera

motionsyrkanden. I motion Jo402 (m)

yrkande 4 uppmärksammas betydelsen av

att i internationella fora verka för

begränsningar av fisket. Fortsatta

ansträngningar måste göras inom

Fiskerikommissionen för Östersjön och

inom ramen för det europeiska

samarbetet för att maximera antalet

tillåtna fiskedagar per vecka.

Motsvarande krav återkommer även i

motion Jo416 (m) yrkande 4. Enligt

motion Jo415 (kds) yrkande 6 bör

Sverige inom EU och andra lämpliga

internationella fora verka för krav om

beståndsvänligare redskap försedda med

identifikationsmöjlighet i syfte att

främja ett uthålligt fiske. Enligt

motion Jo419 (m) bör havsområden av

stor betydelse för fiskens reproduktion

och tillväxt fredas. I övriga områden

skulle fiske få bedrivas mer

kontinuerligt. Genom internationella

överenskommelser skulle man kompensera

berört land genom utökad tillgång till

fiske i andra områden (yrkande 2).

Dagens problem med fiskestopp kan

endast lösas långsiktigt om samtliga

stater kring Östersjön samt Finland tar

gemensamt ansvar för nödvändiga

överenskommelser. Sverige bör ta snara

initiativ till förhandlingar syftande

till långsiktiga gemensamma

överenskommelser (yrkande 4).

Utskottets överväganden

Fiskeregler m.m.

Sedan flera år tillbaka har företrädare

för de danska och svenska

utrikesdepartementen diskuterat

åtgärder för att råda bot på det

olagliga danska trålfisket på svenskt

vatten. Förhandlingarna har till syfte

att modernisera 1932 års konvention om

rätten för statsfartyg att gå in på

annat lands territorium. Från svensk

sida har kravet varit att den s.k. 24-

timmarsregeln, som innebär att det

krävs en anmälan 24 timmar innan

exempelvis ett kustbevakningsfartyg

skall passera gränsen till ett annat

lands territorialvatten, skall slopas.

Enligt vad utskottet erfarit har

Danmark och Sverige kommit överens om

att, vid tillämpningen av 1932 års

konvention, fr.o.m. den 1 januari 1995

ersätta den s.k. 24-timmarsregeln med

en anmälan via radio när man går in på

danskt resp. svenskt vatten. Detta får

dock endast ske vid s.k. hot pursuit.

En ny förhandlingsomgång med Danmark

inleds i november 1995, varvid bl.a.

ett förslag om att utöka

övervakningsområdet för fisket till

hela Kattegatt inkl. Skälderviken skall

behandlas. Enligt utskottets bedömning

är motion Jo401 yrkande 1 med det

anförda i allt väsentligt tillgodosedd.

Yrkandet påkallar således ingen

ytterligare riksdagens åtgärd.

Sverige fick genom

anslutningsfördraget med EU inte fullt

tillträde till de vatten där Sverige

historiskt bedrivit fiske. Ett

begränsat tillträde till Nordsjön

erhölls i form av en kvot avseende

ospecificerade arter på 1 000 ton.

Vidare erhöll Sverige en skarpsillskvot

på 1 330 ton. I samband med att

anslutningsfördraget godkändes av

riksdagen förutsattes att frågan om

fritt tillträde till Nordsjön skulle

lösas under de närmaste åren. Enligt

vad utskottet inhämtat pågår

diskussioner mellan Fiskeriverket och

berörda organ inom EU. Utskottet

förutsätter att verket även

fortsättningsvis kraftfullt verkar för

att svenska fiskare skall erhålla fullt

tillträde till Nordsjön. Härmed måste

syftet med motion Jo402 yrkande 3 i

allt väsentligt anses tillgodosett.

Yrkandet påkallar således ingen

ytterligare riksdagens åtgärd.

Frågan om strandägares möjligheter att

få rätt till fiske uppmärksammades

senast av utskottet i samband med

behandlingen av den nya fiskelagen

våren 1993. Utskottet framhöll därvid

bl.a. att det snarare är regel än

undantag att fiskerätten i de

situationer som avses inte ingår i

avstyckningar till sommarstugetomter

längs kusten. Avsikten har varit att

inte stycka upp fiskerätten i alltför

många delar (1992/93:JoU23 s. 23).

Utskottet har inte funnit anledning

till ändrat ställningstagande och

föreslår därför att motion Jo410

avslås.

Utskottet har tidigare avvisat förslag

om att åter tillåta s.k. ålhuttning

(senast 1992/93:JoU23 s. 13). Enligt

utskottets mening har inget nytt

tillkommit som bör föranleda ett ändrat

ställningstagande i denna fråga. Motion

Jo418 avstyrks.

Statsmakterna har under lång tid

framhållit vikten av att det bildas

fiskevårdsområden i syfte att förbättra

fiskevården och underlätta

tillgängligheten till fiske för

allmänheten. I samband med tillkomsten

av lagen (1981:533) om

fiskevårdsområden framhöll dock

departementschefen att övervägande skäl

talade för att behålla förbudet att

bilda fiskevårdsområden inom

renskötselområdena. En annan lösning

skulle enligt hans mening kräva

bestämmelser med särregler som skulle

komplicera bildandet och förvaltningen

i en utsträckning som knappast skulle

gynna fiskevården. Riksdagen hade ingen

annan uppfattning (prop. 1980/81:153,

JoU29). Frågan om bildandet av

fiskevårdsområden inom

renskötselområdena har senast

behandlats av utskottet under våren

1994. Utskottet fann därvid ingen

anledning att frångå sin tidigare

bedömning i denna fråga (1993/94:JoU24

s. 15). Utskottet gör samma bedömning

nu och avstyrker därför motion Jo417.

Strukturstöd

När det gäller strukturstöd m.m. till

fiskerinäringen vill utskottet anföra

följande. Under år 1993 lade EU fast

nya riktlinjer för strukturpolitiken på

fiskets område och inrättade en

särskild fond för denna, Financial

Instrument for Fisheries Guidance

(FIFG). Fonden finansierar den del av

fiskets strukturstöd som kan hänföras

till mål 5a, dvs. anpassningen av

fiskerisektorns struktur. EU har slagit

fast mål och regler för hur

gemenskapens fiskerisektor skall

omstruktureras under perioden 1994 -

1996 i syfte att uppnå en varaktig

balans mellan fiskeresurserna och deras

utnyttjande. S.k. 5b-stöd kan bl.a.

lämnas till öar och områden på

fastlandet som har ett perifert läge i

förhållande till större centra samt

till regioner där omstruktureringen av

fiskerisektorn får en stor

socioekonomisk inverkan. Fiskerisektorn

har ingen särskild fond ur vilken medel

till 5b-stöd kan lämnas utan dessa får

inordnas under 5b-stödens övergripande

finansieringskällor.

I juni 1994 beslutade kommissionen att

införa ett s.k. kommissionsinitiativ

för omstrukturering av fiskerisektorn.

Initiativet, kallat Pesca, kompletterar

de stöd som kan erhållas under målen 1

- 6. Den strukturella krisen inom

fisket har medfört stora problem för

hela fiskerisektorn. Pescas målsättning

är att möjliggöra omstrukturering och

underlätta de ekonomiska och sociala

konsekvenserna samt att bidra till

diversifiering av sektorn genom att

utveckla ny sysselsättning. Inom ramen

för Pesca kan stöd lämnas till bl.a.

utveckling av fiskehamnar för nya

ändamål, turism, nyföretagande,

administrativa tjänster, ny teknologi,

produktiva investeringar och särskilda

projekt inom fiskerisektorn.

Sammanfattningsvis konstaterar

utskottet att EG:s strukturpolitik på

fiskets område överensstämmer i allt

väsentligt med den svenska. Tillgång

till EG:s strukturstöd medför

möjligheter till en högre ambitionsnivå

på detta område och utskottet

förutsätter att bl.a. de frågor som tas

upp i motionerna Jo411, Jo413 yrkande 2

och Jo415 yrkande 1 i detta sammanhang

är föremål för regeringens och berörda

myndigheters uppmärksamhet och

överväganden. Därmed finner utskottet

att syftet med motionerna kan anses

tillgodosett. Motionerna avstyrks i

berörda delar.

Internationellt samarbete

Sverige deltar i det internationella

fiskerisamarbetet bl.a. genom

Fiskerikommissionen för Östersjön.

Kommissionens arbete syftar bl.a. till

att årligen fastställa maximala

fångstuttag för de kommersiellt viktiga

fiskslagen. Kommissionens beslut

kompletteras med bilaterala avtal som

Sverige sluter med Östersjöns samtliga

strandstater. Inom ramen för detta

internationella samarbete verkar

Sverige för en förbättrad förvaltning

av fiskeresurserna. Genom medlemskapet

i EU deltar Sverige numera också i den

gemensamma fiskeripolitiken. En översyn

av den gemensamma fiskeripolitiken

gjordes år 1992. De huvudsakliga

riktlinjerna för EG:s framtida

fiskeripolitik angavs bl.a. vara bättre

balans mellan tillgängliga

fiskeresurser och fångstkapacitet samt

utveckling av förbindelser med tredje

land. En ny basförordning antogs (EEG

nr 3760/92) som gäller till år 2000 då

en ny översyn skall göras.

Resurspolitiken reglerar dels

fördelningen av resurser mellan

medlemsländerna, dels omfattar den

överenskommelser med länder utanför

gemenskapen. Regleringen sker genom

fastställande av högsta tillåtna

fångstkvoter för olika arter,

fördelning av kvoter, fiskerikontroll,

internationella fiskerikonventioner,

bilaterala och trilaterala fiskeavtal.

I detta sammanhang bör även nämnas att

åtgärder som syftar till att förbättra

fiskemetodernas och redskapens

selektivitet ryms inom ramen för den i

föregående avsnitt omnämnda refomerade

strukturpolitiken på fiskets område.

Som framgår av det anförda syftar det

internationella samarbetet på

fiskeripolitikens område bl.a. till att

anpassa fiskeansträngningarna till den

långsiktiga fisketillgången. Inom ramen

för detta samarbete verkar Sverige både

inom och utom EU för en förbättrad

förvaltning av fiskeresurserna. De i

motionerna Jo402, Jo415, Jo416 och

Jo419 framförda synpunkterna

beträffande bl.a. begränsningar av

fisket och utvecklandet av mer

selektiva redskap överensstämmer i allt

väsentligt med den nu redovisade

inriktningen av det internationella

samarbetet. Som framhålls i motionerna

kan ensidiga svenska fiskestopp inte

lösa ifrågavarande problem. Om

meningsfulla begränsningar av fisket

skall uppnås fordas det internationella

överenskommelser. Med det anförda

föreslår utskottet att motionerna Jo402

yrkande 4, Jo415 yrkande 6, Jo416

yrkande 4 och Jo419 yrkandena 2 och 4

avslås i den mån de inte kan anses

tillgodosedda.

Fiskets miljöfrågor m.m.

Motionerna

I motion Jo402 (m) yrkande 6

uppmärksammas frågan om oljeutvinning i

Skagerrak. Enligt motionärerna finns

det av såväl miljöskäl som ekonomiska

skäl anledning att omsorgsfullt bevaka

denna fråga, och eventuella projekt får

ej medföra inskränkningar i fisket.

Enligt motion Jo405 (mp) yrkande 4

krävs snara initiativ till utveckling

av miljövänligare bränslen och

katalysatorer för alla fartyg,

inklusive fiskeflottan. Problemen kring

oönskade fångster av senapsgas

uppmärksammas i motionerna Jo408 (m)

och Jo414 (c) yrkande 3. Enligt

motionärerna inträffar det att

fiskefartyg vid fiske får dumpad

gasammunition i sina redskap. Detta

medför risk för personskador och dryga

kostnader för fiskefartygen på grund av

utebliven fångst. Svenska fiskare

saknar i dag möjlighet att erhålla

ersättning för dessa förluster.

Regeringen bör därför låta utreda

möjligheterna till sådan ersättning så

att fiskarna hålls skadeslösa för

utebliven fångst och förstörda redskap.

I motion Jo420 (s) yrkande 2 begärs

ytterligare resurser till

marknadsföring av fisk som livsmedel.

Vidare framhålls att statens anslag

till fisket bör delas upp så att

modernisering och rationalisering av

den svenska fiskeflottan möjliggörs.

Statens ekonomiska bidrag till fisket

har hittills använts till destruktiva

åtgärder såsom bidrag till

stillaliggande båtar vid fiskestopp

m.m. (yrkande 3).

Utskottets överväganden

Frågan om Norges planer på

provborrningar i Skagerrak behandlades

av ustkottet hösten 1994

(1994/95:JoU2). Därvid framkom bl.a.

följande. Mot bakgrund av den oro som

finns inför Norges planer på

provborrning efter olja i Skagerrak

begärde den svenska regeringen den 31

januari 1994 samråd med den norska

regeringen i enlighet med den nordiska

miljökonventionen. I juni 1994 tog

Stortinget ställning till den norska

regeringens proposition om

petroleumverksamhet på

kontinentalsockeln. I den har området

för undersökningsverksamheten

begränsats. Dessutom skall den norska

regeringen genomföra en utredning om

miljöeffekter av kemikalieutsläpp från

oljeborrning innan ett slutgiltigt

beslut tas. Ett sådant beslut kommer

tidigast att fattas under år 1997. I

ett frågesvar den 25 oktober 1994

hänvisade miljöministern till den

tidigare regeringens begäran om samråd

och framhöll bl.a. att tidsfristen

skulle utnyttjas för att göra en

grundlig bedömning av de begärda

kompletteringarna och miljökonsekvenser

för den svenska kusten av eventuella

provborrningar. Miljöministern

underströk att den svenska regeringens

begäran om samråd kvarstod. Enligt vad

utskottet erfarit har

Miljödepartementet fått ta del av de

kompletteringar som gjorts från norsk

sida och ärendet bereds för närvarande

inom departementet. Som tidigare

förutsätter utskottet att regeringen

med stor uppmärksamhet följer frågans

vidare utveckling och vidtar de

åtgärder som anses erforderliga. Därmed

finner utskottet syftet med motion

Jo402 yrkande 6 i huvudsak

tillgodosett. Motionen påkallar således

inte någon ytterligare åtgärd från

riksdagens sida.

Transportsektorns miljöpåverkan var

senast föremål för riksdagens

överväganden under våren 1995. I

skrivelse 1994/95:167 redovisade

regeringen utförligt sina överväganden

om vissa prioriterade sakområden i

samband med miljöarbetet inom EU. Till

de prioriterade områdena hör kampen mot

försurning och klimatförändringar.

Under rubriken Transporter redovisades

det arbete som pågår för att skärpa

kraven bl.a. på fartygstrafiken och

kraven på svavelhalt i olja. Skrivelsen

behandlades i utskottets betänkande

JoU23 (rskr. 424). Frågorna berördes

även i skrivelse 1994/95:120 om Miljön

- vårt gemensamma ansvar - där bl.a.

Sjöfartsverkets deltagande i arbetet

med att utforma ett miljöanpassat

transportsystem uppmärksammas (JoU16,

rskr. 306).Vidare har riksdagen godkänt

av regeringen föreslagna riktlinjer för

sjöfartens säkerhets- och miljöfrågor.

I detta sammanhang behandlades bl.a.

frågor om svavelhalten i olja inom

sjöfarten och katalysatorer på fartyg.

En bärande princip i det av riksdagen

godkända förslaget är att arbetet med

en minskning av sjöfartens negativa

miljöpåverkan även fortsättningsvis

måste ha hög prioritet i verksamheten.

Likartade krav bör på sikt gälla för

sjö- och lufttransporter som för

landbaserade källor vad beträffar bl.a.

utsläpp till luft och vatten. Inom

ramen för samarbetet enligt

konventionen om skydd av Östersjöns

marina miljö (HELCOM) och inom EU skall

Sverige verka för att påskynda arbetet

inom IMO med en särskild bilaga,

avseende luftföroreningar, till den

s.k. MARPOL-konventionen. Inom HELCOM

finns en rekommendation till

medlemsländerna att ingå bindande

avtal om begränsningar av svavelhalten

i bunkerolja. Rekommendationen är

främst avsedd för fartyg i reguljär

trafik mellan länderna inom HELCOM.

Inom EU antogs i mars 1992 ett direktiv

varigenom svavelhalten i bl.a.

fartygsbränsle för bruk inom EU i ett

första steg har minskats till 0,2 %. I

detta sammanhang bör även uppmärksammas

att regeringen har tillsatt en

arbetsgrupp med uppgift att söka

utarbeta förslag till bilaterala

överenskommelser om minskning av

sjöfartens svavel- och

kväveoxidutsläpp. Kontakter har tagits

med Tyskland, Danmark, Finland och

Norge (se vidare 1994/95:TU12, rskr.

232). Sammanfattningsvis konstaterar

utskottet att sjöfartens

internationella karaktär medför att

åtgärder för att minska dess negativa

miljöpåverkan i allt väsentligt måste

grundas på internationella

överenskommelser och regler. Som

framgår av redovisningen ovan deltar

Sverige aktivt i det internationella

arbetet med sjöfartens miljöfrågor inom

EU, IMO och HELCOM, och utskottet

förutsätter att Sverige även i

fortsättningen verkar pådrivande i

detta arbetet. Med det anförda är

motion Jo405 yrkande 4 i stor

utsträckning tillgodosedd. Yrkandet

påkallar således ingen ytterligare

riksdagens åtgärd.

Med Sverige som ordförandeland har en

arbetsgrupp inom HELCOM kartlagt

dumpade stridsmedel i Östersjön och

Kattegatt samt i Måseskärs-området i

Skagerrak. Rapporten presenterades i

mars 1994. Danmark har det övergripande

ansvaret för rapporteringssystemet. Vid

kommissionsmötet inom HELCOM i mars

1995 antogs gemensamma riktlinjer

beträffande skyddsåtgärder för fiskare

(en s.k. skyddsmanual). Mot bakgrund av

vad som nu redovisats om det

internationella samarbetet när det

gäller förebyggande åtgärder på detta

område anser utskottet att motionerna

Jo408 och Jo414 yrkande 3 kan lämnas

utan riksdagens vidare åtgärd.

Beträffande det i motion Jo420

framförda kravet på ytterligare

resurser till marknadsföring av fisk

som livsmedel vill utskottet anföra

följande. På förslag av utskottet

uttalade riksdagen våren 1993 att de

medel om sammanlagt 30 miljoner kronor

som avsatts i 1987 och 1988 års

prisförhandlingar för att kompensera

konsumenterna för höga torskpriser bör

utnyttjas för långsiktig

informationsverksamhet till förmån för

fiskkonsumtion (prop. 1992/93:184,

JoU21, rskr. 331). Regeringen har

därefter beslutat knyta ett råd för

konsumentfrämjande åtgärder på fiskets

område till Fiskeriverket. Rådet

beslutar på verkets vägnar om

dispositionen av de medel som finns för

ändamålet. Dessutom vill utskottet

utöver vad som i övrigt anförts ovan om

strukturpolitiken på fiskets område

särskilt framhålla att stöd för

marknadsåtgärder är ett viktigt medel

för att, inom ramen för EG:s

strukturpolitik för fisket, främja

fiskerinäringens utveckling. Utskottet

är i detta sammanhang inte berett att

föreslå någon åtgärd med anledning av

det i motionen framförda kravet på en

förändrad anslagsfördelning till

fisket. Motion Jo420 yrkandena 2 och 3

avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande föreskrifter om

fisket m.m.

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo401 yrkandena 2, 3 och 7,

1994/95:Jo405 yrkandena 1 och 2,

1994/95:Jo409, 1994/95:Jo413 yrkande

1 och 1994/95:Jo419 yrkande 3,

res. 1 (mp)

2. beträffande länsstyrelsernas

delaktighet i fiskevården

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo406,

3. beträffande otillåtet

trålfiske

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo401 yrkande 4,

4. beträffande tillsyn av

gällande fiskebestämmelser m.m.

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo401 yrkandena 5 och 6,

5. beträffande fiskerätten i

enskilda vatten

att riksdagen med anledning av

regeringens förslag och med avslag på

motion 1995/96:Jo3 antar förslaget

till lag om ändring i fiskelagen

(1993:787) såvitt avser bilagan om

svenska medborgares rätt att fiska i

enskilt vatten med den ändringen

att det beträffande Vänern, Vättern,

Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i

Jämtland under rubriken Tillåtna

fiskslag anges Alla utom kräftor,

res. 2

(m)

6. beträffande regeringens

lagförslag i övrigt

att riksdagen antar regeringens

förslag till

a) lag om ändring i fiskelagen

(1993:787) i de delar som ej

omfattas av utskottets hemställan

ovan,

b) lag om ändring i lagen

(1994:1709) om EG:s förordningar om

den gemensamma fiskeripolitiken,

7. beträffande utvärdering av

fiskelagens konsekvenser m.m.

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo416 yrkande 2 och

1994/95:Jo420 yrkande 4,

8. beträffande den s.k. 24-

timmarsregeln

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo401 yrkande 1,

9. beträffande ospecificerade

fiskarter i Nordsjön

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo402 yrkande 3,

10. beträffande strandägares

rätt till fiske

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo410,

11. beträffande s.k.

ålhuttning

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo418,

12. beträffande vissa

fiskevårdsområden

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo417,

13. beträffande strukturstöd

m.m.

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo411, 1994/95:Jo413

yrkande 2 och 1994/95:Jo415 yrkande

1,

14. beträffande internationellt

samarbete

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo402 yrkande 4, 1994/95:

Jo415 yrkande 6, 1994/95:Jo416

yrkande 4 och 1994/95:Jo419

yrkandena 2 och 4,

res. 3 (m)

15. beträffande provborrningar i

Skagerrak

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo402 yrkande 6,

16. beträffande katalysatorer

för fartyg m.m.

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo405 yrkande 4,

res. 4 (mp)

17. beträffande skador av

dumpade stridsmedel

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo408 och 1994/95:Jo414

yrkande 3,

18. beträffande marknadsföring

av fisk m.m.

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo420 yrkandena 2 och 3.

Stockholm den 16 november 1995

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus

(c), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson

(m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund

(s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson

(s), Ingemar Josefsson (s), Carl G

Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann-

Kristine Johansson (s), Maggi

Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva

Björne (m), Gudrun Lindvall (mp),

Lennart Brunander (c) och Michael

Hagberg (s).

Reservationer

1. Föreskrifter om fisket m.m. (mom. 1)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 8 som börjar med Som framhålls

och slutar med utan vidare åtgärd

bort ha följande lydelse: Som framhålls

- - - (=utskottet) - - - förvara

hummer. Problemet i dag är att

fiskefartygen, med sina stora

fångstredskap, redan i början av året

kan ta upp hela årets kvot. När det

gäller torsk, där kvoterna är

säsongsindelade, sker slutfiskningen i

början av varje kvotperiod.

Kustfiskebåtarna, med enklare redskap,

har ingen möjlighet att konkurrera om

kvoten. Resultatet blir att den jämna

tillgången på fisk till de lokala

fiskmarknaderna rycks undan samtidigt

som kustfiskarna förlorar sin utkomst.

Fiskbestånden har ingen möjlighet att

utvecklas i takt med utfiskningen.

Regeringen bör därför utfärda direktiv

till Fiskeriverket om säsongsindelning

av de svenska kvoterna samt att en

tillräckligt stor andel avsätts till

det kustnära fisket. Vidare bör

regeringen låta utreda ett nytt

resursfördelningssystem. Som förebild

skulle man kunna använda sig av det

engelsk-skotska systemet med periodvisa

kvotavsättningar till olika godkända

producentorganisationer. Kvoten baseras

på anslutna fiskelags historiska

infiskning. Detta skulle ge kustfisket

en trygghet som länge saknats. Vad

utskottet anfört med anledning av

motion Jo405 yrkandena 1 och 2 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna. Motionerna Jo401 yrkandena

2, 3 och 7, Jo409, Jo413 yrkande 1 och

Jo419 yrkande 3 avstyrks i den mån de

inte kan anses tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande föreskrifter om

fisket m.m.

att riksdagen med bifall till

motion 1994/95:Jo405 yrkandena 1

och 2 samt med avslag på motionerna

1994/95:Jo401 yrkandena 2, 3 och 7,

1994/95:Jo409, 1994/95:Jo413

yrkande 1 och 1994/95:

Jo419 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

2. Fiskerätten i enskilda vatten (mom.

5)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G

Nilsson och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 9 som börjar med Som regeringen

och slutar med motion Jo3 bort ha

följande lydelse:

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om förbud mot angeldonsfiske.

Förbudet medverkar till en bättre

hushållning med fiskeresurserna och

tryggar fiskevattenägarnas möjligheter

att upplåta sina vatten för sådant

fiske genom kortförsäljning. Enligt

utskottets mening bör man dock i

samband med den föreslagna skärpningen

av fiskelagen aktualisera ytterligare

steg i samma riktning och en återgång

till den ordning som gällde före det

fria handredskapsfiskets införande. Med

tanke på den uteblivna fiskevården var

det fria handredskapsfisket en mycket

ogenomtänkt reform. Viktiga

principiella invändningar mot det fria

handredskapsfisket har dessutom kommit

från Lagrådet. Regeringen bör därför

återkomma till riksdagen med ett

förslag om upphävande av det fria

handredskapsfisket. Vad utskottet

anfört med anledning av motion Jo3 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 5

bort ha följande lydelse:

5. beträffande fiskerätten i

enskilda vatten

att riksdagen med anledning av

regeringens förslag antar förslaget

till lag om ändring i fiskelagen

(1993:787) såvitt avser bilagan om

svenska medborgares rätt att fiska

i enskilt vatten med den ändringen

att det beträffande Vänern,

Vättern, Mälaren, Hjälmaren och

Storsjön i Jämtland under rubriken

Tillåtna fiskslag anges Alla utom

kräftor samt med anledning av

motion 1995/96:Jo3 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Internationellt samarbete (mom. 14)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G

Nilsson och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 13 som börjar med Sverige

deltar och på s. 14 slutar med anses

tillgodosedda bort ha följande

lydelse: Sverige deltar - - -

(=utskottet) - - - av fiskeresurserna.

I detta sammanhang bör Sveriges arbete

internationellt med att införa en ny

långsiktigt hållbar politik för

torskfisket i Östersjön uppmärksammas.

Frågan har drivits inom ramen för

Fiskerikommissionens arbete. Vid

kommissionens 20:e session i Gdynia i

september 1994 fick Sverige stort gehör

för sin politik. Nya regler om krav på

selektiva trålar, höjt minimimått,

sommarstopp för fiske samt förbättrade

kontrollregler infördes. Sverige

lyckades dock inte få igenom ett krav

på maximalt antal tillåtna fiskedagar

per vecka. Denna fråga måste även i

fortsättningen drivas internationellt

och inom ramen för det europeiska

samarbetet. Vad utskottet anfört med

anledning av motion Jo402 yrkande 4 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna. Motionerna Jo415 yrkande

6, Jo416 yrkande 4 och Jo419 yrkandena

2 och 4 avstyrks i den mån de inte kan

anses tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 14

bort ha följande lydelse:

14. beträffande internationellt

samarbete

att riksdagen med anledning av

motion 1994/95:Jo402 yrkande 4 och

med avslag på motionerna

1994/95:Jo415 yrkande 6,

1994/95:Jo416 yrkande 4 och

1994/95:Jo419 yrkandena 2 och 4 som

sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

4. Katalysatorer för fartyg m.m. (mom.

16)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 15 som börjar med Trans-

portsektorns miljöpåverkan och på s.

16 slutar med riksdagens åtgärd bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som

anförs i motion Jo405 att det krävs

snara initiativ beträffande

utvecklingen av miljövänligare bränslen

och katalysatorer för alla fartyg

inklusive vår fiskeflotta. Vad

utskottet anfört med anledning av

motion Jo405 yrkande 4 bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 16

bort ha följande lydelse:

16. beträffande katalysatorer för

fartyg m.m.

att riksdagen med anledning av

motion 1994/95:Jo405 yrkande 4 som

sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Fiskevård och det fria

handredskapsfisket

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun

Lindvall (mp) anför:

Det är ytterst angeläget att det

bedrivs en bra fiskevård. Inte minst

gäller det i de fem stora sjöarna och i

kustnära vattnen. De mest angelägna

åtgärderna är att bevara och återställa

biotoper så att livskraftiga bestånd

av olika fiskarter kan garanteras.

Enligt vår mening är det viktigt att

arbetet med att bilda nya

fiskevårdsområden kan fortsätta. Det

skapar förutsättningar för ett lokalt

engagemang för fiskevården och det

genererar resurser för fiskevård. Vi

menar att i princip alla svenska vatten

skall ingå i fungerande

fiskevårdsområden.

Det finns ett stort behov av fiske-

och biotopvård i skilda delar av

landet. Det gäller såväl vatten med

fungerande fiskevårdsområden som vatten

där vi i dag har ett fritt

handredskapsfiske. Eftersom regeringen

dragit tillbaka propositionen om en

allmän fiskevårdsavgift finns i dag

inget förslag om hur fiskevården skall

finansieras i framtiden. Om medel inte

ställs till förfogande kommer detta att

få mycket negativa konsekvenser för

många vatten.

Vi menar att det mot bakgrund av

ovanstående är dags för en översyn av

det fria handredskapsfisket i första

hand i de stora sjöarna. Avsikten är

att tillgodose både behovet av

fiskevård och möjligheten att på ett

enkelt sätt ge gemene man möjlighet

till fiske. Att behovet av ekonomiska

insatser utöver de resurser

fiskevårdsområden kan skapa är

otvetydigt, men med fungerande

fiskevårdsområden i de vatten där vi i

dag har fritt handredskapsfiske kan vi

skapa det lokala engagemang som gör att

de statliga medlen används på ett

ändamålsenligt sätt. Frågan om det fria

handredskapsfisket är dock för stor för

att lösas i detta sammanhang, men vi

ser gärna att regeringen återkommer i

frågan.

Propositionens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i

fiskelagen (1993:787)

2 Förslag till lag om ändring i lagen

(1994:1709) om EG:s förordningar om den

gemensamma fiskeripolitiken

Innehållsförteckning

Gotab, Stockholm 1995