Bet. 1995/96:JoU6

Jordbruksutskottets betänkande

1995/96:JOU06

Vidareutveckling av systemet med miljöklasser för fordon m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1995/96

JoU6

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens

proposition 1995/96:6 Vidareutveckling

av systemet med miljöklasser för fordon

m.m. samt två motioner som väckts med

anledning av propositionen. I

propositionen föreslås att miljö-

klassystemet enligt bilavgaslagen

(1986:1386) kompletteras med klasserna

1 E för elbilar och 1 H för

hybridbilar. Tillverkarens åtagande att

kostnadsfritt för bilägaren avhjälpa

sådana brister i avgassystemet som

upptäcks vid myndighetskontroll

utvidgas till att omfatta även brister

som konstaterats på vissa andra sätt.

Tillverkaransvaret inskränks i fråga om

s.k. parallellimporterade bilar. Ett

förenklat certifieringsförfarande för

avgasrelaterade reservdelar, tillbehör

och utbyteskatalysatorer föreslås

införas. Utskottet tillstyrker

regeringens förslag. Med hänvisning

bl.a. till de åtgärder som anges i

propositionen avstyrks motionerna.

Skatteutskottet har inkommit med

yttrande över propositionen.

Till betänkandet har fogats två

reservationer.

Propositionen

Regeringen (Miljödepartementet)

föreslår i proposition 1995/96:6 att

riksdagen antar regeringens förslag

till

1. lag om ändring i bilavgaslagen

(1986:1386),

2. lag om ändring i lagen (1978:69) om

försäljningsskatt på motorfordon.

Förslaget under punkt två har

överlämnats till finansutskottet för

lagteknisk samordning med de lagförslag

som framläggs i regeringens proposition

1995/96:25 En politik för arbete,

trygghet och utveckling (se

1995/96:FiU1).

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen presenteras förslag

till vissa övergripande riktlinjer för

miljöklassystemets framtida utveckling.

Miljöklassystemet bör således även i

fortsättningen utnyttjas när utsläppen

av luftföroreningar skall minskas. På

sikt kan det kompletteras med koldioxid-

och bullerkrav. Miljöklassystemet

enligt bilavgaslagen (1986:1386)

kompletteras med klasserna 1 E för

elbilar och 1 H för hybridbilar. Detta

föranleder följd-ändringar i lagen

(1978:69) om försäljningsskatt på

motorfordon.

Tillverkarens åtagande att

kostnadsfritt för bilägaren avhjälpa

sådana brister i avgassystemet som

upptäcks vid myndighetskontroll

utvidgas till att omfatta även brister

som konstaterats vid märkesverkstäder

eller genom bilens särskilda

utrustning.

Om fordonet importerats av någon annan

än tillverkaren eller dennes

ställföreträdare, bör kostnaden för

eventuella rättelseåtgärder vid en

återkallelse av fordon bäras av ägaren.

Ett förenklat certifieringsförfarande

för avgasrelaterade reservdelar,

tillbehör och utbyteskatalysatorer bör

införas i avvaktan på att gemensamma

regler beslutas i FN:s ekonomiska

kommission för Europa, ECE, eller inom

EU.

Lagändringarna föreslås träda i kraft

den 1 juli 1996 såvitt avser miljö-

klassindelningen och den 1 januari 1996

i fråga om tillverkaransvaret.

Lagförslagen fogas som bilaga till

detta betänkande.

Motionerna

1995/96:Jo1 av Olle Lindström (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljöstimulanser på

transportområdet.

1995/96:Jo2 av Gudrun Lindvall m.fl.

(mp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att en

koldioxidkoefficient bör införas i

miljöklassystemet.

Yttrande

Skatteutskottet har avgett yttrande

över propositionen, se bilaga.

Utskottet

Inledning

Systemet med miljöklasser för

motorfordon infördes fr.o.m. 1993 års

modeller (1990/91:SkU25). Syftet med

systemet är att stimulera en förtida

introduktion av fordon med en högre

tekniknivå än de fordon som uppfyller

gällande avgaskrav. De kravnivåer som

valdes för lätta fordon var baserade på

amerikanska förebilder och var avsedda

att medföra en dynamisk utveckling.

Miljöklass 3 utgör de gällande

baskraven för de olika

fordonskategorierna för 1993 års

modeller. Miljöklass 2 kan anses

representera en förmodad kommande

kravnivå och miljöklass 1 för lätta

fordon en s.k. spetsteknologinivå. För

tunga fordon gäller samma avgaskrav för

miljöklasserna 1 och 2. I miljöklass 1

tillkommer strängare bullerkrav.

Systemet har sedan genomgått vissa

förändringar, bl.a. föranledda av

Sveriges närmande till EU. År 1994

beslutade riksdagen att lätta fordon i

miljöklass 1 skulle befrias från årlig

fordonsskatt under de fem första åren

samt att personbilar, lastbilar och

bussar som är inrättade för drift med

elektricitet från batterier i fordonet

dessutom skulle befrias från

försäljningsskatt. Samtidigt slopades

nedsättningen av försäljningsskatten

för lätta fordon i miljöklass 1 jämfört

med klass 2 (1994/95:SkU5).

Miljöklassystemets vidareutveckling

Propositionen

Miljöklassystemet för bilar är ett

instrument att minska vägtrafikens

miljöpåverkan och bör som sådant

vidareutvecklas inom de ramar som anges

av medlemskapet i EU. Med tanke på att

utsläppen av föroreningar ännu inte

minskats till långsiktigt hållbara

nivåer är det regeringens uppfattning

att en minskning av utsläppen av

luftförorenande gaser och ämnen

fortsatt bör vara det primära målet med

systemet.

Miljöklassystemet har bidragit till

att minska utsläppen av föroreningar

genom att lätta fordon som har en

avancerad teknik för avgasrening har

introducerats i förtid. Under år 1994

tillhörde 32 % av de nya personbilarna

miljöklasserna 1 och 2. För tunga

fordon har miljöklassystemet ej fått

något genomslag. Samtliga nya tunga

fordon har därför förts till miljöklass

3. Miljöklassutredningen tog upp flera

skäl till detta, bl.a. att

differentiering av försäljningskatten

för dessa fordon trädde i kraft först

år 1994 och att närmare föreskrifter om

hållbarhetskontroll ännu inte har

utfärdats. I enlighet med utredningens

förslag avser regeringen att inom kort

ge Naturvårdsverket ett uppdrag

gällande bl.a. hållbarhetskontrollens

uppläggning.

Enligt Miljöklassutredningen har det

på ett övertygande sätt visats att

tillverkaransvaret för avgasreningen

har stor betydelse för att reducera

avgasutsläppen från fordonen.

Utredningen har analyserat

tillverkaransvarets förenlighet med

EG:s lagstiftning och konstaterade

därvid att frågan faller utanför det

harmoniserade området, varför Sverige i

avvaktan på gemensamma regler kan

fortsätta att tillämpa bilavgaslagens

regler om tillverkaransvar. Regeringen

delar denna uppfattning.

Ett viktigt miljökrav är att

bullerstörningar från fordon minskar.

EU:s bullerkrav (rådets direktiv

70/157/EEG av den 6 februari 1970 om

tillnärmning av medlemsstaternas

lagstiftning om tillåten ljudnivå och

avgassystemet för motorfordon i sin

lydelse i direktiv 92/97/EEG) träder i

kraft den 1 oktober 1996. Det är enligt

direktivet möjligt att införa

skattelättnader för motorfordon som i

förtid uppfyller 1996 års bullerkrav.

Härigenom kan skattelättnader för

fordon som möter strängare bullerkrav

användas för hela nybilsparken och inte

som i dag enbart för de tunga fordonen.

Regeringen anser att frågan om att

lägga in direkta bullerkrav i

miljöklassystemet för lätta fordon bör

anstå och avser att inom EU driva

förslag som innebär att

bulleremissionerna från fordon sänks

varaktigt.

Varken EU:s bilavgasdirektiv eller det

svenska bilavgasregelverket behandlar

för närvarande koldioxidutsläppen.

Däremot finns krav på

bränsledeklaration av fordon.

Miljöklassutredningen fann att det kan

vara motiverat att införa en

koldioxidkoefficient i

miljöklassystemet. Ett system med en

klassificering som enbart bygger på

uppmätt bränsleförbrukning har en

uppenbar nackdel, det premierar små

bilar. Dessa kan inte lösa alla

transportuppgifter och kan vara ett

säkerhetsproblem. Eftersom det även

finns ett behov av ett styrmedel som

premierar bränsleeffektivitet bland

stora bilar fann Miljöklassutredningen

att det fanns skäl att överväga ett

system där koldioxidutsläppen relateras

till bilens rymdindex. Regeringen har

erfarit att Naturvårdsverket inom ramen

för samarbetet kring Ett miljöanpassat

transportsystem (MaTs) avser att arbeta

med frågan. Frågan huruvida en

koldioxidkoefficient skall ingå i

miljöklassystemet eller behandlas

separat bör övervägas när

Naturvårdsverket har lämnat sitt

förslag.

Motionerna

I motion Jo1 (m) föreslås att den

särskilda försäljningsskatten på tunga

fordon i miljöklasserna 2 och 3 slopas

och att övergången till mer

miljövänliga fordon i stället

stimuleras genom en rabatt på

fordonsskatten i miljöklasserna 1 och

2. Motionären anför även att de svenska

reglerna skiljer sig från vad som

gäller i det övriga Europa vad

beträffar tillverkar-ansvaret och menar

att miljön skulle gynnas om de svenska

kraven anpassades till vad som gäller

inom EU. Vidare ifrågasätter motionären

om EG:s regler medger att Sverige

håller sig med egna krav.

Miljöpartiet de gröna föreslår i

motion Jo2 att en koldioxidkoefficient

bör införas i miljöklassystemet fr.o.m.

1997 års modeller av lätta fordon.

Utskottets överväganden

Skatteutskottet har avgett yttrande

över propositionen och följdmotionerna

och anför sammanfattningsvis följande.

Skattestimulansen för bilar som

uppfyller högre miljökrav än baskraven

dr ett viktigt instrument när det

gäller att minska vägtrafikens inverkan

på miljön och få till stånd en

långsiktigt hållbar utveckling på detta

område. Skatteutskottet delar

regeringens bedömning att detta

instrument bör utvecklas inom de ramar

som ges av medlemskapet i EU.

Vad gäller det bristande genomslaget

för miljöklassystemet för tunga fordon

påpekar skatteutskottet att det framgår

av propositionen att regeringen inom

kort avser att ge Naturvårdsverket i

uppdrag att ta fram en förenklad metod

för hållbarhetskontroll i samarbete med

tillverkarna. Enligt skatteutskottets

mening talar starka skäl för att någon

form av efterkontroll av miljökraven

bör upprätthållas även när det gäller

tunga fordon, och utskottet anser

därför att tillverkaransvaret bör

bibehållas i avvaktan på gemensamma

regler. Skatteutskottet erinrar om att

branschen kompenserades genom sänkt

kilometerskatt då försäljningsskatten

på tunga fordon första gången infördes

och är inte berett att tillstyrka

förslaget i motion Jo1 om en kraftig

sänkning av skatten på tunga fordon.

I fråga om det förslag som framförs i

motion Jo2 anser skatteutskottet att

Naturvårdsverkets arbete med att utreda

införlivandet av en

koldioxidkoefficient i

miljöklassystemet bör avvaktas innan

ställning tas till frågan om och i

vilken form förslaget bör genomföras.

Jordbruksutskottet anser i likhet med

skatteutskottet att miljöklassystemet

bör utvecklas inom de ramar som ges av

medlemskapet i EU. En minskning av

utsläppen av luftförorenande gaser och

ämnen bör även fortsättningsvis vara

det primära målet med systemet.

Utskottet anser det beklagligt att

miljöklassystemet fått dåligt genomslag

för tunga fordon. Enligt

Miljöklassutredningen finns det flera

orsaker till detta, bl.a. att en

differentiering av försäljningsskatten

för dessa fordon trädde i kraft först

år 1994 och att närmare föreskrifter om

hållbarhetskontroll ännu inte har

utfärdats. Utskottet har erfarit att

ett arbete pågår inom regeringskansliet

för att lösa problemet. I övrigt

instämmer utskottet i skatteutskottets

uttalande att starka skäl talar för att

någon form av efterkontroll av

miljökraven bör upprätthållas också när

det gäller tunga fordon. Vad gäller de

svenska reglernas överensstämmelse med

EU:s direktiv pågår en kommunikation i

frågan mellan regeringen och

företrädare för kommissionen. Enligt

uppgift anser regeringen att man har

stöd för den svenska linjen i protokoll

från anslutningsförhandlingarna och

avser att driva frågan vidare. I

proposition 1995/96:25 En politik för

arbete, trygghet och utveckling anför

regeringen att förutsättningarna för en

ökad miljörelatering av det svenska

skattesystemet för närvarande utreds av

Skatteväxlingskommittén och

Energikommissionen. Dessa kommittéer

genomför en bred analys av ett komplext

område. Förutom effekter på miljön och

sysselsättningen behandlar

utredningarna bl.a. effekter på den

internationella konkurrenskraften och

inkomstfördelningen. Regeringen avser

att avvakta resultatet från dessa båda

kommittéer innan några mer omfattande

åtgärder vidtas på detta område.

Utskottet är med anledning av det

anförda inte berett att tillstyrka

förslaget om sänkt skatt för tunga

fordon i miljöklasserna 1 och 2.

Dessutom vill utskottet erinra om

skatteutskottets påpekande att

branschen kompenserades genom sänkt

kilometerskatt när försäljningsskatten

för tunga fordon infördes. Motion Jo1

avstyrks.

Frågan om införlivandet av en

koldioxidkoefficient i

miljöklassystemet behandlades av

Miljöklassutredningen som fann att det

kan vara motiverat att införa en sådan.

För att undvika att systemet endast

premierar små bilar ansåg utredningen

att det fanns skäl att överväga ett

system där koldioxidutsläppen relateras

till bilens rymdindex. Utskottet anser

i likhet med motionärerna i motion Jo2

att det är väsentligt att påskynda en

utveckling mot bränslesnålare fordon.

Det arbete som pågår på

Naturvårdsverket med frågan inom ramen

för samarbetet kring Ett miljöanpassat

transportsystem (MaTs) bör dock

avvaktas innan ställning tas till om

och hur en koldioxidkoefficient skall

införlivas i miljöklassystemet. Motion

Jo2 avstyrks med hänvisning till det

anförda.

Miljöklassning av el- och hybridfordon

I propositionen föreslås att

miljöklassystemet för bilar

kompletteras med två nya klasser för

fordon med mycket låga utsläpp,

miljöklasserna 1 E och 1 H. Fordon som

enbart drivs med batterier som laddas

från en stationär källa och som

motsvarar beteckningen bil i

fordonskungörelsen förs till klass 1 E.

Hybridbilar som drivs med

förbränningsmotor i någon kombination

med en elektrisk motor förs till klass

1 H. De nya klasserna föreslås införas

den 1 juli 1996. I avvaktan på att

gemensamma definitioner av el- och

hybridbilar fastläggs inom EU eller

andra internationella organ föreslås

att definitionen av en elbil skall vara

densamma som kraven för noll-

emissionsfordon i USA så när som på den

tekniska provningen. På den senare

punkten bör NUTEK:s krav vid

upphandling av elfordon få tjäna som

riktlinjer. Definitionen av en

hybridbil föreslås i avvaktan på att EU

inför bestämmelser härom vara den som

anges i Naturvårdsverkets A 14-

regulation.

I likhet med skatteutskottet anser

jordbruksutskottet att

miljöklassystemet för bilar bör

kompletteras med två nya klasser för el-

och hybridbilar i enlighet med

regeringens förslag. Skatteutskottet

har dessutom anfört synpunkter på

förslaget till lag om ändring i lagen

(1978:69) om försäljningsskatt på

motorfordon. Jordbruksutskottet har

inga invändningar mot dessa synpunkter.

Denna del av propositionens lagförslag

har, som framgått inledningsvis,

överlämnats till finansutskottet för

lagteknisk samordning med lagförslagen

i proposition 1995/96:25 En politik för

arbete, trygghet och utveckling

(1995/96:FiU1).

Ett stärkt skydd för bilägarna

I propositionen föreslås att

tillverkarens åtagande att

kostnadsfritt för bilägaren avhjälpa

brister i det avgasrenande systemet som

upptäcks vid en myndighetskontroll

utvidgas genom en ändring av 6 §

bilavgaslagen till att omfatta även

brister som konstaterats vid

märkesverkstäder eller på annat

tillförlitligt sätt. Två viktiga

förutsättningar är att övriga villkor

för tillverkaråtagandets infriande

skall vara uppfyllda och att

kontrollens tekniska standard är

jämförbar med standarden vid en

myndighetskontroll. Bakgrunden till

förslaget är att det nuvarande systemet

innebär att bilägare i vissa fall

vägras ett kostnadsfritt avhjälpande,

trots att utsläppskraven inte är

uppfyllda och samtidigt som det är

uppenbart att det uppkomna felet inte

beror på ägaren. Miljöklassutredningen

var även kritisk till att bilägaren

måste ta bilen till en

besiktningsanläggning för att erhålla

ett utlåtande för att få rättelse till

stånd.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag.

Tillverkaransvaret vid parallellimport

Enligt 8 § bilavgaslagen får regeringen

meddela föreskrifter som inskränker

tillverkarens ansvar för vissa

motordrivna fordon. Regeringen anför i

propositionen att den avser att ändra

bilavgasförordningen (1991:1481) så att

det får ankomma på den enskilde att

bekosta åtgärdandet av fel i

avgasreningens funktion hos

parallellimporterade bilar. Detta bör

enligt regeringens uppfattning gälla

även brister som påvisats vid

hållbarhetskontroll och lett till

återkallande. Anledningen är att

Miljöklassutredningen, mot bakgrund av

ett tolkningsbesked från EG-domstolen

(C/376/92), fann att det är tveksamt om

det går att utkräva något ansvar av

tillverkaren eller dennes

ställföreträdare för hållbarheten av

avgassystem i fordon som importerats

utanför deras system. Regeringen anför

även att Sverige driver frågan om

införandet av ett system med

tillverkaransvar för avgasreningen inom

EU och bedömer att frågan om

tillverkarens ansvar för

parallellimporterade fordon bör

omprövas när ett gemensamt system

införts.

Utskottet har inga invändningar mot

regeringens bedömning.

Certifiering av avgasrelaterade

reservdelar

För att en bil skall anses vara i

föreskrivet skick vid en kontroll och

därmed kunna godkännas krävs, enligt

propositionen, att den är utrustad i

överensstämmelse med avgasgodkännandet.

Tillverkarens ansvar gäller om

bilägaren vid utbyte av

utsläppsbegränsande anordningar inte

anskaffar nya delar som från

miljösynpunkt är sämre än dem som bilen

var utrustad med då den var ny. Det är

därmed möjligt att byta ut defekta

originaldelar mot alternativ med

likartade prestanda. Detta försvåras i

dag av bristen på möjligheter att

dokumentera kvaliteten på alternativa

komponenter.

Ett förenklat certifieringsförfarande

för avgasrelaterade reservdelar,

tillbehör och ersättningskatalysatorer

enligt det system som tillämpas i

Tyskland bör därför, enligt regeringens

bedömning, införas i avvaktan på att

gemensamma regler beslutas i FN:s

ekonomiska kommission för Europa (ECE)

eller inom EU. För att miljöeffekten av

ett system med certifiering av

avgasrelaterade utbytesreservdelar inte

skall bli negativ bör samma krav

ställas på deras hållbarhet som ställs

på originalreservdelar. Regeringen

avser att ge Naturvårdsverket i uppdrag

att närmare utforma ett förslag med

denna innebörd och med det tyska

systemet som förebild. Som grund för

systemet bör antingen en teknisk

bedömning eller provning kunna ligga.

Reservdelar av betydelse för

avgasreningssystemet och

utbyteskatalysatorer bör om de godkänts

få monteras på bilar. Regeringen avser

att låta det ingå i Naturvårdsverkets

uppdrag att föreslå hur användningen av

utbytesreservdelar kan begränsas till

bilar där tillverkarens ansvar för

avgasreningsutrustningens hållbarhet

har löpt ut.

Utskottet har inga invändningar mot

regeringens bedömningar vad gäller

certifiering av avgasrelaterade

reservdelar.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändring i

bilavgaslagen

att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i

bilavgaslagen (1986:1386),

2. beträffande miljöstimulanser

på transportområdet

att riksdagen avslår motion

1995/96:Jo1,

res. 1 (m)

3. beträffande införande av en

koldioxidkoefficient i miljöklass-

systemet

att riksdagen avslår motion

1995/96:Jo2.

res. 2 (v, mp)

Stockholm den 16 november 1995

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus

(c), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson

(m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund

(s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson

(s), Ingemar Josefsson (s), Carl G

Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann-

Kristine Johansson (s), Maggi

Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva

Björne (m), Gudrun Lindvall (mp),

Lennart Brunander (c) och Michael

Hagberg (s).

Reservationer

1. Miljöstimulanser på transportområdet

(mom. 2)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G

Nilsson och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 5 som börjar med Utskottet är

och slutar med Jo1 avstyrks bort ha

följande lydelse:

För närvarande säljs inga lastbilar

som motsvarar de svenska kraven för

miljöklasserna 1 och 2. Detta får till

följd att kostnaden för nya lastbilar

ökar med ca 65 000 kr per fordon,

vilket försenar utvecklingen mot en

förnyad, miljövänligare bilpark.

Miljöklassystemet har inom denna sektor

således inte medfört några positiva

miljöeffekter. Detta är mycket

otillfredsställande, och regeringen bör

omedelbart analysera situationen samt

återkomma till riksdagen med förslag

till hur problemet skall lösas. Vad

utskottet här anfört med anledning av

motion Jo1 bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande miljöstimulanser på

transportområdet

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:Jo1 som sin me- ning ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

2. Införande av en koldioxidkoefficient

i miljöklassystemet (mom. 3)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun

Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 5 som börjar med Frågan om och

på s. 6 slutar med det anförda bort

ha följande lydelse:

Det samlade svenska utsläppet av

koldioxid kommer enligt

Naturvårdsverkets prognoser att öka

mellan åren 1990 och 2000, varav den

största ökningen kommer att ske inom

transportsektorn. I propositionen

hänvisar regeringen till

Naturvårdsverkets arbete med ett

miljöanpassat transportsystem och menar

att frågan om att införa en

koldioxidkoefficient i miljö-

klassystemet bör övervägas först när

Naturvårdsverket har lämnat sitt

förslag. Enligt utskottets mening är

detta inte förenligt med en offensiv

miljöpolitik.

Miljöklassutredningen föreslog att en

koldioxidkoefficient bör införas i

miljöklassystemet. För att göra

koldioxidkravet neutralt i förhållande

till bilens storlek föreslogs att det

skulle kopplas till ett rymdindex.

Utskottet anser att ett system med

denna inriktning bör vara möjligt att

införa redan från 1997 års modeller av

lätta fordon. För att styra mot en

lägre bränsleförbrukning bör värdena

för respektive parameter ändras t.ex.

vartannat år för att motsvara den

tekniska utvecklingen. Vad utskottet

här anfört med anledning av

Miljöpartiet de grönas motion Jo2 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande införande av en

koldioxidkoefficient i miljöklass-

systemet

att riksdagen med anledning av

motion 1995/96:Jo2 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

Propositionens lagförslag

Förslag till lag om ändring i

bilavgaslagen (1986:1386)

Skatteutskottets yttrande

1995/96:SkU2y

Vidareutveckling av systemet med

miljöklasser för fordon m.m.

Till jordbruksutskottet

Skatteutskottet har beretts tillfälle

att yttra sig över proposition

1995/96:6 om vidareutveckling av

systemet med miljöklasser för fordon

m.m. jämte motioner.

I propositionen redovisar regeringen

riktlinjer för miljöklassystemets

framtida utveckling. Eftersom utsläppen

av luftföroreningar ännu inte uppnått

en långsiktigt hållbar nivå bör enligt

regeringens uppfattning det primära

målet med miljöklasserna alltjämt vara

att minska utsläppen av luftförorenande

avgaser och ämnen. Arbetet med att

komplettera systemet med ett

koldioxidkrav och ett bullerkrav drivs

vidare, och systemet med ett

tillverkaransvar för avgasreningens

funktion behålls tills vidare.

I propositionen föreslås vidare att

miljöklasser införs för elbilar och

hybridbilar.

I motion 1995/96:Jo2 av Gudrun

Lindvall m.fl. (mp) anför motionärerna

att det bör vara möjligt att

komplettera miljöklasserna med en

koldioxidkoefficient redan från 1997

års modeller och begär ett

tillkännagivande av denna innebörd.

I motion 1995/96:Jo1 av Olle Lindström

(m) framhåller motionären att de

svenska miljökraven för tunga fordon

skiljer sig från vad som gäller inom EU

och att Euro 2-fordon därför inte får

någon skattefördel i Sverige. Miljöskäl

talar enligt motionären för att de

svenska reglerna bör anpassas bättre

till vad som gäller inom EU. Motionären

ifrågasätter också om EG:s regler

medger att Sverige håller sig med egna

krav. Slutligen föreslår motionären att

försäljningsskatten på tunga fordon i

miljöklasserna 2 och 3 slopas och att

stimulansen för miljövänliga fordon i

stället utformas som en rabatt på

fordonsskatten i miljöklasserna 1 och

2. Motionären begär ett

tillkännagivande av denna innebörd.

Enligt utskottets mening är

skattestimulansen för bilar som

uppfyller högre miljökrav än baskraven

ett viktigt instrument när det gäller

att minska vägtrafikens inverkan på

miljön och få till stånd en långsiktigt

hållbar utveckling på detta område, och

utskottet delar regeringens bedömning

att detta instrument bör utvecklas inom

de ramar som ges av medlemskapet i EU.

När det gäller frågan om en

komplettering av miljöklasserna med ett

koldioxidkrav har frågan behandlats av

Miljöklassutredningen i betänkandet Ett

vidareutvecklat miljöklassystem i EU

(SOU 1995:31). Tidigare förslag på

området har utgått från relationen

mellan bränsleförbrukningen och bilens

vikt i olika kombinationer, vilket

enligt utredningen tenderar att styra

mot mindre, lättare och bränslesnålare

bilar. Miljöklassutredningen har tagit

fram ett förslag som är bättre anpassat

till den svenska bilparken. Enligt

detta förslag relateras

bränsleförbrukningen till bilens volym

i stället för till vikten. Härigenom

undviks en allmän stimulans för små

bilar, vilket är tveksamt ur bl.a.

säkerhetssynpunkt. Med hänsyn till att

förslaget presenterats för

Miljöklassutredningen i ett sent skede

av dess arbete har utredningen inte

haft möjlighet att utveckla förslaget i

sitt betänkande. Utredningen har därför

föreslagit att Naturvårdsverket och

Konsumentverket får i uppdrag att

utveckla förslaget.

Av propositionen framgår att

Naturvårdsverket har för avsikt att

arbeta med denna fråga inom ramen för

samarbetet kring Ett miljöanpassat tran

sportsystem och att regeringen kommer

att överväga frågan om en ytterligare

stimulans för bränslesnåla bilar när

Naturvårdsverket har lämnat sitt

förslag.

Utskottet anser att Naturvårdsverkets

arbete med att vidareutveckla förslaget

om en koldioxidkoefficient bör avvaktas

innan ställning tas till frågan om och

i vilken form förslaget bör genomföras

och avstyrker därför motion Jo2.

Miljöklasserna har ännu inte hunnit få

något genomslag när det gäller tunga

fordon, och Miljöklassutredningen har i

sitt betänkande Ett vidareutvecklat

miljöklassystem i EU (SOU 1995:31)

tagit upp detta problem. Enligt

utredningen drabbas användarna hårt när

det inte finns fordon i miljöklasserna

1 och 2 att köpa, och miljöeffekten

uteblir. Enligt Miljöklassutredningen

kan en anledning till det bristande

genomslaget vara att

försäljningsskatten för dessa fordon

trätt i kraft först under år 1994 och

att närmare föreskrifter om den

hållbarhetskontroll som ligger till

grund för tillverkaransvaret ännu inte

har utfärdats. För personbilar har

tillverkaren sedan 1989 års modell ett

ansvar för avgasreningens funktion.

Miljöklassutredningen har undersökt

effekten av dessa regler och funnit att

de har stor betydelse för att reducera

avgasutsläppen. För tunga fordon inför

des ett tillverkaransvar med 1993 års

modeller, och kontroller kan således

bli aktuella åren 1996-1997.

Miljöklassutredningen har också

analyserat tillverkaransvarets

förenlighet med EG:s lagstiftning och

har bedömt att Sverige kan behålla de

nuvarande reglerna i avvaktan på att

man inom EG utarbetar gemensamma

regler.

För att komma till rätta med det

bristande genomslaget för miljöklas

serna för tunga fordon har

Miljöklassutredningen föreslagit att

Naturvårdsverket får i uppdrag att ta

fram en förenklad provmetod i samarbete

med tillverkarna. Av propositionen

framgår att regeringen avser att inom

kort ge Naturvårdsverket ett sådant

uppdrag.

Enligt utskottets mening talar starka

skäl för att någon form av efterkon

troll av miljökraven bör upprätthållas

också när det gäller tunga fordon, och

utskottet anser därför att

tillverkaransvaret bör bibehållas i

avvaktan på gemensamma EG-regler.

Utskottet kan därför inte tillstyrka

motionärernas förslag om att

hållbarhetskraven och

tillverkaransvaret skall slopas för

tunga fordon.

Utskottet är inte heller berett att

tillstyrka förslaget om en kraftig sänk

ning av skatten på tunga fordon och

erinrar i denna del om att branschen

kompenserats genom att kilometerskatten

sänktes när försäljningsskatten för

tunga fordon första gången infördes.

Utskottet avstyrker med det anförda

även motion Jo1.

I propositionen lägger regeringen fram

förslag om miljöklassning av el- och

hybridbilar. Bilar som enbart drivs med

elektricitet från batterier skall föras

till miljöklass 1 E, och bilar som

drivs med förbränningsmotor i

kombination med en elektrisk motor

skall föras till miljöklass 1 H. I

avvaktan på gemensamma EG-regler avser

regeringen att låta definitionen av en

elbil motsvara kraven för

nollemissionsfordon i USA. Definitionen

av en hybridbil skall vara den som

anges i Naturvårdsverkets A 14-regula

tion. Skattereglerna utformas på samma

sätt som för övriga bilar som omfattas

av miljöklassningen. Ändringarna

föreslås träda i kraft den 1 juli 1996.

Av propositionen framgår att

regeringen har för avsikt att återkomma

med ett förslag om emissionskrav för

hybridbilar och ett motsvarande krav

när det gäller värmeaggregat i elbilar

i så god tid att det kan genomföras

till den 1 januari 1998, då den

nuvarande befrielsen från

försäljningsskatt för eldrivna bilar

upphör.

Enligt skatteutskottets mening bör den

skattebefrielse som nu gäller för

eldrivna bilar fram till den 1 januari

1998 bestå i avvaktan på det av rege

ringen aviserade förslaget om

emissionskrav m.m. för dessa fordon. Ut

skottet föreslår därför att

övergångsbestämmelsen i förslaget till

lag om ändring i lagen (1978:69) om

försäljningsskatt på motorfordon

utformas i enlighet med nuvarande regel

om skattebefrielse för dessa bilar.

Stockholm den 7 november 1995

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors

(s), Anita Johansson (s), Sverre Palm

(s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta

Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström

(s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson

(s), Carl Fredrik Graf (m), Isa

Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s),

Lars Bäckström (v), Ulla Rudin (s), Jan-

Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp),

Carl Erik Hedlund (m) och Michael

Stjernström (kds).

Avvikande meningar

1. Miljöklasserna för tunga fordon

Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,

Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund

(alla m) anför:

Kraven på hållbarhet och

tillverkaransvar har medfört att det

inte säljs några tunga fordon som

uppfyller kraven i miljöklass 1 eller 2

i Sverige. I övriga Europa säljer såväl

svenska som andra tillverkare Euro 2-

fordon som uppfyller de svenska

utsläppskraven i miljöklass 2. I

Sverige hänförs dessa fordon emellertid

till miljöklass 3 och beläggs med en

försäljningsskatt på 20 000 resp.

65 000 kr beroende på vikten. De

svenska särkraven hindrar således

försäljningen av miljövänliga tunga

fordon i Sverige. Det kan också

ifrågasättas om de svenska reglerna

klarar en prövning i EU-domstolen.

Den svenska försäljningsskatten bidrar

till att öka kostnaderna för svenska

åkerier i förhållande till företag i

övriga Europa och innebär att de

svenska åkerierna förlorar i

konkurrenskraft. Naturvårdsverket har

föreslagit att miljöstyrningen av den

tunga trafiken skall ske genom rabatter

på fordonsskatten för miljövänliga

bilar i stället för som nu genom en

särskild försäljningskatt på de bilar

som uppfyller de grundläggande

avgaskraven. En sådan modell tillämpas

också i Tyskland.

Mot den angivna bakgrunden finns det

anledning att bättre anpassa de svenska

reglerna till vad som gäller i övriga

Europa genom att dels slopa hållbarhets-

och tillverkaransvaret för tunga

fordon, dels ersätta försälj

ningsskatten med ett särskilt

stimulansbidrag för miljövänliga tunga

fordon.

Vi tillstyrker att riksdagen med

bifall till motion Jo1 som sin mening

ger regeringen det anförda till känna.

2. En koldioxidkoefficient i

miljöklasserna

Ronny Korsberg (mp) och Lars Bäckström

(v) anför:

Miljöklassutredningen har utarbetat ett

förslag som innebär att miljöklasserna

kan kompletteras med ett krav på låg

bränsleförbrukning. Idén bakom

konstruktionen är att inte bara

bensinslukare utan också mindre bilar

skall sträva efter låg

bensinförbrukning.

Enligt förslaget skall ett

koldioxidindex beräknas där

bränsleförbrukningen uttryckt som

utsläppt mängd koldioxid per km ställs

i relation till bilens rymd. I

miljöklasserna uppställs krav på vissa

indexnivåer. Ett ovillkorligt krav för

placering i en viss miljöklass skall

vara att det aktuella koldioxidkravet

är uppfyllt.

Enligt Miljöklassutredningens

bedömning bör det vara möjligt att ge

nomföra ett system med denna inriktning

redan från 1997 års modeller av lätta

fordon.

I propositionen anför regeringen att

frågan om en koldioxidkoefficient i

miljöklasserna bör övervägas först när

Naturvårdsverket har lämnat sitt

förslag. Detta kan inte kallas för en

offensiv miljöpolitik. Vi anser att

riksdagen som sin mening bör ge

regeringen till känna att en koldioxid

koefficient bör införas i

miljöklasserna och tillstyrker därför

motion Jo2.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Propositionens huvudsakliga innehåll 1

Motionerna 2

Yttrande 2

Utskottet 2

Inledning 2

Miljöklassystemets vidareutveckling 3

Propositionen 3

Motionerna 4

Utskottets överväganden 4

Miljöklassning av el- och

hybridfordon 6

Ett stärkt skydd för bilägarna 6

Tillverkaransvaret vid

parallellimport 7

Certifiering av avgasrelaterade

reservdelar 7

Hemställan 8

Reservationer 8

1. Miljöstimulanser på

transportområdet (mom. 2) 8

2. Införande av en

koldioxidkoefficient i

miljöklassystemet

(mom. 3) 9

Bilaga 1 Propositionens lagförslag 10

Förslag till lag om ändring i

bilavgaslagen (1986:1386) 10

Bilaga 2 Skatteutskottets yttrande

1995/96:SkU2y 12