Bet. 1995/96:JoU9

Jordbruksutskottets betänkande

1995/96:JOU09

Vatten- och luftvård

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1995/96

JoU9

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande

ett antal motioner om vatten- och

luftvård (75 yrkanden). Ett stort antal

av motionerna tar upp frågor som

behandlats av utskottet i andra

sammanhang under mandatperioden.

Samtliga motioner avstyrks med

hänvisning till bl.a. tidigare

ställningstaganden och pågående arbete

i departement, myndigheter och inom

utredningsväsendet.

Till betänkandet har fogats 16

reservationer och sju särskilda

yttranden.

Motionerna

1994/95:Fö605 av Lars Bäckström (v)

vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att svenska regeringen bör

agera mot Norges planer på oljeletning

i Skagerrak,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ett permanent

statsbidrag till kustkommunerna för

strandstädning.

1994/95:T210 av Wiggo Komstedt m.fl.

(m) vari yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om den s.k. dispensavgiften.

1994/95:T221 av Marianne Samuelsson

m.fl. (mp) vari yrkas

27. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att katalysator fr.o.m. år

1998 bör vara ett krav på samtliga

fordon som drivs med fossila bränslen.

1994/95:T224 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljöanpassade inhemska

drivmedel,

14. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utreda bensinbilars

katalysatorers effekt.

1994/95:T225 av Marianne Samuelsson

m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige till

Klimatkonferensen i Berlin bör ha ett

nationellt handlingsprogram som kan

garantera långsiktigt hållbara

lösningar,

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att åtgärder skall vidtas

inom alla de områden där betydande

utsläpp av växthusgaser sker,

11. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen bör utarbeta

miljöskatter och andra ekonomiska

styrmedel som syftar till att motverka

växthuseffekten,

18. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige i Nordiska rådet

försöker påverka de nordiska länderna

till att vidta åtgärder för att minska

sina koldioxidutsläpp per capita samt

inleder särskilda samtal med Norge för

att de skall vidta åtgärder för att

minska de norska koldioxidutsläppen per

capita.

1994/95:Jo605 av Dan Ericsson m.fl.

(kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en parlamentarisk

utredning bör tillsättas med syfte att

göra en total och samlad analys av hur

en långsiktigt bärkraftig

dricksvattenförsörjning kan säkras,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att Sverige i FN

verkar för inrättandet av en global

vattenkonvention.

1994/95:Jo608 av Christin Nilsson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om kvävereduktion i

kommunala reningsverk.

1994/95:Jo609 av Carl Bildt m.fl. (m)

vari yrkas

8. att riksdagen beslutar om

nationellt mål för de svenska

koldioxidutsläppen i enlighet med vad

som anförts i motionen,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en offensiv svensk

klimatvårdsstrategi,

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om normer för

energieffektivitet på fordon,

15. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kommunernas ålägganden för

att minska kväveläckaget,

1994/95:Jo611 av Marianne Samuelsson

m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige klart måste

motsätta sig borrningar efter olja och

gas i Skagerrak,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen snarast, i

t.ex. Nordiska rådet, bör ta initiativ

till en nordisk överenskommelse om att

freda Skagerrak från borrningar efter

olja och gas och att gemensamt utreda

möjligheterna att rensa och återställa

havet.

1994/95:Jo613 av Ingegerd Sahlström

m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om resurser till forskning i

Laholmsbukten,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om prövning av lagbegreppet

kvalitetsnormer för luft och vatten,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om prioritering av

Laholmsbuktsområdet vid tilldelning av

medel för skapande av nya gröna jobb.

1994/95:Jo614 av Majléne Westerlund

Panke m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om samordning av åtgärderna för

att anlägga och återställa våtmarker

med övriga stöd i det s.k. NOLA-

programmet,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Södra Hallands kommuner

skall utgöra försöksområde för

våtmarksanläggningar,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att avsätta en del av medlen

i det s.k. NOLA-programmet för

ändamålet,

4. att riksdagen hos regeringen begär

att länsstyrelsen får i uppdrag att

utarbeta prioriterings- och

åtgärdsplaner för genomförandet av

försöket i samråd med kommunerna.

1994/95:Jo616 av Per Lager m.fl. (mp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ökade

informationsinsatser om och eventuellt

förbud mot bensindrivna gräsklippare,

som är odämpade, utan katalysator

och/eller drivs med "orenat"

fossilbränsle,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att överväga särskild

skrotningspremie för de ur miljö- och

hälsosynpunkt sämsta

motorgräsklipparna.

1994/95:Jo621 av Kenth Skårvik (fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om statligt ekonomiskt

åtagande för städning av havsstränder.

1994/95:Jo623 av Elving Andersson m.fl.

(c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om svenskt initiativ för

bildande av en Nordsjökommission,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om oljeutvinning i Skagerrak,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en nordisk handlingsplan för

Västerhavets miljö,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en särskild låneordning i

Nordiska investeringsbanken,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder för att förhindra

miljöförstöring från vrak,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om statsbidrag till

strandstädning i Göteborgs och Bohus

län och i Hallands län,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om minskad kvävetillförsel till

Västerhavet,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om musselodlingar för att

minska övergödningen i kustvattnen.

1994/95:Jo625 av Erling Bager och Kenth

Skårvik (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att oljeletningen

i Skagerrak stoppas,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om krav på Norge att uppfylla

kraven om samråd i den nordiska

miljökonventionen, enligt artikel 11,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en bredare

konsekvensutredning av den planerade

olje- och gasutvinningen i Skagerrak.

1994/95:Jo628 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna målet att senast

år 2010 skall inga fordon med

hälsovådliga utsläpp tillåtas i

städerna,

16. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om avgasregler och

bränslebeskattning för arbetsfordon,

17. att riksdagen hos regeringen begär

ett förslag om avgaskrav för

arbetsredskap,

1994/95:Jo630 av Ewa Larsson m.fl. (mp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna att en

avvecklingsplan fastställs för icke

separerande vattentoaletter i kommunala

avloppssystem.

1994/95:Jo634 av Sonia Karlsson m.fl.

(s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av forskning om

kväveökningen i Vättern,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna behovet av att

tillräckliga medel erhålls för att

upprätthålla en meningsfull

miljöövervakning i bl.a. Vättern.

1994/95:Jo638 av Bengt Silfverstrand

m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär

förslag om inrättande av ett Skånes

miljö- och naturvärn,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en utökning av

antalet mätstationer för miljökontroll

i Öresund,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om marint skydd med

reservatbestämmelser för Öresund och

södra Kattegatt,

4. att riksdagen hos regeringen begär

förslag om samverkansprogram med

kommunerna i syfte att finansiera

angelägna miljövårdsprojekt i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1994/95:Jo641 av Olof Johansson m.fl

(c) vari yrkas

12. att riksdagen hos regeringen begär

förslag till förändring av

drivmedelsförordningen i enlighet med

vad i motionen anförts,

1994/95:Jo643 av Ulf Kero m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av

miljöinventering av Bottenviken.

1994/95:Jo650 av Lisbet Calner m.fl.

(s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att provborrningar

i Skagerrak inte bör komma till stånd.

1994/95:Jo655 av Lena Larsson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder för att minska

kväveutsläppen i sjöar och hav.

1994/95:Jo660 av Kia Andreasson m.fl.

(mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att endast alkylatbensin får

användas som tvåtaktsbränsle,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att tvåtaktsoljor måste vara

biologiskt nedbrytbara,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att nya båtmotorer bör

uppfylla Bodensee-reglerna steg 1,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att skrotningspremier bör

införas för äldre bensindrivna

utombordsmotorer,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att bensin i miljöklass 2

bör vara den enda bensinen för fyrtakts

båtmotorer.

1994/95:Jo662 av Marianne Samuelsson

m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att

miljöavgifter/skatter i ökad

utsträckning bör införas även för

utsläpp till vatten,

5. att riksdagen hos regeringen begär

att Naturvårdsverket får i uppdrag att

lämna förslag till hur miljösituationen

i havet kan förbättras med hjälp av

genomförandeplaner baserade på

flodernas avrinningsområden,

6. att riksdagen hos regeringen begär

förslag till ändring i skötsellagen så

att minst 5 m obrukad mark lämnas vid

öppna vattendrag,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att stora arealer

våtmarker måste återskapas i framför

allt Halland och Skåne,

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att kustnära

kommunala avloppsreningsverk vid

Västerhavet och Östersjön bör ha infört

kvävereduktion motsvarande minst 60 %

senast den 1 juli 1997,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att kustnära

kommunala avloppsreningsverk vid

Bottenhavet bör ha infört

kvävereduktion motsvarande minst 50 %

senast den 1 juli 1997,

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att kustnära

kommunala avloppsreningsverk vid

Västerhavet och Östersjön bör ha infört

kvävereduktion motsvarande minst 75 %

senast den 1 juli 1999,

11. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att dagvatten,

miljöfarliga industriutsläpp och avlopp

från hushållen inte bör få blandas i

samma avloppssystem fr.o.m. den 1

januari 1999,

12. att riksdagen hos regeringen begär

lagförslag som innebär att oljeborrning

och prospektering i Östersjön förbjuds,

13. att riksdagen hos regeringen begär

att Naturvårdsverket får i uppdrag att

kartlägga och utarbeta ett

åtgärdsprogram mot de landbaserade

oljeutsläppen,

14. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att samtliga

berörda hamnar skall ha

mottagningsstationer för olje- och

kemikaliespill väl utbyggda senast den

1 juli 1997,

15. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att villkoren för

de havsbaserade fiskodlingarna bör

omprövas allra senast 10 år efter det

att varje enskilt tillstånd givits.

1994/95:Jo664 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) vari yrkas

6. att riksdagen hos regeringen begär

en utredning om möjligheterna att ta ut

en miljöavgift på verksamheter som

skadar omkringliggande hav,

1994/95:Jo680 av Sonja Fransson m.fl.

(s) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om förbud mot markavvattning.

1994/95:Jo681 av Roy Ottosson och

Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag

om övergripande riktlinjer, konkreta

mål och budgetanslag för åtgärdsplaner

för en bättre havsmiljö i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1994/95:N407 av Per Westerberg m.fl.

(m) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om bekämpning av

växthuseffekten.

Utskottet

Inledning

I detta betänkande behandlas 75

motionsyrkanden från allmänna

motionstiden 1995 rörande vatten- och

luftvård. Frågorna har även tagits upp

i andra sammanhang. Våren 1991 gjordes

en så gott som heltäckande genomgång av

de miljöpolitiska frågorna i samband

med behandlingen av den miljöpolitiska

propositionen. Mål och riktlinjer för

den fortsatta miljöpolitiken

diskuterades, liksom hur de

miljöpolitiska ambitionerna skall

förverkligas genom ett brett,

integrerat och decentraliserat arbete.

Riksdagens beslut innebar bl.a. att

skärpta regler infördes i

naturvårdslagen om markavvattning,

biotopskydd och skydd för

utrotningshotade arter. Beslutet

innebär vidare att fordon skall indelas

i miljöklasser, till vilka knyts ett

system med ekonomiska styrmedel.

I Naturvårdsverkets program för ett

miljöanpassat samhälle (Miljö -93)

beskrivs miljösituationen i förhållande

till miljömålen och görs en bedömning

av problemens allvar. Det följer vidare

upp internationella åtaganden och

beslut av riksdag och regering samt

föreslår åtgärder inom olika

samhällssektorer liksom för

internationellt samarbete.

Jordbruksutskottet har yttrat sig över

de delar av regeringens proposition

1994/95:160 om Sveriges samarbete med

Central- och Östeuropa som berör

miljöinsatser. Utskottet delade därvid

regeringens uppfattning att målet för

dessa insatser bör vara att stödja

miljösamarbete och åtgärder för att

bevara och förbättra miljön, särskilt i

och kring Östersjön. Förvaltningsstöd,

institutionsuppbyggnad och katalytiskt

stöd till investeringar på

koncessionella villkor inom ramen för

Östersjöprogrammet är centrala inslag i

Öststödet. Härmed avses bl.a. stöd

eller rådgivning på förmånliga villkor

som kan ge positiva sidoeffekter, t.ex.

i fråga om möjligheter till

kompletterande insatser från olika

finansieringskällor.

I Trafik- och klimatkommitténs

slutbetänkande Klimatförändringar i

trafikpolitiken (SOU 1995:64) lämnas

förslag till åtgärder för att reducera

utsläppen av koldioxid och andra

klimatpåverkande gaser från

transportsektorn. Riksdagen har

beslutat att koldioxidutsläppen från

fossila bränslen i Sverige i enlighet

med klimatkonventionen bör stabiliseras

år 2000 på 1990 års nivå för att

därefter minska. Flera olika prognoser

visar att koldioxidutsläppen från

transportsektorn kommer att öka

framöver om inga ytterligare åtgärder

vidtas. Kommittén anser att det trots

snabbt stigande marginalkostnader finns

flera energibesparande åtgärder som kan

vidtas inom transportsektorn till

relativt låga kostnader. Tills vidare

bör gälla att koldioxidutsläppen från

transportsektorn åtminstone inte skall

öka till år 2005. Energikommissionens

slutsatser m.m. kan innebära att detta

riktmärke behöver ändras. Ett generellt

styrmedel i form av en höjd

koldioxidskatt bör enligt Trafik- och

klimatkommittén utgöra grunden i en

strategi för att minska trafikens

koldioxidutsläpp. Kommittén lämnar även

förslag på kompletterande styrmedel,

såsom ändring av reglerna för

reseavdrag och beskattning av

bilförmån.

Regeringens skrivelse 1995/96:120 Vår

miljö

Regeringen har nyligen i skrivelsen Vår

miljö (1995/96:120) för riksdagen

presenterat en redovisning av

tillståndet i miljön och det

miljöpolitiska arbetet under år 1995.

Utskottet kommer att behandla denna

skrivelse i särskild ordning (bet.

1995/96:JoU17). I skrivelsen anges i

vilken utsträckning viktiga nationella

miljömål uppfylls, och inriktningen på

fortsatta åtgärder presenteras

kortfattat. Vidare anför regeringen att

man avser förelägga riksdagen förslag

till bl.a. nya och omarbetade miljömål

i en samlad miljöproposition våren

1998.

Vad gäller de frågor som behandlas i

detta betänkande lämnas i skrivelsen en

utförlig redovisning av arbetet för att

skydda Östersjön och Nordsjön. Att

stödja en miljömässigt hållbar

utveckling i Central- och Östeuropa,

särskilt i och kring Östersjön, samt

att återställa den ekologiska balansen

i Östersjön är centrala inslag i

regeringens politik. För att kunna

driva dessa frågor vidare har inbjudan

gjorts till en regeringschefskonferens

i Visby i maj 1996. Miljöarbetet runt

Östersjön kommer att vara ett centralt

inslag vid denna konferens.

Det grundläggande avtalet för

miljöarbetet i och kring Östersjön är

1974 års och 1992 års konvention om

skydd av Östersjöns marina miljö

(Helsingforskommissionen, HELCOM).

Sverige kommer att verka för att 1992

års konvention ratificeras av alla

kontrakterade länder. Ryssland, Polen,

Litauen samt Danmark är de länder som

kvarstår. Vidare kommer Sverige att

verka för att ett bindande annex till

konventionen utarbetas vad gäller

miljövänligare jordbruk. För att

påskynda Östersjöns återhämtning finns

sedan år 1992 ett åtgärdsprogram,

Östersjöprogrammet, vilket är grundat

på gemensamma prioriteringar av

länderna i regionen av hur Östersjöns

ekologiska balans bör återställas.

Östersjöprogrammet har hittills varit

framgångsrikt. Vid många av de stora

föroreningskällorna förbereds åtgärder

för att minska miljöbelastningen, och

vid vissa har direkta inve-steringar

också påbörjats. Inför den ovan nämnda

Visbykonferensen kommer HELCOM att ta

fram en rapport om hur

Östersjöprogrammet har framskridit.

Denna rapport bör ge en indikation om i

vilka delar Östersjöprogrammet behöver

kompletteras.

En av de viktigaste delarna i arbetet

med att förbättra Nordsjöns miljö är

Nordsjökonferenserna. Sommaren 1995

undertecknade Nordsjöländernas

miljöministrar den fjärde

Nordsjödeklarationen. I denna anges

gemensamma mål som syftar till att

väsentligen förbättra Nordsjöns miljö

inom flera olika områden. Målen skall

uppnås genom nationella åtgärder i

respektive land. Regeringen konstaterar

i skrivelsen att för flertalet

Nordsjöländer gäller att de uppsatta

målen inte uppnåtts inom de angivna

tidsramarna. Det fortsatta

Nordsjöarbetet kommer att ske inom

ramen för en speciell Nordsjökommitté,

vars sekretariat handhas av Norge.

Nästa Nordsjökonferens beräknas äga rum

i Norge under perioden år 20002002. Det

svenska arbetet med att förbättra den

marina miljön i Nordsjön fokuseras på

åtgärder för att minska utsläppen av

miljögifter. I detta sammanhang har

Naturvårdsverket fått i uppdrag att

till regeringen i april 1996 redovisa

kostnadseffektiva åtgärder för att

uppnå de tidigare uppställda målen.

Verket skall dessutom föreslå

ytterligare åtgärder mot utsläpp av

miljögifter.

Regeringen tar även upp frågan om ett

miljöanpassat trafiksystem och

konstaterar därvid att arbetet med

trafikens miljöanpassning måste drivas

vidare på ett kraftfullt sätt. Ett

viktigt underlag för detta arbete är

Kommunikationskommitténs (K 1995:01)

del- och slutbetänkanden som kommer att

presenteras den 1 mars respektive den 1

december 1996. Bland de åtgärder som

vidtagits för att minska trafikens

miljöpåverkan nämns fortsatt arbete för

att utveckla miljöklassystemet för

bilar, såväl nationellt som inom EU.

Miljödepartementet har även nyligen, i

samarbete med

Kommunikationsdepartementet,

färdigställt en rapport med förslag

till avgas- och bullerkrav på motorer

till fritidsbåtar. Vidare påpekar

regeringen att det pågår ett arbete

inom EU för att utveckla kvalitetskrav

på bensin och diesel. Sveriges position

dr att förslagen skall ge goda hälso-

och miljöeffekter som inte begränsas

till lokala luftkvalitetsprogram samt

att medlemsländerna skall ges möjlighet

att stimulera en introduktion av bättre

kvaliteter och miljöklasser. Regeringen

avser även att göra en översyn av

vägtrafikens samlade beskattning i

syfte att förbättra den samlade

styreffekten med avseende på miljö och

trafiksäkerhet.

Vattenvård

Motionerna

Marina frågor

I motion Jo613 (s) anförs att ett

miljökänsligt område som Laholmsbukten

måste prioriteras i miljöarbetet och

därför vore ett bra försöksområde då

det gäller praktisk prövning av

lagbegreppet kvalitetsnormer (yrkandena

1 och 2). Motionärerna anför dessutom,

i yrkande 3, att Laholmsområdet borde

prioriteras vid tilldelning av medel

för skapande av nya gröna jobb. I

motion Jo623 (c) yrkande 1 anförs att

Sverige bör ta initiativ till bildande

av en Nordsjökommission. Vidare

efterfrågas i yrkande 3 en nordisk

handlingsplan för Västerhavets miljö

och i yrkande 4 en särskild låneordning

i Nordiska investeringsbanken. I

yrkande 5 påtalas behovet av åtgärder

för att förhindra miljöförstöring från

vrak. I yrkande 7 föreslås åtgärder för

att minska kvävetillförseln till

Västerhavet och yrkande 9 tar upp

frågan om musselodlingar för att minska

övergödningen i kustvatten. I motion

Jo634 (s) yrkandena 1 och 2 påtalas

behovet av forskning om kväveökningen i

Vättern liksom behovet av tillräckliga

medel för att upprätthålla en

meningsfull miljöövervakning i bl.a.

Vättern. Enligt motion Jo643 (s) bör

en miljöinventering av Bottenviken

genomföras för att få en helhetsbild

över situationen i området. I motion

Jo638 (s) yrkande 1 begärs förslag om

inrättande av ett Skånes miljö- och

naturvärn. Enligt yrkande 2 behövs en

utökning av antalet mätstationer för

miljökontroll i Öresund, och enligt

yrkande 3 bör marint skydd med

reservatsbestämmelser införas för

Öresund och södra Kattegatt. I motion

Jo662 (mp) yrkande 5 begärs att

Naturvårdsverket får i uppdrag bl.a.

att lämna förslag till hur

miljösituationen i havet kan förbättras

med hjälp av genomförandeplaner

baserade på flodernas

avrinningsområden. I motion Jo681 (mp)

yrkas att riksdagen hos regeringen

begär förslag om övergripande

riktlinjer, konkreta mål och

budgetanslag för åtgärdsplaner för en

bättre havsmiljö.

Mottagningsstationer, m.m.

I motion Jo662 (mp) yrkande 13 begärs

att Naturvårdsverket får i uppdrag att

kartlägga och utarbeta ett

åtgärdsprogram mot de landbaserade

oljeutsläppen. I yrkande 14 anförs att

samtliga berörda hamnar skall ha

mottagningsstationer för olje- och

kemikaliespill väl utbyggda senast den

1 juli 1997. Enligt yrkande 15 bör

villkoren för de havsbaserade

fiskodlingarna omprövas senast 10 år

efter det att varje enskilt tillstånd

givits.

Oljeletning i Skagerrak

Ett flertal motioner innehåller

synpunkter på följderna av oljeletning

i Skagerrak. I motionerna Fö605 (v)

yrkande 3, Jo623 (c) yrkande 2, Jo650

(s) och Jo611 (mp) yrkande 1 anförs att

Sverige bör agera kraftfullt mot Norges

planer på oljeletning i Skagerrak. I

den senare anförs även att Sverige bör

ta initiativ till en nordisk

överenskommelse om att freda Skagerrak

från borrning efter olja och gas, samt

gemensamt utreda möjligheterna att

rensa och återställa havet (yrkande 2).

I motion Jo625 (fp) påtalas vikten av

att oljeletning i Skagerrak stoppas

och att krav bör ställas på att Norge

skall uppfylla kraven om samråd i den

nordiska klimatkonventionen (yrkandena

1 och 2). Vidare anförs i yrkande 3

behovet av en bredare

konsekvensutredning av den planerade

olje- och gasutvinningen i Skagerrak. I

Miljöpartiet de grönas motion Jo662

yrkande 12 begärs lagförslag som

innebär att oljeborrning och

prospektering i Östersjön förbjuds.

Våtmarker

Enligt motion Jo614 (s) yrkande 1 måste

åtgärderna för att anlägga och

återställa våtmarker samordnas med

övriga stöd i det s.k. NOLA-programmet.

Vidare anser motionärerna att södra

Hallands kommuner skall utgöra

försöksområde för våtmarksanläggningar

och att en del av pengarna i NOLA-

programmet bör avsättas för ändamålet.

Länsstyrelsen bör få i uppdrag att

utarbeta prioriterings- och

åtgärdsplaner för genomförandet av

försöket i samråd med kommunerna

(yrkandena 24). I motion Jo638 (s)

yrkande 4 begärs förslag om

samverkansprogram med kommunerna i

syfte att finansiera angelägna

miljövårdsprojekt. Enligt motion Jo655

(s) bör miljöskyddslagen ändras så att

markägare kan åläggas att anlägga

våtmarker. I motion Jo662 (mp) yrkande

6 ges förslag till ändring i

skötsellagen så att minst 5 meter

obrukad mark lämnas vid öppna

vattendrag. I yrkande 7 anförs att

stora arealer våtmarker, framför allt i

Skåne och Halland, behöver återskapas

för att minska kväveläckaget. Motion

Jo680 (s) yrkande 4 tar upp frågan om

markavvattning, och motionärerna anser

att dikningsförbud borde råda inom

Ätrans hela avrinningsområde.

Kväveutsläpp från kommunala

reningsverk, m.m.

En utredning om alternativa lösningar

för kvävereduktion på kommunala

reningsverk bör tillsättas enligt

motion Jo608 (s). Enligt motion Jo609

(m) yrkande 15 bör länsstyrelserna

uppmanas att i sin tillståndsgivning

låta kommunerna göra

våtmarksinvesteringar i stället för

satsningar på reningsverk om man kan

visa på bättre effekter på miljön. I

motion Jo662 yrkandena 810 (mp)

behandlas vilka krav som bör ställas på

reningsverkens kvävereduktion. Kustnära

kommunala reningsverk vid Västerhavet

och Östersjön bör ha infört en

kvävereduktion motsvarande minst 60 %

senast den 1 juli 1997. Reduktionen bör

senast den 1 juli 1999 ha ökat till

minst 75 %. För kommunala reningsverk

vid Bottenhavet bör kvävereduktionen

motsvara minst 50 % senast den 1 juli

1997. Motionärerna begär även ett

tillkännagivande om att dagvatten,

miljöfarliga industriutsläpp och avlopp

från hushållen inte bör få blandas i

samma avloppssystem fr.o.m. den 1

januari 1999 (yrkande 11).

Strandstädning

Motionerna Fö605 (v) yrkande 4, Jo621

(fp) och Jo623 (c) yrkande 6 har

samtliga krav på statligt ekonomiskt

åtagande för städning av havsstränder.

Övrigt

Enligt motion Jo630 (mp) bör en

avvecklingsplan fastställas för icke

separerande vattenklosetter i kommunala

avloppssystem. I motion Jo605 (kds)

yrkande 1 föreslås att en

parlamentarisk utredning bör tillsättas

med syfte att göra en total och samlad

analys av hur en långsiktigt bärkraftig

dricksvattenförsörjning kan säkras.

Vidare betonas vikten av att Sverige i

FN verkar för införandet av en global

vattenkonvention (yrkande 7). Två

motioner tar upp frågan om

miljöavgifter. Enligt motion Jo662 (mp)

yrkande 1 bör sådana avgifter införas i

större utsträckning även för utsläpp

till vatten. I motion Jo664 (v) yrkande

6 begärs en utredning om möjligheterna

att ta ut en avgift på verksamheter som

skadar omkringliggande hav.

Utskottets överväganden

Marina frågor

Riksdagen fattade år 1991 beslut om

samordning och utbyggnad av

miljöövervakningen på såväl nationell

som regional nivå (1990/91:JoU30). Med

anledning av detta fastställde

Naturvårdsverket i april 1993

programmet för den nationella

övervakningen, och arbetar för

närvarande med att utforma program för

en samordnad regional verksamhet.

Verket har sedermera fått i uppdrag att

senast den 1 mars 1996 redovisa ett

samlat program för den fortsatta

miljöövervakningens omfattning och

inriktning. Vad gäller miljön i Skåne

har Skånedelegationen i sin rapport

Ett renat Skåne (SOU 1995:62)

föreslagit utarbetandet av ett

regionprogram som lägger fast

övergripande strategier för den

långsiktiga samhällsutvecklingen och

användningen av mark och vatten. De

frågor som tas upp i motionerna Jo613

yrkandena 13, Jo634, Jo638 yrkandena 13

och Jo643 är således föremål för

överväganden i olika sammanhang. I

avvaktan på resultatet av denna

verksamhet bör motionerna inte

föranleda någon särskild åtgärd.

Frågan om bildande av en

Nordsjökommission har behandlats av

utskottet vid ett flertal tillfällen,

senast hösten 1994 (1994/95:JoU2).

Utskottet uttalade då att fortsatta

Nordsjökonferenser i kombination med en

sammanslagning av Oslo- och

Pariskonventionerna (OSPARCOM) gör att

Nordsjöfrågorna i det fortsatta arbetet

kommer att vara väl tillgodosedda.

Utskottets uppfattning kvarstår. För

närvarande föreligger således inte

behov av att inrätta en separat

Nordsjökommission. Som framgår av

redovisningen i det föregående skall

det fortsatta Nordsjöarbetet ske inom

ramen för en speciell Nordsjökommitté.

Motion Jo623 yrkande 1 avstyrks.

Även frågan om en särskild låneordning

i Nordiska investeringsbanken

behandlades av utskottet i betänkande

1994/95:JoU2 varvid utskottet anförde

följande:

Med anledning av motion Jo623 yrkande 4

vill utskottet erinra om att Nordiska

investeringsbankens (NIB) möjligheter

att ge lån till miljöinvesteringar har

underlättats genom att sådana

investeringar endast behöver vara av

direkt intresse för ett nordiskt land.

Kravet är annars att projekten skall

utföras i samarbete mellan företag i

minst två nordiska länder. Utskottet

har inhämtat att ägarna, d.v.s. de

nordiska länderna har gett klart

uttryck för bankens avsikt att engagera

sig även på miljöområdet. Drygt en

miljard US-dollar i NIB-lån har under

de senaste åren gått till miljöinve

steringar i Norden. Under år 1993 avsåg

drygt hälften av den nordiska

utlåningen projekt som direkt eller

indirekt omfattar positiva

miljöeffekter. Mot den bakgrunden

finner utskottet syftet med motion

Jo623 yrkande 4 tillgodosett.

Utskottet finner inte anledning att nu

ändra sitt ställningstagande och

avstyrker motion Jo623 yrkande 4.

Därutöver kan nämnas att det i oktober

1995 togs ett beslut i Nordiska

ministerrådet om att inrätta en nordisk

facilitet för mjuk finansiering av

miljöinsatser i Östersjö- och

Barentsregionen främst i form av

gåvomedel. Faciliteten kommer att

knytas till det nordiska

miljöfinansieringsbolaget (NEFCO) och

under år 1996 tillföras ett kapital på

30 miljoner danska kronor.

Också frågan om åtgärder mot

miljöförstöring från vrak behandlades i

utskottets betänkande 1994/95:JoU2 (s.

13). Det kan tilläggas att riksdagen

nyligen har behandlat en proposition om

ändrade regler för bärgning

(1995/96:LU5). Beslutet innebär att

riksdagen godkänner en ny konvention om

bärgning från år 1989, som är avsedd

att ersätta en gammal konvention i

samma ämne från år 1910. Genom den nya

konventionen har man velat uppmuntra

bärgningsföretag som hindrar eller

begränsar skador på miljön. Bland

nyheterna märks regler om särskild

ersättning till bärgare som hindrar

eller begränsar miljöskada.

Ersättningen skall betalas av fartygets

ägare och skall motsvara bärgarens

kostnader. Syftet med motion Jo623

yrkande 5 torde vara i huvudsak

tillgodosett med det anförda och kräver

ingen ytterligare riksdagens åtgärd.

Som utskottet redovisat i inledningen

till detta betänkande har

Naturvårdsverket i sin rapport Miljö -

93 gjort en uppföljning av nationella

åtaganden och statsmakternas beslut på

miljöområdet, och föreslår åtgärder

inom olika samhällssektorer liksom för

det internationella samarbetet. För att

bättre kunna prioritera fortsatta

svenska åtgärder när det gäller hav och

kustvatten arbetar Naturvårdsverket med

miljökvalitetsmål och åtgärdsmål för

olika avsnitt av den svenska kusten.

Syftet med denna strategi är att få en

bättre grund för att prioritera

fortsatta svenska åtgärder. Utskottet

anser i likhet med motionärerna i

motion Jo623 att det är väsentligt med

ett konsekvent och målmedvetet arbete

för att minska miljöhoten mot våra hav.

Som framgår av det ovan anförda pågår

ett sådant arbete på Naturvårdsverket.

Mot den bakgrunden finner utskottet att

syftet med motion Jo623 yrkandena 3, 7

och 9 i huvudsak är tillgodosett.

Av rapporten Miljö -93 framgår också

att Naturvårdsverket övergått från att

arbeta med aktionsplaner för bättre

havsmiljö till en strategi som innebär

att vissa miljömål satts upp. Åtgärder

för att uppnå dessa mål utarbetas och

utvärderas kontinuerligt.

Naturvårdsverket har dessutom fått i

uppdrag att senast den 1 april 1996

redovisa förslag till åtgärder så att

det 50-procentiga reduktionsmålet för

utsläpp av kväve till havet uppfylls. I

anslutning till yrkande 5 i motion

Jo662 vill utskottet tillägga att

rättsligt bindande planer, baserade på

miljökvalitetsnormer, är en stor och

komplicerad fråga från bl.a.

lagstiftningssynpunkt. Enligt

utskottets mening måste i första hand

frågorna kring miljökvalitetsnormer och

deras rättsverkan klarläggas innan man

går vidare med sådana planer som

motionärerna avser. Utskottet hänvisar

härvidlag till Miljöbalksutredningens

verksamhet (jfr 1995/96:JoU2). Med

hänvisning till det anförda avstyrks

motionerna Jo662 yrkande 5 och Jo681.

Mottagningsstationer m.m.

Med anledning av motion Jo662 yrkandena

13 och 14 vill utskottet anföra

följande. Regler för vad som får

släppas ut från fartyg och vad som

skall lämnas i hamnarnas

mottagningsanordningar återfinns i

lagen (1980:424) om åtgärder mot

vattenförorening från fartyg, i

förordningen (1980:789) om åtgärder mot

vattenförorening från fartyg samt i

renhållningsförordningen (1990:984).

Vidare pågår ett fortlöpande arbete med

dessa frågor inom

Helsingforskommissionen och Marpol.

Naturvårdsverket arbetar för närvarande

med en handlingsplan för

avfallshantering som avses presenteras

för regeringen hösten 1996.

Naturvårdsverket har även fått i

uppdrag att senast den 31 december 1995

göra en inventering av hotbilden för

oljeutsläpp i Östersjön och göra en

bedömning av den fortsatta utvecklingen

av dessa utsläpp samt föreslå åtgärder.

Verket skall även göra en översikt över

kommunernas kunskaper om och insatser

för att minska illegal deponering.

Sjöfartsverket meddelar att

mottagningskapaciteten i hamnarna i och

för sig är acceptabel men att problem

uppstått på grund av de avgifter som

kommunerna tar ut för hanteringen av

oljerester m.m. från fartygen.

Regeringen påtalar i skrivelsen Vår

miljö (1995/96:120) problemen med det

kraftigt ökade antalet begränsade

oljeutsläpp från fartyg. Utsläppen

härrör framför allt från fartyg som

olagligen släpper ut ballastvatten och

sköljvatten direkt i havet. För att

minska detta problem har en av HELCOM:s

arbetsgrupper tagit fram ett förslag om

mottagningsanordningar för avfall från

fartyg. I förslaget ingår bl.a.

införandet av en enhetlig hamnavgift. I

dessa avgifter ingår att fartygen får

lämna miljöfarligt avfall vid

mottagningsanordningarna utan extra

kostnad. Sverige kommer att verka för

att förslaget snabbt genomförs. Med

hänvisning till vad som anförts

avstyrks motion Jo662 yrkandena 13 och

14.

I den mån en fiskodling

tillståndsprövats enligt

miljöskyddslagen (1969:387) kan

villkoren omprövas enligt 24 §. Med

stöd av denna paragraf kan omprövning

ske under förutsättningar som anges i

sju olika punkter. Enligt punkt 1 får

omprövning ske när 10 år förflutit från

det att tillståndsbeslutet vann laga

kraft. På grund av Sveriges medlemskap

i EU har nyligen införts en möjlighet

att föreskriva kortare omprövningstid

(se SFS 1995:825). Härigenom är syftet

med motion Jo662 yrkande 15

tillgodosett såvitt avser regelverket

för omprövning. Något riksdagsuttalande

i enlighet med motionen bör dock inte

göras eftersom motionen närmast berör

rättstillämpningen enligt

miljöskyddslagen.

Oljeletning i Skagerrak

Frågan om oljeletning i Skagerrak har

behandlats av utskottet vid ett flertal

tillfällen, senast i betänkande

1995/96:JoU5 där utskottet anförde

följande:

Mot bakgrund av den oro som finns

inför Norges planer på provborrning

efter olja i Skagerrak begärde den

svenska regeringen den 31 januari

samråd med den norska regeringen i

enlighet med den nordiska

miljökonventionen. I juni 1994 tog

Stortinget ställning till den norska

regeringens proposition om

petroleumverksamhet på

kontinentalsockeln. I den har området

för undersökningsverksamhet begränsats.

Dessutom skall den norska regeringen

genomföra en utredning om miljöeffekter

av kemikalieutsläpp innan slutgiltigt

beslut tas. Ett sådant beslut kommer

tidigast att fattas under år 1997. I

ett frågesvar den 25 oktober 1994

hänvisade miljöministern till den

tidigare regeringens begäran om samråd

och framhöll bl. a. att tidsfristen

skulle utnyttjas för att göra en

grundlig bedömning av de begärda

kompletteringarna och miljökonsekvenser

för den svenska kusten av eventuella

provborrningar. Miljöministern

underströk att den svenska regeringens

begäran om samråd kvarstod. Enligt vad

utskottet erfarit har

miljödepartementet fått ta del av de

kompletteringar som gjorts från norsk

sida och ärendet bereds för närvarande

inom departementet. Som tidigare

förutsätter utskottet att regeringen

med stor uppmärksamhet följer frågans

vidare utveckling och vidtar de

åtgärder som anses erforderliga.

Utskottet vill i detta sammanhang

endast tillägga att oljeletningen i

Skagerrak är en viktig fråga för såväl

fisket som miljövården. Utskottet

förutsätter att regeringen på lämpligt

sätt håller riksdagen informerad om hur

ärendet utvecklas. Därmed finner

utskottet att syftet med motionerna

Fö605 yrkande 3, Jo611, Jo623 yrkande

2, Jo625, Jo650 samt Jo662 yrkande 12 i

huvudsak är tillgodosett. Motionerna

påkallar således inte någon ytterligare

åtgärd från riksdagens sida.

Våtmarker

För att minska jordbrukets negativa

miljöpåverkan beslutades år 1988 att

kväveurlakningen från jordbruket skall

halveras till år 2000 (1990/91:JoU30,

s. 233). I internationella

överenskommelser har detta mål

tidigarelagts, och en halvering skall i

stället nås i särskilt belastade

områden till år 1995. Riksdagen

godkände genom beslut i december 1994

(1994/95:JoU7, rskr. 126) och mars 1995

(1994/95:JoU13, rskr. 290) riktlinjerna

för det svenska miljöprogrammet för

jordbruket enligt förordning (EEG) nr

2078/92. Regeringen har därefter

utarbetat ett svenskt miljöprogram för

jordbruket som godkänts av

kommissionen. Programmet har bl.a. till

syfte att minska växtnäringsläckaget

från jordbruksmark samt användningen av

kemiska bekämpningsmedel i jordbruket.

Inom ramen för detta program utbetalas

stöd för att på åkermark i Götaland och

Svealand anlägga eller återställa

våtmarker och småvatten och för att

anlägga extensiv vall och skyddszoner

utmed vattendrag. Stöd utgår också för

att så fånggröda på åkermark i Götaland

under hösten och vintern. Motionerna

Jo614 och Jo638 yrkande 4 bör i

huvudsak anses tillgodosedda med det

anförda.

Utskottet delar den syn om behovet av

att återskapa våtmarker i Skåne och

Halland som anläggs i motion Jo662

yrkande 7. Utifrån det rikstäckande

perspektiv som riksdagen bör anlägga är

utskottet dock inte berett att föreslå

något uttalande angående just dessa

delar av landet. Motionen har till

stora delar tillgodosetts i arbetet med

det svenska miljöprogrammet som

redovisats ovan.

Motionerna Jo655, Jo662 och Jo680

innehåller förslag om olika rättsliga

tvångsmedel för att bevara våtmarker

m.m. I anslutning till motion Jo655

vill utskottet framhålla att miljö- och

naturvårdslagstiftningen i princip

innebär skyldighet för markägare att i

förekommande fall tåla vissa

inskränkningar i markanvändningen.

Däremot ger skyddslagstiftningen

normalt inte möjlighet att ålägga

markägaren att aktivt utföra mer

omfattande anläggningsarbeten eller

dylikt. Utskottet är inte berett att

frångå denna princip och avstyrker

motion Jo655, i den mån motionen inte

tillgodosetts genom redovisningen ovan.

Enligt utskottets mening är de regler

om förbud mot markavvattning som finns

i naturvårdsförordningen, bilaga 3, en

lämplig avvägning mellan olika

intressen (se SFS 1993:1086). Frågan

tillhör för övrigt regeringens

kompetensområde. Utskottet avstyrker

motion Jo680 yrkande 4.

I anslutning till motion Jo662 om

obligatoriska kantzoner eller

skyddszoner utmed vattendrag vill

utskottet framhålla följande.

Föreskrifter om skyddszoner kan

meddelas med stöd av lagen (1979:425)

om skötsel av jordbruksmark. Detta

förutsätter dock att föreskrifterna

inte innebär att pågående

markanvändning avsevärt försvåras.

Generella och obligatoriska skyddszoner

i den omfattning som föreslås i

motionen kan knappast beslutas utan att

frågan om ersättning för ingreppet

prövas samtidigt. Utskottet vill dock

erinra om att förordningen om miljöstöd

(SJVFS 1995:133) innehåller regler om

bidrag för åtgärder som skyddar

särskilt miljökänsliga områden genom

att bl.a. extensiv vall och skyddszoner

utmed vattendrag anläggs. Syftet med

motion Jo662 yrkande 6 bör således

kunna tillgodoses utan tvingande

lagstiftning.

Kväveutsläpp från kommunala

reningsverk, m.m.

Regeringen uppdrog i augusti 1992 åt

Naturvårdsverket att utreda

möjligheterna att tillämpa ett system

med utsläppsramar och kvoter för att

minska närsaltutsläpp av i första hand

kväve till kustområdena. Uppdraget

redovisades den 1 mars 1993 och har

remissbehandlats. Flera remissinstanser

var kritiska till att tillämpa systemet

på utsläpp av närsalter. Regeringen

återkommer till frågan i samband med

att Naturvårdsverket i april 1996

redovisar det ovan nämnda uppdraget

avseende förslag på åtgärder för att

uppfylla målet att minska utsläppen av

kväve till havet med 50 %. Regeringen

har dock redan konstaterat att åtgärder

inom framför allt jordbrukssektorn

kommer att bli aktuella (skr.

1995/96:120). Med hänvisning till det

arbete som pågår avstyrks motion Jo662

yrkandena 811.

Plan- och byggutredningen (M1992:03)

har genom tilläggsdirektiv (dir.

1995:90) fått i uppdrag att i fråga om

VA-lagen pröva kommunernas skyldighet

att ordna vatten och avlopp och att

undersöka möjligheterna att bättre

samordna kommunernas ansvar med den

enskilde fastighetsägarens i syfte att

i ökad utsträckning få till stånd ett

bättre resursutnyttjande och lokala

kretsloppsbaserade lösningar. Därutöver

skall utredningen lämna förslag som

främjar sådana nya tekniska lösningar

för omhändertagande av avloppsvatten

som står i samklang med naturens

kretslopp. Med hänvisning till detta

arbete avstyrks motion Jo608.

Ovan nämnda utredning bör i huvudsak

tillgodose även syftet med motion Jo609

yrkande 15. Syftet med utredningen är

bl.a. att åstadkomma större

flexibilitet och öppenhet för nya

lösningar i fråga om avloppsrening m.m.

Motionen bör således inte föranleda

någon särskild åtgärd i avvaktan på

frågans fortsatta hantering.

Strandstädning

Utskottet har vid flera tillfällen och

senast hösten 1994 behandlat motioner

om strandstädning längs våra kuster

(1994/95:JoU2). Utskottet uttalade sin

oro för den tilltagande nedskräpningen

av den svenska skärgården och ansåg det

vara av vikt att problemet får en mer

långsiktig lösning än vad som kan

erbjudas genom arbetsmarknadspolitiska

åtgärder. Utskottet hänvisade även till

den nya s.k. Pariskonventionen, vars

område utökats till att gälla samtliga

havens miljöproblem, och genom vilken

framtida diskussioner i frågan bör

komma att underlättas.

Miljövårdsberedningen har genom

tilläggsdirektiv (dir. 1995:127) bl.a.

fått i uppdrag att kartlägga de

verksamheter och aktiviteter som kan ha

negativ inverkan på skärgårdarnas natur-

och kulturmiljövärden, t.ex.

nedskräpning. Beredningen skall även

redovisa förutsättningarna för att

upprätta och genomföra miljöprogram för

respektive skärgårdsområde. Med

hänvisning till vad som anförts

avstyrks motionerna Fö605 yrkande 4,

Jo621 och Jo623 yrkande 6.

Övrigt

Grundvattenutredningen behandlar i sitt

slutbetänkande Grundvattenskydd (SOU

1995:45) frågor om åtgärder i syfte att

bättre skydda våra

grundvattenförekomster. När det gäller

att säkra tillgången på grundvatten

anser utredningen att målsättningen bör

vara att uttaget av grundvatten inte

får överstiga nybildningen av

grundvatten inom berört område och att

allmänna försiktighets-,

resurshushållnings- och miljöaspekter

motiverar en återhållsamhet med

vattenförbrukningen också utanför

områden där bristsituationer

föreligger. När det gäller vilka

åtgärder som bör vidtas för en bättre

hushållning med grundvatten anser

utredningen att grundvattensituationen

bör ägnas ökad uppmärksamhet vid

utarbetandet av åtgärdsstrategier för

olika storskaliga miljöproblem. Vidare

måste konsekvenserna för grundvattnet

noga beaktas vid miljöskyddsprövningen

eller annan tillståndsprövning såväl av

stora anläggningar med påverkan över

ett större område som när det gäller

anläggningar med endast lokal påverkan.

För att undvika problem med vattenbrist

bör vid all planering av bebyggelse och

andra anläggningar tas hänsyn till

grundvattenförhållanden och att det

alltid bör utredas hur

vattenförsörjningen för ett nytt

bebyggelseområde skall ordnas.

Utredningens förslag har i huvudsak

införlivats i Miljöbalksutredningens

arbete. Syftet med motion Jo605

yrkande 1 synes i huvudsak vara

tillgodosett med det anförda och

avstyrks i den mån så inte är fallet.

Grundvattenutredningen har även berört

olika typer av torra eller

källseparerande toalettsystem. Enligt

utredningen har de torra

toalettsystemen en god potential för

återföring av fosfor till jordbruket

och de urinseparerande systemen har,

under förutsättning att tekniken för

urinlagring utvecklas, en god potential

för återföring av såväl kväve som

fosfor till jordbruket. Lagring och

spridning av urin och

förmultningsrester från

förmultningstoaletter måste dock

utvecklas ytterligare innan systemen är

färdiga för användning i större skala.

Utvecklingsbehoven gäller såväl de

tekniska systemen som de

organisatoriska systemen kring

hanteringen. Acceptansfrågor kring både

konventionell teknik och ny teknik bör

även studeras enligt utredningen.

Utskottet har tidigare konstaterat att

forskning och utveckling på området är

betydande och att många kommuner

arbetar intensivt med framtagande av

alternativa avloppssystem, samt betonat

vikten av att forskning och utveckling

rörande alternativa system på olika

sätt stimuleras (1993/94:JoU23).

Naturvårdsverket har även startat

systemstudier inom jordbruket och inom

VA-sektorn, projektet Systemanalys VA.

Studien kommer att genomföras under år

1996 och delar av år 1997. Syftet är

att utveckla målen för miljöanpassad

VA, följa och beskriva den pågående

utvecklingen inom VA-sektorn, stödja

och stimulera utvecklingen av

miljöanpassade VA-system samt i övrigt

verka för att nya och befintliga

lösningar inom sektorn befrämjar en

hållbar samhällsutveckling och en god

livsmiljö. Den frågeställning som tas

upp i motion Jo630 är således föremål

för överväganden. I avvaktan på att

arbetet på detta område ytterligare

utvecklas och konkretiseras bör

motionen inte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Regeringen har bedömt att möjligheten

att enas om ett juridiskt bindande

instrument för skydd av havet mot

föroreningar från landbaserade källor i

enlighet med vad som yrkas i motion

Jo605 yrkande 7 förefaller små. Därför

har Sverige i bl.a. Nordiska

ministerrådet förordat starka regionala

havsmiljöavtal, t.ex.

Helsingforskommissionen samt Oslo- och

Pariskonventionerna (OSPAR). Utskottet

har inga invändningar mot den

bedömningen och avstyrker motionen.

Utskottet behandlade frågan om

ekonomiska styrmedel i betänkandet

1994/95:JoU16 och anförde därvid att

användningen av sådana är angeläget för

att uppnå det internationellt

vedertagna målet om att det är

förorenaren som skall betala för de

miljökostnader som han eller hon

förorsakar. Som nämnts ovan kommer

regeringen att återkomma till frågan om

ekonomiska styrmedel i samband med att

Naturvårdsverket i april 1996 redovisar

sitt uppdrag avseende förslag på

åtgärder för att uppfylla målet att

reducera kväveutsläppet till havet med

50 %. Motion Jo662 yrkande 1 avstyrks

med det anförda.

För övrigt vill utskottet erinra om

att Skatteväxlingskommittén har i

uppgift att utreda förutsättningarna

för en ökad miljörelatering av det

svenska skattesystemet. Med hänvisning

till detta arbete avstyrks motion Jo664

yrkande 6.

Luftvård

Motionerna

Katalysatorer

I motion T221 (mp) yrkande 27 anförs

att katalysatorer fr.o.m. år 1998 bör

vara ett krav på samtliga fordon som

drivs med fossila bränslen. Enligt

motion T224 (v) yrkande 14 bör

Naturvårdsverket ges i uppdrag att

utreda katalysatorernas miljöeffekt i

praktiken, mot bakgrund av att det har

visat sig att katalysatorerna tappar i

effekt redan efter 6 000 mil.

Drivmedel m.m.

Motion Jo609 (m) yrkande 10 tar upp

frågan om normer för energieffektivitet

på fordon och motionärerna anför därvid

att regeringen bör utreda hur sådana

normer kan införas i Sverige i syfte

att på ett tidigt stadium ge en signal

om vilka framtida krav producenterna

bör rikta in sig på. I motion T224 (v)

yrkande 13 anförs att större resurser

borde satsas på miljövänliga drivmedel,

samtidigt som de miljövänliga

alternativen gynnas via ekonomiska

styrmedel. Motion Jo641 (c) yrkande 12

tar också upp frågan om miljövänliga

bränslen och motionärerna kräver därvid

förslag om förändringar i

drivmedelsförordningen i syfte att

gynna dessa.

Avgaser från arbetsredskap, m.m.

Två motioner behandlar frågan om

avgaser från arbetsredskap och

arbetsfordon. Enligt motion Jo616 (mp)

krävs ökade informationsinsatser om och

eventuellt förbud mot vissa

bensindrivna gräsklippare (yrkande 1).

Dessutom anser motionärerna att en

skrotningspremie bör övervägas för de

ur miljö- och hälsosynpunkt sämsta

motorgräsklipparna (yrkande 2). I

motion Jo628 (fp) anförs att arbetet

med avgaskrav för och miljöklassning av

arbetsfordon måste gå vidare och vara

en viktig del i Sveriges ansträngningar

för en bättre miljö i EU-samarbetet

(yrkande 16). Folkpartiet liberalerna

anser också att regeringen bör föreslå

regler om avgaskrav för arbetsredskap

(yrkande 17). I denna motions yrkande 9

föreslås även att riksdagen fastställer

som mål att senast år 2010 skall inga

fordon med hälsovådliga utsläpp

tillåtas i storstäderna.

Utsläpp från båtmotorer

Motion Jo660 (mp) behandlar utsläpp

från båtmotorer. I yrkandena 1 och 2

anförs att endast alkylatbensin bör få

användas som tvåtaktsbränsle och att

tvåtaktsoljor måste vara biologiskt

nedbrytbara. Vidare anförs att nya

båtmotorer bör uppfylla Bodensee-

reglerna steg 1 (yrkande 3) och att

skrotningspremier bör införas för äldre

bensindrivna båtmotorer (yrkande 4).

För fyrtakts båtmotorer bör endast

bensin i miljöklass 2 tillåtas enligt

yrkande 5.

Växthusgaser

Motionerna T225 (mp), Jo609 och N407

(båda m) behandlar bl.a. utsläpp av

växthusgaser. Enligt yrkande 1 i den

förstnämnda motionen bör Sverige till

klimatkonferensen i Berlin ha ett

nationellt handlingsprogram som kan

garantera långsiktigt hållbara

lösningar. Vidare anförs att åtgärder

skall vidtas inom alla de områden där

betydande utsläpp av växthusgaser sker

samt att regeringen bör utarbeta

miljöskatter och andra ekonomiska

styrmedel som syftar till att motverka

växthuseffekten (yrkandena 10 och 11).

Motionärerna anser även att Sverige i

Nordiska rådet bör försöka påverka de

övriga nordiska länderna till att vidta

åtgärder för att minska sina

koldioxidutsläpp per capita, samt

inleda särskilda samtal med Norge för

att de skall vidta åtgärder för att

minska de norska koldioxidutsläppen per

capita (yrkande 18). Enligt motionerna

N407 yrkande 5 och Jo609 yrkande 8 bör

utsläppen av koldioxid minska med 20 %

till år 2005 i syfte att bekämpa

växthuseffekten. I den senare motionen

påtalas även behovet av en offensiv

svensk klimatstrategi (yrkande 9).

Övrigt

I motion T210 (m) yrkande 17 anförs att

den s.k. dispensavgiften för

amatörbyggda fordon bör avskaffas.

Utskottets överväganden

Katalysatorer

Bestämmelserna om utsläpp av avgaser

och andra ämnen från motorfordon finns

i bilavgaslagen (1986:1386) samt i

bilavgasförordningen (1987:586). Den

senare anger vilka utsläppskrav ett

fordon skall klara för att bli godkänt,

men däremot ställs inga krav på vilken

teknik som skall användas för att uppnå

dessa krav. Utskottet finner inte

anledning att ändra regelverket i den

riktning som föreslås i motion T221

yrkande 27 och avstyrker motionen.

Vidare vill utskottet med anledning av

motion T224 yrkande 14 anföra följande.

Katalysatorerna är endast en komponent

bland flera i bilarnas

avgasreningssystem och skiljer sig åt

mellan olika bilmodeller. Någon

utvärdering av deras effekt över tiden

är inte genomförd. Av den allmänna

motiveringen till bilavgaslagen framgår

dock att tillverkaren skall svara för

att bilen uppfyller vissa krav

beträffande avgasutsläpp under en viss

tid. I Naturvårdsverkets regi finns

dessutom bl.a. ett hållbarhetsprogram

och ett uppföljningsprogram där

bilarnas utsläppsnivåer över tiden

studeras. Syftet med motion T224

yrkande 14 torde i huvudsak vara

uppfyllt med det anförda, och motionen

avstyrks i den mån så inte är fallet.

Drivmedel, m.m.

Frågan om normer för energieffektivitet

på fordon har aktualiserats inom EU och

förslag till styrmedel har utarbetats

av kommissionen. Enligt uppgift har

regeringen för avsikt att även i

fortsättningen vara pådrivande i

frågan. Utskottet anser i likhet med

vad som anförs i motion Jo609 yrkande

10 att sådana normer på ett effektivt

sätt kan påverka trafiksektorn att

utvecklas i en miljövänlig riktning.

Med hänvisning till det arbete som

pågår på detta område bör yrkandet dock

inte medföra någon ytterligare

riksdagens åtgärd.

Naturvårdsverket har fått i uppdrag

att senast den 1 november 1996 redovisa

förslag till åtgärder för att

ytterligare förbättra motorbränslens

miljökvalitetsegenskaper.

Delredovisning avseende bensin skall

ske senast den 1 juli 1996. Trafik- och

klimatkommittén har i sitt betänkande

som redovisats i inledningen till detta

betänkande föreslagit miljöklassning av

biobränslen som kompletterande åtgärd

för att minska kväveutsläppen från

trafiken. EG-kommissionen har under år

1994 presenterat ett förslag till

direktiv om beskattning av biobränslen.

Förslaget har diskuterats inom EU, men

ännu inte lett fram till något konkret

resultat. Utskottet instämmer i den

bedömning som görs i motion Jo641

yrkande 12 att systemen för

miljöklassning av bränslen bör

utvecklas med syfte att i möjligaste

mån ersätta miljöskadliga bränslen med

miljövänliga. Med hänvisning till det

arbete som pågår är utskottet dock inte

berett att förorda ett

riksdagsuttalande med anledning av

yrkandet.

Med hänvisning till vad som sagts ovan

är utskottet inte heller berett att nu

tillstyrka de förslag till åtgärder för

att gynna miljövänliga bränslen som

anges i motion T224 yrkande 13.

Utskottet vill för övrigt erinra om att

det för pilotprojekt rörande

alternativa bränslen finns möjlighet

till dispens från reglerna om

bränslebeskattning.

Avgaser från arbetsredskap, m.m.

Naturvårdsverket har nyligen fått i

uppdrag att föreslå åtgärder för att

minska utsläppen och bullret från

arbetsmaskiner. Uppdraget skall

redovisas i två delar med en första

avrapportering i maj 1996. Vidare har

EU-kommissionen lagt fram förslag om

åtgärder mot utsläpp av gasformiga

föroreningar och partiklar från

förbränningsmotorer som är avsedda för

fordon som inte används på väg

(arbetsmaskiner m.m.). Enligt en

faktapromemoria från Miljödepartementet

behövs nationell lagstiftning i frågan.

Utskottet anser i likhet med

motionärerna i motion Jo616 att de

motordrivna gräsklipparna orsakar

förhållandevis stora orenade utsläpp

och har genomgående höga bullernivåer.

Med hänvisning till det arbete som

pågår är utskottet dock inte berett att

föreslå något riksdagsuttalande i

frågan. Motion Jo616 yrkandena 1 och 2

avstyrks.

Utskottet är heller inte berett att

föregripa det arbete som regeringen

initierat och som redovisats ovan,

genom att tillstyrka de förslag som

lämnas i motion Jo628 yrkandena 16 och

17.

Kommunerna har i dag möjlighet att med

stöd av vägtrafikkungörelsen (1972:603)

förbjuda trafik med tunga fordon som

inte tillhör en viss miljöklass i

särskilt miljökänsliga områden. Trafik-

och miljökommittén förslår att denna

möjlighet utvidgas till att omfatta

alla typer av bilar. Avgränsning av

miljökänsligt område skall enligt

förslaget ske i kommunal översiktsplan.

Motion Jo628 yrkande 9 avstyrks med

hänvisning till att frågan är under

övervägande.

Utsläpp från båtmotorer

Miljödepartementet och

Kommunikationsdepartementet har i en

gemensam departementspromemoria gett

förslag till införande av avgas- och

bullerkrav på bensin- och dieselmotorer

till fartyg med en skrovlängd om högst

24 meter. Kraven föreslås bli

obligatoriska fr.o.m. år 1998. För

bensindrivna s.k. tvåtaktsmotorer,

vilket är den vanligaste motortypen

bland dessa båtar, innebär kraven att

utsläppen av kolväten behöver minska

med uppemot 75 % jämfört med de

förhållanden som allmänt råder i dag.

Bullerkraven innebär en sänkning av

bullernivåerna på omkring 3 dB (A) för

vissa motortyper. Riksdagen har nyligen

bifallit en proposition som innebär att

fritidsbåtar skall vara CE-märkta som

bevis på att de uppfyller de säkerhets-

och miljökrav som anges i EG:s så

kallade fritidsbåtsdirektiv

(1995/96:TU10). Regeringen eller den

myndighet regeringen bestämmer får

meddela närmare föreskrifter om vilka

krav som skall uppfyllas. Motion Jo660

avstyrks i den mån den inte

tillgodosetts med vad som anförts.

Växthusgaser

Riksdagen har beslutat att utsläppen av

koldioxid skall stabiliseras på 1990

års nivå senast år 2000 för att sedan

minska. Enligt Naturvårdsverket har

dock koldioxidutsläppen ökat de senaste

åren och gjorda prognoser tyder på

svårigheter att uppfylla målet att

stabilisera koldioxidutsläppen till år

2000. Riksdagen har nyligen beslutat

att koldioxidskatten för industrin

skall höjas till hälften av den nivå

som gäller allmänt (prop. 1995/96:25,

FiU1). Önskemålet om att dämpa

utsläppen var centralt i detta

sammanhang. Frågan om koldioxidskattens

differentiering kommer enligt

proposition 1995/96:25 dessutom att

aktualiseras i Skatteväxlingskommitténs

arbete. Kommittén skall i detta

sammanhang framför allt diskutera om

det är önskvärt att i ett

miljöpolitiskt perspektiv och i ett

konkurrenskraftsperspektiv tillämpa

skilda skattesatser för varor i privat

konsumtion och för insatsvaror i

produktionen. Utan att föregripa

kommitténs analyser och

ställningstaganden anser dock

regeringen att storleken på

skattesatsen för industrin bör kunna

omprövas.

Klimatdelegationen och

Naturvårdsverket har nyligen överlämnat

rapporten Jordens klimat förändras (SOU

1995:96). I denna behandlas frågan om

principer för tänkbara protokoll enligt

klimatkonventionen och ges en bakgrund

till utformningen av en global strategi

och konsekvenserna för Sverige av en

sådan. Av den svenska nationalrapporten

om klimatförändringar framgår det också

att det svenska programmet för att

minska klimatpåverkan skall avse alla

växthusgaser. Naturvårdsverket skall

fortlöpande lämna underlag om

utvecklingen inom området och vid behov

föreslå nya satsningar. Vad gäller de

nordiska länderna har Nordiska rådet

antagit mål för bl.a. utsläpp av

växthusgaser. Eftersom klimatfrågan är

ett globalt problem bör en

kostnadseffektiv strategi antas för att

åstadkomma en så stor reduktion av

koldioxidutsläppen som möjligt.

Utskottet vill i detta sammanhang också

hänvisa till vad som anförs i skrivelse

1995/96:120 om globala och regionala

miljöproblem, särskilt avsnittet om

klimatförändringar (s. 3032). Motion

T225 yrkandena 1, 10 och 18 avstyrks

med det anförda.

Med hänvisning till redovisningen ovan

avstyrker utskottet även motionerna

N407 yrkande 5 och Jo609 yrkandena 8

och 9.

I proposition 1995/96:25 anför

regeringen att förutsättningarna för en

ökad miljörelatering av det svenska

skattesystemet för närvarande utreds av

Skatteväxlingskommittén. Denna kommitté

genomför en bred analys av ett komplext

område. Förutom effekter på miljön och

sysselsättningen behandlar utredningen

bl.a. effekter på den internationella

konkurrenskraften och

inkomstfördelningen. Regeringen avser

att avvakta resultaten från kommittén

innan några mer omfattande åtgärder

vidtas på detta område. Motion T225

yrkande 11 avstyrks med hänvisning till

det arbete som pågår på området.

Övrigt

Motion T210 yrkande 17 synes avse

dispensavgiften för vissa undantag från

föreskrifter enligt

bilavgasförordningen (1991:1481).

Grunden för hur avgiften skall beräknas

anges i bilavgaslagen (1986:1386).

Enligt lagen bör avgiften beräknas på

ett sådant sätt att den utjämnar de

ekonomiska fördelarna för den

avgiftsskyldige av att fordonen inte

uppfyller uppställda krav.

Beslutanderätten om vilka avgaskrav som

skall gälla i dispensärenden liksom om

avgiftens storlek har delegerats till

Naturvårdsverket. Avgiften är för

närvarande 7 000 kr per fordon och

erläggs vid typbesiktning.

Naturvårdsverket har föreslagit att de

fordon som uppfyller vissa minimikrav

skall undantas från avgift. Motionen

avstyrks med det anförda.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förbättrad

miljövervakning, m.m.

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo613, 1994/95:Jo634,

1994/95:Jo638 yrkandena 13 och

1994/95:Jo643,

2. beträffande inrättande av en

Nordsjökommission

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo623 yrkande 1,

3. beträffande särskild

låneordning i Nordiska

investeringsbanken

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo623 yrkande 4,

4. beträffande bärgning av

miljöfarliga vrak

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo623 yrkande 5,

5. beträffande åtgärder för en

bättre havsmiljö

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo623 yrkandena 3, 7 och 9,

6. beträffande aktionsplaner

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo662 yrkande 5 och

1994/95:Jo681,

res. 1 (mp)

7. beträffande

mottagningsanordningar, m.m.

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo662 yrkandena 13 och 14,

8. beträffande tillstånd för

havsbaserade fiskodlingar

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo662 yrkande 15,

9. beträffande oljeletning i

Skagerrak

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Fö605 yrkande 3, 1994/95:

Jo611, 1994/95:Jo623 yrkande 2,

1994/95:Jo625, 1994/95:Jo650 och

1994/95:Jo662 yrkande 12,

res. 2 (v)

res. 3 (mp)

10. beträffande stöd till

etablering av våtmarker

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo614 och 1994/95:Jo638

yrkande 4,

11. beträffande återskapande av

våtmarker

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo662 yrkande 7,

res. 4 (mp)

12. beträffande åtgärder för

att minska kväveutsläppen

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo655 och 1994/95:Jo680

yrkande 4,

13. beträffande ändring i

skötsellagen

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo662 yrkande 6,

14. beträffande kväveutsläpp

från kommunala reningsverk

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo662 yrkandena 811,

res. 5 (mp)

15. beträffande utredning om

alternativa avloppsreningsmetoder

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo608,

16. beträffande regler för

kommunal avloppsrening

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo609 yrkande 15,

res. 6 (m)

17. beträffande

strandstädning

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Fö605 yrkande 4, 1994/95:

Jo621 och 1994/95:Jo623 yrkande 6,

res. 7 (v)

18. beträffande en långsiktigt

bärkraftig dricksvattenförsörjning

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo605 yrkande 1,

19. beträffande källseparerande

toalettsystem

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo630,

20. beträffande inrättande av

en global vattenkonvention

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo605 yrkande 7,

21. beträffande utnyttjande av

ekonomiska styrmedel

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo662 yrkande 1,

22. beträffande utredning om

ekonomiska styrmedel

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo664 yrkande 6,

23. beträffande

katalysatorkrav

att riksdagen avslår motion

1994/95:T221 yrkande 27,

res. 8 (mp)

24. beträffande utredning om

katalysatorers effekt

att riksdagen avslår motion

1994/95:T224 yrkande 14,

res. 9 (v)

25. beträffande normer för

energieffektivitet

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo609 yrkande 10,

res. 10 (m)

26. beträffande ändring av

drivmedelsförordningen

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo641 yrkande 12,

res. 11 (c)

27. beträffande miljövänliga

motorbränslen

att riksdagen avslår motion

1994/95:T224 yrkande 13,

28. beträffande bensindrivna

gräsklippare

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo616,

res. 12 (mp)

29. beträffande avgaser från

arbetsredskap

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo628 yrkandena 16 och 17,

30. beträffande förbud mot

vissa fordon i städer

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo628 yrkande 9,

31. beträffande utsläpp från

båtmotorer

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo660,

res. 13 (mp)

32. beträffande växthusgaser

att riksdagen avslår motion

1994/95:T225 yrkandena 1, 10 och 18,

res. 14 (mp)

33. beträffande bekämpning av

växthuseffekten

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:N407 yrkande 5 och

1994/95:Jo609 yrkandena 8 och 9,

res. 15 (m)

34. beträffande en ökad

miljörelatering av skattesystemet

att riksdagen avslår motion

1994/95:T225 yrkande 11,

35. beträffande dispensavgiften

för amatörbyggda fordon

att riksdagen avslår motion

1994/95:T210 yrkande 17.

res. 16 (m)

Stockholm den 23 januari 1996

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus

(c), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson

(m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund

(s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson

(s), Ingemar Josefsson (s), Carl G

Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Maggi

Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva

Björne (m), Gudrun Lindvall (mp),

Lennart Brunander (c), Michael Hagberg

(s) och Siw Wittgren-Ahl (s).

Reservationer

1. Aktionsplaner (mom. 6)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 12 som börjar med Av rapporten

och på s. 13 slutar med och Jo681

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör

genomförandeplaner baserade på

miljökvalitetsnormer införas. Planerna

skall vara bindande och bör omfatta

områden av olika geografisk storlek

beroende på vilka miljöproblem de

syftar till att lösa. Haven tillförs

till största delen föroreningar från

flodernas avrinningsområden. Därför kan

det vara lämpligt att utveckla

genomförandeplaner som geografiskt

omfattar olika avrinningsområden. Mål

bör sättas upp på nationell nivå för

hur mycket tillförseln av föroreningar

skall minska för respektive

avrinningsområde. På regional nivå bör

sedan ett åtgärdsprogram läggas fast.

Vad utskottet här anfört med anledning

av motionerna Jo662 yrkande 5 och Jo681

bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6

bort ha följande lydelse:

6. beträffande aktionsplaner

att riksdagen med anledning av

motionerna 1994/95:Jo662 yrkande 5

och 1994/95:Jo681 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

2. Oljeletning i Skagerrak (mom. 9)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 14 som börjar med Utskottet

vill och slutar med riksdagens sida

bort ha följande lydelse:

Den redan allvarliga hotbilden mot

Sveriges västerhav förstärks än mer om

Norge förverkligar sina planer på att

provborra efter olja i Skagerrak.

Regeringen bör med kraft agera mot alla

sådana planer. Om Norge vidhåller dessa

planer bör Sverige utnyttja den rätt

till tillkallande av en internationell

skiljedomsgrupp som internationella

avtal och konventioner anvisar. Vad

utskottet här anfört med anledning av

motion Fö605 yrkande 3 bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till

känna. Motionerna Jo611, Jo623 yrkande

2, Jo625, Jo650 samt Jo662 yrkande 12

avslås i den mån de inte kan anses

tillgodosedda med det anförda.

dels att utskottets hemställan under 9

bort ha följande lydelse:

9. beträffande oljeletning i

Skagerrak

att riksdagen med anledning av motion

1994/95:Fö605 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört och avslår

motionerna 1994/95:Jo611,

1994/95:Jo623 yrkande 2,

1994/95:Jo625, 1994/95:Jo650 samt

1994/95:Jo662 yrkande 12,

3. Oljeletning i Skagerrak (mom. 9)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 14 som börjar med Utskottet

vill och slutar med riksdagens sida

bort ha följande lydelse:

Den svenska regeringen måste enligt

utskottets uppfattning ta klart avstånd

från provborrningar efter olja i

Skagerrak. Regeringen bör dessutom ta

initiativ till en nordisk

överenskommelse om att Skagerrak skall

fredas från utvinning av eventuella gas-

och oljefyndigheter. I en sådan

överenskommelse bör även ingå utredning

om hur havsmiljön i Skagerrak kan

återställas. Vad utskottet här anfört

med anledning av motion Jo611 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna. Motionerna Fö605 yrkande 3,

Jo623 yrkande 2, Jo625, Jo650 samt

Jo662 yrkande 12 avslås i den mån de

inte kan anses tillgodosedda med det

anförda.

dels att utskottets hemställan under 9

bort ha följande lydelse:

9. beträffande oljeletning i

Skagerrak

att riksdagen med anledning av motion

1994/95:Jo611 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört samt avslår motionerna

1994/95:Fö605 yrkande 3,

1994/95:Jo623 yrkande 2,

1994/95:Jo625, 1994/95:Jo650 samt

1994/95:Jo662 yrkande 12,

4. Återskapande av våtmarker (mom. 11)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 14 som börjar med Utskottet

delar och på s. 15 slutar med

redovisningen ovan bort ha följande

lydelse:

Ett av de billigaste sätten att minska

tillförseln av kväve till haven är att

återskapa våtmarker. Enligt utskottets

uppfattning behöver stora arealer

våtmarker, framför allt i Skåne och

Halland, återskapas för att minska

kväveläckaget. Vad utskottet här anfört

med anledning av motion Jo662 yrkande 7

bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11

bort ha följande lydelse:

11. beträffande återskapande av

våtmarker

att riksdagen med anledning av motion

1994/95:Jo662 yrkande 7 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

5. Kväveutsläpp från kommunala

reningsverk (mom. 14)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 15 som börjar med Regeringen

uppdrog och slutar med yrkandena 811

bort ha följande lydelse:

De kommunala reningsverken utgör stora

källor till utsläpp av närsalter till

havet. Eftersom situationen i havet är

sådan att den kräver långtgående

minskningar av utsläppen anser

utskottet att kustnära

avloppsreningsverk vid Västerhavet

eller Östersjön bör uppnå en

kvävereduktion motsvarande 60 % senast

den 1 juli 1997. Reduktionen skall

sedan öka till minst 75 % fram till den

1 juli 1999. För motsvarande

reningsverk vid Bottenhavet bör

reduktionen vara 50 % den 1 juli 1997.

Vidare anser utskottet att kommunerna

fr.o.m. den 1 januari 1999 inte längre

skall ha möjlighet att blanda

industriutsläpp och dagvatten med

hushållsavlopp. Vad utskottet här

anfört med anledning av motion Jo662

yrkandena 811 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14

bort ha följande lydelse:

14. beträffande kväveutsläpp från

kommunala reningsverk

att riksdagen med anledning av motion

1994/95:Jo662 yrkandena 811 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

6. Regler för kommunal avloppsrening

(mom. 16)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G

Nilsson och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 16 som börjar med Ovan nämnda

och slutar med fortsatta hantering

bort ha följande lydelse:

Som ett led i strävan att minska

kväveläckaget har kommunerna ålagts att

bygga ut kvävereningen i reningsverken.

Tack vare en redan långt genomförd

rening är detta emellertid en dyr

reningsmetod med marginella effekter

för miljön. Därför finns goda skäl att

inventera andra möjliga vägar att

minska läckaget av näringsämnen.

Betydligt större kostnadseffektivitet

bör enligt utskottets uppfattning kunna

uppnås genom exempelvis våtmarksrening.

Det finns olika möjligheter att stödja

våtmarksinvesteringar. Kommunerna som i

dag åläggs att satsa på reningsverk bör

få möjligheter att i stället minska

kväveläckaget genom

våtmarksinvesteringar, om man kan visa

på bättre effekter för miljön. När det

gäller våtmarksinvesteringar i direkt

anknytning till jordbrukslandskapet har

EU-medlemskapet genom EU:s miljöprogram

givit nya möjligheter som kan användas

för att öka investeringarna i våtmarker

och antalet skyddszoner utmed

vattendrag. Vad utskottet här anfört

med anledning av motion Jo609 yrkande

15 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 16

bort ha följande lydelse:

16. beträffande regler för kommunal

avloppsrening

att riksdagen med anledning av motion

1994/95:Jo609 yrkande 15 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

7. Strandstädning (mom. 17)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 16 som börjar med Utskottet har

och slutar med yrkande 6 bort ha

följande lydelse:

Stränderna efter västkusten drabbas

svårt av en stor mängd sopor. Under

några år har arbetsmarknadsmedel

använts för att finansiera satsningar

på strandstädning. Detta har varit väl

använda pengar som förbättrat närmiljön

och förutsättningarna för det rörliga

friluftslivet och turismen. Att hålla

stränder av riksintresse rena från

skräp kan dock i längden inte ses som

en arbetsmarknadspolitisk fråga.

Regeringen bör därför pröva hur ett

permanent stöd till kustkommunerna för

strandstädning kan införas. Vad

utskottet här anfört med anledning av

motion Fö605 yrkande 4 bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till

känna. Motionerna Jo621 och Jo623

yrkande 6 avstyrks i den mån de inte

kan anses tillgodosedda genom det

anförda.

dels att utskottets hemställan under 17

bort ha följande lydelse:

17. beträffande strandstädning

att riksdagen med anledning av motion

1994/95:Fö605 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört samt avslår

motionerna 1994/95:Jo621 och

1994/95:Jo623 yrkande 6,

8. Katalysatorkrav (mom. 23)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 19 som börjar med Bestämmelserna

om och slutar med avstyrker motionen

bort ha följande lydelse:

Trafiken är en av de största källorna

till utsläpp av växthusgaser. Det är

därför viktigt att dessa utsläpp tas på

allvar och att åtgärder vidtas för att

minska dem. Det ökande antalet

katalysatorer på bilar har minskat

utsläppen av svaveldioxider och andra

giftiga ämnen. Utskottet anser därför

att katalysatorer fr.o.m. den 1 januari

1999 bör vara ett absolut krav på alla

fordon som drivs med fossila bränslen.

Vad utskottet här anfört med anledning

av motion T221 yrkande 27 bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 23

bort ha följande lydelse:

23. beträffande katalysatorkrav

att riksdagen med anledning av motion

1994/95:T221 yrkande 27 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

9. Utredning om katalysatorers effekt

(mom. 24)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 19 som börjar med Vidare vill

och slutar med är fallet bort ha

följande lydelse:

Dagens katalysatorer har visat sig

tappa i effekt redan efter 6 000 mil,

vilket ofta sammanfaller med

garantitidens utgång. Med anledning av

detta bör Naturvårdsverket ges i

uppdrag att utvärdera katalysatorernas

miljöeffekter i praktiken. Verket bör i

detta sammanhang även utreda

möjligheterna att ha katalysatorer på

andra fordon än bilar. Vad utskottet

här anfört med anledning av motion T224

yrkande 14 bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 24

bort ha följande lydelse:

24. beträffande utredning om

katalysatorers effekt

att riksdagen med anledning av motion

1994/95:T224 yrkande 14 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

10. Normer för energieffektivitet (mom.

25)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G

Nilsson och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 19 som börjar med Frågan om och

på s. 20 slutar med riksdagens åtgärd

bort ha följande lydelse:

Trafiken svarar för nästan hälften av

utsläppen av koldioxid. Denna andel

växer och har visat sig svår att

påverka. Mot bakgrund av det stora

behovet av biltransporter i samhället

är det nödvändigt att kombinera ett

fortsatt utnyttjande av bilen med en

utveckling i miljövänlig riktning.

Koldioxidskatt på bensin har

tillsammans med bättre fordon lett till

att dagens bilar är drygt 10 %

effektivare än bilarna för 15 år sedan.

Detta visar att trafiksektorn kan

utvecklas i rätt riktning tack vare

teknisk förfining och styrmedel. Fler

åtgärder kan ändå bli nödvändiga,

exempelvis införande av normer för

energieffektivitet.

Sådana normer är ett intressant

komplement till ökat drivmedelspris

genom höjda skattesatser. Alltför hög

prissättning på drivmedel leder till

starkt negativa effekter för glesbygden

och familjer vilka är beroende av bilen

i sin vardag. Regeringen bör utreda hur

normer för energieffektivitet för

fordon kan införas i Sverige i syfte

att redan på ett tidigt stadium ge en

signal om vilka framtida krav

producenterna bör rikta in sig på. Vad

utskottet här anfört med anledning av

motion Jo609 yrkande 10 bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 25

bort ha följande lydelse:

25. beträffande normer för

energieffektivitet

att riksdagen med anledning av motion

1994/95:Jo609 yrkande 10 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

11. Ändring av drivmedelsförordningen

(mom. 26)

Lennart Daléus och Lennart Brunander

(båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 20 som börjar med

Naturvårdsverket har fått och slutar

med av yrkandet bort ha följande

lydelse:

Avgaser från trafiken hotar såväl

människors hälsa som ett stort antal

ekosystem som har avgörande betydelse

för kretsloppssamhället. Kulturarvet

hotas också genom korrosion och

erosion. Miljöskadliga bränslen måste

därför ersättas med miljövänliga. En

plan och en tidtabell måste läggas fast

för hur och när de fossila bränslena

skall kunna ersättas med mer

miljövänliga alternativ. Lämpliga

åtgärder för att förverkliga dessa

planer är utveckling av systemen för

miljöklassning av bränslen och

användning av ekonomiska styrmedel.

Kalifornienmodellen, som innebär att

företag som saluför bilar åläggs

producentansvar där en viss andel av

försäljningen skall utgöras av fordon

som klarar kraven för de högsta

miljöklasserna, bör prövas även i

Sverige. Dessutom bör bensinstationer

vara skyldiga att tillhandahålla

drivmedel med inblandning av metanol

och etanol. Regeringen bör återkomma

till riksdagen med förslag om detta.

Vad utskottet här anfört med anledning

av motion Jo641 yrkande 12 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 26

bort ha följande lydelse:

26. beträffande ändring av

drivmedelsförordningen

att riksdagen med anledning av motion

1994/95:Jo641 yrkande 12 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

12. Bensindrivna gräsklippare (mom. 28)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 20 som börjar med

Naturvårdsverket har nyligen och

slutar med 2 avstyrks bort ha

följande lydelse:

De bensindrivna motorgräsklipparna

förorsakar förhållandevis mycket stora

orenade utsläpp och höga bullernivåer.

Dessa bör snarast bytas ut mot mer

miljövänliga alternativ, såsom el-

eller solcellsdrivna klippare. För att

åstadkomma detta behövs stora

informationsinsatser riktade mot

allmänheten. Möjligheten att införa en

särskild skrotningspremie för de mest

miljöfarliga maskinerna bör också

övervägas för att få en snabb övergång

till de miljömässigt bättre

alternativen. Vad utskottet här anfört

med anledning av motion Jo616 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 28

bort ha följande lydelse:

28. beträffande bensindrivna

gräsklippare

att riksdagen med anledning av motion

1994/95:Jo616 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

13. Utsläpp från båtmotorer (mom. 31)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 21 som börjar med

Miljödepartementet och och slutar med

som anförts bort ha följande lydelse:

Det finns ca 800 000 fritidsbåtar i

landet. Trafiken med dessa är

koncentrerad till två sommarmånader i

kustnära och marinbiologiskt känsliga

områden. Den negativa påverkan som

dessa båtar ger på miljön under en

förhållandevis koncentrerad tid måste

motverkas. Utskottet föreslår därför

följande åtgärder. Endast alkylatbensin

bör få användas som tvåtaktsbränsle i

båtmotorer, och den olja som används

som smörjmedel måste vara biologiskt

nedbrytbar. För fyrtaktsmotorer bör

endast bensin i miljöklass 2 vara

tillåten. För att påskynda övergången

till nya mer miljövänliga båtmotorer

bör en skrotningspremie införas för

äldre bensindrivna utombordsmotorer.

Dessutom bör alla nya motorer uppfylla

de s.k. Bodensee steg 1-bestämmelserna.

Vad utskottet här anfört med anledning

av motion Jo660 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 31

bort ha följande lydelse:

31. beträffande utsläpp från

båtmotorer

att riksdagen med anledning av motion

1994/95:Jo660 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

14. Växthusgaser (mom. 32)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 21 som börjar med

Klimatdelegationen och och på s. 22

slutar med det anförda bort ha

följande lydelse:

För att kunna leva upp till de mål som

Sverige enligt klimatkonventionen

anslutit sig till, krävs radikala

åtgärder och nytänkande. Det är

nödvändigt att de insatser som görs

inte blockerar samhällsutvecklingen

utan tvärtom bidrar till att utveckla

samhället i positiv riktning. De

åtgärder som vidtas måste vara

slagkraftiga och riktas mot de

viktigaste utsläppskällorna av

växthusgaser. Det är av utomordentlig

vikt att Sverige i internationella

sammanhang lever upp till sina

åtaganden genom att presentera ett

konkret handlingsprogram som visar på

långsiktigt hållbara lösningar för att

komma till rätta med problemet med

växthusgaser. Åtgärder måste vidtas

inom alla de områden där betydande

utsläpp av växthusgaser sker. Vidare

bör Sverige i Nordiska rådet arbeta för

en minskning av koldioxidutsläppen samt

inleda samtal med Norge för att försöka

få till stånd åtgärder på området. Vad

utskottet här anfört med anledning av

motion T225 yrkandena 1, 10 och 18 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 32

bort ha följande lydelse:

32. beträffande växthusgaser

att riksdagen med anledning av motion

1994/95:T225 yrkandena 1, 10 och 18

som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

15. Bekämpning av växthuseffekten (mom.

33)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G

Nilsson och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 22 som börjar med Med

hänvisning och slutar med och 9 bort

ha följande lydelse:

Sverige behöver en offensiv

klimatpolitik. Vi måste spela en

pådrivande roll i det internationella

klimatvårdsarbetet. Detta fordrar att

vi också nationellt för en ansvarsfull

politik. En svensk klimatstrategi bör

enligt utskottets uppfattning innehålla

följande delar. Den svenska

målsättningen beträffande koldioxid bör

vara att utsläppen till år 2005 skall

ha minskat med 20 % jämfört med år

1987. Vidare bör Sverige verka för att

energibeskattningen inom EU ändras så

att den motverkar koldioxidutsläpp.

Kärnkraftens betydelse för de framtida

utsläppen av koldioxid bör belysas.

Dessutom måste åtgärder vidtas för att

minska utsläppen från trafiksektorn.

Vad utskottet här anfört med anledning

av motionerna N407 yrkande 5 och Jo609

yrkandena 8 och 9 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 33

bort ha följande lydelse:

33. beträffande bekämpning av

växthuseffekten

att riksdagen med anledning av

motionerna 1994/95:N407 yrkande 5 och

1994/95:Jo609 yrkandena 8 och 9 som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

16. Dispensavgiften för amatörbyggda

fordon (mom. 35)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G

Nilsson och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 22 som börjar med Motion T210

och slutar med det anförda bort ha

följande lydelse:

Det finns i dag ett stort

motorintresse bland ungdomar. Sådan

verksamhet ger tekniska kunskaper samt

känsla för ansvar och planering. De

seriöst motorverksamma ungdomarna löper

dessutom mindre risk att få alkohol-

eller narkotikaproblem. Denna

verksamhet bör därför enligt utskottets

uppfattning uppmuntras. Detta kan ske

genom att den s.k. dispensavgiften, som

tas ut för vissa undantag från

föreskrifter enligt

bilavgasförordningen ((1991:1481),

avskaffas. Vad utskottet här anfört med

anledning av motion T210 yrkande 17 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 35

bort ha följande lydelse:

35. beträffande dispensavgiften för

amatörbyggda fordon

att riksdagen med anledning av motion

1994/95:T210 yrkande 17 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Havsmiljön i Skagerrak och Kattegatt

(mom. 38)

Lennart Daléus och Lennart Brunander

(båda c) anför:

Miljösituationen i Skagerrak och

Kattegatt är mycket allvarlig. De

larmrapporter som kommer om döda

havsbottnar, giftig algblomning,

övergödning, miljögifter i

sedimentsprov och syrebrist är exempel

som talar för sig själv. Till Nordsjön

tillförs varje år stora mängder giftiga

kemikalier, oljeutsläpp och andra

föroreningar. Med havsströmmarna förs

dessa föroreningar in i det svenska

Västerhavet. Samtidigt tillförs dessa

havsområden också föroreningar från

Öresund och från de aktiviteter som

finns i och omkring de svenska, danska

och norska havsområdena. Tillsammans

skapar dessa föroreningar de problem

som inledningsvis nämndes. Skagerrak är

mycket fiskrikt och är också viktigt

för annat djur- och växtliv.

Föroreningarna når också den svenska

kusten där unika miljöer hotas.

Kustområdena och skärgården drabbas

också av att sopor av olika slag driver

i land.

Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt är

vattenområden där många länder har

intressen och skyldigheter. Som det är

i dag hanteras problemen av ett flertal

konventioner. Centerpartiet har under

lång tid krävt att det skulle bildas en

Nordsjökommission för att få en bättre

helhetssyn. Därigenom skapas

förutsättningar för att identifiera

utsläpp och problem och för att få en

organisation för genomförande. Det är

nödvändigt att alla hjälps åt med de

nödvändiga åtgärderna. I den motion som

vi lagt i riksdagen och som behandlas i

detta betänkande beskrivs detta mera

utförligt. Utskottet har vid

behandlingen av motionsyrkandena

hänvisat till att det nu tillsatts en

speciell Nordsjökommitté. I avvaktan på

vad denna kommitté kan få gjort har vi

avstått från att reservera oss. Vår

grundsyn har vi kvar att det krävs ett

handfast samarbete för att komma till

rätta med de miljöproblem som finns och

för att få till stånd en situation där

vi har ett hållbart utnyttjande och

brukande av Västerhavet och Nordsjön.

2. Mottagningsanordningar (mom. 7)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna vill i detta

sammanhang även fästa uppmärksamhet på

de oljeutsläpp som sker på land och via

avloppssystem för t. ex. dagvatten

letar sig ner i vattendrag och sjöar

samt till Östersjön.

Dessa landbaserade oljeutsläpp är

betydande. De kommer oftast från

trafiken och brukar därför beröras i

det sammanhanget. Eftersom även dessa

oljerester påverkar livet i vattnet

menar vi att de borde uppmärksammas

även i detta sammanhang, och vi har i

motionen föreslagit att

Naturvårdsverket skall få i uppdrag att

utarbeta ett åtgärdsprogram för att

komma till rätta med dessa oljeutsläpp.

Vi avser återkomma till frågan i annat

sammanhang.

3. Tillstånd för havsbaserade

fiskodlingar (mom. 8)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

I motionen anförs att havsbaserade

fiskodlingar av miljöskäl bör omprövas

senast tio år efter tillståndet. Vi

noterar att det nu är möjligt att

ompröva även efter en kortare tid men

vill särskilt framhålla det nödvändiga

i att möjligheten utnyttjas så att

omprövning verkligen sker.

4. Oljeletning i Skagerrak (mom. 9)

Lennart Daléus och Lennart Brunander

(båda c) anför:

Det finns långt gångna planer på att

utvinna olja i Skagerrak ända intill

den svenska gränsen. Oljeutvinning i

stor skala stör den marina miljön och

utgör ett miljöhot mot hela den svenska

västkusten. Det är angeläget att stoppa

de planer som finns på denna

verksamhet, ty de skador som skulle

uppstå i denna känsliga miljö vid stora

utsläpp av olja är oöverskådliga. Vid

oljeutvinning kan man inte utgå från

att sådana olyckor inte inträffar.

Nu har både den förra svenska

regeringen och den nuvarande agerat för

att få norska regeringen att ändra sina

planer. Det resultat som nåtts är att

undersökningsområdet begränsats.

Därtill beslutade Stortinget att den

norska regeringen skall genomföra en

utredning om miljöeffekter och

kemikalieutsläpp från eventuell

oljeutvinning, innan slutligt beslut

tas. Mot denna bakgrund har vi inte

reserverat oss.

5. Ändring i skötsellagen (mom. 13)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Att odlade skyddszoner utmed vattendrag

har stor betydelse för att inte

vattendragen och därmed havet skall

förorenas av utläckande kväve är väl

känt. Därför är det glädjande att

anläggande av sådana kantzoner

premieras i miljöstöden i särskilt

känsliga områden.

Vi reserverar oss inte i detta

betänkande, eftersom tillämpningen av

miljöstöden just har inletts.

Om miljöstöden inte leder till att

skyddszoner anläggs i tillräcklig

omfattning anser Miljöpartiet de gröna

att en lagändring kan bli nödvändig. En

sådan lag skulle göra det möjligt att

föreskriva skyddszoner i känsliga

områden, trots att detta försvårar

dagens markanvändning. Avsikten är

naturligtvis att förhindra läckage av

näringsämnen.

6. Avgaser från arbetsredskap (mom. 29

och 30)

Eva Eriksson (fp) anför:

Folkpartiet liberalerna ser arbetet

inom EU som ett mycket viktigt

instrument för att förbättra den miljö

vi svenskar delar med andra européer.

EU-kommissionen har nyligen antagit ett

förslag till utformning av avgaskrav

för dieselmotorer i arbetsmaskiner.

Kravnivåerna kan jämföras med dem som

redan införts för tunga vägfordon.

Enligt utsaga från miljöministern i

regeringens skrivelse 1995/96:120 har

Sverige bidragit aktivt till det nya

förslaget och kommer att verka för

stränga regler i ministerrådet.

Närmare ett faktiskt bifall än så kan

vi i Folkpartiet inte begära för vårt

yrkande från januari 1995 om ökade

ansträngningar för att åstadkomma EU-

regler om avgaskrav för arbetsfordon.

Förhoppningsvis leder våra krav på

regler för avgasutsläpp från motorer i

arbetsredskap till samma positiva

resultat, varför vi avvaktar det

pågående beredningsarbetet.

Folkpartiet anser vidare att det

senast år 2010 skall vara ett

nationellt krav att inga fordon med

hälsovådliga utsläpp skall tillåtas i

storstäderna. Vårt yrkande avstyrks med

motiveringen att Trafik- och

klimatkommittén lämnat ett förslag om

att kommunerna med stöd av

vägtrafikkungörelsen (1972:603) skall

kunna förbjuda biltrafik i vissa

områden och att det förslaget nu är

under övervägande.

Mot den bakgrunden finns nu inte motiv

att lämna en reservation i denna fråga.

Folkpartiet avvaktar resultatet av

beredningsarbetet, och när det finns

anledning tar vi ställning till om

frågan skall drivas vidare.

7. Luftvård (mom. 2333)

Maggi Mikaelsson (v) anför:

Den samlade forskarkåren blir alltmer

övertygad om att det är mänskliga

aktiviteter som har skapat den obalans

i atmosfären som vi kallar

växthuseffekten. Sverige måste på alla

sätt bidra till att utsläppen av

klimatpåverkande gaser minskar till en

långsiktigt hållbar nivå. Det kan ske

med olika medel från internationella

bindande rekommendationer till

nationella ekonomiska styrmedel och

förbud mot vissa utsläpp. Utsläpp från

trafiken och användning av fossila

bränslen är de starkast bidragande

orsakerna till de skadliga utsläppen.

Eftersom Vänsterpartiet tagit upp

frågor om luftvård och reserverat sig i

andra betänkanden där frågan behandlats

har jag avstått i detta betänkande.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Motionerna 1

Utskottet 6

Inledning 6

Vattenvård 9

Motionerna 9

Utskottets överväganden 11

Luftvård 18

Motionerna 18

Utskottets överväganden 19

Hemställan 22

Reservationer 25

1. Aktionsplaner (mom. 6) 25

2. Oljeletning i Skagerrak (mom.

9) 25

3. Oljeletning i Skagerrak (mom.

9) 26

4. Återskapande av våtmarker

(mom. 11) 26

5. Kväveutsläpp från kommunala

reningsverk (mom. 14) 27

6. Regler för kommunal

avloppsrening (mom. 16) 27

7. Strandstädning (mom. 17) 28

8. Katalysatorkrav (mom. 23) 28

9. Utredning om katalysatorers

effekt (mom. 24) 29

10. Normer för energieffektivitet

(mom. 25) 29

11. Ändring av

drivmedelsförordningen (mom. 26) 30

12. Bensindrivna gräsklippare

(mom. 28) 30

13. Utsläpp från båtmotorer (mom.

31) 31

14. Växthusgaser (mom. 32) 31

15. Bekämpning av växthuseffekten

(mom. 33) 32

16. Dispensavgiften för

amatörbyggda fordon (mom. 35) 32

Särskilda yttranden 33

1. Havsmiljön i Skagerrak och

Kattegatt (mom. 38) 33

2. Mottagningsanordningar (mom.

7) 33

3. Tillstånd för havsbaserade

fiskodlingar (mom. 8) 34

4. Oljeletning i Skagerrak (mom.

9) 34

5. Ändring i skötsellagen (mom.

13) 34

6. Avgaser från arbetsredskap

(mom. 29 och 30) 35

7. Luftvård (mom. 2333) 35