Bet. 1995/96:JuU21

Justitieutskottets betänkande

1995/96:JUU21

Elektronisk övervakning

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

Innehållsförteckning

1995/96

JuU21

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet

ett regeringsförslag om utvidgning och

förlängning av försöksverksamheten med

intensivövervakning med elektronisk

kontroll samt två motioner som väckts

med anledning av propositionen.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag och avstyrker motionerna. I

ärendet föreligger en reservation (m).

Propositionen

I proposition 1995/96:156 har regeringen

(Justitiedepartementet) föreslagit att

riksdagen antar det i propositionen

framlagda förslaget till lag om ändring

i lagen (1994:451) om försöksverksamhet

med intensivövervakning med elektronisk

kontroll.

Lagförslaget, som granskats av

Lagrådet, har fogats till betänkandet,

se bilaga 1.

Motionerna

1995/96:Ju20 av Gun Hellsvik m.fl. (m)

vari yrkas att riksdagen avslår

regeringens förslag om att utvidga

försöksverksamheten med

intensivövervakning med elektronisk

kontroll till att avse även

fängelsestraff på högst tre månader i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1995/96:Ju21 av Alice Åström m.fl. (v)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en utvärdering som

ger kunskaper om de anhörigas behov och

roll samt frivårdspersonalens ställning

när det gäller att permanenta

elektronisk övervakning i det svenska

straffsystemet.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag om en

förlängning till utgången av år 1998 av

försöksverksamheten med

intensivövervakning med elektronisk

kontroll.

I propositionen föreslås vidare att

försöksverksamheten utvidgas till att

avse hela landet och till att omfatta

fängelsestraff på högst tre månader.

Utvidgningen föreslås ske den 1 januari

1997.

Bakgrund

Försöksverksamhet med

intensivövervakning med elektronisk

kontroll inleddes sommaren 1994 i sex

frivårdsdistrikt (Karlskoga, Luleå,

Malmö Norra, Malmö Södra, Norrköping och

Sundsvall). Enligt det till grund för

försöksverksamheten liggande

riksdagsbeslutet (prop. 1993/94:184,

JuU28, rskr. 322) skall

försöksverksamheten pågå i två år och

alltså upphöra den 31 juli i år.

Den pågående försöksverksamheten

innebär att fängelsestraff på högst två

månader i vissa fall kan verkställas

utanför anstalt i form av

intensivövervakning med elektronisk

kontroll. Den dömde är under denna form

av verkställighet förbjuden att lämna

sin bostad annat än för vissa av

frivårdsmyndigheten bestämda ändamål och

på särskilt angivna tider. Sådana

ändamål kan vara arbete, studier,

behandling, deltagande i kriminalvårdens

programverksamhet eller kontakter med

frivårdsmyndigheten. Efterlevnaden av

förbudet kontrolleras med elektroniska

hjälpmedel. Kontrollen får också avse

att den dömde fullständigt avhåller sig

från alkohol. Om det är motiverat med

hänsyn till den dömdes möjligheter att

erhålla inkomst under verkställigheten

skall han betala en avgift på 50 kr per

dag som verkställigheten pågår. Vid

misskötsamhet tas den dömde in i

kriminalvårdsanstalt för att där undergå

fortsatt verkställighet av straffet. På

den som skall delta i

försöksverksamheten ställs krav på bl.a.

ordnade bostadsförhållanden och lämplig

sysselsättning under

verkställighetstiden. Deltagande i

försöksverksamheten är frivilligt.

Syftet med försöksverksamheten är bl.a.

att ge underlag för

Straffsystemkommitténs (dir. 1992:47)

överväganden i fråga om huruvida

intensivövervakning med elektronisk

kontroll bör bli ett permanent inslag i

det svenska straffsystemet.

Straffsystemkommittén har numera

avslutat sitt arbete, och kommittén

föreslår i sitt betänkande Ett

reformerat straffsystem (SOU 1995:91)

att fängelse genom elektronisk

övervakning bör införas i det ordinarie

straffsystemet.

Ett av motiven för den hittillsvarande

försöksverksamheten var att försöka

hitta en form för den straffrättsliga

reaktionen som är i princip lika

ingripande som verkställighet i

kriminalvårdsanstalt men som inte är

lika resurskrävande och inte heller är

förknippad med de risker för negativa

effekter avseende den enskildes

utveckling som ett fängelsestraff kan

medföra.

Försöksverksamheten syftar också till

att ta reda på hur elektronisk

övervakningsteknik fungerar under

svenska förhållanden och hur

kriminalvårdens arbetsformer i en

verksamhet av detta slag bör utformas.

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) fick den

15 september 1994 i uppdrag att

utvärdera försöksverksamheten. Uppdraget

gick sammanfattningsvis ut på att belysa

förhållanden som är av betydelse för att

kunna bedöma om intensivövervakning med

elektronisk kontroll är ett bärkraftigt

alternativ till fängelse. Uppdraget

skall slutredovisas senast den 1 oktober

i år. BRÅ har i en rapport den 12 maj

1995 lämnat en delredovisning som

innehåller en sammanställning av

erfarenheterna under

försöksverksamhetens första sju månader.

Regeringen bedömer sammantaget

erfarenheterna av försöksverksamheten

som positiva, och regeringen anser att

detta och intresset av att utveckla

frihetsstraffet talar för att

intensivövervakning med elektronisk

kontroll bör kunna utvecklas till ett

permanent inslag i påföljdssystemet.

Med hänsyn till bl.a. att

försöksverksamheten skall upphöra den 31

juli i år och till att beredningen av

Straffsystemkommitténs betänkande kommer

att ta avsevärd tid i anspråk samtidigt

som det är angeläget att ytterligare

beredningsunderlag skapas bör

försöksverksamheten enligt regeringen

förlängas.

Mot den bakgrunden har i

Justitiedepartementet upprättats en

promemoria (Ds 1995:77) Utvidgad

försöksverksamhet med

intensivövervakning med elektronisk

kontroll. Promemorian innehåller förslag

om hur intensivövervakning med

elektronisk kontroll skall användas

efter det att den pågående

försöksperioden löpt ut i avvaktan på

beredningen av Straffsystemkommitténs

förslag.

Promemorian har varit föremål för ett

remissmöte i Justitiedepartementet.

Förslagen i propositionen bygger

huvudsakligen på promemorian och på vad

som framfördes vid remissmötet.

Överväganden

Allmänt

Regeringen föreslår att

försöksverksamheten utvidgas till att

avse hela landet och till att omfatta

fängelsestraff på högst tre månader.

Övervakningsnämnderna skall också i

fortsättningen i princip fatta beslut om

upphörande av verkställighet utanför

anstalt, något som blir aktuellt om den

dömde missköter sig. Frivårdsmyndigheten

skall dock få besluta interimistiskt i

sådana fall medan övervakningsnämnden

skall pröva om frivårdsmyndighetens

beslut skall bestå och verkställigheten

utanför anstalt alltså avbrytas. Även

vissa andra ändringar föreslås som

sammanhänger med att den föreslagna

utvidgningen till tremånadersstraff

medför att den som är föremål för

intensivövervakning med elektronisk

kontroll i vissa fall kan bli

villkorligt frigiven.

Här bör erinras om att villkorlig

frigivning blir aktuell först när minst

två månader av ett fängelsestraff

avtjänats, se 26 kap. 6 § BrB.

Regleringen innebär att en person som

dömts till fängelse tre månader normalt

blir villkorligt frigiven efter två

månaders verkställighet.

Slutligen föreslår regeringen dels att

ett maximibelopp på 3 000 kr införs för

den avgift som den dömde i vissa fall

kan åläggas att betala, dels att den

dömde skall åläggas att avhålla sig från

dopningsmedel under verkställigheten och

att han skall vara skyldig att i

kontrollsyfte lämna bl.a. blod- och

urinprov. Ett motsvarande förbud gäller

redan nu beträffande alkohol och andra

beroendeframkallande medel.

Utskottet kan redan här konstatera att

enighet råder om vikten av att fortsätta

med försöksverksamheten och att ge de

dömda som lagen kan tillämpas på

möjlighet att delta i

försöksverksamheten oavsett var i landet

han eller hon bor. Utskottet har heller

inga invändningar mot de justeringar i

övrigt i regelverket som regeringen

föreslår. Endast frågan om utvidgning av

försöksverksamheten till att omfatta

fängelsestraff på tre månader kräver ett

utförligare resonemang av utskottet.

Tremånadersstraff

I motion Ju20 (m) yrkas avslag på

regeringsförslaget i den del det avser

utvidgningen till tremånadersstraff. I

motionen anförs sammanfattningsvis att

det klientel som kommer att omfattas av

regleringen med regeringsförslaget blir

avsevärt tyngre och att det inte är

önskvärt att personer med den

brottsbelastning det är fråga om skall

komma i åtnjutande av denna

verkställighetsform.

I propositionen (s. 20-21) konstaterar

regeringen att utvidgningen innebär att

en ny grupp dömda med delvis annan

bakgrund än den hittillsvarande

försöksgruppen kommer att omfattas av

regleringen. - Den grupp dömda som

föreslås tillföras systemet (i den dom

som skulle föranleda

intensivövervakning) är i större

utsträckning dömda för våldsbrott och

tillgreppsbrott, betydligt fler har

tidigare dömts för brott och fler visar

också i ökad utsträckning andra tecken

på sociala problem; en större andel

saknar bostad, är arbetslös och

missbrukar alkohol eller narkotika än i

den nuvarande försöksgruppen.

Regeringen anser emellertid att den

gruppen ändå bör kunna omfattas av

regleringen. Som skäl härför anför

regeringen bl.a. behovet av ytterligare

beredningsunderlag inför

ställningstagandet till

Straffsystemkommitténs förslag -

kommittén föreslår att fängelsestraff på

högst 11 månader skall kunna omfattas -

och inte minst att det är angeläget att

så många som möjligt får del av de

åtgärder som inom försöksverksamhetens

ram vidtas för att främja de dömdas

återanpassning i samhället. Också

ekonomiska skäl talar för den föreslagna

utvidgningen; besparingspotentialen

beräknas enligt propositionen till 70-90

miljoner kronor årligen under

förutsättningen att försöksverksamheten

får en tillräcklig bredd. Regeringen

understryker också att det har visat sig

möjligt att upprätthålla den långtgående

frihetsinskränkning som

intensivövervakningen innebär under två

månader; därmed är kravet på en

tillräcklig straffrättslig reaktion

uppfyllt också för den här aktuella

gruppen.

Utskottet har för sin del inhämtat att

Kriminalvårdsstyrelsen räknar med att

omkring 400 platser på öppna anstalter

skall kunna stängas om

regeringsförslaget genomförs.

Dygnskostnaden för en plats på öppen

anstalt uppgår till drygt 1 000 kr medan

Kriminalvårdsstyrelsen uppskattar

dygnskostnaden för den utvidgade

försöksverksamheten till 440 kr.

Utskottet delar i princip regeringens

inställning. Utskottet vill för sin del

särskilt peka på att hittills gjorda

erfarenheter tyder på att de som varit

föremål för intensivövervakning med

elektronisk kontroll har funnit denna

verkställighetsform väl så betungande

som ett fängelsestraff; ingenting har

således framkommit som tyder på att

intensivövervakning skulle uppfattas som

en lindrig verkställighetsform. Kravet

på en tydlig straffrättslig reaktion är

således tillgodosett, och detta gäller

självklart i alla de fall där

samhällsintresset anses tillgodosett

genom en verkställighet på två månader,

således även när verkställigheten i

anstalt upphör efter två månader på

grund av villkorlig frigivning.

Härutöver kan utskottet i och för sig

instämma i den bedömning om klientelets

sammansättning som framförs i motionen;

att utvidgningen till tre månader kommer

att medföra ett tyngre klientel inom

försöksverksamheten torde, som också

framgår av propositionen, vara ställt

utom all tvekan. Utskottet vill dock

erinra om de krav på ordnade

förhållanden som ställs på den som vill

verkställa ett fängelsestraff genom

intensivövervakning. Redan av den

anledningen kommer t.ex. många

narkotikamissbrukare, vars

behandlingsbehov bättre kan tillgodoses

inom anstaltsvården, aldrig i fråga för

intensivövervakning. Samtidigt är det

som regeringen anför angeläget att så

många som möjligt kommer i åtnjutande av

de rehabiliterande åtgärder som inom

försöksverksamhetens ram kan komma de

dömda till del. Det är också angeläget

med ett bredare underlag till den

slutliga bedömningen av

Straffsystemkommitténs förslag.

Sammanfattningsvis anser utskottet

således att regeringsförslaget bör

tillstyrkas även i denna del. Utskottet

avstyrker alltså motion Ju20.

Utvärdering

I motion Ju21 (v) begärs en utvärdering

som särskilt skall uppmärksamma de

anhörigas situation när en familjemedlem

blir föremål för intensivövervakning med

elektronisk kontroll samt vilka krav som

bör ställas på den frivårdspersonal som

arbetar i hemmen.

I propositionen anför regeringen att

den har för avsikt att utvidga BRÅ:s

pågående utvärderingsuppdrag till att

omfatta även den fortsatta

försöksverksamheten. I BRÅ:s uppdrag

ingår bl.a. att belysa vilken syn

frivårdspersonalen, dömda och andra

berörda haft på försöksverksamheten;

därvid bör särskilt belysas hur metoden

uppfattats från integritetssynpunkt,

särskilt av familjemedlemmar och andra

sammanboende med den dömde.

Utskottet delar i och för sig

motionärernas uppfattning om vikten av

de i motionen aktualiserade frågorna.

Utan tvekan är det så att

intensivövervakningen ställer nya krav

på frivårdens personal liksom även att

intensivövervakningen medför särskilda

krav också på den dömdes

familjemedlemmar. Det är således av

stort intresse att dessa frågor blir

utförligt belysta i utvärderingen.

Utskottet måste emellertid också

konstatera att frågan redan är

aktualiserad, varför någon riksdagens

åtgärd inte behövs. Utskottet avstyrker

bifall till motion Ju21.

Övrigt

I övrigt har utskottet ingenting att

anföra med anledning av propositionen

och motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utvidgning av

försöksverksamheten till hela

landet

att riksdagen med bifall till

proposition 1995/96:156 i denna del

godkänner vad utskottet anfört,

2. beträffande

tremånadersstraff

att riksdagen med bifall till

propositionen i denna del och med

avslag på motion 1995/96:Ju20

godkänner vad utskottet anfört,

res. (m) - delvis

3. beträffande lagförslaget

att riksdagen antar det i

propositionen framlagda förslaget

till lag om ändring i lagen

(1994:451) om försöksverksamhet med

intensivövervakning med elektronisk

kontroll,

res. (m) - delvis

4. beträffande utvärdering

att riksdagen avslår motion

1995/96:Ju21.

Stockholm den 9 maj 1996

På justitieutskottets vägnar

Gun Hellsvik

I beslutet har deltagit: Gun Hellsvik

(m), Lars-Erik Lövdén (s), Birthe

Sörestedt (s), Göran Magnusson (s),

Sigrid Bolkéus (s), Märta Johansson (s),

Margareta Sandgren (s), Anders G Högmark

(m), Siw Persson (fp), Ann-Marie

Fagerström (s), Pär Nuder (s), Maud

Ekendahl (m), Kia Andreasson (mp), Rolf

Åbjörnsson (kds), Jeppe Johnsson (m),

Tanja Linderborg (v) och Sivert Carlsson

(c).

Reservation

Tremånadersstraff (mom. 2 och 3)

Gun Hellsvik (m), Anders G Högmark (m),

Maud Ekendahl (m) och Jeppe Johnsson (m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 4 börjar med Utskottet delar

och som på s. 5 slutar med motion Ju20

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening kan de

besparingar som möjliggörs genom

regeringsförslaget emellertid inte komma

i första hand. Långt viktigare är att

påföljdssystemet upplevs som trovärdigt

och att allmänhetens berättigade krav på

rättstrygghet tillgodoses. Också

brottsoffrens situation måste beaktas.

Utskottet finner det inte förenligt med

dessa ståndpunkter att utvidga

försöksverksamheten till att omfatta

personer som dömts till fängelse tre

månader och härigenom föra in i systemet

ett betydligt mer brottsbelastat

klientel än vad som nu är fallet.

Regeringsförslaget avstyrks i denna del.

dels att utskottets hemställan under

momenten 2 och 3 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande tremånadersstraff

att riksdagen med avslag på

proposition 1995/96:156 i denna del

och med bifall till motion

1995/96:Ju20 godkänner vad utskottet

anfört,

3. beträffande lagförslaget

att riksdagen antar det i propositionen

framlagda förslaget till lag om ändring

i lagen (1994:451) om försöksverksamhet

med elektronisk kontroll, dock med den

ändringen att 1, 2, 5, 12 och 14 §§ ges

den i bilaga 2 som Reservanternas

förslag betecknade lydelsen.

Regeringens lagförslag

Reservanternas lagförslag

Utskottets förslag Reservanternas

förslag

1 §

Denna lag är Denna lag är

tillämplig vid tillämplig vid

verkställighet av verkställighet av

dom på fängelse, dom på fängelse,

dock inte fängelse dock inte fängelse

som ådömts enligt som ådömts enligt

28 kap. 3 § 28 kap. 3 §

brottsbalken, om brottsbalken, om

den dömde skall den dömde skall

undergå fängelse i undergå fängelse i

högst tre månader. högst två månader.

2 §

I fall som avses i 1 § får, på ansökan

av den dömde, beslutas att

fängelsestraffet skall verkställas

utanför anstalt. En ansökan får inte

bifallas om den dömde är häktad eller

intagen i kriminalvårdsanstalt av någon

annan anledning än för verkställighet av

det straff som ansökan avser eller om

särskilda skäl annars talar mot

verkställighet utanför anstalt.

Beträffande Beträffande

verkställigheten verkställigheten

utanför anstalt utanför anstalt

skall, i stället skall, i stället

för bestämmelserna för bestämmelserna

i 26 kap. 5 § i 26 kap. 5-24 §§

brottsbalken och brottsbalken och

lagen (1974:203) om lagen (1974:203) om

kriminalvård i kriminalvård i

anstalt, gälla vad anstalt, gälla vad

som föreskrivs i som föreskrivs i

denna lag. Äger denna lag.

villkorlig

frigivning rum,

skall denna lag

inte tillämpas på

den fortsatta

verkställigheten av

fängelsestraffet.

Vad som gäller för

intagna enligt 26

kap. 7 §

brottsbalken gäller

också för dem som

undergår

verkställighet

utanför anstalt.

Verkställigheten utanför anstalt

bedrivs under ledning av den

frivårdsmyndighet inom vars

verksamhetsområde den dömde har sin

bostad.

5 §

Den dömde skall betala en avgift, om

det är motiverat med hänsyn till hans

möjligheter att erhålla inkomst under

verkställigheten utanför anstalt.

Avgiften uppgår Avgiften uppgår

till femtio kronor till femtio kronor

per dag som per dag som

verkställigheten verkställigheten

skall pågå, dock skall pågå.

högst 3 000 kronor. Avgiften skall

Avgiften skall betalas i förskott

betalas i förskott och tillföras

och tillföras brottsofferfonden.

brottsofferfonden.

12 §

Bestämmelser om hur en dom skall

befordras till verkställighet och hur

tid för sådan verkställighet skall

beräknas finns i lagen (1974:202) om

beräkning av strafftid m.m.

Bestämmelserna i 10 § andra-femte

styckena och 12 § i den lagen om

förpassning till kriminalvårdsanstalt

m.m. och om uppskov med verkställighet

skall dock inte gälla i fråga om

verkställighet utanför anstalt enligt

denna lag.

Vid tillämpning av Vid tillämpning av

10 § första stycket 10 § första stycket

lagen om beräkning lagen om beräkning

av strafftid m.m. av strafftid m.m.

på verkställighet på verkställighet

utanför anstalt utanför anstalt

enligt denna lag enligt denna lag

skall den dömde skall den dömde

föreläggas att föreläggas att

påbörja påbörja

verkställigheten i verkställigheten i

sin bostad en viss sin bostad en viss

dag. Strafftiden dag. Strafftiden

skall räknas från skall räknas från

den dagen. Vid den dagen. Vid

tillämpning av tillämpning av

bestämmelsen om nåd bestämmelsen om nåd

i 13 § lagen om i 13 § lagen om

beräkning av beräkning av

strafftid m.m. på strafftid m.m. på

sådan sådan

verkställighet verkställighet

skall sista dag skall sista dag

vara den dag vara den dag

verkställigheten verkställigheten

skall påbörjas. skall påbörjas.

Bestämmelsen i 25 § Bestämmelsen i 25 §

samma lag om samma lag om

sammanläggning av sammanläggning av

strafftider skall strafftider skall

inte tillämpas inte tillämpas

under under

verkställigheten verkställigheten

utanför anstalt, om utanför anstalt, om

det sammanlagda det sammanlagda

straffet därvid straffet därvid

kommer att kommer att

överstiga tre överstiga två

månader. månader.

Av 15 § första stycket tredje meningen

nedan framgår att övervakningsnämnden i

visst fall skall fastställa hur många

dagar av fängelsestraffet som

verkställts utanför anstalt.

14 §

Beslutet om verkställighet utanför

anstalt skall upphävas, om den

elektroniska kontroll som avses i 3 §

annat än tillfälligt blir omöjlig att

upprätthålla. Vistelse på sjukhus eller

därmed jämförlig inrättning skall dock

inte föranleda upphävande av beslut om

verkställighet utanför anstalt.

Beslut om verkställighet utanför

anstalt skall upphävas om den dömde

1. åsidosätter vad som åligger honom

enligt denna lag eller enligt en

föreskrift som meddelats med stöd av

lagen och det som ligger honom till last

inte är av mindre betydelse,

2. begär att så skall ske,

3. inte följer föreläggandet att

påbörja verkställigheten eller, när

verkställigheten skall påbörjas, är

häktad eller intagen i

kriminalvårdsanstalt av någon annan

anledning än för verkställighet av det

straff som beslutet avser eller

4. innan 4. innan

verkställigheten verkställigheten

har påbörjats, har påbörjats,

antingen döms på antingen döms på

nytt till fängelse nytt till fängelse

eller får eller får

villkorligt villkorligt

medgiven frihet medgiven frihet

förverkad enligt 26 förverkad enligt 26

kap. 19 § eller 34 kap. 19 § eller 34

kap. 4 § kap. 4 §

brottsbalken på brottsbalken på

sådan tid att han sådan tid att han

skall undergå skall undergå

fängelse i mer än fängelse i mer än

tre månader. två månader.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Motionerna 1

Utskottet 1

Propositionens huvudsakliga

innehåll 1

Bakgrund 2

Överväganden 3

Allmänt 3

Tremånadersstraff 4

Utvärdering 5

Övrigt 5

Hemställan 6

Reservation 6

Tremånadersstraff (mom. 2 och 3) 6

Bilagor

1. Regeringens lagförslag 8

2. Reservanternas lagförslag 14

Gotab, Stockholm 1996