Bet. 1995/96:KrU1

Kulturutskottets betänkande

1995/96:KRU01

Museifrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1995/96

KrU1

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motioner om museifrågor som väcktes under

föregående riksmöte.

Fem motionsyrkanden tar upp frågor som rör kvinnomuseer och syftar

dels till att inrätta ett nationellt kvinnomuseum, dels till att stödja lokala

initiativ till att inrätta kvinnomuseer. Utskottet framhåller att det är angelä-

get att ett kvinnoperspektiv anläggs i museernas utställningsverksamhet

och att kvinnornas i lika hög grad som männens historia speglas i våra

museer. Med hänvisning bl.a. till att utskottet inte är berett att föregripa

regeringens ställningstagande med anledning av Kulturutredningens för-

slag avstyrks yrkandena.

Även motionsförslag att inrätta ett nationellt teatermuseum och att utre-

da samordningsinsatser m.m. mellan de teaterhistoriska museerna i landet

avstyrks. Vidare avstyrks yrkanden om att inrätta ett museum för hjulång-

aren Erik Nordevall i Motala och ett presshistoriskt museum samt motions-

förslag att ekonomiskt stödja kulturprojektet Röda Sten i Göteborg och

projektet med en litografisk akademi och ett däri ingående grafiskt muse-

um i Tidaholm. Likaledes avstyrks ett förslag att öka det statliga stödet till

Ekomuseum Bergslagen i Västmanland.

Två reservationer och ett särskilt yttrande har fogats till betänkandet.

Motionerna

1994/95:Kr204 av Marie Wilén (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till ett kvinnomu-

seum i Bergslagen.

1994/95:Kr205 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att planera ett kvinnomuseum i Stockholm och att medel bl.a.

bör sökas ur europeiska och internationella fonder med inriktning på jäm-

ställdhet,

6. att riksdagen avsätter medel till ett nytt teatermuseum.

1994/95:Kr218 av Margareta Israelsson m.fl. (s, m, fp, v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om ett kvinnomuseum Bergslagen.

1994/95:Kr236 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär en utredning om de teaterhistoriska museerna enligt vad i

motionen anförts.

1994/95:Kr255 av Paavo Vallius (s) vari yrkas att riksdagen som sin me-

ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett presshistoriskt

museum.

1994/95:Kr256 av Birgitta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Litografisk

akademi/museum i Tidaholm.

1994/95:Kr257 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hjulånga-

ren Erik Nordevalls bärgning och framtida förvaring i ett museum.

1994/95:Kr265 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheten att

inrätta ett särskilt kvinnomuseum.

1994/95:Kr270 av Johan Lönnroth m.fl. (v, s, fp, kds) vari yrkas att riks-

dagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

statligt stöd till projektet Röda Sten i Göteborg.

1994/95:Kr272 av Per Erik Granström och Sven-Erik Österberg (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-

nen anförts om Ekomuseum Bergslagen.

1994/95:A807 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas

40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stöd till kvinnomuseer.

Principiella ställningstaganden i museifrågor

Riksdagen tog våren 1987 principiell ställning till av regeringen förordade

riktlinjer för de centrala museernas uppgifter och ansvar för landets muse-

iväsende (prop. 1986/87:97, bet. KrU 1986/87:21, rskr. 1986/87:342).

Utskottet har vid en rad tillfällen, senast vid riksmötet 1994/95, redovisat

innebörden av dessa ställningstaganden (bet. 1994/95:KrU1 s. 2-4). I

korthet innebär dessa att centralmuseerna bör överblicka samlingar av

samma slag i landet, tillhandahålla och förmedla expertkunskaper, bedriva

utvecklingsarbete och företräda ämnesområdet inom och utom museivä-

sendet. Av de centrala museerna har fem s.k. ansvarsmuseer ett samman-

hållande ansvar för museiväsendets olika delar. Ansvarsmuseer är enligt

beslutet följande museer, nämligen bland de kulturhistoriska museerna

Statens historiska museer, Nordiska museet och Folkens museum - etno-

grafiska, inom området konst Statens konstmuseer och inom området

naturhistoria Naturhistoriska riksmuseet. Övriga fem centrala museer är

Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet (LSK), Statens

sjöhistoriska museer, Arkitekturmuseet, Statens musiksamlingar samt

Tekniska museet.

I betänkandet KrU 1986/87:21 behandlades också ett antal motioner om

bl.a. inrättande av nya museer. Utskottet ansåg att det i princip "för närva-

rande" inte borde inrättas fler centrala museer, dvs. statliga museer eller

med dem jämställda museer. Utskottet anmärkte att många gånger, bl.a. i

motionssammanhang, torde begreppen riksmuseum och nationellt museum

användas som synonymer till centralt museum. Utskottet framhöll i betän-

kandet att det inte var motiverat att riksdag - eller regering - gör någon

form av klassificering av museerna. Det ansågs därför att det i allmänhet

inte fanns skäl för riksdagen att göra någon bedömning av om ett museum

har större eller mindre riksintresse. I sammanhanget erinrade utskottet om

att 1965 års musei- och utställningssakkunniga framhållit att man borde

räkna med att länsmuseerna i viss utsträckning kan avlasta statsmuseerna

dokumentationsuppgifter genom att inom speciella ämnesområden ta an-

svar för en hela riket omfattande insamling (SOU 1973:5 s. 212).

I den mån insatser behöver göras på ett insamlingsområde som inte i till-

räcklig grad uppmärksammats eller helt förbisetts ansågs detta i första

hand få ske inom den nuvarande museiorganisationens ram, exempelvis

genom riktade insatser. Enligt utskottets mening borde emellertid det sag-

da inte få leda till att den statliga museistrukturen helt låses i sin rådande

form.

Beträffande inrättandet av avdelningar inom ett länsmuseum och inrät-

tandet av lokala museer konstaterade utskottet år 1989 i ett av riksdagen

godkänt betänkande att detta är frågor som bör ankomma på regionala eller

lokala intressenter. Utskottet uttalade samtidigt att det inte ankommer och

inte bör ankomma på riksdag eller regering att ta initiativ på området (bet.

1989/90:KrU4 s. 20).

Utredningsförslag

Våren 1993 tillkallade regeringen en särskild utredare med uppgift att se

över museiväsendets struktur och samverkansformer bl.a. i syfte att skapa

bättre förutsättningar för en effektivare användning av de totalt tillgängliga

resurserna på museiområdet (dir. 1993:26). Bl.a. skulle frågan om den

statliga museipolitikens räckvidd övervägas mot bakgrund av förslag som i

olika sammanhang framförts om statligt ansvarstagande eller statligt stöd

till nya museer. Utredningsarbetet har - efter förslag från kulturutskottet -

bedrivits av en parlamentarisk utredning (bet. 1992/93:KrU17, rskr.

1992/93:249). Resultatet av utredningsarbetet redovisades i betänkandet

(SOU 1994:51) Minne och bildning. En kortfattad redogörelse för utred-

ningens förslag presenterades i kulturutskottets betänkande 1994/95:KrU1.

Museiutredningens betänkande överlämnades till Kulturutredningen, en

övergripande parlamentarisk utredning som i sitt slutbetänkande (SOU

1995:84) Kulturpolitikens inriktning föreslagit en precisering av statens

ansvar för kulturpolitiken och åtgärder som främjar en positiv utveckling

av kulturen. Utredningens förslag avser de övergripande målen för kultur-

politiken, sektorsmål på olika konst- och verksamhetsmål och ansvarsför-

delningen mellan staten och andra parter på kulturområdet.

I stark sammanfattning innebär de förslag som har betydelse för de i

detta betänkande aktuella motionerna följande.

Som övergripande mål föreslås att kulturpolitiken skall

- värna yttrandefriheten och ge reella yttrandemöjligheter,

- verka för delaktighet och stimulera eget skapande,

- främja konstnärlig och kulturell förnyelse och kvalitet,

- ta ansvar för kulturarven och främja ett positivt bruk av dem,

- ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obun-

den kraft i samhället (avsnitt 4).

Bland de medel som behövs för att uppnå kulturpolitikens mål nämns bl.a.

tillgänglighet och decentralisering. Utredningen framhåller att de statliga

insatserna på kulturområdet skall utformas så att de både tillgodoser de

gemensamma intressena på nationell nivå och regionernas och kommuner-

nas möjligheter att utveckla kulturlivet utifrån egna förutsättningar. Lokala

och regionala behov bör få större genomslag i de statliga kulturinstitutio-

nernas verksamhet (avsnitt 4).

I ett avsnitt om ansvarsfördelning (avsnitt 6) konstateras att det mesta som

sker i det levande kulturlivet har en stark lokal förankring och att det finns

många förhållanden som bäst kan bedömas på lokal nivå och bör finansie-

ras inom ramen för ett lokalt ansvarstagande. Primärkommunernas ansvar

för stöd till kulturverksamhet är även i framtiden en grundval för de of-

fentliga kulturinsatserna. De kulturverksamheter för vilka de enskilda

kommunerna är för små som bas bör även i framtiden i första hand organi-

seras på regional nivå. Samverkan inom länen och över länsgränserna

kommer att behöva öka. Inom ramen för den nationella kulturpolitiken är

det vissa uppgifter som bara kan fullgöras av staten eller som naturligen

faller på staten. Som exempel kan nämnas

- verksamhet där det nationella helhetsperspektivet är dominerande,

- insatser för att åstadkomma en rimlig geografisk spridning.

Utredningen diskuterar begreppet kulturarv som till sitt innehåll kan vara

såväl immateriellt (avser t.ex. religion, historia, traditioner) som materiellt

(avser t.ex. föremål, fornlämningar, kulturlandskap). Kunskap om och

förståelse för det samhälle man lever i och de historiska skeenden som

format samhället är förutsättningar för att man aktivt skall kunna delta i

den demokratiska processen. Kulturarven skall - framhålls det - vara

åtkomliga för alla, vilket ställer krav på bl.a. våra museer (avsnitt 18).

Kulturpolitiken skall skapa förutsättningar för verksamhet på en rad olika

områden och inom olika konstarter och genrer. Verksamheten skall vara

tillgänglig för så många som möjligt. Den bör kunna bedrivas över hela

landet, och det bör råda rimlig balans mellan landets olika delar. Det statli-

ga stödet till regionalt verkande kulturinstitutioner bör stödja och stimulera

en ökad profilering. Nationella uppdrag bör kunna ges till vissa institutio-

ner eller verksamheter och kan enligt utredningen ses som en metod för

utveckling och förnyelse inom en konstriktning, genre eller verksamhets-

form. Det statliga stödet till regionalt verkande institutioner föreslås bli

reformerat. Syftet anges vara att stimulera till konstnärlig och annan för-

nyelse samt till ökad samverkan över geografiska och verksamhetsmässiga

gränser samt att flytta fokus från frågan om personalkostnader och perso-

nalstorlek till frågan om verksamhetens resultat. Staten bör fastställa ett

grundbidragsbelopp, gemensamt för de olika typerna av regionala institu-

tioner. Kravet på ekonomisk motprestation från landsting och eller kom-

mun bör finnas kvar. Andelen rörliga grundbelopp bör vara väsentligt

högre än i dag. Rörliga bidrag bör inte bindas till ett och samma ändamål

för mer än allra högst fem år (avsnitt 20).

För museiområdet föreslår utredningen i avsnitt 28 följande sektorsmål.

Museipolitiken skall med utgångspunkt i att museernas huvuduppgift är

minne och bildning

- främja nationell, regional och lokal identitet,

- öka möjligheterna för människor att möta de kulturhistoriska, konstnärli-

ga, naturvetenskapliga och tekniska sammanhangen och helhetsperspekti-

ven,

- främja människors aktiva deltagande i museernas verksamhet,

- vidareutveckla och stärka samverkan inom kulturmiljövården,

- främja att museerna utvecklas i nära relation till den pågående samhälls-

förändringen

- verka för att kunskapsinnehållet skall få bredd och balans.

Det konstateras att ett väl utvecklat samarbete inom hela museiväsendet

krävs för att uppnå de angivna målen.

Två nationella uppdrag bör gälla för museerna, nämligen att dokumentera

vår egen tid och att utveckla museet som läromedel.

I fråga om regional museisamverkan framhåller utredningen att det är

angeläget att stimulera museisamverkan så att verksamheter med hjälp av

ett väl utvecklat regionalt museinätverk kan drivas även i museilösa kom-

muner. Landsting och kommuner bör gemensamt formulera en regional

museipolitik i sina respektive län som syftar till att utveckla och nyttja de

totala museiresurserna i regionen på bästa sätt utifrån de behov man har (s.

502). Den regionala museipolitiken kan konkretiseras i ett regionalt mu-

seiprogram. Statsbidraget till de regionala museerna, de s.k. grundbelop-

pen, har hittills endast i begränsad omfattning fördelats vidare av enstaka

länsmuseer till något kommunalt museum som bedömts kunna svara för ett

visst ämnesområde i regionen såsom t.ex. konst, ekologi och kulturmiljö-

vård. Den möjligheten bör tas till vara i ökad utsträckning.

Beträffande den statliga museiorganisationen föreslås att Kulturrådet fort-

satt får i uppdrag att vara sektorsmyndighet för museiområdet. Uppdraget

skall bl.a. innebära att rådet stödjer samverkan, samordning och utveck-

lingsarbete inom museiområdet i hela dess bredd och stärker samspelet

med andra delar av kulturområdet. Kulturrådet bör tillsammans med muse-

erna och Riksantikvarieämbetet (RAÄ) ta ansvar för en systematisk upp-

följning och återkommande utvärdering av museiverksamheten. Ett musei-

råd bör knytas till Kulturrådet med företrädare för RAÄ, de centrala, regi-

onala och kommunala museerna, universitet, högskolor, skolväsendet,

folkbildningen och hembygdsrörelsen. Rådets uppgift skall vara att med-

verka till en fungerande mål- och resultatstyrning för de statliga museerna

och museer med statsbidrag, med uppföljning och utvärdering som centra-

la element samt att medverka i beslutsprocessen om statligt stöd till muse-

erna.

Utredningen anser - i motsats till Museiutredningen - att modellen med

ansvarsmuseer bör behållas. Regeringen bör emellertid noga pröva möjlig-

heten att minska antalet ansvarsmuseer. Statens historiska museer bör

skiljas från RAÄ, liksom även den arkeologiska undersökningsverksamhe-

ten vid RAÄ. En fristående utredare bör belysa konsekvenserna av olika

organisatoriska lösningar beträffande Institutionen för konservering vid

RAÄ, vars praktiska verksamhet i princip inte hör hemma inom RAÄ.

Röhsska museet bör få ett samordningsuppdrag på området konsthantverk,

form och design. Det statliga stödet till de regionala museerna bör tydliga-

re knytas till genomförande av kvalificerad verksamhet på bildområdet. De

kvalificerade konstmuseer som finns bör utnyttjas i det arbetet (avsnitt 24).

Vissa bakgrundsuppgifter

Fråga om inrättande av kvinnomuseer (mot. 1994/95:Kr204,

1994/95:Kr205 yrkande 4, 1994/95:Kr218, 1994/95:Kr265

yrkande 2, 1994/95:A807 yrkande 40)

Arbetsgruppen för Bergslagens kvinnomuseum, som tillsattes år 1994 av

kommunfullmäktige i Surahammar, har i uppdrag att utreda förutsättning-

arna för att inrätta ett kvinnohistoriskt centrum/museum i kommunen.

Syftet med att etablera ett sådant museum är bl.a.

- att synliggöra kvinnors roller, betydelse och villkor historiskt,

- att levandegöra kvinnors villkor och samhällsställning genom tiderna,

- att bidra till att öka intresset för kvinnors historia,

- att presentera kvinnornas politiska historia,

- att belysa kvinnolivet ur olika klassperspektiv.

Arbetsgruppen har startat lokala studiecirklar för att dokumentera en rad

skilda kvinnoöden i Bergslagen. Det material som tas fram i cirklarna ingår

i en samling, benämnd Bergslagens kvinnnosamling, som är under upp-

byggnad. Vidare har ett antal seminarier genomförts i syfte att fördjupa

deltagarnas kunskaper i bl.a. kvinnohistoria. Sommaren 1995 har utställ-

ningen Hundratrettio meter under jord visats för allmänheten. Arbetsgrup-

pen samarbetar med Ekomuseum Bergslagen. Vidare har ett samarbete

inletts med Historiska institutionen vid Uppsala universitet. Drifts- och

organisationsformer, finansiering m.m. för ett framtida Bergslagens kvin-

nomuseum diskuteras för närvarande. Projketet har hittills erhållit ekono-

miska bidrag från Länsstyrelsen i Västmanlands län, Kulturrådet, Forsk-

ningsrådsnämnden, Uppsala universitet, Surahammars kommun, LO samt

en rad lokala och regionala organisationer.

Arbetsgruppen har föreslagit att kommunala medel skall avsättas för en

fortsättning och utveckling av verksamheten. Vidare har gruppen ansökt

om bidrag hos Stiftelsen Framtidens kultur.

Även på andra platser i Sverige finns mer eller mindre långt gångna pla-

ner på att i musei- eller utställningsform skildra kvinnors liv och historia.

Ett exempel på detta är Föreningen för Deamuseet-Kvinnomuseet i Stock-

holm som verkar för "synliggörandet av kvinnornas glömda historia och

förbigångna kultur". Föreningens mål är att ett riksmuseum för kvinnokul-

tur skall inrättas såsom ett bestående minne av kulturhuvudstadsåret 1998,

då Stockholm efter beslut av EU:s kulturministrar skall vara Europas kul-

turhuvudstad.

I sammanhaget bör nämnas att ett kvinnomuseum i kommunal regi nyli-

gen invigts i Växjö. Museet är beläget på I 11:s regementsområde. Avsik-

ten är att visa temautställningar, att hålla seminarier där olika kvinnofrågor

belyses och att skapa ett bibliotek med kvinnolitteratur som på sikt skall ge

underlag för forskning och studier. Länsstyrelsen i Kronobergs län plane-

rar att under hösten 1995 inrätta ett kvinnligt resurscentrum i anslutning

till kvinnomuseet.

Vidare har nyligen kvinnokonstmuseet Museum Anna Nordlander in-

vigts i Skellefteå. Museet ingår som en särskild del i Skellefteå stadsbiblio-

tek.

Som exempel på kvinnohistoriska utställningar i regionala och lokala

museer kan nämnas den utställning som Skaraborgs länsmuseum anordna-

de år 1993 inom projektet Den svenska historien. Utställningen Hustrur,

helgon, häxor och horor skildrade den svenska historien ur ett kvinnopers-

pektiv med särskild tonvikt lagd på Skaraborgs historia. Bl.a. visades att

synen på kvinnan växlat mellan kvinnodyrkan och kvinnoskräck genom

århundradena. I sammanhanget kan också nämnas utställningen Världens

kvinnor år 1994 på Arbetets museum i Norrköping samt att Skellefteå

museum i en permanent utställning skildrar stadens historia utifrån ett

kvinnoperspektiv.

Frågor bl.a. om hur kvinnohistorien skildras i museiutställningar har

ventilerats under tre seminarier på Arbetets museum i Norrköping, nämli-

gen seminariet Behövs ett kvinnomuseum? (år 1988), Skall det vara vac-

kert där vi arbetar? (år 1989) och Det dolda budskapet (år 1993). Ytterliga-

re ett seminarium, nämligen Det dubbla budskapet, ägde rum i Göteborg år

1995. Även för år 1996 planeras ett seminarium på samma tema.

Frågor rörande teaterhistoriska museer (mot. 1994/95:Kr205

yrkande 6 och 1994/95:Kr236)

Bland museiinstitutioner på dans- och teaterområdet kan följande nämnas.

Drottningholms teatermuseum (DTM) bildades år 1922 och är sedan år

1945 organiserat som en stiftelse som helt finansieras med statsbidrag.

Enligt sina stadgar har stiftelsen till ändamål att vidga kännedomen om

teaterkonstens historia, speciellt med hänsyn till teaterkonsten i Sverige

under äldre och nyare tid. Stiftelsen skall verka för att museets samlingar

av föremål, bilder, arkivaliska dokument och litteratur förkovras. Vidare

skall stiftelsen anordna teaterföreställningar, konserter och liknande arran-

gemang på Drottningsholms slottsteater.

DTM, som är beläget i det s.k. Filmhuset på Gärdet i Stockholm, har

landets största teaterhistoriska samling med bibliotek och bildarkiv. Konti-

nuerligt insamlas dokumentationsmaterial från landets samtliga teaterföre-

ställningar, t.ex. pjästexter, program, affischer m.m. Museisamlingarna

belyser till övervägande delen den svenska teaterhistorien men innehåller

även ett stort utländskt material grafiska bilder från 1700- och1800-talen. I

samlingarna finns scendekorationer, scenmodeller, kostymer, rekvisita,

dekor- och kostymskisser, porträtt m.m. Delar av museets 1700-

talssamling visas i Hertig Carls paviljong invid Drottningholmsteatern.

Tillfällig utställningsverksamhet bedrivs endast i form av utlån och/eller i

samarbete med andra institutioner. Från DTM har påpekats att namnet

Drottningholms teatermuseum ger upphov till missförstånd, eftersom det

lätt ger intryck av att verksamheten i sin helhet är förlagd till Drottning-

holm och att museets ämnesområde inskränker sig till 1700-talet.

Statsbidraget till Drottningholms teatermuseum uppgår för budgetåret

1995/96 (18 månader) till 7,4 miljoner kronor. Bidrag till teaterföreställ-

ningsverksamheten vid Drottningholms slottsteater och vid Ulriksdals

slottsteater anvisas över anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom

kulturområdet m.m. och uppgår till ca 10,3 miljoner kronor.

Stiftelsen Dansmuseifonden driver Dansmuseet, vars tillkomst år 1950

möjliggjordes av en donation från teatermannen och konstsamlaren Rolf

de Maré. Donationen omfattade samlingar från den av de Maré grundade

Svenska Baletten i Paris samt från Indonesien m.fl. länder. Museet är

sedan år 1990 beläget i Dansens hus i Stockholm i nära anslutning till

dansscenen Stora Teatern där dansverksamhet bedrivs av Stiftelsen Dan-

sens hus. Museets verksamhet omfattar dans av alla slag från skilda kultu-

rer, dans som konstart, religiös rit, folklig dans m.m. Museets samlingar är

främst inriktade på europeisk och asiatisk dans och innefattar konstverk

med dansmotiv, scenmodeller, scenografiskisser, kostymer, masker, in-

strument och filmer.

Statsbidraget till Dansmuseet, vars verksamhet är helt statsfinansierad,

uppgår för innevarande budgetår till ca 11,5 miljoner kronor.

DTM och Dansmuseet har planer på att samordna och samlokalisera de

båda museerna i syfte att uppnå ett förbättrat resursutnyttjande.

Teatermuseet i Eskilstuna har tillkommit i anslutning till Idéteaterns

verksamhet vid Gamla Teatern i Eskilstuna. Teatermuseet i Eskilstuna

syftar till att vara ett dokumentationscentrum för teater i svensk landsort.

Gamla teatern från år 1830 är en välbevarad s.k. teaterlada, dvs. en enklare

teaterbyggnad.

Museisamlingen som ägs av HB Idéteatern i Eskilstuna omfattar bl.a. ett

fotoarkiv, tidningsklipp, brev, bibliotek med bl.a. litteratur om teater i

svensk landsort, tidskrifter, teaterprogram från såväl landsorten som

Stockholmsteatrarna, teaterkostymer, salongs- och scendekorationer.

Museet planerar att flytta in sin verksamhet i en f.d. fabriksbyggnad i syfte

att erhålla lokaler för både permanenta och tillfälliga utställningar. Museet

har hösten 1995 ansökt om stöd hos Boverket för ombyggnaden av den

aktuella fabrikslokalen. Planer finns att inom en snar framtid göra museet

till en stiftelse med bl.a. Eskilstuna kommun som stiftare. Visst samarbete

äger rum med DTM. Bidrag för verksamheten vid Gamla Teatern och

Teatermuseet har lämnats från bl.a. Eskilstuna kommun, Kulturrådet,

Länsarbetsnämnden i Södermanlands län och Södermanlands läns lands-

ting.

Samlingarna vid det tidigare Teaterhistoriska museet i Göteborg ingår

sedan den 1 juli 1995 i Göteborgs stadsmuseums samlingar i Ostindiska

huset. Genom samlingarna som omfattar scenmodeller, teaterkostymer,

fotografier, pjäsmanuskript, klipparkiv, teatervetenskaplig litteratur m.m.

dokumenteras teaterverksamheten i Göteborg. Planer finns på att i maj

1996 - när pågående ombyggnad av Ostindiska huset har avslutats - öppna

en utställning med teateranknytning. Visst samarbete med DTM förekom-

mer. Statsbidrag utgår under anslaget Bidrag till regionala museer till

Göteborgs museer (för budgetåret 1994/95 102 grundbidrag, vilket mot-

svarar ca 11,4 miljoner kronor).

Fråga om inrättande av ett presshistoriskt museum (mot.

1994/95:Kr255)

Sveriges pressarkiv ingår som en del av Riksarkivets enskilda arkivbe-

stånd. Pressarkivet härrör från en ideell museiförening, Sveriges pressarkiv

och pressmuseum (ursprungligen Sveriges pressmuseum). Föreningen

bildades år 1947 efter firandet av pressens 300-årsjubileum på Skansen. År

1974 fattades beslut att överföra dokumentsamlingarna till Riksarkivet och

att upplösa museidelen. Samtidigt överlämnades en del föremål till Nor-

diska museet. Den gamla föreningen ombildades till en vänförening åt

pressarkivet.

I Sveriges pressarkiv finns tryckt och otryckt material som speglar

presshistoriska förhållanden, bl.a. ur ekonomiska, politiska, kulturella,

journalistiska, pressetiska, litterära och språkliga synvinklar. I samlingarna

finns tidningsarkiv, internt material från pressorganisationer, brev och

manuskript från journalister och tidningsmedarbetare, telegram från

Svenska Telegrambyrån och Tidningarnas Telegrambyrå. Till pressarkivet

hör ett specialbibliotek som innehåller litteratur om pressförhållanden,

främst med historisk inriktning. Pressarkivets vänner och Riksarkivet har

gemensamt gjort utställningar på Riksarkivet och arrangerat vetenskapliga

symposier.

Vänföreningen ger ut en presshistorisk årsbok som publicerar bidrag av

presshistoriskt intresse. Nyligen har Svenska Tidningsutgivareföreningen

och Pressarkivets vänförening bildat stiftelsen Den svenska pressens his-

toria i avsikt att ge ut ett samlingsverk som skall täcka hela den svenska

presshistorien.

"Det tryckta ordet" är namnet på en permanent utställning på Tekniska

museet i Stockholm. Utställningen som visar tryckeriteknikens utveckling

under 500 år innehåller ett avsnitt om tidningsproduktion som bl.a. visar

tidningsproduktion från omkring år 1950. Vidare visas vilka som haft

makten över ordet och tryckpressarna från 1400-talet och fram till 1700-

talets slut. Ytterligare ett exempel är den under hösten 1995 pågående

utställningen En tidnings historia som på Alingsås museum skildrar Al-

ingsås tidnings historia.

Äldre tryckeriteknik visas på flera platser i landet, t.ex. på Fredriksdals

friluftsmuseum i Helsingborg samt Rosenlöfs tryckeri i Sandvikens kom-

mun, ett grafiskt arbetsplatsmuseum.

Ett exempel på hur tidningsföretagen själva kan informera om sin verk-

samhet är Aftonbladets Mediecenter i Stockholm som har som övergripan-

de mål att få ungdomar att inse betydelsen av yttrandefrihet och att förstå

tidningarnas roll i samhället. I mediecentret kommer ungdomarna i kontakt

med Lars Johan Hiertas kamp för demokrati och tryckfrihet under 1800-

talet. Med interaktiva medier kan ungdomarna själva agera jounalister,

söka information, ta ställning och göra en egen tidning.

Det bör tilläggas att det i Odense i Danmark finns ett presshistoriskt mu-

seum, Dansk Pressemuseum.

Kulturprojektet Röda Sten (motion 1994/95:Kr270)

Bakom Kulturprojektet Röda Sten står en förening och en stiftelse med

samma namn. Det långsiktiga målet för projektet är att vid Göta älvs

mynning i ett gammalt pannhus som ingått som del i ett bryggeri skapa en

göteborgsk motsvarighet till Louisiana i Danmark, ett centrum för en

gränsöverskridande och experimentell kulturverksamhet med bildkonsten

som grundtema.

Föreningens avsikt är att projektet skall kunna förverkligas utan att be-

lasta Göteborgs kommuns ekonomi. Verksamheten skall främst finansieras

med sponsorers hjälp. Från kommunen har bidrag om 25 000 kronor läm-

nats för detaljritningar inför en första ombyggnadsetapp och för kostnads-

beräkning av projektet samt 65 000 kronor för en skulpturutställning i det

fria utanför det i det föregående nämnda pannhuset. Vidare har Stiftelsen

Framtidens kultur lämnat 200 000 kronor som ett planeringsbidrag. Beräk-

nad kostnad för upprustning och ombyggnad av byggnaden uppgår till 11

miljoner kronor (september 1995).

Statligt stöd till ett museum för hjulångaren Erik Nordevall

(mot. 1994/95:Kr257)

Vissa upplysningar med anledning av motionen

Hjulångaren och fiolbåten Erik Nordevall byggdes på 1830-talet i Norr-

köping och utrustades därefter i Motala. Fiolbåtar hör till de allra tidigaste

ångbåtarna i Sverige. De byggdes för att kunna gå i Göta kanal och genom

andra trånga passager. Erik Nordevall trafikerade mestadels sträckan

Stockholm-Göteborg. I juni 1856 gick hon på grund i Vättern och sjönk

sedan till botten efter att ha dragits loss från grundet. År 1980 lokalisera-

des vraket som ligger på 45 meters djup. Det visade sig vara intakt både

exteriört och interiört. Arbetet med att dokumentera Erik Nordevall påbör-

jades år 1984 och avslutades vid årsskiftet 1989/90.

På uppdrag av en arbetsgrupp, bestående av representanter från Länssty-

relsen i Östergötlands län, Motala kommun, Sjöfartsverket, Statens sjöhis-

toriska museer, Östergötlands länsmuseum och Göta kanalbolaget har år

1991 en rapport sammanställts, vari redovisas metoder och kostnader för

bärgning, konservering och bevarande av skeppet. Kostnaderna för arbetet,

exkl. konserveringskostnader, beräknades uppgå till ca 17 miljoner kronor,

ett belopp som gruppen ansåg borde kunna reduceras till 14 miljoner kro-

nor genom frivilligt arbete. Arbetsgruppen förordade att skeppet skulle

bevaras i en museibyggnad. Vidare ansåg gruppen att en stiftelse skulle

bildas för projektet.

I Motala kommun finns planer på att använda Motala verkstads tomma

lokaler för att skapa ett centrum som med modern teknik och scenografier

introducerar de senaste resultaten inom olika forskningsgrenar och berättar

kreativitetens och uppfinningarnas historia. Som en del i anläggningen

skulle fartyget Erik Nordevall kunna ingå.

Vidare har vid Forsviks industriminne, beläget vid Göta kanal i Karls-

borgs kommun, en förening bildats, Föreningen Forsviks Varv, i syfte att

bygga en kopia av hjulångaren Erik Nordevall. Målet för föreningen är att

båten Erik Nordevall II skall trafikera delar av Göta kanal och visa hur det

tidiga ångbåtsresandet i Sverige gick till. Kostnaden beräknas till mellan

12 och 15 miljoner kronor, medel som föreningen hoppas få från olika

fonder, branschsammanslutningar, Länsarbetsnämnden i Skaraborgs län

m.fl.

Tidigare riksdagsbehandling

Hösten 1995 behandlade kulturutskottet ett motionsförslag, innebärande

att frågan om Erik Nordevall skulle bärgas och bevaras som museum borde

utredas (bet. 1994/95:KrU1).

Utskottet konstaterade att ett utredningsarbete rörande möjligheterna att

bärga och bevara skeppet gjorts på uppdrag av en arbetsgrupp, vari bl.a.

Länsstyrelsen i Östergötlands län ingått och att länsstyrelsen arbetar vidare

med frågan i samråd med berörda intressenter. Utskottet som ansåg att det

inte ankommer på riksdagen att ta ställning till frågan om projektets för-

vekligande avstyrkte motionen.

En ökad satsning på Ekomuseum Bergslagen (motion

1994/95:Kr272)

Vissa uppgifter med anledning av motionen

Begreppet ekomuseum förklarades ingående i utskottets betänkande

1994/95:KrU1. Begreppet introducerades år 1971 vid International Co-

uncil of Museums´ generalkonferens i Grenoble. Ett ekomuseum definie-

ras rumsligt av sitt geografiska område, inte av en byggnad. Föremålssam-

lingarna sammanförs inte på ett ställe utan bevaras på plats och betraktas

inte ovillkorligt som bevaransvärda. Ett ekomuseum förvaltas och drivs av

invånarna i ett område, inte av tjänstemän. Det kunskapssökande som är

museets grunduppgift har ekologisk innebörd. Kulturutvecklingen ses som

ett samspel mellan människor och natur. Den erfarenhetsmassa som sam-

lats av befolkningsgenerationerna betraktas som en omistlig resurs i nuet

och för en framtida utveckling.

Stiftelsen Ekomuseum Bergslagen bildades år 1990. Stiftare är sju

kommuner, nämligen Ludvika, Smedjebacken, Norberg, Fagersta,

Skinnskatteberg, Surahammar och Hallstahammar, länsmuseerna i Dalarna

och Västmanland samt länsturistorganet Westmanna Turism. Stiftarna

bidrar till driften av verksamheten. Via de två museerna erhåller stiftelsen

del av det statliga museibidraget i form av två grundbidrag sammanlagt

drygt 200 000 kronor. Stiftelsens ändamål är bl.a. att stärka bygdens identi-

tet och klargöra Bergslagens särart samt att verka för utvecklingen av

Ekomuseum Bergslagen till ett attraktivt besöksmål.

Ekomuseum Bergslagen består av ett femtiotal kulturmiljöer, spridda

över de sju kommunerna. Gruvor, hyttor, smedjor, bergsmansgårdar, arbe-

tarbostäder m.m. skildrar Bergslagens historia. Åtskilliga av de i Ekomu-

seum ingående kulturmiljöerna har enligt beslut av Riksantikvarieämbetet

riksintresse och åtnjuter skydd enligt naturresurslagen (1987:12). Engels-

bergs bruk som ingår i Ekomueum finns sedan år 1993 upptaget på

Unescos Världsarvslista. Ägare till de olika kulturmiljöerna är de sju

kommunerna, föreningar, hembygdsrörelsen m.fl. Stiftelsens roll är att

samordna arbetet och bedriva ett övergripande utvecklingsarbete samt

ansvara för information och marknadsföring.

En rad av de kulturmiljöer som ingår i Ekomuseum Bergslagen har un-

der senare år erhållit stasbidrag, dels från ordinarie anslag till kulturmiljö-

vården, dels från s.k. tidigareläggningsmedel som anvisats av sysselsätt-

ningsskäl.

I sammanhanget bör tilläggas att Sverige genom sitt medlemskap i Eu-

ropeiska unionen kommer att få del av den strukturfond som avser det s.k.

målområde 2 Bergslagen. Härigenom kan åtgärder inriktas på insatser för

att omstrukturera regioner med industrier på tillbakagång. Möjligheter kan

således komma att finnas för olika industri- och kulturmiljöer i Bergslagen

att under programperioden 1995-1999 i sysselsättningsskapande syfte

erhålla EU-bidrag för att stärka kulturturismen. Enligt en överenskommel-

se som träffats i dagarna mellan regeringen och EU-kommissionen skall

bergslagsstödet omfatta cirka 600 miljoner kronor. För att ett projekt skall

erhålla EU-stöd krävs att 70 % av kostnaderna för projektet får nationell

finansiering av offentliga medel. Beslut om medelstilldelning kommer att

fattas av en särskild beslutandegrupp som skall bestå av representanter för

berörda kommuner, landsting, länsstyrelse och länsarbetsnämnd.

Tidigare riksdagsbehandling

Kulturutskottet har vid några tillfällen behandlat frågor som rör Ekomuse-

um Bergslagen, senast hösten 1994, då utskottet avstyrkte ett motionsför-

slag att museet skulle ges nationell status (bet. 1994/95:KrU1). Utskottet

hänvisade dels till det pågående beredningsarbetet på musei- och kul-

turområdet, dels till de principiella ställningstaganden som utskottet gjort i

museifrågor och som bl.a. innebär att det i allmänhet inte finns skäl för

riksdagen att göra en klassificering av museerna eller bedöma om museer-

na har mer eller mindre riksintresse.

Litografisk akademi och litografiskt museum i Tidaholm

(mot. 1994/95:Kr256)

Vissa upplysningar med anledning av motionen

År 1958 inrättades en litografisk kollektivverkstad i Tidaholm. I början av

1960-talet startade ett samarbete mellan verkstaden och Hellidens folkhög-

skola. Folkhögskolan är numera huvudman för den litografiska verkstaden

och driver en treårig litografskola där. Sedan år 1983 är verkstaden inhyrd

i kommunalt ägda fabrikslokaler från 1800-talet på Vulcanön. Verkstaden

fungerar också som kollektivverkstad för de ca 70 medlemmarna i Lito-

grafiska verkstadsföreningen. I anslutning till verkstaden finns också en

pappersverkstad. Föreningen erhåller bidrag från kommun och landsting

för verksamheten. Olika kurser och internationella symposier inom det

litografiska området har hållits i samarbete mellan folkhögskolan och

Litografiska verkstadsföreningen.

Under 1994 lämnade representanter för kollektivverkstaden och folk-

högskolan ett förslag till Tidaholms kommun om inrättande av ett grafiskt

museum. En av kommunen tillsatt arbetsgrupp föreslog mot slutet av året

att kommunen skulle stödja ett projekt kallat Litografiska akademien i

Tidaholm. Detta projekt avsågs bygga på den existerande estetiska utbild-

ningen vid kommunens gymnasieskola, den grafiska utbildningen vid

folkhögskolan och den grafiska verkstaden och på samverkan med Lito-

grafiska verkstadsföreningen. Projektet föreslogs också omfatta nationell

och internationell symposieverksamhet, inrättande av ett litografiskt muse-

um, framställning av litografisk konst i samverkan mellan verkstaden och

konstnärer, utvecklings-, tryck- och förlagsverksamhet, konstbildnings-

verksamhet, lärarfortbildning, m.m. Tidaholms kommun, Hellidens folk-

högskola och Litografiska verkstadsföreningen har kommit överens om att

utreda huvudmannaskapet för verksamheten och att lägga fram förslag i

frågan när det kommande litografiska museet öppnas.

Tidaholms kommunstyrelse har beslutat att lämna stöd till ett kommande

litografiskt museum. I slutet av år 1994 ansökte kommunen hos Boverkets

samlingslokaldelegation om investeringsbidrag från anslaget Bidrag till

icke-statliga kulturlokaler. Kommunstyrelsen anmälde att frågan om loka-

liseringen av ett framtida litografiskt museum på Vulcanön i anslutning till

den grafiska verkstaden måste utredas ytterligare. I ett första steg skulle i

stället - enligt bidragsansökningen - ett litografiskt museum samlokalise-

ras med Hellidens folkhögskola. I samband med ombyggnad av folkhög-

skolans lokaler skulle lokaler kunna skapas för det planerade grafiska

museet.

På sikt avses verksamheten inom den litografiska akadmien i Tidaholm

bli självbärande. Nya verksamhetsformer avses testas som projekt och

försöksverksamhet till vilka medel skall sökas hos olika instanser både

inom landet och inom EU. Inkomster skall framdeles kunna komma från

inträdes- och kursavgifter, uppdragsutbildning, tryckservice åt konstnärer,

försäljning, vandringsutställningar, samarbete med organisationer och

företag, bidrag från kommuner, landsting, länsstyrelse m.fl.

Boverkets samlingslokaldelegation beslöt i februari 1995 att tilldela Li-

tografiskt museum i Tidaholm 1 424 000 kronor för tillbyggnad och iord-

ningställande av museilokaler i anslutning till Hellidens folkhögskola.

Tidaholms kommun och Hellidens folkhögskola har ingått ett avtal för

att gemensamt tillskapa det litografiska museet. Enligt avtalet har en styr-

grupp med representanter för kommunen, folkhögskolan och Litografiska

föreningen inrättats. Utnyttjandet av museilokalerna i Hellidens folkhög-

skola skall regleras genom ett särskilt avtal mellan styrgruppen och intres-

senterna. Kommunen förbinder sig att till folkhögskolan erlägga 712 000

kronor för hyra i tio år. Folkhögskolan erlägger en lika stor summa som

startkapital till museet. Man har ännu inte bestämt formen för huvudman-

naskap för museet.

Ombyggnaden av de blivande museilokalerna beräknas vara klar i okto-

ber 1995. Den första utställningen beräknas kunna öppnas i september

1996.

Tidigare riksdagsbehandling

Vid riksmötet 1994/95 behandlades motion 1993/94:Kr273 om inrättande

av ett grafiskt museum i Tidaholm. Kulturutskottet anförde i sitt betänkan-

de 1994/95:KrU2 att grafiken är en viktig del av svenskt konstliv och att

den har betytt mycket för en spridning av konsten till nya grupper. Utskot-

tet ansåg att det är viktigt att initiativ tas från olika håll för att vidga

möj-

ligheterna att ta del av både äldre tiders grafiska konst och den konst som

skapas i dag. Likaledes är det betydelsefullt att konstnärerna får förbättrade

möjligheter att arbeta med grafiska uttrycksmedel. Utskottet betonade att

initiativ till regional och lokal museiverksamhet måste tas regionalt och

lokalt och att det också är initiativtagarnas ansvar att se till att

investering-

ar och verksamhet kan finansieras. Utskottet redovisade att det ankommer

på Statens kulturråd att fördela statsbidrag till regionala museer och att

dessa i sin tur kan välja att samverka med lokala museer och att överföra

en del av statsbidraget till dem. Vidare redovisades att det ankommer på

Boverkets samlingslokaldelegation att besluta om statsbidrag till investe-

ringar från anslaget Bidrag till icke-statliga kulturlokaler.

Med hänvisning till att kommande förslag från den då arbetande Kul-

turutredningen (dir. 1993:24) borde avvaktas, avstyrkte kulturutskottet

motionen. Riksdagen följde utskottets förslag.

Utskottet

Kulturutredningens förslag

Utskottet vill inledningsvis erinra om att förslag rörande kulturpolitikens

framtida utformning i Sverige nyligen lagts fram av en parlamentarisk

utredning, den s.k. Kulturutredningen, i betänkandet (SOU 1995:84) Kul-

turpolitikens inriktning. De utredningsförslag som berör den framtida

museipolitiken har i sammanfattning redovisats i ett tidigare avsnitt i detta

betänkande. Förslagen remissbehandlas för närvarande. Utskottet har

inhämtat att regeringen avser att överlämna en kulturpolitisk proposition

till riksdagen våren 1996.

Fråga om inrättande av kvinnomuseer

I fem motioner tas frågan om inrättande av kvinnomuseer upp.

I två motioner, nämligen motionerna Kr204 (c) och Kr218 (s, m, fp, v),

redovisas det initiativ som tagits i Surahammar för att etablera ett kvinno-

historiskt museum med Bergslagsprofil. Syftet bakom båda motionerna är

att projektet skall ges statligt stöd.

Motionärerna bakom motion Kr205 (mp) föreslår att ett kvinnomuseum

skall inrättas i Stockholm och att museet skall vara ett riksmuseum

(yrkande 4). Arbetet med museet bör påbörjas omgående så att verksamhe-

ten kan visas upp år 1998 då Stockholm skall vara europeisk kulturhuvud-

stad. Motionärerna föreslår att museet bl.a. skall finansieras med medel ur

europeiska och internationella fonder.

Motionärerna bakom motion A807 (c) anser att det är angeläget att ini-

tiativ till att starta kvinnomuseer ges stöd (yrkande 40). I motionen nämns

de planer som finns i detta hänseende i såväl Surahammar som Stockholm.

I motion Kr265 (v) föreslås - utan att lokaliseringsfrågan tas upp - att en

utredning skall tillsättas om möjligheten att inrätta ett särskilt kvinnohis-

toriskt museum (yrkande 2).

Utskottet vill inledningsvis framhålla följande. Enligt utskottets upp-

fattning är det av stor betydelse att även ett kvinnoperspektiv anläggs i

museernas utställningsverksamhet och att kvinnornas i lika hög grad som

männens historia speglas av våra museer. Ett sådant synsätt bör enligt

utskottets mening prägla museernas verksamhet. Det är därför glädjande

att flera initiativ med sådan inriktning tagits under senare tid på olika håll

landet. En rad exempel härpå har lämnats i ett föregående avsnitt i detta

betänkande. De konferenser som ägt rum i Norrköping och Göteborg och

som bl.a. behandlat de frågor som motionärerna aktualiserat bör kunna

bidra till att museerna i ökad utsträckning uppmärksammar kvinnornas

historia och tar till vara de möjligheter som finns att anlägga ett kvin-

noperspektiv även på utställningar som inte har en historisk inriktning.

Då det gäller kravet i motionerna på utredning av möjligheterna att inrät-

ta ett särskilt kvinnomuseum vill utskottet erinra om att museiområdet i sin

helhet nyligen grundligt har utretts av två statliga utredningar, senast av

Kulturutredningen vars förslag redovisats i det föregående. Utskottet kon-

staterar att motionsförslagen ligger i linje med ett av de sektorsmål som

Kulturutredningen föreslagit på museiområdet, nämligen att den statliga

museipolitiken skall främja att museerna utvecklas i nära relation till den

pågående samhällsförändringen. Utskottet är inte berett att ta initiativ

syftande till att det skulle inrättas ett särskilt kvinnomuseum.

Beträffande kravet på statlig stöd till kvinnomuseer erinrar utskottet om

att olika bidragsmöjligheter finns för stöd till museiprojekt. Här kan näm-

nas möjligheterna att erhålla stöd från Kulturrådet och Stiftelsen Framti-

dens kultur och - då det gäller om- och nybyggnad - Boverket.

Vidare vill utskottet framhålla att Kulturutredningen bl.a. föreslagit att

ett nytt grundbidragssystem skall införas, vilket innebär att ett betydligt

större antal rörliga grundbidrag skapas. Genom rörliga grundbidrag kan

t.ex. genreprofilering, samarbete över institutionsgränser, geografiska

gränser och med parter i omvärlden liksom annat utvecklingsarbete stöd-

jas. Ett sådant system skulle medföra en större flexibilitet i bidragstilldel-

ningen till de regionala museerna med större möjligheter än i dag till om-

prövning i takt med att olika ändamål genomförts (jfr betänkandet Kultur-

politikens inriktning s. 354). Enligt utskottets uppfattning skulle det före-

slagna nya grundbidragssystemet kunna medverka till att ekonomiska

resurser frigörs för utställningssprojekt av olika slag även på museer som

är utanför det regionala systemet, dvs. lokala och andra museer. Det sagda

innebär inte att utskottet tagit ställning till Kulturutredningens förslag i

fråga om grundbidragssystemet. Om utskottet - sedan regeringen lagt fram

sitt förslag - skulle komma fram till en annan lösning än den av utredning-

en föreslagna, får en bedömning göras av hur sådant stöd som förordas i de

nu aktuella motionerna skall utformas.

Vidare vill utskottet med anledning av vad som anförs i motion Kr205

om stöd från internationella fonder tillägga att - i den mån kvinnomuseer

inrättas - det får ankomma på museets huvudmän att överväga möjlighe-

terna att söka bidrag ur utländska såväl som inhemska fonder.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de här aktuella mo-

tionerna.

Frågor rörande teaterhistoriska museer

I två motionsyrkanden behandlas frågor rörande teaterhistoriska museer.

I motion Kr205 (mp) uttalas att det i Sverige saknas ett nationellt tea-

termuseum (yrkande 6). Motionärerna föreslår att medel härför skall anvi-

sas av riksdagen.

Motionären bakom motion Kr236 (v) framhåller att Gamla Teatern med

Teatermuseet i Eskilstuna inte har möjlighet att utan statligt stöd utveckla

sin verksamhet och föreslår därför att museets framtid skall behandlas av

en utredning vars syfte skall vara att se över samordnings- och resursfrågor

för de teaterhistoriska museerna i landet.

Utskottet vill inledningsvis understryka betydelsen av att lokala och re-

gionala initiativ tagits på det teaterhistoriska insamlingsområdet.

Som framgår av ett tidigare avsnitt i detta betänkande ingår det i Drott-

ningholms teatermuseums (DTM) uppgifter att ägna sig åt teaterkonsten i

hela landet. DTM:s musei-, biblioteks- och arkivverksamhet syftar till att

vara rikstäckande. Museet bedriver kontinuerligt insamling av dokumenta-

tionsmaterial från landets samtliga scener. Museet har således - trots sitt

namn - nationell karaktär. Museisamlingarna utökas efter hand genom

gåvor och begränsade inköp. Visst samarbete förekommer mellan DTM

och andra institutioner såsom Teatermuseet i Eskilstuna och Göteborgs

stadsmuseum (tidigare Teaterhistoriska museet). Sålunda görs föremålsre-

gistreringen på samma sätt i Stockholm och Göteborg. Vidare medverkade

DTM i utställningen Med Allernådigste Tillstånd som Idéteatern i Eskils-

tuna anordnade år 1993 i Eskilstuna.

Utskottet har inhämtat att DTM har långt framskridna planer på att till-

sammans med Dansmuseet etablera sig i nya lokaler i Stockholm. Härige-

nom skulle DTM få möjlighet att nå ut till allmänheten på ett annat sätt än

vad som nu är fallet.

När det gäller kravet i motion Kr236 att utreda samordningsinsatser

m.m. mellan de teaterhistoriska museerna vill utskottet erinra om att Kul-

turutredningen - som redovisats i det föregående - framhållit behovet av

ett väl utvecklat samarbete inom hela museiväsendet som en förutsättning

för att uppnå de sektorsmål för museipolitiken som utredningen föreslår.

Utan att föregripa det pågående beredningsarbetet på kulturpolitikens

område vill även utskottet understryka betydelsen av ökat samarbete och

ökad samordning mellan museerna. Självfallet är det av stort värde om de

regionala insatser som görs på det här aktuella området kan tas till vara

nationellt. Utskottet är dock inte berett att förorda att en utredning av det

slag som föreslås i motion Kr 236 görs.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att kraven i motionsyr-

kandena inte påkallar någon riksdagens åtgärd. Utskottet avstyrker således

motion Kr205 yrkande 6 och motion Kr236.

Fråga om inrättande av ett presshistoriskt museum

Motionären bakom motion Kr255 (s) föreslår att möjligheterna att inrätta

ett presshistoriskt museum bör undersökas. Enligt motionären är det viktigt

att det inte bara blir ett tekniskt museum utan att även pressens kultur- och

informationsinsats och folkuppfostrande roll betonas. Vidare bör enligt

motionären svenska språkets förändring genom olika mediers påverkan

kunna belysas i ett presshistoriskt museum.

Utskottet finner det glädjande att initiativ tagits på olika håll i landet för

att skildra pressens betydelse och den tekniska framställningen av tidning-

ar i utställningsform. En redogörelse häröver har lämnats i det föregående.

Utskottet konstaterar att de i motionen aktualiserade frågorna om pressens

kultur- och informationsinsats och folkuppfostrande roll belyses i de sam-

lingar som finns inom Pressarkivet och i de presshistoriska publikationer

som ges ut av Press-arkivet och Tidningsutgivareföreningen.

Som framgår av detta betänkande har två parlamentariska utredningar,

nämligen Museiutredningen och Kulturutredningen, på senare tid tagit

ställning till frågor om den framtida statliga museipolitiken, statens insat-

ser på museiområdet, de statliga museernas ansvar m.m. Med hänsyn till

det anförda och då utskottet inte vill föregripa resultatet av regeringens

beredningsarbete avstyrker utskottet den nu aktuella motionen.

Kulturprojektet Röda Sten

I motion Kr270 (v, s, fp, kds) beskrivs projektet Röda Sten som syftar till

att ett modernt konstmuseum inrättas i en gammal industribyggnad, ett

pannhus, vid hamninloppet i Göteborg. Motionärerna anser att projektet

skall erhålla statligt stöd från Boverket, Riksantikvarieämbetet m.fl.

Enligt utskottets uppfattning är det initiativ som tagits för att göra Röda

Sten till ett centrum för gränsöverskridande och experimentell kulturverk-

samhet med bildkonsten som grundtema intressant. Stiftelsen Framtidens

kultur bidrog under sommaren 1995 med 200 000 kronor till projektet.

Utskottet konstaterar att de projektansvariga även har möjlighet att t.ex.

söka statligt bidrag för ny- eller ombyggnad hos Boverket som fördelar

bidrag från anslaget Stöd till icke-statliga kulturlokaler (elfte huvudtiteln).

Vidare konstaterar utskottet att projektet ligger i linje med de slutsatser

och förslag som Kulturutredningen kommit fram till t.ex. när det gäller

kulturens förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden

kraft i samhället (jfr Kulturutredningens betänkande s. 89).

Med hänvisning till det anförda och i enlighet med utskottets tidigare

bedömning att resultatet av regeringens ställningstagande med anledning

av Kulturutredningens förslag inte bör föregripas avstyrker utskottet mo-

tion Kr270.

Statligt stöd till ett museum för hjulångaren Erik Nordevall

Förslaget i motion Kr257 (fp) syftar till att hjulångaren Erik Nordevall som

ligger på Vätterns botten skall bärgas, konserveras och visas i ett museum.

Lämplig museilokal finns enligt motionären i Motala. I motionen föreslås

att staten skall engagera sig för att ett sådant museum skall bli möjligt att

förverkliga.

Utskottet behandlade under föregående riksmöte ett liknande yrkande

och konstaterade då bl.a. att ett utredningsarbete gjorts på uppdrag av en

arbetsgrupp i vilken bl.a. Länsstyrelsen i Östergötlands län fanns represen-

terad och att länsstyrelsen arbetade vidare med frågan i samråd med andra

intressenter. Utskottet avstyrkte motionen med hänvisning härtill och till

att det inte ankom på riksdagen att ta ställning till frågan om projektet

skulle förverkligas.

Utskottet har inte funnit anledning att i detta sammanhang göra en annan

bedömning. Motion Kr257 avstyrks således.

En ökad satsning på Ekomuseum Bergslagen

Förslaget i motion Kr272 (s) syftar till en ökad statlig satsning på Ekomu-

seum Bergslagen. I motionen erinras om att den kulturpolitiska utredning-

en i tilläggsdirektiv fått i uppdrag att diskutera hur man kan stimulera

regionala och lokala ambitioner. En ökad satsning på Ekomuseum Berg-

slagen ligger - menar motionärerna - väl i linje med de ambitioner som

finns i tilläggsdirektiven till Kulturutredningen. Satsningen kan - fram-

hålls det - förena vård av kulturmiljöer och industriminnen med syssel-

sättningsskapande investeringar och ökad kulturturism.

Utskottet vill erinra om att Ekomuseum Bergslagen via länsmuseerna i

Dalarna och Västmanland erhåller två grundbidrag, vilket också redovisats

i ett tidigare avsnitt i detta betänkande. Likaledes har en redovisning för

stödmöjligheterna för de i Ekomuseum Bergslagen ingående kulturmiljö-

erna lämnats. Vidare vill utskottet än en gång framhålla att Kulturutred-

ningen föreslagit en ändring av grundbidragssystemet i riktning mot ett

större antal rörliga bidrag med stor flexibilitet vid fördelningen av bidra-

gen. Utan att föregripa regeringens ställningstagande till utredningens och

remissinstansernas förslag konstaterar utskottet att den föreslagna model-

len för ett nytt grundbidragssystem skulle innebära större möjlighet för

museer utanför den regionala museiorganisationen att erhålla tidsbegrän-

sade grundbidrag.

Utskottet anser - med hänvisning till det anförda och i avvaktan på re-

geringens ställningstagande till frågan om det framtida statliga museistödet

- att motion Kr272 skall avslås av riksdagen.

Litografisk akademi och litografiskt museum i Tidaholm

I motion Kr256 (s) redovisas att en litografisk akademi avses skapas i

Tidaholm. Inom denna skall samlas dels sådan verksamhet som redan

finns inom kommunen, t.ex. utbildning inom gymnasieskolan i Tidaholms

kommun, grafisk utbildning vid Hellidens folkhögskola och den grafiska

verkstad som finns med folkhögskolan som huvudman, dels sådan ny

verksamhet som planeras, t.ex. ett litografiskt museum där kommunen och

folkhögskolan samverkar. Motionärerna anför att det i landet finns ett stort

behov av grafisk utbildning och av konstbildning. Det finns också ett

behov av att öka konstnärernas möjligheter att arbeta med litografisk tek-

nik och att få sina verk sålda. Motionärerna anser att det redovisade pro-

jektet med en litografisk akademi och ett däri ingående grafiskt museum

bör betraktas som ett nationellt projekt, där staten på olika sätt bör stödja

verksamheten.

Vid föregående riksmöte uttalade utskottet att grafiken är en viktig del

av svenskt konstliv som betytt mycket för spridning av konst till nya grup-

per. Utskottet ansåg det betydelsefullt med initiativ till sådana verksamhe-

ter som ökar möjligheten att ta del av grafisk konst och att finna avsättning

för grafikers produktion. Utskottet strök under att när initiativ tas till nya

museer m.m. är det initiativtagarnas ansvar att investeringar och drift kan

finansieras.

Under år 1995 har Tidaholms kommun sökt och beviljats investerings-

bidrag från Boverkets samlingslokaldelegation till ett litografiskt museum i

Tidaholm. Som utskottet redovisade vid föregående riksmöte ankommer

det på de regionala museerna att besluta om huruvida de skall samarbeta

med lokala museer och eventuellt överföra en del av sitt statliga driftbidrag

till sådana museer.

Kulturutredningens slutbetänkande (SOU 1995:84) föreligger nu sedan

två månader. Förslaget innebär att ett större antal rörliga grundbidrag till

bl.a. regionala museer skall skapas för att öka flexibiliteten och möjlighe-

terna till omprövning i bidragsgivningen. Utskottet anser att kommande

förslag till riksdagen, grundade på Kulturutredningens betänkande och

remissyttrandena över detta, inte bör föregripas genom att riksdagen nu gör

något uttalande i frågan om principerna för statligt stöd till museer. Utskot-

tet avstyrker därmed motion Kr256.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inrättande av kvinnomuseer

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr204, 1994/95:Kr205 yrkan-

de 4, 1994/95:Kr218, 1994/95:Kr265 yrkande 2 och 1994/95:A807 yr-

kande 40,

res. 1 (v, mp)

2. beträffande frågor rörande stöd till teaterhistoriska

museer

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr205 yrkande 6 och

1994/95:Kr236,

res. 2 (v, mp)

3. beträffande inrättande av ett presshistoriskt museum

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr255,

4. beträffande kulturprojektet Röda Sten

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr270,

5. beträffande statligt stöd till ett museum för hjulångaren Erik

Nordevall

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr257,

6. beträffande en ökad satsning på Ekomuseum Bergslagen

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr272,

res. 3 (mp)

7. beträffande litografisk akademi och litografiskt museum i

Tidaholm

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr256.

Stockholm den 19 oktober 1995

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s),

Elisabeth Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s),

Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Björn

Kaaling (s), Monica Widnemark (s), Lennart

Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp), Agneta

Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Annika

Nilsson (s), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp),

Fanny Rizell (kds), Erik Arthur Egervärn (c) och

Elizabeth Nyström (m).

Reservationer

1. Inrättande av kvinnomuseer (mom. 1)

Charlotta L Bjälkebring (v) och Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "Då det"

och på s. 16 slutar med "aktuella motionerna" bort ha följande lydelse:

Inledningsvis vill utskottet framhålla följande. Det förhållandet att före-

trädare för samtliga riksdagspartier utom ett har framställt krav som avser

inrättande av eller stöd till kvinnomuseer visar att vi här har att göra med

en framväxande folkrörelse. Denna folkrörelse förtjänar att uppmuntras.

Enligt utskottets uppfattning talar starka skäl för att - i enlighet med

förslagen i motionerna Kr205 (mp) och Kr265 (v) - inrätta ett kvinnomu-

seum. Ett sådant museum skulle, som framhålls i motion Kr205, kunna

ägnas åt kvinnans olika roller under olika epoker och belysa kvinnohistoria

ur ett globalt perspektiv och ett framtidsperspektiv. Utskottet anser därför

att regeringen bör utreda hur planerna på ett nationellt kvinnomuseum med

ett övergripande ansvar för kvinnans historia skall kunna förverkligas.

Då det gäller motionsförslagen att ekonomiskt stödja ett kvinnohistoriskt

museum med Bergslagsprofil vill utskottet anföra följande. Utskottet vill

erinra om att ett stort antal ideellt arbetande personer deltar i arbetet med

att synliggöra kvinnornas historia i samarbete med bl.a. studieförbunden.

Den verksamhet som hittills bedrivits i bl.a. Surahammar har betydelse

såväl för arrangörerna som arbetar på ideell basis som för besökarna. En-

ligt utskottets uppfattning är det angeläget att sådana museer kan stödjas

av staten. Utskottet anser därför att regeringen snarast bör återkomma till

riksdagen med förslag härom i samband med den i det föregående förorda-

de utredningen om ett nationellt kvinnomuseum.

Vad utskottet med anledning av de nu aktuella motionerna anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande inrättande av kvinnomuseer

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Kr204,

1994/95:Kr205 yrkande 4, 1994/95:Kr218, 1994/95:Kr265

yrkande 2 och 1994/95:A807 yrkande 40 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Frågor rörande stöd till teaterhistoriska museer (mom. 2)

Charlotta L Bjälkebring (v) och Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "Utskottet

har" och slutar med "motion Kr236" bort ha följande lydelse:

Utskottet har inhämtat att Drottningholms teatermuseum (DTM) har

långt framskridna planer på att tillsammans med Dansmuseet etablera sig i

nya lokaler i Stockholm. Ett genomförande av planerna skulle ge DTM

möjlighet att nå ut till allmänheten på ett annat sätt än vad som nu är fallet.

Enligt utskottets uppfattning är det glädjande om en samordning och sam-

lokalisering av de båda museerna kan komma till stånd. Förutom att

DTM:s tillgänglighet för allmänheten skulle öka väsentligt skulle en sam-

lokalisering av de båda museerna även medföra betydande samordnings-

vinster. Härigenom skulle även möjlighet skapas att bygga ut DTM:s verk-

samhet så att museet i realiteten får en nationell karaktär. Utskottet anser

att DTM också i formell mening bör få ett nationellt uppdrag. Enligt ut-

skottets mening bör således frågan om DTM:s nationella status utredas.

Utskottet har i ett föregående avsnitt i detta betänkande bl.a. beskrivit

den verksamhet som bedrivs i Göteborg och i Eskilstuna. Enligt utskottets

uppfattning är det angeläget att ta till vara de initiativ som tagits på olika

håll, bl.a. i Eskilstuna, och att göra en översyn av samordnings- och resurs-

frågorna för de teaterhistoriska museerna i hela landet. Även denna fråga,

som har ett mycket nära samband med frågan om DTM:s nationella status,

bör behandlas under det utredningsarbete som utskottet uttalat sig för i det

föregående.Utskottet anser mot den redovisade bakgrunden att regeringen

bör återkomma till riksdagen med förslag.

Vad utskottet med anledning av de nu aktuella motionerna, nämligen

motionerna Kr205 yrkande 6 och Kr236, anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande frågor rörande stöd till teaterhistoriska museer

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Kr205 yrkan-

de 6 och 1994/95:Kr236 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

3. En ökad satsning på Ekomuseum Bergslagen (mom. 6)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med "Utskottet

vill" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående bl.a. redovisat att Ekomuseum Bergslagen

för närvarande erhåller två grundbidrag. Enligt utskottets uppfattning är

det - i enlighet med vad som anförs i motion Kr272 - angeläget att ytterli-

gare stärka det statliga stödet för Ekomuseum Bergslagen. Regeringen bör

därför snarast återkomma till riksdagen med förslag till en sådan satsning.

Således bör den fortsatta beredningen av Kulturutredningens förslag inte

avvaktas. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion

Kr272 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande en ökad satsning på Ekomuseum Bergslagen

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Kr272 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Inrättande av kvinnomuseer (mom. 1), En ökad satsning på

Ekomuseum Bergslagen (mom. 6)

Berit Oscarsson (s) anför:

Jag vill framhålla att ett övergripande syfte för den arbetsgrupp som arbe-

tar med frågan om inrättande av ett kvinnomuseum i Bergslagen är att

stimulera till debatt, diskussion och fördjupade studier kring kvinnors

villkor. Vidare är det angeläget att understyrka att arbetsgruppens verk-

samhet i hög grad bygger på samverkan mellan företrädare för folkbildning

och vetenskap å ena sidan och engagerade entusiaster å andra sidan. Jag

utgår från att frågan om statligt stöd till kvinnomuseer beaktas av regering-

en i arbetet med den kulturpolitiska propositionen. Jag vill dock inte före-

gripa resultatet av regeringens beredningsarbete.

Då det gäller frågan om ökat statligt stöd till Ekomuseum Bergslagen

vill jag erinra om det stora lokala engagemang som uppkommit i förhål-

lande till ekomuseet. En ökad satsning på Ekomuseum Bergslagen skulle

innebära att vård av kultur- och industriminnen kan förenas med syssel-

sättningsskapande investeringar och ökad kulturturism. Jag utgår från att

regeringen i sina ekonomiska överväganden i samband med arbetet med

den kulturpolitiska propositionen beaktar vad jag här har anfört liksom de

erfarenheter som vunnits av de grundbidrag som för närvarande tilldelas

Ekomuseum Bergslagen.

Innehållsförteckning

Gotab, Stockholm 1995