Bet. 1995/96:KrU12

Kulturutskottets betänkande

1995/96:KRU12

En radio och TV i allmänhetens tjänst 1997-2001

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1995/96

KrU12

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition

1995/96:161 En radio och TV i

allmänhetens tjänst 1997-2001 jämte ett

antal motioner.

Utskottet konstaterar att det s.k.

medielandskapet starkt har förändrats,

vilket bör återspeglas i uppdraget till

public service-företagen. Utskottet

godtar regeringens förslag i fråga om

public service-uppdragets innehåll,

vilket bl.a. innebär att Sveriges

Televisions (SVT), Sveriges Radios (SR)

och Utbildningsradions (UR) sändningar

skall vara rikstäckande, att

programverksamheten skall präglas av

redaktionell självständighet,

opartiskhet och saklighet, demokratiska

värden, mångfald och decentralisering

samt av folkbildnings-ambitioner. Vidare

innebär public service-uppdraget att

programmen skall ha hög kvalitet, att

programföretagen skall ha ett

kulturansvar och ett ansvar för att

producera minoritetsprogram samt att

programmen skall spegla förhållandena i

hela landet.

Utskottet understryker bl.a. att

allmänradion och allmäntelevisionen inte

skall låta sig styras av publikandelar

utan även - på vad som betraktas som god

sändningstid - skall sända program som

vänder sig till en förhållandevis

begränsad publik.

Utbildningsradions verksamhet utreds

för närvarande. Regeringen föreslår

därför att riktlinjerna för verksamheten

skall vara oförändrade under

tillståndsperioden. Utskottet godtar

förslaget.

Enligt förslag i proposition

1995/96:160 Radio- och TV-lag, som för

närvarande behandlas i

konstitutionsutskottet, skall regeringen

meddela sändningstillstånd för

programföretagen. Till

sändningstillstånden skall villkor av

olika slag kunna knytas. I den

proposition som kulturutskottet

behandlar föreslås att

sändningstillståndet för SVT och SR

skall bli femårigt och således gälla

fr.o.m. den 1 januari 1997 t.o.m. den 31

december 2001. För UR föreslås

tillståndsperioden bli tvåårig och gälla

fr.o.m. den 1 januari 1997 t. o.m. den

31 december 1998. Förslagen tillstyrks

av utskottet. Utskottet har inte heller

något att erinra mot förslaget om ägande

av programföretagen, innebärande att de

tre förvaltningsstiftelser som nu äger

programföretagen skall upphöra och

ersättas av en nybildad stiftelse som i

stället skall äga programföretagen.

Utskottet tillstyrker även förslaget

att programföretagen årligen skall följa

upp och rapportera hur public service-

uppdraget uppfyllts och att en

uppföljningsrapport skall inlämnas till

Granskningsnämnden för radio och TV.

Utskottet godtar förslagen rörande

programföretagens struktur och kraven på

företagens distriktsorganisation och

distriktsbaserade produktion, vilket

bl.a. innebär att SVT även i

fortsättningen skall ha två

självständiga nyhetsredaktioner och att

arbetet med nyheter och samhällsfrågor

skall bedrivas så att olika perspektiv

präglar verksamheten. Vidare innebär

förslaget att den andel av

allmänproduktionen som i SVT:s och SR:s

rikssändningar produceras utanför

Stockholm under tillståndsperioden skall

ökas till minst 55 %. Enligt nu gällande

regler skall minst 50 % av SVT:s och

minst 40 % av SR:s allmänproduktion i

rikssändningar göras utanför Stockholm.

I propositionen föreslås att sponsring

i fortsättningen skall vara tillåten

endast i SVT:s sändningar i samband med

sportevenemang. Utskottet konstaterar

att sponsringsbegreppet - om förslaget

till ny radio- och TV-lag genomförs -

kommer att vidgas och att därmed ett

stort antal program som i dag inte anses

vara sponsrade i fortsättningen kommer

att falla in under den nya definitionen.

Utskottet har accepterat regeringens

utgångspunkt att sponsring skall få

förekomma i SVT:s sändningar i samband

med sportevenemang. Utskottet anser att

det vidgade sponsringsbegreppet leder

till att vissa kategorier av sponsrade

program bör vara tillåtna. Således bör

programföretagen kunna få sända bl.a.

samproduktioner som framställts i

samarbete med t.ex. programföretag i

andra länder, fristående

produktionsbolag m.fl. där

medproducenten erhållit bidrag från

utomstående för sin andel av

produktionen. Även program som

framställs av ett programföretag inom

ramen för ett samarbete inom European

Broadcasting Union (EBU) bör kunna få

återutsändas av SVT och SR. Utskottet

anser också att det skall vara tillåtet

för SVT och SR att träffa uppgörelse om

sponsring när företaget i fråga är

arrangör under förutsättning att

programmet direktsänds till flera

länder, antingen arrangemanget sker inom

ramen för ett åtagande gentemot EBU

eller arrangemanget är av liknande

betydelse.

I övrigt godtar utskottet regeringens

förslag till finansiering och

ekonomiska förutsättningar för

programföretagen, vilket bl.a. innebär

att programföretagen skall finansieras

från rundradiokontot, att

medelstilldelningen till

programföretagen liksom hittills skall

värdesäkras genom ett särskilt index,

det s.k. Sveriges Radio-indexet. I

fortsättningen skall även

medelstilldelningen till Radio Sweden

värdesäkras med utgångspunkt i nämnda

kompensationsindex. Vidare innebär

förslaget att den fördelningsnyckel som

programföretagen tillämpar när det

gäller fördelningen av medel mellan

programföretagen skall ändras något, så

att 60,53 % av medlen skall tillföras

SVT, 34,70 % tillföras SR och 4,77 %

tillföras UR. Programföretagen skall

även i fortsättningen kunna justera

fördelningsnyckeln efter överenskommelse

sins-

emellan.

Utskottet delar regeringens uppfattning

i fråga om sändningarnas räckvidd och

sändningsrättens omfattning. Det innebär

bl.a. att programföretagens sändningar

skall nå minst 99,8 % av den bofasta

befolkningen och att sändningsrätten för

SVT skall omfatta två TV-kanaler

inklusive text-TV och för SR fyra

radiokanaler samt att UR skall få sända

i SVT:s och SR:s kanaler.

Utskottet går emot regeringens förslag

att Granskningsnämnden för radio TV

fr.o.m. år 1997 skall finansieras helt

över statsbudgeten. Utskottet anser att

nämnden även i fortsättningen skall

finansieras över både statsbudgeten och

rundradiokontot.

Utskottet godtar förslaget att Radio

Swedens uppdrag och verksamhet inte

skall förändras.

Utskottet har beräknat att medelsramen

för år 1997 för programföretagen bör

uppgå till 4 758,9 miljoner kronor i

1994 års prisläge, dvs. 0,7 miljoner

kronor mer än vad som föreslås i

propositionen. Den fördelningsnyckel som

utskottet godtagit leder till att av

angiven ram bör 2 880,6 miljoner kronor

(60,53 %) tillföras SVT, 1 651,3

miljoner kronor (34,70 %) tillföras SR

och 227,0 miljoner kronor (4,77 %)

tillföras UR. Vidare bör Radio Sweden

anvisas 36,4 miljoner kronor (i 1994 års

prisläge). Slutligen bör riksdagen

beräkna medel från rundradiokontot för

delfinansiering av Granskningsnämndens

verksamhet (ca 4,6 miljoner kronor).

Till betänkandet har fogats 29

reservationer och två särskilda

yttranden. Av innehållsförteckningen

framgår vilka frågor reservationerna

avser.

Propositionen

I proposition 1995/96:161 En radio och

TV i allmänhetens tjänst 1997-2001

(Kulturdepartementet) har regeringen

föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad regeringen föreslår om

programföretagens public service-uppdrag

(avsnitt 17),

2. godkänna de föreslagna riktlinjerna

för programverksamheten (avsnitten 18.1-

18.9),

3. godkänna vad regeringen förordar om

Sveriges Utbildningsradios fortsatta

verksamhet (avsnitt 18.10),

4. godkänna vad regeringen föreslår om

tillståndsperiodens längd (avsnitt 19),

5. godkänna den föreslagna ändringen av

ägandet av programföretagen (avsnitt

20),

6. godkänna vad regeringen föreslår om

uppföljning och rapportering av hur

public service-uppdraget uppfylls

(avsnitt 21),

7. godkänna vad regeringen föreslår om

programföretagens struktur samt krav på

distriktsorganisation och

distriktsbaserad produktion (avsnitt

22),

8. godkänna vad regeringen föreslår om

finansiering och ekonomiska

förutsättningar för perioden 1997 - 2001

(avsnitt 23),

9. godkänna vad regeringen förordar om

sändningarnas räckvidd, sändningsrättens

omfattning m.m. (avsnitt 24),

10. godkänna vad regeringen förordar om

Granskningsnämndens finansiering

(avsnitt 25.1),

11. godkänna vad regeringen föreslår om

Radio Swedens fortsatta verksamhet

(avsnitt 25.3),

12. godkänna regeringens förslag till

medelsberäkning för den

avgiftsfinansierade verksamhet som

bedrivs av Sveriges Television AB,

Sveriges Radio AB, Radio Sweden och

Sveriges Utbildningsradio AB (avsnitt

26.1).

Motionerna

1995/96:Kr7 av Carl Bildt m.fl. (m) vari

yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens

förslag om progamföretagens public

service-uppdrag,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att yttrandefrihetens och

tryckfrihetens principer skall vara

styrande för public service-

verksamheten,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kvalitet och fördjupning i

programverksamheten,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om organisation och utformning

av Sveriges Radios och Sveriges

Televisions nyhetsförmedling,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om public service-verksamhetens

centrala roll i det svenska kulturlivet,

6. att riksdagen beslutar att inom

ramen för givna resurser koncentrera

public service-verksamheten till en TV-

kanal och två radiokanaler i enlighet

med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen beslutar att

avtalsperioden för Sveriges Television

och Sveriges Radio skall omfatta

perioden den 1 januari 1997 - den 31

december 2000 i enlighet med vad som

anförts i motionen,

8. att riksdagen avslår regeringens

förslag till granskning av public

service-verksamheten i enlighet med vad

som anförts i motionen,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad som anförts i

motionen om Sveriges Radios och Sveriges

Televisions distriktsorganisation,

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om sponsring,

11. att riksdagen hos regeringen begär

att Sveriges Television skall ges rätt

att inleda digitala satellitsändningar i

enlighet med vad som anförts i motionen,

1995/96:Kr8 av Fanny Rizell m.fl. (kds)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om "opartiskhet och saklighet",

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om "demokratiska värden",

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att våldsinslag i

nyhetsförmedling måste möta kds

relevanskrav,

4. att riksdagen avslår regeringens

förslag om att redaktioner eller

kvalificerade beslutsfunktioner skall

utlokaliseras,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om satsning på markbaserad

digital-tv.

1995/96:Kr9 av Ewa Larsson och Eva Goës

(mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om betydelsen av att

barnperspektivet ges större utrymme vid

planering och framställning av program,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att regeringen i

internationella sammanhang aktivt

arbetar för att barn inte skall ta skada

av att se på TV,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av klargörande

skrivningar vad gäller TV:s särskilda

genomslagskraft, särskilt vad gäller

våld och onyanserade kvinnoskildringar,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sveriges Television bör

utarbeta en handlingsplan som beskriver

hur andelen anställda av utomnordiskt

ursprung skall kunna höjas.

1995/96:Kr10 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om det mångkulturella samhället,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om program för barn och ungdom,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om olika perspektiv i

nyhetsförmedlingen,

4. att riksdagen begär att regeringen

tillsätter en särskild samrådsgrupp med

uppdrag att utveckla programverksamheten

för funktionshindrade enligt vad i

motionen anförts,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om Sveriges Utbildningsradio,

6. att riksdagen beslutar att

tillståndsperiodens längd skall vara tio

år för Sveriges Television och Sveriges

Radio enligt vad i motionen anförts,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om parallellsändning med gammal

och ny teknik av radio och TV,

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om distriktsorganisationer och

distriktsbaserad produktion,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om finansiering och ekonomiska

förutsättningar,

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om Granskningsnämnden för radio

och TV.

Ärendets beredning

Under ärendets beredning har företrädare

för Sveriges Radio AB uppvaktat

utskottet beträffande vissa förslag i

propositionen. Skrivelser i ärendet har

ingetts av Sveriges Radio AB, Sveriges

Television AB, Svenska Samernas

Riksförbund, frilansproducenten Lars

Printzén, Synskadades Riksförbund samt

av Synskadades Riksförbunds länsförbund

i Kalmar län, Göteborg, Stockholms och

Gotlands län, Hallands län, Norrbottens

län och Västerbottens län. Synskadades

Riksförbund har också ingett en

videokassett (TV för alla).

Vissa bakgrundsuppgifter

Riksdagen beslutade våren 1992 att i

huvudsak godkänna de förslag som

regeringen lagt fram i proposition

1991/92:140 om den avgiftsfinansierade

radio- och TV-verksamheten 1993-1996

m.m. (bet. 1991/92:KrU28, rskr.

1991/92:329). Beslutet innebar bl.a. att

den tidigare koncernmodellen med ett

moderbolag skulle upphöra, att public

service-företagen skulle bli

självständiga aktiebolag, att Sveriges

Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB

skulle slås ihop till ett

ljudradiobolag, benämnt Sveriges Radio

AB, att statens avtal med de tre

programföretagen Sveriges Television AB

(SVT), Sveriges Radio AB (SR) och

Sveriges Utbildningsradio AB (UR) skulle

vara fyraåriga och att public service-

uppdraget för programföretagen i

huvudsak skulle förbli oförändrat.

Regeringen träffade därefter i december

1992 avtal med de tre public service-

företagen om deras verksamhet under

perioden den 1 januari 1993 - den 31

december 1996. Samtidigt meddelade

regeringen public service-företagen

tillstånd enligt 5 § radiolagen att

under samma tid sända radio- och

televisionsprogram i rundradiosändning.

1992 års riksdagsbeslut innebar bl.a.

godkännande av regeringens förslag om de

ekonomiska förutsättningarna för public

service-företagen under avtalsperioden.

Medelstilldelningen skulle vara samlad

och inte innehålla specialdestinerade

belopp. Programföretagen skulle inom

tillgänglig ekonomisk ram göra de

prioriteringar som krävs för att

uppfylla de i avtalen uppställda målen.

Vidare godkände riksdagen att

medelstilldelningen under perioden

1993-1996 skulle värdesäkras med

utgångspunkt i ett särskilt index, det

s.k. SR-indexet. Public service-

företagen skulle tillsammans få en

reformram om 150 miljoner kronor per år

(i 1989 års prisläge) under kalenderåren

1993, 1994 och 1995. Det uppställdes ett

rationaliseringskrav på public service-

företagen om 100 miljoner kronor per år

(i 1989 års prisläge) för kalenderåren

1993 och 1994. De medel som frigjordes

genom ytterligare rationaliseringar

skulle få behållas för reforminsatser.

Riksdagen godkände vidare en s.k.

fördelningsnyckel som innebär att

tillgängliga medel fördelas med 61,09 %

till SVT, 34,31 % till SR och 4,60 %

till UR.

Våren 1993 beslutade riksdagen i

enlighet med regeringens förslag att de

tre programföretagen skulle ägas av tre

för ändamålet bildade stiftelser (prop.

1992/93:236, bet. 1992/93:KrU28, rskr.

1992/93:377).

Våren 1995 beslutade riksdagen på

förslag av regeringen om en 11-procentig

besparing på de tre programföretagen

(prop. 1994/95:100 bilaga 12, bet.

1994/95:KrU26, rskr. 1994/95:367).

Besparingen skulle fördelas jämnt över

perioden den 1 juli 1995 - den 31

december 1998. Riksdagen beslutade även

att TV 4:s koncessionsavgift per den 1

januari 1996 skulle överföras till

statskassan i stället för till

rundradiokontot.

Vidare innebar 1995 års riksdagsbeslut

- i denna del efter en överenskommelse

mellan Socialdemokraterna och

Miljöpartiet - att avtalet mellan staten

och SVT ändrades på så sätt att kravet

på att distriktens produktion skulle

vara samlad i en kanal upphörde.

Modellen med två konkurrerande kanaler

har därmed upphört. SVT har fr.o.m. år

1996 ändrat den inre organisationen i

företaget.

Riksdagsbeslutet medförde även en

ändring av samma avtal innebärande att

minst 50 % - i stället för som tidigare

minst 40 % - av allmänproduktionen i

SVT:s sändningar skulle produceras

utanför Stockholm.

Public service-verksamheten finansieras

med TV-avgiftsmedel som riksdagen

anvisar från rundradiorörelsens

resultatkonto (rundradiokontot). Från år

1995 finansieras även

programverksamheten för utlandet (Radio

Sweden) med avgiftsmedel (prop.

1993/94:100 bilagorna 4 och 12, bet.

1993/94:KrU29, rskr. 1993/94:361).

Sponsring får i begränsad omfattning

förekomma i SVT:s och SR:s sändningar.

Betydelse för programbolagens

verksamhet har - utöver de i det

föregående nämnda avtalen mellan staten

och programföretagen - radiolagen

(1966:755) och lagen (1991:1559) med

föreskrifter på

tryckfrihetsförordningens och

yttrandefrihetsgrundlagens områden. Av

betydelse i sammanhanget är också lagen

(1989:41) och förordningen (1989:46) om

TV-avgift och förordningen (1994:728)

med instruktion för Granskningsnämnden

för radio och TV.

En ny myndighetsorganisation infördes

den 1 juli 1994 på radio- och TV-området

(prop. 1993/94:160, yttr. 1993/94:KrU6y,

bet. 1993/94:KU37, rskr. 1993/94:276).

Beslutet innebär att Radionämnden har

ersatts av en ny myndighet med något

vidgade uppgifter, benämnd

Granskningsnämnden för radio och TV.

Granskningsnämnden har tillsyn över

efterlevnaden av regler för

sändningarnas innehåll, både enligt de

särskilda lagarna för ljudradio- och TV-

sändningar till allmänheten och enligt

de avtal som slutits efter bemyndigande

i radiolagen, samt beslutar om

sanktioner vid bristande efterlevnad av

angivna regler. Granskningsnämnden

finansieras dels med anvisningar från

rundradiokontot, dels via statsbudgeten.

Public service-företagen utgör

tillsammans med Granskningsnämnden för

radio och TV den s.k. rundradiorörelsen.

TERACOM Svensk Rundradio AB, i

fortsättningen benämnt Teracom, är

huvudman för rundradionätet. Teracom

skall ge sändningsberättigade

programföretag tillgång till sändarnätet

på likvärdiga villkor. Verksamheten

regleras i avtal mellan Teracom och

public service-företagen.

Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB), som

ägs av SVT, SR och UR, ansvarar för TV-

avgiftsuppbörden och avgiftskontrollen.

I avtal som träffades år 1989 mellan

staten och RIKAB regleras bolagets

uppgifter. Influtna avgiftsmedel

placeras på räntebärande räkning, det

s.k. rundradiokontot, hos

Riksgäldskontoret.

Förslag om ny radio- och TV-lag.

Aktuella utredningar m.m.

Regeringen har i proposition 1995/96:160

Radio- och TV-lag föreslagit att sju av

de nuvarande lagarna på radio- och TV-

området skall föras samman till en ny

lag, radio- och TV-lagen. Den

lagstiftning som föreslås innehåller -

enligt vad som anförs i propositionen -

endast smärre ändringar i sak jämfört

med dagens regler men innebär en klarare

och mer enhetlig reglering. Bl.a.

föreslås ett förbud mot sändningar av TV-

program som innehåller verklighetstrogna

våldsskildringar eller pornografi under

sådan tid och på sådant sätt att barn

kan se programmen, såvida det inte är

försvarligt att ändå visa programmet,

t.ex. som ett led i nyhetsförmedlingen.

Enligt propositionen skall de regler

som skall gälla för innehållet i alla

slags sändningar, oavsett sändningsform,

framgå av lagen. Till sändningar, för

vilka regeringen meddelar tillstånd,

skall kunna knytas villkor av olika

slag. Villkoren skall ersätta nuvarande

ordning med avtal mellan staten och

programföretagen. Villkor som rör

tillståndets innehåll, innebörd och

bestånd skall huvusakligen framgå direkt

av bestämmelser i lagen. I lagförslaget

finns en uppräkning av olika villkor för

sändningstillstånd som regeringen får

ställa. I sammanhanget kan nämnas att

villkor för sändningstillstånd även får

avse förbud mot att sända reklam eller

andra annonser liksom andra sponsrade

program än sådana program som handlar om

nyheter eller nyhetskommentarer samt

tillverkning eller försäljning av

alkoholdrycker eller tobaksvaror.

Propositionen behandlas för närvarande

av konstitutionsutskottet. Resultatet av

utskottets ställningstagande kommer att

framgå av bet. 1995/96:KU29.

Utredningen om tekniska förutsättningar

för utökade sändningar av radio och

television till allmänheten har under

våren 1996 avgett sitt slutbetänkande

(SOU 1996:25) Från massmedia till

multimedia - att digitalisera svensk

television. I betänkandet föreslås en

övergång till digital marksänd TV i

Sverige. Betänkandet remissbehandlas för

närvarande.

Regeringen har beslutat att inom

Kulturdepartementet tillsätta en

arbetsgrupp med uppgift att belysa

frågor om digital marksänd TV. Arbetet

skall vara klart i sådan tid att

regeringen under hösten 1996 kan lägga

fram förslag i fråga om utbyggnad av

digital marksänd TV.

Vidare avser regeringen att inom kort ge

en särskild utredare i uppdrag att lägga

fram förslag om att förbättra

möjligheterna för fria producenter och

produktionsbolag att göra

kvalitetsprogram.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag till de

villkor och riktlinjer som skall gälla

under kommande tillståndsperiod för den

radio- och TV-verksamhet i allmänhetens

tjänst som bedrivs av Sveriges

Television AB (SVT), Sveriges Radio AB

(SR) och Sveriges Utbildningsradio AB

(UR).

Under de senaste åren har radio- och TV-

området i Sverige förändrats på ett

genomgripande sätt. Det finns därför,

menar regeringen, anledning att

förtydliga och stärka programföretagens

uppdrag i det nya medielandskapet.

Programföretagen skall tillgodose alla

publikgrupper med ett mångsidigt

programutbud av hög kvalitet. Under den

kommande avtalsperioden skall enligt

förslagen i propositionen

programföretagen bl.a. vidga och

fördjupa sitt kulturansvar, sända fler

svenska program med hög kvalitet, öka

samarbetet med kulturinstitutionerna,

öka omfattningen av utomståendes

medverkan, tillhandahålla program som

speglar det mångkulturella samhället

samt ägna ökad uppmärksamhet åt program

för och med barn och ungdomar.

Tillståndet föreslås avse perioden den

1 januari 1997 - den 31 december 2001

för SVT och SR. Tillståndet för UR

föreslås omfatta perioden den 1 januari

1997 - den 31 december 1998.

I propositionen föreslås att

programföretagens redovisning till

statsmakterna skall förtydligas.

Företagen föreslås årligen följa upp och

rapportera hur uppdraget uppfylls. En

uppföljningsrapport skall ges in till

Granskningsnämnden för radio och TV.

Den andel av allmänproduktionen i SVT:s

och SR:s rikssändningar som produceras

utanför Stockholm föreslås under

tillståndsperioden öka till 55 %. Enligt

nu gällande regler skall minst 50 % av

SVT:s och minst 40 % av SR:s

allmänproduktion i rikssändningar

produceras utanför Stockholm. Det skall

även i fortsättningen finnas två

självständiga nyhetsredaktioner inom SVT

anser regeringen. Programföretagen skall

liksom nu sända i två TV-kanaler och

fyra radiokanaler. Om ett programföretag

vill starta nya programkanaler skall

regeringens medgivande inhämtas.

Finansieringen av verksamheten föreslås

liksom hittills ske med TV-avgiftsmedel.

Programföretagen skall inte tillåtas

finansiera sin verksamhet med reklam.

Sponsring skall endast få förekomma i

SVT:s sändningar i samband med

sportevenemang. Granskningsnämnden

föreslås från och med budgetåret 1997

helt finansieras via statsbudgeten.

Utskottet följer i detta betänkande i

huvudsak propositionens disposition. De

siffror som anges i betänkandets

rubriker hänför sig till motsvarande

avsnittsnumrering i propositionen.

Fråga om avslag på propositionen

Vid utskottets behandling av

propositionen har företrädare för

Moderata samlingspartiet yrkat avslag på

propositionen i dess helhet. Med hänsyn

till vad som därvid anförts till stöd

för yrkandet finns skäl att redan i

detta sammanhang redovisa det centrala

innehållet i motion Kr7 (m). I denna

framhålls bl.a. att SR:s och SVT:s

struktur liksom det nu gällande public

service-uppdraget har utformats under en

tid då publiken hade få eller inga

alternativ och då monopolsituationen

ställde särskilda krav på

programverksamheten vad gäller

allsidighet, bredd och inriktning. Dessa

förutsättningar är i dag i grunden

förändrade, anför motionärerna, som

framhåller att regeringens förslag -

tvärtemot sina syften - leder till en

urholkning av public service-

verksamhetens ställning i det moderna

mediesamhället. Vidare uttalas att

regeringens ovilja att ta hänsyn till en

ny tids villkor leder till att en viktig

samhällelig och kulturell uppgift, som

public service-verksamheten skulle kunna

uppfylla i den moderna mediemiljön,

försummas. Mot den angivna bakgrunden

kan Moderata samlingspartiet inte ställa

sig bakom regeringens proposition.

Utskottet konstaterar att frågan om

vilka krav som skall ställas på den

fortsatta public service-verksamheten

har övervägts i en parlamentarisk

beredning med företrädare för samtliga

riksdagspartier. Enligt utskottets

uppfattning har det underlag som finns i

propositionen och som utskottet i övrigt

har tillgång till en omfattning och

kvalitet som är fullt tillräcklig för

att riksdagen skall kunna ta ställning

till de förslag som läggs fram i

propositionen. Det under

utskottsbehandlingen framställda

avslagsyrkandet avstyrks därför.

Public service-uppdraget (avsnitt 17)

Regeringens förslag till public service-

uppdrag innebär i huvudsak följande (s.

42).

Programföretagens programverksamhet

skall bedrivas självständigt i

förhållande till staten, olika

intresseorganisationer och andra

maktgrupper i samhället.

Programföretagen skall erbjuda ett

mångsidigt programutbud som kännetecknas

av hög kvalitet. Programmen skall

utformas så att de genom tillgänglighet

och mångsidighet i skälig omfattning

tillgodoser skiftande behov och

intressen hos landets befolkning.

Programutbudet skall utformas så att

utrymme ges åt en mångfald av åsikter

och meningsinriktningar och så att

hänsyn tas till olika förutsättningar

hos befolkningen. Programutbudet skall

främja och spegla det svenska

kulturlivet, spegla förhållanden i olika

delar av landet samt som helhet präglas

av folkbildningsambitioner.

I propositionen anges skälen för

regeringens förslag som i stark

förkortning är följande (s. 43-45). Det

finns - anförs det - anledning att

förtydliga och stärka public service-

uppdraget i det nya medielandskapet.

Även om de kommersiella radio- och TV-

företagen har bidragit till att

människors valmöjligheter har ökat, har

inte public service-företagens ansvar

försvunnit. Public service-företagen bör

ha ett grundläggande ansvar för att det

finns möjligheter till en omfattande

samhällsdebatt och för att det sker en

fortlöpande bevakning av händelser och

skeenden inom kultur- och samhällsliv.

Detta innebär dock inte att public

service-verksamheten skall inskränkas

till att endast omfatta sådana uppgifter

som kommersiell radio och television

inte åtar sig.

Vidare anförs i propositionen att

konkurrensen om lyssnar- och

tittarsiffror riskerar att leda till att

public service-företagens programutbud

förytligas. Höga lyssnar- och

tittarsiffror får därför inte vara

styrande för public service-företagens

programplanering. Vidare framhålls att

public service-verksamheten inte behöver

några lönsamhetskrav på programmen och

att det därför finns unika

förutsättningar för dessa företag.

Public service-företagen har - uttalas

det i propositionen - också speciella

förutsättningar ur två andra aspekter.

För det första finns det en risk för att

stora orättvisor kan uppstå mellan dem

som har kunskaper om och tillgång till

den nya tekniken och dem som av olika

skäl står utanför. Ett ständigt

föränderligt informationssamhälle kräver

aktiva och upplysta medborgare. Public

service-företagen har unika

förutsättningar att vidareutveckla

radions och televisionens möjligheter

att bilda ett gemensamt rum där frågor

som är intressanta för alla i Sverige

tas upp. För det andra varierar

tillgången till radio- och TV-program

kraftigt i landet. Hela radio- och TV-

utbudet når inte alla hushåll i Sverige.

Public service-företagens kanaler når

dock i stort sett alla hushåll. Dessa

förutsättningar ger unika möjligheter.

Det är - menar regeringen - naturligt

att ställa höga krav på de företag som

ges ett public service-uppdrag och en

säkrad finansiering.

I propositionen anges att den svenska

modellen för radio och TV i allmänhetens

tjänst kan sammanfattas på följande

sätt, nämligen

- rikstäckande sändningar,

- redaktionell självständighet,

- opartiskhet och saklighet,

- demokratiska värden,

- mångfald och decentralisering,

- hög kvalitet,

- kulturansvar,

- minoritetsprogram,

- folkbildningsambitioner,

- spegling av hela landet.

En närmare redovisning av innehållet i

public service-uppdraget med

utgångspunkt i dessa begrepp återfinns i

propositionen (s. 45-47).

I fem motionsyrkanden behandlas frågor

som rör public service-uppdraget.

I motion Kr7 (m), vars centrala

innehåll redovisats i det föregående,

yrkas att regeringens förslag till

programföretagens public service-uppdrag

skall avslås (yrkande 1). Motionärerna

uttalar bl.a. att förutsättningarna för

public service-uppdraget har förändrats

i grunden. Den nya mediemiljön måste

påverka public service-uppdragets

utformning. Vidare syftar motionen till

att public service-uppdraget skall vara

betydligt snävare och mer definierat än

vad monopoltiden gett utrymme för.

Public service-uppdragets syfte bör -

menar motionärerna - vara att tillföra

publiken ett utbud av program som den

annars inte kan få tillgång till.

I samma motion yrkas att

yttrandefrihetens och tryckfrihetens

principer skall vara styrande för public

service-verksamheten (yrkande 2). Den

redaktionella friheten och den

programmässiga integriteteten måste vara

självklara utgångspunkter för SVT:s och

SR:s verksamhet, menar motionärerna, som

också framhåller att det är angeläget

att företagen har en fri och oberoende

ställning vad gäller det redaktionella

innehållet i sändningarna.

Vidare krävs i motion Kr7 en utveckling

mot ökad kvalitet och fördjupning i

programverksamheten (yrkande 3 i

motsvarande del).

I två yrkanden i motion Kr8 (kds)

begärs förtydliganden av några av de i

propositionen angivna momenten i public

service-uppdraget. Således föreslås att

relevanskravet i begreppet opartiskhet

och saklighet skall förtydligas med

följande mening: Informationen skall

delges i ett tillräckligt förklarande

sammanhang för att göra det möjligt för

publiken att förstå det skeende som

skildras. (Yrkande 1.) Vidare föreslås

att begreppet demokratiska värden

skall förtydligas med en mening om

etikens betydelse enligt följande:

Detta innefattar bl.a. ett etiskt

ansvar, skyldighet att i

programverksamheten fördöma rasism, våld

och brutalitet och att verka för

jämställdhet mellan kvinnor och män.

(Yrkande 2.)

Utskottet konstaterar att - i likhet

med vad som framförs såväl i

propositionen som genom yrkande 1 i

motion Kr7 - det s.k. medielandskapet

starkt förändrats vilket självfallet bör

återspeglas i uppdraget till public

service-företagen. Enligt utskottets

uppfattning har regeringen i sitt

förslag till public service-uppdrag

tagit hänsyn härtill och på ett tydligt

sätt definierat vad som bör ingå i

uppdraget. Programföretagens ansvar

framgår i huvudsak av vad som refererats

i det föregående. Utskottet vill här

särskilt understryka kravet på att

public service-företagen även i

fortsättningen skall fylla uppgiften att

nå i stort sett hela befolkningen med

ett mångsidigt utbud, präglat av bredd,

djup och hög kvalitet. Det sagda innebär

bl.a. att programföretagen har

skyldighet att i sin programverksamhet

ta hänsyn till särskilda publikgrupper.

Vidare innebär det att allmänradion och

allmäntelevisionen inte skall låta sig

styras av publikandelar utan även skall

sända program som vänder sig till en

förhållandevis begränsad publik.

Då det gäller kravet i motion Kr7 att

yttrandefrihetens och tryckfrihetens

principer skall vara styrande för public

service-verksamheten (yrkande 2) vill

utskottet anföra följande. Som framgår

av propositionen bör programföretagens

verksamhet säkerställa en vidsträckt

yttrande- och informationsfrihet (s.

45). Eftersom tillgången på

sändningsutrymme fortfarande är

begränsad, är det viktigt att det finns

mångfald inom public service-företagen.

Vidare vill utskottet understryka att

den redaktionella självständigheten är

en viktig del av public service-

uppdraget. Utskottet anser - i likhet

med vad som anförs i propositionen och i

linje med motionskravet - att en radio

och TV i allmänhetens tjänst bör stå fri

i förhållande till såväl staten som de

stora organisationerna och andra

maktcentra. Vidare skall - i enlighet

med regeringens förslag - programbolagen

vara publicistiskt oberoende gentemot

olika makthavare. Likaledes bör

medarbetarnas redaktionella integritet i

förhållande till ägare och styrelser

understrykas.

Med anledning av förslaget i motion Kr7

yrkande 3 att programverksamheten skall

inriktas mot kvalitet och fördjupning

erinrar utskottet om att regeringen i

propositionen uttalat att hela

programutbudet bör kännetecknas av hög

kvalitet, att programutbudet bör präglas

av bl.a. bredd och djup, vilket innebär

att public service-företagen bör

prioritera hög kvalitet framför ökad

kvantitet (s. 46). Utskottet, som

ansluter sig till regeringens

uppfattning, anser - med hänvisning till

det anförda - att motionsyrkandet är

tillgodosett.

Då det gäller förslaget i motion Kr8

att relevanskravet i begreppet

opartiskhet och saklighet skall

förtydligas vill utskottet anföra

följande (yrkande 1).

De programföretag som i dag har

tillstånd att sända rundradio skall

enligt radiolagen (1966:755) utöva sin

rätt opartiskt och sakligt.

Granskningsnämndens praxis tar - när det

gäller kravet på opartiskhet - främst

sikte på företeelser som kritik mot en

klart utpekad part, ensidig behandling

av ett ämne eller en händelse samt

ställningstagande genom värderande

uttalande av programledare och liknande

medverkande i en kontroversiell fråga.

Kravet på saklighet innebär främst att

uppgifter av betydelse för

framställningen skall vara korrekta samt

att framställningen inte får vara

vilseledande, t.ex. genom att väsentliga

uppgifter utelämnas. I enlighet med det

förslag till radio- och TV-lag som för

närvarande behandlas av

konstitutionsutskottet och som

redovisats i ett tidigare avsnitt i

detta betänkande får sändningstillstånd

som meddelas av regeringen förenas med

villkor som innebär att sändningen skall

utövas opartiskt och sakligt.

I den proposition som kulturutskottet

nu behandlar uttalas - vilket berörts i

det föregående - att programföretagens

sändningsrätt skall utövas opartiskt och

sakligt och att det är viktigt att många

röster kommer till tals. Vidare sägs

bl.a. att ämnesval och framställning

skall ta sikte på vad som är väsentligt

och relevant (s. 45-46). I propositionen

framhålls även att saklighetskravet

inrymmer ett krav på relevans och att

det är viktigt att betona att det är

public service-företagens uppgift att se

till att väsentliga frågor lyfts fram

och diskuteras och att problemen

analyseras från olika håll så att alla

relevanta synpunkter kommer fram (s.

60). Betydelsen av att formen för

presentationen anpassas till publiken

för att tillgodose tittar- och

lyssnarintresset framhålls även.

Enligt utskottets uppfattning torde

motionsyrkandet - med hänvisning till

det anförda - i allt väsentligt vara

tillgodosett.

Beträffande kravet i samma motion,

motion Kr8 yrkande 2, om komplettering

av demokratibestämmelsen vill utskottet

erinra om att det i propositionen

uttalas att programverksamheten som

helhet skall präglas av det demokratiska

statsskickets grundidéer samt principen

om alla människors lika värde och den

enskilda människans frihet och värdighet

(s. 46). Härmed avses de sidor av

demokratibegreppet som anknyter till

bl.a. förhållandet mellan människor,

t.ex. fördömande av rasism, våld och

brutalitet samt hävdande av jämställdhet

mellan kvinnor och män. En s.k.

demokratibestämmelse av samma innebörd

finns även i det förslag till radio- och

TV-lag som för närvarande behandlas i

konstitutionsutskottet. Det anförda

tillgodoser enligt utskottets mening

motionsyrkandet.

Utskottet anser med hänvisning till det

anförda att riksdagen skall godkänna

regeringens förslag till public service-

uppdrag. Motion Kr7 yrkandena 1 och 2

och 3 i denna del samt motion Kr8

yrkandena 1 och 2 avstyrks således.

Riktlinjer för programverksamheten

(avsnitt 18)

Regeringens förslag

I propositionen föreslås nedan

redovisade riktlinjer för

programverksamheten då det gäller

främjande av kulturlivet, det

mångkulturella samhället, program för

barn och ungdom, hög kvalitet, den

demokratiska processen, olika perspektiv

i nyhetsförmedlingen, mediets

genomslagskraft, verksamhet på invandrar-

och minoritetsspråk och program för

funktionshindrade (s. 48-67).

- Programföretagen skall i sin roll som

bärare av det nationella kulturarvet

vidga och fördjupa sitt kulturansvar.

Programföretagen skall stimulera till

debatt kring viktigare samhälls- och

kulturfrågor, bevaka och granska

händelser och utveckling på kulturlivets

olika områden och i samspel med det

övriga kulturlivet stimulera och

förmedla olika kulturaktiviteter.

Programmen skall spegla kulturlivet i

olika delar av landet (avsnitt 18.1).

- Programföretagen skall vara skyldiga

att tillhandahålla ett mångsidigt utbud

av program av hög kvalitet på svenska

språket (avsnitt 18.1.1).

- Programföretagen skall öka samarbetet

med kulturinstitutionerna i syfte att

öka antalet utsändningar av

föreställningar och evenemang (avsnitt

18.1.2).

- Omfattningen av utomståendes medverkan

i programproduktionen skall öka i SVT,

SR och UR (avsnitt 18.1.3).

- Programföretagen skall tillhandahålla

program som speglar det mångkulturella

Sverige. Det utländska programutbudet

skall spegla olika kulturkretsar

(avsnitt 18.2).

- Programföretagen skall ägna ökad

uppmärksamhet åt program för och med

barn och ungdomar (avsnitt 18.3).

- Hela programutbudet skall ha hög

kvalitet. Programföretagens ansvar för

kvalitetsuppföljningen skall öka

(avsnitt 18.4).

- Programföretagen skall beakta

programverksamhetens betydelse för den

fria åsiktsbildningen och ge utrymme åt

en mångfald av åsikter och menings-

yttringar (avsnitt 18.5).

- Programföretagens nyhetsförmedling och

samhällsbevakning bör utgå från olika

perspektiv, så att händelserna inte

ensidigt värderas från Stockholms

utgångspunkt (avsnitt 18.6).

- Programföretagen skall ta hänsyn till

mediets särskilda genomslagskraft när

det gäller programmens ämnen och

utformning samt tiden för sändning av

programmen (avsnitt 18.7).

- Programföretagen skall även

fortsättningsvis vara skyldiga att

beakta språkliga och etniska

minoriteters behov. Samiska, finska och

tornedalsfinska skall inta en

särställning (avsnitt 18.8).

- Programföretagen skall även

fortsättningsvis vara skyldiga att

beakta funktionshindrades behov (avsnitt

18.9).

- Riktlinjerna för UR redovisas senare i

detta betänkande (s. 23).

Skälen för regeringens förslag redovisas

avsnittsvis i propositionen (s. 48-68).

I en rad motionsyrkanden behandlas

frågor som rör riktlinjerna för

programverksamheten.

Att främja kulturlivet (18.1)

Som framgår av föregående avsnitt i

detta betänkande framlägger regeringen

under avsnittet Att främja kulturlivet

även förslag om svenska program

(18.1.1), om ökat samarbete med

kulturinstitutionerna (18.1.2) samt om

frilansmedverkan och fri produktion

(18.1.3).

Motionärerna bakom motion Kr7 (m)

behandlar frågan om riktlinjer för att

främja kulturlivet i

programverksamheten. Motionärerna anser

att såväl SR som SVT inom ramen för

befintliga resurser skulle kunna vara

basen för en mycket betydelsefull och

mångfasetterad del av svenskt kulturliv

(yrkande 5). Den licensfinansierade

verksamheten bör - anför motionärerna -

bidra till att vitalisera det svenska

kulturlivet i hela landet, vilket kan

ske genom en verksamhet över hela landet

och genom utläggning av produktion

utanför företagen. På det sättet kan SR

och SVT komma att spela en livgivande

och förnyande roll i det svenska

kultursamhället. Vidare anser

motionärerna att ansvaret för det

svenska språket är nära förknippat med

det kulturpolitiska ansvaret och att SR

och SVT har ett särskilt ansvar för ett

mångsidigt utbud på svenska språket.

I samma motion uttalas även att

programföretagen bör vara institutioner

som slår vakt om svenska språket och som

skapar nya och större förutsättningar

för svensk produktion och kulturellt

skapande (yrkande 3 i motsvarande del).

Utskottet anser - i likhet med vad som

anförs i propositionen - att public

service-företagen har en särskild roll

som bärare av det nationella

kulturarvet. Programföretagen intar en

ledande kulturposition i landet. För

många är SR:s och SVT:s utbud den enda

kulturyttring som de kommer i kontakt

med. Det är därför synnerligen angeläget

att programföretagen kan förmedla

kulturella upplevelser, som föranleds av

deras produktioner. Detta gäller både

sådana program som de själva producerat

och sådana som de beställt av andra

producenter. Likaledes är det angeläget

att den debatt som förs i kulturfrågor

förmedlas till lyssnare och tittare.

Vidare är det givetvis av största

betydelse att ett mångsidigt utbud av

svenska program av hög kvalitet

tillhandahålls. Utskottet har nyligen i

annat sammanhang framhållit att det

talade och det skrivna språket är den

främsta kulturbäraren och utgör en av de

viktigaste förutsättningarna för

människans kulturella identitet (bet.

1995/96:KrU7 s. 10). Förmågan att

behärska det egna språket är av central

betydelse för individen. Enligt

utskottets uppfattning är det i en tid

av tilltagande internationalisering

särskilt angeläget att värna det svenska

språket och den med språket intimt

sammanhängande kulturen. Liknande

tankegångar framförs även i

propositionen. Därutöver bör tilläggas

att det i förslaget till ny radio- och

TV-lag finns en bestämmelse om andelen

svenska program i radio- och TV-

sändningar (prop. 1995/96:160 s. 11, 98

och 99). Lagförslaget behandlas som

nämnts av konstitutionsutskottet.

Förslaget innebär att den som sänder TV-

program över satellit eller med stöd av

tillstånd av regeringen och

ljudradiosändningar som sker med

tillstånd av regeringen skall - om det

inte finns särskilda skäl mot det - i

betydande omfattning innehålla program

på svenska språket, program med svenska

artister och verk av svenska upphovsmän.

Då det gäller förslaget att

programföretagen skall öka samarbetet

med kulturinstitutionerna i syfte att

öka antalet utsändningar av

föreställningar och evenemang vill

utskottet erinra om att det åligger

Kungl. teatern (Operan) att utnyttja

radio och TV i så stor omfattning som

möjligt för att göra teaterns

produktioner tillgängliga för hela

landets befolkning. Vidare åligger det

Dramatiska teatern (Dramaten) att driva

scenisk konst i radio och TV. (Se

Statsliggaren 1995/96 XI/KU.)

I Kulturutredningens betänkande (SOU

1995:84) Kulturpolitikens inriktning

framförs förslag som innebär att antalet

för TV bearbetade överföringar av musik-

och teaterföreställningar skall öka och

att detta tydligt bör framgå av de nya

bestämmelserna för programföretagen. I

betänkandet framförs också synpunkten

att samarbetet bör utvecklas med museer

och konsthallar.

I propositionen framhålls det att

programföretagen bör samverka med

kulturinstitutionerna i alla de

situationer där detta är möjligt och

meningsfullt. Samarbetet bör vara

frivilligt och finansieras inom

programföretagens ordinarie

medelstilldelning.

Utskottet delar den uppfattning som

uttrycks i propositionen. Utskottet vill

tillägga att det anförda inte bör

innebära att public service-företagen

begränsar sitt samarbete till att gälla

Operan och Dramaten. Det bör även vara

möjligt för programföretagen att liksom

hittills samarbeta med andra teatrar och

musikinstitutioner i landet som har

program av intresse för radio- och TV-

publiken. På liknande sätt bör

programföretagen kunna samverka med

andra kulturinstitutioner, såsom t.ex.

museer.

Utskottet vill tillägga att radio- och

TV-publiken - även när den uppgår till

endast någon enstaka procent av

befolkningen - är betydligt större än

den publik som kan ta del av en

teaterföreställning, ett föredrag eller

en diskussion som inte sänds i radio

eller TV. Som uttalats i ett föregående

avsnitt i detta betänkande är det

angeläget att programföretagen inte

låter sig styras av publikandelar.

Utskottet vill mot den bakgrunden erinra

om att utskottet i sitt betänkande

1991/92:KrU28 framhöll att SR och SVT

inte är beroende av att maximera antalet

tittare för att generera intäkter.

Utskottet underströk att den angivna

omständigheten självfallet har stor

betydelse bl.a. för att även program som

vänder sig till små lyssnargrupper skall

förläggas till vad som betraktas som god

sändningstid (s. 19). Utskottet intar

alltjämt samma ståndpunkt.

Då det gäller frilansmedverkan och fri

produktion vill utskottet anföra

följande.

I propositionen anges att andelen

utomståendes medverkan i

programföretagens programverksamhet har

sjunkit under senare år och att

utläggningar av produktion av TV-program

har minskat till följd av ändrade

samarbetsformer mellan SVT och

utomstående producenter. Däremot har

antalet samproduktioner ökat liksom

utnyttjandet av icke fast anställda i

SVT:s egen produktion. Därför föreslås -

som redovisats i det föregående - att

omfattningen av utomståendes medverkan

skall öka i de tre public service-

företagens programproduktion. Vidare

talar enligt propositionen övervägande

skäl för att SVT bör öka antalet

utläggningar av produktionsuppdrag,

samproduktioner och inköp av färdiga

program producerade av filmare m.fl.

bosatta i Sverige. Med utläggning avses

olika former av produktionssamarbete med

utomstående producenter. Omfattningen av

utomståendes medverkan i SVT:s, SR:s och

UR:s produktion bör öka, framhålls det i

propositionen.

Utskottet vill understryka vikten av

att SVT och SR ökar antalet utläggningar

liksom inköpen av färdiga program

producerade av filmare och andra fria

producenter i Sverige. Härigenom torde

programverksamheten vitaliseras

samtidigt som en rad fria kulturarbetare

får möjligheten att komma till tals och

möta en stor publik. Utskottet vill

tillägga att regeringen avser att inom

kort ge en särskild utredare i uppdrag

att lägga fram förslag om att förbättra

möjligheterna för fria producenter och

produktionsbolag att göra

kvalitetsprogram.

Enligt utskottets uppfattning motsvarar

propositionens förslag till riktlinjer

för att främja kulturen i allt

väsentligt de krav som framförs i motion

Kr7 yrkandena 3 i motsvarande del och 5.

Med hänvisning till det anförda anser

utskottet att propositionens förslag

till riktlinjer för att främja

kulturlivet i programverksamheten skall

godkännas av riksdagen. Motionsyrkandena

avstyrks således.

Det mångkulturella samhället (18.2)

I en motion behandlas frågor som rör de

riktlinjer för programverksamheten som

speglar det mångkulturella samhället.

I motion Kr10 (v) föreslås - bl.a. med

hänvisning till önskvärdheten att

utveckla det mångkulturella samhällets

möjligheter och motverka problem som kan

uppstå - att folkmusiken och folkdansen

bör få större utrymme i SR:s och SVT:s

sändningar (yrkande 1).

Utskottet delar regeringens uppfattning

att programmen i public service-

företagen skall spegla det förhållandet

att Sverige är ett mångkulturellt

samhälle. Den typ av program som

motionärerna förespråkar har givetvis

sitt särskilda värde och förekommer

också i viss utsträckning i olika

program i SVT:s sändningar. Utskottet

anser emellertid att de riktlinjer som

riksdagen skall besluta om inte bör vara

så detaljerade som motionärerna

föreslår. Det bör enligt utskottets

mening vara en uppgift för SVT att

besluta om hur företaget skall

förverkliga kravet att spegla det

mångkulturella samhället.

Utskottet vill i detta sammanhang

tillägga att kravet att spegla det

mångkulturella Sverige givetvis

innefattar ett krav att även belysa de

kulturer som företräds av våra inhemska

minoriteter, nämligen samerna, den

finskspråkiga gruppen och

tornedalingarna.

Det anförda innebär att utskottet

tillstyrker propositionens förslag till

riktlinjer i vad gäller

programföretagens skyldighet att spegla

det mångkulturella samhället. Motion

Kr10 yrkande 1 avstyrks således.

Frågan om rekrytering av programledare

m.fl. med utomnordiskt ursprung

behandlas i motion Kr9 (mp).

Motionärerna bakom motionen föreslår att

SVT skall utarbeta en handlingsplan som

beskriver hur andelen anställda av

utomnordiskt ursprung skall kunna höjas

(yrkande 4).

Utskottet erinrar om att regeringen i

propositionen anför att rekryteringar

inom företagen skall avspegla det

mångkulturella samhället. Utskottet

delar denna uppfattning. Utskottet anser

emellertid att det bör ankomma på

programföretagen att själva besluta om

tillvägagångssättet för att uppnå kravet

i propositionen. Likaledes ankommer det

på programföretagen att ta ställning

till om de behöver upprätta en

handlingsplan i enlighet med

motionskravet. Utskottet är således inte

berett att tillstyrka motionsyrkandet.

Program för barn och ungdom (18.3)

I ett motionsyrkande tas upp frågan om

riktlinjer för prioriteringar då det

gäller programverksamheten för barn och

ungdom.

I motion Kr10 (v) krävs särskilda

satsningar på program för mellan- och

högstadieelever (yrkande 2).

Regeringens förslag till riktlinjer

innebär - som framgår av redovisningen i

början av förevarande avsnitt - att

programföretagen skall ägna ökad

uppmärksamhet åt program för och med

barn och ungdomar. Utskottet delar

regeringens uppfattning. Utskottet är

inte berett att prioritera program för

mellan- och högstadiebarn på bekostnad

av program för mindre barn. Enligt

utskottets uppfattning bör det ankomma

på programföretagen att i sitt

planeringsarbete avgöra hur fördelningen

av medlen på program för olika

åldersgrupper skall göras i syfte att

uppnå de av riksdagen fastställda

riktlinjerna. Motionsyrkandet avstyrks

således.

En fråga som rör riktlinjer för

programverksamheten för barn och ungdom

i övrigt behandlas i motion Kr9 (mp). I

motionen anförs att barnperspektivet bör

ges större utrymme vid planering och

framställning av program (yrkande 1).

Motionärerna bakom den aktuella motionen

framhåller även att flickor får

försämrat självförtroende av att se på

TV, eftersom de positiva kvinnliga

förebilderna är få. Mot den bakgrunden

bör det poängteras för programköpare och

producenter att de aktivt skall arbeta

för att tillvarata flickors intresse av

att bli speglade på för dem gynnsamt

sätt.

Utskottet erinrar om att bl.a.

opartiskhet och saklighet skall vara

grundläggande förutsättningar för

programföretagen när de planerar och

framställer program. Med en sådan

utgångspunkt bör intresset av att både

pojkars och flickors verklighet speglas

på ett rättvisande sätt kunna

tillgodoses.

Med hänvisning till det anförda

avstyrks motionsyrkandet.

Hög kvalitet (18.4)

Utskottet tillstyrker förslaget att hela

programutbudet skall ha hög kvalitet

samt att programföretagens ansvar för

kvalitetsuppföljningen skall öka.

Den demokratiska processen (18.5)

Utskottet tillstyrker förslaget att

programföretagen skall beakta

programverksamhetens betydelse för den

fria åsiktsbildningen och ge utrymme åt

en mångfald av åsikter och

meningsyttringar.

Olika perspektiv i nyhetsförmedlingen

(18.6)

I motion Kr7 (m) behandlas frågan om

riktlinjer för programverksamheten i vad

avser olika perspektiv i

nyhetsförmedlingen (yrkande 4 delvis). I

motionen avvisas tankarna om en politisk

styrning av hur SR:s och SVT:s

nyhetsförmedling skall organiseras och

utformas. Nyhetsförmedlingen bör -

anförs det - utformas efter vad som är

redaktionellt lämpligt.

Utskottet har i ett tidigare avsnitt i

detta betänkande tagit ställning till

public service-uppdraget och dess olika

moment. Utskottets uppfattning innebär

att det skall ställas krav på

programföretagen bl.a. i fråga om

opartiskhet och saklighet, mångfald och

decentralisering. Vidare kan nämnas

kravet på att programverksamheten skall

spegla hela landet. Med detta

ställningstagande som grund är det

självklart för utskottet att kräva

riktlinjer för public service-

verksamheten som innebär att

nyhetsförmedlingen och

samhällsbevakningen skall utgå från

olika perspektiv i landet. Utskottet kan

inte finna att riktlinjer med sådant

innehåll står i motsättning till den del

av public service-uppdraget som innebär

att redaktionell självständighet skall

vara grundläggande för verksamheten.

Utskottet, som avstyrker motion Kr7

yrkande 4 i motsvarande del, föreslår

således att riksdagen skall godkänna vad

i propositionen förordats i fråga om

olika perspektiv i nyhetsförmedlingen.

Utskottet vill tillägga att frågan om

utflyttning av viss verksamhet behandlas

i ett senare avsnitt i detta betänkande.

Mediets genomslagskraft (18.7)

Frågan om riktlinjer för

programverksamheten i vad avser mediets

genomslagskraft berörs i två

motionsyrkanden.

I motion Kr8 (kds) föreslås att ett

relevanskrav skall införas som innebär

att information bör förmedlas i ett för

publiken tillräckligt förklarande

sammanhang. Yrkandet syftar till att

förståelsen skall öka för de skeenden

som skildras och att risken för skadliga

effekter hos framför allt minderåriga

skall minska (yrkande 3).

Motionärerna bakom motion Kr9 (mp)

framhåller att medievåldet befäster

existerande samhälleliga strukturer.

Särskilt oroande är sättet att skildra

kvinnor i underhållningsprogram med

våldsinslag. Med hänvisning till TV:s

oerhörda genomslagskraft föreslås i

motionen att klargörande skrivningar

skall göras i fråga om TV-mediets

särskilda genomslagskraft, speciellt vad

gäller våld och onyanserade

kvinnoskildringar (yrkande 3).

Utskottet vill med anledning av

motionsyrkandena anföra följande.

Enligt gällande avtal mellan staten och

de tre programföretagen skall företagen

- i fråga om innehållet i sändningarna -

ta hänsyn till ljudradions och

televisionens särskilda genomslagskraft.

Med detta uttryck avses - som framhölls

i proposition 1990/91:149 om radio- och

TV-frågor - att hänsyn skall tas till

att medierna vänder sig till hemmen och

till en stor allmän publik, där alla

åldrar är företrädda, samt att

programmen kan påverka lyssnare och

tittare starkt. Det är därför - anförde

dåvarande utbildningsministern i

propositionen - naturligt att de

ansvariga för sändningarna iakttar

varsamhet med program som har sådan

karaktär att man kan förstå att delar av

publiken kommer att uppröras eller

skrämmas (s. 142). Granskningsnämndens

praxis innebär att nämnden tillämpar

avtalsbestämmelsen vid bedömning av

våldsskildringar, sexuella

framställningar, skildring av

drogmissbruk m.m. Vidare tillämpas

bestämmelsen på könsdiskriminerande och

rasistiska inslag.

I regeringens förslag till ny radio-

och TV-lag (prop. 1995/96:160) som för

närvarande är föremål för

konstitutionsutskottets behandling

föreslås att sändningstillstånd skall få

förenas med villkor. Ett sådant villkor

skall vara att hänsyn skall tas till

mediets särskilda genomslagskraft.

Vidare föreslås i samma proposition att

det i lagen förs in en bestämmelse som

förbjuder sändningar av

televisionsprogram som innehåller våld

och pornografi under sådan tid och på

sådant sätt att det finns betydande risk

för att barn kan se programmen. Enligt

vad som framgår av nämnda proposition

kräver tillståndsvillkoret om mediets

genomslagskraft ett hänsynstagande till

andra skrämmande eller upprörande

skildringar än de som lagbestämmelsen

omfattar. Det anförda innebär att

bestämmelserna till viss del kan

komplettera varandra men i några fall

bli tillämpliga på samma skildring och

sändning (s. 93-98).

Våldsskildringsrådet, som bl.a. har i

uppdrag att samordna statliga

myndigheters åtgärder mot skadliga

verkningar av våldsskildringar i rörliga

bilder, har i sin skriftserie nyligen

givit ut skriften 40 timmar i veckan.

En studie av våld i sex svenska TV-

kanaler av Johan Cronström och Birgitta

Höijer. Studien bygger på en veckas

granskning av programutbudet i SVT:s två

kanaler, TV 3, TV 4, Kanal fem och TV

1000. Resultatet av granskningen visar

att det råder mycket stora skillnader

mellan TV-kanalerna och att det är de

kommersiella kanalerna som visar mest

våld. Enligt författarna visar SVT i

särklass minst våld med ca 3

timmar/vecka i SVT 1 och 1½ timme/vecka

i SVT 2. Därefter kommer TV 4 med 6½

timmar/vecka och kanal fem med 7

timmar/vecka. De två kanaler som visar

mest våld är TV 3 med 11 timmar/vecka

och TV 1000 med 16 timmar per vecka.

Cronström och Höijer konstaterar att det

är uppenbart att den licensfinansierade

public service-televisionen står som

garant för ett lågt våldsutbud.

SVT har antagit European Broadcasting

Unions (EBU) riktlinjer för våld i TV-

utbudet. Enligt dessa riktlinjer skall

det finnas en allmänt vedertagen

tidpunkt, en s.k. vattendelare, i

programtablån. Allt som sänds före denna

tidpunkt bör lämpa sig för tittare i

alla åldrar, inklusive barn. Efter denna

tidpunkt får föräldrarna ta ansvaret för

barnens tittande. Enligt

Granskningsnämndens praxis anses

klockslaget 21.00 vara den tidpunkt före

vilken särskild aktsamhet bör iakttas.

Den opinion som finns mot våldsinslag i

medierna - och som också uttrycks i

motionerna - bör tas på stort allvar.

Även om det är svårt att påvisa vilken

effekt som medievåldet har på publiken

är det enligt utskottets bedömning

angeläget att understryka det stora

ansvar som vilar på public service-

företagen.

I de förslag till bestämmelser och

riktlinjer som nu behandlas av

konstitutionsutskottet och

kulturutskottet beaktas de risker för

skadlig och negativ påverkan på publiken

som är förknippade med radio- och TV-

medierna. Ett stort ansvar för att

motsvara högt ställda krav åvilar

således public service-företagen.

Utskottet erinrar även om att respekten

för människovärdet uttrycks genom den i

lagen ingående demokratibestämmelsen,

vilken utförligt redovisats i det

föregående. Genom demokratibestämmelsen

hävdas bl.a. principen om alla

människors lika värde, den enskilda

människans frihet och värde samt

jämställdheten mellan könen samtidigt

som våld och brutalitet fördöms.

Enligt utskottets uppfattning

tillgodoses de krav som framställs i

motions-yrkandena genom de av regeringen

föreslagna bestämmelserna och

riktlinjerna. Med hänvisning till det

anförda anser utskottet att det inte är

påkallat med någon riksdagens åtgärd med

anledning av motionsyrkandena. Förslaget

i propositionen tillstyrks således i

denna del.

I detta sammanhang behandlar utskottet

ett motionsyrkande som har beröring med

frågan om mediernas genomslagskraft men

som inte rör riktlinjerna för public

service-uppdraget. I motion Kr9 (mp)

begärs att regeringen skall vidta

åtgärder internationellt för att

motverka att barn tar skada av att se på

TV (yrkande 2).

Med anledning av motionsyrkandet vill

utskottet framhålla följande.

Utskottet har tidigare i år i yttrande

till utrikesutskottet över regeringens

skrivelse 1995/96:30 EU:s

regeringskonferens 1996 redovisat att

det inom EU sedan länge pågår ett

samarbete på TV-området (yttr.

1995/96:KrU4y). EG:s ministerråd antog

år 1989 ett direktiv (89/552/EEG) om

samordning av vissa bestämmelser som

fastställts i medlemsstaternas lagar och

andra författningar om utförandet av

sändningsverksamhet för television, det

s.k. TV-direktivet. Detta innehåller

bl.a. restriktioner mot

våldsskildringar, rashets och

pornografi, regler angående reklam och

sponsring samt riktpunkter för andelen

europeiska program m.m. Sverige har

anpassat sin lagstiftning till

direktivet genom beslut om lagen

(1992:1356) om satellitsändningar av

televisionsprogram till allmänheten.

Förslaget till ny radio- och TV-lag, som

riksdagen inom kort skall ta ställning

till, innebär bl.a. att lagen om

satellitsändningar upphävs samtidigt

som det i den nya lagen (6 kap. 1 §)

finns en särskild bestämmelse rörande

våldsskildringar och pornografiska

bilder.

Utskottet angav vidare i sitt yttrande

till utrikesutskottet att TV-direktivet

varit föremål för översyn och att EU-

parlamentets kulturutskott nyligen

yttrat sig över ett förslag från EU-

kommissionen om ändringar i direktivet.

Ministerrådet kan väntas fatta beslut i

ärendet i juni månad sedan EU-

parlamentet tagit ställning till

ändringsförslagen. Utskottet vill

tillägga att Sverige i EU:s ministerråd

arbetar för att införa förbud mot

barnreklam i EU:s ovan nämnda TV-

direktiv.

I yttrandet över EU:s

regeringskonferens redovisade utskottet

även att medieministrarna vid

Europarådets medieministerkonferens i

Prag i december 1994 bl.a. diskuterade

våldsskildringar i bildmedierna.

Ministrarna enades om att det finns ett

behov av riktlinjer på europeisk nivå.

En arbetsgrupp tillsattes med uppgift

att utarbeta möjliga riktlinjer

beträffande skildringen av våld i

elektroniska medier. Sverige deltar i

detta arbete.

Det kan här också nämnas att

Europarådets parlamentariska församling

vid sin session 1995 debatterade en

rapport om den visuella bildens makt och

den påverkan, positiv såväl som negativ,

som bilder - fotografi, film, TV, video

- kan utöva. För att motverka riskerna

för manipulation genom bild beslutade

församlingen rekommendera bl.a.

utbildning och principer för mediernas

självreglering (rek. 1276).

Det anförda visar att det redan finns

ett långtgående internationellt

samarbete både inom EU och Europarådet.

Likaledes är det frivilliga samarbete

som programföretagen deltar i genom sitt

medlemskap i EBU av stort värde i

sammanhanget. År 1992 antog EBU

riktlinjer för hur medlemsföretagen bör

förhålla sig till våldsskildringar i TV-

programmen. Dessa riktlinjer - som

berörts i det föregående - har tagits

fram under medverkan av bl.a. BBC och

SVT. EBU vill genom riktlinjerna främja

en ansvarsfull praxis för hur våld

skildras i TV.

Utskottet anser sig - med hänvisning

till vad som här redovisats - kunna utgå

från att samarbetet mellan länderna

kommer att utvecklas ytterligare i takt

med att samhället och medierna

förändras. Enligt utskottets uppfattning

påkallar motionsyrkandet inte någon

riksdagens åtgärd.

Verksamhet på invandrar- och

minoritetsspråk (18.8)

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att programföretagen även

fortsättningsvis skall vara skyldiga att

beakta språkliga och etniska

minoriteters behov. Samiska, finska och

tornedalsfinska skall inta en

särställning.

Program för funktionshindrade (18.9)

När det gäller riktlinjer för program

för funktionshindrade anför motionärerna

bakom motion Kr10 (v) att televisionen

har unika möjligheter att göra insatser

för handikappgrupperna (yrkande 4).

Motionärerna anser att

programverksamheten för handikappade

skall utvecklas och föreslår att en

särskild samrådsgrupp skall tillsättas i

detta syfte. I gruppen skall ingå

representanter för den

avgiftsfinansierade radio- och TV-

verksamheten, de handikappades

organisationer och det bolag för teknik

som regeringen föreslår skall inrättas

(jfr avsnitt 22.1).

Public service-företagen har ett

särskilt ansvar för att

funktionshindrade i möjligaste mån skall

få tillgång till programutbudet. I

enlighet med 1992 års riksdagsbeslut

fördelar de tre programföretagen

ansvaret sinsemellan med hänsyn bl.a.

till de olika mediernas förutsättningar.

Riksdagsbeslutet innebar även att

programföretagen skulle utarbeta en

rullande plan över tilltänkta insatser

när det gäller handikappåtgärder.

Enligt de riktlinjer som anges i

propositionen skall det vara ett

grundläggande mål för public service-

företagen att göra de ordinarie

programmen tillgängliga för

funktionshindrade. Tillgängligheten

skall ökas genom att företagen utnyttjar

befintlig och ny teknik (prop. s. 67).

Utskottet har inhämtat att det sedan

flera år förekommer årliga möten mellan

de tre programföretagen och företrädare

för handikapporganisationerna. I mötena

deltar även vid behov företrädare för de

tekniska utvecklingsenheterna i

företagen.

Programföretagen har således redan i

dag ett informellt samråd med

företrädare för de funktionshindrade

liknande det samråd som föreslås i det

aktuella motionsyrkandet. Enligt

utskottets uppfattning bör det ankomma

på företagen att själva avgöra hur

samarbetsformerna skall utformas. Det

anförda innebär att utskottet inte anser

att det är påkallat med något riksdagens

initiativ med anledning av motionen i

här aktuell del. Propositionens förslag

till riktlinjer för program för

funktionshindrade tillstyrks således.

Särskilda riktlinjer för

Utbildningsradion (18.10)

I propositionen föreslås att UR:s

uppdrag i princip skall vara oförändrat

under tillståndsperioden (s. 67). Vidare

uttalas att resultatet av utredningen om

distansmetoder inom utbildningen (U

1995:7) kommer att få betydelse för

vilken roll UR skall spela i framtiden.

Under tillståndstiden som bör gälla för

perioden 1997-1998 bör UR producera

utbildningsprogram i första hand för

sändning via marksändare. Verksamheten

skall liksom tidigare inriktas på de

fyra utbildningsområdena förskola,

ungdomsskola, högskola och

vuxenutbildning. Inom samtliga

utbildningsområden bör stöd och

stimulans ges till grupper med olika

funktionshinder och till etniska och

språkliga minoriteter. UR bör även -

liksom nu - producera barnprogram. UR:s

förlag bör bedrivas enligt

företagsekonomiska principer.

Regeringen förutsätter att UR:s program

bereds plats i SVT:s och SR:s kanaler

och att UR liksom i dag genom avtal ges

egna sändningstider. Eventuell oenighet

vid fördelningen av sändningstider bör

även fortsättningsvis lösas genom två

skiljenämnder (prop. s. 68).

I motion Kr10 (v) behandlas frågor som

rör riktlinjerna för UR (yrkande 5).

Motionen syftar till att garantier skall

ges för UR:s fortsatta existens.

Motionärerna föreslår också att en

folkbildningskanal skall etableras i

syfte att förstärka UR:s roll. I

motionen berörs även frågan om UR:s

sändningstider, som enligt motionärerna

är ett problem.

I sitt delbetänkande (SOU 1995:120) TV

och utbildning har den s.k.

Distansutbildningskommittén bl.a. kommit

fram till att det finns behov av mer

folkbildande och utbildande television

samt att det ur ett

utbildningsperspektiv finns behov av

ökad produktion och förbättrad

sändningstid för utbildande och

folkbildande program. Vidare anser

kommittén att nya stora

utbildningssatsningar på TV-området bör

ha digital teknik som plattform.

Kommittén har under våren 1996 fått

tilläggsdirektiv att lägga fram förslag

om vilken roll UR skall spela inom

folkbildnings- och utbildningsområdet.

Uppdraget skall redovisas före utgången

av oktober 1997 (dir. 1996:17).

De frågor som motionärerna tar upp är

föremål för en grundlig översyn.

Utskottet anser att riksdagen inte bör

föregripa resultatet av

Distansutbildningskommitténs förslag

eller den fortsatta beredningen av

förslaget. Utskottet föreslår att

riksdagen avslår motion Kr10 yrkande 5

och antar regeringens förslag

beträffande UR:s fortsatta verksamhet.

Tillståndsperiodens längd (19)

I propositionen föreslås att tillståndet

för SVT och SR skall omfatta perioden

den 1 januari 1997-den 31 december 2001.

Tillståndet för UR skall omfatta

perioden den 1 januari 1997-den 31

december 1998 (s. 68).

Mycket tyder på att de framtida

förändringarna på det tekniska området

kommer att starkt påverka utvecklingen

av ljudradio och television. Enligt

regeringen talar därför övervägande skäl

för en relativt kort tillståndstid. En

tillståndstid på fem år anses vara

lämplig för SVT och SR. Med hänvisning

till att Distansutbildningskommittén

fått i uppdrag att före utgången av

oktober månad 1997 lägga fram förslag om

vilken roll UR skall spela inom

utbildnings- och folkbildningsområdet

bör tillståndet för UR begränsas till

två år.

I motion Kr7 (m) föreslås att

tillståndsperioden för SVT och SR skall

vara fyraårig och således omfatta

perioden den 1 januari 1997-den 31

december 2000 (yrkande 7).

Motionärerna bakom motion Kr10 (v)

anser att tillståndstiden för SVT och SR

skall vara tioårig för att trygga

kvalitet och långsiktighet och för

allmänhetens bästa. Motionärerna

framhåller även att en lång avtalsperiod

behövs för att garantera allmänhetens

tillgång till programverksamheten under

den tid som uppbyggandet av ett digitalt

marknät skall pågå (yrkande 6).

Den avtalstid som för närvarande gäller

är fyraårig. Utskottet har förståelse

för att det kan vara fördelaktigt för

programföretagen med en betydligt längre

avtalstid, eftersom det underlättar

företagens långsiktiga planering.

Samtidigt måste konstateras att den

tekniska utvecklingen är inne i ett

synnerligen dynamiskt skede, vilket

innebär att de förutsättningar som nu

gäller för programföretagen inom en inte

alltför avlägsen framtid kan vara

förändrade. Utskottet har därför stannat

för att tillstyrka regeringens förslag

och avstyrka de båda motionsyrkandena.

Ägarskap (20)

I propositionen föreslås att de tre

förvaltningsstiftelser som äger och

förvaltar aktierna i programbolagen och

utövar de befogenheter som är

förknippade därmed skall upphöra. I

stället skall de tre programbolagen ägas

av en nybildad stiftelse (s. 70).

Som skäl för sitt förslag anger

regeringen att den nuvarande lösningen

med tre stiftelser som har identiska

styrelser är mindre ändamålsenlig.

Regeringen anser att det är mer

rationellt med endast en stiftelse,

eftersom de tre stiftelserna har samma

övergripande mål. Enligt regeringens

uppfattning bör de riktlinjer som lagts

fast genom 1993 års riksdagsbeslut om

stiftelsernas ändamål,

styrelsesammansättning m.m. gälla

oförändrade för den nya moderstiftelsen.

Även principerna för hur programbolagens

styrelser skall utses bör gälla

oförändrade i enlighet med 1993 års

riksdagsbeslut (prop. 1992/93:236, bet.

1992/93:KrU28, rskr. 1992/93:377).

De tre stiftelsestyrelserna har efter

propositionens avlämnande till riksdagen

inkommit till regeringen med begäran om

permutation av innebörd att stiftelserna

skall upphöra.

Utskottet har inte något att erinra mot

regeringens förslag. Riksdagen bör

därför godkänna den föreslagna ändringen

av ägandet av programföretagen.

Uppföljning och utvärdering (21)

Regeringen föreslår att programföretagen

årligen skall följa upp och rapportera

hur public service-uppdraget uppfyllts.

Uppföljningsrapporten bör ges in till

Granskningsnämnden för radio och TV (s.

72).

Som skäl för sitt förslag anger

regeringen att public service-företagens

redovisning skall syfta till att

klarlägga hur programföretagens

verksamhetsresultat förhåller sig till

de mål som utgör grunden för företagens

uppdrag. Rapporten bör inte som

Kulturutredningen föreslagit i sitt

betänkande (SOU 1995:84)

Kulturpolitikens inriktning benämnas

public service-bok-slut , eftersom det

är angeläget att detta

uppföljningsdokument inte förväxlas med

övrig ekonomisk redovisning. Syftet med

uppföljningen är - uppges det

- att skärpa företagens fokus på hur

uppdraget uppfylls och att ge

statsmakterna ett underlag inför

förnyade koncessionsvillkor.

Uppföljningen bör också kunna möjliggöra

och underlätta programföretagens interna

uppföljning och kvalitetssäkring.

Två motioner behandlar frågan om

uppföljning och rapportering av hur

public service-uppdraget uppfylls.

Motionärerna bakom motion Kr10 (v)

anser att det är väsentligt med

regelbundet återkommande public service-

bokslut, där villkoren i avtalet

utvärderas och diskuteras. Utvärderingen

skall - menar motionärerna - även gälla

utvecklingen inom radion och

televisionen i förhållande till bl.a. de

kulturpolitiska målen och leda till

förslag till insatser eller

regelförändringar. Vidare föreslås att

Granskningsnämnden i kulturpolitiska

frågor skall inhämta förslag och

synpunkter från Statens kulturråd

(yrkande 10 delvis).

Motionärerna bakom motion Kr7 (m)

avvisar förslaget att public service-

företagen årligen skall granskas av

Granskningsnämnden. Självständiga medier

skall - menar motionärerna - inte

granskas av statliga myndigheter i ett

öppet samhälle (yrkande 8).

Ett flertal av de villkor som

regeringen på grundval av riksdagens

beslut kommer att knyta till public

service-företagens sändningstillstånd

kommer att vara allmänt hållna. Det

gäller t.ex. riktlinjerna för

programverksamheten. Andra villkor

kommer att vara mer preciserade och

kvantifierbara. Det gäller t.ex. frågan

om andelen distriktsbaserad produktion,

som utskottet behandlar i ett senare

avsnitt i detta betänkande.

Enligt utskottets uppfattning är det

värdefullt att de mål för verksamheten

som statsmakterna fastställer kan följas

upp genom en årligen återkommande

rapportering. Likaledes är det

värdefullt att i anslutning till en

sådan redovisning få ta del av olika

statistikuppgifter såsom t.ex.

programstatistik. Uppföljningsarbetet

bör kunna ge programföretagen en tydlig

bild av verksamheten och underlätta för

företagen att göra förbättringar. Vidare

anser utskottet - i likhet med vad som

anförs i propositionen - att den

föreslagna uppföljningen bör kunna bidra

till att stimulera den offentliga

debatten. Utskottet vill understryka att

rapporteringen inte skall utgöra ett

försök att kontrollera eller detaljstyra

public service-verksamheten.

Det bör tilläggas att en uppföljning

och utvärdering av public service-

uppdraget och programföretagens

riktlinjer för verksamheten inbegriper

en uppföljning av programföretagens

kulturpolitiska uppgift. Utskottet är

inte berett att i likhet med

motionärerna bakom motion Kr10 i

motsvarande del föreslå en utvidgning av

uppföljningsuppdraget i förhållande till

regeringens förslag.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om

att Granskningsnämndens uppdrag att

efterhandsgranska programverksamheten

inte berörs av det här redovisade

uppföljningsuppdraget.

Med hänvisning till det anförda

tillstyrker utskottet propositionens

förslag. Motionsyrkandena avstyrks

således.

Organisation (22)

Programföretagens struktur (22.1).

Distriktsorganisationer och

distriktsbaserad produktion (22.2)

I propositionen föreslås i fråga om

programföretagens struktur att det

liksom för närvarande under nästkommande

tillståndsperiod skall finnas tre

programföretag, SVT, SR och UR.

Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) och

Sveriges Radio Förvaltnings AB skall

fortfarande ägas gemensamt av de tre

programföretagen. De avgiftsfinansierade

programföretagen bör även i framtiden

befinna sig i täten av den tekniska

utvecklingen. För att säkerställa att

kapaciteten används på bästa sätt skall

SVT:s, SR:s och UR:s resurser för

teknisk utveckling sammanföras till ett

gemensamt dotterbolag (s. 75).

Vidare föreslår regeringen att det även

i fortsättningen skall finnas en di-

striktsorganisation inom varje

programföretag. Företagens organisation

skall utformas så att förhållandena i

olika delar av landet kan speglas.

Programbolagen bestämmer om regional och

lokal indelning av respektive

organisation. Den andel av

allmänproduktionen i SVT:s och SR:s

rikssändningar som produceras utanför

Stockholm föreslås under

tillståndsperioden ökas till minst 55 %.

Enligt nu gällande regler skall minst 50

% av SVT:s och minst 40 % av SR:s

allmänproduktion i rikssändningar göras

utanför Stockholm. Ökningen bör i första

hand ske genom ökat anlitande av

fristående producenter och genom

utomståendes medverkan. Det skall enligt

propositionen även i fortsättningen

finnas två självständiga

nyhetsredaktioner inom SVT. SVT skall

även i fortsättningen ha en separat

nyhetsredaktion för text-TV-

verksamheten. Slutligen föreslås att

arbetet med nyheter och samhällsfrågor

skall bedrivas så att olika perspektiv

kommer att prägla verksamheten (s. 77).

I motion Kr7 (m) uttalas att SR och SVT

själva bör ha rätt att organisera sin

verksamhet utifrån tillståndskravet att

företagen skall spegla hela Sverige.

Ansvaret för att täcka skeendet i hela

landet åvilar all programproduktion och

kan, menar motionärerna, inte lösas

genom politiska beslut om hur enskilda

enheter skall lokaliseras på olika

platser i Sverige. Lokalisering av

programproduktion och annan verksamhet

bör vara en funktion av hur företagen

organiserar sig för att uppnå målen att

spegla hela Sverige (yrkande 9). I ett

annat yrkande i samma motion framförs

ett delvis liknande förslag som innebär

att organisationen av nyhetsförmedlingen

bör utformas efter vad som är

redaktionellt lämpligt (yrkande 4

delvis).

Motionärerna bakom motion Kr8 (kds)

anser att förslag om utlokalisering av

redaktioner och kvalificerade

beslutsfunktioner inte skall fattas av

politiker utan av ledningen för SVT

(yrkande 4).

I motion Kr10 (v) föreslås en

precisering av utlokaliseringen.

Motionärerna anser att en

nyhetsredaktion bör flyttas ut från

Storstockholmsområdet. Vidare bör RIKAB

ges garantier att få stanna kvar i

Kiruna. Då det gäller den

distriktsbaserade produktionen vill

motionärerna att minst 60 % av

programmen skall göras utanför Stockholm

(yrkande 8). I samma motion yrkas att

förutom en nyhetsredaktion även text-TV-

redaktionen och sportredaktionen skall

utlokaliseras samt att vissa

samhällsdebattprogram skall produceras

utanför Stockholm (yrkande 3).

Då det gäller frågan om

programföretagens distriktsorganisation

vill utskottet framhålla följande. För

utskottet är det självklart att hela

landet måste speglas i SVT:s och SR:s

programproduktion, inte minst när det

gäller nyhetsrapporteringen. För att

klara detta är det nödvändigt att SVT

gör vissa organisatoriska förändringar.

Ett riksdagsbeslut med denna innebörd

ger en tydlig signal till SVT om behovet

av decentralisering av verksamheten.

Syftet med en sådan decentralisering är

främst att genom en

perspektivförskjutning från huvudstaden

till övriga landet öka radio- och TV-

publikens delaktighet i allmänhetens

radio och TV. Utskottet är inte berett

att - som föreslås i motion Kr10 -

närmare precisera vad en sådan

organisationsändring skall innebära. Det

bör ankomma på SVT:s styrelse att

besluta om vilka åtgärder som behövs för

att nå upp till de nämnda kraven.

Den fråga som tas upp i motion Kr10 om

garantier för RIKAB:s framtida

lokalisering är nära förknippad med

frågan om TV-avgiftsuppbörden och

finansieringen av public service-

verksamheten. Några förslag till

förändringar föreligger inte. Enligt

utskottets uppfattning är det inte

motiverat att nu göra några uttalanden

eller utfästelser av det slag som

motionärerna föreslår.

Då det gäller andelen distriktsbaserad

produktion erinrar utskottet om att 1995

års riksdagsbeslut bl.a. innebar att

minst 50 % av allmänproduktionen i SVT:s

sändningar skulle produceras utanför

Stockholm, en nivå som i realiteten

redan var uppnådd. Utskottet finner att

den ökning som nu föreslås för både

SVT:s och SR:s sändningar är väl

motiverad. Utskottet är inte berett att

därutöver föreslå någon ytterligare

höjning av andelen distriktsbaserad

produktion.

Med hänvisning till det anförda

tillstyrker utskottet propositionens

förslag om programföretagens struktur

samt krav på distriktsorganisation och

di-striktsbaserad produktion. Motionerna

Kr7 yrkandena 4 i här aktuell del och 9,

Kr8 yrkande 4 och Kr10 yrkandena 3 och 8

avstyrks således.

Finansiering och ekonomiska

förutsättningar (23)

I propositionen föreslås att

programföretagen - SVT, SR och UR -

liksom hittills skall finansieras med

medel som anvisas från rundradiokontot.

Företagen skall inte tillåtas sända

annonser. TV-avgifterna skall oavkortat

gå till finansiering av public service-

verksamheten. Sponsring föreslås endast

få förekomma i SVT:s sändningar i

samband med sportevenemang. Sponsring

föreslås inte längre få förekomma i SR:s

sändningar. Utskottet återkommer senare

i detta avsnitt till

sponsringsbegreppet.

Enligt propositionen skall sändningarna

vara tillgängliga för allmänheten utan

villkor om särskild betalning.

Medelstilldelningen till

programföretagen skall liksom nu

värdesäkras med utgångspunkt i ett

index. Även medelstilldelningen till

Radio Sweden bör värdesäkras med

utgångspunkt i det särskilda

kompensationsindexet för public service-

företagen. För åren 1997 och 1998 bör

statsmakternas besparingskrav i enlighet

med 1995 års riksdagsbeslut kvarstå.

Programföretagen skall inom tillgänglig

ekonomisk ram göra de prioriteringar som

krävs för att uppfylla målen med

verksamheten, föreslås det i

propositionen (s. 79).

1992 års riksdagsbeslut om den

avgiftsfinansierade radio- och TV-

verksamheten innebar bl.a. att

tillgängliga medel skulle fördelas

enligt en s.k. fördelningsnyckel. Vidare

beslutades att programbolagen - om de

kom överens om att fördela ansvaret för

olika gemensamma funktioner mellan sig -

skulle ha möjlighet att sinsemellan

justera medelsfördelningen (prop.

1991/92:140, bet. 1991/92:KrU28, rskr.

1991/92:329). I propositionen föreslås

att fördelningsnyckeln bör ändras på det

sättet att medlen bör fördelas så att

60,53 % tilldelas SVT, 34,70 % tilldelas

SR och 4,77 % tilldelas UR. Motsvarande

siffror är för närvarande 61,09 % för

SVT, 34,31 %för SR och 4,60 % för UR.

Programföretagen bör även

fortsättningsvis kunna justera

fördelningsnyckeln sinsemellan.

Vidare föreslås att Radio Swedens

medelstilldelning även fortsättningsvis

bör vara oberoende av

medelstilldelningen till SR och således

inte påverkas av fördelningsnyckeln (s.

82).

Vidare uttalas i propositionen att SVT

även i fortsättningen bör få behålla

sitt ansvar för förvaltningen av

rundradiomedlen (s. 83).

Frågan om sponsring behandlas i två

motionsyrkanden.

I motion Kr 7 (m) välkomnas regeringens

förslag att begränsa möjligheterna till

sponsring. Motionärerna bakom motionen

anser emellertid att det är nödvändigt

med stramare regler även vad gäller

sportprogram (yrkande 10).

Motionärerna i motion Kr10 (v) anser

att sponsring har karaktär av reklam och

avvisar både reklam och sponsring i

allmänhetens radio och TV. Av motionen

framgår även att motionärerna är

kritiska till regeringens förslag att

låta sparkravet ligga kvar och minska

möjligheterna till sponsringsintäkter

samtidigt som regeringen kräver ökade

satsningar på i stort sett alla områden.

Vidare framgår att Vänsterpartiet i en

motion som väckts med anledning av

proposition 1995/96:160 Radio- och TV-

lag föreslår en höjning av TV-avgiften

som överstiger regeringens förslag till

höjning (yrkande 9 delvis).

Med sponsrade program avses enligt nu

gällande avtal program som helt eller

delvis bekostats av någon som inte är

engagerad inom radio eller TV eller med

att framställa audiovisuella verk, under

förutsättning att sponsorbidraget har

tillfallit SVT (alt. SR eller UR) eller

direkt medfört att SVT:s (alt. SR:s

eller UR:s) kostnader för programmet

påtagligt har minskat. I det förslag

till radio- och TV-lag som för

närvarande behandlas av

konstitutionsutskottet finns i

definitionen av vad som skall avses vara

sponsring ingen motsvarighet till satsen

under förutsättning att sponsorbidraget

har tillfallit SVT (alt. SR eller UR)

eller direkt medfört att SVT:s (alt.

SR:s eller UR:s) kostnader för

programmet påtagligt har minskat .

I skrivelse från SVT har företaget

angivit vilka konsekvenserna kan bli av

ett riksdagsbeslut i enlighet med

regeringens förslag. SVT anför att det

nya sponsringsbegreppet kommer att få

förödande konsekvenser för företaget

genom att det utestängs från möjligheten

att sända samproducerade program eller

inköpta program - ofta större

gestaltande produktioner eller

produktioner av fria filmare - där part

som inte är engagerad inom radio eller

TV eller med att framställa

audiovisuella verk medverkat till

finansieringen.

Synpunkter av innebörd att samma

sponsringsregler bör gälla för SR som

för SVT har vid en uppvaktning inför

utskottet framförts av företrädare för

SR. I sammanhanget underströks bl.a. att

program som sänds inom ramen för ett

samarbete inom European Broadcasting

Union (EBU) eller program av motsvarande

betydelse inte får sändas om regeringens

förslag till sponsringsvillkor antas av

riksdagen.

Utskottet konstaterar att

sponsringsbegreppet - om förslaget till

radio- och TV-lag antas - kommer att

vidgas och att därmed ett stort antal

program som i dag inte anses vara

sponsrade i fortsättningen kommer att

falla in under den nya definitionen.

Utskottet accepterar utgångspunkten i

regeringens förslag, nämligen att

sponsring skall få förekomma i SVT:s

sändningar i samband med sportevenemang.

Ett skäl att bibehålla sponsringen i

sådana sammanhang är att kostnaderna för

sporträttigheter ständigt ökar. Genom

kravet på mångsidighet i programutbudet

i public service-televisionen är det

angeläget att även SVT har möjlighet att

sända dyrbara sportevenemang.

Utskottet gör bedömningen att det

vidgade sponsringsbegreppet leder till

att - utöver vad som föreslås i

propositionen - vissa kategorier av

sponsrade program bör vara tillåtna. Det

bör således vara möjligt för SVT, SR och

UR att sända samproduktioner som

framställts i samarbete med t.ex.

programföretag i andra länder,

fristående produktionsbolag och fria

filmare, där medproducenten fått bidrag

från utomstående för sin andel av

produktionen. Det bör också vara möjligt

för SVT, SR och UR att till

marknadsmässigt pris köpa visningsrätt

till program som erhållit bidrag från

utomstående i ett tidigare led, t.ex.

svensk eller utländsk långfilm.

Likaledes bör program som framställs av

ett programföretag inom ramen för ett

samarbete inom EBU kunna få återutsändas

av SVT och SR, trots att bidrag kan ha

lämnats från utomstående. Utskottet vill

understryka att de angivna möjligheterna

inte innebär någon ändring i förhållande

till nu gällande regler.

Vidare bör det - liksom hittills - vara

tillåtet för SVT och SR att träffa

uppgörelse om sponsring när företaget i

fråga är arrangör - under förutsättning

att programmet direktsänds till flera

länder antingen arrangemanget sker inom

ramen för ett åtagande gentemot EBU

eller arrangemanget är av liknande

betydelse.

Riksdagens beslut om finansieringen och

de ekonomiska förutsättningarna för UR

bör - till förtydligande av vad som

anförs i propositionen - avse endast

perioden 1997-1998. Utskottet hänvisar i

sammanhanget till att regeringen nyligen

uppdragit åt Distansutbildningskommittén

att lägga fram förslag om UR:s framtida

roll. Kommitténs förslag till

verksamhetsinriktning för UR skall

åtföljas av kostnadsuppskattningar och

förslag till finansieringssätt.

Då det gäller regeringens förslag i

övrigt om finansieringen och de

ekonomiska förutsättningarna för SVT,

SR, Radio Sweden och UR godtar utskottet

regeringens förslag. Utskottet

återkommer i ett senare avsnitt till

frågan om Granskningsnämndens

verksamhet.

Det anförda innebär att riksdagen med

anledning av propositionen och med

avslag på motionerna i här aktuella

delar som sin mening bör ge regeringen

till känna vad utskottet anfört om

finansiering och ekonomiska

förutsättningar för programföretagen.

Vissa frågor med anknytning till ny

teknik (24)

I detta avsnitt behandlas frågor om

sändningarnas räckvidd, sändningsrättens

omfattning m.m.

I propositionen föreslås att

programföretagen skall vara skyldiga att

se till att minst 99,8 % av den fast

bosatta befolkningen kan ta emot

programmen. Om ett programföretag vill

uppfylla en del av denna skyldighet

genom utnyttjande av satellit eller

annars inleda nya sändningar över

satellit skall regeringens medgivande

inhämtas. SVT:s sändningsrätt skall

omfatta två TV-kanaler inklusive text-

TV. SR:s sändningsrätt skall omfatta

fyra radiokanaler, varav en skall ha

lokal täckning. UR skall under

tillståndsperioden sända

utbildningsprogram i SVT:s och SR:s

kanaler. Om ett programföretag vill

starta nya programkanaler skall

regeringens medgivande inhämtas (s. 84).

Som skäl för sina förslag anger

regeringen att den digitala

sändningstekniken under den kommande

tillståndsperioden kommer att börja

påverka medielandskapet. Vilken riktning

utvecklingen kommer att ta beror bl.a.

på vilka beslut statsmakterna kommer att

fatta och hur olika privata företag

kommer att agera. Några år in på 2000-

talet kan den nya tekniken ha ändrat

förutsättningarna på väsentliga punkter.

Frågan om på vilket sätt SVT:s program

skall distribueras har ett nära samband

med frågan om vilken teknik för TV-

sändningar som skall användas i

framtiden. Inför de viktiga avgöranden

som kommer att behöva träffas är det -

menar regeringen - angeläget att

programföretagen agerar i enlighet med

den strategi för tekniska förändringar

som statsmakterna kan komma att fatta

beslut om. Därför bör regeringens

medgivande inhämtas före beslut om att

inleda nya satellitsändningar, något som

i första hand gäller för SVT (s. 86-87).

I propositionen uttalas även att det är

angeläget att nya digitalt utsända

programkanaler inte leder till att

programmens tillgänglighet försämras för

den publik som enbart kan ta emot

analoga sändningar (s. 87).

Vidare anges i propositionen att

programföretagen även i fortsättningen

skall vara skyldiga att köpa sina

utsändningstjänster från Teracom (s.

86).

I sammanhanget vill utskottet nämna att

utredningen om tekniska förutsättningar

för utökade sändningar av radio och

television under våren 1996 i sitt

betänkande (SOU 1996:25) Från massmedia

till multimedia - att digitalisera

svensk television föreslagit att

statsmakterna under våren 1996 bör fatta

principbeslut om övergång till digital

marksänd (terrester) TV i Sverige.

Utbyggnaden av det terrestra sändarnätet

bör påbörjas senast år 1997 och i sin

första etapp vara slutförd inom två år

efter beslut. Nuvarande analoga

terrestra TV-sändningar bör upphöra

snarast möjligt, dock senast tio år

efter starten för digitala sändningar.

Betänkandet remissbehandlas för

närvarande.

I en överenskommelse våren 1996 har

Socialdemokraterna, Centerpartiet och

Folkpartiet enats om riktlinjer som

underlättar beslut om snabbt införande

av digitala TV-sändningar i marknätet.

Regeringen har därefter tillsatt en

arbetsgrupp med uppgift att belysa vissa

frågor om digital marksänd TV. Arbetet

skall vara klart i sådan tid att

regeringen under hösten kan lägga fram

förslag i fråga om utbyggnad av digital

marksänd TV.

I en frågestund i riksdagen har den

nytillträdda kulturministern uttalat att

man i det arbete som pågår i

regeringskansliet också undersöker om

det finns andra distributionsformer som

är bra alternativ till marksänd digital

TV (prot. 1995/96:82).

Utskottet tar först upp frågan om

sändningsrättens omfattning m.m.

Motionärerna bakom motion Kr7 (m) anser

att en fortsatt verksamhet med två TV-

kanaler och fyra radiokanaler kommer att

splittra resurserna alltför mycket för

att SR och SVT skall kunna tillföra

publiken ett programutbud med

tillräckligt stark kvalitet, djup och

kulturellt skapande för att detta skall

ha en tydlig profil och identitet.

Därför yrkas i motionen att företagen

skall koncentrera sina resurser till en

TV-kanal och två nationella radiokanaler

(yrkande 6).

Utskottet anser att public service-

verksamheten har ett stort värde även i

en tid när det totala utbudet av radio-

och TV-program mångdubblats. Nästan alla

svenska hushåll nås av SVT:s två kanaler

och TV 4. Däremot saknar ca 40 % av

hushållen tillgång till det övriga TV-

utbudet. För att i stort sett hela

befolkningen skall kunna ha tillgång

till ett brett programutbud är det

nödvändigt att SVT även i fortsättningen

får sända i två kanaler. På motsvarande

sätt är det angeläget att radiopubliken

i hela landet nås av ett brett utbud

genom SR:s sändningar. Endast de som bor

i närheten av större städer har

därutöver tillgång till den privata

lokalradions sändningar. Ett

förverkligande av motionärernas förslag

skulle innebära en väsentlig minskning

av mångfalden i utbudet för en stor del

av befolkningen.

Vidare innebär de krav som ställs på

public service-verksamheten och som

utskottet utförligt behandlat i det

föregående i detta betänkande att

publiken har stor möjlighet att se och

höra ett brett utbud som producerats i

enlighet med av riksdagen fastställda

riktlinjer för bl.a. opartiskhet och

saklighet, hög kvalitet, kulturansvar

m.m.

I enlighet med det anförda avstyrks

motion Kr7 yrkande 6.

Även i övrigt tillstyrker utskottet

regeringens förslag. Detta innebär bl.a.

att regeringens medgivande skall

inhämtas om ett programföretag vill

starta en ny programkanal.

Utskottet tar härefter upp frågan om

sändningarnas räckvidd. Som redovisats i

det föregående skall enligt

propositionen programföretagen vara

skyldiga att se till att minst 99,8 % av

den fast bosatta befolkningen kan ta

emot programmen. Vidare skall regeringen

lämna sitt medgivande om ett

programföretag vill uppfylla en del av

denna skyldighet genom satellit eller

annars inleda nya sändningar över

satellit.

Motionärerna bakom motion Kr7 (m) anser

att regeringen genom sitt förslag

hindrar SVT från att starta digitala

satellitsändningar. Därmed skapas en

situation där den svenska public service-

verksamheten riskerar att bli överkörd

av den tekniska utvecklingen.

Regeringens strategi riskerar att

urholka public service-verksamhetens

ställning på längre sikt, anser

motionärerna, som föreslår att SVT

skall få tillstånd att omedelbart inleda

digitala sändningar via satellit

(yrkande 11).

Utskottet konstaterar att den digitala

tekniken kommer att få stor betydelse

för den framtida radio- och TV-

distributionen. Bl.a. kommer det att bli

möjligt att utföra flera programtjänster

samtidigt på det frekvensutrymme som i

dag räcker för endast ett program. Det

kan också med den nya tekniken bli

möjligt att åstadkomma tidsförskjutna

sändningar, alternativa bildvinklar vid

sportevenemang etc. Det är av stor

betydelse att den teknik som kommer att

tillämpas i Sverige blir så

ändamålsenlig som möjligt.

Utskottet anser att det arbete som

pågår i en arbetsgrupp inom

Kulturdepartementet och som innebär att

distributionsfrågorna analyseras inte

bör föregripas. Utskottet godtar därför

regeringens förslag om att regeringens

medgivande skall inhämtas om ett

programföretag vill uppfylla en del av

sin skyldighet att nå så gott som hela

befolkningen genom satellitsändningar.

Detsamma bör gälla om ett programföretag

i annat fall vill inleda nya sändningar

över satellit. Utskottet godtar också

den föreslagna täckningsprocenten

(99,8). Motion Kr7 yrkande 11 avstyrks.

I sammanhanget finner utskottet det

angeläget att - beträffande Teracoms

verksamhet - tillägga att utskottet

förutsätter att en hög driftssäkerhet

och servicenivå upprätthålls såväl i

tätortsområden som i glesbygd.

Motionärerna bakom motion Kr8 (kds)

säger nej till markbaserad digital TV,

bl.a. av skälet att det vore oklokt att

bygga sig fast i en teknik som kommer

att vara överspelad om några år (yrkande

5).

Utskottet konstaterar att det inte

föreligger något förslag från

regeringens sida om vilken

distributionsteknik som skall gälla i

framtiden. Resultatet av det

beredningsarbete som pågår inom

regeringskansliet rörande TV-

distribution bör inte föregripas.

Motionen avstyrks således.

I motion Kr10 (v) krävs att både SVT:s

och SR:s sändningar skall

parallellsändas analogt och digitalt

under minst en period av tio år (yrkande

7). Syftet med yrkandet är att

allmänheten under en övergångstid från

analoga till digitala sändningar skall

garanteras tillgång till programutbudet

från programföretagen.

Utskottet räknar med att riksdagen inom

en nära framtid får möjlighet att pröva

frågan om ett digitalt sändarnät för

radio och TV skall införas. Enligt

utskottets uppfattning är det nödvändigt

att programutbudet från public service-

kanalerna under en övergångstid samsänds

i både analoga och digitala nät. Under

omställningsperioden bör hushållen få

möjlighet att investera i digitala

mottagare. Utskottet, som inte är berett

att precisera hur lång en sådan

övergångstid skall vara, förutsätter att

frågan tas upp i det beredningsarbete

rörande digitala sändningar som pågår

inom regeringskansliet.

Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Särskilda frågor (25).

Granskningsnämnden (25.1)

I propositionen föreslås att

Granskningsnämnden för radio och TV

fr.o.m. budgetåret 1997 skall

finansieras helt via statsbudgeten. De

tillkommande arbetsuppgifter som nämnden

föreslås få i fråga om uppföljning och

utvärdering av public service-uppdraget

torde enligt regeringen kunna genomföras

med nuvarande resurser. Dessa

arbetsuppgifter har beskrivits i ett

tidigare avsnitt i detta betänkande

(avsnittet Uppföljning och utvädering).

Granskningsnämnden finansieras delvis

med anvisningar från rundradiokontot,

motsvarande ca 4,6 miljoner kronor på

helårsbasis. Det är - menar regeringen -

viktigt att användningen av TV-

avgiftsmedlen renodlas till att

finansiera programbolagens verksamhet

inklusive RIKAB. Därför bör

Granskningsnämnden fr.o.m. år 1997 helt

finansieras via statsbudgeten.

Public service-företagen utgör - som

nämnts i det föregående - tillsammans

med Granskningsnämnden för radio och TV

den s.k. rundradiorörelsen. Enligt

utskottets uppfattning är det naturligt

att programföretagen via TV-

avgiftsmedlen bidrar till finansieringen

av Granskningsnämnden. Utskottet har

därför vid sina överväganden stannat för

att Granskningsnämnden även

fortsättningsvis bör finansieras från

två källor, nämligen dels över

rundradiokontot, dels över

statsbudgeten.

Vad utskottet sålunda anfört bör

riksdagen med avslag på propositionen

som sin mening ge regeringen till känna.

Radio Sweden (25.3)

Sveriges Radios programverksamhet för

utlandet, Radio Sweden, sänder för

närvarande på sex språk, nämligen

svenska, engelska, tyska, ryska,

estniska och lettiska. Enligt gällande

avtal mellan staten och SR, som är en

enhet inom Sveriges Radio AB, skall

Radio Swedens program till utlandet ge

dels svenskar som befinner sig

utomlands, dels utländsk publik

möjlighet att få information och kontakt

med Sverige. Radio Sweden finansieras

från år 1995 med TV-avgiftsmedel. Enligt

propositionsförslaget skall Radio

Swedens uppdrag och verksamhet kvarstå

oförändrade.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag.

Medelsberäkning (26). Programbolagen

(26.1). TV-avgiften (26.2)

Regeringens förslag om medelsberäkning

till de tre programföretagen innebär en

totalram om 4 758,2 miljoner kronor i

1994 års prisläge. I enlighet med vad

som anförts i ett tidigare avsnitt i

detta betänkande om fördelningsnyckeln

bör SVT anvisas 2 880,1 miljoner kronor

(60,53 %), SR

1 651,1 miljoner kronor (34,70 %) och UR

227,0 miljoner kronor (4,77 %).

Utskottet har i likhet med regeringen

beräknat medelsramen med utgångspunkt i

1995 års riksdagsbeslut rörande

programbolagens resurser. Utskottet har

därvid funnit att medelsramen bör uppgå

till 4 758,9 miljoner kronor eller

således 0,7 miljoner kronor mer än vad

som föreslagits i propositionen. I

konsekvens härmed bör även

medelsberäkningen till programföretagen

ändras så att det beräknas 2 880,6

miljoner kronor (60,53 %) för SVT, 1

651,3 miljoner kronor (34,70 %) för SR

och 227,0 miljoner kronor (4,77 %) för

UR.

Radio Swedens medelstilldelning bör

uppräknas på samma sätt som

medelstilldelningen till SVT, SR och UR,

dvs. med ett särskilt

kompensationsindex, det s.k. SR-indexet.

För 1997 bör Radio Sweden anvisas 36,4

miljoner kronor (i 1994 års prisläge).

Vidare anges i propositionen att den

faktor som är avgörande för behållningen

på rundradiokontot är utvecklingen av

det särskilda kompensationsindexet för

public service-företagen. Regeringen har

utgått från att nämnda index inte ökar

med mer än 5 % under åren 1995 och 1996

och att antalet TV-avgiftsbetalare

förblir drygt 3,3 miljoner. Teracom bör

i enlighet med 1992 års riksdagsbeslut

tillföra 213,6 miljoner kronor (i 1992

års prisläge) till kontot fram t.o.m. år

2000. Vidare föreslår regeringen i

proposition 1995/96:160 Radio- och TV-

lag en ändring av lagen (1989:41) om TV-

avgift, innebärande att TV-avgiften

skall höjas med 48 kronor till 1 524

kronor fr.o.m. den 1 januari 1997.

Två motionsyrkanden behandlar frågan om

medelsberäkning till programbolagen.

I motion Kr10 (v) föreslås att de

medel, ca 4,6 miljoner kronor, som

frigörs när Granskningsnämnden

finansieras över statsbudgeten skall

användas för programföretagens

verksamhet (yrkande 10 delvis). I samma

motion synes ett yrkande syfta till att

den besparing (159,3 miljoner kronor

för SVT, SR och UR resp. 1,23 miljoner

kronor för Radio Sweden, båda beloppen i

1994 års prisläge) som riksdagen

beslutade om våren 1995 för public

service-företagen för verksamhetsåret

1997 skall återtas (yrkande 9 delvis).

Utskottet vill inledningsvis erinra om

att frågan om TV-avgiftens storlek

bereds av konstitutionsutskottet.

Utskottet gör bedömningen att det med

utgångspunkt i de förutsättningar som

anges i propositionen och de prognoser

som gjorts beträffande ingående balans i

rundradiokontot m.m. kommer att finnas

ett överskott på rundradiokontot under

hela år 1997.

Då det gäller medelsberäkningen för

public service-verksamheten vill

utskottet anföra följande.

Utskottet har i det föregående i

motsats till vad som föreslås i

propositionen förordat att

Granskningsnämnden även fortsättningsvis

delvis skall finansieras via

Rundradiokontot. Utskottet avstyrker

därför motion Kr10 yrkande 10 i här

aktuell del.

Vidare anser utskottet - då det gäller

det i motionen framförda kravet på

återtagande av besparingen för år 1997 -

att det inte finns anledning att frångå

det beslut som riksdagen tog i fjol om

en besparing för programföretagen.

Vad utskottet här anfört leder fram

till att den sammanlagda

medelsberäkningen för de tre

programföretagen för år 1997 bör uppgå

till 4 758,9 miljoner kronor i 1994 års

prisläge. Av beloppet bör beräknas 60,53

% eller

2 880,6 miljoner kronor för SVT, 34,70 %

eller 1 651,3 miljoner kronor för SR och

4,77 % eller 227,0 miljoner kronor för

UR. Vidare bör 36,4 miljoner kronor i

1994 års prisläge beräknas för Radio

Sweden. Slutligen bör 4,627 miljoner

kronor (i 1997 års prisläge) beräknas på

rundradiokontot för kalenderåret 1997

för Granskningsnämnden, medel som

nämnden har att redovisa på

statsbudgetens inkomstsida.

Vad utskottet sålunda anfört bör

riksdagen med anledning av propositionen

och med avslag på motion Kr10 yrkande 9

i här aktuell del och yrkande 10 i här

aktuell del som sin mening ge regeringen

till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande fråga om avslag

på proposition 1995/96:161

att riksdagen avslår ett under

utskottsbehandlingen framställt

yrkande om avslag på propositionen,

res. 1 (m)

2. beträffande programföretagens

public service-uppdrag

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Kr7 yrkandena 1

och 2 samt yrkande 3 i denna del och

1995/96:Kr8 yrkandena 1 och 2

godkänner regeringens förslag,

res. 2 (m)

3. beträffande frågan om

riktlinjer för att främja kulturlivet

i programverksamheten

att riksdagen med avslag på motion

1995/96:Kr7 yrkande 3 i denna del och

yrkande 5 godkänner regeringens

förslag,

res. 3 (m)

4. beträffande riktlinjer för

programverksamheten som speglar det

mångkulturella samhället

att riksdagen med avslag på motion

1995/96:Kr10 yrkande 1 godkänner

regeringens förslag,

res. 4 (v)

5. beträffande frågan om

rekrytering av programledare m.fl. av

utomnordiskt ursprung

att riksdagen avslår motion

1995/96:Kr9 yrkande 4,

res. 5 (v, mp)

6. beträffande riktlinjer för

prioriteringar då det gäller

programverksamheten för barn och

ungdom

att riksdagen med avslag på motion

1995/96:Kr10 yrkande 2 godkänner

regeringens förslag,

res. 6 (v)

7. beträffande riktlinjer för

programverksamheten för barn och

ungdom i övrigt

att riksdagen med avslag på motion

1995/96:Kr9 yrkande 1 godkänner

regeringens förslag,

res. 7 (v, mp)

8. beträffande riktlinjer för

programverksamheten i vad avser olika

perspektiv i nyhetsförmedlingen

att riksdagen med avslag på motion

1995/96:Kr7 yrkande 4 i denna del

godkänner regeringens förslag,

res. 8 (m)

9. beträffande riktlinjer för

programverksamheten i vad avser

mediets genomslagskraft

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Kr8 yrkande 3 och

1995/96:Kr9 yrkande 3 godkänner

regeringens förslag,

res. 9 (mp)

res. 10 (kds)

10. beträffande frågan om

regeringens åtgärder internationellt

för att motverka att barn tar skada

av att se på TV

att riksdagen avslår motion

1995/96:Kr9 yrkande 2,

res. 11 (mp)

11. beträffande riktlinjer för

program för funktionshindrade

att riksdagen med avslag på motion

1995/96:Kr10 yrkande 4 godkänner

regeringens förslag,

res. 12 (v)

12. beträffande riktlinjer i

övrigt för programverksamheten

att riksdagen godkänner regeringens

förslag till riktlinjer för

programverksamheten i den mån

riktlinjerna inte behandlats under

mom. 3, 4, 6, 7, 8, 9 och 11,

13. beträffande

Utbildningsradions fortsatta

verksamhet

att riksdagen med avslag på motion

1995/96:Kr10 yrkande 5 godkänner vad

regeringen förordat om Sveriges

Utbildningsradios fortsatta

verksamhet,

res. 13 (v)

14. beträffande

tillståndsperiodens längd

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Kr7 yrkande 7 och

1995/96:Kr10 yrkande 6 godkänner

regeringens förslag,

res. 14 (m)

res. 15 (v)

15. beträffande ändring av

ägandet av programföretagen

att riksdagen godkänner regeringens

förslag,

16. beträffande uppföljning och

rapportering av hur public service-

uppdraget uppfylls

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Kr7 yrkande 8 och

1995/96:Kr10 yrkande 10 i denna del

godkänner regeringens förslag,

res. 16 (m)

res. 17 (v)

17. beträffande

programföretagens struktur samt

krav på distriktsorganisation och

distriktsbaserad produktion

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Kr7 yrkandena 4 i

denna del och 9, 1995/96:Kr8 yrkande

4 och 1995/96:Kr10 yrkandena 3 och 8

godkänner regeringens förslag,

res. 18 (m)

res. 19 (v)

res. 20 (kds)

18. beträffande finansiering och

ekonomiska förutsättningar för

programföretagen

att riksdagen med anledning av

regeringens förslag samt med avslag

på motionerna 1995/96:Kr7 yrkande 10

och 1995/96:Kr10 yrkande 9 i denna

del godkänner vad utskottet anfört,

res. 21 (m)

res. 22 (v)

19. beträffande sändningsrättens

omfattning m.m.

att riksdagen med avslag på motion

1995/96:Kr7 yrkande 6 godkänner vad

regeringen förordat om

sändningsrättens omfattning m.m.,

res. 23 (m)

20. beträffande sändningarnas

räckvidd

att riksdagen med avslag på motion

1995/96:Kr7 yrkande 11 godkänner vad

regeringen förordat om sändningarnas

räckvidd m.m.,

res. 24 (m)

21. beträffande markbaserad

digital TV

att riksdagen avslår motion

1995/96:Kr8 yrkande 5,

res. 25 (kds)

22. beträffande analoga och

digitala parallellsändningar av

Sveriges Televisions och Sveriges

Radios sändningar

att riksdagen avslår motion

1995/96:Kr10 yrkande 7,

res. 26 (v)

23. beträffande

Granskningsnämndens finansiering

att riksdagen med avslag på

regeringens förslag som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

res. 27 (m, v, mp,

kds)

24. beträffande Radio Swedens

fortsatta verksamhet

att riksdagen godkänner regeringens

förslag,

25. beträffande frågan om

medelsberäkning för den

avgiftsfinansierade verksamhet som

bedrivs av Sveriges Television AB,

Sveriges Radio AB, Radio Sweden,

Sveriges Utbildningsradio AB och för

Granskningsnämnden för radio och TV

att riksdagen med anledning av

regeringens förslag samt med avslag

på motion 1995/96:Kr10 yrkande 9 i

denna del och yrkande 10 i denna del

på rundradiokontot för år 1997 dels

beräknar 4 758 900 000 kr (1994 års

prisläge) till public service-

företagen och 36 400 000 kr (1994 års

prisläge) för Radio Sweden, dels

beräknar 4 627 000 kr i 1997 års

prisläge för Granskningsnämnden för

radio och TV i enlighet med vad

utskottet anfört.

res. 28 (m, mp,

kds) -villk.

res. 29 (v) -

villk.

Stockholm den 21 maj 1996

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson

(s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit

Oscarsson (s), Leo Persson (s), Björn

Kaaling (s), Marianne Andersson (c),

Monica Widnemark (s), Lennart Fridén

(m), Carl-Johan Wilson (fp), Agneta

Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring

(v), Annika Nilsson (s), Jan Backman

(m), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell

(kds), Lars Lilja (s) och Gunnar Hökmark

(m).

Reservationer

1. Fråga om avslag på proposition

1995/96:161 (mom. 1)

Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén

(m), Jan Backman (m) och Gunnar Hökmark

(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 10 börjar med Utskottet

konstaterar och slutar med avstyrks

därför bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att nu gällande

public service-uppdrag har utformats

under en tid då publiken hade få eller

inga alternativ och då

monopolsituationen ställde särskilda

krav på public service-verksamheten vad

gäller allsidighet, bredd och

inriktning. Dessa förutsättningar är i

dag i grunden förändrade. Den nya

mediemiljöns förutsättningar bör tydligt

påverka de nya sändningstillstånd som

skall gälla fr.o.m. den 1 januari 1997.

Regeringens ovilja att ta hänsyn till en

ny tids villkor leder till att en viktig

samhällelig och kulturell uppgift, som

public service-verksamheten skulle kunna

uppfylla i den moderna mediemiljön,

försummas. Enligt utskottets uppfattning

skulle regeringens förslag - tvärtemot

sina syften - leda till en urholkning av

public service-verksamhetens ställning i

det moderna mediesamhället.

Vidare konstaterar utskottet att

Moderata samlingspartiets mediepolitik

på väsentliga punkter skiljer sig från

regeringens mediepolitik. Detta gäller

särskilt synen på public service-

uppdraget.

Moderaternas syn på public service-

verksamheten utgår från följande fyra

punkter.

- Yttrandefrihetens och tryckfrihetens

principer skall vara styrande för

utvecklingen av etermedierna och därmed

också för det enskilda public service-

företagets programverksamhet.

- Den nya mediemiljön måste påverka

public service-uppdragets framtida

utformning.

- En ny roll för public service-

verksamheten understryker kraven på att

den måste vara en central nationell

institution för kvalitet och kultur i

hela det svenska samhällslivet.

- Statens roll gentemot public service-

verksamheten och andra

programverksamheter måste vara neutral

samtidigt som den bör underlätta den

informationsteknologiska utvecklingen.

Utskottet har vid sina överväganden - i

likhet med motionärerna bakom motion Kr7

(m) - funnit att det är motiverat att

public service-verksamheten även i den

framtida mediemiljön skall ha ett

särskilt ansvar och en särskild roll.

Utskottet vill därför i enlighet med

förslaget i motionen att

yttrandefrihetens och tryckfrihetens

principer skall vara en utgångspunkt för

och styra utformningen av public service-

uppdraget. Det måste vara dessa

principer som ligger till grund för den

framtida utvecklingen av etermedierna

och därmed också för de enskilda

företagens programverksamhet.

En första utgångspunkt för SR:s och

SVT:s verksamhet måste vara den

redaktionella friheten och den

programmässiga integriteteten. Det är

angeläget att företagen har en fri och

oberoende ställning vad gäller

innehålllet i sändningarna. I

propositionen framförs en rad förslag

som syftar till att öka den statliga

kontrollen över innehållet i

programverksamheten. Utskottet avvisar -

liksom motionärerna bakom motion Kr7 -

regeringens förslag i dessa hänseenden.

Vidare anser utskottet att tanken på

statlig granskning som framförs i

propositionen är främmande för ett

samhälla med fria och oberoende medier

(se reservation 16).

En andra utgångspunkt för utskottets

ställningstagande i fråga om public

service-uppdragets innehåll bör vara att

- som framhålls i motion Kr7 -

informationsteknologins utveckling

kommer att innebära en hög grad av

föränderlighet. Den moderna mediemiljön

är radikalt annorlunda än den i vilken

public service-uppdraget formades och i

vilken SR och SVT tidigare verkat med

ensamrätt att sända program över hela

landet. Av betydelse är i hög grad

informationsteknologins snabba

utveckling som alltmer integrerar olika

medier som tidigare varit skilda från

varandra. Tidningar, datorer, Internet,

CD-ROM och digitala sändningar kommer

att växa samman med radio och TV. I ett

sådant skeende är det viktigt - för att

yttrandefrihetens och tryckfrihetens

principer inte skall trädas förnär - att

hålla fast vid vad som är statens

grundläggande uppgifter i den nya

mediemiljön, nämligen att erbjuda

program som publiken annars inte möter

samt en produktion och ett skapande som

vitaliserar det nationella kulturlivet.

Enligt utskottets uppfattning är det -

mot den här angivna bakgrunden - inte

rimligt att public service-verksamheten

utformas i syfte att dominera

programutbudet gentemot publiken.

Snarare bör public service-uppdragets

syfte vara att tillföra publiken ett

utbud av program som den annars inte kan

få tillgång till. (Public service-

uppdraget tas också upp i reservation

2.)

En tredje utgångspunkt för utskottet är

att det - i enlighet med vad som uttalas

i motion Kr7 - bör ställas krav på en

utveckling mot ökad kvalitet och

fördjupning i programverksamheten och på

en programverksamhet som bygger på att

man relaterar till det samlade

programutbud som publiken i dag möter.

Regeringen förmår i sin proposition inte

göra den nödvändiga prioritering som

utskottet anser behövs utan betonar i

stället på en och samma gång såväl de

uppgifter för public service-

verksamheten som följer av den gamla

tidens mediemiljö som de som följer av

förändringarna och den ökade mångfald

som publiken nu möter. Samtidigt som man

betonar den ökade betydelsen av vissa

delar av uppdraget - kulturansvar,

svenska språket och barn- och

ungdomsprogram för att ta några exempel

- undviker man att ge en minskad

prioritet åt det programutbud som

publiken i dag kan ta del av genom andra

programföretags verksamhet. Oförmågan

att prioritera leder - om det skulle

komma till uttryck i

sändningstillståndet - till en

försvagning av public service-

verksamheten och till att viktiga

uppgifter i det svenska samhället

försummas.

Programföretagen bör i sin

programverksamhet vända sig till hela

svenska folket med en inriktning mot

kvalitet och fördjupning. (Frågan om

kvalitet och fördjupning tas även upp i

reservation 2.) De bör prioritera

kvalitet i stället för kvantitet och

försök till dominans. De bör syfta till

att tillföra program som publiken i det

samlade programutbudet annars inte

möter. Det är mot denna bakgrund som

utskottet för fram förslaget om en

koncentration av resurserna till en TV-

kanal och två radiokanaler. Förslag om

detta utvecklas nedan. Programföretagen

skall vara institutioner som slår vakt

om svenska språket och som skapar nya

och bättre förutsättningar för svensk

produktion och kulturellt skapande.

Detta gäller i hög grad barn- och

ungdomsprogrammen. Samhällsdebatt och

långsiktiga perspektiv bör vara viktiga

inslag i verksamheten.

Nyhetsförmedlingen bör stå redaktionellt

fri och vara oberoende. Syn- och

hörselskadade skall i verksamheten finna

program som riktar sig till dem. Public

service-verksamheten bör även framgent

ha ett särskilt ansvar för samiskan och

tornedalsfinskan. Utskottet vill

särskilt framhålla att den

licensfinansierade verksamheten skall

bidra till att vitalisera det svenska

kulturlivet i hela landet, något som

också tas upp i det följande. Utskottet

anser att regeringens ambitioner vad

gäller programföretagens kulturpolitiska

ansvar samt ansvaret för ett mångsidigt

utbud av program på det svenska språket

inte kommer att kunna uppfyllas inom

ramen för de förslag som regeringen för

fram. Utskottet återkommer i det

följande till frågor om

programföretagens kulturella ansvar (jfr

reservation 3).

En fjärde utgångspunkt för utskottet

är - vilket också föreslås i motion Kr7

- att den statliga mediepolitiken inte

får utformas så att den leder till att

man på bekostnad av fri och öppen

konkurrens, valfrihet och mångfald ger

en dominans åt de medieföretag som

staten kontrollerar. Det skulle leda

till en oacceptabel maktkoncentration

som inte är förenlig med mångfald,

konkurrens och principen att medierna

skall vara fria och oberoende. Public

service-verksamheten får inte användas

för att motverka utvecklingen av fria

och oberoende medier och därigenom

påverka mångfald och konkurrens.

Utskottet har starka invändningar mot

regeringens förslag i propositionen även

på följande punkter.

Utskottet anser i motsats till

regeringen att tillståndsperioden för

SVT och SR bör vara fyraårig. Denna

fråga berörs även i det följande (se

reservation 14).

Utskottet vill i detta sammanhang

understryka vikten av att SR och SVT

själva skall ha rätt att organisera sin

verksamhet utifrån kravet att hela

Sverige skall speglas. Ansvaret för att

täcka skeendet i hela landet åvilar all

programproduktion och kan inte lösas

genom politiska beslut om hur enskilda

enheter skall lokaliseras på olika

platser i Sverige. Lokaliseringen av

programproduktion och annan verksamhet

bör enligt utskottets uppfattning vara

en funktion av hur företagen organiserar

sig för att uppnå målet att spegla hela

landet. Likaledes bör nyhetsförmedlingen

utformas efter vad som är redaktionellt

lämpligt.

Utskottet förutsätter att public

service-verksamheten inom ramen för sin

egen redaktionella verksamhet strävar

efter att ge publiken ett programutbud

med ett innehåll som är relevant och som

bygger på en grundläggande hänsyn och

respekt för publiken.

Våldsskildringar eller andra

skildringar som är omskakande och kan

beröra människor illa bör återges med

återhållsamhet och ansvar. Det finns för

public service-företagen ett särskilt

ansvar i denna del, både gentemot

publiken och som normgivare i

samhällslivet i allmänhet. Ett särskilt

ansvar har man i program som riktar sig

till barn eller som sänds när barn och

ungdom normalt kan förväntas vara en del

av publiken.

Vidare anser utskottet att

programföretagen i ökad utsträckning

skall använda sig av fristående

producenter och utomståendes medverkan.

Utskottet återkommer i det följande till

frågor som rör olika perspektiv i

nyhetsförmedlingen och till

organisationsfrågor (se reservationerna

8 och 18). Den public service-verksamhet

som här föreslås förutsätter en

koncentration av resurserna för att

kunna uppfyllas. En fortsatt verksamhet

med två TV-kanaler och fyra radiokanaler

skulle splittra resurserna alltför

mycket, vilket också framhållits av

motionärerna bakom motion Kr7. Utskottet

föreslår därför att det under den

kommande tillståndsperioden skall finnas

en TV-kanal inom SVT och två

radiokanaler inom SR. (Se även

reservation 23.)

När det gäller frågor rörande

finansiering och ekonomiska

förutsättningar för programföretagen

vill utskottet gå ett steg längre än

regeringen och - i enlighet med

förslaget i motion Kr7 - införa stramare

regler i fråga om sponsring även när det

gäller sportprogram. (Se även

reservation 21.)

Med hänvisning till det anförda bör

enligt utskottets uppfattning public

service-uppdraget - i den nya mediemiljö

som vi nu befinner oss i - sträva efter

koncentration mot kvalitet och

fördjupning i större utsträckning än vad

det nuvarande uppdraget och

kanalstrukturen medger. Det som är

public service-verksamhetens styrka

gentemot publiken och som ger den dess

unika prägel i samhälls- och kulturliv

bör ges ökad prioritet på bekostnad av

det programutbud som inte förutsätter

public service-verksamhet. Mot den

bakgrunden bör uppdraget definieras

tydligare och relateras till de

särskilda krav som måste ställas på

public service-verksamheten i den nya

tidens mediemiljö. Utskottet återkommer

till denna fråga i det följande. (Se

även reservation nr 2.)

Det anförda leder fram till att

utskottet - i enlighet med det av

Moderata samlingspartiet i utskottet

framställda yrkandet - anser att

riksdagen bör avslå regeringens

proposition. Utskottet förutsätter

därvid att regeringen snarast återkommer

till riksdagen med förslag i enlighet

med vad utskottet anfört i det

föregående.

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande fråga om avslag på

proposition 1995/96:161

att riksdagen med bifall till ett

under utskottsbehandlingen framställt

yrkande avslår propositionen,

2. Programföretagens public service-

uppdrag (mom. 2)

Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén

(m), Jan Backman (m) och Gunnar Hökmark

(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 12 börjar med Utskottet

konstaterar och på s. 13 slutar med

avstyrks således bort ha följande

lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som

kommer till uttryck i motion Kr7 (m) och

som innebär att regeringens förslag till

public service-uppdrag skall avslås av

riksdagen. I enlighet med motionärernas

förslag anser utskottet att

yttrandefrihetens och tryckfrihetens

principer skall vara styrande för

programföretagen och att

programföretagens verksamhet skall vända

sig till hela svenska folket med en

inriktning mot kvalitet och fördjupning.

Någon sådan prioritering kan inte

förverkligas genom ett uppdrag som synes

ge lika mycket prioritet åt samtliga av

dagens uppgifter utan några krav på

förändringar med anledning av den nya

mediemiljön. Utskottet finner det

självklart att public service-

verksamheten skall präglas av

- rikstäckande sändningar,

- redaktionell självständighet,

- opartiskhet och saklighet,

- demokratiska värden,

- mångfald och decentralisering,

- hög kvalitet,

- kulturansvar,

- minoritetsprogram,

- folkbildningsambitioner,

- spegling av hela landet.

Utskottet anser emellertid att denna

inriktning är alltför allmän för att

kunna definiera public service-

verksamhetens uppdrag i den nya

mediemiljön. Utskottet hänvisar till vad

som anförts i det föregående - i

reservation 1 - där utskottet utförligt

redovisat sin syn bl.a. på utformningen

av public service-verksamheten.

Vad utskottet sålunda anfört bör

riksdagen med bifall till motion Kr7

yrkandena 1 och 2 samt yrkande 3 i denna

del och med avslag på propositionen och

motion Kr8 yrkandena 1 och 2 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande programföretagens

public service-uppdrag

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Kr7 yrkandena 1 och 2 samt

yrkande 3 i denna del och med avslag

på regeringens förslag och motion

1995/96:Kr8 yrkandena 1 och 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Frågan om riktlinjer för att främja

kulturlivet i programverksamheten (mom.

3)

Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén

(m), Jan Backman (m) och Gunnar Hökmark

(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 15 börjar med Utskottet

anser och på s. 17 slutar med avstyrks

således bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående

(reservation 1) uttalat att regeringens

ambitioner vad gäller SR:s och SVT:s

kulturpolitiska ansvar samt ansvaret för

ett mångsidigt utbud av program på det

svenska språket inte kommer att kunna

uppfyllas inom ramen för de förslag som

regeringen för fram. Med det förslag

till ett nytt innehåll i public service-

uppdraget som utskottet förordar och som

redovisats ovan i reservationerna 1 och

2 bör såväl SR som SVT inom ramen för

befintliga resurser kunna vara basen för

en mycket betydelsefull och

mångfasetterad del av svenskt kulturliv.

Det gäller bl.a. dramatiseringen och

produktionen av svenska verk liksom

nyskapande verksamheter. Den

licensfinansierade verksamheten kommer

vid en koncentration av densamma att

enligt utskottets uppfattning kunna

bidra till att vitalisera det svenska

kulturlivet i hela landet. Det bör ske

genom en verksamhet över hela landet och

genom en omfattande utläggning av

produktion utanför företagen. På så sätt

kommer SR och SVT att kunna spela en

livgivande och förnyande roll i det

svenska samhället.

Utskottet vill i detta sammanhang även

framhålla att det kulturpolitiska

ansvaret är nära förknippat med ansvaret

för det svenska språket. Utskottet anser

därför att SR och SVT bör ha ett

särskilt ansvar för ett mångsidigt utbud

av program på svenska språket, något som

har inte bara kulturpolitisk betydelse

utan även är av vikt för en positiv och

stark nationell identitet. Genom den

inriktning av uppdraget som utskottet

redovisar skulle public service-

verksamheten bidra till en förnyelse av

hela det svenska kulturlivets

förutsättningar i en omfattning och av

en betydelse som knappast kan uppnås på

något annat sätt.

Vad utskottet sålunda anfört bör

riksdagen med bifall till motion Kr7 (m)

i motsvarande delar och med anledning av

propositionen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande frågan om riktlinjer

för att främja kulturlivet i

programverksamheten

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Kr7 yrkandena 3 i denna del

och 5 samt med avslag på regeringens

förslag som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

4. Riktlinjer för programverksamheten

som speglar det mångkulturella samhället

(mom. 4)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 17 börjar med Utskottet

delar och slutar med avstyrks således

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens uppfattning

att programmen i public service-

företagen skall spegla det förhållandet

att Sverige är ett mångkulturellt

samhälle. I likhet med vad som anförs i

yrkande 1 i motion Kr10 (v) anser

utskottet att kulturformer som inte

annars skulle finnas eller som finns i

otillräcklig utsträckning bör

uppmuntras. Mot denna bakgrund och med

hänsyn till önskvärdheten av att

utveckla det mångkulturella samhällets

möjligheter och motverka problem som kan

uppstå är det angeläget att ge folkdans

och folkmusik större utrymme i

allmänhetens radio och TV. Folkdansens

och folkmusikens rytm, steg och rörelse

är dynamiska. Folkdans och folkmusik kan

spelas, dansas och bejakas av alla.

Utskottet vill i detta sammanhang

tillägga att kravet att spegla det

mångkulturella Sverige givetvis

innefattar ett krav att även belysa de

kulturer som företräds av våra inhemska

minoriteter, nämligen samerna, den

finskspråkiga gruppen och

tornedalingarna.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet tillstyrker således motion

Kr10 yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 4

bort ha följande lydelse:

4. beträffande riktlinjer för

programverksamheten som speglar det

mångkulturella samhället

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Kr10 yrkande 1 och med

anledning av regeringens förslag som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

5. Frågan om rekrytering av

programledare m.fl. av utomnordiskt

ursprung (mom. 5)

Charlotta L Bjälkebring (v) och Ewa

Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 17 börjar med Utskottet

erinrar och på s. 18 slutar med

tillstyrka motionsyrkandet bort ha

följande lydelse:

Utskottet erinrar om att regeringen i

propositionen anför att rekryteringar

inom företagen skall avspegla det

mångkulturella samhället. Utskottet

delar denna uppfattning. Enligt

utskottets uppfattning bör - som

föreslås i yrkande 4 i motion Kr9 (mp) -

vart och ett av programföretagen

upprätta en handlingsplan så att en

bättre balans uppnås mellan de

anställda. Vad utskottet anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 5

bort ha följande lydelse:

5. beträffande frågan om rekrytering

av programledare m.fl. av

utomnordiskt ursprung

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Kr9 yrkande 4 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

6. Riktlinjer för prioriteringar då det

gäller programverksamheten för barn och

ungdom (mom. 6)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 18 börjar med Regeringens

förslag och slutar med avstyrks

således bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag till riktlinjer

innebär - som framgår av redovisningen i

början av förevarande avsnitt - att

programföretagen skall ägna ökad

uppmärksamhet åt program för och med

barn och ungdomar. Utskottet delar

regeringens uppfattning.

Utskottet instämmer i vad som anförs i

motion Kr10 (v) i motsvarande del om att

allmänhetens radio och TV har ett

särskilt ansvar för den påverkan som

företagens program har på barns och

ungdomars utveckling (yrkande 2). Radio

och TV formar till stora delar barnens

och ungdomarnas personlighet. Enligt

utskottets uppfattning kan man

ifrågasätta om programföretagen hittills

uppfyllt kraven i avtalen mellan staten

och programföretagen när det gäller

program för mellan- och högstadiebarn.

Utskottet anser därför att

programföretagen i fortsättningen bör

göra särskilda satsningar på program för

dessa grupper.

Vad utskottet sålunda anfört bör

riksdagen med bifall till motion Kr10

yrkande 2 och med anledning av

regeringens förslag som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6

bort ha följande lydelse:

6. beträffande riktlinjer för

prioriteringar då det gäller

programverksamheten för barn och

ungdom

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Kr10 yrkande 2 samt med

anledning av regeringens förslag som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

7. Riktlinjer för programverksamheten

för barn och ungdom i övrigt (mom. 7)

Charlotta L Bjälkebring (v) och Ewa

Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 18 börjar med Utskottet

erinrar och slutar med avstyrks

motionsyrkandet bort ha följande

lydelse:

Utskottet erinrar - då det gäller

motion Kr9 (mp) yrkande 1 - om att bl.a.

opartiskhet och saklighet skall vara

grundläggande förutsättningar för

programföretagen när de planerar och

producerar program.

Vidare delar utskottet den syn som

kommer till uttryck i samma motion och

som innebär att programinköpare och

producenter aktivt skall arbeta för att

tillvarata flickors intresse av att bli

speglade på ett för dem gynnsamt och

relevant sätt.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7

bort ha följande lydelse:

7. beträffande riktlinjer för

programverksamheten för barn och

ungdom i övrigt

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Kr9 yrkande 1 samt med

anledning av regeringens förslag som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

8. Riktlinjer för programverksamheten i

vad avser olika perspektiv i

nyhetsförmedlingen (mom. 8)

Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén

(m), Jan Backman (m) och Gunnar Hökmark

(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 19 börjar med Utskottet har

och slutar med i nyhetsförmedlingen

bort ha följande lydelse:

Utskottet har i ett tidigare avsnitt i

detta betänkande (reservation 1)

understrukit att yttrandefrihetens och

tryckfrihetens principer skall vara

styrande för utvecklingen av

etermedierna och det enskilda företagets

programverksamhet. Vidare har utskottet

framhållit att den redaktionella

friheten och den programmässiga

integriteten måste vara självklara

utgångspunkter även för SR:s och SVT:s

verksamhet. Det är angeläget att

företagen har en fri och oberoende

ställning vad gäller innehållet i

sändningarna. Utskottet avvisar därför

förslaget i propositionen att politiskt

styra hur SR:s och SVT:s

nyhetsförmedling skall organiseras och

utformas. Det bör ankomma på

programföretagen att själva besluta om

utformningen av nyhetsförmedlingen och

dess organisation i enlighet med vad som

är redaktionellt lämpligt. Vad utskottet

sålunda anfört bör med bifall till

motion Kr7 (m) i motsvarande del

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna (yrkande 4 delvis).

dels att utskottets hemställan under 8

bort ha följande lydelse:

8. beträffande riktlinjer för

programverksamheten i vad avser olika

perspektiv i nyhetsförmedlingen

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Kr7 yrkande 4 i denna del och

med avslag på regeringens förslag som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

9. Riktlinjer för programverksamheten i

vad avser mediets genomslagskraft (mom.

9)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 21 börjar med Enligt

utskottets och slutar med denna del

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är - vilket

framhålls i yrkande 3 i motion Kr9 (mp)

- sättet att skildra kvinnor i

underhållningsprogram speciellt oroande.

Kvinnor skildras antingen som hjälplösa

offer eller som varelser som får bära

skulden för sitt eget obetänksamma

agerande. Med hänsyn till den

genomslagskraft som mediet har är det

motiverat att det av

sändningstillståndet för SVT klart

framgår att SVT särskilt bör beakta den

påverkan som skildringar av våld mot

kvinnor och onyanserade

kvinnoskildringar i

underhållningsprogram har.

Vad utskottet sålunda anfört bör

riksdagen med bifall till motion Kr9

yrkande 3, med anledning av regeringens

förslag och med avslag på motion Kr8

yrkande 3 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 9

bort ha följande lydelse:

9. beträffande riktlinjer för

programverksamheten i vad avser

mediets genomslagskraft

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Kr9 yrkande 3, med anledning

av regeringens förslag och med avslag

på motion 1995/96:Kr8 yrkande 3 som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

10. Riktlinjer för programverksamheten i

vad avser mediets genomslagskraft (mom.

9)

Fanny Rizell (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 21 börjar med Enligt

utskottets och slutar med denna del

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det

motiverat att - som föreslås i motion

Kr8 (kds) i motsvarande del - till

riktlinjerna rörande mediets

genomslagskraft foga ett relevanskrav

(yrkande 3). Ett sådant relevanskrav

syftar som nämnts i det föregående till

att information skall förmedlas i ett

för publiken tillräckligt förklarande

sammanhang. Därigenom bör förståelsen

för de händelser som skildras öka

samtidigt som risken för skadliga

effekter hos framför allt minderåriga

minskar.

Vad utskottet sålunda anfört bör

riksdagen med bifall till motion Kr8

(kds) som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 9

bort ha följande lydelse:

9. beträffande riktlinjer för

programverksamheten i vad avser

mediets genomslagskraft

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Kr8 yrkande 3, med anledning

av regeringens förslag och med avslag

på motion 1995/96:Kr9 yrkande 3 som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

11. Frågan om regeringens åtgärder

internationellt för att motverka att

barn tar skada av att se på TV (mom. 10)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 22 börjar med Utskottet

anser och slutar med riksdagens

åtgärd bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att vissa

åtgärder redan vidtagits från

regeringens sida i några internationella

sammanhang för att motverka att barn tar

skada av att se på TV. Enligt utskottets

uppfattning bör - i enlighet med vad som

föreslås i yrkande 2 i motion Kr9 (mp) -

regeringen vidta ytterligare åtgärder i

detta syfte även i andra internationella

sammanhang, där frågor om barns psykiska

och fysiska hälsa aktualiseras.

dels att utskottets hemställan under 10

bort ha följande lydelse:

10. beträffande frågan om

regeringens åtgärder internationellt

för att motverka att barn tar skada

av att se på TV

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Kr9 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

12. Riktlinjer för program för

funktionshindrade (mom. 11)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 22 börjar med

Programföretagen har och på s. 23

slutar med tillstyrks således bort ha

följande lydelse:

Med hänsyn till det ansvar som

programföretagen har för att tillgodose

funktionshindrades intressen är det

enligt utskottets uppfattning motiverat

att som villkor för sändningstillståndet

kräva att programföretagen har ett

formaliserat samråd med företrädare för

de funktionshindrade. I samrådsgruppen

skall även ingå representanter för det

bolag för teknik som behandlas i ett

senare avsnitt i detta betänkande.

Motion Kr10 (v) yrkande 4 tillstyrks

således.

dels att utskottets hemställan under 11

bort ha följande lydelse:

11. beträffande riktlinjer för

program för funktionshindrade

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Kr10 yrkande 4 och med

anledning av regeringens förslag som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

13. Utbildningsradions fortsatta

verksamhet (mom. 13)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 23 börjar med De frågor och

slutar med fortsatta verksamhet bort

ha följande lydelse:

I enlighet med vad som föreslås i

motion Kr10 (v) yrkande 5 anser

utskottet att UR skall ges garantier för

sin fortsatta existens. Utskottet anser

också - liksom motionärerna - att det

är av stor betydelse att UR får bra

sändningstider för sina program.

Distansutbildningsutredningen bör därför

i sina överväganden lämna förslag till

hur UR:s sändningstider kan förbättras i

framtiden. Regeringen bör redan nu - i

avvaktan på utredningsresultatet -

tillförsäkra UR fördelaktiga

sändningstider. Detta bör ske i villkor

som ställs upp för SR:s och SVT:s

sändningstillstånd.

Enligt utskottets uppfattning bör

regeringen snarast återkomma till

riksdagen med förslag om att inrätta en

folkbildningskanal i enlighet med

förslaget i motion Kr10 i denna del. En

sådan kanal skulle kunna innebära en

förstärkning av UR:s roll.

dels att utskottets hemställan under 13

bort ha följande lydelse:

13. beträffande Utbildningsradions

fortsatta verksamhet

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Kr10 yrkande 5 och med

anledning av regeringens förslag som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

14. Tillståndsperiodens längd (mom. 14)

Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén

(m), Jan Backman (m) och Gunnar Hökmark

(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 24 börjar med Den avtalstid

och slutar med båda motionsyrkandena

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser - som framgår av ett

föregående avsnitt i detta betänkande

(reservation 1) - att

tillståndsperiodens längd bör vara

fyraårig och omfatta tiden den 1 januari

1997-den 31 december 2000. Vad utskottet

anfört bör regeringen som sin mening ge

regeringen till känna.

Utskottet har inte något att erinra mot

regeringens förslag i övrigt, vilket

innebär att tillståndsperioden för UR

bör vara två år.

dels att utskottets hemställan under 14

bort ha följande lydelse:

14. beträffande tillståndsperiodens

längd

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Kr7 yrkande 7 och med

anledning av regeringens förslag och

med avslag på motion 1995/96:Kr10

yrkande 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

15. Tillståndsperiodens längd (mom. 14)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 24 börjar med Den avtalstid

och slutar med båda motionsyrkandena

bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att regeringen i

samråd med Centerpartiet och Folkpartiet

har kommit fram till att ett digitalt

marknät skall byggas upp i syfte att

förbättra kvalitet och tillgänglighet.

Utskottet anser att allmänheten bör

garanteras tillgång till public service-

kanalerna under den tid det tar att gå

över från analog till digital teknik.

Mot denna bakgrund är det nödvändigt att

tillståndsperioden för SVT och SR är

lång. I enlighet med vad som föreslås i

motion Kr10 (v) i motsvarande del anser

utskottet att tillståndstiden bör vara

tioårig (yrkande 6).

Utskottet har inte något att erinra mot

regeringens förslag i övrigt, vilket

innebär att tillståndstiden för UR bör

vara två år.

dels att utskottets hemställan under 14

bort ha följande lydelse:

14. beträffande tillståndsperiodens

längd

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Kr10 yrkande 6 och med avslag

på regeringens förslag och motion

1995/96:Kr7 yrkande 7 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

16. Uppföljning och rapportering av hur

public service-uppdraget uppfylls (mom.

16)

Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén

(m), Jan Backman (m) och Gunnar Hökmark

(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 25 börjar med Ett flertal

och på s. 26 slutar med avstyrks

således bort ha följande lydelse:

Utskottet avvisar - i enlighet med

förslaget i motion Kr7 (m) i motsvarande

del - regeringens förslag till

uppföljning och rapportering av hur

public service-updraget uppfylls.

Utskottet som i det föregående

(reservation 1) berört denna fråga vill

understryka att det från den offentliga

maktens sida inte bör göras någon

uppföljning av medierna, oavsett om det

är fråga om tryckta medier eller

etermedier. Vad utskottet sålunda anfört

bör riksdagen med bifall till motion Kr7

yrkande 8 och med avslag på regeringens

förslag och motion Kr10 (v) i här

aktuell del som sin mening ge regeringen

till känna (yrkande 10 delvis).

Utskottet vill i sammanhanget erinra om

att Granskningsnämndens uppdrag att

utöva tillsyn över efterlevnaden av

regler för sändningarnas innehåll inte

berörs av vad som här anförts.

dels att utskottets hemställan under 16

bort ha följande lydelse:

16. beträffande uppföljning och

rapportering av hur public service-

uppdraget uppfylls

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Kr7 yrkande 8 och med avslag

på regeringens förslag och motion

1995/96:Kr10 yrkande 10 i denna del

som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

17. Uppföljning och rapportering av hur

public service-uppdraget uppfylls (mom.

16)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 25 börjar med Det bör och

på s. 26 slutar med avstyrks således

bort ha följande lydelse:

Det bör tilläggas att en uppföljning

och utvärdering av public service-

uppdraget och programföretagens

riktlinjer även skall göras i

förhållande till de kulturpolitiska

målen. Därför bör det - i enlighet med

förslaget i motion Kr10 (v) i här

aktuell del - ingå i Granskningsnämndens

åligganden att i kulturpolitiska frågor

inhämta synpunkter från Kulturrådet

(yrkande 10).

Utskottet vill i sammanhanget erinra om

att Granskningsnämndens uppdrag att

efterhandsgranska programverksamheten

inte berörs av det här redovisade

uppföljningsuppdraget.

Vad utskottet sålunda anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 16

bort ha följande lydelse:

16. beträffande uppföljning och

rapportering av hur public service-

uppdraget uppfylls

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Kr10 yrkande 10 i denna del,

med anledning av regeringens förslag

och med avslag på motion 1995/96:Kr7

yrkande 8 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

18. Programföretagens struktur samt krav

på distriktsorganisation och

distriktsbaserad produktion (mom. 17)

Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén

(m), Jan Backman (m) och Gunnar Hökmark

(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 27 börjar med Då det gäller

frågan och slutar med avstyrks

således bort ha följande lydelse:

Då det gäller frågan om

programföretagens distriktsorganisation

vill utskottet framhålla följande. För

utskottet är det självklart att hela

landet måste speglas i SVT:s och SR:s

programproduktion. Enligt utskottets

uppfattning ankommer det - som anförs i

motion Kr7 (m) - på programföretagen att

själva besluta hur företagen skall

organiseras för att programverksamheten

skall nå upp till kravet att spegla hela

Sverige. Det anförda gäller givetvis

även för programföretagens organisation

av nyhetsförmedlingen.

Den fråga som tas upp i motion Kr10 om

garantier för RIKAB:s framtida

lokalisering är nära förknippad med

frågan om TV-avgiftsuppbörden och

finansieringen av public service-

verksamheten. Några förslag till

förändringar föreligger inte. Enligt

utskottets uppfattning är det inte

motiverat att nu göra några uttalanden

eller utfästelser av det slag som

motionärerna föreslår.

Då det gäller andelen distriktsbaserad

produktion erinrar utskottet om att

minst 50 % av SVT:s och minst 40 % av

SR:s allmänproduktion i rikssändingar

skall göras utanför Stockholm. Enligt

utskottets uppfattning är det inte

motverat att - som regeringen och

motionärerna bakom motion Kr10 i

motsvarande del föreslår - höja andelen

distriktsbaserad produktion genom

politiskt beslutade kvoter.

Vad utskottet sålunda anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 17

bort ha följande lydelse:

17. beträffande programföretagens

struktur samt krav på

distriktsorganisation och

distriktsbaserad produktion

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Kr7 yrkandena 4 i denna del

och 9 och motion 1995/96:Kr8 yrkande

4 samt med avslag på regeringens

förslag och motion 1995/96:Kr10

yrkandena 3 och 8 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

19. Programföretagens struktur samt krav

på distriktsorganisation och

distriktsbaserad produktion (mom. 17)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 27 börjar med Då det gäller

frågan och slutar med avstyrks

således bort ha följande lydelse:

Då det gäller frågan om

programföretagens distriktsorganisation

vill utskottet framhålla följande. För

utskottet är det självklart att hela

landet måste speglas i SVT:s och SR:s

programproduktion, inte minst när det

gäller nyhetsrapportering. Det är därför

nödvändigt - som föreslås i motion Kr10

(v) i här aktuell del - att en av SVT:s

nyhetsredaktioner flyttas ut från

Storstockholmsområdet, liksom även text-

TV-redaktionen och sportredaktionen samt

att vissa samhällsdebattprogram

produceras utanför Stockholm.

Utskottet anser också att det är

motiverat att RIKAB ges garantier för

att bolaget även fortsättningsvis vara

lokaliserat till Kiruna.

Då det gäller frågan om andelen

distriktsbaserad produktion erinrar

utskottet om att 1995 års riksdagsbeslut

bl.a. innebar att minst 50 % av

allmänproduktionen i SVT:s sändningar

skulle produceras utanför Stockholm, en

nivå som i realiteten redan var uppnådd.

Enligt utskottets uppfattning är

regeringens förslag till höjning av

andelen distriktsbaserade program

otillräckligt. Utskottet anser att det

dr rimligt att nu öka den

distriktsbaserade produktionen

ytterligare. Den andel av SVT:s och SR:s

allmänproduktion som görs utanför

Stockholm bör således under den aktuella

tillståndsperioden öka till 60 %.

Vad utskottet sålunda anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 17

bort ha följande lydelse:

17. beträffande programföretagens

struktur samt krav på

distriktsorganisation och

distriktsbaserad produktion

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Kr10 yrkandena 3 och 8, med

anledning av regeringens förslag och

med avslag på motionerna 1995/96:Kr7

yrkandena 4 i denna del och 9 och

1995/96:Kr8 yrkande 4 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

20. Programföretagens struktur samt krav

på distriktsorganisation och

distriktsbaserad produktion (mom. 17)

Fanny Rizell (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 27 börjar med Då det gäller

frågan och slutar med Avstyrks

således bort ha följande lydelse:

Då det gäller frågan om

programföretagens distriktsorganisation

vill utskottet framhålla följande. För

utskottet är det självklart att hela

landet måste speglas i SVT:s och SR:s

programproduktion. Enligt utskottets

uppfattning ankommer det på

programföretagen att själva besluta hur

företagen skall organiseras för att

programverksamheten skall nå upp till

kravet att spegla hela Sverige. Det

anförda gäller givetvis även för

programföretagens organisation av

nyhetsförmedlingen.

Den fråga som (= utskottet tolv rader)

andelen distriktsbaserad produktion.

Vad utskottet sålunda anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 17

bort ha följande lydelse:

17. beträffande programföretagens

struktur samt krav på

distriktsorganisation och

distriktsbaserad produktion

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Kr7 yrkande 4 i denna del och

yrkande 9 och motion 1995/96:Kr8

yrkande 4 samt med anledning av

regeringens förslag och med avslag på

motion 1995/96:Kr10 yrkandena 3 och 8

som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

21. Finansiering och ekonomiska

förutsättningar för programföretagen

(mom. 18)

Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén

(m), Jan Backman (m) och Gunnar Hökmark

(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 29 börjar med Utskottet

konstaterar och på s. 30 slutar med

för programföretagen bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser att sponsring de facto

är reklam och inte bör förekomma i

licensfinansierad verksamhet. I enlighet

med vad som anförs i motion Kr7 (m)

yrkande 10 och motion Kr10 (v) yrkande 9

i motsvarande del avstyrker utskottet

såsom ofullständigt således regeringens

förslag om sponsring. Förslaget är inte

tillräckligt tydligt och ger inte den

begränsning som utskottet eftersträvar.

Under utskottsbehandlingen har frågan

om en vidgning av

sponsringsmöjligheterna utöver vad som

följer av propositionen aktualiserats.

Orsaken härtill är bl.a. att det förslag

till radio- och TV-lag som behandlas av

konstitutionsutskottet innehåller en

definition av sponsring som vidgar det

sponringsbegrepp som finns i de

nuvarande avtalen mellan staten och

programföretagen. Det nya

sponsringsbegreppet kan ges den

tolkningen att t.ex. SVT:s

samproduktioner med TV-företag i annat

nordiskt land, som erhållit bidrag från

utomstående för sin andel, i

fortsättningen kommer att betraktas som

sponsrade program. Det finns också andra

produktioner som nu inte anses vara

sponsrade som i framtiden torde falla in

under det nya sponsringsbegreppet.

Självfallet bör produktioner av här

åsyftat slag även i fortsättningen få

sändas. Med hänsyn härtill bör

regeringen, sedan riksdagen antagit en

radio- och TV-lag, närmare överväga

vilka regler som bör gälla inom ramen

för sändningstillstånden för public

service-företagen. Utskottet förutsätter

att regeringen därvid även överväger

konsekvenserna av sponsringsbestämmelsen

i den radio- och TV-lag som riksdagen nu

antar. Regeringen bör återkomma till

riksdagen i den här aktuella

sponsringsfrågan i god tid före

tillståndsperiodens ingång.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18

bort ha följande lydelse:

18. beträffande finansiering och

ekonomiska förutsättningar för

programföretagen

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Kr7 yrkande 10 och

1995/96:Kr10 yrkande 9 i denna del

samt med avslag på regeringens

förslag som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

22. Finansiering och ekonomiska

förutsättningar för programföretagen

(mom. 18)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 29 börjar med Utskottet

accepterar och på s. 30 slutar med för

programföretagen bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna

bakom motion Kr10 (v) i motsvarande del

att sponsring har karaktären av reklam.

Utskottets utgångspunkt är därför - i

motsats till regeringens - att sponsring

inte skall få förekomma i allmänhetens

TV och radio. Utskottet vill dock

tillägga följande.

Utskottet gör bedömningen att (=

utskottet 25 rader) förslag till

finansieringssätt.

Vidare anser utskottet att regeringens

förslag att i enlighet med 1995 års

riksdagsbeslut låta besparingskraven på

programföretagen för åren 1997 och 1998

kvarstå kommer att påverka kvaliteten på

verksamheten. Utskottet kommer i ett

senare avsnitt i detta betänkande att

föreslå riksdagen att besparingskravet

skall upphöra (se reservation 29).

Då det gäller regeringens förslag i

övrigt om finansieringen och de

ekonomiska förutsättningarna för SVT, SR

och UR godtar utskottet regeringens

förslag. Utskottet återkommer i ett

senare avsnitt till frågan om

Granskningsnämndens verksamhet.

Det anförda innebär att riksdagen som

sin mening bör ge regeringen till känna

vad utskottet anfört om finansiering och

ekonomiska förutsättningar för

programföretagen.

dels att utskottets hemställan under 18

bort ha följande lydelse:

18. beträffande finansiering och

ekonomiska förutsättningar för

programföretagen

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Kr7 yrkande 10 och 1995/96:Kr10

yrkande 9 i denna del samt med anledning

av regeringens förslag som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

23. Sändningsrättens omfattning m.m.

(mom. 19)

Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén

(m), Jan Backman (m) och Gunnar Hökmark

(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 31 börjar med Utskottet

anser och slutar med ny programkanal

bort ha följande lydelse:

Som utskottet redan inledningsvis (i

reservation 1) har berört skulle en

fortsatt verksamhet med två TV-kanaler

och fyra radiokanaler komma att splittra

resurserna alltför mycket för SVT och SR

och medföra en kvalitet i

programverksamheten som inte når upp

till de krav som nu måste ställas.

Utskottet anser därför - i enlighet med

vad som anförs i motion Kr7 (m) i

motsvarande del - att programföretagens

resurser skall koncentreras till en TV-

kanal och två radiokanaler (yrkande 6).

I övrigt tillstyrker utskottet

regeringens förslag. Detta innebär bl.a.

att regeringens medgivande skall

inhämtas om ett programföretag vill

starta en ny programkanal.

dels att utskottets hemställan under 19

bort ha följande lydelse:

19. beträffande sändningsrättens

omfattning m.m.

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Kr7 yrkande 6 och med

anledning av regeringens förslag som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

24. Sändningarnas räckvidd (mom. 20)

Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén

(m), Jan Backman (m) och Gunnar Hökmark

(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 32 börjar med Utskottet

konstaterar och slutar med yrkande 11

avstyrks bort ha följande lydelse:

Under de närmaste åren kommer ett

hundratal digitala kanaler att kunna nå

svenska mottagare. Det innebär att den

svenska publiken kommer att börja

inrätta sig efter den typ av

mottagningssystem som gör det möjligt

att ta emot dessa program. Enligt

utskottets mening är det angeläget att

SVT - som föreslås i motion Kr7 yrkande

11 - redan nu får möjlighet att starta

digitala sändningar via satellit.

Utskottet ser med betydande tveksamhet

på regeringens planer att initiera ett

markbundet nät för digitala sändningar.

Utbyggnaden av ett markbundet nät i

syfte att vinna statlig kontroll över

vem som sänder och över innehållet i

sändningarna står inte bara i strid med

de grundläggande principer som i ett

fritt samhälle bör prägla

medieutvecklingen utan motverkar också

en snabb och ändamålsenlig utveckling av

den digitala tekniken. Markbundna

sändningar tar bara vara på en del av

den digitala teknikens möjligheter.

Utvecklingen av digital teknik via

satelliter och kabel kommer att fortgå

även om SVT förnekas möjligheten till

digitala satellitsändningar. Däremot kan

ett sådant förbud - kombinerat med en

dyrbar uppbyggnad av ett markbundet nät

- försena utvecklingen av

informationsteknologins tjänster och

därmed försvaga Sverige i den

informationsteknologiska utvecklingen.

Samtidigt skulle förbudet för SVT att

sända digitalt via satellit leda till

att företaget kommer efter i förhållande

till andra företag som nu startar

digitala satellitsändningar.

Vad utskottet sålunda anfört om SVT:s

rätt att sända digitalt via satellit bör

regeringen med bifall till motion Kr7

yrkande 11 och med anledning av

propositionen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 20

bort ha följande lydelse:

20. beträffande sändningarnas

räckvidd

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Kr7 yrkande 11 och med

avslag på regeringens förslag som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

25. Markbaserad digital TV (mom. 21)

Fanny Rizell (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 32 börjar med Utskottet

konstaterar och slutar med avstyrks

således bort ha följande lydelse:

Utskottet anser - i likhet med vad som

anförs i motion Kr8 (kds) i motsvarande

del - att nackdelarna med markbaserad

digital-TV är stora (yrkande 5). Det är

nämligen fråga om en dyr teknik som

kostar mycket i förhållande till vad den

ger. Enligt utskottets uppfattning är

det bättre att avvakta den pågående

utvecklingen inom fiberoptikens område.

Riksdagen bör därför besluta att

regeringens förberedelser att införa

markbaserad digital teknik omedelbart

skall upphöra. Vad utskottet anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 21

bort ha följande lydelse:

21. beträffande markbaserad digital

TV

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Kr8 yrkande 5 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

26. Analoga och digitala

parallellsändningar av Sveriges

Televisions och Sveriges Radios

sändningar (mom. 22)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 32 börjar med Utskottet

räknar och slutar med avstyrker

motionsyrkandet bort ha följande

lydelse:

Utskottet räknar med att riksdagen inom

en nära framtid får möjlighet att pröva

frågan om ett digitalt sändarnät för

radio och TV skall införas. Enligt

utskottets uppfattning är det nödvändigt

att programutbudet från public service-

kanalerna under en övergångstid samsänds

i analoga och digitala nät. Under

omställningsperioden bör hushållen få

möjlighet att investera i digitala

mottagare. Utskottet anser - i likhet

med motionärerna bakom motion Kr10 (v) i

här aktuell del - att övergångstiden bör

vara minst tio år, vilket bör framgå av

de villkor som regeringen får förena med

sändningstillstånden för

programföretagen (yrkande 7).

dels att utskottets hemställan under 22

bort ha följande lydelse:

22. beträffande analoga och digitala

parallellsändningar av Sveriges

Televisions och Sveriges Radios

sändningar

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Kr10 yrkande 7 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

27. Granskningsnämndens finansiering

(mom. 23)

Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén

(m), Charlotta L Bjälkebring (v), Jan

Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny

Rizell (kds) och Gunnar Hökmark (m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 33 börjar med Public service-

företagen utgör och slutar med till

känna bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens uppfattning

att användningen av TV-avgiftsmedlen bör

renodlas för att finansiera

programbolagens verksamhet inklusive

RIKAB. Utskottet tillstyrker således

regeringens förslag, innebärande att

Granskningsnämnden fr.o.m. år 1997 skall

finansieras helt över statsbudgeten.

dels att utskottets hemställan under 23

bort ha följande lydelse:

23. beträffande Granskningsnämndens

finansiering

att riksdagen godkänner vad

regeringen förordat om

Granskningsnämndens finansiering,

28. Frågan om medelsberäkning för den

avgiftsfinansierade verksamhet som

bedrivs av Sveriges Television AB,

Sveriges Radio AB, Radio Sweden,

Sveriges Utbildningsradio AB och för

Granskningsnämnden för radio och TV

(mom. 25)

Under förutsättning av bifall till

reservation 27

Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén

(m), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp),

Fanny Rizell (kds) och Gunnar Hökmark

(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 34 börjar med Utskottet har

och på s. 35 slutar med till känna

bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående

(reservation 27) i detta betänkande

ställt sig bakom förslaget i

propositionen att Granskningsnämndens

verksamhet fr.o.m. år 1997 skall

finansieras helt över statsbudgeten. Ett

beslut av riksdagen i enlighet med

utskottets ställningstagande innebär att

belastningen på rundradiokontot kommer

att minska med ca 4,6 miljoner kronor på

helårsbasis. Utskottet har även

tillstyrkt regeringens förslag att TV-

avgifterna oavkortat skall gå till

finansiering av public service-

verksamheten. Vad som här har anförts

innebär att användningen av TV-

avgiftsmedlen bör renodlas till att avse

finansieringen av programbolagens och

RIKAB:s verksamhet.

Vidare anser utskottet - då det gäller

det i motionen framförda kravet på

återtagande av besparingen för år 1997 -

att det inte finns anledning att frångå

det beslut som riksdagen tog i fjol om

en besparing för programföretagen.

Vad utskottet här anfört leder fram

till att den sammanlagda

medelsberäkningen för de tre

programföretagen för år 1997 bör uppgå

till 4 758,9 miljoner kronor i 1994 års

prisläge.

Av beloppet bör beräknas 60,53 % eller

2 880,6 miljoner kronor för SVT, 34,70 %

eller 1 651,3 miljoner kronor för SR och

4,77 % eller 227,0 miljoner kronor för

UR. Vidare bör 36,4 miljoner kronor i

1994 års prisläge beräknas för Radio

Sweden.

Vad utskottet sålunda anfört bör

riksdagen med anledning av propositionen

och med avslag på motion Kr10 yrkande 9

i här akuell del och yrkande 10 i här

aktuell del som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 25

bort ha följande lydelse:

25. beträffande frågan om

medelsberäkning för den

avgiftsfinansierade verksamhet som

bedrivs av Sveriges Television AB,

Sveriges Radio AB, Radio Sweden,

Sveriges Utbildningsradio AB och för

Granskningsnämnden för radio och TV

att riksdagen med anledning av

regeringens förslag och med avslag på

motion 1995/96:Kr10 yrkande 9 i denna

del och yrkande 10 i denna del på

rundradiokontot för år 1997 beräknar

4 758 900 000 kr (1994 års prisläge)

till public service-företagen och 36

400 000 kr (1994 års prisläge) för

Radio Sweden i enlighet med vad

utskottet anfört.

29. Frågan om medelsberäkning för den

avgiftsfinansierade verksamhet som

bedrivs av Sveriges Television AB,

Sveriges Radio AB, Radio Sweden,

Sveriges Utbildningsradio AB och för

Granskningsnämnden för radio och TV

(mom. 25)

Under förutsättning av bifall till

reservation 27

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 34 börjar med Utskottet har

och slutar med till känna bort ha

följande lydelse:

Utskottet har i det föregående

(reservation 27) i detta betänkande

ställt sig bakom förslaget i

propositionen att Granskningsnämndens

verksamhet fr.o.m. år 1997 skall

finansieras helt över statsbudgeten. Ett

beslut av riksdagen i enlighet med

utskottets ställningstagande innebär att

belastningen på rundradiokontot kommer

att minska med ca 4,6 miljoner kronor på

helårsbasis, medel som bör tillföras

programföretagen. Utskottet har även

tillstyrkt regeringens förslag att TV-

avgifterna oavkortat skall gå till

finansiering av public service-

verksamheten.

Vidare anser utskottet att - i enlighet

med vad som anförs i motion Kr10 (v) -

att besparingskravet på programföretagen

och Radio Sweden skall upphöra att gälla

(yrkande 9 delvis). Vad utskottet anfört

leder fram till att den sammanlagda

medelsberäkningen för de tre

programföretagen för år 1997 bör uppgå

till 4 922,6 miljoner kronor i 1994 års

prisläge. Av beloppet bör beräknas 60,53

% eller 2 979,6 miljoner kronor för SVT,

34,70 % eller

1 708,1 miljoner kronor för SR och 4,77

% eller 234,8 miljoner kronor för UR.

För Radio Sweden bör beräknas 37,6

miljoner kronor i 1994 års prisläge.

Vad utskottet sålunda anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 25

bort ha följande lydelse:

25. beträffande frågan om

medelsberäkning för den

avgiftsfinansierade verksamhet som

bedrivs av Sveriges Television AB,

Sveriges Radio AB, Radio Sweden,

Sveriges Utbildningsradio AB och för

Granskningsnämnden för radio och TV

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Kr10 yrkande 9 i denna del och

yrkande 10 i denna del samt med

anledning av regeringens förslag på

rundradiokontot för år 1997 beräknar 4

922 600 000 kr (1994 års prisläge) för

public service-företagen och 37 600 000

kr (1994 års prisläge) för Radio Sweden

i enlighet med vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

Programföretagens public service-uppdrag

(mom. 2)

Fanny Rizell (kds) anför:

Jag har då det gäller public service-

uppdragets utformning ställt mig bakom

majoritetens text i betänkandet. Jag

anser emellertid att betänkandet hade

vunnit i klarhet om begreppet

opartiskhet och saklighet hade

förtydligats i enlighet med förslaget i

motion Kr8 yrkande 1 med följande

mening: Informationen skall delges i ett

tillräckligt förklarande sammanhang för

att göra det möjligt för publiken att

förstå det skeende som skildras. Även

innehållet i begreppet demokratiska

värden hade kunnat förtydligas med

följande tillägg från samma motion

(yrkande 2): Detta innefattar bl.a. ett

etiskt ansvar, skyldighet att i

programverksamheten fördöma rasism, våld

och brutalitet och att verka för

jämställdhet mellan kvinnor och män.

Ändring av ägandet av programföretagen

(mom. 15)

Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén

(m), Jan Backman (m) och Gunnar Hökmark

(m) anför:

Vi har valt att inte reservera oss mot

det avsnitt i betänkandet som rör frågan

om förändrat ägarskap av

programföretagen. Dock konstaterar vi

att regeringen inte har redovisat några

skäl till förändringen. Enligt vår

mening borde det därför på ett tydligt

sätt av texten ha framgått att

regeringskansliet under hand uppmanat

ägarstiftelserna att begära permutation

av innebörd att ägarstiftelserna skall

upphöra. Detta framgår tydligt av 4 § i

protokoll fört vid

förvaltningsstiftelsernas sammanträde

den 27 mars 1996.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 3

Motionerna 4

Ärendets beredning 5

Vissa bakgrundsuppgifter 6

Förslag om ny radio- och TV-lag.

Aktuella utredningar m.m. 7

Utskottet 8

Propositionens huvudsakliga

innehåll 8

Fråga om avslag på propositionen 9

Public service-uppdraget (avsnitt

17) 10

Riktlinjer för programverksamheten

(avsnitt 18) 13

Regeringens förslag 13

Att främja kulturlivet (18.1) 14

Det mångkulturella samhället

(18.2) 17

Program för barn och ungdom

(18.3) 18

Hög kvalitet (18.4) 18

Den demokratiska processen (18.5) 18

Olika perspektiv i

nyhetsförmedlingen (18.6) 18

Mediets genomslagskraft (18.7) 19

Verksamhet på invandrar- och

minoritetsspråk (18.8) 22

Program för funktionshindrade

(18.9) 22

Särskilda riktlinjer för

Utbildningsradion (18.10) 23

Tillståndsperiodens längd (19) 23

Ägarskap (20) 24

Uppföljning och utvärdering (21) 25

Organisation (22) 26

Programföretagens struktur

(22.1). Distriktsorganisationer

och distriktsbaserad produktion

(22.2) 26

Finansiering och ekonomiska

förutsättningar (23) 27

Vissa frågor med anknytning till ny

teknik (24) 30

Särskilda frågor (25).

Granskningsnämnden (25.1) 33

Radio Sweden (25.3) 33

Medelsberäkning (26).

Programbolagen (26.1). TV-avgiften

(26.2) 33

Hemställan 35

Reservationer 38

1. Fråga om avslag på proposition

1995/96:161 (mom. 1) 38

2. Programföretagens public service-

uppdrag (mom. 2) 42

3. Frågan om riktlinjer för att

främja kulturlivet i

programverksamheten (mom. 3) 43

4. Riktlinjer för

programverksamheten som speglar det

mångkulturella samhället (mom. 4) 44

5. Frågan om rekrytering av

programledare m.fl. av utomnordiskt

ursprung (mom. 5) 44

6. Riktlinjer för prioriteringar då

det gäller programverksamheten för

barn och ungdom (mom. 6) 45

7. Riktlinjer för

programverksamheten för barn och

ungdom i övrigt (mom. 7) 45

8. Riktlinjer för

programverksamheten i vad avser

olika perspektiv i

nyhetsförmedlingen (mom. 8) 46

9. Riktlinjer för

programverksamheten i vad avser

mediets genomslagskraft (mom. 9) 46

10. Riktlinjer för

programverksamheten i vad avser

mediets genomslagskraft (mom. 9) 47

11. Frågan om regeringens åtgärder

internationellt för att motverka

att barn tar skada av att se på TV

(mom. 10) 47

12. Riktlinjer för program för

funktionshindrade (mom. 11) 48

13. Utbildningsradions fortsatta

verksamhet (mom. 13) 48

14. Tillståndsperiodens längd

(mom. 14) 49

15. Tillståndsperiodens längd (mom.

14) 49

16. Uppföljning och rapportering av

hur public service-uppdraget

uppfylls (mom. 16) 50

17. Uppföljning och rapportering av

hur public service-uppdraget

uppfylls (mom. 16) 50

18. Programföretagens struktur samt

krav på distriktsorganisation och

distriktsbaserad produktion (mom.

17) 51

19. Programföretagens struktur samt

krav på distriktsorganisation och

distriktsbaserad produktion (mom.

17) 52

20. Programföretagens struktur samt

krav på distriktsorganisation och

distriktsbaserad produktion (mom.

17) 52

21. Finansiering och ekonomiska

förutsättningar för

programföretagen (mom. 18) 53

22. Finansiering och ekonomiska

förutsättningar för

programföretagen (mom. 18) 54

23. Sändningsrättens omfattning

m.m. (mom. 19) 55

24. Sändningarnas räckvidd (mom.

20) 55

25. Markbaserad digital TV (mom.

21) 56

26. Analoga och digitala

parallellsändningar av Sveriges

Televisions och Sveriges Radios

sändningar (mom. 22) 56

27. Granskningsnämndens

finansiering (mom. 23) 57

28. Frågan om medelsberäkning för

den avgiftsfinansierade verksamhet

som bedrivs av Sveriges Television

AB, Sveriges Radio AB, Radio

Sweden, Sveriges Utbildningsradio

AB och för Granskningsnämnden för

radio och TV (mom. 25) 57

29. Frågan om medelsberäkning för

den avgiftsfinansierade verksamhet

som bedrivs av Sveriges Television

AB, Sveriges Radio AB, Radio

Sweden, Sveriges Utbildningsradio

AB och för Granskningsnämnden för

radio och TV (mom. 25) 58

Särskilda yttranden 59

Programföretagens public service-

uppdrag (mom. 2) 59

Ändring av ägandet av programföretagen

(mom. 15)59

Gotab, Stockholm 1996