Bet. 1995/96:KrU15

Kulturutskottets betänkande

1995/96:KRU15

Statlig garanti för anordnande av olympiska sommarspel i Sverige år 2004

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1995/96

KrU15

Sammanfattning

Kulturutskottet föreslår - efter att ha

inhämtat finansutskottets yttrande -

att riksdagen med anledning av

proposition 1995/96:189 bemyndigar

regeringen att utifrån de i detta

betänkande redovisade förutsättningarna

utställa en statlig ekonomisk garanti

för genomförande av de olympiska

sommarspelen i Stockholms kommun år

2004. Utskottet föreslår att riksdagen

skall begära att regeringen, om

Stockholms kommun blir utsedd till

värdstad för sommarspelen år 2004, bör

återkomma till riksdagen i

budgetpropositionen år 1997 med en

klarläggande redovisning för hur

eventuella kostnader för infriade

garantier skall finansieras. Garantierna

är dels en statlig fullgörandegaranti

gent-emot Internationella olympiska

kommittén, där Stockholms kommun skall

återbetala statens utgifter för ett

sommar-OS, dels en statlig garanti att

kommunen erhåller det budgeterade

beloppet för lotteriinkomster på 2,5

miljarder kronor från ett OS-lotteri.

Utskottet föreslår att riksdagen som sin

mening skall ge regeringen till känna

att överskottsmedlen från OS-lotteriet

skall överföras till Stockholms kommun i

den takt överskottsmedlen flyter in och

att en slutavräkning skall göras år

2004. Utskottet föreslår också att

riksdagen skall begära att regeringen

återkommer till riksdagen i 1997 års

budgetproposition med förslag till

finansiering av de merkostnader,

uppskattade till ca en miljard kronor,

som de statliga myndigheterna får i

samband med genomförandet av

sommarspelen år 2004. Utskottet anför

att det inte är motiverat att

förutskicka att Stockholms kommun vid en

ogynnsam valutautveckling skall kunna

påräkna förhandlingar syftande till att

minska kommunens ekonomiska ansvar för

OS-projektet. Utskottet föreslår att

riksdagen skall kräva att det i avtalet

mellan staten och Stockholms kommun

skall tas in ett villkor om rätt för

Riksdagens revisorer att granska

verksamheten.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1995/96:189

Statlig garanti för anordnande av

olympiska sommarspel i Sverige år 2004

(Civildepartementet) föreslagit

riksdagen att bemyndiga regeringen att

utifrån de i propositionen redovisade

förutsättningarna utställa en statlig

ekonomisk garanti för genomförande av de

olympiska sommarspelen i Stockholms

kommun år 2004.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av

proposition 1995/96:189

1995/96:Kr11 av Sonja Rembo m.fl. (m)

vari yrkas att riksdagen avslår

regeringens förslag om statlig garanti

för anordnande av olympiska sommarspel i

Sverige år 2004.

1995/96:Kr12 av tredje vice talman

Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen bemyndigar regeringen

att garantera Stockholms kommun

budgeterat belopp för lotteriinkomster

på 1 500 miljoner kronor,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en viss del av

lotteriinkomsterna bör gå till en extra

satsning på svensk idrott.

1995/96:Kr13 av Eva Björne (m) vari

yrkas att riksdagen avslår regeringens

proposition 1995/96:189 om statlig

garanti för anordnande av olympiska

sommarspel i Sverige år 2004 i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1995/96:Kr14 av Margitta Edgren (fp)

vari yrkas att riksdagen avslår

proposition 1995/96:189.

1995/96:Kr15 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition

1995/96:189,

2. att riksdagen om yrkande 1 avslås

begär att regeringen återkommer med

förslag om ett garantiåtagande utan

subventionselement.

1995/96:Kr16 av Ewa Larsson och Elisa

Abascal Reyes (mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition

1995/96:189 i sin helhet,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att staten står som

garant för hela kostnaden i det fall ett

OS anordnas,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om bristen på analys av de

ekologiska konsekvenserna av OS-

projektet,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att de

infrastrukturella förutsättningarna för

OS-projektet närmare belyses.

Motioner väckta under allmänna

motionstiden i januari 1995

1994/95:Kr413 av Michael Stjernström

m.fl. (kds) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige arbetar för att

sommar-OS förläggs permanent till Aten.

1994/95:Kr414 av Bo Lundgren och Stig

Bertilsson (m) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om statlig garanti för

anordnande av olympiska spel,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppföljning av insatser

gällande idrottens internationella

agerande.

Ärendets beredning

En delegation från kulturutskottet har i

september 1995 besökt Atlanta, USA, för

att inhämta information om

förberedelsearbetet för 1996 års

olympiska sommarspel.

Kulturutskottet har berett

finansutskottet tillfälle att avge

yttrande över proposition 1995/96:189

Statlig garanti för anordnande av

olympiska sommarspel i Sverige år 2004

samt de motioner som väckts i ärendet

och ett under allmänna motionstiden i

januari 1995 framfört motionsyrkande.

Finansutskottets yttrande 1995/96:FiU5y

fogas som bilaga till betänkandet.

Utskottet

Stockholms kommuns ansökan

Stockholms kommun har beslutat att

ansöka om värdskapet för de olympiska

sommarspelen år 2004. Valet av värdstad

för olympiska spel görs av

Internationella olympiska kommittén

(IOK). Ansökan skall vara inlämnad till

IOK senast den 15 augusti 1996. Enligt

den olympiska stadgan skall varje stad

som ansöker om värdskap för olympiska

spel erbjuda sådana ekonomiska garantier

som IOK:s verkställande styrelse

betraktar som tillfredsställande. Sådana

garantier kan lämnas av staden själv,

lokala, regionala eller nationella

samhällsinstitutioner, staten eller

annan.

Stockholms kommun har i en

framställning till regeringen den 30

oktober 1995 hemställt om en statlig

ekonomisk garanti för genomförande av de

olympiska sommarspelen år 2004.

Kommunens förslag till budget för de

olympiska sommarspelen år 2004 -

uttryckt i 1995 års penningvärde -

omfattar inkomster på 11 690 000 000

kronor och utgifter på 11 640 000 000

kr. Budgeten beräknas således ge ett

överskott på 50 000 000 kronor. Av

inkomsterna väntas TV-rättigheterna

bidra med 4,6 miljarder kronor,

överskott från ett OS-lotteri med 2,5

miljarder kronor och olika typer av

sponsorsavtal med drygt 2,0 miljarder

kronor.

Kommunen har i anslutning till sin

framställning till regeringen angivit

att de olympiska sommarspelen skall få

en miljöprofil och att den

kulturolympiad som enligt den olympiska

stadgan skall ingå i olympiska spel

avses föregås av en kultursatsning som

inleds redan år 1998 när Stockholm är

Europas kulturhuvudstad. Kommunen anför

också att de olympiska sommarspelen kan

bli en oöverträffad drivkraft för

Sveriges samlade idrottsverksamhet och

en väldig kontaktyta för idrottsrörelsen

gentemot den svenska ungdomen, bl.a.

genom de frivilliga som arbetar under

spelen.

Kommunen framhåller de positiva

effekterna av olympiska sommarspel på

sysselsättningen, näringslivet,

turismen, handikappidrotten, de

kommunala och statliga skatteinkomsterna

m.m.

Regeringens förslag

Stockholms kommuns framställning om

statlig ekonomisk garanti för olympiska

sommarspel år 2004 har remissbehandlats.

Ingen remissinstans avstyrker, men flera

har redovisat tveksamheter i olika

avseenden, bl.a. beträffande

merkostnader för statliga myndigheter,

transportkapaciteter, möjligheterna att

nå upp till 2,5 miljarder kronor i

inkomst från ett OS-lotteri samt

beräkningarna av ett överskott på

budgeten som enligt vissa

remissinstanser i stället kan bli ett

stort underskott.

Regeringen har uppdragit åt en särskild

utredare att granska kommunens ansökan

och att utreda förutsättningarna för en

statlig garanti för genomförandet av de

olympiska sommarspelen i Stockholm år

2004. Utredaren har föreslagit en

obegränsad, statlig fullgörandegaranti

gentemot IOK kombinerad med ett avtal

mellan staten och kommunen, där staten

åtar sig att genomföra OS-lotteriet och

garanterar staden en inkomst från

lotteriet på 2,5 miljarder kronor. En

förlust i OS-bokslutet skall enligt

utredarens förslag bäras av kommunen.

Regeringen delar utredarens uppfattning

att en statlig garanti bör utställas för

Stockholms kommuns ansökan om värdskapet

för de olympiska sommarspelen år 2004

och erinrar om att garantier tidigare

lämnats för ansökningar om att få

anordna olympiska vinterspel (vid sex

olika tillfällen har statliga ekonomiska

garantier lämnats avseende spel

anordnade i en eller flera av följande

kommuner, nämligen Göteborg, Falun,

Östersund, Åre och Ragunda).

Regeringen instämmer i vad kommunen

anför om betydelsen av olympiska spel

för Sverige och svensk idrott, för

landets och näringslivets goodwill, för

marknadsföringen av landet och dess

miljöteknologi, för sysselsättningen och

turismen, för statsfinanserna och

samhällsekonomin.

Regeringen betonar särskilt vikten av

att spelen utformas så att de mål som

uppnåtts på jämställdhetsområdet får

genomslag. Vidare anger regeringen att

en förutsättning för statlig garanti är

att det anordnas Paralympics, dvs.

handikapp-OS.

Regeringen föreslår att riksdagen skall

bemyndiga regeringen att utställa en

statlig ekonomisk garanti för

genomförande av de olympiska

sommarspelen i Stockholm år 2004.

Sammanfattningsvis föreslås att garantin

skall avse följande:

· en fullgörandegaranti som innebär

att staten gentemot IOK garanterar att

spelen kommer att genomföras i enlighet

med den ansökan som lämnas in till IOK,

dvs. staten garanterar de förpliktelser

som Stockholms kommun i egenskap av

arrangör av spelen har gentemot IOK

·

· en inkomstgaranti som innebär att

staten gentemot Stockholms kommun

garanterar det budgeterade beloppet för

lotteriinkomster på 2,5 miljarder kronor

under förutsättning att staten får

ansvaret för lotteriverksamheten

·

· en möjlighet för Stockholms kommun

att om en mera omfattande förändring av

valutakurserna inträffar kunna ta upp

frågan med regeringen om hur effekterna

av av en sådan utveckling skall hanteras

·

· en skyldighet för Stockholms kommun

att ansvara för projektet och att i

efterhand återbetala till staten de

kostnader som staten eventuellt får.

·

De närmare förutsättningarna för den

statliga garantin skall tas in i ett

avtal mellan regeringen och kommunen.

Regeringen erinrar om att

Riksrevisionsverket har uppskattat

statens ökade myndighetskostnader för

spelen till ca 1 000 000 000 kronor.

Regeringen anför att dessa eventuella

merkostnader i huvudsak kommer att

behöva täckas i anslutning till spelens

genomförande och att de då kommer att

bli föremål för sedvanlig

budgetprövning, vilket bl.a. innebär att

de ökade kostnaderna kommer att

finansieras.

Motionsförslag

Med anledning av propositionen har sex

motioner väckts. Utskottet behandlar i

detta sammanhang även tre

motionsyrkanden som väckts under

allmänna motionstiden år 1995.

I motionerna Kr11 (m), Kr13 (m), Kr14

(fp), Kr15 (v) yrkande 1 och Kr16 (mp)

yrkande 1 yrkas avslag på regeringens

förslag om statlig garanti för

anordnande av olympiska sommarspel i

Stockholm år 2004. I motionerna

kritiseras de ekonomiska beräkningar som

gjorts och anförs att risken för

underskott är betydande och att detta

kommer att drabba både Stockholms och

statens ekonomi i ett ansträngt

ekonomiskt läge. Motionärerna anser att

tillgängliga statliga och kommunala

medel bör användas för andra och mera

angelägna ändamål.

I två av de redovisade motionerna finns

också andrahandsyrkanden. Enligt motion

Kr15 bör riksdagen vid avslag på

propositionen begära ett nytt förslag

från regeringen som innebär ett

garantiåtagande utan subventionselement

(yrkande 2). Enligt den andra motionen,

Kr16 yrkande 2, bör riksdagen vid avslag

på propositionen som sin mening ge

regeringen till känna vikten av att

staten står som garant för hela

kostnaden i det fall ett sommar-OS

anordnas. Motionärerna begär således en

obegränsad utgiftsgaranti av staten.

Motionärerna anser att det inte går att

begära att enbart invånarna i Stockholm

skall betala en eventuell förlust utan

att hela landet bör stå bakom

anordnandet av OS i landets huvudstad

och vid behov betala förlusten. Enligt

samma motion bör riksdagen också ge

regeringen till känna att det behövs en

bättre analys av de ekologiska

konsekvenserna av OS-projektet (yrkande

3) och att de infrastrukturella

förutsättningarna för OS-projektet måste

belysas närmare (yrkande 4).

Den i propositionen föreslagna statliga

garantin gentemot Stockholm om inkomster

på 2,5 miljarder från ett OS-lotteri tas

upp i motion Kr12 (fp). Motionärerna

anser att Stockholm bör kunna förhandla

om ett med 1 miljard kronor ökat

åtagande från näringslivet och att den

statliga inkomstgarantin från ett OS-

lotteri bör minskas med motsvarande

belopp eller således från 2,5 till 1,5

miljarder kronor (yrkande 1).

Motionärerna anser att det bör finnas

ett starkare samband mellan lotteriet

och idrotten. Därför föreslås att en

viss del av inkomsten från varje lott

bör gå till en extra satsning på svensk

idrott, bl.a. med syfte att stärka de

svenska idrottarnas möjligheter till

framgångar under OS (yrkande 2).

Under allmänna motionstiden 1995,

således mer än ett år innan

propositionen lades fram, yrkades i

motion 1994/95:Kr414 (m) att ett

statligt garantiåtagande för anordnande

av olympiska spel i Sverige bör kunna

hanteras på ett ur finansieringssynpunkt

acceptabelt sätt. Någon risk för

oförsvarliga statliga kostnader får inte

uppstå (yrkande 8). Vidare yrkas att

riksdagen skall uttala sig för ett stöd

från regeringens sida för idrottens

arbete på det internationella planet,

bl.a. i syfte att öka Sveriges

möjligheter att få anordna stora

internationella tävlingar (yrkande 9).

År 1995 väcktes även motion 1994/95:Kr413

(kds), i vilken yrkas att Sverige bör

arbeta för att permanent förlägga de

olympiska sommarspelen till Aten

(yrkande 11).

Kulturutskottets bedömning

Utskottet tar först upp frågan om avslag

på propositionen.

Mot bakgrund av de stora och inte helt

lätt förutsägbara kostnader som en

sommarolympiad åtta år framåt i tiden

medför och med tanke på de stora

medelsbehov som finns på olika

samhällsområden har kulturutskottet

förståelse för motionärernas oro och

önskan att inte ådra stat och kommun

extra utgifter. Vid sina överväganden

måste emellertid utskottet också beakta

de skäl som talar för att anordnande av

olympiska sommarspel i Stockholm år 2004

ger positiva effekter.

Finansutskottet uttalar i sitt yttrande

över propositionen och motionerna att

anordnande av ett sommar-OS i Stockholm

ger ett betydande goodwillvärde för vårt

land och för svenskt näringsliv med

många positiva bieffekter på

samhällsekonomin. Utifrån dessa

synpunkter tillstyrker finansutskottet

att en garanti lämnas för genomförande

av olympiska sommarspel i Stockholm år

2004 med ett visst statligt stöd.

Kulturutskottet ansluter sig till

finansutskottets bedömning och anser för

egen del att det därutöver finns flera

skäl som talar för anordnande av

olympiska sommarspel i Sverige. Genom

spelen ges möjlighet att sprida kunskap

och insikt om det svenska samhället och

kulturen med dess mångkulturella inslag

och - inte minst - om dess brett

förankrade idrottsrörelse med lång

folkrörelsetradition. Det

internationella idrottsutbytet har som

förutsättning att länderna allt efter

intresse och förmåga åtar sig att

anordna stora internationella tävlingar.

Därför bör också Sverige efter bästa

förmåga åta sig att utifrån sina

förutsättningar arrangera

internationella tävlingar.

Mot bakgrund av det anförda anser

kulturutskottet - i likhet med

finansutskottet - att riksdagen bör

avslå samtliga motionsyrkanden som

innebär avslag på propositionen, dvs.

Kr11, Kr13, Kr14, Kr15 yrkande 1 och

Kr16 yrkande 1.

Kulturutskottet förordar således att

regeringen får ett bemyndigande avseende

en statlig ekonomisk garanti för

genomförande av de olympiska

sommarspelen i Stockholms kommun år

2004.

Kulturutskottet tar i det följande upp

frågan om arten och omfattningen av ett

statligt garantiåtagande m.m. för

anordnande av de aktuella olympiska

sommarspelen.

Kulturutskottet anser att det främst av

statsfinansiella skäl är uteslutet att

staten skulle ställa ut en obegränsad

utgiftsgaranti av det slag som föreslås

i motion Kr16 yrkande 2. Med en sådan

obegränsad utgiftsgaranti skulle det

dessutom finnas en risk för att

kostnadsmedvetandet hos de ansvariga

kunde mattas och utgifterna därmed öka

långt utöver OS-budgetens ramar.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

yrkande 2 i motion Kr16.

Kulturutskottet anser att regeringen

har gjort en rimlig bedömning av i

vilken form ett statligt engagemang

beträffande anordnandet av olympiska

sommarspel i Stockholm år 2004 skall ske

och hur en statlig garanti bör utformas.

Detta innebär att kulturutskottet godtar

regeringens förslag att staten skall

ställa en fullgörandegaranti gentemot

IOK med återbetalningsskyldighet för

Stockholms kommun gentemot staten. I det

följande föreslår utskottet

kompletteringar av de av regeringen

förordade förutsättningarna för en

fullgörandegaranti.

Finansutskottet tar i sitt yttrande

1995/96:FiU5y upp flera aspekter på

förslaget om en statlig

fullgörandegaranti gentemot IOK.

Finansutskottet konstaterar att den

föreslagna fullgörandegarantin inte är

begränsad till sin omfattning.

Finansutskottet anför att de

statsfinansiella konsekvenserna bör

analyseras för att full klarhet skall

råda om hur ett eventuellt infriande av

fullgörandegarantin skall finansieras.

Riksdagen har lagt fast principer för

den statliga garantigivningen som bl.a.

innebär att nya garantiformer skall

prövas lika restriktivt som vanliga

utgiftsåtaganden, att den statliga

garantigivningen inte bör innehålla

några subventionsmoment och att samtliga

garantiformer skall avgiftsbeläggas.

Avsteg från principerna har dock gjorts,

t.ex. vid tidigare beslut om statlig

ekonomisk garanti för olympiska

vinterspel. Den garanti som regeringen

nu föreslår tillgodoser enligt

finansutskottets uppfattning inte de

generella kraven för den statliga

garantigivningen. I rådande

statsfinansiella läge bör ett nytt

statligt garantiåtagande underkastas

samma restriktiva prövning som förslag

om nya utgifter. Mera betydande

garantier som kan behöva infrias kan

motverka ansträngningarna att komma till

rätta med budgetunderskottet och skada

tilltron till nödvändiga besparingar.

Finansutskottet uppmärksammar också

frågan om hur infriande av

fullgörandegarantin påverkas av de nya

budgetprinciperna där ett tak läggs på

de statliga utgifterna för en

treårsperiod framåt.

Kulturutskottet ansluter sig till vad

finansutskottet anfört i sitt yttrande

om fullgörandegarantin gentemot IOK.

Kulturutskottet föreslår mot denna

bakgrund att riksdagen som som sin

mening ger regeringen till känna att

regeringen, om IOK tilldelar Stockholm

spelen, snarast möjligt bör återkomma

till riksdagen med en klarläggande

redovisning för hur eventuella kostnader

för infriade garantier skall finansieras

såväl i ett längre som i ett kortare

tidsperspektiv. Eftersom IOK beslutar i

frågan om värdstad den 5 september 1997

bör redovisningen göras i 1997 års

budgetproposition. Utskottet anser att

yrkande 2 i motion Kr15 i viss mån får

anses tillgodosett genom vad

finansutskottet anfört om

garantiförutsättningarna; något som

kulturutskottet ställer sig bakom.

Motionsyrkandet bör avslås av riksdagen.

Utskottet godtar också regeringens

förslag att staten skall ställa en

inkomstgaranti gentemot Stockholms

kommun. Förutsättningen härför är att

staten får ansvaret för ett OS-lotteri,

vars överskott skall användas till att

betala kostnaderna för inkomstgarantin.

Utskottet anser att det hade varit

önskvärt att OS-budgeten kunnat inrymma

betydligt större sponsorsintäkter än vad

som nu är fallet. Det torde emellertid

vara orealistiskt att nu, när endast

omkring fyra månader återstår till dess

Stockholms kommuns ansökan skall vara

inlämnad till IOK, ställa krav på

kommunen att ytterligare sponsorsmedel

måste finnas för att en inkomstgaranti

skall lämnas av staten. Kulturutskottet

kan inte tillstyrka förslaget i motion

Kr12 yrkande 1 att minska den statliga

inkomstgarantin med en miljard och

förutsätta att detta inkomstbortfall

skall kunna ersättas med sponsorsmedel.

Kulturutskottet tillstyrker med det

anförda regeringens förslag att en

inkomstgaranti skall avse 2,5 miljarder

kronor och föreslår i det följande

kompletteringar av förutsättningarna för

denna inkomstgaranti.

Kulturutskottet ansluter sig till

finansutskottets synpunkter i fråga om

inkomstgarantin gentemot Stockholms

kommun. Detta innebär bl.a. att den

statliga inkomstgarantin gentemot

Stockholms kommun om 2,5 miljarder

kronor bör betraktas som ett bidrag och

därmed som ett nytt statligt ut-

giftsåtagande vars finansiering bör

redovisas över budgeten. Kulturutskottet

delar också finansutskottets uppfattning

att det bör finnas en närmare koppling

mellan OS-lotteriet och spelens

finansiering på så sätt att överskottet

av lotteriet överförs till Stockholms

kommun i den takt överskottsmedlen

flyter in och att en slutavräkning görs

år 2004. Ju större omfattning lotteriet

får, desto snabbare kan överskottsmedel

överföras till kommunen. Kulturutskottet

kan däremot inte tillstyrka att

riksdagen tar initiativ till en sådan

koppling mellan lotteriet och idrotten

som föreslås i motion Kr12 yrkande 2,

dvs. att en viss del av inkomsterna från

varje lott skall gå till idrottsstöd.

Kulturutskottet anser att statens stöd

till idrotten huvudsakligen bör gå över

statsbudgeten med möjlighet till

prioritering mellan olika ändamål inom

utgiftsområde 17: Kultur, medier,

trossamfund och fritid. Utskottet

föreslår att riksdagen avslår motion

Kr12 yrkande 2. Riksdagen bör som sin

mening ge regeringen till känna vad

utskottet här anfört om den av

regeringen föreslagna inkomstgarantin

och dess finansiering.

De osäkerheter - däribland

valutakursförändringar - som är

förknippade med OS-projektets

genomförande får enligt regeringen inte

drabba statsbudgeten. Regeringen anför

dock att Stockholms kommun vid mera

negativa kursförändringar bör kunna ta

upp frågan med regeringen om hur

effekterna skall hanteras.

Finansutskottet tar i sitt yttrande upp

frågan om OS-budgetens känslighet för

valutakursförändringar och konstaterar

att OS-budgeten är mycket känslig för

valutaförändringar, eftersom en

betydande del av inkomsterna utgår i USA-

dollar. Finansutskottet framhåller att

dollarn har sjunkit i förhållande till

den svenska kronan sedan budgeten

uttryckt i 1995 års penningsvärde

gjordes. Därigenom har OS-budgeten

försvagats med drygt 500 miljoner

kronor. Finansutskottet anser att en

naturlig utgångspunkt för regeringens

överläggningar med kommunen bör vara att

kommunen på egen hand terminssäkrar de

beräknade dollarinkomsterna.

Kulturutskottet delar denna uppfattning.

Utskottet anser således att det inte är

motiverat att förutskicka att Stockholms

kommun vid en ogynnsam valutautveckling

skall kunna påräkna förhandlingar med

regeringen syftande till att minska

kommunens ekonomiska ansvar för OS-

projektet.

Regeringen erinrar i propositionen om

att Riksrevisionsverket har uppskattat

statens ökade myndighetskostnader för

spelen till ca 1 miljard kronor och

anför att dessa eventuella merkostnader

i huvudsak kommer att behöva täckas i

anslutning till spelens genomförande och

bli föremål för sedvanlig

budgetprövning. Utskottet anser - i

likhet med finansutskottet - att

regeringen, om frågan fortfarande är

aktuell, bör återkomma till riksdagen i

1997 års budgetproposition med ett

förslag till finansiering av de

merkostnader som uppkommer för de

statliga myndigheter som berörs av

spelen. Riksdagen bör som sin mening ge

regeringen till känna vad utskottet

anfört i denna fråga.

Kulturutskottet föreslår - i enlighet

med vad finansutskottet förordat - att

riksdagen som villkor för bemyndigande

för regeringen att utställa en ekonomisk

garanti ställer kravet att det i avtalet

med Stockholms kommun om en statlig

garanti tas in ett villkor om rätt för

Riksdagens revisorer att granska

verksamheten i den omfattning de finner

påkallad om Stockholms kommun ges

möjlighet att arrangera spelen. Detta

bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

I olympiska spel skall ingå ett

kulturprogram, en kulturolympiad. I den

olympiska stadgan anges

kulturolympiadens syften och den minsta

tid den skall pågå. Kulturolympiaderna

har haft ett mycket varierande omfång

både till program och i tiden. Under

senare års sommarspel har

kulturolympiaden allt oftare kommit att

startas redan åren före sommarspelens

invigning. Kulturolympiaden skall främja

goda relationer, ömsesidig förståelse

och vänskap mellan deltagare och

besökare vid spelen. Kulturolympiaden

skall innefatta kulturprogram och

kulturevenemang både i Olympiabyn och i

värdstaden. Kulturolympiaden skall

spegla både de övergripande, gemensamma

kännetecknen för den mänskliga kulturen

och de skilda uttryck som kulturen har i

olika delar av världen. Kulturutskottet

- som i Atlanta tagit del av målen och

det omfattande programmet för den

kulturolympiad som redan pågår där sedan

något år och som kulminerar under de

olympiska sommarspelen år 1996 - anser

att förutsättningarna för en

framgångsrik kulturolympiad i Stockholm

är mycket goda. I propositionen

redovisas att Stockholms kommun avser

att inleda denna kultursatsning år 1998

- redan sex år före sommarspelens

invigning - när Stockholm är Europas

kulturhuvudstad för att avsluta

satsningen med en omfattande

kulturfestival under sommarspelen år

2004. Sverige får således många

tillfällen att under denna tid både visa

svensk, mångfasetterad kultur för en

internationell publik och att presentera

framstående exempel på kultur från hela

världen för landets befolkning.

En mycket betydelsefull aspekt på

idrotten är jämställdheten mellan

kvinnor och män. Kulturutskottet har

under senare år haft anledning att flera

gånger informera sig om, diskutera och

ta ställning till jämställdhetsfrågornas

behandling inom idrotten. En ingående

diskussion har också förts inom

idrottsrörelsen, vilken så småningom

resulterat i förslag som antagits av

Riksidrottsmötet. Kulturutskottet kommer

att med stor uppmärksamhet följa den

fortsatta utvecklingen på området.

Utskottet anser att det därför är

glädjande att regeringen särskilt

understryker vikten av att spelen

utformas på ett sådant sätt att de mål

som uppnåtts på jämställdhetsområdet får

genomslag också i OS-projektet och i den

utveckling av svensk bredd- och

elitidrott som OS-projektet förväntas

få. Även på detta område finns goda

möjligheter att vid olympiska spel

anordnade i Stockholm spegla uppsatta

och uppnådda mål i landet för en

internationell publik.

Stockholms kommuns inriktning av OS-

projektet mot en tydlig miljöprofil med

höga miljöpolitiska mål är värdefull och

intresseväckande och speglar väl de

intensifierade miljöpolitiska

strävandena i landet och den växande

medvetenheten i miljöfrågor hos landets

befolkning. Som både regeringen och

finansutskottet framhåller kan denna

inriktning dessutom bli en viktig del i

marknadsföringen av Sverige och svensk

miljöteknologi internationellt. Ett

förberedande arbete har påbörjats inom

Stockholms kommun och de miljöpolitiska

aspekterna är en viktig del t.ex. i

planeringen av de olympiska

anläggningarna, bl.a. vid planeringen av

den stadsdel som avses fungera som

Olympiaby och vid planeringen av den nya

Olympiastadion. Utskottet förutsätter

självfallet att kommunen - som själv

valt att särskilt betona denna

inriktning av OS-projektet - fullföljer

sina intentioner och genom fortsatta

analyser och utredningar lägger en god

grund för genomförandet av

miljösatsningen. Något uttalande av

riksdagen i denna fråga erfordras inte

enligt utskottets mening, varför

riksdagen bör avslå yrkande 3 i motion

Kr16. Utskottet anser inte heller att

riksdagen bör göra något uttalande om

den del av det mycket omfattande OS-

projektet som avser de infrastrukturella

förutsättningarna. Det har framförts

viss kritik av remissinstanser mot det

underlag som Stockholms kommun har tagit

fram. Arbete med de infrastrukturella

frågorna pågår både inom Stockholms

kommun och hos andra berörda. Utskottet

förutsätter även beträffande denna fråga

att alla berörda gör de analyser och tar

fram det underlag som behövs för det

fortsatta arbetet och för de politiska

beslut som skall tas, t.ex. i olika

frågor som rör kommunikationerna.

Riksdagen bör avslå motion Kr16 yrkande

4.

Med hänvisning till vad utskottet

anfört föreslår utskottet

sammanfattningsvis att riksdagen med

anledning av proposition 1995/96:189

bemyndigar regeringen att utifrån de i

detta betänkande redovisade

förutsättningarna utställa en statlig

ekonomisk garanti för genomförande av de

olympiska sommarspelen i Stockholms

kommun år 2004 samt som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört i fråga om en fullgörandegaranti,

en inkomstgaranti, ökade merkostnader

för statliga myndigheter som berörs av

spelen samt granskning av verksamheten

av Riksdagens revisorer. Samtidigt bör

riksdagen i enlighet med vad utskottet

förordat ovan avslå motionerna Kr12,

Kr15 yrkande 2 och Kr16 yrkandena 2, 3

och 4.

Utskottet anser att de förutsättningar

för att utställa en statlig ekonomisk

garanti för genomförande av de olympiska

sommarspelen i Stockholms kommun år 2004

som regeringen redovisar i propositionen

tillsammans med de kompletteringar av

förutsättningarna som utskottet här

föreslagit tillgodoser önskemålen i den

redan under år 1995 väckta motionen

1994/95:Kr414 (yrkande 8) om att ett

statligt garantiåtagande för anordnande

av olympiska spel i Sverige inte får

innebära risk för oförsvarliga statliga

kostnader. Motionsyrkandet bör därför

inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionen yrkas också att riksdagen som

sin mening skall ge regeringen till

känna att regeringen bör stödja det

arbete som Riksidrottsförbundet och

specialförbunden ansvarar för, när det

gäller att utveckla de internationella

kontakterna på idrottens område (yrkande

9). Detta arbete syftar bl.a. till att

Sverige skall få möjlighet att anordna

stora internationella tävlingar. Med

hänvisning till vad utskottet anfört och

föreslagit i det föregående beträffande

statligt stöd till genomförande av

olympiska sommarspel i Stockholm år 2004

anser utskottet att motionsyrkandet inte

påkallar något uttalande från riksdagens

sida. Utskottet vill i sammanhanget

också erinra om att idrottsrörelsen har

stor möjlighet att göra egna

prioriteringar i fråga om det statliga

bidraget till rörelsen.

Kulturutskottet har i tidigare

sammanhang (senast i bet. KrU 1987/88:8)

uttalat att det bör ankomma på

idrottsrörelsen att avgöra på vad sätt

idrottstävlingar skall arrangeras. Detta

har också blivit riksdagens

ställningstagande. Utskottet anser att

det inte finns skäl för riksdagen att

ändra ståndpunkt i frågan varför motion

1994/95:Kr413 yrkande 11 om permanent

förläggning av olympiska sommarspel till

Aten bör avslås av riksdagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på

proposition 1995/96:189

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:Kr11, 1995/96:Kr13,

1995/96:Kr14, 1995/96:Kr15 yrkande 1

och 1995/96:Kr16 yrkande 1,

res. 1 (v)

res. 2 (mp)

2. beträffande en statlig ekonomisk

garanti för genomförande av de

olympiska sommarspelen i Stockholms

kommun år 2004

att riksdagen med anledning av

proposition 1995/96:189 och med

avslag på motionerna 1995/96:Kr12,

1995/96:Kr15 yrkande 2, 1995/96:Kr16

yrkandena 2, 3 och 4 och

1994/95:Kr414 yrkandena 8 och 9 dels

bemyndigar regeringen att utifrån de

i utskottsbetänkandet redovisade

förutsättningarna utställa en statlig

ekonomisk garanti för genomförande av

de olympiska sommarspelen i

Stockholms kommun år 2004, dels som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört om en

fullgörandegaranti, en

inkomstgaranti, ökade merkostnader

för statliga myndigheter som berörs

av spelen samt granskning av

verksamheten av Riksdagens revisorer,

res. 3 (fp)

res. 4 (v)

res. 5 (mp)

3. beträffande permanent

förläggning av olympiska sommarspel

till Aten

att riksdagen avslår motion

1994/95:Kr413 yrkande 11.

res. 6 (v)

Stockholm den 14 maj 1996

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson

(s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit

Oscarsson (s), Leo Persson (s), Björn

Kaaling (s), Marianne Andersson (c),

Monica Widnemark (s), Lennart Fridén

(m), Agneta Ringman (s), Charlotta L

Bjälkebring (v), Jan Backman (m), Ewa

Larsson (mp), Lena Klevenås (s) Fanny

Rizell (kds), Lars Lilja (s) och

Christer Eirefelt (fp).

Reservationer

1. Avslag på proposition 1995/96:189

(mom. 1)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 6 börjar med Mot bakgrund av

de stora och på s. 7 slutar med

olympiska sommarspelen bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar den syn på

förutsättningarna för en statlig

ekonomisk garanti för anordnande av

olympiska sommarspel i Stockholms kommun

år 2004 som kommer till uttryck i motion

Kr15 (v). Utskottet påminner om att

Riksrevisionsverket (RRV) i sitt

remissyttrande har pekat på flera osäkra

faktorer i den ekonomiska kalkyl som

Stockholms kommun presenterat.

Sammantaget visar RRV:s analys att

betydande risker är förenade med OS-

projektet, bl.a. beträffande

möjligheterna att genom ett OS-lotteri

täcka kostnaderna för den av regeringen

föreslagna inkomstgarantin och

beträffande storleken av de statliga

merutgifterna till följd av OS-

projektet. Som påpekas i motion Kr15 och

i finansutskottets yttrande

1995/96:FiU5y har regeringen inte berört

frågan om hur de statliga merkostnaderna

och de eventuella utgifterna för en

statlig garanti skall finansieras. Mot

denna bakgrund anser utskottet - i

likhet med motionärerna - att de

positiva effekterna av ett OS-projekt är

osäkra och de ekonomiska riskerna för

staten och Stockholms kommun betydande.

Ett negativt utfall av OS-projektet kan

få allvarliga effekter på den sociala

välfärden. Någon statlig garanti bör

inte utfärdas. Utskottet föreslår med

hänvisning till det anförda att

riksdagen avslår proposition

1995/96:189,

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande avslag på proposition

1995/96:189

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:Kr11,

1995/96:Kr13,

1995/96:Kr14, 1995/96:Kr15 yrkande 1

och 1995/96:Kr16 yrkande 1 avslår

proposition 1995/96:189.

2. Avslag på proposition 1995/96:189

(mom. 1)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 6 börjar med Mot bakgrund av

de stora och på s. 7 slutar med

olympiska sommarspelen bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar den syn på

förutsättningarna för en statlig

ekonomisk garanti för anordnande av

olympiska sommarspel i Stockholms kommun

år 2004 som kommer till uttryck i motion

Kr16 (mp). Eftersom det allmänt anses

vara av stor betydelse för

marknadsföringen av landets näringsliv

och för landets och näringslivets

goodwill utomlands att olympiska

sommarspel anordnas i Stockholms kommun,

bör det också vara av avgörande intresse

för näringslivet att genom sponsring

m.m. stödja OS-projektet. Näringslivet

besitter därmed de styrmedel, dvs.

sponsring och annat stöd, som kan avgöra

om OS-projektet skall genomföras eller

förkastas. Enligt utskottets mening bör

OS-projektets genomförande på detta sätt

vara avhängigt av näringslivets stöd.

Någon statlig garanti bör inte utfärdas.

Utskottet föreslår med hänvisning till

det anförda att riksdagen avslår

proposition 1995/96:189 samt som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om principerna för

finansiering av olympiska sommarspel i

Stockholms kommun.

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande avslag på proposition

1995/96:189

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Kr16 yrkande 1 och med

anledning av motionerna 1995/96:Kr11,

1995/96:Kr13, 1995/96:Kr14 och

1995/96:Kr15 yrkande 1 avslår

proposition 1995/96:189 samt som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om principerna för

finansiering av olympiska sommarspel

i Stockholms kommun,

3. En statlig ekonomisk garanti för

genomförande av de olympiska

sommarspelen i Stockholms kommun år 2004

(mom. 2)

Christer Eirefelt (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 8 som börjar med Utskottet

godtar och slutar med dess

finansiering bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att OS-projektet är

positivt och värdefullt och godtar

regeringens förslag att staten skall

ställa en inkomstgaranti gentemot

Stockholms kommun. Förutsättningen

härför bör - som regeringen förordar -

vara att staten får ansvaret för ett OS-

lotteri, vars överskott skall användas

till att betala kostnaderna för

inkomstgarantin. Utskottet vill

framhålla att remissinstanserna bedömt

att en rimlig inkomst från OS-lotteriet

ligger mellan en och två miljarder

kronor. Mot denna bakgrund anser

utskottet att riksdagen i enlighet med

vad som föreslås i motion Kr12 (fp)

yrkande 1 skall besluta att det

lotterianknutna stödet i form av en

inkomstgaranti skall begränsas till 1,5

miljarder kronor, dvs. 1 miljard lägre

än vad regeringen föreslagit. Utskottet

anser i likhet med motionärerna att

näringslivets stöd bör kunna öka för att

kompensera den här förordade lägre

inkomstgarantin. Näringslivets stöd är i

nuvarande kalkyler lägre än vad tidigare

arrangörer redovisat. Stockholms kommun

bör således i de fortsatta

förhandlingarna med företagen kunna nå

ett resultat där näringslivets åtaganden

blir väsentligt större.

Utskottet anser att det är en svaghet

hos det planerade OS-lotteriet att det

saknas en direkt koppling till de

olympiska spelen och till svensk

idrottsrörelse. Som garantin är utformad

kommer pengarna under alla förhållanden

att betalas ut av staten. För att OS-

lotteriet skall bli framgångsrikt och

dessutom innebära en merförsäljning,

dvs. inte tränga undan andra spelformer

där inkomsterna i dag går till idrotten

och andra folkrörelser, måste det enligt

utskottets mening finnas ett tydligt

sådant samband mellan lotteriet och de

olympiska spelen och svensk idrott.

Utskottet anser i likhet med vad som

förordas i motion Kr12 att det bör göras

en extra satsning på svensk idrott om

ansökan om olympiska spel i Stockholm

beviljas av IOK. Svenska framgångar i

tävlingarna betyder ytterligare positiva

effekter, inte minst när det gäller

utvecklingen av bredd- och

ungdomsidrotten. Genom att låta en

bestämd del av inkomsten från varje OS-

lott gå till en satsning främst på

elitidrotten skulle den önskade

kopplingen till idrottsrörelsen nås och

därmed även marknadsföringen av

lotteriet underlättas. Dessutom skulle

det ges ekonomiska möljligheter att ge

våra svenska idrottsungdomar goda

förutsättningar inför olympiska spel på

hemmaplan.

Utskottet föreslår att riksdagen med

bifall till motion Kr12 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om en inkomstgaranti och om

lotteriintäkter till idrotten.

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 10 som börjar med Med hänvisning

och slutar med och 4 bort ha följande

lydelse:

Med hänvisning till vad utskottet

anfört föreslår utskottet

sammanfattningsvis att riksdagen med

anledning av proposition 1995/96:189 och

med bifall till motion Kr12 bemyndigar

regeringen att utifrån de i detta

betänkande redovisade förutsättningarna

utställa en statlig ekonomisk garanti

för genomförande av de olympiska

sommarspelen i Stockholms kommun år 2004

samt som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört i fråga om en

fullgörandegaranti, en inkomstgaranti

m.m., ökade merkostnader för statliga

myndigheter som berörs av spelen samt

granskning av verksamheten av Riksdagens

revisorer. Samtidigt bör riksdagen i

enlighet med vad utskottet förordat ovan

avslå motionerna Kr15 yrkande 2 och Kr16

yrkandena 2, 3 och 4,

dels att utskottets hemställan under

2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande en statlig ekonomisk

garanti för genomförande av de

olympiska sommarspelen i Stockholms

kommun år 2004

att riksdagen med anledning av

proposition 1995/96:189, med bifall

till motion 1995/96:Kr12 och med

avslag på motionerna 1995/96:Kr15

yrkande 2, 1995/96:Kr16 yrkandena 2,

3 och 4 och 1994/95:Kr414 yrkandena 8

och 9 dels bemyndigar regeringen att

utifrån de i utskottsbetänkandet

redovisade förutsättningarna utställa

en statlig ekonomisk garanti för

genomförande av de olympiska

sommarspelen i Stockholms kommun år

2004, dels som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört om en fullgörandegaranti, en

inkomstgaranti m.m., ökade

merkostnader för statliga myndigheter

som berörs av spelen samt granskning

av verksamheten av Riksdagens

revisorer,

4. En statlig ekonomisk garanti för

genomförande av de olympiska

sommarspelen i Stockholms kommun år 2004

(mom. 2)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 7 börjar med Kulturutskottet

anser att regeringen och på s. 8 slutar

med dess finansiering bort ha följande

lydelse:

I sitt yttrande 1995/96:FiU5y har

finansutskottet påmint om att riksdagen

har lagt fast riktlinjer för den

statliga garantigivningen. Dessa

riktlinjer innebär bl.a. att nya

garantiformer skall prövas lika

restriktivt som vanliga ut-

giftsåtaganden, att garantigivningen

inte bör få innehålla några

subventionsmoment och att samtliga

garantier skall avgiftsbeläggas.

Kulturutskottet anser att det inte är

rimligt att vid en statlig ekonomisk

garanti för genomförande av olympiska

spel frångå dessa principer. Utskottet

föreslår därför att den statliga

ekonomiska garanti som ställs skall utgå

från dessa av riksdagen fastlagda

riktlinjer för statliga garantier. Då

Stockholms kommuns ansökan till IOK

skall lämnas i augusti månad är det av

tidsskäl inte möjligt att nu begära att

regeringen skall återkomma till

riksdagen med ett nytt förslag om

statlig garanti utformat i enlighet med

vad utskottet här anfört. Utskottet

föreslår därför att riksdagen uppställer

som en förutsättning för en statlig

ekonomisk garanti att de av riksdagen

fastlagda riktlinjerna för

garantigivning skall utgöra grund för

det avtal som ingås mellan regeringen

och Stockholms kommun. Detta innebär att

utskottet godtar att en

fullgörandegaranti ställs ut på dessa

villkor och att utskottet avvisar

förslaget om en inkomstgaranti, då detta

förslag i realiteten är ett förslag om

statligt bidrag till Stockholms kommun

om ett OS-lotteri inte ger ett överskott

på 2,5 miljarder kronor. Utskottet anser

att - om IOK tilldelar Stockholm de

olympiska sommarspelen - regeringen

snarast möjligt bör återkomma till

riksdagen med en klarläggande

redovisning för hur eventuella kostnader

för en infriad fullgörandegaranti skall

finansieras såväl i ett längre som i ett

kortare tidsperspektiv. Riksdagen bör

med anledning av motion Kr15 (v) yrkande

2 som sin mening ge regeringen till

känna vad utskottet här anfört.

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 10 som börjar med Med hänvisning

och slutar med och 4 bort ha följande

lydelse:

Med hänvisning till vad utskottet

anfört föreslår utskottet

sammanfattningsvis att riksdagen med

anledning av proposition 1995/96:189 och

motion Kr15 yrkande 2 bemyndigar

regeringen att utifrån de i detta

betänkande redovisade förutsättningarna

utställa en statlig ekonomisk garanti

för genomförande av de olympiska

sommarspelen i Stockholms kommun år 2004

samt som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört i fråga om en

fullgörandegaranti, en inkomstgaranti,

ökade merkostnader för statliga

myndigheter som berörs av spelen samt

granskning av verksamheten av Riksdagens

revisorer. Samtidigt bör riksdagen avslå

motionerna Kr12 och Kr16 yrkandena 2, 3

och 4.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande en statlig

ekonomisk garanti för genomförande av

de olympiska sommarspelen i

Stockholms kommun år 2004

att riksdagen med anledning av

proposition 1995/96:189 och motion

1995/96:Kr15 yrkande 2 samt med

avslag på motionerna 1995/96:Kr12,

1995/96:Kr16 yrkandena 2, 3 och 4 och

1994/95:Kr414 yrkandena 8 och 9 dels

bemyndigar regeringen att utifrån de

i utskottsbetänkandet redovisade

förutsättningarna utställa en statlig

ekonomisk garanti för genomförande av

de olympiska sommarspelen i

Stockholms kommun år 2004, dels som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört om en

fullgörandegaranti, en

inkomstgaranti, ökade merkostnader

för statliga myndigheter som berörs

av spelen samt granskning av

verksamheten av Riksdagens revisorer,

5. En statlig ekonomisk garanti för

genomförande av de olympiska

sommarspelen i Stockholms kommun år 2004

(mom. 2)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 7 som börjar med Kulturutskottet

anser att det och på s. 8 slutar med

dess finansiering bort ha följande

lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion

Kr16 (mp) anser utskottet att - om

staten anser att olympiska sommarspel

medför så positiva effekter på samhället

att det är motiverat att ställa ut en

statlig ekonomisk garanti för OS-

projektet - staten också bör ta ett

fullständigt ekonomiskt ansvar för

projektet. Olympiska sommarspel i

Stockholms kommun år 2004 bör vara en

hela landets angelägenhet. Mot denna

bakgrund är det enligt utskottets

bedömning inte rimligt att en stad av

Stockholms storlek skall klara av större

delen av de ekonomiska påfrestningar som

ett arrangemang av denna storlek kan

innebära. Utskottet föreslår att

riksdagen med bifall till motion Kr16

yrkande 2 bemyndigar regeringen att

ställa ut en statlig ekonomisk

utgiftsgaranti i enlighet med vad

utskottet förordat.

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 10 som börjar med Stockholms

kommuns och slutar med och 4 bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att om OS-projektet

skall kunna få den särskilda

miljöpolitiska inriktning som Stockholms

kommun anger i sin framställning till

regeringen är det nödvändigt att de

ekologiska konsekvenserna m.m. av OS-

projektet prövas. Det är också viktigt

att den demokratiska processen inte

åsidosätts i kommunens hantering av

dessa frågor, t.ex. vid byggandet av OS-

byn och OS-arenan. Utskottet har erfarit

att Stockholms kommun sedan något år

ställer krav på ekologiskt byggande vid

all nybyggnad och all ombyggnad.

Miljöhänsynen vid byggandet av den

stadsdel som avses bli OS-by, av OS-

arenan m.m. är således inte i sig OS-

relaterad och det är därför inte

relevant att använda miljöargumentet som

ett skäl för att sommar-OS skall

anordnas i Stockholm. Det är vidare

tveksamt om det i samband med tävlingen

om OS-arenan tas erforderlig

miljöhänsyn. Enligt utskottets

uppfattning bör regeringen i sina

förhandlingar med kommunen ta upp dessa

frågor. Regeringen bör även ta upp

frågan om statliga och kommunala

prioriteringar mellan de

infrastrukturella satsningar i

Stockholmsregionen som motiveras av OS-

projektet och andra infrastrukturella

satsningar som regionen behöver i syfte

att uppnå en rimlig balans mellan dessa

båda typer av investeringar och undvika

en överhettning av marknaden. Dessutom

måste stat och kommun beakta den

betydande risk som finns för att

satsningarna inför sommar-OS kommer

skall bli av sådan omfattning att övrig

infrastrukturell planering i

Stockholmsområdet och i landet i övrigt

kan förlamas. Vad utskottet här anfört

bör riksdagen med bifall till yrkandena

3 och 4 i motion Kr16 som sin mening ge

regeringen till känna.

Med hänvisning till vad utskottet

anfört föreslår utskottet

sammanfattningsvis att riksdagen med

anledning av proposition 1995/96:189 och

med bifall till motion Kr16 yrkandena 2,

3 och 4 bemyndigar regeringen att

utifrån de i detta betänkande redovisade

förutsättningarna utställa en statlig

ekonomisk garanti för genomförande av de

olympiska sommarspelen i Stockholms

kommun år 2004 samt som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört i fråga om en utgiftsgaranti,

ökade merkostnader för statliga

myndigheter som berörs av spelen,

granskning av verksamheten av Riksdagens

revisorer, de ekologiska konsekvenserna

samt de infrastrukturella

förutsättningarna. Samtidigt bör

riksdagen avslå motionerna Kr12 och Kr15

yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande en statlig ekonomisk

garanti för genomförande av de

olympiska sommarspelen i Stockholms

kommun år 2004

att riksdagen med anledning av

proposition 1995/96:189, med bifall

till motion 1995/96:Kr16 yrkandena 2,

3 och 4 och med avslag på motionerna

1995/96:Kr12, 1995/96:Kr15 yrkande 2

och 1994/95:Kr414 yrkandena 8 och 9

dels bemyndigar regeringen att

utifrån de i utskottsbetänkandet

redovisade förutsättningarna utställa

en statlig ekonomisk garanti för

genomförande av de olympiska

sommarspelen i Stockholms kommun år

2004, dels som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört om en utgiftsgaranti, ökade

merkostnader för statliga myndigheter

som berörs av spelen, granskning av

verksamheten av Riksdagens revisorer,

de ekologiska konsekvenserna samt de

infrastrukturella förutsättningarna,

6. Permanent förläggning av olympiska

sommarspel till Aten (mom. 3)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 11 som börjar med Kulturutskottet

har och slutar med av riksdagen bort

ha följande lydelse:

Kulturutskottet anser att det av flera

skäl skulle vara av stort värde om de

olympiska sommarspelen permanent kunde

förläggas till Aten. De olympiska

anläggningarna skulle i detta fall

betalas solidariskt av deltagarländerna

och kunna utformas efter högt ställda

krav på tillgänglighet för både

deltagarna i spelen och publiken. Därmed

skulle också en jämlik behandling av

handikappade och icke handikappade bland

deltagare och publik kunna uppnås. Med

sådana anläggningar för permanenta

sommarspel i Aten skulle det bli möjligt

att anordna sommarspel och Paralympics,

dvs. handikapp-OS, samtidigt. Då skulle

de handikappade idrottarna inte vara

hänvisade till särskilda spel anordnade

efter de olympiska spelen utan utifrån

sina förutsättningar kunna delta

tillsammans med de icke handikappade

idrottarna i för alla gemensamma

olympiska sommarspel. Sverige bör enligt

utskottets mening arbeta för en sådan

permanent förläggning av de olympiska

sommarspelen till Aten. Detta bör

riksdagen med anledning av motion

1994/95:Kr413 (kds) yrkande 11 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande permanent förläggning

av olympiska sommarspel till Aten

att riksdagen med anledning av motion

1994/95:Kr413 yrkande 11 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

Finansutskottets yttrande

1995/96:FiU5y

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har berett

finansutskottet tillfälle att yttra sig

över proposition 1995/96:189 om en

statlig garanti för anordnande av

olympiska sommarspel i Sverige år 2004

samt de motioner som väckts i ärendet,

inklusive ett under allmänna

motionstiden 1995 framfört

motionsyrkande.

Utskottet

Finansutskottet vill med anledning härav

framhålla följande.

Stockholms kommun har beslutat att

ansöka om värdskapet för de olympiska

sommarspelen år 2004. I en skrivelse

till regeringen har kommunen föreslagit

att staten gentemot Internationella

olympiska kommittén (IOK) skall

garantera att spelen kan fullföljas på

det sätt som anges i ansökan. Regeringen

ställer sig i propositionen positiv till

förslaget men förordar samtidigt att

garantin utformas på ett sådant sätt att

det statliga åtagandet begränsas.

Till grund för kommunens planer ligger

en budget, i vilken kostnaderna för

spelen beräknas uppgå till knappt 11,7

miljarder kronor räknat i 1995 års

penningvärde. Härav är drygt 1 miljard

kronor reserverade för oförutsedda

ändamål.

I den redovisade budgeten är

inkomsterna något större än utgifterna,

och spelen beräknas kunna ge ett

överskott på 50 miljoner kronor. Av

inkomsterna väntas TV-rättigheter bidra

med 4,6 miljarder kronor, överskott från

ett OS-lotteri med 2,5 miljarder kronor

och olika typer av sponsorsavtal med 2,0

miljarder kronor.

De 2,5 miljarder kronor som budgeterats

som inkomster från OS-lotteriet bygger

på förutsättningen att ett sådant

lotteri skall kunna omsätta 800 - 1 000

miljoner kronor per år i sju år och ge

en genomsnittlig behållning på ca 350

miljoner kronor per år. Denna bedömning

har kritiserats i några av de

remissyttranden som avgivits i ärendet.

Riksrevisionsverket ifrågasätter de

marknadsmässiga förutsättningarna för

att etablera ett OS-lotteri som

uppfyller detta mål och anser att risken

är stor för att inkomstposten helt

bortfaller. Lotteriinspektionen utpekar

OS-lotteriet som ett riskfyllt projekt,

och AB Tipstjänst anser att bolaget, om

det ges möjlighet att ordna ett helt

nytt OS-anknutet on line-lotteri, kan

bidra med ett överskott på mellan 1 och

2 miljarder kronor fram till spelens

början.

Det tilltänkta OS-lotteriet skall

sålunda svara för drygt 20 % av

inkomsterna men utgör samtidigt en svag

länk i spelens finansiering. Av denna

anledning föreslår regeringen att det

statliga stödet utformas som en

paketlösning med delvis annan uppbyggnad

än de garantiåtaganden som staten lämnat

när Sverige sex gånger tidigare ansökt

om att få anordna de olympiska

vinterspelen.

Paketlösningen kan i princip spjälkas

upp i tre delförslag.

Staten skall för det första ge en s.k.

fullgörandegaranti till IOK, dvs. fullt

ut garantera de förpliktelser som

Stockholms kommun som arrangör av spelen

har gentemot IOK. Så långt skiljer sig

det nu framlagda förslaget inte från

tidigare garantiåtaganden. Vad som är

nytt är emellertid att Stockholms kommun

i efterhand skall betala de eventuella

kostnader som staten åsamkas om

fullgörandegarantin behöver infrias.

Staten skall för det andra till

Stockholms kommun erlägga 2,5 miljarder

kronor, motsvarande de lotteriinkomster

kommunen tillgodoräknat sig i sin OS-

budget, förutsatt att staten får

ansvaret för lotteriverksamheten.

Överskottet från lotteriet skall helt

eller delvis finansiera det statliga

bidraget till kommunen.

Stockholms kommun skall slutligen med

regeringen kunna ta upp frågan om hur

eventuellt större, negativa förändringar

av växelkurser skall hanteras.

Av intresse i sammanhanget är också de

merkostnader som uppkommer för de

statliga myndigheter som berörs av

spelen, i första hand

Rikspolisstyrelsen. Riksrevisionsverket

har uppskattat dessa merkostnader till

ca 1 000 miljoner kronor. Av

propositionen framgår att dessa

eventuella merkostnader i huvudsak

uppkommer i anslutning till spelens

genomförande. De kommer då att bli

föremål för sedvanlig budgetprövning,

vilket enligt vad som uppges innebär att

de kommer att finansieras.

Finansutskottet gör för egen del

följande bedömning av förslagen i

propositionen.

Utformningen av fullgörandegarantin

Enligt OS-stadgan krävs att de städer

som kandiderar för att anordna de

olympiska spelen skall kunna lämna

sådana finansiella garantier som bedöms

tillfredsställande av IOK:s

verkställande styrelse. Något formellt

krav på att staten skall stå som garant

finns inte, utan de kandiderande

städerna kan själva om de har sådana

förutsättningar utfärda erforderliga

garantier. Regeringen har emellertid

bedömt att Stockholms utsikter att

erhålla värdskapet för spelen ökar om

staten gentemot IOK garanterar att

spelen kommer till stånd i enlighet med

de redovisade planerna.

Finansutskottet delar regeringens

bedömning att staten på angivet sätt bör

stödja Stockholms kommuns OS-kandidatur.

Såsom också påpekas i propositionen ger

ett arrangemang av detta slag ett

betydande goodwillvärde för vårt land

och för svenskt näringsliv med många

positiva bieffekter på samhällsekonomin.

Med hänsyn härtill tillstyrker

finansutskottet att staten gentemot IOK

garanterar de finansiella förpliktelser

som Stockholms kommun som eventuell

arrangör kommer att få gentemot IOK.

Inför de förhandlingar som regeringen

avser att ta upp med Stockholms kommun

finns det skäl att närmare uppmärksamma

vissa frågor som är förknippade med det

tilltänkta stödet. Framför allt bör de

statsfinansiella konsekvenserna av det

föreslagna garantiåtagandet närmare

analyseras för att full klarhet skall

råda om hur ett eventuellt infriande av

garantin skall finansieras. I anslutning

härtill bör enligt finansutskottets

mening också bl.a. följande

omständigheter övervägas.

Den föreslagna garantin är en

fullgörandegaranti, som fullt ut täcker

de förpliktelser som Stockholms kommun

har gentemot IOK. Det innebär att

garantin inte är begränsad till sin

omfattning. För garantin, som blir

aktuell först om IOK godkänner

Stockholms ansökan, skall någon avgift

ej heller utgå. Däremot skall Stockholms

kommun, i den mån garantin behöver

infrias, i efterhand ersätta de

kostnader detta för med sig för staten.

Riksdagen har på förslag av regeringen

tidigare lagt fast riktlinjer för den

statliga garantigivningen. De uttalanden

som därvid gjorts i olika sammanhang1

kan sammanfattas i följande punkter.

- Nya garantiformer skall prövas lika

restriktivt som vanliga

utgiftsåtaganden.

- Vid prövningen skall särskilt

uppmärksammas de risker som är

förknippade med den tilltänkta

garantigivningen.

- Den statliga garantigivningen bör inte

innehålla något subventionsmoment.

- Samtliga garantier skall

avgiftsbeläggas.

- Avgifterna skall i samtliga fall tas ut

i förskott.

- Avgiftsbeläggningen bör omfatta även

den outnyttjade delen av en beviljad

garanti.

Av kravet på en avgiftsbeläggning av

garantierna följer att det måste finnas

en beloppsmässigt preciserad ram för den

beviljade garantin.

De återgivna principerna lades fast i

mitten av 1980-talet. Mer betydande

avsteg från principerna har därefter

gjorts vid bl.a. följande tillfällen.

I samband med bankkrisen i början av

1990-talet inhämtade och fick regeringen

ett beloppsmässigt obegränsat

bemyndigande att besluta om stödåtgärder

i form av garantier, lån,

aktiekapitaltillskott m.m. för att

säkerställa ett fungerande

betalningssystem (prop. 1992/93:135,

1992/93: NU16). Några garantiavgifter

togs inte ut i det sammanhanget.

Riksdagen har tidigare vid sex

tillfällen beslutat lämna en statlig

garanti för genomförandet av de

olympiska vinterspelen. Detta skedde

första gången våren 1978 och senast

våren 1994 (prop. 1993/94:240,

1993/94:KrU35). OS-garantierna har

saknat beloppsmässig begränsning, och

det har aldrig ställts krav på att

arrangörerna skall erlägga någon avgift

för dem. Garantierna har dock inte

behövt utnyttjas eftersom IOK aldrig

godkänt någon svensk ansökan.

Den garanti som nu föreslås för

Stockholms kommuns OS-ansökan

tillgodoser alltså inte de generella

krav som riksdagen tidigare har lagt

fast för den statliga garantigivningen.

Å andra sidan avviker den inte från det

mönster som använts när liknande

garantier tidigare ställts ut,

undantaget det uttalade

Prop. 1983/84:150 bil. 1 s. 46, prop.

1984/85:150 bil. 1 s. 59 samt prop.

1985/86: 100 bil. 1 s. 43.

krav som nu finns på att Stockholms

kommun i efterhand skall betala de

kostnader som staten åsamkas om garantin

behöver infrias.

Riksdagen har alltså tidigare slagit

fast att det är angeläget att nya

garantiåtaganden underkastas samma

restriktiva prövning som förslag till

nya utgifter. Enligt finansutskottets

mening är en sådan prövning viktig inte

minst i rådande statsfinansiella läge då

mer betydande utgifter för garantier som

behöver infrias kan motverka

ansträngningarna att komma till rätta

med budgetunderskottet, och därmed också

skada tilltron till nödvändiga

besparingar.

Den närmare innebörden av det

återbetalningskrav som skall ställas på

Stockholms kommun framgår inte av

propositionen. Normalt försöker

emellertid staten alltid återvinna

infriade garantier. Enligt förslaget

skall garantin till Stockholms kommun

infrias om kommunen inte förmår fullgöra

sina åtaganden gentemot IOK, vilket

torde inträffa bara om kommunen är

allvarligt finansiellt försvagad. Hur

kommunen i ett sådant läge skall kunna

återbetala de kostnader som staten

åsamkats berörs inte i propositionen.

Av propositionen framgår ej heller hur

ett eventuellt infriande av

fullgörandegarantin kommer att påverkas

av de nya budgetprinciper som tillämpas

vid behandlingen av statsbudgeten.

Statsbudgetens utgifter och inkomster

bruttoredovisas numera, och som en följd

härav bör utgifterna för en eventuellt

infriad garanti i sin helhet redovisas

på budgetens utgiftssida medan

inkomsterna från de återkrav som detta

för med sig i sin helhet bör föras upp

på budgetens inkomstsida.

Med verkan fr.o.m. 1997 kommer ett tak

att läggas fast för samtliga statliga

utgifter exklusive statsskuldräntor.

Taket kommer att anges i nominella

termer och skall omfatta utgifterna

under den närmaste treårsperioden. Den

restriktivare budgetprövning som detta

ger upphov till kommer generellt sett

att begränsa utrymmet för mer betydande,

oförutsedda utgifter. En infriad garanti

av större omfattning kan därför leda

till att utgiftstaket inte håller, eller

alternativt att andra utgifter trängs

undan.

Det bör också noteras att utgiftstaket

endast omfattar budgetens utgiftssida,

och att det därför inte påverkas av om

de tillkommande utgifterna är

finansierade med inkomstförstärkningar.

I det aktuella fallet kommer de

återkrävda medlen dessutom sannolikt att

flyta in på statsbudgeten med en viss

fördröjning.

Av dessa skäl måste enligt

finansutskottets mening de potentiella

utgifter som kan följa på en infriad

garanti uppmärksammas på ett helt annat

sätt än tidigare.

Hur eventuella merutgifter föranledda

av en infriad fullgörandegaranti för OS

2004 skall inordnas under utgiftstaket

framgår inte av propositionen, ej heller

hur de eventuella kostnader som

uppkommer för staten i efterhand skall

regleras med Stockholms kommun.

Finansutskottet förutsätter att

regeringen inför förhandlingarna med

Stockholms kommun närmare analyserar

dessa förhållanden och klargör hur

eventuella kostnader för infriade

garantier skall finansieras såväl i ett

längre som ett kortare tidsperspektiv.

En sådan redovisning bör innefatta även

förslag till finansiering av de

merkostnader som uppkommer för de

statliga myndigheter som berörs av

spelen.

Av dessa skäl anser finansutskottet att

kulturutskottet bör förorda att

regeringen skall återkomma med en

klarläggande redovisning i frågan så

snart IOK eventuellt godkänt Stockholms

ansökan. Den tilltänkta platsen för OS

2004 kommer att utses den 5 september

1997, och ett lämpligt tillfälle för en

sådan redovisning är därför i 1997 års

budgetproposition.

Reglering av valutaförluster

Finansutskottet har vid sin genomgång av

propositionen inte haft möjlighet att

närmare analysera beräkningarna bakom de

enskilda inkomst- och utgiftsposter som

finns upptagna i det av Stockholms

kommun framlagda budgetförslaget.

Finansutskottet har inte heller prövat

de samhällsekonomiska kalkyler som

redovisats i anslutning till

framställningen. Dock vill

finansutskottet i detta sammanhang ta

upp en aspekt på budgeten, nämligen dess

känslighet för valutakursförändringar.

Ungefär hälften av de inkomster som

Stockholms kommun budgeterat för spelen

utgår i USA-dollar. Det gäller

inkomsterna från TV-rättigheter och TOP-

sponsoring som tillsammans förts upp med

5,8 miljarder kronor uttryckt i 1995 års

penningvärde.

Sedan sommaren 1995 har den svenska

kronan stärkts, vilket tagit sig uttryck

i att kursen på bl.a. USA-dollar sjunkit

från 7:50 kr/dollar till för närvarande

ca 6:80 kr/dollar. Förbättringen av den

svenska ekonomin har alltså medfört att

inkomsterna i Stockholms kommuns OS-

budget försvagats med drygt 0,5

miljarder kronor, och att budgeten -

allt annat lika - nu uppvisar ett

ungefär lika stort underskott.

Av propositionen framgår att Stockholms

kommun vid mer negativa kursförändringar

skall kunna ta upp frågan med regeringen

om hur effekterna av en sådan utveckling

skall hanteras.

Enligt finansutskottets mening bör en

naturlig utgångspunkt för regeringens

överläggningar med Stockholms kommun

vara att kommunen på egen hand

terminssäkrar de beräknade

dollarinkomsterna. En sådan åtgärd

överensstämmer också väl med det synsätt

som föredragande statsrådet Marita

Ulvskog ger uttryck för på annat håll i

propositionen. Hon framför där (s. 12)

följande uppfattning, som enligt

finansutskottets mening utgör en god

grund för de förestående

överläggningarna:

Ett projekt av denna omfattning som

ligger så långt fram i tiden är med

nödvändighet förknippat med stor

osäkerhet när det gäller de ekonomiska

bedömningar som kan göras i dag. Detta

gäller såväl valutakurser som andra

osäkerheter som påtalats av RRV.

Garantin bör därför utformas så att

statens åtagande framgår tydligt. De

osäkerheter som är förknippade med

projektets genomförande får inte drabba

statsbudgeten. Garantin bör därför vara

konstruerad så att Stockholms kommun

skall ansvara för projektet och dess

eventuella underskott.

Bidrag på 2,5 miljarder kronor till

Stockholms kommun

Stockholms kommun avsåg ursprungligen

att själv anordna ett särskilt OS-

lotteri som under en sjuårsperiod

väntades tillföra 2,5 miljarder kronor

till finansieringen av spelen. Med

hänsyn till att flera remissinstanser

ifrågasatt möjligheten att uppnå ett så

stort överskott, förordar regeringen att

staten gentemot Stockholms kommun skall

garantera att kommunen erhåller det

budgeterade beloppet, förutsatt att

staten får ansvaret för

lotteriverksamheten. I princip kommer

alltså staten att ge Stockholms kommun

ett bidrag på 2,5 miljarder kronor, och

detta bidrag skall helt eller delvis

finansieras med ökade lotteriinkomster.

Den valda lösningen motiveras bl.a. med

att ett statligt spelbolag besitter

större professionell kompetens och

därför har bättre förutsättningar än

kommunen att framgångsrikt bedriva

lotteriet.

Finansutskottet gör i anslutning härtill

följande bedömning.

Det föreslagna särskilda stödet till

finansieringen av de olympiska spelen

bör enligt finansutskottets uppfattning

ses som ett nytt statligt

utgiftsåtagande, som öppet skall

redovisas över budgeten, och som fullt

ut skall finansieras. I den mån

överskottet från det tilltänkta OS-

lotteriet inte räcker till måste därför

en kompletterande finansiering sökas.

Det bör i sammanhanget också noteras

att det finns risk för att den i

propositionen valda lösningen kan leda

till att den direkta kopplingen mellan

OS-lotteriet och spelens finansiering

går förlorad. Med statsbidraget

garanteras Stockholms kommun en inkomst

på 2,5 miljarder kronor oavsett utfallet

av OS-lotteriet. Samtidigt kan det

hävdas att de som deltar i OS-lotteriet

inte främjar de olympiska spelen som

sådana eftersom överskottet från

lotteriet endast används till att

förstärka statskassan.

Ett sätt att upprätthålla sambandet

mellan de olympiska spelen och lotteriet

kunde därför vara att överföringarna av

"lotterimedel" till Stockholms kommun

inte görs i snabbare takt än vad som

flyter in i form av överskott från OS-

lotteriet. En slutavräkning bör dessutom

göras år 2004. Omfattningen på OS-

lotteriet kommer därigenom att bli

direkt styrande för när och i vilken

takt medlen förs över till Stockholms

kommun. Ju större omfattning OS-

lotteriet får, desto snabbare görs

överföringarna till kommunen, vilket

direkt gagnar arrangemangen kring

spelen.

Riksdagens insyn i projektet

Av det garantiavtal som sluts med

Stockholms kommun bör framgå att

Riksdagens revisorer skall ha rätt att

granska verksamheten i den omfattning de

finner påkallat om Stockholms kommun ges

möjlighet att arrangera spelen.

Sammanfattning

Med beaktande av de synpunkter

finansutskottet här redovisat

tillstyrker utskottet att regeringen

bemyndigas att i enlighet med

propositionen ställa ut en statlig

garanti för genomförande av de olympiska

spelen i Stockholms kommun år 2004.

Kravet i motion 1994/95:Kr414 yrkande 8

är med propositionens förslag

tillgodosett och kräver ingen

ytterligare åtgärd. Detta motionsyrkande

liksom de i anslutning till

propositionen väckta motionerna

Kr11-Kr16 bör enligt finansutskottets

mening därför avstyrkas av

kulturutskottet.

Stockholm den 18 april 1996

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist

(s), Per-Ola Eriksson (c), Sören Lekberg

(s), Lisbet Calner (s), Bo Nilsson (s),

Sonja Rembo (m), Arne Kjörnsberg (s),

Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist

(m), Anne Wibble (fp), Susanne Eberstein

(s), Johan Lönnroth (v), Fredrik

Reinfeldt (m), Roy Ottosson (mp), Mats

Odell (kds), Kjell Nordström (s) och Per

Bill (m).

Avvikande meningar

1. Bidrag på 2,5 miljarder kronor till

Stockholms kommun

Anne Wibble (fp) anför:

Jag delar utskottsmajoritetens

uppfattning att staten bör stödja

Stockholms kommuns OS-kandidatur genom

att lämna en fullgörandegaranti till

IOK. Samma synsätt ger Folkpartiet

uttryck för i motion Kr12 av tredje vice

talman Christer Eirefelt m.fl. (fp).

Såsom också framhålls i denna motion

bör emellertid det lotterianknutna

stödet på 2,5 miljarder kronor

modifieras. Av propositionen framgår att

risken är mycket stor att lotteriet inte

inbringar 2,5 miljarder kronor.

Skattebetalarna skulle då tvingas bidra

med subventioner. I remissvaren framgår

att en rimligare bedömning av

överskottet från OS-lotteriet ligger

mellan 1 och 2 miljarder kronor. Mot

denna bakgrund anser jag att

kulturutskottet bör föreslå att det

lotterianknutna stödet begränsas till

1,5 miljarder kronor.

Jag ställer mig därmed bakom den linje

som drivits av Folkpartiet i Stockholm,

nämligen att OS-arrangemanget är

positivt och värdefullt men att

skattesubventioner inte bör utgå. I

stället bör näringslivets stöd i form av

sponsoravtal kunna utökas. Det är i

nuvarande kalkyler lägre än vad tidigare

arrangörer redovisat. Jag anser således

att Stockholms kommun i de fortsatta

förhandlingarna med företagen bör kunna

nå ett resultat där näringslivets

åtaganden blir väsentligt större.

Även finansutskottets majoritet har

uppmärksammat den svaghet som ligger i

att det saknas en koppling mellan det

bidrag staten skall lämna till

Stockholms kommun och de

lotteriinkomster som skall finansiera

stödet. Oavsett hur små överskott

lotteriet ger kommer ju Stockholm att få

det utlovade bidraget. Skall man nå

verklig framgång med lotteriet är det

som jag ser det av avgörande betydelse

att lotteriet verkligen främjar

idrottsliga aktiviteter. Det förslag

utskottsmajoriteten själv lägger löser

inte detta problem. I likhet med vad

Folkpartiet föreslår i motion Kr12 bör i

stället en bestämd del av inkomsten från

varje OS-lott gå till en satsning på

främst svensk elitidrott. Det skulle

främja marknadsföringen av lotteriet och

ge våra svenska idrottsungdomar bättre

förutsättningar inför ett OS på

hemmaplan.

Jag anser alltså att kulturutskottet

bör bifalla motion Kr12 (fp).

2. Avslag på propositionen

Johan Lönnroth (v) anför:

I yttrandet redovisar

utskottsmajoriteten en rad

betänkligheter mot det i propositionen

föreslagna statliga stödet till

Stockholms kommuns OS-ansökan. Denna

kritik är enligt min mening välgrundad

och ger stöd för de invändningar som

Vänsterpartiet framför i motion Kr15. De

slutsatser som majoriteten drar av sin

kritik är dock märkliga eftersom man

trots allt biträder propositionens

förslag. Ett rimligare ställningstagande

hade varit att med hänvisning till bl.a.

Vänsterpartiets motion avslå

propositionen.

Jag anser alltså att kulturutskottet i

sin fortsatta beredning i första hand

bör avslå propositionen och således

tillstyrka det avslagsyrkande som finns

i bl.a. motion Kr15 (v) yrkande 1. Om så

ej sker bör kulturutskottet begära att

regeringen skall återkomma med förslag

om ett garantiåtagande utan

subventionselement.

3. Avslag på propositionen

Roy Ottosson (mp) anför:

Finansutskottets majoritet tillstyrker

det föreslagna stödet till OS-arrange

mangen men räknar samtidigt upp en rad

skäl som alla talar mot att ett sådant

stöd skall lämnas. Att staten skall gå

in med en så omfattande garanti i en tid

då staten inte ens sanerat sin egen

budget verkar ogenomtänkt. I likhet med

vad som begärs i bl.a. motion Kr16 (mp)

anser jag därför att propositionen skall

avslås i sin helhet. Om riksdagen trots

allt väljer att stödja arrangemangen bör

enligt min mening det ske fullt ut.

Propositionens krav att kommunen ska

betala tillbaka utlösta garantier

aktualiseras i praktiken i det fall då

staten inte klarar av sina åtaganden,

dvs. har alltför dålig ekonomi. Skall

staten då ta tillbaka pengarna medför

det sannolikt fleråriga negativa

återverkningar på kommunal verksamhet

som skola och omsorg.

Enligt min mening bör kulturutskottet

således bifalla motion Kr16 av Ewa

Larsson och Elisa Abascal Reyes (mp).

4. Avslag på propositionen

Sonja Rembo (m) anför:

Det är inte svårt att finna goda

argument för att staten bör stödja

Stockholms ansökan att få anordna de

olympiska sommarspelen år 2004.

Samtidigt är det emellertid uppenbart

att ett projekt av detta slag är förenat

med betydande osäkerheter och ekonomiska

risker.

De ekonomiska bedömningar som ligger

till grund för ansökan utgår från

förutsättningen att arbetslösheten år

2004 fortfarande kommer att vara

tillräckligt hög för att man skall kunna

kalkylera med en positiv

sysselsättningseffekt. Detta ser jag som

en rimlig utgångspunkt med hänsyn till

den nuvarande regeringens politik.

Spelen anses emellertid också medföra en

Svälfärdseffekt i form av ett ökat

välbefinnande hos stora delar av

befolkningen. Allt således enligt den

kejserliga romerska strategin att bjuda

folket icke bröd allena utan även

skådespel.

Riksrevisionsverket har i sina

bedömningar visat att projektet är

förenat med synnerligen stora ekonomiska

risker och osäkerheter. Olika

räkneexempel visar att det budgeterade

överskottet på 50 miljoner kronor kan

förbytas till ett underskott på upp till

3 800 miljoner kronor. Under det senaste

halvåret har kronan stärkts i

förhållande till dollarn, och enbart

denna omständighet har lett till att OS-

budgeten redan nu uppvisar ett

underskott på i runt tal 500 miljoner

kronor.

Det statliga bidraget till Stockholms

kommun på 2 500 miljoner kronor som

skall finansieras med ett OS-lotteri är

också ett vanskligt projekt. Genom att

OS-lotteriet ombesörjs av ett statligt

bolag blir det automatiskt befriat från

inkomst- och lotteriskatt, vilket också

förefaller ha förutsetts i de

föreliggande kalkylerna. Dessutom kan

den föreslagna finansieringen i huvudsak

sägas vara fiktiv. AB Tipstjänst har

visserligen framhållit att man med ett

on line-lotteri kan få ett överskott på

mellan 1 och 2 miljarder kronor, men om

nu inte OS kommer till stånd i Stockholm

kan säkerligen det statliga spelbolaget

få in ett lika stort överskott till

staten genom något annat on line-

lotteri. Bidraget blir därigenom i

praktiken ett ofinansierat stöd till

kommunen.

Regeringen är medveten om de risker som

är förknippade med fullgörandegarantin

och har föreslagit att den utformas på

ett sådant sätt att Stockholms kommun

fullt ut tar ansvaret för de olympiska

sommarspelens genomförande och ekonomi,

och att statens kostnader i efterhand

skall återbetalas av kommunen. De risker

som är förknippade med projektets

genomförande sägs inte få drabba

statsbudgeten.

Hur detta rent praktiskt skall lösas

framgår dock inte av propositionen.

Eftersom regleringen skall göras i

efterhand är det uppenbart att

infriandet måste leda till åtminstone en

tillfällig belastning på statsbudgeten.

Sannolikt kan denna belastning också

komma att bli tämligen långvarig

eftersom garantin bara torde behöva

infrias om Stockholms kommun är

finansiellt försvagad och då rimligtvis

inte heller kan infria sina åtaganden

gentemot staten.

Även om regeringens förslag lägger

huvudansvaret på Stockholms kommun är

det därför inte möjligt för staten att

vare sig praktiskt eller moraliskt

frigöra sig från ett ansvar för

eventuella negativa konsekvenser av den

garanti som staten ställer upp. Anser

staten år 1996 att olympiska sommarspel

i Stockholm är en nationell

angelägenhet, kan staten inte rimligen

anse motsatsen år 2004 eller senare.

Staten kan inte heller frånta sig

ansvaret för att den statliga garantin

kan ge såväl Stockholms kommun som andra

kommuner en falsk säkerhetskänsla och

leda till ett större risktagande och

större insatser av kommunala medel än

som kanske annars hade blivit fallet.

Riskerna för en avsevärd ekonomisk

förlust måste därför bedömas som en

nationell angelägenhet.

Eftersom det får anses mindre sannolikt

att Stockholm ges möjlighet att

arrangera ett sommar-OS redan efter sin

första ansökan, kan det förutses att

ansökningsförfarandet kan komma att

upprepas, kanske flera gånger. Varje

gång kommer förfarandet att vara förenat

med avsevärda kostnader för den

arrangerande kommunen och troligen också

för staten.

Enligt min mening innebär en statlig

garanti för de olympiska sommarspelen i

Sverige ett så stort ekonomiskt

risktagande med medborgarnas pengar att

det inte uppvägs av de positiva

effekterna. Projektet kan därför inte

accepteras i vare sig nuvarande

statsfinansiella läge eller det

statsfinansiella läge som kan förutses

vara för handen under 2000-talets första

decennium.

Med hänsyn härtill anser jag att

kulturutskottet bör tillstyrka det

avslagsyrkande som finns i bl.a. den

motion, Kr11, som jag väckt tillsammans

ned Gullan Lindblad och Tom Heyman.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 2

Motioner väckta med anledning av

proposition 1995/96:189 2

Motioner väckta under allmänna

motionstiden i januari 1995 2

Ärendets beredning 3

Utskottet 3

Stockholms kommuns ansökan 3

Regeringens förslag 4

Motionsförslag 5

Kulturutskottets bedömning 6

Hemställan 11

Reservationer 12

1. Avslag på proposition

1995/96:189 (v) 12

2. Avslag på proposition

1995/96:189 (mp) 13

3. En statlig ekonomisk garanti

för genomförande av de olympiska

sommarspelen i Stockholms kommun år

2004 (fp) 13

4. En statlig ekonomisk garanti för

genomförande av de olympiska

sommarspelen i Stockholms kommun år

2004 (v) 15

5. En statlig ekonomisk garanti för

genomförande av de olympiska

sommarspelen i Stockholms kommun år

2004 (mp) 16

6. Permanent förläggning av

olympiska sommarspel till Aten (v) 18

Bilaga 19

Finansutskottets yttrande

1995/96:FiU5y................ 19

Gotab, Stockholm 1996