Bet. 1995/96:KrU3

Kulturutskottets betänkande

1995/96:KRU03

Tornedalsfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionen

Utskottet

Hemställan

1995/96

KrU3

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett motionsyrkande som syftar till att Svenska

Tornedalingars Riksförbund - Tornionlaaksolaiset (STR-T) och Academia

Tornedaliensis skall erhålla statligt stöd för sin verksamhet.

Utskottet som avstyrker motionen framhåller att det är viktigt att även i

fortsättningen stödja kulturella och språkliga projekt i syfte att bevara och

utveckla den tornedalska kulturen. I betänkandet hänvisas bl.a. till att

frågan om Europarådskonventionen om regionala språk och minoritets-

språk skall utredas och att STR-T inbjudits att delta i kommittéarbetet med

en representant.

En reservation har fogats till betänkandet.

Motionen

1994/95:Kr263 av Ulf Kero (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten till ekono-

miskt stöd till Svenska Tornedalingars Riksförbund - Tornionlaaksolaiset

(STR-T) och Academia Tornedaliensis.

Vissa bakgrundsuppgifter

Tornedalsbegreppet

Uppgifterna i detta avsnitt har i huvudsak hämtats från en uppsats av pro-

fessor Erling Wande, som publicerats i boken Det mångkulturella Sverige.

En handbok om etniska grupper och minoriteter, utgiven år 1990 av Cent-

rum för multietnisk forskning vid Uppsala universitet.

Genom freden i Fredrikshamn år 1809 efter 1808-1809 års krig fast-

ställdes gränsen mellan Sverige och det ryska väldet. Sverige fick härige-

nom en finskspråkig gränsminoritet, nämligen den tornedalska.

Tornedalen utgör i geografisk mening ursprungligen benämningen på

området på bägge sidor om Torne älv. I svenska Tornedalen kan man skilja

mellan ett snävare geografiskt och ett vidare språkligt-kulturellt tornedals-

begrepp. Det geografiska begreppet hänför sig till ett kärnområde kring

Torne älv och dess källflöden. Det språkligt-kulturella tornedalsbegreppet

inbegriper ett större område som sträcker sig också till trakterna kring

älvarna Könkämä och Muonio samt trakter kring Kalix älvs mellersta och

nordligare lopp. Enligt denna vidare definition omfattas svenska Torneda-

len av Haparanda, Övertorneå och Pajala kommuner samt av delar av

nuvarande Kiruna kommun, nämligen Karesuando och Jukkasjärvi. Ter-

merna tornedalsfinsk och tornedaling avser i regel personer med finsk-

språkig bakgrund uppvuxna i nämnda område.

Enligt språkforskaren Birger Winsa bör även Gällivare kommun och

hela Kiruna kommun räknas in i det språkligt-geografiska området Torne-

dalen (jfr Birger Winsa, Östligt eller västligt? Det äldsta ordförrådet i

gällivarefinskan och tornedalsfinskan, Stockholm 1991).

Forskning om språkförhållandena i svenska Tornedalen har lett till slut-

satsen att tornedalsfinskan är baserad på västfinska dialekter. Tornedals-

finskan är starkt påverkad av svenskan, bl.a. när det gäller det moderna

tekniska, kulturella och administrativa ordförrådet.

Tornedalsbefolkningens identitet hänger enligt Wande i hög grad ihop

med tornedalsfinskan och den finskspråkiga kulturen. Många befarar att

finskan kommer att dö ut inom en eller ett par generationer.

Det råder delade meningar både i och utanför Tornedalen om hur fins-

kans fortbestånd bäst skall främjas. Wande pekar på två möjligheter: an-

tingen skulle - med den existerande språkformen som bas - ett eget tor-

nedalskt språk, skilt både från svenskan och finskan, kunna utvecklas, eller

skulle en utveckling ske i standardfinsk riktning.

Uppgifter om Svenska Tornedalingars Riksförbund -

Tornionlaaksolaiset

Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset (STR-T), med

säte i Övertorneå kommun, bildades år 1981 för att tillvarata de svenska

tornedalingarnas språkliga och kulturella intressen. Sedan bildandet har

STR-T främst arbetat med att förändra de negativa attityder som funnits

och delvis fortfarande finns till det finska språket och den egna kulturen.

STR-T:s målsättning är att bevara den tornedalska kulturen och det torne-

dalska språket (meänkieli). STR-T skall bl.a. arbeta med

att alla elever i det tornedalska området ges undervisning i det torne-

dalska språket, tornedalsk historia och kultur,

att undervisningsmaterial utarbetas i dessa ämnen,

att utarbeta ett skriftspråk (meänkieli) och verka för att meänkieli ut-

vecklas,

att utöka kontakten över gränserna med finska tornedalingar och kväner-

na (finnar som alltsedan 1500-talet bosatt sig i Nordnorge) och

att upprätta kontakt med samerna och deras organisationer.

Arbetet inom förbundet koncentreras i dag på frågan om tornedalingar-

nas status som inhemsk ursprungsminoritet. En representant för förbundet

deltar som observatör i The European Bureau for Lesser Used Languages,

Europeiska byrån för minoritetsspråk, som beskrivs i ett senare avsnitt i

detta betänkande. STR-T är partipolitiskt och religiöst obundet. Förbundet

har ca 2 000 medlemmar och tre lokalavdelningar, nämligen i Kiruna,

Umeå och Stockholm. Förbundet ger sedan år 1982 ut tidskriften Met-

aviisi, som utkommer med fyra nummer per år. STR-T:s bokförlag Kaa-

mos har hittills gett ut ett 20-tal titlar. Framför allt söker man sprida den

egna litteraturen till barn och ungdomar. Förbundet anordnar seminarier

och kurser inom olika ämnen, musikfestivaler, lägerskolor m.m.

För år 1995 har STR-T erhållit verksamhetsbidrag från Övertorneå och

Pajala kommuner (sammanlagt 62 000 kronor) och från Norrbottens läns

landsting (50 000 kronor). Vidare har organisationen erhållit lönebidrag

från Länsarbetsnämnden i Norrbottens län för två heltidsanställda vid sitt

kansli och en heltidsanställd medarbetare på Met-redaktionen.

Här bör också nämnas att amatörteaterföreningen Tornedalsteatern i Pa-

jala, som bildades på initiativ av STR-T verkat sedan år 1986 i syfte att

lyfta fram den tornedalska kulturen och det tornedalska språket. Teatern

har under sin verksamhet producerat ett antal specialskrivna pjäser på

tornedalsfinska. Stöd för verksamheten har lämnats av Kulturrådet, Läns-

styrelsen i Norrbottens län, Norrbottens läns landsting, Pajala och Kiruna

kommuner m.fl. Inom teatern finns planer på att utöka verksamheten till att

omfatta även den finska sidan av Tornedalen.

Uppgifter om Academia Tornedaliensis

Med STR-T som stiftare bildades år 1987 Stiftelsen Meän Akateemi -

Academia Tornedaliensis. Stiftelsens ändamål är att vara en flerspråkig

inrättning som såväl i historiskt som i nutids- och framtidsperspektiv skall

initiera och genomföra aktiviteter såsom folkbildning, utbildning, doku-

mentation, forsknings- och utvecklingsarbete inom kultur, näringsliv,

miljö, språk och samhälle. Stiftelsen skall verka på Nordkalotten, främst i

svenska och finska Tornedalen, Malmfälten och Finnmarken i Norge och

därvid verka för att förvalta och utveckla kulturarvet, särskilt det torne-

dalska och kvänska.

Akademin har årligen två återkommande evenemang. De s.k. Lassinant-

ti-föreläsningarna äger rum i september vid Högskolan i Luleå, vid Lapp-

lands universitet i Rovaniemi, Finland, samt troligen fr.o.m. år 1996 vid

Tromsö universitet i Norge. Varje år väljs ett nytt tema för föreläsningarna,

som pågår en hel dag. Avsikten är att temat skall vara sådant att det skulle

ha intresserat framlidne landshövdingen Ragnar Lassinantti. Den andra

återkommande aktiviteten är en skolpristävling om bästa utställning på

olika tema varje år. Tävlingen engagerar tusentals elever på Nordkalotten.

Härutöver anordnar akademin seminarier i aktuella frågor.

Allt arbete inom akademin utförs ideellt. Akademin uppbär

således inte något ekonomiskt stöd från samhället eller från

någon enskild.

Övriga upplysningar med anledning av motionen

Ekonomiska bidrag utgår från staten (t.ex. Statens kulturråd och Norrbot-

tens länsstyrelse), Norrbottens läns landsting och Övertorneå kommun för

olika tornedalska projekt, vilka bedrivs av STR-T och andra. Som exempel

kan nämnas det verksamhetsbidrag som Kulturrådet beviljat för Torneda-

lens bibliotek (för budgetåret 1994/95 om 240 000 kronor). En utförlig

redogörelse för olika typer av statliga och kommunala stöd till tornedalska

projekt finns i kulturutskottets betänkande 1993/94:KrU6.

I enlighet med bestämmelserna i grundskoleförordningen (1994:1194)

och gymnasieförordningen (1992:394) har tornedalsfinska elever rätt att få

hemspråksundervisning i och på det egna språket även om det inte är um-

gängesspråk i hemmet. I de fall det inte går att bilda grupper med minst

fem elever får kommunen avstå från att anordna hemspråksundervisning-

en. För tornedalsfinska, samiska och zigenska elever är kommunen emel-

lertid alltid skyldig att erbjuda sådan undervisning.

Europaparlamentet har - i syfte att säkra den språkliga och kulturella

mångfalden i Europeiska unionen - antagit resolutioner om åtgärder för att

främja regionala eller minoritetsspråk och kulturer. Språk som kan beviljas

stöd är de inhemska språk som traditionellt talas av en del av befolkningen

i en av EU:s medlemsstater. Bland de områden som EU prioriterar märks

trycksaker för barn och vuxna, språkstandardisering, lexikografi, termino-

logi, konferenser, symposier, seminarier och kulturella yttringar. EU-

kommissionen administrerar stödet.

The European Bureau for Lesser Used Languages, med säte i Dublin och

Bryssel, är en oberoende organisation som har i uppdrag att främja minori-

tetsspråk. Byrån arbetar nära EU:s institutioner, främst EU-parlamentet,

och Europarådet. Byrån, vars verksamhet delvis finansieras av EU-medel,

består av minoritetsspråkskommittéer från medlemsstaterna. Representan-

ter från de olika kommittéerna utgör byråns råd (Council). Det tornedals-

finska språk- och kulturområdet har nyligen - i avvaktan på en ordinarie

plats i byråns olika organ - erhållit observatörsstatus. Byråns arbete är bl.a.

inriktat på att ge juridiskt (legal) och politiskt stöd till företrädare för mi-

noritetsspråk. Byrån söker också ekonomisk hjälp - främst från EU-

kommissionen - för minoritetsspråksprojekt.

I den parlamentariska Kulturutredningens betänkande (SOU 1995:84)

Kulturpolitikens inriktning framhålls bl.a. att riksdagen vid olika tillfällen

pekat på att det är viktigt att ansträngningar görs för att bevara kulturen

och språket i Tornedalen. Utredningen konstaterar att tornedalingarna

uppbär kulturstöd via reguljära bidrag från Statens kulturråd, Presstöds-

nämnden och Norrbottens länsstyrelse. Detta bör, menar utredningen, vara

formen för statens stöd även i framtiden (bet. s. 186).

Inom Europarådet har en konvention om regionala språk och minoritets-

språk utarbetats. Konventionen är ägnad att skydda och utveckla minori-

tetsspråk, inte språkliga minoriteter. Med minoritetsspråk avses i konven-

tionen ett språk som traditionellt använts av den nationella befolkningen

inom ett visst geografiskt område och som talas av en minoritet av be-

folkningen i landet. Konventionen avser inte att skydda vare sig dialekter

eller invandrarspråk. Sverige kan för närvarande inte tillämpa det stipule-

rade minimiantalet punkter i konventionen. Det föreligger därför inte

förutsättningar för att Sverige nu skall kunna ansluta sig till konventionen.

Regeringen beslutade i maj 1995 om direktiv för en kommitté som skall

utreda frågan om, och i så fall på vilket sätt, Sverige bör ansluta sig till

nämnda konvention (dir. 1995:84). Kommittén skall redovisa vilka språk

som utgör minoritetsspråk i vårt land.

Frågan om ett eventuellt erkännande av tornedalingarnas minoritetssta-

tus diskuterades i riksdagen under en interpellationsdebatt i juni1995 (prot.

1994/95:117, s. 47 f.) Jordbruksminister Margareta Winberg uttalade då -

bl.a. med hänvisning till regeringsformens bestämmelser om minoriteter i

Sverige - att Sverige inte har ett system som innebär att en myndighet,

regeringen eller riksdagen fattar beslut om att officiellt erkänna en viss

befolkningsgrupp som en minoritet. Jordbruksministern tillade att hon för

sin del ansåg att tornedalingarna är en inhemsk minoritet, men för den

skull såg hon inte något skäl att föreslå en ordning som innebär att denna

och andra minoriteter skall erkännas officiellt genom ett särskilt beslut.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsförslag om insatser för att bevara och stärka det tornedalsfinska

språket och kulturen har behandlats av kulturutskottet vid ett flertal tillfäl-

len, senast hösten 1993 (bet. 1993/94:KrU6).

Utskottet avstyrkte då ett motionsyrkande som syftade till att STR-T

skulle erkännas som en organisation för en inhemsk kulturminoritet. Ut-

skottet framhöll att det var angeläget att de ansträngningar som görs för att

bevara kulturen och språket i Tornedalen får ett aktivt stöd från ansvariga

myndigheter. Utskottet var emellertid inte berett att föreslå riksdagen att

göra en framställning till regeringen som innebar att STR-T skulle erkän-

nas som en inhemsk kulturminoritet. Vidare avstyrkte utskottet ett mo-

tionsförslag om att förbundets verksamhet skulle stödjas ekonomiskt.

Utskottet erinrade bl.a. om att Övertorneå kommun och Norrbottens läns

landsting lämnade bidrag till STR-T:s verksamhet. Utskottet underströk

betydelsen av att statliga och kommunala myndigheter även i fortsättning-

en stödjer kulturella och språkliga projekt i syfte att bevara och utveckla

den tornedalska kulturen.

I samma betänkande avstyrktes ett yrkande om att tornedalsfinska radio-

sändningar skulle utökas. Utskottet erinrade bl.a. om programföretagens

självständighet och konstaterade att det ankommer på Sveriges Radio AB

att - med utgångspunkt i det avtal som träffats mellan regeringen för sta-

tens räkning och programföretaget - ta särskild hänsyn till språkliga och

etniska minoriteter.

Med anledning av regeringens skrivelse 1994/95:1 Finska språkets

ställning i Sverige framförde kulturutskottet i ett yttrande till utbildnings-

utskottet samma ståndpunkt som redovisats i det föregående, nämligen att

det är angeläget att de ansträngningar som görs för att bevara kulturen och

språket i Tornedalen får ett aktivt stöd från ansvariga myndigheter (yttr.

1994/95:KrU2y).

Utskottet

I motion Kr263 (s) framhålls betydelsen av att Svenska Tornedalingars

Riksförbund-Tornionlaaksolaiset och Academia Tornedaliensis får ett

erkännande för sitt arbete med att vårda och bevara det tornedalska språket

och den tornedalska kulturen. Förslaget i motionen syftar till att de båda

organisationerna skall erhålla statligt stöd, vilket på sikt skulle leda till e

ökad självständig verksamhet.

Tornedalsbefolkningens identitetskänsla hänger nära ihop med den tor-

nedalska kulturen och det tornedalska språket. Utskottet har i det föregå-

ende redovisat olika insatser som görs från stat, landsting och kommun för

att stödja det tornedalska språket och den tornedalska kulturen. Även EU:s

och Europarådets insatser i detta hänseende har berörts. De redovisade

åtgärderna torde enligt utskottets uppfattning bidra till möjligheterna att

stärka den tornedalska identiteten.

Motionsförslag av innehåll liknande det nu aktuella har tidigare behand-

lats av utskottet, senast hösten 1993 (bet. 1993/94:KrU6). Utskottet un-

derströk då att det är angeläget att även i fortsättningen stödja kulturella

och språkliga projekt i syfte att bevara och utveckla den tornedalska kultu-

ren. Utskottet var emellertid inte berett att förorda något riksdagens initia-

tiv av det slag som framförts motionsvägen. Utskottet intar alltjämt samma

ståndpunkt.

Utskottet vill tillägga följande. Frågan om Sverige skall underteckna Eu-

roparådets konvention om regionala språk och minoritetsspråk skall - som

nämnts i ett föregående avsnitt i detta betänkande - utredas. Utskottet har

inhämtat att STR-T erbjudits att delta med en representant i kommittén.

Beslut om kommitténs sammansättning tas i dagarna. Det bör också näm-

nas att kommittén - även om den inte finner att Sverige kan eller bör rati-

ficera konventionen - skall redovisa hur konventionens innehåll och syfte

kan läggas till grund för arbetet med att stärka minoritetsspråkens ställning

i Sverige.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion

Kr263.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande stöd till Svenska Tornedalingars Riksförbund och

Academia Tornedaliensis

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr263.

res. (v)

Stockholm den 19 oktober 1995

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s),

Elisabeth Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s),

Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Björn

Kaaling (s), Monica Widnemark (s), Lennart

Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp), Agneta

Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Annika

Nilsson (s), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp),

Fanny Rizell (kds), Erik Arthur Egervärn (c) och

Elizabeth Nyström (m).

Reservation

Stöd till Svenska Tornedalingars Riksförbund och Academia

Tornedaliensis

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med

"Motionsförslag av" och slutar med "motion Kr263" bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det av stor betydelse att tornedalingarnas

kulturella och språkliga identitet kan bevaras och stärkas. Ett särskilt stat-

ligt stöd till Svenska Tornedalingars Riksförbund och Academia Torneda-

liensis skulle underlätta möjligheterna för de båda organisationernas arbete

i detta syfte. Utskottet anser därför att regeringen bör återkomma till riks-

dagen med förslag till ett sådant stöd. Vad utskottet anför med anledning

av motion Kr263 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

beträffande stöd till Svenska Tornedalingars Riksförbund och

Academia Tornedaliensis

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Kr263 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

Innehåll