Bet. 1995/96:KrU4

Kulturutskottets betänkande

1995/96:KRU04

Pliktexemplarslagen, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner väckta under allmänna

Utskottet

Hemställan

1995/96

KrU4

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet ett av

regeringen i proposition 1995/96:71 framlagt

förslag till ändringar av pliktexemplarslagen.

Genom en under allmänna motionstiden i år väckt

motion har en rad frågor om informationsteknik

aktualiserats. Utskottet diskuterar dessa.

Då det gäller pliktexemplarslagen anser utskottet

att motionen bör föranleda ett riksdagsinitiativ.

Utskottet framhåller att en allt större del av

informationsflödet i framtiden inte kommer att

omfattas av gällande regler om leveransplikt. För

att i möjligaste mån förhindra att material

undanhålls forskningen och att delar av

kulturarvet går förlorade anser utskottet att det

är motiverat att låta utreda huruvida sådan

elektronisk information som inte omfattas av de

nuvarande bestämmelserna om pliktleverans skall

vara föremål för leveransplikt i framtiden.

Utskottet föreslår därför att riksdagen skall ge

regeringen till känna att en förutsättningslös

översyn skall göras av pliktexemplarslagen.

En motion - även den från allmänna motionstiden -

om översyn av organisationen vid Arkivet för ljud

och bild avstyrks.

Propositionen

1995/96:71 vari yrkas att riksdagen antar

regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1993:1392) om pliktexemplar av dokument.

Lagförslaget har intagits i bilaga till

betänkandet.

Motioner väckta under allmänna

motionstiden

1994/95:Kr202 av Bertil Persson (m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en genomgripande

översyn av organisationen inom Arkivet för ljud

och bild.

1994/95:Kr217 av Martin Nilsson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om arkivering av tryckta

skrifter i binär form.

Vissa uppgifter om utredningar

rörande IT-frågor, m.m.

Den snabba utvecklingen på det

informationstekniska (IT) området har inneburit

att en rad statliga utredningar m.m. för

närvarande behandlar IT-frågor från olika

aspekter.

- 1994 års IT-kommission. Kommissionen

tillkallades i syfte att främja en bred använding

av informationsteknologin i Sverige som ett medel

att höja livskvaliteten och öka vårt lands

internationella konkurrenskraft. Kommissionen har

avgivit betänkandet (SOU 1994:118) Vingar åt

människans förmåga.

- Kommittén om nya medier och grundlagarna (Ju

1994:13). Kommittén skall bl.a. analysera

tryckfrihetsförordningens och

yttrandefrihetsgrundlagens tillämplighet på nya

medier som används vid förmedling av yttranden och

annan information till allmänheten (dir.

1994:194).

- IT-utredningen (Ju 1994:05). En särskild

utredare skall utarbeta sådana förslag till

rättslig reglering som kan behövas i samband med

inrättandet av s.k. elektroniska anslagstavlor och

för användingen av elektroniska dokument inom både

förvaltning och näringsliv (dir. 1994:42).

- 1995 års IT-kommission (SB 1995:01).

Kommissionen har i uppgift att främja en bred

användning av informationsteknik och skall vara

rådgivande till regeringen i övergripande och

strategiska frågor inom informationsteknikens

område (dir. 1995:1). Kommissionen har överlämnat

betänkandet (SOU 1995:68) IT-kommissionens

arbetsprogram 1995-96 till regeringen.

- Junior IT-rådet (SB 1995:02). Rådet skall främja

barns och ungdoms användning av informationsteknik

och skall samla och förmedla kunskap om hur barn

och ungdomar kan utnyttja modern

informationsteknik i skolan och på fritiden.

- Datalagsutredningen (Ju 1995: 08). Utredningen

skall analysera på vilket sätt kommande EG-

direktiv om skydd för personuppgifter skall

införlivas med svensk rätt (dir. 1995:91).

- Toppledarforum. Denna informella samverkansgrupp

med ett tiotal genelraldirektörer för

informationsintensiva myndigheter samt cheferna

för Kommun- och Landstingsförbunden syftar till

att förnya offentlig förvaltning med stöd av IT.

Gruppens arbetsprogram skall stimulera till

omprövning och förnyelse genom en öppen

elektronisk infrastruktur för

infomationsförsörjning i offentlig verksamhet.

Ytterligare några aktuella kommitéer på IT-området

nämns i trafikutskottets betänkande 1995/96:TU1.

Vidare kan nämnas att kulturutskottet i sitt

betänkande 1994/95:KrU15 anförde - när det gällde

biblioteksverksamhet och den snabba utvecklingen

på IT-området - att det framstod som naturligt att

den parlamentariska Kulturutredningen skulle

uppmärksamma denna fråga.

Därefter har Kulturutredningen i sitt

slutbetänkande (SOU 1995:84) Kulturpolitikens

inriktning framhållit att datatekniken öppnar för

kommunikation i nya nätverk och

informationssystem. I framtiden, menar

utredningen, kommer all information i text, ljud

och bild att bli tillgänglig i digital form.

Utvecklingen av nätverken sker snabbt. Särskilda

kulturnät kommer att kunna skapas antingen

spontant av intresserade människor eller på

kommersiella grunder av företag, där t.ex.

recensioner av teater, böcker och film är

tillgängliga. Sådana nät kan också vara öppna för

ett brett och ständigt pågående samtal om kultur

som involverar alla som kan komma in på näten.

Mycket av kulturinstitutionernas kunskap och

information bör enligt utredningen digitaliseras

och samordnas i Kulturnät Sverige. Därmed kan

kulturinstitutionernas samlingar, information och

kunskap göras lätt åtkomligt för allmänheten via

terminaler på kulturinstitutioner eller i hemmen.

För att skapa Kulturnät Sverige krävs omfattande

utvecklings- och samordningsarbete av strategi och

teknik där Statens kulturråd bör ha ett

övergripande ansvar. Samarbete bör ske med

offentliga kulturinstitutioner av olika slag.

Nätet bör, framhålls det, stå fritt gentemot

kommersiella intressen (Kulturpolitikens

inriktning s. 285-286).

Regeringen har nyligen tillkallat en särskild

utredare som skall utarbeta en samlad strategi för

använding av informationsteknik vid myndigheter

och institutioner inom kulturområdet och lämna

förslag till uppbyggnad av ett gemensamt kulturnät

(dir. 1995:129).

I sammanhanget kan även nämnas att

konstitutionsutskottet i sitt betänkande

1994/95:KU41 redovisar dels en av utskottet

initierad undersökning av samhällsinformationen på

en övergripande nivå, dels frågor om bl.a.

informationshantering på elektronisk väg inom

ramen för medborgarkontor resp. inom den

offentliga förvaltningen generellt.

Inom Civildepartementet pågår projekt om

medborgarinformation. I syfte att sprida

samhällsinformation till medborgare, näringsliv

och organisationer utvecklas för närvarande ett

nätverksbaserat data- och informationssystem

benämnt "Samhället direkt". Databaser som RIXLEX,

Information Rosenbad, Skoldatanätet,

myndighetsdatabaser, kommunala och

landstingsdatabaser, EU-databaser m.fl. skall

finnas med i "Samhället direkt".

Civildepartementet ansvarar för samordningen av

projektet.

Regeringen uppdrog våren 1995 till

Riksrevisionsverket att i samverkan med

Statskontoret och Statistiska centralbyrån lämna

förslag om enhetliga principer för prissättning av

informationstjänster inom den offentliga sektorn.

Bl.a. uttalas i regeringsuppdraget att det

övergripande målet för tillhandahållande av

informationstjänster bör vara att uppnå en

effektiv använding av den information som finns i

offentliga databaser. Finansierings- och

prissättningsprinciperna får inte motverka detta

mål. Priset bör således inte sättas så högt att

efterfrågan på information blir lägre än vad som

är samhällsekonomiskt effektivt.

Frågor rörande

pliktexemplarslagen, elektroniska

dokument, m.m.

Enligt 4 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen

föreskrivs i lag om skyldighet att bevara exemplar

av tryckt skrift för granskning och att lämna

exemplar av skrift till bibliotek eller arkiv. Den

lag som avses i tryckfrihetsförordningen är lagen

(1993:1392) om pliktexemplar av dokument

(pliktexemplars-lagen) i vilken föreskrifter ges

om skyldighet att till bibliotek eller till

Arkivet för ljud och bild (ALB) lämna exemplar av

dokument, s.k. plikt-exemplar. En ny

pliktexemplarslag antogs av riksdagen hösten 1993

och trädde i kraft den 1 januari 1994.

Utgångspunkten för den nya lagen var de förslag

som presenterats i betänkandet (SOU 1992:92)

Pliktleverans. Beträffande bakgrunden till lagen

hänvisas till prop. 1993/94:10 om pliktexemplar av

dokument och till kulturutskottets betänkande

1993/94:KrU8. Beträffande övergångsbestämmelserna

se även prot. 1993/94:29. Vissa mindre ändringar

av nämnda lag föreslås i prop. 1995/96:71

Ändringar i pliktexemplarslagen, som behandlas i

ett senare avsnitt i detta betänkande. Förslagen

grundar sig på önskemål från Kungl. Biblioteket

(KB) och ALB.

Syftet med pliktexemplarslagen är bl.a. att

pliktexemplar skall bevaras och tillhandahållas

för forskningsändamål. I lagen förstås med

dokument ett föremål som lagrar information för

läsning, avlyssning eller visning. Här begränsas

redovisningen av lagen till att gälla dokument för

elektronisk återgivning. Dokument för elektronisk

återgivning är enligt nämnda lags definition ett

dokument som i fixerad form lagrar text, ljud

eller bild och vars innehåll kan återges enbart

med hjälp av elektroniska hjälpmedel (2 §). Av

skrift som utgör dokument för elektronisk

återgivning skall sju pliktexemplar lämnas, om

skriften har framställts här i landet i minst 50

exemplar och har gjorts tillgänglig för

allmänheten här. Har sådan skrift framställts i

utlandet och gjorts tillgänglig för allmänheten

här i landet i minst 50 exemplar skall sju

exemplar lämnas om skriften rör svenska

förhållanden (10 §). Av specialmotiveringen till

lagen framgår att 10 § avser elektroniska dokument

som bara lagrar text eller fast bild eller

bådadera (prop. 1993/94:10 s. 42). Enligt 14 §

skall samma villkor gälla för dokument för

elektronisk återgivning som är av annat slag än

som avses i 10 §. Av specialmotiveringen framgår

att härmed avses s.k. multimedia, dvs. dokument

som lagrar text, ljud och fasta och rörliga bilder

i olika kombinationer utan att vara videogram

eller fonogram.

Även arkivlagen (1990:782) och datalagen

(1973:289) är tillämpliga på elektroniska

dokument.

I den forskningspolitiska propositionen (prop.

1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg

avsnitt 8 s. 206) uttalades bl.a. att åtgärder är

nödvändiga för att rädda skrifter och elektroniska

dokument som hotas av förstörelse samt att

förebygga framtida skador på det material som nu

levereras. Under Kungl. bibliotekets (KB) anslag

föreslogs medel bli anvisade till ett projekt för

att undersöka metoder att bevara främst

elektroniska dokument. Projektarbetet skulle ske i

nära samverkan mellan Arkivet för ljud och bild

(ALB), KB och Riksarkivet.

En särskild utredare, fil. dr Mats G. Lindquist,

har på de tre myndigheternas uppdrag redovisat

synpunkter och förslag rörande långsiktigt

bevarande av elektroniska dokument i en rapport

som publicerats i oktober 1995 (Kungl.

biblioteket. Rapport nr 22). De slutsatser i

rapporten som har relevans för de frågor som

behandlas i detta betänkande är i stark

sammanfattning följande.

Enligt utredarens definition är "ett elektroniskt

dokument ett eller flera föremål som lagrar

information för läsning, avlyssning och/eller

visning och vars innehåll kan återges enbart med

hjälp av elektroniskt hjälpmedel". Elektroniska

dokument kan vara analoga som t.ex.

ljudupptagningar på kassettband och videogram för

VHS eller digitala som t.ex. CD-ROM, Video-CD,

elektronisk post och ordbehandlingsdokument.

Producenterna av elektroniska dokument erbjuder

ofta samma information på flera sätt, t.ex. "on

line" till en databas via uppkoppling till ett

datanät och på CD-ROM.

Utredaren konstaterar att elektroniska dokument

som inte lagrar information i fixerad form ej

omfattas av leveransplikten. Således kommer

allmänt tillgängliga databaser som kan betraktas

som dynamiska elektroniska dokument inte att ingå

i den spegling av svenskt samhälle som

eftersträvas. Det förhållandet att förekomsten och

utnyttjandet av databaser ökar kan leda till att

uppfyllandet av målen med pliktleverans försämras.

Material som inte omfattas av pliktexemplarslagen

är bl.a. elektroniska tidskrifter som

tillgänggligörs t.ex. via Internet. Sådana

tidskrifter blir mer och mer etablerade och är

snarlika traditionella tidskrifter. Samma

förhållande gäller rapporter som finns

tillgängliga på Internet.

Utredaren tar även upp upphovsrättliga aspekter på

elektroniska dokument för vilka kopieringsrätten

är begränsad. Eftersom elektroniska dokument kan

kopieras utan kvalitetsförlust är risken stor att

de lätt kan spridas utan tillstånd från

upphovsmannen och att de kan manipuleras.

Innehavare av upphovsrätt är därför oftast

tveksamma till att låta sina verk göras

tillgängliga via elektroniska nät.

Utredaren anser att elektroniska dokument är så

olika de traditionella bärarna att etablerade

verksamhetsformer och lagstiftning måste

omvärderas i grunden. Till detta kommer den

tekniska förändringshastigheten som gör alla

ställningstaganden riskfyllda. Internets roll för

vetenskapligt idébyte ökar särskilt inom

naturvetenskaper som fysik, något som får följder

för den vetenskapliga tidskriftens betydelse.

Elektroniska tidskrifter börjar få organisatorisk

form men det finns alltjämt många oklarheter

särskilt rörande långsiktigt ansvar och kontroll.

Biblioteksvärlden i stort har kommit fram till att

det är nödvändigt att tillgodogöra sig denna

utveckling nu. Library of Congress i USA har

startat ett projekt för att studera frågor rörande

elektroniska tidskrifter. British Library i

Storbritannien har påbörjat ett projekt rörande

elektroniska tidskrifter med betoning på

tillgänglighetsaspekten.

Den ökade kommersialiseringen av Internet medför

att kryptering av olika slag kommer att öka, anser

utredaren.

(Anm. Internet är en global sammankoppling av

nätverk som för närvarande består av mer än 40 000

nätverk. Nätverken hänger ihop genom s.k.

backbones, ryggrader. Ryggradsnäten är ofta

uppbyggda av höghastighetsförbindelser.)

Utskottet

Ändringar i pliktexemplarslagen

Utskottet konstaterar att den snabba utveckling

som pågår inom det informationstekniska (IT)

området berör många olika samhällssektorer. En rad

utredningar och kommissioner ägnar sig åt att

följa utvecklingen och lämna förslag till hur

samhället på olika sätt skall tillgodgöra sig och

tillämpa tekniken. I flera av riksdagens utskott

har IT-frågor behandlats. En redovisning härför

och för aktuella utredningar inom nämnda område

har lämnats i det föregående. I sammanhanget bör

nämnas att regeringen avser att lämna en

proposition till riksdagen i början av år 1996 med

förslag till åtgärder för att ytterligare bredda

användningen av IT.

I den nu aktuella propositionen 1995/96:71,

föreslås vissa mindre ändringar av lagen

(1993:1392) om pliktexemplar av dokument (plikt-

exemplarslagen). Ändringsförslagen är i huvudsak

följande.

I 21 § pliktexemplarslagen regleras frågan om vem

som skall lämna pliktexemplar av dels skrift i

mikroform, dels dokument för elektronisk

återgivning. Enligt paragrafen skall pliktexemplar

av dokument för elektronisk återgivning lämnas, om

det har framställts här i landet, av den som har

framställt dokumentet och, om det har framställts

utomlands, av den som låtit föra in dokumentet

till landet. I fråga om videogram som har

granskats av Statens biografbyrå och därvid inte

godkänts för visning skall dock pliktexemplar

lämnas av den som begärt granskningen (prop. s.

9).

KB och ALB har anmält att de har svårigheter med

att få leveranserna att fungera i enlighet med

lagen. Svårigheterna gäller fonogram, videogram

och andra elektroniska dokument som har

framställts här i landet. I fråga om detta

material får lagen anses utpeka presserier och

kopieringsföretag som leveranspliktiga. För KB har

leveranserna över huvud taget inte kommit i gång

trots omfattande information till framställarna.

Presserierna och kopieringsföretagen har till KB

och ALB fört fram invändningar av praktisk och

principiell natur. KB och ALB har begärt att

leveransplikten skall lyftas bort från

"framställaren av den slutliga produkten", dvs.

CD-presserier, diskett- och kassettkopierare, till

den som har låtit göra dokumentet tillgängligt för

allmänheten i landet.

Regeringen anser i likhet med KB och LB att

lagstiftningen bör ändras. En genomgående

förutsättning för leveransplikt avseende de olika

typerna av elektroniska dokument är - anförs det -

att dokumentet skall ha gjorts tillgängligt för

allmänheten här i landet. Leveransskyldigheten bör

därför åvila den som har låtit göra dokumentet

tillgängligt på det viset. Detta bör gälla för

såväl dokument som har framställts här i landet

som dokument som har framställts utomlands. I

fråga om videogram som har granskats av Statens

biografbyrå och därvid inte godkänts bör dock

pliktexemplar även i fortsättningen lämnas av den

som har begärt granskningen. Förslaget innebär att

de regler om vem som skall leverera som gäller

film kommer att gälla också för videogram,

fonogram och andra elektroniska dokument.

Vidare anser regeringen att det bör klargöras i

pliktexemplarslagen att ett datorprogram i

maskinläsbar form kan utgöra sådana särskilda

anvisningar som kan fordras för att användaren

skall kunna tillgodogöra sig innehållet i ett

dokument för elektronisk återgivning. Sådana

särskilda anvisningar föreslås bli omfattade av

leveransplikt.

Slutligen föreslås i propositionen att

leveransplikt avseende reklamblad skall införas.

Enligt utskottets uppfattning finns det anledning

att förmoda att produktionen av elektroniska

dokument i fixerad form kommer att öka allt mer.

Självfallet är det av stor vikt att

pliktleveranserna fungerar. Utskottet anser -

liksom regeringen - att leveransplikten för dessa

dokument bör åvila den som gör dokumenten

tillgängliga för allmänheten. Utskottet

tillstyrker således den föreslagna ändringen av

pliktexemplarslagen. Likaledes tillstyrker

utskottet övriga i propositionen föreslagna

ändringar av lagen.

Arkivering av tryckta skrifter i binär

form

Innehållet i motion Kr217 (s) är i korthet

följande.

Den skyldighet som enligt

tryckfrihetsförordningen föreligger att lämna

exemplar av tryckt skrift till bibliotek eller

arkiv föreslås bli kompletterad med ett krav på

att dokumenten även skall lagras i binär form.

Eftersom så gott som allt material som trycks i

dag någon gång under framställandets gång passerar

genom en dator föreligger det inte några större

praktiska problem med en sådan lagstiftning,

varken för myndigheter eller skriftframställare,

anser motionären. Att bygga upp ett digitalt

bibliotek med alla svenska trycksaker skulle -

menar motionären - kunna underlätta skapandet av

databaser där dessa alster finns tillgängliga för

alla nätanvändare. Vissa lagtekniska problem kan

finnas när det gäller verkens immaterialrättsliga

status, något som regeringen enligt motionären bör

granska närmare.

De frågor som behandlas i motionen har hög

aktualitet. För närvarande diskuteras - som nämnts

i det föregående - IT-frågor bl.a. i en rad

utredningar som rör olika samhällssektorer. För

biblioteksväsendet är den nya tekniken av största

betydelse och kommer sannolikt att medföra stora

förändringar inom en snar framtid. För bok- och

biblioteksväsendet kommer troligen även den s.k.

computor-to-plate-tekniken (CTP) att innebära en

omställning och medföra att tryckerierna trycker

endast det antal exemplar av en bok som för

tillfället behövs. Tekniken gör det också möjligt

att samtidigt trycka en bok på flera platser i

landet (jfr tidningen Svensk Bokhandel nr 13

1995).

Motionsförslaget att pliktexemplarslagen skall

utökas till att tryckta dokument skall lagras även

i digital form berördes i betänkandet (SOU

1992:92) Pliktleverans. Utredaren anförde bl.a.

att vissa produkter produceras på basis av

elektroniska dokument men sprids på andra medier.

Så är fallet med trycksaker. Man kan - anfördes

det - mycket förenklat säga att en datafil

omvandlas till en bok. Kan man då inte tänka sig

att leverera datafilen, undrade utredaren. Mot

detta talar att det är en grundläggande tanke att

det allmänt tillgängliga dokumentet skall

levereras. Det är det som påverkar människorna.

Datafilen kan inte sägas vara allmänt tillgänglig,

menade utredaren (s. 80).

Utskottet konstaterar att information allt oftare

lagras enbart digitalt. Som redovisats i ett

föregående avsnitt i detta betänkande är det inte

ovanligt att material såsom vetenskapliga

uppsatser, tidskrifter m.m., endast finns

tillgängligt via datanät, något som även berördes

i pliktleveransutredningen. Dessa elektroniska

dokument som är tillgängliga endast genom

direktkoppling är således inte leveranspliktiga.

Vidare konstaterar utskottet att datanäten, främst

via Internet, blir tillgängliga för allt fler

medborgare. För närvarande ökar anslutningen

explosionsartat. Statistiska centralbyrån (SCB)

har nyligen på uppdrag av 1995 års IT-kommission

redovisat att drygt 1,4 miljoner personer i

Sverige eller 28 % av den svenska befolkningen i

åldern 16-64 år har tillgång till dator i hemmet.

Av dessa har

240 000 personer tillgång till datorer som är

uppkopplade mot andra datorer utanför hemmet

(Datorvanor 1995, SCB).

Den lagstadgade leveransplikten omfattar vissa

typer av elektroniska dokument, nämligen sådana

som finns i fixerad form och i utgåvor som kan

köpas, lånas osv. såsom CD-ROM, disketter,

videogram och fonogram. Däremot omfattas

information som görs tillgänglig i direktkopplade

databaser, s.k. on line-förbindelse, inte av lagen

och är således inte leveranspliktig. Elektroniska

dokument som utgör underlag för tryckt material

omfattas inte heller av leveransplikten.

Motionären föreslår leveransplikt även i detta

fall.

Syftet med pliktexemplarslagen är att bevara och

tillhandahålla yttringar av svenskt liv, svenskt

samhälle och svensk kultur för eftervärlden och

att ge kunskap om och insyn i vårt samhälle.

Härigenom främjas ett fritt meningsutbyte, en fri

och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt

skapande. Det visar vår egenart och ger oss vår

identitet i Europa och världen (prop. 1993/94:10

om pliktexemplar av dokument s. 17).

Takten på den tryckeri- och informationstekniska

utvecklingen har ökat snabbt under de år som gått

sedan Pliktleveransutredningen redovisade sitt

förslag år 1992. Utvecklingen innebär bl.a. att

allt fler elektroniska dokument aldrig får en

fixerad form i pliktexemplarslagens mening. Sådana

dokument omfattas inte av bestämmelserna i lagen.

Som en följd härav minskar möjligheterna att

tillgodose det syfte som ligger bakom reglerna i

pliktexemplarslagen. En allt större del av

informationsflödet i framtiden kommer således med

gällande lagstiftning inte att omfattas av

reglerna om leveransplikt. Detta är ägnat att i

väsentlig mån minska förutsättningarna för

forskningen och för bevarandet av kulturarvet. För

att i möjligaste mån förhindra att material i allt

högre utsträckning undanhålls forskningen och att

delar av kulturarvet går förlorade är det enligt

utskottets uppfattning motiverat att utreda

huruvida sådan elektronisk information som inte

omfattas av de nuvarande bestämmelserna i

pliktexemplarslagen skall vara föremål för

leveransplikt i framtiden. Om sådan leveransplikt

bedöms böra införas, bör det utredas vilken

omfattning denna bör ha liksom bl.a. vem som skall

fullgöra leveransplikten. Med hänvisning till den

stora mängden material finns det skäl att under

utredningsarbetet beakta att leveransplikten inte

får bli så omfattande att det i praktiken blir

svårt att upprätthålla den. Härvidlag bör även

beaktas kostnadsaspekten såväl för staten som för

leverantörerna av pliktmaterial. Arbetet bör

bedrivas förutsättningslöst. Detta innebär bl.a.

att utredningen även bör kunna innefatta den av

motionären aktualiserade frågan, nämligen om

leveransplikt skall gälla för elektroniska

dokument som utgör underlag för sådant tryckt

material, som nu är leveranspliktigt. Under

utredningsarbetet bör samråd ske med kommittéer

och arbetsgrupper på det informationstekniska

området. De pliktexemplarsregler som finns i andra

länder, främst inom Norden och EU, bör

uppmärksammas.

Då det gäller den del av motionsförslaget som

syftar till att ett digitalt bibliotek med

tillgång till alla svenska trycksaker skall

inrättas och att de därmed sammanhängande

upphovsrättsliga frågorna skall utredas vill

utskottet anföra följande.

Som framgår av ett tidigare avsnitt i detta

betänkande arbetar ett flertal utredningar med IT-

frågor. Ett arbete pågår också inom

Civildepartementet för att göra offentliga

databaser tillgängliga för medborgarna. Vidare har

1995 års IT-kommission i sitt arbetsprogram tagit

upp frågan om de krav som kommer att ställas på

biblioteken i en situation där stora mängder

information kommer att vara lagrad digitalt.

Enligt kommissionen måste tillgången till de stora

datanäten säkras av biblioteken. Kommissionen

föreslår att regeringen skall uppdra åt

Forskningsrådsnämnden att ta fram en skrift som

belyser bibliotekens nya möjligheter och

utmaningar samt de strategier som kan leda

utvecklingen in i framtiden. Skriften skall -

anser kommissionen - belysa situationen för

forskningsbiblioteken och folkbiblioteken.

Vidare kan nämnas att frågan om att inrätta

digitala bibliotek har aktualiserats både i

Sverige och i andra länder, bl.a. USA. T.ex. pågår

på Stockholms stadsbiblioteks huvudbibliotek

förberedelser för att i ett annex (f.d.

Humanistiska biblioteket) inrätta ett IT-bibliotek

i samverkan med Telia Research AB.

Stadsbiblioteket får härigenom möjlighet att

använda befintliga bibliotekstillämpningar inom

IT-området. I biblioteket kommer även försök och

utprovningar att göras med sådana tillämpningar

och tekniker som inom en snar framtid kan komma

att utvecklas inom utbildnings- och

kunskapsområdena. IT-biblioteket beräknas bli

taget i bruk hösten 1996.

Utskottet konstaterar att motionsförslaget om att

inrätta ett digitalt bibliotek delvis ligger i

linje med de pågående planerna på att inrätta ett

IT-bibliotek i Stockholm och att frågan om

allmänhetens tillgång till offentliga databaser

behandlas av olika kommittéer och arbetsgrupper.

Motionärens förslag synes emellertid gå längre och

syfta till att allmänheten via databaser skall få

tillgång till allt tryckt material. Enligt

utskottets uppfattning är det förslag som

motionären ställer intressant. Dock inrymmer det -

med den starka ställning som upphovsrätten har i

vårt land - svårlösta frågor. I sammanhanget bör

nämnas att EU-kommissionen i en s.k. grönbok

kartlagt en rad upphovsrättsliga problem som

uppstår genom den nya informationstekniken (COM 95

382). Bl.a. behandlas frågor om kopieringsrätt och

piratkopiering. Frågan ställs om dagens

upphovsrättslagar bör kompletteras. Grönboken har

remitterats till berörda länder och organisationer

för yttrande. Svaren skall ligga till grund för en

ev. lagstiftning. Med hänvisning till det

omfattande utredningsarbete som för närvarande

bedrivs inom landet och internationellt är

utskottet inte berett att föreslå riksdagen att ta

initiativ i här aktuellt hänseende.

Utskottets ställningstagande innebär att

riksdagen med anledning av motion Kr217 som som

sin mening bör ge regeringen till känna vad

utskottet anfört om behovet av en

förutsättningslös översyn av pliktexemplarslagen.

Arkivet för ljud och bild

Motionären bakom motion Kr202 (m) anser att

tillgängligheten till information skall vara

densamma oavsett medium. Information på film och

video lagras på Arkivet för ljud och bild (ALB)

som enligt motionären har en oacceptabelt

undermålig service. Informationen är i stort sett

endast tillgänglig vid personliga besök. En

genomgripande översyn av organisationen inom ALB

föreslås därför i motionen.

ALB är en central myndighet med nationellt ansvar

för att samla in, bevara och tillhandhålla det i

Sverige tillgängliga utbudet av ljud och rörliga

bilder. Grunden för ALB:s verksamhet är

pliktexemplarslagen, i vilken föreskrivs att ljud-

och bildupptagningar skall levereras till ALB som

pliktexemplar. Ett övergripande mål för ALB:s

verksamhet är att möjliggöra forskning i svensk

kultur och samhälle genom att tillhandahålla den

del av medieutbudet i Sverige som offentliggörs i

form av ljud och rörliga bilder.

Enligt 16 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till

litterära och konstnärliga verk får ALB framställa

litterära och konstnärliga verk, dock inte

datorprogram, för bevarande-, kompletterings-

eller forskningsändamål. Enligt 1 §

pliktexemplarslagen, som innehåller föreskrifter

om skyldighet att lämna exemplar av dokument till

ALB, skall pliktexemplaren bevaras och

tillhandahållas för forskning och studier enligt

föreskrifter som meddelas av regeringen eller den

myndighet som regeringen bestämmer. Enligt 6 §

förordningen (1993:1439) om pliktexemplar av

dokument hålls de dokument som förvaras hos ALB

tillgängliga i arkivets lokaler och tillhandahålls

med hjälp av arkivets apparatur i den utsträckning

som arkivet bestämmer. De dokument som förvaras

hos arkivet får efter prövning i varje särskilt

fall hållas tillgängliga på motsvarande sätt på en

institution utanför arkivet.

Utskottet konstaterar att vissa begränsningar i

tillhandahållandet av material följer av

regelverket och att ALB därför måste iaktta

restriktivitet vid tillhandahållandet av ljud- och

bildmaterial. Självfallet bör ALB bemöda sig om

att noggrant iaktta den serviceskyldighet som

åligger myndigheter enligt 4 § förvaltningslagen

(1986:223). Varje myndighet skall lämna

upplysningar, vägledning, råd och annan sådan

hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens

verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den

utsträckning som är lämplig med hänsyn till

frågans art, den enskildes behov av hjälp och

myndighetens verksamhet. Vidare skall frågor av

enskilda besvaras så snart som möjligt.

I sammanhanget kan nämnas att inte endast

universitetsanknutna forskare utnyttjar ALB:s

tjänster. ALB godkänner även andra som forskare,

t.ex. journalister, författare och personer som är

konstnärligt verksamma inom film, teater och dans.

Vidare har ALB upprättat ett fjärrlånesystem

utanför Stockholm och kan via ett trettiotal

institutioner i landet, främst högskole- och

länsbibliotek, låna ut material ur sina samlingar.

Mot den angivna bakgrunden anser utskottet att

någon översyn av ALB:s organisation inte är

erforderlig och att motionen således inte bör

föranleda någon riksdagens åtgärd. Motionen

avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande

pliktexemplarslagen

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1993:1392) om pliktexemplar

av dokument,

2. beträffande en förutsättningslös översyn

av pliktexemplarslagen

att riksdagen med anledning av motion

1994/95:Kr217 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande översyn av organisationen

inom Arkivet för ljud och bild

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr202.

Stockholm den 23 november 1995

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Berit

Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson

(s), Björn Kaaling (s), Marianne Andersson (c),

Monica Widnemark (s), Lennart Fridén (m), Carl-

Johan Wilson (fp), Agneta Ringman (s), Charlotta L

Bjälkebring (v), Annika Nilsson (s), Jan Backman

(m), Fanny Rizell (kds), Nils-Erik Söderqvist (s),

Birgitta Wichne (m) och Elizabeth Nyström (m).

I propositionen framlagt och av

utskottet tillstyrkt lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen

(1993:1392) om plikt-exemplar av dokument

Innehållsförteckning

Sammanfattning...................................

1

Propositionen....................................

1

Motioner väckta under allmänna motionstiden......

1

Vissa uppgifter om utredningar rörande IT-

frågor, m.m......................................

2

Frågor rörande pliktexemplarslagen,

elektroniska dokument, m.m.......................

4

Utskottet........................................

6

Ändringar i pliktexemplarslagen 6

Arkivering av tryckta skrifter i binär form

7

Arkivet för ljud och bild 10

Hemställan 11

Bilaga

I propositionen framlagt och av utskottet

tillstyrkt lagförslag.............12