Bet. 1995/96:KrU9

Kulturutskottets betänkande

1995/96:KRU09

Forskningsinformation m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

Innehållsförteckning

1995/96

KrU9

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet

två motioner, den ena rör information om

kulturpolitiskt relevant forskning, den

andra rör förmedling vid Andréemuseet i

Gränna av kunskap om polarforskning m.m.

Motionerna avstyrks.

Motionerna

1994/95:Kr223 av Kristina Svensson m.fl.

(s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om nätverkssamarbete inom

kulturforskningsområdet,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder för att göra viktiga

svenska forskningsresultat inom

kulturområdet tillgängliga på främmande

språk.

1994/95:Kr237 av Margareta Sandgren och

Catarina Rönnung (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en

utredning av frågan om ett polarcentrum

i Gränna.

Nätverkssamarbete m.m. inom

kulturforsknings-

området (mot. 1994/95:Kr223)

Kulturutredningens betänkande (SOU

1995:84) Kulturpolitikens inriktning

Kulturutredningen betonar i sitt

huvudbetänkande att

forskningsinformationen om den

kulturpolitiska forskningen behöver

utvecklas (s. 538-539). För att kunna

bedriva en verkningsfull kulturpolitik

behövs bättre kunskaper om

kulturpolitikens drivkrafter och

effekter. En kartläggning av den

kulturpolitiskt relevanta forskningen

förbereds av Statens kulturråd i

samverkan med universitet och högskolor.

En sådan kartläggning bör enligt

utredningen vara heltäckande. Den kan

bli ett första steg mot en bättre

överblick och ett ökat idéutbyte. Det

räcker dock inte med återkommande

kartläggningar. Det behövs en fastare

struktur för utvecklingen av den

kulturpolitiskt relevanta forskningen.

Kulturutredningen föreslår att frågan om

ett centrum för kulturvetenskaplig

forskning studeras vidare. Ett sådant

centrum bör ha ett eget uppdrag och en

egen styrelse och disponera egna medel.

Centrum bör även inspirera till

forskning, där andra institutioner m.m.

går in som forskningsfinansiärer.

Centrum bör medverka till kontinuerlig

forskningsinformation inom

kulturområdet.

Utredningen (Ku 1995:03) om en strategi

för kulturinstitutionernas användning av

informationsteknik (dir. 1995:129)

En särskild utredare har nyligen

tillkallats med uppdrag att utarbeta en

samlad strategi för användning av

informationsteknik vid myndigheter och

institutioner inom kulturområdet.

Utredaren skall lämna förslag till

uppbyggnad av ett gemensamt kulturnät.

Uppdraget skall slutredovisas senast den

15 november 1996. En av utgångspunkterna

för utredningen skall vara att varje

kulturinstitution bör använda sig av

informationsteknik för att göra sin

information tillgänglig för andra

institutioner och aktörer inom

kulturområdet, för forskare och för

allmänheten. Syftet bör enligt

direktiven vara att utveckla nya vägar

och främja dialoger mellan olika

kulturproducenter och medborgarna.

Ett polarcentrum i Gränna (mot.

1994/95:Kr237)

Vissa upplysningar med anledning av

motionen

Lämningarna av Andrées

nordpolsexpedition från år 1897

återfanns på Vitön år 1931. Fynden

förvaltas för statens räkning av Svenska

Sällskapet för antropologi och geografi.

År 1944 träffades en överenskommelse

mellan sällskapet och Gränna

hembygdsförening om att föremål från

Andréexpeditionen skulle deponeras hos

hembygdsföreningen och ställas ut på ett

Andréemuseum i Gränna.

Jönköpings kommun och Gränna

hembygdsförening bildade år 1977 en

stiftelse benämnd Stiftelsen

Grännamuseerna. Stiftelsen övertog

hembygdsföreningens fastigheter,

samlingar m.m. Stiftelsen övertog också

de förpliktelser som hembygdsföreningen

hade när det gäller förvaltning och vård

av Vitöfynden från Andrées

nordpolsexpedition. Andréemuseet ingår

således i Stiftelsen Grännamuseerna.

Jönköpings kommuns anslag till

Stiftelsen Grännamuseerna uppgick år

1994 till 1,253 miljoner kronor. De

totala intäkterna som även inkluderar

entréavgifter, försäljning, lönebidrag

m.m. uppgick till 2,357 miljoner kronor.

Andréemuseet har under de senaste 15

åren haft mellan 35 000 och drygt 40 000

besökare per år. Museet har många

skolgrupper bland besökarna. Museet har

öppet året runt.

Under senare år - bl.a. inför 100-

årsjubileet år 1997 av Andrées färd -

har frågan om utveckling av verksamheten

vid Andréemuseet i Gränna diskuterats.

Olika arbetsgrupper inom kommunen har

bearbetat frågan. Utgångspunkten har

varit att utveckla Andréemuseet och att

samordna det med bibliotek och

turistbyrå. Tillbyggnader i kvarteret

där Andréemuseet är beläget ingår i de

planer som diskuterats.

På uppdrag av Stiftelsen Grännamuseerna

och Jönköpings kommuns kulturnämnd och

med ekonomiskt stöd från Länsstyrelsen i

Jönköpings län utarbetades år 1994 ett

programförslag för utvecklingen av

Andréemuseet till ett nationellt

polarcentrum.

I programförslaget sägs att behovet av

information om polarområdena är stort.

Det är inte bara specialisterna inom

forskning, näringsliv, administration

och politik som behöver kunskap och

information. Även lekmän, skolor,

journalister, författare och turister

till polartrakterna söker kunskap.

Kunskaper och information finns på många

institutioner och museer inom landet,

däribland Andréemuseet. Det kan dock för

den enskilde vara svårt att hitta bland

kunskapskällorna.

Ett polarcentrum i Gränna bör enligt

programförslaget ha till uppgift att för

en bred publik presentera kunskap om

polartrakterna i såväl historiskt som

dagsaktuellt perspektiv. Modern

informationsteknik bör användas för att

på sikt göra museet till en elektronisk

knutpunkt i ett datanät som knyter

samman svenska samlingar och arkiv och

ger information om forskning både inom

och utom landet. En ny basutställning

bör bygga på de befintliga samlingarna

och på modern museipedagogik och -

teknik. Den föreslås kompletteras med

tillfälliga, dagsaktuella och

framtidsinriktade utställningar. Till

utställningarna och

informationsverksamheten kan knytas

utbildning på olika nivåer, information,

diskussioner och kulturella aktiviteter.

I samarbete med näringslivet bör museet

anordna seminarier, konferenser, kurser

m.m. med anknytning till modern teknik

och forskning av betydelse för

verksamhet av olika slag i

polartrakterna. En kartläggning bör

enligt programförslaget göras av

utbildningsbehoven för framtida svensk

polarverksamhet. Möjligheten till

anknytning till befintlig utbildning i

regionen framhålls. Museet bör enligt

förslaget inte prioritera utvidgade egna

samlingar eller satsningar på egen

forskning.

I programförslaget sägs att

uppbyggnaden av ett polarcentrum bör ske

med hjälp av lokalt och regionalt stöd,

men att bidrag också bör sökas hos

staten och näringslivet.

Grännamuseerna har ansökt hos

Stiftelsen Framtidens kultur om 451 000

kronor för projektering av

utställningsdelen av polarcentrum i

Gränna.

Enligt uppgift från Grännamuseerna har

museet fått 500 000 kronor från Telia

läromediefond för ett tolv månaders

projekt med presentation av Andréemuseet

och turistorten Gränna-Visingsö via

Internet, främst riktad till skolor.

Projektet skall genomföras i samarbete

med ett par skolor i Gränna-området och

med Högskolan för lärarutbildning och

kommunikation i Jönköping.

Kulturutredningens betänkande (SOU

1995:84) Kulturpolitikens inriktning

Kulturutredningen (Ku 1994:09) tar i

sitt huvudbetänkande (SOU 1995:84)

Kulturpolitikens inriktning upp frågor

om den framtida museipolitiken (s.

488-510). Utredningen föreslår följande

mål för den framtida museipolitiken (s.

489). Museernas huvuduppgift skall vara

bildning och minne. Med utgångspunkt

härifrån skall museipolitiken

· främja nationell, regional och lokal

kulturell identitet,

· öka möjligheterna för människor att

möta de kulturhistoriska, konstnärliga,

naturvetenskapliga och tekniska

sammanhangen och helhetsperspektiven,

· främja människors aktiva deltagande

i museernas verksamhet,

· vidareutveckla och stärka samverkan

inom kulturmiljövården,

· främja att museerna utvecklas i nära

relation till den pågående

samhällsförändringen, verka för att

kunskapsinnehållet skall få bredd och

balans.

För att uppnå dessa mål krävs ett väl

utvecklat samarbete inom hela

museiväsendet. Viktiga medel för att

lyckas är att museerna utvecklar nya

presentations- och förmedlingsformer

samt att de ger människor möjlighet att

vara delaktiga inte bara som publik.

Utredningen behandlar frågan om

balansen mellan kulturhistoria,

naturvetenskap, teknik och konst (s.

492-495). Utredningen anser att museerna

mer än i dag borde kunna belysa

förhållandet teknik - samhälle.

Utredningen förordar att statsmakterna

särskilt beaktar behovet av att stärka

naturvetenskapens och teknikens

ställning i museiväsendet och behovet av

integration av naturvetenskapliga och

tekniska perspektiv med de

kulturhistoriska per-spektiven. I

betänkandet diskuteras också möjligheten

att bygga ett nationellt nätverk mellan

kommunala teknik- och naturvetarcentrum

i landet. Samverkan och

erfarenhetsutbyte mellan dessa centrum

och etablerade museer på lokal nivå bör

uppmuntras.

Kulturutredningen föreslår att två

tidsbegränsade, nationella uppdrag skall

ges till museerna, nämligen uppdraget

att dokumentera vår egen tid och

uppdraget att utveckla museet som

läromedel (s. 496-498).

Kulturutredningen anför att landsting

och kommuner gemensamt bör formulera en

regional museipolitik i sina respektive

län i samverkan med bl.a. länsstyrelsen,

länsmuseet, utbildningsväsendet,

hembygdsrörelsen och folkbildningen (s.

502-503). Den möjlighet som redan finns

för länsmuseerna att fördela vidare av

sitt statsbidrag till lokala museer, som

bedöms kunna svara för ett visst

ämnesområde i regionen, som t.ex. konst,

ekologi och kulturmiljövård, bör enligt

utredningen tas till vara i större

utsträckning. Vikten av samarbete mellan

museerna och skolan och av förmedling av

forskningskunskaper från universiteten

till skolorna via museerna betonas.

Utskottet

Nätverkssamarbete inom

kulturforskningsområdet

I motion 1994/95:Kr223 (s) erinras om

att ett långsiktigt erfarenhetsutbyte

inom det kulturpolitiska området har

funnits inom Europarådet. I motionen

nämns att Europarådets ländergranskning

om den statliga kulturpolitiken i

Sverige har väckt intresse och lett till

att Sverige valts som studieobjekt i

andra länders högre utbildning av

kulturfunktionärer. Sådant

erfarenhetsutbyte är enligt

motionärernas mening viktigt för att

skapa sammanhållning och förståelse

mellan folken. De nya möjligheter till

utbyte som medlemskapet i EU ger bör tas

till vara. Statens kulturråd bör få i

uppdrag att utveckla nätverkssamarbete

inom kulturforskningsområdet med

universitet, högskolor, landsting,

kommuner m.fl. Motionärerna anser att

åtgärder bör vidtas för att göra viktiga

svenska forskningsresultat inom

kulturområdet tillgängliga på främmande

språk. Genom ett utvecklat nätverk inom

landet och översättning av

forskningsrapporter till andra språk

ökar möjligheterna för Sverige att delta

i internationellt kunskaps- och

erfarenhetsutbyte, vilket stimulerar

kunskapsuppbyggnad och långsiktigt

samarbete.

Utskottet ansluter sig till vad som

anförs i motionen om betydelsen av

forskningsinformation och

erfarenhetsutbyte inom det

kulturpolitiska området - både inom

landet och mellan Sverige och andra

länder. Det är angeläget att öka

kunskapen om kulturpolitikens effekter

och att kunna finna en tillräcklig

kunskapsgrund vid beslut om framtida

åtgärder och satsningar.

Kulturutredningen (Ku 1994:09)

framhåller i sitt huvudbetänkande (SOU

1994:84) Kulturpolitikens inriktning att

de hittillsvarande små

forskningsresurserna inom kultursektorn

har lett till kunskapsbrist som delvis

försvårat möjligheterna att bedriva en

verkningsfull kulturpolitik. Kommuner,

landsting, statliga kulturmyndigheter,

kulturinstitutioner och organisationer

har inte alltid själva tillgång till

personal som kan informera om den

forskning som har betydelse för

kulturpolitiken och kulturverksamheten.

Som utskottet redovisat i ett

föregående avsnitt i detta betänkande

förbereder Statens kulturråd en

kartläggning i samverkan med högskolor

och universitet av den kulturpolitiskt

relevanta forskningen. Därutöver har

Kulturutredningen föreslagit att frågan

om skapande av ett centrum för

kulturforskning skall studeras vidare.

Ett sådant centrum skulle bl.a. medverka

till en kontinuerlig

forskningsinformation inom

kulturområdet.

Genom uppbyggnaden av ett sådant

informationsnätverk inom kulturområdet

som för närvarande utreds av en särskilt

tillkallad utredare (Ku 1995:03) skulle

även informations- och erfarenhetsutbyte

mellan forskande institutioner,

kulturinstitutioner, kulturmyndigheter

m.fl. kunna underlättas.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om

att universiteten och högskolorna har

ett stort ansvar för att sprida

information om forskning. I 2 §

högskolelagen (1992:1434) slås fast att

i forskning och utvecklingsarbete ingår

att sprida kännedom om verksamheten samt

om hur sådana kunskaper och erfarenheter

som har vunnits skall kunna tillämpas. I

sammanhanget bör nämnas att bl.a.

Museiutredningen har konstaterat att de

universitetsanknutna museerna är dåligt

utnyttjade inom undervisning och

forskning. Universiteten använder endast

i begränsad utsträckning sina museer som

resurser för att popularisera

forskningsinformation (SOU 1994:51 Minne

och bildning s. 167).

Utskottet kan konstatera att sedan

motionen väcktes har en kartläggning av

den kulturpolitiska forskningen börjat

planeras inom Kulturrådet och ett

förslag om vidare studier av frågan om

ett centrum för kulturforskning lagts

fram av Kulturutredningen. Det är mot

denna bakgrund inte motiverat att

riksdagen begär en särskild utredning av

dessa frågor. Som framhålls i motionen

är det betydelsefullt att informations-

och erfarenhetsutbyte skapas och

upprätthålls mellan olika länder i fråga

om kulturpolitiskt relevant forskning

och utvecklingsarbete. Utskottet

förutsätter att kommande studier av

frågor som rör information om

kulturpolitiskt relevant forskning också

innefattar frågor om förbättrat

informations- och erfarenhetsutbyte med

andra länder. Med hänvisning till det

anförda avstyrker utskottet motion

Kr223.

Ett polarcentrum i Gränna

I motion 1994/95:Kr237 (s) redovisas att

diskussioner förts under senare år om

hur verksamheten vid Andréemuseet i

Gränna skall utvecklas. En utredning har

gjorts och ett programförslag har tagits

fram. Enligt motionen finns en önskan

att relatera Andrées värld till dagens

situation. Ett skäl till detta är att

man önskar skildra kulturhistorien med

utgångspunkt både i historien och

samtiden. Ett annat skäl är att man

anknyter till den starka ställning som

svensk polarforskning har. Andrée skall

ses som en länk i en lång kedja av

erfarenheter från

polarforskningsvärlden. Utvecklingen av

Andréemuseet till ett polarcentrum skall

syfta till att där spegla polarhistoria

och dagsaktualiteter och vidga

förståelsen för polartrakternas

betydelse. Andréemuseet bör bli ett

centrum för information, utbildning,

diskussion, seminarieverksamhet m.m. En

databas bör utvecklas för information om

svensk polarhistoria, fakta om

polartrakterna och

forskningsinformation. På lång sikt bör

museet även kunna ge sin publik tillgång

till andra databaser med information

inom polarområdet. Ett polarcentrum i

Gränna skulle också kunna erbjuda

näringslivsrelaterad information,

utbildning, konferenser, debatter m.m.

med anknytning till modern forskning och

teknisk utveckling. Enligt motionen bör

riksdagen hos regeringen begära en

utredning av frågan om en gemensam

satsning från stat och kommun på

uppbyggnaden av ett polarcentrum i

Gränna.

Utskottet har i ett föregående avsnitt

av detta betänkande redovisat att

lämningarna efter Andrées

nordpolsexpedition förvaltas för statens

räkning av Svenska Sällskapet för

antropologi och geografi. Samlingarna är

sedan år 1944 deponerade på

Andréemuseet. Museet ingår sedan år 1977

i Stiftelsen Grännamuseerna, bildad av

Jönköpings kommun och Gränna hembygdsför-

ening.

Vidare har utskottet i det tidigare

avsnittet redogjort för det

programförslag som motionärerna hänvisar

till och som rör museistiftelsens och

kommunens planer på att skapa ett

polarcentrum vid Andréemuseet i Gränna.

Som utskottet närmare redovisat i det

föregående har Kulturutredningen i sitt

betänkande (SOU 1995:84)

Kulturpolitikens inriktning tagit upp

frågor som rör balansen mellan

naturvetenskap och teknik samt

kulturhistoria inom museiområdet.

Utredningen har också tagit upp frågor

som rör planeringssamverkan mellan

landsting och kommuner i museifrågor och

samverkan mellan regionala och lokala

museer i en region. I dag kan ett

regionalt museum besluta att en del av

det statsbidrag som museet erhåller i

form av grundbidrag skall användas för

stöd till ett lokalt museum. Enligt

Kulturutredningen bör denna möjlighet

tas till vara i större utsträckning. I

utredningsbetänkandet finns också ett

förslag om att museerna skall ges ett

tidsbegränsat, nationellt uppdrag som

syftar till att utveckla museerna som

läromedel. Museerna bör enligt

utredningen också samarbeta med skolorna

och kunna fungera som en förmedlande

länk mellan universitetsforskningen och

skolorna. De frågor som rör den framtida

museipolitiken och det framtida

statsbidragssystemet, vilka i enlighet

med det anförda tagits upp av

Kulturutredningen, kommer att bearbetas

av regeringen och läggas till grund för

förslag till riksdagen om

kulturpolitikens inriktning. En

proposition under år 1996 har aviserats.

Enligt utskottets mening kan ett

genomförande av förslagen få betydelse

för utvecklingen av lokala museer, t.ex.

Andréemuseet i Gränna.

Mot bakgrund av det anförda anser

utskottet att det inte är motiverat att

riksdagen begär en utredning om statligt

stöd till ett visst, lokalt museum. Med

hänvisning härtill avstyrker utskottet

motion Kr237.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande nätverkssamarbete

inom kulturforskningsområdet

att riksdagen avslår motion

1994/95:Kr223,

2. beträffande ett polarcentrum

i Gränna

att riksdagen avslår motion

1994/95:Kr237.

Stockholm den 30 januari 1996

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson

(s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit

Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo

Persson (s), Björn Kaaling (s), Marianne

Andersson (c), Lennart Fridén (m), Carl-

Johan Wilson (fp), Agneta Ringman (s),

Charlotta L Bjälkebring (v), Annika

Nilsson (s), Jan Backman (m), Ewa

Larsson (mp), Fanny Rizell (kds), Lars

Lilja (s) och Elizabeth Nyström (m).

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Motionerna 1

Nätverkssamarbete m.m. inom

kulturforskningsområdet (mot.

1994/95:Kr223) 1

Kulturutredningens betänkande (SOU

1995:84) Kulturpolitikens

inriktning 1

Utredningen (Ku 1995:03) om en

strategi för

kulturinstitutionernas användning

av informationsteknik (dir.

1995:129) 2

Ett polarcentrum i Gränna (mot.

1994/95:Kr237) 2

Vissa upplysningar med anledning

av motionen 2

Kulturutredningens betänkande (SOU

1995:84) Kulturpolitikens

inriktning 3

Utskottet 4

Nätverkssamarbete inom

kulturforskningsområdet 4

Ett polarcentrum i Gränna 6

Hemställan 7

Gotab, Stockholm 1996