Bet. 1995/96:KU1

Konstitutionsutskottets betänkande

1995/96:KU01

Förvaltningsmyndigheternas ledning

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

Reservation

1995/96

KU1

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett avsnitt ur 1995 års kompletteringsproposition

som avser riktlinjer för förvaltningmyndigheternas ledningsformer. Utskot-

tet anser att intresset av samhällelig insyn och medborgerligt inflytande

inte tillgodoses i tillräcklig utsträckning genom de av regeringen föreslag-

na riktlinjerna. Utskottet förordar att huvudregeln enligt det s.k. verksled-

ningsbeslutet återinförs, dvs. att statliga myndigheter normalt skall ha en

lekmannastyrelse vid sidan av myndighetschefen.

Utskottets m- och fp-ledamöter har reserverat sig till förmån för riktlin-

jerna enligt propositionen.

Propositionen

1994/95:150 bilaga 7 avsnitt 3 vari yrkas att riksdagen godkänner rege-

ringens riktlinjer för förvaltningsmyndigheternas ledningsformer.

Utskottet

Ärendets beredning

Konstitutionsutskottet har berett samtliga övriga utskott tillfälle att yttra

sig över regeringens förslag. Yttranden har avgetts av finansutskottet,

skatteutskottet, justitieutskottet, lagutskottet, socialförsäkringsutskottet,

socialutskottet, kulturutskottet, trafikutskottet, jordbruksutskottet, arbets-

marknadsutskottet och bostadsutskottet. Dessa yttranden finns intagna i

bilaga.

Förvaltningsmyndigheternas roll i rikets styrelse

Regeringen skall enligt 1 kap. 6 § regeringsformen styra riket och vara

ansvarig inför riksdagen. Till sitt förfogande har regeringen förvaltnings-

myndigheterna, som enligt 11 kap. 6 § regeringsformen lyder under rege-

ringen, om det inte är fråga om en myndighet under riksdagen eller under

kyrkomötet. Inom ramen för regeringsformen och riksdagens beslut har

regeringen att bedöma hur och i vilken utsträckning den vill styra förvalt-

ningen.

Förvaltningsmyndigheterna är inga självständiga juridiska personer utan

delar i ett enda rättssubjekt, staten. De har att sköta de särskilda uppgifter

och utöva de befogenheter som statsmakterna anförtror dem. De har vidare

att förverkliga de politiska mål som riksdagen och regeringen ställer upp

för dem inom ramen för tilldelade resurser.

I förarbetena till regeringsformen (prop. 1973:90 s. 230) sägs att man av

regeringsformens innehåll får läsa sig till innebörden av den styrande

makten. Av detta följer att den styrande makten inte ingår i de befogenhe-

ter som tillkommer riksdagen, dvs. främst stiftande av lag och fastställande

av statsbudgeten. I den styrande makten inryms en vidsträckt förordnings-

makt, grundad dels på delegation av riksdagen, dels direkt på regerings-

formens bestämmelser.

Bestämmelsen om att statliga myndigheter lyder under regeringen inne-

bär enligt samma proposition att myndigheterna i princip har att följa de

föreskrifter av allmän natur eller direktiv för särskilda fall som regeringen

meddelar. Regeringens rätt att meddela direktiv är emellertid begränsad.

En viktig begränsning ligger i bestämmelsen i 11 kap. 7 § regeringsformen

som tillförsäkrar myndigheterna självständighet i fråga om myndighets-

utövning mot enskild och tillämpning av lag.

Gällande riktlinjer för förvaltningsmyndigheternas ledning

m.m.

Verksledningsbeslutet

Tidigare principer för ledningen av de centrala förvaltningsmyndigheterna

fastställdes av riksdagen år 1987 genom det s.k. verksledningsbeslutet

(prop. 1986/87:99, KU29, rskr. 226). Enligt detta beslut skulle förvalt-

ningsmyndigheterna normalt ha en lekmannastyrelse vid sidan av myndig-

hetschefen. Som regel följer ansvarsfördelningen mellan styrelsen och

myndighetschefen huvudprincipen i verksledningsbeslutet att chefen för

myndigheten inför regeringen är ansvarig för myndighetens verksamhet,

medan styrelsens uppgift är att öva insyn i verksamheten och att biträda

verkschefen med sakkunskap och medborgerligt omdöme. Styrelsen skall

vidare besluta i vissa särskilt angivna frågor. Beslutsbefogenheten för

styrelsen gäller generellt i fråga om anslagsframställning, avrapportering

av genomförd verksamhet och föreskrifter riktade till enskilda, kommuner

och landsting. Styrelsen skall dela verkschefens ansvar inför regeringen i

samma mån som den tilldelats beslutanderätt. Verksledningsbeslutet ute-

slöt inte att behovet av styrning på vissa områden eller verksamhetens art

kunde leda till att man valde andra modeller, t.ex. enrådighetsverk.

Intresserepresentationen i vissa statliga myndigheters styrelser, främst

inom arbetsmarknadsområdet, slopades år 1992.

I verksledningspropositionen diskuterades också innebörden av regering-

ens styrande funktion. Det var regeringen som på egen hand hade att be-

döma i vilken utsträckning den önskade styra förvaltningen, naturligtvis

med iakttagande av regeringsformens bestämmelser och vad riksdagen

bestämt. Regeringsformen utgjorde enligt föredragande statsrådets slutsats

i den propositionen en fullt tillräcklig grund för regeringen att styra sina

myndigheter precis så bestämt och i den omfattning som regeringen fann

lämpligt i varje särskilt fall, men självfallet borde denna rätt utnyttjas för

att styra förvaltningen på ett sätt som uppfyller riksdagens krav och som är

i medborgarnas intresse.

I verksledningspropositionen framhölls också att med det förhållandet

att det i regeringens styrande funktion ligger en skyldighet att leda den

statliga förvaltningens verksamhet och ett ansvar för att den statliga sek-

torn fungerar i enlighet med riksdagens beslut följde att det åligger rege-

ringen att säkerställa att det finns den kompetens som behövs i ledningen

för den statliga förvaltningen.

1994 års riktlinjer

Riktlinjernas innebörd

Riksdagen godkände under våren 1994 nya riktlinjer för förvaltnings-

myndigheternas ledningsformer (prop. 1993/94:185, bet. KU42, rskr. 381).

Riktlinjerna innebär i huvudsak att centrala förvaltningsmyndigheter i

första hand skall styras som enrådighetsverk där myndighetschefen ensam

har ansvaret för verksamheten inför regeringen. I sådana verk skall i regel

inrättas särskilda råd med insyn som främsta uppgift. Vid valet av led-

ningsform skall regeringen pröva om det finns vägande skäl som motiverar

att en myndighet leds på något annat sätt än av en enrådig chef. Därvid

skall styrelseformen närmast övervägas, och styrelserna bör i dessa fall

normalt ha totalt ansvar för verksamheten inför regeringen.

Efter genomgångar departementsvis av förvaltningsmyndigheterna borde

regeringen - sedan riksdagen informerats - fatta beslut om deras lednings-

form genom ändringar i respektive myndighets instruktion, och reforme-

ringen borde vara avslutad den 30 juni 1996.

Riksdagsbehandlingen av 1994 års riktlinjer

I propositionen framhöll regeringen att de allmänna villkoren för myndig-

heterna under regeringen successivt förändrats sedan verksledningsbeslutet

fattades, och den mest markanta förändringen var övergången till mål- och

resultatstyrning. Regeringen hade därigenom börjat styra sina myndigheter

på ett tydligare och mer konsekvent sätt. Tyngdpunkten kunde sägas ha

förskjutits från resurser till resultat eller från anslagsframställning till

årsredovisning. Nya huvudprinciper för budgetering av myndigheternas

förvaltningskostnader hade godkänts, som innebär att regeringen mycket

tydligare än tidigare i förväg kan ange myndigheternas finansiella hand-

lingsutrymme och att myndigheterna i princip fritt kan disponera hela det

ekonomiska utrymme som fastställts för dem.

De nya förutsättningarna krävde enligt regeringen en klar och tydlig

ledningsfunktion där det inte råder någon tvekan om var det yttersta ansva-

ret inför regeringen ligger, och det var svårt att nå med uppdelningen av

befogenheterna mellan styrelse och myndighetschef. Den rådande oklarhe-

ten i ansvarsfrågan berörde samtliga grupper av ärenden som styrelsen

normalt skall besluta om. Avgörande för myndighetens verksamhet är

regleringsbrev och andra budget- och verksamhetsmässiga direktiv, men

hur regleringsbrevens beslut skall omsättas i myndighetens löpande verk-

samhet var emellertid med den gällande ledningsformen knappast en fråga

för styrelsen, även om den naturligtvis borde hållas informerad. Styrelsen

hade i regel inte någon generell befogenhet att fastställa riktlinjer för verk-

samheten.

För tillsyns- och normeringsmyndigheter med omfattande befogenheter

att meddela föreskrifter på grundval av en allmän ramlagstiftning blev

styrelsens beslut om dessa föreskrifter en betydande del av myndighetens

totala verksamhet och svåra att skilja ut från myndighetens verksamhet i

övrigt. Klarhet i ansvarsfrågan var enligt propositionen särskilt viktig i

verksamheter som består i att meddela bindande föreskrifter, ge tillstånd

och föreskriva förbud, och vidare måste styrelseledamöterna stå obundna

av partsintressen och inte få uppfattas som företrädare för dem som skall

omfattas av tillsynen.

Slutligen pekade regeringen på att den oklara ansvarsbilden också kunde

skapa vissa problem i samband med ökande internationalisering och med-

lemskap i EU. Nya krav i samband med Europaintegrationen gjorde att

regeringens styrning av myndigheternas verksamhet måste stärkas och ske

på ett tydligare och mer direkt sätt. Regeringen måste också med hjälp av

sina myndigheter i olika förhandlingssituationer och kontakter med EU:s

organ med kort varsel kunna agera enhetligt och samordnat. Vidare skulle

förvaltningsmyndigheterna i stor utsträckning komma att ansvara för den

interna normgivning som EG-besluten kunde kräva. Även detta förhållan-

de talade för att regeringens kontrollmöjligheter av myndigheternas före-

skriftsverksamhet behövde förstärkas.

Vid utskottsbehandlingen ansåg utskottet att nya förutsättningar för myn-

digheterna krävde en klar och tydlig ledningsfunktion, där det inte rådde

någon tvekan om var det yttersta ansvaret inför regeringen låg och att den

gällande uppdelningen av befogenheterna mellan styrelse och myndighets-

chef var svår att förena med kravet på ett tydligt ansvar. Utskottet delade

således regeringens uppfattning att ledningsformen för de centrala för-

valtningsmyndigheterna borde reformeras och anpassas till de förutsätt-

ningar som gäller samt att en väl utvecklad dialog mellan regeringen och

myndigheterna och en ökad delegering av verksamhetsansvar och ekono-

miskt ansvar krävde att ansvarsbilden gentemot regeringen blev tydlig.

Europaintegrationens krav gjorde också att regeringens styrning av myn-

digheternas verksamhet behövde stärkas. Möjligheterna för regeringen att i

en tid av ofta snabba och stora förändringar styra myndigheterna strate-

giskt, samordnat och effektivt var också enligt utskottets uppfattning störst

om de utgjorde enrådighetsverk. Regeringen kunde då - inom ramen för de

konstitutionella regler som gäller - utan omväg eller fördröjande omstän-

digheter föra en dialog med den som har det avgörande ansvaret för verk-

samheten. Ledningsformen enrådighetsverk borde, som regeringen före-

slagit, väljas i första hand, och endast om vägande skäl motiverade det,

borde en myndighet ledas på annat sätt, och då närmast av en styrelse.

Vid utskottsbehandlingen reserverade sig s-ledamöterna. De ansåg att

genom att huvudregeln i fråga om verksledningen var att statliga myndig-

heter jämte verkschefen leddes av valda lekmannastyrelser garanterades

både den samhälleliga insynen och det medborgerliga inflytandet och att

denna huvudregel borde gälla även i framtiden. Vidare borde ett absolut

krav på lekmannastyrelser gälla för tillsynsmyndigheter som utfärdar in-

tegritetskänsliga föreskrifter innebärande ingrepp i medborgarnas frihet

och ekonomiska situation, för myndigheter som arbetar under affärslik-

nande förhållanden och har en verksamhet som innebär ett stort finansiellt

ansvar, för myndigheter inom områdena forskning och kultur samt för de

fall där tidigare undantag gjorts från ordningen med enrådighetsverk, som

en del stabsmyndigheter och myndigheter inom försvarsmakten. Smärre

myndigheter som sysslar med rutinärenden kunde däremot enligt reservan-

ternas uppfattning inrättas som enrådighetsverk under förutsättning att det

fanns någon typ av insynsorgan.

Nu föreslagna riktlinjer

Riktlinjernas innebörd

Regeringen föreslår att den som ledningsform för centrala förvaltnings-

myndigheter skall välja enrådighetsverk eller styrelse. Såväl enrådighets-

som styrelsemodellen bör vid behov anpassas till de särskilda förutsätt-

ningar som råder för den enskilda myndigheten. En styrelse kan ha ett helt

eller ett med myndighetschefen delat ansvar för verksamheten inför rege-

ringen.

Riktlinjerna för val av ledningsform skall i princip tillämpas även på

länsmyndigheter under en central chefsmyndighet.

Regeringen anger följande övriga allmänna principer.

Ledningsformen enrådighetsverk bör övervägas där det finns behov av

en mer direkt och tydlig styrning av myndigheten och där politiska beslut

måste genomföras utan fördröjning. Modellen bör i vissa fall kompletteras

med ett av regeringen tillsatt insynsråd.

Ledningsformen styrelse med fullt ansvar för verksamheten bör främst

övervägas för myndigheter som arbetar under affärsliknande förhållanden

eller har en verksamhet som innebär stort finansiellt och självständigt

ansvar.

Ledningsformen nuvarande styrelsemodell med ett delat ansvar mellan

styrelsen och myndighetschefen bör övervägas för myndigheter där en viss

bredd och mångfald är önskvärd i verksamheten och det därför inte finns

skäl för regeringen att närmare styra den.

Enrådighetsverk - med eller utan ett av regeringen tillsatt råd med insyn

som främsta uppgift - och styrelse bör vara de två huvudalternativ som

regeringen väljer mellan. Dessa bör emellertid också kunna modifieras och

anpassas till skilda förutsättningar.

I propositionen görs en genomgång och prövning av ledningsformen för

114 centrala förvaltningsmyndigheter. Regeringen redovisar vilka myndig-

heter den avser att ge ny ledningsform under år 1995 genom ändringar i

myndighetens instruktion.

Verksamhetens art och regeringens behov av att styra myndigheten på visst

sätt skall vara den grundläggande utgångspunkten vid val av ledningsform.

Vid valet av ledningsform bör regeringen således utgå från myndighetens

verksamhet och mål, sådana de är fastlagda av riksdagen och regeringen,

och därefter välja en ledningsform med den grad av styrning som bäst

bedöms gagna verksamheten och de uppställda målen. En annan utgångs-

punkt skall vara att det alltid bör stå klart var det samlade ansvaret inför

regeringen för myndighetens ledning ligger.

Regeringen framhåller vidare att något statiskt synsätt inte bör tillämpas

vid val av ledningsform, utan inriktningen av de enskilda myndigheternas

verksamhet kan behöva ändras relativt snabbt. Växling av ledningsform

bör givetvis inte ske ofta och utan välgrundade orsaker.

Regeringen förklarar att den anser det vara värdefullt med någon form av

intresserepresentation i styrelserna för vissa myndigheter främst inom

arbetsmarknadsområdet i syfte att främja intresseavvägning och samför-

stånd mellan arbetsmarknadens parter. Förutsättningarna för en sådan

ordning behöver dock enligt regeringen utredas ytterligare, och något

förslag i den delen läggs inte fram.

Regeringens skäl för förslaget

Regeringen framhåller att det framlagda förslaget till reformering av led-

ningsformen inte fullt ut stämmer med de riktlinjer för förvaltningsmyn-

digheternas ledning som riksdagen godkände förra året. Även om relativt

många myndigheter enligt den lämnade redovisningen görs om till enrå-

dighetsverk, anser regeringen att nuvarande ledningsform, där en myndig-

hetschef och en lekmannastyrelse delar på ansvaret för verksamheten, bör

behållas för en rad myndigheter. En samlad bedömning av verksamhetens

art, behovet av insyn, råd och stöd har lett till att regeringen finner den

nuvarande formen av styrelse för närvarande vara mest ändamålsenlig i

dessa fall. Regeringen finner inte heller att det delade ansvaret inför rege-

ringen i myndigheternas ledning skulle utgöra ett hinder för den av rege-

ringen önskade styrningen av dem.

Regeringen delar grundtanken i den tidigare propositionen att myndighe-

terna skall ha en klar och tydlig ledningsfunktion, där det inte råder någon

tvekan om var det yttersta ansvaret inför regeringen ligger. Regeringen

delar dock inte slutsatserna beträffande valet av ledningsform. Som anges i

den tidigare propositionen spänner statsförvaltningens uppgifter över ett

brett fält av skiftande verksamheter, myndigheterna har olika karaktär och

förutsättningar, och statsförvaltningen är ständigt föremål för olika struktu-

rella och organisatoriska förändringar. Just mot den bakgrunden bör enligt

regeringens mening den naturliga konsekvensen bli en mer flexibel till-

lämpning av olika ledningsformer än vad nu är fallet, då enrådighetsverk

skall väljas "i första hand".

Regeringen betonar att även styrelsemodellen bör kunna anpassas till

olika förutsättningar, så att styrelse med fullt ansvar för verksamheten inte

blir den enda formen av styrelse. Att statliga myndigheter leds av en myn-

dighetschef tillsammans med en lekmannastyrelse garanterar både den

samhälleliga insynen och det medborgerliga inflytandet, och användningen

av en sådan form av styrelse bör därför inte vara utesluten. Modellen kan

t.ex. vara att föredra där bredd och mångfald är önskvärd i verksamheten

eller där samordning med andra myndigheter och organisationer är viktig.

Där denna styrelsemodell väljs skall dock ansvarsfördelningen mellan

myndighetens chef och styrelsen göras tydlig i myndighetens instruktion.

Motioner

Regeringens förslag har inte föranlett några motioner.

Yttranden från andra utskott

Riktlinjerna i allmänhet

Finansutskottet, justitieutskottet, lagutskottet, socialutskottet, jordbruksut-

skottet och bostadsutskottet har uttalat sig om riktlinjerna i allmänhet.

Finansutskottet anser att tillämpningen av de av regeringen förordade

riktlinjerna i flertalet fall innebär en rimlig avvägning mellan kraven på

klara och entydiga ansvarsförhållanden mellan regeringen och dess under-

lydande myndigheter å ena sidan och kraven på medborgarinflytande och

insyn å den andra.

Utskottet påpekar att det inom riksdagen har särskilt ansvar för frågor

om budgetprocessen och för förvaltningsekonomiska frågor och vill i det

sammanhanget särskilt peka på att mål- och resultatstyrningen skapat

delvis nya förutsättningar för samspelet mellan regeringen och myndighe-

terna. Behovet av en klar ansvarsfördelning accentueras således, och detta

oavsett vilken ledningsform som i det enskilda fallet bedöms som den mest

ändamålsenliga. En annan viktig effekt av den nya budgetprocessen och av

resultatstyrningen är att riksdagens och utskottens roll har påverkats, och

tonvikten kommer enligt vad utskottet framhåller i allt större utsträckning

att ligga på resultatredovisning, uppföljning och utvärdering.

Justitieutskottet har inte några invändningar mot förslaget till riktlinjer i

stort.

Lagutskottet sammanfattar sitt synsätt så att utskottet principiellt förordar

att formen styrelse med fullt ansvar i första hand kommer i fråga och att

formen enrådighetsverk väljs mer undantagsvis och då förenas med ett

insynsråd.

Utskottet vill understryka vikten av att myndigheter har en klar och tyd-

lig ledningsfunktion, där det inte råder någon tvekan om vem som har det

yttersta ansvaret inför regeringen. Utskottet anser dock detta krav på ett

tydligt ansvar svårt att förena med nuvarande ledningsform med ett delat

ansvar mellan styrelse och myndighetschef. Ett annat viktigt krav som

enligt utskottet bör ställas vid val av ledningsform för myndigheter är att

såväl den samhälleliga insynen som det medborgerliga inflytandet garante-

ras. Det är således enligt utskottets mening mycket betydelsefullt med

lekmannastyrelser, där parlamentariker även i fortsättningen bör kunna

ingå.

Utskottet vill understryka angelägenheten av att en kontinuerlig upp-

följning av respektive ledningsform kommer till stånd för de olika myn-

digheterna.

Socialutskottet delar regeringens uppfattning att de centrala förvaltnings-

myndigheterna skall ha en klar och tydlig ledningsfunktion och att det i

huvudsak måste ankomma på regeringen att välja ledningsform. Utskottet

anser dock att nuvarande ledningsform med en myndighetschef och en

lekmannastyrelse som delar på ansvaret för verksamheten har en rad förde-

lar. Lekmannainflytandet bevaras samtidigt som den speciella kunskap och

kompetens som finns hos styrelseledamöterna tillförs verksamheten.

Jordbruksutskottet delar regeringens överväganden när det gäller de all-

männa principerna för förvaltningsmyndigheternas ledning.

Bostadsutskottet anser det naturligt att verksamhetens art och regeringens

behov av att styra myndigheten på visst sätt är en utgångspunkt för valet av

ledningsform. Utskottet anser att det finns anledning att vid bedömningen

av lämplig ledningsform också framgent väga in betydelsen av garanti för

medborgerlig insyn, vilket hittills skett genom lekmannastyrelse.

Enskilda myndigheters ledningsform

Många utskott har anlagt synpunkter på den planerade ledningsformen för

enskilda myndigheter. Synpunkterna avser myndigheter som respektive

utskott beviljar anslag för.

I fråga om Brottsförebyggande rådet (BRÅ), som regeringen avser att ge

styrelseformen enrådighetsverk med insynsråd, anser justitieutskottet att

nuvarande styrelsemodell bör behållas.

Justitieutskottet anför att det brottsförebyggande arbetet måste bedrivas

långsiktigt och på stor bredd. Det förutsätter kunskaper om skilda delar av

samhällslivet och om hur brottsligheten påverkar livssituationen för geme-

ne man. Arbetet måste också ha medborgarnas stöd, och det förutsätter i

många fall deras direkta medverkan. Det är således av stor betydelse att det

finns ett reellt medborgerligt inflytande över det brottsförebyggande arbe-

tet, och det skulle enligt utskottets mening vara olyckligt att avstå från den

demokratiska förankring som lekmännen i BRÅ:s styrelse bidrar till; ut-

skottet anser att den insyn som möjliggörs genom ett insynsråd inte är

tillräcklig.

I fråga om de myndigheter inom Socialdepartementet som regeringen avser

att ge en förändrad styrelseform - Läkemedelsverket, som avses bli enrå-

dighetsverk med insynsråd, Rättsmedicinalverket, som avses bli enrådig-

hetsverk med insynsråd, Smittskyddsinstitutet, som avses bli enrådighets-

verk, och Statens institut för psykosocial miljömedicin, som avses bli

enrådighetsverk med insynsråd - anser socialutskottet att nuvarande styrel-

semodell är motiverad eller ändamålsenlig.

Socialutskottet framhåller att det beträffande ett flertal myndigheter un-

der Socialdepartementet finns ett särskilt värde av demokratisk insyn och

en förankring av myndighetens verksamhet och beslut i de samhälleliga

värderingarna genom en parlamentariskt sammansatt styrelse. Verksamhe-

ten rör inte sällan utsatta människor.

I fråga om Post- och telestyrelsen, som avses få styrelseformen enrådig-

hetsverk med insynsråd, anser trafikutskottet att styrelseformen styrelse

med fullt ansvar i stället bör väljas.

Trafikutskottet pekar på att väl fungerande post- och telekommunikatio-

ner har mycket stor betydelse för enskilda människor, myndigheter och

företag i hela landet och att en av Post- och telestyrelsens viktigaste ar-

betsuppgifter är att följa utvecklingen på post- och telemarknaderna och

till regeringen rapportera om de av statsmakterna fastlagda målen uppfylls

samt har ansvar för samhällsåtaganden på post- och teletjänster.

I fråga om Statistiska centralbyrån (SCB), som avses bli ett enrådighets-

verk med insynsråd, anser finansutskottet att väsentliga skäl talar för att

nuvarande styrelsemodell behålls.

Finansutskottet anser att erfarenheterna av styrelsens medverkan för

SCB:s del har varit goda, och den har kunnat bidra med värdefulla kun-

skaper som varit till nytta för verksamheten. Behovet av insyn är enligt

utskottet av särskild vikt med hänsyn till att SCB hanterar integritetskäns-

ligt statistiskt material. Ett annat skäl för att behålla styrelseformen är den

omläggning av finansieringen och samordningen av den statliga statistiken

som nu successivt genomförs, där styrelsen bör ha en viktig uppgift att

följa upp effekterna av nyordningen.

För bl.a. Generaltullstyrelsen och Riksskatteverket avses den nuvarande

styrelsemodellen behållas. Skatteutskottet noterar detta och har inte funnit

anledning till erinran mot detta.

Jordbruksutskottet drar samma slutsatser som regeringen i fråga om led-

ningsformen för de myndigheter som utskottet haft anledning att uttala sig

om, nämligen Statens jordbruksverk, Statens utsädeskontroll, Statens

maskinprovningar, Statens veterinärmedicinska anstalt, Fiskeriverket och

Kemikalieinspektionen. Myndigheterna avses få ledningsformen enrådig-

hetsverk, beträffande Jordbruksverket, Veterinärmedicinska anstalten och

Fiskeriverket i kombination med insynsråd.

I fråga om Statens livsmedelsverk, som avses få ledningsformen enrådig-

hetsverk med insynsråd, anser lagutskottet att i stället ledningsformen

styrelse med fullt ansvar bör väljas.

Lagutskottet framhåller att verket bl.a. har till uppgift att bevaka konsu-

mentintresset inom livsmedelsområdet, och med hänsyn härtill anser ut-

skottet att styrelse med fullt ansvar är en lämpligare ledningsform.

I fråga om Arbetarskyddsstyrelsen, som avses få styrelseformen enrådig-

hetsverk med insynsråd och med särskilt beslutsorgan för den normerande

verksamheten och i förvaltningsärenden, anser arbetsmarknadsutskottet att

det inte föreligger tillräckliga skäl att ändra den nuvarande ledningsfor-

men, utan den bör behållas.

Enligt arbetsmarknadsutskottets uppfattning kan den föreslagna led-

ningsformen för Arbetarskyddsstyrelsen i praktiken innebära i huvudsak

samma ordning som i dag, medan skillnaden blir den att exempelvis beslut

om anslagsframställning och årsredovisning, som i dag beslutas av styrel-

sen, kommer att beslutas av generaldirektören.

Statens invandrarverk, som avses få styrelsemodellen enrådighetsverk med

insynsråd, bör enligt socialförsäkringsutskottet i nuläget behålla nuvarande

styrelsemodell.

Socialförsäkringsutskottet instämmer i regeringens påpekande att ändra-

de förutsättningar kan medföra att även ledningsformen behöver ändras,

men utskottet framhåller att växling av ledningsform naturligtvis inte bör

ske ofta och utan välgrundade orsaker. Utskottet framhåller att hela det

verksamhetsfält som Invandrarverket har hand om är föremål för översyn

och att det därför finns skäl att behålla Invandrarverkets nuvarande led-

ningsform tills det är klarlagt vilka uppgifter verket kommer att ha i fram-

tiden och var tyngdpunkten i verksamheten kommer att ligga.

Statens biografbyrå, som avses få styrelsemodellen enrådighetsverk med

insynsråd, bör enligt kulturutskottet behålla nuvarande styrelsemodell.

Utredning om den statliga förvaltningens uppgifter och orga-

nisation

Regeringen beslöt i juni 1995 att tillkalla en kommission om den statliga

förvaltningens uppgifter och organisation, Förvaltningspolitiska kommis-

sionen (Fi 1995:13, dir. 1995:93). Kommissionens uppdrag är bl.a. att göra

en analys av om nuvarande former för organisation och styrning av statlig

förvaltning och verksamhet är ändamålsenliga i förhållande till de uppgif-

ter och mål som fastlagts av regering och riksdag samt lämna synpunkter

på hur det långsiktiga arbetet med strukturförändringar i den statliga för-

valtningen bör bedrivas.

Syftet med kommissionens arbete är att ge underlag för den fortsatta ut-

formningen av regeringens förvaltningspolitik. Utgångspunkten för kom-

missionens arbete skall vara de grundläggande krav på demokratisk styr-

ning, insyn och kontroll, rättssäkerhet, effektivitet och tillgänglighet som

måste ställas på och tillgodoses av den statliga förvaltningen.

Kommissionen bör översiktligt redovisa hur statsförvaltningen har ut-

vecklats och organiserats under efterkrigstiden. På grundval av denna

redovisning bör kommissionen göra en analys av vilka kriterier som varit

styrande för hur statliga åtaganden organiserats och genomförts, och i den

utsträckning dessa kriterier förändrats över tiden skall detta belysas.

En belysning bör bl.a. göras av hur de nya styrformerna påverkar sam-

spelet mellan riksdag, regering och förvaltningsmyndigheter. En viktig

fråga är därvid hur riksdagens intentioner slår igenom i de olika former av

styrning, uppföljning och utvärdering som regeringen utövar gentemot

myndigheterna. Kommissionen skall lämna synpunkter på hur det långsik-

tiga arbetet med strukturförändringar i den statliga förvaltningen bör be-

drivas. Kommissionen kan därvid i den utsträckning den finner lämpligt

lämna rekommendationer eller förslag till riktlinjer i förvaltningspolitiska

frågor för olika typer av statlig verksamhet.

Utskottets bedömning

Regeringen har begärt att riksdagen skall godkänna de riktlinjer för för-

valtningsmyndigheternas ledningsformer som läggs fram i propositionen.

Riktlinjerna innebär att regeringen som ledningsform för centrala förvalt-

ningsmyndigheter skall välja enrådighetsverk eller styrelse. Såväl enrådig-

hets- som styrelsemodellen skall vid behov anpassas till de särskilda förut-

sättningar som råder för den enskilda myndigheten, och en styrelse skall

kunna ha ett helt eller ett med myndighetschefen delat ansvar för verksam-

heten inför regeringen. Regeringen har i propositionen framhållit att rikt-

linjerna skiljer sig från de riktlinjer som riksdagen godkände våren 1994

genom att avgörandet om en enskild myndighet skall ledas på det ena eller

andra sättet inte skall träffas med utgångspunkten att ledningsformen skall

vara enrådighetsverk utan att regeringen skall välja den ena eller den andra

ledningsformen, och tillämpningen av ledningsformerna skall vara mera

flexibel. Såsom enligt 1994 års riktlinjer skall dock gälla att myndigheter-

na skall ha en klar och tydlig ledningsfunktion, där det inte råder någon

tvekan om var det yttersta ansvaret inför regeringen ligger.

De nu framlagda riktlinjerna låser således inte valet av ledningsform ge-

nom någon presumtion för ledningsformen enrådighetsverk. Utskottet

anser detta vara en förbättring jämfört med 1994 års riktlinjer. Det är

emellertid enligt utskottets uppfattning inte tillräckligt. Som framgår också

av yttranden från andra utskott finns uttalade önskemål om ett starkare

lekmannainflytande.

Enligt utskottets mening bör innehållet i den reservation som avgavs då

riksdagen våren 1994 fattade beslut om riktlinjer för förvaltningsmyndig-

heternas ledningsformer nu ligga till grund för riksdagens beslut. Detta

innebär bl.a. att den tidigare gällande huvudregeln att statliga myndigheter

normalt skall ha en lekmannastyrelse vid sidan av myndighetschefen åter-

införs. Genom sådana styrelser garanteras både den samhälleliga insynen

och det medborgerliga inflytandet.

Ett absolut krav på styrelse bör enligt utskottets uppfattning gälla för

tillsynsmyndigheter som utfärdar integritetskänsliga föreskrifter innebä-

rande ingrepp i medborgarnas frihet och ekonomiska situation, för myn-

digheter som arbetar under affärsliknande förhållanden och har en verk-

samhet som innebär ett stort finansiellt ansvar, för myndigheter inom

områdena forskning och kultur samt för de fall där tidigare undantag gjorts

från ordningen med enrådighetsverk, som en del stabsmyndigheter och

myndigheter inom försvarsmakten. Smärre myndigheter som sysslar med

rutinärenden kan däremot enligt utskottets uppfattning inrättas som enrå-

dighetsverk under förutsättning att det finns någon typ av insynsorgan.

Som framhålls i propositionen bör styrelsemodellen kunna anpassas till

olika förutsättningar. Utskottet delar regeringens uppfattning att lednings-

formen styrelse med fullt ansvar för verksamheten främst bör övervägas

för myndigheter som arbetar under affärsverksliknande förhållanden eller

har en verksamhet som innebär stort finansiellt och självständigt ansvar

samt att där den nuvarande styrelsemodellen med ett delat ansvar mellan

styrelsen och myndighetschefen väljs, ansvarsfördelningen dem emellan

skall göras tydlig i myndighetens instruktion.

Vad som nu anförts bör enligt utskottets uppfattning tjäna som riktlinjer

för förvaltningsmyndigheternas ledning, och utskottet föreslår att riksda-

gen med anledning av propositionen som sin mening ger det anförda rege-

ringen till känna.

Utskottet vill dock erinra om att Förvaltningspolitiska kommissionen har

i uppdrag att göra en analys av om nuvarande former för organisation och

styrning av statlig förvaltning och verksamhet är ändamålsenliga i förhål-

lande till de uppgifter och mål som fastlagts av regering och riksdag. Ut-

skottet anser det naturligt att de frågor om förvaltningsmyndigheternas

ledningsformer som nu behandlas aktualiseras också i kommissionens

arbete. Om resultatet av kommissionens arbete ger anledning till det, utgår

utskottet från att regeringen återkommer till riksdagen i frågan.

Utskottet noterar att förutsättningarna för ordningen med intresserepresen-

tation i styrelserna för vissa myndigheter enligt propositionen behöver

utredas ytterligare. Utskottet, som finner en sådan representation värdefull,

utgår från att regeringen efter utredning återkommer till riksdagen i denna

del.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande riktlinjer för förvaltningsmyndigheternas ledning

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:150 (bilaga 7 av-

snitt 3) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

res (m,fp)

Stockholm den 16 november 1995

På konstitutionsutskottets vägnar

Birgit Friggebo

I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt

Ove Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders

Björck (m), Ingvar Johnsson (s), Widar Andersson

(s), Birger Hagård (m), Tone Tingsgård (s),

Birgitta Hambraeus (c), Björn von Sydow (s),

Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s),

Kenneth Kvist (v), Pär-Axel Sahlberg (s), Inger

René (m), Peter Eriksson (mp) och Margitta

Edgren (fp).

Reservation

Birgit Friggebo (fp), Anders Björck (m), Birger Hagård (m), Jerry Mar-

tinger (m), Inger René (m) och Margitta Edgren (fp) anser

dels att utskottets yttrande under rubriken Utskottets bedömning bort ha

följande lydelse:

Utskottet kan i väsentliga delar ställa sig bakom de allmänna principer

som regeringen använt sig av vid valet av ledningsform för förvaltnings-

myndigheterna. De stämmer i stort överens med de riktlinjer som riksda-

gen på förslag av den förra regeringen beslutade om våren 1994. Därige-

nom åstadkoms en rimlig avvägning mellan kraven på klara och entydiga

ansvarsförhållanden mellan regeringen och dess underlydande myndighe-

ter och kraven på medborgarinflytande.

Utskottet ser däremot allvarligt på att regeringen i propositionen anmäler

att någon form av intresserepresentation i styrelsen för vissa myndigheter

inom främst arbetsmarknadsområdet nu övervägs. Medborgarinflytande

över och medborgarkontroll av förvaltningen bör enligt utskottets bestäm-

da uppfattning utövas av folkvalda organ. Det är enligt utskottet av avgö-

rande betydelse för en effektiv och väl fungerande förvaltning att den inte

styrs av organisationer och andra särintressen utan utifrån allmänintresset.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

beträffande riktlinjer för förvaltningsmyndigheternas ledning

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:150 (bilaga 7 av-

snitt 3) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Finansutskottets yttrande

1995/96:FiU1y

Förvaltningsmyndigheternas ledning

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har genom beslut den 10 oktober 1995 berett övriga

utskott tillfälle att senast den 19 oktober 1995 yttra sig över proposition

1994/95:150 bilaga 7, avsnitt 3 om förvaltningsmyndigheternas ledning.

Utskottet

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner regeringens förslag till

riktlinjer för förvaltningsmyndigheternas ledning. Enligt förslaget skall

verksamhetens art och regeringens behov av att styra myndigheten på visst

sätt vara utgångspunkten vid val av ledningsform. När det gäller centrala

förvaltningsmyndigheter skall regeringen enligt vad som sägs i propositio-

nen välja enrådighetsverk eller styrelse. Såväl enrådighets- som styrelse-

modellen bör enligt propositionen anpassas till de särskilda förutsättning-

ar som råder för den enskilda myndigheten. Av förslaget framgår också att

en styrelse inför regeringen kan ha ett helt eller ett med myndighetschefen

delat ansvar för verksamheten.

Med utgångspunkt från dessa allmänna riktlinjer lämnas i propositionen

en redovisning av vilka myndigheter som regeringen avser att ge en ny

ledningsform under år 1995. Det skall ske genom att ändringar vidtas i

respektive myndigheters instruktioner. När det gäller de myndigheter som

berör finansutskottets beredningsområde anmäler regeringen att lednings-

formen för Statistiska centralbyrån bör vara enrådighetsverk med insynsråd

i stället för styrelse. Inte heller Kammarkollegiet bör enligt propositionen

ha en styrelse utan vara ett enrådighetsverk. Dock bör ett särskilt av rege-

ringen inrättat beslutsorgan för fond- och förmögenhetsförvaltningen

tillskapas.

Finansutskottet vill understryka betydelsen av det för Sverige så unika

inslaget av samhällelig insyn och av medborgerligt inflytande på myndig-

hetsnivån. Det är av stort värde att allmänna handlignar i prncip är offent-

liga och att meddelarfrihet råder. Genom att de statliga myndigheterna -

inom de ramar som riksdag och regering fastställt - leds av valda lekman-

nastyrelser kan både den samhälleliga insynen och det medborgerliga

inflytandet upprätthållas. Mot denna bakgrund anser utskottet i likhet med

regeringen att de av riksdagen våren 1994 beslutade riktlinjerna om att

enrådighetsverk skall väljas "i första hand", bör ändras på ett sätt som

mera överensstämmer med svensk förvaltningstradition.

Enligt utskottet innebär tillämpningen av de förordade riktlinjerna i

flertalet fall en rimlig avvägning mellan kraven på klara och entydiga

ansvarsförhållanden mellan regeringen och dess underlydande myndighe-

ter å ena sidan och kraven på medborgarinflytande och insyn å den andra.

Utskottet anser emellertid att väsentliga skäl talar för att behålla nuvarande

styrelsemodell för Statistiska centralbyrån. Erfarenheterna av styrelsen

medverkan har för SCB:s del varit goda. Den har kunnat bidra med värde-

fulla kunskaper som varit till nytta för verksamheten. Behovet av insyn är

av särskild vikt med hänsyn till att SCB hanterar integritetskänsligt statis-

tiskt material. Ett annat skäl för att behålla styrelseformen är enligt utskot-

tet den omläggning av finansieringen och samordningen av den statliga

statistiken som nu successivt genomförs. Styrelsen bör ha en viktig uppgift

att följa upp effekterna av denna nyordning.

Riksrevisionsverket är för närvarande ett enrådighetsverk. Till verket

finns knutet ett av regeringen utsett rådgivande organ. Av propositionen

framgår inte helt klart om regeringen avser att bibehålla RRV:s råd. Enligt

utskottet bör nuvarande ledningsformer för RRV bibehållas. Utskottet har

vidare inget att erinra mot vad regeringen redovisar om ny ledningsform

för Kammarkollegiet.

Även när det gäller myndigheter utanför finansutskottets direkta an-

svarsområde finns enligt utskottet exempel på myndigheter där lekman-

nainflytandet bör tas tillvara mer än vad som redovisats i propositionen.

Utskottet ser vidare positivt på att frågan om intresserepresentation i sty-

relsen för vissa myndigheter på arbetsmarknadsområdet skall utredas. En

sådan ordning bör enligt utskottet kunna bidra till att främja samförståndet

mellan arbetsmarknadens parter.

Finansutskottet har inom riksdagen särskilt ansvar för frågor om budget-

processen och för förvaltningsekonomiska frågor. Utskottet vill i detta

sammanhang särskilt peka på att mål-och resultatstyrningen skapat delvis

nya förutsättningar för samspelet mellan regeringen och myndigheterna.

Behovet av en klar ansvarsfördelning accentueras således och detta oavsett

vilken ledningsform som i det enskilda fallet bedöms som den mest ända-

målsenliga. En annan viktig effekt av den nya budgetprocessen och av

resultatstyrningen är att riksdagens och utskottens roll har påverkats. Ton-

vikten kommer i allt större utsträckning att ligga på resultatredovisning,

uppföljning och utvärdering. För att riksdag och regering skall kunna

fullfölja sina uppgifter i mål- och resultatstyrningen är det väsentligt att

inte minst ansvaret för myndigheternas årsredovisningar och för eventuel-

la åtgärder efter revision är klarlagda i instruktionerna.

Stockholm den 19 oktober 1995

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Per-Ola Eriksson (c), Sören Lek-

berg (s), Bo Nilsson (s), Sonja Rembo (m), Sonia Karlsson (s), Lennart

Hedquist (m), Susanne Eberstein (s), Kristina Nordström (s), Fredrik Rein-

feldt (m), Roy Ottosson (mp), Mats Odell (kds), Kjell Nordström (s),

Thomas Östros (s), Per Bill (m), Lars Bäckström (v) och Lars Leijonborg

(fp).

Avvikande mening

Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Roy Ot-

tosson (mp), Mats Odell (kds), Per Bill (m) och Lars Leijonborg (fp) anser

att den del av utskottets yttrande som börjar med "Finansutskottet vill"

och slutar med "arbetsmarknadens parter " bort ha följande lydelse:

Finansutskottet kan för sin del i väsentliga delar ställa sig bakom de all-

männa principer som regeringen använt sig av vid valet av ledningsform

för förvaltningsmyndigheterna. De stämmer i stort överens med de riktlin-

jer som riksdagen på förslag av den förra regeringen beslutade om våren

1994. Därigenom åstadkommes en rimlig avvägning mellan kraven på

klara och entydiga ansvarsförhållanden mellan regeringen och dess under-

lydande myndigheter och kraven på medborgarinflytande å den andra.

Finansutskottet kan också ställa sig bakom regeringens redovisning i

propositionen om ledningsmodell för de myndigheter som faller inom

utskottets ansvarsområde. Utskottet ser däremot allvarligt på att regeringen

i propositionen anmäler att någon form av intresserepresentation i styrel-

sen för vissa myndigheter inom arbetsmarknadsområdet nu övervägs. Det

är utskottets bestämda uppfattning att medborgarinflytande över och med-

borgarkontroll av förvaltningen bör utövas av folkvalda organ. Det är

enligt utskottet av avgörande betydelse för en effektiv och väl fungerande

förvaltning att den inte styrs av hänsyn till organisationer och andra

särintressen utan utifrån allmänintresset.

Skatteutskottets yttrande

1995/96:SkU1y

Förvaltningsmyndigheternas ledning

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har berett samtliga utskott tillfälle att yttra sig över

förra vårens kompletteringsproposition 1994/95:150 bilaga 7 såvitt avser

avsnittet om förvaltningsmyndigheternas ledning. Med anledning härav får

skatteutskottet anföra följande.

I propositionen begär regeringen att riksdagen godkänner regeringens

förslag till riktlinjer för förvaltningsmyndigheternas ledningsformer. Dessa

riktlinjer innebär bl.a. att relativt många myndigheter görs om till s.k.

enrådighetsverk. Regeringen anser dock att nuvarande ledningsform, där

myndighetschef och en lekmannastyrelse delar på ansvaret för verksamhe-

ten, bör bibehållas för en rad myndigheter där verksamhetens art och be-

hovet av insyn, råd och stöd har lett till att den nuvarande formen av sty-

relse för närvarande befunnits mest ändamålsenlig. Detsamma gäller

myndigheter där det delade ansvaret inför regeringen i myndigheternas

ledning inte ansetts utgöra ett hinder för den av regeringen önskade styr-

ningen.

Den nuvarande ledningsformen har valts för bl.a. Generaltullstyrelsen

och Riksskatteverket, för vars anslagstilldelning skatteutskottet ansvarar.

Samma ledningsform skall enligt propositionen tillämpas på de regionala

skattemyndigheterna.

Skatteutskottet har inte funnit anledning till erinran mot propositionen i

nu angivet hänseende. Såvitt skatteutskottet är berört tillstyrker utskottet

således propositionen.

Stockholm den 17 oktober 1995

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Sverre Palm (s),

Karl Hagström (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn

Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s),

Lars Bäckström (v), Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg

(mp), Lars U Granberg (s), Carl Erik Hedlund (m) och Tuve Skånberg (kds).

Justitieutskottets yttrande

1995/96:JuU2y

Förvaltningsmyndigheternas ledning

Till konstitutionsutskottet

Inledning

Konstitutionsutskottet har i ett beslut den 10 oktober 1995 berett bl.a.

justitieutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1994/95:150,

bil. 7, avsnitt 3 om förvaltningsmyndigheternas ledning.

Ärendet föranleder följande yttrande från justitieutskottet.

Utskottet

Justitieutskottets beredningsområde omfattar, såvitt här är av intresse,

flertalet myndigheter inom rättsväsendet, däribland Brottsförebyggande

rådet (BRÅ). Utskottet begränsar sitt yttrande till att avse BRÅ:s framtida

ledning.

Propositionen m.m.

I juni 1994 godkände riksdagen ett regeringsförslag om nya riktlinjer för

förvaltningsmyndigheternas ledning (prop. 1993/94:185, KU42). Samtidigt

aviserade regeringen sin avsikt att senare låta riksdagen ta del av hur rege-

ringen avsåg att ändra ledningsformerna för olika myndigheter.

I 1995 års budgetproposition (bil. 8, s. 11) meddelade regeringen vilka

ledningsformer som den bedömde skulle bli aktuella att tillämpa. Det rörde

sig om två olika modeller vid sidan av den nuvarande, nämligen dels en-

rådighetsverk med eller utan råd med insynsuppgift, dels styrelse med fullt

ansvar för verksamheten.

Beträffande tillämpningen av de olika modellerna anför regeringen i den

nu aktuella propositionen sammanfattningsvis att den inte helt delar de

slutsatser beträffande val av ledningsform som gjordes i 1994 års ärende. I

stället för att, som där var utgångspunkten, välja enrådighetsverk i första

hand bör en mer flexibel tillämpning eftersträvas. Sammanfattningsvis bör

principen enligt regeringens mening vara att regeringen vid val av led-

ningsform utgår från myndighetens verksamhet och mål sådana de är fast-

lagda av riksdagen och regeringen och därefter väljer en ledningsform med

den grad av styrning som bäst bedöms gagna verksamheten och de upp-

ställda målen.

Mot den här angivna bakgrunden föreslår regeringen i propositionen

riksdagen att godkänna regeringens riktlinjer för förvaltningsmyndigheter-

nas ledning.

Om de olika ledningsformerna anförs följande.

Ledningsformen enrådighetsverk - där myndighetschefen har det fulla

ansvaret för verksamheten - bör övervägas bl.a. där det finns behov av en

mer direkt och tydlig styrning av myndigheten och där politiska beslut

måste genomföras utan fördröjning. Modellen med enrådighetsverk kan

kompletteras med ett insynsråd med demokratisk insyn som främsta upp-

gift i de fall ett sådant råd bedömts vara av allmänt intresse.

Ledningsformen styrelse med fullt ansvar för verksamheten bör främst

övervägas för myndigheter som arbetar under affärsverksliknande förhål-

landen eller som har en verksamhet som innebär stort finansiellt och

självständigt ansvar.

Slutligen kan enligt propositionen även nuvarande styrelsemodell med

ett delat ansvar mellan styrelsen och myndighetschefen övervägas för

myndigheter där en viss bredd och mångfald är önskvärd i verksamheten

och det därför inte finns skäl för regeringen att närmare styra den. Model-

len kan även väljas för myndigheter där insyn, råd och stöd har stor bety-

delse.

Verksamhetens art och regeringens behov av att styra myndigheten på

ett visst sätt har varit den grundläggande utgångspunkten i regeringens val

av styrelseform för en viss myndighet. I propositionen lämnas en redovis-

ning av vilka myndigheter som regeringen avser att ge ny ledningsform

under år 1995 genom ändringar i myndigheternas instruktioner.

Bl.a. anmäler regeringen att den har för avsikt att tillämpa ledningsfor-

men enrådighetsverk med insynsråd beträffande BRÅ.

Överväganden

I propositionen lämnas ingen särskild information om bakgrunden till

regeringens val av ledningsform för BRÅ. Utskottet har således att utgå

från att valet av ledningsform innebär en tillämpning av de allmänna prin-

ciper som anges i propositionen och som kortfattat redovisats i det föregå-

ende. Utskottet, som i sammanhanget vill understryka att utskottet inte har

några invändningar mot regeringens förslag till riktlinjer i stort, ifrågasät-

ter dock om regeringen för BRÅ valt den bästa ledningsformen. Visserli-

gen har BRÅ:s uppgifter under senare år förändrats; BRÅ håller på att

utvecklas till ett kvalificerat expertorgan i kriminalpolitiska frågor under

regeringen (se prop. 1992/93:170, JuU30), och verksamheten har förskju-

tits från mer grundläggande, långsiktig forskning till mer tillämpad forsk-

ning, utvärdering, statistiska översikter och analyser samt kunskapssam-

manställningar. Tyngdpunkten ligger emellertid på sakområdena brottspre-

vention och samhällets reaktioner mot brott.

Det brottsförebyggande arbetet måste bedrivas långsiktigt och på stor

bredd. Det förutsätter kunskaper om skilda delar av samhällslivet och om

hur brottsligheten påverkar livssituationen för gemene man. Arbetet måste

också ha medborgarnas stöd, och det förutsätter i många fall deras direkta

medverkan. Det är således av stor betydelse att det finns ett reellt medbor-

gerligt inflytande över det brottsförebyggande arbetet, och det skulle enligt

utskottets mening vara olyckligt att avstå från den demokratiska förankring

som lekmännen i BRÅ:s styrelse bidrar till; utskottet anser att den insyn

som möjliggörs genom ett insynsråd inte är tillräcklig. Utskottet vill alltså

som sin mening uttala att BRÅ:s ledningsform inte bör förändras. BRÅ

bör således även i framtiden ledas av en styrelse och en myndighetschef

med delat ansvar.

Stockholm den 26 oktober 1995

På justitieutskottets vägnar

Gun Hellsvik

I beslutet har deltagit: Gun Hellsvik (m), Sigrid Bolkéus (s),

Göthe Knutson (m), Märta Johansson (s), Ingbritt Irhammar

(c), Margareta Sandgren (s), Anders G Högmark (m), Siw

Persson (fp), Ann-Marie Fagerström (s), Alice Åström (v),

Pär Nuder (s), Maud Ekendahl (m), Kia Andreasson (mp),

Helena Frisk (s), Christin Nilsson (s), Nalin Baksi (s) och

Michael Stjernström (kds).

Avvikande mening

Gun Hellsvik (m), Göthe Knutson (m), Anders G Högmark (m), Siw Pers-

son (fp), Maud Ekendahl (m) och Michael Stjernström (kds) anser att

utskottets yttrande under rubriken Överväganden bort ha följande lydelse.

Utskottet konstaterar till att börja med att det föreliggande förslaget om

riktlinjer för förvaltningsmyndigheternas ledning innebär att man avlägs-

nar sig från tanken om tydlig styrning av myndigheternas verksamhet.

Utskottet vill också framhålla att även 1994 års riktlinjer ger utrymme för

hänsynstagande till olika myndigheters speciella förutsättningar när det

gäller valet av ledningsform och att behovet av demokratisk insyn och

kontroll kan tillgodoses genom insynsråd. Utskottet finner således inte

anledning att frångå 1994 års riktlinjebeslut.

När det sedan gäller frågan om BRÅ:s ledning konstaterar utskottet att

det i propositionen inte lämnas någon särskild information om bakgrunden

till regeringens val av ledningsform. Utskottet har således att utgå från att

valet av ledningsform innebär en tillämpning av de allmänna principer som

anges i propositionen och som kortfattat redovisats i det föregående. När

det gäller skälen för enrådighetsverk överensstämmer dessa i stort med

1994 års riktlinjer.

Utskottet vill här konstatera att BRÅ:s verksamhet under senare år fått

en ny inriktning; BRÅ håller på att utvecklas till ett kvalificerat expertor-

gan i kriminalpolitiska frågor under regeringen (se prop. 1992/93:170,

JuU30), och verksamheten har förskjutits från mer grundläggande, lång-

siktig forskning till mer tillämpad forskning, utvärdering, statistiska över-

sikter och analyser samt kunskapssammanställningar. Tyngdpunkten ligger

på sakområdena brottsprevention och samhällets reaktioner mot brott.

Det framstår för utskottet som närmast självklart att BRÅ:s nya ställning

och uppgifter också för med sig ett behov av mer direkt styrning av dess

verksamhet. Med dessa utgångspunkter har utskottet inga invändningar

mot att BRÅ i fortsättningen styrs som ett enrådighetsverk.

Enligt utskottets mening bör behovet av

demokratisk insyn och förankring av det

brottsförebyggande arbetet tillgodoses genom att

det, i enlighet med regeringsförslaget, inrättas ett

insynsråd.

Lagutskottets yttrande

1995/96:LU1y

Förvaltningsmyndigheternas ledning

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 10 oktober 1995 berett samtliga utskott

tillfälle att senast den 19 oktober 1995 avge yttrande över proposition

1994/95:150 bilaga 7, avsnitt 3, om förvaltningsmyndigheternas ledning.

Propositionen har i denna del inte föranlett något motionsyrkande.

Lagutskottet, som har beslutat att avge yttrande i ärendet, får anföra

följande.

Bakgrunden till förslaget är att riksdagen under våren 1994 godkände

nya riktlinjer för förvaltningsmyndigheternas ledningsformer i enlighet

med proposition 1993/94:185 Förvaltningsmyndigheternas ledning (bet.

1993/94:KU42, rskr. 1993/94:381). I nämnda proposition anmälde dåva-

rande regeringen att avsikten var att i 1995 och 1996 års budgetpropositio-

ner låta riksdagen ta del av hur regeringen avsåg att ändra ledningsformen

för olika myndigheter.

I 1995 års budgetproposition (prop. 1994/95:100, bil. 8, s. 11) meddela-

de regeringen vilka ledningsformer som bedömdes bli aktuella att använda.

Dessa var enrådighetsverk med eller utan råd med insynsuppgift, styrelse

med fullt ansvar för verksamheten samt även styrelse enligt hittillsvarande

modell, dvs. med ett delat ansvar mellan styrelsen och myndighetschefen.

Av budgetpropositionen framgick vidare att regeringen avsåg att återkom-

ma till riksdagen med en redovisning av planerade ändringar i förvaltning-

smyndigheternas ledningsform sedan en genomgång gjorts av myndighe-

terna inom varje departementsområde.

En sådan genomgång har därefter kommit till stånd och regeringen har

prövat ledningsformen för totalt 114 centrala förvaltningsmyndigheter. I

förevarande proposition redovisas regeringens förslag, och i propositionen

föreslås att riksdagen godkänner de sålunda angivna riktlinjerna för för-

valtningsmyndigheternas ledningsformer. Riktlinjerna är sammanfatt-

ningsvis följande. Verksamhetens art och regeringens behov av att styra

myndigheten på visst sätt skall vara utgångspunkt vid val av ledningsform.

Som ledningsform för centrala förvaltningsmyndigheter skall regeringen

välja enrådighetsverk eller styrelse. Såväl enrådighets- som styrelsemodel-

len bör vid behov anpassas till de särskilda förutsättningar som råder för

den enskilda myndigheten. En styrelse kan ha ett helt eller ett med myn-

dighetschefen delat ansvar för verksamheten inför regeringen. Riktlinjerna

för val av ledningsform skall i princip tillämpas även på länsmyndigheter

under en central chefsmyndighet.

Av redovisningen i propositionen framgår att regeringen har för avsikt

att - inom lagutskottets beredningsområde - under år 1995 ge ny lednings-

form till Statens livsmedelsverk samt Patent- och registreringsverket, vilka

båda föreslås bli enrådighetsverk med insynsråd. När det gäller övriga

myndigheter inom utskottets beredningsområde, nämligen Konsumentver-

ket och kronofogdemyndigheterna, föreslås att nuvarande styrelsemodell

med delat ansvar tills vidare bibehålls.

Av propositionen framgår vidare att regeringens nu framlagda förslag

inte helt överensstämmer med de riktlinjer som riksdagen godkände förra

året och som inledningsvis nämndes. Enligt dessa skall regeringen i första

hand välja formen enrådighetsverk, och endast om vägande skäl motiverar

det bör en myndighet ledas på annat sätt och då närmast av en styrelse med

fullt ansvar för verksamheten. Vid en samlad bedömning av verksamhe-

tens art, behovet av insyn, råd och stöd har dock regeringen funnit att den

nuvarande ledningsformen, där en myndighetschef och en lekmannastyrel-

se delar på ansvaret för verksamheten, i vissa fall är mest ändamålsenlig

och därför bör bibehållas för en rad myndigheter. Enligt regeringens be-

dömning utgör inte heller ett sådant delat ansvar något hinder för den av

regeringen önskade styrningen av myndigheterna.

Mot bakgrund av att statsförvaltningen ständigt är föremål för olika

strukturella och organisatoriska förändringar bör enligt regeringen den

naturliga konsekvensen bli en mer flexibel tillämpning av olika lednings-

former. Utgångspunkten bör vara att regeringen utgår från myndighetens

verksamhet och mål, sådana de är fastlagda av riksdag och regering, och

därefter väljer en ledningsform med den grad av styrning som bäst bedöms

gagna verksamheten och de uppställda målen. Därutöver framhålls i pro-

positionen att ett statiskt synsätt vid val av ledningsform inte bör tillämpas.

Inriktningen av de enskilda myndigheternas verksamhet kan behöva ändras

relativt snabbt och ändrade förutsättningar kan medföra att även lednings-

formerna behöver ändras. En myndighet kan således ha olika ledningsform

under olika perioder, även om byte av ledningsform givetvis inte bör ske

ofta och utan välgrundade orsaker.

Lagutskottet vill för sin del understryka vikten av att myndigheter har en

klar och tydlig ledningsfunktion, där det inte råder någon tvekan om vem

som har det yttersta ansvaret inför regeringen. Detta krav på ett tydligt

ansvar är dock svårt att förena med nuvarande ledningsform med ett delat

ansvar mellan styrelse och myndighetschef. Ett annat viktigt krav som

enligt utskottet bör ställas vid val av ledningsform för myndigheter är att

såväl den samhälleliga insynen som det medborgerliga inflytandet garante-

ras. Det är således enligt utskottets mening mycket betydelsefullt med

lekmannastyrelser, där parlamentariker även i fortsättningen bör kunna

ingå. Utskottets synsätt kan sammanfattningsvis sägas innebära att ut-

skottet principiellt förordar att formen styrelse med fullt ansvar i första

hand kommer i fråga och att formen enrådighetsverk väljs mer undantags-

vis och då förenas med ett insynsråd.

När det särskilt gäller myndigheterna inom lagutskottets beredningsom-

råde vill utskottet - i enlighet med ovan gjorda uttalanden - ifrågasätta

förslaget att ändra ledningsformen till enrådighetsverk för Statens livsme-

delsverk. Livsmedelsverket har bl.a. till uppgift att bevaka konsumentin-

tresset inom livsmedelsområdet, och med hänsyn härtill skulle enligt ut-

skottets mening en styrelse med fullt ansvar vara en lämpligare lednings-

form. I fråga om Patent- och registreringsverket känner utskottet inte

samma tveksamhet inför förslaget att ändra ledningsformen till enrådig-

hetsverk. Verkets uppgifter är inte av den karaktären att det nödvändigtvis

bör ledas av en lekmannastyrelse. Därtill kommer att det till verket knutna

insynsråd som föreslås torde kunna tillgodose kravet på demokratisk insyn

i erforderlig omfattning.

För Konsumentverket och de länsvisa kronofogdemyndigheterna före-

slås som ovan nämnts att nuvarande modell med delat ansvar mellan sty-

relse och myndighetschef tills vidare bibehålls. Utskottet vill med anled-

ning härav understryka att fortsatta överväganden för nämnda myndigheter

bör göras med utgångspunkt i utskottets ovan gjorda principiella uttalan-

den.

Avslutningsvis vill utskottet framhålla att utskottet delar regeringens

uppfattning att ändrade förutsättningar hos myndigheterna kan medföra att

ledningsformerna kan behöva ändras från tid till annan. Sådana ändringar

bör dock som framhålls i propositionen ske relativt sällan och endast om

det finns välgrundade skäl för ändring. För att riktigt kunna bedöma frågan

om välgrundade skäl föreligger krävs att en kontinuerlig uppföljning av

respektive ledningsform kommer till stånd för de olika myndigheterna.

Utskottet vill därför understryka angelägenheten av sådan uppföljning.

Stockholm den 19 oktober 1995

På lagutskottets

vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit:

Agne Hansson (c),

Anita Persson (s),

Carin Lundberg (s),

Rune Berglund (s),

Stig Rindborg (m),

Karin Olsson (s), Eva

Arvidsson (s), Inger

Segelström (s), Tanja

Linderborg (v), Sven-

Erik Österberg (s),

Birgitta Carlsson (c),

Anders Ygeman (s) ,

Marietta de Pourbaix-

Lundin (m), Eva

Björne (m), Kerstin

Heinemann (fp) och

Ingrid Skeppstedt (c).

Avvikande meningar

1. Stig Rindborg, Marietta de Pourbaix-Lundin och Eva Björne (alla m)

anser att den del av lagutskottets yttrande som börjar med "Lagutskottet

vill" och slutar med "principiella uttalanden." bort ha följande lydelse:

Lagutskottet är för sin del kritiskt mot att regeringen i förevarande pro-

position inte i större utsträckning följer de riktlinjer för förvaltningsmyn-

digheternas ledning som riksdagen godkände våren 1994. Riksdagen har

sålunda redan förordat att ledningsformen enrådighetsverk bör väljas i

första hand och endast om vägande skäl motiverar det bör en annan led-

ningsform övervägas. Det bör i så fall bli fråga om styrelse med fullt an-

svar. 1994 års riksdagsbeslut innebar också att man tog avstånd från den

nuvarande uppdelningen av ansvaret mellan styrelse och myndighetschef

eftersom en sådan uppdelning inte är tillräckligt tydlig och klar i fråga om

ledningsfunktionen.

Beträffande myndigheterna inom lagutskottets beredningsområde är ut-

skottet - i linje med det ovan anförda - givetvis positivt till att lednings-

formen för Statens livsmedelsverk och Patent- och registreringsverket nu

föreslås ändrad till enrådighetsverk.

När det däremot gäller övriga myndigheter inom utskottets sfär, närmare

bestämt Konsumentverket och de länsvisa kronofogdemyndigheterna,

föreslås dock att nuvarande ledningsform med delat ansvar mellan styrelse

och myndighetschef tills vidare bibehålls. Enligt utskottets mening bör

fortsatta överväganden om ändring av ledningsform även för dessa myn-

digheter snarast komma till stånd. Utskottet vill också understryka vikten

av att dessa överväganden sker i enlighet med de intentioner som som låg

bakom riksdagens beslut våren 1994.

2. Kerstin Heinemann (fp) anser att den del av lagutskottets yttrande som

börjar med "Lagutskottet vill" och slutar med "sådan uppföljning." bort ha

följande lydelse:

Enligt lagutskottets uppfattning är det med hänsyn till olika myndighe-

ters skilda karaktär och förutsättningar vare sig möjligt eller lämpligt att

generellt förorda en viss ledningsform, såsom enrådighetsverk eller styrel-

se med fullt ansvar. Det bör i stället göras en individuell bedömning av

vilken ledningsform som är mest ändamålsenlig för varje enskild myndig-

het. Vid denna bedömning bör även den nuvarande styrelsemodellen med

ett delat ansvar mellan styrelse och myndighetschef anses utgöra ett full-

gott alternativ.

Mot bakgrund av det anförda finner utskottet att regeringens förslag,

som innebär en flexibel tillämpning vid val av ledningsform, principiellt är

mycket tillfredsställande.

Beträffande förslagen till ändrad ledningsform för myndigheterna inom

utskottets beredningsområde, har utskottet ingen erinran vare sig när det

gäller Statens livsmedelsverk eller Patent- och registreringsverket. Enligt

utskottets mening synes enrådighetsverk med insynsråd vara en lämplig

ledningsform för båda dessa myndigheter. Med ett insynsråd garanteras

kravet på demokratisk insyn och kontroll i erforderlig omfattning.

Utskottet har inte heller någon erinran mot att nuvarande styrelsemodell

bibehålls för Konsumentverket och de länsvisa kronofogdemyndigheterna.

Som framhålls i propositionen kan ändrade

förutsättningar hos myndigheterna föranleda att

även ledningsformen behöver ändras. Utskottet

har härvidlag ingen annan uppfattning men vill

understryka vad som anförs i propositionen om att

en sådan ändring inte bör ske ofta och inte utan

välgrundade orsaker. För att riktigt kunna bedöma

frågan om välgrundade skäl föreligger krävs att en

kontinuerlig uppföljning av respektive led-

ningsform kommer till stånd för de olika

myndigheterna. Utskottet vill därför understryka

angelägenheten av sådan uppföljning.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

1995/96:SfU1y

Förvaltningsmyndigheternas ledning

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 10 oktober 1995 beslutat bereda samtliga

utskott tillfälle att yttra sig över proposition 1994/95:150 med förslag till

slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1995/96 m.m., bilaga 7,

avsnitt 3 om förvaltningsmyndigheternas ledning.

Socialförsäkringsutskottet får anföra följande.

Regeringen har gått igenom och prövat ledningsformen för drygt 110

centrala förvaltningsmyndigheter. Vid genomgången har den grundläggan-

de utgångspunkten varit verksamhetens art och regeringens behov av att

styra myndigheten på ett visst sätt. En annan utgångspunkt har varit att det

alltid bör stå klart var det samlade ansvaret inför regeringen för myndighe-

tens ledning ligger.

Enligt propositionen bör ledningsformen enrådighetsverk övervägas där

det finns behov av en mer direkt och tydlig styrning av myndigheten och

där politiska beslut måste genomföras utan fördröjning. Detta bör särskilt

beaktas mot bakgrund av de ökade krav på styrning och samordning som

EU-medlemskapet ställer på regeringen. Modellen med enrådighetsverk

bör kompletteras med ett av regeringen tillsatt insynsråd med demokratisk

insyn som främsta uppgift i de fall ett sådant råd bedöms vara av allmänt

intresse.

Ledningsformen styrelse med fullt ansvar för verksamheten bör enligt

propositionen främst övervägas för myndigheter som arbetar under affärs-

verksliknande förhållanden eller har en verksamhet som innebär stort

finansiellt och självständigt ansvar.

Enligt propositionen bör slutligen ett bibehållande av nuvarande styrel-

semodell med ett delat ansvar mellan styrelsen och myndighetschefen

övervägas för myndigheter där en viss bredd och mångfald är önskvärd i

verksamheten och det därför inte finns skäl för regeringen att närmare

styra den. Denna modell kan även väljas för myndigheter där insyn, råd

och stöd har stor betydelse.

Utifrån dessa allmänna principer som varit vägledande för regeringens

prövning av lämplig ledningsform redovisas i propositionen, såvitt avser

socialförsäkringsutskottets beredningsområde, att regeringen under år

1995 avser att ge Statens invandrarverk en ny ledningsform, enrådighets-

verk med insynsråd.

Utskottet har synpunkter på lämpligheten av att i nuläget ändra lednings-

formen för Invandrarverket.

Som framhålls i propositionen kan ändrade

förutsättningar medföra att även ledningsformen

behöver ändras, men växling av ledningsform bör

naturligtvis inte ske ofta och utan välgrundade

orsaker. Utskottet vill erinra om att i stort sett hela

det verksamhetsfält som Invandrarverket har hand

om är föremål för översyn. Ett flertal utredningar

har nyligen lämnat förslag på det flyktingpolitiska

området, och utredningsförslag om den framtida

invandrarpolitiken väntas inom kort. Inom ramen

för EU-samarbetet pågår också en rad

överväganden om bl.a. asyl- och

invandringspolitiken som kan få återverkningar på

verkets verksamhet. Det finns därför enligt

utskottets uppfattning skäl för att behålla

nuvarande ledningsform tills det är klarlagt vilka

uppgifter verket kommer att ha i framtiden och var

tyngdpunkten i verksamheten kommer att ligga.

Stockholm den 26 oktober 1995

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Maj-Inger Klingvall

I beslutet har deltagit: Maj-Inger Klingvall (s),

Gullan Lindblad (m), Börje Nilsson (s), Margareta

Israelsson (s), Maud Björnemalm (s), Bengt Lind-

qvist (s), Ingrid Skeppstedt (c), Anita Jönsson (s),

Gustaf von Essen (m), Lennart Klockare (s), Ulla

Hoffmann (v), Sven-Åke Nygårds (s), Ulf

Kristersson (m), Ragnhild Pohanka (mp),

Margareta E Nordenvall (m) och Tuve Skånberg

(kds)

Socialutskottets yttrande

1995/96:SoU1y

Förvaltningsmyndigheternas ledning

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 10 oktober 1995 beslutat bereda samtliga

utskott tillfälle att yttra sig över regeringens proposition 1994/95:150

Reviderad finansplan m.m. (Kompletteringspropositionen) bilaga 7, avsnitt

3, om förvaltningsmyndigheternas ledning.

Socialutskottet

Bakgrund

Genom det s.k. verksledningsbeslutet (prop. 1986/87:99, KU29, rskr. 226)

fastslog riksdagen år 1987 principerna för ledningen av de centrala för-

valtningsmyndigheterna. Enligt detta beslut skall förvaltningsmyndighe-

terna normalt ha en lekmannastyrelse vid sidan om myndighetschefen.

Som regel följer ansvarsfördelningen mellan styrelsen och myndighetsche-

fen huvudprincipen i verksledningsbeslutet att chefen för myndigheten

inför regeringen är ansvarig för myndighetens verksamhet, medan styrel-

sens uppgift är att öva insyn i verksamheten och att biträda verkschefen

med sakkunskap och medborgerligt omdöme. Styrelsen skall vidare beslu-

ta i vissa särskilt angivna frågor. Beslutsbefogenheten för styrelsen gäller

generellt i fråga om anslagsframställning, avrapportering av genomförd

verksamhet och föreskrifter riktade till enskilda, kommuner och landsting.

Styrelsen skall dela verkschefens ansvar inför regeringen i samma mån

som den tilldelats beslutanderätt. Myndighetschefens och styrelsens ansvar

och uppgifter har efter verksledningsbeslutet närmare preciserats i verks-

förordningen (1987:1100) och i respektive myndighets instruktion.

Härefter har riksdagen våren 1994 godkänt nya riktlinjer för förvalt-

ningsmyndigheternas ledningsformer enligt förslag i propositionen För-

valtningsmyndigheternas ledning (prop. 1993/94:185, KU42, rskr. 381). I

fråga om genomförandet av de nya principerna förklarade den dåvarande

regeringen sin avsikt vara att, efter genomgångar departementsvis av för-

valtningsmyndigheterna och efter information till riksdagen, fatta beslut

om deras ledningsform genom ändringar i respektive myndighets instruk-

tion. Vidare anmälde regeringen att den hade för avsikt att i 1995 och 1996

års budgetpropositioner låta riksdagen ta del av hur regeringen avsåg att

ändra ledningsformen för olika myndigheter.

Den nuvarande regeringen meddelade i 1995 års budgetproposition

(prop. 1994/95:100 bilaga 8) vilka ledningsformer som den bedömde bli

aktuella att tillämpa. Dessa var enrådighetsverk med eller utan råd med

insynsuppgift, styrelse med fullt ansvar för verksamheten och även styrelse

enligt hittillsvarande modell. I budgetpropositionen anmälde regeringen att

den behövde ytterligare tid för att pröva dessa frågor och att den avsåg att

återkomma till riksdagen med en redovisning av planerade ändringar i

förvaltningsmyndigheternas ledningsform sedan en genomgång gjorts av

myndigheterna inom varje departementsområde. Regeringen aviserade

vidare att den mot bakgrund av redovisningen kunde komma att föreslå en

omprövning av de ovan nämnda riktlinjerna i något avseende.

Propositionen

I propositionen lämnas en redovisning departementsvis av vilka myndighe-

ter som regeringen avser att ge ny ledningsform under år 1995 genom

ändringar i myndigheternas instruktion. Vid genomgången av myndighe-

terna har verksamhetens art och regeringens behov av att styra myndighe-

ten på ett visst sätt varit den grundläggande utgångspunkten. En annan

utgångspunkt har varit att det alltid bör stå klart var det samlade ansvaret

inför regeringen för myndighetens ledning ligger.

Som ledningsform för centrala förvaltningsmyndigheter skall regeringen

enligt propositionen välja enrådighetsverk eller styrelse. Såväl enrådighets-

som styrelsemodellen bör vid behov anpassas till de särskilda förutsätt-

ningar som råder för den enskilda myndigheten. En styrelse kan ha ett helt

eller med myndighetschefen delat ansvar för verksamheten inför regering-

en. Vid val av ledningsform bör regeringen enligt propositionen utgå från

myndighetens verksamhet och mål sådana de är fastlagda av riksdagen och

regeringen och därefter välja en ledningsform med den grad av styrning

som bäst bedöms gagna verksamheten och de uppställda målen.

Av redovisningen framgår att det är relativt många myndigheter som

görs om till enrådighetsverk. Regeringen anser dock att nuvarande led-

ningsform, där en myndighetschef och en lekmannastyrelse delar på ansva-

ret för verksamheten, bör bibehållas för en rad myndigheter. En samlad

bedömning av verksamhetens art, behovet av insyn, råd och stöd har lett

till att regeringen finner den nuvarande formen av styrelse för närvarande

vara mest ändamålsenlig i dessa fall.

Såvitt angår socialutskottets område anges i propositionen bl.a. att rege-

ringen avser att ge Läkemedelsverket, Rättsmedicinalverket (RMV), Smitt-

skyddsinstitutet (SMI) och Statens institut för psykosocial miljömedicin

(IPM) ny ledningsform. Sålunda anges att Läkemedelsverket, RMV och

IPM skall göras om till enrådighetsverk med insynsråd samt att SMI skall

göras om till enrådighetsverk utan insynsråd.

Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen godkänner regeringens

riktlinjer för förvaltningsmyndigheternas ledningsformer.

Socialutskottets bedömning

Enligt 1987 års verksledningsbeslut skall förvaltningsmyndigheterna nor-

malt ha en lekmannastyrelse vid sidan om myndighetschefen. Styrelsen har

beslutsbefogenheter i vissa frågor samt övar insyn i verksamheten och

biträder verkschefen med sakkunskap och medborgerligt omdöme. Av

propositionen framgår att regeringen nu har för avsikt att göra om ett fler-

tal myndigheter till enrådighetsverk.

Socialutskottet delar regeringens uppfattning att de centrala förvalt-

ningssmyndigheterna skall ha en klar och tydlig ledningsfunktion och att

det i huvudsak måste ankomma på regeringen att välja ledningsform. Ut-

skottet anser dock att nuvarande ledningsform med en myndighetschef och

en lekmannastyrelse som delar på ansvaret för verksamheten har en rad

fördelar. Lekmannainflytandet bevaras samtidigt som den speciella kun-

skap och kompetens som finns hos styrelseledamöterna tillförs verksamhe-

ten. Såvitt avser ett flertal myndigheter under Socialdepartementet finns

enligt utskottets uppfattning ett särskilt värde av demokratisk insyn och en

förankring av myndighetens verksamhet och beslut i de samhälleliga vär-

deringarna genom en parlamentariskt sammansatt styrelse. Verksamheten

rör inte sällan utsatta människor.

Den nuvarande ledningsformen - dvs. en myndighetschef och en styrel-

se som delar på ansvaret - bör därför enligt utskottets mening bibehållas

för ytterligare några myndigheter under Socialdepartementet. För Läkeme-

delsverket och RMV anser socialutskottet att det är motiverat att behålla

nuvarande styrelsemodell. Även såvitt avser SMI och IPM anser utskottet

att nuvarande ledningsform är ändamålsenlig.

Några myndigheter har redan nu inrättats som enrådighetsverk. Utskottet

anser att det föreligger behov av att dessa myndigheter utvärderas sedan

verksamheten pågått en tid för att utröna om en tillfredsställande insyn och

påverkan från allmänintresset varit möjlig med den ledningsform som

valts.

Utskottet föreslår att det anförda ges regeringen till känna.

Stockholm den 26 oktober 1995

På socialutskottets vägnar

Sten Svensson

I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Ingrid

Andersson (s), Rinaldo Karlsson (s), Hans

Karlsson (s), Liselotte Wågö (m), Christina

Pettersson (s), Roland Larsson (c), Marianne

Jönsson (s), Leif Carlson (m), Barbro Westerholm

(fp), Conny Öhman (s), Mariann Ytterberg (s),

Birgitta Wichne (m), Chatrine Pålsson (kds), Sofia

Steiner (s), Charlotta L Bjälkebring (v) och Eva

Julin (mp).

Avvikande mening

Sten Svensson (m), Liselotte Wågö (m), Leif Carlson (m), Barbro Wester-

holm (fp), Birgitta Wichne (m) och Chatrine Pålsson (kds) anser att den

del av utskottets bedömning som börjar med "Socialutskottet delar" och

slutar med "till känna." bort ha följande lydelse.

Socialutskottet ansluter sig till regeringens bedömning.

Utskottet vill dock framhålla att verksamheten vid myndigheter under

Socialdepartementet ofta rör utsatta människor där det kan vara av särskilt

värde med insyn och förankring av myndighetens verksamhet och beslut i

de samhälleliga värderingar som en parlamentarisk styrelse säkerställer.

Utskottet anser därför att det föreligger behov av att de myndigheter inom

Socialdepartementets område som har inrättats som enrådighetsverk utvär-

deras sedan verksamheten pågått en tid för att utröna om tillfredsställande

insyn och påverkan från allmänintresset varit möjlig med den ledningsform

som valts.

Utskottet föreslår att det anförda ges regeringen till känna.

Riksdagens Utdrag ur

kulturutskott Protokoll 1995/96: 3

Sammanträdesdag: 1995-10-19

Sammanträdestid: 09.00-10.30

Närvarande: se bil. 1

------------

5 § Yttrande till konstitutionsutskottet

Fortsätts behandlingen av fråga om yttrande till konstitutionsutskottet över

proposition 1994/95:150 bilaga 7 avsnitt 3 om förvaltningsmyndigheternas

ledning.

Kulturutskottet beslutar att genom protokollsutdrag redovisa följandesyn-

punkter på propositionen i denna del.

Kulturutskottet anser att nuvarande styrelsemodell för Statens biografbyrå-

bör bibehållas.

Utskottet vill också framhålla angelägenheten av att regeringen vid kom-

mande överväganden om ledningsformen för andra myndigheter inom

kulturdepartementets område tar till vara möjligheterna att utnyttja lek-

mannastyrelser för att garantera såväl den samhälleliga insynen som det

medborgerliga inflytandet.

Denna paragraf förklaras omedelbart justerad.

-------------

Vid protokollet

Karin Josephson

Justerat den 19 oktober 1995

Åke Gustavsson

Rätt utdraget intygar:

Anita Lysholm

Exp. till KU 1995-10-19

Trafikutskottets yttrande

1995/96:TU1y

Förvaltningsmyndigheternas ledning

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 10 oktober 1995 berett trafikutskottet tillfäl-

le att yttra sig över proposition 1994/95:150 bilaga 7, avsnitt 3 om för-

valtningsmyndigheternas ledning.

Regeringens förslag

Regeringen har prövat ledningsformen för drygt 110 centrala förvaltnings-

myndigheter.

Regeringen anser att ledningsformen enrådighetsverk bör övervägas där

det finns behov av en mer direkt och tydlig styrning av myndigheten och

där politiska beslut måste genomföras utan fördröjning. Detta bör särskilt

beaktas mot bakgrund av de ökade krav på styrning och samordning som

medlemskapet i EU ställer på regeringen. För en del myndigheter med

många rutinärenden eller uppgifter av servicekaraktär kan också enrådig-

hetsmodellen komma i fråga.

Modellen med enrådighetsverk bör kompletteras med ett av regeringen

tillsatt insynsråd med demokratisk insyn som främsta uppgift i de fall ett

sådant råd bedöms vara av allmänt intresse.

Ledningsformen styrelse med fullt ansvar för verksamheten bör främst

övervägas för myndigheter som arbetar under affärsliknande förhållanden

eller har en verksamhet som innebär stort finansiellt och självständigt

ansvar.

Ett bibehållande av nuvarande styrelsemodell med ett delat ansvar mel-

lan styrelsen och myndighetschefen bör enligt regeringen övervägas för

myndigheter där en viss bredd och mångfald är önskvärd i verksamheten

och det därför inte finns skäl för regeringen att närmare styra den. Model-

len kan även väljas för myndigheter där insyn, råd och stöd har stor bety-

delse. Regeringen avser att ge följande myndigheter inom Kommunika-

tionsdepartementets verksamhetsområde ny ledningsform under år 1995

genom ändringar i myndigheternas instruktioner. Affärsverken berörs inte

av reformen.

Post- och telestyrelsen Enrådighetsverk med insy

Banverket Styrelse med fullt

Vägverket Styrelse med fullt

Statens väg- och transport- Enrådighetsverk

forskningsinstitut

Kommunikationsforskningsberedningen Styrelse med fullt ansvar

Statens geotekniska institut Enrådighetsverk

Trafikutskottets ställningstagande

Televerket och Postverket bolagiserades den 1 juli 1993 resp. den 1 mars

1994. I samband härmed antog riksdagen en telelag och en postlag. Syftet

med lagarna är att ge staten förutsättningar att på en öppen marknad styra

och kontrollera verksamheterna så att de av riksdagen fastlagda post- och

telepolitiska målen kan uppnås. Dessa mål syftar bl.a. till att trygga goda

post- och telekommunikationer i hela landet.

Trafikutskottet framhöll i sitt av riksdagen godkända betänkande

1993/94:TU11 Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket,

m.m. att vid en övergång till en avreglerad marknad, samtidigt som verk-

samhetsformen förändras, gäller att särskilda krav måste ställas på upp-

följning och utvärdering. Riksdagen har ett berättigat intresse av att följa

upp att de politiska målen kommer att uppfyllas även framgent. Trafikut-

skottet anförde vidare att regeringen varje år för riksdagen borde ge en

utförlig redovisning som bl.a. belyser måluppfyllelse och servicegrad inom

postmarknaden. Härvid bör även avrapporteras resultatet av det uppfölj-

ningsarbete som bl.a. Post- och telestyrelsen skall bedriva. Motsvarande

redovisning bör även lämnas för utvecklingen inom teleområdet, ansåg

trafikutskottet.

Väl fungerande post- och telekommunikationer har mycket stor betydel-

se för enskilda människor, myndigheter och företag i hela landet. En av

Post- och telestyrelsens viktigaste arbetsuppgifter är att följa utvecklingen

på post- och telemarknaderna och till regeringen rapportera om de av

statsmakterna fastlagda målen uppfylls. Som framgår ovan innebär dessa

mål bl.a. att hela landet skall ha tillgång till väl fungerande post- och tele-

kommunikationer. Post- och telestyrelsen har också ansvaret för samhälls-

åtaganden på post och teleområdet vad gäller totalförsvarets och funk-

tionshindrades behov av post- och teletjänster. Enligt trafikutskottets me-

ning är det, med hänsyn till arbetsuppgifternas betydelse, väsentligt att det

finns såväl samhällelig insyn som medborgerligt inflytande i Post- och

telestyrelsens verksamhet.

Trafikutskottet anser, med hänvisning till det anförda, att ledningsfor-

men styrelse med fullt ansvar bör väljas för Post- och telestyrelsen. I övrigt

har trafikutskottet ingen erinran mot vad regeringen anfört om myndighe-

terna inom Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde.

Stockholm den 26 oktober 1995

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Jarl Lander (s), Per

Erik Granström (s), Tom Heyman (m), Krister Örnfjäder (s),

Karin Starrin (c), Hans Stenberg (s), Birgitta Wistrand (m),

Monica Green (s), Lena Sandlin (s), Lars Björkman (m),

Christina Axelsson (s), Claes-Göran Brandin (s), Jeppe

Johnsson (m) och Ewa Larsson (mp).

Avvikande mening

Tom Heyman, Birgitta Wistrand, Lars Björkman och Jeppe Johnsson (alla

m) anser att "Trafikutskottets ställningstagande" bort ha följande lydelse:

När det gäller Post- och telestyrelsen delar

utskottet regeringens uppfattning att modellen

enrådighetsverk med insynsråd bör väljas. Därmed

skapas en klar och tydlig ledningsfunktion där det

inte råder någon tvekan om var det yttersta

ansvaret inför regeringen ligger. Inte heller i

övrigt har vi något att erinra mot vad regeringen

anfört om myndigheterna inom

Kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde.

Jordbruksutskottets yttrande

1995/96:JoU1y

Förvaltningsmyndigheternas ledning

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 10 oktober 1995 berett övriga utskott till-

fälle att avge yttrande över proposition 1994/95:150 (kompletterings-

propositionen) bilaga 7 avsnitt 3 om förvaltningsmyndigheternas ledning.

Inga motioner föreligger i ärendet.

Propositionen

I bilaga 7 till propositionen (s. 114 ff.) redovisar regeringen utgångspunk-

ter och allmänna överväganden om förvaltningsmyndigheternas ledning.

Enligt förslaget skall verksamhetens art och regeringens behov av att styra

myndigheten på visst sätt vara utgångspunkten vid val av ledningsform.

Som ledningsform för centrala förvaltningsmyndigheter skall regeringen

välja enrådighetsverk eller styrelse. Såväl enrådighets- som styrelsemodel-

len bör vid behov anpassas till de särskilda förutsättningar som råder för

den enskilda myndigheten. En styrelse kan ha ett helt eller ett med myn-

dighetschefen delat ansvar för verksamheten inför regeringen. Riktlinjerna

för val av ledningsform skall i princip tillämpas även på länsmyndigheter

under en central chefsmyndighet.

I avsnitt 3.3 lämnar regeringen en redovisning departementsvis av vilka

myndigheter som regeringen avser att ge ny ledningsform under år 1995

genom ändringar i myndighetens instruktion.

Förslaget innebär, såvitt avser myndigheter under Jordbruksdepartemen-

tet och Miljödepartementet, följande:

Jordbruksdepartementet

Statens jordbruksverk Enrådighetsverk med insynsråd

Statens utsädeskontroll Enrådighetsverk

Statens maskinprovningar Enrådighetsverk

Statens veterinärmedicinska anstalt Enrådighetsverk med insynsråd

Statens livsmedelsverk Enrådighetsverk med insynsråd

Fiskeriverket Enrådighetsverk med insynsråd

Miljödepartementet

Kemikalieinspektionen Enrådighetsverk

Nuvarande styrelsemodell bibehålls för Statens naturvårdsverk, Statens

strålskyddsinstitut och Statens kärnkraftinspektion.

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens överväganden när det gäller de allmänna prin-

ciperna för förvaltningsmyndigheternas ledning. Som anförs i propositio-

nen bör utgångspunkten vid val av ledningsform vara att regeringen utgår

från myndighetens verksamhet och mål sådana de är fastlagda av riksdagen

och regeringen och därefter väljer en ledningsform med den grad av styr-

ning som bäst bedöms gagna verksamheten och de uppställda målen.

Ledningsformen enrådighetsverk bör övervägas där det finns behov av en

mer direkt och tydlig styrning av myndigheten och där politiska beslut

måste genomföras utan fördröjning. Detta bör särskilt beaktas mot bak-

grund av de ökade krav på styrning och samordning som medlemskapet i

EU ställer på regeringen. Utskottet delar regeringens bedömning att model-

len med enrådighetsverk bör kompletteras med ett av regeringen tillsatt

insynsråd med demokratisk insyn som främsta uppgift i de fall ett sådant

råd bedöms vara av allmänt intresse. Ledningsformen styrelse med fullt

ansvar för verksamheten bör främst övervägas för myndigheter som arbetar

under affärsliknande förhållanden eller har en verksamhet som innebär

stort finansiellt och självständigt ansvar. Ett bibehållande av nuvarande

styrelsemodell bör övervägas för myndigheter där en viss bredd och mång-

fald är önskvärd i verksamheten och det därför inte finns skäl för regering-

en att närmare styra den.

Utskottet drar samma slutsatser som regeringen i fråga om valet av

lämplig styrelseform för Statens jordbruksverk, Statens utsädeskontroll,

Statens maskinprovningar, Statens veterinärmedicinska anstalt, Fiskeri-

verket och Kemikalieinspektionen. Utskottet vill särskilt framhålla att

flera av de uppräknade myndigheterna bedriver ett omfattande och inten-

sivt arbete i frågor som har samband med medlemskapet i EU. De ökade

kraven på samordning och styrning i dessa frågor utgör starka motiv för

att välja den ledningsform som anges i propositionen. Behovet av samhäl-

lelig insyn får anses tillgodosett genom förslaget att de större myndighe-

terna förses med ett insynsråd på det sätt som anges i propositionen. Från

de synpunkter utskottet har att företräda vill utskottet således föreslå att

riksdagen godkänner regeringens riktlinjer för förvaltningsmyndigheternas

ledning.

Stockholm den 26 oktober 1995

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka

Bohlin (s), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s),

Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar

Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson

(fp), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi

Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m),

Gudrun Lindvall (mp), Siw Wittgren-Ahl (s), Ola

Sundell (m) och Marie Wilén (c).

Avvikande mening

Lennart Daléus (c), Maggi Mikaelsson (v), Gudrun Lindvall (mp) och

Marie Wilén (c) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med

"Utskottet drar" och slutar med "förvaltningsmyndigheternas ledning"

bort ha följande lydelse:

När det gäller valet av ledningsform för de

myndigheter som redovisas under

Jordbruksdepartementet och Miljödepartementet

får utskottet anföra följande. Den modell som

innebär att statliga myndigheter leds av en

myndighetschef tillsammans med en

lekmannastyrelse garanterar både den

samhälleliga insynen och det medborgerliga

inflytandet. Den verksamhet som bedrivs vid

Statens jordbruksverk, Fiskeriverket och

Kemikalieinspektionen omfattar viktiga och

övergripande frågor om bl.a. resursanvändning

och skydd för hälsa och miljö. Dessa frågor är av

stort politiskt intresse och allmänintresse, och

starka skäl talar för att regeringen väljer en

ledningsform som garanterar samhällelig insyn

och medborgerligt inflytande i verksamheten.

Enligt utskottets mening bör de angivna

myndigheterna, med hänsyn till arten och

omfattningen av sin verksamhet, även i

fortsättningen ledas av en myndighetschef

tillsammans med en lekmannastyrelse. Detta bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

1995/96:AU1y

Förvaltningsmyndigheternas ledning

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 10 oktober 1995 beslutat bereda samtliga

utskott tillfälle att yttra sig över proposition 1994/95:150 bilaga 7, avsnitt

3 om förvaltningsmyndigheternas ledning. Med anledning härav får ar-

betsmarknadsutskottet anföra följande.

I propositionen begär regeringen godkännande av nya riktlinjer för för-

valtningsmyndigheternas ledning.

De föreslagna riktlinjerna i ledningsfrågan innebär följande.

Verksamhetens art och regeringens behov av att styra myndigheten på visst

sätt skall vara utgångspunkten vid val av ledningsform.

Som ledningsform för centrala förvaltningsmyndigheter skall regeringen

välja enrådighetsverk eller styrelse.

Såväl enrådighets- som styrelsemodellen bör vid behov anpassas till de sär-

skilda förutsättningar som råder för den enskilda myndigheten.

En styrelse kan ha ett helt eller ett med myndighetschefen delat ansvar för

verksamheten inför regeringen.

I propositionen lämnar regeringen vidare en redovisning departementsvis

av vilka myndigheter som regeringen avser att ge ny ledningsform under år

1995 genom ändringar i myndighetens instruktion.

Följande principer anges ha varit vägledande vid prövningen av lämplig

ledningsform.

Ledningsformen enrådighetsverk bör enligt propositionen övervägas där

det finns behov av en mer direkt och tydlig styrning av myndigheten och

där politiska beslut måste genomföras utan fördröjning. Modellen bör

kompletteras med ett insynsråd om det av allmänt intresse bedöms vara

påkallat med demokratisk insyn och kontroll.

En ledningsform med styrelse med fullt ansvar för verksamheten kan,

framhålls i propositionen, vara aktuell för myndigheter som arbetar under

affärsliknande förhållanden eller har en verksamhet som innebär stort

finansiellt och självständigt ansvar.

Den nuvarande styrelsemodellen med delat ansvar mellan styrelsen och

myndighetschefen kan enligt propositionen passa för myndigheter där

bredd och mångfald är önskvärd och det inte finns skäl att närmare styra

verksamheten. Modellen kan även väljas för myndigheter där insyn, råd

och stöd har stor betydelse.

I proposition 150 framhåller regeringen att man delar den grundtanke

som den dåvarande regeringen förde fram i propositionen Förvaltnings-

myndigheternas ledning (prop. 1993/94:185, bet. KU42, rskr. 381) i led-

ningsfrågan, nämligen att myndigheterna skall ha en klar och tydlig led-

ningsfunktion, där det inte råder någon tvekan om var det yttersta ansvaret

ligger.

Regeringen säger sig däremot inte helt dela den slutsats beträffande val

av ledningsform som den dåvarande regeringen drog. Regeringen förordar,

med hänvisning till de skiftande verksamheter det är fråga om, en mer

flexibel tillämpning av olika ledningsformer än vad som nu gäller, då

enrådighetsverk skall väljas i första hand.

I propositionen lämnas förslag på ledningsform för vissa myndigheter

inom bl.a. arbetsmarknadsutskottets beredningsområde. Sålunda föreslås

det nya Institutet för forskning och utveckling vara enrådighetsverk med

insynsråd liksom Arbetarskyddsstyrelsen, men med det tillägget att den

senare myndigheten skall ha ett särskilt beslutsorgan för den normerande

verksamheten och i förvaltningsärenden.

Arbetsmarknadsutskottet fann vid sin behandling av förslaget beträffan-

de Institutet för forskning och utveckling att bredd och mångfald var vikti-

ga aspekter vid val av ledningsform för institutet och föreslog i sitt av

riksdagen godkända betänkande 1994/95:AU18 en styrelse med ett delat

ansvar mellan styrelse och myndighetschef.

Vad härefter angår frågan om ledningsform för Arbetarskyddsstyrelsen får

utskottet anföra följande.

Arbetarskyddsstyrelsens styrelse består i dag av sju ledamöter, general-

direktören inräknad. Generaldirektören är styrelsens ordförande. Styrelsen

har en bred medborgerlig sammansättning.

Styrelsens ansvar och uppgifter regleras i verksförordningen

(1987:1100) och i förordningen (1988:730) med instruktion för Arbe-

tarskyddsverket.

I 13 § verksförordningen i dess lydelse enligt förordning (1992:920) heter

det:

Styrelsen skall fatta beslut om

1. myndighetens anslagsframställning och årsredovisning,

2. åtgärder med anledning av Riksrevisionsverkets revisionsrapporter och

den redovisning myndighetens chef skall lämna till regeringen enligt

10 § andra stycket,

3. sådana föreskrifter som riktar sig till enskilda, kommuner eller lands-

ting.

I 16 § första stycket förordningen med instruktion för Arbetarskyddsver-

ket i dess lydelse enligt förordning (1994:682) heter det:

Utöver vad som anges i 13 § verksförordningen (1987:1100) skall styrel-

sen avgöra förvaltningsärenden som avser tillämpningen av arbetsmiljö-

lagstiftningen, lagstiftningen om kemikaliekontroll, tobakslagen

(1993:581) samt gentekniklagstiftningen.

Enligt 19 § förordningen (1988:730) med instruktion för Arbetarskydds-

verket skall Arbetarskyddsstyrelsen innan den beslutar om föreskrifter som

riktar sig till enskilda, kommuner eller landsting eller beslutar i förvalt-

ningsärende av större vikt samråda med representativa arbetsgivar- och

arbetstagarorganisationer.

Den i propositionen föreslagna ordningen med ett särskilt beslutsorgan

för kollektiva beslut för den normerande verksamheten och i förvaltnings-

ärenden skulle innebära att det beträffande dessa ärenden blir en liknande

ordning som i dag.

Enrådighetsverk bör som framgått av den föregående framställningen i

vissa fall kompletteras med ett av regeringen tillsatt insynsråd. Ett sådant

insynsråd föreslås för Arbetarskyddsstyrelsen. För styrelsens del kan den

praktiska lösningen bli att några av de personer som sitter i beslutsorganet

tillika ingår i insynsrådet.

Den föreslagna ledningsformen för Arbetarskyddsstyrelsen kan därmed

som utskottet har förstått den i praktiken innebära i huvudsak samma ord-

ning som i dag. Skillnaden blir den att exempelvis beslut om anslagsfram-

ställning och årsredovisning, som i dag beslutas av styrelsen, kommer att

beslutas av generaldirektören.

Av det anförda finner utskottet att det inte föreligger tillräckliga skäl att

ändra den nuvarande ordningen i all synnerhet som det i propositionen

förordas flexibilitet i valet av ledningsform och bland förslagen även åter-

finns en ledningsform med delat ansvar mellan generaldirektören och

styrelsen. Utöver detta vill utskottet understryka betydelsen av samhällelig

insyn i verksamheten, något som bäst garanteras genom ett medborgerligt

inflytande i styrelsen.

Sammanfattningsvis anser utskottet att den nuvarande ledningsformen för

Arbetarskyddsstyrelsen bör behållas.

Stockholm den 7 november 1995

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Johnny Ahlqvist

I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Elver Jonsson (fp), Sten Öst-

lund (s), Per Unckel (m), Berit Andnor (s), Ulrica Messing (s), Kent Ols-

son (m), Martin Nilsson (s), Elving Andersson (c), Laila Bjurling (s),

Patrik Norinder (m), Sonja Fransson (s), Christina Zedell (s), Christel

Anderberg (m), Barbro Johansson (mp), Dan Ericsson (kds) och Ingrid

Burman (v).

Avvikande mening

Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m)

anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Arbetar-

skyddsstyrelsens styrelse" och slutar med "bör behållas" bort ha följande

lydelse:

I fråga om Arbetarskyddsstyrelsen vill utskotttet understryka betydelsen

av att en ledningsform för statliga myndigheter utvecklas som är klar såväl

vad avser själva ledningen som i fråga om ansvaret. Enligt utskottet upp-

nås detta bäst genom ett entydigt ansvar för generaldirektören (motsv.) för

myndighetens uppgifter. Det hindrar självfallet inte att särskilda organ -

dock inte för beslut - inrättas i myndigheten t.ex. för olika intressenter.

Bostadsutskottets yttrande

1995/96:BoU1y

Förvaltningsmyndigheternas ledning

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har berett bostadsutskottet tillfälle att yttra sig över

proposition 1994/95:150 (kompletteringspropositionen) bilaga 7, avsnitt 3

om förvaltningsmyndigheternas ledning.

Riksdagen föreslås godkänna de riktlinjer för förvaltningsmyndigheter-

nas ledning som regeringen presenterar i kompletteringspropositionen.

Dessa utgår från riksdagens beslut år 1994 (prop. 1993/94:185, bet.

1993/94:KU42) och från vad i 1995 års budgetproposition meddelats om

vilka ledningsformer regeringen bedömde bli aktuella att tillämpa. Led-

ningsformerna är enrådighetsverk med eller utan råd med insynsuppgift,

styrelse med fullt ansvar för verksamheten och även styrelse enligt nuva-

rande modell, dvs. med delat ansvar mellan styrelsen och myndighetsche-

fen.

I kompletteringspropositionen lämnas en redovisning departementsvis

av vilka myndigheter som regeringen avser att ge ny ledningsfunktion

under år 1995. Den del av redovisningen som rör myndigheter inom bo-

stadsutskottets beredningsområde gäller Statens bostadskreditnämnd

(BKN). Nämnden bör enligt regeringens mening ha ledningsformen enrå-

dighetsverk med insynsråd.

Den grundläggande utgångspunkten för valet av ledningsform är enligt

kompletteringspropositionen verksamhetens art och regeringens behov av

att styra myndigheten på visst sätt. Att en utgångspunkt med denna inrikt-

ning får vägleda valet av ledningsform är i och för sig naturligt. Bostads-

utskottet vill emellertid för sin del tillägga att det inte sällan är av stor v

att den medborgerliga insynen kan garanteras. Hittills har denna garanti

bl.a. åstadkommits genom lekmannamedverkan i myndighetens styrelse.

Det finns enligt bostadsutskottets uppfattning anledning att vid bedöm-

ningen av lämplig ledningsform också framgent väga in denna omständig-

het.

Huruvida denna aspekt på frågan är av den karaktären att den innebär en

omprövning av den föreslagna ledningsformen för BKN torde få avgöras

inför de slutliga övervägandena i frågan.

Som redovisas i kompletteringspropositionen avser regeringen att i en

proposition rörande lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten senare i år

redovisa ledningsformen för det nya Lantmäteriverket.

Denna fråga har sedermera redovisats i proposition 1995/96:78. Den avses

behandlas av bostadsutskottet och riksdagen senare under hösten.

Stockholm den 26 oktober 1995

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Rune Evens-

son (s), Bengt-Ola Ryttar (s), Marianne Carlström (s), Rigmor Ahlstedt (c),

Lars Stjernkvist (s), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Lena Larsson (s),

Owe Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Inga Berggren (m), Ulf Björklund

(kds), Carina Moberg (s), Peter Weibull Bernström (m) och Bodil Francke

Ohlsson (mp).

Avvikande mening

Knut Billing, Stig Grauers, Inga Berggren och Peter Weibull Bernström

(alla m) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Den

grundläggande" och slutar med "i frågan" bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet anser att utgångspunkten för bedömningar som rör

ledningsformen för förvaltningsmyndigheterna bör utgå från vad den förra

regeringen föreslog i mars 1994 (prop. 1993/94:185). Detta förslag god-

kändes av riksdagen senare under våren 1994 (bet. 1993/94:KU42). Det

innebar bl.a. att ledningsformen enrådighetsverk borde väljas i första hand.

Endast om tungt vägande skäl motiverade det borde enligt propositionen

en myndighet ledas på annat sätt och då närmast av en styrelse. Som också

framhölls i propositionen och av konstitutionsutskottet är det vid en över-

gång till enrådighetsverk av särskild vikt med demokratisk kontroll. Därför

borde - bl.a. när myndigheter ombildas till enrådighetsverk - ett särskilt råd

inrättas vid myndigheten med insyn som främsta uppgift.

Vad gäller BKN följer förslaget i den nu aktuella propositionen riksda-

gens ovannämnda beslut.

För att tvekan inte skall råda om riksdagens inställning till de principer

som bör vägleda bedömningarna av ledningsformerna för de centrala för-

valtnings-myndigheterna samt om ledningsformen för BKN bör riksdagen

med anledning av propositionen som sin mening ge regeringen till känna

vad nu anförts.

Gotab, Stockholm 1995