Bet. 1995/96:KU13

Konstitutionsutskottets betänkande

1995/96:KU13

Registrering av ledamöternas ekonomiska intressen

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Innehållsförteckning

1995/96

KU13

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet dels

skrivelsen 1995/96:RFK2, i vilken

riksdagens förvaltningskontor överlämnar

ett förslag från arbetsgruppen för

utredning om registrering av

ledamöternas ekonomiska intressen, dels

tre motioner som väckts med anledning av

skrivelsen. Utskottet lägger fram

förslag till en lag om registrering av

riksdagsledamöters åtaganden och

ekonomiska intressen. Registreringen,

som är frivillig, är ett uttryck för en

strävan mot en större öppenhet kring

uppdraget som riksdagsledamot. Vid

urvalet av uppgifter som skall omfattas

av registreringen har beaktats att ett

otillbörligt intrång inte skall uppkomma

i den enskilde ledamotens personliga

integritet. Ändamålet med registret

anges i förslaget vara att ge en samlad

information om ledamöternas åtaganden

och ekonomiska intressen i den

omfattning som är motiverad av ett

befogat allmänt intresse.

Bland uppgifter som skall ingå i

registret märks ägarintressen i olika

slags företag, förutsatt att värdet av

andelen uppgår till två basbelopp enligt

lagen om allmän försäkring. Även

ägarintresse i en fastighet som är

näringsfastighet skall registreras.

Vidare skall olika slag av

inkomstbringande verksamhet registreras.

Det gäller dels avlönad anställning,

dels vid sidan av ledamotsuppdraget

bedriven självständig verksamhet.

Avtal av ekonomisk karaktär mellan en

ledamot och arbetsgivare skall

registreras. Detta gäller bl.a. löne-

eller pensionsförmån som utgår under tid

som omfattas av uppdraget som

riksdagsledamot, men även avtal som får

effekt först sedan uppdraget som

riksdagsledamot har upphört skall

registreras.

Styrelseuppdrag och revisorsuppdrag i

bolag och ekonomisk förening skall

registreras. Detsamma gäller motsvarande

uppdrag i en ideell förening som har

till uppgift att främja medlemmarnas

ekonomiska intressen och stiftelse som

bedriver rörelse eller annan ekonomisk

verksamhet. Bland de ideella föreningar

som träffas av registreringskravet kan

nämnas fackliga organisationer,

arbetsgivarorganisationer och

näringslivsorganisationer.

Offentliga uppdrag skall registreras,

såvida de inte endast är av tillfällig

karaktär. Detta gäller såväl statliga

som primärkommunala, landstingskommunala

och kyrkokommunala uppdrag.

Slutligen skall också vissa materiella

förmåner, sekreterar- eller

utredningshjälp registreras.

Endast förekomsten av de

registreringspliktiga omständigheterna

skall registreras. Belopp eller värden

skall inte i något fall förekomma.

Registreringen skall enligt förslaget

tillämpas med början fr.o.m. riksmötet

1996/97.

Skrivelsen

I skrivelse 1995/96:RFK2 överlämnar

riksdagens förvaltningskontor för riks

dagens bedömning och beslut ett förslag

från arbetsgruppen för utredning om

registrering av ledamöternas ekonomiska

intressen.

Motionerna

1995/96:K8 av Barbro Westerholm (fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppdrag till

talmanskonferensen med dess

parlamentariska etikgrupp att gå vidare

med arbetet kring frågor om förtroende

och etik i politiken.

1995/96:K9 av Carl Bildt m.fl. (m) vari

yrkas

1. att riksdagen avslår - bl.a. i

avvaktan på att regeringen fullföljer

sin utredning rörande reglering av hur

statsrådens förhållanden skall redovisas

- förvaltningskontorets skrivelse med

förslag till registrering av

ledamöternas ekonomiska intressen i

enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen uppdrar åt riksdagens

förvaltningskontor att inkomma med

fördjupad utredning av förslaget i

enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att

registrering kan träda i kraft först med

avseende på den riksdag som väljs 1998 i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1995/96:K10 av Christel Anderberg m.fl.

(m) vari yrkas att riksdagen avslår det

i förvaltningskontorets skrivelse

framlagda förslaget om registrering av

ledamöternas ekonomiska intressen i

enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Inledning

Konstitutionsutskottet behandlade under

våren 1994 motioner med yrkanden om att

riksdagen skulle uppdra åt

talmanskonferensen att utreda frågan om

en registrering av riksdagsledamöternas

ekonomiska intressen (bet. 1993/94:

KU18). Utskottet konstaterade därvid att

det fanns en bred uppslutning bakom

tanken att uppgifter om

riksdagsledamöternas ekonomiska

förhållanden liksom ledamotskap i olika

slags styrelser borde finnas

registrerade och tillgängliga för

allmänheten. Exempel på ekonomiska

förhållanden som borde registreras var

enligt utskottet uppgifter om inkomst

samt innehav av fastigheter och aktier.

Styrelseuppdrag som enligt utskottet

borde komma i fråga för registrering

rörde t.ex. uppdrag i bolagsstyrelser,

ekonomiska föreningar, företags- och

branschorganisationer, fackliga

organisationer och organisationer med

anknytning till boendet. Enligt

utskottets mening borde syftet med en

registrering vara att öppet redovisa de

olika bindningar och intressen som kan

tänkas påverka det politiska uppdraget.

Riksdagen ställde sig bakom utskottets

förslag att ge förvaltningskontoret i

uppdrag att utreda frågan och till

riksdagen redovisa sina överväganden och

förslag.

Den 30 november 1994 redovisade

förvaltningskontoret en promemoria till

talmannen, vice talmännen och

gruppledarna. Promemorian innehöll en

redovisning av olika länders regler på

området, av insiderlagen samt vissa

principiella frågeställningar. Det

beslutades att en särskild

parlamentarisk utredning skulle inrättas

med uppdrag att i ett vidare perspektiv

överväga frågor om bl.a. etiska

riktlinjer för riksdagsledamöternas

uppdrag vid sidan av ledamotsuppdraget.

I detta sammanhang skulle också de

principiella grunderna för den beslutade

registreringen av ekonomiska intressen

diskuteras. Talmannen utsåg efter samråd

en arbetsgrupp med uppgift att i första

hand med utgångspunkt i det redovisade

materialet arbeta vidare med att utforma

ett registreringssystem och därvid

analysera och bedöma konsekvenser av

olika slag. Arbetsgruppen skulle vara

oförhindrad att också ta upp andra

frågor av etiskt slag med anknytning

till ledamöternas uppdrag.

Arbetsgruppen redovisade den 2 juni

1995 resultatet av sitt uppdrag.

Riksdagens förvaltningskontor har i en

skrivelse den 5 oktober 1995 överlämnat

arbetsgruppens rapport för riksdagens

ställningstagande (1995/96:RFK2).

Med anledning av skrivelsen har tre

motioner väckts.

Förvaltningskontorets skrivelse jämte

en inom konstitutionsutskottet upprättad

promemoria med förslag till lagtext,

daterad 1995-11-28, har remissbe

handlats. Den remitterade lagtexten har

fogats till betänkandet som bilaga 2 och

en förteckning över remissinstanserna

som bilaga 3. En sammanställning av

remissyttrandena finns tillgänglig i

ärendet. Den 11 april 1996 beslöt

utskottet att för Lagrådets granskning

remittera ett inom utskottet omarbetat

lagförslag, intaget i en promemoria

daterad den 3 april 1996.

Lagrådsremissens lagförslag har fogats

till betänkandet som bilaga 4 och

Lagrådets yttrande som bilaga 5.

Utskottet lägger i betänkandet fram

förslag till en lag om registrering av

ledamöters åtaganden och ekonomiska

intressen. Utskottets lagförslag har

fogats till betänkandet som bilaga 1.

Arbetsgruppens förslag

Arbetsgruppen har föreslagit att det

inom riksdagen skall finnas ett system

för registrering av riksdagsledamöternas

ekonomiska intressen enligt vissa

närmare angivna riktlinjer.

Registreringen skall vara frivillig och

omfatta ledamot, ersättare för statsråd

och talman samt ersättare som förväntas

tjänstgöra minst åtta veckor i en följd.

Har en ledamot valt att registrera sina

ekonomiska intressen måste ledamoten

följa reglerna för registret, vilket

bl.a. innebär att uppgifter om alla

registreringspliktiga omständigheter i

förekommande fall skall anmälas för

registrering. Belopp eller värden skall

inte registreras.

Registreringen skall omfatta andelar i

aktiebolag, handelsbolag och

kommanditbolag samt ekonomiska

föreningar, om värdet överstiger två

basbelopp. Innehav av näringsfastighet

skall registreras men inte innehav av

privat bostadsfastighet. Vid avlönad

anställning, inklusive konsultuppdrag,

skall arbetsgivaren eller

uppdragsgivaren registreras varvid

undantag dock görs för uppdrag av

tillfällig karaktär. Självständig

inkomstbringande verksamhet skall anges

genom att typen av verksamhet anges.

Förekomsten av eventuellt fortfarande

gällande ekonomiska avtal med tidigare

arbetsgivare skall registreras.

Styrelseuppdrag, inklusive

revisorsuppdrag i såväl offentliga som

privata företag skall omfattas av

registreringen, likaså uppdrag i olika

organisationer samt kommunala uppdrag.

Om ledamoten mottagit gåva som har

anknytning till ledamotskapet, från

givare inom eller utom Sverige och

värdet överstiger 1 500 kr skall

givarens namn och gåvans art

registreras. Vid resor till och besök i

utlandet som har anknytning till

ledamotskapet och som inte i sin helhet

betalas av statliga medel, av ledamotens

parti eller av ledamoten själv skall

namnet på den som stått för kostnaden

samt tidpunkten för resan anges.

Slutligen skall stadigvarande sekreterar-

och utredningshjälp och annat bistånd

registreras, om den aktuella bindningen

inte framgår av övriga registrerade

uppgifter.

En tjänsteman med handläggande

uppgifter bör enligt arbetsgruppen ha

ansvar för registreringen av

ledamöternas ekonomiska intressen.

Arbetsgruppen föreslår vidare att en

särskild grupp av riksdagsledamöter

tillsätts för att bistå ledamöterna i

frågor som rör registreringen.

Gruppen skall också ha i uppgift att

följa hur registreringssystemet fungerar

samt att inför mandatperiodens utgång

redovisa en utvärdering. I anslutning

härtill bör gruppen också redovisa

överväganden om behovet av ett särskilt

etiskt råd och eventuellt lägga fram

förslag. En sammanställning av

ledamöternas uppgifter bör kunna ske

genom att dessa samlas i ett särskilt

ADB-baserat register, som i största

möjliga omfattning bör vara tillgängligt

för allmänheten.

Regeringens etikkommitté

Hösten 1991 tillsattes inom

regeringskansliet en etikkommitté med

f.d. justitierådet Bengt Huldt som

ordförande. Kommittén överlämnade i

november 1993 till dåvarande statsrådet

Reidunn Laurén en promemoria som i

huvudsak behandlade rätten för statsråd

att inneha bisysslor m.m., jäv vid

behandlingen av regeringsärenden,

riktlinjer för statsråds

förmögenhetsförvaltning samt gåvor till

statsråd.

Kommittén föreslog efter modell från

Norge att en rad uppgifter om

statsrådens förhållanden skulle

redovisas i ett register, tillgängligt

för allmänheten. Det gällde uppgifter om

styrelseuppdrag och andra

förtroendeuppdrag hos myndigheter,

bolag, stiftelser och andra

organisationer, andra avlönade uppdrag,

näringsverksamhet, vederbörandes

förmögenhetssituation, eget,

makas/sambos eller omyndiga barns

innehav av fondpapper o.d. om värdet

översteg två basbelopp, innehav av

aktier som inte är fondpapper i vissa

angivna fall, avtal om

förmögenhetsförvaltning, avtal med en

tidigare arbetsgivare om fortsatt

utbetalning av lön, pension eller

liknande förmåner m.m., avtal med

framtida arbets- eller uppdragsgivare om

anställning, uppdrag eller liknande

engagemang samt andra förhållanden som

kunde komma att ge upphov till

intressekonflikter eller jävssituationer

i ett kommande regeringsarbete.

Ändring av tidigare uppgivna

förhållanden i fråga om fondpapper borde

enligt förslaget anmälas inom viss tid.

Statsrådens uppgiftslämnande borde

upprepas en gång per år genom ett

frågeformulär.

Kommittén föreslog vidare att

statsråden skulle vara skyldiga att till

registret anmäla gåvor som har

anknytning till statsrådsuppdraget,

under förutsättning av att gåvans

marknadsvärde översteg 1 000 kr.

Anmälningsskyldigheten omfattade inte

gåvor som statsrådet mottagit för

myndighetens räkning. Dessa skulle

överlämnas till respektive departement.

Statsrådens redovisning av värdepapper

m.m.

Regeringen har beslutat att

Statsrådsberedningen och departementen

skall föra sådana förteckningar över

fondpappersinnehav som avses i 11 §

insiderlagen (1990:1342).

Statsrådsberedningens förteckning skall

avse, förutom de fondpapper som innehas

av arbetstagare m.fl. som

Statsrådsberedningen bestämmer, även

fondpapper som innehas av statsråd.

Vid allmän beredning den 1 juni 1995

överenskoms att statsråden i den

socialdemokratiska regeringen på samma

sätt som med fondpapper också

offentligen skall redovisa följande.

1. Näringsverksamhet i bolagsform eller

på annat sätt, exempelvis lantbruk,

innehav av andra fastigheter än egen

bostadsfastighet och eget fritidshus,

advokatbyrå, konsultföretag och

revisionsbyrå.

2. Avtal med tidigare arbetsgivare om

fortsatt utbetalning av lön, pension

eller liknande förmån samt fortsatta

betalningar från arbetsgivares sida av

pensionsavgifter eller liknande

avgifter.

3. Avtal med nuvarande eller framtida

arbets- eller uppdragsgivare om

anställning, uppdrag eller liknande

engagemang. Detta gäller uppdrag utöver

de för det egna partiet och dess

organisationer.

Redovisningarna enligt punkterna 1-3

förtecknas sedan den 1 juli 1995 av

rättschefen i Statsrådsberedningen på

samma sätt som uppgifterna om innehav av

fondpapper. Uppgifterna är offentliga.

Enligt en överenskommelse som träffats

av statsråden i den socialdemokratiska

regering som tillträdde i mars 1996

skall statsrådens innehav av fondpapper

också offentliggöras.

Inom Justitiedepartementet har

övervägts möjligheterna att överlämna

förvaltningen av statsrådens fondpapper

till en s.k. blind trust. Man har

emellertid funnit att det är mycket

komplicerat att utforma ett sådant

system. Ett antal svårbemästrade

problem, bl.a. vad gäller skatter och

sekretess måste först lösas.

Synpunkterna har redovisats till

Statsrådsberedningen, som kommer att ta

ställning till frågan.

Utskottets bedömning

Behovet av ett offentligt register

Någon motsvarighet till regeringsformens

bestämmelser om statsråds bisysslor m.m.

finns inte för riksdagsledamöterna.

Enligt arbetsgruppens uppfattning kan

det emellertid även för den enskilde

riksdagsledamoten bli aktuellt att göra

liknande överväganden beträffande

möjligheten att en bisyssla eller en

bindning av annat slag kan komma att

rubba allmänhetens förtroende för honom

eller henne. Det blir därför, framhåller

arbetsgruppen, ledamoten själv som efter

eget omdöme har att avgöra lämpligheten

av bisysslan eller bindningen. Det är

också ledamoten själv som har kunskapen

om huruvida en jävssituation kan bli

aktuell. Även om en jävssituation inte

föreligger, kan det enligt arbetsgruppen

vara så att det finns eller kan tänkas

uppkomma en intressekonflikt som är

sådan att den kan anses såsom

förtroenderubbande.

Enligt arbetsgruppen bör den som fått

förtroendet att vara riksdagsledamot

öppet kunna redovisa uppdrag och inkomst-

och förmögenhetsförhållanden som kan

tänkas skapa lojalitetskonflikter och

påverka det politiska uppdraget. Det är

i sammanhanget viktigt, enligt

arbetsgruppen, att uppmärksamma att det

kan finnas även andra bindningar än

sådana som har samband med

förmögenhetsinnehav och som kan tänkas

påverka det politiska uppdraget. En

samlad och öppen registrering av även

andra förhållanden än de som är av

ekonomisk natur är därför enligt

arbetsgruppen betydelsefull.

I motion K9 av Carl Bildt m.fl. (m)

anförs att om ett öppet dataregister,

med uppgift om t.ex. de olika uppdrag

som enskilda riksdagsledamöter kan ha,

bidrar till att öka medborgarnas

förtroende för hela det politiska

systemet är detta ett steg i rätt

riktning. Ett sådant register måste

enligt motionärerna bygga på en analys

av vilka insynskrav som ställs på

statsråd - som har en exekutiv

maktutövning - och på riksdagsledamöter

- som är ledamöter av den lagstiftande

församlingen. Någon sådan analys har

dock inte gjorts. Motionärerna

framhåller också att inte heller

konsekvenserna från integritetssynpunkt

av arbetsgruppens förslag har närmare

analyserats.

Det kan vidare enligt motionerna

ifrågasättas om en registrering kommer

att upplevas som frivillig, eftersom den

som avstår från att registrera sina

intressen riskerar negativ kritik bl.a.

från massmedierna.

I motionen framhålls vidare att det

finns anledning att samordna resultatet

av regeringens ställningstaganden på

etikområdet med vad som i framtiden bör

gälla för riksdagens ledamöter.

Riksdagens beslut att införa ett

register bör därför skjutas upp i

avvaktan på att en sådan samordning kan

komma till stånd.

Det hade enligt motionärernas mening

varit värdefullt om arbetsgruppen sökt

klarlägga om och hur en registrering av

ledamöternas ekonomiska intressen i

förlängningen kan komma att påverka

olika yrkesgruppers representation i

riksdagen. Förslagets nuvarande

utformning riskerar att få konsekvenser

främst för ledamöter med anknytning till

näringslivet. Motionärerna framhåller

att det är av central betydelse att

Sveriges riksdag har en så bred och

allsidig sammansättning som möjligt.

Detta är ytterst en fråga om den

demokratiska representativiteten i

riksdagen. Arbetsgruppen har inte

tillräckligt beaktat de konsekvenser

förslaget kan få för rekryteringen till

riksdagen.

Motionärerna tar vidare upp frågan om

jäv för riksdagsledamöter. De önskar en

analys även i denna fråga. De motiv som

påverkar ställningstaganden av

företrädare för offentlig sektor bör

närmare belysas. Motionärerna

ifrågasätter exempelvis om det är

lämpligt att en person som är

tjänstledig från ett statligt verk skall

kunna delta i utskottsberedningen av ett

förslag om rationaliseringar och

organisationsförändringar i detta verk.

När det gäller frågan om vilka

uppgifter som skall registreras vänder

sig motionärerna mot att förslaget kan

komma i konflikt med anhörigas

affärsintressen. Motionärerna anser att

resor inte bör registreras i de fall då

det innebär en allvarlig

integritetskränkning att t.ex. kontakter

med andra partier utomlands görs

offentliga. I enlighet med det anförda

yrkar motionärerna dels avslag på

förslaget om registrering av

ledamöternas ekonomiska intressen

(yrkande 1), dels att riksdagen skall

besluta att ge förvaltningskontoret i

uppdrag att göra en fördjupad utredning

(yrkande 2).

Även i motion K10 av Christel Anderberg

m.fl. (m) yrkas avslag på förslaget om

registrering av ledamöternas ekonomiska

intressen. Motionärerna anser att

förslaget innebär en allvarlig kränkning

av den enskilde riksdagsledamotens

personliga integritet och att

kränkningen också drabbar familje

medlemmar, affärspartner, uppdragsgivare

och klienter. Rekryteringen av

riksdagsledamöter från näringslivet

kommer enligt motionärerna att

ytterligare försvåras.

I motionen framhålls att registreringen

är onödig, eftersom många av uppgifterna

redan finns tillgängliga i olika slags

register. De uppgifter som skall lämnas

synes enligt motionärerna vara utvalda

utan någon närmare analys. Exempelvis

har det inte föreslagits att skulder

skall omfattas av registreringen. Det

finns enligt motionärerna en risk för

att registret får en direkt motsatt

effekt genom att det kan uppfattas så

att alla ekonomiska förehavanden och

bindningar som inte behöver registreras

är tillåtna.

Enligt utskottets mening kan förslaget

om en öppen och lätt tillgänglig

redovisning av riksdagsledamöternas

intressen i bl.a. ekonomiskt hänseende

ses som en vidareutveckling av den i

vårt land sedan länge grundläggande

principen om största möjliga öppenhet i

det offentliga livet. En ordning med i

huvudsak den inriktning som

arbetsgruppen har föreslagit bör enligt

utskottet således införas.

Arbetsgruppens förslag bör dock

förändras och preciseras på en rad

punkter, vilket utskottet återkommer

till i det följande.

All slags personregistrering

aktualiserar starka och legitima krav på

att omsorgen om den personliga

integriteten skall väga tungt. De

integritetsaspekter som ligger bakom

vissa av invändningarna mot förslaget

måste därför tas på allvar. Även om

skyddet för den personliga integriteten

också för riksdagsledamöter självfallet

bör ligga på en hög nivå, måste det dock

enligt utskottets mening i ett öppet

samhälle accepteras att en

riksdagsledamot i frågor som rör denne i

hans eller hennes egenskap av en

offentlig person bör tåla en något

större insyn än vad som kan krävas av

enskilda personer i övrigt. Det bör

därvid särskilt framhållas att det sagda

endast tar sikte på insyn i sådana

frågor som har anknytning till

ledamotsuppdraget och har ett tydligt,

allmänt intresse. De närmare reglerna om

registreringen bör därför enligt

utskottets mening kunna utformas så att

något otillbörligt intrång i den

enskilde ledamotens personliga

integritet inte skall uppkomma.

Utskottet återkommer till frågan i det

följande i avsnittet om registrets

ändamål.

När det gäller kravet på en samordning

av arbetsgruppens förslag med

handläggningen inom regeringskansliet av

etikregler för statsråden kan utskottet

konstatera dels att det inte finns några

säkra uppgifter om inriktningen av

arbetet inom regeringskansliet, dels att

uppdraget som riksdagsledamot och

uppdraget som statsråd är av så olika

karaktär att det inte är sannolikt att

snarlika regler bör bli aktuella. Det

saknas därför enligt utskottet skäl att

under hänvisning till etikregler för

statsråden avvakta med ett

ställningstagande till arbetsgruppens

förslag.

Sammanfattningsvis anser utskottet

tiden nu vara mogen för att införa ett

offentligt register av det slag som

arbetsgruppen har föreslagit. Utskottet

lägger i betänkandet fram förslag till

en sådan lagstiftning och behandlar i

det följande olika frågor om hur

reglerna lämpligen bör utformas. Till

följd av det sagda avstyrker utskottet

bifall till motion K9 yrkandena 1 och 2

samt motion K10.

Lagrådet

Som framgår av det avgivna yttrandet,

bilaga 5, har Lagrådet inte haft någon

erinran i sak mot det granskade

lagförslaget. Yttrandet innehåller dock

flera värdefulla påpekanden av

lagteknisk natur, vilka utskottet har

beaktat.

Registrets ändamål

Enligt det remitterade lagförslaget -

och enligt arbetsgruppens förslag -

anges ändamålet med registret vara att

tillgodose allmänhetens behov av

information om de olika bindningar och

ekonomiska intressen som kan tänkas

påverka uppdraget som riksdagsledamot.

Riksarkivet har i sitt remissvar

framhållit att - i jämförelse med

registerlagar i övrigt - ändamålet med

registret är påfallande vagt beskrivet.

En mer preciserad skrivning, i lag eller

motivtext, skulle enligt Riksarkivet

skänka uttrycket allmänhetens behov

ett mer konkret innehåll. Vidare har

Riksarkivet framhållit att ändamålet

inte kan beskrivas utan att ställning

tas till var brytpunkten skall gå mellan

allmänhetens behov och den enskilde

ledamotens personliga integritet.

Utskottet delar Riksarkivets

uppfattning om vikten av att ändamålet

med lagstiftningen är klart och entydigt

definierat. Ett personregister skall

självfallet inte få innehålla mer

omfattande uppgifter än vad som

motiveras av ändamålet. Det är därför

endast mot bakgrund av en klart

definierad ändamålsbestämmelse som det

är möjligt att bedöma vilka uppgifter

som bör registreras och vilka som inte

bör komma i fråga för registrering.

Utformningen av ändamålsbestämmelsen i

det remitterade förslaget - bindningar

och ekonomiska intressen som kan tänkas

påverka uppdraget som riksdagsledamot -

måste tolkas så att syftet är att

redovisa förhållanden som kan tänkas

skapa lojalitetskonflikter för en

riksdagsledamot och som av just det

skälet kan komma att påverka det

politiska uppdraget. Mot den bakgrunden

finns det anledning att närmare ta upp

några principiella frågeställningar,

nämligen hur reglerna om registreringen

skall förhålla sig dels till

bestämmelserna om jäv, dels till

reglerna om bestickning och muta.

I sitt remissvar har Svea hovrätt

uttalat sig i jävsfrågan och anfört

följande. Avgränsningen av de hävdvunna

jävsbestämmelserna för folkvalda

framstår som rimlig med hänsyn till

uppdragets art och vad den

representativa demokratin torde

förutsätta. En ordning som innebär att

en ledamot blir jävig även i vissa andra

fall än när det är fråga om vad som

brukat kallas personindividualiserade

ärenden skulle ge upphov till betydande

gränsdragningsproblem samt kunna

uppfattas som en inskränkning i

valbarheten. Den reflektionen kan då

göras att det - vid sidan av syftet att

tillgodose allmänhetens behov av

information - inte helt klarlagts hur de

uppgifter som redovisas i ett register

kan komma att användas. Det hade enligt

hovrätten varit en fördel om förslaget

hade analyserats närmare i belysning

även av jävsreglerna.

Bestämmelser om jäv för

riksdagsledamöter i deras verksamhet i

riksdagen finns i riksdagsordningen,

dels i 2 kap. 11 § när det gäller

deltagande i sammanträde i kammaren,

dels i 4 kap. 13 § när det gäller

utskottsverksamheten. I fråga om

kammarsammanträde gäller att en ledamot

inte får delta vid sammanträde vid

behandlingen av ärende som personligen

rör honom eller någon honom närstående.

Statsråd får dock delta i överläggningen

i ärende angående hans eller hennes

tjänsteutövning. Bestämmelsen innefattar

vad som brukar benämnas sakägarjäv eller

släktskapsjäv. Enligt

Holmberg-Stjernquist, Grundlagarna,

1980, s. 623 är jäv vid behandling av

ärende vid kammarsammanträde begränsat

till ärende som personligen rör en

ledamot eller ett statsråd eller någon

närstående. I grundlagskommentaren

framhålls att för att jäv skall

föreligga för en riksdagsledamot vid ett

ärendes behandling i kammaren gäller att

drendet måste vara vad man kallar

personindividualiserat, dvs. direkt angå

ledamoten eller någon honom närstående.

Berörs ledamoten däremot av ärendet i

egenskap av medlem av ett kollektiv

(t.ex. en yrkesgrupp) eller som

tjänsteman, föreligger inte jäv. Enligt

kommentaren skall sålunda en statlig

verkschef som är riksdagsledamot delta

vid behandlingen av anslagen till hans

verk. Av detta följer att en

riksdagsledamot som är styrelseledamot

eller motsvarande i en myndighet under

riksdagen inte är jävig vid behandlingen

i kammaren av förslag från den

myndigheten.

Närståendebegreppet skall tolkas i

enlighet med 4 § i den tidigare gällande

förvaltningslagen (1971:290), dvs. det

finns mindre utrymme för jäv än vad som

gäller för domare enligt 4 kap. 13 § 2

rättegångsbalken.

Regeln i 4 kap. 13 § riksdagsordningen

beträffande utskottsverksamheten är

konstruerad på samma sätt som den som

gäller för kammarsammanträden. En

utskottsledamot är således inte jävig

enbart på grund av att ett ärende rör

exempelvis den myndighet i vilken han

eller hon är styrelseledamot.

Av det sagda följer att reglerna om jäv

har ett mycket begränsat

tillämpningsområde när det gäller

riksdagsledamöternas arbete i riksdagen.

Det remitterade förslaget är inte

utformat så att det har någon direkt

koppling till jävsreglerna, och någon

sådan koppling bör inte heller komma i

fråga. Urvalet av uppgifter som skall

ingå i ett register bör därför ske utan

hänsyn till om ett visst förhållande kan

bli relevant för bedömningen av en

jävssituation. Inte heller bör en

registrering ha någon inverkan på

bedömningen av jävsfrågorna.

I brottsbalken (BrB) finns bestämmelser

om bestickning och mutbrott. Enligt 17

kap. 7 § BrB skall den som till

arbetsgivare eller annan som avses i 20

kap. 2 § lämnar, utlovar eller erbjuder

muta eller annan otillbörlig belöning

för tjänsteutövningen dömas för

bestickning till böter eller fängelse i

högst två år. I 20 kap. 2 § BrB stadgas

att arbetstagare som tar emot, låter åt

sig utlova eller begär muta eller annan

otillbörlig belöning för sin

tjänsteutövning skall dömas för mutbrott

till böter eller fängelse i högst två

år. Detsamma skall gälla om

arbetstagaren begått gärningen innan han

erhöll anställningen eller efter det att

han slutat anställningen. Är brottet

grovt, döms till fängelse, lägst sex

månader och högst sex år.

Av beskaffenhet att kunna vara muta

eller annan otillbörlig belöning är

förmåner av olika slag. Förmånen kan

också vara av immateriell natur, varmed

avses bl.a. förord och annan protektion

(Mutansvarskommitténs betänkande SOU

1947:37). Den typiska mutan är

emellertid en materiell förmån av

ekonomisk natur.

Att gärningen skall bestå i att ta

emot, låta åt sig utlova eller begära

förmån innebär enligt

Mutansvarskommittén (bet. s. 142) inte

något krav på att förmånen kommer just

gärningsmannen till godo. Kommittén

uttalade att även förmåner som med

funktionärens goda minne lämnas t.ex.

till hans hustru eller till annan

närstående kan vara straffbara.

Den typiska mutan, nämligen en förmån

som någon tar emot, låter åt sig utlova

eller begär för att han skall handla

pliktvidrigt, är alltid otillbörlig och

ryms under lagrummet utan att någon

fråga om otillbörligheten behöver uppstå

och föranleda tvivelsmål. Ofta är det

dock ovisst om syftet med en förmån är

att mottagaren skall göra sig skyldig

till pliktstridig tjänsteutövning. Även

om syftet inte är detta, kan

förhållandena ändå vara sådana att det

är otillbörligt att ta emot, låta åt sig

utlova eller begära förmån.

Det remitterade förslaget har utformats

utan någon direkt koppling till reglerna

om bestickning och muta. Någon sådan

koppling bör inte heller finnas.

Förslaget har emellertid, när det gäller

registrering av gåvor, fått en olycklig

utformning, som kan innebära felaktiga

signaler om möjligheterna att ta emot

gåvor med anledning av

ledamotsuppdraget. Denna fråga behandlas

närmare i avsnittet om registrets

innehåll.

Det får enligt utskottet inte råda

någon tvekan om att en riksdagsledamot

är underkastad mutbrottsbestämmelserna.

Som Institutet mot mutor har framhållit

i sitt remissyttrande är det ställt utom

varje tvivel att en riksdagsledamot

tillhör kategorin integritetskänsliga

subjekt. Detta innebär enligt vad

institutet framhåller att en

riksdagsledamot enligt gällande rätt

måste iaktta stor försiktighet när det

gäller att ta emot och låta åt sig

utlova - liksom naturligtvis begära -

förmån som på ett eller annat sätt kan

kopplas till ledamotskapet, och som

därigenom kan bli betraktad som muta

eller annan otillbörlig belöning för

(ledamotens) tjänsteutövning .

Institutet anför vidare att den enskilde

riksdagsledamoten otvivelaktigt har ett

starkt personligt intresse av att inte

utsätta sig för risken att bli misstänkt

för att ha tagit emot förmåner som kan

ifrågasättas innefatta korruptionsbrott.

I enlighet med det anförda bör enligt

utskottets mening registerändamålet

utformas utan någon direkt eller

indirekt koppling till jävsreglerna

eller reglerna om bestickning och

mutbrott. I enlighet med vad som

tidigare anförts i anslutning till

avsnittet om behovet av ett offentligt

register, bör ändamålsbestämmelsen i

stället klart avspegla en medveten

strävan mot en ökad öppenhet kring

ledamotskapet. Avgränsningen av

uppgifter som skall ingå i ett register

bör göras under hänsynstagande till att

inte något otillbörligt intrång i den

enskilde ledamotens personliga

integritet uppkommer. Ett rimligt

hänsynstagande till ledamöternas

personliga integritet bör kunna göras

genom att uppgifter om ledamöterna får

registreras endast i den omfattning det

är försvarligt utifrån ett befogat

allmänt intresse. Detta bör framgå av

lagens ändamålsbestämmelse.

Frivillighet

Enligt utskottets mening bör - i

enlighet med arbetsgruppens förslag -

ett system med registrering bygga på

frivillighet. Den enskilde ledamoten

skall alltså själv få avgöra om han

eller hon vill förekomma i registret.

Som en konsekvens av frivilligheten bör

det i lagen föras in en bestämmelse av

innebörd att en ledamot när som helst

kan återkalla en anmälan om

registrering.

Av uppenbara skäl bör en ledamot som

väljer att anmäla sig för registrering

vara skyldig att anmäla alla

registreringspliktiga uppgifter som

förekommer vid anmälningstillfället. Den

som inte är beredd till detta skall inte

ha rätt att ingå i registret.

Som en följd av kravet på fullständig

redovisning bör det i lagen intas en

föreskrift om skyldighet att anmäla

tillkommande registreringspliktiga

uppgifter samt ändringar i registrerade

uppgifter. Också när det gäller

tillkommande uppgifter och ändringar av

gamla uppgifter måste kravet på en

fullständig redovisning innebära att det

enda alternativet till att i

förekommande fall göra en kompletterande

anmälan är att utnyttja möjligheten att

återkalla anmälan om registrering, med

påföljd att samtliga uppgifter

beträffande den återkallande ledamoten

utgår ur registret.

Personkretsen

Registreringen bör omfatta, förutom de

ordinarie ledamöterna, ledamöter som

tjänstgör som ersättare för statsråd och

talman. Arbetsgruppen har föreslagit att

registreringen skall omfatta även övriga

ersättare som skall tjänstgöra under

minst åtta veckor i en följd. Med hänsyn

till att det finns anledning att räkna

med att det kan gå några veckor innan en

nytillträdd ersättare hinner göra en

anmälan om registrering och då själva

registreringsförfarandet tar en viss tid

i anspråk, är det knappast meningsfullt

att i registret ta in ledamöter som kan

förväntas tjänstgöra under endast en

kortare tid. För att en ersättare för

annan ledamot skall ingå i registret bör

det därför enligt utskottets mening

kunna beräknas att ledamoten kommer att

tjänstgöra under minst tre månader i

följd.

Uppgifter som skall registreras

Intressen i företag

Om en ledamot har aktier i ett

aktiebolag, andel i ett handelsbolag, i

ett kommanditbolag eller i en ekonomisk

förening, skall registrering ske om

värdet av aktierna eller andelen

överstiger två basbelopp enligt lagen

(1962:381) om allmän försäkring.

Detsamma bör gälla andelar i motsvarande

utländska juridiska personer. För

tydlighetens skull bör i lagen anges att

andel i en bostadsrättsförening inte

omfattas av registreringsplikten. Om en

andel vid anmälningstillfället

överstiger den angivna värdegränsen

skall bolagets eller föreningens namn

registreras. När det gäller aktiebolag

kan ett ekonomiskt intresse manifesteras

även på annat sätt än genom

aktieinnehav. Det kan gälla innehav av

konvertibla skuldebrev, vinstandelsbevis

eller andra finansiella instrument som

kan omvandlas till aktier. Det kan också

vara fråga om köpoptioner, optionsbevis,

delbevis eller annat finansiellt

instrument som berättigar till förvärv

av aktier. Detta slag av finansiella

instrument bör - när de representerar

ett värde - jämställas med aktier när

det gäller skyldigheten att registrera

ett innehav. När det gäller

beloppsgränsen för registreringsplikten

bör innehav av aktier och finansiella

instrument i samma bolag läggas samman.

Något värde skall inte uppges.

Fastighetsinnehav

Innehav av en fastighet som är

näringsfastighet eller del av sådan

fastighet skall registreras genom att

fastighetens beteckning anges. Andra

slag av fastigheter, dvs. sådana som

endast används för eget boende eller för

fritidsändmål, skall inte registreras.

Inkomstbringande verksamhet

Olika slag av inkomstbringande

verksamhet skall registreras. Det gäller

dels den som har en avlönad anställning

vid sidan av ledamotsuppdraget, dels den

som bedriver självständig

inkomstbringande verksamhet vid sidan av

ledamotsuppdraget, såsom lantbrukare,

läkare, advokat, journalist etc.

Arbetsgivarens namn respektive arten av

den egna verksamheten registreras.

Vissa avtal

Avtal av ekonomisk karaktär mellan en

ledamot och en arbetsgivare skall

registreras. Detta gäller dels löne-

eller pensionsförmån eller annan förmån

som utgår under tid som omfattas av

uppdraget som riksdagsledamot, dels

avtal som får effekt först sedan

uppdraget som riksdagsledamot har

upphört. Avtalets art och arbetsgivarens

namn registreras.

Uppdrag

Styrelseuppdrag och uppdrag som revisor

i aktiebolag, handelsbolag,

kommanditbolag, ekonomisk förening eller

motsvarande utländsk juridisk person

skall registreras genom att uppdragets

art samt bolagets eller föreningens namn

registreras.

Styrelseuppdrag och uppdrag som revisor

skall registreras även i fråga om en

sådan ideell förening som har till

uppgift att främja medlemmarnas

ekonomiska intressen. I denna grupp av

ideella föreningar återfinns bl.a. de

fackliga organisationerna,

arbetsgivarorganisationer,

näringslivsorganisationer och andra

intresseorganisationer. Även

Kommunförbundet och Landstingsförbundet

hör till denna grupp. Uppdragets art och

föreningens namn skall registreras.

En typ av ideella föreningar som inte

omfattas av registreringen är de som har

till ändamål att främja medlemmarnas

ideella intressen genom ideell

verksamhet, de s.k. rent ideella

föreningarna. Till den kategorin brukar

hänföras t.ex. föreningar för politisk

verksamhet, vetenskaplig forskning,

välgörenhet, sällskapsliv, idrotts- och

djurskyddsföreningar. En annan grupp av

ideella föreningar som också faller

utanför registreringsplikten är de som

har till ändamål att främja medlemmarnas

ideella intressen genom ekonomisk

verksamhet. Som exempel på sådana

föreningar kan nämnas

studieorganisationer och föreningar för

olika kulturella aktiviteter.

Stiftelser kan, om de bedriver rörelse

eller annan ekonomisk verksamhet, ha en

betydande makt och representera starka

intressen. Sådana stiftelser bör därför

omfattas av registreringsplikten.

Uppdragets art och stiftelsens namn

registreras.

Offentliga uppdrag

Statliga, primärkommunala,

landstingskommunala och kyrkokommunala

uppdrag som inte är av endast tillfällig

karaktär skall registreras. Uppdragets

art och uppdragsgivarens namn skall

registreras. Som exempel på uppdrag som

inte skall registreras kan nämnas

utredningsuppdrag och liknande.

Förmåner

I den mån en ledamot har tillgång till

en inte blott tillfällig materiell

förmån eller sekreterar- eller

utredningshjälp som inte betalas av

statliga medel, av ledamotens parti

eller av ledamoten själv och som har

anknytning till uppdraget som

riksdagsledamot, skall arten av förmån

samt den som har bekostat förmånen

registreras.

Övrigt

En ledamot som inte har någon

registreringspliktig uppgift skall ha

rätt att efter en anmälan få en

anteckning om detta i registret.

Gåvor

Enligt arbetsgruppens förslag skall

gåvor registreras om en ledamot från en

givare i Sverige mottar en gåva som är

värd mer än 1 500 kr och gåvan har

anknytning till ledamotsuppdraget.

Givarens namn och gåvans art skall

enligt förslaget registreras. Samma

uppgifter skall registreras om givaren

är en offentlig myndighet, organisation

eller enskild person i annat land och

det avser mottagande av gåva eller annat

ekonomiskt bidrag eller förmån som är

värd mer än 1 500 kr. Arbetsgruppen har

i sammanhanget framhållit att det inte

automatiskt innebär att mottagande av

gåvor med ett värde understigande 1 500

kr skulle anses vara tillåtet. Frågan om

sådana gåvors tillbörlighet får i varje

enskilt fall bedömas av mottagaren.

Som redan antytts i det föregående

finns det enligt utskottets mening skäl

att sätta i fråga inte bara om gåvor

skall redovisas i registret på det sätt

som föreslagits utan om de över huvud

taget skall registreras. Anledningen är

följande. Registerinnehållet bör enligt

vad som tidigare sagts anges utan någon

direkt koppling till reglerna om

bestickning och muta. En regel med den

aktuella utformningen riskerar enligt

utskottet att ge felaktiga signaler om

möjligheterna att ta emot gåvor. Det kan

inte bortses från att den föreslagna

regeln kan komma att inbjuda till

tolkningen att det skulle vara tillåtet

att ta emot en gåva, vars värde

understiger 1 500 kr och att detsamma

skulle gälla en gåva av större värde, om

den anmäls för registrering. Det

förhåller sig i själva verket på det

sättet att en gåva som har en anknytning

till ledamotsuppdraget i de flesta fall

kan komma att betraktas som mut- och

bestickningsbrott redan om värdet

kraftigt understiger 1 500 kr. I

sammanhanget kan nämnas att det i de

gällande rekommendationerna för statsråd

som tumregel anges en värdegräns för

tillåtliga gåvor på några hundra kronor.

Det anförda leder till bedömningen att

gåvor inte bör tas med i registret.

Resor

Enligt arbetsgruppens förslag skall

resor som inte i sin helhet har

bekostats av statliga medel, av

ledamotens parti eller av ledamoten

själv, och som har anknytning till

ledamotsuppdraget, registreras. Det

ursprungliga förslaget ger ingen klar

definition av vilken typ av resor som

avses. Det kan också konstateras att det

är svårt att skilja ut en tydligt

avgränsad kategori av resor som det

finns anledning att registrera. Resor

som är viktiga med anledning av

ledamotskapet och som företas i rent

studiesyfte - om nu sådana i praktiken

betalas av annan - kan det knappast vara

anledning att registrera. Resor som

framstår som förmånliga på grund av

alltför generösa inslag av förströelse

och rekreation är snarast en fråga i

anslutning till reglerna om muta och

bestickning. Det kan vidare inte

uteslutas att det är ett allmänt

intresse att en del resor med anknytning

till ledamotskapet över huvud taget inte

röjs, exempelvis sådana som innefattar

kontakter med oppositionella rörelser i

totalitära stater. Sammanfattningsvis

anser utskottet att svårigheterna att

klart definiera den typ av resor som bör

registreras talar för att regeln om

resor - till undvikande av tillämpnings-

och tolkningsproblem - bör utgå. Därtill

kommer att resor, på samma sätt som

gåvor, skiljer sig från de övriga

omständigheter som skall registreras

genom att de inte på det sätt som övriga

uppgifter ger uttryck för långsiktiga

intressen eller relationer.

Anmälan för registrering

För att förenkla handhavandet av

registret bör lagen innehålla en

ordningsföreskrift som anger inom vilken

tid en anmälan om registrering bör

göras. Som huvudregel bör gälla att

anmälningar bör göras inom fyra veckor

från det att riksdagen sammanträtt

första gången efter ett val. Samma

tidsram bör gälla för en ledamot som

påbörjar sitt uppdrag vid en senare

tidpunkt. Som en konsekvens av

frivilligheten bör det därutöver

uttryckligen framgå av lagen att en

ledamot som valt att inte göra anmälan

till registret inom den angivna tiden

kan göra en anmälan vid ett senare

tillfälle.

När det gäller tillkommande

registreringspliktiga omständigheter,

liksom ändrade förhållanden beträffande

registrerade uppgifter bör gälla ett

absolut krav på att anmälningar om detta

skall göras inom fyra veckor efter det

att de uppkommit.

Underrättelser

Enligt vad som ovan redovisas kommer

registret att innehålla uppgifter även

om andra än riksdagsledamöter. Det kan

gälla arbetsgivare, bolag, föreningar,

stiftelser och i vissa fall den som

bekostar en förmån för en ledamot. Det

är enligt utskottets mening angeläget

att de som på detta sätt berörs av en

registrering ges möjlighet att

kontrollera uppgifter som har lämnats om

dem, innan registrering sker. Lagen bör

därför innehålla en obligatorisk

föreskrift om att dessa skall beredas

tillfälle att yttra sig över en lämnad

uppgift som berör dem. Om ett sådant

yttrande innebär en invändning mot

uppgiften, bör ledamoten beredas

tillfälle att på nytt överväga

uppgiften.

Sökbegrepp

Varje slag av sammanställning som den

registeransvarige kan ta fram i läsbart

skick är att anse som en potentiell

allmän handling (jfr 2 kap. 3 §

tryckfrihetsförordningen) som var och en

har rätt att få del av, såvida inte den

registeransvarige enligt en särskild

bestämmelse saknar befogenhet att göra

sammanställningen. Eftersom det inte är

förenligt med registrets ändamål att

generella sökningar på utomstående

personer, företag eller organisationer

skall kunna göras, förordar utskottet

att lagen skall innehålla en särskild

regel som förhindrar sökningar på annat

än en ledamots namn.

Ikraftträdande

I motion K9 av Carl Bildt m.fl. (m)

begärs att de nya reglerna skall träda i

kraft först med avseende på den riksdag

som väljs år 1998. Motionärerna anser

att även ledamöter som motsätter sig en

registrering av deras ekonomiska

intressen kommer att känna sig mer eller

mindre tvingade att acceptera en

registrering. Reglerna får enligt

motionärerna en retroaktiv effekt

eftersom de redan valda

riksdagsledamöterna inte har kunnat

beakta registreringen som en effekt av

beslutet att ställa upp som kandidat i

riksdagsvalet. En eventuell registrering

bör därför inte träda i kraft förrän

efter 1998 års val.

Enligt utskottets mening bör de nya

reglerna träda i kraft så snart det är

möjligt. Det förslag till registrering

som utskottet lägger fram - vilket för

övrigt är mindre omfattande än

arbetsgruppens förslag när det gäller

omfattningen av registreringspliktiga

uppgifter - kan enligt utskottets mening

inte generellt sett anses vara av så

ingripande betydelse för den enskilde

riksdagsmannen att reglerna inte skulle

kunna träda i kraft redan under den nu

löpande valperioden. Med det anförda

avstyrker utskottet bifall till motion

K9 yrkande 3.

De rent praktiska förberedelserna vad

gäller programvara, utformningen av

blanketter och övriga rutiner är inte

mer omfattande än att registrering skall

kunna ske fr.o.m. riksmötet 1996/97.

Ikraftträdandetidpunkten bör därför

bestämmas till den 1 september 1996. Med

hänsyn till att anmälningar enligt den

föreslagna huvudregeln skall ske inom

fyra veckor från det att riksdagen

sammanträtt första gången efter ett val

bör ikraftträdandebestämmelsen

kompletteras med en särskild regel för

den löpande valperioden. De första

anmälningarna bör göras inom fyra veckor

från det att riksdagen sammanträtt

första gången under riksmötet 1996/97.

Utvärdering

Arbetsgruppen har ansett att en

utvärdering bör göras av det nya

systemet inför utgången av den

innevarande valperioden. Resultatet av

en sådan utvärdering får sedan utgöra

underlag för bedömningen huruvida några

förändringar bör göras. Utskottet kan

för egen del ställa sig bakom

arbetsgruppens förslag. Det är angeläget

att de första årens erfarenheter tas

till vara och att nödvändiga justeringar

och förbättringar görs så snart det är

möjligt. Utskottet förutsätter att den

föreslagna utvärderingen kommer till

stånd i lämpligt sammanhang.

Övrigt

Barbro Westerholm (fp) anför i motion K8

att allmänhetens förtroende för

politiker är i sjunkande . Detta behöver

motverkas bl.a. genom att politikerna

själva kritiskt granskar och diskuterar

sitt eget beteende. Motionären anser att

den parlamentariska arbetsgrupp som

tillsattes av talmannen med uppgift att

lämna förslag till utformning av

registreringen av ledamöters ekonomiska

intressen bör få i uppdrag att gå vidare

med förtroende- och etikfrågorna i ett

vidare perspektiv. Därvid kan man dra

nytta av det arbete som gjorts i t.ex.

USA, Kanada, Australien och England.

Det kan noteras att arbetsgruppen fört

diskussioner om de svårigheter av skilda

slag som möter den enskilde ledamoten

när det gäller att ta ställning i olika

etiska frågor, såsom lämpligheten av

olika uppdrag utöver ledamotskapet och

utövandet av andra bisysslor. I det

sammanhanget har arbetsgruppen övervägt

möjligheten att för riksdagens del

införa ett särskilt etiskt råd. Gruppen

har dock ansett att omfattningen och

inriktningen i dessa hänseenden bör

övervägas ytterligare och har därför

inte lagt fram något förslag i den

delen.

Enligt utskottets mening är det viktigt

att de etikfrågor som aktualiseras i

anslutning till det politiska uppdraget

blir tillräckligt uppmärksammade och att

de blir föremål för en seriös och

konstruktiv debatt. Enligt utskottet bör

något initiativ från riksdagens sida

inte aktualiseras nu. Utskottet

avstyrker därför bifall till motion K8.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lag om

registrering av ledamöternas

ekonomiska intressen

att riksdagen med anledning av

skrivelsen 1995/96:RFK2 och med

avslag på motionerna 1995/96:K9 och

1995/96:K10 antar det av utskottet i

bilaga 1 framlagda förslaget till lag

om registrering av

riksdagsledamöternas åtaganden och

ekonomiska intressen,

2. beträffande fortsatt

utredning av etikfrågor

att riksdagen avslår motion 1995/96:K8.

Stockholm den 7 maj 1996

På konstitutionsutskottets vägnar

Birgit Friggebo

I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo

(fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina

Rönnung (s), Anders Björck (m), Axel

Andersson (s), Widar Andersson (s), Tone

Tingsgård (s), Birgitta Hambraeus (c),

Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth

Kvist (v), Mats Berglind (s), Inger René

(m), Peter Eriksson (mp), Håkan Holmberg

(fp), Nils-Göran Holmqvist (s) och Nils

Fredrik Aurelius (m).

Av utskottet framlagt lagförslag

Förslag till

Lag om registrering av

riksdagsledamöters åtaganden och

ekonomiska intressen

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Riksdagens förvaltningskontor får

med hjälp av automatisk databehandling

inrätta och föra ett register för det

ändamål som anges i 5 §.

2 § Vad som sägs i lagen om ledamot

gäller även beträffande ersättare för

talman eller för statsråd samt annan

ersättare som utövar uppdrag som ledamot

och som beräknas tjänstgöra under minst

tre månader i följd.

3 § Registrering sker efter anmälan av

riksdagsledamot.

4 § Anmälan är frivillig, men den skall

innehålla alla vid anmälningstillfället

relevanta uppgifter om sådana

förhållanden som anges i 10 §.

Ändamål

5 § Registret skall ge en samlad

information om riksdagsledamöters åta-

ganden och ekonomiska intressen i den

omfattning som är motiverad av ett

befogat allmänt intresse.

Anmälan

6 § En anmälan om registrering skall

göras skriftligen till riksdagens

kammarkansli. Anmälan bör göras inom

fyra veckor från det att riksdagen

sammanträtt första gången efter ett val

eller från den senare tidpunkt då

uppdraget som riksdagsledamot

påbörjades.

7 § En riksdagsledamot som har valt att

inte göra en anmälan enligt 6 § kan göra

anmälan till registret vid en senare

tidpunkt.

8 § Nya registreringspliktiga uppgifter

eller ändringar av registrerade upp-

gifter skall anmälas skriftligen inom

fyra veckor efter det att de uppkommit.

9 § En ledamot kan när som helst genom

en skriftlig anmälan till kammar-

kansliet återkalla en anmälan om

registrering.

Registerinnehåll

10 § Registret skall innehålla uppgifter

om namn, partibeteckning och valkrets

beträffande ledamöter som har gjort

anmälan om registrering.

För varje ledamot skall följande

uppgifter registreras:

Art av åtagande Uppgifter som skall

eller ekonomiskt registreras

intresse

1. Innehav av Bolagets,

aktier i ett föreningens eller

aktiebolag, andel i den utländska

ett handelsbolag juridiska personens

eller en ekonomisk namn.

förening utom

bostadsrättsförenin

g samt andel i en

motsvarande

utländsk juridisk

person, om värdet

av aktierna eller

andelen beträffande

varje bolag eller

förening eller

motsvarande

juridiska person

vid

anmälningstillfälle

t överstiger två

basbelopp enligt

lagen (1962:381) om

allmän försäkring.

Med aktier

jämställs sådana

finansiella

instrument som

berättigar till

förvärv av aktier.

2. Ägande, helt Fastighetens

eller delvis, av beteckning.

näringsfastighet

enligt 1 kap. 5 §

kommunalskattelagen

(1928:370).

3. Avlönad Befattningens art

anställning som samt arbetsgivarens

inte är av endast namn.

tillfällig

karaktär.

4. Avtal av Avtalets art och

ekonomisk karaktär arbetsgivarens

med tidigare namn.

arbetsgivare, såsom

avtal om löne-

eller

pensionsförmån

eller annan förmån

som utgår under tid

som omfattas av

uppdraget som

riksdagsledamot.

5. Avtal av Avtalets art och

ekonomisk karaktär arbetsgivarens

med en arbetsgivare eller

eller uppdragsgivarens

uppdragsgivare, namn.

även om avtalet får

effekt först efter

det att uppdraget

som riksdagsledamot

har upphört.

6. Arten av

Inkomstbringande verksamhet samt i

självständig förekommande fall

verksamhet som namnet på den

bedrivs vid sidan juridiska person i

av uppdraget som vilken verksamheten

riksdagsledamot. bedrivs.

7. Styrelseuppdrag Uppdragets art

och uppdrag som samt bolagets, för

revisor i eningens eller den

aktiebolag, utländska juridiska

handelsbolag, personens namn.

ekonomisk förening

eller motsvarande

utländsk juridisk

person.

8. Styrelseuppdrag Uppdragets art

och uppdrag som samt föreningens,

revisor i en ideell stiftelsens eller

förening som har den utländska

till syfte att juridiska personens

främja medlemmarnas namn.

ekonomiska

intressen, i en

stiftelse som

bedriver rörelse

eller annan

ekonomisk

verksamhet eller i

en motsvarande

utländsk juridisk

person.

9. Statligt, Uppdragets art och

primärkommunalt, uppdragsgivarens

landstingskommunalt namn.

och kyrkokommunalt

uppdrag som inte är

av endast

tillfällig

karaktär.

10. Stadigvarande Arten av förmån

materiell förmån samt den som har

samt sekreterar- bekostat den.

eller

utredningshjälp som

inte har betalats

av ledamoten själv

och som har

anknytning till

uppdraget som

riksdagsledamot.

11 § För ledamot som har anmält att det

inte förekommer någon uppgift att

registrera skall registret innehålla en

anteckning om det.

Underrättelse

12 § Innan anmälda uppgifter får

registreras skall i förekommande fall

enskilda och juridiska personer samt

offentliga organ som avses i 10 § andra

stycket 3-5, 7, 8 eller 10 beredas

tillfälle att yttra sig över uppgifter

som berör dem. Om ett sådant yttrande

innehåller en erinran mot en lämnad

uppgift, skall riksdagsledamoten beredas

tillfälle att ändra eller komplettera

sin anmälan.

Tidpunkt för registrering

13 § Uppgifterna i en anmälan skall, om

det inte möter hinder på grund av

förfarande enligt 10 §, registreras

senast tre veckor efter anmälan.

Sökbegrepp

14 § Som sökbegrepp får användas endast

en ledamots namn.

Gallring

15 § Uppgifterna skall utgå ur registret

när en valperiod har löpt ut. Även

uppgifterna om den som under en

valperiod lämnar sitt uppdrag eller åter-

kallar sin anmälan till registret skall

utgå ur registret. Vid registreringen av

förändringar av i registret antecknade

förhållanden skall de gamla uppgif-terna

utgå ur registret.

16 § Uppgifter som har utgått ur

registret skall arkiveras enligt

arkivlagen (1990:782).

1. Denna lag träder i kraft den 1

september 1996.

2. För den vid ikraftträdandet löpande

valperioden skall - i stället för vad

som anges i 6 § - en anmälan om

registrering göras inom fyra veckor från

det att riksdagen sammanträtt första

gången under riksmötet 1996/97.

Det remitterade lagförslaget

Förslag till lag om register över

riksdagsledamöternas ekonomiska

intressen

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Riksdagens förvaltningskontor får

med hjälp av automatisk databe-handling

för de ändamål som anges i 4 § inrätta

och föra ett register över

riksdagsledamöters ekonomiska intressen.

2 § Med riksdagsledamot avses i denna

lag även ersättare för talman och

statsråd samt annan ersättare som

beräknas tjänstgöra minst åtta veckor i

en följd.

3 § Registrering av en riksdagsledamots

ekonomiska intressen skall ske efter

frivillig anmälan från ledamoten. Väljer

en riksdagsledamot att anmäla uppgifter

om sina intressen skall anmälan

innehålla samtliga uppgifter som anges i

9 § i förekommande utsträckning.

Registerändamål

4 § Ändamålet med registret är att

tillgodose allmänhetens behov av in-

formation om de olika bindningar och

ekonomiska intressen som kan tänkas

påverka uppdraget som riksdagsledamot.

Anmälan

5 § Anmälan om sådana ekonomiska

intressen m.m. som innefattar sådana

uppgifter som anges i 9 § skall göras

skriftligen hos riksdagens kammar-

kansli.

6 § En riksdagsledamot som vill låta

registrera sina ekonomiska intressen

skall göra anmälan om registrering inom

fyra veckor efter det att riksdagen

sammanträtt första gången efter ett val

eller fyra veckor efter den senare

tidpunkt då uppdraget som

riksdagsledamot påbörjats.

7 § Förändrade förhållanden eller nya

omständigheter i fråga om registre-rade

uppgifter skall anmälas inom fyra

veckor.

8 § En riksdagsledamot som tidigare

valt att inte låta registrera sina eko-

nomiska intressen får göra en anmälan

till registret vid en annan tidpunkt än

som anges i 6 och 7 §§.

Registerinnehåll

9 § Registret får för riksdagsledamot

innehålla uppgifter om

1. namn, bänkplats, partibeteckning och

valkrets,

2. innehav av aktier i ett aktiebolag

samt andel i ett handelsbolag, ett

kommanditbolag eller i en ekonomisk

förening, om värdet överstiger två

basbelopp enligt lagen (1962:381) om

allmän försäkring,

3. innehav av näringsfastighet enligt 1

kap. 5 § kommunalskattelagen (1928:370),

4. innehav av anställning samt uppdrag

som inte är av tillfällig karaktär,

5. gällande avtal av ekonomisk karaktär

med tidigare arbetsgivare,

6. arten av inkomstbringande

självständig verksamhet som bedrivs vid

si-dan om ledamotsuppdraget,

7. ställning i ett bolag, där ledamoten

innehar ett styrelseuppdrag eller revi-

sorsuppdrag,

8. uppdrag i en organisation,

9. kommunala uppdrag i fullmäktige,

styrelser, nämnder och motsvarande,

10. arten av gåva vars värde överstiger

1 500 kr om gåvan har anknytning till

ledamotsuppdraget,

11. resmålet och tidpunkten för utrikes

resa, om resan har anknytning till

ledamotsuppdraget och inte betalats av

statliga medel, ledamotens parti eller

av ledamoten själv,

12. arten av stadigvarande hjälp såsom

materiella förmåner eller sekreterar-

och utredningshjälp utöver den service

riksdagen ger, från företag eller annan

organisation än ledamotens parti.

10 § För den organisation, enskilda

person eller det företag, som

uppgifterna i 9 § punkterna 2, 4-5 och

7-12 avser, får utöver de ifrågavarande

upp-gifterna anges firma eller namn.

För givare av gåva får dessutom anges

uppgift om givaren finns i Sverige

eller i utlandet.

11 § Registret får inte innehålla

uppgift om belopp eller värde för de

regist-rerade förmånerna.

12 § Registret får om riksdagsledamoten

anmäler detta innehålla uppgifter enligt

9 § punkterna 1 och 10 även om de

angivna beloppsgränserna inte uppnåtts.

Underrättelse

13 § Innan uppgifterna registreras skall

sådana enskilda personer och juri-diska

personer som avses i 9 § 3-8 och 10-12

underrättas om de uppgifter i anmälan

som berör dem och beredas tillfälle att

yttra sig över eventuella brister i

uppgifterna. Dock skall offentliga organ

inte underrättas.

14 § Om ett sådant yttrande som avses i

13 § innehåller invändningar skall den

riksdagsledamot som lämnat uppgiften ges

tillfälle att ändra eller komplettera

sin uppgift.

Registrering

15 § Uppgifterna i anmälan skall

registreras inom tre veckor från det

anmä-lan getts in.

Gallring

16 § Uppgifter om en riksdagsledamot och

den som hans uppgifter rör skall gallras

ur registret när ledamoten lämnat sitt

uppdrag som riksdagsledamot.

17 § När nya uppgifter registreras eller

bortfaller på grund av ändrade för-

hållanden skall de gamla uppgifterna

gallras ur registret.

18 § Uppgifter som inte gäller

förhållanden under innevarande mandatpe-

riod skall gallras ur registret.

19 § Innan uppgifter gallras ur

registret skall uppgifterna skrivas ut

på ar-kivpapper för arkivering.

__________

Denna lag träder i kraft den 1 april

1996.

Förteckning över remissinstanser

Efter remiss har yttranden avgetts av

Svea hovrätt, Riksdagens ombudsmän JO,

Justitiekanslern JK, Datainspektionen,

Riksarkivet, Stockholms universitet,

Institutet mot mutor, Svenska

Handelskammarförbundet, Svenska

Arbetsgivareföreningen SAF, Företagarnas

Riksorganisation, Sveriges Allmännyttiga

bostadsföretag SABO, Hyresgästernas

Riksförbund, Landsorganisationen LO,

Tjänstemännens Centralorganisation TCO

och Svenska Journalistförbundet.

Högsta domstolen, Lunds universitet och

Sveriges Akademikers Cen

tralorganisation, SACO, har avstått från

att yttra sig.

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till

Lag om registrering av

riksdagsledamöters uppdrag och

ekonomiska intressen

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § För det ändamål som anges i 4 § får

Riksdagens förvaltningskontor med hjälp

av automatisk databehandling inrätta och

föra ett register över

riksdagsledamöters uppdrag och

ekonomiska intressen.

2 § Registrering sker efter anmälan av

ledamot, ersättare för talman eller

statsråd eller ersättare för ledamot som

beräknas tjänstgöra under minst tre

månader i följd.

3 § Anmälan är frivillig, men den skall

innehålla alla vid anmälningstillfäl-let

relevanta uppgifter om sådana

förhållanden som anges i 9 §.

Ändamål

4 § Registret skall ge en samlad

information om riksdagsledamöters åta-

ganden och ekonomiska engagemang i den

omfattning som är motiverad av ett

befogat allmänt intresse.

Anmälan

5 § En anmälan om registrering skall

göras skriftligen till riksdagens kam-

markansli inom fyra veckor från det att

riksdagen sammanträtt första gången

efter ett val eller från den senare

tidpunkt då uppdraget som riksdagsle-

damot påbörjades.

6 § En riksdagsledamot som har valt att

inte göra en anmälan enligt 5 § kan göra

anmälan till registret vid en senare

tidpunkt.

7 § Nya registreringspliktiga uppgifter

eller ändringar av registrerade upp-

gifter skall anmälas skriftligen inom

fyra veckor efter det att de uppkommit.

8 § En ledamot kan när som helst genom

en skriftlig anmälan till kammar-

kansliet återkalla en anmälan om

registrering.

Registerinnehåll

9 § Ett register enligt denna lag skall

innehålla uppgifter om:

1. riksdagsledamotens namn,

partibeteckning och valkrets.

2. andel i aktiebolag, handelsbolag och

ekonomisk förening utom bostads-

rättsförening eller andel i en

motsvarande utländsk juridisk person, om

värdet av andelen vid

anmälningstillfället överstiger två

basbelopp enligt lagen (1962:381) om

allmän försäkring. Som andel i

aktiebolag räknas även sådant

finansiellt instrument som berättigar

till förvärv av aktier. Bolagets eller

föreningens namn registreras.

3. näringsfastighet enligt 1 kap. 5 §

kommunalskattelagen (1928:370) som

ledamoten äger helt eller delvis.

Fastighetens beteckning registreras.

4. avlönad anställning som inte är av

endast tillfällig karaktär. Befattning-

ens art samt arbetsgivarens namn

registreras.

5. avtal av ekonomisk karaktär med

tidigare arbetsgivare, såsom löne- eller

pensionsförmån eller annan förmån som

utgår under tid som omfattas av

uppdraget som riksdagsledamot. Avtalets

art och arbetsgivarens namn re-

gistreras.

6. avtal av ekonomisk karaktär med en

arbetsgivare, även om avtalet får ef-

fekt först efter det att uppdraget som

riksdagsledamot har upphört. Avtalets

art och arbetsgivarens namn registreras.

7. inkomstbringande självständig

verksamhet som bedrivs vid sidan av

uppdraget som riksdagsledamot. Arten av

verksamhet registreras samt i fö-

rekommande fall namnet på den juridiska

person i vilken verksamheten bedrivs.

8. styrelseuppdrag och uppdrag som

revisor i aktiebolag, handelsbolag,

kommanditbolag, ekonomisk förening eller

motsvarande utländsk juridisk person.

Uppdragets art samt bolagets,

föreningens eller den utländska ju-

ridiska personens namn registreras.

9. styrelseuppdrag och uppdrag som

revisor i en ideell förening som har

till syfte att främja medlemmarnas

ekonomiska intressen, i en stiftelse som

bedriver rörelse eller annan ekonomisk

verksamhet eller i en motsvarande

utländsk juridisk person. Uppdragets art

samt föreningens, stiftelsens eller den

utländska juridiska personens namn

registreras.

10. statligt, primärkommunalt,

landstingskommunalt och kyrkokommunalt

uppdrag som inte är av endast tillfällig

karaktär. Uppdragets art och upp-

dragsgivarens namn registreras.

11. stadigvarande materiell förmån samt

sekreterar- eller utredningshjälp som

inte har betalats av statliga medel, av

ledamotens parti eller av leda-moten

själv och som har anknytning till

uppdraget som riksdagsledamot. Arten av

förmån samt den som har bekostat

förmånen registreras.

För ledamot som har anmält att det inte

förekommer någon uppgift att re-gistrera

skall registret innehålla en anteckning

om det.

Underrättelse

10 § Innan anmälda uppgifter får

registreras skall i förekommande fall en-

skilda och juridiska personer eller

offentligt organ som avses i 9 § 4-6,

8-9 och 11 beredas tillfälle att yttra

sig över uppgifter som berör dem. Om ett

sådant yttrande innehåller en erinran

mot en lämnad uppgift, skall riksdags-

ledamoten beredas tillfälle att ändra

eller komplettera sin anmälan.

Registrering

11 § Uppgifterna i en anmälan skall, om

det inte möter hinder på grund av

förfarande enligt 10 §, registreras

senast tre veckor efter anmälan.

Sökbegrepp

12 § En uppgift som avses i 9 § får inte

användas som sökbegrepp om den gäller

annat än en ledamots namn.

Gallring

13 § Uppgifterna skall utgå ur registret

när en valperiod har löpt ut. Även

uppgifterna om den som under en

valperiod lämnar sitt uppdrag eller åter-

kallar sin anmälan till registret skall

utgå ur registret. Vid registreringen av

förändringar av i registret antecknade

förhållanden skall de gamla uppgif-terna

gallras ur registret.

14 § Uppgifter som skall utgå ur

registret skall skrivas ut på

arkivpapper för arkivering.

_________

1. Denna lag träder i kraft den 1

september 1996.

2. För den vid ikraftträdandet löpande

valperioden skall - i stället för vad

som anges i 5 § - en anmälan om

registrering göras inom fyra veckor från

det att riksdagen sammanträtt första

gången under riksmötet 1996/97.

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-

04-18

Närvarande: justitierådet Staffan

Magnusson, f.d. presidenten i

Försäkringsöverdomstolen Leif Ekberg,

regeringsrådet Leif Lindstam.

Riksdagens konstitutionsutskott har den

11 april 1996 beslutat inhämta Lagrådets

yttrande över förslag till lag om

registrering av riksdagsledamöters

uppdrag och ekonomiska intressen.

Förslaget har inför Lagrådet

föredragits av föredraganden i

konstitutionsutskottet Lars Jansson.

Förslaget föranleder följande yttrande

av Lagrådet:

I 1 § i det remitterade lagförslaget

sägs att Riksdagens förvaltningskontor

får, "för det ändamål som anges i 4 §",

med hjälp av automatisk databehandling

inrätta och föra ett register över

riksdagsledamöters "uppdrag och

ekonomiska intressen".

Enligt 4 § har registret till ändamål

att ge en samlad information om

riksdagsledamöters "åtaganden och

ekonomiska engagemang" i den omfattning

som är motiverad av ett befogat allmänt

intresse.

Enligt Lagrådets mening bör ändamålet

med registret lämpligen anges redan i 1

§. Texten i den föreslagna 4 § bör

således flyttas till 1 §. Härvid bör

ändamålet beskrivas så, att registret

skall ge en samlad information om

riksdagsledamöters "åtaganden och

ekonomiska intressen". En motsvarande

formulering bör användas i lagens

rubrik.

1 2 § sägs att registrering sker efter

anmälan av ledamot, ersättare för talman

eller statsråd eller ersättare för

ledamot som beräknas tjänstgöra under

minst tre månader i följd. Avsikten

torde vara att de angivna ersättarna

skall jämställas med riksdagsledamöter

inte bara när det gäller anmälan för

registrering utan också i övrigt, när

det i lagen talas om ledamot. En

uttrycklig bestämmelse med detta

innehåll bör föras in i lagen, lämpligen

som en 2 §.

Bestämmelsen om att registrering sker

efter anmälan bör då få bilda en 3 §. Om

Lagrådets förslag till en ny 2 § godtas,

behöver i 3 § endast sägas att

registrering sker efter anmälan av

"riksdagsledamot".

Som följd av vad Lagrådet nu har

förordat bör 3 § i remissförslaget

betecknas 4 §.

I 5 § föreslås att en anmälan om

registrering skall göras på visst sätt

inom fyra veckor från det att riksdagen

sammanträtt första gången efter ett val

eller från den senare tidpunkt då

uppdraget som riksdagsledamot

påbörjades. I 6 § föreslås att en

riksdagsledamot som har valt att inte

göra en anmälan inom den föreskrivna

tiden kan göra en anmälan till registret

vid en senare tidpunkt.

Bestämmelserna är enligt Lagrådets

mening motsägelsefulla. För att bl.a.

förenkla handhavandet av registret kan

det i och för sig vara motiverat att ha

en ordningsföreskrift som anger inom

vilken tid en anmälan om registrering

skall göras. Eftersom

anmälningsförfarandet bygger på

frivillighet bör regeln emellertid

utformas så att anmälan bör göras inom

den angivna tidsfristen. Den föreslagna

kompletterande bestämmelsen i 6 § kan då

utgå.

I 9 § i det remitterade förslaget (8 §

i Lagrådets förslag) anges vilka

uppgifter registret skall innehålla.

Enligt punkt 1 skall registret innehålla

vissa uppgifter om riksdagsledamöterna

och i punkterna 2-11 anges vilka

uppgifter i övrigt som skall

registreras. Punkterna 2-11 har

utformats så att däri först anges arten

av det åtagande eller ekonomiska

intresse som det är fråga om, varefter i

en andra mening föreskrivs att vissa

angivna uppgifter skall registreras. Av

lagtexten framgår inte uttryckligen att

endast dessa senare uppgifter skall

registreras och att de skall registreras

för den ledamot det är fråga om. Enligt

Lagrådets mening bör detta komma till

klart uttryck i paragrafen.

Med hänsyn bl.a. till vad som nu sagts

förordar Lagrådet att paragrafen fr.o.m.

punkt 2 i det remitterade förslaget

ändras och utformas som en tabell i

vilken arten av de åtaganden och

ekonomiska intressen som det är fråga om

anges i en första kolumn och de

uppgifter om dessa åtaganden och

intressen som skall registreras anges i

en andra kolumn. I samband därmed bör

vissa redaktionella ändringar göras i

paragrafen.

Vidare kan enligt Lagrådets uppfattning

andra stycket i paragrafen lämpligen

bilda en egen paragraf, som i Lagrådets

förslag blir 9 §.

Godtas Lagrådets förslag till 8 §, får

en följdändring göras i 10 §.

I 11 § har tagits in en bestämmelse om

när uppgifterna i en anmälan skall

registreras. Som huvudregel bör

lämpligen anges att registrering skall

ske så snart som möjligt. Rubriken till

paragrafen bör lyda "Tidpunkt för

registrering".

12 § i det remitterade förslaget

innehåller en bestämmelse om sökbegrepp.

Lagrådet delar uppfattningen att

registret genom begränsningar i

sökmöjligheterna uteslutande skall kunna

användas för det avsedda ändamålet att

ge information om riksdagsledamöters

åtaganden och ekonomiska intressen. En

uttrycklig bestämmelse som förbjuder

sökning i registret på annat sökbegrepp

än ledamotens namn är därför motiverad.

Lagrådet föreslår att detta anges mera

direkt i 12 §, som bör lyda på följande

sätt: "Som sökbegrepp får användas

endast en ledamots namn."

En viss omredigering bör göras av sista

meningen i 13 § för att göra den

tydligare. Meningen föreslås lyda: "Vid

ändring av registrerade uppgifter skall

uppgifter som inte längre är aktuella

utgå ur registret."

I 14 § i det remitterade förslaget

föreslås att uppgifter som skall utgå ur

registret skall skrivas ut på

arkivpapper för arkivering. Det framstår

enligt Lagrådets mening som onödigt att

i lagtexten ange på vilket sätt

arkivering skall ske. Lagrådet förordar

att bestämmelsen får följande lydelse:

"Uppgifter som har utgått ur registret

skall arkiveras enligt arkivlagen

(1990:782)."

Lagrådets förslag till utformning av

lagen i dess helhet framgår av en bilaga

till lagrådsyttrandet.

Bilaga till Lagrådets yttrande 1996-04-

18

Förslag till lag om registrering av

riksdagsledamöters åtaganden och

ekonomiska intressen

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Riksdagens förvaltningskontor får

med hjälp av automatisk databehandling

inrätta och föra ett register som har

till ändamål att ge en samlad

information om riksdagsledamöters

åtaganden och ekonomiska intressen i den

omfattning som är motiverad av ett

befogat allmänt intresse.

2 § Vad som sägs i lagen om ledamot

gäller även beträffande ersättare för

talman eller för statsråd samt annan

ersättare som utövar uppdrag som ledamot

och som beräknas tjänstgöra under minst

tre månader i följd.

3 § Registrering sker efter anmälan av

riksdagsledamot.

4 § Anmälan är frivillig, men den skall

innehålla alla vid anmälningstillfället

relevanta uppgifter om sådana

förhållanden som anges i 8 §.

Anmälan

5 § En anmälan om registrering skall

göras skriftligen till riksdagens

kammarkansli. Anmälan bör göras inom

fyra veckor från det att riksdagen

sammanträtt första gången efter ett val

eller från den senare tidpunkt då

uppdraget som riksdagsledamot

påbörjades.

6 § Nya registreringspliktiga uppgifter

eller ändringar av registrerade

uppgifter skall anmälas skriftligen inom

fyra veckor efter det att de uppkommit.

7 § En ledamot kan när som helst genom

en skriftlig anmälan till kammarkansliet

återkalla en anmälan om registrering.

Registerinnehåll

8 § Registret skall innehålla uppgifter

om namn, partibeteckning och valkrets

beträffande ledamöter som har gjort

anmälan om registrering.

För varje ledamot skall följande

uppgifter registreras:

Art av åtagande Uppgifter som skall

eller ekonomiskt registreras

intresse

1. Innehav av Bolagets,

aktier i ett föreningens eller

aktiebolag, andel i den utländska

ett handelsbolag juridiska personens

eller en ekonomisk namn.

förening utom

bostadsrättsförenin

g samt andel i en

motsvarande

utländsk juridisk

person, om värdet

av aktierna eller

andelen beträffande

varje bolag eller

förening eller

motsvarande

juridiska person

vid

anmälningstillfälle

t överstiger två

basbelopp enligt

lagen (1962:381) om

allmän försäkring.

Med aktier

jämställs sådana

finansiella

instrument som

berättigar till

förvärv av aktier.

2. Ägande, helt Fastighetens

eller delvis, av beteckning.

näringsfastighet

enligt 1 kap. 5 §

kommunalskattelagen

(1928:370).

3. Avlönad Befattningens art

anställning som samt arbetsgivarens

inte är av endast namn.

tillfällig

karaktär.

4. Avtal av Avtalets art och

ekonomisk karaktär arbetsgivarens

med tidigare namn.

arbetsgivare, såsom

avtal om löne-

eller

pensionsförmån

eller annan förmån

som utgår under tid

som omfattas av

uppdraget som

riksdagsledamot.

5. Avtal av Avtalets art och

ekonomisk karaktär arbetsgivarens

med en arbetsgivare eller

eller uppdragsgivarens

uppdragsgivare, namn.

även om avtalet får

effekt först efter

det att uppdraget

som riksdagsledamot

har upphört.

6. Arten av

Inkomstbringande verksamhet samt i

självständig förekommande fall

verksamhet som namnet på den

bedrivs vid sidan juridiska person i

av uppdraget som vilken verksamheten

riksdagsledamot. bedrivs.

7. Styrelseuppdrag Uppdragets art

och uppdrag som samt bolagets, för

revisor i eningens eller den

aktiebolag, utländska juridiska

handelsbolag, personens namn.

ekonomisk förening

eller motsvarande

utländsk juridisk

person.

8, Styrelseuppdrag Uppdragets art

och uppdrag som samt föreningens,

revisor i en ideell stiftelsens eller

förening som har den utländska

till syfte att juridiska personens

främja medlemmarnas namn.

ekonomiska

intressen, i en

stiftelse som

bedriver rörelse

eller annan

ekonomisk

verksamhet eller i

en motsvarande

utländsk juridisk

person.

9. Statligt, Uppdragets art och

primärkommunalt, uppdragsgivarens

landstingskommunalt namn.

och kyrkokommunalt

uppdrag som inte är

av endast

tillfällig

karaktär.

10. Stadigvarande Arten av förmån

materiell förmån samt den som har

samt sekreterar- bekostat den.

eller

utredningshjälp som

inte har betalats

av ledamoten själv

och som har

anknytning till

uppdraget som

riksdagsledamot.

9 § För ledamot som har anmält att det

inte förekommer någon uppgift att

registrera skall registret innehålla en

anteckning om det.

Underrättelse

10 § Innan anmälda uppgifter får

registreras skall i förekommande fall

enskilda och juridiska personer samt

offentliga organ som avses i 8 § andra

stycket 3-5, 7, 8 eller 10 beredas

tillfälle att yttra sig över uppgifter

som berör dem. Om ett sådant yttrande

innehåller en erinran mot en lämnad

uppgift, skall riksdagsledamoten beredas

tillfälle att ändra eller komplettera

sin anmälan.

Tidpunkt för registrering

11 § Uppgifterna i en anmälan skall

registreras så snart som möjligt och, om

det inte möter hinder på grund av

förfarande enligt 10 §, senast tre

veckor efter anmälan.

Sökbegrepp

12 § Som sökbegrepp får användas endast

en ledamots namn.

Gallring

13 § Uppgifterna skall utgå ur registret

när en valperiod har löpt ut. Även

uppgifterna om den som under en

valperiod lämnar sitt uppdrag eller

återkallar sin anmälan till registret

skall utgå ur registret. Vid ändring av

registrerade uppgifter skall uppgifter

som inte längre är aktuella utgå ur

registret.

14 § Uppgifter som har utgått ur

registret skall arkiveras enligt

arkivlagen (1990:782).

1. Denna lag träder i kraft den 1

september 1996.

2. För den vid ikraftträdandet löpande

valperioden bör - i stället för vad som

anges i 5 § - en anmälan om

registrering göras inom fyra veckor från

det att riksdagen har sammanträtt första

gången under riksmötet 1996/97.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Skrivelsen 2

Motionerna 2

Utskottet 2

Inledning 2

Arbetsgruppens förslag 3

Regeringens etikkommitté 4

Statsrådens redovisning av

värdepapper m.m. 5

Utskottets bedömning 6

Behovet av ett offentligt

register 6

Lagrådet 8

Registrets ändamål 8

Frivillighet 11

Personkretsen 11

Uppgifter som skall registreras 12

Intressen i företag 12

Fastighetsinnehav 12

Inkomstbringande verksamhet 12

Vissa avtal 12

Uppdrag 12

Offentliga uppdrag 13

Förmåner 13

Övrigt 13

Gåvor 13

Resor 14

Anmälan för registrering 15

Underrättelser 15

Sökbegrepp 15

Ikraftträdande 15

Utvärdering 16

Övrigt 16

Hemställan 17

Bilaga 1 Av utskottet framlagt

lagförslag 18

Bilaga 2 Det remitterade lagförslaget 21

Bilaga 3 Förteckning över

remissinstanser 24

Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag 25

Bilaga 5 Lagrådets yttrande 28

Gotab, Stockholm 1996