Bet. 1995/96:KU18

Konstitutionsutskottets betänkande

1995/96:KU18

Reform av spörsmålsinstituten

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

1995/96

KU18

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett förslag från

talmanskonferensen (1995/96:TK1) till

reformering av spörsmålsinstituten i

riksdagen. Reformen syftar till att

tillgodose behovet av skilda fråge- och

debattformer så att riksdagen på ett

bättre sätt skall kunna fullgöra sina

kontrollfunktioner samtidigt som ett

ökat intresse för riksdagens arbete

skapas.

Utskottet tillstyrker förslaget och

avstyrker en motion som väckts med

anledning av förslaget.

Reformen innebär förändringar på tre

områden. En ledamot som vill ha ett

snabbt svar på en skriftlig fråga skall

kunna få ett skriftligt svar inom fem

dagar. Varje torsdag då riksdagen

sammanträder skall företrädare för

regeringen ledda av statsministern eller

undantagsvis när denne har förhinder, av

det statsråd som statsministern utser

omedelbart besvara frågor som ställs

direkt av ledamöter i kammaren.

Svarstiden för interpellationer kortas

från fyra till två veckor.

Förslaget

1995/96:TK1 vari yrkas att riksdagen

antar det av talmanskonferensens

arbetsgrupp framlagda förslaget till lag

om ändring i riksdagsordningen.

Motionen

1995/96:K12 av Margitta Edgren m.fl.

(fp) vari yrkas

att riksdagen avslår förslaget såvitt

avser avskaffandet av tisdagens

frågestund.

Utskottet

Bakgrund

I riksdagen finns i dag fyra olika slag

av spörsmål: interpellationer, frågor

som besvaras vid tisdagarnas

frågestunder, muntlig frågestund på

torsdagar cirka en gång per månad och

skriftliga frågor med skriftliga svar

under längre uppehåll i kammarens arbete

än en månad. Härtill kommer institutet

aktuell debatt.

I november 1994 tillsatte

talmanskonferensen en arbetsgrupp med

uppgift att behandla frågor som rör

riksdagens arbete. Arbetsgruppen har i

oktober 1995 lagt fram ett förslag om

reformering av spörsmålsinstituten.

Enligt arbetsgruppen finns det skäl att

se över de olika frågeinstituten i syfte

att förenkla och effektivisera

verksamheten. Enligt arbetsgruppens

mening skall instituten sammanlagt

uppfylla de mål riksdagen ställer upp

samtidigt som det inte bör finnas fler

varianter än nödvändigt.

De krav man kan ställa på

frågeinstituten är enligt arbetsgruppen

att ledamöterna skall kunna snabbt få

svar på aktuella frågor, att svaren

skall vara så innehållsrika som möjligt,

att viktigare frågor skall kunna

debatteras muntligt även med andra än

frågeställaren och statsrådet som

deltagare samt att en frågestund i

veckan bör organiseras så att riksdagen

framstår som en intressant politisk

arena.

Kritiken mot interpellationsinstitutet

är främst att det kan ta upp till fyra

veckor eller mer innan interpellanten

får svar med påföljd att frågan kan ha

mist sin aktualitet då svaret ges.

Intresset från såväl kammarens ledamöter

som massmedierna är svagt.

Tisdagarnas frågestund är svåra att

genomföra på grund av tidspressen för

ledamöterna. Svarande statsråd har inte

sällan svårt att infinna sig bl.a. till

följd av engagemang i Bryssel. Den korta

svarstiden - från fredag till påföljande

tisdag - har därför delvis blivit en

chimär. Frågestunden har också en

tendens att gå utöver den planerade

tidsramen 2,5 timmar. Intresset från

ledamöterna och massmedierna är svagt.

Intresset för den muntliga frågestunden

på torsdagseftermiddagarna som från

början var stort har efter hand minskat.

Det har inte varit möjligt att

åstadkomma ett politiskt intressant,

oförberett meningsutbyte mellan

regering och opposition på detta sätt.

Skälen till detta är bl.a. att det är

glest mellan frågestunderna, att

partiledarna sällan är närvarande och

att statsministern inte sällan varit

frånvarande.

I skrivelsen framhålls att man vid en

reformering av frågeinstituten bör se

till de totala effekterna av de olika

instituten och bedöma i vad mån de

uppfyller uppställda önskemål. Enligt

förslaget bör en reform bygga på fyra

principer.

De skriftliga frågorna med skriftliga

svar bör utvecklas och tillämpas under

hela året, varmed önskemålet om snabb

information tillgodoses om muntlig

debatt inte är påkallad.

Fråge- och interpellationsinstituten

bör slås samman till ett gemensamt

institut benämnt Interpellation. Även

andra än frågeställaren skall kunna

delta i debatten med anledning av

interpellationssvaret.

Den muntliga frågestunden utvecklas så

att även ledande partiföreträdare

uppmuntras att delta.

Institutet Aktuell debatt skall fylla

behovet att snabbt ordna en debatt i en

fråga av mer allmänt intresse.

Reform av spörsmålsinstituten

Interpellationer

Gällande ordning

Enligt 6 kap. 1 § RO skall

interpellation ha bestämt innehåll och

vara försedd med motivering.

Interpellation bör väckas endast i

angelägenhet av större allmänt intresse.

Talmannen får besluta att

interpellationen får framställas eller

hänskjuta frågan till riksdagen för

avgörande, varvid beslutet fattas utan

föregående överläggning. Om ett statsråd

inte besvarar en interpellation inom

fyra veckor skall vederbörande meddela

riksdagen skälet till dröjsmålet. Om

interpellation inte besvarats vid det

riksmöte då den väcktes förfaller den.

Förslaget

Enligt förslaget är

interpellationsinstitutet i sin nya

utformning tänkt att överta den uppgift

som interpellations- och frågeinstituten

har. Den nya formen interpellation är

avsett för frågor med en viss tyngd. De

nu gällande formkraven tas bort.

De föreslagna ändringarna i 6 kap. 1 §

är följande. Kravet på att en

interpellation bör gälla en angelägenhet

av större intresse tas bort liksom

talmannens och kammarens särskilda

prövning. Svarstiden för interpellation

föreslås sänkas från fyra till två

veckor.

Tilläggsbestämmelse 6.1.1 ändras bl.a.

så att formalia och procedurregler tas

bort eller förenklas. Återstående regler

är att interpellation skall vara

egenhändigt undertecknad och att

talmannen utan dröjsmål låter statsrådet

få del av interpellationen. Anmälan sker

vid närmast följande sammanträde i

kammaren.

I tilläggsbestämmelse 6.1.2 tas kravet

bort på att anslå när en interpellation

skall besvaras. Talmannen får i stället

bestämma på vilket sätt denna

information skall lämnas.

I tilläggsbestämmelse 6.1.3 föreslås

förenklade regler för debatten och

förkortade talartider över lag.

Utskottets bedömning

Utskottet instämmer i de överväganden

som ligger bakom förslaget att det nya

interpellationsinstitutet bör ersätta de

nuvarande interpellations- och

frågeinstituten. Den föreslagna kortare

svarstiden, två veckor, bör enligt

utskottet kunna medföra att den fråga

som ställs inte på något avgörande sätt

har förlorat i aktualitet vid

svarstillfället.

De förenklingar som föreslås av

reglerna för interpellationsinstitutet,

inklusive kortare tider för

debattinläggen, finner utskottet sakligt

väl motiverade.

Utskottet tillstyrker, med vissa

redaktionella ändringar i lagtexten,

förslaget i denna del.

Muntliga frågor och frågestund

Gällande ordning

Fråga skall enligt 6 kap. 2 § RO ha

bestämt innehåll. När fråga besvaras får

endast den ledamot som har ställt frågan

och det statsråd som lämnar svaret delta

i överläggningen. Om frågeställaren är

förhindrad får annan ledamot med

talmannens medgivande delta i stället

för frågeställaren.

Förslaget

Den nuvarande regleringen av

frågeinstitutet i 6 kap. 2 § RO ersätts

av en paragraf enligt vilken fråga kan

vara muntlig eller skriftlig och skall

ha ett bestämt innehåll. 6 kap. 3 § RO,

som för närvarande innehåller

bestämmelser om fråga för skriftligt

svar, ges ett nytt innehåll. Enligt

förslaget innehåller denna paragraf de

grundläggande bestämmelserna om det

muntliga frågeinstitutet. Det föreslås

att muntlig fråga framställs vid

frågestund som anordnas i kammaren och

att den besvaras omedelbart. Talmannen

beslutar om vem som skall få ordet och

om eventuell begränsning av anförandenas

längd.

Frågestunder anordnas varje vecka, då

det inte är plenifritt, på torsdagar kl.

14. Efter frågestunden kan regeringen

lämna information i aktuella ämnen med

åtföljande rätt för ledamöterna att

ställa frågor.

Den föreslagna tilläggsbestämmelsen

6.3.1 innehåller närmare föreskrifter

för anordnandet av den muntliga

frågestunden. Talmannen får, om

arbetsförhållandena kräver det, besluta

att frågestund anordnas på annan dag än

torsdag eller att den inställs.

Regeringen anmäler till kammarkansliet

senast på fredag i veckan före

frågestunden vilka statsråd som kommer

att vara närvarande. Meddelande härom

skall lämnas utan dröjsmål på det sätt

som talmannen bestämmer.

Av skrivelsen i övrigt framgår att

regeringens företrädare leds av

statsministern eller undantagsvis vice

statsministern eller, om båda är

förhindrade, annat statsråd som har till

uppgift att besvara övergripande frågor.

I övrigt bör minst en tredjedel av

övriga statsråd vara närvarande. Ett

statsråd bör alltså finnas tillgängligt

för frågor minst en gång per månad.

En ledamot som önskar ställa frågor kan

anmäla detta till kammarkansliet under

de 24 timmar som föregår frågestunden,

varigenom vederbörande anses ha begärt

ordet i kammaren. För frågeställandet

och svaren föreslås i princip samma

regler som för närvarande gäller (6 kap.

2 §, tilläggsbestämmelse 6.2.1 och

6.2.2) med bl.a. den skillnaden att även

andra ledamöter än de som ställt frågor

ges möjlighet att delta i debatten.

Enligt förslaget avgör talmannen hur

lång tid som skall ägnas åt

frågestunden, normalt en till två

timmar. Någon garanti att alla

frågeställare får komma till tals kan

inte ges. Frågor kan under en del av

frågestunden få riktas enbart till vissa

statsråd, som sedan de svarat kan lämna

plenisalen.

Motionen

I motion K12 (fp) begärs att riksdagen

avslår förslaget såvitt avser

avskaffande av tisdagens frågestund.

Motionärerna anför bl.a. att

frågestunden är ett uppskattat inslag i

kammarens arbete. Det beror enligt

motionärerna på att frågestunden ger

snabba och auktoritativa svar. Svaren

har också tyngd genom att de beretts

inom regeringen. Diskussionen i samband

med svaren breddar och fördjupar och

leder till färre missförstånd. En öppen

frågestund med olika statsråd samt

skriftliga frågor och skriftliga svar

kan inte helt ersätta det nuvarande

frågeinstitutet enligt motionärernas

mening. De anser att den nuvarande

frågestunden bör bibehållas kompletterad

med skriftliga frågor och skriftliga

svar under pleniuppehåll.

Utskottets bedömning

Förslaget i denna del innebär att

institutet skriftliga frågor för

muntliga svar försvinner. Det nya

frågeinstitutet får en annan karaktär i

och med att de frågor som ställs vid

frågestunden skall besvaras omedelbart.

I motion K12 (fp) hemställer

motionärerna att den nuvarande ordningen

med skriftliga frågor som besvaras

muntligen vid tisdagens frågestund skall

behållas.

Det föreslagna förfarandet bör enligt

utskottets mening bidra till en

vitalisering av frågeinstitutet.

Utskottet, som för sin del anser att den

föreslagna reformeringen av

frågeinstitutet ligger väl i linje med

de allmänna strävandena att reformera

spörsmålsinstitutet, tillstyrker

förslagets allmänna inriktning i denna

del och avstyrker motionen.

Den som leder regeringsföreträdarna vid

frågestunden och svarar på övergripande

frågor skall enligt förslaget från

talmanskonferensen vara statsministern

eller undantagsvis vice statsministern.

Enligt utskottets mening bör regeringens

företrädare ledas av statsministern

eller, undantagsvis när denne har

förhinder, av det statsråd som

statsministern utser och som kan svara

på övergripande frågor om regeringens

politik.

Utskottet tillstyrker, med vissa

redaktionella ändringar i lagtexten,

förslaget i denna del.

Skriftliga frågor

Nuvarande ordning

Enligt 6 kap. 3 § RO kan under längre

uppehåll i kammarens arbete än en månad

fråga få framställas för skriftligt

svar.

Förslaget

Enligt förslaget blir det möjligt för en

ledamot att under hela året få ett

skriftligt svar på en konkret skriftlig

fråga. Frågor som lämnas till

kammarkansliet senast kl. 10 en fredag

skall besvaras skriftligen senast kl. 12

påföljande onsdag, dvs. inom fem dagar.

Under längre uppehåll i riksdagen skall

svaret liksom nu kunna lämnas inom 14

dagar. Bestämmelserna återfinns i en ny

4 § och tilläggsbestämmelse 6.4.1.

Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar att det nya

institutet med skriftliga svar på

skriftliga frågor, som började tillämpas

under det senaste sommaruppehållet, har

slagit väl ut. Den föreslagna

svarstiden, fem dagar, överensstämmer

väsentligen med vad som för närvarande

gäller beträffande skriftliga frågor för

muntliga svar. Den snabba behandlingen

av frågorna i regeringskansliet

tillgodoser kravet på att svaren skall

ha aktualitet då de lämnas. Utskottet

tillstyrker, med vissa redaktionella

ändringar, förslaget i denna del.

Aktuell debatt

Gällande ordning

Enligt 2 kap. 10 § tredje stycket RO får

talmannen efter samråd med de av

partigrupperna utsedda ledamöterna i

talmanskonferensen besluta att debatt

utan samband med annan handläggning får

äga rum vid sammanträde med kammaren.

Sådan debatt får begränsas till att avse

särskilt ämne eller delas in i avsnitt

efter ämne.

Förslaget

Aktuell debatt kan enligt skrivelsens

förslag efter beslut av talmannen ordnas

på onsdag förmiddag eller torsdag

eftermiddag. Debatten skall enligt

skrivelsen avse en aktuell fråga och

begäran skall göras av ett partis parti-

eller gruppledare. I debatten skall en

företrädare för regeringen delta. Övriga

partier har rätt att ha en deltagare i

debatten. Framställningen om debatt av

detta slag bör göras skriftligen och

vara försedd med en kortfattad

motivering. För att en debatt skall

kunna ordnas en viss vecka bör

framställningen ha kommit in senast

måndag kl. 12 i samma vecka.

Debattreglerna bör enligt skrivelsens

förslag vara följande. Parti som begärt

debatt får en inledning på 2 minuter och

därefter anföranden på 6, 4 och 2

minuter. Det svarande statsrådet får 10

minuter för ett första anförande och i

sina följande tre anföranden 4, 4

respektive 2 minuter. Övriga partier

tilldelas 6 minuter för ett första

anförande och därefter 2 minuter för ett

andra anförande.

Utskottets bedömning

Institutet Aktuell debatt har enligt

utskottets mening en viktig funktion i

den parlamentariska processen. Det

fyller, som framhålls i skrivelsen,

behovet av att snabbt, på initiativ av

ett partis ledning, kunna anordna en

debatt i en aktuell fråga av mer allmänt

intresse. Utskottet tillstyrker

förslaget i denna del.

Utvärdering m.m.

Utskottets bedömning

De förslag till ändringar i

riksdagsordningen som nu föreslås medför

i vissa fall ganska stora förändringar

av spörsmålsinstitutet. Det finns därför

enligt utskottets mening skäl att inom

ett eller två år summera och värdera hur

de föreslagna ändringarna fallit ut från

praktisk och politisk synpunkt. Enligt

utskottets mening bör talmanskonferensen

ta initiativ till en sådan utvärdering.

Inom ramen för en sådan utvärdering kan

det enligt utskottets mening vara

lämpligt att överväga om vissa

riktlinjer, som i förslaget givits ett

preliminärt innehåll, behöver närmare

formaliseras och tas in i

riksdagsordningen. Det gäller t.ex.

riktlinjerna för uppläggningen av

frågestunden. Det gäller också formerna

för aktuell debatt.

Övriga frågor

Bestämmelser om repliktider m.m.

Gällande ordning

Enligt tilläggsbestämmelse 2.14.1 RO

tredje stycket får nytt anförande från

den som tidigare haft ordet vid

överläggningen i en viss fråga inte

överstiga tre minuter.

Enligt tilläggsbestämmelse 2.15.1 RO får

tiden för genmäle inte överstiga tre

minuter, om inte talmannen av särskilda

skäl medger utsträckning till sex

minuter.

Förslaget

Enligt förslaget tillämpas sedan en tid

enligt överenskommelse mellan partierna

två minuter som längsta repliktid och

fyra minuter för förlängd repliktid,

innebärande en sänkning från tre

respektive sex minuter enligt de

gällande bestämmelserna. Det föreslås

att de tillämpade kortare tiderna skrivs

in i riksdagsordningen (2.14.1.) och att

motsvarande reglering föreslås för

anföranden av talare som redan hållit

ett huvudanförande (2.15.1).

Utskottets bedömning

Utskottet har inget att erinra mot

förslaget och tillstyrker skrivelsens

förslag i denna del. Utskottet

tillstyrker även i övrigt det framlagda

förslaget till lag om ändring i

riksdagsordningen med vissa formella

ändringar (se bilaga).

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande förslag till lag om

ändring av riksdagsordningen

att riksdagen med bifall till förslag

1995/96:TK1 samt med avslag på motion

1995/96:K12 antar det av utskottet

framlagda förslaget till lag om ändring

i riksdagsordningen (bilaga).

Stockholm den 7 december 1995

På konstitutionsutskottets vägnar

Birgit Friggebo

I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo

(fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina

Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar

Johnsson (s), Widar Andersson (s),

Birger Hagård (m), Tone Tingsgård (s),

Birgitta Hambraeus (c), Björn von Sydow

(s), Jerry Martinger (m), Kenneth Kvist

(v), Pär-Axel Sahlberg (s), Inger René

(m), Peter Eriksson (mp), Håkan Holmberg

(fp) och Nils-Göran Holmqvist (s).

Bilagor

Förslag till

Lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrives i fråga om

riksdagsordningen1

dels att tilläggsbestämmelserna 6.2.1

och 6.2.2 skall upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före

tilläggsbestämmelsen 6.2.1 skall utgå,

dels att nuvarande tilläggsbestämmelsen

6.3.2 skall betecknas 6.4.2,

dels att 6 kap. 1-3 §§ samt

tilläggsbestämmelserna 2.7.3, 2.14.1,

2.15.1, 6.1.1, 6.1.2, 6.1.3 och 6.3.1

skall ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före

tilläggsbestämmelsen 6.3.1 skall lyda

Tilläggsbestämmelse ,

dels att det i lagen skall införas nya

bestämmelser, 6 kap. 4 § och

tilläggsbestämmelsen 6.4.1 av följande

lydelse,

dels att en ny rubrik närmast före

tilläggsbestämmelsen 6.4.1 skall lyda

Tilläggsbestämmelse .

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

2.7.3

Om anteckning på Om anteckning på

föredragningslistan föredragningslistan

för särskilda fall för särskilda fall

föreskrives i föreskrives i

tilläggsbestämmelse tilläggsbestämmelse

rna 2.10.1, 3.6.1, rna 2.10.1, 3.6.1,

5.1.3, 6.1.1, 6.1.2 5.1.3 och 6.1.2.

och 6.2.2.

2.14.1

Den som önskar ordet vid överläggning

i kammaren skall såvitt möjligt göra

anmälan därom till kammarkansliet

senast dagen före det sammanträde då

överläggningen skall inledas. Sådan

anmälan skall uppta den beräknade tiden

för anförandet.

Anförande från den som har underlåtit

förhandsanmälan får ej överstiga sex

minuter, om icke talmannen finner skäl

att medgiva längre tid.

Nytt anförande Nytt anförande från

från den som tidi den som tidi-gare

gare haft ordet vid haft ordet vid

överläggningen i en överläggningen i en

viss fråga får inte viss fråga får inte

överstiga tre överstiga två

minuter. minuter.

Vad som föreskrives i första, andra

och tredje styckena skall ej tillämpas

när interpellation eller fråga

besvaras.

1 Riksdagsordningen omtryckt 1995:272.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2.15.1

Oberoende av Oberoende av

talarordningen kan talarordningen kan

talmannen lämna talmannen lämna

ordet till ledamot ordet till ledamot

för genmäle som för genmäle som

innehåller upp innehåller upp

lysning eller lysning eller

rättelse med rättelse med

anledning av anledning av

föregående talares föregående talares

anförande eller anförande eller

bemötande av bemötande av

angrepp från dennes angrepp från dennes

sida. Tiden för sida. Tiden för

genmäle får ej genmäle får ej

överstiga tre överstiga två

minuter, om ej minuter, om ej tal-

talmannen av sär mannen av särskilda

skilda skäl med skäl medgiver

giver utsträckning utsträckning till

till sex minuter. fyra minuter. Varje

Varje talare kan få talare kan få

avgiva två genmälen avgiva två genmälen

på samma huvudan på samma huvudan

förande. förande.

6 kap.

1 §

Interpellation Interpellation

skall ha bestämt skall ha bestämt

innehåll och vara innehåll och vara

försedd med försedd med

motivering. motivering.

Interpellation bör

väckas endast i

angelägenhet av

större allmänt

intresse. Talmannen

får besluta att

interpellationen

får framställas. Om

talmannen finner

att Om ett statsråd

interpellationen inte besvarar en

inte bör få interpellation inom

framställas, skall två veckor från det

han hänskjuta att den ingivits

frågan till skall ett statsråd

riksdagen för före utgången av

avgörande. denna tid meddela

Riksdagens beslut riksdagen varför

fattas utan svar uteblir eller

föregående anstår. Sådant

överläggning. meddelande får ej

följas av

Om ett statsråd överläggning.

inte besvarar en

interpellation inom

fyra veckor från

det att talmannen

eller riksdagen

medgav att interpel

lation fick fram

ställas, skall ett

statsråd före ut

gången av denna tid

muntligen eller

skriftligen meddela

riksdagen varför

svar uteblir eller

anstår. Sådant med

delande får ej

följas av över

läggning.

Interpellation förfaller om den ej har

besvarats vid det riksmöte då den

väcktes.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6.1.1

Interpellation Interpellation

ingives till kammar ingives till kammar

kansliet. Talmannen kansliet. Den skall

anmäler utan vara egenhändigt

dröjsmål vid samman undertecknad av

träde med kammaren interpellanten.

beslut att inter Talmannen låter

pellationen får utan dröjsmål

framställas eller statsrådet få del

förslag att av interpellationen

interpellationen och anmäler den vid

inte skall få fram närmast följande

ställas. Förslag sammanträde med

att interpellation kammaren.

inte skall få fram

ställas avgöres vid

närmast följande

sammanträde och

tages upp på före

dragningslistan

till detta samman

träde. Medgiver tal

mannen eller riks

dagen att inter

pellationen får

framställas, låter

talmannen skyndsamt

statsrådet få del

av den.

Interpellation

skall anslås senast

när den anmäles i

kammaren eller

talmannen

framlägger förslag

om att Talmannen

interpellationen fastställer efter

inte skall få samråd med de av

framställas. partigrupperna

utsedda ledamöterna

Talmannen i talmanskon

fastställer efter ferensen dag under

samråd med de av riksmöte då

partigrupperna interpellation

utsedda ledamöterna senast får ingivas

i talmanskon till

ferensen dag under kammarkansliet. Om

riksmöte då särskilda skäl

interpellation föreligger får dock

senast får ingivas talmannen medgiva

till att interpellation

kammarkansliet. Om får framställas

särskilda skäl även om den

föreligger får dock ingivits efter

riksdagen medgiva denna dag.

att interpellation

får framställas

även om den

ingivits efter

denna dag.

6.1.2

När statsråd ämnar När statsråd ämnar

besvara inter besvara inter

pellation, pellation,

bestämmer talmannen bestämmer talmannen

efter samråd med efter samråd med

statsrådet och statsrådet och

interpellanten vid interpellanten vid

vilket sammanträde vilket sammanträde

svaret skall svaret skall

lämnas. Meddelande lämnas. Meddelande

härom anslås senast härom lämnas utan

klockan 11 dagen dröjsmål på sätt

före sammanträdet talmannen bestämmer

och tages upp på och tages upp på

föredragnings föredragnings

listan. listan.

Svar på Svar på

interpellation får interpellation får

delas ut till delas ut till

ledamöterna i ledamöterna i

förväg. Har så förväg.

skett kan

statsrådet begränsa

sitt anförande till

en sammanfattning

av svaret.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6.1.3

När ett statsråd När ett statsråd

besvarar en inter besvarar en

pellation får interpellation får

svaret lämnas i ett svaret lämnas i ett

anförande som anförande som

räcker längst tio räcker längst sex

minuter. Statsrådet minuter. Statsrådet

kan därutöver få kan därutöver få

ordet för ordet för

ytterligare två ytterligare två

anföranden i anföranden i inter

interpellationsdeba pellationsdebatten,

tten om vardera varav det första

längst sex minuter. får räcka längst

fyra minuter och

det andra längst

två minuter.

Interpellanten kan Interpellanten kan

få ordet för högst få ordet för högst

tre anföranden, tre anföranden,

varav det första varav de första två

får räcka längst får räcka längst

sex minuter och fyra minuter

övriga två längst vardera och det

tre minuter. tredje längst två

Detsamma gäller minuter.

för de ledamöter

som senast dagen

före det sam-

manträde då svaret

skall lämnas har

anmält att de

önskar ordet vid

överläggningen.

Andra talare kan Andra talare kan

få ordet för högst få ordet för högst

två anföranden, två anföranden,

varav det första varav det första

får räcka längst får räcka längst

sex minuter och det fyra minuter och

andra längst tre det andra längst

minuter. två minuter.

Kortare inlägg Kortare inlägg

från statsråd som från statsråd som

avses i 2 kap. 15 § avses i 2 kap. 15 §

får i en får i en

interpellationsdeba interpellationsdeba

tt ej överstiga tre tt ej överstiga två

minuter. På sådana minuter. På sådana

inlägg får inte inlägg får inte

avges genmäle. avges genmäle.

2 §

Fråga skall ha Fråga kan vara

bestämt innehåll. muntlig eller

Den får vara skriftlig. Den

försedd med en kort skall ha bestämt

inledande innehåll.

förklaring. När

fråga besvaras, får

endast den ledamot

som har framställt

frågan och det

statsråd som lämnar

svaret taga del i

överläggningen.

Dock får talmannen

medgiva att vid för

hinder för den

ledamot som har

framställt frågan

annan ledamot får

deltaga i

överläggningen i

dennes ställe.

Riksdagen kan före

skriva begränsning

i yttranderätten

för dessa talare

utöver vad som

följer av 2 kap. 14

§.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Under längre Muntlig fråga

uppehåll i kam framställs vid

marens arbete än en frågestund som

månad kan fråga få anordnas i kam

framställas för maren. Den besvaras

skriftligt svar. omedelbart.

Talmannen beslutar

om vem som skall få

ordet vid fråge

stund. Talmannen

kan besluta om

begränsning av an

förandena till

längst en minut.

6.3.1

Talmannen beslutar Frågestund anordnas

efter samråd med de varje torsdag de

av partigrupperna veckor som kammaren

utsedda ledamöterna sammanträder för

i talmanskon annan handläggning

ferensen när frågor än bordläggning.

får framställas för

skriftligt svar. Om

arbetsförhållandena

Fråga för i riksdagen kräver

skriftligt svar det, får talmannen

ingives till för viss vecka

kammarkansliet. besluta att

Frågan skall vara frågestund anordnas

egenhändigt på annan dag än

undertecknad av den torsdag eller att

ledamot som frågestund

framställer frågan. inställes.

Talmannen låter

utan dröjsmål Regeringskansliet

statsrådet få del anmäler till kammar

av frågan. kansliet senast på

fredag i veckan

Skriftligt svar på före frågestunden

fråga inlämnas till vilka statsråd som

kammarkansliet, som kommer att vara när

överlämnar svaret varande. Meddelande

till den ledamot härom lämnas utan

som framställt dröjsmål på sätt

frågan. talmannen be

stämmer.

Om svar inte

lämnas inom fjorton

dagar efter det att

frågan framställts

skall statsrådet

meddela kammar

kansliet när frågan

kommer att besvaras

eller att den icke

kommer att

besvaras.

4 §

Skriftlig fråga

får vara försedd

med en kort

inledande

förklaring. Sådan

fråga besvaras

skriftligen.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6.4.1

Skriftlig fråga

ingives till kammar

kansliet. Den skall

vara egenhändigt

undertecknad av den

ledamot som

framställer frågan.

Talmannen låter

utan dröjsmål

statsrådet få del

av frågan och

anmäler den vid när

mast följande

sammanträde med

kammaren.

Skriftligt svar

inlämnas till kam

markansliet som

överlämnar svaret

till den ledamot

som ställt frågan.

De skriftliga

frågor som under en

vecka ingivits

senast klockan 10

på fredag besvaras

senast klockan 12

på onsdag i

följande vecka.

Under längre

uppehåll i kam

marens arbete än en

månad får talmannen

besluta att svar

lämnas inom fjorton

dagar efter det att

frågan framställts.

Sådant beslut

meddelas efter

samråd med de av

partigrupperna

utsedda ledamöterna

i talmans-

konferensen. Om

svar inte lämnas

inom denna tid

skall statsrådet

meddela kammar

kansliet när frågan

kommer att besvaras

eller att den inte

kommer att

besvaras.

_________

Denna lag träder i kraft den 1

februari 1996. Äldre bestämmelser

tillämpas vid besvarandet av

interpellation eller fråga som

framställts före ikraftträdandet.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Förslaget 1

Motionen 1

Utskottet 2

Bakgrund 2

Reform av spörsmålsinstituten 3

Interpellationer 3

Muntliga frågor och frågestund 4

Skriftliga frågor 6

Aktuell debatt 6

Utvärdering m.m. 7

Övriga frågor 7

Bestämmelser om repliktider m.m. 7

Hemställan 8

Förslag till 9

Lag om ändring i riksdagsordningen9

Gotab, Stockholm 1995