Bet. 1995/96:KU2

Konstitutionsutskottets betänkande

1995/96:KU02

kyrkotillhörighet

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1995/96

KU3

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas proposition 1994/95:226 Kyrkotillhörighet i

Svenska kyrkan jämte fyra motioner som väckts med anledning av

propositionen. Motionsyrkandena gäller med ett undantag krav på dop för

förtroendeuppdrag eller viss anställning inom Svenska kyrkan. Ett

motionsyrkande gäller innehållet i församlingsregistret. Utskottet har

tillstyrkt propositionens förslag och har avstyrkt samtliga

motionsyrkanden. Utskottet har dessutom förordat ett tillkännagivande till

regeringen i fråga om befogenhet för kyrkoherden i en icke-territoriell

församling att pröva frågor om tillhörighet i Svenska kyrkan. En

reservation (m) föreligger i fråga om krav på dop för valbarhet till kyrkliga

förtroendeuppdrag och för anställning som organist eller kantor.

Propositionen

I proposition 1994/95:226 yrkas att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i kyrkolagen (1992:300)

2. lag om ändring i religionsfrihetslagen (1951:680).

Motionerna

1994/95:K24 av Inger Davidson och Fanny Rizell (båda kds), vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att dopet skall vara ett krav för valbarhet till kyrkliga

förtroendeuppdrag samt anställning i de befattningar som kyrkomötet

nämnt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det skall bli möjligt att i församlingsregistret få en

helhetsbild av en familj där någon tillhör Svenska kyrkan.

1994/95:K25 av Lars Hjertén (m), vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den som väljs till

kyrkligt förtroendeuppdrag eller anställs på tjänst som organist eller

kantor i Svenska kyrkan skall vara döpt i Svenska kyrkan eller någon

annan kyrkas ordning.

1994/95:K26 av Hans Hjortzberg-Nordlund (m), vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att

dopet skall vara grund för valbarhet och tillträde till vissa tjänster inom

Svenska kyrkan.

1994/95:K27 av Nils Fredrik Aurelius (m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dopkrav för

valbarhet till kyrkliga förtroendeuppdrag.

Utskottet

Ärendet

I propositionen föreslås nya regler för medlemskap i Svenska kyrkan. Som

huvudregel föreslås att den som döps i Svenska kyrkans ordning blir

upptagen i Svenska kyrkan. En person skall dock kunna tillhöra kyrkan

också efter ett meddelande eller en anmälan enligt följande. Ett barn

under 18 år som inte döps i Svenska kyrkans ordning skall tas upp i

Svenska kyrkan efter meddelande från barnets vårdnadshavare. Den som

har fyllt 15 år skall själv ha samtyckt till det. Den som fyllt 18 år och vill

inträda i Svenska kyrkan i annat fall än genom dop skall efter skriftlig

anmälan tas upp i kyrkan, om han eller hon är döpt i Svenska kyrkans

eller någon annan evangelisk-luthersk ordning, eller är döpt i någon annan

kristen kyrkas ordning och begär undervisning i Svenska kyrkans tro,

bekännelse och lära, eller samtidigt med anmälan begär undervisning i

Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära som förberedelse för dop.

Anmälan om utträde ur kyrkan skall göras personligen hos kyrkoherden

eller enskilt genom en egenhändigt undertecknad handling som bevittnats

av två personer. I fråga om barn under 18 år görs anmälan av barnets

vårdnadshavare. Barn som fyllt 15 år skall själv ha samtyckt till utträdet.

Frågor om kyrkotillhörighet skall prövas av kyrkoherden i den

församling där den berörde är folkbokförd. Kyrkoherden får förordna en

annan präst i pastoratet att pröva sådana frågor. För den som inte är

folkbokförd i Sverige skall frågorna prövas av Svenska kyrkans

centralstyrelse. Kyrkoherdes beslut får överklagas hos domkapitel.

Domkapitels och Svenska kyrkans centralstyrelses beslut får överklagas

hos allmän förvaltningsdomstol. Nämnas kan att 1995 års kyrkomöte i

skrivelse till regeringen begärt att Kyrkomötets besvärsnämnd i stället för

allmän förvaltningsdomstol skall pröva domkapitels och Centralstyrelsens

beslut om kyrkotillhörighet (2KL 1995:3).

I detta sammanhang kan vidare nämnas att företrädare för Tyska S:ta

Gertruds församling i Stockholm i skrivelse den 5 september 1995 till

konstitutionsutskottet föreslagit att utskottet i samband med beredningen

av detta lagstiftningsärende lägger fram ett förslag till ny lydelse av 3 kap.

6 § kyrkolagen med innebörd att frågor om kyrkotillhörighet för den som

är medlem i en icke-territoriell församling i stället prövas av kyrkoherden i

den församlingen.

Kyrkotillhörigheten skall enligt propositionen gälla från dopdagen eller

den dag då meddelande eller anmälan om upptagande kommit in till

kyrkoherden. Kyrkotillhörigheten upphör från och med den dag anmälan

kommit in till kyrkoherden. När utträdes- eller inträdesanmälan skall göras

hos Centralstyrelsen gäller i stället att inträdet resp. utträdet gäller sedan

beslutet vunnit laga kraft. Svenska kyrkans centralstyrelse skall föra

register över alla som tillhör Svenska kyrkan.

I motsats till vad som föreslagits av Kyrkotillhörighetsberedningen och

av 1994 års kyrkomöte föreslås i propositionen inte att det skall uppställas

ett krav på dop för valbarhet till kyrkliga förtroendeuppdrag eller

anställning i vissa befattningar inom Svenska kyrkan.

Valbarhet och anställning

Bakgrund

Kyrkotillhörighetsberedningen, som tillsatts av Svenska kyrkans central-

styrelse, föreslog att den som väljs till ett kyrkligt förtroendeuppdrag skall

vara döpt, och en betydande majoritet av remissinstanserna - särskilt de

inomkyrkliga - tillstyrkte förslaget. Svenska kyrkans församlings- och

pastoratsförbund har dock menat att sådana valbarhetsregler leder till en

tvångssituation och en gradering av de kyrkotillhöriga. Liknande

synpunk-ter har framförts av Juridiska fakultetsstyrelsen i Lund, och

Kammarkol-legiet har påpekat att förslaget saknar motsvarighet i den

borgerliga kom-munallagstiftningen som anger att alla

kommunmedlemmar som fyllt 18 år både har rösträtt och är valbara.

1994 års kyrkomötes förslag överensstämmer med Kyrkotillhörighetsbe-

redningens. Kyrkomötet betonade den teologiska och principiella betydel-

sen av valbarhetsfrågan och framhöll att det inte finns något teologiskt

undantag från regeln att mandatet att företräda kyrkan ges genom dopet.

Kyrkomötet begärde härutöver att det skulle införas ett krav på dop för för

behörighet att anställas som organist eller kantor inom Svenska kyrkan.

1995 års kyrkomöte avslog en motion som gällde frågan om dop som

valbarhetskrav. Andra kyrkolagsutskottet hänvisade i sitt betänkande 2KL

1995:4 till att kyrkomötet år 1994 klart uttalat sig för att dopet skall vara

en förutsättning för valbarhet till förtroendeuppdrag inom Svenska kyrkan

och till att frågan var föremål för riksdagsbehandling. Mot bakgrund av

detta beslutsläge ansåg andra kyrkolagsutskottet att det inte då borde

vidtas någon åtgärd med anledning av motionen.

Propositionen

I propositionen har framhållits att det stora flertalet förtroendevalda inom

kyrkan, liksom organister och kantorer är döpta, och att regeringen ser

detta som naturligt. Regeringen har emellertid pekat på att det kan anföras

skäl både för och emot ett dopkrav och hänvisat till att de framtida relatio-

nerna mellan staten och Svenska kyrkan skulle komma att behandlas av

1995 års kyrkomöte med anledning av ett regeringsförslag (RegSkr

1995:1) på grundval av Kyrkoberedningens slutbetänkande (SOU

1994:42). Om förslaget genomförs innebär det att frågor om valbarhet till

kyrkliga förtroendeuppdrag och behörighet att anställas inom Svenska

kyrkan blir en inomkyrklig angelägenhet.

Regeringen har mot bakgrund härav och med hänsyn till frågans art inte

ansett sig beredd att nu lägga fram ett förslag i enlighet med kyrkomötets

begäran.

1995 års kyrkomöte har härefter i huvudsak ställt sig bakom regeringens

förslag om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan, och en

proposition har lagts fram för riksdagen (prop. 1995/96:80).

Motionerna

I samtliga motioner har begärts att det skall införas ett krav på dop för

valbarhet till kyrkliga företroendeuppdrag. I tre av motionerna har dess-

utom begärts att ett motsvarande krav ställs upp för anställning som orga-

nist eller kantor inom Svenska kyrkan. Lars Hjertén (m) har i motion K25

framhållit att om regeringens förslag i denna del genomförs kommer

Svenska kyrkan förmodligen att vara den enda kyrkan i världen på evan-

gelisk-luthersk grund som utser förtroendevalda och medarbetare som inte

är döpta. Hans Hjortzberg-Nordlund (m) har understrukit att frågan är av

så stor vikt att den bör tas upp redan i det nu aktuella sammanhanget utan

att de ändrade relationerna stat_kyrka avvaktas (motion K26).

Nils-Fredrik Aurelius (m) har i motion K27 framhållit att det är viktigt att

dopkravet för valbarhet ses mot bakgrund av de genomgripande

förändringarna i bestämmelserna om kyrkotillhörighet. Inger Davidson

och Fanny Rizell (båda kds) har i motion K24 angett att de skäl som

åberopas i propositionen mot dopkrav inte kan tillmätas någon vikt.

Hänvisningen till principen om samband mellan rösträtt och valbarhet är

enligt motionärerna inte relevant, eftersom det är en klar skillnad mellan

borgerliga och kyrkliga kommuner. Den person som får mandat att

företräda kyrkan bör inte minst av teologiska skäl vara döpt. Dock skall

ingen som i dag innehar ett kyrkligt förtroendeuppdrag eller anställning

behöva lämna uppdraget eller anställningen.

Kommunallagens regler om rösträtt och valbarhet

Enligt kommunallagen (1991:900) har den som är folkbokförd i

kommunen och fyllt 18 år rösträtt i kommunfullmäktigeval. Den som är

inte är svensk medborgare har rösträtt bara om han varit folkbokförd i

Sverige viss tid. Rösträtt i val till landstingsfullmäktige har den som är

röstberättigad vid val till kommunfullmäktige i en kommun inom

landstinget. Valbar till fullmäktige och nämnder är den som är

röstberättigad. Ett valbarhetshinder finns föreskrivet i kommunallagen för

den som är anställd i ledande ställ-ning bland personalen. Vidare

föreskrivs att den som är chef för en för-valtning inom en nämnd

verksamhetsområde inte får väljas till ledamot eller ersättare i nämnden.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens bedömning att det inte inför de nu föreslagna

ändrade relationerna mellan staten och Svenska kyrkan bör genomföras

några ingripande förändringar i den sedan länge gällande ordningen för

valbarhet till kyrkliga förtroendeuppdrag. Inte heller bör det nu införas

bestämmelser om dop som krav för att anställas som organist eller kantor.

Utskottet avstyrker därför motionerna K24 yrkande 1, K25, K26 och K27.

Innehållet i församlingsregister

Propositionen

Den 1 juli 1991 flyttades huvudmannaskapet för folkbokföringen över

från Svenska kyrkan till skatteförvaltningen. Genom ändringar i

religionsfri-hetslagen lades samtidigt uppgiften att föra ett register över

medlemmarna i Svenska kyrkan på Svenska kyrkans centralstyrelse. 1994

års kyrkomöte begärde en ändring av gällande bestämmelser så att det blir

möjligt att i församlingsregistret få en helhetsbild av en familj där någon

tillhör Sven-ska kyrkan (2KL 1994:7).

Regeringen har hänvisat till att man inom Svenska kyrkan förbereder ett

offensivt pastoralt program som inkluderar en uppsökande verksamhet

med erbjudande av dop i anslutning till nya regler för kyrkotillhörighet.

För genomförande av ett sådant program är det enligt propositionen av

grund-läggande betydelse att familjen kan ses som enhet och att man kan

få en helhetsbild av en familj i församlingsregistret. Enligt regeringen kan

dock detta uppnås på annat sätt än genom lagstiftningsåtgärder, nämligen

genom föreskrifter av Datainspektionen. Det finns därför enligt

propositionen inte skäl att nu överväga någon lagstiftningsåtgärd.

Motionen

I motion 1994/95:K24 av Inger Davidson och Fanny Rizell (båda kds) har

framhållits det angelägna i möjligheten att t.ex. i samband med dödsfall få

en helhetsbild av en familj, där kanske endast en familjemedlen tillhör

Svenska kyrkan. Det är enligt motionärerna viktigt att problemet får en

konkret praktisk lösning. Att enbart hänvisa till att det skulle finnas goda

förutsättningar att tillgodose önskemålet anses inte tillräckligt.

Bakgrund

Svenska kyrkans befattning med folkbokföringen upphörde den 1 juli

1991, då den nya folkbokföringslagen (1991:481) trädde i kraft. I

samband därmed övervägdes frågan om införande av en lag om

församlingsregister att användas i församlingslivet och vid prövning av

frågor om medlemskap i Svenska kyrkan. Något sådant lagförslag lades

emellertid inte fram. Datainspektionen har den 31 augusti 1995 beslutat

föreskrifter för församlingsregister och ministerialböcker i Svenska

kyrkans verksamhet (DIFS 1995:3).

Enligt 2 § dessa föreskrifter får församlingsregister användas för att bl.a.

underlätta administrationen av kontakter med församlingens kyrkotillhöri-

ga. Enligt 3 § får register över kyrkotillhöriga innehålla en rad uppgifter

om den som tillhör Svenska kyrkan, bl.a. i vissa särskilda fall

personnummer eller annan identitetsbeteckning för make och för barn

under 18 år, liksom för vårdnadshavare och syskon under 18 år. Registret

får enligt 4 § inne-hålla uppgifter om barn under 18 år som kyrkotillhörig

har vårdnaden om, även om barnet inte självt tillhör Svenska kyrkan. I

sådant fall skall regist-ret innehålla uppgift om att registreringen skett i

avvaktan på dop eller anmälan om kyrkotillhörighet. Registret får också

innehålla uppgifter be-träffande vårdnadshavare till barn under 18 år, som

tillhör Svenska kyrkan, även om vårdnadshavaren inte själv tillhör Svenska

kyrkan. Om en vård-nadshavare till barn under 18 år som registrerats i

avvaktan på dop eller anmälan om kyrkotillhörighet lämnat sitt samtycke

får registret innehålla vissa uppgifter om honom eller henne, även om han

eller hon inte själv tillhör Svenska kyrkan.

I detta sammanhang kan också nämnas att enligt föreskrifterna får i mi-

nisterialböckerna antecknas övriga uppgifter om den kyrkliga handlingen

som är av särskild betydelse om uppgifterna inte är av ömtålig personlig

natur.

Utskottets bedömning

Genom de nya föreskrifterna från Datainspektionen för församlingsregister

och ministerialböcker i Svenska kyrkans verksamhet är syftet med motion

K24 yrkande 2 delvis tillgodosett. Enligt utskottets mening saknas mot

denna bakgrund anledning att göra ett tillkännagivande till regeringen

angående behovet av att i församlingsregistret kunna få en helhetsbild av

en familj där någon tillhör Svenska kyrkan. Motionsyrkandet avstyrks

följaktligen.

Icke-territoriella församlingar och prövning av kyrkotillhö-

righet

Företrädare för Tyska S:ta Gertruds församling i Stockholm har i skrivelse

den 5 september 1995 till konstitutionsutskottet föreslagit att utskottet i

samband med beredningen av detta lagstiftningsärende lägger fram ett

förslag till ny lydelse av 3 kap. 6 § kyrkolagen med innebörd att frågor om

kyrkotillhörighet för den som är med medlem i en icke-territoriell försam-

ling i stället prövas av kyrkoherden i den församlingen. Svenska kyrkans

centralstyrelse har i ett yttrande den 28 april 1995 till Justitiedepartementet

med anledning av en skrivelse från Finska församlingen framhållit att det

är naturligt att kyrkoherdarna i de icke-territoriella församlingarna också

fortsättningsvis prövar frågor om kyrkotillhörigheten för dem som enligt

lagen om medlemskap i icke-territoriella församlingar är medlemmar i

dessa.

Regeringens förslag i denna del överensstämmer med 1994 års

kyrkomö-tes beslut, och innebär i huvudsak inte någon skillnad i

förhållande till vad som gäller sedan folkbokföringen överfördes till

skattemyndigheterna. Enligt 10 § religionsfrihetslagen skall ansökan om

medlemskap i Svenska kyrkan göras hos pastor i den församling där

sökanden är folkbokförd. Enligt 6 § folkbokföringslagen (1991:481) skall

en person folkbokföras i den territoriella församling där han är bosatt. I

lagen (1992:288) om medlemskap i icke-territoriella församlingar regleras

det kommunalrättsliga medlemskapet i dessa församlingar, och frågor om

detta medlemskap prövas av skattemyndigheten. Enligt de föreslagna

bestämmelserna är det kyrkoherde i den församling vederbörande är

folkbokförd som prövar kyr-kotillhörigheten.

Utskottets överväganden

Enligt punkt 9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen skall före-

skrifter om medlemskap i Svenska kyrkan meddelas genom lag som stiftas

av riksdagen med samtycke av kyrkomöte.

Riksdagen saknar möjlighet att utan kyrkomötets samtycke besluta i

frågor som gäller medlemskapet i Svenska kyrkan. Utskottet anser dock att

det finns skäl för regeringen att överväga frågan om befogenhet för kyrko-

herde i icke-territoriell församling att pröva frågor om tillhörighet i Svens-

ka kyrkan. Ett regeringsförslag bör kunna läggas fram för 1996 års kyrko-

möte. Detta bör ges regeringen till känna.

Regeringens förslag i övrigt

Utskottet tillstyrker regeringens lagförslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande valbarhet och anställning

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:K24 yrkande 1,

1994/95:K25,1994/95:K26 och 1994/95:K27,

res (m)

2. beträffande innehållet i församlingsregister

att riksdagen avslår motion 1994/95:K24 yrkande 2,

3. beträffande icke-territoriella församlingar

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

4. beträffande regeringens lagförslag

att riksdagen med bifall till propositionen antar förslagen till lag om

ändring i kyrkolagen (1992:300) och lag om ändring i religionsfri-

hetslagen (1951:680).

Stockholm den 17 oktober 1995

På konstitutionsutskottets vägnar

Birgit Friggebo

I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s),

Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar Johnsson (s), Widar

Andersson (s), Tone Tingsgård (s), Birgitta Hambraeus (c), Björn von

Sydow (s), Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Peter

Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp), Nils-Göran Holmqvist (s), Nils

Fredrik Aurelius (m) och Bengt Hurtig (v).

Reservation

Valbarhet och anställning (mom. 1)

Anders Björck, Jerry Martinger och Nils Fredrik Aurelius (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Utskottet

delar" och slutar med "och K27 " bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening saknas anledning att göra en annan bedömning

än 1994 års kyrkomöte när det gäller krav på dop för valbarhet till kyrkliga

förtroendeuppdrag och för anställning som organist och kantor. Det för-

hållandet att reglerna om valbarhet för kyrkliga uppdrag genom ett sådant

krav skulle skilja sig från valbarhetsreglerna för uppdrag i borgerliga

kommuner saknar enligt utskottet avgörande betydelse i sammanhanget.

Inte heller anser utskottet att risken för att ett dopkrav skulle innebära en

gradering av medlemmarna väger tyngre än kyrkomötets ställningstagande.

Mot denna bakgrund anser utskottet inte att det finns tillräckliga skäl att

avvakta förändrade relationer mellan staten och kyrkan. I stället bör det

redan inför nästa kyrkofullmäktigeval införas regler om dop som krav för

valbarhet till kyrkliga förtroendeuppdrag samtidigt med ett krav på dop för

att anställas som organist eller kantor. Utskottet anser dock att de personer

som i dag innehar kyrkliga förtroendeuppdrag eller anställning som orga-

nist eller kantor utan att vara döpta också fortsättningsvis under en över-

gångsperiod bör kunna inneha sådana uppdrag.

Enligt utskottets mening bör regeringen återkomma till riksdagen med ett

lagförslag i detta syfte. Detta bör med bifall till motionerna K24 yrkande 1,

K25, K26 och 27 ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande valbarhet och anställning

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:K24 yrkande 1,

1994/95:K25, 1994/95:K26 och 1994/95:K27 som sin mening ger re-

geringen till känna vad utskottet anfört.

Gotab, Stockholm 1995