Bet. 1995/96:KU21

Konstitutionsutskottets betänkande

1995/96:KU21

Indelning av budgeten i utgiftsområden

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1995/96

KU21

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett förslag som

framlagts av en arbetsgrupp inom

talmanskonferensen angående indelning av

den statliga budgeten i utgiftsområden

och ändringar med anledning härav i

uppgiftsfördelningen mellan utskotten. I

betänkandet behandlas också tre

motioner, varav två som väckts under den

allmänna motionstiden 1994/95 och en

följdmotion.

Utskottet godkänner förslaget till

indelning av statsbudgeten i 27

utgiftsområden med en smärre ändring.

Representanterna för Miljöpartiet och

Folkpartiet har på olika punkter

reserverat sig mot beslutet i denna del.

Utskottet tillstyrker förslaget till lag

om ändring i riksdagsordningen avseende

utskottsindelningen m.m. De moderata

ledamöterna har reserverat sig till

förmån för avslag på förslaget i dess

helhet. Samtliga motioner har avstyrkts.

Förslaget

1995/96:TK2 vari yrkas att riksdagen

antar det av talmanskonferensens

arbetsgrupp framlagda förslaget till lag

om ändring av riksdagsordningen.

Motionerna

Motioner väckta under den allmänna

motionstiden 1994/95

1994/95:K305 av Juan Fonseca (s) vari

yrkas att riksdagen beslutar att

undersöka möjligheterna att inrätta ett

integrationsutskott.

1994/95:K324 av Henrik S Järrel (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

talmanskonferensen till känna det

angelägna i att arbetet med förslag till

reformerad utskottsindelning bedrivs så

att beslut kan fattas under 1994/95 års

riksmöte.

Motion väckt med anledning av förslaget

1995/96:K13 av Peter Eriksson (mp) vari

yrkas att riksdagen beslutar att

turistfrämjande frågor skall tillföras

kulturutskottet.

Utskottet

Bakgrund

Inom ramen för den allmänna översyn av

riksdagsarbetet som Riksdagsutredningen

genomfört lämnades i förslaget

1993/94:TK3 bl.a. en redovisning av en

skiss till indelning av statsbudgeten i

utgiftsområden och därtill relaterade

ändringar i riksdagens

utskottsorganisation.

Utgiftsområdena borde enligt

utredningens mening svara mot ändamålen

med de statliga utgifterna, och

indelningen borde därför vara politiskt

relevant och kunna användas både i

regeringens och riksdagens budgetarbete.

Områdena borde vara tillräckligt stora

för att möjliggöra meningsfulla

prioriteringar. Utredningen

exemplifierade sina tankegångar i en

skiss omfattande 26 utgiftsområden.

Utredningens utgångspunkt för

beredningen av utgiftsområdena var att

ett utskott skulle kunna behandla flera

utgiftsområden men att inga

utgiftsområden skulle delas mellan

utskotten. Den s.k.

fackutskottsprincipen borde enligt

utredningens mening behållas, dvs. såväl

lagstiftnings- som budgetärenden bör

behandlas av samma utskott. I ett

exempel redovisades ett något reducerat

antal utskott, från 16 till 15,

alternativt 14.

Utredningen föreslog att frågorna om

utgiftsområden och

utskottsorganisationen skulle övervägas

ytterligare och att definitiva beslut i

dessa delar borde fattas av riksdagen

innan den föreslagna budgetordningen

tillämpas första gången, hösten 1996.

För att formellt möjliggöra ändringar i

utskottsindelningen till denna tidpunkt

föreslog utredningen att bestämmelserna

i riksdagsordningen ändras så att

utskotten under innevarande valperiod

väljs för ett riksmöte i taget.

Konstitutionsutskottet ansåg (bet.

1993/94:KU18) att den föreslagna

indelningen i utgiftsområden var väl

ägnad att ligga till grund för fortsatta

överväganden. Utskottet tillstyrkte

utredningens förslag om att beslut om

utskottsindelningen borde anstå till

dess utgiftsområdena lagts fast.

Riksdagen antog förslaget om fortsatt

utredningsarbete på de aktuella

områdena.

Indelningen i utgiftsområden

Gällande ordning

Statsbudgetens innehåll är i mycket

begränsad utsträckning föremål för

reglering i grundlagen. Enligt 9 kap. 3

§ regeringsformen företar riksdagen

budgetreglering för närmast följande

budgetår eller för annan budgetperiod.

Riksdagen bestämmer därvid till vilka

belopp statsinkomsterna skall beräknas

och anvisar anslag till angivna ändamål.

Riksdagen kan besluta att särskilt

anslag på statsbudgeten skall utgå för

annan tid än budgetperioden. Vid

budgetregleringen skall riksdagen beakta

behovet av medel för rikets försvar

under krig, krigsfara eller andra

utomordentliga förhållanden. Enligt 9

kap. 6 § regeringsformen avger

regeringen förslag till statsbudget till

riksdagen.

Statsbudgetens uppställning i tekniskt

hänseende, t.ex. med avseende på

indelning i huvudtitlar och

anslagstyper, är inte reglerad i

grundlagen, varför riksdagen är obunden

i varje särskilt läge. Motivet för detta

angavs i grundlagspropositionen

(1973:90), där justitieministern anförde

att ständiga förändringar i fråga om

budgetsystemets innehåll, den ekonomisk-

politiska debatten och den tekniska

utvecklingen leder till att det statliga

budgetsystemet måste kunna förnyas

successivt, varför regeringsformen inte

borde lägga hinder i vägen.

En konsekvens av att det saknas

budgettekniska bestämmelser i grundlagen

är att riksdagen kan specificera

anslagen i detalj eller underlåta att

göra det. Riksdagen kan också sätta

villkor för anslagen vid angivandet av

ändamålen. En annan konsekvens är att

krav på balans mellan inkomster och

utgifter saknas.

Själva budgetpropositionen är en

översiktlig redovisning av beräknade

inkomster och utgifter. Inkomsterna är

specificerade på olika inkomstslag, och

utgifterna är fördelade på 17

huvudtitlar, som väsentligen speglar

departementsindelningen. Förutom

departementen utgör statschefen och

regeringen, riksdagen och dess

myndigheter, räntor på statsskulden och

oförutsedda utgifter huvudtitlarna i

1994/95 års budgetproposition, som avser

budgetåret 1995/96. I 19 bilagor till

budgetpropositionen redovisas närmare

och motiveras inkomst- och

utgiftsposterna i statsbudgeten. I

bilagorna ingår, förutom de 17

huvudtitlarna, finansplanen och en

beredskapsbudget för totalförsvarets

civila del.

Riksdagsutredningen

I betänkandet 1993/94:TK3 diskuterades

ett antal principiella grunder för

statsbudgetens indelning i

utgiftsområden med utgångspunkt i de

krav på en sådan indelning som emanerade

från den s.k. rambeslutsmodellen.

Huvudprincipen borde enligt utredningen

vara att utgiftsområdena skall svara mot

de ändamål och politiska syften som

finns bakom anslagsförslagen.

Indelningen borde enligt utredningens

mening tillfredsställa krav på politisk

relevans, statsfinansiellt lämpliga

avgränsningar, möjlighet att göra

meningsfulla prioriteringar och att

följa upp resultaten. Utgiftsområdena

borde enligt utredningen ha en över

tiden önskvärd fasthet som ändå kan

förenas med flexibilitet och

situationsanpassning. Områdena borde

vara en naturlig grund för regeringens

och riksdagens organisation av

budgetarbetet.

I utredningen presenterades en skiss

med en indelning av budgetpropositionens

vid den aktuella tidpunkten drygt 600

anslag i 26 utgiftsområden. En

underliggande princip var att gemensamma

statsangelägenheter av huvudsakligen

konstitutionell eller finanspolitisk

natur fördelas på tre ramar som tas om

hand av respektive konstitutions-,

finans- och skatteutskottet. En annan

princip var att totalförsvarsutgifterna

hålls samman. En tredje princip var att

anslag för sektorsforskning,

internationella kontakter samt

miljöinsatser fördelas på olika

utgiftsområden. Fem områden avsedda att

rymma rena hushållstransfereringar

skildes också ut i förslaget. De areella

näringarna föreslogs bilda ett avgränsat

utgiftsområde, liksom

statsskuldsräntorna.

En konsekvens av förslaget var att

antalet utgiftsområden skulle bli fler

än antalet utskott. Några utskott skulle

följaktligen få arbeta med mer än en

utgiftsram. Med denna ordning skulle det

inte bli möjligt att fördela enskilda

anslag på olika utskott för att

åstadkomma en jämnare arbetsfördelning.

Som nämnts ställde sig

konstitutionsutskottet (bet.

1993/94:KU18) positivt till de

redovisade principerna och till

utredningens förslag om vidare

överväganden av frågan.

Förslaget

Arbetsgruppens förslag till indelning i

utgiftsområden (se bilaga 1) avviker

inte i någon större eller betydelsefull

omfattning från Riksdagsutredningens

förslag.

Sedan utredningen lade fram sitt

förslag har en betydande utgiftspost

tillkommit, nämligen avgiften till EU,

som föreslås utgöra ett eget

utgiftsområde.

I motsats till utredningen föreslår

arbetsgruppen vidare att anslagen till

Husgerådskammaren och till driften av de

kungliga slotten, som numera ingår i

det gemensamma anslaget för statschefen,

i sin helhet bör tillhöra utgiftsområde

1, rikets styrelse.

Utgiftsområde 6, som av utredningen

föreslogs benämnas försvar och

internationell säkerhet, föreslås

renodlas till att omfatta endast

försvarsanslag och benämnas

totalförsvar. Anslagen för

fredsbevarande verksamhet (FN-

styrkorna), Organisationen för säkerhet

och samarbete (OSSE), Nedrustning och

säkerhetspolitiska frågor, SIPRI samt

Utrikespolitiska institutet föreslås

föras över till utgiftsområde 5,

utrikesförvaltning och internationell

samverkan, som bereds av

utrikesutskottet.

Anslagen till Statistiska centralbyrån

(SCB) och Kammarkollegiet bör enligt

arbetsgruppen flyttas till utgiftsområde

2, samhällsekonomi och

finansförvaltning, på grund av att SCB

är avgiftsfinansierad utom i den del av

verksamheten som gäller

nationalräkenskaperna och att

Kammarkollegiet har en framträdande roll

vad gäller statens egendomsförvaltning.

Anslagen för köp av samhällstjänster

från Posten och Telia liksom för

ersättning till Posten för rikstäckande

betalningar föreslås överföras till

utgiftsområde 22, kommunikationer,

varigenom alla anslag som rör post- och

televerksamhet samlas inom en

utgiftsram.

Frågor rörande strålskydd och

kärnsäkerhet hör enligt arbetsgruppens

mening till det miljöpolitiska området,

varför anslagen för

Strålskyddsinstitutet och

Kärnkraftinspektionen föreslås flyttas

från utgiftsområde 21, energi, till

utgiftsområde 20, allmän natur- och

miljövård.

Arbetsgruppen anser också att

bostadsbidragen även i fortsättningen

bör behandlas i ett bostadspolitiskt

sammanhang. Därför föreslås de beredas

inom utgiftsområde 18, samhällsplanering

och bostadsförsörjning, i stället för

inom område 12, ekonomisk trygghet för

familjer och barn, som

Riksdagsutredningen föreslagit.

De övriga förändringar i anslagens

fördelning på utgiftsområden som

arbetsgruppen föreslagit är närmast en

följd av gruppens ställningstagande till

frågan om ändring i utskottsindelningen.

Dessa ändringsförslag redovisas i

avsnittet om utskottsindelningen.

Motionen

I motion 1995/96:K13 begär Peter

Eriksson (mp) att riksdagen beslutar att

turistfrämjande frågor skall föras till

kulturutskottet i stället för

näringsutskottet. Enligt motionären har

kulturfrågorna under de senaste åren

blivit alltmer centrala inom

turistbranschen. Statliga åtgärder för

att stödja turistnäringen är dessutom

enligt motionen mer relevanta inom natur

och kultur än rent kommersiella områden.

Riksdagsbehandlingen av

försvarspropositionen

Under utskottsbehandlingen har väckts

yrkande om att utgifter för

fredsbevarande verksamhet (FN-styrkorna)

bör föras till utgiftsområde 6,

totalförsvar, i stället för till

utgiftsområde 5, utrikesförvaltning och

internationell samverkan.

I regeringens proposition (prop.

1995/96:12) Totalförsvar i förnyelse

anfördes att medel från

Utrikesdepartementets huvudtitel,

anslaget B 9. Fredsbevarande verksamhet,

borde föras till Försvarsdepartementets

huvudtitel fr.o.m. 1997.

Försvarsutskottet ansåg (bet.

1995/96:FöU1 s. 22) det rimligt att

kostnaderna för fredsfrämjande insatser

förs upp på Försvarsdepartementets

huvudtitel. De erfarenheter som görs i

internationella, fredsfrämjande

insatser skulle enligt utskottets mening

få en positiv effekt även för Försvars-

makten. Utskottet framhöll att riksdagen

under våren 1996 i särskild ordning

kommer att närmare besluta om

utgiftsområdena inom statsbudgeten och

att det blir aktuellt att först då ta

ställning i denna fråga från riksdagens

sida. Utskottet hemställde att riksdagen

med bifall till propositionen skulle

godkänna vad regeringen förordat. De

moderata ledamöterna reserverade sig i

den här aktuella delen av ärendet till

förmån för en egen motion. Riksdagen

följde utskottet.

Utskottets bedömning

Med det nu aktuella förslaget från

talmanskonferensen har ett omfattande

och betydelsefullt utredningsarbete

angående reformeringen av

budgetprocessen i riksdagen avslutats.

Utskottet konstaterar att det

föreliggande förslaget vad gäller

uppdelningen på utgiftsområden ansluter

nära till det principförslag som

utskottet vid sin behandling våren 1994

ställde sig positivt till.

Under utskottsbehandlingen har yrkats

avslag på hela förslaget. Utskottet

avstyrker detta yrkande.

I följdmotion K13 (mp) yrkas att

turistfrågor bör föras till

kulturutskottet i stället för till

näringsutskottet. Frågor om turism

handläggs sedan 1989 inom

företagsenheten i Näringsdepartementet,

medan beredningsansvaret i riksdagen

ligger på kulturutskottet. Enligt

talmanskonferensens förslag skall

turistfrämjande frågor föras till

utgiftsområde 24, näringsliv, för vilket

näringsutskottet har beredningsansvaret.

Turistnäringen utgör en viktig del av

det svenska näringslivet, vilket

återspeglas i näringens bidrag till

bruttonationalprodukten (3-4 %),

årsomsättningen (ca 100 miljarder

kronor) och sysselsättning (ca 200 000

personer på hel- eller deltid). Turism

räknas som Sveriges tredje största

exportnäring. Turistfrågor har således

ett nära samband med de närings- och

utrikeshandelspolitiska frågor som

näringsutskottet handlägger. Med hänsyn

till dessa förhållanden bör frågor om

turism i enlighet med

talmanskonferensens förslag föras till

utgiftsområde 24, varför motionen

avstyrks.

Med hänsyn till att riksdagen

principiellt redan tagit ställning för

det alternativ som innebär att utgifter

för fredsbevarande verksamhet bör föras

till Försvarsdepartementets huvudtitel

avstyrker utskottet förslaget från

talmanskonferensen i denna del. Utgifter

för fredsbevarande verksamhet bör enligt

utskottets mening tillhöra utgiftsområde

6, totalförsvar, och beredas av

försvarsutskottet. I övrigt tillstyrks

förslaget.

Utskottsindelningen

Gällande bestämmelser

Enligt 4 kap. 3 § regeringsformen väljer

riksdagen inom sig utskott, däribland

ett konstitutionsutskott, ett

finansutskott och ett skatteutskott

enligt bestämmelser i riksdagsordningen.

Enligt 4 kap. 2 § riksdagsordningen

tillsätter riksdagen förutom de nämnda

utskotten ett erforderligt antal andra

utskott. Riksdagen kan även under

valperioden tillsätta utskott för längst

den tid som återstår av valperioden. För

riksmöte före 1996/97 års riksmöte

gäller särskilt att val av utskott avser

riksmöte i stället för valperiod enligt

lag (1994:1472). I tilläggsbestämmelse

4.2.1 anges de nuvarande utskotten, och

i 4 kap. 4-6 §§ och

tilläggsbestämmelserna 4.6.1-16 anges

utskottens uppgifter m.m.

Riksdagsutredningen

Utgångspunkterna för

riksdagsutredningens överväganden om

fördelningen av utgiftsområden för

beredning i utskotten var att ett

utskott skall kunna behandla mer än ett

utgiftsområde men att inga

utgiftsområden skall delas mellan

utskott. Enligt utredningen borde den

s.k. fackutskottsprincipen behållas,

innebärande att såväl lagstiftnings- som

budgetärenden inom ett ämnesområde bör

behandlas av samma utskott. Vidare borde

enligt utredningens mening

transfereringsområden sammanföras med

respektive verksamhet. Det exempel

utredningen presenterade innebar att

antalet utskott minskats från 16 till 15

alternativt 14. Förslaget syftade till

att med relativt små förändringar

åstadkomma en anpassning av

utskottsorganisationen till den nya

budgetprocessen. Utredningen ansåg att

ändringar i utskottsindelningen borde

anstå till dess ett definitivt beslut om

utgiftsområden fattats.

Konstitutionsutskottet (bet.

1993/94:KU18) delade utredningens mening

att förslag om förändringar i

utskottsindelningen och

ärendefördelningen mellan utskotten

borde anstå till dess utgiftsområdena

lagts fast. Mot denna bakgrund

tillstyrkte utskottet förslaget om

fortsatt utredning. Utskottet avstyrkte

samtliga följdmotioner med anknytning

till utskottsorganisationen. Riksdagen

följde utskottet (rskr. 1993/94:427).

Förslaget

Arbetsgruppen har övervägt såväl de

förändringar som redovisats i

utredningens exempel som förslag till

betydligt mer långtgående ändringar i

utskottsindelningen. Enligt

arbetsgruppen kan det, oavsett de krav

den nya budgetprocessen ställer, finnas

goda skäl att diskutera

utskottsindelningen. Trots att

utskottsorganisationen varit i stort

sett oförändrad sedan enkammarriksdagens

tillkomst och att många förändringar

inträffat i fråga om arbetsbelastningen

och sambandet mellan olika

ärendegrupper, har arbetsgruppen stannat

för att inte föreslå någon förändring i

utskottsindelningen.

Ett skäl till detta är att det är svårt

att förutse vilka effekterna av det nya

budgetförfarandet kommer att bli på

riksdagsarbetet. Det ligger också, som

Riksdagsutredningen framhöll, ett

särskilt värde i om utskotten i så stor

utsträckning som möjligt kan behålla

sina tidigare beredningsområden. Så

snart erfarenheter vunnits av det nya

budgetarbetet finns det enligt

arbetsgruppen anledning att åter ta upp

frågan om ändringar i

utskottsindelningen. Sådana ändringar

bör enligt arbetsgruppen kunna träda i

kraft hösten 1998, dvs. efter nästa val

till riksdagen.

Arbetsgruppen har utarbetat ett förslag

till fördelning av beredningen av de 27

utgiftsområdena på 15 av de nuvarande

utskotten.

Det sextonde utskottet, lagutskottet,

får enligt förslaget ingen roll i budget

arbetet men behåller ansvaret för

beredningen av den centrala

civilrättsliga lagstiftningen. Enligt

arbetsgruppens mening bör lagutskottet

behålla beredningsansvaret även för

lagstiftningen inom de sakområden där

utskottet inte längre är

budgetberedande, däribland

lagstiftningen om konsumenträtten.

Riksdagsutredningen föreslog att de

tunga hushållstransfereringarna skulle

utgöra egna utgiftsområden, medan

anslagen till de myndigheter som

administrerar transfereringarna skulle

föras till andra utgiftsområden. Dock

borde enligt utredningens mening

transfererings- och myndighetsanslag

inte delas mellan olika utskott. Detta

var ett av skälen till utredningens

förslag om ett nytt socialförsäkrings-

och socialutskott.

Arbetsgruppen föreslår att

utgiftsområdena 10-12 (ekonomisk

trygghet vid sjukdom och handikapp, vid

ålderdom samt för familjer och barn)

bereds av socialförsäkringsutskottet.

Anslagen till de myndigheter som

administrerar socialförsäkringarna,

Riksförsäkringsverket och de allmänna

försäkringskassorna, föreslås föras från

utgiftsområde 9, hälso- och sjukvård och

social omsorg, till område 10, ekonomisk

trygghet vid sjukdom och handikapp,

trots att det bryter mot principen om

renodlade transfereringsramar. Ett

liknande avsteg från huvudprincipen

gäller beträffande studiestödet, som

föreslås utgöra ett eget utgiftsområde

och beredas av utbildningsutskottet och

inte som hittills av

socialförsäkringsutskottet, och anslaget

till Centrala studiestödsnämnden (CSN),

som föreslås ingå i utgiftsområde 16,

utbildning och universitetsforskning,

där utbildningsutskottet har

beredningsansvaret.

Arbetsgruppen föreslår att den

hittillsvarande uppdelningen i

beredningsansvaret mellan

konstitutionsutskottet och

kulturutskottet när det gäller

mediefrågor skall bestå. Det innebär att

konstitutionsutskottet fortsätter att

bereda ärenden angående lagstiftningen

om medier och stödet till dagspress och

radio- och kassettidningar, medan

kulturutskottet svarar för ärenden om

radio och TV i övrigt.

Motionerna

I motion 1994/95:K305 begär Juan Fonseca

(s) att riksdagen beslutar undersöka

möjligheterna att inrätta ett

integrationsutskott. Motionären anför

bl.a. att drygt 1,5 miljon av landets

invånare har invandrarbakgrund, vilket

aktualiserar frågan hur vi i Sverige

skapar en nation med plats för alla dess

medborgare oavsett hudfärg, religion och

födelseort. Vidare anförs att begreppet

mångkulturellt samhälle är oklart.

Integrationsfrågan är enligt motionären

en av de viktigaste frågorna framöver.

Enligt riksdagens arbetsfördelning är

socialförsäkringsutskottet ansvarigt för

invandrarfrågor. Behandlingen av s.k.

invandrarfrågor består enligt motionen i

huvudsak av flyktingpolitik, medan

integrationsfrågor mycket sällan berörs.

Därför bör riksdagen ändra sin

arbetsorganisation, och arbetet med

integrationsfrågor bör bedrivas i ett

särskilt utskott, anser motionären.

I motion 1994/95:K324 yrkar Henrik S

Järrel (m) att riksdagen ger

talmanskonferensen till känna det

angelägna i att arbetet med förslag till

reformerad utskottsindelning bedrivs så

att beslut kan fattas under 1994/95 års

riksmöte. Motionären refererar till det

arbete som utförts inom

riksdagsutredningen gällande

utskottsindelningen och

arbetsfördelningen mellan utskotten.

Motionären erinrar om att utredningen

inte lade fram några konkreta förslag i

den delen utan avsåg att återkomma till

frågan under innevarande mandatperiod.

Utskottets bedömning

Talmanskonferensens förslag innebär att

den hittillsvarande

utskottsorganisationen behålls tills

vidare. Utskottet instämmer i de skäl

som arbetsgruppen anfört för en

oförändrad utskottsindelning, nämligen

att det är svårt att förutse effekterna

på riksdagsarbetet av det nya

budgetförfarandet och att det finns ett

egenvärde i att utskotten kan behålla

sina tidigare beredningsområden.

Utskottet delar också arbetsgruppens

mening att det kan finnas anledning att

aktualisera frågan om ändringar i

utskottsindelningen sedan erfarenheter

vunnits av den nya budgetprocessen och

att eventuella ändringar bör kunna träda

i kraft fr.o.m. nästa mandatperiod, dvs.

hösten 1998.

När det gäller detaljerna i förslaget

konstaterar utskottet att de principer

som Riksdagsutredningens överväganden

vilade på i huvudsak kunnat följas.

Avvikelserna från dessa principer är få

och enligt utskottets mening sakligt

acceptabla. Det gäller lagutskottets

beredningsansvar för lagstiftningen inom

vissa sakområden utan anknytning till

budgetberedningen, vidare avvikelsen

från principen om renodlade

transfereringsramar beträffande

utgiftsområdena 9 och 10 samt

utbildningsutskottets beredningsansvar

för studiestödet. Utskottet tillstyrker

förslaget i dessa delar. Utskottet

tillstyrker också förslaget om

fördelningen av beredningsansvaret för

mediefrågor mellan

konstitutionsutskottet och

kulturutskottet.

Yrkandet i motion K324 (m) att

riksdagen ger talmanskonferensen till

känna att beslut om utskottsindelningen

bör fattas under 1994/95 års riksmöte

är, med hänsyn till den uppläggning av

utredningsarbetet som valts, överspelat.

Motionen avstyrks därför.

I motion K305 (s) yrkas att

möjligheterna att inrätta ett s.k.

integrationsutskott bör undersökas.

Utskottet instämmer i motionärens åsikt

om vikten av integration mellan

svenskar och invandrare. Dessa frågor

berör dock hela befolkningen och därmed

huvuddelen av de politiska sakfrågorna.

Utskottet anser därför att

integrationsfrågor bör beaktas generellt

i de enskilda utskottens arbete. Mot

denna bakgrund saknas enligt utskottets

mening skäl att inrätta ett särskilt

integrationsutskott, varför motionen

avstyrks.

Övriga frågor

Bestämmelser om regeringens årliga

redovisning av kommittéväsendet

Gällande ordning

Enligt tilläggsbestämmelse 3.6.2

riksdagsordningen skall regeringen

årligen, samtidigt med

budgetpropositionen, lämna riksdagen en

redogörelse för verksamheten inom de

kommittéer som har tillsatts efter

beslut av regeringen

(kommittéberättelsen).

Kommittéberättelsen innehåller

uppgifter om kommittéernas

sammansättning, arbetet under den tid

berättelsen avser, planering, kostnader,

fördelning mellan män och kvinnor samt

register. Kommittéberättelsen för visst

år redovisar uppgifter som rapporterats

till Justitiedepartementet före den 15

november föregående år utom vad gäller

kostnaderna, som avser närmast

föregående budgetår.

Kommittédirektiven ges ut i en särskild

serie som inte ingår i riksdagstrycket.

Den årsvisa redovisningen avser direktiv

som utfärdats under föregående år. De

senast utgivna kommittédirektiven,

avseende 1994, har utgetts i april 1995.

Konsekvenser av övergången till

kalenderårsbudget

I samband med riksdagens beslut med

anledning av Riksdagsutredningens

förslag 1993/94:TK3 Reformera

riksdagsarbetet (bet. 1993/94:KU18,

1994/95:KU2) angående bl.a. ändringar i

riksdagsordningen fick

tilläggsbestämmelsen 3.6.2 stå kvar

oförändrad. Enligt den beslutade nya

ordningen skall budgetpropositionen

läggas fram senast den 20 september, om

det inte är valår och/eller om valet

inte medfört regeringsskifte. I det

sistnämnda fallet skall

budgetpropositionen läggas fram senast

den 15 november. Om inte reglerna ändras

kommer kommittéberättelsen att

senareläggas med mellan 9 och 11 månader

i förhållande till den hittillsvarande

ordningen.

Utskottets förslag

Som framgått finns det vissa brister i

den nuvarande redovisningen av

kommittéernas verksamhet, främst att

redovisningen inte omfattar ett helt

kalenderår. Då budgetåret fr.o.m. 1997

kommer att sammanfalla med kalenderåret

finns enligt utskottets mening skäl att

låta kommittéberättelsen inklusive

redovisningen av kommittékostnaderna

omfatta hela det föregående

kalenderåret.

För att detta skall bli praktiskt

möjligt är det nödvändigt att

senarelägga tidpunkten för redovisningen

något. Praxis har varit att regeringen

fattat beslut om kommittéberättelsen i

mitten av december månad. Om

kommittéberättelsen inom ramen för det

nya budgetsystemet skall avse

förhållandena per den 31 december bör

regeringen kunna fatta beslut om

berättelsen under loppet av februari

månad. Därmed blir det praktiskt möjligt

att kommittéberättelsen, som hittills,

kan bli föremål för

konstitutionsutskottets granskning under

våren.

Mot denna bakgrund föreslås att

tidpunkten för när regeringen skall

lämna riksdagen en redogörelse för

verksamheten inom de kommittéer som

tillsatts på grund av regeringens beslut

i tilläggsbestämmelse 3.6.2

riksdagsordningen anges till senast den

1 mars. Även kommittédirektiven bör

utges senast den 1 mars.

Utskottets förslag till ändring av

riksdagsordningen i denna del framgår av

bilaga 2.

Lagförslaget

De föreslagna ändringarna i

tilläggsbestämmelserna 4.6.1-4.6.16

avser huvudsakligen att uppgifter om

vilka utgiftsområden som respektive

utskott har ansvar för har tillförts.

Utgiftsområdena redovisas i sin helhet i

en ny tilläggsbestämmelse 5.12.2.

Härutöver föreslår arbetsgruppen

följande ändringar i

tilläggsbestämmelserna med anledning av

ändringar beträffande

uppgiftsfördelningen i detalj inom de

olika utgiftsområdena.

Till finansutskottet

(tilläggsbestämmelse 4.6.2) förs

uppgifterna kredit- och fondväsendet

samt det affärsmässiga

försäkringsväsendet från

näringsutskottet (tilläggsbestämmelse

4.6.14).

Till justitieutskottet

(tilläggsbestämmelse 4.6.4) förs

utsökningsväsendet från lagutskottet

(4.6.5) och rättsmedicin från

socialutskottet.

Från lagutskottet (bestämmelse 4.6.5)

förs uppgifterna konsumentskydd (men ej

konsumenträtt) till näringsutskottet

(utgiftsområde 24), livsmedelskontroll

till jordbruksutskottet (utgiftsområde

23), patent- och registreringsväsendet

till näringsutskottet (utgiftsområde 24)

samt utsökningsväsendet till

justitieutskottet (4.6.4).

Från försvarsutskottet (4.6.7) förs

strålskydd till jordbruksutskottet

(4.6.13) och kemikaliekontroll till

jordbruksutskottet (utgiftsområde 20).

Från socialförsäkringsutskottet

(bestämmelse 4.6.8) förs studiesociala

drenden till utbildningsutskottet

(4.6.11). Till

socialförsäkringsutskottet förs stöd åt

barnfamiljer (4.6.8) från

socialutskottet (4.6.9).

Från bostadsutskottet (4.6.16) förs

rennäringen till jordbruksutskottet

(utgiftsområde 23).

Utöver dessa, av arbetsgruppen

föreslagna ändringar, föreslår

konstitutionsutskottet en ändring i

tilläggsbestämmelse 3.6.2 med innebörd

att tidpunkten för regeringens

överlämnande av kommittéberättelsen

skall vara senast den 1 mars.

Förslaget till lag om ändring i

riksdagsordningen framgår av bilaga 2.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker det redovisade

förslaget till lag om ändring i

riksdagsordningen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på

förslaget

att riksdagen avslår förslaget om

avslag på förslag 1995/96:TK2,

res. 1 (m)

2. beträffande indelningen i

utgiftsområden, såvitt avser

turistfrågor

att riksdagen med avslag på motion

1995/96:K13 godkänner förslag

1995/96:TK2 i denna del,

res. 2 (mp)

3. beträffande indelningen i

utgiftsområden i övrigt

att riksdagen med anledning av förslag

1995/96:TK2 godkänner utskottets

förslag i övrigt enligt bilaga 1,

res. 3 (fp)

4. beträffande

utskottsindelningen m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna

1994/95:K305 och 1994/95: K324 bifaller

utskottets förslag till lag om ändring i

riksdagsordningen enligt bilaga 2.

Stockholm den 6 februari 1996

På konstitutionsutskottets vägnar

Birgit Friggebo

I beslutet under mom. 1 har deltagit:

Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson

(s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck

(m), Ingvar Johnsson (s), Widar

Andersson (s), Birger Hagård (m), Tone

Tingsgård (s), Björn von Sydow (s),

Jerry Martinger (m), Barbro Hietala

Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Pär-

Axel Sahlberg (s), Peter Eriksson (mp),

Håkan Holmberg (fp), Nils Fredrik

Aurelius (m) och Sivert Carlsson (c).

I beslutet under mom. 2-4 har samtliga

ovan uppräknade utom Anders Björck (m),

Birger Hagård (m), Jerry Martinger (m)

och Nils Fredrik Aurelius (m) deltagit.

Reservationer

1. Avslag på förslaget (mom. 1)

Anders Björck, Birger Hagård, Jerry

Martinger och Nils Fredrik Aurelius

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 5 börjar med Under

utskottsbehandlingen och slutar med

detta yrkande bort ha följande

lydelse:

Arbetsgruppens förslag har i sin helhet

antagits i politisk enighet.

Talmanskonferensens beslut med anledning

av förslaget var också enhälligt. Bakom

denna enighet ligger överenskommelser

mellan partierna och kompromisser i en

rad enskilda sakfrågor. En uppgörelse av

detta slag kräver att partierna står

fast vid sina ståndpunkter också vid

utskotts- och riksdagsbehandlingen.

Under utskottsbehandlingen har frågan

tagits upp om vart utgifterna för

fredsbevarande verksamhet (FN-styrkorna)

skall föras, varigenom uppgörelsen

brutits i denna del. Enligt utskottets

mening har därmed uppgörelsen även i

sin helhet brutits. Utskottet föreslår

således att förslaget avslås.

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande avslag på förslaget

att riksdagen avslår förslag

1995/96:TK2.

2. Indelningen i utgiftsområden, såvitt

avser turistfrågor (mom. 2)

Peter Eriksson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 5 börjar med I följdmotion

och på s. 6 slutar med motionen

avstyrks bort ha följande lydelse:

Genom riksdagens beslut om turism våren

1995 slogs enhälligt fast att turism

inte bara är att se som en

näringslivsfråga. Turistpolitiken bör,

som kulturutskottet framhöll, också

omfatta frågor som avser möjligheterna

för den enskilde till turism. Denna

politik bör således avse även

förutsättningarna för den enskilde att

resa och för att få ett meningsfullt

innehåll i resandet, bl.a. genom kultur-

och naturupplevelser och genom

rekreationsaktiviteter.

Mot denna bakgrund tillstyrks motion K13

innebärande att frågor om turism bör

föras till utgiftsområde 17, kultur,

medier, trossamfund och fritid, för

vilket kulturutskottet har

beredningsansvaret.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande indelningen i

utgiftsområden, såvitt avser

turistfrågorna

att riksdagen med avslag på förslag

1995/96:TK2 i denna del bifaller motion

1995/96:K13,

3. Indelningen i utgiftsområden i övrigt

(mom. 3)

Birgit Friggebo och Håkan Holmberg (båda

fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 6 börjar med Med hänsyn till

och slutar med tillstyrks förslaget

bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att arbetsgruppens

förslag har antagits i politisk enighet

och att talmanskonferensens beslut med

anledning av förslaget också var

enhälligt. Mot denna bakgrund och efter

prövning av enskildheterna i förslaget

tillstyrker utskottet förslaget såvitt

avser indelningen i utgiftsområden.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande indelningen i

utgiftsområden i övrigt

att riksdagen med bifall till förslag

1995/96:TK2 godkänner

talmanskonferensens förslag i övrigt.

Utskottets förslag till indelning av

budgeten i utgiftsområden

Utgiftsområde Beredande

utskott

>1. Rikets styrelse

KU

Statschefen

Riksdagen

Regeringen

Sametinget

Justitiekanslern

Justitieombudsmännen

Datainspektionen

Stöd till dagspressen

Stöd till radio- och kassettidningar

Presstödsnämnden

Taltidningsnämnden

Granskningsnämnden för radio och TV

Radio- och TV-verket

Allmänna val

Stöd till politiska partier

2. Samhällsekonomi och finansförvaltning

FiU

Riksgäldskontoret och statsskuldens

förvaltning

Finansinspektionen

Kammarkollegiet

Konjunkturinstitutet

Riksdagens revisorer

Riksrevisionsverket

Statistiska centralbyrån

Statskontoret

Fastighetsförvaltning och statlig

lokalförsörjning

Offentlig upphandling

3. Skatteförvaltning och uppbörd

SkU

Riksskatteverket och skattemyndigheterna

Tullverket

4. Rättsväsendet

JuU

Polisväsendet

Åklagarväsendet

Domstolsväsendet

Kriminalvård

Rättsmedicin

Rättsmedicinalverket

Kronofogdemyndigheterna

Rättshjälp

Bistånd till brottsoffer

Brottsförebyggande insatser

Brottsförebyggande rådet

5. Utrikesförvaltning och internationell

samverkanUU

Utrikesförvaltning

Bidrag till vissa internationella

organisationer

Förenta nationerna

Nordiska ministerrådet

Europarådet m.fl.

Information om Sverige i utlandet

Svenska institutet

Organisationen för säkerhet och

samarbete i Europa (OSSE)

Nedrustning och säkerhetspolitiska

frågor

SIPRI

Utrikespolitiska institutet

6. Totalförsvar

FöU

Försvarsmakten

Övriga försvarsmyndigheter

Fredsbevarande verksamhet (FN-styrkorna)

Kustbevakningen

Civil ledning och samordning

Övrigt civilt totalförsvar

Försörjning med industrivaror och

beredskapslagring

Befolkningsskydd och räddningstjänst

Psykologiskt försvar

Krigsarkiv och museer

Flygteknik

Försvarsforskning

7. Internationellt bistånd

UU

Utvecklingssamarbete genom

internationella organ,

Sida m.fl.

U-landsforskning och u-landsutbildning

Samarbete med Central- och Östeuropa

(inkl. miljöbistånd)

8. Invandrare och flyktingar

SfU

Förläggningsverksamhet

Ersättning till kommunerna för

flyktingmottagning

Överföring av flyktingar

Lån till hemutrustning

Åtgärder för invandrare

Bidrag till stiftelsen

Invandrartidningen

Särskilda åtgärder i invandrartäta

områden

Insatser mot främlingsfientlighet och

rasism

Statens invandrarverk

Utlänningsnämnden

Diskrimineringsombudsmannen

Internationell samverkan i

flyktingfrågor

9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg

SoU

Hälso- och sjukvård (bidrag till andra

huvudmän)

Bidrag till sjukvårdsförmåner

Insatser mot aids

Folkhälsa, smittskydd och

läkemedelskontroll

Folkhälsoinstitutet

Smittskyddsinstitutet

Läkemedelsverket

Äldreomsorg (stimulansbidrag till andra

huvudmän)

Handikappomsorger

Personlig assistans

Vårdartjänst

Texttelefoner

Bilstöd

Bostadsanpassningsbidrag

Bidrag till handikapporganisationer

Missbrukarvård genom Statens

institutionsstyrelse

Övriga bidrag till socialt

behandlingsarbete

Alkohol- och narkotikapolitik

Barnombudsmannen

Internationella adoptioner

Socialvetenskaplig forskning

Psykosocial miljömedicin

Medicinsk metodik

Internationellt samarbete genom WHO

Socialstyrelsen

Övriga nämnder och råd

10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

handikappSfU

Sjukpenning och rehabilitering

Sjukvårdsförmåner

Förtidspensioner (exkl. ATP)

Handikappersättning

Närståendepenning

Vissa yrkesskadeersättningar

Riksförsäkringsverket

Allmänna försäkringskassorna

11. Ekonomisk trygghet vid ålderdom

SfU

Ålderspensioner (exkl. ATP)

Särskilt pensionstillägg

Efterlevandepension till vuxna (exkl.

ATP)

Bostadstillägg till pensionärer

12. Ekonomisk trygghet för familjer och

barn SfU

Allmänna barnbidrag

Föräldraersättning

Bidragsförskott

Barnpensioner

Adoptionsbidrag

Vårdbidrag för handikappade barn

13. Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet

AU

Kontant arbetsmarknadsstöd

A-kassa

Lönegaranti vid konkurser

14. Arbetsmarknad och arbetsliv

AU

Arbetsförmedling m.m.

Arbetsmarknadsverket

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Arbetslivsutveckling

Ungdomspraktik

Beredskapsarbete

Arbetsmarknadsutbildning

Rekryteringsstöd

Övriga åtgärder

Arbetsmiljö och arbetsskydd

Arbetarskyddsverket

Arbetsmiljöinstitutet

Yrkesinriktad rehabilitering

Åtgärder för arbetshandikappade

Bidrag till Samhall AB

Arbetslivsforskning

Statens institut för arbetslivsforskning

Jämställdhetsfrågor

Jämställdhetsombudsmannen

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen

Statliga arbetsgivarfrågor

Statens arbetsgivarverk

Statens löne- och pensionsverk

Tjänstepensioner för skolledare och

lärare

Internationellt samarbete genom ILO

15. Studiestöd

UbU

Studiehjälp

Studiemedel (bidragsdelen)

Vuxenstudiestöd

16. Utbildning och universitetsforskning

UbU

Administration av studiestödet

Centrala studiestödsnämnden

Ungdomsskolan

Statens skolverk

Handikappstöd i skolan

Statens institut för handikappfrågor i

skolan

Statliga specialskolor

Universitet och högskolor

Grundutbildning

Forskning och forskarutbildning

Högskoleverket

Europeisk utbildningssamverkan på

högskolenivå

Nationell och internationell forskning

genom

forskningsråden m.fl.

Europeisk forskningssamverkan

Framtidsstudier

Internationell samverkan genom Unesco

17. Kultur, medier, trossamfund och

fritid KrU

Allmän kulturverksamhet

Statens kulturråd

Ersättningar och bidrag till konstnärer

Teater, dans och musik

Bibliotek

Bildkonst och konsthantverk

Arkiv

Museer och utställningar

Kulturmiljövård

Riksantikvarieämbetet

Kulturstöd vid ombyggnad m.m.

Slott och fästningar (inkl. rest. och

underhåll av

de

kungliga slotten)

Forskning, utveckling och dokumentation

inom

kultur- och medieområdena

Filmstöd

Litteraturstöd

Bokhandelsstöd

Tidskriftsstöd

Reglering och visst stöd till den

avgiftsfinansierade

radio- och TV-verksamheten

Svensk-finskt TV-utbyte

Folkrörelse- och ungdomsfrågor

Bidrag till allmänna samlingslokaler

Stöd till trossamfund

Stöd till idrotten

Utveckling av ideell verksamhet

Folkbildning

18. Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och

byggande BoU

Lantmäteri och fastighetsdataverksamhet

Lantmäteriverket

Centralnämnden för fastighetsdata

Länsstyrelserna

Lån och bidrag till bostadsbyggande

Räntebidrag

Bostadsbidrag

Stimulans till ungdomsbosparande

Boverket

Byggforskning

Statens råd för byggnadsforskning

Geoteknisk verksamhet

Statens geotekniska institut

Åtgärder mot sjuka hus och radon i

bostäder

19. Regional utjämning och utveckling

AU

Regionala utvecklingsinsatser genom

länsstyrelserna

Nedsättning av socialavgifter

Lokaliseringslån och lokaliseringsbidrag

Transportstöd

Särskilda regionalpolitiska

infrastrukturåtgärder

Sysselsättningsbidrag

Glesbygdsfrågor genom

Glesbygdsmyndigheten

Forskning om regional utveckling genom

ERU

20. Allmän miljö- och naturvård

JoU

Statens naturvårdsverk

Koncessionsnämnden för miljöskydd

Bidrag till kalkning av sjöar och

vattendrag

Landskapsvårdande åtgärder

Förvärv av värdefulla naturområden

Bidrag till miljöövervakning och

miljöskyddsinsatser

genom länsstyrelserna samt andra

myndigheter och

organisationer

Sanering och återställande av

miljöskadade områden

Kemikaliekontroll

Kemikalieinspektionen

Strålskydd och kärnsäkerhet

Miljöforskning

Internationellt miljöarbete

21. Energi

NU

Energiforskning

Stöd till utveckling, teknikupphandling

och

införande av energieffektiv teknik

Bidrag till investeringar i

vindkraftverk,

solvärmeanläggningar samt

biobränsleeldade

kraftvärmeverk

22. Kommunikationer

TU

Byggande, drift och underhåll av

statliga vägar

Vägverket

Byggande, drift och underhåll av

järnvägar

Banverket

Byggande av länstrafikanläggningar

Bidrag till byggande och drift av

enskilda vägar

Driftbidrag till vissa kommunala

flygplatser

Trafiksäkerhet samt bil- och

körkortsregister

Järnvägsinspektionen

Sjöräddningen

Bidrag till SOS Alarmering

Statens haverikommission

Bidrag till svenska rederier

Transportstöd till Gotland

Bidrag till investeringar och drift av

kanaltrafik

Köp av interregional persontrafik på

järnväg

Bidrag till viss länstrafik

Kommunikationsforskning och

trafikstatistik

Väg- och transportforskningsinstitutet

Kommunikationsforskningsberedningen

Reglering och tillsyn av post- och

telekommunikationer

genom Post- och telestyrelsen

Ersättning till Posten för rikstäckande

betalningar

och kassaservice m.m.

Köp av samhällstjänster från Posten och

Telia

Meteorologi och hydrologi

SMHI och EUMETSAT

23. Jord- och skogsbruk, fiske med

anslutande

näringar

JoU

Stöd och bidrag till jordbruk och

trädgårdsnäring

Omställningsåtgärder

Rådgivning och utbildning

Statens jordbruksverk

Utsädeskontroll, växtskydd och

miljöförbättrande

åtgärder i jordbruket

Djurskydd och djurhälsovård

Statens veterinärmedicinska anstalt

Distriktsveterinärorganisationen

Centrala försöksdjursnämnden

Bidrag till skogsvård, byggande av

skogsvägar m.m.

Skogsstyrelsen

Skogsvårdsstyrelserna

Främjande och stöd av fiskerinäringen

Bidrag till fiskevård

Fiskeriverket

Främjande och prisstöd till rennäringen

Ersättning för viltskador på grund av

radioaktivt nedfall

Stöd till innehav av fjällägenheter

Livsmedelskontroll

Statens livsmedelsverk

Sveriges lantbruksuniversitet

Skogs- och jordbrukets forskningsråd

Internationell samverkan genom FAO

24. Näringsliv

NU

Utrikeshandel och exportfrämjande

Exportkreditbidrag

Exportkreditnämnden

Turistfrämjande

Småföretagarutveckling

Närings- och teknikutveckling genom

NUTEK

Patent- och registreringsverket

Patentbesvärsrätten

Standardisering, provning och mätteknik

samt teknisk

säkerhet

Standardiseringskommissionen

Styrelsen för ackreditering och teknisk

kontroll

Elsäkerhetsverket

Sprängämnesinspektionen

Geovetenskaplig forskning och geologisk

undersökningsverksamhet

SGU

Informationsteknisk forskning och

utveckling

Rymdverksamhet

Rymdstyrelsen

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

Teknisk-vetenskaplig attachéverksamhet

Övrig teknisk forskning och europeiskt

forsknings-

och vetenskapssamarbete

Marknadsdomstolen

Konkurrensverket

Konsumentverket

Allmänna reklamationsnämnden

Miljömärkning av produkter

25. Allmänna bidrag till kommuner

FiU

Statliga utjämningsbidrag till kommuner

Skatteutjämningsbidrag till landsting

26. Statsskuldräntor m.m.

FiU

Räntor på statsskulden

Oförutsedda utgifter

Minskning av anslagsbehållningar

Beräkning av tillkommande utgiftsbehov,

netto

27. Avgiften till Europeiska

gemenskaperna FiU

Tullavgift

Jordbruks- och sockeravgift

Mervärdesskattebaserad avgift

Avgift baserad på

bruttonationalinkomsten

Utskottets förslag till lag om ändring i

riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs i fråga om

riksdagsordningen1

dels att nuvarande tilläggsbestämmelsen

5.12.1 skall betecknas 5.11.1,

dels att tilläggsbestämmelserna 3.6.2

och 4.6.1-4.6.16 skall ha följande

lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny

tilläggsbestämmelse 5.12.1 av följande

lydelse,

dels att det i lagen införs en ny rubrik

före tilläggsbestämmelse 5.11.1 som

skall lyda Tilläggsbestämmelse .

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3.6.2

Regeringen skall Regeringen skall

årligen samtidigt årligen, senast den

med 1 mars, lämna

budgetpropositionen riksdagen

lämna riksdagen redogörelse för

redogörelse för verksamheten inom

verksamheten inom de kommittéer som

de kommittéer som tillsatts på grund

tillsatts på grund av regeringens

av regeringens beslut.

beslut.

4.6.1

Konstitutionsutskottet skall, utöver

sina uppgifter enligt 4 §, bereda

ärenden om lagstiftning i

konstitutionella och allmänt

förvaltningsrättsliga ämnen, ärenden om

press- eller partistöd, lagstiftning om

radio, television och film liksom andra

ärenden som angår yttrandefrihet,

opinionsbildning och religionsfrihet,

övriga ärenden om riksdagen, riksdagens

ombudsman och riksdagens myndigheter

utom riksbanken och riksdagens

revisorer, ärenden om medgivande från

riksdagen att väcka talan mot

riksdagsledamot eller att ingripa i hans

personliga frihet samt ärenden av allmän

betydelse för den kommunala

självstyrelsen.

Ärenden om anslag

inom utgiftsområde

1. Rikets styrelse

tillhör

konstitutionsutskot

tets beredning.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4.6.2

Finansutskottet

Finansutskottet skall, utöver sina

skall, utöver sina uppgifter enligt 5

uppgifter enligt 5 § första stycket,

§ första stycket, bereda ärenden om

bereda ärenden om penning-, kredit-,

penning-, kredit-, valuta- och

valuta- och statsskuldspolitike

statsskuldspolitike n, kredit- och

n samt riksdagens fondväsendet, det

revisorer. Det affärsmässiga

skall vidare bereda försäkringsväsendet

ärenden av allmän samt riksdagens

betydelse för den revisorer. Det

kommunala ekonomin skall vidare bereda

samt ärenden om ärenden av allmän

statlig statistik, betydelse för den

redovisning, kommunala ekonomin

revision och samt ärenden om

rationalisering, om statlig statistik,

statens egendom och redovisning,

upphandling i revision och

allmänhet och rationalisering, om

förvaltningsekonomi statens egendom och

ska ärenden i upphandling i

övrigt som icke rör allmänhet och

enbart visst förvaltningsekonomi

ämnesområde. ska ärenden i

Utskottet skall övrigt som icke rör

även bereda enbart visst

budgettekniska ämnesområde.

ärenden, granska Utskottet skall

beräkningen av även bereda

statens inkomster budgettekniska

samt sammanställa ärenden, granska

statsbudgeten. beräkningen av

statens inkomster

samt sammanställa

statsbudgeten.

Ärenden om anslag

inom

utgiftsområdena 2.

Samhällsekonomi och

finansförvaltning,

25. Allmänna bidrag

till kommuner, 26.

Statsskuldräntor

m.m. samt 27.

Avgiften till

Europeiska

gemenskaperna

tillhör

finansutskottets

beredning.

4.6.3

Skatteutskottet skall, utöver sina

uppgifter enligt 5 § andra stycket,

bereda ärenden om taxering, uppbörd och

folkbokföring.

Ärenden om anslag

inom utgiftsområde

3.

Skatteförvaltning

och uppbörd tillhör

skatteutskottets

beredning.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4.6.4

Justitieutskottet Justitieutskottet

skall bereda skall bereda

ärenden som rör ärenden som rör

domstolarna, domstolarna,

arrendenämnderna arrendenämnderna

och hyresnämnderna, och hyresnämnderna,

åklagarväsendet, åklagarväsendet,

polisväsendet och polisväsendet,

kriminalvården samt utsökningsväsendet,

ärenden rörande rättsmedicinen och

brottsbalken, kriminalvården samt

rättegångsbalken ärenden rörande

och lagar som brottsbalken,

ersätter eller har rättegångsbalken

nära samband med och lagar som

föreskrifter i ersätter eller har

dessa balkar. nära samband med

föreskrifter i

dessa balkar.

Ärenden om anslag

inom utgiftsområde

4. Rättsväsendet

tillhör

justitieutskottets

beredning.

4.6.5

Lagutskottet skall Lagutskottet skall

bereda ärenden bereda ärenden

rörande äktenskaps- rörande äktenskaps-

, föräldra-, ärv- , föräldra-, ärv-

da-, handels-, da-, handels-,

jorda- eller utsök jorda- eller utsök

ningsbalken eller ningsbalken eller

lagar som ersätter lagar som ersätter

eller anknyter till eller anknyter till

föreskrifter i föreskrifter i

dessa balkar, i den dessa balkar, i den

mån ärendena icke mån ärendena icke

tillhör annat tillhör annat

utskotts beredning. utskotts beredning.

Det skall vidare Det skall vidare

bereda ärenden som bereda ärenden som

gäller gäller

försäkringsavtalsrä försäkringsavtalsrä

tt, bolags- och tt, bolags- och

föreningsrätt med föreningsrätt med

undantag för undantag för

bostadsrätt, växel- bostadsrätt, växel-

och checkrätt, och checkrätt,

skadeståndsrätt, skadeståndsrätt,

immaterialrätt, immaterialrätt,

transporträtt, transporträtt,

konkursrätt, konkursrätt,

internationell konsumenträtt,

privaträtt samt internationell

lagstiftning i privaträtt samt

andra ärenden av lagstiftning i

allmänt andra ärenden av

privaträttslig allmänt

beskaffenhet. privaträttslig

Utskottet skall beskaffenhet.

även bereda ärenden

om konsumentskydd

och

livsmedelskontroll,

patent- och

registreringsväsend

et samt

utsökningsväsendet.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4.6.6

Utrikesutskottet skall bereda ärenden om

rikets förhållande till och

överenskommelser med andra stater och

mellanfolkliga organisationer, Sveriges

representation i utlandet och bistånd

till annat lands utveckling samt ärenden

i övrigt om utrikes handel och

internationellt ekonomiskt samarbete,

allt i den mån ärendena icke tillhör

annat utskotts beredning.

Ärenden om anslag

inom

utgiftsområdena 5.

Utrikesförvaltning

och internationell

samverkan samt 7.

Internationellt

bistånd tillhör

utrikesutskottets

beredning.

4.6.7

Försvarsutskottet

Försvarsutskottet skall bereda

skall bereda ärenden om den

ärenden om den militära och - i

militära och - i den mån sådana

den mån sådana ärenden inte

ärenden inte tillhör något annat

tillhör något annat utskotts beredning

utskotts beredning - den civila delen

- den civila delen av totalförsvaret

av totalförsvaret samt ärenden om

samt ärenden om samordningen inom

samordningen inom totalförsvaret. Det

totalförsvaret. Det skall även bereda

skall även bereda ärenden om

ärenden om fredsräddningstjäns

fredsräddningstjäns t och

t, strålskydd, kemi kustbevakningen.

kaliekontroll och

kustbevakningen. Ärenden om anslag

inom utgiftsområde

6. Totalförsvar

tillhör

försvarsutskottets

beredning.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4.6.8

Socialförsäkringsut

Socialförsäkringsut skottet skall

skottet skall bereda ärenden om

bereda ärenden om allmän försäkring,

allmän försäkring arbetsskadeförsäkri

och ng och stöd åt

arbetsskadeförsäkri barnfamiljer. Det

ng samt skall även bereda

studiesociala ärenden om svenskt

ärenden. Det skall medborgarskap samt

även bereda ärenden utlännings- och

om svenskt invandrarfrågor.

medborgarskap samt

utlännings- och Ärenden om anslag

invandrarfrågor. inom

utgiftsområdena 8.

Invandrare och

flyktingar, 10.

Ekonomisk trygghet

vid sjukdom och

handikapp, 11.

Ekonomisk trygghet

vid ålderdom och

12. Ekonomisk

trygghet för

familjer och barn

tillhör

socialförsäkringsut

skottets beredning.

4.6.9

Socialutskottet

Socialutskottet skall bereda

skall bereda ärenden som rör

ärenden som rör omsorger om barn

omsorger om barn och ungdom,

och ungdom, omsorger om äldre

omsorger om äldre och handikappade,

och handikappade, åtgärder mot

åtgärder mot missbruk och andra

missbruk och andra socialtjänstfrågor.

socialtjänstfrågor. Det skall även

Det skall även bereda ärenden om

bereda ärenden om alkoholpolitiska

alkoholpolitiska åtgärder, hälso-

åtgärder, stöd åt och sjukvård samt

barnfamiljer, hälso-sociala ärenden i

och sjukvård samt övrigt.

sociala ärenden i

övrigt. Ärenden om anslag

inom utgiftsområde

9. Hälsovård,

sjukvård och social

omsorg tillhör

socialutskottets

beredning.

4.6.10

Kulturutskottet skall bereda ärenden som

rör allmänna kultur- och bildnings

ändamål, folkbildning,

ungdomsverksamhet, internationellt kul

turellt samarbete samt idrotts- och

friluftsverksamhet. Det skall även

bereda kyrkofrågor och ärenden om radio

och television i den mån de icke tillhör

konstitutionsutskottets beredning.

Ärenden om anslag

inom utgiftsområde

17. Kultur, medier,

trossamfund och

fritid tillhör

kulturutskottets

beredning.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4.6.11

Utbildningsutskotte Utbildningsutskotte

t skall bereda ären t skall bereda

den om högre ärenden om högre

utbildning och utbildning och

forskning samt forskning,

skolväsendet. studiestöd samt

skolväsendet.

Ärenden om anslag

inom

utgiftsområdena 15.

Studiestöd och 16.

Utbildning och

universitetsforskni

ng tillhör

utbildningsutskotte

ts beredning.

4.6.12

Trafikutskottet skall bereda ärenden om

järnvägar, post, telegraf, telefon,

vägar, vägtrafik, sjöfart, luftfart och

väderlekstjänst.

Ärenden om anslag

inom utgiftsområde

22. Kommunikationer

tillhör

trafikutskottets

beredning.

4.6.13

Jordbruksutskottet Jordbruksutskottet

skall bereda skall bereda

ärenden om ärenden om

jordbruk, jordbruk,

skogsbruk, skogsbruk,

trädgårdsnäring, trädgårdsnäring,

jakt och fiske. Det jakt och fiske. Det

skall även bereda skall även bereda

ärenden om ärenden om

naturvård samt kärnsäkerhet,

ärenden om naturvård samt

miljövård i övrigt ärenden om

som icke tillhör miljövård i övrigt

annat utskotts som icke tillhör

beredning. annat utskotts

beredning.

Ärenden om anslag

inom

utgiftsområdena 20.

Allmän miljö- och

naturvård samt 23.

Jord- och

skogsbruk, fiske

med anslutande

näringar tillhör

jordbruksutskottets

beredning.

4.6.14

Näringsutskottet Näringsutskottet

skall bereda skall bereda

ärenden om allmänna ärenden om allmänna

riktlinjer för riktlinjer för

näringspolitiken näringspolitiken

och därmed och därmed

sammanhängande sammanhängande

forskningsfrågor forskningsfrågor

samt ärenden om samt ärenden om

industri och industri och

hantverk, handel, hantverk, handel,

energipolitik, energipolitik,

statlig statlig

företagsamhet, pris-företagsamhet samt

och pris- och

konkurrensförhållan konkurrensförhållan

den i näringslivet, den i näringslivet.

kredit- och

fondväsendet och Ärenden om anslag

det affärsmässiga inom

försäkringsväsendet utgiftsområdena 21.

. Energi och 24.

Näringsliv tillhör

näringsutskottets

beredning.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4.6.15

Arbetsmarknadsutskottet skall bereda

ärenden om arbetsmarknadspolitik,

regionalpolitik, arbetsrätt, arbetstid,

semester, arbetsmiljö, statlig

personalpolitik samt jämställdhet mellan

kvinnor och män i arbetslivet.

Ärenden om anslag

inom

utgiftsområdena 13.

Ekonomisk trygghet

vid arbetslöshet,

14. Arbetsmarknad

och arbetsliv och

19. Regional

utjämning och

utveckling tillhör

arbetsmarknadsutsko

ttets beredning.

4.6.16

Bostadsutskottet Bostadsutskottet

skall bereda skall bereda

ärenden om ärenden om

bostadspolitiken, bostadspolitiken,

hyra, bostadsrätt, hyra, bostadsrätt,

tomträtt, tomträtt,

vattenrätt, vattenrätt,

bebyggelseplan bebyggelseplanläggn

läggning, ing,

byggnadsväsendet, byggnadsväsendet,

fysisk planering, fysisk planering,

expropriation, expropriation,

fastighetsbildning fastighetsbildning

och och

lantmäteriväsendet. lantmäteriväsendet.

Det skall även Det skall även

bereda ärenden om bereda ärenden om

rennäringen, länsförvaltningen

länsförvaltningen och rikets ad

och rikets ministrativa

administrativa indelning samt

indelning samt sådana kommunfrågor

sådana kommunfrågor som icke tillhör

som icke tillhör något annat

något annat utskotts beredning.

utskotts beredning.

Ärenden om anslag

inom utgiftsområde

18.

Samhällsplanering,

bostadsförsörjning

och byggande

tillhör

bostadsutskottets

beredning.

5.12.1

Statsutgifterna

skall hänföras till

följande

utgiftsområden: 1.

Rikets styrelse, 2.

Samhällsekonomi och

finansförvaltning,

3.

Skatteförvaltning

och uppbörd, 4.

Rättsväsendet, 5.

Utrikesförvaltning

och internationell

samverkan, 6.

Totalförsvar, 7.

Internationellt

bistånd, 8.

Invandrare och

flyktingar, 9.

Hälsovård, sjukvård

och social omsorg,

10. Ekonomisk

trygghet vid

sjukdom och

handikapp, 11.

Ekonomisk trygghet

vid ålderdom, 12.

Ekonomisk trygghet

för familjer och

barn, 13, Ekonomisk

trygghet vid

arbetslöshet, 14.

Arbetsmarknad och

arbetsliv, 15.

Studiestöd, 16.

Utbildning och

universitetsforskni

ng, 17. Kultur,

medier, trossamfund

och fritid, 18.

Samhällsplanering,

bostadsförsörjning

och byggande, 19.

Regional utjämning

och utveckling, 20.

Allmän miljö- och

naturvård, 21.

Energi, 22.

Kommunikationer,

23. Jord- och

skogsbruk, fiske

med anslutande

näringar, 24.

Näringsliv, 25.

Allmänna bidrag

till kommuner, 26.

Statsskuldräntor

m.m. och 27.

Avgiften till

Europeiska

gemenskaperna.

______________

Denna lag träder i kraft den 1 april

1996 såvitt avser tilläggsbestämmelserna

3.6.2, 5.11.1 och 5.12.1 och i övrigt

den 15 september 1996.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Förslaget 1

Motionerna 1

Motioner väckta under den allmänna

motionstiden 1994/95 1

Motion väckt med anledning av

förslaget 1

Utskottet 2

Bakgrund 2

Indelningen i utgiftsområden 2

Gällande ordning 2

Riksdagsutredningen 3

Förslaget 4

Motionen 5

Riksdagsbehandlingen av

försvarspropositionen 5

Utskottets bedömning 5

Utskottsindelningen 6

Gällande bestämmelser 6

Riksdagsutredningen 6

Förslaget 7

Motionerna 8

Utskottets bedömning 8

Övriga frågor 9

Bestämmelser om regeringens

erliga redovisning av kommitté

väsendet 9

Lagförslaget 10

Utskottets bedömning 11

Hemställan 11

Reservationer 12

1. Avslag på förslaget (mom. 1) 12

2. Indelningen i utgiftsområden,

såvitt avser turistfrågor

(mom. 2) 12

3. Indelningen i utgiftsområden i

övrigt (mom. 3) 13

Bilaga 1 14

Utskottets förslag till indelning

av budgeten i

utgiftsområden 14

Bilaga 2 24

Utskottets förslag till lag om ändring i

riksdagsordningen 24

Gotab, Stockholm 1996

_______________________________

1 Riksdagsordningen omtryckt 1995:272