Bet. 1995/96:LU23

Lagutskottets betänkande

1995/96:LU23

Ändring i växtförädlarrättslagen m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionen

Utskottet

Hemställan

1995/96

LU23

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet

regeringens proposition 1995/96:177

Ändring i växtförädlarrättslagen

(1971:392) m.m. jämte en motion. I

propositionen föreslås vissa

kompletteringar till en EG-förordning om

gemenskapens växtförädlarrätt. Dessa

gäller bestämmelser om avgifter och

straffansvar. Vidare föreslås en ändring

av reglerna så att sorter av ett

ytterligare antal växtsläkten och arter

kommer att omfattas av lagen.

Därutöver föreslås en ändring i

övergångsbestämmelserna till lagen

(1994:1510) om ändring i varumärkeslagen

(1960:644).

Utskottet tillstyrker bifall till

regeringens förslag och avstyrker bifall

till motionen.

Propositionen

I proposition 1995/96:177 föreslår

regeringen (Justitiedepartementet) att

riksdagen antar de i propositionen

framlagda förslagen till

1. lag om ändring i

växtförädlarrättslagen (1971:392),

2. lag om ändring i lagen (1994:1510)

om ändring i varumärkeslagen

(1960:644).

Lagförslagen har intagits som bilaga

till betänkandet.

Motionen

1995/96:L32 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att riksdagen inte skall

föreläggas 1991 års reviderade

konvention för skydd av

växtförädlingsprodukter för godkännande,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att förädlarbegreppet ändras

så att det inte längre blir möjligt att

skydda rena upptäckter,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att definition av växtsort

skall införas i växtförädlarrättslagen,

4. att riksdagen hos regeringen begär

att en regel innebärande att alla

släkten och arter skyddas på lika

villkor skall införas i

växtförädlarrättslagen,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en klarare betoning på

nyhetskravet skall införas i

växtförädlarrättslagen,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen skall verka

för ett internationellt regelsystem som

gör det möjligt att överföra

växtförädlarrätt till medborgare i alla

stater,

7. att riksdagen begär att regeringen

inom EU skall verka för att EU:s regler

om överlåtelse av

växtförädlingsprodukter även skall

omfatta personer som har sin hemvist i

EU-länder och UPOV-länder,

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att växtförädlarrättens

giltighetstid i växtförädlarrättslagen

skall förkortas till 10 år,

9. att riksdagen, om yrkande 8 inte

bifalls, som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att

växtförädlarrättens giltighetstid inte

skall förlängas,

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen inom EU skall

verka för en sänkning av

växtförädlarrättens giltighetstid,

11. att riksdagen begär att regeringen

inom EU skall verka för att principen om

global konsumtion skall gälla.

Utskottet

Växtförädlarrätten regleras i

växtförädlarrättslagen (1971:392).

Skyddstiden är 20 år och ansökningar om

växtförädlarrätt prövas av Statens

växtsortnämnd. Lagstiftningen bygger på

1961 års internationella konvention för

skydd av växtförädlingsprodukter. Lagen

tillämpas på växtsorter som tillhör de

växtsläkten och arter som anges i en

särskild bilaga till lagen. En

grundläggande förutsättning för att en

ny växtsort skall kunna skyddas enligt

lagen är att den tillhör någon av de

släkten eller arter som är upptagna i

bilagan. Denna omfattar för närvarande

drygt 100 släkten och arter.

Inom Europeiska unionen har antagits en

förordning om växtförädlarrätt. Genom

förordningen har införts en gemensam

europeisk växtförädlarrätt som är

gällande i alla unionens medlemsländer

parallellt med de olika staternas

nationella skydd för växtsorter.

Förordningen är direkt tillämplig och

gäller som lag här i landet.

Under 1995 remitterade

Justitiedepartementet en promemoria med

förslag till en helt ny

växtförädlarrättslag (Ds 1995:69). I

promemorian behandlas dels frågan om en

svensk anslutning till en reviderad

version av 1961 års internationella

växtförädlarrättskonvention, dels frågan

om kompletterande nationell lagstiftning

till följd av EG-förordningen.

Eftersom förordningen har trätt i kraft

och det redan nu är möjligt att ansöka

om växtförädlarrätt för hela

gemenskapen, lägger regeringen i

propositionen fram förslag om de

kompletterande regler i

växtförädlarrättslagen som är direkt

föranledda av förordningen. Det gäller

regler om straffansvar vid intrång i en

EG-växtförädlarrätt och om avgifter vid

ansökan om EG-växtförädlarrätt som ges

in till Statens växtsortnämnd. Därutöver

föreslås att ytterligare några

växtsläkten skall omfattas av

lagstiftningen. Ändringarna föreslås

träda i kraft den 1 juli 1996.

I ärendet föreslås dessutom en ändring

i lagen (1994:1510) om ändring i

varumärkeslagen (1960:644).

Utskottet, som inte har någon erinran

mot regeringens förslag, tillstyrker

bifall till propositionen.

Frågan om en ny växtförädlarrättslag

bereds fortfarande i

Justitiedepartementet. Den reviderade

versionen av den internationella

växtförädlarrättskonventionen har ännu

inte trätt i kraft.

Motion L32 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp)

innehåller elva yrkanden. Tre av dessa

har anknytning till EG-förordningen. I

motionen begärs tillkännagivande om att

regeringen skall verka för att

förordningens regler om överlåtelse av

växtförädlingsprodukter skall omfatta

inte bara personer som är medborgare i

utan även de som har hemvist i EU- eller

konventionsländer (yrkande 7).

Motionärerna begär tillkännagivande om

att regeringen inom EU skall verka för

en sänkning av växtförädlarrättens

giltighetstid (yrkande 10). I motionen

begärs vidare ett tillkännagivande om

att regeringen inom EU skall verka för

principen om global konsumtion (yrkande

11). Övriga motionsyrkanden (yrkandena

1-6, 8 och 9) rör frågor som behandlas i

den remitterade promemorian med förslag

till en ny växtförädlarrättslag och som

alltjämt bereds inom

Justitiedepartementet.

Vad först gäller yrkande 7 kan

utskottet konstatera att förordningen

inte innehåller något hinder mot

överlåtelse av produkterna. Utskottet

utgår från att det i stället är rätten

att överlåta växtförädlingsrätten som

avses. Förordningen innehåller redan med

avseende på överlåtelse av

växtförädlarrätten sådana regler som

motionärerna efterlyser.

När det gäller yrkande 11 kan utskottet

konstatera att riksdagen på utskottets

initiativ redan gjort ett sådant

tillkännagivande som motionärerna begär

(bet. 1994/95:LU16, rskr. 267).

Regeringen har med anledning av det

gjorda tillkännagivandet redovisat att

man bl.a. i internationella

förhandlingar arbetar för principen om

global konsumtion (regeringens skrivelse

1995/96:15 Redogörelse för behandlingen

av riksdagens skrivelser till

regeringen). Enligt utskottets mening

saknas mot denna bakgrund skäl att nu

upprepa tillkännagivandet.

Med det anförda avstyrker utskottet

bifall till motion L32 yrkandena 7 och

11.

Beträffande växtförädlarrättens

giltighetstid erinrar utskottet om att

skyddstiden för en EG-växtförädlarrätt

enligt förordningen i allmänhet är 25

år. För vin och träd är skyddstiden dock

30 år. I växtförädlarrättskonventionen

finns en bestämmelse om minsta skyddstid

på 15 år för växter i allmänhet och 18

år för vissa träd. Den i Sverige nu

gällande generella 20-åriga

giltighetstiden infördes 1982. Tidigare

var skyddstiden i svensk rätt begränsad

till konventionens minimikrav. Enligt

1991 års konventionstext - som ännu inte

trätt i kraft - får skyddstiden inte

vara kortare än 20 år. För träd och vin

är minimitiden 25 år. Enligt den

remitterade promemorians förslag till ny

växtförädlarrättslag bör skyddstiden

harmonieras med vad som gäller på

gemenskapsnivå, dvs. 25 och i vissa fall

30 år.

Utskottet kan konstatera att

utvecklingen på växtförädlarrättens

område både i Sverige och i omvärlden

har gått mot längre skyddstider. Denna

utveckling är enligt utskottet en följd

av successivt ökade kostnader i samband

med det förädlingsarbete som krävs för

att ta fram nya växtsorter. Såvitt

utskottet kan bedöma finns det inte skäl

för antagandet att den enligt

förordningen gällande skyddstiden skulle

vara längre än vad som motiveras av

skyddets syfte, nämligen att stimulera

till framtagandet av nya växtsorter

genom att ge förädlaren möjlighet att

under normala förhållanden få igen sina

kostnader för utveckling av den nya

sorten och därtill en skälig vinst för

förädlingsarbetet. Enligt utskottets

mening saknas det därför anledning att

ta något initiativ för att förändra de

inom Europeiska gemenskapen

harmoniserade skyddstiderna. Utskottet

avstyrker därför bifall till motion L32

yrkande 10.

I övrigt innehåller motionen yrkanden i

frågor som behandlas i den remitterade

promemorian och vilka för närvarande

övervägs inom Justitiedepartementet.

Resultatet av dessa överväganden kommer

att läggas till grund för utformningen

av förslag till ny växtförädlarrättslag.

En proposition kommer att läggas fram

tidigast under hösten 1996. Enligt

utskottets mening bör riksdagen inte

föregripa regeringens kommande förslag

till ny lagstiftning genom

ställningstaganden i dessa delar.

Med det anförda avstyrker utskottet

bifall till motion L32 yrkandena 1-6, 8

och 9.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lagförslagen

att riksdagen antar regeringens

förslag till

dels lag om ändring i

växtförädlarrättslagen (1971:392),

dels lag om ändring i lagen

(1994:1510) om ändring i

varumärkeslagen (1960:644),

2. beträffande överlåtelse av

växtförädlarrätt

att riksdagen avslår motion

1995/96:L32 yrkandena 7 och 11,

3. beträffande

växtförädlarrättens giltighetstid

att riksdagen avslår motion

1995/96:L32 yrkande 10,

4. beträffande ny

växtförädlarrättslag

att riksdagen avslår motion 1995/96:L32

yrkandena 1-6, 8 och 9.

Stockholm den 7 maj 1996

På lagutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson

(c), Anita Persson (s), Rolf Dahlberg

(m), Carin Lundberg (s), Rune

Berglund (s), Stig Rindborg (m),

Karin Olsson (s), Eva Arvidsson (s),

Bengt Harding Olson (fp), Inger

Segelström (s), Tanja Linderborg (v),

Anders Ygeman (s), Tomas Högström

(m), Yvonne Ruwaida (mp), Birgitta

Carlsson (c), Eva Persson Sellin (s)

och Marietta de Pourbaix-Lundin (m).

Propositionens lagförslag

Förslag till lag om ändring i

växtförädlarrättslagen (1971:392)

Förslag till lag om ändring i lagen

(1994:1510) om ändring i varumärkeslagen

(1960:644)