Bet. 1995/96:LU24

Lagutskottets betänkande

1995/96:LU24

Tilläggsskydd för växtskyddsmedel, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1995/96

LU24

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet

proposition 1995/96:179 vari föreslås

vissa ändringar i patentlagen. De

föreslagna ändringarna innebär

kompletteringar till en EG-förordning om

tilläggsskydd för växtskyddsmedel och

gäller bestämmelserna om avgifter och

straffansvar.

Vidare behandlas tre motionsyrkanden

(mp) från den allmänna motionstiden 1995

som gäller patent på levande organismer.

Utskottet tillstyrker propositionen och

avstyrker motionsyrkandena.

Till betänkandet har fogats två

reservationer.

Propositionen

I proposition 1995/96:179 föreslår

regeringen (Justitiedepartementet) att

riksdagen antar det i propositionen

framlagda förslaget till lag om ändring

i patentlagen (1967:837).

Lagförslaget har intagits som bilaga

till betänkandet.

Motionerna

1994/95:Jo503 av Birger Schlaug m.fl.

(mp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en internationell konvention

som förbjuder patent på livsformer.

1994/95:Jo507 av Birger Schlaug m.fl.

(mp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kravet om översyn av

patentlagarna i Sverige och

internationellt så det blir omöjligt att

ta patent på och äga livsformer.

1994/95:Jo529 av Birger Schlaug m.fl.

(mp) vari yrkas

24. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om patent på genmodifierade

djur.

Utskottet

Tilläggsskydd för växtskyddsmedel

Ett patent ger skydd för en uppfinning.

De grundläggande patenträttsliga

bestämmelserna finns i patentlagen

(1967:837). Patentskyddet ger

innehavaren en tidsbegränsad ensamrätt

att utnyttja en uppfinning. En sådan

ensamrätt är avsedd att stimulera

forskning och utvecklingsarbete.

Uppfinnare kan räkna med att under

skyddstiden utan konkurrens kunna

marknadsföra uppfinningen eller på annat

sätt exploatera den ekonomiskt. Häri

ligger också ett allmänt intresse. Mot

de intressen som sålunda bär upp

patentskyddet står samhällets intresse

av att det inte skapas ett alltför

långtgående monopol när det gäller att

dra nytta av en uppfinning. Ensamrätten

är därför begränsad i tiden, i de flesta

länder till 20 år. I Sverige förlängdes

patentskyddet 1978 från 17 år till nu

gällande 20 år.

Normalt kan en produkt föras ut på

marknaden redan i anslutning till att en

ansökan om patent har gjorts.

Uppfinnaren kan då dra nytta av sin

ensamrätt under hela skyddstiden. För

vissa produkter, exempelvis läkemedel,

gäller emellertid att de inte får säljas

förrän det finns ett offentligt

godkännande. När ett sådant

administrativt förfarande drar ut på

tiden, finns det risk för att den

skyddstid som återstår när ett

godkännande för försäljning ges blir

förhållandevis kort. Om en alltför kort

tid står uppfinnaren till buds för att

utnyttja ensamrätten till uppfinningen

uppkommer risk för att han inte kan få

igen nedlagda kostnader. En sådan

ordning kan leda till att

samhällsnyttiga investeringar inte

kommer till stånd eller att verksamheter

flyttas till länder som erbjuder ett

bättre skydd.

För att råda bot på en alltför kort

effektiv patenttid när det gäller

läkemedel har EG:s råd 1992 antagit en

förordning om supplerande skydds

certifikat för läkemedel. Systemet

innebär att innehavaren av ett

läkemedelspatent efter ansökan kan få

skyddstiden för patentet förlängd med

högst fem år efter det att patenttiden

har löpt ut (prop. 1994/95:86, bet.

LU8).

Ett annat slag av produkter som kräver

godkännande för att få säljas och som

därmed kan drabbas av problemet med en

alltför kort patenttid är växtskydds

medel. I Sverige gäller som huvudregel

att ett växtskyddsmedel inte får släppas

ut på marknaden utan att vara godkänt av

Kemikalieinspektionen. Reglerna om krav

på godkännande finns i förordningen

(1985:836) om bekämpningsmedel.

Växtskyddsmedel är produkter som är

avsedda att skydda växter eller

växtprodukter mot skadliga organismer

eller förhindra inverkan av sådana

organismer. Framtagandet av ett nytt

växtskyddsmedel är en utdragen process.

Kostnaderna för forskning och utveckling

av nya produkter är mycket höga, och det

är förenat med betydande risker att

investera i forskning på området. Tiden

för behandling i Sverige av en ansökan

om godkännande för försäljning kan

uppskattas till i genomsnitt två år. Det

är emellertid inte bara denna

handläggningstid som gör att det dröjer

innan medlet kan marknadsföras. Medlets

egenskaper måste vara noga utprovade

innan en ansökan om godkännande kan

lämnas in. Denna prövning pågår ofta

under flera år. I praktiken kan det gå

ett tiotal år från patentansökan till

dess att medlet kan säljas. Den

effektiva patenttiden blir därigenom

halverad.

Efter samråd med Europaparlamentet

antog rådet i november 1995 en gemensam

ståndpunkt om en förordning om skapandet

av ett tilläggsskydd för

växtskyddsmedel. Parlamentet har den 12

mars 1996 ställt sig bakom den

gemensamma ståndpunkten, dock med

förslag till en viss justering. Det

finns anledning att anta att

förordningen slutligt kommer att antas

av rådet under våren 1996. Förordningen

innebär att innehavaren av ett patent på

ett växtskyddsmedel genom en ansökan om

tilläggsskydd kan få skyddstiden för

patentet förlängd med högst fem år,

beroende på hur lång tid det har tagit

att få växtskyddsmedlet godkänt för

försäljning. En ansökan om tilläggsskydd

skall göras hos respektive medlemsstats

patentmyndighet. Förordningen om

tilläggsskydd för växtskyddsmedel

motsvarar i stort sett förordningen om

tilläggsskydd för läkemedel. Av Sveriges

medlemskap i den Europeiska unionen

följer att förordningen om tilläggsskydd

för växtskyddsmedel blir direkt

tillämplig i Sverige. Vissa

kompletterande bestämmelser krävs dock

för att förordningen skall få avsedda

verkningar nationellt.

I förevarande proposition föreslås mot

denna bakgrund att det i patentlagen

införs regler om avgifter vid ansökan

enligt förordningen och att patentlagens

regler om ansvar blir tillämpliga även

med avseende på tilläggsskyddet för

växtskyddsmedel. Ändringarna innebär att

avgiftsbestämmelserna och reglerna om

straffansvar, som nu gäller i fråga om

tilläggsskydd för läkemedel, blir

tillämpliga också när det gäller

tilläggsskydd för växtskyddsmedel. De

nya reglerna föreslås träda i kraft den

dag regeringen bestämmer.

Utskottet, som inte har någon erinran

mot regeringens förslag, tillstyrker

bifall till propositionen.

Patent på levande organismer

I tre motioner av Birger Schlaug m.fl.

(mp) från den allmänna motionstiden år

1995 begärs tillkännagivanden som gäller

mot patent på livsformer. I motion

1994/95:Jo507 anförs att regeringen bör

se över patentlagarna och

internationella överenskommelser som rör

patent på liv, så att det blir omöjligt

att ta patent på och äga livsformer

(yrkande 7). Motion 1994/95:Jo503

innehåller ett yrkande om Sverige bör

verka internationellt för en konvention

som förbjuder patent på livsformer

(yrkande 5). I motion 1994/95:Jo529

anförs att Sverige inom EU bör verka för

förbud på patent på genmodifierade djur

(yrkande 24).

Utskottet vill erinra om att det inom

EU pågår ett arbete med att utforma ett

direktiv om rättsligt skydd för

biotekniska uppfinningar. Motivet för

ett sådant direktiv är att garantera fri

rörlighet av patenterade bioteknologiska

produkter genom att harmonisera

medlemsstaternas lagstiftning så att de

rättsliga förutsättningarna för

patentskydd, liksom skyddets omfattning,

klargörs. Beträffande arbetet med

ifrågavarande direktiv kan upplysas

följande.

Efter många års arbete på ett

direktivförslag antog EG:s råd 1994 en

gemensam ståndpunkt. Europaparlamentet

föreslog emellertid flera ändringar i

rådsförslaget. Sedan en

förlikningskommitté presenterat ett

gemensamt utkast, röstades detta ned av

parlamentet i mars 1995 med påföljd att

direktivet inte kunde antas.

Kommissionen har därefter lagt fram ett

reviderat direktivförslag. Förslaget

bygger till övervägande delen på det

tidigare direktivet som det kom att

utformas i förlikningskommitténs

gemensamma utkast. Det innehåller

bestämmelser om de bioteknologiska

uppfinningarnas patenterbarhet. Avsikten

är att direktivet skall passa in i

existerande nationell lagstiftning och

det är alltså inte fråga om att

introducera någon särskild

patentlagstiftning för levande material.

I förslaget har - med avseende på den

mänskliga kroppen - markerats skillnaden

mellan en uppfinning, som är

patenterbar, och en upptäckt, som inte

är det. Vidare anges att växtsorter och

djurraser som sådana inte skall vara

patenterbara. Detsamma gäller i allt

väsentligt biologiska förfaringssätt för

produktion av växter eller djur. Däremot

är avsikten att mikrobiologiska

förfaranden och alster som är

framställda genom sådana förfaranden

skall vara patenterbara. Förslaget

innehåller vidare en övergripande etisk

regel som innebär att uppfinningar, vars

utnyttjande skulle stå i strid med

allmän ordning och goda seder, inte

skall vara patenterbara. Det anges också

att ett förfarande som avser en

modifiering av den genetiska identiteten

hos djur inte skall kunna patenteras

såvida det inte råder en rimlig

proportion mellan det lidande som djuret

kan förorsakas och uppfinningens

ändamål. Det nya direktivförslaget är

föremål för det s.k.

medbeslutandeförfarandet med

Europaparlamentet. Det behandlas också i

en rådsarbetsgrupp. Inom

Justitiedepartementet bereds ärendet

under tiden bl.a. genom att synpunkter

inhämtas från berörda departement,

myndigheter och organisationer.

Mot bakgrund av vad som sålunda

redovisats kan utskottet konstatera att

de frågor som motionärerna tar upp har

varit föremål för ett omfattande arbete

inom EG och att detta arbete nu synes

vara inne i slutskedet. Innehållet i ett

kommande direktiv kommer att vara

bestämmande för utformningen av de

svenska rättsreglerna på området.

Utskottet, som utgår från att regeringen

arbetar för att vinna gehör för

angelägna svenska intressen, ser för

närvarande inga skäl för ett initiativ

från riksdagens sida.

Utskottet avstyrker med det anförda

bifall till motionerna 1994/95:Jo503

yrkande 5 och 1994/95:Jo507 yrkande 7.

Av ovan angivna skäl avstyrker

utskottet bifall även till motion

1994/95:Jo529 yrkande 24.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande tilläggsskydd för

växtskyddsmedel

att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i

patentlagen (1967:837),

2. beträffande patent på

livsformer

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo503 yrkande 5 och

1994/95:Jo507 yrkande 7,

res. 1 (c, v)

3. beträffande patent på

genmodifierade djur

att riksdagen avslår motion

1994/95:Jo529 yrkande 24.

res. 2 (c)

Stockholm den 7 maj 1996

På lagutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson

(c), Anita Persson (s), Rolf Dahlberg

(m), Carin Lundberg (s), Rune Berglund

(s), Stig Rindborg (m), Karin Olsson

(s), Eva Arvidsson (s), Bengt Harding

Olson (fp), Inger Segelström (s), Tanja

Linderborg (v), Anders Ygeman (s), Tomas

Högström (m), Yvonne Ruwaida (mp),

Birgitta Carlsson (c), Eva Persson

Sellin (s) och Marietta de Pourbaix-

Lundin (m).

Reservationer

1. Patent på livsformer (mom. 2)

Agne Hansson (c), Tanja Linderborg (v)

och Birgitta Carlsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 4 börjar med Mot bakgrund

och slutar med yrkande 7 bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening finns det

anledning att ifrågasätta rätten att

patentera och att äga livsformer. Detta

är en fråga både om etik och om

praktiskt ansvar. En ordning med rätt

till patent på livsformer innebär ett

hot mot viktiga delar av den biologiska

mångfalden och mot kulturarvet. De

nationella reglerna och de

internationella överenskommelserna på

området bör ses över med inriktningen

att det skall vara omöjligt att ta

patent på och äga livsformer. Sverige

bör internationellt också verka aktivt

för skapandet av en konvention som

förbjuder patenträtt på livsformer.

Detta bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Utskottet

tillstyrker således bifall till motion

Jo507 yrkande 7 samt motion Jo503

yrkande 5.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande patent på livsformer

att riksdagen med bifall till

motionerna 1994/95:Jo503 yrkande 5

och 1994/95:Jo507 yrkande 7 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

2. Patent på genmodifierade djur (mom.

3)

Agne Hansson och Birgitta Carlsson (båda

c) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 4 börjar med Av ovan och

slutar med yrkande 24 bort ha följande

lydelse:

I arbetet med att motverka

möjligheterna att patentera livsformer

är det också viktigt att verka för

förbud på patent på genmodifierade djur.

Enligt utskottets mening är detta en

angelägen fråga som Sverige bör driva

inom EU. Detta bör riksdagen med bifall

till motion Jo529 yrkande 24 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande patent på

genmodifierade djur

att riksdagen med bifall till motion

1994/95:Jo529 yrkande 24 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

Propositionens lagförslag

Förslag till lag om ändring i

patentlagen (1967:837)