Bet. 1995/96:LU4

Lagutskottets betänkande

1995/96:LU04

Års- och koncernredovisning

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1995/96

LU4

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet

regeringens proposition 1995/96:10 Års-

och koncernredovisning jämte fyra

motioner som väckts med anledning av

propositionen och fyra motioner från

den allmänna motionstiden 1995.

I propositionen lägger regeringen fram

förslag till ändringar i

redovisningslagstiftningen för

aktiebolag, vissa handelsbolag,

kreditinstitut, värdepappersbolag och

försäkringsföretag. Flertalet förslag

är betingade av regler i EG:s fjärde,

sjunde eller elfte bolagsrättsliga

direktiv eller av de

redovisningsdirektiv som finns på bank-

och försäkringsområdet.

Regeringen föreslår en ny allmän

årsredovisningslag som innehåller

bestämmelser om årsredovisning,

koncernredovisning och delårsrapporter.

Det föreslås vidare att det införs två

särskilda årsredovisningslagar för

försäkringsföretag resp. för

kreditinstitut och värdepappersbolag.

Den nya lagstiftningen föreslås träda

i kraft den 1 januari 1996.

Kreditinstitut, värdepappersbolag och

försäkringsföretag skall enligt

förslaget tillämpa de nya

bestämmelserna från och med det

räkenskapsår som inleds den 1 januari

1996 eller senare under år 1996. Övriga

företag som omfattas av den nya

lagstiftningen skall börja tillämpa

bestämmelserna ett år senare.

I motionerna tas upp frågor om bl.a.

den internationella samordningen av

redovisningsreglerna, redovisning av de

miljömässiga aspekterna på företagens

verksamhet och redovisning av det s.k.

humankapitalet. Motionerna berör vidare

tillståndsprövningen när det gäller

möjligheten att upprätta

resultaträkning i förkortad form,

principen för redovisningen av

pensioner och liknande förmåner till

styrelse och verkställande direktör,

övergångsbestämmelsernas effekt på

avsättningar till uppskrivningsfond och

möjligheten för fler juridiska personer

att tillämpa de föreslagna reglerna.

Civilekonomernas riksförbund,

Civilekonomerna, har inför utskottet

lagt fram sin syn på redovisningen och

de mjuka investeringarna . I ärendet

har också inkommit en skivelse från

Kooperativa institutet.

Näringsutskottet, till vars

beredningsområde lagstiftningen rörande

kreditinstitut, värdepappersbolag och

försäkringsföretag hör, har beretts

tillfälle att avge yttrande över

propositionen jämte de med anledning av

propositionen väckta motionerna.

Näringsutskottet har emellertid avstått

från att yttra sig i ärendet.

Utskottet tillstyrker propositionens

förslag och avstyrker bifall till

samtliga motioner.

Till betänkandet har fogats fem

reservationer av vilka fyra har

avgivits av Moderata samlingspartiets

ledamöter. De avstyrker

tillståndskravet för rätten att

upprätta resultaträkning i förenklad

form, det föreslagna sättet för

redovisningen av pensionsförmåner och

övergångsreglerna när det gäller

användningen av medel som avsatts till

uppskrivningsfond. Vidare förordas i en

reservation att företag som startar sin

verksamhet under 1996 skall ges en

möjlighet att tillämpa de nya reglerna

redan på det första räkenskapsåret. I

en reservation (v) förordas ett

tillkännagivande om att

Redovisningskommittén bör ges i uppdrag

att i det fortsatta arbetet överväga

hur en redovisning av företagens

jämställdhetsarbete skall kunna

integreras i årsredovisningen.

Propositionen

I propositionen 1995/96:10 föreslår

regeringen (Justitiedepartementet) -

efter hörande av Lagrådet - att

riksdagen antar de i propositionen

framlagda förslagen till

1. årsredovisningslag,

2. lag om ändring i aktiebolagslagen

(1975:1385),

3. lag om ändring i bokföringslagen

(1976:125),

4. lag om ändring i lagen (1980:1103)

om årsredovisning m.m. i vissa företag,

5. lag om ändring i lagen (1992:160)

om utländska filialer m.m.,

6. lag om årsredovisning i

kreditinstitut och värdepappersbolag,

7. lag om ändring i bankrörelselagen

(1987:617),

8. lag om ändring i

bankaktiebolagslagen (1987:618),

9. lag om ändring i sparbankslagen

(1987:619),

10. lag om ändring i

föreningsbankslagen (1987:620),

11. lag om ändring i lagen (1991:981)

om värdepappersrörelse,

12. lag om ändring i lagen (1992:1610)

om kreditmarknadsbolag,

13. lag om ändring i lagen (1994:759)

om Sveriges allmänna hypoteksbank,

14. lag om ändring i lagen (1994:2004)

om kapitaltäckning och stora

exponeringar för kreditinstitut och

värdepappersbolag,

15. lag om årsredovisning i

försäkringsföretag,

16. lag om ändring i

försäkringsrörelselagen (1982:713),

17. lag om ändring i lagen (1950:272)

om rätt för utländska

försäkringsföretag att driva

försäkringsrörelse i Sverige,

18. lag om ändring i lagen (1989:1079)

om livförsäkringar med anknytning till

värdepappersfonder.

Lagförslagen 7, 10 och 14 har

överlämnats till näringsutskottet för

behandling, varvid lagförslag 14 kommer

att behandlas i samband med proposition

1995/96:62 Ändringar i

kapitaltäckningsreglerna m.m. (bet.

1995/96:NU8) medan lagförslag 7 och 10

behandlas i samband med proposition

1995/96:74 Ökad bankkonkurrens (bet.

1995/96:NU9).

Övriga lagförslag har intagits i

bilaga 1 till betänkandet.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av

proposition 1995/96:10

1995/96:L1 av Johan Lönnroth m.fl. (v)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om betydelsen av att

integrera företagens miljöräkenskaper,

jämställdhetsarbete och

kompetensutvecklingsprogram i

årsredovisningen.

1995/96:L2 av Bengt Harding Olson (fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om bred internationell

samordning på redovisningsområdet.

1995/96:L3 av Rolf Dahlberg m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens

förslag att införa tillståndsprövning

vid resultaträkning i förkortad form

och i stället utformar lagtexten i

enlighet med vad som anförts i

motionen,

2. att riksdagen avslår regeringens

förslag avseende tilläggsupplysningar

om pensionsförpliktelser och i stället

utformar lagtexten i enlighet med vad

som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att

övergångsbestämmelserna skall träda i

kraft den 1 januari 1997 för att ge

samtliga bolag samma möjligheter att

förbereda sig inför det nya

regelverket,

4. att riksdagen beslutar att i lagen

införa en möjlighet för fler juridiska

personer att tillämpa det nya

regelverket,

5. att riksdagen beslutar att i lagen

införa en möjlighet för bolag som

påbörjar sitt första verksamhetsår fram

till den 1 januari 1997, att välja

mellan att tillämpa det gamla eller det

nya regelverket.

1995/96:L4 av Yvonne Ruwaida (mp) vari

yrkas att riksdagen begär att

regeringen återkallar proposition

1995/96:10 och återkommer då kommittén

har lagt sitt slutbetänkande.

Motioner väckta under den allmänna

motionstiden 1994/95

1994/95:L201 av Nils T Svensson (s)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär förslag om utökad

redovisningsskyldighet om

företagsledningars

anställningsförmåner.

1994/95:L203 av Lars Björkman och Stig

Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

utredning av reglerna för avskrivning

av inventarier, redovisning och

beskattning.

1994/95:L204 av Göran Magnusson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om redovisning i

verksamhetsberättelserna av chefernas

totala anställningsvillkor.

1994/95:L207 av Bengt Harding Olson

(fp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om humankapitalet i

företagens räkenskapsredovisning.

Utskottet

Allmän bakgrund

Den centrala författningen på

redovisningsområdet är bokföringslagen

(1976:125). Den skall tillämpas av i

stort sett alla näringsidkare oavsett

verksamhetens form eller art.

Bokföringslagen innehåller regler om

löpande bokföring, upprättande av

årsbokslut och arkivering av

räkenskapsmaterial. Den har karaktären

av ramlag, dvs. bestämmelserna fylls ut

genom kompletterande föreskrifter i

andra lagar och, på vissa områden, av

myndighetsföreskrifter. Lagens regler

kompletteras också av sådan praxis som

innefattas i begreppet god

redovisningssed. Bokföringslagen

innehåller inga bestämmelser om

årsredovisning eller

koncernredovisning, dvs. sådan

redovisning som skall offentliggöras

genom ingivande till Patent- och

registreringsverket eller - när det

gäller banker och försäkringsbolag -

till Finansinspektionen.

Bokföringslagens bestämmelser om

årsbokslut skall emellertid med vissa

undantag tillämpas när års- eller

koncernredovisning upprättas. Detta

gäller bl.a. värderingen av tillgångar

och skulder och balansräkningens och

resultaträkningens uppställning och

innehåll.

Redovisningsbestämmelser som

kompletterar och i viss utsträckning

ersätter bokföringslagens bestämmelser

finns i bl.a. aktiebolagslagen

(1975:1385), lagen (1980:1103) om

årsredovisning m.m. i vissa företag

(1980 års redovisningslag), lagen

(1986:667) om ekonomiska föreningar,

försäkringsrörelselagen (1982:713) och

bankrörelselagen (1987:617).

Aktiebolagslagens regler om

redovisning finns i 11 kap. Dessa

innebär att alla aktiebolag skall

upprätta årsredovisning och att

moderbolag i en koncern skall upprätta

koncernredovisning. Vidare finns regler

om delårsrapport. Årsredovisningen

skall omfatta en resultaträkning, en

balansräkning, en

förvaltningsberättelse och i vissa fall

en finansieringsanalys.

Resultaträkningen och balansräkningen

skall upprättas enligt bokföringslagens

bestämmelser och med iakttagande av

vissa kompletterande bestämmelser i

aktiebolagslagen. Resultaträkningen

skall redovisa intäkter och kostnader i

rörelsen under räkenskapsåret och lämna

redovisning om hur räkenskapsårets

resultat har uppkommit. Balansräkningen

skall visa rörelsens samtliga

tillgångar och skulder samt eget

kapital i rörelsen på balansdagen.

Resultat- och balansräkningarna kan och

skall i vissa fall kompletteras med

tilläggsupplysningar. Dessa kan lämnas

i form av noter.

Förvaltningsberättelsen skall innehålla

upplysningar om sådana förhållanden som

är viktiga för bedömningen av bolagets

verksamhetsresultat och ställning och

som inte har redovisats i resultat-

eller balansräkningen. Den skall också

ge information om sådana händelser av

väsentlig betydelse för bolaget som har

inträffat under räkenskapsåret eller

efter dess slut. Finansieringsanalys

skall upprättas av aktiebolag som är av

sådan storlek att de måste ha

auktoriserad revisor. Den skall visa

företagets finansiering och

kapitalinvesteringar under

räkenskapsåret.

Aktiebolagslagens regler om

koncernredovisning syftar till att

utreda koncernens resultat och

ställning. Koncernredovisningen skall

upprättas av moderbolaget i koncernen

och bestå av en koncernresultaträkning

och en koncernbalansräkning. I

resultaträkningen skall internvinster,

dvs. vinster som har uppstått när

koncernföretag har handlat med

varandra, räknas bort. Därigenom kommer

koncernredovisningen att klarlägga vad

som utgör den realiserade,

utdelningsbara vinsten respektive den

ansamlade förlusten i koncernen som

helhet och vad som utgör koncernens

samlade egna kapital.

1980 års redovisningslag avser främst

näringsverksamheter som bedrivs i

handelsbolag eller av enskilda

näringsidkare. Den omfattar inte

verksamhet som bedrivs i aktiebolag,

ekonomiska föreningar eller stiftelser.

Enligt lagen skall den som är

bokföringsskyldig upprätta

årsredovisning om antalet anställda

under räkenskapsåret i medeltal varit

minst tio, om företaget är moderkoncern

och antalet anställda i koncernen under

räkenskapsåret i medeltal varit minst

tio eller om tillgångarnas nettovärde

enligt balansräkningen för de två

senaste räkenskapsåren har överstigit

motsvarande 1 000 basbelopp för den

sista månaden i respektive

räkenskapsår. Årsredovisningen skall

bestå av en resultaträkning och en

balansräkning och i vissa fall en

förvaltningsberättelse och en

finansieringsanalys. Ett moderföretag

skall avge koncernredovisning om

antalet anställda i koncernen i

medeltal har varit fler än tio.

Bankrörelselagen innehåller i 4 kap.

bestämmelser om skyldigheten för

bankaktiebolag, sparbanker och

föreningsbanker att upprätta

ersredovisning med resultat- och

balansräkningar samt

förvaltningsberättelse. Till

förvaltningsberättelsen skall fogas en

kapitaltäckningsanalys. Kapitlet

innehåller även bestämmelser om

koncernredovisningen i banker.

Försäkringsrörelselagen innehåller i

11 kap. bestämmelser om

årsredovisningen i

försäkringsaktiebolag och ömsesidiga

försäkringsbolag. Enligt bestämmelserna

skall i resultaträkningen ingå en

resultatanalys med information om

intäkter och kostnader särskilt för

varje verksamhetsgren inom rörelsen.

Kapitlet innehåller även bestämmelser

om företagens koncernredovisning.

Vid sidan av lagstiftningen förekommer

på redovisningsområdet en omfattande

kompletterande normgivning, vilken sker

dels genom statliga myndigheter, dels

genom andra organ.

Bokföringsnämnden har till uppgift att

främja utvecklingen av god

redovisningssed i företagens bokföring

och offentliga redovisning. En viktig

uppgift för nämnden är att konkretisera

innebörden av begreppet god

redovisningssed och påverka bedömningen

av hur frågor om god redovisningssed

skall bedömas i olika situationer.

Någon normgivningsmakt i formell mening

har inte nämnden. Dess rekommendationer

och uttalanden har enbart status av

allmänna råd.

Stiftelsen för utvecklande av god

redovisningssed, som bildats på

initiativ av Bokföringsnämnden,

Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR

och Sveriges Industriförbund, har att

verka för utvecklandet av god

redovisningssed i s.k. publika företag.

Med publika företag avses i detta

sammanhang större företag som sprider

information till ett stort antal

intressenter. Stiftelsen verkar genom

Redovisningsrådet. Avsikten är att

rådets rekommendationer så långt

möjligt skall anpassas till

internationell praxis, i första hand

rekommendationer från International

Accounting Standards Committe (IASC),

som är en internationell sammanslutning

av revisorsorganisationer. Rådets

rekommendationer, som får sin slutliga

form först sedan ett utkast till

rekommendation offentliggjorts och

remissbehandlats, har fått stort

genomslag i praxis. I likhet med

Bokföringsnämndens rekommendationer är

inte heller rådets rekommendationer

bindande.

Finansinspektionen har till uppgift

att utöva tillsyn över finansiella

marknader, kreditinstitut och det

enskilda försäkringsväsendet.

Inspektionen fungerar som normgivare på

redovisningsområdet för de finansiella

företagen. Finansinspektionen kan

utfärda allmänna råd men har också

möjlighet att utfärda bindande

föreskrifter. Regeringen har nämligen

med stöd av bankrörelselagen och

försäkringsrörelselagen bemyndigat

Finansinspektionen att meddela

föreskrifter om löpande bokföring,

årsbokslut och årsredovisning i banker

och försäkringsföretag. Sådana

föreskrifter har utfärdats i en icke

obetydlig omfattning.

EG har på bolagsrättens område utfärdat

tre direktiv som behandlar

redovisningsfrågor. Dess syfte är att i

medlemsstaterna skapa en minsta

gemensam skyddsnivå för delägare,

borgenärer och andra som träder i

förbindelse med ett företag.

Det äldsta av dessa direktiv, det

fjärde bolagsrättsliga direktivet, från

år 1978, (rådets direktiv av den 25

juli 1978 om årsbokslut i vissa

bolagsformer, 78/660/EEG), behandlar

skyldigheten att upprätta årsbokslut

och förvaltningsberättelse i bolag med

begränsat delägaransvar. Direktivet

syftar bl.a. till att uppställa

likvärdiga minimikrav på den ekonomiska

information som företagen skall låta

allmänheten ta del av. Det övergripande

kravet i direktivet är att årsbokslutet

skall ge en rättvisande bild av

bolagets ställning och resultat.

Det sjunde bolagsrättsliga direktivet

från 1983 (rådets sjunde direktiv av

den 13 juni 1983 om sammanställd

redovisning, 83/349/EEG) behandlar

skyldigheten att upprätta en

sammanställd redovisning och en

sammanställd förvaltningsberättelse,

dvs. i stort sett vad som enligt svensk

rätt utgör en koncernredovisning.

Syftet med direktivet är att uppställa

krav på likvärdig information om

koncerner så att intressenter lättare

kan bedöma dels koncernens ställning

och resultat, dels de ekonomiska banden

mellan koncernbolagen.

Även det elfte bolagsrättsliga

direktivet (rådets direktiv av den 21

december 1989 om krav på offentlighet i

filialer som har öppnats i en

medlemsstat av vissa bolagsformer som

lyder under lagstiftningen i en annan

stat, 89/666/EG) innehåller

bestämmelser om redovisning. Direktivet

ställer krav på att bolag som lyder

under en medlemsstats lagstiftning och

öppnar filial i en annan medlemsstat

skall offentliggöra bl.a. vissa

räkenskapshandlingar i den andra

staten. Syftet med detta är att ge

tredje man samma skydd oavsett om ett

bolag väljer att etablera sig i en

medlemsstat genom ett dotterföretag

eller genom en filial.

År 1986 antogs ett direktiv om

redovisning för bl.a. banker (rådets

direktiv av den 8 december 1986 om

årsbokslut och sammanställd redovisning

för banker och andra finansiella

institut, 86/635/EEG),

bankredovisningsdirektivet. Ett

motsvarande direktiv för

försäkringsbolagens del antogs 1991

(rådets direktiv av den 19 december

1991 om årsbokslut och sammanställd

redovisning för försäkringsbolag,

91/674/EEG),

försäkringsredovisningsdirektivet. Även

dessa direktiv avser att skydda

företagens intressenter och syftar till

att göra informationen mer

lättillgänglig och mer jämförbar.

Direktiven bygger på det fjärde och det

sjunde direktivet och innehåller endast

sådana avvikelser från dessa som har

bedömts vara motiverade av de särdrag

som utmärker företagens verksamheter.

Det s.k. bankfilialdirektivet (rådets

direktiv av den 13 februari 1989 om

skyldigheter angående offentliggörande

av årsredovisningshandlingar för i en

medlemsstat inrättade filialer till

kreditinstitut och finansiella institut

med huvudkontor i en annan medlemsstat,

89/117/EEG) innehåller bestämmelser för

kreditinstitut och finansiella institut

motsvarande dem som finns i det elfte

direktivet.

Föreskrifterna i direktiven är av

skilda slag. I vissa delar ges

medlemsstaterna handlingsutrymme att

tillåta, föreskriva eller förbjuda

vissa förfaranden. I betydande

utsträckning är direktiven emellertid

tvingande, vilket innebär att

medlemsstaterna är skyldiga att tillse

att den nationella rättsordningen

anpassas till de normer som direktiven

ställer upp.

Den nuvarande svenska

redovisningslagstiftningen uppfyller på

åtskilliga punkter inte direktivens

krav. Omfattande författningsändringar

är därför nödvändiga.

I propositionen lägger regeringen fram

förslag till ändringar i

redovisningslagstiftningen för

aktiebolag, vissa handelsbolag,

kreditinstitut, värdepappersbolag och

försäkringsföretag. Förslagen grundar

sig på Redovisningskommitténs

delbetänkande (SOU 1994:17) Års- och

koncernredovisning enligt EG-direktiv

som överlämnades i februari 1994.

Betänkandet har remissbehandlats.

Utskottet kommer nedan - efter en

redovisning av propositionens

huvudsakliga innehåll - att under

skilda rubriker ta upp de frågor i

propositionen som har aktualiserats

genom motionerna eller som eljest har

tilldragit sig utskottets

uppmärksamhet.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lägger regeringen fram

förslag till ändringar i redovisnings

lagstiftningen för aktiebolag, vissa

handelsbolag, kreditinstitut,

värdepappersbolag och

försäkringsföretag. Flertalet förslag

är betingade av regler i EG:s fjärde,

sjunde eller elfte bolagsrättsliga

direktiv eller av de

redovisningsdirektiv som finns på bank-

och försäkringsområdet.

Regeringen föreslår en ny allmän

ersredovisningslag som innehåller

bestämmelser om årsredovisning,

koncernredovisning och delårsrapporter.

Det föreslås vidare att det införs två

särskilda årsredovisningslagar för

försäkringsföretag resp. för

kreditinstitut och värdepappersbolag.

De föreslagna nya

årsredovisningslagarna innehåller

bestämmelser om hur årsredovisning och

koncernredovisning skall upprättas. I

de föreslagna lagarna finns

bestämmelser om hur tillgångar och

skulder skall värderas. Lagarna

reglerar också vilka ytterligare

upplysningar som skall lämnas i

årsredovisningen och

koncernredovisningen och ger riktlinjer

för hur en förvaltningsberättelse och

en finansieringsanalys skall vara

utformade. Vidare regleras upprättandet

av delårsrapporter. Slutligen

innehåller den föreslagna

lagstiftningen bestämmelser om

offentliggörande av

redovisningshandlingar och

revisionsberättelser. Propositionens

förslag innebär bl.a. följande nyheter:

- Utöver kravet på att redovisningen

skall ske enligt god redovisningssed

införs ett krav på att årsredovisning

och koncernredovisning skall ge en

rättvisande bild av företagets

ställning och resultat.

- Vissa grundläggande

redovisningsprinciper lagfästs, bl.a.

den s.k. försiktighetsprincipen.

- En ny uppställningsform för

balansräkningen och två nya

uppställningsformer för

resultaträkningen införs.

- Förändringar sker i reglerna för

värdering av tillgångar.

- En ny koncerndefinition, som skall

tillämpas såväl på redovisningsrättens

som på bolagsrättens område, införs.

- En bestämmelse införs om att bolagen

skall redovisa förekomsten av avtal om

avgångsvederlag eller liknande

förmåner.

- Intresseföretagsbegreppet definieras

i lag.

- Metoderna för konsolidering av

dotterföretag och intresseföretag

lagregleras.

För kreditinstitut, värdepappersbolag

och försäkringsföretag innehåller

propositionen vissa särbestämmelser som

föranleds av dessa företags särart.

Detta gäller uppställningsformen för

balansräkningen och resultaträkningen

samt vissa särskilda värderingsregler.

Den nya lagstiftningen föreslås träda

i kraft den 1 januari 1996.

Kreditinstitut, värdepappersbolag och

försäkringsföretag skall enligt

förslaget tillämpa de nya

bestämmelserna från och med det

räkenskapsår som inleds den 1 januari

1996 eller senare under år 1996. Övriga

företag som omfattas av den nya

lagstiftningen skall börja tillämpa

bestämmelserna ett år senare.

Behovet av ny lagstiftning m.m.

Regeringen föreslår att bestämmelserna

om års- och koncernredovisning för

aktiebolag och vissa handelsbolag skall

samlas i en ny årsredovisnings-lag.

Motsvarande bestämmelser för

kreditinstitut, värdepappersbolag och

försäkringsföretag tas in i två nya

lagar, en lag om årsredovisning i

kreditinstitut och värdepappersbolag

och en lag om årsredovisning i

försäkringsföretag. De bestämmelser i

dessa lagar som överensstämmer med

bestämmelserna i den allmänna lagen ges

formen av hänvisningar till den lagen.

Bestämmelserna om års- och

koncernredovisning i aktiebolagslagen,

bankrörelselagen och

försäkringsrörelselagen upphävs. Vidare

begränsas tillämpningsområdet för 1980

års årsredovisningslag.

I propositionen anför regeringen att

det, som flera remissinstanser har

varit inne på, i och för sig hade varit

önskvärt att behandla samtliga frågor

om redovisning i ett sammanhang. Enligt

regeringen medför emellertid Sveriges

åtagande enligt avtalet om anslutning

till EU att anpassningen till

direktiven måste göras utan ytterligare

dröjsmål. Med hänsyn härtill och då

kommitténs översyn av övriga delar av

redovisningslagstiftningen ännu inte är

avslutad måste lagstiftningen i detta

skede begränsas till de områden som

direkt berörs av direktiven, dvs.

reglerna om års- och

koncernredovisning. Reglerna om bl.a.

den löpande bokföringen berörs således

inte av detta lagstiftningsärende.

I motion L4 av Yvonne Ruwaida (mp)

yrkas att riksdagen avslår

propositionen och begärs att regeringen

återkommer med ett nytt förslag sedan

Redovisningskommittén har slutfört sitt

uppdrag. Motionären anser att det är

olyckligt att regeringen har valt att

inte vänta med att anta EG-direktiven

tills kommittén är färdig med sin

översyn. Hon vänder sig vidare mot att

förslaget innebär en bokstavstrogen

tolkning av direktiven, vilka bygger på

en delvis föråldrad syn på

redovisningsfrågor.

Utskottet kan konstatera att de

ändringar i redovisningslagstiftningen

som nu föreslås i huvudsak begränsar

sig till reglerna om årsredovisning och

koncernredovisning.

Redovisningskommitténs huvuduppgift är

att överväga vilka lagändringar och

andra åtgärder som är påkallade för att

anpassa den svenska lagstiftningen till

utvecklingen på redovisningsområdet.

Däri ingår även frågor om företagens

löpande bokföring. I kommitténs uppdrag

ingår vidare bl.a. att behandla en rad

övergripande frågor på

redovisningsområdet, bl.a. om

lagstiftningens struktur,

kompletterande normgivning och

sambandet mellan redovisning och

beskattning. Kommitténs arbete kan

beräknas vara slutfört tidigast under

slutet av år 1996.

Utskottet delar regeringens bedömning

att Sveriges åtaganden gentemot EU

kräver att den svenska lagstiftningen

anpassas till direktiven utan

ytterligare dröjsmål. Därtill kommer

att det för företagen inom det

finansiella tjänsteområdet är av

särskild vikt att de krav som EG-rätten

ställer uppfylls. På detta område har

nämligen den inre marknaden inom EU

genomförts. Denna marknad bygger på

principerna om en enda auktorisation

och hemlandstillsyn. Ett finansiellt

företag kan alltså med stöd av ett

tillstånd i hemlandet bedriva sin

verksamhet i hela Gemenskapen.

Principerna för genomförandet av den

inre finansiella tjänstemarknaden

förutsätter att varje medlemsland

godtar övriga länders regler för att

driva finansiell verksamhet och

offentlig tillsyn av sådan verksamhet.

Ett särskilt direktiv anger vissa

minimiregler för verksamhet som bedrivs

i finansiella företag. Detta omfattar

bl.a. regler om redovisningen. Till

följd av det sagda avstyrker utskottet

bifall till motion L4.

I motion L2 av Bengt Harding Olson (fp)

anförs att den nu föreslagna EU-

anpassningen bör ses bara som ett steg

på vägen att nå en internationell

samordning på redovisningsområdet.

Motionären pekar på att det på många

håll pågår samordningsarbete, bl.a.

inom FN och OECD, samt att det särskilt

inom International Accounting Standards

Committe (IASC) bedrivs ett synnerligen

intensivt standardiseringsarbete.

Enligt motionären föreligger det risk

för konflikt mellan EU:s och IASC:s

regler. Detta vore synnerligen

olyckligt och måste undvikas. Sverige

bör bidra till att hitta en godtagbar

lösning genom att inom EU kraftfullt

verka för en bred internationell

samordning. Under hänvisning till det

anförda begär motionären ett

tillkännagivande om behovet av en bred

internationell samordning på

redovisningsområdet.

Utskottet kan konstatera att IASC,

vars medlemmar utgörs av

redovisningsorganisationer från 83

länder, bedriver ett mycket omfattande

arbete med inriktningen att uppnå en

världsomfattande harmonisering och

acceptans av reglerna på

redovisningsområdet. EU-kommissionen

har deltagit i IASC:s arbete i egenskap

av observatör och har nyligen tagit

initiativ till en vidareutveckling av

redovisningsreglerna inom EU och

etableringen av en närmare anpassning

till IASC:s regelsystem. Frågan har

anmälts i ministerrådet den 23 november

1995. Ett informellt arbete har redan

påbörjats och i en första fas undersöks

vilka skillnader som finns. I nästa

skede avser Kommissionen att gå in på

konkreta frågor. Arbetet kommer att

bedrivas i en eller flera expertgrupper

som skall verka under den s.k.

Kontaktkommittén, som består av

representanter för medlemsstaterna och

kommissionen. Den har till uppgift att

ge Kommissionen råd samt förslag om

tillägg till eller ändringar i

direktiven. Kommittén har också till

uppgift att genom regelbundna samråd

underlätta en enhetlig tillämpning av

direktiven. Det utvecklingsarbete som

nu planeras kommer att inriktas på

koncernredovisningen och på

redovisningen i övrigt i större

företag.

Utskottet delar den syn som förs fram

i motionen om behovet av breda

internationella lösningar när det

gäller reglerna på redovisningsområdet.

Den vidareutveckling av

redovisningsreglerna inom EU som

kommissionen nu har tagit initiativ

till synes ligga helt i linje med vad

motionären efterlyser. Något initiativ

från riksdagens sida är därför inte

erforderligt. Utskottet avstyrker med

det sagda bifall till motion L2.

Lagstiftningens omfattning

Enligt propositionen skall den nya

allmänna årsredovisningslagstiftningen

tillämpas bara i den omfattning som

föreskrivs i det fjärde direktivet dvs.

- förutom för publika och privata

aktiebolag och jämförbara bolag som

inte lyder under någon medlemsstats

lagstiftning - på handelsbolag där alla

obegränsat ansvariga delägare är

aktiebolag. Vidare skall vissa

handelsbolag i vilka delägarna inte

enbart är aktiebolag utan också

handelsbolag omfattas. Förutsättningen

för detta är att samtliga obegränsat

ansvariga delägare i det senare

handelsbolaget är aktiebolag eller med

aktiebolag jämförbara bolag.

För att undvika vissa olägenheter

föreslås dock att den nya

lagstiftningen i två avseenden ges ett

något vidare tillämpningsområde än vad

direktivet anger. Ett handelsbolag som

en gång har omfattats av den nya

lagstiftningen skall få tillämpa denna

även om det vid en senare tidpunkt inte

längre uppfyller förutsättningarna.

Vidare skall av praktiska skäl de nya

reglerna gälla för alla handelsbolag

som ingår i en koncern där moderbolaget

omfattas av den nya lagstiftningen. I

propositionen anges att det i det

förevarande lagstiftningsärendet inte

har funnits utrymme för överväganden

huruvida den nya lagstiftningen skall

kunna tillämpas även i andra fall.

Frågan om ändringar av

redovisningsreglerna för ekonomiska

föreningar, stiftelser, enskilda

näringsidkare och övriga handelsbolag

bör därför enligt regeringen anstå till

senare.

I motion L3 av Rolf Dahlberg m.fl. (m)

anförs att det även för ekonomiska

föreningar och andra juridiska personer

bör erbjudas en möjlighet att använda

sig av den nya lagstiftningen.

Motionärerna begär därför att riksdagen

beslutar om att införa en sådan

bestämmelse i den föreslagna

lagstiftningen (yrkande 4).

Enligt utskottets uppfattning

förefaller det som om den i

propositionen föreslagna avgränsningen

kan vara mindre lämplig i vissa

sammanhang. Exempelvis uppstår problem

vid redovisningen av ett

koncernförhållande med en ekonomisk

förening i toppen och där de i

koncernen ingående bolagen omfattas av

den nya lagstiftningen. Enligt vad

utskottet har inhämtat övervägs

emellertid inom Justitiedepartementet

förslag om att ge även de ekonomiska

föreningarna i vart fall en möjlighet

att tillämpa den nya lagstiftningen. En

promemoria härom kommer sannolikt att

remitteras i sådan tid att en

lagändring kan komma att gälla från och

med 1997. Resultatet av de överväganden

som enligt det sagda redan pågår bör

enligt utskottets uppfattning inte

föregripas. Utskottet avstyrker därför

bifall till motion L3 yrkande 4.

Allmänna bestämmelser om

årsredovisningen

Regeringen föreslår att alla bolag som

omfattas av den nya

årsredovisningslagen skall upprätta en

årsredovisning. Denna skall bestå av

balansräkning, resultaträkning, noter

och förvaltningsberättelse. Beträffande

bolag som är skyldiga att ha en

auktoriserad revisor skall även en

finansieringsanalys ingå i

årsredovisningen. Enligt gällande rätt

ingår förvaltningsberättelsen i

årsredovisningen. I det fjärde

direktivet behandlas årsbokslut och

förvaltningsberättelse som två separata

handlingar. Enligt regeringens

bedömning kan det inte anses strida mot

direktivet att även i fortsättningen

låta förvaltningsberättelsen utgöra en

del av årsredovisningen. Eftersom denna

ordning har praktiska fördelar föreslår

regeringen att förvaltningsberättelsen

även enligt den nya lagstiftningen

skall ingå i årsredovisningen. I

propositionen pekas på att detta har

praktiska fördelar, eftersom även

förvaltningsberättelsen skall vara

föremål för revisorsgranskning,

behandling på bolagsstämma och

offentliggörande på samma sätt som

årsredovisningen i övrigt. Direktivet

ställer inte några krav på upprättandet

av finansieringsanalys, men enligt

regeringens uppfattning bör även

finansieringsanalysen i förekommande

fall utgöra en del av årsredovisningen.

Sammanfattningsvis är det regeringens

uppfattning att årsredovisningen i

framtiden bör ha samma beståndsdelar

som i dag, även om informationens

fördelning i vissa avseenden kommer att

bli en annan.

Utskottet delar regeringens bedömning

i nu behandlad del.

Redovisningen i mindre bolag

I propositionen föreslås att i huvudsak

samma regler bör gälla för större och

mindre företag. På ett flertal punkter

medger det fjärde direktivet vissa

undantag för mindre och medelstora

företag. Det gäller bl.a. möjligheten

att upprätta balansräkning och noter i

förenklad form och upprättandet av en

något sammandragen resultaträkning.

Även vissa andra förenklingar för

mindre och medelstora företag medges.

Enligt regeringen skulle ett mera

allmänt utnyttjande av direktivets

undantagsbestämmelser innebära en

försämring av svensk

redovisningsstandard, vilket inte bör

komma i fråga. Regeringen har dock valt

att i viss utsträckning utnyttja

möjligheten att tillåta mindre och

medelstora företag att upprätta s.k.

resultaträkning i förkortad form samt

möjligheten att undanta mindre företag

från vissa krav på

tilläggsupplysningar.

Utskottet delar den bedömning som

regeringen gör i propositionen.

God redovisningssed och rättvisande

bild m.m.

Enligt propositionens förslag skall

årsredovisningen upprättas på ett

överskådligt sätt och i enlighet med

god redovisningssed. Balansräkningen,

resultaträkningen och noterna skall

tillsammans ge en rättvisande bild av

bolagets ställning och resultat. Om det

behövs för att en rättvisande bild

skall ges, skall tilläggsupplysningar

lämnas. Om avvikelser görs från

allmänna råd eller rekommendationer av

normgivande organ, skall detta anmärkas

i en not. Skälen för sådan avvikelse

skall särskilt anges.

En bärande princip på

redovisningsområdet är enligt gällande

rätt att bokföring och redovisning

skall ske i enlighet med god

redovisningssed. Detta kommer till

särskilt uttryck i 2 § bokföringslagen

som föreskriver att

bokföringsskyldigheten skall fullgöras

på ett sätt som överensstämmer med god

redovisningssed. Begreppet god

redovisningssed förekommer inte i de

bolagsrättsliga direktiven. I stället

innehåller det fjärde direktivet vissa

allmänna krav på redovisningen. Enligt

direktivet skall årsbokslut upprättas

på ett överskådligt sätt. Direktivet

innehåller också föreskrifter om

rättvisande bild. Innebörden av det

senare begreppet är dock inte angivet.

Om en redovisning i enlighet med

direktivets föreskrifter inte ger en

rättvisande bild måste

tilläggsupplysningar lämnas. Enligt en

särskild bestämmelse skall vidare

direktivets föreskrifter frångås, om

tillämpningen av dem undantagsvis är

oförenlig med kravet på rättvisande

bild.

Direktivets föreskrift om

överskådlighet, som är tvingande för

medlemsstaterna, tar endast sikte på

balansräkningen, resultaträkningen och

noterna. Eftersom ett mera allmänt krav

på överskådlighet enligt regeringen är

ägnat att främja tillgängligheten av

redovisningen föreslås i propositionen

en regel av innebörd att

årsredovisningen skall upprättas på ett

överskådligt sätt. Regeln kommer

således att omfatta alla

årsredovisningens delar, även

förvaltningsberättelsen och

finansieringsanalysen.

Direktivet kräver att det i svensk

rätt införs bestämmelser om att

redovisningen skall ge en rättvisande

bild av bolagets ställning och

resultat. Innebörden av begreppet

rättvisande bild är delvis oklar men

enligt regeringen bör det förstås som

ett i förhållande till övriga

föreskrifter i direktivet överordnat

krav på sådan ekonomisk information att

läsaren kan få en så riktig bild som

möjligt av bolagets ekonomiska

situation. Begreppet torde inte vara

avsett att - såsom är fallet med god

redovisningssed - återspegla rådande

praxis och rekommendationer.

Enligt regeringen torde de skillnader

som föreligger mellan begreppen inte

alltid ha någon praktisk betydelse. Det

kan nämligen antas att årsredovisningen

som regel ger en rättvisande bild när

den innehåller den information som

läsaren kan förvänta sig mot bakgrund

av sådana vedertagna normer som

återspeglas i god redovisningssed. Dock

torde skillnaderna enligt propositionen

vara så betydelsefulla att det inte

utan vidare går att utmönstra kravet på

iakttagande av god redovisningssed i

och med att kravet på rättvisande bild

införs. Behovet av en rättslig standard

som god redovisningssed, grundad på

förekommande praxis och

rekommendationer, torde enligt

regeringens bedömning inte helt kunna

ersättas av kravet på rättvisande bild,

eftersom det kravet har sin tyngdpunkt

i redovisningen i det enskilda fallet.

Till följd härav och av den rådande

osäkerheten om innebörden av begreppet

rättvisande bild anser regeringen

övervägande skäl tala för att begreppet

god redovisningssed i vart fall tills

vidare bör ingå i den nya

lagstiftningen. Propositionens förslag

innebär således att det i den nya

lagstiftningen tas in såväl ett krav på

att god redovisningssed skall iakttas

som ett krav på att redovisningen skall

ge en rättvisande bild av bolagets

ställning och resultat. När det gäller

sättet för att bestämma innebörden av

begreppet god redovisningssed föreslås

ingen ändring i förhållande till vad

som gäller för närvarande.

Enligt utskottets mening har

regeringen gjort en riktig bedömning.

Med hänsyn främst till den oklarhet som

råder om den närmare innebörden av

begreppet rättvisande bild vore det

enligt utskottets mening olämpligt att

nu avföra den i redovisningssammanhang

grundläggande principen om god

redovisningssed. Som framhålls i

propositionen måste givetvis den praxis

och de rekommendationer som ger

begreppet dess innehåll fortlöpande

anpassas till de synsätt som kan komma

att utvecklas inom ramen för EG-rätten.

Balans- och resultaträkningarna

Bokföringslagens regler om

balansräkningens uppställning

föreskriver ett uppställningsschema

enligt kontoformen men tillåter även

annan uppställningsform som ger en

likvärdig överblick över rörelsens

ställning. Detta betyder att även

rapportformen accepteras. Kontoformen

är emellertid den etablerade i svensk

redovisningspraxis och rapportformen

används i praktiken inte. Det fjärde

direktivet föreskriver att

balansräkningen ställs upp enligt något

av två angivna scheman. Det ena innebär

uppställning i kontoform. Det andra

innebär uppställning i rapportform.

Medlemsstaterna får enligt direktivet

välja mellan att tillåta båda formerna

eller enbart den ena formen. Regeringen

anser att det praktiska behovet av att

kunna ställa upp balansräkningen i

rapportform är mycket liten. I

propositionen anförs att kontoformen

även i övriga Europa - med undantag för

Storbritannien och Irland - är den

klart dominerande. Flertalet av EU:s

medlemsstater tillåter också endast

kontoformen. Regeringen föreslår att

den nya lagstiftningen bör föreskriva

att balansräkningen alltid skall

upprättas i kontoform. Direktivets

föreskrifter om balansräkningens

närmare utformning är i huvudsak

tvingande. Regeringens förslag till den

närmare utformningen av balansräkningen

framgår av bilaga 2 till förslaget till

ny årsredovisningslag.

Enligt det fjärde direktivet får

medlemsstaterna tillåta vissa mindre

bolag att upprätta balansräkning i

förkortad form. Regeringen har valt att

inte utnyttja den möjligheten. Som skäl

för det ställningstagandet anförs i

propositionen bl.a. att en förenklad

balansräkning ofta har ett väsentligt

lägre informationsvärde än en

fullständig balansräkning samt att en

möjlighet att upprätta en förkortad

balansräkning skulle innebära en risk

för att den svenska

redovisningsstandarden sänks.

När det gäller resultaträkningen kan

denna, liksom balansräkningen, enligt

gällande rätt ställas upp antingen i

kontoform eller i rapportform. I

praktiken är rapportformen numera

huvudregel. Kontoformen används i

praktiken inte. Det fjärde direktivet

medger fyra olika uppställningsformer

för resultaträkningen, dels rapportform

med kostnadsslagsindelning, dels

rapportform med funktionsindelning,

dels kontoform med kostnadsslags

indelning och dels kontoform med

funktionsindelning. Medlemsstaterna får

välja att tillåta två eller flera av

formerna eller att föreskriva endast en

uppställningsform.

Regeringen föreslår att

resultaträkning skall ställas upp i

rapportform, antingen med

kostnadsslagsindelning eller med

funktionsindelning. Uppställning i

kontoform skall inte vara tillåten.

Direktivets schema för

resultaträkningen är i huvudsak

tvingande. Den svenska lagstiftningens

föreskrifter om utformningen av och

innehållet i en funktionsindelad resp.

en kostnadsslagsindelad resultaträkning

måste därför i allt väsentligt ansluta

till föreskrifterna i direktivet.

Regeringens förslag till den närmare

utformningen framgår av bilaga 3 till

förslaget till ny årsredovisningslag.

Regeringen föreslår att, under

förutsättning att det är motiverat av

konkurrensskäl och regeringen eller den

myndighet som regeringen bestämmer ger

tillstånd till det, bolag som använder

en funktionsindelad resultaträkning får

slå samman bl.a. posterna

Nettoomsättning och Kostnad för sålda

varor till en gemensam post. Bolag som

använder en kostnadsslagsindelad

resultaträkning får under motsvarande

förutsättningar slå samman bl.a.

posterna Nettoomsättning och Förändring

av varulager till en gemensam post.

Möjligheterna att på detta upprätta

resultaträkning i förkortad form skall

dock inte stå öppna för bolag som är så

stora att de är skyldiga att ha auktori

serad revisor.

Direktivet ger ett betydande utrymme

att tillåta mindre och medelstora

företag att upprätta resultaträkning i

förkortad form. Denna möjlighet är inte

uttryckligen begränsad till sådana

situationer då en fullständig

redovisning skulle vara till skada för

företaget. Likväl torde syftet med

bestämmelsen, enligt vad som sägs i

propositionen, vara att ge bolag

möjlighet att inte redovisa uppgifter

vars offentliggörande skulle leda till

konkurrensnackdelar för bolaget.

En resultaträkning i rapportform med

funktionsindelning innebär att bolagen

tvingas redovisa förhållandet mellan

nettoomsättningen och kostnaden för

sålda varor. En resultaträkning med

kostnadsslagsindelning ger upplysning

om förhållandet mellan

nettoomsättningen och bruttoresultatet.

Dessa uppgifter kan vara känsliga från

konkurrenssynpunkt, eftersom de i

viktiga delar avslöjar bolagets

prissättningspolitik och

vinstmarginaler. Särskilt för

nystartade företag eller företag med

endast en eller ett fåtal produkter

skulle en öppen redovisning om dessa

förhållanden kunna få allvarliga

följder. Enligt regeringen talar därför

övervägande skäl för att lagstiftningen

skall ge ett begränsat utrymme för att

uppgifter av detta slag utelämnas.

Uppgifterna bör dock inte få utelämnas

i annat fall än om det är befogat av

konkurrensskäl. De närmare

förutsättningarna för när uppgifterna

kan utelämnas bör enligt regeringen

bestämmas i praxis. Enligt regeringen

bör möjligheten att upprätta en

förkortad resultaträkning göras

beroende av tillståndsprövning. Som

villkor uppställs därför enligt

propositionens förslag att regeringen

eller den myndighet som regeringen

bestämmer skall ha lämnat sitt

medgivande.

I motion L3 av Rolf Dahlberg m.fl. (m)

yrkas att kravet på tillståndsprövning

för de företag som skall få upprätta

resultaträkning i förkortad form avslås

(yrkande 1). Motionärerna framhåller

att tillståndsprövningen innebär

nackdelar både från kostnads- och

effektivitetssynpunkt men också en ökad

pappersexercis för småföretagarna. De

pekar på att Redovisningskommittén inte

förde fram något krav på

tillståndsprövning utan i stället

föreslog att företaget i en not skulle

upplysa om vilka överväganden som

ligger bakom bedömningen att

bestämmelsen är tillämplig. Detta var

också regeringens förslag enligt

lagrådsremissen. Motionärerna motsätter

sig regeringens ståndpunkt, som är

olycklig bl.a. med hänsyn till landets

svåra arbetsmarknadspolitiska läge.

Utskottet kan dela uppfattningen att

den föreslagna tillståndsprövningen

innebär nackdelar från kostnads- och

effektivitetssynpunkt. Huvudskälet för

förslaget synes dock vara farhågor för

att flertalet företag kommer att

utelämna uppgifter om omsättningen,

vilket skulle leda till en ofullständig

information och negativa effekter för

konkurrensen. Enligt en uppgift som

lämnas i propositionen har en

motsvarande bestämmelse i dansk

lagstiftning lett till att nära 60 % av

de danska företagen avstår från att

redovisa uppgift om omsättningen. Med

hänsyn till de skäl som sålunda kan

åberopas för en tillståndsprövning

finner utskottet att en sådan ordning,

trots de nackdelar den innebär, är

befogad för att upprättandet av

resultaträkning i förenklad form skall

användas endast i den restriktiva

omfattning som avsetts. Utskottet

avstyrker med det sagda bifall till

motion L3 yrkande 1.

I motion L1 anför Johan Lönnroth m.fl.

(v) att det är en brist i regeringens

förslag till årsredovisningslag att

frågorna om företagens jämställdhets

arbete och kompetensutvecklingsarbete

utelämnas. Motionärerna anser att

redovisningen borde kompletteras med

uppgifter om bolagens

jämställdhetsprogram, dvs. vad som

gjorts för att förstärka

kvinnorepresentationen i styrelser och

på ledande tjänster, om

löneutvecklingen osv. Dessutom borde

företagens strategier för att utveckla

arbetskraftens kompetens - och därmed

bolagets långsiktiga överlevnadsförmåga

- också ingå i årsredovisningen. I

motionen anförs vidare att det är en

brist att företagen inte tvingas

redovisa sina miljöskulder i

balansräkningen. Om denna skuld

beräknades och redovisades inom linjen

i balansräkningen skulle såväl

konsumenter som potentiella investerare

ha betydligt större möjligheter att

bedöma företagens framtidsutsikter i

samhällsekonomisk betydelse.

Marknadsekonomin skulle därigenom

fungera bättre. Motionärerna begär

tillkännagivande om betydelsen av att

integrera företagens miljöräkenskaper,

jämställdhetsarbete och

kompetensutvecklingsprogram i

redovisningen.

I motion L207 tar Bengt Harding Olson

(fp) upp frågor om humankapitalet i

företagens redovisning. Motionären

framhåller att människan är företagets

viktigaste tillgång men att detta

förhållande inte avspeglas i företagens

nuvarande värderingspraxis. I motionen

anförs bl.a. följande. Hårda

investeringar, såsom verktyg och

inventarier, anses ha ett bestående

värde medan mjuka investeringar,

exempelvis kostnaden för

kompetensutveckling, däremot anses

sakna varaktigt värde. De hårda

investeringarna tas upp i företagens

balansräkningar, men inte de mjuka.

Mjuka investeringar är sådana som

påverkar produktiviteten under mer än

ett bokföringsår och som med dagens

praxis inte värdemässigt tas upp i

balansräkningen. Exempel på sådana

investeringar är utbildning och

kompetensutveckling,

informationslösningar när det gäller

fakturerings-, ekonomi- och

produktionsplaneringssystem etc.,

dokumentation och arbetsrutiner såsom

kvalitets- och säkerhetssystem och

personalhandböcker. En undervärdering

av humankapitalet får allvarliga

konsekvenser i flera avseenden. Ett

hårt ekonomiskt synsätt motverkar en

planmässig och långsiktig vård av

människan/humankapitalet och den

direkta kostnadsföringen av de mjuka

investeringarna får negativa

resultatmässiga konsekvenser. Den

nuvarande utformningen av balans- och

resultaträkningen utgör i själva verket

en bromskloss för utvecklingen av

svensk ekonomi. Den mjuka

värdetillväxten fungerar som en

resultatdämpande faktor. Dessutom går

samhället miste om skatteintäkter.

Motionären yrkar tillkännagivande om

vad som i motionen anförs om

humankapitalet i företagens

redovisning.

När det först gäller de

jämställdhetsfrågor som tas upp i

motion L1 vill utskottet erinra om sitt

ställningstagande våren 1994, när

utskottet senast behandlade ett

snarlikt motionsyrkande. Utskottet

framhöll att syftet med

aktiebolagslagens regler om upprättande

och offentliggörande av årsredovisning

i första hand är att bolagets

intressenter av skilda slag skall kunna

få upplysningar som är av betydelse för

bedömningen av företagets ekonomiska

förhållanden och

utvecklingsmöjligheter. I den mån det

finns behov av en lagstadgad skyldighet

för aktiebolag att redovisa sina

jämställdhetssträvanden bör sådana

bestämmelser, enligt vad utskottet

framhöll, i vart fall inte föras in i

aktiebolagslagen. Utskottet, som i dag

inte har någon annan uppfattning,

avstyrker bifall till motion L1 i nu

behandlad del.

I propositionen konstaterar regeringen

att frågan om miljöredovisning under

den senaste tiden har fått en ökad

aktualitet, och det kan enligt

regeringen hävdas att någon form av

miljöredovisning borde ingå i

förvaltningsberättelsen. Regeringen

avser därför att inom kort återkomma i

denna fråga.

Utskottet har erfarit att

Justitiedepartementet avser att ge

Redovisningskommittén ett

tilläggsdirektiv, enligt vilket

kommittén skall få i uppdrag att

vverväga hur de miljömässiga aspekterna

på bolagens verksamhet bör redovisas.

Eftersom Redovisningskommittén sålunda

kommer att utreda frågan bör riksdagen

enligt utskottets mening inte nu ta

något initiativ med anledning av

motionen. Utskottet avstyrker således

bifall till motion L1 även i denna del.

Frågan om redovisningsmetoder som

bättre tar hänsyn till investeringar i

det s.k. humankapitalet behandlades av

utskottet våren 1993 (se bet.

1992/93:L31). Utskottet kunde då

konstatera att en arbetsgrupp inom

Arbetsmarknadsdepartementet hade

utarbetat ett förslag till

personalekonomiska redovisningar, (DsA

1991:43) Personalekonomisk redovisning

- Förslag till lagstiftning. Enligt det

synsätt som präglar rapporten har

personalens utbildningsnivå,

yrkesskicklighet och närvaro liksom

arbetsmiljöförhållandena betydelse för

produktivitet och verksamhetsresultat i

en organisation. För att ledningen på

olika nivåer i en verksamhet skall

kunna göra riktiga personalekonomiska

bedömningar krävs att

informationsbehoven internt

tillgodoses. Den personalekonomiska

redovisningen skall också ge

information till t.ex. aktieägare och

borgenärer, leverantörer och andra

huvudmän samt till vissa myndigheter.

Enligt promemorieförslaget skall regler

om personalekonomisk redovisning tas in

i de befintliga författningar som

reglerar den ekonomiska redovisningen.

En sådan lösning anses ligga i linje

med den man valt inom EU. Rapporten har

remissbehandlats, varefter regeringen

har överlämnat den till

Redovisningskommittén för överväganden.

Utskottet, som anser att det är

angeläget att frågorna om värderingen

och redovisningen av företagens

personanknutna resurser blir närmare

belysta, ser med tillfredsställelse att

dessa frågor kommer att övervägas av

Redovisningskommittén i dess fortsatta

arbete. Kommitténs ställningstagande

bör inte föregripas. Motionerna bör

därför inte föranleda något initiativ

från riksdagens sida. Utskottet

avstyrker således bifall till motion L1

i denna del och till motion L207.

Värdering av tillgångar

Regeringen föreslår att

anläggningstillgångar, dvs. tillgångar

som är avsedda att stadigvarande brukas

och innehas i rörelsen, skall delas in

i immateriella, materiella och

finansiella anläggningstillgångar.

Som immateriell anläggningstillgång

får tas upp goodwill, utgifter för

forsknings- och utvecklingsarbeten och

liknande arbeten samt utgifter för

koncessioner, patent, licenser,

varumärken, hyresrätter och liknande

rättigheter, om de är av väsentligt

värde för rörelsen under kommande år.

När det gäller värderingen av

tillgångarna innebär regeringens

förslag att anläggningstillgångar

normalt skall tas upp till

anskaffningsvärdet. Om tillgången har

tillverkats inom företaget, skall i

anskaffningsvärdet räknas in såväl

direkta tillverkningskostnader som en

skälig andel av indirekta

tillverkningskostnader. I

anskaffningsvärdet skall i sådant fall

även kunna räknas in ränta på kapital

som har lånats för att finansiera

tillverkningen av tillgången. I

anskaffningsvärdet skall i vissa fall

även få räknas in utgifter för

värdehöjande förbättring.

När det gäller avskrivningar av

anläggningstillgångar föreslår

regeringen följande. Om en

anläggningstillgång har begränsad

ekonomisk livslängd, skall den skrivas

av systematiskt över denna livslängd.

För goodwill och andra immateriella

anläggningstillgångar skall den

ekonomiska livslängden beräknas till

högst fem år, såvida det inte med

rimlig grad av säkerhet går att

fastställa en längre livslängd. Om ett

bolag tillämpar en längre

avskrivningstid, skall detta jämte

skälen för det anges i en not.

Avskrivningsbelopp skall redovisas i

resultaträkningen.

När det gäller nedskrivning av

anläggningstillgångar innebär

regeringens förslag att en

anläggningstillgång som på balansdagen

har ett lägre värde än det värde som

följer av en tillämpning av

årsredovisningslagens övriga regler

skall skrivas ned till detta lägre

värde, om värdeminskningen kan antas

vara bestående. En finansiell

anläggningstillgång får skrivas ned

till det lägre värde som den har på

balansdagen, även om det inte kan antas

att värdenedgången är bestående. Om

skälen för nedskrivningen inte längre

föreligger, skall gjorda nedskrivningar

återföras (reverseras). Nedskrivnings-

och reverseringsbelopp skall redovisas

i resultaträkningen.

Regeringen föreslår beträffande

uppskrivning av anläggningstillgångar

att en materiell eller finansiell

anläggningstillgång som har ett

tillförlitligt och bestående värde

väsentligen överstigande bokfört värde

skall få skrivas upp till detta värde.

En förutsättning för uppskrivning skall

dock vara att uppskrivningsbeloppet

används för ökning av aktiekapitalet

eller för avsättning till en

uppskrivningsfond. Det uppskrivna

beloppet och det belopp som har avsatts

till uppskrivningsfond eller använts

för ökning av aktiekapitalet skall inte

intäkts- eller kostnadsföras. Några

bestämmelser som ger möjlighet att

kvitta uppskrivning mot nedskrivning av

andra anläggningstillgångar tas inte in

i den nya lagstiftningen.

Uppskrivningsfonden skall när som helst

kunna tas i anspråk för ökning av

aktiekapitalet och för täckande av

förlust som inte kan täckas av fritt

eget kapital. Vid avskrivning och

nedskrivning av tillgången samt

avyttring och utrangering, skall

uppskrivningsfonden minskas.

Enligt regeringens förslag skall

enligt huvudprincipen för värderingen

av omsättningstillgångar, dvs. alla

andra tillgångar än

anläggningstillgångar, dessa tillgångar

värderas enligt den s.k. lägsta värdets

princip. Denna innebär att tillgången

skall tas upp till det lägsta av

anskaffningsvärdet och det verkliga

värdet på balansdagen.

Anskaffningsvärdet skall bestämmas på

samma sätt som skall gälla för

anskaffningsvärdet av

anläggningstillgångar. Det verkliga

värdet skall bestämmas till

nettoförsäljningsvärdet eller, om det

finns särskilda skäl,

återanskaffningsvärdet eller annat

värde förenligt med god redovisningssed

och kravet på rättvisande bild.

Undervärdering av omsättningstillgångar

tillåts inte. Till följd därav tas

några bestämmelser om lagerreserv inte

in i den nya lagstiftningen.

När det gäller värderingen av

varulager innebär regeringens förslag

att anskaffningsvärdet för varulager av

likartade tillgångar får beräknas

enligt den s.k. först-in-först-ut-

metoden (FIFO-metoden), med hjälp av

vägda genomsnittspriser eller enligt

annan jämförbar metod. Den s.k. sist-in-

först-ut-metoden (LIFO-metoden) och

liknande metoder får däremot inte

tillämpas. Om det bokförda värdet av

varulagret väsentligt avviker från

marknadsvärdet, skall skillnadsbeloppet

anges i en not. En särskild regel

införs om att vissa tillgångar, vars

kvantitet, värde och sammansättning

inte varierar väsentligt och vars

sammantagna värde är av underordnad

betydelse, får tas upp till en bestämd

mängd och ett fast värde.

Utskottet har ingen erinran mot

propositionens förslag i den nu

redovisade delen.

Avtal om avgångsvederlag

I svensk rätt finns inte något krav på

att löner och andra ersättningar till

ledande befattningshavare skall

specificeras i balans- eller

resultaträkningen. Om ett avtal om

avgångsvederlag och liknande förmån är

att anse som en förpliktelse för

bolaget - vilket vanligen torde vara

fallet - skall det tas upp som

ansvarsförbindelse eller skuld.

Lagstiftningen kräver emellertid inte

att balans- eller resultaträkningen

innehåller uppgifter om vem eller vilka

detta skuldbelopp avser.

Enligt 11 kap. 9 § aktiebolagslagen

skall i förvaltningsberättelsen anges

det sammanlagda beloppet av

räkenskapsårets löner och ersättningar

dels till styrelsen och verkställande

direktören, dels till övriga anställda.

Tantiem och därmed jämställd ersättning

till styrelsen och verkställande

direktör skall anges särskilt. Någon

uppgift om vad som belöper på var och

en av de enskilda befattningshavarna

behöver dock inte lämnas. Enligt 11

kap. 8 § första stycket fjärde punkten

aktiebolagslagen skall, om lån har

givits eller säkerhet lämnats till

bolaget närstående personer med stöd av

tillstånd enligt aktiebolagslagen,

uppgift lämnas i balansräkningen om

lånets storlek, arten av ställda

säkerheter och beloppet av de lån för

vilka säkerhet ställts. Uppgift skall

även lämnas om vilken anknytning till

bolaget den har till vilken lån lämnas

eller för vilken säkerhet ställts.

Motionsyrkanden med krav på skärpta

regler avseende redovisningen av

bolagens ledande befattningshavares

förmåner och krav på särskild

redovisning av avgångsvederlag har

tidigare behandlats av utskottet,

senast i maj 1994 (se bet.

1993/94:LU32). Utskottet utgick från

att spörsmålet om företags redovisning

av avtal om avgångsvederlag m.m. skulle

komma att behandlas av regeringen inom

ramen för beredningen av

Redovisningskommitténs förslag.

Det fjärde direktivet föreskriver att

noterna skall ange storleken av

räkenskapsårets ersättningar till

ledamöterna i förvaltnings-, lednings-

och tillsynsorganen på grund av deras

arbetsuppgifter samt varje avtalad

eller på annat sätt uppkommen

förpliktelse som avser pensioner till

tidigare ledamöter i dessa organ.

Summan för varje kategori skall anges.

Därutöver skall noterna ange storleken

av de förskott och krediter som har

beviljats ledamöterna i förvaltnings-,

lednings- och tillsynsorganen med

uppgifter om räntesatser, huvudsakliga

villkor och eventuellt återbetalda

belopp, liksom åtaganden som har

ingåtts för ledamöternas räkning i form

av garantier av något slag. Uppgifterna

skall avse summan för varje sådan

kategori av befattningshavare.

I propositionen erinras om att det

under senare år har ifrågasatts om inte

krav borde ställas på att företagen

lämnar en mer detaljerad information om

ledande befattningshavares

anställningsförmåner och förekommande

avtal om avgångsvederlag och

motsvarande. Intresset sägs främst ha

gällt de noterade aktiebolagen, men

enligt regeringen kan det finnas ett

intresse av att avtal om

avgångsvederlag och andra förmåner ges

en viss öppen redovisning även i bolag

som inte är marknadsnoterade.

Förekomsten av sådana avtal kan

nämligen innebära vissa särskilda

risker för bolagen, inte minst om de

avtalade vederlagen är stora och gäller

endast en eller ett fåtal personer. En

öppen redovisning har enligt regeringen

betydelse också för det allmänna

förtroendet för bolagens verksamhet.

Regeringen framhåller dock att det mot

dessa krav på en öppnare redovisning av

olika befattningshavares

anställningsvillkor står integritets-

och sekretesshänsyn, och även

konkurrensskäl.

I propositionen hänvisas till

rekommendationen Information angående

ledande befattningshavares förmåner,

som utfärdades 1993 av Näringslivets

Börskommitté. Genom rekommendationen,

som anses ha fått ett gott mottagande

bland börsföretagen, har dessas

skyldighet att lämna information om

ledande befattningshavares löner, andra

ersättningar och avgångsvederlag

utvidgats betydligt. Det finns enligt

propositionen för närvarande inget som

tyder på att graden av den föreskrivna

informationsskyldigheten skulle vara

otillräcklig eller att de berörda

företagen inte kommer att rätta sig

efter rekommendationen.

Eftersom det i enlighet med det

tidigare sagda finns ett intresse av

att även bolag som inte är

inregistrerade på börsen lämnar

upplysningar om förekommande avtal om

avgångsvederlag och liknande förmåner

föreslår regeringen att bolagen enligt

den nya lagstiftningen skall vara

skyldiga att i årsredovisningen lämna

uppgift om vad som har utgått i löner

och andra ersättningar till vissa

befattningshavare i bolaget. Enligt

förslaget skall uppgiftsskyldigheten

omfatta lön och annan ersättning till

dels styrelseledamöter och

verkställande direktör i aktiebolag,

dels sådana befattningshavare i

handelsbolag som intar en ställning

motsvarande styrelseledamot eller

verkställande direktör. Uppgiftsskyldig

heten skall avse även sådan lön och

ersättning som har lämnats till

tidigare verkställande direktör eller

styrelseledamot.

Regeringen föreslår vidare en

komplettering av gällande regler

beträffande redovisningen av lån och

ansvarsförbindelser. Enligt förslaget

skall den nya lagstiftningen ställa

krav på dels uppgift om

ansvarsförbindelser som har ingåtts

till förmån för verkställande

direktören eller en ledamot i

styrelsen, dels vissa ytterligare

uppgifter om lämnade lån, säkerheter

och ansvarsförbindelser. Slutligen

föreslås krav på redovisning för

beloppen av förpliktelser och kostnader

som avser pensioner och liknande

förmåner till styrelseledamöter och

verkställande direktör, liksom till

tidigare styrelseledamöter och

verkställande direktör (eller

motsvarande).

Bolagens redovisning av

avgångsvederlag m.m. tas upp i två

motioner från 1995 års allmänna

motionstid. I L201 av Nils T Svensson

(s) anförs att det mot bakgrund av de

senaste årens utveckling finns

utomordentligt starka skäl att införa

en redovisningsskyldighet av s.k.

fallskärmsavtal i bolagens redovisning.

En offentlig redovisning av

ersättningarna måste enligt motionären

avse hela företagsledningen och

styrelsen, och redovisningen bör

omfatta såväl räkenskapsårets löner och

ersättningar som större avsättningar

för sjukförsäkrings-, pensions- och

andra sociala avgifter. Motionären

yrkar att riksdagen hos regeringen

begär förslag om en utökad

redovisningsskyldighet beträffande

företagsledningarnas

anställningsförmåner i enlighet med det

sagda.

I motion L204 av Göran Magnusson (s)

anförs att frågan om lagstiftning åter

bör aktualiseras i syfte att införa

bindande regler för alla företags

redovisning av chefernas totala

anställningsvillkor. Motionären begär

ett tillkännagivande av denna innebörd.

Enligt utskottets mening finns det

goda skäl för regeringens bedömning om

behovet av en utvidgad

upplysningsskyldighet beträffande avtal

om avgångsvederlag m.m. Det är i och

för sig mycket tillfredsställande att

börsbolagen på frivillighetens väg

synes ha anpassat sig till den öppnare

redovisning som rekommendationen från

Näringslivets Börskommitté föreskriver.

Som regeringen betonar är emellertid

nya regler om en vidgad

upplysningsplikt av störst betydelse

när det gäller de icke marknadsnoterade

bolagen. En mer öppen redovisning i

dessa bolag är angelägen, inte minst

när det gäller förtroendet för bolagens

verksamhet. Enligt utskottet

tillfredsställer regeringens lagförslag

i detta avseende de krav som bör

ställas på en öppen redovisning av

förmåner mot bakgrund av de integritets-

, sekretess- och konkurrenshänsyn som

gör sig gällande i sammanhanget. Syftet

med motionerna L201 och L204 får

därigenom anses vara tillgodosett.

Till följd av det anförda tillstyrker

utskottet regeringens förslag i nu

behandlad del och avstyrker bifall till

motionerna L201 och L204.

När det gäller kravet på uppgifter om

pensioner och liknande förmåner till

nuvarande och tidigare

styrelseledamöter och verkställande

direktör innebär regeringens förslag

att redovisningen skall avse, förutom

det sammanlagda kapitaliserade värdet

av föreliggande pensionsförpliktelser,

de sammanlagda kostnader som uppkommit

under räkenskapsåret. Upplysningskravet

berör således både resultat- och

balansräkningarna.

Redovisningskommittén föreslog att

dessa uppgifter enbart skulle avse

kostnader och förpliktelser till den

del de överstiger de förmåner som

skulle ha gällt enligt allmän

pensionsplan. Detsamma föreslogs i

lagrådsremissen. Som skäl för

propositionens förslag i denna del

anförs att kommitténs förslag till

begränsning i redovisningsskyldigheten

skulle leda till betydande praktiska

problem vid redovisningen.

I motion L3 av Rolf Dahlberg m.fl. (m)

vänder sig motionärerna mot att

regeringen frångått kommitténs förslag

när det gäller frågan om vilka belopp

uppgiftsskyldigheten skall avse. De

erinrar om att kommittén, till följd av

den förordade utformningen av

bestämmelsen, ifrågasatt behovet av en

särredovisning i de fall då t.ex. en

verkställande direktör har samma

pensionsförmåner som andra anställda på

samma lönenivå. För att undvika

laborerandet med två olika

sifferuppgifter, vilket blir följden av

regeringens förslag, bör enligt

motionärerna uppgiftsskyldigheten

utformas i enlighet med kommitténs

förslag (yrkande 2). Uppgifterna skulle

därigenom på ett tydligare sätt

åskådliggöra den faktiska kostnaden för

ett företags pensionsförpliktelser.

Utskottet kan konstatera att

skiljaktigheterna i kommitténs

respektive regeringens förslag i den nu

behandlade delen ger uttryck för två

olika synsätt och att det snarast kan

anses vara en lämplighetsfråga vilket

av de båda alternativen som bör väljas.

Enligt utskottets mening talar

övervägande skäl för propositionens

förslag, eftersom kommitténs förslag

innebär en nettoredovisning som

avviker från det gängse sättet att

redovisa kostnader. Detta kan enligt

utskottets mening leda till

missförstånd. Till följd av det sagda

avstyrker utskottet bifall till motion

L3 yrkande 2.

Tilläggsupplysningar

Enligt fjärde direktivet skall

tillämpade värderingsmetoder och

använda beräkningsmetoder för av- och

nedskrivningar anges i not. Direktivet

ställer vidare bl.a. vissa krav på

särskilda upplysningar om

anläggningstillgångar och

uppskrivningar. Upplysningar måste

också lämnas om i vilken utsträckning

beräkningen av årsresultatet har

påverkats av skattemässiga

överväganden.

När det gäller allmänna

tilläggsupplysningar om värderingen

innebär propositionens förslag

följande.

I årsredovisningen skall lämnas

upplysningar om principerna för

värderingen av tillgångar, avsättningar

och skulder. I fråga om tillgångar,

avsättningar och skulder i utländsk

valuta skall det anges enligt vilka

principer beloppen har räknats om till

svenska kronor. Uppgift skall även

lämnas om grunderna för avskrivning av

anläggningstillgångarnas olika poster.

Vidare skall upplysningar lämnas bl.a.

om anläggningstillgångarnas

anskaffningsvärde, om årets

avskrivningar, nedskrivningar och

uppskrivningar, om ackumulerade

avskrivningar, nedskrivningar och

uppskrivningar, om korrigeringar av

tidigare års avskrivningar,

nedskrivningar och uppskrivningar och

om de tillgångar som bolaget har

anskaffat eller avhänt sig under

räkenskapsåret. Vidare skall

upplysningar lämnas om

uppskrivningsfondens storlek och dess

förändringar under räkenskapsåret. Om

en tillgång är föremål för avskrivning

eller nedskrivning uteslutande av

skatteskäl, skall det lämnas upplysning

om detta tillsammans med uppgift om

avskrivningens eller nedskrivningens

storlek.

Tilläggsupplysningarna skall, om inte

annat föreskrivs, tas in i noterna.

Hänvisningar till noterna skall göras

vid de poster i balansräkningen eller

resultaträkningen till vilka

upplysningarna hänför sig.

Tilläggsupplysningarna kan även lämnas

i balans- eller resultaträkningen under

förutsättning att detta inte står i

strid med kravet på överskådlighet.

Medlemsstaterna får enligt direktivet

medge undantag när det gäller vissa

mindre företags skyldighet att lämna

tilläggsupplysningar. Flera av

undantagen gäller sådana upplysningar

som enligt gällande rätt måste lämnas

av samtliga aktiebolag. I sådana

avseenden finns det enligt regeringen

inte någon anledning att medge

undantag. Enligt regeringens förslag

skall mindre bolag undantas från

skyldigheten att lämna sådana

tilläggsupplysningar som inte erfordras

enligt gällande rätt. Förslaget innebär

att lättnadsregeln omfattar bolag med

högst tio anställda och med en

balansomslutning om högst 24 miljoner

kronor.

Utskottet kan konstatera att den

föreslagna lättnadsregeln kommer att

omfatta en majoritet av bolagen. Det är

enligt utskottets mening

tillfredsställande att möjligheterna

till lättnader för de mindre bolagen

tas till vara i den utsträckning det

kan ske utan avkall på svensk

redovisningsstandard. Utskottet kan

vidare konstatera att regeringen inte

har varit beredd att nu föreslå

ytterligare undantag från de särskilda

upplysningskraven men anser att det

finns anledning att återkomma till

frågan sedan Redovisningskommittén har

avlämnat sitt slutbetänkande.

Koncern- och intresseföretag

En koncern består av en grupp om två

eller flera företag, varav ett utgör

moderbolag och de övriga dotterföretag.

Det typiska för koncernen är att

moderbolaget har ett bestämmande

inflytande över dotterföretagen, oftast

genom att moderbolaget förfogar över en

betydande andel av rösterna i dessa.

Eftersom det inte är möjligt att få en

klar bild av koncernens ställning och

resultat enbart genom att ta del av de

olika koncernföretagens

årsredovisningar ställer lagstiftningen

upp krav på en särskild

koncernredovisning. Definitionen av

koncernbegreppet har betydelse framför

allt för redovisningsreglerna. Ett

moderbolag måste upprätta en

koncernbalansräkning som skall

innehålla bl.a. en balansräkning och en

resultaträkning avseende hela

koncernen. Att ett aktiebolag utgör

moderbolag i en koncern innebär att en

särskild begränsning gäller om rätten

till vinstutdelning. Ett sådant bolag

får nämligen inte dela ut mer än vad

som är utdelningsbar vinst enligt

koncernbalansräkningen.

Koncernförhållandet medför också

begränsningar i dotterföretags

möjligheter att förvärva eller som pant

ta emot aktier i moderbolaget och

koncernreglerna påverkar bl.a.

tillämpningsområdet för det s.k.

låneförbudet.

EG-rätten innehåller inte någon allmän

bolagsrättslig koncerndefinition. Det

sjunde direktivet anger dock ett antal

situationer då ett företag skall vara

skyldigt att upprätta en s.k.

sammanställd redovisning och ett

sammanställt årsbokslut. Dessa

bestämmelser kan därför sägas innebära

en indirekt formulerad definition.

De regler om koncernredovisning som i

dag finns i aktiebolagslagen

överensstämmer inte med det

koncernbegrepp som direktivets regler

bygger på. En anpassning måste därför

ske. En sådan anpassning kräver i och

för sig inte att den allmänna

associationsrättsliga

koncerndefinitionen ändras. I Sverige

råder emellertid i dag överensstämmelse

mellan det koncernbegrepp som används

för redovisningsändamål och det som

används inom associationsrätten i

övrigt. Enligt regeringens mening talar

både rättssystematiska och praktiska

skäl för att denna överensstämmelse

behålls, och i propositionen föreslås

därför att ett nytt koncernbegrepp i

enlighet med EG:s redovisningsregler

skall gälla både i den nya

redovisningslagstiftningen och på den

allmänna aktiebolagsrättens område.

Enligt förslaget skall en koncern

anses föreligga dels när ett bolag

innehar mer än hälften av rösterna för

samtliga aktier eller andelar i en

annan juridisk person, dels när ett

bolag äger aktier eller andelar i en

annan juridisk person och på grund av

avtal med andra delägare i denna

förfogar över mer än hälften av

rösterna för samtliga aktier eller

andelar, dels när ett bolag äger aktier

eller andelar i en annan juridisk

person och har rätt att utse eller

avsätta mer än hälften av ledamöterna i

dess styrelse eller motsvarande

ledningsorgan, dels ock när ett bolag

äger aktier eller andelar i en annan

juridisk person och har rätt att utöva

ett bestämmande inflytande över denna

på grund av avtal med den juridiska

personen eller på grund av föreskrift i

dess bolagsordning, bolagsavtal eller

därmed jämförbara stadgar. I dessa

situationer skall bolaget anses som

moderbolag och den andra juridiska

personen som dotterföretag.

Utskottet, som delar regeringens

uppfattning att det svenska

koncernbegreppet även i fortsättningen

bör vara enhetligt, har ingen erinran

mot den utformning av begreppet som

föreslås.

I propositionen föreslås vidare att

det i den svenska lagstiftningen skall

införas ett nytt begrepp,

intresseföretag . Med intresseföretag

avses i det sjunde direktivet ett

företag, över vars driftsmässiga och

finansiella styrning ett annat företag

utövar ett betydande inflytande.

Begreppet intresseföretag har i

direktiven sin största betydelse för

koncernredovisningen. Om det företag

som utövar ett betydande inflytande

över ett annat företag också har ett

ägarintresse i detta företag, skall

innehavet redovisas under en särskild

rubrik i koncernredovisningen.

Enligt den föreslagna definitionen

skall ett intresseföretag anses

föreligga bl.a. om ett bolag äger

aktier eller andelar i en svensk eller

utländsk juridisk person som inte är

dotterföretag till bolaget och om

bolaget samtidigt utövar ett betydande

inflytande över den juridiska personens

driftsmässiga och finansiella styrning

samt ägandet utgör ett led i en

varaktig förbindelse mellan bolaget och

den juridiska personen.

Utskottet har ingen erinran mot

propositionens förslag i denna del.

Sambandet mellan redovisning och

beskattning

I motion L203 av Lars Björkman och Stig

Bertilsson (m) tas upp en fråga som har

samband med kopplingen mellan

redovisning och beskattning.

Motionärerna begär ett tillkännagivande

om behovet av en utredning om reglerna

för avskrivning av inventarier,

redovisning och beskattning. De pekar

på att nuvarande skatteregler skapar en

konfliktsituation i förhållande till

redovisningsreglerna. En konsekvens av

försiktighetsprincipen inom

redovisningsområdet är att tillgångar

inte får tas upp till högre värde än

det verkliga. I skattehänseende däremot

skall inventarier betraktas som en

helhet, och några extra avskrivningar

av sådana tillgångar som på grund av

den snabba tekniska utvecklingen på

kort tid har blivit mer eller mindre

värdelösa tillåts inte. Enligt

motionärerna är det angeläget att

reglerna anpassas till verkligheten.

Redovisningskommittén bör därför genom

tilläggsdirektiv få i uppdrag att se

över sambandet mellan avskrivning,

redovisning och beskattning.

Redovisningskommittén överlämnade i

maj 1995 delbetänkandet (SOU 1995:43)

Sambandet redovisning - beskattning.

Kommitténs förslag går ut på att

sambandet bör minskas. Bl.a. föreslås

att systemet med bokslutsdispositioner

och obeskattade reserver skall

avskaffas och vidare att sådana

avskrivningar och avsättningar som görs

uteslutande av skatteskäl inte skall

redovisas i balans- och

resultaträkningarna. Betänkandet har

remissbehandlats. I proposition

1995/96:104 Skatteregler med anledning

av nya årsredovisningslagar, m.m. anför

regeringen - Finansdepartementet - att

remissutfallet på kommitténs förslag

varit övervägande negativt även om ett

antal remissinstanser är positiva till

att bokslutsdispositioner och

obeskattade reserver avskaffas. Mot

bakgrund av remisskritiken är det

enligt regeringen nödvändigt med

ytterligare överväganden innan

ställning kan tas till vad som skulle

vara en lämplig ordning. Regeringen

lägger därför inte nu fram något

förslag i fråga om sambandet mellan

redovisning och beskattning för företag

i allmänhet. Förslaget begränsas därför

till de nya regler på skatteområdet som

är en nödvändig konsekvens av de nya

årsredovisningslagarna för

kreditinstitut och värdepappersbolag

samt försäkringsföretag, vilka avses

träda i kraft den 1 januari 1996. Det

innebär att den nuvarande ordningen

behålls.

I förevarande proposition anför

regeringen att det finns flera argument

som talar för att det nuvarande

sambandet inte bör behållas, i vart

fall inte i sin nuvarande form. Frågan

om sambandet bör förändras bör enligt

regeringen anstå till dess att det

beredningsarbete som för närvarande

pågår inom Finansdepartementet med

anledning av Redovisningskommitténs

delbetänkande har avslutats.

Utskottet kan konstatera att den fråga

motionärerna tar upp omfattas av det

beredningsarbete som för närvarande

pågår inom Finansdepartementet med

anledning av Redovisningskommitténs

senaste delbetänkande. Något

tillkännagivande från riksdagens sida

av det slag som motionärerna efterlyser

är därför inte påkallat. Utskottet

avstyrker bifall till motion L203.

Försäkringsföretag, kreditinstitut och

värdepappersbolag

Redovisningen för kreditinstitut och

värdepappersbolag och för

försäkringsföretag skall enligt

propositionens förslag regleras i två

särskilda lagar, en lag om

årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag och en lag om

årsredovisning i försäkringsföretag. De

regler som i dessa lagar överensstämmer

med reglerna i den allmänna lagen ges

formen av hänvisningar till denna. Den

särskilda lagstiftningen omfattar i

övrigt bl.a. en anpassning till bank-

och försäkringsdirektiven. Bank- och

försäkrings-lagstiftningen hör till

näringsutskottets beredningsområde.

Näringsutskottet har därför beretts

tillfälle att yttra sig över

propositionen jämte de motioner som

väckts med anledning av propositionen.

Näringsutskottet har emellertid avstått

från att avge sådant yttrande. Vid det

ställningstagandet måste

näringsutskottet ha vägt in den

omständigheten att lagutskottet inte

kan förväntas ta ställning till

huruvida den föreslagna lagstiftningen

på ett lämpligt sätt är anpassad till

den verksamhet som bedrivs inom

kreditinstitut, värdepappersbolag och

försäkringsföretag. Lagutskottet utgår

därför från att näringsutskottets

beslut innebär att det inte finns

anledning till invändningar mot

lagstiftningen i dessa avseenden.

Ikraftträdande och

övergångsbestämmelser

Den nya lagstiftningen om

årsredovisning föreslås träda i kraft

den 1 januari 1996.

Övergångsbestämmelserna har utformats

så att de finansiella företagen skall

tillämpa de nya reglerna om upprättande

av årsredovisning, koncernredovisning

och delårsrapport redan från det

räkenskapsår som inleds under 1996,

medan övriga företag skall tillämpa

motsvarande regler först från och med

det räkenskapsår som inleds under 1997.

Rolf Dahlberg m.fl. (m) anser i motion

L3 att det bör införas en möjlighet för

bolag som startar sitt första

verksamhetsår fram till den 1 januari

1997 att välja mellan de nya och de

gamla reglerna för detta räkenskapsår.

De föreslagna övergångsreglerna innebär

nämligen att de nödgas tillämpa de

nuvarande reglerna under det första

räkenskapsåret och därefter måste

anpassa sig till de nya. Motionärerna

begär med anledning härav att riksdagen

skall besluta om införandet av en sådan

valmöjlighet som förordas i motionen

(yrkande 5).

Utskottet har förståelse för att det

kan framstå som en onödig komplikation

att nystartade företag under det första

verksamhetsåret tvingas anpassa sig

till det regelsystem som därefter inte

längre kommer att gälla. Enligt

utskottets mening skulle emellertid en

övergångsregel i linje med

motionärernas förslag föra med sig

oönskade effekter av annat slag. För

det - i förhållande till helheten -

fåtal företag som frågan gäller skulle

det inte finnas någon kompletterande

normgivning med avseende på det nya

regelsystemet att falla tillbaka på.

Utvecklingen av denna kommer av

naturliga skäl i gång först sedan den

nya lagstiftningen börjat gälla för

alla företag. Därtill kommer att kravet

på jämförbarhet kan bli åsidosatt, dvs.

den lämnade informationen enligt det

nya regelsystemet skulle inte utan

vidare kunna jämföras med motsvarande

information från andra företag som

redovisar enligt de äldre, nuvarande

reglerna. Med hänsyn till det anförda

kan utskottet inte ställa sig bakom

motionärernas önskemål. Utskottet

avstyrker därför bifall till motion L3

yrkande 5.

Enligt punkt 6 i

övergångsbestämmelserna får endast

belopp som har avsatts till en

uppskrivningsfond före lagens

ikraftträdande användas för nödvändiga

nedskrivningar av

anläggningstillgångar. Om detta görs

skall upplysning lämnas i en not.

Belopp som satts av till

uppskrivningsfond motsvarar dolda

reserver i anläggningstillgångar som

inte kan tas fram på annat sätt.

Övergångsregeln i punkt 6 tas upp i

motion L3 av Rolf Dahlberg m.fl. (m). I

motionen erinras om att kvittning av

uppskrivningsfonden i vissa fall kan

vara nödvändig för att upprätthålla en

god resultatnivå, och i handelsbolag är

detta den enda möjligheten att kunna

skriva upp anläggningstillgångar.

Uppskrivning av anläggningstillgångar

och avsättning till uppskrivningsfond

kan endast göras vid årsbokslutet.

Motionärerna anser att övergångsregeln

är orättvis eftersom vissa bolag,

beroende på bokslutsdatum, inte kommer

att kunna anpassa sig efter den. De

bolag som har bokslutsdatum den 30

april skall nämligen redan ha sänt in

årsredovisning till Patent- och

registreringsverket när riksdagen under

december månad 1995 behandlar

förevarande proposition. Även bolag med

bokslutsdatum den 30 juni kommer att få

svårt att kunna förbereda sig eftersom

deras årsredovisningar skall behandlas

av bolagsstämma under december månad.

Därmed är det således endast de bolag

som har bokslutsdatum den 31 augusti

och den 31 december som kan förbereda

sig. Detta är fel från

konkurrenssynpunkt. Samtliga bolag bör

ges samma möjlighet att förbereda sig

inför det nya regelverket. Mot bakgrund

av det anförda begärs i motionen att

riksdagen skall besluta att punkt 6 i

övergångsbestämmelserna skall träda i

kraft först den 1 januari 1997 (yrkande

3).

Utskottet kan konstatera att de nya

reglerna om uppskrivning innebär att

det inte längre är möjligt att använda

uppskrivningsfonden för att kvitta mot

nedskrivningar. Enligt propositionen

bör den nya ordningen emellertid inte

tillämpas på belopp som har avsatts

till en uppskrivningsfond före lagens

ikraftträdande. Övergångsregeln är

utformad i syfte att undvika detta. Den

ståndpunkt som motionärerna däremot ger

uttryck för synes vara att företagen

bör beredas möjlighet att före den nya

lagstiftningens ikraftträdande avsätta

medel till uppskrivningsfond för att

under det nya regelsystemet kunna

kvitta dem mot nedskrivningar. Detta

har uppenbarligen inte varit

regeringens avsikt. Enligt utskottets

mening bör övergångsbestämmelsens

funktion endast vara att undvika att de

bolag drabbas oskäligt som under

gällande förutsättningar har avsatt

medel till uppskrivningsfond för att

senare kunna kvitta dem mot

nedskrivningar.

Att en del bolag trots allt, på det

sätt som beskrivs i motionen, kan ha

bättre förutsättningar än andra att i

vidare mån än vad som avsetts utnyttja

övergångsregeln, är såvitt utskottet

kan bedöma en oönskad effekt som

emellertid är svår att undvika vid

övergången från ett regelsystem till

ett annat.

Utskottet kan inte ställa sig bakom

det krav som förs fram i motionen utan

avstyrker bifall till motion L3 yrkande

3. Vidare tillstyrker utskottet de

föreslagna ikraftträdande- och

övergångsbestämmelserna.

Övrigt

Mot de delar av propositionen som inte

särskilt har berörts har utskottet

ingen erinran.

Utskottet har emellertid noterat vissa

smärre felaktigheter i regeringens

lagförslag, och utskottet lägger därför

i bl.a. bilaga 2 till betänkandet fram

förslag till några ändringar.

Ändringarna rör förslaget till

årsredovisningslag och förslaget till

lag om årsredovisning i kreditinstitut

och värdepappersbolag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på

propositionen

att riksdagen avslår motion

1995/96:L4,

2. beträffande internationell

samordning

att riksdagen avslår motion

1995/96:L2,

3. beträffande

årsredovisningslagens

tillämpningsområde

att riksdagen avslår motion

1995/96:L3 yrkande 4,

4. beträffande

tillståndsprövning för

resultaträkning i förkortad form

att riksdagen med avslag på motion

1995/96:L3 yrkande 1 antar

regeringens förslag till

årsredovisningslag, såvitt avser 3

kap. 7 §,

res. 1 (m)

5. beträffande

jämställdhetsredovisning

att riksdagen avslår motion

1995/96:L1 i denna del,

res. 2 (v)

6. beträffande

miljöredovisning

att riksdagen avslår motion

1995/96:L1 i denna del,

7. beträffande humankapitalet

att riksdagen avslår motion

1995/96:L1 i denna del samt motion

1995/96:L207,

8. beträffande redovisning av

avgångsvederlag m.m.

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:L201 och 1994/95:204,

9. beträffande uppgifter om

pensionsförmåner

att riksdagen med avslag på motion

1995/96:L3 yrkande 2 antar

regeringens förslag till

årsredovisningslag, såvitt avser 5

kap. 20 §,

res. 3 (m)

10. beträffande nystartade

företag

att riksdagen med avslag på motion

1995/96:L3 yrkande 5 antar

regeringens förslag till

årsredovisningslag, såvitt avser

punkt 3 i övergångsbestämmelserna,

res. 4 (m)

11. beträffande

uppskrivningsfond

att riksdagen med avslag på motion

1995/96:L3 yrkande 3 antar

regeringens förslag till

årsredovisningslag, såvitt avser

punkt 6 i övergångsbestämmelserna,

res. 5 (m)

12. beträffande

årsredovisningslagen i övrigt

att riksdagen antar regeringens

förslag till årsredovisningslag i den

mån förslaget inte omfattas av vad

utskottet hemställt ovan, med dels

den ändringen att 5 kap. 18 § och 7

kap. 29 § erhåller i bilaga 2 som

Utskottets förslag betecknade

lydelse, dels den ändringen att punkt

13 i bilaga 4 Uppställningsform II

för resultaträkning (rapportform med

funktionsindelning) erhåller följande

lydelse:

Räntekostnader och liknande

kostnader (med särskild uppgift om

kostnader avseende koncernföretag).,

13. beträffande förslaget till

lag om årsredovisning i

kreditinstitut och

värdepappersbolag

att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om årsredovisning i

kreditinstitut och värdepappersbolag

med den ändringen att 1 kap. 3 §

erhåller i bilaga 2 som Utskottets

förslag betecknade lydelse,

14. beträffande övriga

lagförslag

att riksdagen antar regeringens

förslag till

dels lag om ändring i

aktiebolagslagen (1975:1385),

dels lag om ändring i

bokföringslagen (1976:125),

dels lag om ändring i lagen

(1980:1103) om årsredovisning m.m. i

vissa företag,

dels lag om ändring i lagen

(1992:160) om utländska filialer

m.m.,

dels lag om ändring i

bankaktiebolagslagen (1987:618),

dels lag om ändring i sparbankslagen

(1987:619),

dels lag om ändring i lagen

(1991:981) om värdepappersrörelse,

dels lag om ändring i lagen

(1992:1610) om kreditmarknadsbolag,

dels lag om ändring i lagen

(1994:759) om Sveriges allmänna

hypoteksbank,

dels lag om årsredovisning i

försäkringsföretag,

dels lag om ändring i

försäkringsrörelselagen (1982:713),

dels lag om ändring i lagen

(1950:272) om rätt för utländska

försäkringsföretag att driva

försäkringsrörelse i Sverige,

dels lag om ändring i lagen

(1989:1079) om livförsäkringar med

anknytning till värdepappersfonder.

15. beträffande sambandet mellan

avskrivning, redovisning och

beskattning

att riksdagen avslår motion

1994/95:L203.

Stockholm den 30 november 1995

På lagutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson

(c), Anita Persson (s), Bengt Kronblad

(s), Rolf Dahlberg (m), Carin Lundberg

(s), Rune Berglund (s), Stig Rindborg

(m), Eva Arvidsson (s), Tanja

Linderborg (v), Sven-Erik Österberg

(s), Göran R Hedberg (m), Birgitta

Carlsson (c), Eva Persson Sellin (s)

och Marietta de Pourbaix-Lundin (m).

Reservationer

1. Tillståndsprövning för

resultaträkning i förkortad form (mom.

4)

Rolf Dahlberg, Stig Rindborg, Göran R

Hedberg och Marietta de Pourbaix-Lundin

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 15 börjar med Utskottet kan

och slutar med yrkande 1 bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas

uppfattning att den föreslagna

tillståndsprövningen innebär nackdelar

från kostnads- och

effektivitetssynpunkt. Förfarandet

kommer också att leda till ökade

kostnader för staten, genom den ökade

myndighetsutövning som krävs.

Farhågorna om att företagen i stor

utsträckning skulle välja att utelämna

uppgifter om omsättningen - vilka synes

vara det främsta argumentet för

tillståndskravet - framstår enligt

utskottets mening som överdrivna. En

utformning av reglerna om

resultaträkning i förkortad form enligt

Redovisningskommitténs förslag innebär

att den som utnyttjar möjligheten att

upprätta en sådan förenklad

resultaträkning skall redovisa de

överväganden som ligger bakom

bedömningen att bestämmelsen är

tillämplig. En sådan ordning torde

enligt utskottets mening vara till

fyllest för att bestämmelsen inte skall

utnyttjas i vidare mån än som avsetts,

dvs. när det är befogat av

konkurrensskäl.

Till följd av det anförda förordar

utskottet med bifall till motion L3

yrkande 1 att riksdagen avslår kravet

på tillståndsprövning för rätten att

upprätta resultaträkning i förkortad

form.

dels att utskottets hemställan under 4

bort ha följande lydelse:

4. beträffande tillståndsprövning

för resultaträkning i förkortad

form

att riksdagen med bifall till

motion 1995/96:L3 yrkande 1 antar

regeringens förslag till

årsredovisningslag, såvitt avser 3

kap. 7 §, med den ändringen att

paragrafen erhåller i bilaga 3 som

Reservanternas förslag betecknade

lydelse.

2. Jämställdhetsredovisning (mom. 5)

Tanja Linderborg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 16 börjar med När det och

slutar med behandlad del bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det

angeläget att företagens jämställdhets

arbete i skilda sammanhang lyfts fram.

Ett alternativ som förtjänar att

övervägas är att det ställs krav på

företagen att de i årsredovisningen

skall lämna uppgifter om

jämställdhetsarbetet. Om företagen på

det sättet vore skyldiga att öppet

redovisa vad som gjorts för att

förstärka kvinnorepresentationen i

styrelser och på ledande poster,

lönefördelningen m.m., skulle dessa

frågor sannolikt drivas på ett mer

målmedvetet sätt. Till följd av det

anförda finner utskottet att

Redovisningskommittén i sitt fortsatta

arbete bör överväga hur en redovisning

av jämställdhetsaspekterna på

företagens arbete lämpligen bör

integreras i årsredovisningen. Vad

utskottet anfört bör riksdagen med

bifall till motion L1 i denna del som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5

bort ha följande lydelse:

5. beträffande

jämställdhetsredovisning

att riksdagen med bifall till

motion 1995/96:L1 i denna del som

sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

3. Uppgifter om pensionsförmåner (mom.

9)

Rolf Dahlberg, Stig Rindborg, Göran R

Hedberg och Marietta de Pourbaix-Lundin

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 22 börjar med Utskottet kan

och slutar med yrkande 2 bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas

uppfattning. Redovisningskommitténs och

lagrådsremissens förslag åskådliggör på

ett tydligare sätt den faktiska

kostnaden för företagens

pensionsförpliktelser och det finns

enligt utskottets mening inget skäl för

att kräva särredovisning i de fall där

t.ex. verkställande direktör har samma

pensionsförmåner som andra anställda på

samma lönenivå. Till följd av det

anförda förordar utskottet med bifall

till motion L3 yrkande 2 att 5 kap. 20

§ i förslaget till årsredovisningslag

utformas i enlighet med

lagrådsremissens förslag.

dels att utskottets hemställan under 9

bort ha följande lydelse:

9. beträffande uppgifter om

pensionsförmåner

att riksdagen med bifall till

motion 1995/96:L3 yrkande 2 antar

regeringens förslag till

årsredovisningslag, såvitt avser 5

kap. 20 §, med den ändringen att

paragrafen erhåller i bilaga 3 som

Reservanternas förslag betecknade

lydelse.

4. Nystartade företag (mom. 10)

Rolf Dahlberg, Stig Rindborg, Göran R

Hedberg och Marietta de Pourbaix-Lundin

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 26 börjar med Utskottet har

och slutar med yrkande 5 bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening innebär det

en onödig komplikation för nystartade

företag att de under sitt första

verksamhetsår skall tvingas anpassa sig

till ett regelsystem som därefter skall

upphöra att gälla. Det bör därför

införas en möjlighet för dessa företag

att välja att tillämpa de nya reglerna

redan på det första räkenskapsåret.

Utskottet förordar därför med bifall

till motion L3 yrkande 5 att

övergångsbestämmelserna utformas i

enlighet härmed.

dels att utskottets hemställan under

10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande nystartade företag

att riksdagen med bifall till

motion 1995/96:L3 yrkande 5 antar

regeringens förslag till

årsredovisningslag, såvitt avser

punkt 3 i övergångsbestämmelserna,

med den ändringen att punkten

erhåller i bilaga 3 som

Reservanternas förslag betecknade

lydelse.

5. Uppskrivningsfond (mom. 11)

Rolf Dahlberg, Stig Rindborg, Göran R

Hedberg och Marietta de Pourbaix-Lundin

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 27 börjar med Utskottet kan

och slutar med

övergångsbestämmelserna bort ha

följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att de

föreslagna reglerna om uppskrivning

innebär att det inte längre skall vara

möjligt att använda avsättningar till

uppskrivningsfond för kvittning mot

nedskrivningar. Som motionärerna

framhåller är den föreslagna

övergångsregeln med avseende på

möjligheterna att utnyttja gjorda

avsättningar olyckligt utformad. Det är

enligt utskottets mening inte

acceptabelt att alla bolag som berörs

av de nya reglerna inte ges samma

förutsättningar att anpassa sig till

dem. En senareläggning av

ikraftträdandet av punkt 6 i

övergångsbestämmelserna i enlighet med

vad som förordas i motionen skulle

rätta till missförhållandet. Till följd

härav förordar utskottet att

övergångsregeln med bifall till motion

L3 yrkande 3 utformas i enlighet

härmed.

dels att utskottets hemställan under 11

bort ha följande lydelse:

11. beträffande uppskrivningsfond

att riksdagen med bifall till

motion 1995/96:L3 yrkande 3 antar

regeringens förslag till

årsredovisningslag, såvitt avser

punkt 6 i övergångsbestämmelserna,

med den ändringen att punkten

erhåller i bilaga 3 som

Reservanternas förslag betecknade

lydelse.

Propositionens lagförslag

1 Förslag till årsredovisningslag

2 Förslag till lag om ändring i

aktiebolagslagen (1975:1385)

3 Förslag till lag om ändring i

bokföringslagen (1976:125)

4 Förslag till lag om ändring i lagen

(1980:1103) om årsredovisning

m.m. i vissa företag

Härigenom föreskrivs ifråga om lagen

(1980:1103) om årsredovisning m.m. i

vissa företag

5 Förslag till lag om ändring i lagen

(1992:160) om utländska filialer m.m.

6 Förslag till lag om årsredovisning i

kreditinstitut och

värdepappersbolag

8 Förslag till lag om ändring i

bankaktiebolagslagen (1987:618)

9 Förslag till lag om ändring i

sparbankslagen (1987:619)

11 Förslag till lag om ändring i lagen

(1991:981) om

värdepappersrörelse

12 Förslag till lag om ändring i lagen

(1992:1610) om

kreditmarknadsbolag

13 Förslag till lag om ändring i lagen

(1994:759) om Sveriges allmänna

hypoteksbank

15 Förslag till lag om årsredovisning i

försäkringsföretag

16 Förslag till lag om ändring i

försäkringsrörelselagen (1982:713)

17 Förslag till lag om ändring i lagen

(1950:272) om rätt för utländska

försäkringsföretag att driva

försäkringsrörelse i Sverige

18 Förslag till lag om ändring i lagen

(1989:1079) om livförsäkringar med

anknytning till värdepappersfonder

Av utskottet föreslagna ändringar i

regeringens förslag till

årsredovisningslag

Regeringens Utskottets

förslag förslag

5 kap.

18 §

Av Av

räkenskapsårets räkenskapsårets

personalkostnader personalkostnader

skall följande skall följande

belopp anges belopp anges

särskilt: särskilt:

1. löner och 1. löner och

ersättningar, och andra

ersättningar, och

2. sociala

kostnader, med 2. sociala

särskild uppgift kostnader, med

om särskild uppgift

pensionskostnader. om

pensionskostnader.

7 kap.

29 §

Om ett bolag omfattas av en

koncernredovisning och tillsammans med

ett eller flera företag, som inte

omfattas av koncernredovisningen,

leder ett annat företag som inte är

dotterföretag, får bolagets ägarandel

i det sistnämnda företaget redovisas

enligt andra stycket.

I I

koncernbalansräkni koncernbalansräkni

ngen får tas upp ngen får tas upp

en så stor andel en så stor andel

av företagets av företagets

tillgångar och tillgångar,

skulder som avsättningar och

belöper sig på skulder som

bolagets belöper sig på

ägarandel. I bolagets

koncernresultaträk ägarandel. I

ningen får tas upp koncernresultaträk

en så stor andel ningen får tas upp

av företagets en så stor andel

intäkter och av företagets

kostnader som intäkter och

belöper sig på kostnader som

bolagets belöper sig på

ägarandel. Vid bolagets

redovisning enligt ägarandel. Vid

detta stycke skall redovisning enligt

9-12, 14 och 18-21 detta stycke skall

§§ tillämpas. 9-12, 14 och 18-21

§§ tillämpas.

Ett bolag som tillämpar denna

paragraf skall i en not upplysa om

skälen för detta. Uppgift enligt 5

kap. 17 § skall anges särskilt för

varje företag för vilket ägarandelar

redovisas med tillämpning av denna

paragraf.

Av utskottet föreslagen ändring i

regeringens förslag till lag om

årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag

Regeringens Utskottets

förslag förslag

1 kap.

3 §

Med bank avses vid tillämpningen av

denna lag bankaktiebolag, sparbank och

föreningsbank.

Med Med

hypoteksinstitut hypoteksinstitut

avses Svenska avses Konungariket

stadshypotekskassa Sveriges

n, Sveriges stadshypoteks

allmänna kassa, Sveriges

hypoteksbank och allmänna

Svenska hypoteksbank och

skeppshypotekskass Svenska

an. skeppshypotekskass

an.

Av reservanterna föreslagna ändringar i

regeringens förslag till

årsredovisningslag

Regeringens Reservanternas

förslag förslag

3 kap.

7 §

Om det är Om det är

motiverat av motiverat av

konkurrensskäl och konkurrensskäl får

regeringen eller posterna 1-6 i

den myndighet som bilaga 3

regeringen respektive

bestämmer medger posterna 1-3 och 6

det, får posterna i bilaga 4 slås

1-6 i bilaga 3 samman till en

respektive post benämnd

posterna 1-3 och 6 bruttovinst eller

i bilaga 4 slås bruttoförlust.

samman till en Detta gäller dock

post benämnd inte om bolaget är

bruttovinst eller ett sådant bolag

bruttoförlust. som avses i 10

Detta gäller dock kap. 3 § andra

inte om bolaget är stycket

ett sådant bolag aktiebolagslagen

som avses i 10 (1975:1385) eller

kap. 3 § andra 4 kap. 3 § första

stycket stycket lagen

aktiebolagslagen (1980:1103) om

(1975:1385) eller årsredovisning

4 kap. 3 § första m.m. i vissa

stycket lagen företag.

(1980:1103) om

årsredovisning

m.m. i vissa

företag.

Ett bolag som slår samman posterna

enligt första stycket skall i en not

upplysa om skälen för detta.

5 kap.

20 §

Uppgift skall Uppgift skall

lämnas om det lämnas om det

sammanlagda sammanlagda

beloppet av beloppet av

kostnader och kostnader och

förpliktelser som förpliktelser som

avser pensioner avser pensioner

eller liknande eller liknande

förmåner till förmåner till

styrelseledamöter, styrelseledamöter,

verkställande verkställande

direktören eller direktören eller

motsvarande motsvarande

befattningshavare. befattningshavare

till den del

beloppen

överstiger vad som

skulle ha gällt

för förmåner

enligt allmän

pensionsplan.

3. I bolag som avses i 1 kap. 1 §

andra stycket lagen (1995:000) om

årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag och 1 kap. 1 § andra

stycket lagen (1995:000) om

årsredovisning i försäkringsföretag

skall bestämmelserna i 2-6 kap., 9

kap. 1 §, 2 § första stycket, 3 och

4 §§ samt 10 kap. 1 § tillämpas första

gången i fråga om det räkenskapsår som

inleds närmast efter den 31 december

1995.

I övriga bolag I övriga bolag

skall de angivna skall de angivna

bestämmelserna bestämmelserna

samt samt

bestämmelserna i 7 bestämmelserna i 7

kap. tillämpas kap. tillämpas

första gången i första gången i

fråga om det fråga om det

räkenskapsår som räkenskapsår som

inleds efter den inleds efter den

31 december 1996. 31 december 1996.

De nya

bestämmelserna får

dock, i bolag som

startar sin

verksamhet under

1996, tillämpas

även i fråga om

det första

räkenskapsåret.

6. Belopp som har 6. Belopp som har

avsatts till avsatts till

uppskrivningsfond uppskrivningsfond

före lagens senast den 31

ikraftträdande får december 1996 får

användas även för användas även för

nödvändiga nödvändiga

nedskrivningar på nedskrivningar på

anläggningstillgån anläggningstillgån

gar. Om detta görs gar. Om detta görs

skall upplysning skall upplysning

om detta lämnas i om detta lämnas i

en not. en not.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 3

Motioner väckta med anledning av

proposition 1995/96:10 3

Motioner väckta under den allmänna

motionstiden 1994/95 3

Utskottet 4

Allmän bakgrund 4

Propositionens huvudsakliga innehåll7

Behovet av ny lagstiftning m.m. 8

Lagstiftningens omfattning 10

Allmänna bestämmelser om

årsredovisningen 11

Redovisningen i mindre bolag 12

God redovisningssed och rättvisande

bild m.m. 12

Balans- och resultaträkningarna 13

Värdering av tillgångar 17

Avtal om avgångsvederlag 19

Tilläggsupplysningar 22

Koncern- och intresseföretag 23

Sambandet mellan redovisning och

beskattning 24

Försäkringsföretag, kreditinstitut

och värdepappersbolag 25

Ikraftträdande och

övergångsbestämmelser 26

Övrigt 27

Hemställan 28

Reservationer 30

1. Tillståndsprövning för

resultaträkning i förkortad form (m)30

2. Jämställdhetsredovisning (v) 30

3. Uppgifter om pensionsförmåner (m)31

4. Nystartade företag (m) 31

5. Uppskrivningsfond (m) 32

Bilaga 1 Propositionens lagförslag 33

Bilaga 2 Av utskottet föreslagna

ändringar i regeringens förslag till

årsredovisningslag och lag om

årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag 184

Bilaga 3 Av reservanterna föreslagna

ändringar i regeringens förslag till

årsredovisningslag 186