Bet. 1995/96:NU13

Näringsutskottets betänkande

1995/96:NU13

Exportinsatser för små och medelstora företag, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1995/96

NU13

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1995/96:94 om

exportinsatser för små och medelstora

företag, m.m.,

dels fem motioner som väckts med

anledning av propositionen.

Kulturutskottet har avgivit yttrande

(1995/96:KrU3y) över den del av ärendet

som avser teknikutveckling inom

turistsektorn (se bilaga).

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om ett tilläggsanslag på 50

miljoner kronor. Av anslaget skall 30

miljoner kronor finansiera kollektiva

åtgärder för att stärka de små och

medelstora företagens

exportmöjligheter. Åtgärderna skall

genomföras av Sveriges Exportråd och

ALMI Företagspartner AB. Resterande 20

miljoner kronor skall anvisas för att

främja utvecklingen av

informationsteknik inom främst mindre

turistföretag. Åtgärderna skall

finansieras genom besparingar under

Arbetsmarknadsdepartementets

huvudtitel.

Den del av förslaget som avser stöd

till teknikutveckling inom

turistsektorn avvisas i en reservation

(m, fp). Folkpartiets företrädare i

utskottet avstyrker också förslaget om

ökade statliga exportinsatser. Med

hänvisning till kritik mot

effektiviteten i

arbetsmarknadspolitiken tillstyrker

företrädarna för Moderata

samlingspartiet och Kristdemokraterna

regeringens förslag om överföring av

medel från arbetsmarknadspolitiska

åtgärder till insatser för att främja

exporten hos de små och medelstora

företagen. De anför dock i en

reservation att exportsatsningarna - av

konkurrensneu-tralitetsskäl - bör

genomföras av fler aktörer än

Exportrådet och ALMI.

Propositionen

I proposition 1995/96:94 föreslås att

riksdagen till Vissa exportinsatser,

m.m. på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1995/96

under tolfte huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 50 000 000 kr.

Motionerna

De motioner som väckts med anledning av

propositionen är följande:

1995/96:N15 av tredje vice talman

Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas

att riksdagen avslår proposition

1995/96:94.

1995/96:N16 av Karin Falkmer m.fl. (m)

vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

exportsatsningar för små och medelstora

företag,

2. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

utnyttjande av kompetensen på

exportområdet,

3. avslår regeringens förslag att

anslå 20 miljoner kronor till

turistföretag i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1995/96:N17 av Birgitta Carlsson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om användningen av de

nya medlen för teknikutveckling inom

turistsektorn.

1995/96:N18 av Eva Goës m.fl. (mp) vari

yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ge

miljöteknik en framträdande plats i

föreslagna exportsatsningar,

2. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten

att tydligt precisera hur finansiering

skall ske.

1995/96:N19 av Lennart Beijer m.fl. (v)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad som i

motionen anförts om exportinsatser för

små och medelstora företag.

Utskottet

Inledning

I proposition 1995/96:94 framlägger

regeringen förslag om stöd dels till

åtgärder för att stärka de små och

medelstora företagens

exportmöjligheter, dels till

utvecklingen av informationsteknik inom

turistsektorn. För dessa åtgärder skall

30 resp. 20 miljoner kronor anvisas.

Åtgärderna skall finansieras genom

besparingar på anslag under

Arbetsmarknadsdepartementets

huvudtitel. Fem motioner har väckts med

anledning av propositionen.

Ökade statliga exportinsatser

För att åstadkomma tillväxt är det

nödvändigt, anser regeringen, att inte

bara storföretagen utan även små och

medelstora företag utökar sin marknad

genom att t.ex. söka samarbetspartner i

andra länder och öka sin försäljning på

utlandsmarknader. Enligt regeringens

bedömning bör de små och medelstora

företagen med viss statlig medverkan i

ett initialskede ha goda möjligheter

att utöka sin export till bl.a. Europa

och Ostasien.

Den stimulans som kan riktas till de

mindre företagen kan vara av olika

karaktär, konstateras det. I vissa fall

kan det röra sig om mer allmänna

presentationer utomlands av olika

branscher eller produktområden. I

propositionen anges som exempel en

gemensam presentation av svensk

möbelindustri eller trähusindustri.

Enligt regeringen bör dock statens

insatser inte begränsas till enskilda

branscher. Skapande av nätverk av

mindre företag bör stimuleras. Ökade

kontaktytor behöver etableras mellan

svenska företag och deras potentiella

affärspartner i utlandet. Individuella

företagsinriktade åtgärder för

exportstöd är däremot inte motiverade,

anser regeringen och anför att sådana

åtgärder också skulle kunna stå i strid

med EG:s konkurrensregler.

Enligt vad som sägs i propositionen

skall statlig finansiering av

kollektiva exportsatsningar ske med

krav på egenfinansiering av företagen

till minst hälften av

projektkostnaderna. Med hänsyn till det

fördelaktiga konkurrensläget för

svenskt näringsliv anser regeringen det

angeläget att åtgärder för att

stimulera exportsatsningar genomförs

snarast möjligt. För detta ändamål bör

staten tillföra särskilda medel.

Enligt regeringen bör åtgärderna

genomföras av de organisationer som

arbetar med företagsutveckling och

export i små och medelstora företag,

nämligen ALMI Företagspartner AB och

Sveriges Exportråd. Dessa organ

samverkar redan i dagsläget och bygger

upp regionala exportcentra med

uppgifter riktade mot små och

medelstora företag, påpekas det. För

den inhemska verksamheten svarar ALMI

och Exportrådet gemensamt, men

verksamheten i utlandet genomförs av

Exportrådet.

Regeringen bedömer att ytterligare

medel i storleksordningen 30 miljoner

kronor behöver tillföras för ändamålet.

Regeringen föreslås besluta om

utformningen av de närmare riktlinjerna

för hur medlen skall användas.

I motion 1995/96:N16 (m) framhålls att

exportsatsningarna för små och

medelstora företag bör utformas som

generella stöd, eftersom

företagsspecifika stöd kan innebära en

snedvridning av konkurrensen.

Överföring av resurser från

traditionella arbetsmarknadspolitiska

åtgärder till insatser som förbättrar

näringsklimatet kan enligt motionärerna

öka effektiviteten i statens satsningar

på sysselsättning och tillväxt. I

motionen anförs vidare att också andra

aktörer än de i propositionen nämnda

bör anlitas vid genomförandet av

exportsatsningarna. Regeringen bör

agera så att kompetensen hos alla

aktörer på området kan utnyttjas när

det gäller att främja de små och

medelstora företagens export.

Regeringens förslag avvisas i motion

1995/96:N15 (fp). Enligt motionärerna

är statens primära uppgift inte att

stödja vissa företag, utan att skapa

rimliga och rättvisa villkor för

företag i hela landet. Införandet av

nya stödformer bör därför ifrågasättas.

I motionen betonas att subventioner

till enskilda företag eller

företagsgrupper alltid innebär risk för

konkurrens-snedvridning. Att tillföra

ytterligare, öronmärkta, medel i

förhoppningen att just dessa skall leda

till framgångar på exportmarknaderna

framstår inte som så väl genomtänkt,

heter det i motionen.

Även i motion 1995/96:N19 (v) framförs

invändningar mot att Sveriges Exportråd

skall vara enda samarbetspartner till

ALMI. Med flera aktörer på området

skapas enligt motionärerna konkurrens

mellan aktörerna och förhoppningsvis

bättre tjänster för de berörda

företagen.

Miljöteknik bör enligt vad som sägs i

motion 1995/96:N18 (mp) ha en

framträdande plats i de

exportsatsningar som föreslås i

propositionen. I instruktionerna till

dem som skall genomföra åtgärderna

borde detta betonas särskilt.

Utskottet vill i denna fråga anföra

följande. I syfte att understödja och

främja tillväxten medverkar staten på

olika områden, bl.a. när det gäller de

små och medelstora företagens

utvecklingsmöjligheter. Många mindre

företag har en produktion som lämpar

sig för export men har ofta begränsat

sin verksamhet till den inhemska eller

ibland den nordiska marknaden. Skälen

härtill kan t.ex. vara bristande

erfarenhet och kompetens och

svårigheter att finansiera de kostnader

för information m.m. som är nödvändiga

för framgång på exportmarknaden. I

likhet med regeringen anser utskottet

att företagen bör ha goda möjligheter

att växa snabbare om de i ett inledande

skede får hjälp med att undanröja dessa

hinder. Utskottet tillstyrker därför

förslaget om ökade statliga

exportinsatser med den uppläggning som

redovisas i propositionen. Även andra

typer av satsningar än de som där anges

bör kunna komma i fråga för stöd.

Sålunda bör t.ex. insatser för

främjande av export av miljöteknik, i

enlighet med vad som sägs i motion

1995/96:N18 (mp), kunna aktualiseras

inom ramen för stödet. Som anförs i

propositionen bör finansieringen ske

under förutsättning att företagen

själva bidrar med minst hälften av

projektkostnaderna.

I likhet med regeringen anser

utskottet vidare att exportinsatserna

bör ske under medverkan av ALMI

Företagspartner AB och Sveriges

Exportråd. Enligt utskottets mening

talar emellertid goda skäl för att

också andra aktörer bör anlitas när det

gäller själva genomförandet av

insatserna. Utskottet förutsätter att

ALMI och Exportrådet vid behov kommer

att anlita den expertis som finns på

området inom den privata sektorn och

som kan erfordras för att åtgärderna

skall få avsedd effekt.

Vad utskottet anfört om export av

miljöteknik resp. utnyttjande av andra

aktörer än ALMI och Exportrådet ligger

väsentligen i linje med vad som i resp.

del förordas i motionerna 1995/96:N16

(m), 1995/96:N18 (mp) och 1995/96:N19

(v). Något uttalande med anledning av

de berörda motions-yrkandena är

emellertid inte erforderligt och de

avstyrks därför. Av det sagda följer

också att utskottet avstyrker motion

1995/96:N15 (fp) i nu aktuellt

avseende.

Teknikutveckling inom turistsektorn

Våren 1995 fattade riksdagen beslut om

en ny organisation för att främja

utvecklingen av de svenska

turistföretagen (prop. 1994/95:177,

KrU28). Organisationen innefattar dels

den statliga myndigheten

Turistdelegationen, dels Svensk

Turistutveckling AB, ett bolag som ägs

gemensamt av staten och

turistbranschen. Turistdelegationen

skall bl.a. svara för

kunskapsutveckling samt för viss teknik-

och metodutveckling. I samråd med olika

organ inom turistområdet skall

delegationen utforma ett

handlingsprogram avseende de mest

angelägna åtgärderna i fråga om

turismens utveckling. Beträffande målen

för den statliga turistpolitiken

uttalade riksdagen bl.a. att de

generella förutsättningarna för

företagandet inom olika politikområden

också bör bestämma turistbranschens

utveckling. Näringspolitiska insatser

på småföretagarområdet utgör därför,

sades det, ett viktigt inslag i den

statliga politik som har betydelse för

turistnäringens utveckling, inte minst

i glesbygd.

Regeringen föreslår nu i

propositionen, som redan nämnts, att

särskilda medel skall anvisas för att

främja teknikutveckling inom främst

mindre turistföretag.

I propositionen konstateras att

turismen är en växande näring som

domineras av små företag. Samtidigt

kräver marknadsföringen att företagen

står i direkt kontakt med sina

exportmarknader. För att klara detta

krävs utveckling av en

informationsteknik som är anpassad till

behoven. Det är enligt regeringen

angeläget att bl.a. små turistföretag

kan stärka sin position på den

internationella turistmarknaden. Detta

bör kunna ske genom t.ex. utveckling

och anpassning av informationsteknik

för främst de mindre turistföretagen

och genom rådgivning till dessa företag

vid introduktion och användning av de

nya hjälpmedlen.

Insatserna bör enligt regeringen

finansieras gemensamt av staten och

branschen. För att täcka statens

kostnader föreslås att ytterligare

medel i storleksordningen 20 miljoner

kronor tillförs Svensk Turistutveckling

AB under budgetåret 1995/96.

Regeringens förslag avvisas i två

motioner. I motion 1995/96:N16 (m)

anförs att förslaget inte är

tillräckligt specificerat. Regeringen

bör enligt motionärerna återkomma i

frågan när Turistdelegationen har

presenterat sitt förslag till

målsättning och i det sammanhanget

närmare ange på vilket sätt satsningen

på teknikutveckling skall medverka till

uppfyllandet av de näringspolitiska

målen på turistområdet. Delvis liknande

synpunkter redovisas i motion

1995/96:N15 (fp); regeringen borde

avvakta med sitt förslag till dess

erfarenhet har vunnits om den nya

organisationen för att främja

utvecklingen av de svenska

turistföretagen.

I motion 1995/96:N17 (c) framhålls

vikten av att de medel för

teknikutveckling som ställs till

förfogande inriktas på de små

företagens situation och med täckning

över hela landet. Svensk

Turistutveckling AB borde samråda med

Turistdelegationen i dessa frågor.

Medlen bör enligt motionären kunna

disponeras även för mer direkt

marknadsföring, och det

utvecklingsarbete på

informationsteknikområdet (IT-området)

som redan pågår inom branschen i bl.a.

Västergötland bör tas till vara.

Kulturutskottet har yttrat sig över

det nu aktuella förslaget jämte

motioner (1995/96:KrU3y; se bilaga).

Enligt kulturutskottet är det inte

nödvändigt att ytterligare avvakta

erfarenheterna av Turistdelegationens

arbete med att utforma förslag till en

handlingsplan innan beslut om det nu

aktuella stödet kan tas.

Kulturutskottet grundar sin bedömning

dels på den information som utskottet

under hand i ärendet har inhämtat om

myndighetens hittillsvarande arbete med

IT-frågor, dels på den information som

utskottet tillägnat sig under det

fortlöpande arbetet med turistfrågor.

Det finns enligt kulturutskottets

mening ett påtagligt behov av

teknikutveckling inom främst mindre

turistföretag. Kulturutskottet anser

således att riksdagen bör anvisa medel

i enlighet med förslaget i

propositionen. Vidare anför utskottet

att det är angeläget att Svensk

Turistutveckling AB samråder med

Turistdelegationen om användningen av

dessa medel. Därigenom kan - på sätt

som förordas i motion 1995/96:N17 (c) -

erfarenheterna från IT-området i

företag på olika platser i landet tas

till vara samtidigt som de föreliggande

behoven uppmärksammas. I en avvikande

mening (m) hävdas, med instämmande i

vad som sägs i motion 1995/96:N16 (m),

att förslaget i denna del är dåligt

specificerat och bör avslås av

riksdagen.

I likhet med regeringen anser

näringsutskottet att det är angeläget

att små turistföretag kan stärka sin

position på den internationella

turistmarknaden. För att stärka dessa

företag krävs bl.a utveckling och

anpassning av informationsteknik samt

rådgivning vid introduktion och

användning av de nya hjälpmedlen. När

det t.ex. gäller marknadsföringen krävs

att företagen står i direkt kontakt med

sina exportmarknader. Detta förutsätter

en utveckling av informationsteknik

som är anpassad till behoven. Data-svar

och Data-fax är exempel på en sådan

teknik som finns i dagsläget men som

inte utnyttjas tillräckligt inom den

svenska turistnäringen. Med hänsyn

härtill och mot bakgrund av vad

kulturutskottet har redovisat i sitt

yttrande anser även näringsutskottet

att anledning saknas att ytterligare

avvakta erfarenheterna av

Turistdelegationens arbete med en

handlingsplan.

I linje med vad kulturutskottet vidare

anfört med anledning av motion

1995/96:N17 (c) utgår näringsutskottet

från att Svensk Turistutveckling AB

samråder med Turistdelegationen om

användningen av de aktuella medlen.

Utskottet saknar dock anledning att i

detta sammanhang framhålla

utvecklingsarbetet i någon särskild

region.

Med det sagda tillstyrker utskottet

regeringens förslag och avstyrker här

berörda delar av motionerna 1995/96:N16

(m) och 1995/96:N15 (fp). Utskottet

finner vidare att motion 1995/96:N17

(c) är i allt väsentligt tillgodosedd

med det anförda. Även denna motion

avstyrks därför.

Anslag till och finansiering av

åtgärderna

För de båda nämnda åtgärderna föreslås

riksdagen engångsvis anvisa sammanlagt

50 miljoner kronor. För att inte

underskottet i statsbudgeten skall öka

genom en sådan medelsanvisning kommer

regeringen att effektuera besparingar

på vissa anslag under

Arbetsmarknadsdepartementets

huvudtitel.

Som redan nämnts avvisas regeringens

förslag helt i motion 1995/96:

N15 (fp) och beträffande stödet till

turistsektorn i motion 1995/96:N16 (m).

I motion 1995/96:N18 (mp) riktas kritik

mot att riksdagen inte informeras om

hur besparingarna inom

Arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel

skall genomföras. Enligt motionärerna

måste riksdagen ha möjlighet att

prioritera mellan föreslagna nya

insatser och de anslag som i stället

skall utgå eller reduceras. Regeringen

borde därför i kommande propositioner

tydligare ange hur finansieringen skall

ske.

Frågan om regeringens rätt att helt

eller delvis lämna av riksdagen

anvisade anslag outnyttjade behandlades

våren 1973 i förslaget till ny

regeringsform och ny riksdagsordning

m.m. (prop. 1973:90 s. 224). Frågan

ansågs inte vara av någon större

betydelse i ett parlamentariskt

statsskick. Regeringsformen borde

därför inta den principiella

ståndpunkten att det får ankomma på

regeringen att under parlamentariskt

ansvar avgöra i vad mån de utgifter som

anslagen möjliggör skall verkställas,

sades det. Departementschefen,

justitieminister Lennart Geijer,

anförde vidare att regeringen givetvis

skall respektera att vissa utgifter

måste göras på grund av lag eller för

staten föreliggande förpliktelser. Av

betydelse är vidare att regeringen är

bunden av riksdagens anslagsvillkor.

Regeringens förslag om

medelsanvisning tillstyrks av

utskottet. Därmed följer att utskottet

avstyrker motionerna 1995/96:N16 (m)

och 1995/96:

N15 (fp) också i här berörda delar.

Med hänvisning till vad som här

redovisats om regeringens rätt att

lämna av riksdagen anvisade medel

outnyttjade avstyrker utskottet vidare

det aktuella yrkandet i motion

1995/96:N18 (mp).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ökade statliga

exportinsatser

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:N15 i denna del, 1995/96:N16

yrkandena 1 och 2, 1995/96:N18

yrkande 1 och 1995/96:N19,

res. 1 (m, kds)

res. 2 (fp)

2. beträffande teknikutveckling

inom turistsektorn

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:N15 i denna del, 1995/96:N16

yrkande 3 i denna del och

1995/96:N17,

res. 3 (m, fp)

3. beträffande anslag till

åtgärderna

att riksdagen med bifall till

proposition 1995/96:94 och med avslag

på motionerna 1995/96:N15 i denna del

och 1995/96:N16 yrkande 3 i denna del

till Vissa exportinsatser, m.m. på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 50 000 000 kr,

res. 4 (m) - villk. res. 3

res. 5 (fp) - villk. res. 2 och 3

4. beträffande finansiering av

åtgärderna

att riksdagen avslår motion

1995/96:N18 yrkande 2.

Stockholm den 7 december 1995

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta

Johansson (s), Karin Falkmer (m),

Reynoldh Furustrand (s), Mats Lindberg

(s), Bo Bernhardsson (s), Sylvia

Lindgren (s), Chris Heister (m), Barbro

Andersson (s), Lennart Beijer (v),

Marie Granlund (s), Ola Karlsson (m),

Eva Goës (mp), Göran Hägglund (kds),

Laila Bäck (s), Sten Tolgfors (m),

Kerstin Warnerbring (c) och Torsten

Gavelin (fp).

Reservationer

1. Ökade statliga exportinsatser (mom.

1)

Karin Falkmer (m), Chris Heister (m),

Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kds)

och Sten Tolgfors (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 4 som börjar med Utskottet vill

och slutar med aktuellt avseende bort

ha följande lydelse:

Under senare år har alltfler framfört

allvarlig kritik mot den bristande

effektiviteten i svensk

arbetsmarknadspolitik. Bland annat den

svensk-amerikanska s.k. NBER-rapporten

har riktat stark och vetenskapligt

grundad kritik också mot de mer

traditionella arbetsmarknadspolitiska

insatserna. Genom att föra över

resurser från arbetsmarknadspolitiska

satsningar till åtgärder för ett bättre

näringsklimat kan effektiviteten i

statens satsningar för att skapa

förutsättningar för fler nya riktiga

arbeten och därigenom tillväxt öka.

De små och medelstora företagen är för

närvarande i stor utsträckning

underleverantörer åt större företag. Få

småföretag har egen export. Om staten

genom olika åtgärder sänker

exporttröskeln för mindre företag kan

det enligt utskottets mening bidra till

bättre balans mellan export och

produktion för den inhemska marknaden

och därmed ge småföretagen bättre

möjligheter att utveckla sin

verksamhet. Mot denna bakgrund finns

det skäl att genomföra särskilda

satsningar på bättre exponering av

svenska småföretag utomlands. Som ett

exempel på lämpliga satsningar kan

nämnas ökat deltagande i utländska

mässor. Sådana satsningar kan

självfallet också omfatta

exportaktiviteter avseende miljöteknik.

Eftersom företagsspecifika stöd bör

undvikas bör exportsatsningarna

utformas som generella stöd. Härigenom

undviks en snedvridning av konkurrensen

mellan de företag som kan bli föremål

för exportinsatser och övriga företag.

Utskottet vill vidare påpeka att det

förutom Sveriges Exportråd och ALMI

Företagspartner AB finns ett flertal

konsultföretag med specialistkompetens

på exportområdet. Även om Exportrådet

och ALMI har möjlighet att i sin tur

anlita dessa företag finner utskottet

regeringens förslag inte

konkurrensneutralt. Som anförs i bl.a.

motion 1995/96:N16 (m) bör regeringen

agera så att kompetensen hos samtliga

aktörer på marknaden tas till vara i

arbetet med att underlätta de små och

medelstora företagens

exportmöjligheter. Detta bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till

känna. Med ett sådant uttalande blir

den sistnämnda motionen tillgodosedd i

berörda delar. Det sagda ligger också

delvis i linje med vad som anförs i

motion 1995/96:N19 (v). Övriga här

aktuella motionsyrkanden avstyrks med

det sagda.

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande ökade statliga

exportinsatser

att riksdagen med bifall till

motion 1995/96:N16 yrkandena 1 och

2, med anledning av motion

1995/96:N19 och med avslag på

motionerna 1995/96:N15 i denna del

och 1995/96:N18 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

2. Ökade statliga exportinsatser (mom.

1)

Torsten Gavelin (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 4 som börjar med Utskottet vill

och slutar med aktuellt avseende bort

ha följande lydelse:

Som anförs i motion 1995/96:N15 (fp)

är statens primära uppgift inom

näringspolitiken inte att stödja vissa

företag utan att skapa ett bra

näringslivsklimat med goda villkor för

företag i hela landet. Enligt

utskottets mening bör därför flera av

de befintliga företagsstöden avvecklas

och införande av nya stödformer

ifrågasättas. Subventioner till

enskilda företag eller företagsgrupper

innebär dessutom alltid risk för

snedvridning av konkurrensen.

ALMI Företagspartner AB har betydande

resurser för sin verksamhet. Åtgärder

för att främja export från mindre

företag bör kunna genomföras utan att

ytterligare medel tillförs för

ändamålet. Det finns dessutom redan

flera företag inom den privata sektorn

som arbetar med att främja exporten

från de små och medelstora företagen.

Även om ALMI och Exportrådet har

möjlighet att i sin tur anlita dessa

privata företag är regeringens förslag

inte konkurrensneutralt.

Sammantaget innebär det anförda att

utskottet tillstyrker motion

1995/96:N15 (fp) i aktuell del och

avstyrker motionerna 1995/96:N16 (m)

och 1995/96:N18 (mp) i berörda delar

samt motion 1995/96:N19 (v).

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande ökade statliga

exportinsatser

att riksdagen med bifall till

motion 1995/96:N15 i denna del och

med avslag på motionerna

1995/96:N16 yrkandena 1 och 2,

1995/96:N18 yrkande 1 och

1995/96:N19 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört.

3. Teknikutveckling inom turistsektorn

(mom. 2)

Karin Falkmer (m), Chris Heister (m),

Ola Karlsson (m), Sten Tolgfors (m) och

Torsten Gavelin (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 6 som börjar med I likhet och

slutar med avstyrks därför bort ha

följande lydelse:

I likhet med vad som sägs i motion

1995/96:N16 (m) och i linje med vad som

anförs i motion 1995/96:N15 (fp) anser

näringsutskottet att regeringens

förslag om teknikutveckling inom

turistsektorn är dåligt specificerat.

Regeringen bör därför, om den anser det

påkallat, återkomma till riksdagen i

frågan när Turistdelegationen har

utarbetat sitt förslag till

handlingsprogram och när erfarenheter

har vunnits om den nyligen genomförda

omorganisationen. Regeringen bör då

närmare ange hur en sådan satsning som

föreslås i propositionen skall bidra

till att uppfylla de näringspolitiska

målen på turistområdet.

I linje - - - (=utskottet) - - -

särskild region.

Det anförda innebär att utskottet

tillstyrker motionerna 1995/96:N16 (m)

och 1995/96:N15 (fp) i motsvarande

delar och avstyrker motion 1995/96:

N17 (c).

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande teknikutveckling

inom turistsektorn

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:N15 i denna del

och 1995/96:N16 yrkande 3 i denna

del och med avslag på motion

1995/96:N17 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört.

4. Anslag till åtgärderna (mom. 3)

Under förutsättning av bifall till

reservation 3

Karin Falkmer, Chris Heister, Ola

Karlsson och Sten Tolgfors (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 7 som börjar med Regeringens

förslag och slutar med berörda delar

bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att 30 miljoner kronor skall

anvisas för ökade statliga

exportinsatser. Som utskottet tidigare

anfört bör dock förslaget i

propositionen om stöd till

teknikutveckling inom turistsektorn

avvisas av riksdagen. Det anförda

innebär att endast 30 miljoner kronor

bör upptas under det aktuella anslaget.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande anslag till

åtgärderna

att riksdagen med anledning av

proposition 1995/96:94, med bifall

till motion 1995/96:N16 yrkande 3 i

denna del och med avslag på motion

1995/96:N15 i denna del till Vissa

exportinsatser, m.m. på

tilläggsbudget till statsbudgeten

för budgetåret 1995/96 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 30 000 000

kr.

5. Anslag till åtgärderna (mom. 3)

Under förutsättning av bifall till

reservationerna 2 och 3

Torsten Gavelin (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 7 som börjar med Regeringens

förslag och slutar med berörda delar

bort ha följande lydelse:

Som utskottet tidigare anfört bör

regeringens båda förslag om stöd till

exportinsatser för små och medelstora

företag resp. till teknikutveckling

inom turistnäringen avvisas av

riksdagen. Propositionen bör sålunda

helt avslås.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande anslag till

åtgärderna

att riksdagen med bifall till

motion 1995/96:N15 i denna del och

med avslag på motion 1995/96:N16

yrkande 3 i denna del avslår

proposition 1995/96:94.

Kulturutskottets yttrande

1995/96:KrU3y

Teknikutveckling inom turistsektorn

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har den 21 november

1995 beslutat bereda kulturutskottet

tillfälle att yttra sig över

proposition 1994/95:94 Exportinsatser

för små och medelstora företag, m.m.

jämte motioner, allt i den del som

berör kulturutskottets

beredningsområde.

Med anledning av propositionen har

väckts motionerna 1995/96:N15- N19.

Kulturutskottet yttrar sig över dels

den del av propositionen som avser

teknikutveckling inom turistsektorn,

dels motion 1995/96:N15, såvitt avser

angivna del av propositionen, motion

1995/96:N16 yrkande 3 och motion

1995/96:N17.

Utskottet

Propositionen, m.m.

I propositionen föreslås att det för

ökade statliga exportinsatser och för

teknikutvecklingen inom turistsektorn

för budgetåret 1995/96 under tolfte

huvudtiteln engångsvis skall föras upp

ett reservationsanslag på sammanlagt 50

miljoner kronor.

Regeringen anger i propositionen att

den för att inte underskottet i

statsbudgeten skall öka genom en sådan

medelsanvisning kommer att effektuera

besparingar på vissa anslag under

tionde huvudtiteln

(Arbetsmarknadsdepartementet).

Det framhålls i propositionen att

turismen är en växande näring och att

den domineras av små företag, samtidigt

som marknadsföringen kräver att

företagen står i direkt kontakt med

sina exportmarknader. För att klara

detta krävs utveckling av en

informationsteknik som är anpassad till

behoven.

I propositionen anförs att det är

angeläget att bl.a. små turistföretag

kan stärka sin position på den

internationella turistmarknaden. Det

bör kunna ske genom bl.a. utveckling

och anpassning av informationsteknik

för främst de mindre turistföretagen

och genom rådgivning till dessa företag

vid introduktion och användning av de

nya hjälpmedlen. Insatserna bör enligt

propositionen finansieras gemensamt av

staten och branschen. Enligt

propositionen bör för att täcka statens

kostnader ytterligare medel i

storleksordningen 20 miljoner kronor

tillföras Svensk Turistutveckling AB.

Här bör också nämnas att det även i

proposition 1995/96:25 En politik för

arbete, trygghet och utveckling, som

bereds av finansutskottet, framförs

synpunkter av innehåll att det krävs en

utveckling av informationsteknik för

att tillgodose de behov som finns av

att turistföretagen står i direkt

kontakt med sina exportmarknader. Det

nämns att Data-svar och Data-fax är

exempel på sådan teknik som finns i dag

men som inte utnyttjas inom den svenska

turistnäringen.

Motioner

I två motioner yrkas avslag på

regeringens förslag i vad avser den

föreslagna satsningen på

teknikutveckling inom turistsektorn.

I den ena av dessa motioner, N15 (fp),

yrkas att propositionsförslaget i dess

helhet skall avslås. Som skäl härför

anför motionärerna principiella skäl,

som hänför sig till motionärernas

allmänna syn på företagsstöd. Då det

gäller det förslag som rör

teknikutveckling inom turistsektorn

framhålls också att under alla

förhållanden bör erfarenheter av den

nyligen genomförda omorganisationen

avvaktas.

Motionärerna bakom motion N16 (m)

anför att förslaget om stöd till

teknikutveckling inom turistsektorn är

dåligt specificerat och att regeringen

bör återkomma i denna fråga när

Turistdelegationen presenterat sitt

förslag till mål och närmare ange hur

satsningen skall medverka till att de

näringspolitiska målen på turistområdet

blir uppfyllda (yrkande 3).

I motion N17 (c) anförs vissa

synpunkter om användningen av de medel

som föreslås bli anslagna för

teknikutveckling inom turistsektorn.

Motionären erinrar bl.a. om den

utvecklingspotential som turistnäringen

har. De anför att turismen till sin

karaktär är lokal och decentraliserad

och att kontakterna mellan kund och

produkt måste förstärkas. Den nya

tekniken erbjuder härvidlag unika

möjligheter. Motionären, som ställler

sig positiv till regeringsförslaget,

understryker vikten av att de

föreslagna medlen för teknikutveckling

används med beaktande av de små

företagens situation och med täckning

över hela landet. Svensk

Turistutveckling AB bör lämpligen

samråda med Turistdelegationen. Enligt

motionärens mening är det viktigt att

de aktuella medlen kan disponeras även

för insatser som innebär mera direkt

marknadsföring, eftersom det är inom

detta område som de akuta problemen är

störst. Erfarenheterna från det

utvecklingsarbete inom

informationstekniken som pågår på vissa

håll i landet bör tas till vara.

Utskottets bedömning, m.m.

I sitt av riksdagen godkända betänkande

1994/95:KrU28 Turistpolitiken

behandlade kulturutskottet ingående

frågan om den statliga turistpolitiken.

I betänkandet erinrades bl.a. om att

turistnäringen är en utpräglad

småföretagarbransch och att

näringspolitiska insatser på

småföretagsområdet således är ett

viktigt inslag i den statliga politik

som har betydelse för turistnäringens

utveckling, inte minst i glesbygd.

Ett enhälligt utskott godtog principer

för inriktningen av turistpolitiken i

vad avser statens roll och insatser

(bet. s. 14). Staten har bl.a. ansvar

för att det sker en samordning av

statens insatser inom olika

politikområden för att stärka

turistnäringen och för att samordning

mellan olika samhällssektorer av

betydelse för turismens utveckling

kommer till stånd och utökas. Staten

har också ett delansvar för

genomförandet och finansieringen av en

övergripande internationell

marknadsföring av Sverige som

turistland med inriktning både på

rekreations- och tjänsteresor.

Efter förslag av regeringen godkände

riksdagen att en ny myndighet, som

senare fick namnet Turistdelegationen,

inrättades för turistfrämjande. Bl.a.

skall Turistdelegationen svara för

kunskapsutveckling samt för viss teknik-

och metodutveckling.

Turistdelegationen skall i samråd med

olika organ inom turistområdet utforma

ett handlingsprogram avseende de mest

angelägna åtgärderna i fråga om

turismens utveckling.

Verksamheten med övergripande

informationsinsatser och marknadsföring

av Sverige som turistland skulle

bedrivas i bolagsform. I enlighet med

regeringens och riksdagens intentioner

har staten och turistbranschen bildat

ett gemensamt bolag, som i vart fall

tills vidare bär namnet Svensk

Turistutveckling AB. Verksamheten skall

finansieras gemensamt av staten och

bolaget.

Det får ankomma på näringsutskottet

att bedöma den i motion N15 (fp)

upptagna övergripande näringspolitiska

frågan om lämpligheten av företagsstöd.

Då det gäller de i samma motion, N15

(fp), och i motion N16 (m) framförda

synpunkterna av innehåll att det ännu

är för tidigt att ta ställning till

frågan om ett statligt stöd av det slag

som föreslås i propositionen, gör

utskottet den bedömningen att det inte

är nödvändigt att ytterligare avvakta

erfarenheterna av Turistdelegationens

arbete med att utforma förslag till en

handlingsplan. Denna bedömning grundar

sig dels på den information utskottet i

detta ärende under hand inhämtat om

myndighetens hittillsvarande arbete med

IT-frågor, dels på den information

utskottet skaffat sig under det

fortlöpande arbetet med turistfrågor,

som inneburit omfattande kontakter med

företrädare för turistnäringen. Det

finns enligt utskottets mening ett

påtagligt behov av teknikutveckling

inom främst mindre turistföretag.

Utskottet anser att riksdagen bör

besluta om att anvisa medel av den i

propositionen föreslagna

storleksordningen, 20 miljoner kronor,

för teknikutveckling inom

turistsektorn.

Då det gäller den i propositionen

föreslagna användningen av stödet, en

fråga som också tas upp i motion N17

(c), gör utskottet följande bedömning.

Utskottet har inhämtat att

Turistdelegationen - som ett led i

utarbetandet av förslag till en

handlingsplan för turismen - haft

omfattande kontakter med företrädare

för turistsektorn i landet. Ett

hundratal sammankomster av

seminariekaraktär har hållits.

Därigenom har myndigheten skaffat sig

en omfattande kännedom om bl.a. de

mindre turistföretagens behov av och

synpunkter på teknikutveckling.

Myndigheten har tillsatt fem

arbetsgrupper som arbetar med olika

delar av handlingsprogrammet. En av

dessa grupper arbetar med IT-frågor.

Mot den redovisade bakgrunden anser

utskottet att det är angeläget att

Svensk Turistutveckling AB samråder

med Turistdelegationen om användningen

av de medel som avsätts för

teknikutveckling inom turistsektorn. På

detta sätt kan i enlighet med vad som

förordas i motion N17 erfarenheterna

från IT-området i företag på olika

platser i landet tas till vara

samtidigt som de föreliggande behoven

kan tas fram.

Det anförda står inte i motsättning

till vad som anförs i propositionen.

Utskottet har inte heller i övrigt

något att invända mot

propositionsförslaget i här aktuell

del.

Stockholm den 23 november 1995

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson

(s), Berit Oscarsson (s), Anders

Nilsson (s), Leo Persson (s), Marianne

Andersson (c), Monica Widnemark (s),

Lennart Fridén (m), Agneta Ringman (s),

Charlotta L Bjälkebring (v), Jan

Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny

Rizell (kds), Nils-Erik Söderqvist (s),

Lars Lilja (s), Birgitta Wichne (m),

Lars Hjertén (m) och Elizabeth Nyström

(m).

Avvikande mening

Lennart Fridén, Jan Backman, Birgitta

Wichne, Lars Hjertén och Elizabeth

Nyström (alla m) anser att den del av

utskottets yttrande som börjar med Då

det gäller de och slutar med inom

turistsektorn bort ha följande

lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som

framförs i motion N16 (m) i här aktuell

del. Förslaget i propositionen om stöd

till teknikutveckling är dåligt

specificerat. Regeringen bör därför, om

den anser det motiverat, återkomma i

denna fråga när Turistdelegationen

presenterat sitt förslag till

handlingsprogram. Regeringen bör då

närmare ange hur en sådan satsning som

föreslås i propositionen skall medverka

till att de näringspolitiska målen på

turistområdet blir uppfyllda.

I enlighet med det anförda bör

propositionen i här aktuell del avslås.

Utskottet tillstyrker således motion

N16 yrkande 3. Genom detta

ställningstagande tillgodoses även

yrkandet i motion N15 (fp) i

motsvarande del.

Gotab, Stockholm 1995