Bet. 1995/96:NU14

Näringsutskottets betänkande

1995/96:NU14

Energistadgefördraget

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1995/96

NU14

Ärendet

I detta betänkande behandlas proposition

1995/96:68 om energistadgefördraget.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om att riksdagen skall godkänna

energistadgefördraget.

Propositionen

I proposition 1995/96:68 föreslås att

riksdagen godkänner

energistadgefördraget.

Utskottet

Bakgrund

År 1991 undertecknade ett femtiotal

östliga och västliga industriländer den

europeiska energistadgan (European

Energy Charter) med syfte att väsentligt

öka samarbetet inom energiområdet.

Förhandlingarna för att skapa ett

rättsligt bindande ramverk för

samarbetet - energistadgefördraget

(Energy Charter Treaty) - slutfördes

under år 1994. Fördraget innehåller

regler om handel, investeringar,

transitering och samarbete inom

energiområdet. Tvister om fördragets

tolkning och tillämpning kan hänskjutas

till internationellt

skiljedomsförfarande eller tvistlösning

enligt modell från GATT (Allmänna tull-

och handelsavtalet). Delar av fördraget

omfattas av EG:s kompetens.

Det ursprungliga målet att i fördraget

få rättsligt bindande åtaganden om

nationell behandling av utländska

investeringar redan i etableringsfasen

fick ges upp. Förhandlingar om ett

kompletterande fördrag med detta

innehåll skall nu i stället vara

avslutade senast den 1 januari år 1998.

Den s.k. stadgekonferensen får lämna

bemyndigande till förhandlingar om ett

antal protokoll och förklaringar till

energistadgan i syfte att upprätthålla

stadgans mål och principer. Ett

energistadgeprotokoll om

energieffektivitet och därtill hörande

miljöaspekter har redan undertecknats.

Protokollets mål är att främja

riktlinjer för energieffektivisering som

är förenliga med en hållbar utveckling,

upprätta ramvillkor som stimulerar

producenter och konsumenter att använda

energi så ekonomiskt, effektivt och

miljövänligt som möjligt samt att

utveckla samarbete mellan parterna inom

området energieffektivisering.

Ett annat dokument, om samarbete på

kärnenergiområdet, har färdigförhandlats

under år 1995. Även på handelsområdet

har ytterligare förhandlingar inletts

under år 1995. Förhandlingar om ett

särskilt protokoll för olje- och

naturgassektorerna har däremot skjutits

på framtiden. Förhandlingar i en

särskild arbetsgrupp om möjligheterna

att införliva energianknuten utrustning

i fördragets handelsbestämmelser har

inletts i oktober 1995. Denna fråga kan

vara av särskilt intresse för svenska

företag.

Energistadgefördraget

Energistadgefördraget, som har

förhandlats fram på EU:s initiativ,

syftar till att i ett alleuropeiskt

perspektiv förena ländernas långsiktiga

samarbetsintressen inom energisektorn.

Det är det första avtalet i sitt slag

som omfattar ett stort antal länder i

öst och väst. Fördraget har emellertid

ett vidare syfte än att uppnå ett ökat

långsiktigt internationellt samarbete på

energiområdet. Det är, framhålls det i

propositionen, avsett att stödja

systemskiftet i de tidigare

planekonomierna och utgör ett viktigt

element i EU:s relationer med länderna i

Central- och Östeuropa och med länderna

i förutvarande Sovjetunionen.

Genom fördraget introduceras ett antal

marknadsekonomiska principer i en stor

krets av länder. Det väntas bl.a. minska

det slöseri med energi som förekommer på

många håll på grund av konstlat låga

prisnivåer. Fördraget speglar den fria

marknadens betydelse och den vikt som

måste läggas vid såväl inhemska som

utländska företags vilja till

investeringar, påpekas det i

propositionen. Förbättrade

produktionsmetoder, effektivare

energianvändning och en liberaliserad

handel med energi öppnar nya möjligheter

för en gemensam energimarknad.

Reformländernas svårigheter att

omedelbart etablera och följa de

västliga industriländernas nivå på

regelverket har erkänts genom att

fördraget innehåller bestämmelser om

övergångstid för dessa länder.

Även om energifrågorna står i centrum,

innehåller fördraget viktiga inslag av

utrikes-, handels- och miljöpolitisk

natur. Fördragets operativa del är

uppdelad i åtta huvudavsnitt och består

av totalt 50 artiklar.

Fördraget innehåller

investeringsskyddsregler med möjlighet

till bindande internationell skiljedom,

avsedda att öka möjligheterna och

intresset för utländska

direktinvesteringar inom energiområdet.

Förhandlingar om ett tillägg till

fördraget om nationell behandling i

etableringsfasen skall, som redan

nämnts, vara avslutade senast den 1

januari 1998.

Enligt regeringen kommer fördragets

regler om transitering, särskilt i fråga

om ledningsbunden energi, att förbättra

affärsmöjligheterna och leda till ökad

diversifiering och flexibilitet. I

fördraget uppmärksammas också

miljöaspekterna. Viktiga principer för

hanteringen av energisektorn läggs fast.

De svenska förhandlingsansträngningarna

har koncentrerats till att nå en hög

nivå på investeringsskyddet, att få

största möjliga följsamhet med

handelsreglerna i GATT och i

Världshandelsorganisationen (WTO), att

betona miljöaspekterna och att få även

utrustning inkluderad i fördraget. Ur

svensk synvinkel kan det resultat som

åstadkommits i förhandlingarna

sammantaget anses som

tillfredsställande, anförs det i

propositionen.

Organisatoriskt hålls samarbetet inom

ramen för stadgan och fördraget samman

av en stadgekonferens med sekretariatet

förlagt till Bryssel. I avvaktan på

ikraftträdandet tillämpas fördraget

provisoriskt. Fördraget träder i kraft

90 dagar efter det att 30 länder

deponerat sina ratifikationsinstrument.

Kostnaderna för energistadgefördraget

skall bäras av de fördragsslutande

parterna. För år 1996 beräknar

regeringen att det svenska bidraget

uppgår till ca 2,7 miljoner belgiska

franc (ca 620 000 SEK), vilket motsvarar

knappt

2 % av de sammanlagda kostnaderna.

Baserat på hittillsvarande diskussioner

gör regeringen den bedömningen att

Sveriges bidrag för framtiden kan antas

komma att ligga vid ca 0,7 miljoner

kronor per år.

Enligt regeringen krävs inte några

särskilda lagstiftningsåtgärder med

anledning av fördraget. Regeringen anser

dock att fördraget är av sådan vikt att

det skall godkännas av riksdagen och

framlägger i propositionen förslag om

ett sådant godkännande.

Utskottet har inget att erinra mot

energistadgefördraget och tillstyrker

att riksdagen godkänner detta fördrag.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen godkänner

energistadgefördraget.

Stockholm den 13 februari 1996

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta

Johansson (s), Christer Eirefelt (fp),

Karin Falkmer (m), Reynoldh Furustrand

(s), Mats Lindberg (s), Mikael Odenberg

(m), Sylvia Lindgren (s), Kjell Ericsson

(c), Barbro Andersson (s), Chris Heister

(m), Marie Granlund (s), Lennart Beijer

(v), Dag Ericson (s), Ola Karlsson (m),

Eva Goës (mp), Göran Hägglund (kds) och

Frank Lassen (s).

Gotab, Stockholm 1996