Bet. 1995/96:NU15

Näringsutskottets betänkande

1995/96:NU15

Vissa gruvfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1995/96

NU15

Ärendet

I detta betänkande behandlas fem

motioner i vissa gruvfrågor från den

allmänna motionstiden 1995.

Sammanfattning

Utskottet avstyrker de behandlade

motionerna. Vad gäller motionsyrkanden

om ändrade villkor för prospektering och

om satsningar på gruvnäringen hänvisas

till att dessa frågor kommer att

behandlas av en pågående utredning.

Beträffande saneringen av

gruvavfallsupplaget i Adak konstaterar

utskottet att en lösning på de problem

som tas upp i motionerna synes ligga

inom räckhåll. Utskottet anser att

ansträngningarna bör öka att även finna

lösningar på motsvarande problem i

Garpenbergsområdet men föreslår inget

riksdagsinitiativ i frågan.

Motionerna

De motioner som behandlas här är

följande:

1994/95:N221 av Eva Goës m.fl. (mp) vari

yrkas att riksdagen

1. hos regeringen begär ett tillägg i

14 kap. 3 § minerallagen under rubriken

Redovisning över utförda

undersökningsarbeten enligt vad i

motionen anförts,

2. hos regeringen begär en förändring i

mineralförordningen om begränsad storlek

på undersökningsområdena enligt vad i

motionen anförts,

3. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kraftigt

höjda ansökningsavgifter.

1994/95:N255 av Maggi Mikaelsson m.fl.

(v) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

anslå särskilda medel till NUTEK för att

hitta metoder att sanera gruvavfallet i

Adak,

2. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att det

är angeläget att saneringsarbetet med

gruvavfall i Garpenberg snarast

påbörjas.

1994/95:N256 av Torsten Gavelin (fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts angående avfallet från

gruvbrytningen i Adak samt om uppdrag

till NUTEK.

1994/95:N279 av Per Erik Granström m.fl.

(s) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten

av att en brytningsavgift införs för att

möjliggöra en ökning av malm- och

mineralprospekteringen,

2. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

forskning, utveckling och utbildning för

att vidareförädla gruvnäringen på lång

sikt,

3. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

internationellt samarbete inom ramen för

forskning och utveckling.

1994/95:N294 av Ulf Björklund (kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ytterligare

forskning kring de speciella problem som

råder vid efterbehandling av

gruvavfallsupplaget i Adak i

Västerbottens län.

Utskottet

Inledning

Ärendets beredning

I detta betänkande behandlar

näringsutskottet fem motioner i vissa

gruvfrågor från 1995 års allmänna

motionstid. Två av motionerna

innehåller förslag om åtgärder för att

främja prospekteringsverksamheten

respektive gruvnäringens utveckling.

Övriga motionsförslag avser frågor om

sanering av gruvavfall.

Utskottets beredning av motionerna var

inledningsvis samordnad med behandlingen

av proposition 1995/96:108 om ändring i

minerallagen samt de motioner som

väcktes med anledning av denna

proposition. Förslaget om ändring i

minerallagen avsåg vissa frågor om

rapporteringsskyldighet för

prospektörer. Regeringen har emellertid

genom skrivelsen 1995/96:155 återkallat

propositionen. Därefter har talmannen

avskrivit de motioner, 1995/96:N22-24,

som väcktes med anledning av

propositionen.

I skrivelsen hänvisas till den

utredning om statens roll för främjande

av den svenska gruvnäringen som

tillsattes i början av år 1996 (se nästa

sida). Regeringen anser att de

mineralfrågor som aktualiserades i

proposition 1995/96:108 bör belysas

ytterligare av denna utredning. Enligt

sina direktiv skall utredningen bl.a.

studera prospekteringens betydelse för

den svenska gruvnäringens utveckling

samt utvärdera minerallagen (1991:45)

och dess tillämpning. Regeringen har för

avsikt att senare återkomma till

riksdagen med förslag som den fortsatta

beredningen kan ge anledning till.

Utredningen om gruvnäringens utveckling

Som nämnts tillsattes i början av år

1996, efter beslut av regeringen, en

utredning om statens roll för främjande

av den svenska gruvnäringens utveckling.

Till särskild utredare har utsetts f.d.

landshövdingen Görel Bohlin.

Regeringen redovisar i direktiven (dir.

1995:166) vissa förhållanden som anses

motivera en utredning med den föreslagna

inriktningen. Det konstateras bl.a. att

produktiviteten inom gruvnäringen ökat

kraftigt under den senaste

tioårsperioden. Prospekteringens

betydelse för att utveckla gruvnäringen

framhålls särskilt. De totala

prospekteringskostnaderna i Sverige har

ökat från 101 miljoner kronor år 1993

till 146 miljoner kronor år 1994 och

antalet undersökningstillstånd har ökat

från 149 till 199. I stort sett hela

ökningen av prospekteringskostnaderna

beräknas härröra från företag med

utländskt ägande. Finansieringen av

prospekteringen bedöms vara en central

fråga för svensk gruvnäring.

Det anförs vidare i direktiven att den

s.k. baskarteringen är en nödvändig

förutsättning för gruvnäringens framtida

tillväxt och utveckling. Behovet av

forsknings- och utbildningsinsatser inom

gruvnäringens område behöver belysas

inför den forskningspolitiska

propositionen hösten 1996. Tillämpningen

av minerallagen behöver utredas. I

övrigt hänvisar regeringen till vikten

av ett stärkt internationellt samarbete,

av en samordning av statliga insatser

med betydelse för gruvnäringen samt av

en utvärdering av gjorda förändringar

under 1990-talet.

Mot denna bakgrund ges i uppdrag till

utredaren att bl.a.:

- analysera behovet av statliga

insatser för prospekteringsverksamheten

samt i vilka former dessa insatser kan

ske,

-

- utvärdera nivån på den baskartering

som Sveriges geologiska undersökning

(SGU) genomför,

-

- bedöma behovet av forskning och

utveckling inom gruvnäringen samt

ansvarsfördelningen mellan staten och

gruvnäringen,

-

- utvärdera tillämpningen av

minerallagen samt lämna förslag till

sådana förändringar som kan minska

statens kostnader och främja

gruvnäringens utveckling,

-

- analysera statens roll vad gäller

internationellt samarbete, särskilt inom

EU,

-

- kartlägga ansvarsfördelningen mellan

de statliga organ som administrerar

insatser riktade mot gruvnäringen,

-

- göra en utvärdering av de senaste

årens förändringar inom svensk

gruvnäring.

-

Utredaren skall enligt direktiven

redovisa resultatet av sitt arbete

senast den 31 maj 1996.

Ändrade villkor för prospektering

Frågor om ändrade villkor för

prospekteringsverksamheten behandlas i

motion 1994/95:N221 (mp). Motionärerna

anser att minerallagen bör kompletteras

med regler som under vissa

förutsättningar medför skyldighet för

prospektörer att redovisa resultaten av

utförda undersökningsarbeten. Vidare

föreslås att villkoren för

undersökningstillstånd skall ändras så

att ansökningsavgifterna höjs och

undersökningsområdena begränsas i

storlek.

Utskottet kan konstatera att förslaget

om ändring av minerallagen i princip

överensstämmer med det förslag som

regeringen lade fram i proposition

1995/96:108 och sedermera återkallade

för vidare utredning och beredning. Vad

gäller förslagen om villkoren för

undersökningstillstånd fanns motsvarande

yrkanden i de motioner som väcktes med

anledning av propositionen. Regeringen

har, som beskrivits i inledningen,

återkallat propositionen med

motiveringen att den pågående

utredningen om gruvnäringen ytterligare

bör belysa behovet av ändringar i

minerallagen. Det får enligt utskottets

mening därför förutsättas att de frågor

som aktualiserats i motion 1994/95:N221

(mp) kommer att uppmärksammas under det

fortsatta utredningsarbetet. Motionen

avstyrks därför.

Satsningar på gruvnäringen

Gruvnäringens betydelse för svensk

ekonomi och behovet av en ökad satsning

på mineralprospektering aktualiseras i

motion 1994/95:N279 (s). Motionärerna

framhåller bl.a. att

prospekteringsverksamheten måste öka för

att gruvnäringen kontinuerligt skall

kunna tillföras nya fyndigheter. En

bestående ökning av

prospekteringsvolymen kan enligt

motionärerna uppnås genom en utvecklad

samverkan mellan gruvföretag och staten.

För att åstadkomma ett långsiktigt

utnyttjande av landets malmresurser

föreslås att riksdagen i

tillkännagivanden förordar att:

- en brytningsavgift införs som sedan

används för att stimulera prospektering

och kartering,

-

- satsningar görs på forskning,

utveckling och utbildning vad gäller

metoder för prospektering, brytning och

anrikning,

-

- det internationella samarbetet ökar

inom forskning och utveckling på

området.

-

Utskottet delar motionärernas syn på

gruvnäringens betydelse för den svenska

ekonomin. Det är angeläget att goda

förutsättningar skapas för näringens

fortbestånd och utveckling inom landet.

Som motionärerna anför har staten ett

ansvar på detta område. Inriktningen av

statens insatser har dock förändrats

under senare år. De statliga aktörer som

haft särskilda uppgifter inom

prospekterings- och bearbetningsområdena

har avvecklats. Staten har i stället

koncentrerat sin verksamhet till att

skapa bra förutsättningar för

gruvnäringen genom bl.a. en utvecklad

baskartering och genom stöd till

forskning och kunskapsförsörjning inom

sektorn.

Regeringen har, som framgått tidigare,

tillsatt en utredning om statens roll

för främjande av den svenska

gruvnäringen. Utredningen skall enligt

sina direktiv ta upp frågor som i

princip motsvarar de överväganden som

efterfrågats i motionen. Exempelvis

skall behovet av forskning och

utveckling inom sektorn bedömas och

ansvarsfördelningen mellan staten och

gruvnäringen övervägas. Av särskilt

intresse är enligt direktiven därvid att

kartlägga industrins intresse av att

delta i projekt tillsammans med staten.

Vidare skall statens roll vad gäller det

internationella samarbetet analyseras.

Utredaren skall särskilt uppmärksamma de

speciella möjligheter som det svenska EU-

medlemskapet kan medföra. I övrigt skall

hon bl.a. analysera frågor om statens

insatser för prospekteringsverksamheten

och baskarteringen samt göra en

utvärdering av de senaste årens

förändringar inom svensk gruvnäring.

Med hänvisning till det anförda anser

utskottet att de överväganden som

förordas i motion 1994/95:N279 (s) till

stor del kommer att tas upp inom ramen

för den pågående utredningen om

gruvnäringen. Motionen avstyrks därmed.

Sanering av gruvavfall

Gruvavfallsupplag i Adak

Under allmänna motionstiden 1995 väcktes

tre motioner - 1994/95:N255 (v),

1994/95:N256 (fp) och 1994/95:N294 (kds)

- med förslag om sanering av

gruvavfallet i Adak i Malå kommun.

I motionerna hänvisas till de

miljöproblem som uppkommit i gruvområdet

till följd av bl.a. urlakning av

metaller och arsenik. Föroreningarna

härrör i första hand från ett

sandmagasin med avfall från

anrikningsverket. Motionärerna

framhåller att hela området i Adak

behöver efterbehandlas för att förhindra

oacceptabla metallutsläpp. I motionerna

föreslås riksdagen ge regeringen till

känna att nödvändiga resurser måste

satsas på att finna metoder att hantera

avfallet i Adak.

Gruvbrytningen i Adak pågick under åren

1940-1978. Fram till år 1973 var

Kommerskollegium ansvarigt för driften.

Därefter övertog Nämnden för statens

gruvegendom (NSG) ansvaret fram till

nedläggningen år 1978. Frågan om åter

ställning av gruvområdet och

efterbehandling av gruvavfallet har

därefter i olika former varit föremål

för diskussion.

År 1993 beslutade länsstyrelsen i

Västerbottens län genom ett föreläggande

enligt miljöskyddslagen (1969:387) att

NSG skulle utföra efterbehandling av

industriområdet inom Adaks gruvfält.

Dessutom skulle ett kontrollprogram samt

utredningar om bl.a. läckage av arsenik

från ett sandmagasin genomföras. Vid

avvecklingen av NSG övertog Närings- och

teknikutvecklingsverket (NUTEK) ansvaret

för efterbehandlingen av gruvavfallet i

Adak. NUTEK har därefter låtit genomföra

efterbehandling av industriområdet samt

utredningar av lämplig

efterbehandlingsmetod för det förorenade

sandmagasinet. I november 1995

rapporterade NUTEK resultatet av

utredningarna till länsstyrelsen samt

föreslog en efterbehandlingsmetod för

sandmagasinet. Metoden går ut på att

magasinet täcks med ett tätskikt och att

ett eventuellt läckage av skadliga ämnen

samlas upp och tas om hand.

Länsstyrelsen har remissbehandlat

NUTEK:s förslag och ett beslut i frågan

väntas inom kort. Enligt uppgift från

NUTEK kan täckningsarbetena påbörjas

under år 1996 och vara avslutade under

år 1998.

Vad gäller finansieringen av

återställningsarbetena föreslog NUTEK i

maj 1995 regeringen att medel från

försäljning av viss statlig gruvegendom

(s.k. kronoandelar) till Boliden Mineral

AB skulle få användas. Regeringen

beslutade i juni 1995 att de aktuella

medlen, ca 30 miljoner kronor, får

användas för detta ändamål. NUTEK har

därefter för regeringen redovisat en

plan för hur de tillförda medlen avses

bli använda.

Utskottet kan mot bakgrund av den nu

lämnade redovisningen konstatera att

ärendet om sanering av gruvavfallet i

Adak framskridit sedan de aktuella

motionerna i frågan väcktes för drygt

ett år sedan. Finansieringsfrågan synes

ha fått sin lösning genom regeringens

beslut att ställa medel från försäljning

av statlig gruvegendom till NUTEK:s

förfogande. I sakfrågan, dvs. metoden

för efterbehandling av bl.a. det

förorenade sandmagasinet, har NUTEK

föreslagit en åtgärdsplan för

länsstyrelsen i Västerbottens län.

Länsstyrelsen väntas fatta beslut i

frågan inom kort. Det är inte

näringsutskottets sak att ta ställning

till om denna åtgärdsplan uppfyller de

krav på miljöriktigt omhändertagande som

bör ställas. Utskottet vill dock

uttrycka sin förhoppning att de åtgärder

som vidtagits under det senaste året kan

leda till att efterbehandlingsarbetet

kan inledas inom en snar framtid.

Med hänvisning till den redovisade

bakgrunden anser utskottet att

motionerna 1994/95:N255 (v),

1994/95:N256 (fp) och 1994/95:N294 (kds)

i allt väsentligt kan anses vara

tillgodosedda. De aktuella

motionsyrkandena avstyrks av detta skäl.

Gruvavfallsupplag i Garpenbergsområdet

Ytterligare ett motionsyrkande från den

allmänna motionstiden 1995 tar upp

frågan om sanering av gruvavfallsupplag.

I motion 1994/95:N255 (v) föreslås att

riksdagen i ett tillkännagivande

framhåller att det är angeläget att

saneringsarbetet med gruvavfallet i

Garpenberg snarast påbörjas.

Motionärerna hänvisar till att

gruvavfallet i Garpenbergsområdet har

klassats som en av de allvarligaste

källorna till miljöskadliga utsläpp till

Östersjön.

Inom Garpenbergsområdet har

gruvbrytning bedrivits åtminstone sedan

1200-talet. Denna verksamhet har

resulterat i ett betydande metalläckage

från efterlämnat gruvavfall. Avfallet är

av varierande ålder och finns upplagt

inom ett antal olika områden. Boliden

Mineral AB har sedan år 1957 bedrivit

gruvbrytning och anrikningsverksamhet

inom området.

Läckaget från Garpenbergsområdet har

bl.a. påverkat vattenmiljön i Dalälven.

Regeringen inrättade år 1988 den s.k.

Dalälvsdelegationen med uppdrag att

utarbeta ett åtgärdsprogram för att rena

Dalälven inom tio år. Detta arbete har

resulterat i ett flertal åtgärder, bl.a.

i avtal om saneringsåtgärder för

gruvavfall i Faluområdet. Inom ramen för

Dalälvsdelegationens arbete påbörjades

också förhandlingar mellan delegationen

och Boliden Mineral AB i avsikt att nå

en överenskommelse om åtgärder för att

minska metalläckaget från gruvavfallet i

Garpenberg. Förhandlingarna har bl.a.

avsett frågan om ansvars- och

kostnadsfördelning mellan Boliden och

staten. Syftet med förhandlingarna har

varit att åtstadkomma en helhetslösning

med en åtgärdsplan för samtliga

delområden där stora miljöproblem

föreligger. När Dalälvsdelegationen

upplöstes år 1994 övertog Statens

naturvårdsverk uppdraget att föra

förhandlingarna för statens räkning.

Någon överenskommelse mellan Naturvårds

verket och Boliden har ännu inte kunnat

uppnås.

Riksdagen har tidigare vid flera

tillfällen behandlat frågan om sanering

av området kring Garpenberg. Våren 1993

avslogs en motion med motsvarande

yrkande som nu är aktuellt.

Näringsutskottet hänvisade i sitt

betänkande (bet. 1992/93:NU26 s. 8) till

att en förhandlingsuppgörelse syntes

ligga inom räckhåll. Senast

aktualiserades frågan i det förslag om

tilläggsbudget som regeringen avgav till

riksdagen våren 1995 (prop.

1994/95:125). I propositionen lämnade

regeringen en kortfattad redogörelse för

åtgärderna för att rena Dalälven. Det

hänvisades därvid till att förhandlingar

i frågan om gruvavfallet i Garpenberg

fortfarande pågick. Regeringen

konstaterade också att i det nuvarande

statsfinansiella läget bör medel för

åtgärder i Garpenbergsområdet inte

avsättas nu .

Som framgått synes frågan om sanering

av gruvavfallet i Garpenbergsområdet

inte vara lika nära en lösning som den

tidigare behandlade frågan om

motsvarande problem i Adak. Enligt vad

utskottet erfarit har svårigheterna att

komma fram till ett avtal om en

åtgärdsplan för Garpenbergsområdet till

stor del sin grund i de oklarheter som

anses råda beträffande det juridiska

ansvaret för att genomföra och bekosta

erforderliga saneringsåtgärder.

Utskottet har visserligen förståelse för

att det komplicerade förhandlingsläget

försvårat en uppgörelse, men vill

samtidigt understryka att detta

förhållande bör leda till ökade

ansträngningar från bägge parters sida.

Det får förutsättas att

förhandlingsarbetet fortsättningsvis kan

bedrivas på ett sådant sätt att

möjligheterna ökar att finna en lösning

som varaktigt kan begränsa problemen med

urlakning av metaller i

Garpenbergsområdet.

Utskottet bedömer att ett

tillkännagivande i enlighet med

förslaget i motion 1994/95:N255 (v) i

dagsläget inte skulle underlätta arbetet

med att finna en lösning på de

diskuterade problemen. Yrkandet avstyrks

således.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändrade villkor

för prospektering

att riksdagen avslår motion

1994/95:N221,

2. beträffande satsningar på

gruvnäringen

att riksdagen avslår motion

1994/95:N279,

3. beträffande gruvavfallsupplag

i Adak

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:N255 yrkande 1, 1994/95: N256

och 1994/95:N294,

4. beträffande gruvavfallsupplag

i Garpenbergsområdet

att riksdagen avslår motion 1994/95:N255

yrkande 2.

Stockholm den 16 april 1996

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta

Johansson (s), Karin Falkmer (m),

Reynoldh Furustrand (s), Mikael Odenberg

(m), Sylvia Lindgren (s), Kjell Ericsson

(c), Barbro Andersson (s), Marie

Granlund (s), Lennart Beijer (v), Dag

Ericson (s), Ola Karlsson (m), Eva Goës

(mp), Göran Hägglund (kds), Laila Bäck

(s), Sten Tolgfors (m), Torsten Gavelin

(fp) och Frank Lassen (s).