Bet. 1995/96:NU18

Näringsutskottets betänkande

1995/96:NU18

Tilläggsbudget

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionen

Utskottet

Hemställan

Reservation

1995/96

NU18

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1995/96:105 med

förslag om tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1995/96

såvitt gäller avsnitt 5

(Finansdepartementet) punkt D 3 och

avsnitt 10 (Näringsdepartementet),

dels - delvis - en motion som har väckts

med anledning av propositionen.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om tilläggsanslag till

Finansinspektionen och till NUTEK

(Närings- och teknikutvecklingsverket).

Härutöver tillstyrks att ytterligare ca

62,5 miljoner kronor anslås till

rymdverksamhet. I en reservation (mp)

föreslås ett lägre belopp - 50 miljoner

kronor - under detta anslag.

Vidare tillstyrker utskottet att staten

utfärdar en kreditgaranti för lån på

högst 20 miljoner kronor till den svensk-

norska industrifonden. Slutligen har

utskottet inget att erinra mot den

förändring av verksamhetsinriktningen

vid AB Svensk Exportkredit som redovisas

i propositionen.

Propositionen

I proposition 1995/96:105 avsnitt 5

(Finansdepartementet) framlägger

regeringen förslag om anslag m.m. under

sjunde huvudtiteln. Under här angiven

rubrik föreslås

D 3. Finansinspektionen (s. 11)

att riksdagen till Finansinspektionen

på tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag

på 2 800 000 kr.

Vidare framläggs under avsnitt 10

(Näringsdepartementet) förslag om anslag

m.m. under tolfte huvudtiteln. Under här

angivna rubriker föreslås följande:

Statlig garanti till svensk-norsk

Industrifond, m.m. (s. 40)

att riksdagen godkänner vad regeringen

förordar om en garanti för lån på högst

20 000 000 kr till Stiftelsen Fonden för

svenskt-norskt industriellt samarbete.

Förändrad verksamhetsinriktning för AB

Svensk Exportkredit (s. 41) att

riksdagen godkänner vad som anförts om

inriktningen av verksamheten vid AB

Svensk Exportkredit.

A 1. Närings- och

teknikutvecklingsverket:

Förvaltningskostnader (s. 43)

att riksdagen till Närings- och

teknikutvecklingsverket:

Förvaltningskostnader på tilläggsbudget

till statsbudgeten för budgetåret

1995/96 anvisar ett ramanslag på 4 000

000 kr.

F 5. Rymdverksamhet (s. 44)

att riksdagen till Rymdverksamhet på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag

på 62 544 000 kr.

Motionen

Den motion som har väckts med anledning

av propositionen och behandlas här är

1995/96:Jo16 av Marianne Samuelsson

m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandet (4)

att riksdagen på tilläggsbudget för

budgetåret 1995/96 anslår 50 000 000 kr

till Rymdverksamhet i enlighet med vad

som anförts i motionen.

Utskottet

Finansinspektionen

Till Finansinspektionen har för

innevarande budgetår uppförts ett

ramanslag på ca 150 miljoner kronor.

Av propositionen framgår att Sverige på

förfrågan har accepterat att vara

värdland för 1996 års internationella

konferens för tillsynsmyndigheter,

International Conference of Banking

Supervisors (ICBS). Regeringens avsikt

är att Finansinspektionen med visst

biträde av Riksbanken skall arrangera

ICBS-konferensen. Av den totala

kostnaden för att arrangera konferensen,

som regeringen har beräknat till ca 5

miljoner kronor, skall Riksbanken enligt

en överenskommelse mellan banken och

inspektionen bestrida kostnader

motsvarande ca 1,5 miljoner kronor. För

att täcka återstående medelsbehov

föreslår regeringen att inspektionen på

tilläggsbudget anvisas 2,8 miljoner

kronor. Resterande kostnader skall

täckas av redan tilldelat anslag.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag.

Statlig garanti till svensk-norsk

industrifond

Våren 1981 träffades avtal mellan den

svenska regeringen och den norska

regeringen om ekonomiskt samarbete,

särskilt på industri- och

energiområdena. Som en del i detta avtal

undertecknades ett särskilt protokoll om

upprättande av en fond för svenskt-

norskt industriellt samarbete. Sverige

har tillfört ett kapital på 200 miljoner

kronor och Norge ett kapital på

motsvarande 50 miljoner svenska kronor.

Den svensk-norska industrifondens

verksamhet består i att med bl.a.

villkorslån delfinansiera riskfyllda

utvecklingsprojekt där minst ett norskt

och ett svenskt företag medverkar.

Fonden hade i juni 1995 likvida medel på

ca 195 miljoner kronor, varav ca 100

miljoner kronor var avsatta för lån m.m.

som ännu inte hade lyfts av företagen.

Med tillgängliga medel kan fonden

fortsätta sin verksamhet på nuvarande

nivå endast i ca två år till. Därefter

beräknar fonden att den måste reducera

sin verksamhet, såvida inte ökade

resurser tillförs eller någon annan

lösning skapas.

En ansökan från fonden om ytterligare

sammanlagt 250 miljoner svenska kronor

ingavs till de två regeringarna år 1993.

I första hand eftersträvas en lösning

som gör att fonden kan fortsätta

verksamheten efter år 1997 på en

oförändrad nivå utan att nya medel

tillskjuts från svensk sida.

I propositionen förordar regeringen att

staten utfärdar en kreditgaranti för att

fonden vid behov skall kunna ta upp lån

på marknaden och sålunda fullgöra sina

förpliktelser. Garantin från den svenska

staten föreslås uppgå till högst 20

miljoner kronor och gälla under

förutsättning att den norska staten

lämnar en motsvarande garanti på lägst

ca 80 miljoner kronor eller ett direkt

tillskott av medel på lägst detta

belopp. Fonden beräknas med dessa ökade

resurser kunna fortsätta sin verksamhet

på i stort sett oförändrad nivå under

ytterligare ca fem år. I sammanhanget

anmäler regeringen för riksdagens

kännedom att fonden för regeringarna

anmält behov av att i särskilda fall,

främst för att skydda en lånefordran,

temporärt kunna omvandla en fordran till

aktier i kundföretaget. Det ankommer på

regeringen att ta ställning till detta

förslag.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om en garanti för lån på högst

20 miljoner kronor till den svensk-

norska industrifonden.

Förändrad verksamhetsinriktning för AB

Svensk Exportkredit

Under våren 1995 anmälde regeringen

(prop. 1994/95:150 bil. 12) att AB

Svensk Exportkredit (SEK) avsåg att

förmedla lån från Europeiska

Investeringsbanken till svenska mindre

och medelstora företag, bl.a. via ALMI

Företagspartner AB och bankerna.

I propositionen anförs att större

utbyggnader av svensk infrastruktur och

exportindustri kan komma att kräva ökade

finansieringsinsatser. Enligt SEK:s

styrelse och bolagsstämma bör det därför

skapas möjligheter för SEK att utnyttja

den upplåningskapacitet och den

upplåningskompetens som byggts upp till

långfristig finansiering för utbyggnad

av infrastrukturen i Sverige och

utvecklingsprojekt inom exportindustrin

med syfte att stärka den svenska

industrins internationella

konkurrenskraft. SEK:s medverkan kommer

att ske på affärsmässig basis och med

oförändrad riskprofil. Regeringen ser

positivt på en sådan förändring av

verksamheten. Enligt SEK:s bolagsordning

får den inte ändras utan regeringens

godkännande. Regeringen anser emellertid

att även riksdagen bör ges möjlighet att

ta ställning i frågan innan regeringen

slutligt godkänner ändringen av

bolagsordningen.

När SEK bildades år 1962 var

inriktningen enbart exportfinansiering.

Den

nu aviserade ändringen av

bolagsordningen innebär en utvidgad

verksamhet. I propositionen föreslår

regeringen att riksdagen godkänner den

ändrade inriktningen av SEK:s

verksamhet.

Utskottet har inget att erinra mot den

redovisade förändringen av verksamheten

vid AB Svensk Exportkredit. Förslaget

tillstyrks alltså. Utskottet vill dock

betona vikten av att ett ökat deltagande

från SEK:s sida i nu aktuella satsningar

inte inkräktar på bankernas

traditionella finansiering av svenskt

näringslivs utbyggnad inom landet.

Närings- och teknikutvecklingsverket

För innevarande budgetår har till

Närings- och teknikutvecklingsverket

(NUTEK) anvisats ett anslag på ca 303

miljoner kronor för

förvaltningskostnader. I

budgetpropositionen 1995 reserverades

medel för vissa kommande utgiftsbehov

hos myndigheternas förvaltning för att

dessa skulle kunna fullgöra Sveriges

åtaganden gentemot EU. I

kompletteringspropositionen våren 1995

(prop. 1994/95:150) föreslog regeringen

hur merparten av dessa medel skulle

fördelas. Det stod emellertid klart att

ytterligare erfarenhet från EU-

medlemskapet skulle krävas för

bedömningen av vissa politikområden. I

den nu aktuella propositionen föreslår

regeringen därför vissa ramhöjningar för

några myndigheter.

En del av de medel som föreslås i

propositionen är avsedda att täcka

kostnaderna för de insatser som krävs av

NUTEK för hanteringen av återflödet från

EU:s strukturfonder. NUTEK skall svara

för den ekonomiadministrativa

samordningen av återflödet från samtliga

fyra strukturfonder och av utbetalningar

från regionalfonden. Vidare skall NUTEK

vara sekretariat åt vissa

övervakningskommittéer m.m. Regeringen

bedömer att extra medel behövs för att

NUTEK skall kunna fullgöra sina

arbetsuppgifter och föreslår att

riksdagen för budgetåret 1995/96 anvisar

ytterligare 4 miljoner kronor.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag.

Rymdverksamhet

För rymdverksamhet har för innevarande

budgetår uppförts ett ramanslag på ca

758 miljoner kronor. Merparten av

utgifterna inom anslaget utgörs av

avtalsbundna bidrag till den europeiska

rymdorganisationen European Space Agency

(ESA), avseende långsiktiga

utvecklingsprojekt. Regeringen anför i

propositionen att utrymme saknas att

inom anvisat anslag delta i nya projekt.

Två för svenskt vidkommande viktiga

projekt planeras för närvarande inom

ramen för ESA-samarbetet.

Av propositionen framgår att det vid

ESA:s ministermöte i oktober 1995

fattades beslut om ett europeiskt

deltagande i den planerade

internationella rymdstationen Alpha.

Rymdstationen innebär det största

internationella samarbetsprojektet

någonsin, framhålls det i propositionen.

Regeringen beskriver projektet som en

teknisk utmaning, som också bedöms kunna

utgöra modell för framtidens alltmer

globala samarbete på rymdområdet.

Projektet leds av Förenta staterna.

Övriga parter är Ryssland, Japan, Kanada

och Europa via ESA. Målet för projektet

är att tillhandahålla rymd- och

markinstallationer för utforskande och

användning av rymden. Det europeiska

deltagandet förutsätter bl.a.

delfinansiering av de gemensamma

driftskostnaderna för stationen från år

2001 och under dess beräknade livstid

fram till år 2013 liksom täckande av de

europeiska utvecklingskostnaderna (de

s.k. europeiska elementen).

Enligt regeringen bör Sverige som

medlem i ESA delta i utvecklingen av

Europas bidrag till den internationella

rymdstationen. Kostnaderna för ett

svenskt deltagande (på nivån 0,4 %)

beräknas till 102,5 miljoner kronor

under perioden 1996-2004 (prisnivå

1995). Deltagandet innebär också att

Sverige ansluter sig till det

mellanstatliga avtal som reglerar

samarbetet mellan rymdstationsparterna.

Vidare driver ESA och

användarorganisationen Eumetsat ett

gemensamt projekt, Metop, för att

utveckla s.k. polära vädersatelliter.

Dessa satelliter skall komplettera de

redan beslutade s.k. geostationära

vädersatelliterna. I propositionen

anförs att de polära satelliterna är av

stort intresse för den svenska

vädertjänsten eftersom de ger en bättre

bild av vädersituationen på nordliga

breddgrader än vad de geostationära

satelliterna ger. Sverige deltar i ett

förberedande program för Metop sedan år

1993, och regeringen anser att Sverige

bör fortsätta att delta i utvecklingen

av Metop. Kostnaderna beräknas till

150,8 miljoner kronor för perioden

1996-2002 (prisnivå 1995).

Regeringen beräknar det sammanlagda

medelsbehovet för de två projekten till

30 miljoner kronor för budgetåret

1995/96. Vidare tillkommer kostnaderna

för pris- och valutajusteringar av de

avtalsbundna bidragen till ESA (på nivån

2 %) om ca 32,5 miljoner kronor för

innevarande budgetår.

I propositionen föreslås därför att

riksdagen för budgetåret 1995/96 anvisar

ett ramanslag på ytterligare ca 62,5

miljoner kronor. Anslagshöjningen skall

finansieras genom motsvarande besparing

inom Näringsdepartementets

verksamhetsområde. På vilket sätt denna

besparing skall genomföras nämns inte i

propositionen

Enligt vad som sägs i motion

1995/96:Jo16 (mp) saknas det ekonomiskt

utrymme för projekt med bemannade

rymdtransporter och drift av en komplex

utpost i rymden. Sverige bör därför

varken delta i den planerade

internationella rymdstationen Alpha

eller bidra till driftskostnaderna för

stationen, anser motionärerna.

Satsningar borde i stället göras på

tillämpning av rymdteknologi, t.ex. i

miljödatacentrumet i Kiruna och i

vädersatelliter. Mot den bakgrunden

begärs i motionen att anslaget sänks med

12,5 miljoner kronor till 50 miljoner

kronor.

Utskottet, som gör samma bedömning som

regeringen när det gäller det svenska

deltagandet i rymdstationen Alpha,

finner det naturligt att Sverige som

medlem i ESA deltar i det europeiska

bidraget till den planerade

internationella rymdstationen. Som

påpekas i propositionen är rymdstationen

ett gigantiskt samverkansprojekt och

utgör modell för det alltmer globala

samarbetet på rymdområdet. Härtill kan

läggas de tekniska och vetenskapliga rön

som projektet kan förväntas tillföra

flera områden inom svensk forskning.

Verksamheten kommer dessutom att gynna

svensk högteknologisk industri.

Den utredning som regeringen tillsatte

hösten 1994 med uppdrag att genomföra en

genomgripande översyn av den svenska

rymdverksamheten avlämnade i september

1995 sitt betänkande (SOU 1995:78). När

det gäller de meteorologiska

satellitprogrammen betonas i betänkandet

bl.a. vikten av att Sveriges långsiktiga

engagemang i ESA och Eumetsat bekräftas

och att forskning och

utvecklingsverksamhet i Sverige

bibehålls. Beträffande miljö- och

klimatstudier gör utredaren

(landshövding Gunnar Björk) den

bedömningen att både det i Kiruna

planerade institutet för miljö- och

rymdforskning och de klimatdatabaser och

det klimatmodelleringscentrum som

planeras av SMHI (Sveriges

meteorologiska och hydrologiska

institut) kan leda till att

fjärranalysdata i betydande omfattning

kan komma att utnyttjas i samhället.

Initiativen betraktas av utredaren som

mycket angelägna från rymdsynpunkt.

Betänkandet bereds för närvarande i

regeringskansliet. De frågor om

rymdteknologiska satsningar som tas upp

i motion 1995/96:Jo16 (mp) kommer

således att få sin belysning under

beredningsarbetet.

Det anförda innebär att utskottet

tillstyrker regeringens förslag i denna

del och avstyrker det aktuella yrkandet

i nyssnämnda motion.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande

Finansinspektionen

att riksdagen med bifall till

proposition 1995/96:105 avsnitt 5 i

denna del till Finansinspektionen på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 under sjunde

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på

2 800 000 kr,

2. beträffande statlig garanti

till svensk-norsk industrifond

att riksdagen med bifall till

proposition 1995/96:105 avsnitt 10 i

denna del godkänner vad som anges i

propositionen om en garanti för lån på

högst 20 000 000 kr till Stiftelsen

Fonden för svenskt-norskt industriellt

samarbete,

3. beträffande förändrad

verksamhetsinriktning för AB Svensk

Exportkredit

att riksdagen med bifall till

proposition 1995/96:105 avsnitt 10 i

denna del godkänner den inriktning av

verksamheten vid AB Svensk

Exportkredit som anges i

propositionen,

4. beträffande Närings- och

teknikutvecklingsverket

att riksdagen med bifall till

proposition 1995/96:105 avsnitt 10 i

denna del till Närings- och

teknikutvecklingsverket:

Förvaltningskostnader på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 4

000 000 kr,

5. beträffande rymdverksamhet

att riksdagen med bifall till

proposition 1995/96:105 avsnitt 10 i

denna del och med avslag på motion

1995/96:Jo16 yrkande 4 till

Rymdverksamhet på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1995/96

under tolfte huvudtiteln anvisar ett

ramanslag på 62 544 000 kr.

res. (mp)

Stockholm den 12 mars 1996

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta

Johansson (s), Christer Eirefelt (fp),

Karin Falkmer (m), Reynoldh Furustrand

(s), Mikael Odenberg (m), Sylvia

Lindgren (s), Kjell Ericsson (c), Barbro

Andersson (s), Chris Heister (m), Marie

Granlund (s), Lennart Beijer (v), Dag

Ericson (s), Ola Karlsson (m), Eva Goës

(mp), Göran Hägglund (kds), Laila Bäck

(s) och Frank Lassen (s).

Reservation

Rymdverksamhet (mom. 5)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som börjar på s. 5 med Utskottet, som

och slutar på s. 6 med nyssnämnda

motion bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion 1995/96:Jo16 (mp)

saknas det i Sverige ekonomiskt utrymme

för projekt med bemannade

rymdtransporter och drift av komplexa

utposter i rymden. Mot den bakgrunden

bör vi varken delta i den planerade

internationella rymdstationen Alpha

eller bidra till driftskostnaderna för

stationen. I stället bör satsningar

göras på tillämpning av rymdteknologi,

t.ex. i miljödatacentrumet i Kiruna och

i vädersatelliter. Det föreslagna

anslaget bör därför sänkas till 50

miljoner kronor. Det anförda innebär att

utskottet tillstyrker det aktuella

yrkandet i nyssnämnda motion.

dels att utskottets hemställan under 5

bort ha följande lydelse:

5. beträffande rymdverksamhet

att riksdagen med anledning av

proposition 1995/96:105 avsnitt 10 i

denna del och med bifall till motion

1995/96:Jo16 yrkande 4 till

Rymdverksamhet på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1995/96

under tolfte huvudtiteln anvisar ett

ramanslag på 50 000 000 kr.

Gotab, Stockholm 1996