Bet. 1995/96:NU19

Näringsutskottets betänkande

1995/96:NU19

Forskning inom skogs- och livsmedelsindustrierna

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Innehållsförteckning

1995/96

NU19

Ärendet

I detta betänkande behandlas - helt

eller delvis - elva motioner från den

allmänna motionstiden 1995 om forskning

inom skogs- och livsmedelsindustrierna.

Sammanfattning

Utskottet avstyrker yrkanden i åtta

motioner rörande insatser för forskning

och utveckling (FoU) inom

skogsindustrin, med hänvisning bl.a.

till den forskningspolitiska proposition

som är aviserad till hösten 1996. Det

framhålls dock redan nu från utskottets

sida att frågan om FoU-insatser inom

skogsindustrin är av stor betydelse och

att det är viktigt att de svenska

forskningsinsatserna inom skogsområdet

ligger minst i nivå med vad som gäller i

jämförbara konkurrentländer.

Vidare avstyrks tre motioner med krav

på ökade FoU-insatser inom

livsmedelsindustrin. Även i detta fall

hänvisas till den aviserade

forskningspolitiska propositionen, i

vilken det enligt utskottets mening är

angeläget att frågan om FoU-insatser

inom livsmedelsindustrin lyfts fram.

Motionerna

De motioner som behandlas här är

följande:

1994/95:Jo238 av Göte Jonsson m.fl. (m)

såvitt gäller yrkandet (31) att riks-

dagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

forskning inom skogs- och

träproduktssektorn.

1994/95:N212 av Inga Berggren och Peter

Weibull Bernström (båda m) vari yrkas

att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

skapa förutsättningar för högvärdiga och

mer konkurrenskraftiga livsmedel,

2. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

skapandet av ett livsmedelstekniskt

forsknings- och utvecklingsprogram,

3. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

utreda behovet av ett

livsmedelsforskningsråd.

1994/95:N244 av Inge Carlsson och Lars

Stjernkvist (båda s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

utveckling av livsmedelsindustrin.

1994/95:N245 av Bengt Kronblad m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om insatser

för att öka förädlingen av skogsråvaran

och därmed dess exportvärde,

2. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

forskning för ett ökat användande av

träfiber i byggnader.

1994/95:N261 av Kjell Ericsson (c) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär

förslag om utbyggnad av ett

skogsindustriellt centrum i enlighet med

vad som i motionen anförts.

1994/95:N269 av Ulf Kero m.fl. (s)

såvitt gäller yrkandet (1) att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett program

för att öka förädlingen av skogsråvaran

och därmed dess exportvärde.

1994/95:N277 av Eva Björne (m) vari

yrkas att riksdagen begär att regeringen

tillsätter en utredning om att flytta

del eller delar av Skogsindustrins

tekniska forskningsinstitut (STFI) till

Sundsvall.

1994/95:N285 av Kurt Ove Johansson och

Lars-Erik Lövdén (båda s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om FoU-

satsningar inom svensk livsmedelssektor.

1994/95:N290 av Leif Marklund m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om FoU-

insatser för att hitta nya,

kompletterande användningsområden för

skogsråvaran,

2. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

grundforskning och tillämpad forskning

inom massa- och pappersindustrin,

3. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om FoU-

insatser inom den trämekaniska och

träbearbetande industrin,

4. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet

av att inrätta ett utvecklingsprogram

för sågverksindustrin.

1994/95:N291 av Leif Marklund m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om FoU-

insatser för att hitta nya,

kompletterande användningsområden för

skogsråvaran,

2. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

grundforskning och tillämpad forskning

inom massa- och pappersindustrin,

3. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om FoU-

insatser inom den trämekaniska och

träbearbetande industrin,

4. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet

av ett utvecklingsprogram för

sågverksindustrin.

1994/95:N299 av Kjell Ericsson m.fl.

(c) såvitt gäller yrkandet (4) att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

program för ytterligare användning och

förädling av den svenska träråvaran.

Utskottet

Motionerna

Motioner rörande FoU-insatser inom

skogsindustrin

I åtta motioner tas upp olika frågor

rörande insatser för forskning och

utveckling (FoU) inom skogsindustrin.

Gemensamt för flera av dem är att det

framförs krav på ökade FoU-insatser i

syfte att åstadkomma en ökad

förädlingsgrad inom skogsindustrin.

Riksdagen bör göra ett uttalande om att

det behövs insatser för att öka

förädlingen av skogsråvaran och därmed

dess exportvärde samt om behovet av

forskningsinsatser med syfte att öka

användningen av träfiber inom

byggsektorn, anförs det i motion

1994/95:N245 (s). Förädlingsgraden inom

sågverkssektorn tycks endast ha ökat

måttligt, sägs det i motionen. Mot

bakgrund av skogsnäringens stora roll

för handelsbalansen och för

sysselsättningen, framför allt i

glesbygd, är det samhällsekonomiskt väl

motiverat med stöd till näringen, menar

motionärerna. Härvid borde ett mål vara

att utveckla system och metoder för

vidareförädling av träråvaran och ett

annat mål att ersätta andra råvaror med

den förnybara råvaran trä. Motionärerna

anser att ökade anslag till relevant

forskning är ett exempel på en lämplig

stödform. Ett annat kan vara ett

särskilt etableringsstöd och hjälp till

utbildning för småföretag. Som ett

tredje exempel anges initierandet av en

gemensam nordisk marknadsföring av

träprodukter i Europa. Vidare bör

forskningsprojekt startas med syfte att

uppnå en ökad användning av träfiber i

byggnader, sägs det i motionen.

I motion 1994/95:N269 (s) anförs att

regeringen bör anmodas att lägga fram

ett förslag om branschutvecklingsprogram

i syfte att öka förädlingen av

skogsråvaran. Skogen och dess produkter

är den för Sverige viktigaste

inkomstkällan, sägs det. En ökad

förädlingsgrad anses kunna bidra till

att minska konjunktureffekterna på

skogsindustrin och till att skapa

stabilare marknadsförhållanden, särskilt

i områden med skogsråvara som bas för

sysselsättningen. För närvarande är

endast en liten andel av de totala FoU-

resurserna riktade mot träteknisk

forskning, träfiberforskning eller annan

forskning med mål att utveckla

användningen av skogsråvaran, hävdar

motionärerna. De anser att forskning

inom trätekniska ämnen bör vara ett

nationellt prioriterat verksamhetsmål.

Också i motionerna 1994/95:N290 (s) och

1994/95:N291 (s) framhålls

skogsindustrins och skogsbrukets stora

betydelse för den svenska ekonomin. I

motionerna som har likalydande yrkanden

- förordas ökade FoU-insatser för att

finna nya, kompletterande

användningsområden för skogsråvaran.

Vidare föreslås ökade insatser avseende

grundforskning och tillämpad forskning

inom massa- och pappersindustrin samt

ökade FoU-insatser inom den trämekaniska

och träbearbetande industrin. Mot

bakgrund av att FoU-insatserna inom

sågverksindustrin under decennier anses

ha legat mycket lågt, föreslås ett

statligt utvecklingsprogram för

sågverksindustrin. Ett sådant program

skall ha till syfte att åstadkomma dels

en samordning och förmedling av resultat

till företagen av insatser som genomförs

på olika områden, dels ett initierande

och genomförande av studier och

pilotprojekt till stöd för branschen.

Den övergripande målsättningen skall

vara att långsiktigt stärka

konkurrenskraften såväl mot

sågverksindustrin i andra länder som mot

industrin inom andra materialslag. Det

finns ett stort forskningsbehov inom

olika sektorer inom skogsnäringen, och

resurser måste komma från såväl näringen

som staten, anför motionärerna

sammanfattningsvis. De anser att de

medel som tidigare fanns i

löntagarfonderna och som nu har

placerats i forskningsstiftelser bör

kunna användas i detta syfte.

En målsättning för det svenska

skogsbruket måste vara att väsentligt

öka förädlingsgraden, varigenom en

ökning av arbetstillfällen kan komma

till stånd, anförs det i motion

1994/95:Jo238 (m). För att lyckas med

detta krävs en prioritering av forskning

och produktutveckling men också en

politik som underlättar förändring och

flexibilitet inom näringslivet, menar

motionärerna.

I motion 1994/95:N277 (m) begärs att

regeringen skall tillsätta en utredning

om att flytta en del eller vissa delar

av Skogsindustrins tekniska

forskningsinstitut (STFI) från Stockholm

till Sundsvall. Där finns de tre

skogsföretagen SCA, Sunds Defibrator och

Nobel Industrier, konstaterar motionären

och hänvisar till att alla dessa företag

bedriver omfattande forskning och

utveckling och har ett nära samarbete, i

vilket även Mitthögskolan deltar. Det är

unikt att tre sådana företag och en

teknisk högskola finns på samma ort,

anser motionären.

Regeringen bör ges i uppdrag att

utarbeta ett program för ytterligare

användning och förädling av den svenska

träråvaran, anförs det i motion

1994/95:N299 (c). Sveriges stora

skogstillgångar innebär möjligheter till

fler användningsområden inom såväl

byggnads- som energisektorn, anser

motionärerna. Härigenom kan nya

arbetstillfällen skapas, samtidigt som

ur miljösynpunkt sämre alternativ kan

elimineras från marknaden. Ökade

satsningar på forskning inom sektorerna

papper, massa, trä och energi bör därför

snarast komma till stånd, anförs det.

I motion 1994/95:N261 (c) begärs

förslag från regeringen om utbyggnad av

ett skogsindustriellt centrum i

Karlstad. I motionen hänvisas till att

Högskolan i Karlstad har fört

diskussioner med företag och andra

intressenter om bildandet av ett

skogsindustriellt centrum. En utförlig

redovisning av hur verksamheten vid ett

sådant centrum skulle kunna utformas

lämnas i motionen.

Motioner rörande FoU-insatser inom

livsmedelsindustrin

Det behövs ökade FoU-insatser inom

livsmedelsindustrin, anförs det i de tre

motionerna 1994/95:N244 (s),

1994/95:N285 (s) och 1994/95:N212 (m). I

motionerna hänvisas till de förändrade

marknads- och konkurrensförhållanden som

den svenska livsmedelsindustrin ställts

inför i och med EU-medlemskapet. För att

kunna hävda sig på den europeiska

marknaden måste svensk

livsmedelsindustri öka förädlingsgraden

i sina produkter, anser motionärerna.

Jämförelser görs med förhållandena i

Danmark och Frankrike, vilka länder sägs

göra större FoU-insatser än Sverige.

En förutsättning för att ökade FoU-

insatser skall bli effektiva är att det

finns en bred samverkan mellan

samhället, företagen och de anställda,

sägs det i den förstnämnda motionen. Som

ett första steg behövs därför ett

branschråd för livsmedelsindustrin, där

en samlad strategi för näringen kan

utformas, anser motionärerna.

I motion 1994/95:N285 (s) föreslås att

staten - i samverkan med

livsmedelsindustrin - skall utarbeta

nationella mål och ramprogram, där båda

parter bidrar med såväl ekonomiska som

personella resurser. Även regionala

program bör utarbetas, sägs det. Ett

särskilt regionalt livsmedelsprogram

borde sålunda utarbetas för de sex

sydligaste länen.

Riksdagen bör göra uttalanden om att

det bör skapas förutsättningar för

utveckling av högvärdiga och mer

konkurrenskraftiga livsmedel, om att det

bör skapas ett livsmedelstekniskt

forsknings- och utvecklingsprogram samt

om att frågan om att inrätta ett

livsmedelsforskningsråd bör utredas,

anförs det i den tredje här aktuella

motionen, 1994/95:N212 (m). Praktisk

samverkan bör ske inom ramen för ett

livsmedelstekniskt forskningscentrum i

Skåne, föreslår motionärerna och menar

att både branschen och berörda

institutioner bör kunna bidra med

ekonomiska och personella resurser.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet behandlade senast våren 1994

flera motioner med krav på ökade FoU-

insatser inom skogs- och

livsmedelsindustrierna. I det

näringspolitiska betänkandet

1993/94:NU15 (s. 66 resp. s. 74)

redovisade utskottet de insatser som

gjordes på olika områden.

Beträffande skogsindustrin anförde

utskottet att det är mycket viktigt att

kunskapsnivån inom såväl massa- och

pappersindustrin som träindustrin

upprätthålls på en hög nivå. Detta

ansågs angeläget om den svenska

skogsindustrins konkurrenskraft skulle

kunna bibehållas och utvecklas.

Utskottet hänvisade till insatser på

olika områden, bl.a. till följd av

förslag i den forskningspolitiska

propositionen våren 1993, och ansåg att

det var för tidigt att göra en

utvärdering av resultaten av dessa

insatser. Utskottet framhöll det

angelägna i att den svenska

skogsråvaran, bl.a. genom ökade

forskningsinsatser, kunde få ökad

användning. De aktuella motionerna

avstyrktes därmed.

I en reservation (s) föreslogs att

riksdagen skulle besluta om att

ytterligare 100 miljoner kronor skulle

avsättas för insatser för den

träråvarubaserade industrin. Regeringen

borde anmodas att lämna förslag till ett

skogsindustriellt program som skulle

omfatta förslag till åtgärder

beträffande skogsbruket, massa- och

pappersindustrin, sågverksindustrin samt

byggnads-, snickeri- och

trähusindustrierna, sades det. I en

meningsyttring (v) krävdes att riksdagen

skulle fastlägga att staten bör föra en

långsiktig, systematisk och övergripande

branschpolitik, varvid det ansågs

särskilt viktigt att åstadkomma en ökad

vidareförädling av skogsråvaran. Vidare

förordades att riksdagen skulle besluta

om att inrätta ett nytt branschprogram

för träindustrin och anvisa 15 miljoner

kronor till detta. Riksdagen följde

utskottet.

Utskottet avstyrkte också de då

aktuella motionerna om FoU-insatser inom

livsmedelsindustrin. Det bedömdes att

svensk livsmedelsindustri har goda

förutsättningar att kunna hävda sig på

en öppen Europamarknad, och att det för

detta krävs en ökad satsning på

forskning och utveckling. Utskottet

konstaterade att den svenska

livsmedelsindustrin har en låg FoU-andel

i jämförelse med andra industrigrenar,

men att detta enligt företrädare för

branschen bedömdes komma att förändras i

takt med att den svenska livsmedels-

industrin får tillgång till en mer öppen

Europamarknad. I denna

förändringsprocess borde enligt

utskottets mening staten och industrin

samarbeta.

I en reservation (s), med instämmande i

en meningsyttring (v), förordades att

regeringen skulle anmodas att utarbeta

ett program för livsmedelsindustrin med

syfte att uppnå ökad kvalitet i såväl

produktionsmetoder som produkter. För

ett sådant program föreslogs att 25

miljoner kronor skulle avsättas, under

förutsättning att livsmedelsindustrin

själv bidrog med minst lika mycket.

Riksdagen anslöt sig till utskottets

förslag.

Forskningspolitisk proposition

Inom regeringskansliet pågår

beredningsarbete inför den

forskningspolitiska proposition som

regeringen har aviserat till hösten

1996. I denna proposition kommer

statliga FoU-insatser för skogs- och

livsmedelsindustrierna att ingå.

Underlag för propositionen är bl.a.

fördjupade anslagsframställningar från

de berörda myndigheterna och instituten.

Vidare har olika utredningar tillsatts

på FoU-området. Betänkanden från dessa

utredningar jämte remissutfall kommer

också att utgöra underlag för

propositionen.

Förutom inom Näringsdepartementets

område är FoU-insatser inom skogs- och

livsmedelsindustrierna aktuella inom

Utbildnings- och Jordbruksdepartementens

områden.

Insatser inom Näringsdepartementets

område

Nuvarande FoU-insatser

Näringsdepartementets FoU-insatser på

skogs- och livsmedelsområdena sker genom

Närings- och teknikutvecklingsverket

(NUTEK) och indelas i branschvisa resp.

s.k. generiska insatser. De branschvisa

insatserna kanaliseras via

industriforskningsinstitut, särskilda

program och kompetenscentrum.

Inom industriforskningsinstituten görs

FoU-insatser rörande skogsområdet vid

följande fyra institut (inom parentes

anges det nuvarande statliga bidraget

per år via NUTEK): Skogsindustrins

tekniska forskningsinstitut - STFI (40

miljoner kronor), Institutet för

träteknisk forskning - Trätek (22

miljoner kronor), Institutet för

medieteknik - IMT (9 miljoner kronor)

och Ytkemiska institutet - YKI (6

miljoner kronor). Inom livsmedelsområdet

görs FoU-insatser vid två

industriforskningsinstitut, nämligen

Svenska livsmedelsinstitutet - SIK (12

miljoner kronor) och Institutet för

förpackning och distribution - PACKFORSK

(7 miljoner kronor).

Allmänt gäller att NUTEK:s bidrag till

industriforskningsinstituten utgör ca 40

% av de totala kostnaderna. Utöver de

redovisade s.k. ramanslagen stöder NUTEK

projekt vid de angivna instituten med

ytterligare ca 10 miljoner kronor per

år. Totalt uppgår NUTEK:s FoU-insatser

avseende skogs- och livsmedelsområdena

genom industriforskningsinstitut således

till drygt 100 miljoner kronor per år.

NUTEK stöder också FoU-insatser inom

skogs- och livsmedelsindustrierna genom

s.k. särskilda program. Beträffande

skogsområdet görs FoU-insatser inom

följande fem program: Optiträ - som

avser utnyttjande av träråvara (8

miljoner kronor), Trä och miljö - som

avser sågade produkter (5 miljoner

kronor), Papper, färg och tryck (5

miljoner kronor) samt de två samnordiska

programmen Nord-papp och Nord-wood (4

miljoner kronor vardera). Tre program

avser både skogs- och

livsmedelsområdena, nämligen Nya

produkter från förnybara råvaror (5

miljoner kronor), Optimala förpackningar

(2 miljoner kronor) och

Driftutvecklingssystem för

processindustrin (4 miljoner kronor).

Det samnordiska programmet Nord-food (4

miljoner kronor) gäller endast

livsmedelsområdet.

Utöver dessa insatser genom program gör

NUTEK också särskilda projektinsatser

inom skogs- och livsmedelsområdena om

ca 5 miljoner kronor resp. 3 miljoner

kronor.

Vidare har NUTEK bidragit med medel (ca

4 miljoner kronor) för svenskt

deltagande i ett EU-program inom ramen

för det tredje ramprogrammet för

forskning Agriculture and Agro-

Industry, including Fisheries (AIR).

Detta program har sin fortsättning i

programmet Agriculture and Fisheries

(FAIR) inom det fjärde ramprogrammet.

FAIR omfattar totalt 600 miljoner ecu,

varav beslut har fattats om 150 miljoner

ecu. Av dessa medel avser 50 miljoner

ecu livsmedelsområdet, varav Sverige har

tilldelats knappt 4 miljoner ecu

(motsvarande ca 34 miljoner kronor),

eller ca 7 %. Som jämförelse kan noteras

att den svenska andelen av den totala EU-

budgeten utgör ca 2,5%, och att

preliminär statistik pekar på att

andelen för det svenska deltagandet i

det fjärde ramprogrammet ligger på drygt

3 % i den första ansökningsomgången.

Enligt uppgift från NUTEK har

livsmedelsintressenterna lyckats väl när

det gäller EU:s forskningsprogram, såväl

inom Sverige som inom EU. Sverige deltar

vidare i ett program inom Eureka

Euroagri - där NUTEK tidigare svarade

för ca 2 miljoner kronor per år; NUTEK:s

bidrag uppgår för närvarande till 300

000 kr.

NUTEK har under senare år medverkat vid

inrättandet av ett antal s.k.

kompetenscentrum vid universitet och

högskolor. Efter ett uppbyggnadsskede

avses varje kompetenscentrum omsätta

ca 18 miljoner kronor per år, varav

NUTEK kommer att svara för ungefär en

tredjedel. Följande centrum berör skogs-

och livsmedelsbranscherna: Amfifila

polymerer - Lunds universitet,

Miljövänliga tensider - Kungliga

tekniska högskolan (KTH) och

Strömningsmekanik - KTH. Ett

kompetenscentrum - Vedfiberns

ultrastruktur - med planerad start under

våren 1996 vid Sveriges

lantbruksuniversitet avser endast

skogsområdet.

Med generiska insatser avses insatser

som är inriktade mot ett visst område

och inte mot en speciell bransch.

Beträffande generiska insatser gäller

generellt att sådana insatser inom ett

visst område också kan ha betydelse för

andra områden. När det gäller skogs-

och livsmedelsbranscherna finns exempel

på detta inom informationsteknologi- och

energiområdena. På det förstnämnda

området kan nämnas programmen

Industrianpassade reglermetoder och

Modellbaserad styrning, till vilka 10

miljoner kronor resp. 5 miljoner kronor

har avsatts av NUTEK. Båda dessa program

kan ge resultat som kan appliceras inom

skogs- och livsmedelsbranscherna.

På energiområdet har den generiska

kunskapssökningen gett många resultat

som har kommit till användning inom

skogs- och livsmedelsbranscherna. Det

har också genomförts olika

teknikprojekt. Ett exempel på ett sådant

projekt är NUTEK:s satsning på en

experimentmaskin för pressning och

torkning av papper, till vilken

Energiteknikfonden bidrar med 15

miljoner kronor.

Utredningar

Inom Näringsdepartementets område pågår

utredningsarbete avseende frågor som har

relevans för de här aktuella motionerna.

Resultaten från dessa utredningar jämte

remissutfall kommer att ingå i

underlaget för den forskningspolitiska

propositionen.

Kommittén (N 1994:03) för

omstrukturering och förstärkning av

industriforskningsinstituten

ordförande: direktör Lars Östholm

tillkallades i juni 1994. Kommittén har

i uppdrag att tillsammans med NUTEK

genom förhandlingar med institutens

intressenter genomföra en förnyelse av

industriforskningsinstituten (dir.

1994:62 och 1995:27). I kommitténs

uppgift ingår att göra överväganden om

lämpliga samverkansformer mellan

existerande industriforskningsinstitut,

om nyetablering av institut samt om

lämpliga associationsformer för

institutens verksamhet. Möjligheterna

att skapa större och för näringslivet

mer slagkraftiga

industriforskningsinstitut skall

särskilt prövas. Uppdraget skall vara

avslutat och slutredovisat senast den 30

november 1996. Enligt ett särskilt

regeringsbeslut i september 1995 skall

kommittén dock inkomma med en

avrapportering av sitt arbete senast den

1 april 1996. Avrapporteringen skall

omfatta följande punkter: strukturen på

det nya systemet, associationsformer,

finansiering, institutens roll i

förhållande till högskolan samt

institutens roll i förhållande till små

och medelstora företag.

En särskild utredare professor Claes

Sandgren (N 1995:10) tillkallades i

november 1995 med uppgift att se över

existerande samverkansformer mellan

universitet, högskolor och industrin. I

direktiven (dir. 1995:139) sammanfattas

uppdraget enligt följande:

Sedan tillkomsten av de första

kontaktsekretariaten vid universitet och

högskolor har flera nya samverkansformer

skapats mellan å ena sidan lärosäten och

å andra sidan näringslivet och samhället

i övrigt i syfte att vidareutveckla och

kommersialisera forskningsresultat. En

utredare skall undersöka om dessa

samverkansformer är ändamålsenliga och

tillräckliga för ett ökat nyttiggörande

av forskningsresultaten vid universitet

och högskolor. Uppdraget innefattar en

översyn av lagstiftningen rörande rätten

till uppfinningar som gjorts i tjänsten

av personal vid läroanstalter.

De samverkansformer som nämns i

direktiven är kontaktsekretariat,

teknikparker, teknikbrostiftelser,

holdingbolag inom högskolans ram,

industriforskningsinstitut och

kompetenscentrum. Utredaren skall

redovisa sitt uppdrag senast den 30

april 1996.

F.d. överdirektör Alf Wallin har på

uppdrag av Näringsdepartementet gjort en

kartläggning av svensk skogsforskning

och skogsutbildning. Enligt hans rapport

(dnr N95/2093) behövs det en fördjupad

diskussion på följande områden:

fördelningen av forskningsinsatser inom

hela produktionskedjan, den finansiella

ansvarsfördelningen mellan branschen och

staten, den praktiska utformningen av

skoglig utbildning och samordningen

mellan olika universitet,

forskningsinstitut och forskning inom

företag.

Insatser inom Utbildningsdepartementets

område

Inom Utbildningsdepartementets område

bedrivs forskning och utbildning med

relevans för skogs- och

livsmedelsindustrierna vid olika

universitet och högskolor. Omfattningen

av dessa insatser är emellertid svår att

kvantifiera.

Forskningsfinansieringsutredningen

särskild utredare: riksdagsledamoten

Susanne Eberstein tillkallades i mars

1995 med uppdrag att genomföra en

översyn av det svenska systemet för

tilldelning av resurser till forskning,

av balansen mellan medel från olika

forskningsfinansiärer samt av

relationerna mellan

forskningsfinansiärer å den ena sidan

och universitet och högskolor å den

andra. Uppdraget har nyligen

slutredovisats i betänkandet Forskning

och pengar (SOU 1996:29). Där anges att

följande frågor har stått i fokus för

utredningens arbete: universitetens och

högskolornas roll som utförare av

forskning, forskningsråds- och

sektorforskningsorganisationerna, EU:s

inverkan på den svenska forskningen samt

privata finansiärer - särskilt de nya

forskningsstiftelserna. Utredningen

föreslår bl.a. följande åtgärder i syfte

att öka basresurserna vid högskolorna:

ökade bidrag från samtliga externa

finansiärer till den långsiktiga

kompetensuppbyggnaden inom högskolan,

överföring av medel från

forskningsfinansiärer till

forskningsutförare för komplettering av

EU-projekt samt förändrad

ansvarsfördelning inom teknisk forskning

där vissa medel bör föras över från

NUTEK till universitet och högskolor. På

det sistnämnda området föreslår

utredningen att medlen till NUTEK:s stöd

till teknisk forskning skall minskas med

300 miljoner kronor.

Utredningsbetänkandet - och

remissutfallet - kommer att utgöra ett

underlag för den forskningpolitiska

propositionen.

Det kan noteras att den utredning om

en översyn av

forskningsrådsorganisationen som den

tidigare regeringen hade tillsatt, och

som enligt förslag i motion 1994/95:N212

(m) skulle ges i uppdrag att pröva

frågan om inrättandet av ett

livsmedelsforskningsråd, lades ned i

november 1994. Regeringen tillsatte i

stället i mars 1995 den nyss beskrivna

Forskningsfinansieringsutredningen.

Naturvetenskapliga forskningsrådet

(NFR) har tillsammans med Stiftelsen för

strategisk forskning på eget initiativ

genomfört en utredning avseende den

naturvetenskapliga forskningens

betydelse för skogsnäringen. I

utredningsrapporten Naturvetenskapen åt

skogen, som publicerades i december

1995, lämnas följande förslag:

Naturvetenskapliga forskningsrådet bör

tillskapa ett insatsområde för

skogsnäringen,

forskningsfinansiärerna bör inrätta

ett rådgivande samverkansorgan för

skogsnäringens frågor,

ett riktat stöd för uppbyggnad av små

forskargrupper inom kvalificerade

forskningsmiljöer, med en kostnad per

grupp om 2 miljoner kronor och ett

totalt resursbehov för fem grupper om 10

miljoner kronor per år, bör införas,

ett stipendiesystem med syfte att till

Sverige överföra ny vetenskaplig teknik

och nya kunskaper av relevans för

skogsnäringen bör upprättas,

en återkommande temadag kring

skogsnäringens frågor för alla nyblivna

professorer inom de naturvetenskapliga

och teknikvetenskapliga områdena bör

anordnas,

gemensamt arbete i s.k.

problemorienterade samverkansbolag bör

eftersträvas för att uppnå ett fullt

utnyttjande av forskningskompetensen vid

högskolorna för produktrelaterade och

företagsstrategiska forskningsmål,

forskningsfinansiärer och skogsnäring

bör uppmärksammas på möjligheterna att

koppla kvalificerad forskning till

större demonstrationsprojekt,

forskarutbildningen bör vitaliseras

genom forskarskolor med aktivt

deltagande från näringen,

forskningsinstituten bör utnyttjas mer

offensivt för att stärka kontakterna

mellan naturvetenskap och dess

industriella tillämpning, och instituten

bör på projektbasis i ökad utsträckning

konkurrera om forskningsfinansiering

från forskningsråden.

I ett appendix till rapporten har de

sammanlagda FoU-insatserna avseende

skogsindustrin beräknats till 1 200

miljoner kronor, där industrin anges

svara för tre fjärdedelar och det

offentliga för en fjärdedel.

Insatser inom Jordbruksdepartementets

område

FoU-insatser avseende skogsindustrin

I samband med den forskningspolitiska

propositionen våren 1993 (prop.

1992/93:170) gavs Skogs- och

jordbrukets forskningsråd (SJFR) och

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i

uppdrag att i samråd med berörda

organisationer presentera ett samlat

program för träteknisk forskning och

träfiberforskning. Arbetet har utförts i

en av SJFR initierad arbetsgrupp,

Träfibergruppen. Resultaten har i

februari 1995 publicerats i rapporten

Ökat värdeutbyte och industriellt

utnyttjande av skogsråvara som har

överlämnats till regeringen och kommer

att utgöra ett underlag för den

forskningspolitiska propositionen.

Träfibergruppen har som en bas för sina

analyser kartlagt kunskapsförsörjningen

inom området. Enligt en under hösten

1993 genomförd enkät uppgår den berörda

forskningskapaciteten i Sverige till

totalt ca 665 s.k. årsverken, varav ca

315 vid universitet och högskolor och ca

350 vid institut. Kostnaden för den

pågående forskningen utanför företagen

har beräknats till ca 350 miljoner

kronor per år. Därav svarar staten för

ca 200 miljoner kronor och näringen för

ca 150 miljoner kronor.

Forskning avseende massa och papper har

en tydlig tyngdpunkt i Stockholm med

STFI och anknuten verksamhet inom KTH

som kärna, sägs det i rapporten.

Härutöver finns forskningsverksamhet vid

ett flertal tekniska högskolor och

universitet, t.ex. Chalmers tekniska

högskola (CTH), Lunds universitet (LTH),

Högskolan i Karlstad, Mitthögskolan i

Sundsvall och Umeå universitet.

Den trätekniska forskningen är mer

utspridd, konstateras det i rapporten.

Betydande forskningsverksamhet finns i

Stockholm vid Trätek och KTH, vid LTH

och vid Högskolan i Luleå med dess

avdelning i Skellefteå. Trätek har

filialverksamhet dels i Skellefteå, dels

i Jönköping; på den sistnämnda orten

förekommer forskningssamverkan med

Möbelinstitutet. Vid CTH sker vidare

träteknisk forskning, främst

byggnadsforskning, men även forskning om

träimpregnering. Initiativ till

träindustriinriktad forskningsverksamhet

finns även vid Linköpings universitet.

I rapporten redovisas att det har

etablerats s.k. skogsindustriella

centrum vid Lunds universitet och vid

CTH. Inom ramen för dessa centrum har

man samlat specialkompetenser med

relevans för det skogsindustriella

området.

Träfibergruppen identifierar inom sitt

analysområde följande angelägna

forskningsområden: produkters

funktionskrav, vedmaterialets

egenskaper, system för

sortimentsuppdelning av skogsråvara,

fiberteknologi, träteknologi samt nya

produkter ur skogsråvara. För att täcka

forskningsbehoven inom dessa områden

behöver existerande insatser förstärkas,

sägs det i rapporten. Träfibergruppen

föreslår utan prioritetsordning riktade

nysatsningar inom områdena

råvaruutnyttjande, bioteknik, IT-teknik,

byggsystem, trä-, fiber- och pappersytor

samt inom forskningsstödd

innovationsverksamhet. Ett viktigt led i

näringens kompetensförsörjning är också

en satsning på s.k. forskarskolor, dvs.

forskarutbildning med behovsinriktade

utbildningsmål, sägs det vidare i

rapporten. Det tillkommande

finansieringsbehovet för de föreslagna

nysatsningarna beräknas sammantaget

uppgå till minst 125 miljoner kronor per

år, och verksamheterna föreslås pågå

under en tioårsperiod.

Beträffande nu pågående insatser inom

Jordbruksdepartementets område kan

nämnas att SJFR anvisat ca 26 miljoner

kronor, beräknat på en 12-

månadersperiod, till skogsforskning

generellt, dvs. inte endast forskning om

träfibrer och liknande. SJFR och SLU har

vidare inrättat en forskarskola för trä-

och fiberforskning, där SLU bidrar med

ca 6 miljoner kronor och SJFR med ca 5

miljoner kronor per år. Till skolan har

24 doktorander rekryterats. Vid SLU i

Umeå och Uppsala bedrivs vidare högre

utbildning för träindu-strin. SLU har

fyra institutioner som är delvis

inriktade på trä, en i Alnarp och tre i

Uppsala.

SJFR har anvisat ytterligare ca 19

miljoner kronor till ett

skogsforskningsprogram, vilket

inkluderar ca 5 miljoner kronor till ett

träkvalitetsprogram.

Skogsforskningsprogrammet kommer snart

att avvecklas, till följd av det

besparingskrav som ålades SJFR i

budgetpropositionen 1995. SJFR har

vidare bidragit med 24 miljoner kronor,

beräknat på en 12-månadersperiod, till

forskning vid

industriforskningsinstitutet Stiftelsen

Skogsbrukets Forskningsinstitut

SkogForsk.

Inom det tidigare nämnda EU-programmet

FAIR finansieras även viss

skogsforskning. Verksamheten är inriktad

på skogsbrukets miljöfrågor och trä som

industriråvara.

FoU-insatser avseende

livsmedelsindustrin

Inom Jordbruksdepartementets område

finansieras FoU-insatser inom

livsmedelssektorn via SJFR och SLU. SJFR

bedriver ramprogrammet Forskning för

bättre mat, där staten bidrar med ca 18

miljoner kronor per år. Inom SLU görs

årligen statliga insatser på forskning

inom livsmedelssektorn på i

storleksordningen 28 miljoner kronor.

Forskningsprogram avseende

livsmedelsindustrin är vidare aktuella

inom de två forskningsstiftelserna

Stiftelsen för strategisk forskning

(Strategiska stiftelsen) och Stiftelsen

för miljöstrategisk forskning (MISTRA).

Den förstnämnda stiftelsen har beviljat

planeringsanslag till ett program vid

SLU, Framtida teknologier för

livsmedelsproduktion. MISTRA har

beviljat planeringsanslag till ett annat

program vid SLU, Mat 21 Produktion av

livsmedel med hög miljökvalitet.

Utskottets ställningstagande

FoU-insatser inom skogsindustrin

Skogsindustrin har mycket stor betydelse

för den ekonomiska utvecklingen i

Sverige och svarar för en betydande del

av det svenska exportnettot. Mot denna

bakgrund anser utskottet att det är

angeläget att konkurrenskraften inom den

svenska skogsindustrin kan upprätthållas

och utvecklas. Detta kräver en hög

kunskapsnivå inom industrin. Likaså är

det önskvärt att det sker en utveckling

mot ökad vidareförädling inom

skogsindustrin. Mycket av vad som sägs i

de här aktuella motionerna är således

enligt utskottets uppfattning

välmotiverat.

Utskottet har i det föregående lämnat

en utförlig redovisning av vilka FoU-

insatser som görs från statens sida inom

Närings-, Utbildnings- och

Jordbruksdepartementens områden. Flera

utredningar på området har också

genomförts eller kommer att slutföras

inom kort.

Regeringen har vidare, som nämnts,

aviserat en forskningspolitisk

proposition till hösten 1996. I denna

kommer FoU-insatser avseende

skogsindustrin att behandlas. Utskottet

kommer sålunda att få anledning att

återkomma i den här aktuella frågan i

samband med behandlingen av de delar av

propositionen som tillhör utskottets

ansvarsområde. Det bör dock framhållas

redan nu att utskottet tillmäter frågan

om FoU-insatser inom skogsindustrin stor

betydelse. Det är viktigt att de svenska

forskningsinsatserna inom skogsområdet

ligger minst i nivå med vad som gäller i

jämförbara konkurrentländer.

När det gäller den speciella frågan om

inrättandet av ett skogsindustriellt

centrum i Karlstad, som tas upp i motion

1994/95:N261 (c), pågår enligt vad

utskottet erfarit en diskussion mellan

berörda parter och NUTEK. Intressenterna

har presenterat ett förslag för NUTEK,

och diskussioner i frågan påbörjades i

december 1995.

Med det anförda avstyrker utskottet

samtliga här aktuella motioner i berörda

delar.

FoU-insatser inom livsmedelsindustrin

Utskottet anser att den svenska

livsmedelsindustrin har goda möjligheter

att hävda sig på den europeiska

marknaden. Hög kvalitet i råvaror och

produktionsprocesser utgör ett

konkurrensmedel på en marknad där

medvetna konsumenter ställer ökade krav.

Som anförs i de här aktuella motionerna

krävs dock att det inom den svenska

livsmedelsindustrin tas fram mer

förädlade och kvalitativt sett bättre

produkter. För detta erfordras i sin tur

ökade FoU-insatser. Härvid är det

angeläget att de svenska

livsmedelsföretagen använder sig av de

möjligheter som EU-medlemskapet

erbjuder.

I det föregående har utskottet

redovisat de FoU-insatser som görs på de

berörda departementens områden. Vidare

pågår, som nämnts, beredningsarbete

inför den forskningspolitiska

proposition som regeringen har aviserat

till hösten 1996. I denna proposition är

det enligt utskottets mening angeläget

att frågan om FoU-insatser inom

livsmedelsindustrin lyfts fram.

Utskottet vill samtidigt understryka att

huvudansvaret för forskningsinsatserna

måste ligga hos de berörda företagen.

Vad avser frågan om ett regionalt

livsmedelsprogram för de sex sydligaste

länen, som tas upp i motionerna, har

enligt uppgift de berörda länen som ett

led i planeringen av ett eventuell

program - genomfört en utredning om

kompetensutvecklingsbehoven för

livsmedelsindustrin i regionen.

Utredningen, som slutfördes i december

1995, har tillställts NUTEK.

Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet även de tre här

aktuella motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande FoU-insatser inom

skogsindustrin

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Jo238 yrkande 31, 1994/95:

N245, 1994/95:N261, 1994/95:N269

yrkande 1, 1994/95:N277, 1994/95:N290,

1994/95:N291 och 1994/95:N299 yrkande

4,

2. beträffande FoU-insatser inom

livsmedelsindustrin

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:N212, 1994/95:N244 och

1994/95:N285.

Stockholm den 26 mars 1996

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta

Johansson (s), Karin Falkmer (m), Sylvia

Lindgren (s), Barbro Andersson (s),

Chris Heister (m), Marie Granlund (s),

Lennart Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola

Karlsson (m), Eva Goës (mp), Göran

Hägglund (kds), Laila Bäck (s), Sten

Tolgfors (m), Siw Wittgren-Ahl (s),

Kerstin Warnerbring (c), Torsten Gavelin

(fp) och Frank Lassen (s).

Innehållsförteckning

Ärendet 1

Sammanfattning 1

Motionerna 1

Utskottet 3

Motionerna 3

Motioner rörande FoU-insatser

inom skogsindustrin 3

Motioner rörande FoU-insatser

inom livsmedelsindustrin 4

Tidigare riksdagsbehandling 5

Forskningspolitisk proposition 6

Insatser inom

Näringsdepartementets område 6

Nuvarande FoU-insatser 6

Utredningar 8

Insatser inom

Utbildningsdepartementets område 9

Insatser inom

Jordbruksdepartementets område 10

FoU-insatser avseende

skogsindustrin 10

FoU-insatser avseende

livsmedelsindustrin 11

Utskottets ställningstagande 12

FoU-insatser inom skogsindustrin 12

FoU-insatser inom

livsmedelsindustrin 12

Hemställan 13

Gotab, Stockholm 1996