Bet. 1995/96:NU21

Näringsutskottets betänkande

1995/96:NU21

Vissa konkurrens- och avregleringsfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1995/96

NU21

Ärendet

I detta betänkande behandlas - helt

eller delvis - sex motioner från

allmänna motionstiden 1995 med yrkanden

om vissa konkurrens- och

avregleringsfrågor.

Upplysningar och synpunkter i ärendet

har inför utskottet lämnats av

företrädare för Näringsdepartementet.

Sammanfattning

Med hänvisning till regeringens pågående

arbete på området avstyrker utskottet

tre motioner med yrkanden om fortsatt

avreglering och prövning av

regleringarna på företagsområdet.

Utskottet understryker samtidigt vikten

av att arbetet utförs på ett målmedvetet

sätt. Motionerna följs upp i en

reservation (m, c, fp, kds) vari

förordas att en speciell

avregleringsdelegation åter skall

tillsättas. Där sägs också att

avregleringsarbetet bör bedrivas så att

öppningar skapas för privata initiativ i

kommuner och landsting.

I betänkandet behandlas vidare

motionsyrkanden med krav på en

förbättrad konkurrens - både nationellt

och i Europa. Yrkandena avstyrks av

utskottet, som hänvisar till att ett

flertal utredningar pågår inom området

och att utskottet senare kommer att göra

en förnyad prövning av

konkurrensfrågorna. Motionen får stöd i

en reservation (m, fp, kds), i vilken

pekas på de onödiga kostnader som

etableringshinder för med sig i form av

höga skatter och priser.

Utskottet avstyrker härutöver ett

yrkande om upprättande av kommunala

varuförsörjningsplaner. Även en motion

med krav på kompetenshöjande utbildning

för dem som är etablerade, eller avser

att etablera sig, i restaurangbranschen

avstyrks av utskottet. Här erinrar

utskottet om att den s.k.

Branschsaneringsutredningen skall

överväga hur det förebyggande arbetet

mot ekonomisk brottslighet kan

effektiviseras genom bl.a.

kompetenshöjande åtgärder.

Motionerna

De motioner som behandlas här är

följande:

1994/95:N220 av Per Westerberg m.fl. (m)

såvitt gäller yrkandena att riksdagen

2. hos regeringen begär att den

aktiverar avregleringsarbetet i enlighet

med vad som anförts i motionen,

3. hos regeringen begär ett förslag

till en rullande prövning av

regleringarna på företagsområdet i

enlighet med vad som anförts i motionen,

4. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

minska uppgiftsskyldigheten för

företagarna.

1994/95:N258 av Henrik S Järrel (m) vari

yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet

av fortlöpande avregleringar,

2. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

inrätta en avregleringsdelegation med

uppgift att gallra ut föråldrade,

överflödiga eller eljest inaktuella

lagar och förordningar samt att i övrigt

föreslå förenklingar, förtydliganden och

förbättringar av aktuella regler.

1994/95:N273 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) såvitt gäller yrkandena att

riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten

av att verka för en väl fungerande

konkurrens,

6. (delvis) som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att verka för ökad

konkurrens, frihandel och avreglering i

EU.

1994/95:N281 av Barbro Hietala Nordlund

m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kompetenskrav för

etablering inom restaurangnäringen.

1994/95:N286 av Kurt Ove Johansson och

Lars-Erik Lövdén (båda s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

kommunala varuförsörjningsplaner inom

ramen för en total serviceplanering

1994/95:N301 av Alf Svensson m.fl. (kds)

såvitt gäller yrkandet (6 delvis) att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ett

fortsatt arbete med sikte på att minska

byråkrati och förbättra samordningen av

de resurser samhället satsar på

företagande.

.

Utskottet

Avregleringsarbetet

Avregleringar skapar nya marknader för

framför allt tjänsteföretag, sägs det i

motion 1994/95:N220 (m). Sådana

avregleringar är nödvändiga för att

underlätta tillkomsten av nya och

växande småföretag, anför motionärerna.

De menar att en öppning för privata

initiativ i kommuner och landsting

skulle ge chansen för en mängd

småföretagare att utveckla och expandera

egna verksamheter. Ett öppnande av den

kommunala sektorn skulle innebära

särskilda möjligheter för kvinnors

nyföretagande, eftersom andelen kvinnor

bland de yrkesverksamma i dessa

branscher är hög, anförs det. Därför

borde avregleringsarbetet fortsätta i

den riktning som utpekades av den

avregleringsdelegation som den

borgerliga regeringen tillsatte under

den förra mandatperioden. Regeringen bör

enligt motionärerna snarast aktivera

avregleringsarbetet genom att låta en

speciell delegation inventera tänkbara

avregleringar.

Vidare framförs i motionen ett yrkande

om införande av ett rullande

avregleringsarbete som innebär att alla

regleringar på företagsområdet löpande

omprövas varje mandatperiod. Regelbördan

tvingar småföretagaren, som oftast har

små administrativa resurser till sitt

förfogande, att ägna en stor del av sin

tid åt arbetsuppgifter som inte har med

den ursprungliga affärsidén att göra,

hävdar motionärerna. De föreslår också

att regeringen skall anmodas återkomma

till riksdagen med ett förslag till

begränsad uppgiftsskyldighet för mindre

företag.

Liknande synpunkter framförs i motion

1994/95:N258 (m). Onödig detaljreglering

och tidsöverspelad lagstiftning hindrar

inte sällan en god utveckling och medför

ofta omotiverade samhällsutgifter, sägs

det i motionen. Sådan lagstiftning bör,

understryks det, fortlöpande utrangeras.

Att mönstra ut föråldrade, överflödiga

eller eljest uttjänta lagar och

förordningar tar dock lång tid i vårt

genomreglerade samhälle. En

avregleringsdelegation torde ha

tillräckligt med arbetsuppgifter för

flera år framöver, menar motionären.

Små företag har inte samma möjlighet

som stora företag att avsätta personella

resurser för administration och

byråkrati, heter det i motion 1994/95:

N301 (kds). Aldrig så vällovliga enkäter

tar stor kraft från hårt arbetande egen-

och småföretagare, anför motionärerna

vidare. De anser att det finns anledning

att fortsätta arbetet med att inventera

och kartlägga vad som upplevs som

byråkrati och krångel och finna former

för att minska detta.

I en skrivelse till riksdagen sommaren

1994 (skr. 1994/95:22) lämnade den

tidigare regeringen en redogörelse för

hur avregleringsarbetet hade bedrivits.

I skrivelsen erinrades om att en

avregleringsdelegation hade tillsatts

för att genomföra regeringens

avregleringsprogram. Det påpekades också

att Konkurrensverket, länsstyrelserna

och Statskontoret erhållit särskilda

uppdrag på detta område. I skrivelsen

aviserades att ett system för rullande

granskning av regler skulle införas i

regeringskansliet. Ett sådant system

infördes senare genom regeringsbeslut i

september 1994.

Arbetet med en rullande regelgranskning

har fortsatt efter regeringsskiftet i

oktober 1994. Avregleringsdelegationen

är däremot avvecklad. I proposition

1995/96:25 om en politik för arbete,

trygghet och utveckling - den s.k.

tillväxtpropositionen - beskrivs (s. 91)

kortfattat arbetet med

regelgranskningen. Syftet är, sägs det i

propositionen, att belysa de enskilda

regelsystemens effekter på marknaden och

att motverka onödiga kostnader. Detta

sker i nära samarbete med näringslivets

organisationer och företrädare för de

centrala arbetsgivar- och

arbetstagarorganisationerna.

I tillväxtpropositionen nämns också att

regeringen fortsätter arbetet med att se

över företagens uppgiftslämnande i syfte

att åstadkomma förenklingar. Regeringen

har, understryks det, för avsikt att på

olika sätt medverka till att företagens

arbetsbörda med uppgiftslämnande beaktas

i ökad omfattning. Ytterligare generella

åtgärder på området bereds för

närvarande i regeringskansliet med

anledning av den rapport med titeln

Företagens uppgiftsskyldighet som

Statskontoret avlämnade år 1995

(Statskontoret 1995:4). I denna rapport

utpekas ett antal områden som bör

uppmärksammas i syfte att begränsa

uppgiftsinsamlingen. Bland dessa områden

ingår arbetet med sjuk-rapportering till

försäkringskassorna och

uppgiftsinsamling i samband med miljö-

och livsmedelskontroll.

I näringsutskottets yttrande

(1995/96:NU3y) till finansutskottet med

anledning av tillväxtpropositionen

underströk utskottet att regeringens

arbete med att fortlöpande se över det

offentliga regelverket kan ses som ett

led i strävandena att upprätthålla

konkurrenstrycket. Det är därvid,

anförde utskottet vidare, viktigt att

arbetet fortsätter med att se över

företagens uppgiftslämnande i syfte att

åstadkomma förenklingar.

I en avvikande mening (m, fp, kds)

framhölls vikten av att den tidigare

regeringens arbete med avreglering

fortsätter. I en annan avvikande mening

(v) betonades det önskvärda i att en

översyn av den nya konkurrenslagen

(1993:20) genomförs.

Utskottet vill understryka betydelsen

av att regeringens arbete med

uppföljning av det offentliga

regelverket och översyn av kraven på

företagens uppgiftslämnande bedrivs på

ett målmedvetet sätt. Det är viktigt att

fortlöpande se över formerna för statens

styrning så att uppsatta mål kan nås

till en lägre kostnad och en bibehållen

kvalitet.

Utskottet finner det angeläget att

regeringen i lämpligt sammanhang

informerar riksdagen om resultaten av

nyssnämnda arbete. Med det anförda

avstyrks motionerna 1994/95:N220 (m),

1994/95:N258 (m) och 1994/95:

N301 (kds) i här berörda delar.

Förbättrad konkurrens

I motion 1994/95:N273 (fp) sägs att det

fortfarande finns sektorer där

konkurrensen fungerar dåligt, t.ex.

livsmedelssektorn. Vidare utpekas

områden inom vilka avreglerande åtgärder

borde vidtas: järnvägen, elmarknaden och

inom den kommunala sektorn. Även inom

banksektorn och dagligvaruhandeln samt i

fråga om den offentliga upphandlingen

måste konkurrensen öka, anförs det. Mot

denna bakgrund bör, enligt motionärerna,

den nya konkurrenslagen följas upp.

I motionen anges också att det inom EU

finns ett antal områden som präglas av

regleringar och subventioner och där

konkurrens och låga priser inte

befrämjas. Detta gäller i första hand

jordbrukspolitiken, men också

post-, tele-, flyg- och elmarknaderna

avses. Motionärerna anför att EU

bedriver en tungrodd och dyr

regleringspolitik även inom andra

områden, såsom stål- och

textiliemarknaderna. Den svenska

regeringen måste, sägs det i motionen,

gå främst bland de EU-länder som vill

avreglera, öka konkurrensen och minska

protektionismen.

Utskottet redovisade hösten 1995 i sitt

yttrande till finansutskottet med

anledning av tillväxtpropositionen en

sammanställning av de utredningar som

regeringen har tillsatt på

konkurrensområdet (1995/96:NU3y s. 14).

En särskild utredare, f.d.

regeringsrådet Lars Jonson (N 1995:11),

har i uppdrag att kartlägga och

sammanställa erfarenheterna av

konkurrenslagen (dir. 1995: 136).

Arbetet skall redovisas senast den 31

december 1996. Vidare utreds

konkurrensförutsättningarna inom handeln

med livsmedel (dir. 1995:137). Särskild

utredare är f.d. statssekreteraren Sture

Åström (N 1995:12). Även frågan om

livsmedelsindustrins långsiktiga

konkurrensförutsättningar är föremål för

utredning (dir. 1995:149) under ledning

av riksdagsledamoten (s) Marianne

Carlström (Jo 1996:02). De båda

sistnämnda utredningarna skall redovisas

senast den 30 september 1996.

Konkurrensförutsättningarna i

byggbranschen utreds inom

Näringsdepartementet i samverkan med

Konkurrensverket, Närings- och

teknikutveck-lingsverket (NUTEK) samt

Kommerskollegium, som sinsemellan har

etablerat ett närmare samarbete i vissa

konkurrensfrågor. Dessa tre myndigheter

avlämnade i november 1995 en rapport,

med titeln Näringslivet och den

offentliga sektorn, i vilken

inventerades bl.a. den vetenskapliga

litteraturen om motiven för

avregleringar. I en senare fas - i form

av djupstudier - skall bl.a.

avregleringsbara marknader behandlas.

I sammanhanget kan också nämnas

Underprissättningsutredningens nyligen

avlämnade betänkande Konkurrens i balans

(SOU 1995:105), som behandlar åtgärder

för ökad konkurrensneutralitet vid

offentlig prissättning m.m. (särskild

utredare: direktör Bo Lindörn).

Remissförfarandet avslutas den 15 april

1996.

Regeringen tillsatte sommaren 1995 en

kommitté under ordförandeskap av

generaldirektör Svante Englund (Jo

1995:06) med uppdrag att utarbeta ett

samlat förslag till reformer av EU:s

gemensamma jordbrukspolitik (CAP) och en

strategi för reformernas genomförande

(dir. 1995:109). Reformerna skall

inriktas mot marknadsorientering och

avreglering av den gemensamma

jordbrukspolitiken och utgöra underlag

för det svenska agerandet på detta

område i EU-arbetet.

I fråga om konkurrens på den europeiska

elmarknaden underströk statsrådet Jörgen

Andersson i samband med EU:s

energiministermöte i december 1995 den

svenska ståndpunkten att regelverket för

tillträde till de nationella

elmarknaderna och rätten till

investeringar i ny kraftproduktion i

medlemsländerna skall innebära att

ömsesidighet råder för

marknadstillträde. Även inom övriga

områden som nämns i motion 1994/95:N273

(fp) har Sverige intagit positioner som

innebär krav på avreglering och

förbättrade möjligheter till

marknadstillträde. Detta gäller t.ex.

teleområdet där Sverige har avreglerat

och tillåter utländska operatörer att

utnyttja det svenska nätet, men där

motsvarande rättigheter inte alltid ges

till svenska teleföretag. Enligt

planerna skall teleområdet inom EU

öppnas för konkurrens år 1998.

En oberoende expertkommitté upprättad

av EU-kommissionen under ledning av

förutvarande avdelningschefen i det

tyska ekonomiministeriet Bernhard

Molitor och med svenskt deltagande - den

s.k. Molitorgruppen - har föreslagit

åtgärder för att förenkla rättsliga och

administrativa rutiner inom EU. Arbetet

koncentrerades på frågor om

sysselsättning, miljö, sociala frågor,

livsmedelshygien och maskinstandarder.

Gruppen avlämnade sin slut-rapport i

juni 1995 i samband med Europeiska

rådets möte i Cannes. I rapporten

redovisas förslag till ett program för

regelförenkling, inbegripet åtgärder för

avreglering, för att stimulera

konkurrenskraft och sysselsättning.

Som ett led i utskottets arbete med

uppföljning av den nya konkurrenslagen

kommer utskottet under våren 1996 att

anordna en offentlig utfrågning om

konkurrensfrågor.

Utskottet delar motionärernas

uppfattning om vikten av en väl

fungerande konkurrens. Som framgått av

den föregående redovisningen är ett

flertal utredningar aktuella på

konkurrensområdet. När resultaten av de

olika utredningarna föreligger kommer

utskottet att göra en förnyad prövning

av konkurrensfrågorna. Vidare gäller att

Sverige i EU har varit och är pådrivande

i fråga om behovet av avregleringar och

förbättrad konkurrens på skilda områden.

För ett litet land som Sverige är det av

avgörande betydelse med en väl

fungerande konkurrens på internationell

nivå. En sådan konkurrens inom den inre

marknaden leder också till att lägre

priser kommer Europas konsumenter till

del.

Med hänsyn till det sagda anser

utskottet att de nu aktuella yrkandena i

motion 1994/95:N273 (fp) inte bör

föranleda något initiativ från

riksdagens sida. De avstyrks alltså.

Kommunala varuförsörjningsplaner

På många håll i vårt land har det skett

en förskjutning av handeln från

stadskärnor till externt belägna

stormarknader, påpekas det i motion

1994/95:

N286 (s). Denna förskjutning utarmar

cityhandeln och stadskärnorna och leder

till en försämrad service för

kommuninvånarna, anför motionärerna. De

menar att det krävs betydligt bättre

planering av handel och annan service i

kommunerna för att komma till rätta med

dessa problem och anger kommunala

varuförsörjningsplaner som ett

betydelsefullt hjälpmedel för

planeringen av handelsetableringar. Med

hjälp av sådana varuförsörjningsplaner

kan kommunerna dra upp riktlinjer för

handelns struktur i kommunen. Kommunerna

bör därför, menar motionärerna, åläggas

att årligen upprätta

varuförsörjningsplaner som innehåller

riktlinjer för handelns struktur i

kommunen. Syftet med en sådan planering

skall inte vara att begränsa

konkurrensen, utan att skapa utrymme för

medborgarna att kunna delta i en

dynamisk utveckling av varuhandeln, sägs

det.

Motionärerna har vid tidigare

tillfällen framfört samma yrkande i

denna fråga, senast våren 1994 (bet.

1993/94:NU15 s. 87). Vid behandlingen av

yrkandet påpekade utskottet att det inte

finns något lagstadgat krav på

upprättande av varuförsörjningsplaner

men att flertalet kommuner ändå har

upprättat sådana planer. Utskottet fann

inte skäl för någon reglering, och på

utskottets förslag avslogs motionen.

Utskottet ser ingen anledning för

riksdagen att nu inta en annan

ståndpunkt och avstyrker därmed motion

1994/95:N286 (s).

Kompetenskrav inom restaurangnäringen

I motion 1994/95:N281 (s) framhålls att

det är ett problem för samhället att

upprätthålla kontrollen över

restaurangnäringen i vad avser t.ex.

skatte- och momsredovisning. Inom

restaurangbranschen förekommer ofta

ekonomisk brottslighet, och ofta

uppmärksammas oseriösa

företagsetableringar i denna bransch,

hävdar motionärerna. De menar att det

därför måste uppställas kompetenskrav

för att få etablera sig i

restaurangbranschen. Detta borde ske i

form av etableringsutbildning som bör

innehålla bl.a. företagsekonomi,

skattelagstiftning, arbetsmiljö- och

arbetsmarknadslagar. Alla parter inom

restaurangnäringen har varit överens om

värdet av en sådan utbildning.

Dessvärre, fortsätter motionärerna, har

genomslaget för utbildningen varit

dåligt beroende på arbetsgivarnas

inställning att utbildningen skall vara

frivillig.

Regeringen redovisade i april 1995 i en

skrivelse (skr. 1994/95:217) till

riksdagen en strategi för samhällets

samlade åtgärder mot den ekonomiska

brottsligheten. Arbetet inom

regeringskansliet samordnas av den s.k.

EKO-brottsberedningen (ordförande:

riksdagsman (s) Lars-Erik Lövdén).

Regeringen beslöt vidare i november

1995 att tillsätta en utredning

-särskild utredare: landshövding Ulf

Adelsohn (Ju 1995:11) - för att närmare

se över vissa frågor för att sanera

branscher som är särskilt utsatta för

ekonomisk brottslighet. Utredningen, som

har antagit namnet

Branschsaneringsutredningen, skall vara

klar med sitt arbete senast i april

1997. I utredarens uppdrag (dir.

1995:142) ligger bl.a. att överväga hur

det förebyggande arbetet mot ekonomisk

brottslighet kan effektiviseras genom

t.ex. krav eller kontroll i samband med

tillstånds- eller bidragsgivning.

Utredaren skall för de olika branscherna

lämna förslag till regler eller andra

åtgärder efter behov. Det kan gälla

t.ex. särskilda krav som kan behöva

ställas på en näringsidkare.

Enligt utskottets uppfattning kan

bristande kunskap vara en orsak till att

enskilda företag inte redovisar

verksamheten korrekt. Det kan gälla

bristande insikter i t.ex. de regelverk

som styr bokföring, redovisning och

skatteinbetalningar. En ökad kompetens i

dessa frågor kan därför bidra till en

minskning av sådana oegentligheter som

åberopas i den aktuella motionen.

Utskottet anser att det är viktigt,

särskilt för blivande företagare, att

det finns en bred tillgång till

information och utbildning om de

förutsättningar som företagen arbetar

under. Utöver näringslivets egna

organisationer bör, enligt utskottets

uppfattning, ALMI Företagspartner AB och

de däri ingående regionala

utvecklingsbolagen ha ett särskilt

ansvar i detta avseende. Utskottet

konstaterar också att det av direktiven

till Branschsaneringsutredningen framgår

att frågan om kompetenshöjande åtgärder

skall belysas. I avvaktan på detta

utredningsarbete och de överväganden som

i övrigt kommer att ske inom ramen för

EKO-brottsberedningens arbete saknar

utskottet anledning att utöver vad som

nu anförts göra några

ställningstaganden. Med det här sagda

avstyrks motion 1994/95:N281 (s).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande

avregleringsarbetet

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:N220 yrkandena 2-4, 1994/95:

N258 och 1994/95:N301 yrkande 6 i

denna del,

res. 1 (m, c, fp,

kds)

2. beträffande förbättrad

konkurrens

att riksdagen avslår motion

1994/95:N273 yrkandena 1 och 6, det

sistnämnda i denna del,

res. 2 (m, fp, kds)

3. beträffande kommunala

varuförsörjningsplaner

att riksdagen avslår motion

1994/95:N286,

4. beträffande kompetenskrav

inom restaurangnäringen

att riksdagen avslår motion

1994/95:N281.

Stockholm den 26 mars 1996

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta

Johansson (s), Karin Falkmer (m), Sylvia

Lindgren (s), Barbro Andersson (s),

Chris Heister (m), Marie Granlund (s),

Lennart Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola

Karlsson (m), Eva Goës (mp), Göran

Hägglund (kds), Laila Bäck (s), Sten

Tolgfors (m), Siw Wittgren-Ahl (s),

Kerstin Warnerbring (c), Torsten Gavelin

(fp) och Frank Lassen (s).

Reservationer

1. Avregleringsarbetet (mom. 1)

Karin Falkmer (m), Chris Heister (m),

Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kds),

Sten Tolgfors (m), Kerstin Warnerbring

(c) och Torsten Gavelin (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 4 som börjar med Utskottet vill

och slutar med berörda delar bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen att

avreglering av regelsystemet samt

begränsning av uppgiftsskyldigheten för

mindre företag är nödvändiga åtgärder

för att underlätta för nya och växande

företag. Onödig detaljreglering hindrar

en god utveckling och medför ofta

omotiverade samhällsutgifter. Ett

rullande avregleringsarbete bör införas

som innebär att alla regleringar på

företagsområdet omprövas löpande varje

mandatperiod. Utskottet ansluter sig

till det krav som framförs i motionerna

1994/95:N220 (m), 1994/95:N258 (m) och

1994/95:N301 (kds) på att

avregleringsarbetet måste aktiveras

genom att en speciell delegation - i

linje med den tidigare

avregleringsdelegationen - tillsätts med

uppdrag att inventera tänkbara

avregleringar. Utgångspunkten måste vara

- i likhet med vad som också uttalas i

motion 1994/95:N273 (fp) - att arbetet

inriktas på en fortsatt avreglering och

inte på att återregleringar genomförs

inom de områden där den förra regeringen

vidtog nödvändiga avregleringsåtgärder.

Som framhålls i motion 1994/95:N220 (m)

är det angeläget att avregleringsarbetet

bedrivs med syfte att ge öppningar för

privata initiativ i kommuner och

landsting. Detta skulle ge chansen för

en mängd småföretagare att utveckla och

expandera egna verksamheter inom

tjänstesektorn. Om flera aktörer tillåts

komma in på områden som nu är stängda

för privata alternativ kommer detta att

leda till effektiviseringar och pressade

kostnader. Ett öppnande av den kommunala

sektorn skulle innebära särskilda

möjligheter för kvinnors nyföretagande

eftersom andelen kvinnor bland de

yrkesverksamma i dessa branscher är hög.

Enligt utskottets uppfattning skulle

detta medföra en mer småskalig

företagsamhet, ge en större närhet i

omsorgen och därmed innebära en

förbättrad välfärd för medborgarna.

Med det sagda tillstyrker utskottet de

aktuella yrkandena i motionerna

1994/95:N220 (m), 1994/95:N258 (m) och

1994/95:N301 (kds).

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande

avregleringsarbetet

att riksdagen med bifall till

motionerna 1994/95:N220 yrkandena 2-4,

1994/95:N258 och 1994/95:N301 yrkande

6 i denna del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört.

2. Förbättrad konkurrens (mom. 2)

Karin Falkmer (m), Chris Heister (m),

Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kds),

Sten Tolgfors (m) och Torsten Gavelin

(fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 6 som börjar med Utskottet delar

och slutar med avstyrks alltså bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar det synsätt som kommer

till uttryck i motion 1994/95:N273 (fp)

om vikten av en väl fungerande

konkurrens. De områden som utpekas i

motionen utgör enligt utskottets

uppfattning goda exempel på områden där

etableringshindren resulterar i att

landets medborgare får betala onödigt

höga kostnader både i form av högre

priser och skatter. På så sätt uppstår

välfärdsförluster i samhällsekonomin.

Utskottet kan också ansluta sig till

den uppfattning som framförs i motionen

om att Sverige bör vara pådrivande i EU-

arbetet i syfte att åstadkomma en

avreglering av de stora

monopolmarknaderna i Europa och på så

sätt öka konkurrensen. Därigenom uppnås

lägre priser för Europas konsumenter

samtidigt som svenska budgetmedel kan

styras till mer väsentliga ändamål än

till subventioner av nationellt

konkurrensskyddade monopol.

Med det anförda tillstyrker utskottet

motion 1994/95:N273 (fp) i här aktuella

delar.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande förbättrad konkurrens

att riksdagen med bifall till motion

1994/95:N273 yrkandena 1 och 6, det

sistnämnda i denna del, som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

Gotab, Stockholm 1996