Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Godkännande av 1995 års internationella naturgummiavtal

1996-04-16 · 3 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1995/96:NU22, Godkännande av 1995 års internationella naturgummiavtal

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Näringsutskottets betänkande

1995/96:NU22

Godkännande av 1995 års internationella naturgummiavtal

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

1995/96

NU22

Ärendet

I proposition 1995/96:135 har regeringen

föreslagit riksdagen att godkänna 1995

års internationella naturgummiavtal.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att riksdagen skall godkänna det

nya naturgummiavtalet.

Utskottet

Bakgrund

Förhandlingar inom ramen för Förenta

nationernas konferens för handel och

utveckling, UNCTAD, ledde i februari

1995 fram till en överenskommelse om

texten till ett nytt naturgummiavtal,

det tredje i ordningen. 1995 års

internationella naturgummiavtal är

avsett att ersätta 1987 års avtal, som

löpte ut i december 1995, och som i sin

tur hade ersatt 1979 års avtal. Sverige

har tillträtt de båda föregående

avtalen.

Det nya avtalet stod öppet för

undertecknande under perioden den 3

april-den 28 december 1995. Regeringen

beslutade i december 1995 att avtalet

skulle undertecknas. Även EU beslutade

vid samma tidpunkt att avtalet skulle

undertecknas. EG och medlemsländerna,

däribland Sverige, undertecknade avtalet

i Förenta nationernas högkvarter i New

York den 22 december 1995. Avtalet skall

ratificeras innan det kan träda i kraft.

Med utgångspunkt i det s.k. integrerade

råvaruprogrammet, som tillkom efter

beslut år 1976 av UNCTAD, påbörjades år

1978 en förhandlingskonferens som

mynnade ut i 1979 års naturgummiavtal.

Sverige tillträdde detta avtal år 1980

(prop. 1979/80:107, bet. NU40). 1987 års

naturgummiavtal ratificerades efter

riksdagens beslut i december 1988 (prop.

1988/89:19, bet. NU4).

De nämnda naturgummiavtalen var i stora

delar identiska. De innebar i huvudsak

att producent- och konsumentländer i

samarbete strävade efter att skapa

förutsättningar för en balanserad

utveckling av produktion, konsumtion,

handel och priser inom naturgummisektorn

till fördel för alla parter. Det främsta

instrumentet för att uppnå dessa mål var

marknadsoperationer utföda via ett s.k.

buffertlagersystem som tillskapades i

samband med 1979 års naturgummiavtal.

1995 års naturgummiavtal

Syftet med avtalet är bl.a. att

åstadkomma en balanserad ökning av

tillgång och efterfrågan på naturgummi,

skapa stabila förhållanden inom handeln

med naturgummi, stabilisera

exportmedlemmarnas intäkter från

exporten av naturgummi till skäliga och

lönsamma priser samt att säkerställa

tillräcklig tillgång på naturgummi för

importmedlemmarna till rättvisa och

skäliga priser.

Det nya avtalet är i huvudsak identiskt

med 1987 års avtal. Buffertlagersy-

stemet kvarstår som enda

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

prisstabiliserande instrument med mindre

förändringar i reglerna för dess

verksamhet. Lagret skall bestå av ett

normalt buffertlager (400 000 ton) och

ett beredskapsbuffertlager (150 000

ton). Bland de viktigaste förändringarna

jämfört med 1987 års avtal är att

producenterna har fått igenom en höjning

av det nedre s.k. vägledande priset,

dvs. det lägsta pris som

buffertlagerdirektören måste försvara,

från 150 till 157 cent per kg. Vidare

har avtalets giltighetstid minskats från

fem till fyra år.

Verksamheten med buffertlagret, som

innebär köp då priserna går ner och

försäljning då priserna går upp,

medförde under åren 1990-1994 en vinst

motsvarande en avkastning på 4,7 % på de

insatta medlen. Finansieringen av

avtalet skall liksom tidigare ske genom

bidrag från medlemmarna till den

administrativa budgeten för den

internationella naturgummiorganisationen

och till buffertlagerkontot. Medlemmarna

förpliktigar sig att finansiera den

totala kostnaden för buffertlagret genom

kontantbidrag. Finansieringen skall

delas lika mellan exporterande och

importerande medlemmar. Fördelningen

inbördes inom de två grupperna avgörs på

grundval av de röstandelar som

respektive land har i det

internationella naturgummirådet.

Röstandelarnas storlek beräknas efter

särskilda bestämmelser i avtalet med

utgångspunkt i medlemsländernas

nettoimport respektive nettoexport av

naturgummi.

Regeringens förslag

Regeringen anför i propositionen allmänt

bistånds- och handelspolitiska skäl, men

också utrikes- och miljöpolitiska skäl,

för att Sverige även i fortsättningen

skall delta i det internationella

samarbetet inom naturgummisektorn.

Avtalet är ett s.k. blandat avtal. Detta

innebär att avtalet är undertecknat av

EG tillsammans med medlemsstaterna.

Naturgummiavtalets mål faller inom ramen

för den gemensamma handelspolitiken.

Gemenskapens traktatkompetens inom

handelspolitiken är exklusiv. Dock

reglerar 1995 års naturgummiavtal även

förhållanden som ligger utanför

gemenskapens kompetens och som därmed

faller inom medlemsstaternas kompetens.

Avtalet innehåller sålunda bestämmelser

som innebär åtaganden för

medlemsstaterna, och därmed också för

Sverige, bl.a. finansiella förpliktelser

i form av bidrag till den administrativa

budgeten och buffertlagerkontot. Med

medlemskapet i EU kommer framtida

förhandlingar om avtalets utformning och

anpassning att ske i samordning med

gemenskapen och övriga medlemsländer.

Riksdagen har för innevarande budgetår

anvisat medel för bidragen till den

administrativa budgeten och till

buffertlagret. Under

Utrikesdepartementets huvudtitel finns

upptaget dels ett förslagsanslag (B 7

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

Internationell råvarulagring) om 2 625

000 kr som skall användas för

finansiering av Sveriges bidrag till

buffertlagret, dels ett förslagsanslag

(B 6 Organisationer för internationell

handel och råvarusamarbete m.m.) avsett

för att bl.a. täcka bidraget till den

administrativa budgeten för den

internationella naturgummiorganisationen

(prop. 1994/95:100 bil. 4, bet. NU22).

Sammanfattningsvis föreslår regeringen

att riksdagen skall godkänna det nya

naturgummiavtalet.

Utskottets ställningstagande

Inga motioner har väckts med anledning

av propositionen. Utskottet har inget

att erinra mot regeringens förslag och

tillstyrker sålunda att riksdagen

godkänner 1995 års internationella

naturgummiavtal.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till

proposition 1995/96:135 godkänner 1995

års internationella naturgummiavtal.

Stockholm den 16 april 1996

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta

Johansson (s), Karin Falkmer (m),

Reynoldh Furustrand (s), Mikael Odenberg

(m), Sylvia Lindgren (s), Kjell Ericsson

(c), Barbro Andersson (s), Marie

Granlund (s), Lennart Beijer (v), Dag

Ericson (s), Ola Karlsson (m), Eva Goës

(mp), Göran Hägglund (kds), Laila Bäck

(s), Sten Tolgfors (m), Torsten Gavelin

(fp) och Frank Lassen (s).

Gotab, Stockholm 1996