Bet. 1995/96:NU25

Näringsutskottets betänkande

1995/96:NU25

Avveckling av bankstödet

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1995/96

NU25

Ärendet

I detta betänkande behandlas proposition

1995/96:172 om avveckling av bankstödet

och två motioner som väckts med

anledning av propositionen.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att avveckla bankstödet.

Utskottet delar regeringens bedömning

att den ekonomiska situationen i

banksystemet numera är sådan att statens

stöd kan upphöra. Bankstödsnämndens

arbetsuppgifter begränsas till

verksamheten med

insättningsgarantisystemet och

myndigheten skall därför ändra namn till

Insättningsgarantinämnden. I en

reservation (m) riktas kritik mot att

regeringen förändrar inriktningen på

Bankstödsnämndens verksamhet innan en

uppgörelse nåtts med den borgerliga

oppositionen om formerna för den

fortsatta insynen i Securums verksamhet.

Utskottet hänvisar i denna fråga till

att regeringen enligt uppgift har för

avsikt att vid återkommande tillfällen

inbjuda de förutvarande

regeringspartierna till information från

Securums ledning och till fortsatt

diskussion om bolagets verksamhet.

Propositionen

I proposition 1995/96:172 föreslås att

riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag

om upphävande av lagen (1993:765) om

statligt stöd till banker och andra

kreditinstitut,

2. antar regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1988:1385) om

Sveriges riksbank,

3. antar regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter,

4. antar regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag

för underskott av näringsverksamhet,

5. antar regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1995:1571) om

insättningsgaranti,

6. antar regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1995:1592) om

skatteregler för ersättning från

insättningsgaranti,

7. godkänner vad regeringen föreslår om

upphörande av det statliga åtagandet

(avsnitt 12),

8. godkänner vad regeringen föreslår om

Bankstödsnämndens fortsatta verksamhet

(avsnitt 13),

9. godkänner den faktiska

medelsförbrukningen på sjunde

huvudtitelns reservationsanslag

Bankstödsnämnden för budgetåret 1992/93

(avsnitt 14).

Lagförslagen återges i bilaga.

Motionerna

De motioner som väckts med anledning av

propositionen är följande:

1995/96:N32 av Karin Falkmer m.fl. (m)

vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en bred

parlamentarisk förankring om frågor

rörande bankstödsverksamheten,

2. avslår regeringens förslag om

ombildning av Bankstödsnämnden i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1995/96:N33 av Lennart Beijer m.fl. (v)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bankstödet.

Utskottet

Avveckling av statens stödåtagande

I december 1992 beslutade riksdagen på

förslag av regeringen om särskilda

åtgärder för att stärka det finansiella

systemet (prop. 1992/93:135, NU16).

Regeringen hade tidigare - den 24

september 1992 - meddelat att den avsåg

att i en proposition begära ett

vidsträckt bemyndigande att genomföra

nödvändiga åtgärder för att garantera

stabiliteten i betalningssystemet och

säkerställa kreditförsörjningen.

Riksdagens beslut innebar att staten

garanterade att banker och vissa andra

kreditinstitut kan fullgöra sina

förpliktelser i rätt tid. Statens

åtaganden och stödsystemet skall kvarstå

så länge som det behövs och avvecklas

först när det inte längre föreligger

något hot mot stabiliteten i det

finansiella systemet. En avveckling

skall genomföras, sades det i beslutet,

först efter att riksdagen fattat beslut

i frågan.

Under våren 1993 beslutade riksdagen om

lagen (1993:765) om statligt stöd till

banker och andra kreditinstitut (prop.

1992/93:245, bet. NU35) - den s.k.

bankstödslagen. Syftet med lagen är att

säkerställa att överenskommelser om stöd

kan uppnås på de villkor som förutsatts

i det statliga åtagandet. De inledande

bestämmelserna (1-5 §§) om principerna

för bankstödet avsågs gälla tills

vidare, medan resterande delar av lagen

(6-26 §§) om möjligheterna att pröva

villkoren för statligt stöd och om

inlösen av aktier eller

tvångsförvaltning tidsbegränsades till

att gälla till utgången av år 1995.

Tidsbegränsningen av dessa bestämmelser

motiverades med att lagen vid ett beslut

om dess förlängning kunde anpassas till

de erfarenheter som vunnits vid

tillämpningen av lagen. Riksdagen

beslutade i december 1995 att förlänga

giltigheten av de aktuella

bestämmelserna till utgången av år 1996

(prop. 1995/96:70, bet. NU6).

I den nu aktuella propositionen

1995/96:172 framhålls att statens

insatser främst har avsett fyra banker.

Två av dessa - Nordbanken och Gota Bank,

inklusive Securum respektive Retriva -

har tillsammans erhållit drygt 98 % av

allt utbetalt stöd på ca 65 miljarder

kronor. Under senare år har dock

betydande intäkter kunnat genereras av

Nordbanken. Banken har hittills delat ut

sammanlagt ca 3,6 miljarder kronor till

staten. Därutöver framgår av

propositionen att utförsäljningen av

34,5 % av aktierna i Nordbanken

inbringade ca 6,4 miljarder kronor.

Betydande tillgångar finns kvar i

statens ägo. Det påpekas i propositionen

att med nuvarande aktiekurs motsvarar

statens återstående andel av aktierna i

Nordbanken ca 16 miljarder kronor.

Securums och Retrivas redovisade egna

kapital är totalt ca 14,5 miljarder

kronor. Den totala nettoutgiften för

bankstödet kommer, menar regeringen, att

kunna nedbringas högst väsentligt genom

avvecklingen av nämnda statliga

tillgångar.

I propositionen understryks att den

svenska statens åtagande har varit

utomordentligt långtgående. Detta

åtagande var enligt regeringen

nödvändigt i det mycket osäkra och

kritiska läge som växte fram under

hösten 1992. Regeringens uppfattning är

att det lämnade stödet har haft en

allmänt stabiliserande inverkan på hela

det svenska banksystemet vad gäller den

löpande internationella finansieringen

och möjligheterna att dra åt sig nytt

riskkapital. Emellertid, anför

regeringen, kan ett så omfattande

åtagande inte vara i kraft någon längre

period om långsiktiga negativa effekter

på de finansiella marknadernas funktion

och effektivitet skall undvikas. Det

finns alltid en risk, sägs det i

propositionen, för att aktörerna i olika

avseenden anpassar sitt beteende i en

riktning som på sikt ökar risktagandet

och hämmar branschens effektivitet och

konkurrenskraft.

I propositionen betonas att det under

mindre exceptionella förhållanden inte

är givet att staten skall rädda enskilda

banker från konkurs eller på annat sätt

hålla bankernas långivare skadeslösa.

Det avgörande skyddet vid en bankkris

bör i stället utgöras av ett tydligt

konsumentskydd i form av en

insättningsgaranti där bankerna själva

svarar för finansiering av skyddet.

Riksdagen har fattat beslut (prop.

1995/96:60, bet. NU7) om ett svenskt

system för insättningsgaranti, vilket

trädde i kraft vid årsskiftet 1995/96.

Staten har en skyldighet, menar

regeringen, att inför en avveckling

försäkra sig om att de stödberättigade

instituten skäligen kan antas ha

betalningsförmåga för redan uppkomna

fordringar och att staten, om så inte

vore fallet beträffande något eller

några institut, får träffa

specialarrangemang med dessa institut.

Ersättningsskyldighet skulle därmed

endast kunna tänkas uppkomma om staten

skulle brista i dessa hänseenden.

Regeringen gör i propositionen

bedömningen att den svenska

kreditmarknaden ånyo uppnått en god

finansiell stabilitet. Till grund för

regeringens bedömning ligger bl.a. en

rapport, som också biläggs

propositionen, från Finansinspektionen

över institutens ekonomiska och

finansiella situation. Bankernas

intjäningsförmåga har ökat starkt, och

kreditförlusterna har minskat till att

för närvarande ligga på 1990 års nivåer

i absoluta tal och i relation till

utlåningen under 1 %.

Kapitaltäckningsgraden uppgick hösten

1995 hos de större koncernerna till i

genomsnitt 13 %, varav 8 procentenheter

utgjordes av primärt kapital. Jämfört

med bestämmelserna i lagen (1994:2004)

om kapitaltäckning och stora

exponeringar för kreditinstitut och

värdepappersbolag, där det stadgas

(2 kap. 2 §) att kapitaltäckningsgraden

skall uppgå till minst 8 %, får de

uppnådda nivåerna anses vara

betryggande, anför regeringen i

propositionen och tillägger att även

finansieringssituationen ser helt

annorlunda ut jämfört med det tidigare

läget. Av propositionen framgår att

bankerna per den 31 december 1995 hade

ett totalt inlåningsöverskott på 65

miljarder kronor samtidigt som

utlåningsöverskottet i utländsk valuta

reducerats till 74 miljarder kronor.

Analysen i dess helhet visar, menar

regeringen, att en normalisering av

verksamheten skett. Instituten har också

på en förfrågan från Finansinspektionen

ansett att stödet kan avvecklas utan att

risk föreligger för fordringsägarna.

Efter att även ha beaktat olika

juridiska frågor vid en avveckling av

bankstödet - på basis av en promemoria

av justitierådet Johan Munck - föreslår

regeringen sammanfattningsvis att det

statliga åtagandet skall upphöra att

gälla beträffande de aktuella

institutens samtliga förpliktelser

oavsett när de uppkommit. I samband med

att åtagandet upphör skall vidare enligt

regeringens förslag bankstödslagen

upphävas. Det statliga åtagandet och

nyssnämnda lag föreslås upphöra vid

utgången av juni månad 1996.

I motion 1995/96:N33 (v) instämmer

motionärerna i regeringens bedömning att

bankstödet har varit nödvändigt. Vidare

redovisas i motionen - utan yrkande i

saken - en negativ inställning till

planerna på en utförsäljning av

Nordbanken. Motionärerna anför att

staten bör behålla resterande aktier i

Nordbanken och använda banken aktivt för

att konkurrera med övriga banker genom

aggressiva räntesänkningar. På så sätt,

vid ett bra agerande från bankens sida,

bör stora delar av de pengar staten

skulle få genom en försäljning kunna tas

ut genom ägarutdelning, menar

motionärerna.

Utskottet har vid ett flertal

tillfällen behandlat statens stöd till

banker och kreditinstitut. I samband med

behandlingen av proposition 1992/93:245

om lagreglering av det statliga stödet

till banker och andra kreditinstitut

underströks (bet. 1992/93:NU35 s. 12)

att statens generella garanti för

betalningssystemet och

kreditförsörjningen i enlighet med

riksdagens beslut gäller så länge det

behövs. En avveckling skall ske, anförde

utskottet, när det kan göras utan att

fordringsägarnas intressen hotas och

först efter ett nytt beslut av

riksdagen. De exceptionella förhållanden

som rådde inom det finansiella systemet

under 1990-talets första år har

motiverat det omfattande stöd som staten

lämnat till vissa banker. Det

finansiella systemet i sin helhet kunde

ha hotats om statens stöd till

ifrågavarande kreditinstitut hade

uteblivit. Utskottet delar den bedömning

som regeringen gör i propositionen att

den positiva ekonomiska utvecklingen i

banksystemet under senare år varit sådan

att krisen nu är övervunnen. Den

finansiella sektorn präglas återigen av

stabilitet, och i sammanhanget centrala

nyckeltal visar på att normala

förhållanden i stort sett åter har

inträtt. Sammantaget leder detta till

att utskottet ansluter sig till

regeringens slutsats att bankstödet nu

bör avvecklas.

Vad gäller frågan om statens innehav av

aktier i Nordbanken - som berörs i

motion 1995/96:N33 (v) - kommer denna

att aktualiseras i samband med

utskottets behandling av proposition

1995/96:141 om aktiv förvaltning av

statens företagsägande jämte motioner

(bet. 1995/96:NU26). Vad som i övrigt

anförs i nyssnämnda motion bör inte

föranleda något initiativ från

riksdagens sida. Motionen avstyrks

alltså. Med det anförda tillstyrker

utskottet regeringens förslag att det

statliga åtagandet gentemot banker och

andra kreditinstitut skall upphöra att

gälla vid utgången av juni månad 1996.

Bankstödsnämndens fortsatta verksamhet

Bankstödsnämnden inrättades den 1 maj

1993 och övertog då arbetet med

bankstödet från Finansdepartementet.

Nämnden fick vid samma tidpunkt också i

uppdrag av regeringen att förvalta

statens aktier i Nordbanken, Gota Bank

och Securum. Utöver verksamheten med

stöd- och ägarfrågor ansvarar nämnden

från årsskiftet 1995/96 för det svenska

systemet för garanti av insättningar. En

avveckling av bankstödet kommer

organisatoriskt att beröra

Bankstödsnämndens verksamhet,

konstateras det i propositionen.

I Bankstödsnämndens stödverksamhet

återstår ett stödavtal med de elva

sparbanksstiftelser som är huvudägare

till Sparbanken Sverige AB. Stödet

utgörs av en garanti på 3,25 miljarder

kronor för lån som det av

sparbanksstiftelserna helägda

Sparbanksstiftelsernas

förvaltningsaktiebolag har tagit upp på

marknaden. Staten garanterar att

förvaltningsbolaget skall fullgöra sina

åtaganden mot långivarna. Av

propositionen framgår att bolaget har

för avsikt att inom kort återbetala

samtliga lån som är garanterade av

staten. Bankstödsnämnden ansvarar också

för lån som upptagits för att finansiera

aktieinnehaven i Securum och Retriva,

liksom för två borgensåtaganden som

staten gjort vad avser de nyssnämnda

bolagen. Regeringen anser att den

återstående stödverksamheten, som

troligen kommer att begränsa sig till

att omfatta förvaltning av lån och

garantier, kan hanteras inom

regeringskansliet eller i den myndighet

som regeringen bestämmer.

Bankstödsnämndens ägarverksamhet består

av att förvalta statens ägande i

Nordbanken och Securum (numera inklusive

Retriva). I samband med att

bankstödsverksamheten avvecklas bör,

menar regeringen, organisationen för

förvaltningen av statens ägande i

Nordbanken och Securum ändras.

Förvaltningen av aktierna i dessa bolag

kan inte motivera en egen organisation,

anser regeringen. Även denna verksamhet

bör därför flyttas till

regeringskansliet.

Bankstödsnämnden är numera också, som

redan nämnts, ansvarig myndighet för

insättningsgarantiverksamheten. Endast

denna verksamhet kvarstår som

myndighetsuppgift för Bankstödsnämnden

efter det att bankstödet har avvecklats.

Systemet med insättningsgarantin har i

huvudsak inga löpande uppgifter, utan

resurser krävs endast punktvis för

avgiftsdebitering och redovisning samt

för viss samordning med utländska

garantiordningar. Myndigheten bör mot

denna bakgrund ändra namn, menar

regeringen. Det nya namnet skall vara

Insättningsgarantinämnden. Regeringen

anser dessutom att den renodlade

insättningsgarantiverksamheten i

Bankstödsnämnden är alltför ringa för

att den skall motivera en helt

fristående administration. Denna bör

därför kunna samordnas med

administrationen hos Finansinspektionen

eller någon annan myndighet.

I motion 1995/96:N32 (m) erinras om att

statens åtagande om stöd till

banksystemet formulerades i september

1992 efter en överenskommelse mellan den

dåvarande regeringen och

Socialdemokraterna. Denna

överenskommelse låg till grund för

riksdagens beslut hösten 1992 om

åtgärder för att stärka det finansiella

systemet. Bankstödsnämnden inrättades

för att hantera stödet till banker och

andra kreditinstitut. Det bestämdes,

vill motionärerna påminna om, att i

styrelsen för Bankstödsnämnden skulle

ingå två ledamöter med uppgift att rep-

resentera ett bredare samhällsintresse .

Dessa ledamöter tillsattes under den

borgerliga regeringen på förslag av

Socialdemokraterna. Efter

regeringsskiftet år 1994 utsågs två

ledamöter på motsvarande sätt av de

borgerliga oppositionspartierna.

Motionärerna menar att innan riksdagen

beslutar om en ändring av

Bankstödsnämndens roll måste en

överenskommelse träffas angående

formerna för insynen i Securum. Arbetet

inom Securum är, anför motionärerna, av

stor statsfinansiell betydelse men också

grannlaga sett ur bland annat

konkurrenssynpunkt. Överläggningarna

mellan företrädare för de borgerliga

oppositionspartierna och regeringen i

denna fråga var inte, sägs det,

avslutade när den nu aktuella

propositionen avlämnades till riksdagen.

Några ytterligare diskussioner har

därefter inte förts. I motionen yrkas på

att riksdagen skall avslå förslaget om

ombildning av Bankstödsnämnden i

avvaktan på att en bred förankring om

hanteringen av bankstödsfrågor under

avvecklingsskedet kan uppnås.

Utskottet har inget att erinra mot

regeringens förslag vad avser den nya

inriktningen på Bankstödsnämndens

verksamhet och det myndighetsnamn under

vilket verksamheten framöver skall

bedrivas. Beträffande formerna för

insynen i Securums verksamhet får

utskottet anföra följande. När statens

stöd till banksystemet nu föreslås

upphöra och motsvarande verksamhet hos

Bankstödsnämnden avvecklas måste också

formerna för den parlamentariska insynen

i Securum förändras. Enligt uppgift

avser regeringen att vid återkommande

tillfällen inbjuda de förutvarande

regeringspartierna till information från

Securums ledning och till fortsatt

diskussion om bolagets verksamhet.

Enligt utskottets uppfattning finns

därigenom förutsättningar för att den

fråga som väcks i motionen får en

ändamålsenlig lösning. Med det anförda

avstyrker utskottet motion 1995/96:N32

(m).

Under senare tid har det uppdagats att

det förekommer avtal om avgångsvederlag

som inte är i enlighet med de riktlinjer

som angivits. Utskottet vill understryka

betydelsen av att riktlinjerna om

avgångsvederlag efterlevs och att

styrelseledamöterna i statliga bolag har

kännedom om dessa.

Övriga frågor

Överskridande av reservationsanslag

I samband med bildandet av

Bankstödsnämnden i maj 1993 anvisade

riksdagen på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1992/93 ett

reservationsanslag på 2 miljoner kronor.

Utfallet på ifrågavarande anslag för det

aktuella budgetåret innebär emellertid

att anslaget överskreds med ca 0,7

miljoner kronor. Regeringen meddelar i

propositionen att den ser allvarligt på

att en myndighet överskrider ett anslag

men anför att överskridandet kan

förklaras av att nämnden i

uppbyggnadsskedet var tvingad att agera

kraftfullt och snabbt i sin verksamhet.

Krisen i det finansiella systemet var,

menar regeringen, så pass allvarlig att

ett eventuellt överskridande av anslag

inte fick hindra nämnden i utövandet av

verksamheten.

Utskottet delar regeringens uppfattning

om vikten av att myndigheterna inte

överskrider sina anslag. Utskottet utgår

från att det nu berörda överskridandet

finansieras med en motsvarande besparing

på det anslag som Bankstödsnämnden

disponerar för innevarande budgetår. Med

det sagda tillstyrker utskottet

regeringens förslag att riksdagen skall

godkänna den faktiska

medelsförbrukningen på det aktuella

anslaget för budgetåret 1992/93.

Lagförslagen

Regeringens förslag till lagändringar

föranleder inga erinringar från

utskottets sida. Dessa tillstyrks

alltså.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avveckling av

statens stödåtagande

att riksdagen med bifall till

proposition 1995/96:172 moment 7 och

med avslag på motion 1995/96:N33

godkänner vad som anges i

propositionen om upphörande av det

statliga åtagandet,

2. beträffande Bankstödsnämndens

fortsatta verksamhet

att riksdagen med bifall till

proposition 1995/96:172 moment 8 och

med avslag på motion 1995/96:N32

godkänner vad som anges i

propositionen om Bankstödsnämndens

fortsatta verksamhet,

res. 1 (m)

3. beträffande överskridande av

reservationsanslag

att riksdagen med bifall till

proposition 1995/96:172 moment 9

godkänner den faktiska

medelsförbrukningen på

reservationsanslaget Bankstödsnämnden

för budgetåret 1992/93,

4. beträffande lagförslagen

att riksdagen antar de i proposition

1995/96:172 framlagda förslagen till

a) lag om upphävande av lagen

(1993:765) om statligt stöd till

banker och andra kreditinstitut,

b) lag om ändring i lagen

(1988:1385) om Sveriges riksbank,

c) lag om ändring i lagen (1990:325)

om självdeklaration och

kontrolluppgifter,

d) lag om ändring i lagen

(1993:1539) om avdrag för underskott

av näringsverksamhet,

e) lag om ändring i lagen

(1995:1571) om insättningsgaranti,

f) lag om ändring i lagen

(1995:1592) om skatteregler för

ersättning från insättningsgaranti.

res. 2 (m) - villk. res. 1

Stockholm den 9 maj 1996

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta

Johansson (s), Christer Eirefelt (fp),

Karin Falkmer (m), Reynoldh Furustrand

(s), Sylvia Lindgren (s), Kjell Ericsson

(c), Barbro Andersson (s), Chris Heister

(m), Marie Granlund (s), Lennart Beijer

(v), Dag Ericson (s), Ola Karlsson (m),

Eva Goës (mp), Göran Hägglund (kds),

Nils-Göran Holmqvist (s), Laila Bäck (s)

och Sten Tolgfors (m).

Reservationer

1. Bankstödsnämndens fortsatta

verksamhet (mom. 2)

Karin Falkmer, Chris Heister, Ola

Karlsson och Sten Tolgfors (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 6 som börjar med Utskottet har

och slutar med motion 1995/96:N32 (m)

bort ha följande lydelse:

Som påtalas i motion 1995/96:N32 (m) har

företrädare för oppositionen alltsedan

år 1993 beretts tillfälle att föreslå

kandidater till Bankstödsnämndens

styrelse. Dessa ledamöter skall

säkerställa att en bred parlamentarisk

insyn åstadkoms i bankstödsfrågorna. Det

är med förvåning som utskottet

konstaterar att regeringen föreslår att

Bankstödsnämndens nuvarande funktioner

vad gäller stöd- och ägarverksamheten

skall flyttas in i regeringskansliet,

utan att formerna för det framtida

parlamentariska inflytandet över

frågorna över huvud taget berörs i

propositionen. I avvaktan på att

regeringen i lämpligt sammanhang

informerar riksdagen om hur det

parlamentariska inflytandet över

Securums verksamhet i fortsättningen

skall säkerställas tillstyrker utskottet

motion 1995/96:N32 (m) och avstyrker

propositionen i här aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande Bankstödsnämndens

fortsatta verksamhet

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:N32 avslår proposition

1995/96:172 moment 8 och därvid som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

2. Lagförslagen (mom. 4)

Under förutsättning av bifall till

reservation 1

Karin Falkmer, Chris Heister, Ola

Karlsson och Sten Tolgfors (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 7 som börjar med Regeringens

förslag och slutar med tillstyrks

alltså bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avstyrkt

regeringens förslag beträffande

Bankstödsnämndens fortsatta verksamhet i

avvaktan på att det parlamentariska

inflytandet över Securums verksamhet

säkerställs. Härav följer att utskottet

avvisar de tre lagförslag som går ut på

att Bankstödsnämnden skall byta namn

till Insättningsgarantinämnden.

dels att utskottets hemställan under 4

bort ha följande lydelse:

4. beträffande lagförslagen

att riksdagen

dels antar de i proposition

1995/96:172 framlagda förslagen till

a) lag om upphävande av lagen

(1993:765) om statligt stöd till

banker och andra kreditinstitut,

b) lag om ändring i lagen

(1988:1385) om Sveriges riksbank,

c) lag om ändring i lagen

(1993:1539) om avdrag för underskott

av näringsverksamhet,

dels avslår proposition 1995/96:172

momenten 3, 5 och 6.

Regeringens lagförslag

1 Förslag till lag om upphävande av

lagen (1993:765) om statligt stöd till

banker och andra kreditinstitut

2 Förslag till lag om ändring i lagen

(1988:1385) om Sveriges riksbank

3 Förslag till lag om ändring i lagen

(1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter

4 Förslag till lag om ändring i lagen

(1993:1539) om avdrag för underskott av

näringsverksamhet

5 Förslag till lag om ändring i lagen

(1995:1571) om insättningsgaranti

6 Förslag till lag om ändring i lagen

(1995:1592) om skatteregler för

ersättning från insättningsgaranti