Bet. 1995/96:NU26

Näringsutskottets betänkande

1995/96:NU26

Aktiv förvaltning av stens företagsägande

Innehåll

Sammanfattning

Proposition 1994/95:100

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1995/96

NU26

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1994/95:100 bilaga 13

(Näringsdepartementet) littera A

(näringspolitik m.m.) punkt 12 moment 2,

dels proposition 1995/96:141 om aktiv

förvaltning av statens företags-

ägande,

dels sex motioner som väckts med

anledning av sistnämnda proposition,

dels - delvis - elva motioner från

allmänna motionstiden 1995.

Yttranden i ärendet har avgivits av

finansutskottet, socialutskottet,

kulturutskottet, trafikutskottet och

bostadsutskottet (se bilagorna 1-6). En

skrivelse har inkommit från Skogsägarnas

Riksförbund.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker de i proposition

1995/96:141 föreslagna generella

riktlinjerna för förvaltningen av

statens företagsägande avseende

kommersiella företag. Likaså tillstyrker

utskottet regeringens förslag om att

minskning av statens ägande - med de

restriktioner som anges i propositionen

- skall kunna ske beträffande följande

företag: AssiDomän AB, Celsius AB,

Enator AB, Pharmacia & Upjohn, SAQ

Kontroll AB, AB Svensk Exportkredit, SBL

Vaccin AB och Lantbrukskredit AB. Det

bemyndigande som regeringen sålunda

kommer att erhålla ersätter det

bemyndigande som riksdagen lämnade år

1991.

Enligt utskottets mening är det av

största vikt att staten kan agera

effektivt i sin roll som ägare av

företag. Utskottet ser förslagen i

propositionen som ett led i strävandena

att åstadkomma en sådan mer samordnad

och professionell ägarförvaltning från

statens sida. Utskottet betonar att

bemyndigandet för övriga kommersiella

företag utöver de nyssnämnda åtta

företagen inte innefattar möjlighet för

regeringen att besluta om minskning av

statens ägande i eller lämnande av

kapitaltillskott till dessa företag,

utan riksdagens godkännande. Vidare kan

regeringen inte, utan riksdagens

hörande, förvärva aktier i bolag i vilka

staten inte äger aktier. Inte heller kan

regeringen besluta om bildande av ett

nytt förvaltningsaktiebolag för statliga

företag, utan godkännande av riksdagen.

I en reservation (m, c, fp, kds)

avstyrks regeringens förslag. Där sägs

att statens främsta näringspolitiska

uppgift är att ange ramar och

regelsystem för näringslivets verksamhet

och att bidra till att skapa betingelser

för långsiktig tillväxt. Om staten

samtidigt uppträder både som ägare och

som utformare av de regler som gäller

för näringslivets verksamhet anses en

rad problem komma att uppstå. I

reservationen förordas att de

bemyndiganden om försäljning av statliga

företag som riksdagen tidigare gett

regeringen skall kvarstå och dessutom

kompletteras.

I en annan reservation (v) stöds

utskottsmajoritetens ställningstagande

med undantag för AssiDomän AB. I en

tredje reservation (mp) tillstyrks

regeringens förslag, under förutsättning

att det fastställs en policy för

statliga företag av innebörd att staten

skall vara ett föredöme när det gäller

god etik och att statliga företag i sitt

arbete skall prioritera miljö- och

resursfrågor. Frågan om hur statens

ägarförvaltning skall utformas bör

hänskjutas till en parlamentarisk

utredning, anförs det. Vidare borde

inrättandet av taxekommissioner för

monopolverksamhet bli föremål för

utredning.

Utskottet avstyrker i enlighet med

yttrandet från kulturutskottet

regeringens förslag om att bemyndigandet

att minska statens ägande skall omfatta

Teracom Svensk Rundradio AB. I en

reservation (m) förordas att en

utförsäljning av företaget skall ske.

Vidare avstyrker utskottet

motionsyrkanden om privatisering av

vissa särskilt angivna företag. Det

gäller Telia AB, Sila (Svensk

Interkontinental Lufttrafik AB), Arlanda

flygplats, Vasakronan AB, TV 2 och SBAB

(Statens

Bostadsfinansieringsaktiebolag).

Yrkandena följs upp i reservationer

beträffande Telia och Sila respektive

Vasakronan i reservationer (m, fp, kds),

beträffande Arlanda flygplats i en

reservation (m, fp) och beträffande TV 2

respektive SBAB i reservationer (m). Ett

motionsyrkande om strukturåtgärder

avseende AssiDomän AB och Celsius AB

avstyrks också av utskottet, men följs

upp i reservationer (c, mp; c).

Slutligen tillstyrker utskottet i

likhet med vad som förordas i yttrandet

från socialutskottet regeringens

förslag rörande Apoteksbolaget AB,

enligt vilket staten skall bli ensam

ägare av bolaget. Samtidigt avstyrks

motionsyrkanden avseende Apoteksbolagets

ensamrätt till detaljhandel med

läkemedel och bolagets framtida roll. I

en reservation (m, fp) tillstyrks

regeringens förslag med det tillägget

att regeringen bör återkomma med förslag

om en privatisering av Apoteksbolaget.

Vidare föreslås i reservationen att

regeringen skall redovisa förslag om ett

upphävande av Apoteksbolagets monopol på

detaljhandel med receptfria läkemedel. I

en annan reservation (c, kds) tillstyrks

regeringens förslag med en

kompletterande begäran om att

Apoteksbolagets ensamrätt till

detaljhandel med receptfria läkemedel

skall avskaffas.

Proposition 1994/95:100

I proposition 1994/95:100 bilaga 13

punkt A 12 föreslås (2) att riksdagen

bemyndigar regeringen att förvalta

företag med statligt ägande samt i

förekommande fall öka eller minska

ägandet i dessa företag enligt vad som

anförts i propositionen.

Proposition 1995/96:141

I proposition 1995/96:141 föreslås att

riksdagen - med ändring av vad som

föreslagits i proposition 1994/95:100

bilaga 13 i denna del -

1. godkänner det som regeringen

förordar om riktlinjer för förvaltningen

av statens företagsägande,

2. bemyndigar regeringen att vidta

förvaltningsåtgärder beträffande

statligt ägda företag enligt vad

regeringen förordar,

3. medger att tolfte huvudtitelns

anslag Kostnader för omstrukturering av

vissa statligt ägda företag, m.m. får

användas enligt vad regeringen förordar,

4. godkänner vad regeringen föreslår om

att Apoteksbolaget AB skall bli helägt

av staten,

5. bemyndigar regeringen att vidta de

åtgärder som krävs för att

Apoteksbolaget AB skall bli helägt av

staten.

Motionerna

De motioner som väckts med anledning av

proposition 1995/96:141 är följande:

1995/96:N26 av Karin Falkmer m.fl. (m)

vari yrkas att riksdagen

1. avslår förslaget i proposition

1995/96:141 till bemyndigande för

förvaltningen av statens företagsägande

i kommersiella företag,

2. beslutar att bemyndigandet enligt

riksdagens beslut 1991 om privatisering

av vissa angivna bolag skall gälla även

fortsättningsvis i enlighet med vad som

anförts i motionen,

3. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

kompletteringar av bemyndigandet enligt

riksdagens beslut 1991.

1995/96:N27 av Göran Hägglund m.fl.

(kds) vari yrkas att riksdagen

1. avslår förslaget i regeringens

proposition 1995/96:141 till riktlinjer

och bemyndigande för förvaltning av

statens företagsägande i kommersiella

företag,

2. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

betydelsen av ägarspridning,

3. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

utförsäljning av statliga företag,

4. begär att regeringen återkommer med

förslag beträffande Apoteksbolaget.

1995/96:N28 av Lennart Beijer m.fl. (v)

vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om etik och

moral,

2. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

strategiska företag,

3. beslutar att regeringen måste ha

bemyndigande för att förändra ägandet i

ett helägt statligt företag,

4. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ägandet

i AssiDomän AB,

5. beslutar dra tillbaka bemyndigandet

beträffande ytterligare försäljning av

Nordbanken.

1995/96:N29 av Kjell Ericsson m.fl. (c)

vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en

precisering av motiven och målen med

statligt företagsägande,

2. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

utförsäljning av AssiDomän AB och

Celsius AB.

1995/96:N30 av Eva Goës m.fl. (mp) vari

yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

principerna för den statliga

företagspolitiken,

2. begär att regeringen tillsätter en

utredning med uppdrag att utreda

inrättande av taxekommissioner för

monopolverksamhet,

3. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

riktlinjer och bemyndiganden,

4. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om statlig

företagsförvaltning.

1995/96:N31 av tredje vice talman

Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas

att riksdagen

1. avslår proposition 1995/96:141 i den

del som rör bemyndigandet för

förvaltningen av statens företagsägande

i kommersiella företag,

2. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

Apoteksbolagets framtida ägande och

konkurrenssituation.

De motioner från allmänna motionstiden

1995 som behandlas här är följande:

1994/95:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) såvitt gäller yrkandet (31) att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ett

flerårigt program för utförsäljning av

statliga företag.

1994/95:Fi216 av Alf Svensson m.fl.

(kds) såvitt gäller yrkandet (11) att

riksdagen i enlighet med vad i motionen

anförts beslutar om utförsäljning av

statliga företag.

1994/95:Fi217 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) såvitt gäller yrkandet (2) att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att

vänta med utförsäljningar av statliga

företag på sätt som beskrivs i denna

motion.

1994/95:Fi219 av Olof Johansson m.fl.

såvitt gäller yrkandet (19) att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

försäljning av statliga företag.

1994/95:N270 av Birger Schlaug m.fl.

(mp) såvitt gäller yrkandet (15) att

riksdagen avslår regeringens förslag med

anknytning till anslaget A 12 om

bemyndigande för regeringen "att

förvalta företag med statligt ägande

samt i förekommande fall öka eller

minska ägandet i dessa företag enligt

vad som anförts".

1994/95:N274 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) såvitt gäller yrkandena att

riksdagen

7. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

ägarfrågorna i statliga företag,

8. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

privatisering av statliga företag.

1994/95:N275 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

såvitt gäller yrkandena att riksdagen

10. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om statliga

företag,

11. beslutar återkalla bemyndigandet

vad gäller regeringens rätt att sälja

statliga företag, enligt vad i motionen

anförts,

14. avslår regeringens förslag om att

bemyndiga regeringen att förvalta

företag med statligt ägande och öka

eller minska ägandet i dessa företag

enligt vad i motionen anförts.

1994/95:N298 av Carl Bildt m.fl. (m)

såvitt gäller yrkandet (1) att riksdagen

beslutar att fullfölja försäljningen av

statliga företag i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1994/95:N299 av Kjell Ericsson m.fl. (c)

såvitt gäller yrkandet (7) att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om

förfaringssättet med de medel som

frigörs vid försäljningen av statens

egendom.

1994/95:N300 av Olof Johansson m.fl. (c)

såvitt gäller yrkandet (12) att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

spritt ägande.

1994/95:N301 av Alf Svensson m.fl. (kds)

såvitt gäller yrkandet (10) att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

ägarspridning för välfärd.

Utskottet

Riktlinjer för kommersiella företag med

statligt ägande

Bakgrund

I budgetpropositionen 1995 (prop.

1994/95:100 bil. 13 s. 51) föreslog

regeringen riksdagen att dels anvisa ett

formellt anslag på 1 000 kr till

kostnader för omstrukturering av vissa

statligt ägda företag, m.m., dels

bemyndiga regeringen att förvalta

företag med statligt ägande samt i

förekommande fall öka eller minska

ägandet i dessa enligt vad som anfördes

i propositionen. Riksdagen beslöt våren

1995 att godkänna det föreslagna

anslaget (bet. 1994/95:NU19).

Behandlingen av förslaget om nytt

bemyndigande uppsköts emellertid, sedan

utskottet erfarit att regeringen avsåg

att justera sitt förslag.

Regeringens nu framlagda förslag i

proposition 1995/96:141 syftar till att

åstadkomma en effektivare förvaltning av

de kommersiella och konkurrensutsatta

företag som staten äger, genom att i

vissa avseenden skapa förutsättningar

som bättre överensstämmer med dem som

råder i näringslivet. Därmed anses

staten, i egenskap av företagsägare, i

högre grad kunna bidra till tillväxt och

utveckling samt kunna få en bättre

förräntning av kapitalet i statens

bolag.

Ägarstrukturen i näringslivet har

genomgått stora förändringar under de

senaste tio åren, konstateras det i

propositionen. Det institutionella

ägandet genom fonder, försäkringsbolag

och stiftelser har ökat kraftigt på

bekostnad av ägargrupper som har svarat

för aktivt och långsiktigt ägande av

stora företag.

Staten är sedan länge en av de största

ägarna i svenskt näringsliv, med en

andel av sysselsättningen som uppskattas

till ca 7 %, framhåller regeringen. Den

av staten direktägda företagsgruppen

består av ett 60-tal bolag och

affärsverk med sammanlagt ca 220 000

anställda och som hade en total

omsättning år 1994 på drygt 230

miljarder kronor (exkl.

kreditinstituten). I ett internationellt

perspektiv är andelen statligt ägda

företag relativt låg, heter det.

Motiven för statens företagsägande kan,

något förenklat, indelas i två

huvudkategorier, sägs det i

propositionen. Till den första kategorin

hör särskilda sektorpolitiska motiv och

mål som legat till grund för

företagsengagemang, ofta i kombination

med lagstiftning eller annan reglering.

Statens engagemang har härvid bl.a.

berott på önskemål om kontroll och

inflytande över vissa verksamheter av

sociala skäl, infrastrukturella skäl,

säkerhetsskäl, beredskapsskäl eller

försörjningsskäl. De första egentliga

statliga företagsengagemangen ägde rum i

samband med infrastrukturutbyggnaden av

post, telegraf, vattenkraft och

järnvägar, konstateras det. De har

senare följts av företag som svarar för

t.ex. lotteriverksamhet, provning och

kontroll, produktion eller distribution

av tobak, alkohol och läkemedel.

Verksamheter av dessa slag har ofta

bedrivits i företag som verkat med

särskilda sektorpolitiska mål och

restriktioner, vanligen under monopol

eller med begränsad konkurrens.

Staten har för det andra engagerat sig

av speciella skäl i vissa företag med

övervägande affärsmässig verksamhet,

anförs det. Det anges ha skett för att

t.ex. exploatera naturtillgångar eller

ny teknik, rekonstruera krisföretag,

skapa sysselsättning, öka konkurrensen

eller motverka andra brister i

marknadsekonomin. Flertalet av dessa

företag har bedrivit kommersiell

verksamhet på oreglerade,

konkurrensutsatta marknader.

Regeringens förslag

För förvaltningen av statens ägande av

kommersiella företag föreslås i

propositionen att följande

huvudprinciper skall gälla:

Statligt ägda företag skall arbeta

under krav på effektivitet, avkastning

på det kapital företaget representerar

och strukturanpassning.

Den som utövar förvaltningen av ett

statligt ägt företag skall med

utgångspunkt i uppsatt verksamhetsmål

aktivt följa företagets utveckling och

vidta erforderliga åtgärder för att

företaget skall uppfylla kraven på

effektivitet, avkastning och

strukturanpassning.

Beträffande vissa angivna aktiebolag

föreslås regeringen, utan godkännande av

riksdagen för varje särskilt fall, få

besluta om kapitaltillskott, att sälja

och köpa aktier, att delta i eller i

förekommande fall avstå från erbjudanden

om nyemissioner samt att medverka till

utgivande av konvertibla skuldebrev.

För minskning av statens ägarandel i

de angivna företagen föreslås dock att

det skall krävas godkännande av

riksdagen om minskningen innebär att

statens röstmajoritet avskaffas eller

att statens röstetal kan komma att

understiga 34 % i ett delägt aktiebolag

där staten tidigare förfogat över lägst

detta röstetal.

De aktiebolag som skall omfattas av

bemyndigandet förutsätts arbeta under

konkurrens och har i liten utsträckning

särskilda av statsmakterna beslutade

uppgifter; bemyndigandet föreslås

ersätta riksdagens

försäljningsbemyndigande från år 1991

beträffande särskilt angivna företag

(prop. 1991/92:69, bet. NU10).

Anslaget Kostnader för omstrukturering

av vissa statligt ägda företag, m.m.

föreslås få disponeras för åtgärder i

anslutning till det nya bemyndigandet,

dock vad gäller kapitalinsatser högst i

sådan omfattning att den faktiska

belastningen kommer att motsvaras av

extra utdelningsinkomster eller

försäljningsintäkter.

Beträffande övriga av staten helägda,

kommersiella aktiebolag föreslås

regeringen, utan riksdagens godkännande

för varje särskilt fall, få besluta om

omstruktureringar och omdispositioner av

statens innehav genom bl.a.

sammanslagningar, fusioner, interna

förvärv m.m. i syfte att effektivisera

verksamheten utan att minska statens

ägande, förutsatt att det inte i övrigt

strider mot lagstiftning eller andra

tidigare riksdagsbeslut.

Regeringen aviserar sin avsikt att

återkomma med ytterligare förslag till

riktlinjer under det kommande året.

Regeringen har tidigare klargjort att

den inte ämnar fortsätta med de

ideologiskt motiverade utförsäljningarna

av statligt ägda företag som genomfördes

av den borgerliga regeringen, anförs det

i propositionen. I stället anser

regeringen att staten bör inta en

aktivare ägarroll för att främja

utvecklingen av företag med statligt

ägande. Behovet av en mer aktiv

ägarpolitik har ökat under de senaste

åren och utvidgats till en vidare krets

av företag än de som ingick i det

tidigare Förvaltningsaktiebolaget

Fortia, sägs det.

Det statsfinansiella läget kommer under

överskådlig tid att medföra betydande

restriktioner i fråga om möjligheter att

tillskjuta nytt kapital till företag

inom den statliga företagssektorn,

konstaterar regeringen. Som

företagsägare anses staten därför i ökad

utsträckning bli tvungen att se till att

det betydande kapital som för närvarande

arbetar i företagssektorn utnyttjas

effektivare. Outnyttjat kapital bör i

vissa fall kunna frigöras för att

användas i de företag som bedöms ha de

bästa utvecklings-, tillväxt- och

lönsamhetsförutsättningarna, anser

regeringen. Nytt kapital bör också kunna

tillföras från riskkapitalmarknaden.

Kapital kan även frigöras för amortering

av statsskulden, sägs det.

De förändrade krav som ställs på staten

i egenskap av företagsägare kan delvis

tillgodoses genom en effektivisering

inom ramen för regeringens förvaltnings-

och förfogandebemyndigande enligt 9 kap.

8 § regeringsformen, konstateras det i

propositionen. I några avseenden anses

dock ett förändrat bemyndigande för

regeringens förvaltning erfordras, för

att denna skall kunna bedrivas effektivt

och med samma villkor som för närvarande

gäller för övriga ägare i näringslivet.

Behovet av ett större ägarengagemang

gäller alla av staten direkt ägda

företag, anför regeringen. Det bedöms

delvis kunna tillgodoses genom att

regeringen ges ökad handlingsfrihet för

en begränsad krets särskilt angivna

företag. Dessa företag är följande:

AssiDomän AB, AB Svensk Exportkredit,

Teracom Svensk Rundradio AB,

Lantbrukskredit AB, SAQ Kontroll AB, SBL

Vaccin AB, Pharmacia & Upjohn, Celsius

AB och Enator AB.

Av följande tabell framgår antal

anställda och hur statens röstandel

föreslås kunna förändras i de nio

angivna företagen utan ytterligare

beslut av riksdagen.

Företag Antal Statens Föresl

anställda ägarandel agen

1995 april lägsta

1996, % röstan

del, %

Näringsdepart

ementet

AssiDomän AB 13 119 50,24 34

(avser endast

nyemission)

Celsius AB 11 740 10*

(avser 25

endast B-

aktier)

Enator AB 4 500 0

25

Pharamacia & 33 000 0

Upjohn 7,1

SAQ Kontroll 593 0

AB 100

AB Svensk 86 34

Exportkredit 50

Socialdeparte

mentet

SBL Vaccin AB 95 0

100

Finansdeparte

mentet

Lantbrukskred 4 0

it AB 50

Kulturdeparte

mentet

Teracom

Svensk

Rundradio AB 721 51

100

* Den angivna andelen, 10 %, avser

statens ägarandel bestående av A-aktier.

Riksdagens tidigare lämnade

bemyndiganden för regeringen att avyttra

statens aktier i 35 företag föreslås

upphöra när det nu föreslagna

bemyndigandet träder i kraft. Riksdagens

beslut om bemyndigande för regeringen

att avveckla statens ägande i Nordbanken

och Securum (numera inklusive Retriva)

föreslås gälla även fortsättningsvis,

liksom bemyndigandet i fråga om Svenska

Skogsplantor AB.

I det föreslagna bemyndigandet bör,

enligt regeringens uppfattning, ingå en

möjlighet för regeringen att utnyttja

det nuvarande anslaget Kostnader för

omstrukturering av statligt ägda

företag, m.m. (A 12) för

kapitaltillskott, förvärv av aktier och

deltagande i nyemissioner. Regeringen

deklarerar sin avsikt att se till att

den faktiska belastningen av anslaget

kommer att motsvaras av extra

utdelningsinkomster eller

försäljningsintäkter. Förslaget innebär

endast en möjlighet till omdisponering

mellan statligt ägda företag av det

kapital staten har bundit i dem och

innebär inte någon nettobelastning på

statsbudgeten, sägs det.

Huvudinriktningen skall vara att

intäkter från försäljning av statligt

ägda aktier skall användas för

amortering av statsskulden.

Regeringen ämnar även utöva en mer

aktiv ägarroll gentemot övriga

kommersiella företag med statligt

ägande, förutom de nio angivna

företagen. Förvaltningsbemyndigandet

föreslås därför inkludera en möjlighet

för regeringen att, utan riksdagens

godkännande, besluta om inbördes

omstruktureringar och omdispositioner av

statens innehav i övriga kommersiella,

helägda företag genom sammanslagningar,

fusioner, interna förvärv etc. i syfte

att effektivisera och anpassa

verksamheten till nya förutsättningar,

förutsatt att det i enskilda fall inte

strider mot andra tidigare

riksdagsbeslut. Bemyndigandet föreslås

inte innefatta möjlighet för regeringen

att besluta om minskning av statens

ägande eller lämnande av

kapitaltillskott till dessa övriga

företag utan riksdagens godkännande i

varje enskilt fall.

Regeringen redovisar härutöver att den

avser att utveckla och förbättra den

årliga skrivelsen till riksdagen med

redogörelse för statens företagsägande

(senast skr. 1995/96:20). Bland annat

kommer kompletteringar att göras med

sådana uppgifter om utdelningar,

omstruktureringar, försäljningar av

aktier och nyemissioner som kommer att

ske med stöd av det här aktuella

bemyndigandet. Vidare har regeringen för

avsikt att lämna bedömningar av den

långsiktiga utvecklingen och av aktuella

övergripande ägarfrågor för olika delar

av den statligt ägda företagsgruppen.

Riksdagen kommer därmed att beredas

tillfälle att årligen, mer effektivt,

kontrollera regeringens åtgärder och ta

ställning till regeringens kommande

förslag avseende den övergripande

utvecklingen och inriktningen av statens

företagsägande, sägs det i

propositionen.

Motioner med anledning av propositionen

Sex motioner har väckts med anledning av

den aktuella propositionen.

Regeringens förslag bör avslås av

riksdagen, anförs det i motion

1995/96:N26 (m). Riksdagen bör i stället

besluta att det bemyndigande som

riksdagen fattade beslut om år 1991 och

som innebar privatisering av vissa

angivna bolag skall gälla även

fortsättningsvis, dock med

kompletteringar.

Statens främsta näringspolitiska

uppgift är att ange ramar och

regelsystem för näringslivets verksamhet

och bidra till att skapa betingelser för

långsiktig tillväxt, anför motionärerna.

De menar att om staten uppträder som

företagsägare och själv agerar på den

marknad den har till uppgift att ange

spelregler för, uppstår en klar risk för

osund konkurrens. Rättviseaspekten och

värnandet av en god konkurrens kräver

att staten står neutral mellan olika

företag. Statligt företagsägande skadar

konkurrensen genom att statliga företag

gynnas tack vare sin kapitalstarka

ägare, anser motionärerna och hävdar att

dessa företag i praktiken kan agera med

den statliga beskattningsrätten som eget

kapital. Det finns en risk för att

statligt ägda företag kan komma att bli

redskap för andra krav än krav på

effektivitet, strukturanpassning och

avkastning på ägarens kapital - t.ex.

politiska ambitioner, menar

motionärerna. Företag som inte kan agera

efter normala företagsekonomiska

principer riskerar att hamna i

underläge. Därför bör staten avstå från

att äga företag som bedriver kommersiell

verksamhet i konkurrens med andra, anför

motionärerna. Deras bestämda åsikt är

att det saknas skäl för statligt ägande

av kommersiella företag om syftet är att

förvalta dessa företag enligt samma

principer som gäller för privata

företag.

Många av de företag beträffande vilka

riksdagen fattade beslut om bemyndigande

år 1991, har fått ett spritt ägande

genom beslut av den borgerliga

regeringen under åren 19911994, påpekas

det i motionen. Privatiseringarna

inbringade intäkter på 23 miljarder

kronor till statskassan. Spridningen av

ägandet gav också en halv miljon nya

aktiesparare, bland vilka unga kvinnor,

i synnerhet i Norrland, var

överrepresenterade. Av de nya

aktieägarna har 88 % uppgett att de

ämnar behålla aktierna långsiktigt,

konstateras det. Det bemyndigande som

föreslås i propositionen är avsevärt mer

begränsat vad gäller regeringens

möjligheter att genomföra

privatiseringar än vad bemyndigandet

från år 1991 innebär, anser

motionärerna. På grund av diverse

omstruktureringar och företagsaffärer de

senaste åren innehåller dock regeringens

förslag till bemyndigande några

bolagsnamn som inte återfinns bland de

företag som riksdagen fattade beslut om

år 1991. Komplettering av det tidigare

bemyndigandet med dessa företag bör

därför ske, föreslår motionärerna.Vidare

föreslås regeringen ges i uppdrag att

förbereda privatisering av bl.a. Telia

AB, TV 2, Svensk Interkontinental

Lufttrafik AB (SILA), Vasakronan AB,

Arlanda Flygplats och den

konkurrensutsatta verksamheten hos

Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag

(SBAB). Efter hand borde riksdagen

bemyndiga regeringen att genomföra

utförsäljningar av dessa företag.

Bemyndigandet enligt 1991 års

riksdagsbeslut skiljer sig, enligt

motionärernas mening, avsevärt från det

bemyndigande som regeringen nu föreslår,

vilket innnebär ett öppet mandat för

regeringen. Motionärerna anser att

viktiga policybeslut om förvaltningen av

den stora förmögenhetsmassa på

sammanlagt hundratals miljarder kronor

som de statliga företagen representerar

bör tas av riksdagen, som representerar

ägaren staten, och inte av regeringen.

Motiven för och målet med statligt

ägande av företag måste preciseras,

anförs det i motion 1995/96:N29 (c). Det

är av vikt att den utförsäljning av

konkurrensutsatta, statliga företag som

påbörjades under den borgerliga

regeringen fortsätter, sägs det.

Grundprincipen måste vara att

konkurrensutsatt verksamhet skall

bedrivas i privat regi. Den i det s.k.

konvergensprogrammet angivna

målsättningen om försäljning av statliga

tillgångar till ett sammanlagt värde om

50 miljarder kronor bör fullföljas,

anser motionärerna. De menar att det av

sociala och regionalpolitiska skäl är

motiverat att staten har ägaransvaret

för vissa verksamheter, t.ex. Vin &

Sprit AB, Systembolaget AB och Svenska

Penninglotteriet AB. Vidare menar de att

det finns starka skäl för att bolag med

serviceansvar över hela landet, såsom

t.ex. Telia AB och Posten AB, även i

fortsättningen skall vara statliga. En

ytterligare privatisering av Nordbanken

samt försäljning av Securum (och

Retriva) bör genomföras, föreslår

motionärerna. Även andra mindre statliga

kreditinstitut avsedda för vissa

sektorer borde privatiseras.

Beträffande AssiDomän AB och Celsius AB

noteras i motionen att Centerpartiet

anser att dessa företag bör privatiseras

helt. Dessförrinnan borde dock vissa

strukturåtgärder vidtas. I fråga om

AssiDomän AB föreslås att avsättningar

skall göras av mark som skyddas av

naturvårdshänsyn. Försäljning bör inte

ske enbart genom aktieförsäljning, utan

delar av markbeståndet bör erbjudas till

försäljning till enskilda markägare,

anför motionärerna. När det gäller

Celsius AB föreslås att

regionalpolitiska hänsyn skall tas innan

bolaget säljs ut.

Också i motion 1995/96:N31 (fp) hävdas

att riksdagen bör avslå propositionen i

den del som rör bemyndigandet för

förvaltningen av statens företagsägande

i kommersiella företag. Regeringen

lanserar i propositionen en nygammal

modell för statligt ägande, heter det i

motionen. I stället för det bemyndigande

som riksdagen år 1991 gav regeringen att

vid lämpliga tidpunkter och i lämplig

takt avyttra ett antal angivna statliga

företag, tycks ambitionen nu vara att

återgå till en mer centralistisk modell,

där ett aktivt statligt ägarengagemang

ökar. I stället för 1991 års

privatiseringsbemyndigande vill

regeringen ha ett principiellt

bemyndigande som tillåter begränsade

ägarförändringar i alla statliga bolag,

utan riksdagsbeslut, säger motionärerna

och avvisar det synsätt som kommer till

uttryck i propositionen. De menar att

ansatsen visar en förlegad syn på hur

ekonomin fungerar; det är inte genom att

själv vara aktör som staten skapar

tillväxt . Det är tvärtom genom att

sätta spelregler och genom att skapa

förutsättningar för ett bra

företagsklimat, t.ex. genom rimliga

skatteregler, som staten har en roll att

spela för ekonomisk tillväxt.

Med en privatisering av statliga

företag uppnås en tydligare ägarroll,

kommersiellt mer kompetenta företag och

en ökad aktiespridning, anser

motionärerna och föreslår att den

privatisering som inleddes under den

förra mandatperioden skall fortsätta.

Problemet i Sverige är inte att ägandet

är alltför spritt eller alltför privat,

utan att det är koncentrerat till stora

försäkringsbolag, fonder och stiftelser

och andra mer eller mindre anonyma

institutionella ägare, sägs det.

Motionärerna ställer frågan varför

staten över huvud taget skall äga

företag, om utgångspunkten - som sägs i

propositionen - är att staten skall

agera på villkor som gäller i det

övriga näringslivet .

Vänsterpartiet stöder den allmänna

inriktningen i propositionen, framhålls

det i motion 1995/96:N28 (v).

Regeringens förslag för att åstadkomma

en effektivare förvaltning anses i stort

sett vara ett riktigt tillvägagångssätt.

Motionärerna anser att ett mer aktivt

engagemang från såväl regering som

riksdag är önskvärt. I motionen föreslås

att riksdagen skall göra ett

tillkännagivande om etik och moral.

Motionärerna har noterat vad som sägs i

propositionen om att det är en viktig

uppgift för staten som företagsägare att

tillse att de berörda företagens

verksamhet bedrivs på ett sätt som

motsvarar högt ställda krav på etik och

moral. De stora s.k. fallskärmarna till

ledande personer i de statliga företagen

visar på att styrelserna i dessa företag

inte har uppfattat denna viljeinriktning

från staten, anför motionärerna. De

menar att dessa avtal, om möjligt, skall

omförhandlas och att eventuella kryphål

i av riksdagen beslutade bestämmelser om

anställningsavtal skall täppas till.

I motionen föreslås vidare ett

tillkännagivande om vad som skall avses

med s.k. strategiska företag. Förutom de

företag som regeringen hänför till denna

kategori (främst företag inom

infrastruktursektorn) finns det, enligt

motionärerna, även bland de

konkurrensutsatta företagen med mer

affärsmässig verksamhet sådana som har

en viktig strategisk position. Som

exempel nämns Luossavaara Kiirunavaara

AB (LKAB), som är av stor betydelse för

Norrbotten, och för utvecklingen i hela

Sverige, samt AssiDomän AB, som är

viktigt för försörjningen av träråvara i

Norrland, speciellt i inlandet. I dessa

fall bör inte enbart marknadsmässiga

bedömningar göras utan även rekreations-

, kultur- och miljömässiga hänsyn måste

tas, anser motionärerna. De instämmer i

regeringens bedömning att ett

bemyndigande behövs för att statliga

företag skall kunna drivas effektivt,

men de motsätter sig att regeringen

skall kunna minska statens ägande i

helägda företag utan riksdagens

godkännande. De anser dock att riksdagen

bör godkänna principen att staten skall

få minska sitt ägande i delägda företag

- utan godkännande av riksdagen - under

förutsättning att statens röstetal inte

kommer att understiga 34 %. Regeringens

förslag om att riksdagens godkännande

krävs om statens röstmajoritet i ett

delägt företag skall avskaffas är bra,

anser motionärerna. De menar emellertid

att frågan då bör ställas - beträffande

regeringens planer på nyemission i

AssiDomän AB - om inte en sådan

nyemission kommer att späda ut statens

nuvarande röstmajoritet på knappt 51 %,

så att staten hamnar i en

minoritetsposition.

Vänsterpartiet är positivt till att

regeringen drar tillbaka det ideologiska

bemyndigandet som den borgerliga

regeringen skaffade sig, men negativt

till en fortsatt utförsäljning av

Nordbanken, anför motionärerna. De anser

att denna bank är ett av de strategiska

företag som staten kan använda för t.ex.

konkurrenshöjande räntesänkningar i hela

nationens intresse.

Miljöpartiet de gröna anser av flera

skäl att en mindre del av näringslivet

med fördel kan vara statsägt, anförs det

i motion 1995/96:N30 (mp). Motionärerna

delar in de statliga företagen i

följande fyra grupper: a)

konkurrensutsatta företag; b) rena

monopolföretag av typen tekniska

monopol; c) företag som arbetar med

vådliga substanser där ökad omsättning

inte bör vara målet; d) företag som inte

kan komma till stånd på normala

kommersiella villkor på grund av att

risktagandet är stort,

vinstförväntningarna små och

långsiktigheten mycket stor, men där

samhällsintresset motiverar att företag

startas. Ett renodlat marknadstänkande

med vinstmaximering som mål tycks ligga

bakom förslaget i propositionen, anför

motionärerna och ifrågasätter ett sådant

- som det sägs - enögt perspektiv.

Statsmakterna bör enligt motionärerna

fastställa en policy för statliga

företag av innebörd att staten skall

vara ett föredöme när det gäller god

etik i relationerna till företagets

intressenter ägare, anställda,

leverantörer och kunder - men också ett

föredöme när det gäller miljö- och

resursfrågor i vid bemärkelse. De

accepterar dock de i propositionen

föreslagna bemyndigandena, men anser att

komplettering bör göras enligt följande:

(i) statliga företag bör vara föredömen

inom sina branscher när det gäller

relationer till företagens intressenter,

i första hand anställda, leverantörer,

kunder och kommuner; (ii) statliga

företag bör i sin långsiktiga policy och

också i det dagliga arbetet prioritera

miljö- och resursfrågor.

Enligt regeringens förslag kommer

politiskt tillsatt personal och

anställda inom departementen att svara

för förvaltningen av statliga företag,

konstaterar motionärerna och anser att

ingen av dessa kategorier är speciellt

lämpad att fatta de beslut om

företagsutveckling som beskrivs i de

föreslagna riktlinjerna. En radikal

förändring av formerna för statens

företagsledande anses sålunda vara

påkallad. Staten måste finna bättre

former för val av ledamöter i

bolagsstyrelserna och nya former för att

effektivt övervaka hur dessa styrelser

sköter sina uppdrag, menar motionärerna.

Formerna för hur staten skall ta sitt

ägaransvar bör utredas av en från

regeringen fristående parlamentarisk

utredning, anförs det.

När det gäller monopolföretag av typen

tekniska monopol har staten under de

senaste årtiondena försummat sitt

ansvar, hävdas det i motionen. Staten

bör göra en kritisk genomgång av

tekniska monopol, anför motionärerna. De

anser att ren monopolverksamhet, t.ex.

en mycket stor del av Postens och Telias

verksamhet, bör utövas inom affärsverk;

i den mån tekniska monopol är privatägda

bör staten meddela koncession och utöva

kontroll av den erbjudna tjänstens pris

och kvalitet. För att garantera den

demokratiska kontrollen av

monopolföretag föreslås staten inrätta

demokratiskt valda taxekommissioner med

uppgift att granska och fastställa

priser och kostnader inom

monopolverksamhet. Riksdagen borde

anmoda regeringen att tillsätta en

utredning med ett sådant uppdrag.

Regeringens förslag avstyrks även i

motion 1995/96:N27 (kds).

Kristdemokraternas syn på statligt

företagsägande baseras på principen att

konkurrensutsatt verksamhet som inte av

t.ex. hälsomässiga eller sociala skäl

bör vara kopplade till staten skall

bedrivas av privata intressenter, sägs

det. Av detta följer att statens uppgift

blir att sätta ramar och övervaka

spelreglerna på marknaden, ansvara för

samhällsplanering och infrastruktur samt

skapa förutsättningar för långsiktig

tillväxt, men inte sköta företagandet.

Ett samhällssystem som bygger på att

staten både agerar domare och deltar i

spelet skapar, enligt motionärerna,

följande problem: svårigheter för de

statliga företag som befinner sig i en

utvecklings- och tillväxtfas att erhålla

nödvändigt kapital för nyinvesteringar;

risk för snedvridning av konkurrensen;

risk att investeringar inte görs på ett

optimalt sätt i de företag som har de

bästa förutsättningarna att skapa nya

arbetstillfällen; risk för att ett

eventuellt fallissemang drabbar

angelägen verksamhet inom den offentliga

sektorn såsom vård och omsorg.

Staten bör alltså gå vidare med

ägarspridning och sälja ut statliga

företag, anförs det i motionen. Det

reducerar statsskulden och bidrar till

att minska den offentliga sektorns andel

av samhällsekonomin, vilket är en

grundförutsättning för att långsiktigt

minska det totala skattetrycket. Skälen

för privatiseringar är, enligt

motionärerna, följande: att renodla

statens roll; att sprida ägandet; att

skapa mer livskraftiga företag; att

skapa utrymme för nödvändiga

investeringar i de företag som för

närvarande är statliga; att minska

statens räntebörda genom ett minskat

upplåningsbehov. Under den tidigare

fyrpartiregeringen påbörjades ett arbete

för att minska statens företagsägande,

erinras det om i motionen. Sammanlagt

har dessa försäljningar inbringat ca 23

miljarder kronor till statskassan

(exklusive försäljning av Nordbanken)

och minskat statens upplåningsbehov med

motsvarande belopp och därmed reducerat

statens ränteutgifter, konstaterar

motionärerna och påpekar att en

utveckling mot ett minskat statligt

ägande pågår runt om i Europa.

Utifrån ett kristdemokratiskt synsätt

finns det anledning att gå vidare med

att minska det statliga ägandet av

företag, i princip enligt det program

som antogs av riksdagen hösten 1991,

anför motionärerna. Utöver de företag

som riksdagen då fattade beslut om bör

enligt motionärerna andra företag som är

hel- eller delägda av staten bli föremål

för försäljning, helt eller delvis. Till

dessa hör Telia AB, AssiDomän AB,

Celsius AB, Securum AB (inkl. Retriva

AB) och Nordbanken. Beträffande vissa

större företag, som t.ex. Vattenfall AB,

anses vissa omstruktureringar och

eventuellt en uppdelning behövas för att

bryta marknadsdominansen. Vid

utförsäljning skall allmänheten och de

anställda i företagen vara viktiga

målgrupper. Syftet med motionärernas

förslag är att åstadkomma en spridning

av ägandet. Försäljning skall ske till

högsta möjliga pris och i lämplig takt,

varvid hänsyn skall tas till

marknadssituationen och därmed till

kapitaltillgången, menar motionärerna.

Det institutionella ägandet anses redan

för närvarande vara för stort.

Regeringen bör vidare ta bort direkta

och indirekta hinder för

hushållssparande i aktier, anför

motionärerna.

Motioner från allmänna motionstiden 1995

I elva motioner från allmänna

motionstiden 1995 finns yrkanden rörande

företag med statligt ägande. Eftersom

samtliga oppositionspartier därefter

avlämnat kommittémotioner med anledning

av den nu aktuella propositionen

redovisas här endast yrkandena

översiktligt, utan närmare motivering.

I motionerna 1994/95:N298 (m),

1994/95:N300 (c), 1994/95:N299 (c),

1994/95:Fi219 (c), 1994/95:N274 (fp),

1994/95:Fi211 (fp), 1994/95:N301 (kds)

och 1994/95:Fi216 (kds) avstyrks

regeringens förslag i

budgetpropositionen 1995 och förordas

bl.a. att de privatiseringar som

riksdagen beslöt om under den borgerliga

regeringen bör fortsätta. Regeringens

förslag avvisas också i motionerna

1994/95:N275 (v) och 1994/95:Fi217 (v),

varvid anförs bl.a. att statligt ägande

av företag kan vara en rimlig motvikt

till privat maktkoncentration i

näringslivet. Även i motion 1994/95:N270

(mp) yrkas avslag på regeringens förslag

i avvaktan på en begärd utredning.

Tidigare riksdagsbehandling, m.m.

Riksdagen beslöt våren 1990 om

inrättande av ett särskilt

förvaltningsbolag

Förvaltningsaktiebolaget Fortia med

uppgift att förvalta aktier, värdepapper

och annan lös egendom i vissa statliga

företag (prop. 1989/90:88, bet. NU35). I

två reservationer (m, fp, c; mp)

avvisades detta.

Riksdagen bemyndigade, som tidigare

berörts, i december 1991 regeringen att

privatisera 34 angivna statliga företag

(prop. 1991/92:69, bet. NU10). Samtidigt

beslutades att Fortia skulle avvecklas.

Utskottet (s. 20) anförde därvid att all

erfarenhet visar att ett privat,

decentraliserat företagande utgör den

bästa grunden för ett ökat välstånd. För

att svenskt näringsliv skall kunna

återvinna konkurrenskraft krävs åtgärder

som stärker marknadsekonomin, ökar

näringsfriheten och främjar

konkurrensen, fortsatte utskottet. Dessa

åtgärder ansågs inte kunna genomföras

vid ett omfattande statligt ägande av

företag. Statens främsta uppgift inom

näringspolitiken är att ange ramarna för

näringslivets verksamhet och att bidra

till att skapa betingelser för

långsiktig tillväxt, sades det. Om

staten därutöver uppträder som

företagsägare ansågs det finnas en

omedelbar risk för att en osund

konkurrenssituation kan uppstå. I en

reservation (s), med instämmande i en

meningsyttring (v), avvisades förslaget

om bemyndigande. Staten borde även

fortsättningsvis ha en viktig roll som

ägare av företag inom såväl

basindustrierna som andra branscher,

anfördes det. Förändringar av det

statliga ägandet måste prövas från fall

till fall och i vederbörlig ordning

underställas riksdagen för beslut, sades

det vidare.

I ett separat beslut bemyndigade

riksdagen våren 1993 regeringen att

privatisera SBL Vaccin AB (prop.

1991/92:69, bet. 1992/93:SoU28).

Näringsutskottet hade i samband med

behandlingen av proposition 1991/92:69

om privatisering av statligt ägda

företag, m.m. beslutat att till

socialutskottet överlämna propositionen

i den del den avsåg Statens

Bakteriologiska Laboratorium. Skälet var

att regeringen hade aviserat en

proposition om överföring av den

aktuella verksamheten till

aktiebolagsform.

Riksdagen har vidare lämnat särskilda

bemyndiganden beträffande vissa andra

statliga företag. Riksdagen beslöt

sålunda hösten 1992 om bemyndigande för

regeringen att avveckla statens ägande i

Nordbanken, Securum AB och Retriva AB

(prop. 1992/93:135, bet. NU16). Hösten

1992 fattade riksdagen motsvarande

beslut beträffande Svenska Skogsplantor

AB (prop. 1992/93:226, bet. JoU15).

När det gäller frågan om fallskärmsavtal

i statliga företag, som är föremål för

yrkande i motion 1995/96:N28 (v), kan

noteras att finansminister Erik Åsbrink

i april 1996 i ett skriftligt svar

(prot. 1995/96:80) på en fråga av

Lennart Beijer (v) redovisade de

åtgärder som regeringen avsåg att vidta

för att se till att missbruk av regler

avseende avgångsvederlag i statliga

företag stoppas.

Statsrådet hänvisade till de

riktlinjer rörande anställningsvillkor

för personer med ledande befattningar

inom statliga företag som den tidigare

regeringen beslöt om i februari 1994.

Riktlinjerna innebär bl.a. att tiden för

uppsägning och avgångsvederlag inte

skall överstiga 24 månader, att

vederlaget skall utbetalas månadsvis

samt att arbetsgivaren skall ha rätt att

räkna av lön eller annan ersättning för

arbete under vederlagsperioden. Därtill

skall arbetsgivaren ha rätt att

innehålla vederlaget om oegentligheter

eller försummelser upptäcks under

vederlagsperioden. Bolagets

årsredovisning skall innehålla

information om bl.a. villkor för

avgångsvederlag samt framtida pension,

meddelade finansministern vidare.

Regeringen har vidtagit åtgärder och

kommer att fortsätta verka för att

styrelseledamöter i bolag som är

statligt ägda har kännedom om

regeringens riktlinjer.

Styrelseledamöter som medverkar i beslut

som avviker från dessa riktlinjer måste,

enligt finansministern, kunna ange

mycket goda skäl för en sådan avvikelse.

Sådana skäl angavs kunna förekomma i

bolag under avveckling, där verksamheten

planeras att upphöra inom en snar

framtid, och där det är viktigt att

kompetent personal kan behållas till

dess att avvecklingen är avslutad.

Regeringen kommer att följa utvecklingen

och vidta nödvändiga åtgärder för att

frågor kring anställningsformer för

ledningar i statliga bolag skall

hanteras på ett riktigt sätt, meddelade

statsrådet avslutningsvis.

I utskottets nyligen avlämnade

betänkande 1995/96:NU25 om avveckling av

bankstödet berördes frågan om avtal om

avgångsvederlag i anslutning till

behandlingen av förslag avseende

Bankstödsnämndens fortsatta verksamhet.

Utskottet underströk härvid betydelsen

av att riktlinjerna om avgångsvederlag

efterlevs och att styrelseledamöterna i

statliga bolag har kännedom om dessa.

AssiDomän AB är föremål för yrkanden i

motionerna 1995/96:N29 (c) och

1995/96:N28 (v). I samband med

riksdagens beslut våren 1992 om att

ombilda Domänverket till aktiebolag,

Domän AB, behandlades även frågan om hur

olika delar av verkets markinnehav

skulle hanteras (prop. 1991/92:134, bet.

NU33). Riksdagen fastställde riktlinjer

dels för hur naturvårdsintresset skulle

tillgodoses, dels för hur försäljningen

av mark till enskilda skulle genomföras.

I den berörda propositionen anfördes att

försäljning av mark till enskilda är

viktig och syftar bl.a. till att stärka

det enskilda skogs- och jordbruket. Det

angavs att försäljningen skulle ske

efter två huvudlinjer: dels skulle

mindre enskilda skogsskiften

understigande 200 ha bjudas ut till

försäljning, dels skulle privata

skogsägare, som var i behov av mera

skogsmark för att uppnå effektivitet,

hos Domän kunna begära förhandlingar om

förvärv av skogsmark.

Näringsminister Anders Sundström har

nyligen lämnat ett skriftligt svar på en

fråga av Maggi Mikaelsson (v) om

AssiDomäns utförsäljning av skogsmark

(prot. 1995/96:92). I sitt svar

konstaterade näringsministern att

AssiDomän är ett börsnoterat bolag och

att staten äger drygt 50 % av aktierna i

bolaget. Detta innebär dock inte att

staten som ägare har ett avgörande

inflytande över de affärsbeslut som tas

av bolagets ledning, anförde statsrådet.

Han meddelade att försäljningen av

skogsmark, som pågått sedan år 1992, nu

är så gott som slutförd. Vidare erinrade

han om att en av de bärande idéerna

bakom skapandet av ett fjärde skogsblock

i Sverige var att djupare integrera

råvaruproduktion och industriproduktion.

Detta innebär att AssiDomän koncentrerar

sitt markinnehav till de delar av landet

där bolaget bedriver industriell

produktion, dvs. till norra Norrland,

Bergslagen och Småland. Bolaget både

förvärvar och säljer skog, varvid

försäljningarna ofta sker till

privatpersoner, medan köp och byten i de

flesta fall sker med bolag. Slutligen

meddelade näringsministern att han hade

för avsikt att inom kort ta upp en

diskussion med ledningen för AssiDomän

om företagets principer för

markförsäljningar.

Av de skogsmarksområden understigande

200 ha som AssiDomän har att sälja fram

till den 1 juli 1996 återstår, enligt

vad utskottet erfarit, för närvarande ca

40 skiften.

I propositionen (s. 12) erinras om att

det arbete som bedrivits av den s.k.

Budgetlagsutredningen kan komma att

resultera i förslag som berör

regeringens förvaltningsbemyndigande.

Utredningen avlämnade sitt betänkande

Budgetlag regeringens befogenheter på

finansmaktens område (SOU 1996:14) i

februari 1996. Beträffande överlåtelse

av statens egendom, bl.a. aktier, sägs

att det erfordras lagbestämmelser om

under vilka förutsättningar och av vem

sådan egendom får säljas. Vidare

föreslår utredningen att regeringen utan

hörande av riksdagen skall få sälja

aktier i bolag där staten har mindre än

hälften av rösterna om inte riksdagen

för visst bolag beslutat annat. Utan

bemyndigande från riksdagen föreslås

regeringen inte få sälja aktier i bolag

där staten har hälften eller mer än

hälften av rösterna. Beredningsarbete

pågår inom regeringskansliet, och en

proposition väntas bli avlämnad i

dagarna.

Hos Riksdagens revisorer är för

närvarande två ärenden som rör statliga

företag aktuella. Det ena är ett

granskningsärende avseende regionala

investmentbolag. Redovisning av detta

ärende avses ske senare under våren

1996, och eventuell skrivelse till

riksdagen eller regeringen kan avlämnas

under hösten 1996. Det andra ärendet är

en förstudie om den statliga ägarrollen

i statliga bolag. Beslut om huruvida

detta ärende skall få en fortsättning

som ett granskningsärende fattas hösten

1996.

Yttranden från andra utskott

Inledning

Sex utskott konstitutions-, finans-,

social-, kultur-, trafik- och

bostadsutskotten har beretts tillfälle

att avge yttrande över den aktuella

propositionen jämte motioner i de delar

som berör respektive utskotts

beredningsområde. Konstitutionsutskottet

har avstått från att avge yttrande.

Bostadsutskottet har tidigare även

yttrat sig över förslaget i

budgetpropositionen 1995.

Finansutskottets yttrande

Finansutskottet begränsar sitt yttrande,

1995/96:FiU7y (bilaga 1), till frågan om

det föreslagna bemyndigandet samt ett

motionsyrkande om privatisering av

Vasakronan AB. Finansutskottet refererar

till det tidigare nämnda betänkandet av

Budgetlagsutredningen och konstaterar

att förslagen i detta betänkande är

utformade mot bakgrund av de generella

bestämmelser som avses gälla för

överlåtelse av statens egendom - alltså

inte endast aktier utan även annan lös

samt fast egendom. Finansutskottet ser

ingen anledning för riksdagen att nu ta

ställning till hur en generell reglering

beträffande statens aktier bör utformas,

innan regeringen har redovisat sina

överväganden med anledning av

Budgetlagsutredningens förslag.

Regeringens förslag om bemyndigande för

de i propositionen nio angivna företagen

tillstyrks av finansutskottet. Med

hänvisning till tidigare

ställningstagande avstyrker

finansutskottet yrkandet i motion

1995/96:N26 (m) om en privatisering av

Vasakronan AB. I en avvikande mening (m,

fp, kds) anförs att det

privatiseringsbemyndigande som riksdagen

tidigare har beslutat om bör utvidgas,

och att de breda aktieförsäljningarna i

statliga företag bör återupptas;

beträffande Vasakronan AB anses inte

några hinder föreligga för att

bemyndigandet skall omfatta även detta

företag.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottets yttrande 1995/96:SoU5y

(bilaga 2) begränsas till frågor om

statens ägande i SBL Vaccin AB och

Apoteksbolaget AB. Förslag rörande

Apoteksbolaget behandlas i det följande.

Beträffande SBL Vaccin anför utskottet

att det inte har något att erinra mot

att statens innehav av aktier i detta

bolag helt eller delvis avyttras.

Näringsutskottet bör därför tillstyrka

det begärda bemyndigandet för regeringen

i detta avseende, anser socialutskottet.

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet tar i sitt yttrande

1995/96:KrU10y (bilaga 3) upp dels de

delar av propositionen som rör Teracom

Svensk Rundradio AB, dels motion

1995/96:N26 (m) såvitt avser förslaget

om utvidgning av bemyndigandet från år

1991 med TV 2.

Beträffande förslaget i den nämnda

motionen om utförsäljning av TV 2

hänvisar kulturutskottet till sitt

betänkande 1994/95:KrU26 om den

avgiftsfinansierade radio- och TV-

verksamheten, i vilket ett liknande

yrkande behandlades. Kulturutskottet

framhöll därvid bl.a. att frågor som

gäller Sveriges Television AB:s framtida

uppdrag, finansiering, organisation etc.

skulle komma att behandlas av riksdag

och regering i samband med att nuvarande

avtalsperiod löper ut och att ett nytt

avtal skall träffas. Dessa överväganden

ansågs inte böra föregripas.

Kulturutskottet hänvisar vidare till

pågående behandling av proposition

1995/96:161 om en radio och TV i

allmänhetens tjänst 19972001, med

förslag till de villkor och riktlinjer

som skall gälla under kommande

tillståndsperiod för bl.a. Sveriges

Television AB. I det sammanhanget (bet.

1995/96:KrU12) behandlas också en motion

(m) med krav på koncentration av public

service-verksamheten till en TV-kanal.

Kulturutskottet anser att den pågående

behandlingen av frågan inte bör

föregripas, och att motion 1995/96:N26

(m) i här aktuell del inte bör föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Kulturutskottet redogör vidare i sitt

yttrande för den verksamhet som Teracom

Svensk Rundradio AB bedriver. På den

konkurrensutsatta delen av bolagets

verksamhet ställs ett avkastningskrav,

och dessa medel tillförs

rundradiokontot . Den icke

konkurrensutsatta verksamheten granskas

av Riksrevisionsverket, och bolaget har

uppgiftsskyldighet gentemot verket.

Teracom har övertagit de förpliktelser

för beredskapsåtgärder som tidigare

åvilade Televerket. I detta avseende är

bolaget jämställt med en myndighet,

anförs det.

Kulturutskottet har inhämtat att den

konkurrensutsatta delen av Teracoms

verksamhet för närvarande utgör mindre

än 40 % av bolagets totala verksamhet.

Mot den bakgrunden kan, enligt

kulturutskottets bedömning, bolaget inte

hänföras till den typ av företag som

enligt regeringens kriterier bör anses

lämpliga för ett delat ägarskap. Vad

kulturutskottet därutöver har anfört om

arten och inriktningen av Teracoms

verksamhet talar, enligt utskottets

mening, ytterligare mot ett bemyndigande

till regeringen som innebär att staten

får minska sin röstandel i bolaget till

51 %.

I ett särskilt yttrande (m) anförs att

regeringen bör ges ett bemyndigande att

sälja en av Sveriges Televisions

kanaler, och att företrädarna för

Moderata samlingspartiet i

kulturutskottet i betänkandet

1995/96:KrU12 kommer att reservera sig

till förmån för den tidigare nämnda

motionen (m) med krav på koncentration

av public service-verksamheten till en

TV-kanal. Beträffande frågan om en

försäljning av 49 % av aktierna i

Teracom sägs i det särskilda yttrandet

att det hade varit mest lämpligt att

bemyndiga regeringen att verkställa en

utförsäljning av hela bolaget.

Företrädaren för Vänsterpartiet i

kulturutskottet anför i ett annat

särskilt yttrande att det för henne är

av principiell betydelse om ett företag

som Teracom ägs av Kinnevik AB eller av

folkrörelserna, eftersom

ägarsammansättningen i medieföretag är

av stor kulturpolitisk vikt. Hon hade

därför hellre sett att kulturutskottet

redan i det här aktuella sammanhanget

hade uttalat sig i frågan. Av samma

principiella skäl anser hon att

kulturutskottet borde ha yttrat sig över

yrkandet i motion 1995/96:N28 (v) om att

regeringen i varje enskilt fall måste ha

bemyndigande för att förändra ägandet i

ett helägt statligt företag.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet konstaterar i sitt

yttrande 1995/96:TU6y (bilaga 4) att

affärsverk och företag inom

trafikutskottets verksamhetsområde inte

berörs särskilt i propositionen. Tre

motioner 1995/96:N26 (m), 1995/96:N29

(c) och 1995/96:N27 (kds) som tar upp

sådana frågor behandlas i yttrandet. I

den förstnämnda motionen föreslås, som

tidigare redovisats, att det skall

uppdras åt regeringen att förbereda en

privatisering av Telia, Sila och Arlanda

flygplats och därefter återkomma till

riksdagen med förslag om bemyndigande

för utförsäljning av dessa företag.

Enligt den sistnämnda motionen bör

staten sälja Telia - helt eller delvis.

I motion 1995/96:N29 (c) anförs att

starka skäl talar för att bolag med

serviceansvar över hela landet, som

t.ex. Telia och Posten, även i

fortsättningen skall vara statliga.

Inledningsvis framhåller

trafikutskottet att det inte har något

att erinra mot regeringens förslag. I en

avvikande mening (m, c, fp) anförs att

det inte finns någon anledning för

riksdagen att upphäva 1991 års

riksdagsbeslut. De argument som riksdag

och regering anförde vid detta tillfälle

anses alltjämt giltiga.

Beträffande Posten och Telia erinrar

trafikutskottet om att det våren 1995 i

sitt av riksdagen godkända betänkande om

post- och telekommunikation (prop.

1994/95:25 bil. 7, bet. TU25) behandlade

motioner med krav på att regeringen

skulle bemyndigas att sälja såväl Posten

som Telia. Trafikutskottet anförde

därvid att post- och telekommunikationer

utgör en väsentlig del av landets

infrastruktur och att de har stor

betydelse för landets konkurrenskraft

och de enskilda människorna i landet.

Det ansågs därför nödvändigt att se till

att landets alla delar har tillgång till

en god post- och teleservice.

Trafikutskottet var mot denna bakgrund

inte berett att förorda att Posten och

Telia skall privatiseras. Regeringen har

aviserat en proposition om ändringar i

postlagen (1993:1684) senare under våren

1996, noterar trafikutskottet. Vidare

har utskottet erfarit att det inom

Kommunikationsdepartementet pågår ett

arbete med att utarbeta en

departementspromemoria i vilken bl.a.

frågor om ändringar i telelagen

(1993:597) och statens ägarroll i Telia

kommer att tas upp. Med hänvisning till

det anförda föreslår trafikutskottet att

motionerna 1995/96:N26 (m) och

1995/96:N27 (kds) skall avslås i berörda

delar. Även motion 1995/96:N29 (c) borde

avslås; syftet med motionen anses

tillgodosett.

När det gäller yrkandet i motion

1995/96:N26 (m) rörande Sila och Arlanda

flygplats hänvisar trafikutskottet till

att det våren 1995 i sitt av riksdagen

godkända betänkande om luftfart (prop.

1994/95:100 bil. 7, bet. TU20)

behandlade ett liknande yrkande. I

betänkandet framhöll trafikutskottet att

en privatisering av SAS förutsätter dels

att uttalad samstämmighet härom råder i

Danmark, Norge och Sverige, dels att en

privatisering verkligen är till gagn för

SAS. Trafikutskottet var inte berett att

förorda att riksdagen uttalade sig för

en privatisering. Förslaget om en

privatisering av Arlanda flygplats

motsatte sig trafikutskottet, med

hänvisning till bl.a. ett arbete inom

Luftfartsverket och

Kommunikationsdepartementet med syfte

att uppnå en mer bolagsliknande

organisation för verksamheten, och att

ett samordnat flygplatssystem i Sverige

ansågs vara en nationell angelägenhet.

Trafikutskottet har inte ändrat

uppfattning när det gäller frågan om en

privatisering av Sila och Arlanda

flygplats och föreslår därför att den

aktuella motionen skall avslås i berörd

del.

I en avvikande mening (m, fp) anförs

med instämmande i motion 1995/96:N26 (m)

i berörd del att riksdagen bör ge

regeringen i uppdrag att förbereda en

privatisering av Telia, Sila och Arlanda

flygplats och därefter återkomma med

förslag om bemyndigande att genomföra

utförsäljningar av dessa företag.

Statliga verksamheter som redan för

närvarande är konkurrensutsatta, eller

som utan problem kan konkurrensutsättas,

skulle fungera bättre eller lika bra som

privat drivna företag, hävdas det.

Dessutom skulle företagen genom en

privatisering få tillgång till

riskkapital och bättre

utvecklingsmöjligheter.

Bostadsutskottets yttranden

I samband med näringsutskottets

beredning våren 1995 av förslaget i

budgetpropositionen avseende

förvaltningen av företag med statligt

ägande beslöts att konstitutions-,

finans-, social-, trafik-,

arbetsmarknads- och bostadsutskotten

skulle beredas tillfälle att yttra sig.

Bostadsutskottet fann - trots att

näringsutskottet senare beslöt att

uppskjuta behandlingen av ärendet, och

till skillnad från de övriga berörda

utskotten - inte tillräcklig anledning

för att avvakta med att avge yttrande.

Bostadsutskottet begränsade sitt

yttrande 1994/95:BoU2y (bilaga 5) till

att avse frågan om ägarförhållandena i

SBAB. Bostadsutskottet gav uttryck för

sin principiella uppfattning att en

förändring av dessa förutsätter att

regeringen återkommer till riksdagen i

ärendet.

Också det med anledning av den nu

aktuella propositionen senare avlämnade

yttrandet från Bostadsutskottet,

1995/96:BoU7y (bilaga 6), koncentreras

till frågan om ägarförhållandena i SBAB

och förslaget i motion 1995/96:N26 (m)

rörande SBAB:s konkurrensutsatta

verksamhet (K-SBAB). Bostadsutskottet

har tolkat motionärernas förslag så att

det avser möjligheter att förändra

ägandet i SBAB, detta sedan SBAB:s

tidigare uppdelning i K-SBAB och M-SBAB

(SBAB:s myndighetsverksamhet) fått en

annan innebörd i och med den

omstrukturering av företaget som

genomfördes under år 1995.

Bostadsutskottet hänvisar i sitt

yttrande till att utskottet två gånger

under år 1995 har tagit ställning till

frågan om ägarförhållandena i SBAB,

nämligen dels i nyssnämnda yttrande

1994/95:BoU2y, dels i bostadsutskottets

betänkande 1994/95:BoU20 om enhetlig

räntesättning och finansiering av

statliga bostadslån m.m. I betänkandet

behandlades och avstyrktes ett förslag i

en motion (m) om försäljning av K-SBAB.

Bostadsutskottet anförde att om

regeringen övervägde en förändring av

ägarförhållandena i SBAB fick den

återkomma till riksdagen i ärendet.

Motionsyrkandet fick stöd i en

reservation (m) men avslogs av

riksdagen.

Bostadsutskottet, som nu vidhåller sin

uppfattning, föreslår i sitt yttrande

att näringsutskottet skall avstyrka den

här aktuella motionen, 1995/96:N26 (m),

såvitt gäller förslaget om ändrade

ägarförhållanden i SBAB.

Bostadsutskottet har positivt noterat

att SBAB inte återfinns bland de i

propositionen nio angivna aktiebolagen.

Därmed kommer, om riksdagen godkänner

propositionen, eventuella förslag om

ägarförändringar i SBAB att underställas

riksdagen, konstaterar bostadsutskottet

och anser att en sådan handläggning

ligger helt i linje med den som

bostadsutskottet tidigare uttalat sig

för.

I en avvikande mening (m) anförs att

näringsutskottet bör tillstyrka

motionärernas förslag om att SBAB skall

omfattas av det bemyndigande som

regeringen bör ges att helt eller delvis

sälja statens aktier i vissa bolag.

Bland annat mot bakgrund av att SBAB

sedan bolaget under år 1995

omstrukturerats numera arbetar i

konkurrens med andra bostadsinstitut,

får det anses både principiellt önskvärt

och i hög grad naturligt att staten

avvecklar sitt ägande i företaget, sägs

det.

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlar först den

övergripande frågan om riktlinjer för

kommersiella företag med statligt ägande

- med undantag för frågan om försäljning

av Teracom Svensk Rundradio AB.

Staten har, enligt utskottets

uppfattning, en betydelsefull roll som

ägare av företag inom såväl

basindustrierna som andra branscher. Ett

statligt ägande är motiverat av bl.a.

sysselsättnings- och regionalpolitiska

skäl och behövs därutöver för att bevaka

viktigare naturtillgångar såsom skogen

och malmen. Dessutom har statliga

företag en funktion att fylla som en

motvikt till det privata näringslivet.

Utskottet noterar med tillfredsställelse

regeringens klargörande av att den inte

ämnar fortsätta med de ideologiskt

motiverade utförsäljningarna av statligt

ägda företag som genomfördes av den

borgerliga regeringen.

Sedan länge är staten, som redovisas i

propositionen, en av de större ägarna i

svenskt näringsliv. Enligt utskottets

mening är det av största vikt att staten

kan agera effektivt i sin roll som ägare

av företag. De förslag som läggs fram i

propositionen har, som tidigare nämnts,

just som syfte att åstadkomma en mer

samordnad och professionell

ägarförvaltning från statens sida.

De föreslagna generella riktlinjerna

för förvaltningen av statens förtags-

ägande avser, som påpekats, endast

kommersiella företag. Detta anser

utskottet vara en lämplig avgränsning

och tillstyrker regeringens förslag i

denna del. Likaså tillstyrker utskottet

- med i det följande angivet undantag -

regeringens förslag om att minskning av

statens ägande skall kunna ske för de

särskilt angivna företagen. Därvid skall

de restriktioner som anges i

propositionen gälla.

För övriga kommersiella företag skall,

som redovisas i propositionen,

bemyndigandet inte innefatta möjlighet

för regeringen att - utan riksdagens

godkännande - besluta om minskning av

statens ägande i eller lämnande av

kapitaltillskott till dessa företag. Vad

som sägs i motion 1995/96:N28 (v) om att

bemyndigandet skulle ge regeringen en

generell möjlighet att minska statens

ägande i helägda företag innebär således

en missuppfattning av förslaget. Vidare

innebär bemyndigandet att regeringen

inte, utan riksdagens hörande, kan

förvärva aktier i bolag i vilka staten

inte äger aktier. Inte heller kan

regeringen besluta om bildande av ett

nytt förvaltningsaktiebolag för statliga

företag, utan godkännande av riksdagen.

Med det anförda tillstyrker utskottet

sålunda regeringens förslag om

bemyndigande och riktlinjer, med i det

följande angivet undantag.

Näringsutskottet konstaterar att det

föreslagna bemyndigandet inte står i

konflikt med de förslag som lagts fram i

det tidigare nämnda betänkandet av

Budgetlagsutredningen beträffande

försäljning av statligt ägda aktier;

likartat ställningstagande har också

gjorts av finansutskottet.

Utskottet behandlar i det följande

särskilt dels Teracom Svensk Rundradio

AB, dels vissa företag som har tagits

upp i motionerna.

Frågor om etik och moral aktualiseras i

motionerna 1995/96:N28 (v) och

1995/96:N30 (mp). Som tidigare

redovisats har riktlinjer rörande

anställningvillkor för personer med

ledande befattningar inom statliga

företag fastlagts av regeringen våren

1994. Utskottet vill än en gång

understryka betydelsen av att dessa

riktlinjer efterlevs och att

styrelseledamöterna i statliga bolag har

kännedom om dem. Något initiativ av

riksdagen med anledning av de nu berörda

motionsyrkandena är emellertid inte

erforderligt.

Sammanfattningsvis tillstyrker

utskottet propositionen i berörda delar

och föreslår att de här aktuella

motionerna i motsvarande delar inte

skall föranleda något uttalande från

riksdagens sida.

Utskottet behandlar så frågan om

försäljning av Teracom Svensk Rundradio

AB.

Kulturutskottet föreslår, som

redovisats, att Teracom inte skall

omfattas av bemyndigandet, enligt vilket

statens ägande skulle kunna minskas till

en röstandel på 51 %. Mot bakgrund av

att den konkurrensutsatta delen av

Teracoms verksamhet för närvarande utgör

mindre än 40 % av bolagets totala

verksamhet bör Teracom, enligt

kulturutskottets bedömning, inte

hänföras till den typ av företag som

enligt regeringens kriterier anses

lämplig för ett delat ägarskap. Dessutom

anser kulturutskottet att arten och

inriktningen av Teracoms verksamhet

ytterligare talar mot att staten skall

minska sin ägarandel i bolaget.

Näringsutskottet delar kulturutskottets

bedömning i denna del. Regeringens

förslag avseende Teracom bör således

avslås av riksdagen, liksom motion

1995/96:N26 (m) i berörd del.

Utskottet behandlar härefter frågan om

strukturåtgärder avseende AssiDomän AB,

som har tagits upp i motion 1995/96:N29

(c).

I samband med ombildningen av

Domänverket fastställde riksdagen våren

1992, som nämnts, riktlinjer dels för

hur naturvårdsintresset skulle

tillgodoses, dels för hur försäljningen

av mark till enskilda skulle genomföras.

Därvid anfördes att försäljning av mark

till enskilda är viktig och syftar bl.a.

till attt stärka det enskilda skogs- och

jordbruket. Försäljningen av skogsmark

är, som redovisats, nu i det närmaste

slutförd. Utskottet vill i detta

sammanhang erinra om att en av de

bärande idéerna bakom skapandet av ett

fjärde skogsblock i Sverige var att

djupare integrera råvaruproduktionen och

industriproduktionen. Med det anförda

avstyrker utskottet den berörda motionen

i aktuell del.

Utskottet övergår till frågan om

strukturåtgärder avseende Celsius AB,

som också tas upp i motion 1995/96:N29

(c).

Det statliga ägandet i Celsius uppgår,

som redovisats, till 25 %. Enligt

utskottets mening kan statens ställning

som ägare inte utnyttjas för frågor som

ligger utanför företaget, t.ex.

regionalpolitiska frågor. Härmed

avstyrks motionen i denna del.

Utskottet behandlar härefter frågan om

privatisering av Telia och Sila som

aktualiseras i motionerna 1995/96:N26

(m) och 1995/96:N27 (kds).

Trafikutskottet hänvisar i sitt

yttrande, som redovisats, till tidigare

behandling av frågan om privatisering av

de aktuella företagen. När det gäller

Telia anfördes därvid att

telekommunikationer utgör en väsentlig

del av landets infrastruktur och att de

har stor betydelse för landets

konkurrenskraft och de enskilda

människorna. Vidare hänvisar

trafikutskotttet till att det inom

Kommunikationsdepartementet pågår ett

arbete med en departementspromemoria, i

vilken bl.a. frågan om statens ägarroll

i Telia kommer att tas upp. Beträffande

privatisering av Sila anför

trafikutskottet att en privatisering av

SAS förutsätter dels att uttalad

samstämmighet härom råder i Danmark,

Norge och Sverige, dels att en

privatisering verkligen är till fördel

för SAS. Med det anförda föreslår

trafikutskottet att de nämnda motionerna

skall avslås i berörda delar.

Näringsutskottet finner ingen anledning

att göra någon annan bedömning än

trafikutskottet och avstyrker därmed de

båda motionerna såvitt nu är i fråga.

Utskottet behandlar vidare i detta

sammanhang frågan om privatisering av

Arlanda flygplats, som tas upp i motion

1995/96:N26 (m).

Trafikutskottet erinrar i sitt

yttrande, som redovisats, om att det

pågår ett arbete inom Luftfartsverket

och Kommunikationsdepartementet som

syftar till att uppnå en mer

bolagsliknande organisation för

verksamheten vid Arlanda flygplats. Med

detta föreslår trafikutskottet att den

nämnda motionen i här aktuell del skall

avslås.

Näringsutskottet gör samma bedömning

som trafikutskottet och avstyrker därmed

motionen i aktuell del.

Utskottet övergår så till frågan om

privatisering av Vasakronan AB, som är

föremål för yrkande i motion 1995/96:N26

(m).

Finansutskottet hänvisar i sitt

yttrande, som redovisats, till tidigare

behandling då ett liknande yrkande

avslogs av riksdagen. Enligt

finansutskottets uppfattning har det

inte tillkommit något som föranleder

utskottet att ändra sin tidigare

bedömning. Med hänvisning härtill

avstyrker näringsutskottet den nämnda

motionen såvitt här är i fråga.

Utskottet behandlar härefter frågan om

privatisering av TV 2, som också berörs

i motion 1995/96:N26 (m).

Kulturutskottet hänvisar i sitt

yttrande, som redovisats, till tidigare

behandling av ett liknande yrkande.

Vidare anförs att kulturutskottet för

närvarande behandlar en proposition med

förslag till de villkor och riktlinjer

som skall gälla under perioden 19972001

för bl.a. Sveriges Television AB. Denna

behandling bör inte föregripas, anser

kulturutskottet och föreslår att det här

aktuella yrkandet skall avslås.

Näringsutskottet delar kulturutskottets

bedömning i denna fråga och avstyrker

motionen i berörd del.

Slutligen behandlar utskottet frågan om

en privatisering av SBAB, som också den

tas upp i motion 1995/96:N26 (m).

Bostadsutskottet anför, som redovisats,

i sina båda yttranden till

näringsutskottet att en eventuell

förändring av ägarförhållandena i SBAB

förutsätter att regeringen återkommer

till riksdagen med förslag.

Bostadsutskottet - som positivt har

noterat att SBAB inte återfinns bland de

i propositionen nio angivna företagen -

konstaterar att eventuella förslag om

ägarförändringar i detta bolag därmed

kommer att underställas riksdagen, en

ordning som bostadsutskottet förordar.

Näringsutskottet gör ingen annan

bedömning i den här aktuella frågan än

bostadsutskottet. Den nämnda motionen

avstyrks därmed i denna del.

Apoteksbolaget AB

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen att

Apoteksbolaget AB skall bli ett av

staten helägt bolag och att regeringen

skall bemyndigas att vidta de åtgärder

som krävs för detta.

Apoteksbolaget bildades år 1970 (prop.

1970:74, bet. 2Lu37, bet. Su98). Staten

löste då in de tidigare fristående

apoteken. Bolaget ägdes inledningsvis

till två tredjedelar av staten och till

en tredjedel av en stiftelse grundad av

Apotekarsocieteten. År 1981 sålde

Apotekarsocieteten sina aktier till

Apoteksbolagets nybildade

pensionsstiftelse, vilken alltjämt äger

en tredjedel av aktierna i bolaget.

Ägarfrågorna i Apoteksbolaget har

aktualiserats i olika sammanhang, sägs

det i propositionen. I

Läkemedelsförsörjningsutredningens

slutbetänkande Omsorg och konkurrens

(SOU 1994:110) konstaterades att

ägarbilden inom Apoteksbolaget är

ovanlig, då den bygger på en dispens

från tillsynsmyndigheten. Utredningen

anförde att ägarförhållandena bör

övervägas och att staten bör överta

aktierna, om detaljhandelsmonopolet

skall vara kvar. I det fall att en

avreglering skall ske ansågs andra

alternativ kunna övervägas, som t.ex.

att Apoteksbolaget först görs till ett

helägt, statligt bolag, för att sedan

säljas ut.

I departementspromemorian

Apoteksbolagets framtida roll

utgångspunkter och förslag (Ds 1995:82)

framhålls att den nuvarande

ägarstrukturen kan försvåra styrningen

av bolaget, eftersom de två ägarna har

olika mål: Staten vill använda bolaget

för att trygga en effektiv

läkemedelsförsörjning i hela landet,

medan Apoteksbolagets pensionsstiftelse

har till uppgift att trygga de

anställdas pensioner genom en säker

kapitalplacering och en god avkastning

på kapitalet. I promemorian föreslås att

staten, om det kan ske på godtagbara

villkor, skall göras till ensam ägare av

Apoteksbolaget.

Regeringen delar bedömningen att den

nuvarande ägarstrukturen i

Apoteksbolaget bör förändras och att

bolaget bör bli helägt av staten.

Dispensförfarande från gällande regler

bör i möjligaste mån undvikas, sägs det.

I syfte att effektivisera

läkemedelsförsörjningen bör ägarens

stryning av Apoteksbolaget vara klar och

tydlig, och potentiella

intressekonflikter mellan olika ägare

undvikas, anförs det i propositionen.

Frågan om hur staten kan förvärva

eller hur Apoteksbolaget enligt

aktiebolagslagen (1975:1385) kan lösa in

- pensionsstiftelsens aktier bereds för

närvarande inom regeringskansliet.

Syftet är att finna en för staten så

förmånlig lösning som möjligt, samtidigt

som stiftelsen kan fullgöra sina

åtaganden. Regeringen föreslås, som

nämnts, få bemyndigande att vidta de

åtgärder som krävs för att

Apoteksbolaget AB skall bli helägt av

staten.

Motionerna

Yrkanden rörande Apoteksbolaget finns i

två motioner, nämligen 1995/96:N31 (fp)

och 1995/96:N27 (kds). Även i motion

1995/96:N26 (m) berörs Apoteksbolaget

dock utan något yrkande i saken.

I den sistnämnda motionen sägs att

förslagen är väl genomtänkta, men

otillräckliga. Moderata samlingspartiet

föreslog senast i januari 1996 att

staten skulle köpa ut

pensionsstiftelsens aktier i

Apoteksbolaget, konstaterar motionärerna

och anser att den process som skall leda

till en privatisering av bolaget bör

inledas. Med hänsyn till Apoteksbolagets

nuvarande monopolställning anses det

lämpligt att detta arbete sker i flera

steg, varvid ett av de steg som måste

tas är en avreglering av detaljhandeln

med läkemedel.

Inte heller motionärerna bakom motion

1995/96:N31 (fp) har något att erinra

mot regeringens förslag, såsom en

kortsiktigt riktig lösning. Det

understryks emellertid att

Apoteksbolaget snarast bör privatiseras.

I motionen erinras om att den borgerliga

regeringen i juni 1994 avlämnade en

proposition (prop. 1994/95:9) med

förslag om att Apoteksbolagets monopol

på detaljhandel med läkemedel skulle

inskränkas så att receptfria läkemedel,

förutom på apotek, också skulle få

säljas av den som fått Läkemedelsverkets

tillstånd till detaljhandel med sådana

läkemedel. Den socialdemokratiska

regeringen återkallade dock

propositionen efter valet 1994. Den

aktuella försäljningsrätten bör inte

kopplas till ett visst företag, utan

till en person med rätt kompetens, anför

motionärerna vidare.

Också i motion 1995/96:N27 (kds) ses

regeringens förslag rörande

Apoteksbolaget som en nödvändig

förutsättning för att åstadkomma en

omstrukturering av bolaget, och

motionärerna har därför inget att

invända mot förslaget. Kristdemokraterna

anser att Apoteksbolagets monopol

beträffande receptfria läkemedel skall

avskaffas, vilket - som nämnts - var

förslaget i en proposition som

fyrpartiregeringen lämnade i juni 1994,

säger motionärerna. De anser att det

finns skäl för regeringen att återkomma

till riksdagen med förslag om

Apoteksbolagets roll i framtiden. Det

tidigare beskrivna utredningsbetänkandet

av Läkemedelsförsörjningsutredningen

samt den nämnda departementspromemorian

ger, enligt motionärerna, anledning till

en omfattande prövning av

Apoteksbolagets fortsatta roll. Det

finns skäl att tro att det går att

åstadkomma en renodling och en

effektivisering av verksamheten, med

därav följande lägre kostnader, genom

att den verksamhet som för närvarande

bedrivs i monopolform konkurrensutsätts,

anför motionärerna.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet delar i sitt yttrande

(bilaga 2) regeringens bedömning att

staten, i syfte att effektivisera

styrningen av Apoteksbolaget, bör bli

ensam ägare av bolaget. Regeringens

förslag bör således godkännas i denna

del. Det bör ankomma på regeringen att

vidta erforderliga åtgärder för att

Apoteksbolaget skall bli helägt av

staten, anför socialutskottet och anser

att det föreslagna bemyndigandet bör

tillstyrkas.

De frågor som tas upp i de här aktuella

motionerna om Apoteksbolagets ensamrätt

till detaljhandel med läkemedel och

bolagets framtida roll har behandlats i

den tidigare nämnda

departementspromemorian, konstaterar

socialutskottet. Remissbehandling pågår,

och en proposition har aviserats till

hösten 1996. Socialutskottet anser att

regeringens kommande förslag på detta

område inte bör föregripas, och att

näringsutskottet därför bör avstyrka de

här aktuella motionerna i berörda delar.

I en avvikande mening (m, fp) anförs

att riksdagen bör göra ett

tillkännagivande om att Apoteksbolagets

monopol på detaljhandel med receptfria

läkemedel bör upphävas. I ett första

skede bör endast den som fått särskilt

tillstånd till detaljhandel med sådana

läkemedel få sälja dem. Läkemedel som

inte kan anses vara förenade med några

medicinska säkerhetsrisker bör dock få

säljas utan krav på tillstånd, sägs det.

På sikt bör även receptbelagda

läkemedel, efter tillstånd, få säljas av

andra än Apoteksbolaget. På så sätt

avses Apoteksbolaget stegvis komma att

utsättas för konkurrens, vilket anses

gynna tillgängligheten, produktiviteten

och förnyelseförmågan. Det hänvisas till

vad som anförs i motion 1995/96:N31 (fp)

om att rätten att sälja läkemedel inte

bör kopplas till ett visst företag, utan

till en fysisk eller juridisk person med

erforderlig kompetens. Det finns inget

att invända mot att staten löser in

pensionsstiftelsens aktier i

Apoteksbolaget, sägs det vidare. Detta

bör dock ses som en kortsiktig lösning

med sikte på att bolaget skall

privatiseras.

I en annan avvikande mening (c, kds)

förordas också ett tillkännagivande av

riksdagen om att Apoteksbolagets

ensamrätt till detaljhandel med

receptfria läkemedel skall avskaffas.

Detta anses öka tillgängligheten

beträffande dessa läkemedel och minska

påfrestningarna på sjukvården. Att

konkurrensutsätta delar av den

verksamhet som Apoteksbolaget för

närvarande bedriver i monopolform kommer

också att medföra lägre kostnader för

den enskilde och för samhället, anförs

det. Det utredningsbetänkande och den

departementspromemoria som beskrivits

anses kunna utgöra underlag för en

ingående omprövning av bolagets roll.

Det är angeläget att regeringen snarast

återkommer till riksdagen med förslag,

anförs det.

Utskottets ställningstagande

Näringsutskottet delar - i likhet med

socialutskottet - regeringens bedömning

att staten, i syfte att effektivisera

styrningen av Apoteksbolaget, bör bli

ensam ägare av bolaget. Det bör ankomma

på regeringen att vidta erforderliga

åtgärder för att Apoteksbolaget skall

bli helägt av staten. Utskottet

tillstyrker härmed regeringens förslag.

Beträffande de frågor som tas upp i de

här aktuella motionerna och som rör

Apoteksbolagets ensamrätt till

detaljhandel med läkemedel och bolagets

framtida roll redovisar socialutskottet,

som nämnts, ett inom regeringskansliet

pågående beredningsarbete.

Näringsutskottet anser, i likhet med

socialutskottet, att detta arbete inte

bör föregripas och avstyrker därmed

motionerna 1995/96:N31 (fp) och

1995/96:N27 (kds) i här aktuella delar.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande riktlinjer för

kommersiella företag med statligt

ägande

att riksdagen med bifall till

proposition 1995/96:141 momenten 1, 2

i denna del och 3 och motionerna

1994/95:N270 yrkande 15 och

1994/95:N275 yrkande 14 och med

avslag på proposition 1994/95:

100 bilaga 13 punkt A 12 moment 2 och

motionerna 1994/95:Fi211 yrkande 31,

1994/95:Fi216 yrkande 11,

1994/95:Fi217 yrkande 2,

1994/95:Fi219 yrkande 19,

1994/95:N274 yrkandena 7 och 8,

1994/95:N275 yrkandena 10 och 11,

1994/95:N298 yrkande 1, 1994/95:N299

yrkande 7, 1994/95:N300 yrkande 12,

1994/95:N301 yrkande 10, 1995/96:N26

yrkandena 13, det sistnämnda i denna

del, 1995/96:N27 yrkandena 13, det

sistnämnda i denna del, 1995/96:

N28, 1995/96:N29 yrkande 1,

1995/96:N30 och 1995/96:N31

yrkande 1

dels godkänner det som anges i

proposition 1995/96:141 om riktlinjer

för förvaltningen av statens

företagsägande,

dels bemyndigar regeringen att vidta

förvaltningsåtgärder enligt följande:

a) regeringen får för nedan angivna

företag, utan godkännande av

riksdagen i varje särskilt fall,

besluta om kapitaltillskott,

försäljning och köp av aktier,

deltagande i eller i förekommande

fall avstående från erbjudanden om

nyemissioner samt medverkan till

utgivande av konvertibla skuldebrev,

enligt de förutsättningar som anges i

proposition 1995/96:141:

1) AssiDomän AB (avser endast

nyemission),

2) Celsius AB (avser endast B-

aktier),

3) Enator AB,

4) Lantbrukskredit AB,

5) Pharmacia & Upjohn,

6) SAQ Kontroll AB,

7) SBL Vaccin AB,

8) AB Svensk Exportkredit,

b) Regeringen får beträffande övriga

av staten helägda, kommersiella

aktiebolag, utan riksdagens

godkännande för varje särskilt fall,

besluta om omstruktureringar och

omdispositioner av statens innehav i

enlighet med vad som anges i

proposition 1995/96:141, förutsatt

att det i övrigt inte strider mot

lagstiftning eller andra tidigare

riksdagsbeslut,

dels medger att tolfte huvudtitelns

anslag Kostnader för omstrukturering

av vissa statligt ägda företag, m.m.

får användas i enlighet med vad som

anges i proposition 1995/96:141,

res. 1 (m, c, fp,

kds)

res. 2 (v)

res. 3 (mp)

2. beträffande Teracom Svensk

Rundradio AB

att riksdagen avslår proposition

1995/96:141 moment 2 i denna del och

motion 1995/96:N26 yrkande 3 i denna

del,

res. 4 (m)

3. beträffande strukturåtgärder

avseende AssiDomän AB

att riksdagen avslår motion

1995/96:N29 yrkande 2 i denna del,

res. 5 (c, mp)

4. beträffande strukturåtgärder

avseende Celsius AB

att riksdagen avslår motion

1995/96:N29 yrkande 2 i denna del

res. 6 (c)

5. beträffande Telia och Sila

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:N26 yrkande 3 och 1995/96:

N27 yrkande 3, båda i denna del,

res. 7 (m, fp, kds)

6. beträffande Arlanda

flygplats

att riksdagen avslår motion

1995/96:N26 yrkande 3 i denna del,

res. 8 (m, fp)

7. beträffande Vasakronan AB

att riksdagen avslår motion

1995/96:N26 yrkande 3 i denna del,

res. 9 (m, fp, kds)

8. beträffande TV 2

att riksdagen avslår motion

1995/96:N26 yrkande 3 i denna del,

res. 10 (m)

9. beträffande SBAB

att riksdagen avslår motion

1995/96:N26 yrkande 3 i denna del,

res. 11 (m)

10. beträffande Apoteksbolaget

AB

att riksdagen med bifall till

proposition 1995/96:141 momenten 4

och 5 och med avslag på motionerna

1995/96:N27 yrkande 4 och 1995/96:

N31 yrkande 2

dels godkänner vad i propositionen

anges om att Apoteksbolaget AB skall

bli helägt av staten i enlighet med

vad som anges i propositionen,

dels bemyndigar regeringen att vidta

de åtgärder som krävs för att

Apoteksbolaget AB skall bli helägt av

staten.

res. 12 (m, fp)

res. 13 (c, kds)

Stockholm den 28 maj 1996

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta

Johansson (s), Christer Eirefelt (fp),

Karin Falkmer (m), Reynoldh Furustrand

(s), Mikael Odenberg (m), Kjell Ericsson

(c), Barbro Andersson (s), Marie

Granlund (s), Lennart Beijer (v), Dag

Ericson (s), Ola Karlsson (m), Eva Goës

(mp), Göran Hägglund (kds), Nils-Göran

Holmqvist (s), Laila Bäck (s), Sten

Tolgfors (m) och Frank Lassen (s).

Reservationer

1. Riktlinjer för kommersiella företag

med statligt ägande (mom. 1)

Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer

(m), Mikael Odenberg (m), Kjell Ericsson

(c), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund

(kds) och Sten Tolgfors (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som börjar på s. 21 med Staten har och

slutar på s. 22 med riksdagens sida

bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag om riktlinjer för

kommersiella företag med statligt ägande

bör - i likhet med vad som anförs i

motionerna 1995/96:N26 (m), 1995/96:N29

(c), 1995/96:N31 (fp) och 1995/96:N27

(kds) - avslås av riksdagen.

Enligt utskottets mening är statens

främsta näringspolitiska uppgift att

ange ramar och regelsystem för

näringslivets verksamhet och bidra till

att skapa betingelser för långsiktig

tillväxt. Om staten samtidigt uppträder

både som ägare och som utformare av de

regler som gäller för näringslivets

verksamhet uppstår en rad problem, bland

vilka följande kan nämnas: risk för

konkurrenssnedvridning; risk för

inoptimala investeringsbeslut;

svårigheter att tillföra kapital till

företag som behöver kapital för

expansion. Grundprincipen måste, enligt

utskottets mening, vara att

konkurrensutsatt verksamhet skall

bedrivas i privat regi.

Det arbete som påbörjades under den

borgerliga regeringen med att minska

statens företagsägande bör, enligt

utskottets uppfattning, fortsätta. Med

en privatisering av statliga företag

uppnås en tydligare ägarroll,

kommersiellt mer kompetenta företag och

en ökad aktiespridning. Sammanlagt

inbringade de försäljningar som gjordes

under den borgerliga regeringen ca 23

miljarder kronor (exkl. försäljning av

aktier i Nordbanken) till statskassan,

vilket minskade statens upplåningsbehov

med motsvarande belopp. Försäljningarna

ledde också till en spridning av

aktieägandet till grupper som inte

tidigare innehaft aktier.

Enligt utskottets uppfattning bör

således de bemyndiganden om försäljning

av statliga företag som riksdagen

tidigare gett regeringen kvarstå. I

regeringens förslag ingår dock några

bolag som inte återfinns bland dem som

riksdagen tidigare har fattat beslut om.

Det gäller - förutom Teracom Svensk

Rundradio AB som utskottet behandlar

särskilt - Enator AB och AB Svensk

Exportkredit. För dessa båda sistnämnda

företag bör riksdagen nu lämna

bemyndigande om försäljning.

Utskottet behandlar - - - (= utskottet)

- - -inte erforderligt.

Med det anförda tillstyrker utskottet

motionerna 1995/96:N26 (m), 1995/96:N29

(c), 1995/96:N31 (fp) och 1995/96:N27

(kds) i berörda delar liksom motsvarande

motioner från allmänna motionstiden 1995

såvitt nu är i fråga. Övriga här

aktuella motionsyrkanden bör inte

föranleda något initiativ från

riksdagens sida.

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande riktlinjer för

kommersiella företag med statligt

ägande

att riksdagen med avslag på

propositionerna 1994/95:100 bilaga 13

punkt A 12 moment 2 och 1995/96:141

momenten 1, 2 i denna del och 3, med

bifall till motionerna 1994/95:N270

yrkande 15, 1994/95:N275 yrkande 14,

1995/96:N26 yrkandena 13, det

sistnämnda i denna del, 1995/96:N27

yrkandena 13, det sistnämnda i denna

del, 1995/96:N29 yrkande 1 och

1995/96:N31 yrkande 1, med anledning

av motionerna 1994/95:Fi211 yrkande

31, 1994/95:Fi216 yrkande 11,

1994/95:Fi219 yrkande 19,

1994/95:N274 yrkandena 7 och 8,

1994/95:N298 yrkande 1, 1994/95:N299

yrkande 7, 1994/95:

N300 yrkande 12 och 1994/95:N301

yrkande 10 och med avslag på

motionerna 1994/95:Fi217 yrkande 2,

1994/95:N275 yrkandena 10 och 11,

1995/96:N28 och 1995/96:N30

dels bemyndigar regeringen att sälja

statens aktier i följande företag:

1) Enator AB,

2) AB Svensk Exportkredit,

dels bemyndigar regeringen att på

annat sätt än genom försäljning av

aktier minska statens ägarandel i de

angivna företagen,

dels som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört

beträffande statligt ägande av

företag.

2. Riktlinjer för kommersiella företag

med statligt ägande (mom. 1)

Lennart Beijer (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 22 som börjar med De föreslagna

och slutar med riksdagens sida bort ha

följande lydelse:

De förslagna riktlinjerna och

bemyndigandena avser, som redovisats,

endast kommersiella företag. Detta anser

utskottet vara en lämplig avgränsning.

Utskottet vill dock - i linje med vad

som anförs i motion 1995/96:N28 (v) -

tydligare än regeringen poängtera

betydelsen av statens ägande i LKAB och

AssiDomän. LKAB spelar en stor roll för

den ekonomiska utvecklingen i Norrbotten

och i Sverige som helhet. AssiDomän har

stor betydelse för råvaruförsörjningen i

Norrland, särskilt i inlandet. Det är

viktigt att staten i egenskap av

majoritetsägare i AssiDomän inte sviker

sitt ansvar gentemot inlandssågverken

och därmed för sysselsättningen. När det

gäller AssiDomän bör således hänsyn tas

till inte enbart marknadsmässiga utan

även till rekreations-, kultur- och

miljömässiga aspekter. Visserligen avser

regeringens förslag beträffande

AssiDomän endast nyemission av aktier,

men innebörden är ändå att statens

röstmajoritet kan gå förlorad och

röstandelen kan komma att sjunka ned

till 34 %. Detta motsätter sig

utskottet. AssiDomän bör därför undantas

från de särskilt angivna företag som

skall omfattas av bemyndigandet. Med

detta tillstyrks motion 1995/96:N28 (v)

i berörd del.

För övriga - - - (= utskottet) - - -

av riksdagen.

Utskottet behandlar - - - (=

utskottet) - - - inte erforderligt.

Sammanfattningsvis tillstyrker

utskottet propositionen i berörda delar,

med undantag för att AssiDomän inte

skall ingå bland de särskilt angivna

företagen. Motion 1995/96:N28 (v)

tillstyrks vad avser AssiDomän. Övriga

här aktuella motioner bör inte föranleda

något initiativ från riksdagens sida.

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande riktlinjer för

kommersiella företag med statligt

ägande

att riksdagen med bifall till

proposition 1995/96:141 momenten 1

och 3 och motionerna 1994/95:N270

yrkande 15, 1994/95:N275 yrkande 14

och 1995/96:N28 yrkande 4, med

anledning av proposition 1995/96:141

moment 2 i denna del och med avslag

på proposition 1994/95:100 bilaga 13

punkt A 12 moment 2 och motionerna

1994/95:Fi211 yrkande 31,

1994/95:Fi216 yrkande 11,

1994/95:Fi217 yrkande 2,

1994/95:Fi219 yrkande 19,

1994/95:N274 yrkandena 7 och 8,

1994/95:N275 yrkandena 10 och 11,

1994/95:N298 yrkande 1, 1994/95:N299

yrkande 7, 1994/95:N300 yrkande 12,

1994/95:N301 yrkande 10, 1995/96:N26

yrkandena 13, det sistnämnda i denna

del, 1995/96:N27 yrkandena 13, det

sistnämnda i denna del, 1995/96:

N28 yrkandena 13 och 5, 1995/96:N29

yrkande 1, 1995/96:N30 och

1995/96:N31 yrkande 1

dels godkänner det som anges i

proposition 1995/96:141 om riktlinjer

för förvaltningen av statens

företagsägande,

dels bemyndigar regeringen att vidta

förvaltningsåtgärder enligt följande:

a) regeringen får för nedan angivna

företag, utan godkännande av

riksdagen i varje särskilt fall,

besluta om kapitaltillskott,

försäljning och köp av aktier,

deltagande i eller i förekommande

fall avstående från erbjudanden om

nyemissioner samt medverkan till

utgivande av konvertibla skuldebrev,

enligt de förutsättningar som anges i

proposition 1995/96:141:

1) Celsius AB (avser endast B-

aktier),

2) Enator AB,

3) Lantbrukskredit AB,

4) Pharmacia & Upjohn,

5) SAQ Kontroll AB,

6) SBL Vaccin AB,

7) AB Svensk Exportkredit,

b) Regeringen får beträffande övriga

av staten helägda, kommersiella

aktiebolag, utan riksdagens

godkännande för varje särskilt fall,

besluta om omstruktureringar och

omdispositioner av statens innehav i

enlighet med vad som anges i

proposition 1995/95:141, förutsatt

att det i övrigt inte strider mot

lagstiftning eller andra tidigare

riksdagsbeslut,

dels medger att tolfte huvudtitelns

anslag Kostnader för omstrukturering av

vissa statligt ägda företag, m.m. får

användas i enlighet med vad som anges i

proposition 1995/96:141.

3. Riktlinjer för kommersiella företag

med statligt ägande (mom. 1)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som börjar på s. 21 med Staten har och

slutar på s. 22 med riksdagens sida

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser - i likhet med vad som

anförs i motion 1995/96:N30 (mp) - att

statsmakterna bör fastställa en policy

för statliga företag av innebörd att

staten skall vara ett föredöme när det

gäller god etik i relationerna till

företagets ägare, anställda,

leverantörer och kunder. Statliga

företag bör vidare åläggas att såväl i

sitt långsiktiga som i sitt dagliga

arbete prioritera miljö- och

resursfrågor.

När det gäller frågan om hur statens

ägarförvaltning skall utformas anser

utskottet att denna fråga bör hänskjutas

till en parlamentarisk utredning;

riksdagen bör anmoda regeringen härom.

Den modell som tillämpas för närvarande

och som innebär att förvaltningen av

statliga företag handhas av tjänstemän

inom regeringskansliet anser utskottet

vara olämplig.

Riksdagen bör vidare anmoda regeringen

att tillsätta en utredning med uppdrag

att föreslå inrättandet av

taxekommissioner för monopolverksamhet.

Syftet med att inrätta sådana

kommissioner, som skall vara

demokratiskt valda och ha till uppgift

att granska och fastställa priser inom

monopolverksamhet, är att garantera den

demokratiska kontrollen av

monopolföretagen.

Med beslut av riksdagen av här angiven

innebörd kan utskottet tillstyrka

regeringens förslag till riktlinjer och

bemyndigande för kommersiella företag

med statligt ägande.

Utskottet behandlar - - -

(=utskottet) - - - i motionerna.

Sammanfattningsvis tillstyrker

utskottet propositionen i berörda delar

- med nyss angivna kompletteringar.

Härigenom tillstyrks motion 1995/96:

N30 (mp). Även motion 1994/95:N270 (mp)

från allmänna motionstiden 1995 blir i

sak tillgodosedd i berörd del. Övriga

här aktuella motioner bör inte föranleda

något initiativ från riksdagens sida.

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande riktlinjer för

kommersiella företag med statligt

ägande

att riksdagen med bifall till

proposition 1995/96:141 moment 3 och

motionerna 1994/95:N270 yrkande 15,

1994/95:N275 yrkande 14 och

1995/96:N30, med anledning av

proposition 1995/96:141 momenten 1

och 2, det senare i denna del och med

avslag på proposition 1994/95:100

bilaga 13 punkt A 12 moment och

motionerna 1994/95:

Fi211 yrkande 31, 1994/95:Fi216

yrkande 11, 1994/95:Fi217 yrkande 2,

1994/95:Fi219 yrkande 19,

1994/95:N274 yrkandena 7 och 8,

1994/95:N275 yrkandena 10 och 11,

1994/95:N298 yrkande 1, 1994/95:N299

yrkande 7, 1994/95:N300 yrkande 12,

1994/95:N301 yrkande 10, 1995/96:N26

yrkandena 13, det sistnämnda i denna

del, 1995/96:N27 yrkandena 13, det

sistnämnda i denna del, 1995/96:

N28, 1995/96:N29 yrkande 1 och

1995/96:N31 yrkande 1

dels godkänner de av utskottet

angivna riktlinjerna för

förvaltningen av statens

företagsägande,

dels bemyndigar regeringen att vidta

förvaltningsåtgärder enligt följande:

a) regeringen får för nedan angivna

företag, utan godkännande av

riksdagen i varje särskilt fall,

besluta om kapitaltillskott,

försäljning och köp av aktier,

deltagande i eller i förekommande

fall avstående från erbjudanden om

nyemissioner samt medverkan till

utgivande av konvertibla skuldebrev,

enligt de förutsättningar som anges i

proposition 1995/96:141:

1) AssiDomän AB (avser endast

nyemission),

2) Celsius AB (avser endast B-

aktier),

3) Enator AB,

4) Lantbrukskredit AB,

5) Pharmacia & Upjohn,

6) SAQ Kontroll AB,

7) SBL Vaccin AB,

8) AB Svensk Exportkredit

b) Regeringen får beträffande övriga

av staten helägda, kommersiella

aktiebolag, utan riksdagens

godkännande för varje särskilt fall,

besluta om omstruktureringar och

omdispositioner av statens innehav i

enlighet med vad som anges i

proposition 1995/96:141, förutsatt

att det i övrigt inte strider mot

lagstiftning eller andra tidigare

riksdagsbeslut,

dels medger att tolfte huvudtitelns

anslag Kostnader för omstrukturering av

vissa statligt ägda företag, m.m. får

användas i enlighet med vad som anges i

proposition 1995/96:141.

4. Teracom Svensk Rundradio AB (mom. 2)

Karin Falkmer, Mikael Odenberg, Ola

Karlsson och Sten Tolgfors (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som börjar på s. 22 med Kultur-

utskottet föreslår och slutar på s. 23

med berörd del bort ha följande

lydelse:

Företrädarna för Moderata

samlingspartiet i kulturutskottet anför,

som redovisats, i ett särskilt yttrande

att det mest lämpliga när det gäller

Teracom Svensk Rundradio AB är att

riksdagen bemyndigar regeringen att

sälja hela bolaget. Näringsutskottet

delar denna bedömning. Med ett sådant

beslut av riksdagen blir motion

1995/96:N26 (m) tillgodosedd i berörd

del.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande Teracom Svensk

Rundradio AB

att riksdagen med anledning av

proposition 1995/96:141 moment 2 i

denna del och motion 1995/96:N26

yrkande 3 i denna del

dels bemyndigar regeringen att sälja

statens aktier i Teracom Svensk

Rundradio AB,

dels bemyndigar regeringen att på annat

sätt än genom försäljniong av aktier

minska statens ägande i Teracom Svensk

Rundradio AB.

5. Strukturåtgärder avseende AssiDomän

AB (mom. 3)

Kjell Ericsson (c) och Eva Goës (mp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 23 som börjar på med I samband

och slutar med aktuell del bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening - och i likhet

med vad som anförs i motion 1995/96:N29

(c) - bör staten, så länge ett statligt

ägande i AssiDomän föreligger, utnyttja

denna position för att verka för att

angelägna strukturåtgärder kommer till

stånd. Sålunda bör avsättningar göras av

mark som skyddas av naturvårdshänsyn.

Vidare bör försäljning inte ske enbart

genom aktieförsäljning, utan delar av

markbeståndet bör erbjudas till

försäljning till enskilda markägare.

Riksdagen bör göra ett uttalande av här

angiven innebörd. Med detta tillstyrks

den nämnda motionen i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande strukturåtgärder

avseende AssiDomän AB

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:N29 yrkande 2 i denna del som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskotttet anfört.

6. Strukturåtgärder avseende Celsius AB

(mom. 4)

Kjell Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 23 som börjar med Det statliga

och slutar med denna del bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör det

statliga ägandet i Celisus, så länge det

kvarstår, utnyttjas för

regionalpolitiska åtgärder. Detta bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna; motionen tillstyrks härmed i

berörd del.

dels att utskottets hemställan under 4

bort ha följande lydelse:

4. beträffande strukturåtgärder

avseende Celsius AB

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:N29 yrkande 2 i denna del som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskotttet anfört.

7. Telia och Sila (mom. 5)

Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer

(m), Mikael Odenberg (m), Ola Karlsson

(m), Göran Hägglund (kds) och Sten

Tolgfors (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 23 som börjar med Trafik-

utskottet hänvisar och slutar med i

fråga bort ha följande lydelse:

I en avvikande mening (m, fp) till

trafikutskottets yttrande anförs, som

tidigare redovisats, att riksdagen bör

ge regeringen i uppdrag att förbereda en

privatisering av Telia och Sila, och att

regeringen bör anmodas att återkomma med

förslag om bemyndigande att genomföra

utförsäljningar av dessa företag. De

aktuella företagen är exempel på statlig

verksamhet, som redan för närvarande är

konkurrensutsatt eller som utan problem

kan konkurrensutsättas, och som därför

skulle fungera bättre eller lika bra som

privat drivna företag, sägs det. En

privatisering skulle dessutom ge

företagen tillgång till riskkapital och

bättre utvecklingsmöjligheter.

Näringsutskottet delar den nu

refererade uppfattningen och vill

dessutom framhålla att en sund

konkurrens inom flygsektorn är ett

samhällsintresse. Riksdagen bör sålunda

anmoda regeringen att återkomma med

förslag om bemyndigande som möjliggör en

försäljning av de aktuella företagen.

Härmed tillstyrks de båda motionerna i

berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 5

bort ha följande lydelse:

5. beträffande Telia och Sila

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:N26 yrkande 3 och

1995/96:N27 yrkande 3, båda i denna

del, som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

8. Arlanda flygplats (mom. 6)

Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer

(m), Mikael Odenberg (m), Ola Karlsson

(m) och Sten Tolgfors (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 24 som börjar med Trafik-

utskottet erinrar och slutar med

aktuell del bort ha följande lydelse:

Som tidigare redovisats, anförs i en

avvikande mening (m, fp) till

trafikutskottets yttrande att regeringen

bör ges i uppdrag att förbereda en

privatisering av Arlanda flygplats.

Motsvarande skäl åberopas som för Telia

och Sila.

Näringsutskottet delar denna

uppfattning och tillstyrker den nämnda

motionen i berörd del. Riksdagen bör

sålunda anmoda regeringen att återkomma

med förslag om bemyndigande som

möjliggör en försäljning av Arlanda

flygplats.

dels att utskottets hemställan under

6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande Arlanda

flygplats

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:N26 yrkande 3 i denna del som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

9. Vasakronan AB (mom. 7)

Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer

(m), Mikael Odenberg (m), Ola Karlsson

(m), Göran Hägglund (kds) och Sten

Tolgfors (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 24 som börjar med Finans-

utskottet hänvisar och slutar med i

fråga bort ha följande lydelse:

I en avvikande mening (m, fp, kds) till

finansutskottets yttrande anförs att det

inte föreligger några hinder för att det

bemyndigande avseende försäljning av

statliga företag som där förordas även

skall omfatta Vasakronan.

Näringsutskottet delar denna uppfattning

och tillstyrker därmed den aktuella

motionen i berörd del. Riksdagen bör

sålunda anmoda regeringen att återkomma

med förslag om bemyndigande som

möjliggör en privatisering av

Vasakronan.

dels att utskottets hemställan under 7

bort ha följande lydelse:

7. beträffande Vasakronan AB

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:N26 yrkande 3 i denna del som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

10. TV 2 (mom. 8)

Karin Falkmer, Mikael Odenberg, Ola

Karlsson och Sten Tolgfors (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 24 som börjar med Kultur-

utskottet hänvisar och slutar med

berörd del bort ha följande lydelse:

I ett särskilt yttrande (m) aviserar

företrädarna för Moderata

samlingspartiet i kulturutskottet att de

i betänkande 1995/96:KrU12 kommer att

reservera sig till förmån för en motion

med krav på att en av Sveriges

Televisions kanaler skall säljas.

Näringsutskottet anser - i likhet med

vad som sägs i den här aktuella motionen

- att regeringen bör anmodas att

återkomma till riksdagen med förslag om

en privatisering av TV 2. Härmed

tillstyrks motionen i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 8

bort ha följande lydelse:

8. beträffande TV 2

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:N26 yrkande 3 i denna del som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

11. SBAB (mom. 9)

Karin Falkmer, Mikael Odenberg, Ola

Karlsson och Sten Tolgfors (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 24 som börjar med Bostads-

utskottet anför och slutar med denna

del bort ha följande lydelse:

I en avvikande mening (m) till

bostadsutskottets sist avlämnade

yttrande förordas, som nämnts, att SBAB

skall omfattas av ett bemyndigande om

privatisering. Eftersom bolaget numera

arbetar i konkurrens med andra

bostadsinstitut, anses det både

principiellt önskvärt och naturligt att

staten avvecklar sitt ägande.

Också näringsutskottet anser att SBAB

bör privatiseras. Riksdagen bör sålunda

anmoda regeringen att återkomma med

förslag om ett bemyndigande som

möjliggör detta. Härmed tillstyrks den

nämnda motionen i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 9

bort ha följande lydelse:

9. beträffande SBAB

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:N26 yrkande 3 i denna del som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

12. Apoteksbolaget AB (mom. 10)

Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer

(m), Mikael Odenberg (m), Ola Karlsson

(m) och Sten Tolgfors (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 27 som börjar med Närings-

utskottet delar och slutar med

aktuella delar bort ha följande

lydelse:

I en avvikande mening (m, fp) till

socialutskottets yttrande anförs att det

inte finns något att invända mot

regeringens förslag om att staten skall

bli ensam ägare av Apoteksbolaget. Detta

bör dock ses som en kortsiktig lösning

med sikte på att bolaget skall

privatiseras. Näringsutskottet delar

helt denna bedömning. Propositionen

tillstyrks sålunda i berörd del, med det

tillägget att regeringen bör anmodas att

återkomma med förslag om en

privatisering av Apoteksbolaget.

Vidare bör regeringen - i likhet med

vad som anförs i den avvikande meningen

- anmodas att återkomma med förslag om

ett upphävande av Apoteksbolagets

monopol på detaljhandel med receptfria

läkemedel. Genom att Apoteksbolaget

härmed successivt kommer att utsättas

för konkurrens främjas, enligt

utskottets mening, tillgänglighet,

produktivitet och förnyelseförmåga. Med

detta tillstyrker utskottet motion

1995/96:N31 (fp) i berörd del. Det sagda

ligger också i linje med vad som i denna

del anförs i motion 1995/96:N26 (m).

dels att utskottets hemställan under 10

bort ha följande lydelse:

10. beträffande Apoteksbolaget AB

att riksdagen med bifall till

proposition 1995/96:141 momenten 4

och 5 och motion 1995/96:N31 yrkande

2 och med anledning av motion

1995/96:N27 yrkande 4

dels godkänner vad i propositionen

anges om att Apoteksbolaget AB skall

bli helägt av staten,

dels bemyndigar regeringen att vidta

de åtgärder som krävs för att

Apoteksbolaget AB skall bli helägt av

staten,

dels som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

13. Apoteksbolaget AB (mom. 10)

Kjell Ericsson (c) och Göran Hägglund

(kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 27 som börjar med Närings-

utskottet delar och slutar med

aktuella delar bort ha följande

lydelse:

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om att staten skall bli ensam

ägare av Apoteksbolaget. I likhet med

vad som anförs i en avvikande mening (c,

kds) till socialutskottets yttrande,

anser näringsutskottet dessutom att

riksdagen bör göra ett tillkännagivande

om att Apoteksbolagets ensamrätt till

detaljhandel med receptfria läkemedel

skall avskaffas. Detta kommer, enligt

utskottets mening, att öka

tillgängligheten på dessa läkemedel,

minska påfrestningarna på sjukvården och

medföra lägre kostnader för den enskilde

och för samhället. Med detta tillstyrker

utskottet motion 1995/96:N27 (kds) i

berörd del. Även motion 1995/96:N31 (fp)

blir härmed i huvudsak tillgodosedd i

denna del.

dels att utskottets hemställan under 10

bort ha följande lydelse:

10. beträffande Apoteksbolaget AB

att riksdagen med bifall till

proposition 1995/96:141 momenten 4

och 5 och motion 1995/96:N27 yrkande

4 och med anledning av motion

1995/96:N31 yrkande 2

dels godkänner vad i propositionen

anges om att Apoteksbolaget AB skall

bli helägt av staten,

dels bemyndigar regeringen att vidta

de åtgärder som krävs för att

Apoteksbolaget AB skall bli helägt av

staten,

dels som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Riktlinjer för kommersiella företag

med statligt ägande (mom. 1)

Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp)

anför:

När det gäller Nordbanken vill vi erinra

om tidigare ställningstaganden av

Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Enligt

dessa partiers uppfattning är det en

fördel om det inom banksektorn finns

olika typer av ägare; en statligt ägd

bank bidrar till mångfalden inom

sektorn. En sådan bank borde dessutom

kunna förväntas föra en till Riksbanken

mer följsam räntepolitik än andra,

privatägda banker.

2. SBAB (mom. 9)

Christer Eirefelt (fp) anför:

Jag har ställt mig bakom

utskottsmajoritetens ställningstagande

att SBAB inte bör ingå bland de företag

för vilka regeringen nu ges ett

försäljningsbemyndigande. Det bör

emellertid framhållas att detta

ställningstagande inte avser sakfrågan

om SBAB bör säljas eller ej utan

formerna för ett eventuellt

försäljningsbeslut.

Verksamheten vid SBAB förutsätter

stabila ägarförhållanden. En längre tids

osäkerhet i denna fråga skulle kunna få

negativ inverkan på bolagets

låneverksamhet. En ordning där ett

kommande förslag om ägarförändringar i

SBAB skall underställas riksdagen skapar

sannolikt bäst förutsättningar för ett

fortsatt förtroende för SBAB. Denna

ordning utgör inte heller något hin-der

för att förändringar i statens ägarandel

kommer till stånd när en fördelaktig

uppgörelse kan nås.

Bilaga

Finansutskottets yttrande

1995/96:FiU7y

Aktiv förvaltning av statens

företagsägande

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har den 16 april 1996

beslutat bereda finansutskottet tillfäl-

le att yttra sig över proposition

1995/96:141 Aktiv förvaltning av statens

företagsägande jämte motioner i de delar

som berör utskottets beredningsom-råde.

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen att

riksdagen skall godkänna de riktlinjer

för förvaltningen av statens

företagsägande som regeringen förordar

och att regeringen skall bemyndigas att

vidta förvaltningsåtgärder beträffande

stat-ligt ägda företag enligt vad

regeringen förordar.

Vidare föreslås att anslaget Kostnader

för omstrukturering av vissa statligt

ägda företag m.m. skall få användas för

kapitaltillskott, förvärv av aktier och

vid nyemissioner.

Slutligen föreslås i propositionen att

regeringen skall bemyndigas att ändra

ägarstrukturen i Apoteksbolaget AB så

att samtliga aktier ägs direkt av sta-

ten. De två sistnämnda frågorna kommer

inte att tas upp i detta yttrande.

Motionerna

Följande motioner har väckts med

anledning av propositionen:

1995/96:N26 av Karin Falkmer m.fl. (m),

1995/96:N27 av Göran Hägglund m.fl.

(kds),

1995/96:N28 av Lennart Beijer m.fl. (v),

1995/96:N29 av Kjell Ericsson m.fl. (c),

1995/96:N30 av Eva Goës m.fl. (mp) och

1995/96:N31 av Christer Eirefelt m.fl.

(fp).

Propositionens motivering

Riktlinjer för förvaltningen av statens

företagsägande

I propositionens förslagsruta redovisas

sju strecksatser som beskriver inne-

hållet i de riktlinjer och bemyndigandet

för förvaltningen av statens företags-

ägande som regeringen föreslår. De två

första avser alla statliga företag med

övervägande affärsmässig verksamhet,

dvs. kommersiella och fullt

konkurrensutsatta företag.

Huvudprincipen sägs vara att statliga

företag skall arbeta under krav på

effektivitet, ge avkastning på det

kapital företaget representerar och

anpassas till strukturella förändringar.

I förvaltningen av statliga företag

skall ingå att med utgångspunkt i

uppsatt verksamhetsmål aktivt följa

företagets utveckling och vidta

nödvändiga åtgärder som behövs för att

före-taget skall uppfylla kraven på

effektivitet, avkastning och

strukturanpassning.

Bemyndigande om förvaltningsåtgärder

beträffande statliga företag

För vissa angivna aktiebolag skall

regeringen få besluta om

kapitaltillskott, sälja och köpa aktier,

delta i eller i förekommande fall

besluta om kapitaltill-skott, sälja och

köpa aktier, delta i eller i

förekommande fall avstå från er-

bjudanden om nyemissioner samt medverka

till utgivande av konvertibla

skuldebrev. De angivna bolagen är

AssiDomän AB, AB Svensk Exportkre-dit,

Teracom Svensk Rundradio AB,

Lantbrukskredit AB, SAQ Kontroll AB, SBL

Vaccin AB, Pharmacia & Upjohn, Celsius

AB (avser endast B-aktier) och Enator AB

(Celsius Informationssystem AB).

Vidare föreslås att en minskning av

statens ägarandel skall kräva godkän-

nande av riksdagen om minskningen

innebär att statens röstmajoritet avskaf-

fas eller att statens röstetal kan komma

att understiga 34 % i ett delägt aktie-

bolag, där staten tidigare förfogat över

lägst detta röstetal. Innebörden av

förslaget är således att regeringen

skall kunna minska ägarandelen i ett

stat-ligt aktiebolag från 100 % till 51

% eller från 49 % till 34 % utan att

riksdagens medgivande behöver inhämtas.

Det är när röstmajoriteten avskaffas

eller sjunker under 34 % som regeringen

anser att riksdagens medgivande skall

inhämtas.

Enligt vad som uppgivits från

Näringsdepartementet är avsikten inte

att bemyndigandet i proposition 141

skall vara generellt och gälla alla

statliga företag eller ens de som i

propositionen innefattas i kategori två,

dvs. kom-mersiella och fullt

konkurrensutsatta företag. Bemyndigandet

avses gälla endast de ovan angivna

företagen.

Motionernas motivering

Det föreslagna bemyndigandet i

propositionen förutsätts ersätta det

tidigare privatiseringsbemyndigandet

avseende 35 angivna företag. Detta

motsätter man sig i motionerna N26 (m),

N27 (kds) och N31 (fp).

l den moderata motionen föreslås att

det tidigare privatiseringsbemyndi-

gandet utvidgas med ett antal företag,

nämligen Telia, TV2, Sila, Vasakronan

AB, Arlanda flygplats och SBAB:s

konkurrensutsatta verksamhet. Motionä-

rerna framhåller att det tidigare

privatiseringsbemyndigandet var

begränsat till utförsäljningar helt

eller delvis av statens aktier i 35

angivna bolag. När det gäller andra

beslut, t.ex. kapitaltillskott,

konvertibla skuldebrev, var regeringen

fortfarande tvungen att fråga riksdagen.

Det bemyndigande som regeringen nu begär

anser motionärerna innebära ett öppet

mandat för rege-ringen att göra vad man

vill med bolagen. Ett sådant mandat

anser motionärerna vara stötande.

Viktiga policybeslut om de statliga

företagen bör enligt motionärerna fattas

av riksdagen och inte av regeringen.

Även i motion N3l (fp) avvisas ett

principiellt bemyndigande som innebär

att regeringen ges rätt att göra

begränsade ägarförändringar i alla

statliga bolag utan riksdagsbeslut.

Motionärerna anser att propositionen är

ett uttryck för ett förlegat tänkande

att staten som aktör i näringslivet kan

skapa tillväxt. I själva verket är det

tvärtom. Statligt ägande är

konkurrensbegränsande. Med en

privatisering av statliga företag uppnås

en tydligare ägarroll, kom-mersiellt mer

kompetenta företag och en ökad

aktiespridning. Staten bör bestämma

spelreglerna så att konkurrensen

fungerar effektivt. Motionärerna frågar

sig varför staten skall äga företag om

staten som ägare skall agera "på villkor

som gäller i det övriga näringslivet".

I motion N27 (kds) sägs att staten bör

gå vidare med ägarspridning och sälja ut

statliga företag. Utöver det program som

antogs hösten 1991 bör Telia, AssiDomän

AB, Celsius AB, Securum AB, Retriva AB

och Nordbanken bli föremål för

försäljning. Försäljningen skall ske

till högsta möjliga pris och i lagom

takt. Det skall självfallet inte vara

fråga om någon realisation av våra

gemensamma tillgångar, anför

motionärerna.

Vänsterpartiet motsätter sig i motion

N28 att regeringen skall kunna minska

statens ägande i helägda företag utan

att gå till riksdagen. Motionärerna är

dock beredda att låta regeringen få ett

godkännande av riksdagen om att kunna

understiga gränsen på 34 % i de statligt

delägda aktiebolagen. Detta är mer

långtgående än vad regeringen har

föreslagit i propositionen.

I motion N29 (c) diskuteras inte det

begärda bemyndigandet utan mer vilka

statliga företag som skall privatiseras.

Motiven och målen för statligt ägande

bör preciseras och förtydligas, anför

motionärerna. Grundprincipen måste vara

att konkurrensutsatt verksamhet skall

bedrivas i privat regi.

Konvergensprogrammets målsättning att

genomföra försäljning av statliga

tillgångar för 50 miljarder kronor bör

fullföljas. Nordbanken, Securum AB och

Retriva bör privatiseras helt liksom

AssiDomän AB och Celsius AB. Andra

mindre statliga kreditinstitut avsedda

för vissa sektorer bör också

privatiseras. Däremot bör Telia AB,

Posten AB, Vin & Sprit AB, Systembolaget

AB och Svenska Penninglotteriet AB även

fortsättningsvis vara statligt ägda.

Miljöpartiet anför i sin motion N30 att

en mindre del av näringslivet med fördel

kan vara statsägd. Staten bör emellertid

vara ett föredöme när det gäller god

etik i relationerna till företagets

intressenter - ägare, anställd,

leverantörer och kunder - samt ett

föredöme när det gäller miljö- och

resurs-frågor i vid bemärkelse.

Utskottet

Utskottet begränsar sig till att i

yttrandet ta upp frågan om det

föreslagna bemyndigandet. Av de statliga

företag som i propositionen eller i

motionerna föreslås kunna få ändrade

ägarförhållanden är det endast

Vasakronan som kan anses tillhöra

finansutskottets ansvarsområde.

Bemyndigande om förvaltningsåtgärder

beträffande statliga företag

Riksdagen har enligt regeringsformen en

skyldighet att i den omfattning som

behövs fastställa grunder för bl.a.

förfogandet över statens egendom. I

förarbetena till regeringsformen anges

att det kan vara lämpligt att detta sker

i lags form (prop. 1973:90 s. 347).

Riksdagen har dock inte antagit någon

lag om överlåtelse av statens egendom.

Detta har finansutskottet uppmärksam-mat

och utförligt utvecklat synpunkter på i

ett yttrande (FiU 1987/88:3y) till

trafikutskottet om trafikpolitiken inför

1990-talet. Riksdagen har sedermera

föreskrivit att vissa åtgärder, t.ex.

försäljning av fast egendom vars värde

överstiger vissa beloppsgränser, inte

får företas utan riksdagens medgivande.

l ett yttrande till näringsutskottet

(1991/92:FiU2y) konstaterade

finansutskottet att det är angeläget att

riksdagen snarast fastställer i den

omfattning som behövs grunder för

förvaltningen av statens egendom och

förfogandet över den (RF 9:9).

Finansutskottet anförde att det ankommer

på näringsutskottet att bedöma i vilken

utsträckning detta är behövligt i

samband med privatisering av statligt

ägda företag och hur dessa

förvaltningsföreskrifter i så fall bör

utformas. Näringsutskottet kommenterade

emellertid inte finansutskottets

yttrande i detta avseende.

I detta sammanhang kan erinras om att

Budgetlagutredningen i betänkandet

Budgetlag - regeringens befogenheter på

finansmaktens område (SOU1996:14) har

lagt fram ett förslag till budgetlag som

bl.a. reglerar dessa frågor. Förslaget

är för närvarande under

remissbehandling. Regeringen avser att

lägga fram en proposition i ärendet

under maj 1996. I utredningsförslaget

föreslås emellertid att ett bemyndigande

för regeringen att försälja aktier i

statliga företag skall utformas på ett

annat sätt än som föreslås i den nu

aktuella propositionen. Regeringen får

inte utan riksdagens bemyndigande genom

försäljning eller på annat sätt minska

statens ägarandel i bolag där staten har

hälften eller mer än hälften av

rösterna. Däremot föreslås att

regeringen skall få besluta att sälja

statens aktier eller andelar i ett bolag

där staten har mindre än hälften av

rösterna om inte riksdagen för det

bolaget har beslutat annat.

Utskottet konstaterar att

Budgetlagutredningens förslag är

utformat mot bakgrund av de generella

bestämmelser som avses gälla för

överlåtelse av statens egendom, alltså

inte endast aktier utan även annan lös

och fast egendom. Utskottet ser inte

anledning för riksdagen att nu ta

ställning till hur en generell reglering

av överlåtelse av statens aktier bör

utformas i detta sam-manhang innan

regeringen redovisat sina överväganden

med anledning av Budgetlagutredningens

förslag.

Enligt vad utskottet erfarit är inte

avsikten att bemyndigandet i proposition

141 skall vara generellt och gälla alla

statliga företag. Bemyndigandet avses

gälla endast de i följande tabell

angivna företagen.

Företag Statli Föreslag

g en

ägaran röstande

del l

AssiDomän (avser 50, lägst

endast nyemission) 39 % 34 %

AB Svensk 50 % lägst

Exportkredit 34 %

Teracom Svensk 100 % lägst

Runradio AB 51 %

Lantbrukskredit AB 50 % 0 %

SAQ Kontroll AB 100% 0 %

SBL Vaccin AB 100 % 0 %

Pharmacia & Upjohn 0 %

7,1 %

Celsius AB (avser 25 % 0 %

endast B-aktier)

Enator AB (Celsuis 25 % 0 %

Informationssystem

AB)

Utskottet tillstyrker att regeringen

bemyndigas vidta förvaltningsåtgärder

för de nio angivna företagen i enlighet

med propositionens förslag.

Försäljning av Vasakronan

l den moderata motionen N26 föreslås att

Vasakronan AB bör ingå bland de statliga

företag som skall privatiseras.

Finansutskottet avstyrkte i sitt av riks-

dagen bifallna betänkande 1994/95:FiUl8

(rskr. 1994/95:347) ett motionsyr-kande

väckt av Moderata samlingspartiet om att

Vasakronan skulle privatise-ras. Till

betänkandet hade i detta avseende fogats

en reservation av Moderaternas,

Folkpartiets och Kristdemokraternas

företrädare i utskottet. Enligt

utskottets uppfattning har ingenting

tillkommit som föranleder utskottet att

ändra sina tidigare redovisade

synpunkter.

Stockholm den 2 maj 1996

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

1 beslutet har deltagit: Jan Bergqvist

(s), Per-Ola Eriksson (c), Sören Lekberg

(s), Lisbet Calner (s), Bo Nilsson (s),

Sonja Rembo (m), Arne Kjörnsberg (s),

Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist

(m), Susanne Eberstein (s), Johan

Lönnroth (v), Kristina Nordström (s),

Fredrik Reinfeldt (m), Mats OdeIl (kds),

Per Bill (m) och Karin Pilsäter (fp).

Avvikande mening

Bemyndigande om förvaltningsåtgärder

beträffande statliga företag

Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m),

Fredrik Reinfeldt (m), Mats Odell (kds),

Per Bill (m) och Karin Pilsäter (fp)

anser att den del av finansutskottets

yttrande som i avsnittet Bemyndigande om

förvaltningsåtgärder beträffande

statliga företag börjar med "Utskottet

tillstyrker" och i avsnittet Försäljning

av Vasakronan slutar med "redovisade

synpunkter" bort ha följande lydelse:

Mot denna bakgrund anser utskottet att

bemyndigandet för regeringen att vidta

vissa förvaltningsåtgärder beträffande

de statliga företagen inte bör ha den

generella form som föreslås i

propositionen. Bemyndigandet att

privatisera 35 namngivna statligt ägda

företag som riksdagen beslutade i

december 1991 (prop. 1991/92:69, NUl0,

rskr. 92) bör kunna tjäna som modell

även nu. Det tidigare

privatiseringsbemyndigandet bör därför

utvidgas och de breda

aktieförsäljningarna i statliga företag

återupptas, vilket även stärker

statsfinanserna. Bland de företag som

avses i motionerna N26 (m), N27 (kds)

och N3l (fp) finns inom finansutskottets

ansvarsområde Vasakronan AB. Utskottet

anser att det inte föreligger några

hinder för att bemyndigandet omfattar

även detta företag.

Socialutskottets yttrande

1995/96:SoU5y

Aktiv förvaltning av statens

företagsägande

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har berett

socialutskottet tillfälle att yttra sig

över proposition 1995/96:141 Aktiv

förvaltning av statens företagsägande

jämte motioner, såvitt propositionen och

motionerna rör utskottets

beredningsområde.

Socialutskottet begränsar sitt yttrande

till frågorna om statens ägande i SBL

Vaccin AB och Apoteksbolaget AB i

propositionen samt till motionerna

1995/96:N27 (kds) yrkande 4 och

1995/96:N31 (fp) yrkande 2.

Propositionen

I propositionen föreslås att riksdagen

med ändring av vad som föreslagits i

proposition 1994/95:100 bil. 13 i denna

del bl.a. bemyndigar regeringen att

vidta förvaltningsåtgärder beträffande

statligt ägda företag enligt vad

regeringen förordar. Bemyndigandet

omfattar bl.a. SBL Vaccin AB. Vidare

föreslås att riksdagen godkänner vad

regeringen föreslår om att

Apoteksbolaget AB skall bli helägt av

staten och bemyndigar regeringen att

vidta de åtgärder som krävs för att

Apoteksbolaget AB skall bli helägt av

staten.

SBL Vaccin AB

SBL Vaccin AB bildades i december 1992

med syfte att överta den

vaccinverksamhet som bedrivits av

Statens bakteriologiska laboratorium. I

juni 1993 ingick bolaget ett

överlåtelseavtal med svenska staten

avseende denna verksamhet. Bolaget som

är helägt av staten startade sin

verksamhet i juli 1993. Verksamheten

omfattar forskning, utveckling,

tillverkning, marknadsföring av egna

vacciner samt grossist- och detaljhandel

med vacciner. Försäljningen beräknas

innevarande år uppgå till ca 300

miljoner kronor.

Enligt propositionen har bolaget

sedan starten präglats av en omfattande

förändrings- och utvecklingsprocess.

Våren 1995 beslöt riksdagen att anvisa

ett förslagsanslag på 40 miljoner kronor

för att förstärka bolagets soliditet med

anledning av ett fastighetsförvärv

(prop. 1994/95:150, bet. SoU 27, rskr.

384).

Vidare sägs att bolagets styrelse har

konstaterat att förutsättningarna för

att kunna bli ett internationellt

framgångsrikt vaccinföretag avsevärt har

förstärkts under det gångna året. För

att dessa förutsättningar skall kunna

utnyttjas på ett för företaget optimalt

sätt krävs dock stora FoU-insatser och

produktionsinvesteringar under de

närmaste åren. För att klara dessa

satsningar erfordras kapitaltillskott.

Enligt propositionen bör, i likhet med

vad som nu gäller, statens innehav av

aktier i SBL Vaccin AB helt eller delvis

kunna avyttras utan riksdagens hörande.

Regeringen föreslås få bemyndigande att

reducera och - om så bedöms lämpligt -

helt avveckla statens ägande i SBL

Vaccin AB.

Skälen för förslaget är följande. Det

är ägarens uppgift och ansvar att

medverka till företagets utveckling,

bl.a. genom att tillföra kapital. Mot

bakgrund av det statsfinansiella läget

och då det enligt regeringens mening på

sikt inte finns något avgörande skäl för

statligt ägande i ett vaccinföretag bör

frågan om det ytterligare kapital som

kan komma att behövas i företaget lösas

genom en ägarförändring. Regeringen

avser att med lämpliga ägar-intressenter

sondera möjligheterna att säkra

företagets långsiktiga utveckling. För

att uppnå bästa möjliga lösning såväl

för företaget som för staten som ägare

bör regeringen vid dessa sonderingar ha

en betydande handlingsfrihet.

I tre motioner (m, fp, kds) yrkas

avslag på regeringens förslag till

riktlinjer och bemyndigande för statens

företagsägande i kommersiella företag.

Ingen motion tar dock särskilt upp

uttalandet beträffande SBL Vaccin AB.

Apoteksbolaget AB

Apoteksbolaget bildades år 1970 för att

tillhandhålla varor och tjänster inom

läkemedelsområdet. Villkoren regleras i

avtal mellan bolaget och staten.

Verksamheten omfattar i dag försäljning

av läkemedel och andra produkter som

naturligen anknyter till bolagets

verksamhet samt viss annan verksamhet

såsom konsult- och uppdragsverksamhet.

Enligt avtalet med staten har

Apoteksbolaget ensamrätt till

detaljhandel med läkemedel.

När Apoteksbolaget bildades löste

staten in de tidigare fristående

apoteken. Bolaget övertog samtidigt

vissa administrativa funktioner, som

tidigare legat hos Apotekarsocieteten.

Vid starten ägdes bolaget till två

tredjedelar av staten och till en

tredjedel av en stiftelse grundad av

Apotekarsocieteten. År 1981 sålde

Apotekarsocieteten sina aktier till

Apoteksbolagets nybildade

pensionsstiftelse som alltjämt äger en

tredjedel av aktierna i bolaget.

Stiftelsen har till uppgift att trygga

pensionerna, i enlighet med lagen

(1967:531) om tryggande av

pensionsutfästelser m.m.

(tryggandelagen) och kollektivavtal

mellan de anställda och bolaget, för dem

som arbetar i Apoteksbolaget. Enligt

tryggandelagen måste en

pensionsstiftelse ha länsstyrelsens

godkännande för att äga aktier i det

bolag som grundat stiftelsen.

Apoteksbolagets pensionsstiftelse har

ett sådant medgivande för sitt

aktieinnhav i Apoteksbolaget.

Läkemedelsförsörjningsutredningen (LFU

92) konstaterade i sitt slutbetänkande

Omsorg och konkurrens (SOU 1994:110) att

ägarbilden inom Apoteksbolaget är

ovanlig då den bygger på en dispens från

tillsynsmyndigheten. Utredningen anser

att ägarförhållandena bör övervägas och

att staten bör överta aktierna, om

Apoteksbolaget även framdeles skall ha

ensamrätt till detaljhandel med

läkemedel. I de fall en avreglering

skall ske kan andra alternativ övervägas

som t.ex. att Apoteksbolaget först görs

till ett helägt statligt bolag för att

sedan säljas ut.

I mars 1995 tillsattes inom

Socialdepartementet en arbetsgrupp med

uppdrag att sammanställa och analysera

uppgifter rörande Apoteksbolagets

hittillsvarande verksamhet.

Arbetsgruppens slutsatser och förslag

redovisas i departementspromemorian

Apoteksbolagets framtida roll, Ds

1995:82. Förslagen rör i huvudsak två

områden, dels den framtida omfattningen

och inriktningen av Apoteksbolagets

ensamrätt, dels åtgärder för att

precisera och effektivisera

Apoteksbolagets verksamhet.

Arbetsgruppen har samrått med

Utredningen om hälso- och sjukvårdens

finansiering och organisation (HSU

2000). I departementspromemorian

föreslås bl.a. att Apoteksbolagets

ensamrätt att bedriva detaljhandel med

läkemedel behålls för receptbelagda

läkemedel och att staten blir ensam

ägare till bolaget i syfte att

effektivisera styrningen av bolaget.

Arbetsgruppen anser det olämpligt att en

stiftelse i ett statligt dominerat

företag långsiktigt utnyttjar en sådan

dispens som den Apoteksbolagets

pensionsstiftelse har vad gäller

innehavet av aktier i Apoteksbolaget.

Vidare konstateras att den nuvarande

ägarstrukturen kan försvåra styrningen

av bolaget. De två ägarna har i grunden

olika mål för sitt ägande. Statens

ambition är att trygga en effektiv

läkemedelsförsörjning i hela landet och

pensionsstiftelsens att trygga de

anställdas pensioner genom en säker

kapitalplacering och en god avkastning

på sitt kapital.

Rapporten har skickats ut på remiss. En

proposition förväntas till hösten 1996.

I propositionen föreslås att riksdagen

godkänner att Apoteksbolaget skall bli

helägt av staten och att regeringen ges

bemyndigande att vidta de åtgärder som

krävs för att bolaget skall bli helägt

av staten. Som skäl för förslaget anförs

att dispensförfarande från de regler som

anges i tryggandelagen i möjligaste mån

bör undvikas, och för att effektivisera

läkemedelsförsörjningen bör ägarnas

styrning av bolaget vara klar och tydlig

och potentiella intressekonflikter

mellan olika ägare undvikas.

Frågan om staten kan förvärva aktierna

direkt från stiftelsen eller om

Apoteksbolaget kan lösa in

pensionsstiftelsens aktier bereds för

närvarande inom regeringskansliet.

Syftet är att finna en för staten så

förmånlig lösning som möjligt samtidigt

som stiftelsen kan fullgöra sina

åtaganden.

I motion 1995/96:N27 av Göran Hägglund

m.fl. (kds) yrkas att riksdagen begär

att regeringen återkommer med förslag

beträffande Apoteksbolaget (yrkande 4).

Motionärerna anser att förslaget om att

Apoteksbolaget skall bli helägt av

staten är nödvändigt för att åstadkomma

en omstrukturering av bolaget. Vidare

anser motionärerna att bolagets monopol

avseende receptfria läkemedel skall

avskaffas. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag om Apoteksbolagets

framtida roll.

I motion 1995/96:N31 av Christer

Eirefelt m.fl. (fp) begärs ett

tillkännagivande om vad i motionen

anförts om Apoteksbolagets framtida

ägande och konkurrenssituation (yrkande

2). Motionärerna har inget att invända

mot att staten löser in

pensionsstiftelsens andel i

Apoteksbolaget. Detta skall dock ses som

en kortssiktig lösning med sikte på

privatisering av bolaget. Rätten att

försälja läkemedel bör enligt

motionärernas mening inte kopplas till

ett visst företag, utan till en fysisk

eller juridisk person med rätt

kompetens.

Socialutskottets bedömning

Utskottet som inte har något att erinra

mot att statens innehav av aktier i SBL

Vaccin AB helt eller delvis avyttras

anser att näringsutskottet bör

tillstyrka det begärda bemyndigandet för

regeringen såvitt gäller SBL Vaccin AB.

Utskottet delar regeringens inställning

om att staten i syfte att effektivisera

styrningen av Apoteksbolaget AB bör bli

ensam ägare av bolaget. Propositionen

bör således godkännas i denna del. Det

bör ankomma på regeringen att vidta de

åtgärder som behövs för att

Apoteksbolaget skall bli helägt av

staten. Utskottet anser således att det

föreslagna bemyndigandet i denna del bör

tillstyrkas. De frågor som tas upp i

motionerna om Apoteksbolagets ensamrätt

till detaljhandel av läkemedel och

bolagets framtida roll har behandlats i

departementsskrivelsen Apoteksbolagets

framida roll, Ds 1995:82. Skrivelsen

remissbehandlas för närvarande. En

proposition har aviserats till hösten

1996. Utskottet anser att regeringens

kommande förslag på detta område inte

bör föregripas och att näringsutskottet

därför bör avstyrka motionerna N27

(kds) yrkande 4 och N31 (fp) yrkande 2.

Stockholm den 25 april 1996

På socialutskottets vägnar

Sten Svensson

I beslutet har deltagit: Sten Svensson

(m), Bo Holmberg (s), Ingrid Andersson

(s), Rinaldo Karlsson (s), Hans Karlsson

(s), Liselotte Wågö (m), Christina

Pettersson (s), Roland Larsson (c),

Marianne Jönsson (s), Leif Carlson (m),

Conny Öhman (s), Stig Sandström (v),

Mariann Ytterberg (s), Birgitta Wichne

(m), Thomas Julin (mp), Kerstin

Heinemann (fp) och Tuve Skånberg (kds).

Avvikande meningar

1. Apoteksbolaget

Sten Svensson (m), Liselotte Wågö (m),

Leif Carlson (m), Birgitta Wichne (m)

och Kerstin Heinemann (fp) anser att

andra stycket i utskottets bedömning

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att Apoteksbolaget

monopol på detaljhandel med receptfria

läkemedel bör upphävas. Detta skulle öka

tillgängligheten och ge den enskilde

bättre möjligheter att själv vårda sin

hälsa. I ett första skede bör endast den

som fått särskilt tillstånd till

detaljhandel med sådana läkemedel få

sälja läkemedlen. Läkemedel som inte kan

anses vara förenade med några medicinska

säkerhetsrisker bör dock få säljas utan

krav på tillstånd. På sikt bör även

receptbelagda läkemedel, efter

tillstånd, få säljas av andra än

Apoteksbolaget. På så sätt kommer

Apoteksbolaget att stegvis utsättas för

konkurrens vilket enligt utskottet

gynnar tillgängligheten, produktiviteten

och förnyelseförmågan. Som anförs i

motion N31 bör rätten att försälja

läkemedel inte kopplas till ett visst

företag, utan till en fysisk eller

juridisk person med erforderlig

kompetens. Utskottet har inte något att

invända mot att staten löser in

pensionsstiftelsens aktier i

Apoteksbolaget. Detta bör dock ses som

en kortssiktig lösning med sikte på att

bolaget skall privatiseras. Vad

socialutskottet anfört med anledning av

motionerna N27 (kds) yrkande 4 och N31

(fp) yrkande 2 bör ges regeringen till

känna.

2. Apoteksbolaget

Roland Larsson (c) och Tuve Skånberg

(kds) anser att andra stycket i

utskottets bedömning bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser att Apoteksbolagets

ensamrätt till detaljhandel med

receptfria läkemedel skall avskaffas.

Detta skulle öka tillgängligheten

beträffande dessa läkemedel och ge den

enskilde bättre möjlighet att själv

vårda sin hälsa samt att minska

påfrestningarna för sjukvården. Att

konkurrensutsätta delar av den

verksamhet Apoteksbolaget i dag bedriver

i monopolform kommer också att medföra

lägre kostnader för den enskilde och

samhället.

Läkemedelsförsörjningsutredningens

betänkande Omsorg och konkurrens (SOU

1994:110) och förslagen i

departementsskrivelsen Apoteksbolagets

framtida roll (Ds 1995:82) ger anledning

till en ingående omprövning av bolagets

fortsatta roll. Enligt utskottet är det

angeläget att regeringen snarast

återkommer till riksdagen med förslag om

Apoteksbolagets roll i enlighet härmed.

Vad nu anförts med anledning av

motionerna N27 (kds) yrkande 4 och N31

(fp) yrkande 2 bör enligt

socialutskottet ges regeringen till

känna.

Kulturutskottets yttrande

1995/96:KrU10y

Aktiv förvaltning av statens

företagsägande

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har den 16 april 1996

beslutat bereda kulturutskottet

tillfälle att i de delar som berör

utskottets beredningsområde avge

yttrande över proposition 1995/96:141

Aktiv förvaltning av statens

företagsägande jämte motioner.

Med anledning av propositionen har

väckts motionerna 1995/96:N26-N31.

Kulturutskottet yttrar sig i det

följande över dels propositionen i vad

avser Teracom Svensk Rundradio AB som

behandlas i kapitel 4 Riktlinjer och

bemyndigande för förvaltningen av

statens företagsägande i kommersiella

företag, dels motion 1995/96:N26 yrkande

3.

Utskottet

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen

bl.a. att riksdagen godkänner vad

regeringen förordar om riktlinjer för

förvaltningen av statens företagsägande,

att riksdagen bemyndigar regeringen att

vidta förvaltningsåtgärder beträffande

statligt ägda företag enligt vad

regeringen förordar samt att riksdagen

medger att tolfte huvudtitelns anslag

Kostnader för omstrukturering av vissa

statligt ägda företag, m.m. får användas

för åtgärder i anslutning till det nya

bemyndigandet.

Regeringens förslag innebär bl.a. att

regeringen beträffande vissa angivna

aktiebolag utan riksdagens godkännande

för varje särskilt fall får besluta om

kapitaltillskott, sälja och köpa aktier,

delta i eller i förekommande fall avstå

från erbjudanden om nyemissioner samt

medverka till utgivande av konvertibla

skuldebrev.

Det bemyndigande regeringen föreslår

beträffande ett mera aktivt utövande av

ägarrollen avser kommersiella och fullt

konkurrensutsatta företag.

Teracom Svensk Rundradio AB hänförs

enligt propositionen till denna grupp.

Regeringen föreslår att statens

röstandel i bolaget får minska till

lägst 51 %, varvid staten bibehåller sin

kontroll och röstmajoritet.

Motion

I motion N26 (m) yrkas dels att

riksdagen skall avslå propositionens

förslag om bemyndigande till regeringen

att vidta vissa förvaltningsåtgärder

beträffande statligt ägda företag, dels

att riksdagens år 1991 beslutade

bemyndigande om privatisering av vissa

angivna bolag (prop. 1990/91:87, bet.

1990/91:NU38) skall gälla även

fortsättningsvis (yrkandena 1 och 2).

Enligt yrkande 3 i motionen, som

behandlas nedan, bör bemyndigandet från

år 1991 utvidgas till att avse även

vissa i motionen angivna statliga

företag, däribland TV 2.

Utskottets bedömning

I sitt av riksdagen godkända betänkande

1994/95:KrU26 Den avgiftsfinansierade

radio- och TV-verksamheten behandlade

kulturutskottet våren 1995 bl.a. en

motion om utförsäljning av TV 2.

Utskottet hänvisade då i sitt av

riksdagen godkända betänkande till ett

tidigare uttalande i frågan och framhöll

bl.a. att frågor som gäller Sveriges

Television AB:s framtida uppdrag,

finansiering, organisation etc. skulle

komma att behandlas av riksdag och

regering i samband med att nuvarande

avtalsperiod löper ut och att ett nytt

avtal skall träffas. Övervägandena

borde, menade utskottet, inte

föregripas. Utskottet behandlar för

närvarande proposition 1995/96:161 En

radio och TV i allmänhetens tjänst

1997-2001 med förslag till de villkor

och riktlinjer som skall gälla under

kommande tillståndsperiod för bl.a.

Sveriges Television AB. I det

sammanhanget behandlas motion Kr7 (m)

med krav på koncentration av public

service-verksamheten till en TV-kanal

(yrkande 6 delvis). Utskottet anser i

överensstämmelse med vad som uttalades

våren 1995 att den pågående behandlingen

av frågan inte bör föregripas. Således

bör motion N26 i här aktuell del inte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Svensk Rundradio AB, numera Teracom

Svensk Rundradio AB (Teracom), bildades

den 1 juli 1992 (prop. 1991/92:140,

KrU28 s. 82 f.). Bolagets huvuduppgift

är att bedriva utsändning och överföring

av radio- och TV-program. Nätet, som i

dag består av sju markbundna nät - fyra

för radio och tre för TV, skall stå till

förfogande för alla sändningsberättigade

på likvärdiga villkor. Vidare skall

bolaget utveckla och marknadsföra andra

tjänster som kan utföras med stöd av de

resurser som har byggts upp för radio-

och TV-verksamheten eller som på annat

sätt är förenliga med verksamheten inom

radio- och TV-området. Dessa tjänster

avser bl.a sändningar av närradio och

radiotidningar, Direktvision,

satellittjänster och inplacering av

olika intressenters utrustning i

radiostationer. Bolaget svarar även för

service och underhåll av den egna

utrustningen och erbjuder sådana

tjänster för t.ex. inhyrd utrustning.

Den del av bolagets verksamhet som avser

utsändning av program bedrivs med krav

på skälig lönsamhet. Inom bolagets

övriga verksamhetsområde tillämpas

marknadsprissättning. På den

konkurrensutsatta delen av verksamheten

ställs ett avkastningskrav och dessa

medel tillförs rundradiokontot. Den icke

konkurrensutsatta verksamheten granskas

av Riksrevisionsverket, och bolaget har

uppgiftsskyldighet gentemot verket.

Teracom har övertagit de förpliktelser

för beredskapsåtgärder som tidigare

åvilade det dåvarande Televerket. I

detta avseende är bolaget jämställt med

myndighet. Vid övergång till

krigsorganisation lyder bolaget under

regeringen. Personalen omfattas av

personalkontroll. Teracom följer och

deltar aktivt i forsknings- och

utvecklingsverksamheten på radio- och TV-

området.

Regeringens avsikt är att det

föreslagna bemyndigandet skall avse den

kategori statliga företag som är

kommersiella och fullt ut

konkurrensutsatta. Enligt propositionen

bör Teracom hänföras till denna grupp.

Utskottet har emellertid inhämtat att

den konkurrensutsatta delen av Teracoms

verksamhet i dag utgör mindre än 40 % av

bolagets totala verksamhet. Mot den

bakgrunden kan enligt utskottets

bedömning Teracom inte hänföras till den

typ av företag som anses lämpliga för

ett delat ägarskap. Vad utskottet

härutöver anfört om arten och

inriktningen av Teracoms verksamhet

talar enligt utskottets mening

ytterligare mot ett bemyndigande till

regeringen som innebär att staten får

minska sin röstandel i bolaget till

lägst 51 % i enlighet med regeringens

förslag.

Stockholm den 25 april 1996

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson

(s), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson

(s), Björn Kaaling (s), Monica Widnemark

(s), Lennart Fridén (m), Agneta Ringman

(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Jan

Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny

Rizell (kds), Lena Klevenås (s), Lars

Lilja (s), Gunnar Hökmark (m), Erik

Arthur Egervärn (c), Christer Eirefelt

(fp) och Elizabeth Nyström (m).

Särskilda yttranden

1. Utförsäljning av en TV-kanal

Lennart Fridén, Jan Backman, Gunnar

Hökmark och Elizabeth Nyström (alla m)

anför:

Med hänvisning till att en likartad

motion från Moderata samlingspartiet

behandlas av utskottet i samband med

proposition 1995/96:161 En radio och TV

i allmänhetens tjänst har utskottet

uttalat att motion N26 i den del

motionen avser försäljning av TV 2 inte

bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vår uppfattning är att regeringen skall

ges ett bemyndigande att försälja en av

Sveriges Televisions kanaler och vi

kommer att i utskottets betänkande

(1995/96:KrU12) reservera oss till

förmån för det där aktuella

motionsyrkandet.

Beträffande frågan om en försäljning av

49 % av aktierna i Teracom hade det

enligt vår mening varit mest lämpligt

att bemyndiga regeringen att verkställa

en utförsäljning av hela bolaget.

2. Försäljning av aktier i Teracom

Charlotta L Bjälkebring (v) anför:

Eftersom ägarsammansättningen i

mediaföretag är av stor kulturpolitisk

vikt, är det för mig av principiell

betydelse om ett företag som Teracom ägs

av t.ex. Kinnevik AB eller

folkrörelserna. Jag hade därför hellre

sett att utskottet redan i detta

sammanhang uttalat sig i frågan. Av

samma principiella skäl anser jag att

utskottet i detta sammanhang borde ha

yttrat sig även över Vänsterpartiets

motion N28 yrkande 3 med begäran att

riksdagen beslutar att regeringen i

varje enskilt fall måste ha bemyndigande

för att förändra ägandet i ett helägt

statligt företag.

Trafikutskottets yttrande

1995/96:TU6y

Aktiv förvaltning av statens

företagsägande

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har den 16 april 1996

beslutat att bereda bl.a.

trafikutskottet tillfälle att avge

yttrande över proposition 1995/96:141

Aktiv förvaltning av statens

företagsägande jämte motioner i de delar

som berör trafikutskottets

beredningsområde.

Affärsverk och företag inom

trafikutskottets verksamhetsområde

berörs inte särskilt i propositionen.

Trafikutskottet behandlar i sitt

yttrande yrkanden i tre motioner som tar

upp sådana frågor.

Motionerna

I motion 1995/96:N26 (m) framhålls att

regeringen bör få i uppdrag att

förbereda en privatisering av bl.a.

Telia, Sila och Arlanda flygplats.

Vidare bör regeringen återkomma till

riksdagen med förslag om att regeringen

bemyndigas att genomföra utförsäljningar

av dessa företag.

Enligt motion 1995/96:N27 (kds) bör

staten sälja Telia helt eller delvis.

I motion 1995/96:N29 (c) framhålls att

starka skäl talar för att bolag med

serviceansvar över hela landet, som

t.ex. Telia och Posten, även i

fortsättningen bör vara statliga.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet har för sin del inget

att erinra mot regeringens förslag i

propositionen om aktiv förvaltning av

statens företagsägande.

När det gäller motionsyrkandena om

Posten och Telia vill trafikutskottet

erinra om att det i sitt av riksdagen

godkända betänkande Post- och

telekommunikation (prop. 1994/95:25 bil.

7, bet. TU25, rskr. 376) behandlade

motioner i vilka yrkades att regeringen

skulle bemyndigas att sälja såväl Posten

som Telia. Trafikutskottet framhöll

därvid att post- och telekommunikationer

utgör en väsentlig del av landets

infrastruktur och att de har stor

betydelse för näringslivets

konkurrenskraft och de enskilda

människorna i landet. Det är därför

nödvändigt att se till att landets alla

delar har tillgång till en god post- och

teleservice. Vidare krävs att

funktionshindrade erbjuds en sådan

service. Trafikutskottet var mot denna

bakgrund inte berett att förorda att

Posten och Telia privatiseras.

Regeringen har för avsikt att senare i

vår förelägga riksdagen en proposition

om ändringar i postlagen.

Trafikutskottet har vidare erfarit att

det inom Kommunikationsdepartementet

pågår ett arbete med att utarbeta en

departementspromemoria som bl.a. tar upp

frågor om ändringar i telelagen och

statens ägarroll i Telia.

Med hänvisning till det anförda anser

trafikutskottet för sin del att

riksdagen bör avslå motionerna N26 (m)

och N27 (kds) i denna del. Syftet med

motion N29 (c) i denna del blir

tillgodosett. Den kan därför lämnas utan

åtgärd från riksdagens sida.

Trafikutskottet övergår därefter till

att behandla yrkandena i motion N26 (m)

att regeringen bör förbereda en

privatisering av Sila och Arlanda

flygplats och att regeringen bör

bemyndigas att genomföra utförsäljningar

av dessa företag. Trafikutskottet

behandlade samma yrkanden i sitt av

riksdagen godkända betänkande om

luftfart (prop. 1994/95:100 bil. 7, bet.

TU20, rskr. 318).

Sila utgör grunden för det svenska

ägandet i SAS. SAS-samarbetet baseras på

ett skandinaviskt luftfartssamarbete

sedan början av 1950-talet som beslutats

av riksdag och regering. Den nuvarande

ägarkonstruktionen innebär att svenska

staten äger 50 % av Sila som i sin tur

äger ABA (AB Aerotransport). ABA:s

ägarandel i SAS-konsortierna utgör tre

sjundedelar. Motsvarande danska och

norska moderbolag äger vardera två

sjundedelar. Det nuvarande SAS-

samarbetet gäller till år 2005.

I ovan angivna betänkande framhöll

trafikutskottet att en privatisering av

SAS förutsätter att uttalad

samstämmighet härom råder i Danmark,

Norge och Sverige och att en

privatisering verkligen är till gagn för

SAS. Trafikutskottet var inte berett att

förorda att riksdagen uttalade sig för

en privatisering.

När det gäller frågan om privatisering

av Arlanda flygplats framhöll trafik-

utskottet att ett arbete sedan början av

1990-talet pågått vid Luftfartsverket

och inom Kommunikationsdepartementet som

syftar till att uppnå en mer

bolagsliknande organisation för

verksamheten. Trafikutskottet ansåg

vidare att det är en nationell

angelägenhet att det finns ett samordnat

flygplatssy-stem i Sverige med

anknytning till det internationella

flygnätet. Med bl.a. dessa motiveringar

motsatte sig trafikutskottet yrkandet om

en privatisering av Arlanda flygplats.

Trafikutskottet har inte ändrat

upfattning när det gäller frågan om en

privatisering av Sila och Arlanda

flygplats. Riksdagen bör därför avslå

motion N26 (m) i denna del.

Stockholm den 23 april 1996

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

I beslutet har deltagit: Monica Öhman

(s), Per Westerberg (m), Håkan Strömberg

(s), Jarl Lander (s), Per Erik Granström

(s), Tom Heyman (m), Krister Örnfjäder

(s), Hans Stenberg (s), Birgitta

Wistrand (m), Kenth Skårvik (fp), Monica

Green (s), Karl-Erik Persson (v), Lena

Sandlin (s), Lars Björkman (m), Claes-

Göran Brandin (s) och Sivert Carlsson

(c).

Avvikande meningar

1. Försäljning av statliga företag

Per Westerberg (m), Tom Heyman (m),

Birgitta Wistrand (m), Kenth Skårvik

(fp), Lars Björkman (m) och Sivert

Carlsson (c) anser att den del av

trafikutskottets ställningstagande som

börjar med Trafikutskottet har och

slutar med statens företagsägande

bort ha följande lydelse:

På förslag av den dåvarande

fyrpartiregeringen beslutade riksdagen i

december 1991 bla. att bemyndiga

regeringen att vid lämplig tidpunkt helt

eller delvis sälja statens aktier i

vissa angivna aktiebolag (prop.

1991/92:69, bet. NU10, rskr. 92).

Försäljningen skulle genomföras enligt

de i propositionen angivna riktlinjerna.

Regeringen framhöll att all erfarenhet

visar att ett privat, decentraliserat

företagande utgör den bästa grunden för

ett ökat välstånd. Statens främsta

uppgift inom näringspolitiken måste vara

att ange ramarna för näringslivets

verksamhet och bidra till att skapa

betingelser för långsiktig tillväxt.

Trafikutskottet anser för sin del att

de argument som riksdagen och regeringen

vid detta tillfälle anförde alltjämt är

giltiga. Det finns därför ingen

anledning för riksdagen att upphäva 1991

års riksdagsbeslut.

2. Vissa ytterligare privatiseringar

Per Westerberg (m), Tom Heyman (m),

Birgitta Wistrand (m), Kenth Skårvik

(fp) och Lars Björkman (m) anser att den

del av trafikutskottets

ställningstagande som börjar med När

det gäller motionsyrkandena och slutar

med i denna del bort ha följande

lydelse:

Trafikutskottet anser att statliga

verksamheter som redan i dag är

konkurrensutsatta, eller som utan

problem kan konkurrensutsättas, skulle

fungera bättre eller lika bra som privat

drivna företag. Genom en privatisering

får företagen dessutom tillgång till

riskkapital och bättre

utvecklingsmöjligheter. Som framhålls i

motion N26 (m) bör riksdagen ge

regeringen i uppdrag att förbereda en

privatisering av Telia, Sila och Arlanda

flygplats. Regeringen bör också

återkomma till riksdagen med förslag om

att regeringen bemyndigas att genomföra

utförsäljningar av dessa företag.

Av det anförda följer att

trafikutskottet för sin del anser att

riksdagen bör bifalla motion N26 (m) i

denna del. Syftet med yrkandet i motion

N27 (kds) att Telia bör säljas ut, helt

eller delvis, blir därmed tillgodosett.

Motion N29 (c) bör avslås i den del som

behandlar Posten och Telia.

Bostadsutskottets yttrande

1994/95:BoU2y

Företag med statligt ägande

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har enligt

protokollsutdrag den 14 mars 1995

beslutat bereda bl.a. bostadsutskottet

tillfälle att avge yttrande över

proposition 1994/95:

100 bilaga 13 vad gäller förslag om

förvaltning av företag med statligt

ägande (punkt A 12) jämte motioner i de

delar propositionen och motionerna berör

bostadsutskottets beredningsområde.

Enligt protokollsutdrag den 30 mars

1995 har näringsutskottet beslutat att

till hösten 1995 - i avvaktan på

kompletterande underlag från regeringen

- uppskjuta behandlingen av ärendet.

Propositionen

Regeringen föreslår i

budgetpropositionen (prop. 1994/95:100

bil. 13) riksdagen att

1. till Kostnader för omstrukturering

av vissa statligt ägda företag, m.m. för

budgetåret 1995/96 anvisa ett

förslagsanslag på 1 000 kr,

2. bemyndiga regeringen att förvalta

företag med statligt ägande samt i

förekommande fall öka eller minska

ägandet i dessa företag enligt vad som

anförts.

Som motiv till det nu redovisade

förslaget om ett bemyndigande för

regeringen att - utan riksdagens hörande

- i förekommande fall förändra statens

företagsägande anförs i

budgetpropositionen (prop. 1994/95:100

bil. 13 s. 50-51) bl.a. följande.

Med utgångspunkt från målsättningen att

staten som företagsägare skall kunna

konkurrera med andra ägare på lika

villkor bör regeringen ha bemyndigande

att svara för sådana frågor som

sammanhänger med förvaltningen av

statligt företagsägande. Detta

bemyndigande bör, enligt

budgetpropositionen, avse samtliga

företag staten innehar enligt den

redovisning som lämnats i regeringens

skrivelse 1994/95:20 med 1994 års

redogörelse för företag med statligt

ägande. För ett aktivt och statligt

ägarskap i konkurrens med andra ägare

anses regeringen ha behov av att kunna

agera som ägarföreträdare utan det

dröjsmål riksdagsbehandling innebär. Ett

sådant förvaltningsbemyndigande bör,

fortfarande enligt budgetpropositionen,

innebära möjligheter för regeringen att

bl.a. omstrukturera ägandet, köpa eller

sälja aktier samt delta i eller avstå

från att delta i nyemissioner. Aven

andra former kan vara aktuella, t.ex.

medverka till att bolaget ger ut

konvertibla skuldebrev.

Regeringen avser att minst två gånger

per år lämna riksdagen en redogörelse

för de åtgärder som vidtas avseende

företagsägandet.

Avgränsning av yttrandet

Som framgått ovan har näringsutskottet

enligt protokollsutdraget från den 14

mars 1995 begränsat sin begäran om

yttrande till att såvitt nu är i fråga

avse bostadsutskottets beredningsområde.

För bostadsutskottets del innebär detta

att yttrandet kommer att innefatta

frågan huruvida Statens

Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB bör

omfattas av det av regeringen begärda

bemyndigandet.

I tolv till näringsutskottet hänvisade

motioner eller delar av motioner

behandlas ur skilda aspekter frågor som

i vid mening rör företag med statligt

ägande. I fyra av dessa, nämligen i

partimotionerna N270 (mp) yrkande 15,

N275 (v) yrkande 14 och N300 (c) yrkande

12 samt i motion N299 (c) yrkande 7,

förs fram förslag som går ut på att

riksdagen inte bör lämna regeringen det

begärda bemyndigandet.

I de övriga åtta motionerna tas upp

förslag om företag med statligt ägande -

förslag som inte direkt kan anses stå

emot det regeringsförslag som behandlas

i detta yttrande.

Vissa uppgifter om Statens

Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB

SBAB bildades i december 1984. Bolaget

inledde sin operativa verksamhet vid

halvårsskiftet 1985 då de statliga

bostadslånen började finansieras av

bolaget. Tidigare finansierades dessa

via statsbudgeten.

I juli 1989 övertog SBAB förvaltningen

av de statliga bostadslånen från

Boverket, både de lån som SBAB dittills

finansierat med sin egen upplåning och

de lån som staten tidigare svarat för

via statsbudgeten. Kreditprövningen låg

dock kvar hos länsbostadsnämnderna, som

också skötte förvaltningen av lånen på

regional nivå.

SBAB:s konkurrensutsatta utlåning

började år 1991 då SBAB fick rätt att

lämna bl.a. bottenlån i konkurrens med

andra bostadslångivare. SBAB:s

särställning på bostadskreditmarknaden

upphörde helt året efter då bolagets

skyldighet upphörde att lämna andra lån

än de som godkänts vid SBAB:s egen

kreditprövning. Bolagets hela långivning

för bostadsbyggande sker fr.o.m. år 1992

på den allmänna lånemarknaden. SBAB

deltar i bostadsfinansieringen på samma

villkor som andra långivare.

År 1993 övertog bolaget all förvaltning

av lån från länsbostadsnämnderna. En

organisation för kundservice och

låneförvaltning etablerades i Karlstad.

Regeringen föreslog i en proposition

våren 1994 bl.a. att SBAB skulle få ett

kapitaltillskott om 500 miljoner kronor

och en statlig garanti för det egna

kapitalet i det bolag för

myndighetsbeslutade lån som föreslogs

bli bildat. Ett

annat bolag föreslogs för de lån som

kreditprövats och beviljats av SBAB.

Bolagen skall ingå i en koncern med

nuvarande SBAB som moderbolag.

Riksdagen beslutade i enlighet med

regeringens förslag.

Den 1 januari 1995 påbörjades

verksamheten i den ombildade SBAB-

koncernen. I koncernen ingår följande

bolag.

Moderbolag:

Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag

SBAB.

Dotterbolag:

- SBAB, Statens Bostadslåneaktiebolag

(myndighetsbeslutad utlåning)

med dotterbolaget SBAB Fastigheter AB

- SBAB, Sveriges

Bostadsfinansieringsaktiebolag (av SBAB

beslutad

utlåning).

Utskottet

Även om näringsutskottet - i avvaktan på

kompletterande underlag från regeringen

- beslutat uppskjuta behandlingen av

ärendet till hösten l995 finner

bostadsutskottet - med den avgränsning

av ärendet som utskottet gjort - inte

tillräcklig anledning föreligga att

avvakta med att avge begärt yttrande.

Yttrandet begränsas, som framgått ovan,

till att avse regeringens förslag i vad

detta kan anses vara relevant för

ägandeförhållandena i Statens

Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB.

Som framgår av redogörelsen ovan har

SBAB funnits i ca 10 år. Under denna

period har bostadsutskottet och

riksdagen praktiskt taget varje år haft

att behandla frågor som rör bolagets

verksamhet.

Bostadsutskottet kan i och för sig

acceptera vad i budgetpropositionen

anförs om att ett aktivt och effektivt

ägarskap i konkurrens med andra ägare

innebär att regeringen har behov av att

kunna agera som ägarföreträdare utan det

dröjsmål riksdagsbehandling innebär.

Utskottet vill emellertid erinra om

sitt och riksdagens ställningstagande

våren 1994 (prop. 1993/94:228, bet.

1993/94:BoU20) med anledning av ett

förslag från dåvarande regeringen om

ombildning av SBAB. Vid överväganden med

anledning av en s-motion om

förutsättningar för en försäljning av

SBAB:s konkurrensutsatta verksamhet

konstaterade utskottet bl.a. att en

förändring av ägarförhållandena i SBAB

innebär att regeringen får återkomma

till riksdagen i ärendet. Utskottet, som

vidhåller denna principiella

uppfattning, finner inte tillräckliga

skäl föreligga för riksdagen att nu

medge det av regeringen begärda

bemyndigandet såvitt frågan behandlas i

detta yttrande. Detta innebär en

tillstyrkan av förslagen i

partimotionerna N270 (mp) yrkande 15,

N275 (v) yrkande 14 och N300 (c) yrkande

12 samt motion N299 (c) yrkande 7,

samtliga yrkanden i motsvarande del.

Slutligen kan upplysas att

bostadsutskottet senare i vår kommer att

behandla ett förslag i Moderata

samlingspartiets partimotion N298 om

ägarförhållandet avseende SBAB:s

konkurrensutsatta verksamhet.

Stockholm den 6 april 1995

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

I beslutet har deltagit: Knut Billing

(m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson

(s), Britta Sundin (s), Marianne

Carlström (s), Lars Stjernkvist (s),

Ingrid Skeppstedt (c), Lena Larsson (s),

Stig Grauers (m), Erling Bager (fp),

Lilian Virgin (s), Owe Hellberg (v),

Carina Moberg (s), Inga Berggren (m),

Per Lager (mp), Ulf Björklund (kds) och

Peter Weibull Bernström (m).

Bostadsutskottets yttrande

1995/96:BoU7y

Aktiv förvaltning av statens

företagsägande

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har den 16 april 1996

berett bostadsutskottet tillfälle att

avge yttrande över proposition

1995/96:141 om aktiv förvaltning av

statens företagsägande jämte motioner i

delar som berör utskottets

beredningsområde.

Bostadsutskottet begränsar sitt

yttrande till frågan om

ägandeförhållandena i Statens

Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB.

Tidigare riksdagsbehandling m.m.

Regeringen föreslog i 1995 års

budgetproposition (prop. 1994/95:100

bil. 13 s. 50 - 51) riksdagen att

bemyndiga regeringen att förvalta

företag med statligt ägande samt i

förekommande fall öka eller minska

ägandet i dessa företag.

Som motiv till förslaget anfördes i

budgetpropositionen bl.a. följande.

Med utgångspunkt från målsättningen att

staten som företagsägare skall kunna

konkurrera med andra ägare på lika

villkor bör regeringen ha ett

bemyndigande att svara för sådana frågor

som sammanhänger med förvaltningen av

statligt företagsägande. Detta

bemyndigande bör avse samtliga företag

staten innehar enligt den redovisning

som lämnats i regeringens skrivelse

1994/95:20 med 1994 års redogörelse för

företag med statligt ägande. För aktivt

och statligt ägarskap i konkurrens med

andra ägare har regeringen behov av att

kunna agera som ägarföreträdare utan det

dröjsmål riksdagsbehandling innebär. Ett

sådant förvaltningsbemyndigande bör

innebära möjlighet för regeringen att

bl.a. omstrukturera ägandet, köpa eller

sälja aktier samt delta i eller avstå

från att delta i nyemissioner.

Näringsutskottet till vilket

budgetpropositionen i redovisad del

hänvisats beslöt bl.a. bereda BoU

tillfälle att avge yttrande i den del

propositionen berörde BoU:s

beredningsområde jämte motioner.

I yttrandet 1994/95:BoU2y behandlade

utskottet våren 1995 förslaget i

budgetpropositionen och vissa motioner i

ärendet. Utskottet begränsade sitt

yttrande till att gälla frågan om

Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag,

SBAB, borde omfattas av det av

regeringen begärda bemyndigandet. Under

behandlingen av yttrandet framkom att

näringsutskottet - i avvaktan på

kompletterande underlag från regeringen

- beslutat skjuta upp behandlingen av

ärendet. Bostadsutskottet fann

emellertid inte anledning avvakta med

att avge det begärda yttrandet.

Ett enigt bostadsutskott ansåg att

tillräckliga skäl saknades att ge

regeringen det begärda bemyndigandet.

Utskottet anförde bl.a. att det senare

under våren 1995 skulle behandla ett

förslag i en m-motion om

ägarförhållandena avseende SBAB:s

konkurrensutsatta verksamhet (K-SBAB).

Sistnämnda fråga behandlades våren 1995

i utskottets betänkande 1994/95:BoU20.

Utskottets majoritet avstyrkte en m-

motion (mot. 1994/95: N298) i vilken

föreslogs att riksdagen skulle bemyndiga

regeringen att sälja K-SBAB.

Utskottsmajoriteten anförde att om

regeringen övervägde en förändring av

ägarförhållandena i SBAB fick den

återkomma till riksdagen i ärendet. En m-

reservation avgavs till förmån för

motionen.

Förslag i proposition 1995/96:141 jämte

motion m.m.

I den nu aktuella propositionen föreslås

som riktlinjer för förvaltning av

statens företagsägande bl.a. följande

principer

- Statligt ägda företag skall arbeta

under krav på effektivitet, avkastning

på det kapital företaget representerar

och strukturanpassning.

- Den som utövar förvaltningen av ett

statligt ägt företag skall med

utgångspunkt i uppsatt verksamhetsmål

aktivt följa företagets utveckling och

vidta nödvändiga åtgärder som behövs för

att företaget skall uppfylla kraven på

effektivitet, avkastning och

strukturanpassning.

- Regeringen får beträffande vissa

angivna aktiebolag utan godkännande av

riksdagen för varje särskilt fall

besluta om kapitaltillskott, sälja och

köpa aktier, delta i eller i

förekommande fall avstå från erbjudanden

om nyemissioner samt medverka till

utgivande av konvertibla skuldebrev.

- Minskning av statens ägarandel kräver

dock godkännande av riksdagen om

minskningen innebär att statens

röstmajoritet avskaffas eller att

statens röstetal kan komma att

understiga 34 % i ett delägt aktiebolag,

där staten tidigare förfogat över lägst

detta röstetal.

- De aktiebolag som omfattas av

bemyndigandet förutsätts arbeta under

konkurrens och har i liten utsträckning

särskilda av statsmakterna beslutade

uppgifter. Bemyndigandet ersätter

riksdagens försäljningsbemyndigande från

år 1991 beträffande särskilt angivna

företag.

Dock skall bemyndigandet även

fortsättningsvis gälla möjligheten för

staten att avveckla sitt ägande i

Nordbanken, Securum och Retriva.

Vad gäller SBAB föreslås i den med

anledning av den nu behandlade

propositionen väckta motionen

1995/96:N26 (m) dels att 1991 års

försäljningsbemyndigande även

fortsättningsvis skall gälla, dels att

bl.a. vissa ytterligare statliga

företag, bl.a. K-SBAB, bör omfattas av

bemyndigandet.

Utskottet

Med den avgränsning utskottet gjort ovan

omfattar utskottets ställningstagande i

detta yttrande förslaget i motion

1995/96:N26 (m) såvitt däri förordas att

Statens Bostadsfinansieringsaktiebolags

konkurrensutsatta verksamhet (K-SBAB)

bör omfattas av ett för regeringen

utfärdat bemyndigande att bl.a. förändra

ägandet i företag med statligt ägande.

Utskottet har tolkat motionärernas

förslag så att det numera avser

möjligheter att förändra ägandet i SBAB,

detta sedan SBAB:s tidigare uppdelning i

M-SBAB och K-SBAB fått en annan innebörd

i och med den omstrukturering av företag

som genomfördes under 1995.

Som framgått ovan har utskottet två

gånger år 1995 tagit ställning till

frågan om ägarförhållandena i SBAB.

Sammanfattningsvis innebär

bostadsutskottets beslut att om

regeringen anser en förändring av detta

förhållande önskvärt får den underställa

riksdagen ärendet.

Bostadsutskottet, som vidhåller sin

uppfattning, föreslår att

näringsutskottet avstyrker motion

1995/96:N26 (m) i vad där förordas att

regeringen skall bemyndigas fatta beslut

om ändrade ägarförhållanden i SBAB utan

riksdagens hörande.

Utskottet har positivt noterat att SBAB

inte är bland de i proposition

1995/96:141 angivna aktiebolagen för

vilka regeringen - under vissa

förutsättningar - skall kunna förändra

statens ägarandel. Därmed kommer, vid

ett riksdagens godkännande av

propositionen, eventuella förslag om

ägarförändringar i SBAB att underställas

riksdagen. En sådan handläggning ligger

helt i linje med den bostadsutskottet

tidigare uttalat sig för.

Stockholm den 25 april 1996

På bostadsutskottets vägnar

Lennart Nilsson

I beslutet har deltagit: Lennart

Nilsson (s), Rune Evensson (s), Bengt-

Ola Ryttar (s), Britta Sundin (s), Sten

Andersson (m), Marianne Carlström (s),

Rigmor Ahlstedt (c), Lars Stjernkvist

(s), Stig Grauers (m), Erling Bager

(fp), Lena Larsson (s), Owe Hellberg

(v), Lilian Virgin (s), Inga Berggren

(m), Per Lager (mp), Ulf Björklund (kds)

och Peter Weibull Bernström (m).

Avvikande mening

Sten Andersson , Stig Grauers, Inga

Berggren och Peter Weibull Bernström

(alla m) anser att den del av utskottets

yttrande som under rubriken Utskottet

börjar med Som framgått och slutar med

sig för bort ha följande lydelse:

Sedan SBAB under 1995 omstrukturerats

arbetar bolaget numera i konkurrens

med andra bostadsinstitut. Det får bl.a.

mot denna bakgrund anses både

principiellt önskvärt och i hög grad

naturligt att staten avvecklar sitt

ägande i företaget. Utskottet

tillstyrker förslaget i motion

1995/96:N26 (m) om att SBAB bör

omfattas av det bemyndigande som bör ges

regeringen att helt eller delvis sälja

statens aktier i vissa bolag.

Bostadsutskottet föreslår att

näringsutskottet tillstyrker motionen i

vad den behandlas i detta yttrande.

Innehållsförteckning

Ärendet 1

Sammanfattning 1

Proposition 1994/95:100 2

Proposition 1995/96:141 3

Motionerna 3

Utskottet 5

Riktlinjer för kommersiella företag

med statligt ägande 5

Bakgrund 5

Regeringens förslag 6

Motioner med anledning av

propositionen 9

Motioner från allmänna

motionstiden 1995 14

Tidigare riksdagsbehandling, m.m. 14

Yttranden från andra utskott 17

Inledning 17

Finansutskottets yttrande 17

Socialutskottets yttrande 18

Kulturutskottets yttrande 18

Trafikutskottets yttrande 19

Bostadsutskottets yttranden 20

Utskottets ställningstagande 21

Apoteksbolaget AB 24

Propositionen 24

Motionerna 25

Socialutskottets yttrande 26

Utskottets ställningstagande 27

Hemställan 27

Reservationer 29

1. Riktlinjer för kommersiella

företag med statligt ägande (m, c,

fp, kds) 29

2. Riktlinjer för kommersiella

företag med statligt ägande (v) 31

3. Riktlinjer för kommersiella

företag med statligt ägande (mp) 32

4. Teracom Svensk Rundradio AB (m) 34

5. Strukturåtgärder avseende

AssiDomän AB (c, mp) 34

6. Strukturåtgärder avseende

Celsius AB (c) 35

7. Telia och Sila (m, fp, kds) 35

8. Arlanda flygplats (m, fp) 36

9. Vasakronan AB (m, fp, kds) 36

10. TV 2 (m) 36

11. SBAB (m) 37

12. Apoteksbolaget AB (m, fp) 37

13. Apoteksbolaget AB (c, kds) 38

Särskilda yttranden 39

1. Riktlinjer för kommersiella

företag med statligt ägande (v, mp) 39

2. SBAB (fp) 39

Bilagor

1. Yttrande 1995/96:FiU7y från

finansutskottet 40

2. Yttrande 1995/96:SoU5y från

socialutskottet 46

3. Yttrande 1995/96:KrU10y från

kulturutskottet 51

4. Yttrande 1995/96:TU6y från

trafikutskottet 55

5. Yttrande 1994/95:BoU2y från

bostadsutskottet 58

6. Yttrande 1995/96:BoU7y från

bostadsutskottet 62

Gotab, Stockholm 1996