Bet. 1995/96:NU8

Näringsutskottets betänkande

1995/96:NU08

Ändringar i kapitaltäckningsreglerna m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionen

Utskottet

Hemställan

1995/96

NU8

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1995/96:62 om ändringar i

kapitaltäckningsreglerna m.m.,

dels proposition 1995/96:10 om års- och

koncernredovisning, såvitt avser lagförslag 14,

dels proposition 1995/96:74 om ökad

bankkonkurrens, såvitt avser lagförslag 22,

dels en motion som väckts med anledning av

proposition 1995/96:62.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om vissa

ändringar i den s.k. kapitaltäckningslagen.

Förändringarna innebär bl.a. att det för

kreditinstitut och värdepappersbolag införs

möjlighet att tillämpa egna riskvärderingsmodeller

- i stället för de nuvarande standardiserade

metoderna - för att fastställa kapitalkrav för

att täcka upp vissa marknadsrisker. Förslaget är

en övergångslösning i avvaktan på kommande

förändringar i EG:s kapitalkravsdirektiv. Andra

förslag avser ändringar av bestämmelser om

beräkning av kapitalbasen, undantag från

kapitaltäckningsreglerna för marknadsrisker och

från begränsningsreglerna om stora exponeringar,

m.m.

Vidare har utskottet inget att erinra mot

förslagen i propositionen angående vissa ändringar

i de s.k. flaggningsbestämmelserna i lagen om

handel med finansiella instrument.

En motion som väckts med anledning av

propositionen avstyrks.

Proposition 1995/96:62

I proposition 1995/96:62 föreslås att riksdagen

antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1994:2004) om

kapitaltäckning och stora exponeringar för

kreditinstitut och värdepappersbolag,

2. lag om ändring i lagen (1991:980) om handel

med finansiella instrument.

Lagförslagen, som granskats av Lagrådet, återges i

bilaga 1.

Proposition 1995/96:10

I proposition 1995/96:10 föreslås, såvitt här är i

fråga, att riksdagen antar regeringens förslag

till

14. lag om ändring i lagen (1994:2004) om

kapitaltäckning och stora exponeringar för

kreditinstitut och värdepappersbolag.

Lagförslaget, som återges på s. 118 i har

överlämnats till näringsutskottet av lagutskottet.

Huvuddelen av förslagen i denna proposition

behandlas av lagutskottet i betänkande

1995/96:LU4.

Proposition 1995/96:74

I proposition 1995/96:74 föreslås, såvitt här är i

fråga, att riksdagen antar regeringens förslag

till

22. lag om ändring i lagen (1994:2004) om

kapitaltäckning och stora exponeringar för

kreditinstitut och värdepappersbolag.

Lagförslaget återges på s. 82 i propositionen.

Huvuddelen av förslagen i denna proposition

behandlar näringsutskottet i betänkande

1995/96:NU9.

Motionen

Den motion som väckts med anledning av proposition

1995/96:62 är

1995/96:N8 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen

1. avslår proposition 1995/96:62 i den del den

medger kreditinstitut att använda andra metoder än

de som anges i lagen (1994:2004) om

kapitaltäckning och stora exponeringar [för

kreditinstitut och värdepappersbolag], för att

dagligen beräkna kapitalkravet för positionsrisker

och valutakursrisker (avsnitt 4 i propositionen),

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en tydligare redovisning av

risker och merkostnader för tillsynen som är

förknippade med förslaget,

3. hos regeringen begär förslag till avgifter för

den löpande tillsynen hos Finansinspektionen i

enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

I december 1994 beslutade riksdagen (prop.

1994/95:50, bet. NU12) om en ny lag (1994:2004) om

kapitaltäckning och stora exponeringar för

kreditinstitut och värdepappersbolag (den s.k.

kapitaltäckningslagen). Lagen är uppbyggd kring

fyra EG-direktiv angående finansiella tjänster som

på detta sätt införlivades med den svenska

lagstiftningen. Till den nya lagen överflyttades

de bestämmelser om kapitaltäckning för

kreditrisker som var utspridda på flera lagar.

Lagens införande etappindelades. De bestämmelser

som byggde på direktiven om stora exponeringar och

gruppbaserad tillsyn trädde i kraft den 1 januari

1995, medan reglerna om kapitaltäckning för

marknadsrisker införs den 1 januari 1996.

Bestämmelserna om kapitaltäckning för

marknadsrisker innebär en utvidgning av kraven på

kapitaltäckning, som tidigare omfattat endast

kreditrisker. Med marknadsrisker avses bl.a.

positionsrisker, valutakursrisker samt motparts-

och avvecklingsrisker. I lagen föreskrivs vilka

metoder som skall användas för att beräkna

kapitalkravet för sådana risker. Innebörden av de

nya bestämmelserna är bl.a. att kreditinstitut och

värdepappersbolag skall ha en kapitalbas som

täcker båda formerna av risker. Genom den nya

lagen blir reglerna om kapitaltäckning för såväl

kreditrisker som marknadsrisker enhetliga för

kreditinstitut och värdepapperbolag.

I proposition 1995/96:62 föreslås nu vissa

förändringar i lagen. Tyngdpunkten i regeringens

förslag gäller tillåtelse att använda andra

beräkningsmetoder för att fastställa kapitalkrav

för vissa marknadsrisker än de i lagen angivna.

Förslaget i denna del är föranlett av bl.a. ett

under våren 1995 remitterat förslag från den s.k.

Baselkommittén att tillåta kreditinstitut att

använda egna riskvärderingsmodeller vid

beräkningen av kapitaltäckningskravet. I övrigt är

förslagen till ändringar i lagen föranledda bl.a.

av att Finansinspektionen uppmärksammat regeringen

på att vissa bestämmelser till fullo inte

harmoniserar med tidigare nämnda EG-direktiv och

att vissa förtydliganden bör göras.

Baselkommittén för banktillsyn är ett

samarbetsorgan på bankområdet för centralbanker

och andra tillsynsmyndigheter från de s.k. G10-

länderna (Belgien, Frankrike, Förenta staterna,

Italien, Japan, Kanada, Luxemburg, Nederländerna,

Schweiz, Storbritannien, Sverige och Tyskland).

EG:s kapitalkravsdirektiv anvisar vissa

standardiserade metoder som instituten skall

använda sig av för att beräkna risken i de

finansiella positionerna. Dessa metoder bildar

också utgångspunkten för tillsynsmyndigheternas

kontroll. Standardiseringen innebär att nivåerna

på kapitalkravet och beräkningen är enhetliga för

instituten, vilket gör det lättare att bedöma och

jämföra kapitaltäckningen hos de finansiella

instituten.

I propositionen påpekas att de standardiserade

metoderna emellertid är behäftade med vissa

svagheter. Tillräcklig hänsyn tas t.ex. inte till

samvariationer mellan olika slag av instrument som

innebär att positionsriskerna under vissa

förutsättningar blir lägre för en väl

diversifierad portfölj, dvs. att aktie- och

ränterisker kan balansera varandra. I de

standardiserade beräkningsmetoderna ingår vidare

vissa faktorer som är förhållandevis statiska,

eftersom de inte kontinuerligt återspeglar

plötsliga prisförändringar på ränte-, aktie- och

valutamarknaderna. I propositionen sägs också att

metoderna inte ger några incitament för instituten

att utveckla mer sofistikerade modeller som bättre

avspeglar de faktiska marknadsriskerna i deras

positioner.

Medlemsländerna som är representerade i

Baselkommittén - varav åtta är medlemmar i EU - är

angelägna om att ha konsistenta regelverk, och

sannolikheten är stor för att

kapitalkravsdirektivet blir förändrat i enlighet

med kommitténs förslag. I propositionen

understryks också att en överenskommelse i

Baselkommittén alltid får stor genomslagskraft i

EU-arbetet. En anpassning av bestämmelserna i

kapitalkravsdirektivet till kommitténs förslag

till regler om tillämpning av egna modeller kan

dock inte genomföras redan till den 1 januari

1996, då direktivet skall vara införlivat med

medlemsländernas nationella lagstiftning. I EG:s

rådgivande bankkommitté har diskussioner därför

förts om att skapa en övergångslösning som skulle

göra det möjligt att använda egna modeller innan

direktivet har ändrats. EG-kommissionen har i

anslutning till denna diskussion i ett uttalande

förklarat att det bör lämnas till medlemsländernas

tillsynsmyndigheter att efter prövning tillåta

institut att använda egna modeller vid

riskvärderingen av intagna positioner. En

förutsättning är dock att ett instituts kapitalbas

alltid motsvarar eller överstiger kapitalkraven

beräknade efter den standardiserade metod som

utpekas i bilagor till kapitalkravsdirektivet.

Av konkurrensskäl är det viktigt, menar

regeringen, att också svenska kreditinstitut och

värdepappersbolag kan erbjudas möjligheten att

utveckla egna riskvärderingsmodeller. I

propositionen gör regeringen bedömningen att flera

av de övriga EU-länderna kommer att tillämpa den

föreslagna övergångslösningen. Mot denna bakgrund

föreslår regeringen att kapitaltäckningslagen -

som en övergångslösning - kompletteras med en

bestämmelse som tillåter svenska kreditinstitut

och värdepappersbolag att under angivna villkor

tillämpa egna riskvärderingsmodeller.

I motion 1995/96:N8 (mp) riktas invändningar mot

att regeringen inte redovisar de risker som är

förknippade med att låta kreditinstituten använda

egna metoder för att beräkna positions- och

valutakursrisker. Motionärerna menar att det i

propositionen borde ha visats på vilka möjligheter

Finansinspektionen har att värdera de

sofistikerade metoder som de aktuella instituten

kommer att använda sig av och att regeringen på

ett tydligare sätt borde ha analyserat riskerna

med att ändra bestämmelserna. Spåren från den

senaste bankkrisen förskräcker, heter det i

motionen. Propositionen bör därför avslås i denna

del i avvaktan på att de nya reglerna enligt

Baselkommittén införlivas i det aktuella EG-

direktivet, anför motionärerna.

Utskottet har svårt att se de risker med

förslaget som framförs i motionen. Snarare gäller

att de riskvärderingsmodeller som efter

Finansinspektionens prövning skall få användas av

kreditinstituten och värdepappersbolagen har vissa

fördelar ur riskhanteringssynpunkt jämfört med de

standardiserade metoderna. Modeller som instituten

ansöker om att få tillämpa skall uppfylla

särskilda kvantitativa och kvalitativa kriterier.

Inspektionen har vidsträckta befogenheter

härvidlag att inhämta information från de berörda

instituten för att utöva tillsyn och kontroll över

riskvärderingsmodellerna. Den teknik som tillämpas

i dessa modeller innebär att kapitalkravet för de

positionsrisker som ingår i institutens

handelslager beräknas i sin helhet, i stället för

att beräknas separat för varje enskilt slag av

instrument. När beräkningen sker gemensamt för

alla instrumenttyper ges utrymme för en utjämning

av riskerna. Handeln med finansiella instrument

blir därmed, förutom att den bygger på en

tydligare riskbild, också mer kostnadseffektiv.

Utskottet vill ansluta sig till den uppfattning

som regeringen framför i propositionen, om att de

grundläggande krav som ställs för att få Finans-

inspektionens medgivande i det särskilda fallet

skall finnas dokumenterade i form av föreskrifter.

En sådan skriftlig vägledning innebär dels en

garanti för att alla sökande behandlas lika, dels

att erfarenheter från tillsynsverksamheten

systematiskt kan följas upp mot inspektionens

föreskrifter och att vunna erfarenheter

fortlöpande tas till vara i de krav som ställs

gentemot de sökande. Inspektionen kommer också

inom ramen för det ordinarie EU-samarbetet att

kunna dra nytta av de erfarenheter som erhålls av

tillämpningen av övergångsreglerna.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen i

här berörda delar.

I motion 1995/96:N8 (mp) anförs vidare att

regeringen bör lämna förslag om hur

Finansinspektionens kostnader för uppföljning och

tillsyn skall kunna täckas genom avgifter från de

berörda instituten. Motionärerna menar att det

inte är godtagbart att staten drabbas av ökade

tillsynskostnader till följd av att instituten

tillåts använda egna beräkningsmodeller. De

påpekar också att dessa kostnader inte är

preciserade i propositionen. Därför bör inte bara

tillståndsprövningen utan också den löpande

tillsynen vara avgiftsfinansierad, anförs det i

motionen.

Finansinspektionen är helt avgiftsfinansierad,

varav tillsynsavgifterna svarar för den största

delen av intäkterna. Av kapitaltäckningslagen (7

kap. 14 §) framgår att institut som står under

Finansinspektionens tillsyn skall finansiera

inspektionens verksamhet med årliga avgifter

enligt de närmare föreskrifter som regeringen

meddelar. I den förordning (1994:2024) som

regeringen utfärdat med anledning av

kapitaltäckningslagen preciseras att avgifternas

storlek är bestämda av de avgiftsklasser som anges

i avgiftsförordningen (1992:191). En översyn pågår

av Finansinspektionens avgifter, vilken beräknas

vara avslutad våren 1996.

I propositionen nämns att Finansinspektionen

skall genomgå fördjupad prövning inför

budgetperioden 1997-1999. På grundval av denna

utvärdering skall regeringen ta ställning till

ambitionsnivå och resursbehov för den finansiella

tillsynen. Utskottet har erfarit att principerna

för finansieringen av inspektionens verksamhet

skall ligga fast. Detta betyder att kostnaden för

en högre ambitionsnivå i tillsynsarbetet kommer

att bäras av de finansiella institut och

värdepappersbolag som står under

Finansinspektionens tillsyn.

Mot bakgrund av den lämnade redovisningen gör

utskottet den bedömningen att staten inte kommer

att drabbas av några ökade kostnader till följd av

det merarbete som prövning och tillsyn av nya

riskvärderingsmodeller för med sig. Med det

anförda avstyrks också det nu aktuella yrkandet i

motionen.

I propositionen föreslås även vissa ändringar i

kapitaltäckningslagens bestämmelser om beräkning

av kapitalbasen, undantag från

kapitaltäckningsreglerna för marknadsrisker och

från begränsningsreglerna om stora exponeringar,

finansiella företagsgrupper samt övervaknings- och

kontrollsystem. Samtliga ändringar i

kapitaltäckningslagen föreslås träda i kraft den

1 januari 1996.

Ändringar i kapitaltäckningslagen från nämnda

datum - huvudsakligen som en konsekvens av andra

förslag - har också föreslagits i proposition

1995/96:10 om års- och koncernredovisning och i

proposition 1995/96:74 om ökad bankkonkurrens. Det

förstnämnda förslaget har överlämnats till

näringsutskottet av lagutskottet, som nyligen i

betänkande 1995/96:LU4 har tillstyrkt regeringens

förslag till ändringar i

redovisningslagstiftningen i nämnda proposition.

Huvuddelen av förslagen i proposition 1995/96:74

har näringsutskottet tidigare denna dag tillstyrkt

i betänkande 1995/96:

NU9. De olika förslagen till ändringar i

kapitaltäckningslagen behandlas av

samordningsskäl i föreliggande betänkande.

Utskottet tillstyrker de olika förslagen till

ändringar i kapitaltäckningslagen och framlägger

ett samordnat förslag i bilaga 2.

Regeringen föreslår vidare i proposition 1995/96:62 vissa

ändringar i bestämmelserna om offentliggörande av

aktieinnehav (de s.k. flaggningsbestämmelserna) i

lagen (1991:980) om handel med finansiella

instrument. Bland annat skall ett företag som

ingår i en företagsgrupp inte längre behöva anmäla

ett förvärv eller en överlåtelse av aktier om

moderföretaget gör anmälan. Ändringarna innebär

att anpassningen till EG:s regler görs tydligare.

Även här föreslås förändringarna träda i kraft den

1 januari 1996.

Utskottet har inget att erinra mot de föreslagna

förändringarna i nämnda lag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande

riskvärderingsmodeller

att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:62

moment 1 i denna del och med avslag på motion

1995/96:N8 yrkandena 1 och 2 antar av

utskottet i bilaga 2 framlagt förslag till lag

om ändring i lagen (1994:2004) om

kapitaltäckning och stora exponeringar för

kreditinstitut och värdepappersbolag såvitt

avser 4 kap. 9 §,

2. beträffande tillsynsavgifter

att riksdagen avslår motion 1995/96:N8 yrkande 3,

3. beträffande övriga ändringar i

kapitaltäckningslagen

att riksdagen med bifall till proposition

1995/96:74 moment 22 och med anledning av

proposition 1995/96:10 moment 14 och

proposition 1995/96:62 moment 1 i denna del

antar av utskottet i bilaga 2 framlagt förslag

till lag om ändring i lagen (1994:2004) om

kapitaltäckning och stora exponeringar för

kreditinstitut och värdepappersbolag i den mån

det inte omfattas av utskottets hemställan i

det föregående,

4. beträffande ändringar i

flaggningsbestämmelserna

att riksdagen antar det i proposition 1995/96:62 framlagda

förslaget till lag om ändring i lagen

(1991:980) om handel med finansiella

instrument.

Stockholm den 5 december 1995

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s),

Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer (m),

Reynoldh Furustrand (s), Mikael Odenberg (m), Bo

Bernhardsson (s), Sylvia Lindgren (s), Chris

Heister (m), Barbro Andersson (s), Lennart Beijer

(v), Marie Granlund (s), Eva Goës (mp), Göran

Hägglund (kds), Dag Ericson (s), Laila Bäck (s),

Sten Tolgfors (m) och Kerstin Warnerbring (c).

Regeringens lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i lagen

(1994:2004) om

kapitaltäckning och stora exponeringar för

kreditinstitut och värdepappersbolag

2. Förslag till lag om ändring i lagen

(1991:980) om handel med finansiella

instrument

företaget ti

Av utskottet framlagt förslag till

Lag om ändring i lagen (1994:2004) om

kapitaltäckning och stora exponeringar för

kreditinstitut och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:2004)

om kapitaltäckning och stora exponeringar för

kreditinstitut och värdepappersbolag

dels att i 1 kap. 1 § ordet "föreningsbank" skall

bytas ut mot ordet "medlemsbank",

dels att 1 kap. 2 §, 2 kap. 4, 6 och 7 §§, 3 kap.

1 §, 5 kap. 4 §, 6 kap. 5, 7 och 8 §§ samt 7 kap.

8 och 10 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya

paragrafer, 1 kap. 3 § och 4 kap. 9 §, samt

närmast före 4 kap. 9 § en ny rubrik av följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §

-----------------------------------------------------

Vänster Ett institut, ett

Spalt På >> holdingföretag med

Höger Spalt På >>Om ett finansiell verksamhet

institut, ett eller ett holdingföretag

holdingföretag med med blandad verksamhet är

finansiell verksamhet moderföretag och en annan

eller ett holdingföretag juridisk person är

med blandad verksamhet dotterföretag, om

äger så många aktier institutet eller holding-

eller andelar i en svensk företaget

eller utländsk juridisk 1. innehar mer än hälften

person att det har mer än av rösterna för samtliga

hälften av rösterna för aktier eller andelar i

samtliga aktier eller den juridiska personen,

andelar, är institutet 2. äger aktier eller

eller holdingföretaget andelar i den juridiska

moderföretag och den personen och på grund av

andra juridiska personen avtal med andra delägare

dotterföretag. Om ett i denna förfogar över mer

dotterföretag eller flera än hälften av rösterna

dotterföretag tillsammans för samtliga aktier eller

eller ett moderföretag andelar,

och ett eller flera 3. äger aktier eller

dotterföretag tillsammans andelar i den juridiska

äger så många aktier personen och har rätt att

eller andelar i en juri- utse eller avsätta mer än

disk person som nyss hälften av ledamöterna i

sagts, är även sistnämnda dess styrelse eller mot-

juridiska person dotter- svarande ledningsorgan,

företag till eller

moderföretaget. 4. äger aktier eller

Har ett institut, ett andelar i den juridiska

holdingföretag med personen och har rätt att

finansiell verksamhet ensamt utöva ett

eller ett holdingföretag bestämmande inflytande

med blandad verksamhet i över denna på grund av

annat fall på grund av avtal med den juridiska

aktie- eller andel- personen eller på grund

sinnehav eller avtal av föreskrift i dess

ensamt ett bestämmande bolagsordning,

inflytande över en bolagsavtal eller därmed

juridisk person och en jämförbara stadgar.

betydande andel i resul- Vidare är en juridisk

tatet av dess verksamhet, person dotterföretag till

är institutet eller moderföretaget, om ett

holdingföretaget annat dotterföretag till

moderföretag och den moderföretaget eller

juridiska personen moderföretaget

dotterföretag. tillsammans med ett eller

flera andra dotterföretag

eller flera andra

dotterföretag tillsammans

1. innehar mer än hälften

av rösterna för samtliga

aktier eller andelar i

den juridiska personen,

2. äger aktier eller

andelar i den juridiska

personen och på grund av

avtal med andra delägare

i denna förfogar över mer

än hälften av rösterna

för samtliga aktier eller

andelar, eller

3. äger aktier eller

andelar i den juridiska

personen och har rätt att

utse eller avsätta mer än

hälften av ledamöterna i

dess styrelse eller

motsvarande

ledningsorgan.

Om ett dotterföretag äger

aktier eller andelar i en

juridisk person och på

grund av avtal med den

juridiska personen eller

på grund av föreskrift i

dess bolagsordning,

bolagsavtal eller därmed

jämförliga stadgar har

rätt att ensamt utöva ett

bestämmande inflytande

över den juridiska per-

sonen, är även denna

dotterföretag till moder-

företaget.

-----------------------------------------------------

Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

Med koncernföretag avses i denna lag företag inom

samma koncern.

3 §

---------------------------------------------------

Vänster I de fall som avses i 2

Spalt På >> § första stycket 1-3 och

Höger Spalt På >> andra stycket samt 1 §

10 skall sådana

rättigheter som

tillkommer någon som

handlar i eget namn men

för en annan fysisk

eller juridisk persons

räkning anses tillkomma

den personen.

Vid bestämmandet av

antalet röster i ett

dotterföretag eller

ägarintresse beaktas

inte de aktier eller

andelar i dotter-

företaget som innehas av

företaget självt eller

av dess dotterföretag.

Detsamma gäller aktier

eller andelar som

innehas av den som hand-

lar i eget namn men för

dotterföretagets eller

ägarintressets eller

dess dotterföretags

räkning.

---------------------------------------------------

Vänster Spalt Av >> Höger Spalt

Av >>

företaget ti

2 kap.

4 §

-----------------------------------------------------

Ett institut får, efter Ett institut får, efter

medgivande av medgivande av

Finansinspektionen, för Finansinspektionen, för

sådana marknadsrisker som sådana marknadsrisker som

avses i 4 kap. 2-7 §§ och avses i 4 kap. 2-7 §§

för valutakursrisker beräkna kapitalkravet

enligt 4 kap. 8 § som enligt 2 §, om summan av

hänför sig till det marknadsvärdet av

handelslager som avses i positionerna i handels-

4 kap. 1 § beräkna lagret och fordringar

kapitalkravet enligt 2 §, hänförliga till dessa

om summan av mark-

nadsvärdet av

positionerna i han-

delslagret och oreglerade

fordringar hänförliga

till dessa

-----------------------------------------------------

1. normalt inte överstiger 5 % av summan av

institutets totala balansomslutning och totala

åtaganden utanför balansräkningen,

2. normalt inte överstiger ett belopp som

motsvarar 15 miljoner ecu, samt

3. inte vid något tillfälle överstiger 6 % av

institutets totala balansomslutning och totala

åtaganden utanför balansräkningen och inte heller

överstiger ett belopp som motsvarar 20 miljoner

ecu.

6 §

----------------------------------------------------

Kapitalbasen utgörs av Kapitalbasen utgörs av

summan av primärt och summan av primärt och

supplementärt kapital supplementärt kapital

efter avräkning enligt 7 efter avräkning enligt 7

§. Det primära kapitalet § och 5 kap. 4 § tredje

skall utgöra minst stycket 2. Det primära

hälften av kapitalbasen. kapitalet skall utgöra

minst hälften av

kapitalbasen.

----------------------------------------------------

Med primärt kapital avses:

Med primärt kapital avses:

----------------------------------------------------

A. I bankaktiebolag, A. I bankaktiebolag,

kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsbolag och

värdepappersbolag eget värdepappersbolag eget

kapital med undantag för kapital med undantag för

kumulativa kumulativa

preferensaktier, i preferensaktier, i

sparbanker reservfonder, sparbanker reservfonder,

i föreningsbanker eget i medlemsbanker eget

kapital med undantag för kapital med undantag för

förlagsinsatser samt i förlagsinsatser samt i

Svenska Svenska

skeppshypotekskassan skeppshypotekskassan

kassans reservfond. Från kassans reservfond. Från

eget kapital skall eget kapital skall

undantas undantas

uppskrivningsfonder. uppskrivningsfonder.

----------------------------------------------------

B. I banker, kreditmarknadsbolag och

värdepappersbolag kapitalandelen av

skatteutjämningsreserv och periodiseringsfond.

C. I banker och kreditmarknadsbolag kapitalandelen

av det belopp som svarar mot bankens eller

bolagets reserver till följd av avskrivning på

egendom som upplåtits till nyttjande.

Med supplementärt kapital avses värdet av

förlagsandelslån, förlagslån och andra

skuldförbindelser med en ursprunglig löptid på

minst fem år och med rätt till betalning först

efter institutets övriga borgenärer, dock samman-

lagt högst till ett belopp som motsvarar hälften

av det primära kapitalet. Förlagsandelslån,

förlagslån och andra skuldförbindelser vilkas

återstående löptid understiger fem år får tas upp

till ett belopp som motsvarar högst 20 % av det

nominella värdet för varje helt år som återstår

till förfallodagen.

Som primärt eller supplementärt kapital får

dessutom, efter medgivande av Finansinspektionen,

räknas andra kapitaltillskott och reserver än som

sägs i andra och tredje styckena.

7 §

-----------------------------------------------------

Från det egna kapitalet

skall institutet räkna av

förluster uppkomna under

Från det primära löpande räkenskapsår.

kapitalet skall Från det primära

institutet räkna av kapitalet skall

övervärden vid förvärv av institutet räkna av

rörelse (inkråmsgood- övervärden vid förvärv av

will), som redovisas i rörelse (inkråmsgood-

institutet. will), som redovisas i

Från summan av det institutet.

primära och det Från summan av det

supplementära kapitalet primära och det

enligt 6 § andra-fjärde supplementära kapitalet

styckena skall institutet enligt 6 § andra-fjärde

räkna av det bokförda styckena skall institutet

värdet av vad som har räkna av det bokförda

skjutits till som värdet av vad som har

aktiekapital eller i skjutits till som

annan form i ett företag aktiekapital eller i

som driver försäkrings- annan form (tillskott) i

verksamhet eller något ett företag som driver

slag av finansiell försäkringsverksamhet

verksamhet som kräver eller något slag av

tillstånd. Någon finansiell verksamhet som

avräkning skall dock inte kräver tillstånd, om

göras om tillskottet upp- 1. institutets ägarandel

går till högst 5 % av överstiger 5 % av

företagets eget kapital företagets kapital, eller

eller motsvarande och det 2. i det fall ägarandelen

sammanlagda bokförda är mindre än enligt 1,

värdet av sådana tillskottet eller summan

tillskott inte överstiger av tillskotten överstiger

10 % av institutets eget 5 % av det egna kapitalet

kapital eller egna eller de egna fonderna i

fonder. Avräkning skall företaget eller det

inte heller göras för sammanlagda bokförda

tillskott som belöper på värdet av sådana till-

företag som omfattas av skott överstiger 10 % av

gruppbaserad redovisning summan av institutets

enligt 6 kap. genom primära och supplementära

fullständig konsolidering kapital.

eller genom en klyvnings- Avräkning skall inte

metod. göras för tillskott som

belöper på företag som

omfattas av gruppbaserad

redovisning enligt 6 kap.

genom fullständig

konsolidering eller genom

en klyvningsmetod.

-----------------------------------------------------

företaget ti

3 kap.

1 §

Kapitalkravet för kreditrisker enligt 2 kap. 2 §

bestäms i förhållande till ett instituts tillgångar

och åtaganden som inte ingår i handelslagret. Till-

gångar och åtaganden delas in i följande grupper:

A 1. Inneliggande kassa, checkar och

postremissväxlar.

2. Placeringar och fordringar för vilka svenska

staten, en svensk kommun eller därmed jämförlig

samfällighet svarar.

3. Placeringar och fordringar för vilka en utländsk

stat eller centralbank svarar, om placeringen eller

fordran gäller i den utländska statens valuta och är

refinansierad i samma valuta.

4. Övriga placeringar och fordringar för vilka svarar

Europeiska gemenskaperna eller någon av de utländska

stater eller centralbanker som regeringen

föreskriver.

5. Placeringar och fordringar för vilka svarar en

sådan utländsk kommun eller därmed jämförlig

samfällighet, med befogenhet att kräva in offentlig

uppbörd, som regeringen föreskriver.

6. Placeringar, fordringar, garantiförbindelser och

andra åtaganden, för vilka säkerheten utgörs av

sådana placeringar eller fordringar som anges i 1-5.

B 1. Placeringar och fordringar för vilka Allmänna

pensionsfonden, Konungariket Sveriges

stadshypotekskassa, Sveriges allmänna hypoteksbank,

ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag med

tillstånd enligt 3 kap. 4 § första stycket 4 och 5

lagen (1991:981) om värdepappersrörelse svarar.

2. Placeringar och fordringar för vilka svarar en

kommun eller därmed jämförlig samfällighet i någon av

de utländska stater som regeringen föreskriver.

3. Placeringar och fordringar med en återstående

löptid av högst ett år för vilka ett utländskt

kreditinstitut svarar.

4. Placeringar och fordringar för vilka svarar ett

utländskt kreditinstitut i någon av de utländska

stater som regeringen föreskriver.

5. Placeringar och fordringar för vilka svarar någon

av de internationella utvecklingsbanker som

regeringen föreskriver.

6. Placeringar, fordringar, garantiförbindelser och

andra åtaganden, för vilka säkerheten utgörs av

sådana placeringar eller fordringar som anges i 1-5.

C. Placeringar, fordringar, garantiförbindelser och

andra åtaganden, för vilka säkerheten utgörs av

panträtt i bostadsfastighet eller tomträtt till sådan

fastighet inom det uppskattade värde som institutet

bestämt efter särskild värdering.

D. Övriga placeringar, fordringar,

garantiförbindelser och andra åtaganden.

-----------------------------------------------------

Vid bestämmandet av V*i*d*

kapitalkravet undantas *b*e*s*t*ä*m*m*a*n*d*e*t*

**************************************************************************-

*a*v* *k*a*p*i*t*a*l*-

ð *s*å*d*a*n*a* *k*r*a*v*e*t*

*t*i*l*l*s*k*o*t*t* *u*n*d*a*n*t*a*s*

*s*o*m* *e*n**l*i*g*t* *-ð *s*å*d*a*n*a*

*2* *k*a*p*.* *7* *§* *ö*v*e*r*v*ä*r*d*e*n*

*f*ö*r*s*t*a* *o*c*h* *o*c*h*

*a*n*d*r*a* *t*i*l*l*s*k*o*t*t*

*m*e*n*i*n*g*a*r*n*a* *s*o*m* *e*n*l*i*g*t*

*s*k*a*l*l* *r*ä*- *2* *k*a*p*.* *7* *§*

*k*n*a*s* *a*v* *f*r*å*n* *a*n*d*r*a* *r*e**s*-

*k*a*p*i*t*a*l*b*a*s*e*n*,**p*e*k*t*i*v*e*

*-ð *s*å*d*a*n*a* *t*r*e*d*j*e*

*t*i*l*l*s*k*o*t*t* *s*t*y*c*k*e*t*

*s*o*m* *a*v*s*e*s* *i* *s*k*a*l*l* *r*ä*-

*2* *k*n*a*s* *a*v* *f*r*å*n*

*k**a*p*.* *7* *§* *k*a*p*i*-

*s*i*s*t*a* *t*a*l*b*a*s*e*n*,*

*m*e*n*i*n*g*e*n*,* *-ð *s*å*d*a*n*a*

*-ð *s*å*d*a*n*a* *t*i*l*l*s*k*o*t*t*

*i*c*k*e* *l*i*k*v*i*d*a* *s*o*m* *a*v*s*e*s* *i*

*t*i*l*l**g*å*n*g*a*r* *2* *

*s*o*m* *r*ä*k*n*a*t*s* *k**a*p*.* *7* *§*

*a*v* *f*r*å*n* *f*j*ä*r*d*e*

*k*a*p*i*t*a*l*b*a*s*e*n* *s*t*y*c*k*e*t*,*

*e*n*l*i*g*t* *2* *-ð *s*å*d*a*n*a*

*k*a*p*.* *8* *§*,* *i*c*k*e* *l*i*k*v*i*d*a*

*-ð *f*o*r*d*r*i*n*g*a*r* *t*i*l*l*g*å*n*g*a*r*

*m*o*t* *f*ö*r*e*t*a*g* *s*o*m* *r*ä*k*n*a*t*s*

*s*o*m* *i*n*g*å*r* *i* *a*v* *f*r*å*n*

*s*a*m*m*a* *k*a*p*i*t*a*l*b*a*s*e*n*

*f*i*n*a*n*s*i*e*l*l*a* *e*n*l*i*g*t* *2*

*f*ö*r*e*t*a*g*s*g*r*u*p*p**k*a*p*.* *8* *§*,*

*s*o*m* *-ð *s*å*d*a*n*a*

*i*n*s*t*i*t*u*t*e*t* *p*o*s*t*e*r* *s*o*m*

*o*c*h* *s*o*m* *i*n*t*e* *s*k*a*l*l*

*o*m*f*a*t*t*a*s* *a*v* *r*ä*k**n*a*s* *i*n*

*b*e*s*t*ä*m*- *v*i*d*

*m*e*l*s*e*r*n*a* *i* *6* *b*e*s*t*ä*m*m*a*n*d*e*t*

*k*a*p*.* *o*m* *a*v* *e*t*t*

*f*u*l*l**s*t*ä*n*d*i*g* *i*n*s*t*i*t*u*t*s*

*k*o*n*s*o*l*i*d*e*r*i*n*g**e*x*p*o*n*e*r*i*n*g*a*r*

*e*l*l*e*r* *e*n*l*i*g*t* *5*

*k*o*n*s*o*l*i*- *k*a*p*.* *4* *§*

*d*e*r*i*n*g* *g*e*n*o*m* *t*r*e*d*j*e*

*k*l*y*v*- *s*t*y*c*k*e*t* *2*

*n*i*n*g*s*m*e*t*o*d*,* *o*c*h* *s*o*m* *r*ä*k*-

*-ð *f*o*r*d*r*i*n*g*a*r* *n*a*t*s* *a*v* *f*r*å*n*

*s*o*m* *h*a*r*

*k*a*p*i*t*a*l*b*a*s*e*n*,*

*g*a*r*a*n**t*e*r*a*t*s* *

*a*v* *e*t*t* *-ð *f*o*r*d*r*i*n*g*a*r*

*f*ö*r*e*t*a*g* *s*o*m* *m*o*t* *f*ö*r*e*t*a*g*

*i*n*g*å*r* *i* *s*o*m* *i*n*g*å*r* *i*

*s*a*m*m*a* *s*a*m*m*a*

*f*i*n*a*n*s*i*e*l*l*a* *f*i*n*a*n*s*i*e*l*l*a*

*f*ö*r*e*t*a*g*s*g*r*u*p*p**f*ö*r*e*t*a*g*s*-

*s*o*m* *i*n**s*t*i*- *g*r*u*p*p* *s*o*m*

*t*u*t*e*t* *o*c*h* *i*n*s*t*i*t*u*t*e*t*

*s*o*m* *o*m*f*a*t*t*a*s* *o*c*h* *s*o*m*

*a*v* *b*e**s*t*ä*m*- *o*m*f*a*t*t*a*s* *a*v*

*m*e*l*s*e*r*n*a* *i* *6*

*b*e*s*t*ä*m*m*e*l*s*e*r*n*a*

*k*a*p*.* *o*m* *i* *6* *k*a*p*.* *o*m*

*f*u*l*l**s*t*ä*n**d*i*g* *f*u*l*l**s*t*ä*n*d*i*g*

*k*o*n*s*o*l*i*d*e*r*i*n*g*

*k*o*n*s*o*l*i*d*e*r*i*n*g*

*e*l*l*e*r* *e*l*l*e*r*

*k*o*n*s*o*l*i*d*e*- *k*o*n*s*o*l*i*-

*r*i*n*g* *g*e*n*o*m* *d*e*r*i*n*g* *g*e*n*o*m*

*k*l*y*v*-

*k*l*y*v*n*i*n*g*s*m*e*t*o*d*,*

*n*i*n*g*s*m*e*t*o*d*.** *-ð *f*o*r*d*r*i*n*g*a*r*

*s*o*m* *h*a*r*

*g*a*r*a*n*t*e*r*a*t*s*

*a*v* *e*t*t*

*f*ö*r*e*t*a*g* *s*o*m*

*i*n*g*å*r* *i*

*s*a*m*m*a*

*f*i*n*a*n*s*i*e*l*l*a*

*f*ö*r*e*t*a*g*s*g*r*u*p*p*

*s*o*m* *i*n**s*t*i*-

*t*u*t*e*t* *o*c*h*

*s*o*m* *o*m*f*a*t*t*a*s*

*a*v* *b*e**s*t*ä*m*-

*m*e*l*s*e*r*n*a* *i* *6*

*k*a*p*.* *o*m*

*f*u*l*l*s*t*ä*n**d*i*g*

*k*o*n*s*o*l*i*d*e*r*i*n*g*

*e*l*l*e*r*

*k*o*n*s*o*l*i*d*e*-

*r*i*n*g* *g*e*n*o*m*

*k*l*y*v*n*i*n*g*s*m*e*t*o*d*.***

-----------------------------------------------------

V*i*d* *b*e*s*t*ä*m*m*a*n*d*e*t* *a*v*

*k*a*p*i*t*a*l*k*r*a*v*e*t* *s*k*a*l*l*

*t*i*l*l*g*å*n*g*a*r*n*a* *o*c*h*

*å*t*a*g*a*n*d*e*n*a* *t*a*s* *u*p*p* *t*i*l*l*

*s*a*m*m*a*n*l*a*g*t*

*-ð *0* *%* *a*v* *s*u*m*m*a*n* *a*v* *d*e*

*p*o*s*t*e*r* *s*o*m* *a*n*g*e*s* *i* *f*ö*r*s*t*a*

*s*t*y*c*k*e*t* *A*,*

*-ð *2*0* *%* *a*v* *s*u*m*m*a*n* *a*v* *d*e*

*p*o*s*t*e*r* *s*o*m* *a*n*g*e*s* *i* *f*ö*r*s*t*a*

*s*t*y*c*k*e*t* *B*,*

*-ð *5*0* *%* *a*v* *s*u*m*m*a*n* *a*v* *d*e*

*p*o*s*t*e*r* *s*o*m* *a*n*g*e*s* *i* *f*ö*r*s*t*a*

*s*t*y*c*k*e*t* *C*,* *s*a*m*t*

*-ð *1*0*0* *%* *a*v* *s*u*m*m*a*n* *a*v* *d*e*

*p*o*s*t*e*r* *s*o*m* *a*n*g*e*s* *i* *f*ö*r*s*t*a*

*s*t*y*c*k*e*t* *D*.*

*4* *k*a*p*.*

*

-----------------------------------------------------

A*n*n*a*n*

**

*b*e*r*ä*k*n*i*n*g*s*m*e*t*o*d*

*

*9* *§*

*E*t*t* *i*n*s*t*i*t*u*t*

*f*å*r*,* *e*f*t*e*r*

*m*e*d*g*i*v*a*n*d*e*

*a*v*

*F*i*n*a*n*s*i*n*s*p*e*k*t*i*o*n*e*n*,*

*v*i*d*

*b*e*r*ä*k*n*i*n*g* *a*v*

*k*a*p*i*talkravet för

sådana marknadsrisker som

avses i 2-4 och 8 §§,

använda annan metod än

som anges där, om denna

metod uppfyller de

särskilda krav som rege-

ringen föreskriver.

-----------------------------------------------------

5 kap.

4 §

Vid bestämmandet av ett instituts exponering enligt 1

och 3 §§ skall inte räknas in de poster som avses i 3

kap. 1 § första stycket A 2-6.

Vid valutatransaktioner omfattas inte exponeringar

som uppkommer i samband med normal avveckling av en

transaktion under två dygn efter betalning. Vid köp

eller försäljning av finansiella instrument omfattas

inte exponeringar som uppkommer i samband med normal

avveckling av en transaktion under fem vardagar efter

den tidpunkt då antingen betalning har skett eller de

finansiella instrumenten har levererats.

-----------------------------------------------------

Regeringen får föreskriva Regeringen får föreskriva

att även andra poster än att även andra poster än

dem som anges i första dem som anges i första

stycket inte skall räknas stycket inte skall räknas

in vid bestämmandet av in vid bestämmandet av

ett instituts ett instituts

exponeringar enligt detta exponeringar enligt detta

kapitel, om kreditrisken kapitel, om

är låg. 1. kreditrisken är låg,

eller

2. posterna räknats av

från institutets

kapitalbas.

-----------------------------------------------------

6 kap.

5 §

För tillämpning av 3 och 4 §§ skall för en finansiell

företagsgrupp upprättas gruppbaserad redovisning.

-----------------------------------------------------

Vänster Gruppbaserad redovisning

Spalt På >> skall upprättas med

Höger Spalt På tillämpning av de regler

>>Gruppbaserad som gäller för

redovisning skall upp- upprättandet av

rättas med tillämpning av koncernbalansräkning och

de regler som gäller för koncernresultaträkning

upprättandet av enligt 7 kap. lagen

koncernbalansräkning och (1995:000) om årsredo-

koncernresultaträkning visning i kreditinstitut

enligt 4 kap. 11 § och värdepappersbolag.

bankrörelselagen Vad nu sagts gäller inte

(1987:617), om en bank om annat följer av denna

ingår i företagsgruppen, lag eller föreskrifter

och enligt 11 kap. 11 § som har meddelats med

aktiebolagslagen stöd av denna lag.

(1975:1385) i övriga

fall. Vad nu sagts gäller

inte om annat följer av

denna lag eller

föreskrifter som har

meddelats med stöd av

denna lag.

-----------------------------------------------------

7 §

-----------------------------------------------------

Vänster Ett företag som det finns

Spalt På >> ägarintresse i enligt 1 §

Höger Spalt På >>Ett första stycket 2 skall

företag som det finns konsolideras med

ägarintresse i enligt 1 § tillämpning av

första stycket 2 skall klyvningsmetoden enligt

konsolideras enligt en 7 kap. 29 §

metod med utgångspunkt i årsredovisningslagen

den andel som institutet (1995:000).

eller holdingföretaget

med finansiell verksamhet

äger i det företag i

vilket ägarintresset

finns (klyvningsmetod).

-----------------------------------------------------

8 §

-----------------------------------------------------

Vänster När det finns

Spalt På >> ägarintresse i ett

Höger Spalt På >>I de anknutet företag enligt 1

fall som avses i 2 § får § andra stycket och i de

Finansinspektionen medge fall som avses i 2 § får

antingen att Finansinspektionen medge

konsolidering sker på det antingen att konsolide-

sätt som anges i 7 § ring sker på det sätt som

eller att redovisningen anges i 7 § eller med

sker till det bokförda tillämpning av kapital-

värdet med hänsyn till andelsmetoden enligt 7

innehavs- och resul- kap. 24-28 §§ årsredo-

tatandelen i det företag visningslagen (1995:000).

som det finns

ägarintresse i eller

kapitalbindningar till

(kapitalandelsmetod).

-----------------------------------------------------

företaget ti

7 kap.

8 §

-----------------------------------------------------

Finansinspektionen får Finansinspektionen får

medge att ett medge att ett

dotterföretag eller ett dotterföretag eller ett

företag som det finns företag som det finns

ägarintresse i enligt 6 ägarintresse i enligt 6

kap. 1 § första stycket 2 kap. 1 § och 2 § första

undantas vid beräkning stycket 1 undantas vid

enligt 6 kap. 3-5 §§ och beräkning enligt 6 kap.

utelämnas från sådan 3-5 §§ och utelämnas från

tillsynsredovisning som sådan tillsynsredovisning

skall upprättas enligt 5 som skall upprättas

§ om enligt 5 § om

-----------------------------------------------------

1. företaget är beläget i ett land utanför EES där det

finns rättsliga hinder för överföring av nödvändig

information,

2. företaget är av mindre betydelse med hänsyn till

syftet med tillsynen, eller

3. en sammanställning av företagets finansiella

ställning skulle vara olämplig eller vilseledande med

hänsyn till syftet med tillsynen.

Om ett dotterföretag som är institut är undantaget från

beräkning eller utelämnat från tillsynsredovisningen

enligt första stycket 2 eller 3