Bet. 1995/96:SfU5

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1995/96:SFU05

Tilläggsbudget - Studiestöd och invandring

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

Innehållsförteckning

1995/96

SfU5

ÅTTONDE OCH TIONDE HUVUDTITLARNA

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande

regeringens proposition 1995/96:105

Förslag till tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1995/96

såvitt avser dels anslaget E 1. Centrala

studiestödsnämnden m.m. under åttonde

huvudtiteln och anslaget D 11. Åtgärder

mot främlingsfientlighet och rasism

under tionde huvudtiteln, dels förslag

till ändringar i studiestödslagen.

I betänkandet behandlas vidare två

motionsyrkanden om att återinföra

barntillägget i särskilt vuxenstudiestöd

för arbetslösa (svuxa).

Utskottet tillstyrker propositionens

förslag och avstyrker bifall till

motions-yrkandena.

Propositionens förslag i de delar som

avser anslagen E 3. Studiehjälp m.m., E

4. Studiemedel m.m. och E 5.

Vuxenstudiestöd m.m. har tillsammans med

motioner rörande dessa anslag

överlämnats till utbildningsutskottet

för behandling.

Till betänkandet har fogats en

reservation och ett särskilt yttrande.

Propositionen

I proposition 1995/96:105 Förslag till

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 har regeringen

(Utbildningsdepartementet) föreslagit

riksdagen att

1. anta regeringens förslag till lag om

dndring i studiestödslagen (1973:349),

2. bemyndiga regeringen att omfördela

30 000 000 kronor från

reservationsanslaget C 45. Vissa

särskilda utgifter inom universitet och

högskolor m.m. under åttonde huvudtiteln

till ramanslaget E 1. Centrala

studiestödsnämnden m.m. under samma

huvudtitel.

Vidare har regeringen

(Arbetsmarknadsdepartementet) föreslagit

riksdagen att godkänna att högst 2 000

000 kronor av medlen under

reservationsanslaget Åtgärder mot

främlingsfientlighet och rasism under

tionde huvudtiteln får användas för att

stödja syftet att främja tillvaratagande

av mångkulturell kompetens i

arbetslivet.

Lagförslaget återfinns som bilaga till

betänkandet.

I propositionen har regeringen också

föreslagit att riksdagen på

tilläggsbudget för budgetåret 1995/96

under åttonde huvudtiteln anvisar till

anslaget E 3. Studiehjälp m.m. ett

förslagsanslag på 2 880 000 kronor, till

anslaget E 4. Studiemedel m.m. ett

förslagsanslag på 286 135 000 kronor och

till anslaget E 5. Vuxenstudiestöd m.m.

ett reservationsanslag på 475 575 000

kronor. Dessa hemställanspunkter har

tillsammans med motionerna 1995/96:Ub7

yrkandena 5 och 6 av Beatrice Ask m.fl.

(m), 1995/96:Ub9 yrkande 3 av Margitta

Edgren m.fl. (fp) och 1995/96:Ub10

yrkande 3 av Mats Odell m.fl. (kds)

överlämnats till utbildningsutskottet

för behandling.

Motionerna

1995/96:Ub10 av Mats Odell m.fl. (kds)

vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen bör komma med

förslag om att återinföra det särskilda

barntillägget inom svuxa.

1995/96:Jo16 av Marianne Samuelsson

m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att

barntillägget inom särskilt

vuxenstudiestöd för arbetslösa

återinförs från den 1 april 1996 och att

härför ytterligare 90 000 000 kr

tillförs anslaget på tilläggsbudget för

budgetåret 1995/96.

Utskottet

Centrala studiestödsnämnden

Under anslaget E 1. Centrala

studiestödsnämnden m.m. har för

innevarande budgetår förts upp ett

reservationsanslag på 265 622 000

kronor.

Anslaget finansierar löne- och övriga

förvaltningskostnader m.m.

I propositionen anförs bl.a. att

statsmakterna har beslutat om väsentliga

förändringar på högskoleområdet och

studiestödsområdet som träder i kraft

under budgetåret 1995/96. Förändringarna

avser framför allt väsentligt ökade

satsningar på utbildning och studiestöd

med hänsyn till arbetsmarknadsläget.

Detta har inneburit ett ökat krav på

studiestödsverksamheten som Centrala

studiestödsnämnden (CSN) inte förutsåg i

sin anslagsframställning. De beslutade

utbildningssatsningarna har resulterat i

täta regeländringar och stora

volymökningar. Ökad komplexitet i

regelverket har medfört större krav på

individuell information och rådgivning.

Enligt regeringens uppfattning bör CSN

för att kunna fullgöra sina uppgifter få

en tillfällig medelsförstärkning.

Regeringen föreslår därför att

ytterligare 30 miljoner kronor ställs

till CSN:s förfogande för

studiemedelsadministration för

budgetåret 1995/96. En sådan

anslagshöjning föreslås finansierad

genom en omfördelning från det under

åttonde huvudtiteln uppförda

reservationsanslaget C 45. Vissa

särskilda utgifter inom universitet och

högskolor m.m., anslagsposten 17. Till

regeringens disposition.

Utskottet biträder förslaget.

Ändringar i studiestödslagen

En studerande kan enligt

studiestödslagen (1973:349) få

korttidsstudiestöd och internatbidrag

för ett maximalt antal timmar eller

dagar under ett budgetår. Före

omläggningen av det statliga budgetåret

sammanföll detta med läsåret. Enligt vad

som anförs i propositionen bör

maximigränserna för korttidsstudiestöd

och internatbidrag även i fortsättningen

gälla per läsår. Regeringen föreslår

därför att ändringar görs i 5 kap. 3 §

och 6 kap. 3 § studie-stödslagen så

att korttidsstudiestöd och

internatbidrag skall få lämnas för ett

maximalt antal timmar eller dagar

fr.o.m. den 1 juli ett visst år t.o.m.

den 30 juni påföljande år. Ändringarna

föreslås träda i kraft den 1 juli 1996.

Utskottet biträder lagförslaget.

Åtgärder mot främlingsfientlighet och

rasism

Under anslaget D 11. Åtgärder mot

främlingsfientlighet och rasism har för

innevarande budgetår förts upp ett

reservationsanslag på 27 000 000 kronor.

Enligt vad som anförs i propositionen

har invandrarnas sysselsättnings-

situation under de senaste 15 åren

trendmässigt försämrats och medfört

negativa sociala och ekonomiska

konsekvenser för både individen och

samhället i stort. Den höga

arbetslösheten bland invandrare

resulterar i utanförskap,

marginalisering och risk för etniska

konflikter. För att vända utvecklingen

och förhindra etableringen av ett

etniskt segregerat samhälle är det

nödvändigt att invandrarna i ökad

utsträckning får fotfäste på

arbetsmarknaden.

Under de senaste två budgetåren har

enligt propositionen en nationell

kommitté (C 1994:04) bedrivit en

ungdomskampanj mot främlingsfientlighet

och rasism inom ramen för Europarådets

motsvarande arbete. Ungdomskampanjen har

under innevarande budgetår finansierats

med 4 175 000 kronor från anslaget

Åtgärder mot främlingsfientlighet och

rasism. Syftet med ungdomskampanjen har

varit att stärka respekten och

förståelsen för ett mångkulturellt

samhälle. Utöver ungdomar har

företrädare för privat näringsliv,

myndigheter och organisationer medverkat

i kampanjen bl.a. genom att öppna sina

organisationer för information, dialog

samt potentiella arbetstillfällen. De

har enligt regeringen därigenom

medverkat till att skapa goda förebilder

för tolerans och öppenhet i kampen mot

främlingsfientlighet och rasism och i

detta syfte gått samman i en

opinionsledargrupp under arbetsnamnet

Sverige 2000-gruppen. Målet är bl.a. att

stödja och uppmuntra att nya vägar

prövas för att öka antalet yngre

anställda och bland dessa en

representativ andel med

invandrarbakgrund.

Sverige 2000-gruppen avser att bilda

ett institut, vars främsta uppgifter

kommer att bli opinionsbildning,

faktainsamling och kunskapsförmedling i

frågor som rör mångkulturell kompetens.

Avsikten är att verka utifrån en liten

organisatorisk bas som huvudsakligen

finansieras med medlemsavgifter.

Regeringen anför att man ser mycket

positivt på det frivilliga initiativet

att inrätta ett institut som arbetar med

att ta till vara landets mångkulturella

resurser på arbetsmarknaden. För

näringslivet har detta betydelse bl.a.

för att stärka konkurrenskraften såväl

internationellt som på hemmamarknaden.

Institutet bör därför utvecklas och

bygga på den drivkraft som finns i det

privata näringslivet. Även många

myndigheter torde ha ett eget intresse

av institutets arbete. Enligt regeringen

bör också staten medverka och ekonomiskt

stödja institutet för att markera dess

legitimitet och för att positiva

erfarenheter från institutets arbete och

de företag och myndigheter som är

medlemmar skall få en bred spridning

bland andra företag m.fl. Detta stöd är

särskilt viktigt under institutets

uppbyggnadsskede. Statens ekonomiska

bidrag bör dock enligt regeringen vara

av den storleken att institutet inte

blir beroende av detta för sin drift och

utveckling.

I propositionen föreslås att högst två

miljoner kronor av medlen under anslaget

Åtgärder mot främlingsfientlighet och

rasism får användas för att stödja

syftet att främja tillvaratagande av

mångkulturell kompetens i arbetslivet.

Utskottet tillstyrker förslaget.

Barntillägget i svuxa

Särskilt vuxenstudiestöd (svux) kan

utges bl.a. vid längre tids studier på

grundskole- och gymnasienivå, vid

yrkesteknisk utbildning och vissa kurser

vid folkhögskola. Urval sker efter

sökandens behov av utbildning och stöd.

Stödet utges till studerande som har

arbetat minst fyra kalenderår före det

kalenderår för vilket svux skall utgå.

Stödet består av en bidragsdel och en

lånedel. Den som är berättigad till

ersättning från erkänd

arbetslöshetskassa eller har uppburit

sådan ersättning längsta möjliga tid får

65 % av det utbildningsbidrag som den

studerande skulle ha fått vid

arbetsmarknadsutbildning. Övriga sökande

får 32,5 % av motsvarande

utbildningsbidrag. Studielån kan utges

så att det tillsammans med bidraget

motsvarar vad den studerande skulle ha

fått i utbildningsbidrag. Bidragsdelen

är skattepliktig.

Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa

(svuxa) kan utges till arbetslösa med

motsvarande belopp som det högre

särskilda vuxenstudiestödet till dem som

är berättigade till ersättning från

arbetslöshetskassa. Någon urvalsprövning

sker inte, utan stöd utgår så länge det

finns medel. Stödet utges tidigast under

det kalenderår som den arbetslöse fyller

21 år. Stöd kan lämnas till en

studerande som har förvärvsarbetat under

minst tre kalenderår före det kalenderår

för vilket stödet utgår, varvid med

förvärvsarbete får jämställas vissa

andra verksamheter. Stödet medges för

studier på grundskole- och gymnasienivå

och får beviljas för högst två

kalenderhalvår i sänder.

För dem med det högre bidraget i svux

samt för dem med svuxa fanns tidigare

rätt till barntillägg för barn upp till

16 år och därefter om barnen fortfarande

gick i grundskola. Tillägget var ett

skattepliktigt bidrag och uppgick nämnda

år till 992 kr per barn och månad.

Barntillägget slopades fr.o.m. den 1

juli 1995. På grund av

övergångsbestämmelser fanns i vissa fall

möjlighet att behålla förmånen även

under höstterminen 1995 (prop.

1994/95:100 bil. 9, bet. 1994/95:SfU12,

rskr. 1994/95:278).

I motion Ub10 yrkande 6 av Mats Odell

m.fl. (kds) begärs ett tillkännagivande

om att regeringen bör komma med förslag

om att återinföra det särskilda

barntillägget inom svuxa. Marianne

Samuelsson m.fl. (mp) begär i motion

Jo16 yrkande 1 beslut att barntillägget

inom svuxa återinförs från den 1 april

1996 och att ytterligare 90 miljoner

kronor tillförs anslaget på

tilläggsbudget för budgetåret 1995/96.

I samband med riksdagens behandling av

kompletteringspropositionen våren 1995

avgav utskottet yttrande till

finansutskottet (1994/95:SfU7y) bl.a.

över effekterna på svux och svuxa av

sänkta ersättningsnivåer i

arbetslöshetsförsäkringen och

utbildningsbidragssystemet. Utskottet

anförde bl.a. att de ändringar som redan

hade vidtagits eller som föreslogs i

kompletteringspropositionen och som

påverkade utbildningsbidraget och därmed

också svux och svuxa gjorde att svux

alltmer förlorade sin betydelse som

utbildningspolitiskt medel i syfte att

ge olika grupper av vuxna möjlighet

till en kompletterande grundskole- och

gymnasieutbildning och därmed stärka

deras position i arbetslivet. Utskottet

framhöll att för dem som endast kunde

erhålla den lägre nivån i svux blev

studiemedel ett självklart val, vilket

gjorde att denna nivå i svux i praktiken

spelat ut sin roll. Utskottet, som också

konstaterade att barntillägget i svux

och svuxa skulle komma att upphöra

fr.o.m. den 1 juli 1995, ansåg att det

fanns anledning för regeringen att

mycket noga följa utvecklingen av i

vilken omfattning kommande läsårs

särskilt inrättade utbildningsplatser

för arbetslösa skulle komma till

användning och i vilken utsträckning de

studerande på dessa utbildningsplatser

valt att finansiera sina studier med

svuxa resp. vanliga studiemedel. Om

regeringens intentioner med de särskilda

arbetsmarknadssatsningarna i dessa

avseenden inte uppfylldes utgick

utskottet från att regeringen skulle

återkomma till riksdagen med förslag

till åtgärder. Med det anförda ansåg

utskottet att finansutskottet skulle

avstyrka motioner i ämnet. På förslag av

finansutskottet avslog riksdagen

motionerna (bet. 1994/95:FiU20, rskr.

1994/95:448).

I samband med riksdagens behandling av

proposition 1995/96:25 En politik för

arbete, trygghet och utveckling

behandlade utskottet motionsyrkanden med

förslag om att återinföra barntillägget

i svux och svuxa. I yttrande till

finansutskottet (1995/96:SfU2y)

konstaterade utskottet bl.a. att de

farhågor utskottet hade givit uttryck

för i sitt yttrande 1994/95:SfU7y

föreföll bli bekräftade av utvecklingen.

Enligt utskottet, som hänvisade till

material som kommit utskottet till handa

inför en utfrågning den 30 november 1995

med företrädare för bl.a. Centrala

studiestödsnämnden, tycktes särskilt de

inom vuxenstudiestödet mest prioriterade

grupperna, bland vilka många kvinnor

befann sig, ha fått svårigheter att

finansiera sina studier. Det fanns

enligt utskottets mening stor anledning

för såväl regeringen som

Studiestödsutredningen att särskilt

uppmärksamma detta och överväga vilka

åtgärder som behövde vidtas för att

intentionerna bakom vuxenstudiestödet

skulle kunna förverkligas. Utskottet

ansåg dock att det då inte fanns

anledning för riksdagen att förorda att

barntillägget i svux och svuxa skulle

återinföras, utan den samlade

bedömningen av hur tillgängligt utrymme

för vuxenstudiestöd bäst kunde användas

borde ankomma på regeringen.

Studiestödsutredningens arbete borde

därvid kunna ge vägledning. Utskottet

ansåg att finansutskottet borde avstyrka

bifall till ifrågavarande

motionsyrkanden. På förslag av

finansutskottet avslog riksdagen

motionerna (bet. 1995/96:FiU1, rskr.

1995/96:131-134).

Utskottet, som erinrar om att

barntillägget i studiemedelssystemet

avskaffades år 1989 och att någon

motsvarighet härtill inte finns i

utbildningsbidragssystemet, vidhåller

sin tidigare uppfattning att det får

ankomma på regeringen att bedöma hur

tillgängligt utrymme för vuxenstudiestöd

bäst kan användas. Utskottet avstyrker

därför bifall till motionerna Ub10

yrkande 6 och Jo16 yrkande 1.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Centrala

studiestödsnämnden

att riksdagen bemyndigar regeringen

att omfördela 30 000 000 kronor från

reservationsanslaget Vissa särskilda

utgifter inom universitet och

högskolor m.m. under åttonde

huvudtiteln till ramanslaget Centrala

studiestödsnämnden m.m. under samma

huvudtitel,

2. beträffande lagförslaget

att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i

studestödslagen (1973:349),

3. beträffande åtgärder mot

främlingsfientlighet och rasism

att riksdagen godkänner att högst 2

000 000 kronor av medlen under

reservationsanslaget Åtgärder mot

främlingsfientlighet och rasism under

tionde huvudtiteln får användas för

att stödja syftet att främja

tillvaratagande av mångkulturell

kompetens i arbetslivet,

4. beträffande barntillägget i

svuxa

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:Ub10 yrkande 6 och

1995/96:Jo16 yrkande 1.

res. (fp, mp, kds)

Stockholm den 19 mars 1996

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Maj-Inger Klingvall

I beslutet har deltagit: Maj-Inger

Klingvall (s), Gullan Lindblad (m),

Börje Nilsson (s), Margareta Israelsson

(s), Maud Björnemalm (s), Margit Gennser

(m), Ingrid Skeppstedt (c), Lennart

Klockare (s), Sigge Godin (fp), Sven-Åke

Nygårds (s), Ulla Hoffmann (v), Ronny

Olander (s), Ulf Kristersson (m), Rose-

Marie Frebran (kds), Mona Berglund

Nilsson (s), Åke Sundqvist (m) och

Marianne Samuelsson (mp).

Reservation

Barntillägget i svuxa (mom. 4)

Sigge Godin (fp), Marianne Samuelsson

(mp) och Rose-Marie Frebran (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 5 börjar med I samband med

och på s. 6 slutar med yrkande 1. bort

ha följande lydelse:

Utskottet varnade redan i samband med

behandlingen av

kompletteringspropositionen våren 1995

för att borttagandet av barntillägget

inom särskilt vuxenstudiestöd för

arbetslösa (svuxa) skulle leda till att

främst ensamstående med barn skulle få

svårt att studera. Utskottets farhågor

har nu besannats i det att en mycket

kraftig nedgång av antalet studerande

har skett inom den kategorin studerande.

För många ensamstående föräldrar, nästan

uteslutande kvinnor, har de praktiska

möjligheterna till vidareutbildning

därmed spolierats. Mot bakgrund härav

anser utskottet att det finns skäl att

återinföra barntillägget i svuxa.

Regeringen bör återkomma till riksdagen

med förslag härom. Vad utskottet anfört

bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4

bort ha följande lydelse:

4. beträffande barntillägget i svuxa

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:Ub10 yrkande 6 och

1995/96:Jo16 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Barntillägget i svux och svuxa

Ulla Hoffmann (v) anför:

Vid behandlingen av förslaget om att

avskaffa barntillägget inom särskilt

vuxenstudiestöd (svux) och särskilt

vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa)

accepterade Vänsterpartiet att

barntillägget avskaffades för att uppnå

en samstämmighet med andra studiestöd.

Emellertid motsatte vi oss den låga nivå

som stöden skulle komma att ligga på och

föreslog därför att ersättningsnivån i

svux och svuxa skulle höjas till 75 % av

arbetslöshetsersättningen. Riksdagen

biföll dock inte förslaget om en höjd

ersättningsnivå i svux och svuxa.

Vänsterpartiet stödde därför de

reservationer som ville bibehålla

barntillägget i de båda studiestöden.

Borttagandet av barntillägget har fått

till resultat att ensamstående föräldrar

med barn, en grupp som till stor del

består av kvinnor, har fått det allt

svårare att finansiera sina studier och

därför har tvingats avbryta sina

studier. I sitt yttrande till

finansutskottet (1995/96:SfU2y) framhöll

utskottet vikten av att såväl regeringen

som Studiestödsutredningen särskilt

uppmärksammar detta och överväger vilka

åtgärder som behöver vidtas för att

intentionerna bakom studiestödet skall

kunna förverkligas.

När utskottet nu i samband med

behandlingen av motioner med anledning

av tilläggsbudgeten ånyo behandlar

frågan om barntilläggets återinförande

är situationen för de vuxenstuderande

inte förändrad. Studiestödsutredningen

har inte lämnat sitt slutbetänkande,

vilket gör att det nya studiestödet inte

kan träda i kraft förrän tidigast i juni

1997. Vänsterpartiet prioriterar

fortfarande en höjning av nivån i svux

och svuxa men förutsätter att regeringen

omgående och för tiden fram till dess

det nya studiestödet trätt i kraft

omgående bör överväga att tillfälligtvis

återinföra barntillägget.

I propositionen framlagt lagförslag

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 2

Utskottet 2

Centrala studiestödsnämnden 2

Ändringar i studiestödslagen 3

Åtgärder mot främlingsfientlighet

och rasism 3

Barntillägget i svuxa 4

Hemställan 6

Reservation 7

Barntillägget i svuxa (mom. 4) 7

Särskilt yttrande 7

Barntillägget i svux och svuxa 7

I propositionen framlagt

lagförslag 9

Innehållsförteckning 10

Gotab, Stockholm 1996