Bet. 1995/96:SkU18

Skatteutskottets betänkande

1995/96:SKU18

Skatt på naturgrus

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1995/96

SkU18

Sammanfattning

I detta betänkande tillstyrker

utskottet proposition 1995/96:87 om

bl.a. införande av en skatt på

naturgrus. Utskottet avstyrker fyra

motioner som väckts med anledning av

propositionen om bl.a. avslag på

propositionen, skattskyldighet för

sandsugning till havs och en högre

skattenivå än den föreslagna.

Vid betänkandet fogas fyra

reservationer (m, mp) och ett särskilt

yttrande (v).

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet)

föreslår i proposition 1995/96:87 att

riksdagen antar de i propositionen

framlagda förslagen till

1. lag om skatt på naturgrus,

2. lag om ändring i naturvårdslagen

(1964:822),

3. lag om ändring i lagen (1984:151)

om punktskatter och

prisregleringsavgifter,

4. lag om ändring i skattebrottslagen

(1971:69),

5. lag om ändring i lagen (1971:1072)

om förmånsberättigade skattefordringar

m.m.

I propositionen föreslås att en lag

införs om skatt på naturgrus. Avsikten

är att skatten skall verka för en

bättre hushållning med naturgrus.

Vidare föreslås att det i

naturvårdslagen skall införas en

möjlighet för regeringen att föreskriva

om skyldighet för den som har

täkttillstånd att hålla länsstyrelsen

underrättad om vem som exploaterar en

täkt och en möjlighet för regeringen

att meddela föreskrifter om avgifter

för myndigheternas verksamhet enligt

naturvårdslagen.

Lagen om skatt på naturgrus föreslås

träda i kraft den 1 juli 1996 och

ändringarna i naturvårdslagen den 1

april 1996.

Lagförslagen har följande lydelse.

Motionerna

1995/96:Sk13 av Ingvar Eriksson (m)

vari yrkas att riksdagen avslår

regeringens förslag om införande av

skatt på naturgrus i enlighet med vad

som anförts i motionen.

1995/96:Sk14 av Hanna Zetterberg m.fl.

(v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om producentansvar och

återanvändning,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att en

utvärdering kring denna skatt bör göras

för att noggrant kontrollera att inga

andra bieffekter kommer till som en

kraftigt ökad användning av krossat

berg.

1995/96:Sk15 av Ronny Korsberg m.fl.

(mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att en skatt

på naturgrus om 10 kr per ton införs

från den 1 juli 1996,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om införande av en avfallsskatt

som även skall omfatta

överskottsmassor, skrotsten m.m.,

3. att riksdagen beslutar införa skatt

på naturgrus även för sandsugning till

havs.

1995/96:Sk16 av Berit Andnor m.fl. (s,

c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en uppföljning av

effekterna av införandet av en skatt på

naturgrus.

Yttrande från annat utskott

Skatteutskottet har berett

jordbruksutskottet tillfälle att yttra

sig i ärendet. Yttrandet

(1995/96:JoU2y) fogas som bilaga till

detta betänkande.

Utskottet

Skatt på naturgrus

Avsikten med förslaget i propositionen

om införandet av en naturgrusskatt är

att skatten skall verka för en bättre

hushållning med naturgrus. Kostnaderna

för att producera naturgrus är i

genomsnitt 7-8 kr lägre per ton än för

jämförbart krossmaterial. En skatt på

naturgrus skulle, anser regeringen,

kunna jämna ut dessa skillnader och

styra konsumenterna till att använda

annat material än naturgrus för sådana

ändamål där det är möjligt. Regeringen

föreslår därför att det införs en skatt

på naturgrus på 5 kr per ton.

I motion Sk13 av Ingvar Eriksson (m)

yrkas avslag på propositionen.

Motionären anser att gällande

riktlinjer för hushållning med

naturgrus är fullt tillräckliga, och

den kontinuerligt sjunkande

användningen av naturgrus torde, anförs

det, vara ett utslag av det personliga

ägaransvaret att hushålla med ändliga

naturresurser. Enligt motionären finns

det inga klara argument för att en

skatt skulle leda till en minskad

användning av naturgrus, utan

regeringens förslag får snarare anses

som ett uttryck för att skapa

ytterligare beskattningsunderlag.

Utskottet vill i likhet med

jordbruksutskottet erinra om att

riksdagen vid flera tillfällen uttalat

sig för en ökad användning av

ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken.

Det råder vidare stor enighet om att

användningen av miljöskatter och

avgifter kan ge incitament till en

bättre hushållning med våra

naturresurser. Utskottet delar således

regeringens och jordbruksutskottets

bedömning att åtgärder bör vidtas för

att åstadkomma en bättre hushållning

med naturgrus, och att detta bör ske

genom införandet av en skatt. Utskottet

kan därför för sin del i princip ställa

sig bakom regeringsförslaget och

avstyrker därmed bifall till motion

Sk13. Till enskildheter i förslaget

återkommer utskottet i det följande.

Tillämpningsområde

Naturgrusskatten skall endast omfatta

tillståndspliktiga täkter, och i

propositionen föreslås således att

skattskyldighet skall åvila den som

exploaterar en naturgrustäkt för vilken

det krävs tillstånd enligt 18 §

naturvårdslagen (1964:822).

Skattskyldighet skall vidare enligt

förslaget åvila den som med stöd av

vattenlagen (1983:291) exploaterar en

naturgrustäkt under förutsättning att

utvinningen sker för annat ändamål än

husbehov. Även den som med stöd av 38 §

väglagen (1971:948) har fått rätt att

ta naturgrus från annans fastighet

skall vara skattskyldig för det uttagna

naturgruset.

I motion Sk15 av Ronny Korsberg m.fl.

(mp) yrkas att skatteplikten även bör

omfatta sandsugning till havs. Enligt

motionärerna utgör sådan sandsugning

ett hot såväl mot fågellivet som mot

fisk- och djurlivet i havet.

Inledningsvis vill utskottet i denna

fråga något beröra den rättsliga

regleringen om rätt till grustäkt i

vattenområde.Vattenområden är antingen

enskilda eller allmänna.

Gränsdragningen mellan enskilt och

allmänt vatten regleras i lagen

(1950:595) om gräns mot allmänt

vattenområde. Enskilt vatten i havet

sträcker sig 300 m ut från fastlandet

eller större öar eller ut till 3 m

vattendjup. Enskilt vattenområde

tillhör en fastighet. Vattenägare har

enskild rätt bl.a. till utvinning av

material från botten, t.ex. sand och

grus, för husbehov.

Allmänt vatten sträcker sig från

gränsen för enskilt vatten ut till

territorialgränsen. Staten anses sedan

gammalt ha rådighet över det allmänna

vattenområdet och företräds här av

Kammarkollegiet. Utvinning av ämnen och

material från havsbottnen regleras

bl.a. av minerallagen (1991:45), som

tillämpas på enskilt vatten, och av

lagen (1966:314) om kontinentalsockeln,

som tillämpas när det gäller allmänt

vatten. Sistnämnda lag reglerar också

utvinning av material från

kontinentalsockeln utanför Sveriges

territorialgräns.

Utvinning av sand och grus från

havsbottnen har bedrivits i Sverige

sedan sekelskiftet. Förekomsten av sand

och grustillgångar i havet framgår

bl.a. av Sveriges geologiska

undersöknings (SGU:s) kartor. I den

till kontinentalsockellagen anknutna

kontinentalsockelförordningen

(1966:315) finns angivet bl.a. hur

frågor om tillstånd till sandtäkt

meddelas. Inom allmänt vattenområde

meddelas sådant tillstånd av SGU, som i

ärendet skall inhämta yttrande från

kommunen, Naturvårdsverket och andra

berörda myndigheter. För tillstånd

utgår avgift om företagets ringa

omfattning eller annat särskilt skäl

inte föranleder annat. Om ansökan avser

täkt av större omfattning eller kan

medföra skadeverkningar eller annars om

Naturvårdsverket begär det skall SGU

med eget yttrande hänskjuta ärendet

till regeringen. Sandsugning till havs

kan i vissa fall också kräva tillstånd

enligt vattenlagen (1983:291) i den

mån sandsugningen äger rum innanför

territorialgränsen. Vattenlagens

bestämmelser gäller inte anläggning

utanför territorialgränsen (jfr 10 §

kontinentalsockellagen).

Jordbruksutskottet anför i sitt

yttrande att skatten genom den

föreslagna konstruktionen av lagen

omfattar även sådan sandsugning m.m. i

vattenområde som sker med tillstånd

enligt vattenlagen. För sin del

förutser jordbruksutskottet vissa

skatterättsliga eller tekniska problem,

om den nu föreslagna

punktskattelagstiftningen skulle göras

tillämplig på exploateringsverksamhet

utanför svenskt territorium.

Jordbruksutskottet avstyrker bifall

till motion Sk15.

Skatteutskottet kan konstatera att

skattskyldighet enligt den nu

föreslagna lagen skall åvila den som

med stöd av vattenlagen exploaterar en

naturgrustäkt under förutsättning att

utvinningen sker för annat ändamål än

till husbehov. Om sandsugning till havs

sker med tillstånd som lämnats enligt

vattenlagen kan således skattskyldighet

inträda om sandsugningen sker innanför

territorialgränsen och i den mån övriga

förutsättningar för skattskyldighetens

inträde föreligger. Utskottet är för

sin del inte berett att ytterligare

utvidga skattskyldigheten i nu berört

hänseende. Med dessa uttalanden

avstyrker utskottet bifall till motion

Sk15 (yrkande 3).

I motion Sk14 av Hanna Zetterberg

m.fl. (v) yrkas ett tillkännagivande om

att propositionen borde ha

kompletterats med ett producentansvar

även för byggindustrin och med förslag

om hur man ytterligare skulle kunna

uppmuntra återanvändning och

återvinning av naturgrus.

Jordbruksutskottet konstaterar i sitt

yttrande att motionen inte innehåller

något preciserat yrkande i angivet

hänseende. Jordbruksutskottet tillägger

att Kretsloppsdelegationen (dir.

1995:23) har till uppgift att ta fram

förslag till en strategi för hur

arbetet med en kretsloppsanpassning av

samhället skall bedrivas inom olika

sektorer, och enligt vad

jordbruksutskottet erfarit planerar

delegationen att under våren 1996 avge

förslag som gäller byggnadsindustrin.

Skatteutskottet anser för sin del att

nu berört yrkande i motion Sk14

(yrkande 1) med hänvisning till vad

jordbruksutskottet anfört bör

avstyrkas.

Skattenivån m.m.

Enligt vad som framgår av propositionen

är bergkross, med hänsyn bl.a. till

produktionskostnaderna, betydligt

dyrare än naturgrus. Prisskillnaden

mellan naturgrus och bergkross

uppskattas till åtminstone 7 kr per

ton. Till detta kan, anförs det, läggas

3 kr per ton för att ytterligare öka

konkurens-området för bergkross. För

att uppnå den åsyftade styreffekten

anser regeringen, från

styrmedelssynpunkt, att en skattenivå

på 10 kr per ton naturgrus verkar vara

rimlig. I propositionen föreslås dock

att skatten inledningsvis bestäms till

ett lägre belopp. Här har regeringen

beaktat att de större företagen utan

större problem kan övervältra

skattekostnaderna på konsumenterna

eller bära den på annat sätt, medan

framför allt de mindre företagen kan få

problem. Det anses inte förenat med en

god hushållning om de små företagen

slås ut och tvingas till nedläggning

innan deras täkter utnyttjats fullt ut.

Regeringen anser därför från

hushållningssynpunkt att skattenivån

bör bestämmas så att den ger en

tillräckligt styrande effekt, samtidigt

som den inte får leda till att ett

stort antal redan påbörjade täkter

måste läggas ned. Regeringen anser att

en lämplig avvägning mellan dessa båda

intressen uppnås om skatten

inledningsvis bestäms till 5 kr per

ton.

I motion Sk15 av Ronny Korsberg m.fl.

(mp) yrkas att skatten skall bestämmas

till 10 kr per ton. Motionärerna anser

att skatten måste sättas så högt att

naturgrus av kostnadsskäl inte längre

utgör det förmånligaste alternativet.

Jordbruksutskottet ansluter sig till

regeringens bedömning när det gäller

den föreslagna skattenivån.

Skatteutskottet gör ingen annan

bedömning utan tillstyrker bifall till

propositionen i denna del och avstyrker

bifall till motion Sk15 i nu berörd del

(yrkande 1).

I propositionen aviserar regeringen

sin avsikt att noga följa utvecklingen

när det gäller den föreslagna

skattenivån. Visar det sig att den låga

skattenivån inte är tillräcklig för att

uppnå den önskade effekten skall,

anförs det, förslag till nödvändiga

förändringar snabbt kunna läggas fram.

Jordbruksutskottet anser i sitt

yttrande att yrkandena i motionerna

Sk14 (yrkande 2) av Hanna Zetterberg

m.fl. (v) och Sk16 av Berit Andnor

m.fl. (s, c) om utvärderingar av

naturgrusskattens effekter får anses

tillgodosedda genom det nyss citerade

uttalandet i propositionen.

Skatteutskottet delar denna

uppfattning.

Avfallsskatt

I motion Sk15 (yrkande 2) av Ronny

Korsberg m.fl. (mp) yrkas ett

tillkännagivande om införande av en

avfallsskatt som skall omfatta

överskottsmassor och skrotsten m.m.

Syftet med förslaget är att motverka

att brytning sker av stora mängder

material där sedan endast de mest

attraktiva fraktionerna utnyttjas.

Jordbruksutskottet erinrar i sitt

yttrande dels om att

Avfallsskatteutredningen i juni 1994

avgett ett betänkande med förslag om

vissa miljöskatter m.m. på

avfallsområdet (SOU 1994:114), dels om

att regeringen i mars 1995 tillkallat

en särskild utredare för att ta fram

förslag till en skatt som syftar till

att minska mängden avfall som deponeras

och för att allsidigt utreda

konsekvenserna av att införa en sådan

skatt (dir. 1995:37). I avvaktan på

resultatet av detta arbete är

jordbruksutskottet inte berett att

föreslå en avfallsskatt med den

inriktning som avses i motionen.

Skatteutskottet, som tidigare kommit

fram till samma ställningstagande med

anledning av liknande motionsspörsmål

(jfr. 1994/95:SkU28 s. 74), saknar

anledning att nu göra annan bedömning.

Motionsyrkandet avstyrks.

Ändring i naturvårdslagen m.m.

Jordbruksutskottet tillstyrker i sitt

yttrande förslaget i denna del.

Skatteutskottet gör samma bedömning och

tillstyrker även övriga i propositionen

framlagda lagförslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på

propositionen

att riksdagen avslår motion

1995/96:Sk13,

res. 1 (m)

2. beträffande sandsugning till

havs

att riksdagen avslår motion

1995/96:Sk15 yrkande 3,

res. 2 (mp)

3. beträffande producentansvar

m.m.

att riksdagen avslår motion

1995/96:Sk14 yrkande 1,

4. beträffande skattenivån

att riksdagen med bifall till

proposition 1995/96:87 i denna del

och med avslag på motion 1995/96:Sk15

yrkande 1 bestämmer skattenivån till

5 kr per ton,

res. 3 (mp) - delvis)

5. beträffande utvärdering och

uppföljning

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:Sk14 yrkande 2 och

1995/96:Sk16,

6. beträffande avfallsskatt

att riksdagen avslår motion

1995/96:Sk15 yrkande 2,

res. 4 (mp)

7. beträffande propositionen i

övrigt utom lagförslagen

att riksdagen bifaller proposition

1995/96:87,

8. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad

utskottet ovan anfört och hemställt

antar de i propositionen framlagda

förslagen till

1) lag om skatt på naturgrus

2) lag om ändring i naturvårdslagen

(1964:822),

3) lag om ändring i lagen (1984:151)

om punktskatter och

prisregleringsavgifter,

4) lag om ändring i

skattebrottslagen (1971:69) och

5) lag om ändring i lagen

(1971:1072) om förmånsberättigade

skattefordringar m.m.

res. 3 (mp) - delvis

Stockholm den 7 december 1995

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors

(s), Bo Lundgren (m), Sverre Palm (s),

Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson

(m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Björn

Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa

Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s),

Lars Bäckström (v), Ulla Rudin (s), Jan-

Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp),

Holger Gustafsson (kds), Lars U

Granberg (s), Ingibjörg Sigurdsdóttir

(s) och Eskil Erlandsson (c).

Reservationer

1. Avslag på propositionen (mom. 1)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl

Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla

m) anser

dels att den del av utskottets

yttrande på s. 14 som börjar med

SUtskottet vill och slutar med det

följande bort ha följande lydelse:

Utskottet ställer sig bakom de tankar

som bär upp propositionen, nämligen att

ändliga naturresurser skall nyttjas på

ett sådant sätt att även framtida

generationer får tillgång till råvaror.

Åtgärder bör således vidtas för att

uppnå en bättre hushållning med

naturgrus. Emellertid anser utskottet

inte att det är självklart att detta

bör åstadkommas genom ekonomiska

styrmedel. Här har utskottet beaktat

att flera tunga remissinstanser varit

negativa till förslaget om införande av

en naturgrusskatt och i stället

föreslagit andra lösningar. I vissa

fall kan ekonomiska styrmedel vara att

föredra för att uppnå en bättre

hushållning med ändliga naturresurser

men i andra fall förefaller

administrativa regleringar vara att

föredra. Flera remissinstanser har i

detta fall avstyrkt regeringens förslag

om en skatt på naturgrus.

Riksrevisionsverket har som alternativ

metod föreslagit att man med villkor

för tillståndsgivningen skulle kunna

kvotera grusuttagen mot en successiv

minskning som på sikt leder till det

önskade målet. Detta skulle också kunna

ske, anser verket, genom frivilliga

överenskommelser med branschen.

Sveriges Geologiska undersökning anser

för sin för sin del att en tillräcklig

hushållning med naturgrus kan uppnås

genom allmänna råd och bättre styrning

från tillståndsgivande myndigheter.

Utskottet delar denna uppfattning. Till

detta bör fogas Riksskatteverkets

bedömning av de administrativa

problemen och kontrollsvårigheterna.

Mot bakgrund av det anförda är

utskottet inte berett att ställa sig

bakom förslagen i propositionen.

Utskottet förutsätter i stället att

regeringen snarast överväger hur en

bättre hushållning med naturgrus kan

åstadkommas utan att ekonomiska

styrmedel används. Här bör väljas en

metod som innebär att de administrativa

restriktioner vid

täkttillståndsgivningen som redan finns

förbättras. Utskottet utgår från att

regeringen skyndsamt återkommer med

förslag till riksdagen i den mån den

lösning utskottet nu förordat kräver

lagstiftning. Vad utskottet här med

anledning av motion Sk13 uttalat bör

ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan

under moment 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande avslag på

propositionen

att riksdagen med anledning av

motion 1995/96:Sk13 dels avslår

samtliga i proposition 1995/96:87

framlagda lagförslag, dels som

sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

2. Sandsugning till havs (mom. 2)

Ronny Korsberg (mp) anser

dels att den del av utskottets

yttrande på s. 15 som börjar med

Skatteutskottet kan och slutar med

(yrkande 3) bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att förslaget

innebär att skattskyldighet för

sandsugning till havs kan inträda om

sandsugningen sker innanför

territorialgränsen och med tillstånd

som meddelats enligt vattenlagen samt i

den mån övriga förutsättningar för

skattskyldighetens inträde föreligger.

Detta är emellertid inte tillräckligt.

Enligt utskottets mening bör

skatteplikten omfatta all sandsugning

som sker till havs, även om det skulle

ske utanför territorialgränsen och

projektet inte kräver tillstånd enligt

vattenlagen. Bakgrunden till utskottets

ställningstagande står att finna i

motion Sk13 där det uttrycks farhågor

för att sandsugning till havs kan komma

att öka när skatten på naturgrus

införs, något som utskottet av de skäl

som anförs i motionen, vill förhindra.

Bl.a. skulle detta kunna få negativa

konsekvenser för olika ekosystem i

havet. Det får ankomma på regeringen

att snarast överväga vilken

lagstiftning som kan krävas för att

åstadkomma vad utskottet nu efterlyst.

Lagförslagen bör vara riksdagen till

handa i så god tid att de kan träda i

kraft den 1 juli 1996. Vad utskottet nu

med anledning av motion Sk15 uttalat

bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan

under moment 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande sandsugning till

havs

att riksdagen med anledning av

motion 1995/96:Sk15 yrkande 3 som

sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

3. Skattenivån (mom. 4 och 8)

Ronny Korsberg (mp) anser

dels att den del av utskottets

yttrande på s. 16 som börjar med

Skatteutskottet gör och slutar med

(yrkande 1) bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion

Sk15 anser utskottet att det är viktigt

att skatten på naturgrus ger

tillräckligt incitament för en övergång

till andra material än naturgrus. De

beräkningar som gjorts angående

prisskillnaden mellan naturgrus och

bergkross tyder på att den av

regeringen föreslagna nivån är för låg.

Enligt Utredningen om naturgrusskatt

(SOU 1995:67) är en skattenivå om 10 kr

per ton rimlig från styrmedelssynpunkt.

Enligt utskottets mening måste, som

framför i motionen, skatten sättas så

högt att naturgrus av kostnadsskäl inte

längre framstår som det förmånligaste

alternativet. Som föreslås i motionen

bör skattenivån bestämmas till 10 kr

per ton.

dels att utskottets hemställan

under momenten 4 och 8 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande skattenivån

att riksdagen med bifall till

motion 1995/96:Sk15 yrkande 1 och

med avslag på proposition

1995/96:87 i denna del bestämmer

skattenivån till 10 kr per ton,

8. beträffande lagförslagen

såvitt avser skattenivån

att riksdagen med anledning av vad

som ovan anförts och hemställts

antar 3 § i den föreslagna lagen om

skatt på naturgrus med den

ändringen att ordet fem byts ut

mot ordet tio .

4. Avfallsskatt (mom. 6)

Ronny Korsberg (mp) anser

dels att den del av utskottets

yttrande på s. 17 som börjar med

Skatteutskottet, som och slutar med

Motionsyrkandet avstyrks bort ha

följande lydelse:

Avfallsskatteutredningen föreslog i

sitt betänkande (SOU 1994:114) en

indexreglerad skatt om 0,6 % av

aktuellt basbelopp per ton avfall.

Skatt på avfall som går från

avfallsförbränningsanläggning till

deponering föreslogs vara 2,4 % av

aktuellt basbelopp per ton avfall.

Utredningen undantog torrt gråberg och

anrikningssand från gruvindustrin från

lagförslaget. Enligt utskottets mening

bör avfallsskatten även omfatta

långvariga upplag av överskottsmassor

och skrotsten i täkter och på andra

platser. Syftet med detta är att

motverka att det bryts stora mängder

material där sedan endast de mest

attraktiva fraktionerna utnyttjas.

Utskottet anser att

Avfallsskatteutredningens förslag med

de tillägg som utskottet nu förordat

bör genomföras snarast och utan att den

nu tillsatte särskilde utredarens

förslag avvaktas. Vad utskottet nu med

anledning av motion Sk15 uttalat bör

ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan

under moment 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande avfallsskatt

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:Sk15 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

Särskilt yttrande

Avfallsskatt

Lars Bäckström (v) anför:

För att stimulera återvinning,

återanvändning och kretslopp av varor

och material har Vänsterpartiet

tidigare lagt fram förslag om att

införa en särskild avfallsavgift, och

vi är alltjämt av uppfattningen att en

sådan avgift bör införas. Vi har

emellertid valt att nu avvakta den

särskilde utredarens förslag till

utformning av en avfallsskatt. Vi har

för avsikt att återkomma i frågan så

snart utredarens förslag föreligger.

Jordbruksutskottets yttrande

1995/96:JoU2y

Lag om skatt på naturgrus

1Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 7 november 1995

berett jordbruksutskottet tillfälle att

avge yttrande över proposition

1995/96:87 Lag om skatt på naturgrus

jämte motionerna Sk13, Sk14, Sk15 och

Sk16.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att en lag

införs om skatt på naturgrus. Avsikten

är att skatten skall verka för en

bättre hushållning med naturgrus.

Vidare föreslås att det i

naturvårdslagen skall införas en

möjlighet för regeringen att föreskriva

om skyldighet för den som har

täkttillstånd att hålla länsstyrelsen

underrättad om vem som exploaterar en

täkt och en möjlighet för regeringen

att meddela föreskrifter om avgifter

för myndigheternas verksamhet enligt

naturvårdslagen.

Lagen om skatt på naturgrus föreslås

träda i kraft den 1 juli 1996 och

ändringarna i naturvårdslagen den 1

april 1996.

Motioner

1995/96:Sk13 av Ingvar Eriksson (m)

vari yrkas att riksdagen avslår

regeringens förslag om införande av

skatt på naturgrus i enlighet med vad

som anförts i motionen.

1995/96:Sk14 av Hanna Zetterberg m.fl.

(v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om producentansvar och

återanvändning,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att en

utvärdering kring denna skatt görs för

att noggrant kontrollera att inga andra

bieffekter kommer till som en kraftigt

ökad användning av krossat berg.

1995/96:Sk15 av Ronny Korsberg m.fl.

(mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att en skatt

på naturgrus om 10 kr per ton införs

från den 1 juli 1996,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om införande av en avfallsskatt

som även skall omfatta

överskottsmassor, skrotsten m.m.,

3. att riksdagen beslutar införa skatt

på naturgrus även för sandsugning till

havs.

1995/96:16 av Berit Andnor m.fl. (s)

att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en uppföljning av effekterna

av införandet av en skatt på naturgrus.

Utskottets överväganden

Skatt på naturgrus

Utskottet vill inledningsvis erinra om

att riksdagen vid flera tillfällen

uttalat sig för en ökad användning av

ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken.

Det råder stor enighet om att

användningen av miljöskatter och

avgifter kan ge incitament till en

bättre hushållning med våra

naturresurser. Sådana styrmedel kan

också öka lönsamheten för investeringar

i miljöskyddande och resursbesparande

teknik.

Utskottet delar regeringens bedömning

att naturgrus är en icke förnybar

naturresurs och att åtgärder bör vidtas

för att ytterligare påskynda övergången

från naturgrus till alternativa

material. Från de synpunkter utskottet

har att företräda tillstyrker utskottet

att det införs en skatt på naturgrus.

Därmed avstyrks motion Sk13.

Som framgår av propositionen ämnar

regeringen noga följa utvecklingen på

området. Visar det sig att den låga

skattenivån inte är tillräcklig för att

uppnå den önskade effekten skall

förslag till nödvändiga förändringar

snabbt kunna läggas fram. Med

hänvisning härtill tillstyrker

utskottet för sin del att skatten

inledningsvis bestäms till 5 kr per ton

och avstyrker motion Sk15 yrkande 1.

Utskottet utgår vidare från att

önskemålen i motionerna Sk14 yrkande 2

och Sk16 om utvärdering av förslagets

effekter i olika avseenden kan

tillgodoses med hänvisning till samma

uttalande i propositionen.

I motiveringen till motion Sk14

yrkande 1 framförs ett allmänt hållet

önskemål att propositionen borde ha

kompletterats med ett producentansvar

även för byggindustrin och med förslag

om hur man ytterligare skulle kunna

uppmuntra återanvändning och

återvinning av naturgrus. Utskottet

konstaterar att motionen inte

innehåller något preciserat yrkande i

angivet hänseende. Det bör tilläggas

att Kretsloppsdelegationen (se bl.a.

direktiv 1995:23) har till uppgift att

ta fram förslag till en strategi för

hur arbetet med en krets-

loppsanpassning av samhället skall

bedrivas inom olika sektorer. Enligt

vad utskottet erfarit planerar

delegationen att under våren 1996 avge

förslag som gäller byggnadsindustrin.

Återstående yrkanden i motion Sk15

gäller dels införande av en

avfallsskatt, dels att bestämmelserna

om skatt på naturgrus skall omfatta

även sandsugning till havs.

Utskottet erinrar om att

Avfallsskatteutredningen i juni 1994

avgett ett betänkande med förslag om

vissa miljöskatter m.m. på

avfallsområdet (SOU 1994:114). I mars

1995 har en särskild utredare

tillkallats för att ta fram förslag

till en skatt som syftar till att

minska mängden avfall som deponeras och

för att allsidigt utreda konsekvenserna

av att införa en sådan skatt (dir.

1995:37). I avvaktan på resultatet av

detta arbete är utskottet inte berett

att föreslå en avfallsskatt med den

inriktning som avses i motion Sk15

yrkande 2.

Genom den föreslagna konstruktionen av

lagen om skatt på naturgrus omfattar

skatten även sådan sandsugning m.m. i

vattenområde som sker med tillstånd

enligt vattenlagen (1983:291).

Sandsugning i övrigt inom och utom

Sveriges sjöterritorium regleras i

lagen (1966:314) om kontinentalsockeln.

Enligt förordningen (1991:738) om

miljökonsekvensbeskrivningar skall i

ärenden om tillstånd till bl.a.

utvinning av naturtillgångar enligt

kontinentalsockellagen en

miljökonsekvensbeskrivning bifogas till

ansökningen. Tillståndsmyndighet är

Sveriges geologiska undersökning (SGU).

Utskottet kan för sin del förutse vissa

skatterättsliga eller tekniska problem,

om punktskattelagstiftningen skulle

göras tillämplig på

exploateringsverksamhet utanför svenskt

territorium. Det bör dock särskilt

framhållas att de företag som utvinner

grus, sand och sten med tillstånd

enligt kontinentalsockellagen är

skyldiga att betala en avgift för

verksamheten. Enligt uppgift från SGU

varierar denna avgift inom ganska vida

gränser, från ca 25 öre per kubikmeter

till 10 kr per kubikmeter. Närmare

bestämmelser härom finns i förordningen

(1966:315) om kontinentalsockeln. Med

det anförda avstyrker utskottet motion

Sk15 yrkande 3.

Ändring i naturvårdslagen

Som framgår av propositionen finns för

närvarande ingen generell bestämmelse i

naturvårdslagen som gör det möjligt att

meddela föreskrifter om avgifter för

tillstånd och tillsyn. Däremot finns en

sådan bestämmelse i 69 §

miljöskyddslagen. Utskottet anser det

angeläget att naturvårdslagen

kompletteras på det sätt regeringen

föreslår och tillstyrker förslaget om

ändring i naturvårdslagen.

Stockholm den 23 november 1995

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus

(c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson

(s), Göte Jonsson (m), Leif Marklund

(s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson

(s), Ingemar Josefsson (s), Carl G

Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann-

Kristine Johansson (s), Maggi

Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva

Björne (m), Gudrun Lindvall (mp),

Lennart Brunander (c) och Michael

Hagberg (s).

Avvikande meningar

1. Avslag på förslaget om skatt på

naturgrus

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G

Nilsson och Eva Björne (alla m) anser

att utskottets överväganden under

rubriken Skatt på naturgrus bort ha

följande lydelse:

Som framgår av motion Sk13 har

efterfrågan på bergkrossmaterial ökat

markant under de senaste åren. Denna

tendens bekräftas också av de

beräkningar Sveriges geologiska

undersökning har gjort. Dessa utvisar

att naturgrusanvändningen vid

produktion av ballast sedan år 1987

minskat med ungefär 25 %. Samtidigt har

bergkrossanvändningen ökat till 35 %.

Statens naturvårdsverk har i

aktionsprogrammet Ett miljöanpassat

samhälle ställt upp ett delmål till år

1994 att berg skulle svara för minst 30

% av ballastproduktionen. Alla tecken

tyder således på att gällande

riktlinjer för hushållningen med

naturgrus är fullt tillräckliga. Den

kontinuerligt sjunkande användningen av

naturgrus torde vara ett utslag av det

personliga ägaransvaret att hushålla

med ändliga naturresurser. Det finns

således, som motionärerna anför, inga

klara argument för att en skatt skulle

leda till en minskad användning av

naturgrus. Regeringens förslag leder

därmed endast till att det samlade

skattetrycket ökar inom en viss

näringsgren. Utskottet anser således

att skatteutskottet bör med

tillstyrkande av motion Sk13 avstyrka

regeringens förslag om en ny skatt på

naturgrus. Därmed bör även övriga

motioner i detta avsnitt avstyrkas.

2. Skattenivån

Gudrun Lindvall (mp) anser att den del

av utskottets överväganden under

rubriken Skatt på naturgrus som börjar

med Som framgår och slutar med Sk15

yrkande 1 bort ha följande lydelse:

Som anförs i Miljöpartiets motion Sk15

är det viktigt att skatten på naturgrus

ger tillräckligt incitament för en

övergång till andra material än

naturgrus. De beräkningar som gjorts

angående prisskillnaden mellan

naturgrus och bergkross tyder på att

den av regeringen föreslagna nivån är

för låg. Enligt Utredningen om

naturgrusskatt (SOU 1995:67) är en

skattenivå om 10 kr per ton rimlig från

styrmedelssynpunkt. Enligt utskottets

mening måste skatten sättas så högt att

naturgrus av kostnadsskäl inte längre

framstår som det förmånligaste

alternativet. Utskottet föreslår därför

att skatteutskottet tillstyrker motion

Sk15 yrkande 1 om en skattenivå på 10

kr per ton.