Bet. 1995/96:SkU20

Skatteutskottets betänkande

1995/96:SKU20

Skattelättnad för riskkapital, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionerna

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1995/96

SkU20

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet

propositon 1995/96:109 Skattelättnad

för riskkapital, m.m. Utskottet

tillstyrker propositionen med vissa

mindre justeringar och avstyrker

samtliga motionsyrkanden.

Vid betänkandet fogas elva

reservationer (m, fp, v, mp och kds).

Propositionerna

Regeringen (Finansdepartementet)

föreslår i proposition 1995/96:109 att

riksdagen antar de i propositionen

framlagda förslagen till

1. lag om skattereduktion för

riskkapitalinvesteringar,

2. lag om ändring i

kommunalskattelagen (1928:370),

3. lag om ändring i lagen (1995:651)

om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370),

4. lag om ändring i lagen (1947:576)

om statlig inkomstskatt,

5. lag om ändring i

skatteregisterlagen (1980:343),

6. lag om ändring i lagen (1995:00) om

ändring i lagen (1994:1915) om ändring

i skatteregisterlagen (1980:343),

7. lag om ändring i lagen (1990:325)

om självdeklaration och kontroll

uppgifter,

8. lag om ändring i lagen (1992:1643)

om särskilda regler för beskattning av

inkomst från handelsbolag i vissa fall,

9. lag om ändring i lagen (1993:1538)

om periodiseringsfonder,

10. lag om ändring i lagen (1994:775)

om beräkning av kapitalunderlaget vid

beskattning av ägare i fåmansföretag.

I propositionen föreslår regeringen ett

antal åtgärder för att stimulera de små

och medelstora företagens försörjning

av riskkapital i avvaktan på mer

långsiktiga lösningar. Förslagen är

anpassade till förutsättningarna för

respektive företagsformer.

I fråga om företag som drivs i

aktiebolagsform föreslås ett

tillfälligt system med skattereduktion

för riskkapitalinvesteringar. Enligt

förslaget skall privatpersoner som

köper nyemitterade aktier i onoterade

bolag ges en skattelättnad motsvarande

30 % av anskaffningskostnaden upp till

100 000 kr. Vid en senare försäljning

medges likväl fullt avdrag för

anskaffningskostnaden. En förutsättning

är att aktierna behålls i minst fem år.

Skattelättnaden kan ges även åt ägare

till fåmansföretag. Skattelättnaden

gäller aktieköp om sammanlagt högst

100 000 kr under tidsperioden januari

1996-december 1997. Ekonomiska

föreningar omfattas inte av

riskkapitalavdraget utan föreslås i

stället få rätt till avdrag för

insatsutdelning. Underskott av

nystartad aktiv näringsverksamhet

föreslås med vissa begränsningar få

kvittas mot andra förvärvsinkomster.

I propositionen föreslås även vissa

förändringar i regelsystemet för

beskattning av delägare i

fåmansföretag. Den väsentliga ändringen

avser att tillämpningsområdet för

regelsystemet ges en utformning som

bättre överensstämmer med den som var

avsedd i 1990 års skattereform.

Reglerna tillämpas i dag när

aktieägaren är verksam i ett

fåmansföretag eller i ett

koncernföretag. De bör emellertid

tillämpas också när aktieägaren är

verksam i ett företag som inte är ett

koncernföretag, i vilket han indirekt

äger aktier under förutsättning att

aktieägaren har ett reellt inflytande

även i det företaget. Vidare föreslås

att även utländska företag skall kunna

utgöra fåmansföretag. I förtydligande

syfte föreslås redaktionella ändringar

i regelsystemet. I övrigt föreslås

vissa ändringar för beskattningen av

vinst vid avyttring av andel i

handelsbolag som äger aktier i ett

fåmansföretag.

Slutligen föreslås en begränsning av

avdragsramen för

representationsutgifter.

För att samordning skall ske av två

samtidigt föreliggande förslag till

ändring i 7 § skatteregisterlagen

(1980:343) har behandlingen av

lagförslag 3 i proposition 1995/96:56

Ändringar i lagen om

folkbokföringsregister av utskottet

(bet. 1995/96:SkU14) flyttats till

behandlingen av proposition

1995/96:109. Det i sistnämnda

proposition framlagda förslaget till

ändring i 7 § (lagförslag 6) har

utformats med beaktande av den ändring

som föreslås i proposition 1995/96:56.

Näringsutskottet har till

skatteutskottet överlämnat ett förslag

till ändring i 2 kap. 16 § lagen om

självdeklaration och kontrolluppgifter

(1990:325) i proposition 1995/96:74

Ökad bankkonkurrens för att samordning

skall ske med en ändring i samma

paragraf som föreslås i proposition

1995/96:109 (lagförslag 7).

De vid proposition 1995/96:109 fogade

lagförslagen har följande lydelse.

Motionerna

1995/96:Sk22 av Ronny Korsberg m.fl.

(mp) vari yrkas att riksdagen avslår

förslaget att kostnader för vin och

sprit får räknas in i avdragsramen vid

representation.

1995/96:Sk23 av Per Rosengren m.fl. (v)

vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär

förslag om värnskatt på bolagsvinster i

enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen avslår förslaget till

lag om skattereduktion för

riskkapitalinvesteringar med

konsekvensförändringar och begär

förslag hos regeringen i enlighet med

vad i motionen anförts,

3. att riksdagen avslår förslaget till

lag om ändring i kommunalskattelagen

med konsekvensförändringar såvitt avser

kvittning och begär förslag hos

regeringen i enlighet med vad i

motionen anförts,

4. att riksdagen avslår förslaget till

lag om ändring i lagen om ändring i

kommunalskattelagen med

konsekvensförändringar såvitt avser

kostnader för vin och sprit vid

representation och begär förslag hos

regeringen i enlighet med vad i

motionen anförts.

1995/96:Sk24 av Elver Jonsson m.fl.

(fp, kds) vari yrkas att riksdagen

avslår propositionen i den del som

avser att kostnader för vin och sprit

skall få ingå i avdragsramen för

representation.

1995/96:Sk25 av Bo Lundgren m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär

förslag om riskkapitalavdrag i enlighet

med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar undanröja

den beloppsmässiga gränsen vad avser

kvittning av underskott av nystartad

aktiv näringsverksamhet i enlighet med

vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär

förslag om lindring av spärreglerna för

delägare i fåmansföretag i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1995/96:Sk26 av Göran Magnusson m.fl.

(s, c) vari yrkas att riksdagen, med

bifall till regeringens förslag till

lydelse av punkt 1 i anvisningarna till

20 § i kommunalskattelagen, tillfogar

följande text: Avdrag medges inte i

något fall för utgifter för

spritdrycker och vin.

1995/96:Sk27 av Michael Stjernström

m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu är i

fråga

1. att riksdagen beslutar om ett

permanent riskkapitalavdrag,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppföljning av modellen för

riskkapitalavdrag,

3. att riksdagen beslutar om en

beloppsgräns på 300 000 kr för

riskkapitalavdraget,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om riskkapitalavdrag även för

indirekta investeringar,

5. att riksdagen beslutar att

kvittningsrätten även skall omfatta

verksamheter som startats under 1995,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att likställa villkoren för

fåmansföretag och övriga bolag,

7. att riksdagen avslår regeringens

förslag om reavinstbeskattning vid

avyttring av andel i handelsbolag som

äger aktie i fåmansbolag,

9. att riksdagen avslår regeringens

förslag att vin och sprit skall ingå i

avdragsramen för representation.

1995/96:Sk28 av Isa Halvarsson och

Karin Pilsäter (fp) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

2. att riksdagen beslutar om sådana

förändringar i riskkapitalavdraget som

anges i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en genomgripande

och principiell översyn av

fåmansföretagslagstiftningen i syfte

att förenkla och sänka

skattebelastningen,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppskjuten bolagsskatt så

länge ingen utdelning sker.

Utskottet

Riskkapitalavdrag

Genom den ekonomisk-politiska

propositionen hösten 1994 (prop.

1994/95:25) avsattes ett särskilt

utrymme om 2 miljarder kronor för

åtgärder inom företagsskatteområdet.

Åtgärderna skulle inriktas mot de

mindre företagen och i första hand

syfta till att underlätta

riskkapitalförsörjningen. Som en första

åtgärd aviserades i

kompletteringspropositionen i våras

(prop. 1994/95:150) ett förslag om ett

temporärt s.k. riskkapitalavdrag.

Vidare aviserades ett förslag om

kvittning av underskott i nystartad

enskild näringsverksamhet mot inkomst

av tjänst fr.o.m. inkomståret 1996.

Förslag om åtgärder i syfte att

förbättra tillgången på riskkapital

skulle beredas vidare.

Proposition 1995/96:109 innehåller de

förslag om åtgärder för att förbättra

villkoren för små och medelstora

företags expansionsmöjligheter som har

aviserats tidigare.

I propositionen föreslås att en

skattereduktion skall medges fysiska

personer som under åren 1996 och 1997

deltar i nyemissioner i onoterade

aktiebolag som är verksamma i Sverige.

Skattereduktionen skall vara 30 %

beräknat på ett underlag om lägst 10

000 och högst 100 000 kr. Underlaget

för reduktionen är det belopp som har

betalats i pengar för de nyemitterade

aktierna.

Aktierna måste behållas i minst fem år

för att skattereduktionen skall stå

fast. Skattereduktion skall medges även

vid köp av nyemitterade aktier i egna

och närstående personers fåmansföretag.

De bolag som kan komma i fråga för

avdragsgilla investeringar får inte ha

eller ha haft sina aktier noterade på

en börs eller någon annan reglerad

marknadsplats. Investeringar i

finansiella företag, leasingföretag

liksom fastighetsförvaltande företag

undantas från riskkapitalavdraget. Ett

företag får inte heller annat än

tillfälligtvis ha mer än en femtedel av

sina tillgångar placerade i likvida

tillgångar.

När aktierna avyttras efter fem år

skall avdrag medges för hela

anskaffningskostnaden utan hänsyn till

att skattereduktion medgetts. Detta

innebär att det riskkapitalavdrag som

föreslagits i propositionen blir en

definitiv skattelättnad.

Skattereduktionen skall upphävas eller

sättas ned bl.a. om felaktigheter

uppkommit på grund av att oriktiga

uppgifter lämnats eller när aktierna

sålts för tidigt. Vid upphävande eller

nedsättning skall ett särskilt tillägg

om 30 % av reduktionsbeloppet påföras.

För uppsåtligt eller grovt vårdslöst

oriktigt uppgiftslämnande kan

straffansvar komma i fråga.

I motion Sk23 av Per Rosengren m.fl.

(v) yrkas om avslag på regeringens

förslag om att införa ett

riskkapitalavdrag. Enligt motionen bör

riksdagen begära ett förslag från

regeringen om ett annat system för

företagens riskkapitalförsörjning

(yrkande 2). Motionärerna vill även

införa en särskild skatt om 5 % på

bolagsvinster över 50 miljoner kronor

(yrkande 1). Intäkterna från denna

skatt skall enligt motionen användas

till riskkapital i framtidsbranscher

och företag med tillfälliga

kapitalbehov.

I de andra motioner som tar upp

riskkapitalavdraget hemställs om vissa

utvidgningar i det framlagda förslaget.

Enligt motion Sk25 yrkande 1 av Bo

Lundgren m.fl. (m) bör

riskkapitalavdraget beräknas på ett

underlag om högst 300 000 kr per år

under en period om minst fem år. Även

indirekta investeringar via

riskkapitalfonder bör vara möjliga

enligt motionen.

Liknande förslag finns i motion Sk27

av Michael Stjernström m.fl. (kds).

Enligt motionen skall

riskkapitalavdraget inte tidsbegränsas

(yrkande 1), beloppsgränsen uppåt för

underlaget bestämmas till 300 000 kr

(yrkande 3) och avdrag kunna ske även

för indirekta investeringar via företag

eller fonder (yrkande 4). Motionärerna

vill också att regeringen skall få i

uppdrag att ombesörja en uppföljning

för att kontrollera hur

riskkapitalförsörjningen påverkas av

avdraget (yrkande 2).

I motion Sk28 av Isa Halvarsson och

Karin Pilsäter (fp) hemställs att

riskkapitalavdraget skall gälla utan

tidsbegränsning. Det bör enligt

motionen kunna medges även för aktier

som handlas på nya marknadsplatser för

innovatörskapital (yrkande 2). Motionen

innehåller också ett yrkande om att

underlätta för nystartade verksamheter

genom att medge uppskjuten bolagsskatt

så länge ingen utdelning sker (yrkande

4).

Det förslag om ett riskkapitalavdrag

som regeringen har lagt fram är avsett

som en provisorisk åtgärd i syfte att

snabbt underlätta kapitalförsörjningen

för de mindre företagen.

Riskkapitalavdraget avses gälla under

en begränsad tid i avvaktan på att

problemen kring de små och medelstora

företagens kapitalförsörjning kan få en

permanent lösning.

Utskottet anser att ett

riskkapitalavdrag bör införas och

avstyrker motion Sk23 yrkande 2.

Utskottet avstyrker även förslaget i

yrkande 1 i samma motion om en extra

skatt på vissa vinster.

Utskottet anser att

riskkapitalavdraget, som regeringen har

avsett, bör gälla under en begränsad

tidsperiod i avvaktan på det pågående

utredningsarbetet. Utskottet avstyrker

därför förslaget i Sk25 yrkande 1 i

denna del om att avdraget skall gälla

under en femårsperiod och förslaget i

motionerna Sk27 yrkande 1 och Sk28

yrkande 2 i denna del om att avdraget

inte skall tidsbegränsas.

En begränsning av skattereduktionen

till högst 30 000 kr per person är

motiverat med hänsyn till det rådande

statsfinansiella läget. Utskottet

tillstyrker den i propositionen

föreslagna beloppsgränsen och avstyrker

förslagen om en högre övre beloppsgräns

i motionerna Sk25 yrkande 1 i denna del

och Sk27 yrkande 3.

I ett par av motionerna förordas att

skattereduktionen skall medges även i

samband med vissa indirekta

investeringar. Flera av de

remissinstanser som har yttrat sig till

regeringen i ärendet har framfört

önskemål om att skattelättnaden även

bör medges vid indirekta investeringar

via riskkapitalbolagsfonder.

Ett motiv för att tillåta indirekta

investeringar är att investeraren får

en bättre riskspridning. Som har

framhållits i propositionen skulle

emellertid ett fondsystem baserat på

placeringar enbart i onoterade bolag

kräva en ny lagstiftning. En sådan

lagstiftning är inte lämplig i ett

temporärt system för skattelättnad vid

riskkapitalinvesteringar. Av detta skäl

bör skattereduktionen inte omfatta

indirekta investeringar. Utskottet

avstyrker följaktligen motionerna Sk25

yrkande 1 i denna del och Sk27 yrkande

4.

Beträffande förslaget om en

uppföljning i motion Sk27 yrkande 2

vill utskottet nämna att regeringen

kommer att uppdra åt Närings- och

teknikutvecklingsverket (NUTEK) att i

samarbete med Riksskatteverket (RSV)

utvärdera riskkapitalavdragets

effekter. Utskottet anser att det inte

finns ett behov av ett tillkännagivande

till regeringen om en uppföljning.

Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Som utskottet tidigare har nämnt har i

motion Sk28 tagits upp en fråga om att

riskkapitalavdraget skall gälla även

för aktier som handlas på nya

marknadsplatser för innovatörskapital.

De bolag som enligt propositionen kan

komma i fråga för avdragsgilla

investeringar får inte ha eller ha haft

sina aktier noterade på en börs eller

någon annan reglerad marknad. Detta

innebär, såvitt gäller den svenska

marknaden, att förvärv av aktier i

såväl A-, OTC- som O-listade bolag är

uteslutna från skattereduktion. I

dagsläget torde det inte finnas någon

annan reglerad marknad för aktier i

Sverige än vad som nämnts i

propositionen. Den förmedling av aktier

i vissa s.k. innovationsföretag som för

närvarande sker genom enskilda

fondkommissionärer anses inte utgöra

någon reglerad marknad. Den fråga som

tas upp i motionen kan därför inte

anses vara något problem. Utskottet

avstyrker följaktligen motion Sk28

yrkande 2 även i denna del.

Beträffande förslaget i motion Sk28

yrkande 4 om uppskjuten bolagsskatt så

länge inte utdelning sker vill

utskottet nämna att 1992 års

företagsskatteutredning skall utreda

bl.a. ett generellt system med en

lättnad i den ekonomiska

dubbelbeskattningen på företagsnivå.

Utredningsarbetet bör avvaktas innan

riksdagen tar ställning till frågor som

gäller grundläggande inslag i

företagsbeskattningen. Utskottet

avstyrker det förslag om

skattelättnader som lagts fram i

motionen.

Det anförda innebär att utskottet i

allt väsentligt tillstyrker det i

propositionen framlagda förslaget om

ett riskkapitalavdrag. Några mindre

justeringar bör dock göras i det vid

propositionen fogade förslaget till lag

om skattereduktion för

riskkapitalinvesteringar. Utskottet

återkommer till detta i avsnittet om

lagförslagen nedan.

I motion Sk23 har ställts frågan

huruvida införande av ett

riskkapitalavdrag förutsätter att EG-

kommissionen skall informeras.

Enligt propositionen bör ett temporärt

stöd i syfte att stimulera

riskkapitalförsörjningen enbart under

två år inte möta något hinder ur EG-

perspektiv. Tvärtom har inom EG i många

sammanhang betonats vikten av att

stärka kapitalförsörjningen i små och

medelstora företag. Sammantaget kan

enligt propositionen det föreslagna

systemet med skattereduktion för

riskkapitalinvesteringar inte ses som

offentligt stöd i Romfördragets mening.

Det finns därför ingen anledning att

informera kommissionen om det nu

föreslagna riskkapitalsystemet.

Utskottet instämmer i vad som anförts i

propositionen i denna fråga.

Ekonomiska föreningar

Investeringar i ekonomiska föreningar

kommer inte att omfattas av möjligheten

till skattereduktion för

riskkapitalinvesteringar. Enligt

propositionen bör i stället - i

avvaktan på mer långsiktiga lösningar

för lättnader i dubbelbeskattningen -

ekonomiska föreningar som är

kooperativa få tillbaka rätten till

avdrag för insatsutdelning och

utdelning på förlagsinsatser.

Utskottet har inte något att erinra

mot förslaget och tillstyrker

följaktligen propositionen i denna del.

Kvittning av underskott

I propositionen föreslås att underskott

av aktiv näringsverksamhet som startas

efter utgången av 1995 skall få kvittas

mot förvärvsinkomster under de fem

första verksamhetsåren. Syftet med

förslaget är att underlätta för

nyföretagande och ge positiva effekter

på företagande och risktagande hos

enskilda näringsidkare.

Kvittning skall medges med högst

100 000 kr om året. Den skattskyldige

får inte under en femårsperiod före

verksamhetens påbörjande ha bedrivit

likartad verksamhet.

Möjligheten till kvittning skall stå

öppen även när en verksamhet övertas

från någon närstående. I sådant fall

medges avdrag endast om den närstående

hade varit berättigad till avdrag om

han själv fortsatt att driva

verksamheten. Om en skattskyldig genom

köp eller annat liknande förvärv

övertagit en verksamhet från en

förälder eller far- eller morförälder

får underskott dock kvittas mot

förvärvsinkomster under de fem första

verksamhetsåren.

Vissa mangårdsbyggnader på lantbruk

skall på ägarens begäran beskattas i

näringsverksamhet. Underskott i

förvärvskälla där sådan fastighet ingår

kan inte kvittas enligt de föreslagna

nya reglerna. Ytterligare begränsningar

skall gälla för kommanditdelägare och

delägare i handelsbolag i visst fall.

I motion Sk23 yrkande 3 av Per

Rosengren m.fl. (v) hemställs att

propositionen skall avslås i denna del

och att riksdagen skall begära att

regeringen lägger fram ett nytt förslag

som innebär en kortare

kvittningsperiod, normalt två år.

Utvidgningar i den föreslagna

kvittningsrätten förordas i motionerna

Sk25 yrkande 2 av Bo Lundgren m.fl. (m)

och Sk27 yrkande 5 av Michael

Stjernström m.fl. (kds). Enligt motion

Sk25 skall riksdagen besluta att

kvittningsmöjligheten skall gälla utan

begränsningen till 100 000 kr. I motion

Sk27 föreslås att kvittningsrätten

skall gälla även för verksamheter som

har startat under 1995.

Utskottet anser att kvittningsrätten

bör gälla under fem år och avstyrker

yrkande 3 i motion Sk23 om att

regeringen skall återkomma med nytt

förslag med kortare kvittningstid.

Utskottet anser också att det bör

finnas en beloppsmässig begränsning för

hur stort underskott i

näringsverksamhet som skall kunna

kvittas mot tjänsteinkomster. Det

kvittningsbara beloppet bör i enlighet

med förslaget i propositionen bestämmas

till 100 000 kr för varje år. Om

underskottet visst eller vissa år under

femårsperioden skulle överstiga det

kvittningsbara beloppet kommer den

överskjutande delen enligt de allmänna

reglerna för näringsverksamhet att få

avräknas mot framtida överskott i

näringsverksamheten. Utskottet

avstyrker följaktligen förslaget i

motion Sk25 om att det inte skall

införas en beloppsgräns.

De nya kvittningsreglerna omfattar

alla verksamheter som startas fr.o.m.

den tidpunkt då de nya reglerna träder

i kraft och där det inte redan finns en

kvittningsrätt i enlighet med de

särskilda regler som gäller i fråga om

litterär, konstnärlig eller därmed

jämförlig verksamhet. Det var också

avsikten i kompletteringspropositionen

i våras att reglerna skulle gälla

fr.o.m. den 1 januari 1996 (prop.

1994/95:150, bil. 1, s. 33). Det finns

enligt utskottets mening inte anledning

att ge reglerna tillbakaverkande kraft

på det sätt som har föreslagits i

motion Sk27 yrkande 5. Utskottet

avstyrker motionsyrkandet.

Det anförda innebär att utskottet

tillstyrker propositionen i fråga om

kvittning av underskott.

Beskattning av ägare i fåmansföretag

För fåmansföretagen gäller särskilda

spärregler som skall förhindra bl.a.

att en aktieägare kan ta ut

arbetsinkomster som lägre beskattade

utdelningar eller reavinster. Dessa

regler, som finns i 3 § 12 mom. lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt, har

ändrats vid upprepade tillfällen under

senare år, senast i samband med

beslutet hösten 1994 att återinföra

dubbelbeskattningen av bolagsinkomster.

Under våren 1995 har bedrivits ett

utredningsarbete kring vissa tekniska

frågor i regelsystemet för beskattning

av ägare i fåmansföretag. I

propositionen föreslås att det

särskilda regelsystemet för beskattning

av delägare i fåmansföretag skall

tillämpas också om aktieägaren är

verksam i betydande omfattning i ett

företag i vilket denne indirekt äger

aktier under förutsättning att även det

företaget är ett fåmansföretag. Denna

ändring innebär att tillämpningsområdet

bättre kommer att överensstämma med de

intentioner som låg till grund för 1990

års skattereform. Genom en annan

ändring skall slås fast att även

utländska juridiska personer skall

beaktas vid bedömningen av om ett

fåmansföretag föreligger.

I propositionen har också tagits in

ett par förslag som gäller

transaktioner mellan ett fåmansbolag

och ett handelsbolag där aktieägaren är

verksam. Ett ändringsförslag avser

avyttring av andel i handelsbolag som

äger aktie i ett fåmansföretag i vilket

andelsägaren har varit verksam i

betydande omfattning och som inte

omfattas av lagen om särskilda regler

för beskattning av inkomst från

handelsbolag i vissa fall. Förslaget

innebär att hälften av den del av

reavinsten som kan anses belöpa på

aktierna beskattas som intäkt av

tjänst. När avyttring av

handelsbolagsandel skall beskattas

enligt den nyss nämnda särskilda lagen

slopas enligt förslaget möjligheten att

dela upp vinsten genom ett delbokslut i

de fall handelsbolaget äger aktie i ett

fåmansföretag i vilket andelsägaren har

varit verksam i betydande omfattning.

Propositionen innehåller även förslag

om vissa ändringar av lagteknisk

karaktär i syfte att förtydliga

lagtexten.

I motion Sk27 yrkande 7 av Michael

Stjernström m.fl. (kds) yrkas om avslag

på propositionen såvitt avser avyttring

av andel i handelsbolag som äger aktie

i fåmansbolag.

Utskottet anser det vara angeläget att

det inte genom olika

bolagskonstruktioner skall vara möjligt

att komma förbi systemet för

beskattning av ägare i fåmansföretag.

Utskottet tillstyrker följaktligen

förslaget i propositionen om avyttring

av handelsbolagsandelar och avstyrker

motion Sk27 yrkande 7.

Utskottet tillstyrker propositionen

även i fråga om de övriga förslag som

har lagts fram när det gäller

beskattningen av ägare i fåmansföretag.

Den skatterättsliga regleringen av

fåmansföretagen tas upp ur ett mer

allmänt perspektiv i tre motioner. I

motion Sk25 yrkande 3 av Bo Lundgren

m.fl. (m) hemställs om en lindring i

spärreglerna för inkomstuppdelning i

fåmansföretag. Enligt motion Sk27

yrkande 6 av Michael Stjernström m.fl.

(kds) bör det i möjligaste mån gälla

samma villkor för fåmansföretag som för

andra företag. I motion Sk28 yrkande 3

av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter

(fp) förordas en genomgripande översyn

av fåmansbolagslagstiftningen i syfte

att förenkla och sänka

skattebelastningen.

Det utredningsarbete som har påbörjats

i fråga om den ekonomiska

dubbelbeskattningen av företag

aktualiserar även en översyn av

beskattningen av fåmansföretag.

Utskottet anser att riksdagen inte

redan nu bör ta ställning till olika

förslag om inriktningen av de ändringar

som kan behövas. Utskottet avstyrker

motionerna Sk25 yrkande 3, Sk27 yrkande

6 och Sk28 yrkande 3.

Begränsning av avdragsramen för

representation

I propositionen föreslås att avdrag för

måltidsutgifter i samband med

representation fr.o.m. år 1996 skall

medges med högst ett belopp som

motsvarar 0,5 % av basbeloppet,

avrundat nedåt till närmaste tiotal

kronor. Detta innebär att avdragsramen

sänks från för närvarande 300 kr per

person till 180 kr per person nästa år.

Avdragsramen skall liksom hittills avse

kostnad inklusive serveringsavgift men

exklusive mervärdesskatt. Kostnader för

vin och sprit skall i fortsättningen få

räknas in i avdragsramen.

I fem motioner yrkas om avslag på

propositionen såvitt avser frågan att

vin och sprit får räknas in i

avdragsramen. Det är motionerna Sk22 av

Ronny Korsberg m.fl. (mp), Sk23 yrkande

4 av Per Rosengren m.fl. (v), Sk24 av

Elver Jonsson m.fl. (fp, kds), Sk26 av

Göran Magnusson m.fl. (s, c) och Sk27

yrkande 9 av Michael Stjernström m.fl.

(kds). I motionerna anförs bl.a. att

förslaget ger felaktiga signaler i den

alkoholpolitiska debatten.

Det förslag som nu har lagts fram i

propositionen innebär en uppstramning

av avdragsramen för representation i

enlighet med vad som aviserades i

kompletteringspropositionen i våras som

en del i saneringsprogrammet för att

minska budgetunderskottet. Förslaget

beräknas medföra en årlig

inkomstförstärkning på ca 400 miljoner

kronor. Mot bakgrund av det

statsfinansiella läget och de generösa

avdragsregler som gäller för närvarande

finner utskottet att avdragsramen för

representationskostnader bör sättas ned

till den nivå som föreslagits i

propositionen.

Emellertid anser utskottet att ett

bestämt belopp bör anges i lagtexten.

En koppling bör alltså inte ske till

förändringar i basbeloppet utan

avdragsbeloppet bör anges till 180 kr

per person. Med denna justering

tillstyrker utskottet förslaget om

sänkt avdragsram för

representationskostnader.

Förenklingsskäl talar för att även

kostnader för vin och sprit skall få

ingå i avdragsramen. En annan ordning

medför administrativt merarbete för

företagen och försvårar

skattekontrollen. Utskottet har

förståelse för motionärernas synpunkter

även om utskottet anser att

motionärerna har överdrivit farhågorna

om att beslutet kommer att sända

felaktiga signaler i den

alkoholpolitiska debatten. Avdragsramen

är för närvarande 300 kr. Den blir med

de nya reglerna 180 kr fr.o.m. år 1996.

Genom en så kraftig neddragning blir

utrymmet för vin och sprit tämligen

måttligt eftersom dessa 180 kr till

huvudsaklig del bör gå åt för att täcka

kostnaderna för mat. Skulle det

emellertid visa sig att reglerna medför

oönskade effekter får reglerna prövas

på nytt.

Med hänvisning till det anförda

tillstyrker utskottet propositionen i

denna del och avstyrker motionerna Sk22

yrkande 4, Sk23, Sk24, Sk26 och Sk27

yrkande 9.

Övriga frågor

Som utskottet nämnt tidigare bör några

mindre justeringar göras i det vid

propositionen fogade förslaget till lag

om skattereduktion för

riskkapitalinvesteringar.

I lagförslagets 5 § första stycket

andra meningen bör aktier i bolaget

ändras till aktierna. Därmed blir

lagrummets innebörd den avsedda.

Tidsperioden under vilken aktierna inte

får vara noterade skall gälla såväl

aktierna i riskkapitalbolaget som

aktierna i annat företag i samma

koncern.

Ett par ändringar bör göras i 7 §

första stycket och i fjärde stycket 3 i

samma lagförslag. Ansökan om

skattereduktion bör få göras hos

skattemyndigheten senast måndagen den 4

maj 1998. Vidare skall det intyg som

bolaget utfärdat även innehålla en

försäkran om att det inte föreligger

något sådant förhållande som enligt 1 §

andra stycket sista meningen utgör

hinder för skattereduktion.

De kompletteringar av lagtexten som

utskottet har föreslagit framgår av

utskottets hemställan nedan.

Som utskottet har nämnt tidigare bör

avdragsramen för

representationskostnader inte knytas

till basbeloppet. Detta föranleder den

ändring av punkt 1 av anvisningarna

till 20 § kommunalskattelagen som

framgår av utskottets hemställan.

I förslaget till ändring i 2 kap. 16 §

lagen (1990:325) om självdeklaration

och kontrolluppgifter (lagförslag 7)

har utskottet fört in en ändring i

samma paragraf som föreslås i

proposition 1995/96:74 och som har

överlämnats från näringsutskottet.

Utskottet har vidare uppmärksammat att

det i proposition 1995/96:10 föreslås

vissa ändringar i lagen (1980:1103) om

årsredovisning m.m. i vissa företag som

föranleder en ändrad hänvisning i 2

kap. 16 § lagen om självdeklaration och

kontrolluppgifter. Utskottets förslag

till lagtext framgår av utskottets

hemställan.

Skatteutskottet har tidigare i höst

behandlat proposition 1995/96:56

Ändringar i lagen om

folkbokföringsregister, m.m. Utskottet

har i betänkande 1995/96:SkU14

utelämnat ett förslag till ändring i 7

§ skatteregisterlagen (1980:343) för

att samordning skall kunna ske med det

förslag till ändring i samma lagrum som

föreslås i förevarande proposition. I

den förevarande propositionen

1995/96:109 har förslaget till ändring

i 7 § skatteregisterlagen (lagförslag

6) utformats med beaktande av den

ändring som föreslås i proposition

1995/96:56. Genom att riksdagen antar

lagförslag 6 i proposition 1995/96:109

antar riksdagen samtidigt den ändrade

lydelse av 7 § skatteregisterlagen som

förslås i proposition 1995/96:56.

Med de ändringar som föranleds av vad

utskottet ovan anfört tillstyrker

utskottet proposition 1995/96:109 i

övrigt och de i propositionen framlagda

lagförslagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande

riskkapitalavdrag

att riksdagen bifaller proposition

1995/96:109 i denna del och avslår

motionerna 1995/96:Sk23 yrkandena 1

och 2, 1995/96:Sk25 yrkande 1,

1995/96:Sk27 yrkandena 1-4 och

1995/96:Sk28 yrkandena 2 och 4,

res. 1 (m)

res. 2 (fp) - delvis

res. 3 (v) - delvis

res. 4 (kds) - delvis

2. beträffande kvittning av

underskott

att riksdagen bifaller proposition

1995/96:109 i denna del och avslår

motionerna 1995/96:Sk23 yrkande 3,

1995/96:Sk25 yrkande 2 och

1995/96:Sk27 yrkande 5,

res. 5 (m) - delvis

res. 6 (v) - delvis

res. 7 (kds) - delvis

3. beträffande avyttring av

andel i handelsbolag

att riksdagen bifaller proposition

1995/96:109 i denna del och avslår

motion 1995/96:Sk27 yrkande 7,

res. 8 (m, kds) - delvis

4. beträffande skattereglerna

för fåmansföretag

att riksdagen bifaller proposition

1995/96:109 i denna del och avslår

motionerna 1995/96:Sk25 yrkande 3,

1995/96:Sk27 yrkande 6 och

1995/96:Sk28 yrkande 3,

res. 9 (m,fp,kds)

5. beträffande avdragsramen för

representationskostnader

att riksdagen med anledning av

proposition 1995/96:109 i denna del

beslutar att avdrag skall medges med

högst 180 kr per person,

res. 10 (m,fp) - delvis

6. beträffande kostnader för

vin och sprit vid representation

att riksdagen bifaller proposition

1995/96:109 i denna del och avslår

motionerna 1995/96:Sk22, 1995/96:Sk23

yrkande 4, 1995/96:Sk24, 1995/96:Sk26

och 1995/96:Sk27 yrkande 9,

res. 11 (fp, v,mp, kds) - delvis

7. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av

proposition 1995/96:109 i denna del,

proposition 1995/96:56 i denna del,

proposition 1995/96:74 i denna del

och vad utskottet ovan anfört och

hemställt antar de vid proposition

1995/96:109 fogade förslagen till

1. lag om skattereduktion för

riskkapitalinvesteringar med de

ändringarna beträffande 5 och 7 §§

att paragraferna får följande som

utskottets förslag betecknade

lydelse:

Regeringens Utskottets förslag

förslag

5 §

Skattereduktion Skattereduktion

medges inte om medges inte om

aktier i bolaget aktier i bolaget

eller i annat eller i annat

företag i samma företag i samma

koncern vid koncern vid

förvärvet är förvärvet är

noterade vid en noterade vid en

svensk eller svensk eller

utländsk börs, en utländsk börs, en

auktoriserad auktoriserad

marknadsplats marknadsplats

eller någon annan eller någon annan

reglerad marknad. reglerad marknad.

Detsamma gäller om Detsamma gäller om

aktier i bolaget aktierna under de

under de senaste senaste tio åren

tio åren före före förvärvet har

förvärvet har varit eller inom

varit eller inom tre år efter

tre år efter utgången av det år

utgången av det år under vilket de

under vilket de förvärvades blir

förvärvades blir noterade där.

noterade där.

Skattereduktion medges inte om

bolaget eller annat företag i samma

koncern vid förvärvet eller inom fem

år efter utgången av det år under

vilket den skattskyldige förvärvade

aktierna direkt eller genom handels

bolag

1. bedriver bankrörelse,

försäkringsrörelse,

värdepappersrörelse eller annan

finansiell verksamhet,

2. bedriver verksamhet med uthyrning

av lös egendom om verksamheten i mer

än obetydlig omfattning riktar sig

till annan än företag i samma koncern

som uthyrningsföretaget,

3. äger andra fastigheter än sådana

som uteslutande används i annan egen

verksamhet än fastighetsförvaltning

eller i sådan verksamhet som bedrivs

av annat företag i samma koncern,

eller

4. annat än tillfälligtvis har mer än

en femtedel av sina tillgångar

placerade i kontanter,

banktillgodohavanden eller finansiella

instrument som utgör

omsättningstillgångar eller innehas i

kapitalplaceringssyfte.

Skattereduktion medges inte heller om

aktier som svarar mot mer än hälften

av röstetalet i bolaget direkt eller

indirekt innehas av två eller flera

företag som skulle ha omfattats av

första eller andra styckena om

företagen ingått i samma koncern som

bolaget.

Bestämmelserna i andra stycket 3 om

fastighet skall också tillämpas i

fråga om byggnad som är lös egendom

och sådana tillbehör till byggnad som

avses i 2 kap. 2 och 3 §§ jordabalken.

7 §

Ansökan om Ansökan om

skattereduktion skattereduktion

görs skriftligen görs skriftligen

hos en hos en

skattemyndighet skattemyndighet

senast den 2 maj senast den 4 maj

1998. 1998.

Om en ansökan om skattereduktion har

kommit in senast den 2 maj 1997 och

avser förvärv av aktier som betalats

under år 1996 skall skattereduktion

tillgodoräknas vid debitering av skatt

på grund av 1997 eller 1998 års

taxering efter vad som anges i

ansökan. Kommer ansökan in senare

tillgodoräknas skattereduktionen vid

debitering av skatt på grund av 1998

års taxering.

Ansökan skall innehålla uppgift om

sökandens namn, bostadsadress och

personnummer samt en försäkran om att

sökanden avser att behålla aktierna

till utgången av femte

beskattningsåret efter det år aktierna

förvärvats.

Ett intyg utfärdat av det bolag som

gett ut aktierna skall bifogas

ansökan. Intyget skall innehålla

1. uppgift om bolagets namn,

organisationsnummer och säte,

2. uppgift om antalet av den

skattskyldige förvärvade aktier, vad

som betalats för aktierna och om när

full betalning i pengar erlades,

3. en försäkran 3. en försäkran

om att det inte om att det inte

föreligger något föreligger något

sådant förhållande sådant förhållande

som enligt 3, 4 som enligt 1 §

eller 5 § utgör andra stycket

hinder för sista meningen, 3,

skattereduktion 4 eller 5 § utgör

och hinder för

skattereduktion

och

4. uppgift om hur betalningen för

aktierna har investerats eller

förbrukats.

2. lag om ändring i

kommunalskattelagen (1928:370),

3. lag om ändring i lagen (1995:651)

om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370) med den ändringen att

punkt 1 av anvisningarna till 20 §

får följande som utskottets förslag

betecknade lydelse:

Regeringens Utskottets förslag

förslag

till 20 §

1. Till skattskyldigs

levnadskostnader, för vilka avdrag

enligt denna paragraf ej medges,

räknas bland annat premier för egna

personliga försäkringar och avgifter

till kassor, föreningar och andra

sammanslutningar, i vilka den

skattskyldige är medlem. Avdrag får

dock göras för sådana premier och

avgifter i den omfattning som anges i

33 §, 46 § 2 mom., punkterna 21 och 23

av anvisningarna till 23 § och punkt 6

av anvisningarna till 33 §. Avdrag får

även göras för inbetalning på

pensionssparkonto i den omfattning som

anges i 46 § 2 mom. och punkt 21 av

anvisningarna till 23 §.

Bestämmelserna i första stycket

gäller inte avgifter till

arbetsgivarorganisationer. Beträffande

sådana avgifter gäller att avdrag

medges till den del avgifterna avser

medel för konfliktändamål. Bedömningen

av vad avgifterna avser får grundas på

uppgifter i organisationens budget om

inte särskilda skäl talar mot det. Vid

bedömningen skall dock avgifterna

alltid i första hand avräknas mot

kostnaderna för den övriga organisa

tionsverksamheten.

Utgifter för Utgifter för

representation och representation och

liknande ändamål liknande ändamål

är att hänföra är att hänföra

till omkostnader i till omkostnader i

förvärvskälla en förvärvskälla en

dast om de har dast om de har

omedelbart samband omedelbart samband

med verksamheten, med verksamheten,

såsom då fråga såsom då fråga

uteslutande är om uteslutande är om

att inleda eller att inleda eller

bibehålla bibehålla

affärsförbindelser affärsförbindelser

och liknande eller och liknande eller

då utgifterna då utgifterna

avser jubileum för avser jubileum för

företaget, företaget,

invigning av mera invigning av mera

betydande betydande

anläggning för anläggning för

verksamheten, verksamheten,

stapelavlöpning stapelavlöpning

eller jämförliga eller jämförliga

händelser eller då händelser eller då

utgifterna är att utgifterna är att

hänföra till hänföra till

personalvård. personalvård.

Avdrag medges i Avdrag medges i

det enskilda det enskilda

fallet inte med fallet inte med

större belopp än större belopp än

som kan anses som kan anses

skäligt. Avdrag skäligt. Avdrag

för för

måltidsutgifter måltidsutgifter

som avser lunch, som avser lunch,

middag eller supé middag eller supé

medges inte med medges inte med

större belopp än större belopp än

som per person 180 kronor per

motsvarar 0,5 person.

procent av det bas

belopp som enligt

lagen (1962:381)

om allmän

försäkring

bestämts för det

år under vilket

utgiften upp

kommit, avrundat

till närmast lägre

tiotal kronor.

4. lag om ändring i lagen (1947:576)

om statlig inkomstskatt,

5. lag om ändring i

skatteregisterlagen (1980:343),

6. lag om ändring i lagen (1995:00)

om ändring i lagen (1994:1915) om

ändring i skatteregisterlagen

(1980:343) med den ändringen att

lagens ingress får följande lydelse:

Härigenom föreskrivs att 7 §

skatteregisterlagen (1980:343) i para

grafens lydelse enligt lagen

(1994:1915) om ändring i nämnda lag

skall ha följande lydelse. ,

7. lag om ändring i lagen (1990:325)

om självdeklaration och kontroll

uppgifter med den ändringen

beträffande 2 kap. 16 § att

paragrafen får följande som

utskottets förslag betecknade

lydelse:

Regeringens Utskottets förslag

förslag

2 kap.

16 §

Fåmansföretag och företag, som enligt

3 § 12 a mom. tredje stycket lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt

skall behandlas som fåmansföretag

skall i självdeklarationen lämna

uppgifter om delägares eller honom

närstående persons namn, personnummer

och adress och i förekommande fall

aktie- eller andelsinnehav varvid, om

det förekommer olika röstvärden för

innehavet, dessa skall anges; dock

behöver uppgifter inte lämnas för

närstående person, som inte uppburit

ersättning från, träffat avtal med

eller haft liknande förhållande med

företaget.

Delägare i ett handelsbolag skall

lämna de uppgifter som behövs för att

beräkna det justerade ingångsvärdet

för andelen i bolaget såsom andelens

ursprungliga ingångsvärde, tillskott

och uttag.

Skall den skattskyldige enligt 14

kap. 3 § mervärdesskattelagen

(1994:200) redovisa mervärdesskatt i

sin självdeklaration, skall han lämna

de uppgifter som behövs för att

besluta om mervärdesskatten.

Dotterföretag Dotterföretag

enligt 1 kap. 5 § enligt 1 kap. 5 §

aktiebolagslagen aktiebolagslagen

(1975:1385), 1 (1975:1385), 1

kap. 4 § lagen kap. 4 § lagen

(1987:667) om (1987:667) om

ekonomiska ekonomiska

föreningar, 1 kap. föreningar, 1 kap.

6 § bankaktiebo 6 § bankaktiebo

lagslagen lagslagen

(1987:618), 1 kap. (1987:618), 1 kap.

2 § sparbankslagen 2 § sparbankslagen

(1987:619), 1 kap. (1987:619), 1 kap.

8 § 5 § lagen

föreningsbankslage (1995:000) om

n (1987:620), 1 medlemsbanker,

kap. 9 § 1 kap. 9 §

försäkringsrörelse försäkringsrörelse

lagen (1982:713) lagen (1982:713)

eller 1 kap. 1 § eller 1 kap. 1 och

lagen (1980:1103) 1 a §§ lagen

om årsredovisning (1980:1103) om

m.m. i vissa årsredovisning

företag, skall i m.m. i vissa

självdeklarationen företag, skall i

lämna uppgift om självdeklarationen

namn och lämna uppgift om

organisationsnumme namn och

r för moderföretag organisationsnumme

jämte aktie- eller r för moderföretag

andelsinnehav med jämte aktie- eller

angivande av andelsinnehav med

röstvärde samt, i angivande av

förekommande fall, röstvärde samt, i

uppgifter om namn förekommande fall,

och uppgifter om namn

organisationsnumme och

r för dettas organisationsnumme

moderföretag. r för dettas

Ägaruppgifterna moderföretag.

skall avse Ägaruppgifterna

förhållandena vid skall avse

senast avslutade förhållandena vid

beskattningsår. senast avslutade

beskattningsår.

8. lag om ändring i lagen (1992:1643)

om särskilda regler för beskattning

av inkomst från handelsbolag i vissa

fall,

9. lag om ändring i lagen (1993:1538)

om periodiseringsfonder,

10. lag om ändring i lagen (1994:775)

om beräkning av kapitalunderlaget vid

beskattning av ägare i fåmansföretag.

res. 2 (fp) - delvis

res. 3 (v) - delvis

res. 4 (kds) - delvis

res. 5 (m) - delvis

res. 6 (v) - delvis

res. 7 (kds) - delvis

res. 8 (m, kds) - delvis

res. 10 (m, fp) - delvis

res. 11 (fp,v,mp,kds) - delvis

Stockholm den 7 december 1995

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors

(s), Bo Lundgren (m), Sverre Palm (s),

Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-

Igelström (s), Björn Ericson (s), Carl

Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp),

Inger Lundberg (s), Ulla Rudin (s), Jan-

Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp),

Holger Gustafsson (kds), Lars U

Granberg (s), Ingibjörg Sigurdsdóttir

(s), Eskil Erlandsson (c) och Per

Rosengren (v).

Reservationer

1. Riskkapitalavdrag (mom. 1)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl

Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla

m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 43 som börjar med Utskottet

anser att riskkapitalavdraget och på

s. 45 slutar med lagförslagen nedan

bort ha följande lydelse:

Det förslag om riskkapitalsatsningar

som har lagts fram i propositionen är

alltför begränsat. Underlaget för

skattereduktionen på 30 % får enligt

förslaget inte överstiga 100 000 kr,

reduktionen skall enbart gälla under

två år och skall inte innefatta

indirekta investeringar via

riskkapitalfonder. Härigenom försvagas

möjligheten att uppnå ett ökat intresse

från hushållens sida för att delta i

den omfattande uppbyggnad av

riskkapital som är nödvändig för de

stora investeringar som krävs under

kommande år.

Ett riskkapitalavdrag bör gälla en

betydligt längre tid än vad regeringen

har föreslagit. Perioden bör sättas

till minst fem år. Det tak för

skattereduktionen som föreslås i

propositionen är också för snävt

tilltaget. En övre gräns för underlaget

bör sättas vid 300 000 kr per år.

Mycket väsentligt är också att

investeringar får ske även indirekt via

riskkapitalfonder för att uppnå en

spridning i risktagandet.

Det i propositionen framlagda

förslaget om en skattereduktion för

riskkapitalinvesteringar bör godtas

endast som en tillfällig lagstiftning

till dess att regeringen har hunnit att

lägga fram förslag om de utvidgningar

av systemet som föreslås i motion Sk25.

Utskottet förutsätter att regeringen

skyndsamt återkommer till riksdagen med

förslag till lagändringar.

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande

riskkapitalavdrag

att riksdagen med med bifall till

motion 1995/96:Sk25 yrkande 1 och

med avslag på motion 1995/96:Sk23

yrkandena 1 och 2 och med anledning

av proposition 1995/96:109 i denna

del och motionerna 1995/96:Sk27

yrkandena 1-4 och 1995/96:Sk28

yrkandena 2 och 4 hos regeringen

begär förslag om utvidgning av

riskkapitalavdraget i enlighet med

vad som anförts i motion

1995/96:Sk25,

2. Riskkapitalavdrag (mom. 1 och mom.

7 i motsvarande del)

Isa Halvarsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 43 som börjar med Utskottet

anser att riskkapitalavdraget och på

s. 45 slutar med lagförslagen nedan

bort ha följande lydelse:

Riskkapitalavdraget får inte utformas

så att det inte kan leva upp till det

grundläggande syftet att underlätta

kapitalförsörjning för de små och

medelstora företagen. En begränsning

som kommer att minska avdragets

betydelse för investeringsviljan är att

det bara får användas under en mycket

kort tid. Denna begränsning bör tas

bort ur lagtexten. Reglerna bör också

snarast utformas så att de inte

riskerar att strypa den framväxande

marknadsplatsen för mötet mellan

riskvilliga sparare och

innovationsföretag.

Nya snabbväxande företag avstår ofta

från utdelningar och styrelsearvoden

för att kunna använda sina resurser på

snabb tillväxt. Likväl bromsas denna

ibland av stora skattebetalningar. Det

bör bli möjligt för sådana företag att

få uppskov med bolagsskatten så länge

inga utdelningar till ägarna sker.

Detta bör ges regeringen till känna.

Det anförda innebär att utskottet

tillstyrker motion Sk28 yrkandena 2 och

4.

dels att utskottets hemställan under 1

och 7 i motsvarande del bort ha

följande lydelse:

1. beträffande

riskkapitalavdrag

att riksdagen med med bifall till

motion 1995/96:Sk28 yrkandena 2 och

4 och med avslag på motion

1995/96:Sk23 yrkandena 1 och 2 och

med anledning av proposition

1995/96:109 i denna del och

motionerna 1995/96:Sk25 yrkande 1

och 1995/96:Sk27 yrkandena 1-4

dels beslutar att

riskkapitalavdraget skall gälla

utan tidsbegränsning,

dels som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört om

marknadsplatser för sparare och

innovationsföretag och om

uppskjuten bolagsskatt för

nystartade företag så länge ingen

utdelning sker,

7. beträffande lagförslagen i

fråga om riskkapitalavdrag

att riksdagen antar det vid

propositionen fogade förslaget till

lag om skattereduktion för

riskkapitalinvesteringar med den

ändringen att 1 § andra stycket

första meningen utgår ur

lagförslaget.

3. Riskkapitalavdrag (mom. 1 och mom.

7 i motsvarande del)

Per Rosengren (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 43 som börjar med Utskottet

anser att ett och på s. 45 slutar med

denna fråga bort ha följande lydelse:

Det finns ett behov av riskvilligt

kapital till de små och medelstora

företagen. Dessa företag kan t.ex.

befinna sig inom miljötekniksektorn

eller inom sektorer som satsar på ny

teknik och därför har stora

investeringsbehov. En lösning av

riskkapitalproblematiken måste utgå

från ett företagsperspektiv och inte

från ett perspektiv där

penningplacerarna sätts i centrum.

Regeringens förslag uppfyller inte

detta grundläggande krav. Tyvärr kommer

nog regeringens förslag att leda till

spekulation kring olika upplägg i

stället för att stimulera tillväxten

och utvecklingen i företagen.

Riskkapital behövs framför allt i

företag som har en tillväxtpotential

men som ännu inte nått tillräckligt hög

avkastningsgrad. Det kan också finnas

behov av riskkapital i företag med

relativt god lönsamhet men med

tillfälliga likviditetsproblem. Flera

situationer där företag kan behöva

riskkapital finns givetvis. Det viktiga

är emellertid att företagets och inte

penningplacerarnas intressen skall

tillgodoses. Det är genom insatser för

att underlätta företagens verksamhet

som tillväxten skapas och inte genom

skattesubventioner till kapitalägare.

Det är inte bara ett politiskt ansvar

utan ett ansvar för näringslivet självt

att skapa goda förutsättningar för

kapitaltillförseln till företagens

investeringar. Företag med stora

vinster bör bidra till de små och

medelstora företagens utveckling genom

att betala en extra skatt på vinster

över en viss nivå. I motion Sk23

föreslås en värnskatt om 5 % på vinster

över 50 miljoner kronor. Dessa pengar

skall stanna inom företagssektorn och

användas som riskkapital i

framtidsbranscher och företag med

tillfälliga kapitalbehov i enlighet med

vad som förordas i motionen. Utskottet

tillstyrker förslaget i motionen att

regeringen skall återkomma med förslag

i denna riktning. Det förslag till

riskkapitalavdrag som föreslagits i

propositionen bör därmed avslås.

dels att utskottets hemställan under 1

och 7 i motsvarande del bort ha

följande lydelse:

1. beträffande

riskkapitalavdrag

att riksdagen med bifall till

motion 1995/96:Sk23 yrkandena 1 och

2

dels avslår proposition 1995/96:109

såvitt avser införande av ett

riskkapitalavdrag och motionerna

1995/96:Sk25 yrkande 1,

1995/96:Sk27 yrkandena 1-4 och

1995/96:Sk28 yrkandena 2 och 4,

dels hos regeringen begär förslag

till ett system med riskkapital och

5 % värnskatt på bolagsvinster över

50 miljoner kronor i enlighet med

vad som föreslagits i motionen.

7. beträffande lagförslagen i

fråga om riskkapitalinvesteringar

att riksdagen avslår det i

proposition 1995/96:109 framlagda

förslaget till lag om

skattereduktion för

riskkapitalinvesteringar.

4. Riskkapitalavdrag (mom. 1 och mom.

7 i motsvarande del)

Holger Gustafsson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 43 som börjar med Utskottet

anser att riskkapitalavdraget och på

s. 45 slutar med lagförslagen nedan

bort ha följande lydelse:

Skattereduktionen för

riskkapitalinvesteringar skall ses som

en kompensation för den större risk det

innebär att köpa aktier i små,

onoterade företag och kravet att binda

sin investering i fem år. Regeringens

förslag är en bra utgångspunkt för ett

riskkapitalavdrag. Förslaget bör

emellertid ändras på några mycket

viktiga punkter.

Beloppsgränsen för underlaget för

skattereduktionen bör ökas till 300 000

kr. Någon tidsbegränsning bör heller

inte gälla för skattereduktionen. För

att ytterligare öka möjligheterna till

god riskkapitalförsörjning bör

skattereduktionen medges även för

indirekta riskkapitalinvesteringar via

företag eller fond som gör de direkta

investeringarna. Härigenom ges

möjlighet till bättre riskspridning för

enskilda investerare.

Det är vidare angeläget med en

uppföljning av effekterna av

riskkapitalavdraget för att det skall

vara möjligt att värdera om avdraget

innebär ett tillräckligt incitament för

investeringsviljan.

Utskottet tillstyrker med hänvisning

till det anförda motion Sk27 yrkandena

1-4. Riksdagen bör nu justera

lagförslaget så att beloppsgränsen höjs

till 300 000 kr. Det får ankomma på

regeringen att återkomma med de

författningsändringar som är nödvändiga

för att skattereduktionen skall gälla

permanent.

dels att utskottets hemställan under 1

och 7 i motsvarande del bort ha

följande lydelse:

1. beträffande

riskkapitalavdrag

att riksdagen med bifall till

motion 1995/96:Sk27 yrkandena 1-4,

med avslag på motion 1995/96:Sk23

yrkandena 1 och 2 och med anledning

av motionerna 1995/96:Sk25 yrkande

1 och 1995/96:

Sk28 yrkandena 2 och 4

dels beslutar att den övre

beloppsgränsen för underlaget för

skattereduktionen skall bestämmas

till 300 000 kr,

dels begär att regeringen

återkommer med förslag som innebär

att riskkapitalavdraget inte skall

vara tidsbegränsat,

dels som sin mening ger regeringen

till känna vad som i motion

1995/96:Sk26 anförts om

riskkapitalavdrag vid indirekt

investering och uppföljning,

7. beträffande lagförslagen i

fråga om riskkapitalavdrag

att riksdagen antar det vid

propositionen fogade förslaget till

lag om skattereduktion för

riskkapitalinvesteringar med den

ändringen att 1 § andra stycket

första och andra meningarna ersätts

med en mening av följande lydelse:

Underlag för skattereduktion är

betalningar enligt första stycket

om sammanlagt högst 300 000 kr per

år.

5. Kvittning av underskott (mom. 2

och mom. 7 i motsvarande del)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl

Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla

m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 46 som börjar med Utskottet

anser att och slutar med en

beloppsgräns bort ha följande lydelse:

Det är bra att den kvittningsrätt av

nystartad aktiv näringsverksamhet mot

andra förvärvsinkomster som infördes av

den borgerliga regeringen och som

slopades av den socialdemokratiska

regeringen nu återinförs. Förslaget

innebär emellertid den begränsningen

att det kvittningsbara beloppet får

uppgå till högst 100 000 kr. Enligt

utskottets mening behövs inte någon

annan begränsning än att

kvittningsrätten skall gälla under de

fem första verksamhetsåren av en

nystartad verksamhet. Denna begränsning

skall utgå ur förslaget. Utskottet

tillstyrker följaktligen motion Sk24

yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under 2

och 7 i motsvarande del bort ha

följande lydelse:

2. beträffande kvittning av

underskott

att riksdagen med bifall till

motion 1995/96:Sk25 yrkande 2 och

med anledning av proposition

1995/96:109 i denna del beslutar

att kvittningsmöjligheten skall

gälla utan begränsningen 100 000 kr

och avslår motionerna 1995/96:Sk23

yrkande 3 och 1995/96:Sk27 yrkande

5,

7. beträffande lagförslagen i

fråga om kvittning av underskott

att riksdagen antar det i

proposition 1995/96:109 framlagda

förslaget till ändring i 46 § 1

mom. kommunalskattelagen (1928:370)

med de ändringarna beträffande

paragrafens andra stycke att i

första meningen uttrycket med

högst 100 000 kronor utgår och att

hela andra meningen i förslaget

utgår.

6. Kvittning av underskott (mom. 2

och mom. 7 i motsvarande del)

Per Rosengren (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 46 som börjar med Utskottet

anser att och slutar med av

underskott bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag om kvittning av

underskott i nystartad verksamhet mot

andra förvärvsinkomster bör ytterligare

begränsas i tiden. Inte minst med tanke

på de möjligheter till missbruk av

systemet som finns är detta nödvändigt.

Normalt bör den som startar en ny

näringsverksamhet redan inom två år

från starten kunna bedöma om företaget

har någon framtida bärkraft. Utskottet

anser att propositionen skall avslås

när det gäller kvittningsrätten.

Samtidigt bör regeringen få riksdagens

uppdrag att återkomma med ett nytt

förslag i enlighet med vad som

föreslagits i motion Sk23 yrkande 3.

dels att utskottets hemställan under 2

och 7 i motvarande del bort ha följande

lydelse:

2. beträffande kvittning av

underskott

att riksdagen med bifall till

motion 1995/96:Sk23 yrkande 3 och

med avslag på proposition

1995/96:109 i denna del och

motionerna 1995/96:Sk25 yrkande 2

och 1995/96:Sk27 yrkande 5 hos

regeringen begär att den återkommer

till riksdagen med ett nytt förslag

om kvittningsrätt i enlighet med

motion 1995/96:Sk23,

7. beträffande lagförslagen i

fråga om kvittning av underskott

att riksdagen avslår det i

propositionen framlagda förslaget

till ändring i 46 § 1 mom.

kommunalskattelagen (1928:370).

7. Kvittning av underskott (mom. 2

och mom. 7 i motsvarande del)

Holger Gustafsson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 46 som börjar med De nya och

slutar med motionsyrkandet bort ha

följande lydelse:

Förslaget om återinförande av

kvittningsrätten för nystartade

småföretag omfattar verksamheter som

startas tidigast den 1 januari 1996. De

företag, vilka är många, som har

påbörjat sin verksamhet under 1995 får

därmed inte någon möjlighet att kvitta

underskott mot förvärvsinkomst. En

person som har startat sitt företag

under 1995 kan alltså inte utnyttja den

kvittningsrätt som ett företag som

startar den 1 januari 1996 kan utnyttja

under fem år framåt. Denna skillnad i

förutsättningarna för nystartade

verksamheter bör undanröjas. Utskottet

tillstyrker motion Sk27 yrkande 5.

dels att utskottets hemställan under 2

och 7 i motsvarande del bort ha

följande lydelse:

2. beträffande kvittning av

underskott

att riksdagen med bifall till

motion 1995/96:Sk27 yrkande 5 och

med anledning av proposition

1995/96:109 i denna del beslutar

att kvittningsrätten skall gälla

även för verksamheter som startat

under 1995 samt avslår motionerna

1995/96:Sk23 yrkande 3 och

1995/96:Sk24 yrkande 2,

7. beträffande lagförslagen i

fråga om kvittning av underskott

att riksdagen antar det i

propositionen framlagda förslaget

till ändring i 46 § 1 mom.

kommunalskattelagen (1928:370) med

den ändringen beträffande

övergångsbestämmelsen att årtalet

1995 ersätts med 1994 .

8. Avyttring av andel i handelsbolag

(mom. 3 och mom. 7 i motsvarande del)

Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson

(m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof

Franzén (m) och Holger Gustafsson (kds)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 47 som börjar med Utskottet

anser och slutar med yrkande 7 bort

ha följande lydelse:

I propositionen föreslås att den

reavinst som uppstår då en person

säljer sin andel i ett handelsbolag,

till vilket han tidigare avyttrat

aktier i ett fåmansbolag som han varit

verksam i, skall beskattas till hälften

i tjänst och till hälften i kapital.

Denna konstruktion avlägsnar

beskattningen för långt från principen

att en fysisk persons reavinster skall

beskattas i inkomstslaget kapital.

Skattesystemet kompliceras också av

sådana specialregler. Utskottet

tillstyrker motion Sk27 yrkande 7 och

avstyrker propositionen i denna del.

dels att utskottets hemställan under 3

och 7 i motsvarande del bort ha

följande lydelse:

3. beträffande avyttring av

andel i handelsbolag

att riksdagen med bifall till

motion 1995/96:Sk27 yrkande 7

avslår proposition 1995/96:109 i

denna del,

7. beträffande lagförslagen i

fråga om avyttring av andel i

handelsbolag

att riksdagen avslår det i

propositionen framlagda förslaget

till ändring i 24 § 7 mom. lagen

(1947:576) om statlig inkomst.

9. Skattereglerna för fåmansföretag

(mom. 4)

Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson

(m), Carl Fredrik Graf (m), Isa

Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m)

och Holger Gustafsson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 47 som börjar med Utskottet

tillstyrker och slutar med yrkande 3

bort ha följande lydelse:

I propositionen har redovisats några

justeringar i fåmansföretagsreglerna

utan ett ställningstagande genom att

detta bara är tillfälliga åtgärder i

avvaktan på en genomgripande översyn av

fåmansföretagens skatteregler. Enligt

utskottets mening bör riksdagen i ett

tillkännagivande till regeringen uttala

att det är angeläget att regeringen

skyndsamt förbereder en reformering av

skattereglerna för fåmansföretag i

syfte att lindra beskattningen och

skapa ett enklare regelsystem.

Spelreglerna för fåmansföretag skall

vara så långt möjligt vara desamma som

för andra företag. Ett nytt, enklare

regelsystem bör kunna träda i kraft den

1 januari 1997. Detta innebär att

utskottet tillstyrker motionerna Sk25,

Sk27 och Sk28.

dels att utskottets hemställan under 4

bort ha följande lydelse:

4. beträffande skattereglerna

för fåmansföretag

att riksdagen med anledning av

proposition 1995/96:109 i denna del

och motionerna 1995/96:Sk25 yrkande

3, 1995/96:Sk27 yrkande 6 och

1995/96:Sk28 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört om en skyndsam

översyn och nya regler fr.o.m. den

1 januari 1997.

10. Avdragsramen för

representationskostnader (mom. 5 och

mom. 7 i motsvarande del)

Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson

(m), Carl Fredrik Graf (m), Isa

Halvarsson (fp) och Jan-Olof Franzén

(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 48 som börjar med Emellertid

anser och slutar med för

representationskostnader bort ha

följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i

propositionen om att knyta

representationsavdraget till

basbeloppet.

dels att utskottets hemställan under 5

och 7 i motsvarande del bort ha

följande lydelse:

5. beträffande avdragsramen

för representationskostnader

att riksdagen bifaller proposition

1995/96:109 i denna del,

7. beträffande lagförslagen i

fråga om avdragsramen för

representationskostnader

att riksdagen antar det i

propositionen framlagda förslaget

till ändring i punkt 1 av

anvisningarna till 20 §

kommunalskattelagen (1928:370).

11. Kostnader för vin och sprit vid

representation (mom. 6 och mom. 7 i

motsvarande del)

Isa Halvarsson (fp), Ronny Korsberg

(mp), Holger Gustafsson (kds) och Per

Rosengren (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 48 som börjar med

Förenklingsskäl och slutar med

yrkande 9 bort ha följande lydelse:

Det är utomordentligt viktigt att den

restriktiva alkoholpolitiken fullföljs.

Förslaget i propositionen om att

tillåta representationsavdrag för

spritdrycker och vin kan uppfattas som

en uppluckring av alkoholpolitiken. Det

finns alltså en risk att detta ger helt

felaktiga signaler i den

alkoholpolitiska debatten. Staten bör

heller inte subventionera vin- och

spritkonsumtion genom att tillåta

avdrag från skatten. Utskottet

tillstyrker de motioner i detta ärende

i vilka yrkas avslag på propositionen i

denna del.

dels att utskottets hemställan under 6

och 7 i motsvarande del bort ha

följande lydelse:

6. beträffande kostnader för

vin och sprit vid representation

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:Sk22,

1995/96:Sk23 yrkande 4,

1995/96:Sk24, 1995/96:Sk26 och

1995/96:Sk27 yrkande 9 avslår

proposition 1995/96:109 i denna

del,

7. beträffande lagförslagen i

fråga om kostnader för vin och

sprit vid representation

att riksdagen kompletterar det av

utskottet framlagda förslaget till

ändring i punkt 1 av anvisningarna

till 20 § kommunalskattelagen

(1928:370) med följande uttryck som

avslutning på tredje stycket andra

meningen: - - - och inte i något

fall för utgifter för spritdrycker

och vin .