Bet. 1995/96:SkU23

Skatteutskottets betänkande

1995/96:SKU23

Tullens befogenheter vid den inre gränsen

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1995/96

SkU23

Sammanfattning

I detta betänkande tillstyrker utskottet

de förslag om tullens kontrollbefogen

heter som regeringen har lagt fram i

proposition 1995/96:166. Förslaget

innebär att tullens kontrollbefogenheter

vid inre gräns regleras i en särskild

lag som ersätter den provisoriska

regleringen i övergångsbestämmelserna i

1994 års tullag. För tullens kontroll av

postförsändelser införs regler i den nya

lagen och i tullagen. Tullen ges även

möjlighet att för kontrollen vid inre

och yttre gräns använda tillgängliga

bokningsuppgifter från transportföre

tagen. Utskottet avstyrker de motioner

som har väckts med anledning av

propositionen.

Vid betänkandet fogas sex reservationer

(m, mp, kds).

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet)

föreslår i proposition 1995/96:166 att

riksdagen antar de i propositionen

framlagda förslagen till

1. lag om Tullverkets befogenheter vid

Sveriges gräns mot ett annat land inom

Europeiska unionen,

2. lag om ändring i tullagen

(1994:1550),

3. lag om ändring i lagen (1994:1565)

om beskattning av privatinförsel av

alkoholdrycker och tobaksvaror från land

som är medlem i Europeiska unionen,

4. lag om ändring i postlagen

(1993:1684),

5. lag om ändring i lagen (1994:1551)

om frihet från skatt vid import, m.m.

I propositionen läggs fram förslag till

en lag om Tullverkets befogenheter vid

införsel eller utförsel över Sveriges

gräns mot ett annat EU-land. Tullens

kontrollbefogenheter regleras för

närvarande i tullagen (1994:1550),

såvitt avser trafik med tredje land,

dvs. land som inte är medlem i EU, och i

övergångsbestämmelserna till tullagen

när det är fråga om EU-intern trafik.

Den föreslagna lagen, som endast skall

gälla i förhållande till trafik mellan

Sverige och annat EU-land, reglerar

tullens befogenheter i samband med

kontrollen av vissa särskilt uppräknade

varor.

Lagen innehåller bl.a. vissa åtgärder

för att bekämpa i första hand

narkotikabrottsligheten. Sålunda

föreslås att tullen i den

brottsbekämpande verksamheten skall få

tillgång till bokningsuppgifter om

passagerare m.m. från

transportföretagen. Vidare ges tullen en

lagstadgad möjlighet att undersöka och

öppna brev och andra postförsändelser

samt att lägga s.k. postspärr.

Den föreslagna lagen och därav följande

ändringar i andra författningar föreslås

träda i kraft den 1 juli 1996.

Lagförslagen har följande lydelse.

Motionerna

1995/96:Sk36 av Gun Hellsvik m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens

förslag i enlighet med vad som anförts i

motionen,

2. att riksdagen begär att regeringen

återkommer med förslag till reformering

av tullens och polisens

myndighetsstruktur i enlighet med vad

som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att i avvaktan på förslag

enligt yrkande 2 de nuvarande proviso

riska bestämmelserna i

övergångsbestämmelserna till tullagen

alltjämt kan gälla,

4. att riksdagen beslutar att påbörja

en försöksverksamhet med en integrerad

tull- och polisverksamhet i enlighet med

vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen, om regeringens

förslag bifalls, som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kontroll av postförsändelse,

6. att riksdagen, om regeringens

förslag bifalls, som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om införande av postspärr,

7. att riksdagen beslutar att

komplettera den provisoriska

lagstiftningen genom att ge enskilda

möjlighet att lämna samtycke till att

tullen får tillgång till uppgifter i

transportföretagens register i enlighet

med vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen beslutar att

komplettera den provisoriska

lagstiftningen avseende villkoren för

hantering av personuppgifter och

skadestånd i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1995/96:Sk37 av Thomas Julin och Ronny

Korsberg (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att 3 § i den föreslagna

lagen även skall omfatta

utrotningshotade djur, radioaktiva ämnen

och strålkällor, farligt avfall och

mineraloljor,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om förändring av 4 § lagen om

Tullverkets befogenhet så att anmäl

ningsskyldighet föreligger för samtliga

varor som är upptagna i 3 §,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att när införsel sker, där

det saknas bemannad tullplats, förhands

anmälan skall ske till Tullverket,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en sådan ändring av 5 § i

förslag till lag om ändring i lagen

(1994:1565) om beskattning av

privatinförsel av alkoholdrycker och

tobaksvaror från land som är medlem i

EU, att importörens möjlighet att lämna

anmälan tre dagar efter införseln utgår,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att lagförslaget i 12 §

ändras, så att frivillig rättelse av

oriktig uppgift inte medför befrielse

från särskild avgift.

Yttranden från andra utskott

Konstitutionsutskottet och

justitieutskottet har yttrat sig i

ärendet. Yttrandena (1995/96:KU9y och

1995/96:JuU5y) fogas som bilagor till

detta betänkande.

Utskottet

Tullens befogenheter vid inre gräns

Det svenska medlemskapet i EU innebär

att vi är skyldiga att tillämpa

bestämmelserna i EG-fördraget om fri

rörlighet för varor och personer m.m. I

princip innebär detta att sådana

kontroller som enbart grundas på att en

vara passerar en gräns inte längre är

tillåtna. Förbudet är dock inte

undantagslöst. Enligt artikel 36 i EG-

fördraget kan nämligen kontroller

behållas under vissa förutsättningar. En

kontroll måste ha sin grund i ett

godtagbart samhällsintresse, bl.a.

hänsynen till allmän ordning, allmän

säkerhet och intresset att skydda

människors och djurs liv och hälsa.

Detta samhällsintresse skall inte kunna

tillgodoses på ett annat, neutralt sätt.

Kontrollen skall också vara

proportionell i förhållande till det

hinder den innebär för den fria

rörligheten. Med detta avses att det

hinder som kontrollen utgör inte får gå

utöver det syfte som motiverar

kontrollen, eller i övrigt ha en onödigt

störande inverkan på utbytet över

gränsen. Dessutom gäller att om det

skyddsvärda ändamålet blivit fullt

tillgodosett genom gemenskapsrättsliga

regler finns det inte längre någon

möjlighet att nationellt föreskriva om

kontroller.

Det är till dess tillräckligt effektiva

kompensatoriska åtgärder har införts

nödvändigt att även vid inre gräns

upprätthålla en kontroll när det gäller

narkotika och ett fåtal andra varuslag.

Av tidsskäl var det inte möjligt att

genomföra en självständig reglering om

kontrollen vid inre gräns i samband med

de ändringar i tullagstiftningen som

beslutades inför EU-medlemskapet. Som en

provisorisk lösning infördes en

reglering i övergångsbestämmelserna till

tullagen (1994:1550) som gav tullen

befogenheter att även vid inre gräns

kontrollera illegal införsel av bl.a.

narkotika och vapen (prop. 1994/95:34,

SkU8). Övergångsbestämmelserna

kompletterades under våren 1995 med

vissa ytterligare kontrollbefogenheter

(prop. 1994/95:173, SkU39).

I propositionen föreslås att de

provisoriska bestämmelserna om tullens

kontroll vid inre gräns skall föras över

till en särskild lag om Tullverkets

befogenheter vid Sveriges gräns mot ett

annat land inom Europeiska unionen.

Lagförslaget skall omfatta samma

varuslag som övergångsbestämmelserna,

dvs. narkotika, vapen, injektionssprutor

och kanyler, dopningsmedel, ammunition,

springstiletter och andra s.k.

gatustridsvapen, vissa kulturföremål,

hundar och katter samt spritdrycker, vin

och starköl. Tullmyndigheternas

befogenhet att kontrollera

djurtransporter vid misstanke om

smittsam sjukdom och att kontrollera

införsel av nötkreatur, svin, får,

getter, fjäderfän, fisk och reptiler

förs också över till den nya lagen. Det

samma gäller Tullverkets rätt att

omhänderta varor som inte får införas

och transportföretagens skyldigheter att

utan kostnad för staten tillhandahålla

vissa lokaler m.m. på vissa

ankomstplatser och beträffande

skyldigheten för den kontrollerade att

svara för lossning och uppackning m.m.

På samma sätt som

övergångsbestämmelserna till 1994 års

tullag bygger den nya lagen på en

anmälningsskyldighet till

tullmyndigheten för de varu-slag som

omfattas av lagen. För att kontrollera

att anmälningsskyldigheten fullgjorts

skall Tullverket också i fortsättningen

använda selektiva icke misstankebaserade

kontroller, dvs. kontroller där urvalet

sker med anledning av gjorda

iakttagelser, underrättelser, tips,

riskprofiler och liknande. Kontrol-ler

som enbart har sin grund i att någon

passerar en gräns, slumpmässiga

kontroller, är inte tillåtna vid en

gräns mot annat EU-land. Ett förbud mot

sådana kontroller skrivs enligt

förslaget in i den nya lagen.

Kontroll genom ett selektivt urval

skall ske i omedelbart samband med

inresa och i omedelbar närhet av

gränspassage. Föreligger det en

misstanke, dvs. det finns anledning att

anta att en person för med sig en

förbjuden vara för vilken

anmälningsskyldigheten inte fullgjorts,

ger lagen tullen rätt att ingripa inom

ett något större område. Ett ingripande

skall då kunna göras i trakterna invid

Sveriges landgräns mot ett annat EU-

land, eller kuster, eller i närheten av

eller inom flygplats eller annat område

som har direkt trafikförbindelse med ett

annat EU-land.

Enligt lagförslaget kan den som inte

stannar på tulltjänstemans uppmaning

eller som vägrar att lämna de uppgifter

och visa de handlingar som behövs för

kontrollen dömas till böter. I fråga om

straff för varusmuggling, beslag,

husrannsakan och kroppsvisitation etc.

skall varusmugglingslagen gälla som

tidigare.

Skyldigheten enligt

övergångsbestämmelserna för resande från

annat EU-land att anmäla alkohol- och

tobaksvaror över vissa kvantiteter tas

enligt förslaget inte in i den nya lagen

utan regleras i lagen (1994:1565) om

beskattning av privatinförsel av

alkoholdrycker och tobaksvaror från land

som är medlem i Europeiska unionen. Den

som reser in via en bemannad tullplats

skall enligt de nya reglerna anmäla

direkt till Tullverket vid införseln.

Sker införseln på annan plats skall

anmälan ändå lämnas till Tullverket om

sådan möjlighet tillhandahålls av

verket. I annat fall skall anmälan om

införseln lämnas till

beskattningsmyndigheten senast tre dagar

efter införseln. Den som lämnat oriktig

uppgift om alkohol- eller tobaks

införseln eller som inte anmält

införseln riskerar att betala böter och

påföras en avgift om 50 % av

skattebeloppet. Straff enligt

varusmugglingslagen skall inte förekomma

eftersom införseln som sådan inte är

otillåten och anmälningsskyldigheten i

vissa situationer inte kan fullgöras vid

själva gränspassagen utan först i

efterhand.

I den nya lagen förpliktas polisen,

Kustbevakningen och Posten AB att

medverka i Tullverkets

kontrollverksamhet också vid inre gräns.

De i övergångsbestämmelserna till

tullagen införda reglerna om omhänder

tagande av varor i vissa fall, om

transportföretagens skyldighet att

ställa lokaler och anordningar till

Tullverkets förfogande samt om den

kontrollerades skyldighet att biträda

Tullverket vid kontrollen m.m. skall

enligt förslaget föras över till den nya

lagen.

Enligt motion Sk36 av Gun Hellsvik m.fl.

(m) bör riksdagen inte nu ta ställning

för en ny lagstiftning om tullens

befogenheter vid inre gräns. I motionen

yrkas att propositionen avslås (yrkande

1) och att riksdagen skall begära ett

förslag från regeringen som innebär att

tullkriminal och tullens bevak

ningspersonal slås samman med

polisorganisationen på platser där den

inre gränskontrollen kommer i fråga

(yrkande 2). Formellt skulle enligt

motionen tullens verksamhet vid den inre

gränsen upphöra med en sådan ordning,

men endast för att ersättas av en

utbyggd brottsbekämpning under polis-

och åklagaransvar. I avvaktan på att ett

sådant förslag kan läggas fram vill

motionärerna att nuvarande

övergångsbestämmelser i tullagen skall

kvarstå (yrkande 3). Enligt motionen

skall riksdagen besluta att inleda en

försöksverksamhet med integrerad tull-

och polisverksamhet (yrkande 4).

Justitieutskottet (1995/96:5y) ställer

sig bakom förslaget att behålla möjlig

heterna för Tullverket att även i

fortsättningen få använda s.k. selektiva

kontroller utan brottsmisstanke.

Justitieutskottet är mot den bakgrunden

inte berett att tillmötesgå motionärerna

och ändra myndighetsstrukturen för

tullen och polisen i syfte att

kontrollverksamheten vid den inre

gränsen skall ske utifrån en misstanke

om brott. Däremot anser

justitieutskottet att det kan finnas

goda skäl att följa utvecklingen av

tullens och polisens samarbete när det

gäller den brottsutredande verksamheten

vid gränserna.

I motiveringen till motion Sk36 anförs

bl.a. att en brottsbekämpning som i

praktiken innebär att tullens

kontrollbefogenheter av varor är

oförändrade riskerar förutom

effektivitetsförluster att komma i

konflikt med principen om fri

varurörlighet. Skatteutskottet vill

betona att det förslag som regeringen

lagt fram i propositionen självfallet

beaktar EG-rättens bestämmelser om fri

rörlighet. För att tydligt markera detta

skall den nya lagen innehålla en

bestämmelse om att slumpmässiga

kontroller, dvs. sådana kontroller som

har som enda grund att en vara förs över

en gräns, inte får utföras.

När det gäller det motionärerna anfört

om effektiviteten i kontrollverksamheten

vill utskottet framhålla att tullen för

mindre än ett år sedan har genomfört en

omfattande omorganisation med en kraftig

personalminskning till följd av Sveriges

medlemskap i EU. Att i detta läge

behålla en högst provisorisk reglering

av tullens befogenheter i

övergångsbestämmelser till 1994 års

tullag och att sätta i gång ett arbete i

enlighet med motionärernas förslag

skulle skapa osäkerhet inom de berörda

myndigheterna. Detta skulle i sig kunna

medföra en minskad effektivitet i den

brottsbekämpande verksamheten. Det

skulle också kunna medföra en osäkerhet

hos allmänheten om statsmakternas

avsikter när det gäller att förhindra

att narkotika och andra illegala varor

sprids i landet. I fråga om effekterna

för kontrollverksamheten och

tullverksamheten i övrigt av

organisationsförändringarna vill

utskottet framhålla att det beslut som

riksdagen fattade i samband med tullens

anslag för 1995/96 innebär att en

utvärdering skall ske (1995/96:SkU23,

rskr. 82).

Det bör i sammanhanget noteras att den

enda renodlade inre gräns som finns i

Sverige är landgränsen mot Finland. Vid

våra kuster och vid våra flygplatser är

gränsens karaktär av yttre eller inre

gräns beroende varifrån och under vilka

förutsättningar en gränspasserande vara

kommer. Tullens verksamhet vid dessa

platser avser både inre och yttre gräns.

Detta innebär att Tullverket måste vara

närvarande vid dessa gränser för

kontroll av tredjelandstrafik. Att under

dessa förutsättningar dela upp

verksamheten mellan två olika

myndigheter leder inte självklart till

en ökad effektivitet.

För effektiviteten i den

brottsbekämpande verksamheten, inte

minst när det gäller

narkotikabekämpningen, är det

sammanfattningsvis utskottets bedömning

att det är viktigt att Tullverkets nya

organisation nu får möjlighet att arbeta

med de befogenheter som regeringens

lagförslag innebär.

Beträffande samverkan mellan polis och

tull kan konstateras att det finns

exempel på såväl samlokaliserade enheter

som fungerande samarbetsavtal. EU-

gränskontrollutredningen (Ju 1994:01)

hade bl.a. till uppgift att klarlägga

hur samarbetet mellan tull och polis

borde organiseras för att på

effektivaste sätt utnyttja de bägge

myndigheternas resurser. Utredningen

fann att den nuvarande fördelningen av

arbetsuppgifter mellan tull och polis är

lämplig och att det främst är en fråga

för Generaltullstyrelsen och

Rikspolisstyrelsen att finna lämpliga

former att vidareutveckla samarbetet.

Regeringen har redovisat samma bedömning

i propositionen.

Utskottet delar denna uppfattning. Som

justitieutskottet har nämnt i sitt

yttrande, har såväl skatteutskottet som

justitieutskottet vid flera tillfällen

understrukit vikten av ett utökat

myndighetssamarbete (se 1994/95:JuU14 s.

26 och 1994/95:SkU23 s. 16). Enligt

skatteutskottet har ett stärkt samarbete

mellan tullen och polisen blivit än mer

angeläget med hänsyn till de ned

dragningar som skett inom tullen till

följd av medlemskapet i EU.

Skatteutskottet delar justitieutskottets

i yttrandet till skatteutskottet

framförda uppfattning att det kan finnas

goda skäl att följa utvecklingen av

tullens och polisens samarbete när det

gäller den brottsutredande verksamheten

vid gränserna.

Det utskottet anfört innebär att

utskottet tillstyrker att tullens

befogenheter vid inre gräns får en

permanent reglering i en särskild lag.

Följaktligen avstyrker utskottet motion

Sk36 yrkandena 1-4.

I motion Sk37 av Thomas Julin och Ronny

Korsberg (mp) föreslås att riksdagen i

ett tillkännagivande till regeringen

skall begära vissa förändringar vad

gäller anmälningsskyldigheten för vissa

varor vid inre gräns. Motionärerna yrkar

att det skall gälla en generell

anmälningsskyldighet för alla varuslag

som omfattas av den särskilda lagen om

tullens kontrollbefogenheter (yrkande 2)

och att förhandsanmälan skall ske om

införseln sker på annan plats än

bemannad tullplats (yrkande 3).

Beträffande den i propositionen

föreslagna ändringen i lagstiftningen om

införsel av alkohol och tobak från annat

EU-land skall det enligt motionen

föreligga en skyldighet att anmäla vid

gränsen eller genom förhandsanmälan

(yrkande 4). När det gäller förslaget om

att särskild avgift skall tas ut av den

som lämnat oriktiga uppgifter vid

anmälan yrkas att frivillig rättelse av

oriktig uppgift inte skall medföra

befrielse från avgiften (yrkande 5).

För vissa varuslag föreligger

anmälningsskyldighet när införsel eller

utförsel sker utan erforderligt

tillstånd eller med stöd av tillstånd

som föranletts av vilseledande uppgift.

För vissa andra varor, såsom

krigsmateriel och strategiska produkter,

skjutvapen och ammunition samt viss

införsel av djur och djurprodukter

gäller en generell anmälningsskyldighet.

Denna ordning behålls i princip genom

det förslag som har lagts fram i

propositionen.

Lagrådet har i ärendet anfört

erinringar mot konstruktionen med en

anmälningsskyldighet men har inte

avstyrkt förslaget med hänsyn till att

gällande rätt har detta innehåll.

Lagrådet har förordat att frågan

övervägs på nytt i ett annat sammanhang.

Det är alltså nödvändigt att ytterligare

överväga frågor om

anmälningsskyldigheten. Utskottet anser

det därför inte vara meningsfullt att i

förevarande ärende ta upp frågor om

förändringar i reglerna om

anmälningsskyldighet.

När det gäller trafiken med

fritidsbåtar från ett annat land inom

gemenskapen vill utskottet framhålla att

det följer av EG:s regler att sådan

trafik skall behandlas som

tredjelandstrafik när den har passerat

internationellt vatten eller

internationell farled. Den föreslagna

regeln om anmälan inom tre dagar enligt

de nya bestämmelserna om privat införsel

av alkohol och tobak från annat EU-land

får därför inte någon betydelse för

sådan fritidsbåtstrafik. Utskottet

förutsätter att regeringen vidtar de

åtgärder som behövs för att på lämpligt

sätt informera om de regler som gäller

för trafiken med fritidsbåtar.

Utskottet avstyrker med hänvisning till

det anförda de yrkanden rörande

anmälningsskyldighet som finns i motion

Sk37 yrkandena 2-4.

Beträffande yrkande 5 i samma motion

vill utskottet framhålla att avgifts

reglerna har utformats efter förebild i

de regler som gäller vid taxering, bl.a.

regeln att avgift inte skall tas ut vid

frivillig rättelse. Utskottet anser att

motsvarande regel skall gälla även för

den nu aktuella avgiften. Utskottet

avstyrker även detta motionsyrkande.

Motion Sk37 innehåller även ett yrkande

om att den nya lagen om tullens

befogenheter skall kompletteras så att

den omfattar utrotningshotade djur,

radioaktiva ämnen, farligt avfall och

mineraloljor (yrkande 1).

Beträffande utrotningshotade djur och

växter redovisas i propositionen bl.a.

att nya EG-regler som syftar till att

effektivisera tillämpningen av

konventionen om internationell handel

med vissa utrotningshotade djur och

växter (CITES) träder i kraft den 1

januari 1997. Det framgår också att

Naturvårdsverket på regeringens uppdrag

har utrett och lämnat förslag till den

reglering av befattning med djur och

växter samt av handel, förevisning och

preparering av djur och växter som

behövs för att skydda vilt levande djur-

och växtarter. Naturvårdsverket har

föreslagit bl.a. att tulltjänstemän och

tjänstemän vid Kustbevakningen skall få

vissa polisiära befogenheter vad gäller

brott mot EG:s regler eller föreskrifter

som meddelats med stöd av lagen

(1994:1818) om åtgärder beträffande djur

och växter som tillhör skyddade arter.

Inom Miljödepartementet utarbetas för

närvarande en departementspromemoria som

skall handla om nödvändig anpassning av

den nyssnämnda lagen till EG:s nya CITES-

förordning. Vidare skall i promemorian

behandlas de förslag till lagstiftning

på området som redovisats av

Naturvårdsverket. Regeringen anför i

propositionen att den i nuläget inte kan

uttala sig om det framtida behovet av

att särskilt kontrollera de transporter

av vilda djur och växter som sker över

gräns mot annat EU-land. Om det visar

sig att behov finns av en förstärkning

av kontrollen i detta avseende avser

regeringen att återkomma även i denna

fråga.

Övervakning och kontroll av

gränsöverskridande transporter av

radioaktivt material är

tillfredsställande reglerat i rådets

förordning nr 1493/93 (Euratom) av den 8

juni 1993 om transport av radioaktiva

ämnen mellan medlemsstater samt rådets

direktiv 92/3/Euratom om övervakning och

kontroll av transporter av avfall mellan

medlemsstater samt till och från

gemenskapen. Det nämnda rådsdirektivet

har införts som svensk rätt dels genom

ändring i strålskyddslagen (1988:220)

och lagen (1994:3) om kärnteknisk

verksamhet, dels genom Statens

strålskyddsinstituts föreskrifter (SSI

FS nr 1995:4) om kontroll vid in- och

utförsel av radioaktivt avfall. Detta

ger enligt propositionen tillsammans med

bestämmelsen i 3 § 1 i den nya lagen

sådana möjligheter att kontrollera

gränsöverskridande transporter av

radioaktivt material att någon

ytterligare reglering inte behövs.

Det framgår av propositionen att

Naturvårdsverket har fått regeringens

uppdrag att kartlägga omfattningen av

illegala transporter av farligt avfall.

Skulle utredningen visa att det

förekommer omfattande illegala

transporter av farligt avfall, eller att

det i övrigt finns behov att ge

Tullverket ökade befogenheter vid den

inre gränsen avser regeringen att

återkomma i denna fråga.

Vad gäller mineraloljor är det i första

hand en angelägenhet för

skattemyndigheterna att kontrollera

denna handel. Hithörande frågor utreds

inom Skatteflyktskommittén (Fi 1994:04)

som fått tilläggsdirektiv (dir.

1995:165) om att lämna förslag till

förbättring av punktskattekontrollen. I

avvaktan på Skatteflyktskommitténs

förslag har regeringen (prop.

1995/96:197) föreslagit en provisorisk

lagstiftning i syfte att råda bot på en

del av de kontrollproblem som har

uppkommit. Utskottet behandlar sist

nämnda proposition i betänkande

1995/96:SkU30.

Utskottet har inte något att erinra mot

de bedömningar som har redovisats i

propositionen såvitt gäller

utrotningshotade djur, radioaktiva

ämnen, farligt avfall och mineraloljor.

Utskottet finner alltså inte skäl för

ett tillkännagivande till regeringen

rörande dessa frågor och avstyrker

därför motion Sk37 yrkande 1.

Kontroll av postförsändelser

För kontroll av att deklarations- och

uppgiftsskyldigheten enligt tullagstift

ningen fullgjorts riktigt och

fullständigt får tullmyndigheten enligt

57 § tullagen undersöka bl.a. lådor och

andra utrymmen. Bestämmelsen som har

överförts till tullagen från den

upphävda 1987 års tullag omfattar enligt

uttalanden i förarbetena till lagen även

paket, brev och andra försändelser

(prop. 1986/87:166 s. 93 f.). I

propositionen föreslås lagändringar som

innebär att Tullverkets befogenheter att

undersöka och öppna brev och andra

postförsändelser regleras genom

särskilda bestämmelser i den nya lagen

om tullens kontrollbefogenheter vid inre

gräns och i tullagen såvitt gäller

trafik med tredje land.

Vidare föreslås att de nämnda lagarna

kompletteras med en regel om postspärr

för att posten skall kunna tillfälligt

ta hand om enstaka försändelser till en

känd adressat på adresspostanstalten. I

postlagen föreslås en bestämmelse som

bryter den sekretess som hindrar en

posttjänsteman att lämna ut uppgifter

till tullmyndigheten. En förutsättning

härför skall vara att det är fråga om

kontroll som rör misstanke om brott.

I motion Sk36 av Gun Hellsvik m.fl. (m)

yrkas att beslut om öppnande av

postförsändelse skall fattas av domstol

och inte i administrativ ordning.

Motionärerna hänvisar till reglerna om

beslag i rättegångsbalken (yrkande 5).

De yrkar också att bestämmelserna om

postspärr inordnas i rättegångsbalkens

system (yrkande 6).

Skyddet mot undersökning av brev eller

annan förtrolig försändelse är en av de

grundläggande fri- och rättigheter som

enligt regeringsformen kan inskränkas

endast för att tillgodose ändamål som är

godtagbara i ett demokratiskt samhälle.

Begränsningen får aldrig gå utöver vad

som är nödvändigt med hänsyn till det

ändamål som föranlett den, och inte

heller sträcka sig så långt att den

utgör ett hot mot den fria

åsiktsbildningen. Begränsning kan ske

t.ex. med hänsyn till beivrandet av

brott (2 kap. 6 och 12 §§ regerings

formen).

Europakonventionen om skydd för de

mänskliga rättigheterna och de

grundläggande friheterna innehåller

bestämmelser om skydd för korrespondens.

Undantag är möjligt bl.a. till

förebyggande av oordning eller brott

(artikel 8). Ett sådant intrång måste ha

stöd i lag och ett legitimt syfte i

enlighet med vad som anges i

konventionen samt att stoppandet får

anses nödvändigt för att tillgodose det

syftet. Myndigheternas intresse av att

stoppa eller granska en försändelse

måste vägas mot den enskildes intresse

av att ha sin korrespondens skyddad.

I Europakonventionen finns också regler

om rätt till domstolsprövning och om

rättssäkerhet (artikel 6). Rätten att få

tillträde till domstol är inte absolut.

En inskränkning i ett legitimt syfte kan

ske om det finns en rimlig proportio

nalitet mellan medel och syfte.

Öppning och undersökning av brev och

andra försändelser motiveras enligt

propositionen i särskilt hög grad av det

starka samhällsintresset att begränsa

narkotikabrottsligheten. En undersökning

efter ett selektivt urval av en

postförsändelse, i form av genomlysning

eller genom användande av en

narkotikahund, har i propositionen

bedömts inte medföra ett så stort

ingrepp i den enskildes integritet att

det skulle strida mot de grundläggande

rättigheterna.

Ett öppnande skall kunna ske endast om

det finns viss misstanke om att

försändelsen innehåller en vara som kan

tas i beslag enligt bestämmelserna i

varusmugglingslagen. Skyddet av

brevhemligheten motiverar enligt proposi

tionen en begränsningsparagraf där det

föreskrivs att en undersökning inte får

vara mer ingående än som behövs med

hänsyn till ändamålet med under

sökningen. En skyldighet av föra

protokoll över undersökningen skall

gälla. En sådan bestämmelse

överensstämmer med vad som gäller enligt

rättegångsbalkens regler om beslag, där

det är fråga om lika ingripande regler

för den enskilde.

Enligt propositionen har regeringen

övervägt om frågan om en myndighets rätt

att undersöka och öppna förtroliga

försändelser borde helt regleras genom

rättegångsbalkens beslagsregler. Dessa

regler ställer emellertid ett högre krav

på brottsmisstanke än vad som gäller vid

ett administrativt förfarande, vilket

enligt propositionen skulle kunna

försvåra kampen mot

narkotikabrottsligheten.

Förfarande med postspärr kan vara av

stort värde i narkotikabekämpningen.

Tullen kan genom tips eller gjorda

beslag få en mer eller mindre stark

indikation på att t.ex. narkotika

förekommer eller kommer att förekomma i

ett visst flöde av försändelser. Vid ett

utväxlingspostkontor går det knappast

att fånga upp samtliga försändelser som

härrör från en viss avsändare eller som

är adresserade till en viss mottagare.

Det är däremot tämligen enkelt att fånga

upp en sådan försändelse när den kommer

till mottagarens lokala postkontor genom

att lägga en s.k. postspärr. Precis som

när det gäller öppnande av brev kan ett

förfarande med postspärr naturligtvis

upplevas som integritetskränkande.

Förfarandet får enligt propositionen

emellertid anses försvarbart av samma

skäl som gäller för undersökning och

öppnande av brev. Ett beslut om

kvarhållande skall meddelas att gälla

endast under en viss angiven, kortare

tidsrymd. Även beträffande postspärr

skall proportionalitetsprincipen gälla,

dvs. beslutet måste anses nödvändigt för

att syftet med åtgärden skall kunna

uppnås.

Konstitutionsutskottet framhåller i sitt

yttrande att förslagen i propositionen i

varierande grad innebär ingrepp i den

enskildes integritet och att det är av

största vikt att förutsättningarna för

dessa ingrepp och förfarandet är

noggrant reglerade i lag.

Beslutsfattandet måste fattas på ett

sådant sätt att det motsvarar

rättssäkerhetens krav och är förenligt

med de konventioner som Sverige har

undertecknat. Regleringen måste ge

möjlighet att kontrollera de ingripanden

som sker. De ingripanden som föreslås i

propositionen får göras endast om det

finns ett godtagbart samhällsintresse av

dem. De skäl som regeringen har anfört i

detta hänseende får enligt konstitutions

utskottets mening godtas.

Justitieutskottet erinrar i sitt

yttrande om att kampen mot narkotika

brottsligheten är en av de viktigaste

kriminalpolitiska uppgifterna, och målet

är att skapa ett narkotikafritt samhälle

där annat bruk av narkotika än det som

är medicinskt motiverat inte förekommer.

Regeringens kriminalpolitik är enligt

justitieutskottet särskilt inriktad

bl.a. på kampen mot narkotika

brottsligheten (prop. 1994/95:100 bil. 3

s. 6-8, JuU17 s. 5 f.), och i linje

härmed är insatser mot narkotika högt

prioriterade inom bl.a. polis och tull.

Justitieutskottet tillstyrker i

yttrandet att tullen behåller

befogenheterna att besluta om öppning

och undersökning av postförsändelser.

Genom de föreslagna lagstadgade

begränsningarna i kontrollbefogenheterna

anser justitieutskottet att förslaget

tillgodoser kraven på skyddet av brev

hemligheten. När det gäller postspärr

godtar justitieutskottet regeringens

förslag med hänvisning till vad Lagrådet

har anfört. Lagrådet har konstaterat att

en tulltjänsteman redan enligt gällande

rätt anses ha befogenhet att undersöka

postförsändelser och att uttryckliga

regler föreslås om detta. Enligt

Lagrådet kan den föreslagna möjligheten

att förordna om kvarhållande av en

postförsändelse ses som ett utflöde av

denna befogenhet och med hänsyn härtill

vill Lagrådet inte motsätta sig den

föreslagna ordningen.

Skatteutskottet instämmer i vad

konstitutionsutskottet och

justitieutskottet har anfört.

Skatteutskottet vill tillägga att den i

propositionen föreslagna preciseringen

av förutsättningarna för kontrollen av

postförsändelser bidrar till att stärka

rättssäkerheten när det gäller

förfaranden som för närvarande tillämpas

utan stöd av mer specificerade

bestämmelser. Utskottet godtar de

avvägningar som har gjorts mellan

kontrollintresset och intresset av att

skydda brevhemligheten med hänsyn till

de krav som uppställs i regeringsformen

och Europakonventionen. Även EG-

rättsligt är regleringen försvarbar med

hänsyn till det angelägna syftet. En

kontroll av postförsändelser i den

begränsade omfattning som lagförslaget

innebär måste dessutom anses som ett

litet hinder i den fria rörligheten av

varor.

Med hänvisning till det anförda

tillstyrker utskottet propositionen i

denna del och avstyrker motion Sk36

yrkandena 5 och 6.

Tillgång till uppgifter ur

transportföretagens register

I propositionen föreslås att tullen ges

möjlighet att i den brottsbekämpande

verksamheten inhämta de

bokningsuppgifter om passagerare och

laster som transportföretagen har

tillgängliga. Detta skall ge tullen ett

arbetsinstrument som kan användas för

att med mindre störning i trafiken och

med ökad träffsäkerhet rikta kontroller

mot varusändningar och personer som kan

misstänkas för brottslighet som faller

under tullens ansvarsområde. De nya

reglerna föreslås bli införda dels i den

nya lagen om tullens befogenheter vid

inre gräns, dels i tullagen.

I motion Sk36 yrkandena 7 och 8 av Gun

Hellsvik m.fl. (m) hemställs att

riksdagen skall besluta att ett

transportföretag i samband med en

bokning skall vara skyldigt att upplysa

resenärerna om att uppgifter om honom

eller henne kan komma att lämnas ut och

att villkoren för Tullverkets hantering

av uppgifterna och att överträdelse av

dessa villkor föranleder skadestånd

skall framgå av lagtexten.

Som tidigare har redovisats i föregående

avsnitt har konstitutionsutskottet i

sitt yttrande framhållit bl.a. att det

är av största vikt att förutsättningarna

för de ingrepp i den personliga

integriteten som föreslås i

propositionen och förfarandet kring

dessa ingrepp är noggrant reglerade i

lag.

Skatteutskottet vill först nämna att

granskning av uppgifter i de kommer

siella datoriserade bokningssystemen för

internationell trafik redan används i

andra europeiska länder, inklusive våra

nordiska grannländer. Med tillgång till

information i dessa register är det

möjligt att göra en riskbedömning

avseende ankommande last och passagerare

innan ett transportmedel ankommer.

Syftet med metoden är att ge ett bättre

underlag för de fysiska kontrollerna och

minska riskerna för att resande eller

varusändningar i onödan utsätts för

integritetskränkande kontrollåtgärder.

En systematisk kartläggning av

resandeströmmarna eller ett generellt

insamlande av uppgifter skall inte

tillåtas.

Uppgiftsskyldigheten omfattar enligt

det framlagda lagförslaget aktuella

uppgifter om ankommande och avgående

transporter som företaget har tillgång

till. Uppgiftsskyldigheten i fråga om

passagerare avser namn, resrutt, bagage

och medpassagerare samt sättet för

betalning och bokning. En grundläggande

förutsättning för att tullmyndigheten

skall ha rätt att begära in sådana

uppgifter är att uppgifterna kan antas

ha betydelse för Tullverkets

brottsbekämpande verksamhet. Detta

begränsar integritetsintrånget och

följer de internationella åtaganden

Sverige gjort avseende behandlingen av

person-uppgifter till skydd för enskilda

personer. Endast ett begränsat antal

tulltjänstemän med brottsbekämpande

arbetsuppgifter och nödvändig utbildning

skall ha befogenhet att begära in

uppgifter och ha direkt tillgång till

bokningsregister. Tullens övriga

verksamhetsområden lämnas alltså utanför

tillämpningsområdet. Den

brottsbekämpande verksamheten kan dock

avse även annat än narkotika. Tullen har

t.ex. en viktig roll och uppgift i att

bekämpa allvarlig ekonomisk brottslighet

med internationell anknytning avseende

EU:s finansiella system. Bedrägerier i

organiserad form och i stor skala

förekommer gentemot EU:s medel både på

inkomstsidan i samband med import och på

utgiftssidan i samband med

bidragsberättigad export. Bedrägerierna

orsakar EU årliga förluster på

åtskilliga miljarder kronor. Sverige och

övriga medlemsstater har skyldighet att

vidta alla åtgärder som står till buds

för att skydda gemenskapens medel och

tillse att skyddsnivån blir likvärdig i

hela gemenskapen. Tullen har en viktig

roll när det gäller att upptäcka sådan

brottslighet.

Uppgifterna skall kunna lämnas på det

sätt som för situationen är det mest

lämpliga, även på dataterminal. Det är

inte avsett att uppgifter om resande

skall registreras, lagras eller

bearbetas av tullen på ett sådant sätt

att nya personregister med uppgifter om

resande skapas. Uppgifter som saknar

betydelse för vidare åtgärder skall

omedelbart förstöras. För att terminal

användning inte skall leda till onödigt

integritetsintrång får sådan sökning

endast ske i sådan omfattning och under

den tidsrymd som behövs för att tullen

skall kunna ta ställning till om det

finns grund för fortsatta åtgärder i

form av spaning eller kontroll.

Skatteutskottet konstaterar att

regeringen vid utformningen av sitt

förslag noga har beaktat de

integritetsaspekter som gör sig gällande

och att reglerna inte heller onödigt

kommer att belasta företagen arbets-

eller kostnadsmässigt. De praktiska

formerna för uppgiftslämnandet skall

utarbetas genom frivilliga

vverenskommelser mellan tullen och

företagen.

När det gäller de förslag om

kompletteringar som har lagts fram i

motion Sk36 innebär det förslag till

lagstiftning som har lagts fram i

propositionen att de grundläggande

reglerna slås fast i lag. Ytterligare

föreskrifter, t.ex. preciseringar i form

av mera instruktionsbetonade regler för

hur tullen skall hantera

uppgiftsinhämtandet, bör enligt

utskottets mening kunna lämnas genom

tillämpningsföreskrifter. Enligt vad

utskottet erfarit pågår ett sådant

arbete i regeringskansliet.

I fråga om skadestånd finns i

skadeståndslagen regler om rätt till

ersättning som orsakats genom fel eller

försummelse i tjänsten, och i datalagen

(1973:289) finns skadeståndsregler som

avser felaktig hantering av person

register. Utskottet finner inte något

behov av särskilda skadeståndsregler för

denna verksamhet.

Vad gäller förslaget i samma motion om

en upplysningsplikt för transport

företagen anser utskottet att det i och

för sig kan vara önskvärt med en sådan

ordning. Eftersom det inte är endast

svenska företag och resebyråer som

säljer transporttjänster till och från

Sverige kan det emellertid bli svårt att

se till att alla transportföretag

fullföljer sin informationsplikt mot

alla sina kunder. Utskottet anser

följaktligen att propositionen bör

godtas även på denna punkt.

I motion Sk36 efterlyser motionärerna

också en analys av sekretesskyddet för

uppgifter som tullen får del av enligt

den nya lagstiftningen. Utskottet får

med anledning härav anföra följande.

Enligt 5 kap. 1 § sekretesslagen

(1980:100) gäller sekretess för

uppgifter bl.a. i Tullverkets verksamhet

med att förebygga, uppdaga, utreda och

beivra brott, om förutsedda åtgärder

motverkas om uppgiften röjs. Denna

sekretess gäller till förmån för

myndighetens verksamhet. Enligt

sekretesslagen 9 kap. 17 § gäller vidare

sekretess i sådan brottsbekämpande

verksamhet om enskilds personliga eller

ekonomiska förhållanden, om det kan

antas att den enskilde eller närstående

skulle lida skada om uppgiften röjs.

Uppgifter som inhämtas från

transportföretagen omfattas således av

samma sekretesskydd som andra uppgifter

inom åklagarmyndigheters, polisens,

tullens och Kustbevakningens

brottsbekämpande verksamhet. Utöver

detta skydd för uppgifterna föreskrivs i

lagtexten att uppgifter som inte

aktualiserar något ingripande eller

brottsutredning omedelbart skall

förstöras. Det innebär att den absolut

största delen av uppgifterna kommer att

förstöras kort efter det att de inkommit

till tullen. Under denna korta tid som

uppgifterna hanteras av tullen gäller de

ovan beskrivna sekretessreglerna.

Utskottet anser att det inte finns ett

behov av att införa särskilda sekretess

regler i det framlagda lagförslaget.

Utskottet utgår från att det i

regeringskansliet också sker en prövning

av om den nya lagstiftningen bör

föranleda ändring i

sekretessförordningen.

Sammanfattningsvis tillstyrker

utskottet propositionen i fråga om

kontroll av transportföretagens

register. Utskottet avstyrker de förslag

om kompletterande regler som lagts fram

genom motion Sk36 yrkandena 7 och 8.

Övriga frågor

Beträffande propositionen i övrigt har

utskottet inte funnit anledning till

erinran. Utskottet tillstyrker

propositionen även i övriga delar. I

fråga om lagförslagen bör det dock göras

en teknisk ändring i 9 § förslag till

lag om ändring i lagen (1994:1565) om

beskattning av privatinförsel av alko

holdrycker och tobaksvaror från land som

är medlem i Europeiska unionen. Denna

lag innehåller bestämmelser om böter vid

underlåtenhet att anmäla sådan införsel

som avses i lagen. Enligt den nämnda

paragrafen utesluts tillämpningen av

varusmugglingslagen i dessa fall. De

bestämmelser i varusmugglingslagen som

reglerar förfarandet vid inledande av

förundersökning (13 §) och befogenheter

för Tullverket att föra talan för

verkets räkning i fråga om böter enligt

införsellagen (24 § första stycket

första meningen) bör emellertid inte

uteslutas från tillämpningen. Utskottet

förordar den justering i lagtexten som

framgår av utskottets hemställan. Med

den ändringen tillstyrker utskottet de

vid propositionen fogade lagförslagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ny lagstiftning

om tullens befogenheter vid inre

gräns

att riksdagen bifaller proposition

1995/96:166 i denna del och avslår

motion 1995/96:Sk36 yrkandena 1-4,

res. 1 (m) - delvis

2. beträffande generell

anmälningsskyldighet m.m.

att riksdagen avslår motion

1995/96:Sk37 yrkandena 2-5,

res. 2 (mp)

res. 3 (kds)

3. beträffande utrotningshotade

djur, radioaktiva ämnen, farligt

avfall och mineraloljor

att riksdagen avslår motion

1995/96:Sk37 yrkande 1,

res. 4 (mp)

4. beträffande kontroll av

postförsändelser

att riksdagen bifaller proposition

1995/96:166 i denna del och avslår

motion 1995/96:Sk36 yrkandena 5 och

6,

res. 5 (m) -

delvis

5. beträffande kontroll av

transportföretagens

bokningsregister

att riksdagen bifaller proposition

1995/96:166 i denna del och avslår

motion 1995/96:Sk36 yrkandena 7 och

8,

res. 6 (m) -

delvis

6. beträffande propositionen i

övrigt

att riksdagen bifaller proposition

1995/96:166 i denna del,

7. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av

proposition 1995/96:166 i denna del

och till följd av vad utskottet ovan

anfört och hemställt antar de vid

propositionen fogade förslagen till

1. lag om Tullverkets befogenheter

vid Sveriges gräns mot ett annat land

inom Europeiska unionen,

2. lag om ändring i tullagen

(1994:1550),

3. lag om ändring i lagen (1994:1565)

om beskattning av privatinförsel av

alkoholdrycker och tobaksvaror från

land som är medlem i Europeiska

unionen, dock att 9 § får följande

som utskottets förslag betecknade

lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

9 §

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

lämnar uppgift som befinns oriktig eller

underlåter att anmäla skattepliktig

införsel enligt denna lag döms till

böter. I ringa fall skall inte dömas

till ansvar.

Lagen (1960:418) Lagen (1960:418)

om straff för om straff för

varusmuggling och varusmuggling, utom

skattebrottslagen såvitt avser 13 §

(1971:69) skall och 24 § första

inte tillämpas på stycket första

införsel som avses meningen, och

i denna lag. skattebrottslagen

(1971:69) skall

inte tillämpas på

införsel som avses

i denna lag.

4. lag om ändring i postlagen

(1993:1684),

5. lag om ändring i lagen (1994:1551)

om frihet från skatt vid import, m.m.

res. 1 (m) -

delvis

res. 5 (m) -

delvis

res. 6 (m) - delvis

Utskottet hemställer vidare att ärendet

företas till avgörande efter endast en

bordläggning.

Stockholm den 30 maj 1996

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors

(s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s),

Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-

Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn

Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa

Halvarsson (fp), Ulla Rudin (s), Jan-

Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp),

Holger Gustafsson (kds), Lars U Granberg

(s), Carl Erik Hedlund (m), Per

Rosengren (v) och Barbro Andersson (s).

Reservationer

1. Ny lagstiftning om tullens

befogenheter vid inre gräns (mom.1 och

mom. 7 i motsvarande del)

Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,

Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 21 börjar med I motive

ringen och på s. 22 slutar med

yrkandena 1-4 bort ha följande

lydelse:

Som framhålls i motion Sk36 är det

mycket tveksamt om den sedan länge

rådande myndighetsstrukturen mellan

polis och tull verkligen kommer att

tillgodose de ökade kraven på framför

allt en effektiv narkotikabrotts

bekämpning i anslutning till de inre

gränsområdena. Det finns enligt

utskottets mening starka skäl för att

pröva en organisatorisk förändring.

I en reformerad organisation i enlighet

med motionsförslaget integreras

tullkriminalen och tullens

bevakningspersonal med

polisorganisationen på de platser där

inre gränskontroller kommer i fråga.

Tullens verksamhet vid den inre gränsen

ersätts av en utbyggd brottsbekämpning

under polis- och åklagaransvar med

inriktning på narkotika och andra varor

som omfattas av artikel 36 i

Romfördraget. Den föreslagna ordningen

förenar kravet på fri rörlighet för

varor med kravet på en effektiv

brottsbekämpning vid den inre gränsen.

Ingripandena kommer att göras av polis

med utgångspunkt i sedvanliga

straffprocessuella metoder. Eftersom

svensk polis inte får ingripa annat än

med stöd av brottsmisstanke blir all

kontroll misstankebaserad. Avsteget från

regeringens förslag är i praktiken inte

så stort som det kan verka vad avser

synen på kontrollmetoderna. Om polisen

vid sin kontroll tillämpar de beprövade

tullmetoderna (utom slumpmässiga

stickprovskon-troller) med s.k. selektiv

kontroll i dess olika varianter utgör

dessa enligt utskottets uppfattning en

på misstanke baserad kontroll och är

därför tillåten. Detta går väl att

förena med EG-rätten, som inte ger

utrymme för något annat synsätt när det

gäller fri rörlighet för varor.

En reform enligt förslaget i motionen

kräver en annan lagteknisk lösning än

den regeringen föreslagit. Riksdagen bör

begära av regeringen att den snarast

skall återkomma med förslag till

bestämmelser som tillgodoser de krav som

har ställts i motionen. De provisoriska

reglerna om tullens kontrollbefogenheter

vid inre gräns i övergångsbestämmelserna

till 1994 års tullag bör kvarstå i

avvaktan på att regeringen lägger fram

ett nytt förslag. En försöksverksamhet

med regionala tull- och polismyndigheter

bör genast påbörjas i syfte att

undanröja oklarheter på lednings- och

styrningsnivå som kan gå ut över

effektiviteten i brottsbekämpningen.

Erfarenheterna av denna

försöksverksamhet bör ligga till grund

för den närmare utformningen av en ny

organisation.

Det anförda innebär att utskottet

tillstyrker motion 1995/96:Sk36 yrkan

dena 1-4 och avslår det förslag till ny

lagstiftning om tullens kontrollbefo

genheter vid inre gräns som regeringen

har lagt fram i proposition 1995/96:166.

dels att utskottets hemställan under 1

och 7 i motsvarande del bort ha följande

lydelse:

1. beträffande ny lagstiftning om

tullens befogenheter vid inre gräns

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk36 yrkande 1-4 och med

avslag på proposition 1995/96:166 i

denna del begär att regeringen skall

återkomma till riksdagen med ett

förslag till en reformerad

myndighetsstruktur mellan tull och

polis i enlighet med motionen och som

sin mening ger regeringen till känna

vad som i motionen har anförts om en

försöksverksamhet med integrerad tull-

och polisverksamhet och om att

tullens övergångsbestämmelser tills

vidare skall kvarstå,

7. beträffande lagförslagen i fråga

om tullens befogenheter vid inre

gräns

att riksdagen avslår de i proposition

1995/96:166 framlagda förslagen till

dels lag om Tullverkets befogenheter

vid Sveriges gräns mot ett annat land

inom Europeiska unionen,

dels lag om ändring i tullagen

(1994:1550) såvitt avser 9 a § och

upphävande av punkterna 4, 6 och 7 i

övergångsbestämmelserna till lagen,

dock att den del av punkt 4 som

börjar med varor som och slutar med

samma gäller skall utgå ur lagen

och att samma punkt tillförs ett nytt

sista stycke av följande lydelse:

Vad som sagts i andra stycket gäller

i tillämpliga delar även varor för

vilka anmälningsskyldigheten regleras

i lagen (1994:1565) om beskattning av

privatinförsel av alkoholdrycker och

tobaksvaror från land som är medlem i

Europeiska unionen .

2. Generell anmälningsskyldighet m.m.

(mom. 2)

Ronny Korsberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 22 börjar med Lagrådet har

och på s. 23 slutar om

anmälningsskyldighet bort utgå och att

den del av utskottets yttrande på s. 23

som börjar med Utskottet avstyrker och

slutar med detta motionsyrkande bort

ha följande lydelse:

De varor som omfattas av tullkontroll

vid inre gräns är så speciella att

anmälningsskyldighet borde föreligga för

samtliga varor vid gränspassagen, både

när varorna införs från annat EU-land

eller utförs till annat EU-land. Den som

för in sådana varor på annan plats än

bemannad tullplats borde också alltid

vara skyldig att göra en

förhandsanmälan. Förutsättningarna för

ett sådant system bör skyndsamt utredas

och arbetas in i den nya lagstiftningen.

Dessa ändringar bör också tas in i lagen

(1994:1565) om beskattning av

privatinförsel av alkoholdrycker och

tobaksvaror från land som är medlem i

EU. Beträffande sistnämnda lag bör

särskild avgift tas ut även om en fri

villig rättelse av oriktiga uppgiften

har skett.

Det anförda innebär att utskottet

tillstyrker motion Sk37 yrkandena 2-5.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande generell

anmälningsskyldighet m.m.

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk37 yrkandena 2-5 som sin

mening ger regeringen till känna vad

som i motionen anförts om utvidgning

av anmälningsskyldigheten och om

särskild avgift.

3. Generell anmälningsskyldighet m.m.

(mom. 2)

Holger Gustafsson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 23 som börjar med Utskottet

avstyrker och slutar med yrkandena

2-4 bort ha följande lydelse:

När det gäller privatinförsel av

alkoholdrycker och tobaksvaror från land

som är medlem i EU innebär regeringens

förslag att det införs en regel som

lämnar ett utrymme för att anmäla en

införsel till skattemyndigheten inom tre

dagar om tullen inte har kunnat ta emot

anmälan. Det måste starkt ifrågasättas

om det skall finnas en sådan möjlighet

att anmäla i efterhand. Regeringen bör

skyndsamt utreda förutsättningarna för

att ta bort denna undantagsregel och

återkomma till riksdagen med ett förslag

till en alternativ reglering av

anmälningsskyldigheten i de fall tullen

inte kan ta emot anmälan. Detta bör med

anledning av motion Sk37 yrkande 4 ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande generell

anmälningsskyldighet m.m.

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:Sk37 yrkande 4 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om de nya reglerna

om privatinförsel av alkohol och

tobak från annat EU-land samt avslår

motion 1995/96:Sk37 yrkande 2, 3 och

5.

4. Utrotningshotade djur, radioaktiva

ämnen, farligt avfall och mineraloljor

(mom. 3)

Ronny Korsberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 24 som börjar med Utskottet har

och slutar med yrkande 1 bort ha

följande lydelse:

Tullverkets kontrollbefogenheter vid

inre gräns bör utvidgas i fråga om in-

och utförsel av utrotningshotade djur,

radioaktiva ämnen och strålkällor samt

farligt avfall och mineraloljor. Det

framgår av propositionen att visst utred

ningsarbete pågår. Regeringen bör

påskynda beredningen och återkomma till

riksdagen med förslag till lagändringar

som innebär en förstärkt tullkontroll av

dessa varugrupper. Utskottet tillstyrker

följaktligen motion Sk37 yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande utrotningshotade

djur, radioaktiva ämnen, farligt

avfall och mineraloljor

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk36 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad som i

motionen har anförts om en

komplettering av lagstiftningen.

5. Kontroll av postförsändelser (mom. 4

och mom. 7 i motsvarande del)

Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,

Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 26 börjar med Skatteutskottet

instämmer och på s. 27 slutar med

yrkandena 5 och 6 bort ha följande

lydelse:

Ett beslut om att öppna post bör fattas

av domstol och inte i administrativ

ordning. Rättegångsbalkens regler om

beslag, där redan rätten till domstols-

prövning finns, bör gälla även för

Tullverket i fråga om befogenheten att

undersöka och öppna brev. Detsamma bör

gälla beslut om postspärr.

Riksdagen bör begära av regeringen att

den genast återkommer till riksdagen med

ett lagförslag som har den här angivna

innebörden. Detta innebär att utskottet

tillstyrker motion 1995/96:Sk36

yrkandena 5 och 6.

dels att utskottets hemställan under 4

och 7 i motsvarande del bort ha följande

lydelse:

4. beträffande kontroll av

postförsändelser

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk36 yrkandena 5 och 6 och

med anledning av proposition

1995/96:166 i denna del som sin

mening ger regeringen till känna vad

som i motionen har anförts om

kontroll av postförsändelser och

postspärr,

7. beträffande lagförslagen i fråga

om kontroll av postförsändelser

att riksdagen avslår de i proposition

1995/96:166 framlagda förslagen till

dels lag om ändring i tullagen

(1994:1559) såvitt avser 57 a-57 d

§§,

dels lag om ändring i postlagen

(1993:1684).

6. Kontroll av transportföretagens

bokningsregister (mom. 5 och mom. 7 i

motsvarande del)

Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,

Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 28 börjar med Skatteutskottet

konstaterar och på s. 29 slutar med

yrkandena 7 och 8 bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets mening bör det

framlagda förslaget om kontroll av

transportföretagens bokningsregister

kompletteras på några punkter. En viktig

förändring är att resenärerna redan vid

en bokning skall få en upplysning om att

uppgifter om bokningen kan komma att

lämnas ut på grund av lag. Härmed uppnås

syftet att den enskilde får en formell

möjlighet att själv bedöma graden av

integritetsintrång. Det bör härvid vara

en strävan att en upplysningsskyldighet

skall kunna omfatta alla de transporter

som tullen har möjlighet att

kontrollera.

Vissa frågor som gäller Tullverkets

hantering av de uppgifter som hämtas in

behandlas inte i lagtexten utan endast i

kommentarer till den nya lagtexten.

Detta är otillfredsställande. Villkoren

för begränsningarna bör av hänsyn till

integritets- och rättssäkerhetsaspekten

även framgå av lagtexten i större

utsträckning än vad som har föreslagits

i propositionen. Det bör i lagen också

klart framgå vad som gäller beträffande

sekretess och att överträdelse av

bestämmelserna om olaglig inhämtning

eller behandling av uppgifterna är

skadeståndsgrundande. Det bör ankomma på

regeringen att genast arbeta fram ett

nytt lagförslag som kompletterats på

detta sätt.

Utskottet tillstyrker med hänvisning

till det anförda yrkandena 7 och 8 i

motion Sk36.

dels att utskottets hemställan under 5

och 7 i motsvarande del bort ha följande

lydelse:

5. beträffande kontroll av

transportföretagens bokningsregister

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk36 yrkandena 7 och 8 och

med anledning av proposition

1995/96:166 i denna del som sin

mening ger regeringen till känna vad

som i motionen har anförts om

kompletteringar i de föreslagna

reglerna,

7. beträffande lagförslagen i fråga

om kontroll av transportföretagens

bokningsregister

att riksdagen avslår det i

proposition 1995/96:166 framlagda

förslaget till lag om ändring i

tullagen (1994:1559) såvitt avser 66,

67 a, 67 b, 99 a och 107 §§.

Konstitutionsutskottets yttrande

1995/96:KU9y

Tullens befogenheter vid den inre

gränsen

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har genom beslut den 23

april 1996 berett konstitutions

utskottet, justitieutskottet och

försvarsutskottet tillfälle att yttra

sig över proposition 1995/96:166 Tullens

befogenheter vid den inre gränsen jämte

motioner.

Utskottet

Förslagen

I propositionen föreslås en lag om

Tullverkets befogenheter vid införsel

eller utförsel över Sveriges gräns mot

ett annat EU-land. Samtidigt föreslås

vissa ändringar i andra lagar,

huvudsakligen till följd av

bestämmelserna i den föreslagna nya

lagen.

Lagen innehåller bl.a. vissa åtgärder

för att bekämpa i första hand narkoti

kabrottsligheten. Sålunda föreslås att

tullen i den brottsbekämpande verk

samheten skall få tillgång till

bokningsuppgifter om passagerare m.m.

från transportföretagen. Vidare föreslås

tullen få en lagstadgad möjlighet att

undersöka och öppna brev och andra

postförsändelser samt att lägga s.k.

postspärr. Åtgärderna föreslås gälla

både trafik mellan Sverige och annat EU-

land och trafik mellan Sverige och

tredje land.

Förslagen har granskats av Lagrådet.

I en av de motioner som väckts med

anledning av propositionen, motion Sk36

av Gun Hellsvik m.fl. (m), anser

motionärerna att propositionen bör

avslås och regeringen uppmanas att

återkomma med ett förslag där de nuva

rande myndighetsstrukturerna förändras

och tullkriminalen och tullens

bevakningspersonal integreras med

polisorganisationen. I avvaktan på detta

förslag anser de att de nuvarande

övergångsbestämmelserna bör gälla. De

gällande bestämmelserna bör enligt

motionärerna kompletteras dels genom att

enskilda ges möjlighet att lämna

samtycke till att tullen får tillgång

till uppgifter i transportföretagens

register genom att resenärer vid bokning

upplyses om att uppgifter om dem kan

komma att lämnas ut, dels genom att

villkoren för Tullverkets hantering av

personuppgifter kompletteras. I andra

hand yrkar motionärerna att rätten att

öppna post ändå bör beslutas av domstol

och inte i administrativ ordning och att

rätten att besluta om postspärr bör

inordnas i rättegångsbalkens system.

Bakgrund

Lagstiftning vid Sveriges EU-inträde

Vid Sveriges inträde i EU blev de

gemenskapsförordningar som reglerar

handeln gentemot tredje land direkt

gällande rätt här i landet. De bestämmel

ser i tullagstiftningen som reglerade

förhållanden som även regleras i gemen

skapsförordningarna upphävdes. Samtidigt

infördes en ny lagstiftning som

komplement till gemenskapsförordningarna

eller för att genomföra gällande EG-

direktiv på tullområdet. Vidare infördes

- i avvaktan på en permanent lösning -

vissa övergångsbestämmelser med

hänvisning till äldre lag.

Det svenska medlemskapet i EU innebär

bl.a. att vi är skyldiga att tillämpa

bestämmelserna i EG-fördraget om fri

rörlighet för varor och personer m.m. I

princip innebär detta att sådana

kontroller som enbart grundas på att en

vara passerar en gräns inte längre är

tillåtna. Förbudet är dock inte

undantagslöst. Enligt artikel 36 i EG-

fördraget kan nämligen kontroller

behållas under vissa förutsättningar.

Sålunda krävs att kontrollen har sin

grund i ett godtagbart samhällsintresse,

där bl.a. hänsynen till allmän ordning,

allmän säkerhet och intresset att skydda

människors och djurs liv och hälsa

nämns, och att detta samhällsintresse

inte kan tillgodoses på annat, neutralt

sätt. En andra förutsättning är att

kontrollen är proportionell i

förhållande till det hinder den innebär

för den fria rörligheten. Med detta

avses att det hinder som kontrollen

utgör inte får gå utöver det syfte som

motiverar kontrollen, eller i övrigt ha

en onödigt störande inverkan på utbytet

över gränsen. Dessutom gäller att om det

skyddsvärda ändamålet blivit fullt

tillgodosett genom gemenskapsrättsliga

regler finns det inte längre någon

möjlighet att nationellt föreskriva om

kontroller.

Bestämmelser om fri- och rättigheter

m.m.

Regeringsformen

Enligt 2 kap. 6 § regeringsformen

åtnjuter varje medborgare skydd mot

bl.a. undersökning av brev eller annan

förtrolig försändelse. För begränsningar

av de fri- och rättigheter som anges i 2

kap. regeringsformen krävs lagstöd.

Enligt 12 § andra stycket i samma

kapitel får begränsning göras endast för

att tillgodose ändamål som är godtagbara

i ett demokratiskt samhälle. Begräns

ningen får aldrig gå utöver vad som är

nödvändigt med hänsyn till det ändamål

som föranlett den, och inte heller

sträcka sig så långt att den utgör ett

hot mot den fria åsiktsbildningen.

Europakonventionen om skydd för de

mänskliga rättigheterna och

grundläggande friheterna

Enligt artikel 8 i konventionen har var

och en rätt till skydd för bl.a. sin

korrespondens. Rättigheten får dock

underkastas inskränkningar. Inskränk

ningar måste göras genom lag och avse

vad som i ett demokratiskt samhälle är

nödvändigt med hänsyn till landets yttre

säkerhet, den allmänna säkerheten,

landets ekonomiska välstånd,

förebyggande av oordning eller brott,

hälsovården, skyddandet av sedligheten

eller av andra personers fri- och

rättigheter.

Artikel 6 i konventionen innehåller

regler om rätt till domstolsprövning och

om rättssäkerhet. Var och en har, när

det gäller att pröva hans eller hennes

civila rättigheter och skyldigheter

eller anklagelse mot honom för brott,

rätt till en opartisk och offentlig

rättegång. I propositionen framhålls att

Europadomstolen i ett mål uttalat att

rätten till tillträde till domstol inte

är absolut utan att inskränkningar i

denna rätt kan föreligga. En

inskränkning måste dock ha ett legitimt

syfte, och det måste finnas en rimlig

proportionalitet mellan medel och syfte.

Kontrollåtgärder och kompensatoriska

åtgärder

Kontroll av postförsändelser

Tullen anses för närvarande ha

befogenhet att undersöka och öppna brev

och andra postförsändelser. Enligt 57 §

tullagen (1994:1550) får tullmyndigheten

för kontroll av att deklarations- och

uppgiftsskyldighet har fullgjorts under

söka bl.a. lådor och andra utrymmen där

varor kan förvaras. Rätten enligt

bestämmelsen i 57 § har ansetts omfatta

även paket, brev och andra försändelser

(prop. 1986/87:166 s. 93 f.). Lagrådet

ansåg dock vid sin granskning av

bestämmelsen i den gamla tullagen att

det var fråga om kontrollbefogenheter av

så långtgående art att de borde ges ett

klarare stöd i tullagen.

Någon lagreglering av möjligheten att

hålla kvar enstaka postförsändelser

finns inte i tullagstiftningen och fanns

inte heller före Sveriges inträde i EU.

Sådant kvarhållande har emellertid

enligt propositionen tillämpats länge,

och det tillämpas fortfarande när det

gäller försändelser från tredje land men

inte såvitt avser EU-intern post.

Egendom som kan antas vara förverkad

enligt lagen (1960:418) om varusmuggling

får tas i beslag enligt samma lag.

Förverkande kan ske om egendomen varit

föremål för varusmuggling eller försök

därtill.

Bestämmelser om beslag i brottmål finns

i 27 kap. rättegångsbalken.

Regeringen föreslår att Tullverkets

befogenheter att undersöka och öppna

brev och andra postförsändelser skall

ges ett klarare stöd i

tullagstiftningen.

Enligt förslaget (8 § resp. 57 a §)

skall en tulltjänsteman få undersöka

postförsändelser, såsom paket, brev och

liknande försändelser för att

kontrollera att anmälningsskyldigheten

enligt lagen har fullgjorts. En sådan

försändelse skall få öppnas, om det

finns anledning anta att den innehåller

en sådan vara som omfattas av lagen och

att varan kan tas i beslag enligt

varusmugglingslagen samt försändelsen

finns hos tullmyndigheten eller på

utväxlingspostkontoret.

Beslut om att öppna brev och andra

sådana försändelser som kan antas

innehålla förtroliga meddelanden skall

få fattas endast av tullmyndighetens

chef eller efter dennes förordnande av

någon annan tjänsteman vid myndigheten.

En försändelse som öppnas skall inte få

undersökas närmare än vad som behövs med

hänsyn till ändamålet med

undersökningen.

Vidare skall föras protokoll över

undersökningen. Av protokollet skall

framgå ändamålet med undersökningen och

vad som har kommit fram vid denna. Om en

försändelse har öppnats skall adressaten

och, om det är möjligt, avsändaren

underrättas så snart som möjligt.

Under vissa särskilda förutsättningar

skall ett beslut om s.k. postspärr kunna

meddelas. Detta innebär att en

postförsändelse som väntas till viss

postanstalt och som kommer från utlandet

skall kunna hållas kvar av postbeford

ringsföretaget när försändelsen kommer

in till postanstalten. En förutsättning

för att ett beslut om postspärr skall

kunna fattas är att det finns anledning

anta att försändelsen innehåller

narkotika som kan tas i beslag enligt

varusmugglingslagen, och därutöver krävs

att ett sådant beslut är nödvändigt för

att det avsedda resultatet skall uppnås.

Beslut om postspärr skall få meddelas

av chefen för en tullmyndighet. Beslutet

får verkställas omedelbart men skall

snarast prövas av Generaltullstyrelsen.

Ett beslut skall meddelas att gälla viss

angiven, kortare tidsrymd.

En ny bestämmelse föreslås i postlagen,

som bryter sekretessen när det gäller

möjligheten för en posttjänsteman att

lämna ut uppgifter till tullmyndigheten

vid kontroll som rör misstanke om

narkotikabrott.

Regeringen diskuterar i sina

överväganden förslaget om brytande av

postförsändelser i förhållande till

regeringsformens bestämmelser om grund

läggande fri- och rättigheter och till

Europakonventionens bestämmelser om

skydd för de mänskliga rättigheterna och

de grundläggande friheterna.

Regeringen anser det nödvändigt att

tullen även i fortsättningen kan utöva

viss kontroll över varor som befordras

med post. I rättegångsbalkens

bestämmelser om beslag ställs det högre

krav på brottsmisstanke än vad som

gäller vid ett administrativt

förfarande. Det är naturligtvis av vikt

att en inskränkning i rättigheter som

skyddas av grundlagen och

internationella konventioner blir så

begränsad som möjligt. Som framgått är

det därvid av betydelse att syftet med

inskränkningen kan anses legitimt, och

att det finns en rimlig proportionalitet

mellan det medel som används och syftet

med åtgärden. En undersökning av en

postförsändelse i form av genomlysning

eller genom användande av en

narkotikahund kan enligt regeringen inte

anses medföra ett så stort ingrepp i den

enskildes integritet att det skulle

strida mot de grundläggande

rättigheterna. Däremot är det

naturligtvis extra känsligt ur

integritetssynpunkt att öppna en sådan

försändelse. För att göra detta ingrepp

så begränsat som möjligt föreslår

regeringen att ett öppnande skall kunna

ske endast om det finns viss misstanke

om ( anledning anta ) att försändelsen

innehåller en vara som kan tas i beslag

enligt bestämmelserna i

varusmugglingslagen. Det torde därvid

vara tillräckligt att kontrollen resulte

rar i att en narkotikahund markerar,

eller i att genomlysningen indikerar att

det är fråga om ett otillåtet införande

av en vara för att den nämnda miss

tankegraden skall anses ha uppnåtts.

Däremot kan ett öppnande inte motiveras

av exempelvis erfarenhetsmässigt

traditionella riskflöden (försändelser

från vissa länder eller orter) eller

försändelser med visst utseende och

form.

Begränsningarna innebär att en

undersökning inte får vara mer ingående

än som behövs med hänsyn till ändamålet

med undersökningen (proportionalitets

principen).

I fråga om förslaget till postspärr

anför regeringen att det inte är

tillfredsställande att ett så för den

enskilde ingripande institut kan

tillämpas utan uttryckligt lagstöd.

Tillgång till uppgifter ur

transportföretagens register

Regeringen föreslår att tullen ges

befogenhet att i den brottsbekämpande

verksamheten inhämta vissa uppgifter

från transportföretagen. Förslaget

innebär att transportföretag som

befordrar varor, passagerare eller

fordon till eller från Sverige på

begäran av en tullmyndighet skyndsamt

skall lämna aktuella uppgifter om

ankommande och avgående transporter som

företaget har tillgång till.

Skyldigheten skall endast gälla de

uppgifter om passagerare som avser namn,

resrutt, bagage och medpassagerare samt

sättet för betalning och bokning.

Tullmyndigheten får begära sådana

uppgifter endast om uppgifterna kan

antas ha betydelse för Tullverkets

brottsbekämpande verksamhet.

Ett transportföretag skall få lämna

uppgifter genom att göra dem läsbara för

tullmyndigheten genom terminalåtkomst.

Tullmyndigheten skall få ta del av

uppgifter genom terminalåtkomst endast i

den omfattning och under den tid som

behövs för att kontrollera aktuella

transporter. Myndigheten får inte ändra

eller på annat sätt bearbeta eller lagra

uppgifter som hålls tillgängliga på

detta sätt.

Uppgifter om enskilda personer som

lämnats på annat sätt än genom

terminalåtkomst, skall omedelbart

förstöras, om de visar sig sakna

betydelse för utredning och lagföring av

brott.

Regeringen anför i sina överväganden

bl.a. att ett internationellt beprövat

och effektivt hjälpmedel i kampen mot

internationell brottslighet, framför

allt vad gäller narkotikasmuggling, är

att diskret och utan att det stör och

hindrar trafiken skaffa sig uppgifter om

vad och vilka som passerar gränsen. Vid

granskningen är det inte i första hand

namn på passagerare som är intressant

utan uppgifter som avreseort, resrutt,

betalningssätt, bokningsrutin och

bagage. Metoden används för att få en

bättre grund och urval för

kontrollverksamheten och på så sätt

kunna rikta kontrollerna mot dem som kan

misstänkas för brottslighet.

Regeringen påpekar dock att den

brottsbekämpande verksamheten kan avse

även annat än narkotika och att tullen

har en viktig roll och uppgift i att

bekämpa allvarlig ekonomisk brottslighet

med internationell anknytning avseende

EU:s finansiella system.

I fråga om sådana

integritetsinvändningar som kan resas

mot förslaget medger regeringen att

uppgifterna till största delen rör

resenärer som inte kan misstänkas för

brott och att det därmed finns en risk

för otillbörligt intrång i de resandes

personliga integritet. En annan

invändning är att det är fråga om

tillgång till privata företags

kunduppgifter, och detta innebär att

personregister används för andra ändamål

än det ändamål registret är avsett för.

De förslag som tidigare utredningar

lämnat innebär att uppgifter skulle

kunna inhämtas endast efter ett särskilt

beslut som skall underställas åklagare,

domstol eller Generaltullstyrelsen, och

att uppgifter skulle kunna inhämtas

endast om tullen eftersöker en viss

person, eller alternativt riktat

misstankar mot ett visst transportmedel

och behöver veta vilka som medföljer

detta. Uppgifterna skulle dessutom få

hämtas in endast i skriftlig eller

muntlig form, alltså inte genom ADB.

Dessa begränsningar gör sammantaget

enligt regeringen att någon

effektivitetsvinst inte uppnås i

bekämpandet av den internationella

brottsligheten av följande skäl.

Uppgifterna har oftast ett värde endast

under en kort tid och innan någon

brottslighet kan knytas till någon viss

person eller visst brott. Har väl

misstankarna riktats mot en person eller

transport har de oftast blivit så

konkreta och starka att det redan i dag

finns möjlighet att med

rättegångsbalkens regler om beslag

inhämta dessa uppgifter. Det förslag som

regeringen lägger fram innebär en ren

förspaningsmetod som är till nytta innan

misstankar om något konkret brott kan

knytas till någon person. För att

uppgifterna skall vara användbara måste

de således vara förhållandevis lätt

åtkomliga för tullens

underrättelsetjänst, så att den, när

något misstänkt framkommer, omedelbart

skall kunna vidarebefordra information

till tullens operativa verksamhet så att

ingripande kan ske när transporten

anländer eller innan den avgår.

Metoden att utifrån bokningsuppgifter

bilda sig en uppfattning om det finns

anledning att misstänka brottslighet,

kräver enligt propositionen särskild

träning och kunskap i vilka uppgifter

som är intressanta och hur de skall

tolkas. Det är därför endast ett

begränsat antal tulltjänstemän med

brottsbekämpande arbetsuppgifter och

nödvändig utbildning, som bör få

befogenhet att begära in uppgifter eller

ha mer direkt tillgång till

bokningsregister.

Utskottets bedömning

Konstitutionsutskottet ser inte som sin

uppgift att bedöma de enskilda

åtgärderna i förslaget. Utskottet vill

dock framhålla att de föreslagna

åtgärder som redovisats ovan - som

regeringen också anfört i propositionen

- i varierande grad innebär ingrepp i

den enskildes integritet. Det är därför

av största vikt att förutsättningarna

för dessa ingrepp och förfarandet är

noggrant reglerade i lag. Beslut måste

fattas på ett sådant sätt att det

motsvarar rättssäkerhetens krav och är

förenligt med de konventioner som

Sverige har undertecknat. Regleringen

måste ge möjlighet att kontrollera de

ingripanden som sker.

De ingripanden som föreslås får göras

endast om det finns ett godtagbart

samhällsintresse av dem. De skäl som

regeringen har anfört i detta hänseende

får enligt utskottets mening godtas.

Stockholm den 15 maj 1996

På konstitutionsutskottets vägnar

Birgit Friggebo

I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo

(fp), Catarina Rönnung (s), Anders

Björck (m), Axel Andersson (s), Widar

Andersson (s), Birger Hagård (m), Tone

Tingsgård (s), Birgitta Hambraeus (c),

Barbro Hietala Nordlund (s), Pär-Axel

Sahlberg (s), Kenneth Kvist (v), Mats

Berglind (s), Inger René (m), Peter

Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp), Nils-

Göran Holmqvist (s) och Nils Fredrik

Aurelius (m).

Justitieutskottets yttrande

1995/96:JuU5y

Tullens befogenheter vid den inre

gränsen

Till skatteutskottet

Inledning

Skatteutskottet har den 23 april 1996

berett bl.a. justitieutskottet tillfälle

att yttra sig över proposition

1995/96:166 Tullens befogenheter vid den

inre gränsen jämte de motioner som

väckts i ärendet.

Yttrandets omfattning

De frågor som aktualiseras i ärendet och

som ligger inom justitieutskottets

beredningsområde berörs i första hand av

yrkandena 1-6 i motion 1995/96:Sk36 av

Gun Hellsvik m.fl. (m). Yrkandena avser

reformering av tullens och polisens

myndighetsstruktur och beslut om en

försöksverksamhet på området, beslut om

brevkontroll samt placering i

rättegångsbalken av bestämmelsen om s.k.

postspärr.

Utskottet

Inledning

Det svenska medlemskapet i Europeiska

unionen (EU) innebär bl.a. att vi är

skyldiga att tillämpa bestämmelserna i

EG-fördraget om fri rörlighet för varor.

I princip innebär detta att sådana

kontroller som enbart grundas på att en

vara passerar en gräns inte längre är

tillåtna. Förbudet är dock inte

undantagslöst. Enligt artikel 36 i EG-

fördraget kan nämligen kontroller

behållas under vissa förutsättningar.

Sålunda krävs att kontrollen har sin

grund i ett godtagbart samhällsintresse,

där bl.a. hänsynen till allmän ordning,

allmän säkerhet och intresset att skydda

människors och djurs liv och hälsa

nämns, och att detta samhällsintresse

inte kan tillgodoses på annat, neutralt

sätt. Om kontroller vid den inre gränsen

sker med stöd av misstanke om brott

strider de således inte mot kravet på

fri rörlighet.

En andra förutsättning är att

kontrollen är proportionell i

förhållande till det hinder den innebär

för den fria rörligheten. Med detta

avses att det hinder som kontrollen

utgör inte får gå utöver det syfte som

motiverar kontrollen, eller i övrigt ha

en onödigt störande inverkan på utbytet

över gränsen. Dessutom gäller att om det

skyddsvärda ändamålet blivit fullt

tillgodosett genom gemenskapsrättsliga

regler finns det inte längre någon

möjlighet att nationellt föreskriva om

kontroller.

Regeringen beslutade den 2 december

1993 att tillkalla en kommitté med

uppdrag att utreda nya former för

narkotikabekämpning m.m. i ett EU-

perspektiv. Utredningen, som antog

namnet EU-gränskontrollutredningen,

skulle bl.a. enligt sina direktiv

överväga formerna för att inom ramen för

vad som är tillåtet enligt det

internationella regelverket upprätthålla

en kontroll när det gäller varor som

förs över en gräns mot ett annat EU-land

i strid mot ett straffsanktionerat

förbud. Enligt direktiven borde

kontrollen i första hand avse narkotika

och vapen, och det borde vidare vara en

uppgift för polisen och tullen att

tillsammans svara för kontrollen.

Utredningen överlämnade i december 1994

betänkandet (SOU 1994:131) Skyddet vid

den inre gränsen. Betänkandet, som

remissbehandlats, ligger bl.a. till

grund för den nu aktuella propositionen.

Nuvarande tullagstiftning m.m.

Vid Sveriges inträde i EU blev de

gemenskapsförordningar som reglerar

handeln gentemot tredje land direkt

gällande rätt här i landet. De

bestämmelser i tullagstiftningen som

reglerade förhållanden som även regleras

i gemenskapsförordningarna upphävdes.

Samtidigt infördes en ny lagstiftning

som komplement till

gemenskapsförordningarna eller för att

genomföra gällande EG-direktiv på

tullområdet. 1987 års tullag ersattes

med en ny tullag som trädde i kraft den

1 januari 1995 (prop. 1994/95:34, SkU8,

rskr. 96, SFS 1994:1550). Den nya

tullagen gäller endast tredjelandstrafik

och tillämpas inte i handeln med

gemenskapsvaror mellan Sverige och annan

medlemsstat.

Vidare infördes - i avvaktan på en

permanent lösning - övergångs

bestämmelser till den nya tullagen.

Genom övergångsbestämmelserna regleras

förhållandena till annat EU-land. I

dessa ges en tulltjänsteman befogenhet

att göra kontroller vid den inre gränsen

för vissa uppräknade skyddsändamål.

Befogenheternas omfattning bestäms genom

en hänvisning till den gamla tullagens

bestämmelser i vissa närmare angivna

paragrafer. Enligt 63 § i den gamla

lagen får tullen kontrollera att

transportörer och resande uppfyllt sina

anmälnings- och uppgiftsskyldigheter

rörande medförda varor genom att

undersöka bl.a. dels transportmedel,

containrar, lådor och andra utrymmen där

varor kan förvaras vid införsel eller

utförsel, dels hamnar, flygplatser,

bangårdar och godsterminaler där varor

som står under tullkontroll förvaras

liksom lokaler inom sådana områden.

Några krav på en viss grad av misstanke

ställs inte vare sig i

övergångsbestämmelserna till den nya

tullagen eller i den gamla tullagen.

Både den gamla och nya lagen ger sålunda

utrymme för helt slumpmässiga

kontroller. I propositionen om den

svenska tullagstiftningen vid ett EU-

medlemskap (prop. 1994/95:34 s. 110 f)

sägs emellertid att bestämmelserna inte

bör tillämpas på så sätt att objekten

tas ut slumpmässigt, vilket inte anses

vara tillåtet mellan EU-länder, men att

de ger stöd för en sådan selektiv

kontroll som inte grundar sig på

brottsmisstanke. Vidare anförs att det

bör vara en uppgift för

Generaltullstyrelsen att se till att

kontrollen utövas på ett sätt som inte

står i strid med EG:s bestämmelser.

Reglerna i övergångsbestämmelserna

innebär således att tullen efter EU-

inträdet behållit sina

kontrollbefogenheter och att tullen vid

inre gräns kan ingripa mot illegal

införsel av t.ex. narkotika och vapen.

Kontrollbefogenheterna avser vissa

uppräknade varuslag för vilka tillstånd

krävs för införsel och utförsel. Förutom

narkotika och vapen är det fråga om

bl.a. krigsmateriel, injektionssprutor

och kanyler, dopningsmedel,

springstiletter och andra s.k.

gatustridsvapen, vissa kulturföremål,

hundar och katter, alkohol och tobak,

nötkreatur och vissa andra djur.

Kontrollerna får, som nämnts ovan, ske

utan brottsmisstanke. Uppkommer vid

reguljär tullkontroll misstanke om brott

tillämpas i stället bestämmelserna i

lagen (1960:418) om straff för

varusmuggling. Den lagen innehåller i

princip också alla straffbestämmelser

angående smugglingsbrottsligheten.

Tullverket svarar i stor utsträckning

för utredning av brott inom sitt

verksamhetsområde, exempelvis

varusmuggling. I dessa fall sköts

brottsutredningen av tulltjänstemän inom

tullkriminalen, vilka har uppgifter och

befogenheter som i stort sett motsvarar

de befogenheter polisen har vid

brottsutredning. Tullens

brottsbekämpande verksamhet regleras i

varusmugglingslagen. Därutöver gäller

rättegångsbalkens regler om

förundersökning.

Polisens brottsbeivrande verksamhet

sker såväl inne i landet som vid

gränserna. När det gäller smuggling

sammanfaller tullens och polisens

uppgifter. Polisen har att beivra

narkotikabrott och smuggling på samma

sätt som annan brottslighet medan tullen

har ett särskilt ansvar för att vid

gränserna bekämpa sådan brottslighet.

Tullen har delvis andra befogenheter vid

gränserna än vad polisen allmänt har. I

de fall polisen biträder tullen i

kontrollåtgärder har polismannen

emellertid samma befogenheter som en

tulltjänsteman.

Samarbete mellan tull och polis

förekommer på alla nivåer inom

organisationerna både i konkreta ärenden

och i utvecklandet av nya arbetsmetoder.

Detta samarbete sker på både nationell

och internationell nivå.

Propositionen

Enligt regeringen bör permanenta regler

om Tullverkets befogenheter vid införsel

eller utförsel över Sveriges gräns mot

ett annat EU-land införas och i

propositionen läggs fram förslag till en

särskild lag som reglerar detta.

Därutöver föreslås ändringar i flera

lagar.

Den nya lagen skall ersätta den

nuvarande regleringen i

övergångsbestämmelserna och bygger i

stort sett på bestämmelserna där.

Tullpersonalen får således utan

brottsmisstanke även i fortsättningen

utföra vissa kontroller, t.ex. selektiv

kontroll, beträffande samma varuslag som

för närvarande. Slumpmässiga kontroller

är, enligt en uttrycklig bestämmelse i

den föreslagna lagen, inte tillåtna.

Rent tekniskt är lagen utformad så att

det föreligger anmälningsskyldighet för

införsel eller utförsel av vissa i lagen

uppräknade varor. För att kontrollera

att anmälningsplikten iakttagits får

tullpersonalen undersöka transportmedel,

containrar, lådor och andra utrymmen där

varor kan förvaras, handresgods såsom

resväskor, portföljer och handväskor och

liknande som medförs av en resande vid

inresa från eller utresa till ett annat

EU-land.

Lagen innehåller också förslag till

åtgärder för att bekämpa i första hand

narkotikabrottsligheten. Tullen får,

enligt förslaget, i den brottsutredande

verksamheten tillgång till

bokningsuppgifter om passagerare m.m.

från transportföretagen. Vidare ges

tullen en lagstadgad möjlighet att

undersöka och öppna brev och andra

postförsändelser samt att lägga s.k.

postspärr.

Lagen (1960:418) om straff för

varusmuggling kommer tills vidare att

fortsätta att reglera förhållanden vid

såväl yttre som inre gräns.

Lagrådet har yttrat sig över

lagförslagen med undantag för ett par

mindre lagändringar.

Avslag på propositionen

I motion Sk36 (yrkandena 1-4) yrkas

avslag på propositionen. Motionärerna

ställer sig tveksamma till om den sedan

länge rådande mydighetsstrukturen mellan

polis och tull verkligen kommer att

kunna tillgodose de ökade kraven på

framför allt en effektiv

narkotikabrottsbekämpning i anslutning

till de inre gränsområdena. I motionen

presenteras ett förslag till en

reformering av de nuvarande

myndighetsstrukturerna på området som i

stort innebär att tullkriminalen och

tullens bevakningspersonal integreras

med polisorganisationen på de platser

vid den inre gränsen där gränkontroller

kommer i fråga. Formellt skulle tullens

verksamhet vid den inre gränsen upphöra

med en sådan ordning, men endast för att

ersättas av en utbyggd brottsbekämpning

under polis- och åklagaransvar. Vidare

föreslås att en försöksverksamhet,

utformad efter de presenterade

riktlinjerna, inleds inom kort. I

avvaktan på att regeringen återkommer

med förslag i den riktning motionärerna

förespråkat begärs att nuvarande

övergångsbestämmelser till tullagen

alltjämt skall gälla vid den inre

gränsen.

Bakgrunden till motionsyrkandena är att

motionärerna anser att deras förslag

löser problemet med kraven på dels fri

rörlighet för varor, dels

brottsbekämpning av framför allt

narkotika vid den inre gränsen.

Ingripanden kan, anförs det, med den

föreslagna ordningen, ske på ett sätt

som bättre harmonierar med sedvanliga

straffprocessuella metoder, och grund

för ingripanden vid eller innanför den

inre gränsen behöver då inte längre

baseras på tulltekniska institut som

anmälan och dylikt utan ytterst på det

underrättelsearbete och den

metodutveckling polis och åklagare har

att svara för. Om polisen vid sin

kontroll tillämpar de beprövade

tullmetoderna med s.k. selektiv kontroll

i dess olika varianter utgör dessa

enligt motionärernas uppfattning en på

misstanke baserad kontroll och är därför

tillåten.

Utskottets överväganden

EU-gränskontrollutredningen har funnit

att artikel 36 i EG-fördraget ger

möjlighet till fortsatta kontroller vid

den inre gränsen, men att dessa

kontroller bör utformas annorlunda än

dagens. Sålunda anser utredningen att

sådana kontroller, med undantag för

kontroll av postförsändelser, enbart

skall få förekomma vid misstanke om

brott. Utredningen anser att den

misstankegrad som därvid skall krävas

skall vara den lägsta som förekommer i

svensk rätt, dvs. anledning anta .

Regeringen delar (prop. s. 27)

utredningens bedömning att kontroller

för vissa särskilt skyddsvärda ändamål

kan och bör behållas när det gäller

vissa varugrupper. Regeringen anser dock

inte att det skall krävas misstanke för

att kontrollerna skall kunna utföras.

Regeringens uppfattning är att EG-

rättens krav kan uppfyllas även med

tillämpning av s.k. selektiva

kontroller, vilka innebär att

kontrollobjektet tas ut med utgångspunkt

i tullpersonalens allmänna erfarenheter

och kunskaper om smuggling. Enligt

regeringens mening medför detta dock

inte att det blir någon förändring i

förhållande till den kontrollnivå som

för närvarande tillämpas enligt de nu

gällande övergångsbestämmelserna till

tullagen. För att tydligt markera att EG-

rättens bestämmelser om fri rörlighet

har beaktats har regeringen föreslagit

att det i den nya lagen införs en

bestämmelse om att slumpmässiga

kontroller, dvs. sådana kontroller som

har som enda grund att en vara förs över

en gräns, inte får utföras.

Utskottet delar regeringens bedömning.

Utskottet vill här särskilt understryka

att de s.k. stickprovskontrollerna för

länge sedan förlorat sin betydelse.

Enligt vad utskottet erfarit har den

svenska tullen nämligen inte använt

denna typ av kontroll på många år.

Skälet till detta torde vara att

stickprovskontroller inte är särskilt

effektiva. Förbudet mot slumpmässiga

kontroller torde alltså främst, som nyss

framgått, tjäna till att framhålla att

också den nya regleringen följer EU:s

regler.

Utskottets nu gjorda ställningstagande

innebär att utskottet ställer sig bakom

förslaget att behålla möjligheterna för

Tullverket att även i fortsättningen få

använda s.k. selektiva kontroller utan

brottsmisstanke. Utskottet är således

mot den bakgrunden inte berett att

tillmötesgå motionärerna och ändra

myndighetsstrukturen för tullen och

polisen i syfte att kontrollverksamheten

vid den inre gränsen skall ske utifrån

en misstanke om brott. Däremot anser

utskottet att det kan finnas goda skäl

att följa utvecklingen av tullens och

polisens samarbete när det gäller den

brottsutredande verksamheten vid

gränserna.

Denna frågeställning är inte ny.

Utskottet har vid flera tillfällen

behandlat motioner där ett utvecklat

samarbete mellan tull och polis

förespråkats. Utskottet har då

understrukit vikten av ett utökat

samarbete (se 1994/95:JuU14 s. 26) men

inte ansett att frågan borde föranleda

något riksdagsuttalande.

Även skatteutskottet har behandlat

liknande frågor. Således förordades

under förra riksmötet i flera motioner

dels att person- och varukontrollen vid

inre gräns borde samordnas under en

gemensam myndighets ansvar, dels att

Tullverket skulle inordnas i

Riksskatteverket.

Skatteutskottet avstyrkte i sitt av

riksdagen godkända betänkande bifall

till motionerna (1994/95:SkU23 s. 16,

rskr. 82). I sin motivering anförde

utskottet att det var önskvärt att

stärka samarbetet mellan tullen och

polisen. Behovet av ett sådant samarbete

var, anförde utskottet, till följd av de

då föreslagna neddragningarna inom

tullen än mer angeläget. Utskottet ansåg

att dessa och andra samverkansformer som

är lämpliga för myndigheternas arbete

och hur dessa skulle anpassas till

utvecklingen inom EU först borde prövas

i det beredningsarbete som då pågick

inom regeringen.

Regeringen anför i den nu aktuella

propositionen (s. 75 f) att samarbetet

mellan tull och polis fungerar väl och

att den nuvarande fördelningen av

arbetsuppgifter mellan dessa myndigheter

är lämplig. Enligt regeringen är det

främst en fråga för Generaltullstyrelsen

och Rikspolisstyrelsen att finna

lämpliga former att vidareutveckla

samarbetet.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts

tillstyrker utskottet propositionen.

Utskottet avstyrker bifall till motion

Sk36 såvitt avser yrkandena om avslag på

propositionen, en ny myndighetsstruktur

för polis och tull, en försöksverksamhet

med den inriktningen samt yrkandet om

att nu gällande övergångsbestämmelser

alltjämt skall gälla vid den inre

gränsen.

Till enskildheter i regeringens förslag

återkommer utskottet i det följande.

Kontroll av postförsändelse

Propositionen

Tullverket har enligt gällande rätt

befogenheter att undersöka och öppna

brev och andra postförsändelser. En

regel som uttryckligen ger Tullverket en

sådan befogenhet föreslås införd i 8 § i

den nya lagen när det gäller EU-

trafiken. Enligt regeringsförslaget

skall, för kontroll av att

anmälningsskyldigheten fullgjorts enligt

lagen, en postförsändelse få undersökas.

Försändelsen får öppnas endast om det

finns anledning anta att den innehåller

någon av de varor lagen gäller och det

enligt reglerna i varusmugglingslagen

går att ta varan i beslag. Beslag enligt

varusmugglingslagen får ske av varor som

kan antas vara förverkade på grund av

brott.

Beslutet om öppnande med stöd av 8 § av

brev och andra sådana försändelser som

kan antas innehålla förtroliga

meddelanden får fattas endast av

tullmyndighetens chef eller efter dennes

förordnande av någon annan tjänsteman

vid myndigheten (9 §). En försändelse

som öppnas med stöd av 8 eller 9 §§ får

inte undersökas närmare än vad som

behövs med hänsyn till ändamålet med

undersökningen.

Protokoll skall föras över

undersökningen. Av protokollet skall

framgå ändamålet med undersökningen och

vad som har kommit fram vid denna. Har

en försändelse öppnats skall adressaten

och, om det är möjligt, avsändaren

underrättas så snart som möjligt, om

inte särskilda skäl talar emot det.

En liknande ordning föreslås införd i

57a-57c §§ tullagen.

Motionen

I motion Sk36 (yrkande 5) yrkas att

beslut om öppnande av postförsändelse

skall fattas av domstol och inte i

administrativ ordning. Motionärerna

hänvisar till reglerna om beslag i

rättegångsbalken.

Överväganden

Ett beslag innebär typiskt sett att

någon genom myndighetsbeslut tvångsvis

och tills vidare frånhänds

besittningsrätten till ett föremål.

De allmänna reglerna om beslag finns i

27 kap. rättegångsbalken (RB). Dessa

regler innebär att föremål som skäligen

kan antas ha betydelse för utredning om

brott eller som har avhänts någon genom

brott får tas i beslag. Detsamma gäller

föremål som kan komma att förverkas.

Beslag får endast beslutas om skälen för

åtgärden uppväger det intrång eller men

i övrigt som åtgärden innebär för den

misstänkte eller för något annat

motstående intresse.

Beslut om beslag får enligt

rättegångsbalken fattas av den som

griper eller anhåller en misstänkt eller

verkställer vissa tvångsmedel, bl.a.

husrannsakan eller kroppsvisitation, och

därvid träffar på föremål som får tas i

beslag. Undersökningsledaren eller

åklagaren får besluta om beslag också i

andra fall. Domstol kan också besluta om

beslag i vissa fall. Om ett beslut om

beslag fattats utan rättens förordnande

kan den som drabbats av beslaget begära

att rätten överprövar beslutet.

Särskilda bestämmelser finns när det

gäller beslag av postförsändelser. Av 27

kap. 3 § RB framgår att brev, telegram

eller annan försändelse, som finns hos

ett post- eller telebefordringsföretag,

får tas i beslag endast om det för

brottet är föreskrivet fängelse i ett år

eller däröver och försändelsen hade

kunnat tas i beslag hos mottagaren.

Vidare får enligt regler i 27 kap. 12 §

bl.a. post- eller telegrafförsändelse

som tagits i beslag inte närmare

undersökas eller öppnas av annan än

rätten, undersökningsledaren eller

åklagaren.

Före 1987 års tullag meddelades

förordnande om öppning av

brevförsändelser undantagslöst med stöd

av beslagsbestämmelsen i 27 kap. 12 §

RB, men numera har tullen möjlighet att

öppna brev och liknande försändelser med

stöd av bestämmelser i tullagen. Flera

remissinstanser förordar i princip en

återgång till en sådan ordning.

Regeringen anför i propositionen (s.

63) att den övervägt att låta reglerna i

rättegångsbalken om beslag gälla rätten

att undersöka och öppna förtroliga

försändelser med hänsyn till det starka

skydd som rätten till förtrolig

kommunikation åtnjuter. Reglerna i 2

kap. 6 § regeringsformen (RF) ger

medborgarna ett skydd gentemot det

allmänna mot bl.a. undersökning av brev

eller annan förtrolig försändelse.

Enligt 2 kap. 12 § RF får detta skydd

inskränkas genom lag för att tillgodose

ändamål som är godtagbara i ett

demokratiskt samhälle. Regeringen pekar

också på artikel 6 i Europakonventionens

bestämmelser om skydd för de mänskliga

rättigheterna och de grundläggande

friheterna. Artikeln innehåller regler

om rätt till domstolsprövning och om

rättssäkerhet. Rätten till

domstolsprövning är dock inte absolut.

Regeringen konstaterar att

rättegångsbalkens regler om beslag

ställer högre krav på brottsmisstanke än

vad som gäller vid ett administrativt

förfarande och att detta skulle kunna

försvåra den mycket viktiga kampen mot

narkotikabrottsligheten. Häremot står,

anför regeringen, skyddet av den

enskildes integritet och rätten till

förtrolig kommunikation. Syftet med den

föreslagna regleringen är att så långt

det är möjligt begränsa den mycket

allvarliga narkotikabrottsligheten.

Detta syfte är, enligt regeringen, av

sådan vikt att ett eventuellt intrång i

vissa grundläggande rättigheter kan

anses försvarbart.

Utskottet vill inledningsvis erinra om

att kampen mot narkotikabrottsligheten

setts som en av de viktigaste

kriminalpolitiska uppgifterna och målet

är att skapa ett narkotikafritt samhälle

där annat bruk av narkotika än det som

är medicinskt motiverat inte förekommer.

Regeringens kriminalpolitik är särskilt

inriktad bl.a. på kampen mot narkotika

brottsligheten (prop. 1994/95:100 bil. 3

s. 6-8, JuU17 s. 5 f) och i linje härmed

dr insatser mot narkotika högt

prioriterade inom bl.a. polis och tull.

Utskottet finner i likhet med regeringen

att det är nödvändigt att tullen även i

fortsättningen kan utöva viss kontroll

över varor som befordras per post.

Öppning och undersökning av brev och

andra försändelser motiveras i särskilt

hög grad av det starka samhällsintresset

att begränsa narkotikabrottsligheten.

Som framgår av propositionen görs

årligen ett stort antal narkotikabeslag

i hanteringen av postförsändelser från

utlandet. Utskottet tillstyrker således

att tullen behåller befogenheterna att

besluta om öppning och undersökning av

postförsändelser. Genom de föreslagna

lagstadgade begränsningarna i

kontrollbefogenheterna anser utskottet

att förslaget tillgodoser kraven på

skyddet av brevhemligheten.

Utskottet tillstyrker propositionen och

avstyrker bifall till motion Sk36 i nu

berörd del.

Postspärr

Propositionen

I propositionen föreslås att en

bestämmelse om postspärr införs i den

föreslagna lagen (11 §). Härmed avses

att posten tillfälligt omhändertar

enstaka försändelser till en känd

adressat på adresspostanstalten. Det

föreslås att chefen för en tullmyndighet

skall få fatta ett beslut om ett sådant

kvarhållande av en postförsändelse. En

förutsättning för postspärr är att det

finns anledning anta att

postförsändelsen innehåller narkotika

som kan tas i beslag enligt

varusmugglingslagen. Ett beslut om

kvarhållande får meddelas att gälla

endast för en viss angiven, kortare

tidsrymd. Vidare måste alltid den s.k.

proportionalitetsprincipen tillämpas,

dvs. beslutet måste anses nödvändigt för

att syftet med åtgärden skall kunna

uppnås. Ett beslut om kvarhållande får

verkställas omedelbart men skall snarast

prövas av Generaltullstyrelsen.

En motsvarande bestämmelse om postspärr

föreslås införd i tullagen.

Motionen

I motion Sk36 (yrkande 6) yrkas att

bestämmelserna om postspärr inordnas i

rättegångsbalkens system.

Överväganden

Utskottet ser med stor oro på den ökade

narkotikabrottsligheten och den

smuggling som sker i brevförsändelser

måste, som regeringen anför, tas på

största allvar. Den lagreglering om ett

förfarande med postspärr som nu föreslås

är ett medel i kampen mot denna form av

brottslighet. Bakgrunden till

regeringens förslag är att tullen genom

tips eller gjorda beslag kan få en mer

eller mindre stark indikation på att

t.ex. narkotika förekommer i ett visst

flöde av försändelser. Det är tämligen

enkelt att fånga upp en sådan

försändelse när den kommer till

mottagarens lokala postkontor genom att

lägga en s.k. postspärr. Betydligt

svårare kan det vara att vid ett

utväxlingskontor hitta samtliga

försändelser som härrör från en viss

avsändare eller som är adresserade till

en viss mottagare.

Lagrådet konstaterar i ärendet (prop.

s. 157) att beslut om att en väntad

försändelse skall kvarhållas av

befordringsanstalt kan meddelas också

enligt 27 kap. 9 § RB men att beslutet

då alltid ankommer på domstol. Med

hänsyn härtill ifrågasätter Lagrådet om

inte även besluten om postspärr i den nu

föreslagna lagen och tullagen borde

meddelas av domstol eller åtminstone

underställas domstol i stället för

Generaltullstyrelsen. Lagrådet

konstaterar att en tulltjänsteman redan

enligt gällande rätt anses ha befogenhet

att undersöka postförsändelser och att

det i lagrådsremissen föreslås

uttryckliga regler om detta. Enligt

Lagrådet kan den föreslagna möjligheten

att förordna om kvarhållande av en

postförsändelse ses som ett utflöde av

denna befogenhet och med hänsyn härtill

vill Lagrådet inte motsätta sig den

föreslagna ordningen.

Utskottet delar Lagrådets uppfattning

och godtar således regeringsförslaget.

Motion Sk36 bör avstyrkas i nu berörd

del.

I övrigt har utskottet inte något att

tillägga med anledning av propositionen

eller motionsyrkandena.

Stockholm den 14 maj 1996

På justitieutskottets vägnar

Gun Hellsvik

I beslutet har deltagit: Gun Hellsvik

(m), Birthe Sörestedt (s), Göran

Magnusson (s), Sigrid Bolkéus (s), Göthe

Knutson (m), Märta Johansson (s),

Ingbritt Irhammar (c), Margareta

Sandgren (s), Anders G Högmark (m), Siw

Persson (fp), Ann-Marie Fagerström (s),

Alice Åström (v), Pär Nuder (s), Kia

Andreasson (mp), Rolf Åbjörnsson (kds),

Helena Frisk (s) och Jeppe Johnsson (m).

Avvikande mening

Gun Hellsvik, Göthe Knutson, Anders G

Högmark och Jeppe Johnsson (alla m)

anför:

1. Avslag på propositionen

Från Moderata samlingspartiets sida ser

vi positivt på regeringens försök att

effektivisera polis- och

tullmyndigheternas brottsbekämpande

verksamhet. Som vi framfört i vår motion

Sk36 är det dock hög tid att överväga om

den sedan länge rådande

myndighetsstrukturen mellan polis och

tull verkligen kommer att kunna

tillgodose de ökade kraven på framför

allt en effektiv

narkotikabrottsbekämpning i anslutning

till de inre gränsområdena. Vi ställer

oss mycket tveksamma till detta. I

stället föreslår vi en organisatorisk

förändring där tullkriminalen och

tullens bevakningspersonal integreras

med polisorganisationen på de platser

där inre gränskontroller kommer i fråga.

Formellt skulle tullens verksamhet vid

den inre gränsen upphöra med en sådan

ordning, men endast för att ersättas av

en utbyggd brottsbekämpning under polis-

och åklagaransvar. Verksamheten skulle

inriktas på de varor som omfattas av

artikel 36 i Romfördraget.

Med den ordning vi nu föreslagit löser

man problemet med att förena kraven på

fri rörlighet för varor med

brottsbekämpning vid den inre gränsen

när det gäller framför allt narkotika.

Ingripandena skulle då ske av polis med

utgångspunkt i sedvanliga

straffprocessuella metoder. Eftersom

svensk polis inte får ingripa annat än

med stöd av brottsmisstanke skulle all

kontroll bli misstankebaserad. Vi anser

i likhet med Gränskontrollutredningen

att EG-rätten inte ger utrymme för något

annat synsätt när det gäller fri

rörlighet för varor.

En reform efter de huvudlinjer vi nu

anfört och som vi närmare beskriver i

vår motion Sk36 kräver en annan

lagteknisk lösning än den regeringen

föreslagit, och vi anser att riksdagen

bör avslå propositionen och uppdra till

regeringen att genast återkomma med

förslag till bestämmelser som

tillgodoser den av oss föreslagna

ordningen. I avvaktan på regeringens

förslag bör övergångsbestämmelserna till

tullagen alltjämt gälla i förhållande

till annat EU-land. När det gäller den

föreslagna nya myndighetsstrukturen för

polis och tull anser vi att en

försöksverksamhet med regionala tull-

och polismyndigheter genast bör

igångsättas i syfte att undanröja

oklarheter på lednings- och

styrningsnivå. Resultatet av denna

verksamhet bör ligga till grund för den

närmare utformningen av en ny

organisation.

Vi anser att riksdagen med bifall till

vår motion 1995/96:Sk36 yrkandena 1-4

skall dels avslå proposition

1995/96:166, dels som sin mening ge

regeringen till känna vad vi nu anfört.

2. Kontroll av postförsändelse

Enligt vår uppfattning bör beslut att

öppna post fattas av domstol och inte i

administrativ ordning. Rättegångsbalkens

regler om beslag, där redan rätten till

domstolsprövning finns, bör gälla även

för Tullverket i frågan om befogenheten

att undersöka och öppna brev. Regeringen

bör genast återkomma till riksdagen med

ett lagförslag som har den innebörden.

Vi anser att riksdagen med bifall till

vår motion 1995/96:Sk36 yrkande 5 som

sin mening bör ge regeringen till känna

vad vi nu anfört.

3. Postspärr

Vi anser att de föreslagna reglerna om

postspärr bör inordnas i

rättegångsbalkens system och där

lämpligen placeras i 27 kap. som gäller

beslag. Med rättegångsbalkens regler om

beslag som förebild bör beslut om

postspärr alltid fattas av domstol.

Lagrådet ifrågasätter om inte även

besluten om postspärr borde meddelas av

domstol eller åtminstone underställas

domstol. Regeringen bör genast återkomma

till riksdagen med ett lagförslag som

har den innebörden.

Vi anser att riksdagen med bifall till

vår motion 1995/96:Sk36 yrkande 6 som

sin mening bör ge regeringen till känna

vad vi nu anfört.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 18

Yttranden från andra utskott 19

Utskottet 19

Tullens befogenheter vid inre gräns19

Kontroll av postförsändelser 24

Tillgång till uppgifter ur

transportföretagens register 27

Övriga frågor 29

Hemställan 30

Reservationer 31

1. Ny lagstiftning om tullens

befogenheter vid inre gräns (m) 31

2. Generell anmälningsskyldighet

m.m. (mp) 33

3. Generell anmälningsskyldighet

m.m. (kds) 33

4. Utrotningshotade djur,

radioaktiva ämnen, farligt avfall

och mi-neraloljor (mp) 34

5. Kontroll av postförsändelser (m)34

6. Kontroll av transportföretagens

bokningsregister (m) 35

Bilagor

Konstitutionsutskottets yttrande

1995/96:KU9y 37

Justitieutskottets yttrande

1995/96:JuU5y 44

Gotab, Stockholm 1996