Bet. 1995/96:SkU25

Skatteutskottets betänkande

1995/96:SKU25

Beskattningen av vissa förmåner, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1995/96

SkU25

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker förslagen i

proposition 1995/96:152 angående olika

skattefrågor i samband med utbildning

vid personalavveckling, reseförmåner och

tjänstgöring inom EU m.m.

Till betänkandet har fogats fyra

reservationer och två särskilda

yttranden.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet)

föreslår i proposition 1995/96:152 att

riksdagen antar de i propositionen

framlagda förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370),

2. lag om ändring i uppbördslagen

(1953:272),

3. lag om ändring i lagen (1958:295) om

sjömansskatt,

4. lag om ändring i taxeringslagen

(1990:324),

5. lag om ändring i lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter,

6. lag om ändring i lagen (1990:659) om

särskild löneskatt på vissa för

värvsinkomster.

I propositionen föreslås olika ändringar

i skattelagstiftningen, främst i

inkomstslaget tjänst.

Förmån av fri utbildning och andra

åtgärder i samband med uppsägning och

omplacering föreslås inte bli beskattade

hos mottagaren under förutsättning att

utbildningen eller åtgärden är av

väsentlig betydelse för att den

skattskyldige skall kunna fortsätta att

förvärvsarbeta. Avdrag skall få göras

för ökade levnadskostnader och

resekostnader i samband med utbildningen

eller åtgärden om den skattskyldige fått

ersättning för dessa kostnader.

Förslagen omfattar inte förmån från

fåmansföretag eller fåmansägt handels

bolag om den anställde är företagsledare

eller delägare i företaget eller när

stående till sådan person.

Reseförmåner som utgår på grund av

anställning eller särskilt uppdrag inom

rese- och trafikbranschen föreslås i

vissa fall kunna värderas efter

särskilda regler när för resan har gällt

inskränkande villkor. Förmån av flygresa

skall värderas enligt en individuell

beskattningsmodell där varje enskild

resa värderas till ett schablonvärde.

Förmån av inrikes tågresor skall

värderas enligt en schablonmodell som

innebär att värdet är en viss andel av

marknadspriset på de årskort som finns

på marknaden.

Den särskilda skattefriheten för

rabatter och andra förmåner som

flygbolag ger ut för visad kundtrohet

vid utrikes flygresor, s.k. frequent

flyer-rabatter, föreslås slopad.

Vidare tas i propositionen upp vissa

frågor som är föranledda av att allt

fler svenskar kommer att delta i arbete

i Europeiska unionens institutioner och

organ. Vissa utökade avdragsmöjligheter

för ökade levnadskostnader,

hemresekostnader och kostnader för

inställelseresor föreslås. Vad avser

resekostnader innebär förslaget att

avdrag skall medges inte bara för resor

inom Sverige utan också för resor inom

eller mellan Europeiska unionens

medlemsländer eller EES-länder. På

motsvarande sätt ändras reglerna om

skattefrihet för fri resa till och från

anställningsintervju eller ersättning

för sådana kostnader. Dessutom föreslås

att skattskyldig som är på förrättning

utomlands och har rätt till avdrag för

ökade levnadskostnader skall ha rätt

till avdrag för barns skolavgifter i

förrättningslandet under samma tid.

Det nuvarande förbudet mot ändring i

taxeringsbeslut till den skattskyldiges

nackdel under november månad

taxeringsåret föreslås slopat. Dessutom

föreslås att kretsen som får lämna

förenklad självdeklaration utökas till

att avse även personer som är närstående

till företagsledare i fåmansföretag utan

att vara delägare i företaget. Dödsbon

föreslås undantas från deklarationsplikt

under vissa förutsättningar. Slutligen

föreslås vissa smärre ändringar av

redaktionell karaktär i bl.a.

kommunalskattelagen.

Ändringarna föreslås träda i kraft den

1 juli 1996 och tillämpas i huvudsak

första gången vid 1997 års taxering. Vad

gäller värdering av reseförmåner och den

slopade skattefriheten för

kundtrohetsrabatter vid utrikes

flygresor skall dock reglerna tillämpas

första gången vid 1998 års taxering.

Lagförslagen har följande lydelse.

Motionerna

1995/96:Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens

förslag i den del det avser förmåns

beskattning av fri utbildning i enlighet

med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen avslår regeringens

förslag i den del det avser förmåns

beskattning av fria flygresor i enlighet

med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en individuell beskattning av

fria flygresor,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att den nuvarande

schablonbeskattningen avseende fria

flygresor även bör gälla vid 1998 års

taxering i enlighet med vad som anförts

i motionen,

5. att riksdagen avslår regeringens

förslag i den del det avser slopad

skattefrihet av s.k. frequent flyer-

rabatter i enlighet med vad som anförts

i motionen,

6. att riksdagen beslutar att

fastställa tidpunkten för inlämnande av

alla typer av deklarationer till den 2

maj i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1995/96:Sk34 av Michael Stjernström

m.fl. (kds) vari yrkas att riksdagen med

avslag på regeringens förslag som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att permanenta den

provisoriska schablonbeskattningen på

flygresor.

1995/96:Sk35 av Isa Halvarsson och Karin

Pilsäter (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens

förslag till lag om ändring i kommu

nalskattelagen (1928:370) 32 § 3 h mom.

andra stycket,

2. att riksdagen avslår regeringens

förslag till lag om ändring i kommu

nalskattelagen (1928:370) 32 § 3 f mom.

andra stycket.

Utskottet

Utbildning vid personalavveckling,

m.m.

I propositionen föreslås att förmån av

fri utbildning m.m. som en arbetsgivare

utger till en anställd som riskerar att

bli arbetslös inte skall beskattas, om

utbildningen har väsentlig betydelse för

att den anställde skall kunna fortsätta

att förvärvsarbeta. Vidare föreslås att

den anställde upp till ett år efter

uppsägningstidens utgång skall vara

berättigad till avdrag för de ökade

levnadskostnader och resekostnader m.m.

som uppkommer på grund av utbildningen.

De nya reglerna skall tills vidare inte

gälla för fåmansföretagare och deras

närstående.

I motionerna Sk33 av Bo Lundgren m.fl.

(m) yrkande 1 och Sk35 av Isa Halvarsson

och Karin Pilsäter (fp) yrkande 1 yrkas

att även fåmansföretagare m.fl. skall

omfattas av de nya reglerna.

En arbetsgivare är i princip berättigad

till avdrag för alla omkostnader i sin

näringsverksamhet, och hit hör även

kostnader för utbildning av personal

m.m. Om utbildningen har ett

tillräckligt samband med anställningen

beskattas den anställde inte för den

förmån som utbildningen kan anses

innebära.

Utskottet har inte något att erinra mot

att utbildningsförmåner m.m. undantas

från skatteplikt även i vissa andra

situationer eller mot att

avdragsreglerna utvidgas på det sätt som

anges i propositionen.

Utskottet instämmer i att motsvarande

regler kan vara motiverade även för

fåmansföretagare m.fl. Eftersom delägare

i ett fåmansföretag kan besluta om

förmåner för sig själva och sina

anhöriga finns det dock, som regeringen

anför i propositionen, en risk för att

reglerna missbrukas om de utvidgas på

detta sätt. Regeringen har därför ansett

att denna krets tills vidare inte bör

omfattas av de nya bestämmelserna och

att frågan bör utredas ytterligare.

Utskottet instämmer i denna bedömning.

Utskottet tillstyrker alltså

propositionen även i denna del och

avstyrker motionerna Sk33 yrkande 1 och

Sk35 yrkande 1.

Reseförmåner

Skattereformen 1990 innebär att

reseförmåner m.m. skall beskattas till

sitt marknadsvärde om förmånerna avser

annat än "sedvanliga rabatter". I

princip skall värdet av förmånerna

uppskattas med hänsyn till förhållandena

i det enskilda fallet, vilket i och för

sig inte utesluter en schablon för

värderingen. Till följd av praktiska

problem har emellertid Riksskatteverket

hittills medgivit att beskattningen av

förmåner till personal inom SJ och SAS

sker enligt provisoriska schabloner som

innebär att den som utnyttjar en

reseförmån beskattas för ett belopp som

tas upp med hänsyn till genomsnitts

värdet för personalen. Inom SJ tillämpas

sådana schabloner för s.k.

privatresekort och vissa internationella

fribiljetter eller rabattkort medan

värdet på andra frikort/fribiljetter tas

upp individuellt för varje resa till

gällande marknadspris.

Propositionen innebär att värdet på

förmån av fria och delvis fria resor på

tåg eller flyg i princip skall tas upp

till sitt marknadsvärde men att

särskilda regler skall tillämpas för

värderingen om förmånen får utnyttjas

endast under vissa tider, i mån av

tillgång på plats eller med liknande

begränsningar.

Beträffande tågresor konstaterar

regeringen att det finns ett

lättillgängligt marknadspris för årskort

för inrikes tågresor utan inskränkande

villkor. Detta schablonvärde bör enligt

regeringen användas som utgångspunkt vid

bestämmandet av ett schablonvärde för

förmån av inrikes tågresor. Med hänsyn

till de villkor som är förenade med

resan och den värdenivå som SJ:s

privatkort hittills legat på föreslås

att förmånsvärdet skall tas upp till 5 %

av marknadspriset för ett årskort för

motsvarande resor. För det billigaste

årskortet motsvarar detta 1 250 kr,

vilket kan jämföras med det nuvarande

schablonvärdet 800 kr för inrikesresor i

2:a klass. I fråga om barn och ungdomar

som medföljer föreslås särskilda

nedsättningsregler. Resor utrikes skall

enligt vad som anförs i propositionen

värderas individuellt för varje resa.

Som framgår av propositionen har

Lagrådet i sitt yttrande godtagit

förslaget, och några invändningar från

annat håll har inte heller framkommit.

Utskottet tillstyrker propositionen.

Förmån av flygresor skall enligt

regeringens förslag värderas till 40 %

av normalpriset för varje resa, om

förmånen gäller med sådana inskränkande

villkor som att resan får företas endast

under vissa tider eller i mån av plats

(s.k. stand by-villkor). Övriga

flygresor skall enligt förslaget

värderas till 75 % normalpriset, om det

för förmånen finns andra inskränkande

villkor med andra påtagliga olägenheter.

Som normalpris skall anses det lägsta

normalt förekommande marknadspriset för

motsvarande bokningsbara resa utan

inskränkande villkor. Prisnivån under

tiden oktober andra året före

beskattningsåret - september året före

beskattningsåret skall läggas till grund

för värderingen.

I motion Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m)

yrkas avslag på propositionen och att

riksdagen som sin mening ger till känna

att ett eventuellt nytt förslag bör utgå

från grunderna i ett förslag som

prövades av riksdagen hösten 1993 (prop.

1993/94:90, SkU10) och som bl.a. innebar

att en resa om året skulle vara

skattefri. I motionen yrkas också att

den nuvarande schablonen skall gälla

även vid 1998 års taxering. I motion

Sk34 av Michael Stjernström m.fl. (kds)

yrkas att det nuvarande provisoriet

permanentas. Enligt motionerna leder

regeringens förslag till omfattande

administrativa problem för

flygföretagen, särskilt för de mindre

företagen som kommer att få stora

problem att klara kravet att kontrollera

varje resa. I motionerna anförs också

att förslaget kommer att leda till

orättvisor av skilda slag.

SAS och andra flygföretag, deras

organisationer och de anställda inom

branschen har av samma skäl protesterat

mot regeringens förslag och begärt att

den nuvarande schablonen skall stå kvar.

Till stöd härför har också anförts att

förmånerna bör jämställas med andra

sedvanliga personalrabatter, som är

skattefria, och att den nuvarande

schablonen fungerar bra.

Till grund för det aktuella förslaget

liksom för tidigare utredningsförslag

och ställningstaganden från regeringens

och riksdagens sida i denna fråga ligger

uppfattningen att personalrabatterna på

flygresor inte kan jämställas med

sedvanliga skattefria personalrabatter.

Detta beror bl.a. på att dessa rabatter

i allmänhet är så stora att de avsevärt

överstiger vad som är godtaget som

skattefritt. Utskottet instämmer i denna

uppfattning. Detta innebär enligt de

lagregler som gäller att värdet av

förmånerna skall tas upp till

marknadsvärdet. Den schablon som har

tillämpats i praktiken har inte denna

innebörd men har hittills godtagits som

ett provisorium i avvaktan på resultatet

av det lagstiftningsarbete som har

pågått. Enligt utskottets uppfattning är

det angeläget att om möjligt nu lösa

dessa frågor så att lagstiftningen och

den praktiska tillämpningen kommer att

stämma överens så att man får ett system

som är praktiskt hanterbart och

likformigt.

Utskottet kan till en början konstatera

att regeringens förslag att

förmånsvärdet på varje resa skall

beräknas för sig och läggas till grund

för beskattningen överensstämmer med de

principer som skall tillämpas vid

beskattningen. Enligt utskottets

uppfattning är denna utgångspunkt rent

allmänt sett att föredra framför en

metod som grundar sig på att varje

arbetsgivare skall räkna fram ett

medelvärde på sina anställdas

privatresor och att detta medelvärde

sedan skall läggas till grund för

beskattningen oavsett vad förmånen

inneburit i det enskilda fallet. Till

nackdelarna med ett sådant medelvärde

hör att det kan komma att växla avsevärt

från arbetsgivare till arbetsgivare och

också från år till år. Samtidigt vill

utskottet framhålla att båda metoderna

torde förutsätta att arbetsgivarna har

tillgång till uppgifter om de anställdas

faktiska resande och om marknadsvärdet

på dessa resor.

En del av invändningarna mot

regeringens förslag går ut på att de

anställda ofta tar ut flera biljetter

och gör mellanlandningar för att nå sitt

slutliga resmål. Enligt förslaget skall

värdet på förmånen då bedömas med hänsyn

till slutmålet för resan och inte för

varje etapp för sig. Det kan i sådana

och andra fall givetvis vara svårt att i

efterhand värdera resandet enbart med

ledning av de biljetter som den

anställde köpt ut. Det bör emellertid

framhållas att arbetsgivaren om det

behövs givetvis kan inhämta tillräckligt

underlag på annat sätt, om inte annat så

genom att begära kompletterande

uppgifter från den anställde i

efterhand. I sammanhanget vill utskottet

framhålla att värdet på en resa som av

olika skäl avbrutits bör bedömas med

hänsyn till det faktiska förloppet och

att man i det enskilda fallet inte bör

medge avdrag från förmånsvärdet för de

merkostnader som uppkommit på grund av

oplanerade avbrott i resandet. Villkor

som innebär att en resa får företas

endast om det finns överblivna platser

kan givetvis innebära risker i form av

merkostnader för extra övernattning

m.m., men dessa risker bör - på samma

sätt som hittills och såsom regeringen

föreslår - i stället beaktas generellt

genom en låg värderingsnivå för förmåner

av detta slag.

En annan invändning är att förmånen kan

ha utnyttjats för att flyga mellan

bostadsorten och stationeringsorten och

att det är oskäligt att ta upp värdet av

sådana resor till beskattning. Den

allmänna principen är dock att

reseförmånen skall beskattas även i

sådana fall och att avdrag medges för

vad som belöper på resor mellan

bostadsorten och tjänstgöringsorten,

till den del beloppet tillsammans med

andra sådana resekostnader överstiger

6 000 kr.

Regeringens förslag att förmånsvärdet

skall uppskattas med hänsyn till

normalpriset under en ettårsperiod före

beskattningsåret har tillkommit för att

underlätta värderingen och en

förhandsbedömning av vad reglerna kommer

att betyda i det enskilda fallet.

Innebörden av förslaget har i detalj

beskrivits i specialmotiveringen i

propositionen. Utskottet vill inte

bestrida att det i enskilda fall kan

komma att uppstå tveksamheter i fråga om

denna värdering. Som anförs i

propositionen bör svårigheterna dock

inte överdrivas. Problemen finns i

princip även i den schablonmodell som

tillämpas i dag, och de lösningar som

föreslås i propositionen förefaller

enligt utskottets uppfattning

ändamålsenliga. Utskottet vill i

sammanhanget erinra om att arbetsgivarna

alltid har möjlighet att begära besked

från skattemyndigheterna om det belopp

som skall läggas till grund för

skatteavdrag m.m.

Även i övrigt har förslaget utformats

på ett sätt som enligt utskottets

uppfattning bör kunna godtas. Samtidigt

vill utskottet framhålla att regeringen

och Riksskatteverket noga bör följa

erfarenheterna av den praktiska

tillämpningen och föreslå de justeringar

av reglerna som kan visa sig motiverade.

Med det anförda tillstyrker utskottet

propositionen i denna del och avstyrker

motionerna Sk33 yrkandena 3 och 4 och

Sk34.

Trohetsrabatter för kunder

Många flygbolag erbjuder en form av

trohetsrabatt till sina resenärer, s.k.

frequent flyer-rabatt. Resenären belönas

exempelvis med ett antal poäng vid varje

flygresa med bolaget, och antalet poäng

kan bero på resans längd m.m. Poängen

kan senare utnyttjas av resenären för

att få en flygresa eller en annan förmån

gratis eller till rabatterat pris.

Liknande rabatter förekommer även inom

andra branscher.

Särskilda skatteregler gäller för

rabatter eller liknande förmåner som

transportföretag enligt internationellt

vedertagen praxis utger för visad

kundtrohet vid utrikes flygresor. Om en

sådan förmån slutligt tillfaller en

arbetstagare eller uppdragstagare på

grund av hans egenskap av resenär skall

förmånen inte tas upp som intäkt.

Reglerna tillkom år 1991 på förslag av

skatteutskottet (1991/92:SkU8). Bak

grunden till beslutet var att SAS av

konkurrensskäl avsåg att införa ett

rabattsystem för sina resenärer och att

man inom Riksskatteverket som svar på en

förfrågan uppgivit att en förmån av

detta slag är skattepliktig om den

grundar sig på tjänsteresor som

arbetsgivaren har betalat. Enligt

utskottets mening var det viktigt att de

svenska flygbolagen fick driva sin

verksamhet under konkurrensneutrala

förutsättningar, och det kunde inte

accepteras att skattereglerna i Sverige

innebar att rabatter från ett svenskt

flygbolag beskattas medan motsvarande

rabatter från utländska bolag i

praktiken undgår beskattning här i

landet. Samtidigt beaktade utskottet att

ett undantag från beskattning i detta

speciella fall kunde sägas strida mot de

allmänna principer som gäller för

beskattningen av inkomst av tjänst.

Utskottet framhöll också att en regel om

skattefrihet givetvis inte borde

utformas så att den kunde ge intryck av

att lagstiftaren på detta område lämnat

sitt godkännande till förfaranden som är

angripbara enligt brottsbalkens och

marknadsföringslagens regelsystem.

Undantaget begränsades därför till vissa

typer av rabatter som arbetsgivaren i

någon mening kunde anses ha förmedlat

till den anställde. Utskottet utgick

från att de av SAS planerade rabatterna

skulle utformas inom ramen för de nu

angivna principerna.

I propositionen föreslås att undantaget

slopas. Som skäl härför åberopas att

undantaget strider mot huvudregeln att

allt som utgått för tjänsten är

skattepliktig intäkt, och regeringen

ifrågasätter att de rabatter som

förekommer i praktiken i sin helhet

uppfyller de krav som reglerna

uppställer för att undantagsreglerna

skall vara tillämpliga. I propositionen

anförs också att de av SAS åberopade

konkurrensskälen försvagats till följd

av negativa reaktioner från ett antal av

de företag som betalar de resor som

ligger till grund för rabatterna.

Regeringen har för avsikt att senare i

år återkomma med förslag till regler som

klargör att det är arbetsgivaren och

inte flygbolaget som skall lämna

kontrolluppgift och betala sociala

avgifter för förmånen. I propositionen

framhålls att flygbolagen därmed inte

drabbas av några administrativa problem

eller ökade kostnader med anledning av

att undantaget slopas och att reglerna

blir neutrala flygbolagen emellan.

I motionerna Sk33 av Bo Lundgren m.fl.

(m) yrkande 5 och Sk35 av Isa Halvarsson

och Karin Pilsäter (fp) yrkande 2 yrkas

att propositionen avslås. I motionerna

anförs att skattefriheten införts för

att skapa konkurrensneutrala

förutsättningar för de svenska

flygbolagen gentemot utländska flygbolag

och att de svenska företagen riskerar

att komma i en sämre konkurrenssituation

om undantaget slopas. Motionärerna

framhåller också att arbetsgivarna inte

har någon reell möjlighet att kunna

kontrollera när någon av deras anställda

utnyttjar bonusen för privat bruk.

Enligt utskottets uppfattning bör det

krävas starka skäl för att ha kvar ett

undantag som enligt propositionen

strider mot grundläggande principer vid

beskattningen och som dessutom gäller

förmåner som ligger nära gränsen för vad

som kan angripas enligt brottsbalken

eller marknadsföringslagen. Den

irritation och de andra problem som

rabatterna har vållat i praktiken

innebär tvärtom att de ursprungliga

skälen har försvagats och att

förutsättningarna för skattefrihet inte

till fullo har uppfyllts. Utskottet

instämmer därför i regeringens

uppfattning att det aktuella undantaget

bör slopas. Att rabattsystemet ordnats

på ett sätt som kan medföra

administrativa problem för företagen bör

enligt utskottets uppfattning inte

föranleda en annan bedömning. Utskottet

utgår från att de administrativa

frågorna kommer att belysas i det

förslag som regeringen avser att lägga

fram senare i år rörande

kontrolluppgifter och redovisning av

arbetsgivaravgifter m.m.

Med hänvisning härtill och till vad

regeringen i övrigt anfört till stöd för

sitt förslag tillstyrker utskottet

propositionen i denna del och avstyrker

motionerna Sk33 yrkande 5 och Sk35

yrkande 2.

Skattefrågor vid tjänstgöring inom EU

I propositionen föreslås att vissa

skattefrågor i samband med tjänstgöring

inom EU detaljregleras. Förslagen

innebär bl.a. att fast resekostnads-

eller traktamentsersättning från EU-

parlamentet i allmänhet inte skall

beskattas här i landet. Den som arbetar

inom EU men får sin lön från annat håll

skall under en treårsperiod kunna få

avdrag för ökade levnadskostnader enligt

de regler som gäller vid tjänsteresa,

och möjligheter öppnas till avdrag för

kostnader för resor till

anställningsintervjuer m.m. och för

hemresor. Vidare föreslås att den som

har rätt till avdrag för ökade

levnadskostnader vid tjänsteresa

utomlands också skall få rätt till

avdrag för kostnader för barnens

grundläggande skolgång i för

rättningslandet.

Utskottet har inte något att erinra mot

förslagen utan tillstyrker propositionen

i dessa delar.

Taxeringsbeslut i november, m.m.

I propositionen föreslås bl.a. det

förbud som finns för skattemyndigheterna

mot att under november månad fatta

beslut om taxeringen m.m. till den

skattskyldiges nackdel skall slopas.

Vidare föreslås att förenklad

självdeklaration skall få lämnas även av

personer som är närstående till

företagsledare i fåmansföretag och att

deklarationsplikten för dödsbon slopas i

vissa fall. Förslagen överensstämmer med

en framställnng från Riksskatteverket.

I motion Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m)

yrkas (yrkande 6) att tidpunkten för att

avlämna deklarationer bestäms till den 2

maj för alla typer av deklaration.

Motionärerna framhåller att även detta

förslag ingår bland de åtgärder som

Riksskatteverket föreslagit och att de

inte godtar regeringens förslag om inte

också förslaget rörande

deklarationsdagen genomförs.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag.

Förslaget om en gemensam sista

deklarationsdag skulle även enligt

utskottets uppfattning innebära

förbättringar för alla som berörs av

denna fråga. Enligt vad utskottet

inhämtat har frågan emellertid sådan

karaktär att den har tagits upp för

ytterligare överväganden inom

Skattekontrollutredningen. Avsikten är

att utredningen skall lämna sitt förslag

i slutet av detta år. Utskottet anser

att utredningens överväganden bör

avvaktas och avstyrker motion Sk33

yrkande 6.

Övriga frågor

Riksdagen beslutade i höstas att

begränsa avdragsramen för representation

till 180 kr (prop. 1995/96:109, SkU20).

Beloppet avser 180 kr exkl. mervärdes

skatt. Enligt propositionen bör

lagtexten förtydligas så att den som

inte är skattskyldig för mervärdesskatt

får öka avdragsramen med ett belopp som

motsvarar mervärdesskatten.

Utskottet instämmer i denna

uppfattning. Den lagtext som föreslås är

emellertid inte helt korrekt, eftersom

avdragsramen inte bör ökas utöver 180 kr

för den som inte är skattskyldig för

mervärdesskatt men ändå är berättigad

till återbetalning av denna skatt enligt

mervärdesskattelagen. Utskottet föreslår

av detta skäl att lagförslaget

omformuleras.

Utskottet föreslår också ett tillägg

till 10 § femte stycket h uppbördslagen

(1953:272) så att de nya undantag som

utskottet har tillstyrkt ovan

beträffande reseförmåner i samband med

tillträdande eller frånträdande av

tjänst skall kunna beaktas även vid

beräkning av preliminär A-skatt.

I övrigt har utskottet inte något att

erinra mot regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utbildning vid

personalavveckling, m.m.

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Sk33 yrkande 1 och

1995/96:Sk35 yrkande 1 godtar

proposition 1995/96:152 i denna del,

res.1 (m, fp, kds)

2. beträffande förmån av

tågresor

att riksdagen godtar proposition

1995/96:152 i denna del,

3. beträffande förmån av

flygresor

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Sk33 yrkandena 2-4

och 1995/96:Sk34 godtar proposition

1995/96:152 i denna del,

res. 2 (m, fp,

kds)

4. beträffande trohetsrabatter

för kunder

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Sk33 yrkande 5 och

1995/96:Sk35 yrkande 2 godtar

proposition 1995/96:152 i denna del,

res. 3 (m, fp)

5. beträffande taxeringsbeslut

i november, m.m.

att riksdagen med avslag på motion

1995/96:Sk33 yrkande 6 godtar pro

position 1995/96:152 i denna del,

res. 4 (m, fp, v,

mp, kds)

6. beträffande övriga frågor

att riksdagen med anledning av vad

utskottet ovan anfört och hemställt

antar de vid proposition 1995/96:152

fogade förslagen till

1. lag om ändring i

kommunalskattelagen (1928:370) med

den ändringen att punkt 1 av

anvisningarna till 20 § erhåller

följande såsom utskottets förslag

betecknade lydelse:

Nuvarande Utskottets

lydelse förslag

För den som är För den som är

skattskyldig skattskyldig till

till mervärdesskatt

mervärdesskatt eller har rätt

avser till åter

avdragsramen i betalning av

föregående mervärdesskatt av

stycke pris ser avdragsramen

exklusive mer i föregående

värdes stycke pris exklu

skatt. För den sive mervär

som inte är desskatt. För

skattskyldig övriga ökas

till mer avdragsramen med

värdesskatt mervärdesskatten.

ökas avdrags

ramen med mer

värdesskatten.

2. lag om ändring i uppbördslagen

(1953:272) med det tillägget att 10 §

femte stycket h erhåller följande

såsom utskottets förslag betecknade

lydelse:

Nuvarande Utskottets

lydelse förslag

- - - - - -

h) förmån av h) förmån av fri

fri resa inom resa inom Euro

riket i samband peiska unionens

med till medlemsländer

trädande eller eller EES-

frånträdande av länderna i

anställning samband med till

eller uppdrag trädande eller

eller frånträdande av

ersättning för anställning eller

sådan resa; uppdrag eller

eller ersättning för

sådan resa; eller

- - -

- - -

3. lag om ändring i lagen (1958:295)

om sjömansskatt,

4. lag om ändring i taxeringslagen

(1990:324),

5. lag om ändring i lagen (1990:325)

om självdeklaration och kontroll

uppgifter,

6. lag om ändring i lagen (1990:659)

om särskild löneskatt på vissa

förvärvsinkomster.

Stockholm den 21 maj 1996

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors

(s), Anita Johansson (s), Sverre Palm

(s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta

Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström

(s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson

(s), Carl Fredrik Graf (m), Isa

Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s),

Lars Bäckström (v), Ulla Rudin (s), Jan-

Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp),

Holger Gustafsson (kds) och Carl Erik

Hedlund (m).

Reservationer

1. Utbildning vid personalavveckling,

m.m. (mom. 1 och mom. 6 i motsvarande

del))

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik

Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof

Franzén (m), Carl Erik Hedlund (m),

Holger Gustafsson (kds) och Carl Erik

Hedlund (m) har

dels anfört följande:

Regeringen föreslår att den som riskerar

att förlora sin anställning på grund av

omstrukturering eller liknande inte

skall beskattas för förmån av fri

utbildning eller annan åtgärd om

utbildningen eller åtgärden är av

väsentlig betydelse för att kunna

fortsätta att förvärvsarbeta. Förslaget

gäller inte företagsledare eller

delägare i fåmansföretag och inte heller

den som är närstående till

arbetsgivaren.

Som anförs i motionerna Sk33 av Bo

Lundgren m.fl. (m) och Sk35 av Isa

Halvarsson och Karin Pilsäter (fp)

fortsätter regeringen alltså att bygga

på de alltför många diskriminerande

fåmansskatteregler som redan finns.

Sverige är i stort behov av ett ökat

företagande för att mildra effekterna av

den höga arbetslösheten. Det är därför

helt förkastligt att försvåra för dessa

företag genom att kringgärda dem med en

rad bestämmelser som misstänkliggör

denna typ av företag och skapar en

företagsfientlig atmosfär. Det är hög

tid att det negativa synsättet mot små

och medelstora företag förändras i

grunden.

Vi instämmer i motionärernas förslag

att de nya begränsningarna för

fåmansföretagare m.fl. skall avvisas.

dels vid mom. 1 och mom. 6 i motsvarande

del hemställt

1. beträffande utbildning vid

personalavveckling, m.m.

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:Sk33 yrkande 1 och

1995/96:Sk35 yrkande 1 och med avslag

på proposition 1995/96:152 i

motsvarande del beslutar att även

företagsledare m.fl. i fåmansföretag

skall omfattas av de nya reglerna,

6. beträffande övriga frågor i

motsvarande del

att riksdagen i fråga om förslaget till

lag om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370) beslutar att sista stycket i

32 § 3 h mom. och andra stycket i punkt

8 av anvisningarna till 33 § skall utgå.

2. Förmån av flygresor (mom. 3 och

mom. 6 i motsvarande del))

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik

Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof

Franzén (m), Holger Gustafsson (kds) och

Carl Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

I motionerna Sk33 av Bo Lundgren m.fl.

(m) och Sk34 av Michael Stjernström

m.fl. (kds) yrkas att regeringens

förslag till nya värderingsregler för

förmån av fria eller delvis fria

flygresor avslås och att nuvarande

schablon för värderingen får gälla i

avvaktan på ett nytt förenklat förslag.

I motionerna framhålls att det förslag

som regeringen nu lägger fram leder till

orättvisor för personalen och till

omfattande administrativa problem för

flygföretagen. Detta bekräftas också av

den enstämmiga kritik som under

utskottsbehandlingen har riktats mot

förslaget från branschen och deras

anställda. Särskilt de mindre

flygbolagen kommer att få stora

svårigheter att klara av de uppställda

kraven, och arbetstagarna kommer att

drabbas av många oförutsedda problem.

Det blir också svårt eller omöjligt att

deklarera för förmånerna på ett

tillfredsställande sätt, eftersom de

föreslagna reglerna kräver beräkningar

som den skattskyldige inte har möjlighet

att utföra eller kontrollera.

I den mån en individuell beskattning

skall införas för fria flygresor bör den

grunda sig på enkla schabloner. De

förslag som tidigare har lagts fram

under den borgerliga regeringsperioden

och som i stora delar sammanfaller med

en lagrådsremiss våren 1995 innehåller

utgångspunkter för att nå fram till en

godtagbar förenklad lösning.

Det anförda innebär att vi tillstyrker

motionerna i denna fråga och avvisar

regeringens förslag. Regeringen bör

återkomma med ett nytt förenklat

förslag, och i avvaktan härpå bör den

nuvarande schablonen tillämpas även vid

1998 års taxering.

dels vid mom. 3 och vid mom. 6 i

motsvarande del hemställt

3. beträffande förmån av flygresor

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:Sk33 yrkandena 2-4

och 1995/96:Sk34 och med avslag på

proposition 1995/96:152 i denna del

som sin mening ger regeringen till

känna vad som har anförts i

reservationen om beskattningen av

förmån av flygresor,

6. beträffande övriga frågor i

motsvarande del

att riksdagen till följd härav i vad

avser

a) punkt 6 av anvisningarna till 42 §

i kommunalskattelagen (1928:370)

antar regeringens förslag med de

ändringarna att tredje och fjärde

styckena utgår och att första stycket

erhåller följande såsom reservan

ternas förslag betecknade lydelse:

Utskottets Reservanternas

förslag förslag

6. Om 6. Om

inskränkande inskränkande

villkor gäller villkor gäller

för fria eller för fria eller

delvis fria delvis fria resor

resor på flyg på inrikes tåg

eller inrikes som ges på grund

tåg som ges på av anställning

grund av eller särskilt

anställning uppdrag inom rese-

eller särskilt eller trafik

uppdrag inom branschen skall

rese- eller förmånsvärdet

trafikbranschen beräknas enligt

skall förmåns tredje stycket.

för flygresor

beräknas enligt

tredje och

fjärde styckena

och för

tågresor enligt

femte stycket.

b) 8 § uppbördslagen (1953:272) antar

regeringens förslag med den ändringen

att orden "tredje-femte styckena"

ersätts med "tredje stycket".

3. Trohetsrabatter för kunder (mom. 4

och mom. 6 i motsvarande del))

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik

Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof

Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m)

har

dels anfört följande:

Regeringen föreslår att den nuvarande

skattefriheten för s.k. frequent flyer-

rabatter skall slopas.

Som framhålls i motionerna Sk33 av Bo

Lundgren m.fl. (m) och Sk35 av Isa

Halvarsson och Karin Pilsäter (fp)

kommer förslaget att medföra problem för

de svenska företagen. Arbetsgivarna har

ingen reell möjlighet att kunna

kontrollera om och i så fall när någon

av deras anställda utnyttjat en bonus

för privat bruk. Det är också högst

otillfredsställande att regeringens

förslag är ofullständigt eftersom det

inte innehåller någon lagreglering av

skyldigheten att lämna kontrolluppgifter

och betala arbetsgivaravgifter. Lagrådet

har i sitt remissvar pekat på

svårigheterna för arbetsgivaren att få

vetskap om att en förmån av detta slag

har utnyttjats. Lagrådet har därför

förordat att frågan övervägs ytterligare

innan kontrolluppgiftsskyldigheten

regleras.

Om skattefriheten slopas riskerar

svenska flygbolag att komma i en sämre

konkurrenssituation än utländska

flygbolag. Eftersom beskattningsfrågan

har en internationell karaktär bör en

eventuell förändring ske genom ett

internationellt samarbete.

Det anförda innebär att vi tillstyrker

motionerna och avvisar regeringens

förslag.

dels vid mom. 4 och vid mom. 6 i

motsvarande del hemställt

4. beträffande trohetsrabatter för

kunder

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Sk33 yrkande 5 och

1995/96:Sk35 yrkande 2 avslår

proposition 1995/96:152 i denna del,

6. beträffande övriga frågor i

motsvarande del

att riksdagen till följd härav beslutar

att 32 § 3 f mom. i regeringens förslag

till lag om ändring i

kommunalskattelagen (1928:370) skall

utgå.

4. Taxeringsbeslut i november, m.m.

(mom. 5))

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik

Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Lars

Bäckström (v), Jan-Olof Franzén (m),

Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson

(kds) och Carl Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

Att som regeringen föreslår slopa

förbudet att under november månad

taxeringsåret fatta beslut till den

skattskyldiges nackdel innebär att

tyngdpunkten i deklarationsbehandlingen

förskjuts. Skattemyndigheterna får mer

tid till förfogande att granska

deklarationerna utan att deklaranten får

motsvarande längre tid att förbereda

sig.

Som anförs i motion Sk33 av Bo Lundgren

m.fl. (m) bör förslaget kombineras med

en gemensam sista dag för inlämning av

alla deklarationer. Om alla typer av

deklarationer får lämnas den 2 maj blir

tiden för att förbereda och fullgöra

deklarationerna längre. I de familjer

där det förekommer både förenklade och

särskilda deklarationer förenklas

deklarationsförfarandet. Det blir en

rationellare hantering, och med en

gemensam deklarationsdag den 2 maj

minskar också behovet av anstånd.

Förslaget i motionen överensstämmer med

ett förslag från Riksskatteverket och är

enligt vår uppfattning så enkelt att det

inte behöver utredas ytterligare.

Vi tillstyrker alltså motionen i denna

del. Regeringen bör skyndsamt lägga fram

förslag till ändring av reglerna så att

de kan tillämpas fr.o.m. nästa år.

dels vid mom. 5 hemställt

5. beträffande taxeringsbeslut i

november, m.m.

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk33 yrkande 6 begär att

regeringen skyndsamt lägger fram förslag

till en gemensam deklarationsdag enligt

vad som har anförts i reservationen.

Särskilda yttranden

1. Taxeringsbeslut i november, m.m.

Lars Bäckström (v) anför:

Att vi är med på reservation 4 om en

gemensam deklarationsdag innebär endast

att vi står bakom hemställan i

reservationen.

2. Skattefrågor vid tjänstgöring inom

EU

Lars Bäckström (v) anför:

Den fasta resekostnads- och

traktamentsersättning som betalas av EU-

parlamentet till företrädare i

parlamentet skall enligt vad som

föreslås i propositionen tas upp som

skattepliktig inkomst endast om den kan

antas väsentligen överstiga de kostnader

som den är avsedd att täcka.

Av redogörelsen i propositionen framgår

att de aktuella kostnadsersättningarna

från EU-parlamentet är avsevärt högre än

vad som är skattefritt enligt våra

regler. Bakgrunden till regeringens

förslag är att man från EU-parlamentets

sida anser att det skulle vara en

otillåten inblandning i EU-parlamentets

interna angelägenheter (jfr prop. s. 68)

att beskatta det överskjutande beloppet

och att en beskattning skulle kunna leda

till att företrädarna av ekonomiska skäl

inte skulle kunna fullgöra sina

uppgifter.

Det är - särskilt i dagens pressade

situation för många utsatta grupper -

stötande för det allmänna

rättsmedvetandet att EU-medlemskapet

medför särskilda förmåner för redan

privilegierade grupper. Sveriges

skatteregler för traktamenten och andra

kostnadsersättningar följer normer som

har övervägts noga och som enligt min

uppfattning åtminstone generellt sett

leder till ett rimligt, godtagbart

resultat.

Genom de föreslagna reglerna riskerar

dessa regler att luckras upp.

Skattemyndigheterna bör därför

uppmärksamt följa storleken på

ersättningarna i förhållande till de

utgifter som kan anses rimliga. I den

mån det utbetalda beloppet kan anses

väsentligt överstiga de faktiska

kostnaderna förutsätter Vänsterpartiet

att det överskjutande beloppet

beskattas.

Vänsterpartiet utgår från att

regeringen kommer att verka för en

ändrad inställning inom EU till dessa

frågor.

INNEHåLLSFöRTECKNING

SAMMANFATTNING 1

PROPOSITIONEN 1

MOTIONERNA 29

UTSKOTTET 29

Utbildning vid personalavveckling, m.m.

29

Reseförmåner 30

Trohetsrabatter för kunder 33

Skattefrågor vid tjänstgöring inom EU34

Taxeringsbeslut i november, m.m. 35

Övriga frågor 35

Hemställan 36

RESERVATIONER 37

1. Utbildning vid personalavveckling,

m.m. (mom. 1 och

mom. 6 i motsvarande del - m, fp)37

2. Förmån av flygresor (mom. 3 och mom.

6 i motsvarande

del - m, fp, kds) 38

3. Trohetsrabatter för kunder (mom. 4

och mom. 6 i motsvarande del - m,

fp) 39

4. Taxeringsbeslut i november, m.m.

(mom. 5 - m, fp, v, mp, kds) 40

SäRSKILDA YTTRANDEN 41

1. Taxeringsbeslut i november, m.m.

(mom. 5 - v) 41

2. Skattefrågor vid tjänstgöring inom

EU 41