Bet. 1995/96:SkU27

Skatteutskottets betänkande

1995/96:SKU27

Inkomstskatteregler med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets

storlek

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motion

Utskottet

Hemställan

1995/96

SkU27

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet

regeringens förslag om att aktiebolag

som inte höjer aktiekapitalet till den

nya miniminivån 100 000 kr skall kunna

fortsätta sin verksamhet som enskild

firma, i handelsbolag, enkelt bolag

eller aktiebolag utan att skattereglerna

skall hindra detta. Utskottet

tillstyrker en sådan lagstiftning, men

föreslår med anledning av en i ärendet

väckt motion att ett avregistrerat

aktiebolags verksamhet skall kunna

fortsättas också i en ekonomisk

förening. Utskottet föreslår också en

justering såvitt gäller beräkning av

anskaffningsvärde för vissa fastigheter

som övertas och därutöver ett par

förtydliganden.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet)

föreslår i proposition 1995/96:168 att

riksdagen antar det i propositionen

framlagda förslaget till lag om inkomst

skatteregler m.m. med anledning av

ändrade bestämmelser om aktiekapitalets

storlek.

I propositionen föreslås regler som gör

det möjligt för aktiebolag som inte

höjer aktiekapitalet till 100 000 kr att

fortsätta verksamheten i annan

företagsform. Verksamheten kan

fortsättas som enskild

näringsverksamhet, i handelsbolag,

enkelt bolag eller i ett aktiebolag.

Reglerna innebär att aktiebolaget och

dess ägare i princip undgår omedelbara

beskattningskonsekvenser.

Lager, fordringar och liknande

tillgångar skall tas upp till belopp som

motsvarar de utgående skattemässiga

värdena i aktiebolaget. Skulder

behandlas på motsvarande sätt. Särskilda

bestämmelser föreslås för bl.a. pensions

medel.

För byggnad, markanläggning och

inventarium och liknande tillgångar

gäller att aktiebolagets

avskrivningsplan skall tas över. Det

innebär att övertagaren får göra

avskrivningar på aktiebolagets

anskaffningsvärden.

Ersättningsfonder och

periodiseringsfonder får tas över. De

behandlas på samma sätt som om

avsättningen redan från början gjorts av

övertagaren. Denne har vidare, med vissa

inskränkningar, samma rätt till avdrag

för underskott av näringsverksamhet som

aktiebolaget skulle ha haft om inte

verksamheten hade tagits över. I den mån

aktiebolaget har en skatteutjäm

ningsreserv skall denna återföras hos

övertagaren.

Bestämmelser finns vidare om

beräkningen av övertagande handelsbolags

justerade ingångsvärde och

fördelningsunderlag enligt lagen om

räntefördelning vid beskattningen liksom

om beräkningen av expansionsmedel.

Lagen innehåller slutligen bestämmelser

som innebär kontinuitet i fråga om

avkastningsskatt på pensionsmedel,

särskild löneskatt på pensionskostnader

och mervärdesskatt.

Lagförslaget har följande lydelse.

Motion

1995/96:Sk38 av Inga-Britt Johansson

m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om likabehandling av

olika företagsformer.

Utskottet

Riksdagen beslutade under 1994 om

anpassningar av den svenska

aktiebolagsrätten till EG:s

bolagsrättsliga direktiv (prop.

1993/94:196, bet. 1993/94:LU32, SFS

1994:802 och bet. 1994/95:LU1, SFS

1994:1395). Beslutet innebar bl.a. att

alla aktiebolag som bildas efter den 1

januari 1995 skall ha ett aktiekapital

om minst 100 000 kr.

Enligt övergångsbestämmelser till den

nämnda lagstiftningen skall aktiebolag

som har bildats före den 1 januari 1995

anmäla den nödvändiga ökningen av

aktiekapitalet till Patent- och

registreringsverket före utgången av år

1997. Annars upplöses bolaget genom

avregistrering. Ett aktiebolag kan också

avregistreras om samtliga aktieägare och

styrelseledamöter samt verkställande

direktören begär det före utgången av

oktober 1997.

När ett aktiebolag upplöses

aktualiseras reavinstbeskattning av

aktieägarna och uttagsbeskattning av

bolaget. Ombildas aktiebolaget till

handelsbolag, enkelt bolag eller enskild

firma lämnar tillgångarna den

dubbelbeskattade sektorn. Det är då

enligt praxis inte möjligt att underlåta

uttagsbeskattning trots att verksamheten

fortsätter i annan form.

I proposition 1995/96:168 föreslås

skatteregler som gör det möjligt för

aktiebolag som avregistreras och alltså

inte höjer aktiekapitalet till 100 000

kr att fortsätta som enskild

näringsverksamhet, i handelsbolag,

enkelt bolag eller i ett annat

aktiebolag.

Utgångspunkten för förslaget är att

skattereglerna skall vara neutrala i

fråga om valet av företagsform, dvs.

skattereglerna skall varken försvåra

eller ge incitament till att driva

verksamheten vidare i annan form.

Följaktligen skall reglerna inte ge en

definitiv skattelättnad till de berörda

företagen eller deras ägare.

En särskild lag föreslås för

behandlingen av de skattefrågor som

behöver lösas för att ett övertagande

skall kunna ske utan omedelbara skatte

konsekvenser, dvs. uttagsbeskattningen

och reavinstbeskattningen och hur i

övrigt bolagets tillgångar, skulder,

avskrivningar, fonderingar, under

skottsavdrag m.m. skall behandlas vid

övertagandet. Ett viktigt villkor för

lagens tillämpning är att det skall

finnas ett strikt ägarsamband mellan det

upplösta bolaget och den övertagande

verksamheten. I princip skall samma

personer som har övertagit ett upplöst

aktiebolags verksamhet också ha varit

ägare, direkt eller indirekt, till

aktierna i bolaget den 31 december 1995.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli

1996 och tillämpas i fråga om aktiebolag

som avregistrerats efter

ikraftträdandet. Om den skattskyldige

yrkar det tillämpas lagen även i fråga

om aktiebolag som avregistrerats under

perioden den 1 januari 1996-den 30 juni

1996.

Med anledning av propositionen har

väckts motion Sk38 av Inga-Britt

Johansson m.fl. (s). Enligt motionen bör

en verksamhet i ett avregistrerat bolag

kunna fortsättas också i en ekonomisk

förening på de villkor som i övrigt

framgår av propositionen. Motionärerna

hänvisar till det uttalande om

likabehandling av olika företagsformer

som riksdagen gjorde våren 1994 (bet.

1993/94:NU15 s. 50). Innebörden av detta

uttalande är att regelsystemen inte

skall utformas på ett sätt som

missgynnar den kooperativa

företagsformen och åstadkommer en

styrning bort från denna företagsform.

Det nya minimikravet för aktiekapital

berör ett mycket stort antal bolag.

Enligt uppgift från Patent- och

registreringsverket fanns det vid

årsskiftet 1994/95 ca 223 000 aktiebolag

med 50 000 kr aktiekapital. Ytterligare

ca 54 000 aktiebolag hade ett kapital i

storleksordningen 51 000-499 000 kr.

Utskottet instämmer i regeringens

bedömning att det är angeläget att

införa bestämmelser i syfte att

underlätta ett byte av företagsform för

bolag som inte har ett aktiekapital som

motsvarar den nya minimikravet. Åtgärden

ligger i linje med strävandena att

åstadkomma skatteregler som är neutrala

i fråga om val av företagsform.

Utskottet tillstyrker därför förslaget

i propositionen om en särskild

lagstiftning som reglerar skattefrågorna

när en verksamhet i ett aktiebolag som

inte höjer aktiekapitalet till 100 000

kr övergår till en annan företagsform.

Önskemålet om att åstadkomma

likabehandling av företagsformer

motiverar enligt utskottets mening att

den särskilda lagen kompletteras så att

ekonomiska föreningar också kan ingå i

den krets av företag som skall kunna ta

över ett aktiebolags verksamhet. Den

praktiska betydelsen av denna

komplettering torde emellertid bli liten

eftersom syftet med den aktuella

lagstiftningen är att med bibehållen

ägaridentitet möjliggöra en ombildning

från aktiebolag till annan företagsform.

Denna begränsning bör ligga fast. Detta

innebär att aktiebolag med tre eller

fler aktieägare kan ombildas till

ekonomiska föreningar. Vidare kan ett

aktiebolag som ägs av en ekonomisk

förening tas över av föreningen. Med

anledning av motion Sk38 föreslår

utskottet av likformighetsskäl att

ekonomisk förening förs in i lagen som

en företagsform till vilken

aktiebolagets verksamhet kan överföras

med de skattefördelar som lagen medger.

De ändringar som till följd härav bör

göras i 2, 4 och 11 §§ framgår av

utskottets hemställan nedan.

I fråga om utformningen av den

föreslagna nya lagen i övrigt har

utskottet funnit anledning till några

ytterligare kommentarer.

Lagförslagets 2 § första stycket 3

uppställer som villkor för lagens

tillämpning att aktiebolaget har

upprättat en balansräkning med anledning

av övertagandet. Balansräkningen behövs

för att övertagaren skall ta upp lager,

fordringar och liknande tillgångar till

belopp som motsvarar aktiebolagets

utgående värden. Vidare behövs

balansräkningen för att

deklarationsskyldigheten för det

avregistrerade aktiebolaget skall kunna

fullgöras.

Utskottet konstaterar att regeln i det

till lagrådet remitterade lagförslaget

avsåg bokslut med anledning av

övertagandet. Skälet till att

lagförslaget har ändrats på denna punkt

har inte kommenterats i propositionen.

Syftet med den särskilda lagen är att

reglera de skatteförhållanden som har

samband med att verksamheten i ett

avregistrerat aktiebolag vid ett visst

tillfälle tas över enligt de villkor som

anges i lagen och fortsätts i en annan

företagsform. De skyldigheter som

aktiebolaget och det övertagande

företaget har när det gäller bl.a. att

lämna årsredovisning och att lämna

uppgifter och handlingar som krävs för

aktiebolagets och det övertagande

företagets taxeringar för beskattningsår

under vilket övertagandet ägt rum följer

av andra regler. Såvitt gäller uppgifter

till ledning för taxering framgår av

lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter vilka uppgifter ur

bokföringen som skall lämnas i

deklarationen. Det finns mot denna

bakgrund inte ett behov av att i den nu

förevarande lagstiftningen uppställa

något annat krav i detta hänseende än

att balansräkning som avser övertagandet

skall lämnas.

Den 1 januari 1996 har

årsredovisningslagen (1995:1554) trätt i

kraft. Som påpekas i propositionen kan

de nya bestämmelserna medföra att det

avregistrerade aktiebolaget och det

övertagande företaget blir skyldiga att

upprätta bokslut enligt olika lagar. Den

bristande samordningen kan medföra

problem vid verksamhetsöverföringen. Av

propositionen framgår att denna fråga

kommer att beredas vidare.

I de fall de upplösta aktiebolagen ägt

fastigheter kan det vara fråga om

företagsledarens egen bostad. Ändrar

fastigheten (bostadsrätten) karaktär

till privatbostadsfastighet

(privatbostad) vid avregistreringen

ingår den inte i övertagarens

näringsverksamhet. I lagförslaget

undantas fastigheterna från

uttagsbeskattning. Värdeminskningsavdrag

m.m. avskattas däremot hos aktiebolaget

och en särskild reavinstberäkning

tillämpas om fastigheten (bostadsrätten)

säljs efter avregistreringen.

Är övertagaren ett handelsbolag ändrar

inte fastigheten (bostadsrätten)

karaktär. Fastigheter som ägs av

juridiska personer är alltid

näringsfastigheter. Hos delägare som är

fysisk person beskattas vinsten vid

handelsbolagets försäljning av

fastigheten i inkomstslaget kapital,

medan återläggning av

värdeminskningsavdrag m.m. sker i

inkomstslaget näringsverksamhet. Den

skattepliktiga delen av vinsten uppgår

till 90 %.

En försäljning av fastigheten bör ge

samma skattemässiga resultat oavsett om

aktiebolagets verksamhet har tagits över

av en enskild näringsidkare eller av ett

handelsbolag. Lagförslagets 5 § innebär

en merbeskattning i de fall en enskild

näringsidkare tar över verksamheten.

Anskaffningsvärdet avseende sådana

fastigheter som utgjort

anläggningstillgångar hos aktiebolaget

bör därför ändras så att beskattningen

blir neutral i förhållande till

övertagarens verksamhetsform. Någon

annan justering än att faktorn, som

blivit felräknad, rättas till 2,307

behöver inte ske i fråga om sådana

fastigheter (bostadsrätter) som utgjort

omsättningstillgångar hos aktiebolaget.

Ett byte av jämförelsenorm när det

gäller privatbostadsfastigheter i

enlighet med vad utskottet redovisat

innebär att anskaffningsvärdet för

privatbostaden justeras så att det

kompenserar för den merbeskattning (i

förhållande till 15 %) som skulle skett

om verksamheten övergått från aktiebolag

till handelsbolag.

I stället för vad som redovisats i

propositionen (s. 33 f.) uppgår beskatt

ningseffekten under den nya

förutsättningen till

där är kapitalskattesatsen. M är

marknadsvärdet och är aktiebolagets

anskaffningsvärde.

Tekniken är att anskaffningsvärdet

reduceras på så sätt att beskattningen

motsvarar den som skulle ha uppkommit om

verksamheten fortsatts i

handelsbolagsformen. Detta innebär att

anskaffningsvärdet för fastigheten vid

en framtida reavinstberäkning skall

reduceras med 0,8 gånger skillnaden

mellan aktiebolagets anskaffningsvärde

och marknadsvärde vid övergången. Det

kan uttryckas i följande formel.

är anskaffningsvärdet som skall

användas vid beskattningen. T är

taxeringsvärdet. Övriga symboler har

samma betydelse som ovan. Faktorn 0,9

härrör från att endast 90 % av vinsten

på en fastighet som är

anläggningstillgång skall beskattas.

Vidare härrör faktorn 0,5 från att

endast 50 % av reavinst på privatbostad

beskattas.

Ett exempel illustrerar. Aktiebolaget A

äger en fastighet vars anskaffningsvärde

är 200 000 kr. Aktieägaren bor i

fastigheten, en villa, och tänker göra

det i fortsättningen också. Aktiebolaget

A höjer inte aktiekapitalet till 100 000

kr. Aktieägaren tar i egenskap av (a)

delägare i handelsbolag eller (b)

enskild näringsidkare över verksamheten.

Vid denna tidpunkt har fastigheten

stigit i värde med 80 000 kr. När

fastigheten avyttras är den värd 865 000

kr.

(a) Ägaren säljer fastigheten ur

handelsbolaget för 865 000 kr. Realisa

tionsvinsten uppgår till 665 000 kr

(865 000-200 000). Denna beskattas med

179 550 kr (0,9*0,3*665 000). Den andel

av denna värdestegring som har uppkommit

under aktiebolagets livstid är 80 000 kr

och den skatt som härrör från denna

värdestegring uppgår till 21 600 kr.

(b) Ägaren säljer privatbostaden för

865 000 kr. De 80 % av de 80 000 kr som

fastigheten har stigit i värde i

aktiebolaget reducerar

anskaffningsvärdet, som sedan uppgår

till 136 000 kr. Den totala

beskattningen uppgår således till

109 350 kr

((865 000-(200 000-0,8*80 000))*0,5*0,3)

, varav 21 600 kr

((280 000-(200 000-0,8*80 000))*0,5*0,3)

härrör från värdestegringen i

aktiebolaget.

Beskattningen av vinsten som uppkommit

i aktiebolaget blir således den samma

oavsett om verksamheten fortsätter i

handelsbolag eller som enskild

näringsverksamhet.

Vad utskottet anfört föranleder den

ändring i förslaget till 5 § som

framgår i utskottets hemställan.

Med anledning av reglerna om

pensionsskuld i lagförslagets 8 § vill

utskottet anmärka att skulden endast kan

överföras och kontoföras i den

utsträckning som anges i 5 och 23 §§

lagen (1967:531) om tryggande av

pensionsutfästelse m.m. Pensionsmedel

som är hänförliga till företagsledaren

eller av annat skäl inte får tas upp

skall således inte ingå i avräknings

underlaget för övertagarens avdragsrätt

det första verksamhetsåret.

Förslaget till 14 § innehåller en

bestämmelse om hur expansionsmedel skall

behandlas vid övertagandet. Bestämmelsen

syftar till att bibehålla kontinuiteten

i beskattningen på så sätt att endast

förstaledsbeskattat kapital i

aktiebolaget kan fortsätta att utgöra

förstaledsbeskattat kapital hos över

tagaren. Avsikten är att övertagaren vid

taxeringen för det närmast föregående

beskattningsåret skall anses ha

expansionsmedel som svarar mot 138,89

procent av aktiebolagets kapital sedan

detta kapital först minskats med

tillskjutet kapital. För att regeln

tydligt skall uttrycka detta bör den

omformuleras. En rättelse bör göras i

sista meningen i paragrafen. Utskottets

förslag till lydelse av paragrafen

framgår av hemställan nedan.

Enligt lagförslagets 17 § skall

övertagaren svara för sådana

aktiebolagets skatter och avgifter som

anges i 1 § lagen (1971:1072) om förmåns

berättigade skattefordringar.

I punkt 5 av övergångsbestämmelserna

till lagen (1994:802) om ändring i

aktiebolagslagen (1975:1385), till

vilken punkt 6 i samma övergångs

bestämmelser hänvisar, anges den

personkrets som svarar för det upplösta

bolagets förpliktelser. Dessa personer

svarar för det upplösta bolagets

förpliktelser även i processuellt

hänseende. (Beträffande tillämpningen av

bestämmelser av liknande slag, se RÅ

1988 not 708). Avsikten är inte, såvitt

avser ansvaret för det upplösta bolagets

förpliktelser, att göra någon annan

dndring av gällande rätt än den som

följer av den utvidgning som anges i det

följande. Det får med hänsyn till att de

föreslagna skattelättnaderna bygger på

att kontinuiteten i verksamheten inte

skall brytas genom bytet av företagsform

dock anses motiverat att ansvaret för

sådana aktiebolagets skatter och

avgifter som anges i lagförslagets 17 §

utvidgas till att omfatta även över

tagaren. Förslaget till 17 § bör

emellertid förtydligas i enlighet med

förslaget i utskottets hemställan.

Utskottet tillstyrker med hänvisning

till det anförda det framlagda

lagförslaget med de justeringar som

framgår av utskottets hemställan.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande

inkomstskatteregler för vissa

aktiebolag

att riksdagen med bifall till

proposition 1995/96:168 i denna del

beslutar att införa särskilda

inkomstskatteregler med anledning av

ändrade bestämmelser om

aktiekapitalets storlek,

2. beträffande ekonomiska

föreningar

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:SkU38 beslutar att de

särskilda inkomstskattereglerna skall

omfatta även ekonomiska föreningar,

3. beträffande lagförslaget

att riksdagen med anledning av

proposition 1995/96:168 i denna del

och till följd av vad utskottet ovan

anfört och hemställt antar det vid

propositionen fogade förslaget till

lag om inkomstskatteregler m.m. med

anledning av ändrade bestämmelser om

aktiekapitalets storlek med de

ändringarna beträffande 2, 4, 5, 11,

14 och 17 §§ att lagrummen får

följande som utskottets förslag

betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

2 §

Lagen tillämpas om Lagen tillämpas om

verksamheten i ett verksamheten i ett

sådant aktiebolag sådant aktiebolag

som avses i 1 § tas som avses i 1 § tas

över av en fysisk över av en fysisk

person, delägare i person, delägare i

ett enkelt bolag, ett enkelt bolag,

ett dödsbo, ett ett dödsbo, ett

handelsbolag eller handelsbolag, en

ett aktiebolag ekonomisk förening

(övertagaren) under eller ett aktie

förutsättning att bolag (övertagaren)

under förutsättning

att

1. aktiebolaget sedan ingången av år

1995 i mer än obetydlig omfattning har

bedrivit näringsverksamhet som avses i

21 § kommunalskattelagen (1928:370),

2. övertagaren har tagit över

aktiebolagets hela verksamhet och

fortfarande bedriver denna vid utgången

av det beskattningsår då den övertagna

verksamheten skall redovisas första

gången, och

3. aktiebolaget har upprättat en

balansräkning med anledning av

övertagandet.

Som förutsättning för att lagen skall

tillämpas gäller vidare att den eller de

personer som har tagit över

aktiebolagets verksamhet ägde aktierna i

bolaget, direkt eller indirekt, vid

utgången av år 1995. Är det fråga om

flera personer, krävs dessutom att de

skall ha ägt lika stora andelar vid

utgången av år 1995 som vid

övertagandet. Skillnader som beror på

arv, testamente eller bodelning med

anledning av en makes död utgör dock

inte hinder för lagens tillämpning.

4 §

Skattepliktig Skattepliktig

realisationsvinst realisationsvinst

eller avdragsgill eller avdragsgill

realisationsförlust realisationsförlust

skall inte anses skall inte anses

uppkomma genom uppkomma genom

sådan sådan

avregistrering som avregistrering som

anges i 1 §. anges i 1 §.

Detsamma gäller i Detsamma gäller i

fråga om tillskott fråga om tillskott

av aktier till av aktier till

handelsbolag som handelsbolag eller

övertar ekonomisk förening

verksamheten enligt som övertar

2 §. verksamheten enligt

2 §.

Avyttras övertagna tillgångar som inte

föranlett uttagsbeskattning enligt 3 §,

skall aktiebolaget och övertagaren anses

utgöra en skattskyldig när frågan om

skattepliktig realisationsvinst eller

avdragsgill realisationsförlust bedöms.

5 §

När ett sådant småhus eller en sådan

bostadsrätt som avses i 25 respektive 26

§§ lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt ändrar karaktär till privat

bostadsfastighet respektive privatbostad

vid övertagandet, skall punkterna 4

eller 5 av anvisningarna till 22 §

kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas

beträffande aktiebolaget.

När en sådan När en sådan

fastighet eller fastighet eller

bostadsrätt som bostadsrätt som

avses i första avses i första

stycket avyttras, stycket avyttras,

skall, om skall, om

fastigheten fastigheten

respektive respektive

bostadsrätten bostadsrätten

utgjort utgjort

anläggningstillgång anläggningstillgång

hos aktiebolaget, hos aktiebolaget,

anskaffningsvärdet anskaffningsvärdet

vid realisations vid realisations

vinstberäkningen vinstberäkningen

reduceras med 2,176 reduceras med 0,8

gånger skillnaden gånger skillnaden

mellan mellan aktie

aktiebolagets bolagets

anskaffningsvärde anskaffningsvärde

och marknadsvärdet och marknadsvärdet

vid övergången. Om vid övergången. Om

fastigheten fastigheten

respektive respektive

bostadsrätten bostadsrätten

utgjort utgjort

lagertillgång hos lagertillgång hos

aktiebolaget, skall aktiebolaget, skall

anskaffningsvärdet anskaffningsvärdet

utgöras av det utgöras av det

bokförda värdet i bokförda värdet i

aktiebolaget och aktiebolaget och

reduceras med 3,307 reduceras med 2,307

gånger skillnaden gånger skillnaden

mellan det bokförda mellan det bokförda

värdet och värdet och

marknadsvärdet vid marknadsvärdet vid

övergången. Om övergången. Om

annat inte visas annat inte visas

skall skall

marknadsvärdet vid marknadsvärdet vid

övergången anses övergången anses

vara 133 procent av vara 133 procent av

taxeringsvärdet taxeringsvärdet

och, i fråga om och, i fråga om

bostadsrätt, 150 bostadsrätt, 150

procent av procent av

bostadsrättens bostadsrättens

andel av andel av

föreningens eller föreningens eller

bolagets behållna bolagets behållna

förmögenhet, förmögenhet,

beräknad med beräknad med

utgångspunkt i utgångspunkt i

taxeringsvärdet för taxeringsvärdet för

år 1994 och med år 1994 och med

hänsyn till hänsyn till

föreningens eller föreningens eller

bolagets övriga bolagets övriga

tillgångar och tillgångar och

skulder enligt bok skulder enligt bok

slutet för det slutet för det

räkenskapsår som räkenskapsår som

har avslutats har avslutats

närmast före närmast före

ingången av år ingången av år

1994. 1994.

Reduktion enligt andra stycket skall

göras endast om marknadsvärdet

överstiger anskaffningsvärdet.

11 §

Övertagaren övertar aktiebolagets rätt

till avdrag enligt lagen (1993:1539) om

avdrag för underskott av

näringsverksamhet med de begränsningar

som följer av andra stycket.

Har aktiebolaget Har aktiebolaget

genomgått en genomgått en

ägarförändring inom ägarförändring inom

fem år före det fem år före det

beskattningsår då beskattningsår då

övertagandet sker övertagandet sker

har övertagaren har övertagaren

rätt till avdrag rätt till avdrag

för gammalt för gammalt

underskott först underskott först

vid taxeringen för vid taxeringen för

det sjätte det sjätte

beskattningsåret beskattningsåret

efter efter

ägarförändringen. ägarförändringen.

Detta gäller om Detta gäller om

1. övertagaren är 1. övertagaren är

ett annat aktie ett annat aktie

bolag, bolag eller en

ekonomisk förening,

2. övertagaren vid

tiden för över 2. övertagaren vid

tagandet även tiden för över

bedriver annan verk tagandet även

samhet eller bedriver annan verk

samhet eller

3. övertagaren är

ett handelsbolag 3. övertagaren är

som helt eller ett handelsbolag

delvis ägs av ett som helt eller

företag som avses i delvis ägs av ett

3 § första stycket företag som avses i

lagen (1993:1539) 3 § första stycket

om avdrag för lagen (1993:1539)

underskott av om avdrag för

näringsverksamhet. underskott av

näringsverksamhet.

I fråga om fysisk person medges inte

avdrag för underskott enligt bestäm

melserna i 46 § 1 mom. första stycket

kommunalskattelagen (1928:370).

Underskott som Underskott som

avses i 2 § 14 mom. avses i 2 § 14 mom.

första stycket första stycket

lagen (1947:576) om lagen (1947:576) om

statlig statlig

inkomstskatt får inkomstskatt får

tas över av tas över av

aktiebolag eller aktiebolag,

handelsbolag. ekonomisk förening

Avdragsrätten för eller handelsbolag.

sådant underskott Avdragsrätten för

är för handelsbolag sådant underskott

begränsad till 70 är för handelsbolag

procent av begränsad till 70

underskottet. procent av

underskottet.

14 §

Vid tillämpning av Vid tillämpning av

lagen (1993:1537) lagen (1993:1537)

om expansionsmedel om expansionsmedel

gäller att gäller att

övertagaren vid övertagaren vid

taxeringen för det taxeringen för det

närmast föregående närmast föregående

beskattningsåret beskattningsåret

skall anses ha skall anses ha

expansionsmedel som expansionsmedel som

svarar mot 138,89 svarar mot 138,89

procent av procent av ett

aktiebolagets eget belopp som utgörs

kapital, minskat av aktiebolagets

med tillskjutet eget kapital

kapital. I fråga om minskat med

delägare i tillskjutet

handelsbolag gäller kapital. I fråga om

motsvarande delägare i

beträffande dennes handelsbolag och

del av kapitalet. enkelt bolag gäller

motsvarande beträf

fande dennes del av

kapitalet.

Överstiger anskaffningsvärdet för

aktierna, beräknat enligt 27 § 2 mom.

lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt, det tillskjutna kapitalet,

skall det egna kapitalet minskas med

anskaffningsvärdet.

17 §

Övertagaren svarar Övertagaren svarar

för sådana solidariskt med de

aktiebolagets personer, som

skatter och enligt punkt 5

avgifter som anges eller 6 av

i 1 § lagen övergångsbestämmels

(1971:1072) om erna till lagen

förmånsberättigade (1994:802) om

skattefordringar ändring i

m.m. aktiebolagslagen

(1975:1385) svarar

för bolagets

förpliktelser, för

sådana

aktiebolagets

skatter och

avgifter som anges

i 1 § lagen

(1971:1072) om

förmånsberättigade

skattefordringar

m.m.

Stockholm den 28 maj 1996

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors

(s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s),

Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-

Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn

Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa

Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s),

Lars Bäckström (v), Ulla Rudin (s), Jan-

Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp),

Holger Gustafsson (kds), Lars U Granberg

(s) och Carl Erik Hedlund (m).