Bet. 1995/96:SkU31

Skatteutskottets betänkande

1995/96:SKU31

Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdet

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1995/96

SkU31

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet

proposition 1995/96:198 om ekonomisk-

politiska åtgärder på skatteområdet.

På vissa punkter föreslår utskottet

mindre justeringar. Regeringens förslag

om slopad kompensation för leverans av

värme till industrin innebär enligt

utskottets mening att tidigare gällande

regler skall återinföras och detta

föranleder en justering av det framlagda

lagförslaget. I anslutning till att

utskottet tillstyrker förslaget om en

höjning av beloppsgränsen för snabb

inbetalning och redovisning av

mervärdesskatt till 40 miljoner kronor

föreslår utskottet att gemenskapsinterna

förvärv och import inte skall räknas med

i underlaget.

Utskottet tillstyrker också ett

motionsyrkande om att växthusnäringens

rutiner för nedsättning av energiskatten

skall fortsätta att gälla ytterligare

sex månader till den 1 januari 1997 i

avvaktan på att det aviserade förslaget

om en ny skattenivå och nya

nedsättninsgregler för industrin kan

läggas fram till riksdagen. Vidare anför

utskottet med anledning av ett

motionsyrkande att det ur

neutralitetssynpunkt är ett problem att

de mindre handelsbolagen inte har någon

möjlighet att redovisa mervärdesskatt

per kalenderår och föreslår ett

tillkännagivande till regeringen om att

frågan bör prövas och ett förslag läggas

fram.

Vid betänkandet har fogats 46

reservationer och 6 särskilda yttranden.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet)

föreslår i proposition 1995/96:198 att

riksdagen antar de i propositionen

framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1994:1776)

om skatt på energi,

2. lag om ändring i lagen (1983:1104)

om särskild skatt för elektrisk kraft

från kärnkraftverk,

3. lag om ändring i lagen (1982:1201)

om skatt på viss elektrisk kraft,

4. lag om ändring i lagen (1991:1850)

om upphävande av lagen (1947:577) om

statlig förmögenhetsskatt,

5. lag om ändring i

mervärdesskattelagen (1994:200),

6. lag om ändring i lagen (1947:576) om

statlig inkomstskatt,

7. lag om ändring i lagen (1994:1852)

om beräkning av statlig inkomstskatt på

förvärvsinkomster vid 1996-1999 års

taxeringar,

8. lag om ändring i lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter.

I propositionen lämnas förslag till ett

antal åtgärder på skatteområdet med

anknytning till regeringens ekonomiska

vårproposition (prop. 1995/96:150).

Förslagen innebär i huvudsak följande.

Fribeloppet för uttag av

förmögenhetsskatt höjs från 800 000 kr

till 900 000 kr fr.o.m. 1997 års

taxering som en följd av 1996 års

fastighetstaxering. Samtliga aktier o.d.

som är marknadsnoterade och som är av

sådant slag att de i dag är

skattepliktiga tas upp till fulla värdet

vid förmögenhetsbeskattningen.

Beträffande mervärdesskatten ändras för

redovisningsperioder som börjar den 1

juli 1996 eller senare redovisnings- och

betalningstidpunkten från den 20 i

månaden efter redovisningsperioden till

den 5 i andra månaden efter

redovisningsperioden för skattskyldiga

vars beskattningsunderlag beräknas uppgå

till högst 40 miljoner kronor.

Det fasta beloppet om 100 kr i statlig

inkomstskatt på förvärvsinkomster höjs

till 200 kr fr.o.m. 1998 års taxering.

Energiskatten för samtliga bränsleslag

höjs. Höjningen sker i två steg, det

första den 1 september 1996 och det

andra den 1 juli 1997. Vid varje

tillfälle höjs skattesatserna för bensin

och olja för motordrivna fordon med

2,5 %, skatten på elektrisk kraft med

1,5 öre per kWh och övriga energiskatter

med 10 %.

Den kompensation som nu utgår för

värmeleveranser till tillverknings

industrin slopas fr.o.m. den 1 september

1996. Produktionsskatterna på elektrisk

kraft från kärnkraftverk och äldre

vattenkraftverk höjs också i två steg

med sammanlagt 2 öre.

Slutligen aviseras senare förslag till

skattereduktion för utgifter för bygg

nadsarbete på bostadshus, begränsningar

av avdragsramen för representation, att

ersätta miljöskatten på inrikes

flygtrafik, höjning av den allmänna egen

avgiften till sjukförsäkringen och

förändringar av vissa andra avgifter

samt ändrade regler för beskattning av

bilförmån.

Lagförslagen har följande lydelse.

Motionerna

1995/96:Sk39 av Lars Hjertén (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om skatter och avgifter med

särskild hänsyn till jordbruket,

2. att riksdagen avslår regeringens

förslag om höjda energiskatter i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1995/96:Sk40 av Carl Fredrik Graf (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ett snabbt förslag

om nedsättningsregler på

punktskatteområdet för grönfoder

torkindustrin.

1995/96:Sk41 av Lennart Fremling m.fl.

(fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att genom statliga

innerstadsavgifter skapa ett mer

miljöorienterat sätt att ta ut skatten

på vägtrafiken i olika delar av landet,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att den enskilde

skall känna av marginalkostnaden vid

privat körning med förmånsbil.

1995/96:Sk42 av Ingvar Eriksson (m) vari

yrkas att riksdagen beslutar att

förlänga nu gällande system för uppbörd

av energi- och koldioxidskatt för

växthusnäringen i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1995/96:Sk43 av Lars Hedfors och Rolf

Kenneryd (s, c) vari yrkas att riksdagen

beslutar medge trädgårdsnäringen uppskov

till den 1 januari 1997 med övergången

till nya rutiner för nedsättning av

energiskatter.

1995/96:Sk44 av Isa Halvarsson och Karin

Pilsäter (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om handelsbolagens

redovisningsperiod,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att åtgärda

problem vid s.k. negativ moms.

1995/96:Sk45 av Bo Lundgren m.fl. (m)

vari yrkas, såvitt nu är i fråga

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ytterligare höjning av

egenavgiften till sjukförsäkringen,

2. att riksdagen hos regeringen begär

förslag om sänkning av nu gällande

egenavgifter i sjukförsäkringen i

enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om den allmänna löneavgiften,

4. att riksdagen hos regeringen begär

förslag om grundavdrag för barn i

enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen hos regeringen begär

förslag om skattereduktion för vissa

hushållstjänster i enlighet med vad som

anförts i motionen,

6. att riksdagen hos regeringen begär

förslag om avdragsrätt för styrkta

barnomsorgskostnader i enlighet med vad

som anförts i motionen,

8. att riksdagen hos regeringen begär

förslag om slopad dubbelbeskattning av

utdelade och kvarhållna vinster i

enlighet med vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen beslutar att de

särskilda övergångsreglerna beträffande

förmögenhetsskatt upphör att gälla från

den 1 januari 1997 i enlighet med vad

som anförts i motionen,

10. att riksdagen hos regeringen begär

förslag om kraftigt lindrade regler för

fåmansbolag i enlighet med vad som

anförts i motionen,

11. att riksdagen hos regeringen begär

förslag om riskkapitalavdrag i enlighet

med vad som anförts i motionen,

12. att riksdagen beslutar sänka den

statliga inkomstskatten till 20 %

fr.o.m. den 1 januari 1997 i enlighet

med vad som anförts i motionen,

13. att riksdagen hos regeringen begär

förslag om fullt inflationsskydd från

1998 i enlighet med vad som anförts i

motionen,

14. att riksdagen hos regeringen begär

förslag om återgång till tidigare regler

för betalning av mervärdesskatt i

enlighet med vad som anförts i motionen,

15. att riksdagen avslår regeringens

förslag om höjd energiskatt i enlighet

med vad som anförts i motionen,

16. att riksdagen avslår regeringens

förslag om höjd produktionsskatt på

elektrisk kraft från kärnkraftverk och

äldre vattenkraftverk i enlighet med vad

som anförts i motionen,

17. att riksdagen avslår regeringens

förslag om slopad kompensation för

värmeleveranser till

tillverkningsindustrin och för

växthusuppvärmning i enlighet med vad

som anförts i motionen,

19. att riksdagen avslår regeringens

förslag om halverat avdrag för repre

sentation i enlighet med vad som anförts

i motionen,

20. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts beträffande beskattningen av

tjänste- och förmånsbilar,

21. att riksdagen beslutar återställa

mervärdesskatten på livsmedel till 21 %

i enlighet med vad som anförts i

motionen,

22. att riksdagen hos regeringen begär

förslag om successivt sänkt avkast

ningsskatt på pensionssparande i

enlighet med vad som anförts i motionen,

23. att riksdagen beslutar återgå till

tidigare regler vad gäller utrymme för

avdrag för pensionsförsäkring i enlighet

med vad som anförts i motionen,

24. att riksdagen hos regeringen begär

förslag om slopad reklamskatt och höjd

mervärdesskatt på dagstidningar till

21 % i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1995/96:Sk46 av Lars Bäckström m.fl. (v)

vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens

förslag till ändrat fribelopp för förmö

genhetsbeskattningen,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ändrad beräkningsgrund för

fastighetsvärdet vid fastställande av

underlaget för förmögenhetsskatt,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen i

övrigt anförts om en reformering av

förmögenhetsskatten,

4. att riksdagen avslår regeringens

förslag om höjt grundbelopp från 100

till 200 kr vid den statliga

beskattningen,

5. att riksdagen avslår regeringens

förslag att slopa nioöreskompensationen

för fjärrvärmeleveranser på bränslen och

elektrisk kraft,

6. att riksdagen hos regeringen begär

förslag till nya regler för kompensation

på fjärrvärmeleveranser och elektrisk

kraft enligt vad i motionen anförts,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en successiv höjning av

produktionsskatten på el från kärnkraft

verk,

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om fördelningspolitiskt

motiverade kompensationer för höjda

energi- och miljöskatter,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utredningsarbete kring

regionalt differentierade energi- och

miljöskatter,

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om skatteväxling,

11. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om energi- och miljöbeskattning

av industrin.

1995/96:Sk47 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga

1. att riksdagen avslår förslaget till

förändringen av värderingen av aktier i

förmögenhetsbeskattningen,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ej återinföra

förmögenhetsskatt på aktier på O- och

OTC-listorna,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om beskattningen av fåmansbolag,

4. att riksdagen beslutar om en ändring

av momsreglerna i enlighet med vad som

anförts i motionen,

7. att riksdagen avslår förslaget om

höjda energiskatter om inte skatten på

arbete sänks i motsvarande omfattning,

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om skatteväxling av

energiskatter och skatter på arbete.

1995/96:Sk48 av Frank Lassen (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att avdragsramen för

representation sänks till 0 kr.

1995/96:Sk49 av Kjell Ericsson m.fl. (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökade reseavdrag för boende i

glesbygd.

1995/96:Sk50 av Mats Odell m.fl. (kds)

vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens

förslag om att höja fribeloppet i förmö

genhetsbeskattningen,

2. att riksdagen begär att regeringen

snarast möjligt lägger fram förslag om

slopad sambeskattning av förmögenhet,

3. att riksdagen avslår regeringens

förslag att skattepliktiga aktier tas

upp till fulla värdet vid

förmögenhetsbeskattningen,

4. att riksdagen beslutar om en

återgång till förutvarande regler för

redovisning av mervärdesskatt,

5. att riksdagen beslutar om ett

borttagande av den s.k. värnskatten och

samtidigt om ett borttagande av

grundavdraget vid den statliga inkomst

skatten med ikraftträdande den 1 januari

1997,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kompensation till

glesbygdsboende för den höjda

energiskatten,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att använda en del av

intäkterna från energiskatten till

miljöåtgärder inom transportsektorn,

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att man, vid utformandet av

den slopade kompensationen för

värmeleveranser, säkerställer att

biobränslenas konkurrenskraft gentemot

oljeanvändning behålls,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en fond för förnybar

elproduktion,

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om skatteväxling vad avser

vattenkraftsskatten,

11. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om fortsatt miljöstyrning vad

gäller inrikes flygtrafik,

12. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utformningen av

energiskatterna avseende

grönfodertorkarnas situation,

13. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett vidgat ROT-program för

tjänster riktade till hushållen,

14. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att vin och sprit ej skall

ingå i avdragsramen för representation,

15. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om allmänna egenavgifter till

sjukförsäkringen,

16. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om bilförmåner.

1995/96:Sk51 av Marianne Samuelsson

m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i

fråga

1. att riksdagen avslår förslaget att

höja fribeloppet för uttag av förmögen

hetsskatt från 800 000 till 900 000 kr,

2. att riksdagen av regeringen begär

förslag om ett avdrag på 100 000 kr på

taxeringsvärdet på fastighet vid

förmögenhetstaxering i enlighet med vad

som anförts i motionen,

3. att riksdagen avslår förslaget att

marknadsnoterade aktier o.d. skall tas

upp till fulla värdet vid

förmögenhetsbeskattningen,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om skatteväxling mellan

miljörelaterade skatter och skatter på

arbete,

5. att riksdagen beslutar att av

regeringen föreslagna höjningar av

energiskatt på bränslen och elektrisk

kraft den 1 juli 1997 tidigareläggs till

den 1 januari 1997,

6. att riksdagen av regeringen begär

förslag om höjning av koldioxidskatten

med 10 öre per kg koldioxid från den 1

januari 1997,

7. att riksdagen beslutar att av

regeringen föreslagna höjningar av skatt

på elektrisk kraft från kärnkraftverk

och äldre vattenkraftverk den 1 juli

1997 tidigareläggs till den 1 januari

1997,

8. att riksdagen av regeringen begär

förslag om ersättning för miljöskatt på

inrikes flygtrafik genom t.ex.

landningsavgifter så att inkomsterna

till statskassan inte minskar,

9. att riksdagen av regeringen begär

förslag till en avfallsskatt i enlighet

med vad i motionen anförts,

10. att riksdagen av regeringen begär

förslag till höjda avgifter på handels

gödsel och bekämpningsmedel i enlighet

med vad i motionen anförts,

12. att riksdagen beslutar att avskaffa

avdraget för representation från och med

år 1997,

13. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om den allmänna egenavgiften

till sjukförsäkringen.

1995/96:Sk53 av Leo Persson och Jarl

Lander (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ett

differentierat energibeskattningssystem

för bensin och drivmedel i glesbygd.

1995/96:Sk54 av Peter Weibull Bernström

(m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att gifta par och

sambor likställs i

förmögenhetshänseende.

1995/96:Sk55 av Åke Sundqvist m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens

förslag om höjd bensinskatt i enlighet

med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en analys av vilka effekter

en höjning av bensinskatten får för

låginkomsttagare och barnfamiljer i

glesbygd.

Utskottet

Inledning

I propositionen lämnar regeringen

förslag till ett antal åtgärder på

skatteområdet som har anknytning till

regeringens ekonomiska vårproposition

(prop. 1995/96:150).

Regeringen aviserar i propositionen

bl.a. ett förslag om skattereduktion för

reparationer av bostadshus under

perioden den 15 april 1996 - den 31

december 1997. Förslaget har numera

lagts fram och återfinns i proposition

1995/96:229 om skattereduktion för

utgifter för byggnadsarbete. De motioner

som väckts med anledning av det

aviserade förslaget har brutits ut ur

detta ärende och kommer att behandlas

med proposition 1995/96:229 i ett senare

betänkande (SkU32).

Förmögenhetsskatten vid 1997 års

taxering

I propositionen föreslår regeringen att

fribeloppet för uttag av förmögenhets

skatt höjs från 800 000 kr till 900 000

kr för att dämpa genomslaget av 1996 års

fastighetstaxering. Höjningen

finansieras genom att marknadsnoterade

aktier och liknande värdepapper tas upp

till fulla värdet vid förmögenhets

beskattningen. De nya reglerna tillämpas

vid 1997 års taxering. Förslaget ger en

engångsvis budgetförsvagning på 150

miljoner kronor 1997 vilket avräknas den

ram på 2 miljarder kronor som är avsatt

för sänkt företagsskatt (jfr. prop.

1994/95:25). Avsikten är att höjningen

av fribeloppet skall finansieras fullt

ut inom förmögenhetsbeskattningen

fr.o.m. 1998.

I motion Sk45 yrkande 9 av Bo Lundgren

m.fl. (m) hemställer motionärerna att

förmögenhetsskatten i dess helhet

slopas. Enligt motionärernas mening

accentueras förmögenhetsskattens

snedvridande effekter genom regeringens

förslag om höjt skatteuttag på

börsnoterade aktier.

I motion Sk47 yrkande 1 av Lars

Leijonborg m.fl. (fp) hemställer

motionärerna att förslaget om

fullvärdesbeskattning av börsnoterade

aktier avslås, och motionärerna anför

att det är viktigt att försörjningen med

riskkapital i stället underlättas.

I motion Sk46 yrkandena 1 och 2 av Lars

Bäckström m.fl. (v) hemställer

motionärerna att förslaget om höjt

fribelopp avslås eftersom en generell

lindring i förmögenhetsbeskattningen

inte är fördelningspolitiskt acceptabel.

I stället bör en reducering av

taxeringsvärdet vid

förmögenhetsbeskattningen övervägas.

Övervägande skäl talar vidare enligt

motionärerna för att alla beslut om en

reformerad förmögenhetsskatt bör tas vid

ett och samma tillfälle.

Också i motion Sk50 yrkandena 1 och 3

av Mats Odell m.fl. (kds) hemställer

motionärerna att regeringens förslag

avslås. Problemen med de höjda

taxeringsvärdena kräver enligt

motionärernas mening mer kraftfulla

åtgärder, bl.a. att fastighetsskatten på

bostadsfastigheter sänks till 1,5 % av

taxeringsvärdet och att en takregel som

begränsar fastighetsskatten i storstäder

och skärgårdar införs. När det gäller

förmögenhetsbeskattningen av aktier

finns det enligt motionärernas mening

flera skäl att inte ta upp dem till

fulla värdet. Det främsta är att

aktierna belastas av en latent

skatteskuld avseende reavinst vid en

framtida försäljning.

Även i motion Sk51 yrkandena 1-3 av

Marianne Samuelsson m.fl. (mp)

hemställer motionärerna att regeringens

förslag avslås. De höjda fastighets

taxeringsvärdena bör enligt dessa

motionärer kompenseras på annat sätt,

t.ex. genom att taxeringsvärdet får

reduceras med 100 000 kr vid förmögen

hetsbeskattningen. Motionärerna anser

inte att det är rimligt med

förmögenhetsskatt på en latent

skatteskuld. De framhåller att förslaget

kan leda till att riskvilligt kapital

undandras marknaden, vilket försvårar

förnyelsen av svenskt näringsliv.

Utskottet anser att förmögenhetsskatten

bör behållas av fördelningspolitiska

skäl.

De villavärden som fastställs vid 1996

års fastighetstaxering kommer att

påverka förmögenhetsbeskattningen första

gången vid 1997 års

förmögenhetstaxering, och

prisutvecklingen sedan 1990 års allmänna

fastighetstaxering gör att många villor

kommer att få ett höjt taxeringsvärde.

Det nuvarande fribeloppet på 800 000 kr

vid förmögenhetsbeskattningen

fastställdes i samband med 1990 års

allmänna fastighetstaxering (prop.

1989/90:50, SkU10).

Enligt utskottets mening finns det

anledning att nu söka dämpa genomslaget

av de nya taxeringsvärdena. De lösningar

som motionärerna redovisar innebär

enligt utskottets mening att särskilda

regler måste tillskapas för småhusens

förmögenhetsbeskattning. Med hänsyn till

att fribeloppet inom

förmögenhetsbeskattningen inte justerats

sedan föregående allmänna

fastighetstaxering anser utskottet att

behovet av en justering enklast och bäst

tillgodoses genom en höjning av

fribeloppet. Utskottets ställer sig

således bakom regeringens förslag.

Som regeringen anför bör förslaget

finansieras med en skärpning av

förmögenhetsskattebelastningen på aktier

och liknande värdepapper.

Med det anförda tillstyrker utskottet

regeringens förslag och avstyrker

motionsyrkandena.

En reformerad förmögenhetsbeskattning

I propositionen anförs att

förmögenhetsbeskattningen för närvarande

ses över med sikte på en enklare och

rättvisare ordning och att ett förslag

till de regler som skall gälla fr.o.m.

1998 års taxering inom kort kommer att

redovisas i en departementspromemoria.

Kapital i små och medelstora företag bör

enligt regeringen i allt väsentligt

befrias från förmögenhetsskatt eftersom

detta kapital inte är

placeringstillgångar i egentlig mening.

Det är vidare angeläget att det gynnade

företagskapitalet avgränsas på ett

sådant sätt att företagens tillväxt och

möjligheter att erhålla riskvilligt

kapital inte onödigtvis hämmas. När

företag med en mindre krets ägare

börsintroduceras bör

förmögenhetsskatteplikt därför gälla

fullt ut först efter en längre

övergångsfas. En motsvarande

övergångsperiod bör gälla för

huvuddelägare i företag med börsnoterade

aktier som nu är skattefria efter det

att generell skatteplikt införts även

för dessa aktier.

I motion Sk54 av Peter Weibull

Bernström (m) begärs ett

tillkännagivande om att gifta par och

sambor bör likställas i

förmögenhetsskattehänseende.

I motion Sk47 yrkande 2 av Lars

Leijonborg m.fl. (fp) anför motionärerna

att en skattebeläggning av onoterade

aktier i praktiken innebär ett

återinförande av skatten på det i

företagen arbetande kapitalet.

I motion Sk46 yrkande 3 av Lars

Bäckström m.fl. (v) anför motionärerna

att en reformering av

förmögenhetsskatten bör omfatta en

bredare skattebas, dock så att principen

om undantag för arbetande kapital i

mindre företag bibehålls. Den

differentierade skattesatsen bör

återinföras så att större förmögenheter

drabbas av en högre skattesats än

mindre. Vidare bör frågan om en övergång

från sambeskattning till

enkelbeskattning prövas. En sådan åtgärd

kräver dock enligt motionärerna en

justering av fribelopp och skiktgränser.

I motion Sk50 yrkande 2 av Mats Odell

m.fl. (kds) anför motionärerna att

sambeskattning får till följd att två

personer eller t.ex. ett samboende par

utan barn kan förlora flera tusen kronor

per år om de gifter sig. Detta är

oacceptabelt. Makar och samboende måste

beskattas lika när det gäller

förmögenhet.

Enligt utskottets mening bör

regeringens aviserade förslag om en

samlad reformerad

förmögenhetsbeskattning avvaktas.

Utskottet avstyrker även de nu aktuella

motionsyrkandena.

Redovisning och betalning av

mervärdesskatt

I propositionen föreslås att

beloppsgränsen för snabbare redovisning

och betalning av mervärdesskatt höjs

från 10 miljoner kronor till 40 miljoner

kronor. Regeringen anför att det har

visat sig att lättnader kan behövas även

för skattskyldiga vars

beskattningsunderlag ligger över gränsen

10 miljoner kronor. Ändringen bör enligt

regeringen träda i kraft så snart som

möjligt, även om den innebär vissa

negativa ekonomiska effekter på

statsbudgeten. Regeringen föreslår

därför att de nya reglerna tillämpas i

fråga om redovisningsperioder som börjar

den 1 juli 1996 eller senare. Åtgärden

beräknas ge en engångsvis försvagning av

statsbudgeten med 1,53 miljarder kronor.

Den varaktiga effekten i form av

ränteförlust uppgår till 30 miljoner

kronor.

I motion Sk45 yrkande 14 av Bo Lundgren

m.fl. (m) anför motionärerna att

förslaget inte är tillräckligt

långtgående och att de tidigare reglerna

för betalning av mervärdesskatt i

stället bör återinföras. Kravet på

snabbare redovisning av mervärdesskatten

medför enligt motionärerna en

likviditetsförsämring som försvagar

företagen och gör det svårt för dem att

investera i nya arbetstillfällen.

Också i motion Sk47 yrkande 4 av Lars

Leijonborg m.fl. (fp) anför motionärerna

att reglerna om förtida inbetalning av

mervärdesskatt bör avskaffas så att

företagare slipper betala in skatt innan

de har fått betalt av sina kunder.

Motionärerna hemställer att riksdagen

beslutar om en återgång till tidigare

regler.

Även i motion Sk50 yrkande 4 av Mats

Odell m.fl. (kds) hemställer

motionärerna om en återgång till

tidigare regler för redovisning av

mervärdesskatt.

Utskottet har under hösten 1995

tillstyrkt regeringens förslag om

enmånadsredovisning av mervärdesskatt,

utvidgad möjlighet till redovisning av

mervärdesskatt i särskild

självdeklaration och tidigareläggning av

tidpunkten för betalning och

redovisning av mervärdesskatt för större

företag. Omläggningen motiveras i

grunden av statsfinansiella skäl men har

också samband med den kritik för

bristande konkurrensneutralitet som

riktats mot de tidigare reglerna. Vidare

har omläggningen administrativa fördelar

för såväl skattemyndigheterna som de

skattskyldiga genom att möjligheterna

till samordning av olika

skattebetalningar förbättras. Vid

utformningen har särskild hänsyn tagits

till de mindre företagen. Utskottet ser

inte någon anledning till ändrat

ställningstagande i denna del.

När det gäller den beloppsgräns om 10

miljoner kronor som fastställdes för

kravet på snabbare betalning och

redovisning av mervärdesskatten delar

utskottet regeringens bedömning att en

höjning till 40 miljoner kronor är

motiverad.

I sammanhanget har utskottet

uppmärksammat att beloppsgränsen avser

den skattskyldiges samlade beskattnings

underlag och att detta i vissa fall

leder fel. Ett företag som köper in

varor för 10 miljoner kronor från EU och

säljer varorna i Sverige till samma pris

får ett beskattningsunderlag på 20

miljoner kronor trots att mervärdesskatt

endast beräknas på försäljningen i

Sverige. En motsvarande effekt kan

uppträda vid import. Enligt utskottets

mening bör detta förhållande kunna

rättas till. Utskottet föreslår därför

att gemenskapsinterna förvärv och import

inte skall ingå i underlaget när

beloppsgränsen bestäms. Utskottets

förslag föranleder den justering av 14

kap. 12 § mervärdesskattelagen

(1994:200) som framgår av hemställan.

Ett motsvarande problem uppkommer vid

tillämpningen av beloppsgränsen på en

miljon kronor för redovisning i

självdeklaration. En justering av denna

regel får dock effekt tidigast den 1

januari 1997 och det finns därför inte

något omedelbart behov av en justering.

Enligt utskottet mening bör regeringen

överväga vilket beskattningsunderlag som

är lämpligt vid tillämpningen av dessa

båda beloppsgränser och återkomma med

ett förslag på sedvanligt sätt.

Utskottet utgår ifrån att det inte

behövs något särskilt tillkännagivande

härom.

Med det anförda tillstyrker utskottet

propositionen i denna del med angiven

justering och avstyrker

motionsyrkandena.

Handelsbolagens mervärdesskatt

I motion Sk44 yrkande 1 av Isa

Halvarsson och Karin Pilsäter (fp)

föreslår motionärerna att handelsbolag

med ett beskattningsunderlag på upp till

en miljon kronor skall kunna ha

kalenderår som redovisningsperiod.

Preliminär uppbörd kan enligt

motionärerna ske genom att

handelsbolaget får F-skatt med

preliminär mervärdesskatt enligt

preliminärdeklaration. På så sätt uppnås

villkor för handelsbolagen som är

jämförliga med vad som gäller för

aktiebolag och enskilda näringsidkare.

Handelsbolagen utgör inte skattesubjekt

vid inkomsttaxeringen och kan därför

inte redovisa mervärdesskatt i särskild

självdeklaration. Före årsskiftet fanns

dock en särskild regel som gjorde det

möjligt för handelsbolag med en

omsättning av högst 200 000 kr att

redovisa sin mervärdesskatt per

kalenderår. Någon skyldighet att löpande

betala in preliminär skatt fanns inte,

och mervärdesskatten skulle betalas

senast den 5 februari året efter

beskattningsåret. När gränsen för

redovisning i särskild självdeklaration

vid årsskiftet höjdes från 200 000 kr

till en miljon kronor för övriga

skattskyldiga slopades den särskilda

regeln för handelsbolag, eftersom det

inte bedömdes som möjligt att låta

handelsbolag med en så hög omsättning

redovisa och betala per kalenderår

(prop. 1995/96:19, bet. 1995/96:SkU11).

Enligt utskottets mening bör

skattereglerna så långt möjligt vara

neutrala till olika rörelseformer, och

utskottet anser att det med denna

utgångspunkt är ett problem att

handelsbolagen inte har samma möjlighet

som andra skattskyldiga att redovisa per

kalenderår. Regeringen bör enligt

utskottets mening uppmärksamma detta

problem och återkomma till riksdagen med

ett förslag. Det anförda bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

Härigenom tillgodoses i allt väsentligt

det aktuella motionsyrkandet.

Återbetalning av överskjutande

mervärdesskatt

I motion Sk44 yrkande 2 av Isa

Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) anför

motionärerna att det är viktigt med en

skyndsam återbetalning av

mervärdesskatten till företag som gör

säsongmässiga inköp av varor. Enligt

motionärerna har det under senare tid

rapporterats stora svårigheter för

seriösa företag att inom rimlig tid

återfå berättigad mervärdesskatt.

Motionärerna hemställer att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna

att regeringen bör uppmärksamma

problemet och vidta de åtgärder som

krävs för att återbetalningen av

överskjutande mervärdesskatt inte skall

åsamka företagare problem.

Enligt 6 § mervärdesskatteförordningen

skall överskjutande ingående

mervärdesskatt återbetalas skyndsamt. JO

har i ett ärende (1993/94:JO1 s. 220)

uttalat att den skattskyldiges

berättigade intresse av att snabbt få

tillbaka för mycket erlagd skatt måste

ställas mot myndighetens

kontrollintresse och att det får

accepteras att återbetalningen får anstå

viss kortare tid om utredningsåtgärder

är erforderliga. Skyndsamhetskravet

borde enligt JO anses uppfyllt om

återbetalning verkställs (eller vägras)

inom månaden efter utgången av

deklarationsmånaden.

Enligt utskottets mening är det viktigt

att ärenden om återbetalning av

mervärdesskatt handläggs snabbt så att

företag som är beroende av en skyndsam

återbetalning av överskjutande

mervärdesskatt inte får svårigheter. Som

motionären framhåller gäller detta bl.a.

företag med säsongmässiga inköp. Vid

myndigheternas handläggning måste det

dock finnas utrymme för att genomföra de

kontroller som är nödvändiga för att

förhindra skattebedrägerier. Utskottet

ser gärna att återbetalningsprocessen

snabbas upp under förutsättning att

detta inte åsidosätter kontrollaspekten.

Utskottet förutsätter att regeringens

arbete har denna inriktning och ser

därför inte någon anledning till ett

tillkännagivande till regeringen.

Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Mervärdesskatten på livsmedel och

dagstidningar m.m.

I motion Sk45 av Bo Lundgren m.fl. (m)

hemställer motionärerna att

mervärdesskatten på livsmedel

återställs till 21 % (yrkande 21).

Enligt motionärerna är sänkt skatt på

livsmedel ett synnerligen trubbigt

instrument om syftet är att förbättra

för hushåll med lägre inkomster och

flera barn. Särskilt när det gäller

barnfamiljer är det enligt motionärerna

bättre att genomföra skattesänkningar

som är direkt riktade till denna grupp,

t.ex. genom grundavdrag för barn.

Motionärerna anför vidare att

reklamskatten bör slopas och att

denna åtgärd bör finansieras genom att

mervärdesskatten på dagstidningar höjs

till 21 %. Motionärerna hemställer att

riksdagen hos regeringen begär ett

förslag med denna innebörd (yrkande 24).

Utskottet vill framhålla att sänkningen

av mervärdesskatten på livsmedel har

vidtagits för att värna om särskilt

utsatta grupper såsom barnfamiljer,

pensionärer och låginkomsttagare som i

allmänhet använder en relativt stor

andel av sin hushållsbudget till

matinköp. Genom sänkningens inverkan på

KPI understryks ytterligare riksdagens

ambitioner att vidmakthålla en

långsiktigt låg nivå på inflationen.

Åtgärden utgör en viktig del i arbetet

med att uppnå en rättvis fördelning av

de bördor som måste bäras om Sveriges

finanser och konkurrenskraft skall kunna

återställas. Utskottet avvisar förslaget

om en höjning av mervärdesskatten på

livsmedel.

När det gäller reklamskatten pågår det

för närvarande en översyn av

reklambeskattningen i syfte att

undersöka möjligheterna att utvidga

skatten till de i dag skattefria

områdena, särskilt reklam i radio och

TV. Översynen skall vara klar senast den

1 december 1996. Resultatet av denna

översyn bör avvaktas. Utskottet ser inte

något skäl att nu överväga att slopa

reklamskatten.

Utskottet avstyrker de aktuella

motionsyrkandena.

Den statliga inkomstskatten på

förvärvsinkomster

I propositionen föreslår regeringen att

det fasta beloppet om 100 kr i statlig

inkomstskatt på förvärvsinkomster höjs

till 200 kr fr.o.m. 1998 års taxering.

Det fasta beloppet betalas av

skattskyldiga som har minst 100 kr i

beskattningsbar förvärvsinkomst. I

propositionen anförs att skatteuttaget i

denna del har begränsade effekter på

individernas beteende, bl.a. vad gäller

arbetsutbudet. I förhållande till andra

skatter på förvärvsinkomster är således

de negativa effekterna av en höjning av

det fasta beloppet begränsade. I övrigt

föreslås att mätperioden för

indexuppräkning av skiktgränsen anpassas

till de förändringar som regeringen

föreslagit i proposition 1995/96:169 om

beräkning av basbelopp m.m. Höjningen av

det fasta beloppet beräknas ge en

inkomstförstärkning på 600 miljoner

kronor.

I motion Sk46 yrkande 4 av Lars

Bäckström m.fl. (v) hemställer

motionärerna att förslaget avslås. De

anför att höjningen av det fasta

beloppet inte har en godtagbar

fördelningspolitisk profil och att

ytterligare åtgärder behövs, t.ex. en

höjning av grundavdraget vid lägre

inkomster och slopat grundavdrag vid

högre inkomster.

Enligt utskottets mening är det viktigt

att de åtgärder som vidtas för att

förstärka budgeten fördelas rättvist.

Den nu aktuella åtgärden har dock mindre

betydelse ur fördelningssynpunkt

eftersom den rör ett förhållandevis

begränsat belopp. Utskottet tillstyrker

propositionen i denna del och avstyrker

motionsyrkandet.

Inkomstbeskattningens allmänna

utformning

I motion Sk45 av Bo Lundgren m.fl. (m)

anför motionärerna att marginalskatten

stigit kraftigt för alla inkomsttagare.

Arbete och företagande lönar sig mindre

och det blir enligt motionärerna allt

svårare att investera i utbildning och

hög kompetens. De hemställer att

värnskatten slopas fr.o.m. inkomståret

1997 (yrkande 12) och att

inflationsskyddet i skatteskalan

återställs fr.o.m. inkomståret 1998

(yrkande 13). Särskilt på den privata

tjänstesektorn ger beskattningen

negativa effekter och det är därför

enligt motionärerna motiverat att sänka

skatten på de tjänster som efterfrågas

av hushållen. Motionärerna föreslår en

modell med 50 % skattereduktion för

vissa hushållstjänster (yrkande 5).

Barnfamiljernas situation är enligt

motionärerna ansträngd och de föreslår

därför ett extra kommunalt grundavdrag

för varje barn, och det kan enligt

motionärerna också övervägas att ersätta

dagens barnbidrag med ett motsvarande

grundavdrag (yrkande 4). Dessutom bör en

avdragsrätt för styrkta

barnomsorgskostnader införas (yrkande

6). Privata pensioner blir enligt

motionärerna ett alltmer nödvändigt

komplement till de offentliga

pensionssystemen. Avdragsutrymmet för

pensionssparande bör därför enligt

motionärerna omedelbart återställas till

ett helt basbelopp (yrkande 23) och

regeringen lägga fram ett förslag som

innebär att avkastningsskatten på

pensionssparkapital under en

treårsperiod sänks till 1994 års nivå

(yrkande 23).

I motion Sk50 av Mats Odell m.fl. (kds)

hemställer motionärerna att värnskatten

slopas och att det statliga

grundavdraget tas bort fr.o.m. 1997

(yrkande 5). Motionärerna anför att en

stimulans för tjänstesektorn kan uppnås

genom att tjänster som säljs till

hushåll subventioneras, t.ex. olika

former av underhåll, reparationer,

renoveringar, städning, tvätt,

trädgårdsarbete, privat barnomsorg och

hälsovård. Regeringens förslag till ROT-

program bör enligt motionärerna vidgas

till att omfatta dessa tjänster och

skattereduktionen bör göras avsevärt

större. Det anförda bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna

(yrkande 13).

Enligt utskottets mening bidrar

värnskatten till att ge

inkomstbeskattningen en bättre

fördelningsprofil, och det finns därför

inte någon anledning att överväga en

förtida avveckling av skatten eller skäl

att nu besluta om slopat statligt

grundavdrag. I anslutning till att

värnskatten upphör år 1999 kommer

regeringen att föreslå hur det samlade

skatte- och avgiftsuttaget för

höginkomsttagare skall justeras för att

uppnå en fortsatt god fördelningsprofil.

Begränsningen av indexuppräkningen i

skatteskalan syftar till att förstärka

budgeten, och avsikten är att den skall

avvecklas så snart målet om balans i de

offentliga finanserna nås.

När det gäller förslagen om olika

avdrag och reduktioner i syfte att

stimulera efterfrågan på vissa tjänster

erinrar utskottet om att utrymmet för

sådana åtgärder är begränsat. Att minska

arbetslösheten är nu den viktigaste

uppgiften och arbetet härmed kan enligt

utskottets mening bli framgångsrikt

endast om förtroendet för Sverige och

svensk ekonomi kan återställas genom en

ansvarsfull budgetpolitik. Utskottet

vill vidare erinra om att en

skattedifferentiering på detta område

skulle vålla svåra gränsdragnings- och

kontrollproblem och avvika från

principerna om en enhetlig beskattning.

Om en sänkning av skatterna för olika

tjänster skall kunna nå påvisbara

effekter från sysselsättningssynpunkt

krävs mycket kraftiga sänkningar av

skatterna på dessa områden med

motsvarande skattebortfall som följd.

Mer långsiktiga åtgärder för att få till

stånd en sänkning av skatten på arbete

övervägs för närvarande av

Skatteväxlingskommittén. Utskottet ser

mot den angivna bakgrunden inte något

skäl att tillstyrka förslagen om avdrag

eller reduktioner för olika

hushållstjänster.

När det gäller förslaget om ett

särskilt grundavdrag för barnfamiljer

kan detta i och för sig utformas på ett

sätt som gör att lättnaden blir

förhållandevis likvärdig för

skattskyldiga med olika inkomst. Ett

problem är dock att ett sådant avdrag

inte kan utnyttjas av alla barnfamiljer

och att det därför måste kompletteras

med någon form av bidrag. Enigt

utskottets mening finns det mot denna

bakgrund inte någon anledning att frångå

det allmänna barnbidraget som fungerar

väl.

Utskottet är inte berett att nu

tillstyrka förändringar i beskattningen

av pensionsförsäkringar.

Med det anförda avstyrker utskottet de

nu aktuella motionsyrkandena.

Företagsbeskattningen

I motion Sk45 av Bo Lundgren m.fl. (m)

anför motionärerna att

dubbelbeskattningen av företagens

vinster bör slopas. Eftersom

alternativet med avdrag för erlagd

utdelning är stängt av internationella

skäl får enkelbeskattning genomföras hos

ägaren genom skattefrihet för mottagna

utdelningar eller genom att denne får

tillgodoräkna sig den skatt bolaget

inbetalat (yrkande 8). Vidare bör

fåmansbolagsreglerna förändras så att

avkastningen beskattas som utdelning så

snart delägarna har gjort

marknadsmässiga löneuttag (yrkande 10).

Ett tillfälligt riskkapitalavdrag som

gäller under de närmaste fem

beskattningsåren bör införas. Detta

avdrag bör ha ett högre tak, 300 000 kr,

och även gälla investeringar från

privatpersoner via särskilda

riskkapitalbolag (yrkande 11).

I motion Sk47 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) anför motionärerna att det är

viktigt med sänkt skatt och enklare

regler för fåmansbolag och hemställer

att riksdagen som sin mening ger

regeringen det anförda till känna

(yrkande 3).

Enligt utskottets mening är svensk

företagsbeskattning i dag mycket

konkurrenskraftig vid en internationell

jämförelse. I samband med en omläggning

av beskattningen som innebar en ökad

beskattning för företagen har regeringen

uttalat att skatteuttaget skall sänkas

och avsatt 2 miljarder kronor för detta

ändamål. Ett tillfälligt

riskkapitalavdrag och en utvidgad

kvittningsrätt för enskilda

näringsidkare har införts, och Företags

skatteutredningen ser nu över

skattereglerna i syfte att finna en

modell för en generell skattelättnad på

företagsnivå för att förbättra de

skattemässiga villkoren för företagens

nyinvesteringar och försörjning av

riskkapital. Om utredningen finner

hinder mot en generell metod skall

utredningen i stället presentera förslag

till en selektiv lättnad med inriktning

på mindre företag. Avsikten är att de

nya reglerna skall gälla fr.o.m.

inkomståret 1998.

Utskottet anser att

Företagsskatteutredningens arbete bör

avvaktas och avstyrker därför

motionsyrkandena.

Energiskatten på bränslen och

elektrisk kraft

I propositionen föreslås att

energiskatten höjs för samtliga

bränsleslag och elektrisk kraft.

Höjningarna genomförs i två steg, det

första den 1 september 1996 och det

andra den 1 juli 1997. Vid vardera

tillfället höjs skattesatserna för

bensin och olja för drift av motordrivna

fordon med 2,5 %, skatten på elektrisk

kraft med 1,5 öre per kWh och övriga

energiskatter med 10 %. Härtill kommer

en uppräkning med konsumentprisindex

under tiden t.o.m. oktober månad 1997.

Den varaktiga budgeteffekten beräknas

till 3 miljarder kronor. Härvid

medräknas inte den höjning som beror av

indexuppräkningen.

I motion Sk45 av Bo Lundgren m.fl. (m)

yrkar motionärerna att förslaget avslås.

De anför att det inte finns någon

miljöpolitisk motivering för förslagen

och att det är anmärkningsvärt att de

genomförs innan Skatteväxlingskommittén

har hunnit redovisa sina förslag

(yrkande 15). Ett motsvarande

avslagsyrkande framställs i motion Sk39

yrkande 1 och yrkande 2 delvis av Lars

Hjertén (m) med hänvisning till

jordbrukets situation. I motion Sk55 av

Åke Sundqvist m.fl. (m) hemställer

motionärerna att förslaget om höjd

bensinskatt avslås (yrkande 1) och anför

att effekterna för låginkomsttagare och

barnfamiljer i glesbygd bör analyseras

(yrkande 2).

I motion Sk49 av Kjell Ericsson m.fl.

(c) anförs att det är viktigt att

bensinskattehöjningarna noggrant

analyseras ur regionalpolitiskt

perspektiv eftersom höjningarna kan

inverka menligt på de människor som

lever i glesbygd och har bilen som enda

transportmedel till arbetet, särskilt

låginkomsttagare och barnfamiljer med

stor försörjningsbörda. Det är därför

enligt motionärerna nödvändigt att

avdraget för resor till och från arbetet

höjs till minst 15 kr per mil.

I motion Sk47 yrkande 7 i denna del av

Lars Leijonborg m.fl. (fp) hemställs att

förslaget avslås. Motionärerna anför att

höjningarna kan godtas endast om skatten

på arbete sänks i motsvarande

omfattning. I motion Sk41 yrkande 1 av

Lennart Fremling m.fl. (fp) anför

motionärerna att man bör överväga

särskilda statliga bilskatter i

storstadsområdena, främst i form av

biltullar, trängselavgifter och

regionala bensinskatter. Det är enligt

motionärerna angeläget att beslut kan

tas så snart som möjligt för att

framtida trafikplanering skall kunna

rikta in sig mot rätt förutsättningar.

I motion Sk46 av Lars Bäckström m.fl.

(v) anförs att skatteskärpningarna kan

leda till sneda fördelningspolitiska

effekter och särskilt drabba glesbygden.

Inte minst gäller detta i de norra

delarna av Sverige. Höjningarna bör

därför kombineras med riktade

skattesänkningar för lägre inkomster

(yrkande 8). Förslagen bör också leda

till ett förnyat och forcerat utrednings

arbete kring möjligheterna att regionalt

differentiera beskattningen av drivmedel

(yrkande 9).

I motion Sk51 av Marianne Samuelsson

m.fl. (mp) föreslår motionärerna att den

senare höjningen genomförs redan den 1

januari 1997 för att på det sättet öka

statens inkomster (yrkande 5). Vidare

föreslår dessa motionärer att

koldioxidskatten höjs med 10 öre per kg

från samma datum (yrkande 6).

I motion Sk50 av Mats Odell m.fl. (kds)

anförs att glesbygdsboende bör

kompenseras för den höjda energiskatten

(yrkande 6) och att en del av intäkterna

bör användas för miljöåtgärder inom

transportsektorn (yrkande 7).

I motion Sk53 av Leo Persson och Jarl

Lander (s) anförs att det behövs ett

differentierat system för beskattning av

bensin och drivmedel i glesbygd.

Utskottet vill betona att de föreslagna

höjningarna är avsedda att finansiera de

omfattande utbildningssatsningar som

kommer att genomföras under perioden

1996-1999. Satsningarna omfattar

kommunal vuxenutbildning, kvalificerad

yrkesutbildning samt högskoleutbildning

och beräknas höja utgiftsnivån med 10

miljarder kronor när de är fullt

genomförda 1999. Programmet innebär en

väsentlig förstärkning av Sveriges

utvecklings- och

expansionsförutsättningar och genomförs

inom ramen för en mycket stram budget.

Mot denna bakgrund är utskottet inte

berett att tillstyrka de förslag om

kompensation för höjningarna eller det

förslag om en kraftig höjning av

koldioxidskatten som motionärerna lägger

fram. Enligt utskottets mening är det

viktigt att grunden för de aviserade

utbildningssatsningarna nu läggs genom

att regeringens förslag om höjningar av

energiskatterna genomförs.

De besparingar som genomförs ställer

stora krav på en rättvis fördelning.

Saneringsprogrammet har givits en bra

fördelningsprofil genom att särskilda

åtgärder vidtagits för att kompensera

hushåll med måttliga eller låga

inkomster. En sådan åtgärd är sänkningen

av mervärdesskatten på livsmedel. Av

fördelningspolitiska skäl har också

åtgärder vidtagits som särskilt påverkar

grupper med högre inkomster. Exempel på

detta är bl.a. värnskatten. Regeringen

följer löpande de fördelningseffekter

som uppkommer som en följd av den

ekonomiska krisen, arbetslösheten och

saneringsprogrammet och kommer att vidta

åtgärder om det visar sig att

fördelningsprofilen hotas på något sätt.

När det gäller förslagen om särskilda

skatter m.m. i storstadsregionerna har

regeringen nyligen presenterat en

lagrådsremiss med förslag om vägtullar.

Avsikten är att ett förslag skall

föreläggas riksdagen under sommaren.

Med det anförda tillstyrker utskottet

propositionen i denna del och avstyrker

motionsyrkandena.

Industrins energibeskattning

I propositionen anför regeringen att det

förslag om höjd koldioxidskatt för

industrin som regeringen tidigare

aviserat nu anmälts till EU. Industriell

verksamhet och yrkesmässig växthusodling

skall enligt förslaget erlägga

koldioxidskatt med 50 % av den allmänna

nivån upp till 0,8 % av

försäljningsvärdet och därefter med 12 %

av den allmänna nivån. Nedsättningen

kommer att beröra ett 60-tal företag,

bl.a. fodertorkar. Nuvarande bestämmelse

(1,2-procentsregeln) om nedsättning av

koldioxidskatten på kol och naturgas

slopas efter en övergångsperiod på tre

år. Den lägre skattenivån motsvarar de

minimiskattesatser på

mineraloljeprodukter som föreskrivs i

direktiv 92/82/EEG. Regeringen har för

avsikt att senare lägga fram förslag med

den angivna inriktningen.

I motion Sk46 yrkande 11 av Lars

Bäckström m.fl. (v) anför motionärerna

att industrin bör betala energiskatt på

el. En rimlig nivå kan enligt

motionärerna vara att industrin skall

erlägga halv energiskatt på el. Detta

skulle ligga i linje med förslaget om

halv koldioxidskatt för industrin. I

likhet med vad som gäller för

koldioxidskatten kan lättnader införas

för särskilt energiintensiv industri.

Energikommissionen har i sitt

betänkande Omställning av energisystemet

(SOU 1995:139) bl.a. behandlat frågan om

energiskatt på el för industrin.

Regeringen har under våren inbjudit

samtliga riksdagspartier till

vverläggningar om energipolitiken på

grundval av 1991 års energi

överenskommelse, Energikommissionens

betänkande och remissvaren på detta.

Partiöverläggningarna har nyligen

påbörjats och syftar till att skapa

förutsättningar för långsiktigt hållbara

beslut inom energipolitiken.

Enligt utskottets mening bör resultatet

av partiöverläggningarna om

energipolitiken nu avvaktas och

utskottet avstyrker därför

motionsyrkandet.

I motion Sk40 av Carl Fredrik Graf (m)

anförs att de nuvarande

nedsättningsreglerna för energiintensiv

industri inte omfattar grönfoder

torkarna och att den svenska

produktionen av grönpellets håller på

att slås ut. De nedsättningsregler som

Sverige anmält till EU kan visserligen

tillämpas på grönfodertorkindustrin, men

nedsättningen är enligt motionären

otillräcklig för att den svenska

industrin skall klara konkurrensen med

den danska. Förklaringen är att Danmark

har väsentligt lägre energiskatter för

sin grönfoderindustri. Enligt motionären

fordrar läget att regeringen snarast

föreslår nedsättningsregler som gör det

möjligt att producera grönpellets i

Sverige.

I motion Sk50 yrkande 12 av Mats Odell

m.fl. (kds) anförs att

grönfodertorkarnas situation är speciell

på grund av konkurrensförhållandena med

Danmark och att särskild hänsyn måste

tas till denna verksamhet när man i

detalj utformar industrins

energibeskattning.

När regeringen våren 1995 aviserade det

kommande förslaget om fördubblad

koldioxidskatt för industrin

uppmärksammades grönfodertorkarnas

situation eftersom dessa den 1 januari

1995 fått höjda kostnader när 1,2-

procentsregeln fick ett mer begränsat

tillämpningsområde. Från branschens sida

bedömde man läget som mycket allvarligt.

Utskottet uttalade i ärendet att

regeringen noga bör följa utvecklingen

för denna och andra branscher som

befinner sig i ett på motsvarande sätt

utsatt läge och vid behov vidta

åtgärder. Vidare borde branscher som

dessa bli föremål för en ingående analys

vid utformningen av nya

nedsättningsregler för industrin (bet.

1994/95:SkU28).

Utskottet vill framhålla att

regeringens aviserade förslag om halv

koldioxidskatt för industrin kan

innebära skattelättnader för de

energitunga grönfodertorkarna. Eftersom

den nya nedsättningsregeln begränsar

skatteuttaget till 12 % av den allmänna

nivån om skattebelastningen överstiger

0,8 % av försäljningen kommer de företag

som i dag har en hög skattebelastning

att få lägre skatt än med dagens regler.

Gränsen för en sådan skattelättnad går

vid en skattebelastning på ca 1,2 % av

försäljningen. Samtidigt behålls miljö

styrningen på en nivå som överstiger

EU:s miniminivå för mineraloljor.

Det problem som motionärerna tar upp

gäller konkurrensen från de danska

grönfodertorkarna. Enligt motionärerna

är det de låga danska skatterna som ger

upphov till problem. Det kan noteras att

de danska regler som under år 1995

anmälts till kommissionen och sedermera

godkänts innebär att koldioxidskatten

för tyngre industri skall uppgå till 2,5

öre per kg koldioxid med en möjlighet

till nedsättning till 0,3 öre per kg.

Danmark hör till de länder som den 1

januari 1991 inte tillämpade punktskatt

på dieselolja för uppvärmning och har

därför enligt artikel 4 punkt 3 i

direktiv 92/82/EEG rätt att fortsätta

att tillämpa nollskatt under

förutsättning att det tar ut en

övervakningsavgift på 5 ECU per 1000

liter. I Sverige uppgår industrins

koldioxidskatt till ca 9 öre per kg. Med

regeringens aviserade förslag höjs

koldioxidskatten för industrin till 18

öre per kg med en möjlighet till

nedsättning till 2,2 öre per kg, vilket

motsvarar EU:s minimikrav för

mineraloljor.

Grönfodertorkarnas problem med

konkurrensen från de danska

anläggningarna har uppmärksammats av

utskottet redan våren 1995, och

utskottet uttalade därvid att branschen

bör bli föremål för en ingående analys

vid utformningen av de nya nedsättnings

reglerna. Det förslag som regeringen

anmält till EU har enligt utskottets

mening en allmän utformning som väl

svarar mot kravet på ökad miljöhänsyn

inom industrin och behovet av en rimlig

beskattning av den industri som möter

konkurrens från länder med ingen eller

låg koldioxidskatt. Det finns anledning

att framhålla att kravet på stärkt

miljöstyrning gör att också de mest

energitunga företagen bör träffas av en

koldioxidbeskattning, även om denna är

låg. Nedsättningsregelns lägsta nivå på

2,2 öre per kg koldioxid framstår därför

som välmotiverad. Regeringen har vid

arbetet med den nya nedsättningsregeln

funnit att den bör gälla generellt så

snart skattebelastningen överstiger 0,8

% av försäljningen, vilket gör att foder

torkarna kan utnyttja regeln.

Även om regeringens förslag till

nedsättningsregler innebär att de

energitunga fodertorkarnas situation

förbättras, finns det enligt utskottets

mening ett fortsatt behov av analys av

näringens konkurrenssituation inom EU

och möjligheterna att genom ytterligare

åtgärder komma till rätta med de

skillnader i konkurrensförutsättningarna

som synes föreligga. Bl.a. bör

möjligheterna till EU-stöd undersökas.

Utskottet förutsätter att regeringen

fortsätter sitt arbete med denna fråga

och redovisar sina överväganden i

samband med att det aviserade förslaget

om halv koldioxidskatt för industrin

läggs fram.

Därmed är motionärernas syfte i

väsentliga delar tillgodosett. Någon

tillstyrkan av de aktuella

motionsyrkandena erfordras därför ej.

Värmeleveranser till industrin och

växthusnäringen

I propositionen föreslås att

kompensationen om 9 öre per kWh vid

levererans av värme till

tillverkningsindustrin och för

växthusuppvärmning slopas. Regeringen

anför att värmekompensationen i allt

högre grad kommit att utnyttjas på ett

sätt som inte var avsett vid införandet.

Kompensationen bör därför slopas så

snart som möjligt. Regeringen kommer att

i annan ordning överväga förslag om

ekonomiska stödåtgärder till vissa

värmeleverantörer, främst värmeverk vars

huvudsakliga bränsleförbrukning består

av biobränslen och som har stora

industrileveranser. Sådana åtgärder bör

dock enligt regeringen vidtas utan

anknytning till energiskattesystemet.

I motion Sk45 yrkande 17 av Bo Lundgren

m.fl. (m) hemställer motionärerna att

förslaget avslås.

Även i motion Sk46 yrkandena 5 och 6 av

Lars Bäckström m.fl. (v) hemställer

motionärerna att förslaget avslås och

att riksdagen hos regeringen begär ett

nytt förslag som innebär att

fjärrvärmeverken får kompensation för

sina leveranser till industrin, t.ex.

genom en återgång till tidigare regler.

I motion Sk50 yrkande 8 av Mats Odell

m.fl. (kds) anför motionärerna att

problemet med den slopade kompensationen

är att biobränslen drabbas. Enligt

motionärernas mening bör det finnas

andra möjligheter att stävja ett

eventuellt missbruk av kompensationen.

Vid förändringar på detta område bör

enligt motionärerna biobränslenas

konkurrenskraft säkerställas.

Utskottet vill inledningsvis klargöra

att det enligt utskottets mening inte

kan komma i fråga att helt slopa

värmeverkens möjlighet till skatte

nedsättning vid värmeleveranser till

industrin. Att avskaffa denna möjlighet

skulle gå vida utöver det syfte som

regeringen angivit för sitt förslag.

Utskottet har inte heller uppfattat att

detta är avsikten, även om lagtexten

fått en sådan utformning. Utskottet

utgår därför vid sin fortsatta

behandling från ett förslag som innebär

att de tidigare gällande reglerna skall

sättas i kraft när den s.k. nioöringen

slopas.

När industrins energiskatt slopades och

koldioxidskatten reducerades till 25 %

av den allmänna nivån den 1 januari 1993

infördes en motsvarande

skattenedsättning för de värmeverk som

levererar värme till industrin.

Härigenom blev det möjligt för

värmeverken att erbjuda industrin värme

på samma villkor som gäller för

industrins egen produktion. Lagstiftaren

kunde på detta sätt undvika att

industrin bygger upp egen

värmeproduktion i de fall då fjärrvärme

finns att tillgå. För att inte

möjligheterna att använda biobränslen

för övrig produktion i värmeverken

skulle påverkas negativt och för att

skattenedsättningen vid

industrileveranser skulle få full effekt

angavs i ärendet att skattepliktiga

bränslen i första hand skall anses

använda för industrileveranser.

Den 1 juli 1994 ersattes

skattenedsättningen med en

schabloniserad kompensation vid

värmeleveranser i syfte att ytterligare

öka utrymmet för användning av

biobränslen i värmeverk.

Värmekompensationen bestämdes till 9 öre

per kWh, vilket bedömdes ge en viss

inkomstökning för staten. Med nioöringen

sjönk kompensationen till värmeverken

under den nivå som gäller för industrins

egen värmeproduktion samtidigt som

verken fick möjlighet till kompensation

för obeskattade bränslen. Sedan värme

kompensationen infördes har

energiskatterna höjts med cirka 10 %

utan någon motsvarande justering av

nioöringen.

Möjligheten till värmekompensation står

öppen för alla former av leverans av

värme till industrin. Kompensationen kan

därför utnyttjas av industriföretag som

av olika skäl redan tidigare använt

annat än mineraloljebaserade bränslen

för att producera värme i tillverknings

processen. Om värmeproduktionen bryts ut

ur tillverkningsföretaget och placeras i

en egen juridisk person kan

värmekompensation erhållas för

leveranserna. Utgifterna för

värmekompensationen beräknades

ursprungligen till ca 400 miljoner

kronor. Industrins anpassning till

reglerna har under senare tid gått

snabbt, och som en följd bl.a. av denna

anpassning kan utgifterna för år 1996

med nuvarande uppgifter beräknas till

vver 1,2 miljarder kronor. Om inget görs

kan utgifterna komma att tredubblas

ytterligare en gång.

Enligt utskottets mening talar starka

skäl för att utrymmet för

värmekompensation nu måste begränsas

till de fall som ursprungligen varit

avsedda att omfattas av dessa regler. En

utgångspunkt måste vara att förändringen

skall genomföras utan att biobränslenas

konkurrenskraft i dessa fall minskar.

Olika lösningar kan tillgripas och

utskottet har bl.a. övervägt möjligheten

att låta värmekompensationen ligga kvar

i skattereglerna och begränsa den till

vissa typer av värmeleveranser. Med

hänsyn till att värmekompensationen för

biobränslen utgör ett bidrag som bör

redovisas på budgetens utgiftssida och

då stödformen ger betydligt säkrare

möjligheter att undvika oönskade

företeelser anser utskottet emellertid

att behovet av bibehållna

konkurrensförutsättningar för

biobränslena bör tillgodoses genom ett

särskilt stöd.

Innan utskottet går in på

skattereglernas utformning vill

utskottet understryka vikten av ett

skyndsamt besked till näringen om

stödets utformning så att de

investeringsbeslut som fattas nu inte

påverkas negativt och även vikten av att

stödet får en utformning som möjliggör

långsiktiga investeringar på området. I

sammanhanget bör också nämnas att

regeringens aviserade förslag om en

höjning av koldioxidskatten för

industrin kommer att innebära en kraftig

förbättring av biobränslenas

konkurrenssituation inom industrin,

vilket bör minska stödbehovet.

Utskottet anser således att nioöringen

bör ersättas med ett särskilt stöd när

det gäller biobränslena. När nioöringen

slopas bör som utskottet redan anfört

tidigare gällande regler återinföras. På

detta sätt återställs skattened

sättningen vid värmeleveranser till

industrin till den nivå som gäller för

industrins egen värmeproduktion, och de

värmeverk som haft svårigheter att

utveckla sina värmeleveranser till

industrin på grund av nioöringens

urholkning får sin konkurrenskraft

återställd.

Med nioöringen infördes också en spärr

mot användning av råtallolja i de

berörda verken. Råtalloljan är ett

biobränsle och därför skattefri.

Samtidigt utgör den en viktig råvara vid

framställning av färg, lacker etc. För

att förhindra att råtalloljan används

som bränsle i de värmeverk som var

beroende av nioöringen föreskrevs att

värmekompensation skulle utgå endast

under förutsättning att råtallolja inte

används i verket.

När nioöringen nu avskaffas finns det

anledning att överväga om spärren bör

kvarstå i någon form. Härvid kan noteras

att spärren inte omfattar de verk som

klarar sig utan värmekompensationen.

Vidare är problemet med råtalloljan inte

unikt. Stimulansen för eldning av

biobränslen medför att dessa allmänt

sett får ett större ekonomiskt värde,

och en följd är att kostnaderna för

alternativa användningar ökar. En

motsvarande effekt uppkommer t.ex. när

efterfrågan på spån som biobränsle ökar

råvarukostnaderna för

spånskiveproducenterna. Enligt

utskottets mening bör behovet av en

spärr i de verk som tar emot stöd kunna

tillgodoses via stödet och då utskottet

inte är berett att föreslå att spärren

utvidgas till andra områden anser

utskottet att spärren bör utgå ur

skattelagstiftningen.

De regler som utskottet föreslår

innebär att värmeverk som levererar

värme till industrin och växthusnäringen

skall vara berättigade till en

nedsättning som motsvarar hela

energiskatten och tre fjärdedelar av

koldioxidskatten på det bränsle som

använts för leveransen. I första hand

skall skattepliktiga bränslen anses

använda för värmeleveranser som

berättigar till nedsättning. I

förhållande till regeringens förslag

till lag om ändring i lagen (1994:1776)

om skatt på energi innebär utskottets

förslag dels att ändringarna i 9 kap.

7 och 8 §§ utgår, dels att 9 kap. 5 §

får den ändrade lydelse som framgår av

hemställan.

Med det anförda tillstyrker utskottet

regeringens förslag med de justeringar

som utskottet angivit. Härigenom

tillgodoses i allt väsentligt syftet med

motion Sk46 yrkandena 5 och 6.

Utskottet avstyrker motion Sk45 yrkande

17. Som en följd av utskottets

ställningstagande behövs inte något

tillkännagivande till regeringen om

behovet av att säkerställa biobränslenas

konkurrenskraft varför utskottet

avstyrker även motion Sk50 yrkande 8.

Växthusnäringens energiskatter

I motion Sk43 av Lars Hedfors (s) och

Rolf Kenneryd (c) hemställer

motionärerna att växthusnäringen får

uppskov med övergången till nya rutiner

för nedsättning av energiskatten till

den 1 januari 1997 i avvaktan på att ett

förslag om nya regler för industrins

energibeskattning kan läggas fram.

I motion Sk42 av Ingvar Eriksson (m)

anförs att regeringen ännu inte

presenterat något förslag till

uppbördssystem för växthusodlingen som

beaktar branschens speciella

likviditetsproblem och

likviditetssvängningar över året. I

avvaktan på ett sådant förslag bör

enligt motionärerna nuvarande regler

fortsätta att tillämpas.

Växthusnäringen får i dag sin

energiskattenedsättning när bränslet

levereras. Enligt ett tidigare beslut

skulle näringen ha gått över till ett

system med kvartalsvis återbetalning den

1 januari 1996. Omläggningen har

skjutits upp till den 1 juli 1996 bl.a.

med hänsyn till att regeringen tidigare

aviserat att förslag om nya regler för

industrins energibeskattning skulle

läggas fram före den 1 juli 1996 (bet.

1995/96:SkU21).

Enligt utskottets mening bör

växthusnäringens övergång till nya

regler för nedsättningen av energiskatt

skjutas upp till den 1 januari 1997 i

avvaktan på att nya regler för

industrins energibeskattning kan

föreläggas riksdagen. Utskottet

tillstyrker således motion Sk43.

Härigenom tillgodose i allt väsentligt

motion Sk42.

Utskottet ställningstagande föranleder

den ändring i punkterna 5 och 6 av

övergångsbestämmelserna till lagen

(1994:1776) om skatt på energi som

framgår av hemställan.

Produktionsskatterna på elektrisk

kraft från kärnkraftverk och äldre

vattenkraftverk

I propositionen föreslås att

produktionsskatterna på elektrisk kraft

från kärnkraftverk och från äldre

vattenkraftverk höjs med 1 öre per kWh

den 1 september 1996 och med ytterligare

1 öre per kWh den 1 juli 1997.

Regeringen anför att vattenkraftsskatten

visserligen nyligen höjts (prop.

1994/95:203, bet. 1994/95:SkU28) men av

statsfinansiella skäl bör nu en

ytterligare höjning ske. Inom

regeringskansliet har enligt vad som

anförs under en längre tid övervägts i

vad mån vattenkraftsskatten i sin helhet

bör ersättas med en fastighetsskatt. Det

är regeringens avsikt att så snart som

möjligt lägga fram ett sådant förslag

till riksdagen. En omläggning till

fastighetsskatt medför enligt regeringen

att de ekonomiska snedvridningar som den

nuvarande produktionsskatten ger upphov

till minskar. Den varaktiga effekten av

höjningen av skatten på el från

kärnkraftverk beräknas till 720 miljoner

kronor och motsvarande effekt av

höjningen av skatten på äldre

vattenkraftverk beräknas till 460

miljoner kronor. Till den del höjningen

träffar näringslivets energianvändning

bygger beräkningen på antagandet att en

övervältring successivt kommer att ske

på lönerna med minskat underlag för

skatter och avgifter som följd.

I motionerna Sk45 yrkande 16 av Bo

Lundgren m.fl. (m), Sk39 yrkande 2

delvis av Lars Hjertén (m) och Sk47

yrkande 7 delvis av Lars Leijonborg

m.fl. (fp) hemställer motionärerna om

avslag på förslaget.

I motion Sk51 yrkande 7 av Marianne

Samuelsson m.fl. (mp) föreslår

motionärerna att den senare höjningen

genomförs redan den 1 januari 1997.

I motion Sk46 yrkande 7 av Lars

Bäckström m.fl. (v) anför motionärerna

att produktionsskatten på el från

kärnkraftverk är lägre än skatten på el

från äldre vattenkraftverk. Denna

skillnad bör enligt motionärerna minska,

lämpligast genom en successiv ökning av

produktionsskatten på el från

kärnkraftverk.

I motion Sk50 yrkandena 9 och 10 av

Mats Odell m.fl. (kds) anförs att

ensidiga skatteökningar kan ge upphov

till import av fossilbränslebaserad

kraftproduktion. Det ökade skatteuttaget

på kärnkraftsbaserad elproduktion ligger

dock enligt motionärerna i linje med

strävan att långsiktigt ge en riktigare

prisbild när det gäller kraftproduktion.

Det riktiga vore dock att fondera dessa

ökade intäkter för att ge möjlighet till

nyinvesteringar i förnybar elproduktion

(biobränsle och vind). Vad gäller

vattenkraftsskatten bör enligt

motionärernas mening en höjning

kompenseras med sänkta

arbetskraftskostnader.

Enligt uppgifter som bl.a.

Industriförbundet lämnat i en skrivelse

till utskottet är de flesta elintensiva

företagen bundna av fleråriga kontrakt

som ger leverantörerna rätt att

övervältra alla nya skatter som påförs

dem. Den prishöjning som genomfördes med

anledning av motsvarande skattehöjningar

den 1 januari 1996 är dock enligt

skrivelsen föremål för process. Med

anledning av bl.a. dessa uppgifter har

skatteminister Thomas Östros i ett

interpellationssvar den 24 maj 1996

meddelat att regeringen skyndsamt kommer

att utvärdera produktionsskatterna med

hänsyn bl.a. till

övervältringseffekterna och, om det

bedöms nödvändigt, återkomma med ett

besked under hösten 1996.

Enligt utskottets mening syftar den

utbildningssatsning som regeringen

föreslår i vårpropositionen till att

långsiktigt stärka Sveriges

internationella konkurrenskraft. De

föreslagna höjningarna bidrar till att

finansiera denna satsning och utgör

därför en viktig del i de

kraftansträngningar som måste göras för

att målen om balans i budgeten och

långsiktig konkurrenskraft skall kunna

nås. Andra skattehöjningar som genomförs

belastar i stället konsumtionen och

hushållen.

De aktuella skatterna betalas av

elproducenterna. På den avreglerade

elmarknaden sätts priset på el efter

marknadsmässiga förutsättningar, och det

finns inte någon automatisk koppling

mellan höjda produktionsskatter och

priserna på el. De uppgifter som lämnats

om att det skulle finnas sådana

kopplingar mot den energiintensiva

industrin kommer att snabbutredas.

Enligt utskottets mening bör dessa

uppgifter inte utgöra ett hinder för att

påbörja den planerade

utbildningssatsningen genom att nu fatta

de nödvändiga finansieringsbesluten.

Av det anförda framgår att utskottet

ställer sig bakom regeringens förslag om

en höjning av de aktuella

produktionsskatterna och att utskottet

avstyrker såväl avslagsyrkandena i

motionerna Sk45, Sk39 och Sk47 som

yrkandet om en tidigareläggning i motion

Sk51.

När det gäller yrkandena om framtida

förändringar av produktionsskatterna

pågår för närvarande överläggningar

mellan partierna om energipolitikens

utformning. Överläggningarna grundar sig

på 1991 års energiöverenskommelse,

Energikommissionens slutbetänkande och

remissvaren på detta. Grundläggande för

överläggningarna är målet att nå ett

fortsatt brett och stabilt samförstånd i

energipolitiken som möjliggör en

omställning av energisystemet på

grundval av långsiktigt hållbara

politiska beslut. När det gäller

ekonomiska styrmedel är det bl.a. frågan

om hur industrins energianvändning skall

beskattas som enligt kommissionen

behöver få en tillfredsställande

lösning.

Utskottet anser att resultatet av

överläggningarna bör avvaktas i denna

del och avstyrker därför förslagen om

tillkännagivanden till regeringen om

behovet av en högre skatt på

kärnkraften, en fond för investeringar i

förnybar elproduktion och om sänkta

arbetsgivaravgifter.

I motion Sk46 yrkande 10 av Lars

Bäckström m.fl. (v) anförs att det bör

finnas en beredskap att genomföra en

skatteväxling med höjda energi- och

miljörelaterade skatter och motsvarande

skattesänkningar på arbete i kombination

med fördelningspolitiskt riktade

åtgärder för lägre inkomstskikt. En

utgångspunkt kan enligt motionärerna

vara att öka de miljörelaterade

skatterna till en nivå om 5-6 % av BNP.

I motion Sk51 av Marianne Samuelsson

m.fl. (mp) anförs att en skatteväxling

bör ske successivt och uppgå till 100

miljarder kronor år 2010. Under den

närmaste treårsperioden bör

skatteväxlingen omfatta 25 miljarder

kronor (yrkande 4). En avfallsskatt bör

införas (yrkande 9) liksom höjda

avgifter på handelsgödsel och

bekämpningsmedel (yrkande 10).

I motion Sk47 yrkande 8 av Lars

Leijonborg m.fl. (fp) anför motionärerna

att ekonomiska styrmedel i form av t.ex.

energiskatter har en avgörande betydelse

i arbetet för ett ekologiskt hållbart

samhälle. Det finns all anledning att

hävda verklig skatteväxling som en

huvudprincip när det gäller nya

skattehöjningar på t.ex. energi. Det är

nödvändigt och önskvärt att för varje

skatt som höjs av miljöskäl samtidigt

sänka en annan skatt, t.ex. på arbete.

Enligt utskottets mening eftersträvar

regeringen i konvergensprogrammet att

tillgodose miljöhänsynen genom en

ändring av skattestrukturen så att

skattebelastningen på arbetskraften

lättas och beskattningen av

miljöstörande utsläpp ökas - så kallad

skatteväxling. Inom miljö- och

energipolitiken finns det enligt vad

regeringen anför i vårpropositionen skäl

att utveckla användandet av skatter och

avgifter för att styra mot ett

ekologiskt mer uthålligt samhälle. För

närvarande prövar Skatteväxlings

kommittén frågan hur en växling mellan

skatter på arbete och miljörelaterade

skatter kan komma till stånd. Sedan

kommittén avslutat sitt arbete avser

regeringen att pröva möjligheterna till

en sådan s.k. grön skatteväxling.

Utskottet anser i likhet med regeringen

att resultatet av Skatteväxlings

kommitténs arbete bör avvaktas och

utskottet avstyrker därför motions

yrkandena om tillkännagivanden till

regeringen i denna fråga.

Miljöskatt på inrikes flygtrafik

I propositionen anförs att miljöskatten

på inrikes flygtrafik fr.o.m. den 1

januari 1997 bör ersättas av ett system

med bättre miljöstyrning, t.ex.

differentierade landningsavgifter.

Avregleringen av den civila inrikes

luftfarten har gjort det allt svårare

att på ett rättvist sätt göra de

schablonberäkningar som miljöskatten

grundas på. I en skrivelse den 21

februari 1996 har EU-kommissionens

generaldirektorat för skattefrågor

vidare hävdat att miljöskatten på

inrikes flygtrafik inte är förenlig med

mineraloljedirektivets bestämmelse om

att yrkesmässigt flyg inte får

beskattas. Förändringen beräknas ge ett

varaktigt skattebortfall på 100 miljoner

kronor.

I motion Sk50 yrkande 11 av Mats Odell

m.fl. (kds) anför motionärerna att det

är nödvändigt att få en motsvarande

miljöstyrning och att det ger felaktiga

signaler om man räknar med att

förändringen skall ge minskade

inkomster.

I motion Sk51 yrkande 8 av Marianne

Samuelsson m.fl. (mp) yrkas att

riksdagen hos regeringen begär ett

förslag som innebär att miljöskatten

ersätts med t.ex. landningsavgifter så

att inkomsterna inte minskar.

Enligt utskottets mening bör

regeringens förslag avvaktas. Utskottet

avstyrker motionsyrkandena.

Avdragsramen för representation

I propositionen anförs att ett led i

saneringen av statsfinanserna bör vara

att avdragsramen för representation

begränsas. Det maximalt avdragsgilla

beloppet för måltidsutgifter bör

halveras till 90 kr. Begränsningen bör

gälla representation fr.o.m. år 1997.

Regeringen avser att återkomma till

riksdagen med ett förslag senare i år.

Förslaget beräknas ge en varaktig

inkomstförstärkning på 500 miljoner

kronor.

I motion Sk45 yrkande 19 av Bo Lundgren

m.fl. (m) avvisar motionärerna det

aviserade förslaget. De anför att

inslaget av svårkontrollerad

representation i egna lokaler sannolikt

kommer att öka och att förslaget kommer

att hota sysselsättningen i

restaurangbranschen.

I motion Sk50 yrkande 14 av Mats Odell

m.fl. (kds) anförs att det nyligen

slopade avdragsförbudet för vin och

sprit bör återinföras.

I motion Sk51 yrkande 12 av Marianne

Samuelsson m.fl. (mp) anför motionärerna

att det inte finns något behov av att

skattesubventionera en mindre grupp

människors konsumtion av mat och

alkohol. Motionärerna föreslår att

avdraget för representation avskaffas

fr.o.m. år 1997.

I motion Sk48 av Frank Lassen (s) anför

motionären att avdraget för

representation bör slopas eftersom

åtgärden knappast kan påverka de svenska

företagens konkurrens- och

överlevnadskraft och regelverket skulle

bli enklare och kostnaderna för

administration minska.

Som utskottet framhållit är den

satsning på utbildning som regeringen

föreslår i vårpropositionen en viktig

del i programmet för att långsiktigt

stärka Sveriges konkurrenskraft och nå

en stabil balans i de offentliga

finanserna. Utskottet anser dock att ett

definitivt ställningstagande till frågan

om den aviserade åtgärden bör genomföras

som ett led i finansieringen av denna

satsning bör anstå till dess att ett

konkret förslag från regeringen

föreligger. I avvaktan härpå avstyrker

utskottet de aktuella motionsyrkandena.

Allmänna egenavgiften till

sjukförsäkringen m.m.

I propositionen anför regeringen att

förslag om höjning av den allmänna

sjukförsäkringsavgiften för löntagare

till 4,95 % för år 1997 och 5,95 %

fr.o.m. år 1998 kommer att läggas fram

senare i vår. På samma sätt som vid

tidigare tillfällen kommer

sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare

och egenföretagare att sänkas och en

annan avgift att höjas i motsvarande

mån. Denna gång bör dock enligt

regeringen den allmänna löneavgiften och

inte arbetsmarknadsavgiften användas för

att balansera sänkningen av

sjukförsäkringsavgiften. Den allmänna

löneavgiften utgör en inkomstkälla för

staten och bidrar enligt regeringens

mening därför till en mer entydig

förstärkning av de offentliga

finanserna. Dessa förändringar

aktualiserar justeringar av de särskilda

löneskatterna på vissa förvärvsinkomster

och på pensionskostnader för 1997 och

1998 samt justeringar i den särskilda

premieskatten för grupplivförsäkringar

m.m. Även i denna del kommer ett förslag

att lämnas senare i vår. Någon ökad

inkomst beräknas inte i detta sammanhang

eftersom förslaget om en successiv

höjning av den allmänna

sjukförsäkringsavgiften under åren

1996-1998 redan godkänts av riksdagen

och ingår i saneringsprogrammet.

I motion Sk45 av Bo Lundgren m.fl. (m)

anför motionärerna att skatten på arbete

måste sänkas för att förbättra

förutsättningarna för nya arbeten. De

avvisar ytterligare höjningar av den

allmänna sjukförsäkringsavgiften och

begär att avgiften sänks med en

procentenhet (yrkandena 1 och 2). Den

allmänna löneavgiften bör enligt

motionärernas mening slopas (yrkande 3).

I motion Sk50 yrkande 15 av Mats Odell

m.fl. (kds) motsätter sig motionärerna

en höjning av de allmänna egenavgifterna

eftersom den drabbar låginkomsttagare

och medför minskade inkomster för

kommunerna. Enligt motionärernas mening

drabbar detta vård och omsorg.

I motion Sk51 yrkande 13 av Marianne

Samuelsson m.fl. (mp) anför motionärerna

att egenavgifter är betydligt mer

kännbara för låg- än för

höginkomsttagare och att höjningarna

urholkar kommunernas skatteunderlag,

tvingar fram neddragningar av kommunal

verksamhet och försvårar för kommunerna

att uppnå ekonomisk balans. Målet bör

enligt motionärerna vara att de allmänna

egenavgifterna avskaffas.

Enligt utskottets mening har de

åtgärder som riksdagen beslutat i syfte

att skapa balans mellan statens

inkomster och utgifter inneburit både

höjda skatter och sänkta utgifter.

Ambitionen att så långt möjligt värna

vård, omsorg och utbildning har

inneburit att utgiftsminskningarna

främst har lagts på bidrag och

ersättningar till hushållen och den

statliga verksamheten. Av

fördelningspolitiska skäl har

skatteåtgärderna utformats så att de

särskilt påverkar grupper med högre

inkomster. Några exempel på detta är

full skatt på utdelningsinkomster, full

skatt på realisationsvinster, bibehållen

förmögenhetsskatt och värnskatt. Andra

åtgärder som höjningen av egenavgifterna

har en mer jämn fördelningspolitisk

profil. Målet att få balans i de

offentliga utgifterna nås således genom

besparingar som sammantaget ger en

rättvis fördelningsprofil. Den

viktigaste fördelningspolitiska

uppgiften är dock att minska

arbetslösheten, som vidgar klyftorna och

urholkar den sociala tryggheten. Den

viktigaste uppgiften är därför att göra

det möjligt för alla som kan att

försörja sig på arbete. En varaktigt god

tillväxt och hög sysselsättning måste

byggas under av goda statsfinanser.

Budgetsaneringen stärker därmed

möjligheterna att halvera den öppna

arbetslösheten fram till år 2000.

Enligt utskottets mening är det med

hänsyn till målen för budgetpolitiken

viktigt att de åtgärder som ingår i

saneringsprogrammet och godkänts av

riksdagen genomförs. Utskottet anser att

regeringens aviserade förslag bör

avvaktas innan definitiv ställning tas

till de aktualiserade åtgärderna och

avstyrker med hänvisning härtill motions

yrkandena.

Bilförmån

I propositionen anför regeringen att ett

förslag om ändrade regler för

beskattning av bilförmån kommer att

läggas fram och att utgångspunkten är

att förmånsbeskattningen inte skall vara

oberoende av den privata körsträckans

längd.

I motion Sk45 yrkande 20 av Bo Lundgren

m.fl. (m) anförs att regeringen bör

överväga en sänkt förmånsbeskattning för

tjänstebilar som används privat i

begränsad utsträckning genom exempelvis

en rörlig del i beskattningen. En sådan

modell leder sannolikt till en

överströmning från användandet av äldre

privatägda och miljömässigt mindre bra

fordon till fler företagsägda och

modernare bilar, vilket ger en positiv

miljöeffekt.

I motion Sk41 yrkande 2 av Lennart

Fremling m.fl. (fp) anförs att förslaget

om bilförmånsbeskattning måste utgå från

ambitionen att den enskilde skall

beskattas för privat körning på ett

sådant sätt att hon känner av

marginalkostnaden av privat bilkörning

beräknad med samhällsekonomiska metoder.

I motion Sk50 yrkande 16 av Mats Odell

m.fl. (kds) anförs att bilförmåns

beskattningen måste bli mer

miljöanpassad. Det är viktigt att

förändringar kommer till stånd som kan

skapa förutsättningar för att privat

användning av tjänstebilar belastas med

en relevant kostnad.

Ett förslag till beskattning av

bilförmån har nu lagts fram i

departementspromemorian Beskattning av

bilförmån (Ds 1996:34). I promemorian

föreslås en beskattningsmodell där

förmånens värde bestäms efter schablon.

Schablonen skall motsvara samtliga

kostnader utom drivmedel och bygger på

en uppskattad genomsnittlig privat

körsträcka om 1 600 mil. Om

förmånshavaren inte bekostar samtliga

kostnader för drivmedel skall till

förmånsvärdet läggas marknadsvärdet av

förmånen av fritt drivmedel, dock lägst

kostnaden för 4 000 mils körning.

Utskottet vill betona att den nuvarande

beskattningen av förmånsbilar inte

innebär något incitament för

förmånstagaren att begränsa sin körning

eller att välja en bränslesnål bil. Det

utredningsförslag som tagits fram inom

regeringskansliet har som

huvudinriktning att innehavaren själv

skall betala sina kostnader för

drivmedel och detta ger ett incitament

att köra mindre. Kontrollproblemen blir

med denna modell också mindre än om

förmånsbeskattningen fullt ut knutits

till det privata nyttjandet. Enligt

utskottet mening bör remissbehandlingen

av förslaget och regeringens

överväganden och beslut i frågan nu

avvaktas. Utskottet avstyrker de

aktuella motionsyrkandena.

Övriga frågor

Riksdagen har nyligen antagit en lag om

ändring i 2 kap. 8 § lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter

med ikraftträdande den 1 juli 1996

(prop. 1995/96:152, bet. 1995/96:SkU25).

Av lagtekniska skäl bör den ytterligare

ändring i paragrafen som föreslås i

detta ärende få formen av en ändring i

den redan antagna ändringslagen.

Utskottet har utformat hemställan i

enlighet härmed.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande

förmögenhetsskatten vid 1997 års

taxering

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Sk45 yrkande 9,

1995/96:Sk46 yrkandena 1 och 2,

1995/96:Sk47 yrkande 1, 1995/96:Sk50

yrkandena 1 och 3 och 1995/96:Sk51

yrkandena 1-3 bifaller proposition

1995/96:198 i denna del,

res. 1 (m) - delvis

res. 2 (fp) - delvis

res. 3 (v) - delvis

res. 4 (mp) - delvis

res. 5 (kds) - delvis

2. beträffande en reformerad

förmögenhetsbeskattning

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:Sk46 yrkande 3 och

1995/96:Sk47 yrkande 2,

res. 6 (fp)

res. 7 (v))

3. beträffande sambeskattningen

av förmögenhet

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:Sk54 och 1995/96:Sk50 yrkande

2,

res. 8 (fp, kds)

4. beträffande redovisning och

betalning av mervärdesskatt

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Sk45 yrkande 14,

1995/96:Sk47 yrkande 4 och

1995/96:Sk50 yrkande 4 bifaller

proposition 1995/96:198 i denna del

och beslutar om den justering av

underlaget för beloppsgränsen som

utskottet redovisat,

res. 9 (m, fp, kds)

5. beträffande handelsbolagens

mervärdesskatt

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:Sk44 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

6. beträffande återbetalning av

överskjutande mervärdesskatt

att riksdagen avslår motion

1995/96:Sk44 yrkande 2,

res. 10 (m, fp)

7. beträffande mervärdesskatten

på livsmedel och tidningar

att riksdagen avslår motion

1995/96:Sk45 yrkandena 21 och 24,

res. 11 (m)

res. 12 (fp)

8. beträffande statlig

inkomstskatt på förvärvsinkomster

att riksdagen med avslag på motion

1995/96:Sk46 yrkande 4 bifaller

proposition 1995/96:198 i denna del,

res. 13 (m) -

delvis

res. 14 (v) -

delvis

9. beträffande mätperioden för

indexuppräkning av brytpunkten

att riksdagen bifaller proposition

1995/96:198 i denna del,

10. beträffande

inkomstbeskattningens allmänna

utformning

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:Sk45 yrkandena 4-6, 12, 13,

22 och 23 och 1995/96:Sk50 yrkandena

5 och 13,

res. 15 (m)

res. 16 (fp)

res. 17 (kds)

11. beträffande

företagsbeskattningen

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:Sk45 yrkandena 8, 10 och 11

och 1995/96:Sk47 yrkande 3,

res. 18 (m)

res. 19 (fp)

12. beträffande energiskatten på

bränslen och elektrisk kraft

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Sk39 yrkande 1 och

yrkande 2 i denna del, 1995/96:Sk41

yrkande 1, 1995/96:Sk45 yrkande 15,

1995/96:Sk46 yrkandena 8 och 9,

1995/96:Sk47 yrkande 7 i denna del,

1995/96:Sk49, 1995/96:Sk50 yrkandena

6 och 7, 1995/96:Sk51 yrkandena 5 och

6, 1995/96:Sk53 och 1995/96:Sk55

yrkandena 1 och 2 bifaller

proposition 1995/96:198 i denna del,

res. 20 (m, fp) - delvis

res. 21 (v)

res. 22 (mp) -

delvis

res. 23 (kds)

13. beträffande industrins

energibeskattning

att riksdagen avslår motion

1995/96:Sk46 yrkande 11,

res. 24 (v)

14. beträffande

grönfodertorkarna

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:Sk40 och 1995/96:Sk50 yrkande

12,

res. 25 (m, fp, v)

15. beträffande värmeleveranser

till industrin och växthusnäringen

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Sk46 yrkande 5,

1995/96:Sk45 yrkande 17 och

1995/96:Sk50 yrkande 8 och med

anledning av motion 1995/96:Sk46

yrkande 6 och proposition 1995/96:198

beslutar om en återgång till tidigare

regler för kompensationen för

värmeleveranser till industri och

växthusnäring,

res. 26 (m) - delvis

res. 27 (mp) - delvis

res. 28 (kds)

16. beträffande växthusnäringens

energiskatter

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk43 och med anledning av

motion 1995/96:Sk42 beslutar skjuta

upp omläggningen av rutinerna för

växthusnäringens

energiskattenedsättning från den 1

juli 1996 till den 1 januari 1997,

17. beträffande

produktionsskatterna på kärnkraft

och äldre vattenkraft

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Sk39 yrkande 2 i

denna del, 1995/96:Sk45 yrkande 16,

1995/96:Sk47 yrkande 7 i denna del

och 1995/96:Sk51 yrkande 7 bifaller

proposition 1995/96:198 i denna del,

res. 29 (m, fp) - delvis

res. 30 (v)

res. 31 (mp) - delvis

18. beträffande den framtida

utformningen av produktionsskatterna

på el

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:Sk46 yrkande 7 och

1995/96:Sk50 yrkandena 9 och 10,

res. 32 (v)

res. 33 (kds)

19. beträffande skatteväxling

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:Sk46 yrkande 10, 1995/96:Sk47

yrkande 8 och 1995/96:Sk51 yrkandena

4, 9 och 10,

res. 34 (m)

res. 35 (fp)

res. 36 (v)

res. 37 (mp)

20. beträffande miljöskatten på

inrikes flygtrafik

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:Sk50 yrkande 11 och

1995/96:Sk51 yrkande 8,

res. 38 (mp, kds)

21. beträffande avdragsramen för

representation

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:Sk45 yrkande 19,

1995/96:Sk48, 1995/96:Sk50 yrkande 14

och 1995/96:Sk51 yrkande 12,

res. 39 (m)

res. 40 (mp)

res. 41 (fp, kds)

22. beträffande allmänna

egenavgifter m.m.

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:Sk45 yrkandena 1-3,

1995/96:Sk50 yrkande 15 och

1995/96:Sk51 yrkande 13,

res. 42 (m)

res. 43 (mp)

res. 44 (kds)

23. beträffande bilförmån

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:Sk41 yrkande 2, 1995/96:Sk45

yrkande 20 och 1995/96:Sk50 yrkande

16,

res. 45 (m)

res. 46 (fp)

24. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad

utskottet anfört och hemställt

dels antar de vid proposition

1995/96:198 fogade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1994:1776)

om skatt på energi med

dels den ändringen att 9 kap. 7 och

8 §§ utgår ur förslaget,

dels den ändringen att 9 kap. 5 §

erhåller följande som utskottets

förslag betecknade lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

(Paragrafen upphör Om värme har

att gälla) levererats för

tillverkningsproces

sen i industriell

verksamhet eller

för växthus

uppvärmning vid

yrkesmässig växt

husodling, medger

beskattnings

myndigheten efter

ansökan av den som

framställt värmen

återbetalning av

energiskatten och

tre fjärdedelar av

koldioxidskatten på

bränsle som

förbrukats vid fram

ställning av

värmen.

2. lag om ändring i lagen (1983:1104)

om särskild skatt för elektrisk kraft

från kärnkraftverk,

3. lag om ändring i lagen

(1982:1201) om skatt på viss

elektrisk kraft,

4. lag om ändring i lagen (1991:1850)

om upphävande av lagen (1947:577) om

statlig förmögenhetsskatt,

5. lag om ändring i

mervärdesskattelagen (1994:200) med

den ändringen att 14 kap. 12 §

erhåller följande som utskottets

förslag betecknade lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

14 kap.

12 §

Om inget annat Om inget annat

följer av 13 §, följer av 13 §,

skall den som skall den som

bedriver en verk bedriver en verksam

samhet där het där

beskattnings beskattnings

underlagen för underlagen

beskattningsåret exklusive

beräknas uppgå till gemenskapsinterna

förvärv och import

1. högst 40 för beskattnings

miljoner kronor året beräknas uppgå

lämna in till

deklarationen

senast den 5 i 1. högst 40

andra månaden efter miljoner kronor

utgången av den lämna in

redovisningsperiod deklarationen

som deklarationen senast den 5 i

avser, andra månaden efter

utgången av den

2. mer än 40 redovisningsperiod

miljoner kronor som deklarationen

lämna in avser,

deklarationen

senast den 20 i 2. mer än 40

månaden efter miljoner kronor

utgången av den lämna in

redovisningsperiod deklarationen

som deklarationen senast den 20 i

avser. månaden efter

utgången av den

redovisningsperiod

som deklarationen

avser.

I fall som avses i 5 § andra meningen

skall deklarationen lämnas in senast 35

dagar efter förvärvet.

6. lag om ändring i lagen (1947:576)

om statlig inkomstskatt,

7. lag om ändring i lagen (1994:1852)

om beräkning av statlig inkomstskatt

på förvärvsinkomster vid 1996-1999

års taxeringar,

8. lag om ändring i lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter

med den ändringen att 2 kap. 8 § utgår

ur förslaget,

dels antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1996:000) om

ändring i lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 8 §

lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter i dess lydelse enligt

lagen (1996:000) om ändring i nämnda lag

skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

8 §1

Följande juridiska personer skall lämna

självdeklaration

1. aktiebolag, ekonomisk förening,

sparbank, ömsesidigt skadeförsäk

ringsföretag och värdepappersfond samt

sådan stiftelse, fond eller inrättning

som har till huvudsakligt ändamål att

tillgodose viss familjs, vissa familjers

eller bestämda personers ekonomiska

intressen,

2. ideell förening, som avses i 7 § 5

mom. första stycket lagen (1947:576) om

statlig inkomstskatt, om dess

bruttointäkter under beskattningsåret

överstigit grundavdraget enligt 8 §

nämnda lag,

3. dödsbo när dess bruttointäkter av

kapital av annat slag än avkastning för

vilken preliminär A-skatt skall betalas

enligt 3 § 2 mom. tredje stycket

uppbördslagen (1953:272) och

bruttointäkter av en eller flera andra

förvärvskällor uppgått till sammanlagt

minst 100 kronor,

4. annan juridisk person, om dess

bruttointäkter av en eller flera

förvärvskällor under beskattningsåret

uppgått till sammanlagt minst 100

kronor,

5. juridisk 5. juridisk

person, vars person, vars

tillgångar av den tillgångar av den

art som anges i 3 § art som anges i 3 §

1 mom. lagen 1 mom. den

(1947:577) om upphävda lagen

statlig förmö- (1947:577) om

genhetsskatt, vid statlig förmögen

beskattningsårets hetsskatt, vid

utgång haft ett beskattningsårets

värde som utgång haft ett

överstiger 800 värde som

000 kronor eller, överstiger 900

i fråga om sådan 000 kronor eller,

juridisk person som i fråga om sådan

avses i 6 § 1 mom. juridisk person som

b nämnda lag, 25 avses i 6 § 1 mom.

000 kronor, b nämnda lag, 25

000 kronor,

6. juridisk person för vilken underlag

för statlig fastighetsskatt,

avkastningsskatt på pensionsmedel eller

särskild löneskatt på pensionskostnader

skall fastställas.

Vid bedömandet av Vid bedömandet av

deklarations deklarations

skyldighet enligt skyldighet enligt

första stycket 2-5 första stycket 2-5

skall hänsyn inte skall hänsyn inte

tas till sådan in tas till sådan in

komst eller komst eller

förmögenhet, för förmögenhet, för

vilken vilken

skattskyldighet skattskyldighet

inte föreligger inte föreligger

enligt kommunal enligt kommunal

skattelagen skattelagen

(1928:370), lagen (1928:370), lagen

om statlig om statlig

inkomstskatt eller inkomstskatt eller

lagen om statlig den upphävda

förmögenhetsskatt. lagen om statlig

Däremot skall förmögenhetsskatt.

hänsyn tas till Däremot skall

sådan inkomst eller hänsyn tas till

förmögenhet som sådan inkomst eller

enligt dubbel förmögenhet som

beskattningsavtal enligt dubbel

skall vara helt beskattningsavtal

eller delvis skall vara helt

undantagen från eller delvis

beskattning i undantagen från

Sverige. beskattning i

Sverige.

1. Lydelse enligt prop. 1995/96:152,

SkU25, rskr. 274.

dels antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1994:1776) om

skatt på energi

Härigenom föreskrivs att punkterna 51

och 62 av övergångsbestämmelserna till

lagen (1994:1776) om skatt på energi

skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

5. Såvitt avser 5. Såvitt avser

växthusuppvärmning växthusuppvärmning

vid yrkesmässig vid yrkesmässig

växthusodling växthusodling

tillämpas bestämmel tillämpas bestämmel

serna i 7 kap. 4 § serna i 7 kap. 4 §

den nya lagen först den nya lagen först

från och med den 1 från och med den 1

januari 1996 och be januari 1996 och be

stämmelserna i 9 stämmelserna i 9

kap. 2, 5, 7 och 8 kap. 2, 5, 7 och 8

§§ den nya lagen §§ den nya lagen

först från och med först från och med

den 1 juli den 1 januari

1996. 1997.

6. För bränsle, 6. För bränsle,

som förbrukas för som förbrukas för

växthusuppvärmning växthusuppvärmning

vid yrkesmässig vid yrkesmässig

växthusodling av växthusodling av

någon som inte är någon som inte är

skattskyldig, skall skattskyldig, skall

till utgången av till utgången av

juni månad 1996 december månad

ingen energiskatt 1996 ingen

tas ut och kol energiskatt tas ut

dioxidskatt tas ut och koldioxidskatt

efter en skattesats tas ut efter en

som svarar mot en skattesats som

fjärdedel av den svarar mot en

skattesats som fjärdedel av den

enligt den nya skattesats som

lagen gäller för enligt den nya

ifrågavarande lagen gäller för

bränsle. I fråga om ifrågavarande

gasol för drift av bränsle. I fråga om

stationära motorer gasol för drift av

skall dock stationära motorer

koldioxidskatt tas skall dock

ut med 350 kronor koldioxidskatt tas

per 1 000 kilogram. ut med 350 kronor

per 1 000 kilogram.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1996. Äldre bestämmelser gäller

fortfarande i fråga om förhållanden som

hänför sig till tiden före

ikraftträdandet.

1. Senaste lydelse 1995:1533

2. Senaste lydelse 1995:1533

res. 1 (m) - delvis

res. 2 (fp) -delvis

res. 3 (v) - delvis

res. 4 (mp) - delvis

res. 5 (kds)- delvis

res. 13 (m) - delvis

res. 14 (v) - delvis

res. 20 (m,fp) - delvis

res. 22 (mp) - delvis

res. 26 (m) - delvis

res. 27 (mp) - delvis

res. 29 (m, fp) - delvis

res. 31 (mp) - delvis

Stockholm den 30 maj 1996

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors

(s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s),

Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-

Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn

Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa

Halvarsson (fp), Lars Bäckström (v),

Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m),

Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson

(kds), Lars U Granberg (s), Carl Erik

Hedlund (m) och Barbro Andersson (s).

Reservationer

1. Förmögenhetsskatten (mom. 1 och

mom. 24 i motsvarande del)

Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,

Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund

(alla m) har

dels anfört följande:

Den borgerliga regeringen slopade 1991

förmögenhetsskatten på arbetande kapital

i företag och fattade även beslut om att

förmögenhetsskatten i sin helhet skulle

slopas 1995. Innan beslutet att slopa

förmögenhetsskatten hann träda i kraft

ändrades det av den socialdemokratiska

regeringen i avsikt att behålla och

bredda förmögenhetsbeskattningen. Vid

1997 års taxering föreslår regeringen en

skärpt beskattning av börsnoterade

aktier, och vid 1998 års taxering har

regeringen uppenbarligen för avsikt att

gå vidare på denna linje genom att bryta

upp 1991 års beslut om att skydda

företagens arbetande kapital från

förmögenhetsbeskattning.

Förmögenhetskatten gör det svårt att

äga och driva företag i Sverige, och

många lämnar Sverige för att undgå

beskattningen. Genom den utflyttning som

är en följd av förmögenhetsskatten

förloras enligt en doktorsavhandling

1990 sannolikt minst lika mycket som

skatten inbringar genom att avkastningen

inte beskattas här. Till det kommer att

entreprenörer och företagare som flyttar

från landet har gått förlorade. Ett

problem för skattemyndigheterna är också

olika försök till kringgående genom

ägande via utlandet. Försöken från

svensk sida att beskatta utländska

kapitalförsäkringar visar på de

kontrollproblem som föreligger.

Regeringens förslag om skärpt

förmögenhetsbeskattning av börsnoterade

aktier gör det svårare för företagen att

dra till sig nödvändigt riskkapital.

Planerna på en förmögenhetsbeskattning

av det arbetande kapitalet i företagen

får samma effekt och bidrar nu till en

osäkerhet om förutsättningarna för att

äga och driva företag i Sverige. Så

länge något bestämt besked inte lämnas

om planerna på en

förmögenhetsbeskattning av det arbetande

kapitalet i de mindre företagen är det

svårt för dessa att fatta några som

helst beslut om anskaffning av kapital.

Förmögenhetsbeskattningen är i dag

upphov till en mängd gränsdragnings

problem och orättvisor. Skärgårdsborna

drabbas av en mycket hög beskattning på

grund av fastighetsskatten och

förmögenhetsskatten. I många fall har de

inte några möjligheter att betala dessa

skatter utan kan t.o.m. tvingas sälja

sin hem för att klara situationen.

Sambeskattningen av förmögenhet ger

svårförklarliga effekter som påtalats i

motioner i detta ärende. Samboende utan

barn kan ha en gemensam förmögenhet på

1,6 miljoner kronor utan någon

beskattning, men om de skaffar barn

utgår förmögenhetsskatt med tusentals

kronor. Sambeskattningen har också

kritiserats utifrån administrativa

synpunkter av Riksskatteverket i

rapporten Förslag till förenklingar i

skattelagstiftningen (RSV Rapport

1995:10) och verket föreslår att den

avskaffas.

Vi anser att förmögenhetsskatten bör

slopas i sin helhet. På detta sätt löses

på ett enkelt och bra sätt alla de

problem som hänger samman med

förmögenhetsbeskattningen, bl.a. med

sambeskattningen, och regeringen kan

skrinlägga sina planer på en breddad

förmögenhetsbeskattning.

Med det anförda tillstyrker vi motion

Sk45 yrkande 9.

dels vid mom. 1 och mom. 24 i

motsvarande del hemställt

1. beträffande förmögenhetsskatten

vid 1997 års taxering

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk45 yrkande 9 och med

avslag på motionerna 1995/96:Sk46

yrkandena 1 och 2, 1995/96:Sk47

yrkande 1, 1995/96:Sk50 yrkandena 1

och 3 och 1995/96:Sk51 yrkandena 1-3

och proposition 1995/96:198 i denna

del beslutar slopa

förmögenhetsbeskattningen i dess

helhet,

24. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad

utskottet anfört och hemställt antar

det vid proposition 1995/96:198

fogade förslaget till lag om ändring

i lagen (1991:1850) om upphävande av

lagen (1947:577) om statlig

förmögenhetsskatt med

dels den ändringen att lagen

erhåller följande som reservanternas

förslag betecknade lydelse,

Nuvarande lydelse Reservanternas

förslag

Enligt riksdagens Enligt riksdagens

beslut föreskrivs beslut föreskrivs

att lagen att lagen

(1947:577) om (1947:577) om

statlig statlig

förmögenhetsskatt förmögenhetsskatt

skall upphöra att skall upphöra att

gälla vid utgången gälla vid utgången

av år 1991. Den av år 1991. Den

upphävda lagen upphävda lagen

tillämpas dock tillämpas dock

alltjämt vid alltjämt vid

1997 och 1996 och

tidigare års tidigare års

taxeringar. Vid taxeringar. Vid

1992-1997 års 1992-1996 års

taxeringar taxeringar

tillämpas den tillämpas den

upphävda lagen med upphävda lagen med

de ändringar som de ändringar som

framgår av framgår av

punkterna 1-5 punkterna 1-5

nedan. nedan.

dels den ändringen att punkt 2 av

övergångsbestämmelserna utgår ur

förslaget,

dels den ändringen att punkt 3 av

övergångsbestämmelserna erhåller

följande som reservanternas förslag

betecknade lydelse:

Regeringens förslag Reservanternas

förslag

3. Statlig 3. Statlig

förmögenhetsskatt förmögenhetsskatt

för skattskyldig för skattskyldig

som avses i 11 § 1 som avses i 11 § 1

mom. är mom. är

vid 1992 års vid 1992 års

taxering 1,5 taxering 1,5

procent av den del procent av den del

av den av den

beskattningsbara beskattningsbara

förmögenheten som förmögenheten som

överstiger 800 000 överstiger 800 000

kronor men inte kronor men inte

1 600 000 kronor 1 600 000 kronor

och 2,5 procent av och 2,5 procent av

den del av förmögen den del av förmögen

heten som heten som

överstiger överstiger

1 600 000 kronor, 1 600 000 kronor,

samt samt

vid 1993-1996 års vid 1993-1996 års

taxeringar 1,5 taxeringar 1,5

procent av den del procent av den del

av den beskatt av den beskatt

ningsbara ningsbara

förmögenheten som förmögenheten som

överstiger 800 000 överstiger 800 000

kronor, samt kronor.

vid 1997 års

taxering 1,5

procent av den del

av den

beskattningsbara

förmögenheten som

överstiger 900 000

kronor.

2. Förmögenhetsskatten (mom. 1 och

mom. 24 i motsvarande del)

Isa Halvarsson (fp) har

dels anfört följande:

En starkt bidragande orsak till Sveriges

problem är att andelen företagare har

minskat kraftigt de senast decennierna.

Bakom denna utveckling ligger bl.a. en

serie skattehöjningar som inverkat

negativt på möjligheterna för människor

att äga och driva företag. Genom att

regeländringarna varit många har de

också skadat förtroendet för systemets

stabilitet, och företagen är i dag

försiktiga med att binda sig för

långsiktiga investeringsbeslut.

Politiken måste nu inriktas på att

återskapa ett klimat med goda villkor

för nyföretagande och investeringar för

att på det sättet få fart på Sverige.

Människors affärsidéer och vilja och

förmåga att starta egna företag och

expandera redan etablerade företag måste

uppmuntras och stimuleras.

En viktig förutsättning för att

företagen skall kunna investera och växa

är att de har tillgång till riskvilligt

kapital, och Folkpartiet vill därför

göra det lättare för företagen att dra

till sig kapital. Ett grundläggande

ställningstagande inom

förmögenhetsbeskattningen är här

beslutet år 1991 om att det arbetande

kapitalet i företagen inte skall

förmögenhetsbeskattas.

Regeringens förslag om skärpt

förmögenhetsbeskattning av börsnoterade

aktier innebär att de börsnoterade

företagen får svårare att dra till sig

svenskt riskkapital och måste avvisas.

Regeringens överväganden om en

förmögenhetsbeskattning av O- och OTC-

aktierna är illavarslande, och det bör

klargöras att en sådan beskattning i

praktiken innebär ett återinförande av

förmögenhetsskatten på det arbetande

kapitalet i företagen och därför måste

avvisas. I denna del återkommer vi i en

senare reservation.

Sambeskattning av förmögenhet är det

enda kvarvarande momentet av

sambeskattning som finns i nuvarande

skattesystem den sista föråldrade

kvarlevan av den syn på kvinnor som förr

genomsyrade hela samhället. Fribeloppet

på 800 000 kr är gemensamt för makar som

sammanbott större delen av

beskattningsåret. Med makar jämställs de

som utan att vara gifta bor tillsammans

och har eller har haft barn eller

tidigare varit gifta med varandra. Detta

innebär att samboende utan barn inte

sambeskattas. I praktiken innebär detta

att två personer eller t.ex. ett

samboende par utan barn kan förlora

flera tusen kronor per år om de gifter

sig. Detta är oacceptabelt. Makar och

samboende måste beskattas lika när det

gäller förmögenhet.

Riksskatteverket anser i sin rapport

Förslag till förenklingar i

skattelagstiftningen

(RSV Rapport 1995:10) att ett slopande

av sambeskattningen av familjs

förmögenhet skulle vara till stor fördel

och innebära avsevärda förenklingar i de

tekniska systemen.

Vi anser att sambeskattningen av

förmögenhet skall slopas. I denna del

återkommer vi i en senare reservation.

Jag avstyrker med det anförda

regeringens förslag om skärpt

beskattning av börsnoterade aktier.

dels vid mom. 1 och mom. 24 i

motsvarande del hemställt

1. beträffande förmögenhetsskatten

vid 1997 års taxering

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk47 yrkande 1 och med

anledning av motionerna 1995/96:Sk45

yrkande 9, 1995/96:Sk46 yrkandena 1

och 2, 1995/96:Sk50 yrkandena 1 och 3

och 1995/96:Sk51 yrkandena 1-3 och

med anledning av proposition

1995/96:198 i denna del bifaller

förslaget om höjt fribelopp och

avslår förslaget om

fullvärdesbeskattning av börsnoterade

aktier m.m.,

24. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad

utskottet anfört och hemställt antar

det vid proposition 1995/96:198

fogade förslaget till lag om ändring

i lagen (1991:1850) om upphävande av

lagen (1947:577) om statlig

förmögenhetsskatt med den ändringen

att punkt 2 av övergångs

bestämmelserna utgår ur förslaget.

3. Förmögenhetsskatten (mom. 1 och

mom. 24 i motsvarande del)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Regeringen anger att de nya

taxeringsvärdena för villor motiverar en

höjning av fribeloppet vid

förmögenhetsbeskattningen från

800 000 kr till 900 000 kr.

Vi delar regeringens uppfattning att

de nya taxeringsvärdena kan skapa

effekter som inte är rimliga när det

gäller uttaget av förmögenhetsskatt men

är inte övertygade om att det bästa

sättet att möta detta problem är att

höja fribeloppet för

förmögenhetsskatten.

En höjning av fribeloppet innebär en

lindring även för personer med

förmögenhet som inte är bunden i en

villafastighet. Lättnader av en sådan

karaktär kan inte ses som

fördelningspolitiskt acceptabla i det

ansträngda statsfinansiella läge som

råder.

Vi anser att man i stället bör överväga

att reducera taxeringsvärdet vid

förmögenhetsbeskattningen, så att

fastigheten inte tas upp till det fulla

taxeringsvärdet när det gäller

förmögenhetsskatt. För ett beslut i

sådan riktning fordras dock ytterligare

beredning, och regeringens förslag till

höjt fribelopp bör avslås i avvaktan på

en sådan utredning. Vad här anförts bör

riksdagen vidare som sin mening ge

regeringen till känna.

I propositionen anför regeringen att

förmögenhetsskatten för närvarande ses

över med sikte på en enklare och

rättvisare ordning. Regeringen anger

vidare att ett förslag till en

reformerad förmögenhetsbeskattning inom

kort kommer att remissbehandlas för att

därefter föreläggas riksdagen så att ett

beslut kan träda i kraft till 1998 års

taxering.

Vänsterpartiet har länge krävt en

fullständig reformering av förmögen

hetsbeskattningen och ser positivt på

att regeringen aviserar ett kommande

samlat förslag. Vänsterpartiet anser att

en sådan reform bl.a. bör omfatta en

bredare skattebas, dock så att principen

om att undanta s.k. arbetande kapital i

mindre företag bibehålls. Den

differentierade skattesatsen bör

återinföras så att större förmögenheter

drabbas av en högre skattesats än

mindre.

Vänsterpartiet är dessutom berett att

positivt pröva en övergång från

sambeskattning till enkelbeskattning i

förmögenhetsbeskattningen. En sådan

åtgärd kräver dock en justering av

fribelopp och skiktgränser.

Övervägande skäl talar för att alla

beslut om en reformerad

förmögenhetsskatt borde tas vid ett och

samma tillfälle.

Det anförda bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. I denna

del återkommer jag i en senare

reservation.

dels vid mom. 1 och mom. 24 i

motsvarande del hemställt

1. beträffande förmögenhetsskatten

vid 1997 års taxering

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk46 yrkandena 1 och 2 och

med anledning av motionerna

1995/96:Sk45 yrkande 9, 1995/96:Sk47

yrkande 1, 1995/96:Sk50 yrkandena 1

och 3, 1995/96:Sk51 yrkandena 1-3 och

med anledning av proposition

1995/96:198 i denna del avslår

förslaget om höjt fribelopp och som

sin mening ger regeringen till känna

vad ovan anförts,

24. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad

utskottet anfört och hemställt

dels antar det vid proposition

1995/96:198 fogade förslaget till lag

om ändring i lagen (1991:1850) om

upphävande av lagen (1947:577) om

statlig förmögenhetsskatt med den

ändringen att punkt 3 av övergångs

bestämmelserna utgår ur förslaget,

dels avslår det vid proposition

1995/96:198 fogade förslaget till lag

om ändring i lagen (1990:325) om

självdeklaration och

kontrolluppgifter.

4. Förmögenhetsskatten vid 1997 års

taxering (mom. 1 och mom. 24 i

motsvarande del)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

Genom en kombination av höjda

taxeringsvärden och en höjning av

fastighetsskatten, från 1,5 % till 1,7 %

av taxeringsvärdet, har den totala

kostnaden för fastighetsskatt ökat

kraftigt för många hushåll. Grunden för

de kraftiga höjningarna är att skatten

beräknas på ett fiktivt värde,

framräknat med hjälp av

försäljningsvärdet på fastigheter inom

samma värdeområde. De höjda

taxeringsvärdena kan i vissa fall även

påverka förmögenhetsskatten. En del av

fastighetens värde blir på så sätt

dubbelbeskattad.

Den föreslagna höjningen av fribeloppet

för förmögenhetsskatt är enligt

regeringens motivering en kompensation

för den skattehöjning som beror på

höjningen av taxeringsvärdet.

Miljöpartiet de gröna delar regeringens

uppfattning att det behövs en

kompensation för den höjda

fastighetsskatten men avvisar den metod

som regeringen föreslår. I stället kan

en reducering av taxeringsvärdet med

100 000 kr tillåtas i underlaget för

beräkning av förmögenhetsskatt. På så

sätt blir kompensationen riktad enbart

till fastighetsägare. Regeringens

förslag bör avslås, och regeringen

uppmanas att återkomma med ett nytt

förslag i enlighet med det anförda.

Regeringens förslag att

marknadsnoterade aktier skall tas upp

till fullt värde vid

förmögenhetsbeskattning bör avvisas av

flera skäl. Marknadsvärdet är fiktivt så

till vida som det oftast innehåller en

latent skatteskuld. För äldre aktier som

realisationsvinstbeskattas enligt den

s.k. schablonmetoden kan den latenta

skatteskulden uppgå till 24 % av

försäljningsvärdet. Det är inte rimligt

att man skall betala förmögenhetsskatt

för en sådan skatteskuld.

Enligt vår mening är det viktigt med

ett breddat och spritt ägande i svenskt

näringsliv. Tyvärr har utvecklingen

under senare år gått åt det motsatta

hållet. Det institutionella och

utländska ägandet har ökat kraftigt.

Samtidigt har den andel av aktierna som

ägs direkt av svenska privatpersoner

minskat från närmare 70 % för några

decennier sedan till endast drygt 10 % i

dag. Detta är en olycklig utveckling som

skulle ytterligare förstärkas med de

försämrade skattevillkor som regeringen

föreslår. Förslaget kan också leda till

att ytterligare riskvilligt kapital

undandras från marknaden, vilket kan

försvåra den nödvändiga förnyelsen av

svenskt näringsliv. Regeringens förslag

beträffande marknadsnoterade aktier bör

avslås.

Med det anförda avstyrker vi

regeringens förslag om höjt fribelopp

och om fullvärdesbeskattning av

marknadsnoterade aktier. Regeringen bör

i stället återkomma med ett förslag om

en reducering av taxeringsvärdet på

villor vid förmögenhetsbeskattningen.

dels vid mom. 1 och mom. 24 i

motsvarande del hemställt

1. beträffande förmögenhetsskatten

vid 1997 års taxering

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk51 yrkandena 1-3 och med

anledning av motionerna 1995/96:Sk45

yrkande 9, 1995/96:Sk46 yrkandena 1

och 2, 1995/96:Sk47 yrkande 1,

1995/96:Sk50 yrkandena 1 och 3 avslår

proposition 1995/96:198 i denna del

och som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförts,

24. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad

utskottet anfört och hemställt avslår

de vid proposition 1995/96:198 fogade

förslagen till lag om ändring i lagen

(1991:1850) om upphävande av lagen

(1947:577) om statlig

förmögenhetsskatt och lag om ändring

i lagen (1990:325) om

självdeklaration och

kontrolluppgifter.

5. Förmögenhetsskatten (mom. 1 och

mom. 24 i motsvarande del)

Holger Gustafsson (kds) har

dels anfört följande:

Regeringen skriver i propositionen att

höjningen av fribeloppet motiveras med

höjda taxeringsvärden. Problemen med de

höjda taxeringsvärdena kräver dock andra

mer kraftfulla åtgärder. Därför avvisar

vi kristdemokrater förslaget.

Vi förordar bl.a. att fastighetsskatten

på bostadsfastigheter sänks till 1,5 %

av taxeringsvärdet och att en takregel

som begränsar fastighetsskatten i

storstäder och skärgårdar införs. En

takregel kan t.ex. utformas så att

skatten på marken slopas över visst

taxeringsvärde eller att skatten på

marken halveras över visst

taxeringsvärde.

Det finns många motiv till varför

aktier vid förmögenhetsbeskattningen

inte skall tas upp till fulla värdet.

Det främsta skälet är att det i kursen

ligger en latent skatteskuld avseende

reavinst vid en framtida försäljning som

belastar aktierna. I propositionen

skriver regeringen att aktier som

innehas under en lång tid får en

förhållandevis förmånlig behandling vid

inkomstbeskattningen genom att

värdestegring på aktien inte beskattas

före försäljning. Detta är en mycket

märklig skrivning. Om aktien ökar i

värde kommer ju även

förmögenhetsskatten att öka. Skrivningen

synes vidare innebära att regeringen ser

det som något negativt att aktier

innehas under en lång tid för då får

staten inte in någon reavinstskatt under

den perioden. Detta är ett mycket

inskränkt fiskalt och kortsiktigt

tankesätt.

Regeringen skriver i propositionen att

ytterligare överväganden bör göras i

fråga om de i dag skattebefriade

börsaktierna. Ambitionen är dock mycket

klar. Regeringen vill införa

förmögenhetsskatt även på aktierna på O-

och OTC-listan samt på de aktier på A-

listan som var förmånsbehandlade vid

utgången av år 1991. En sådan förändring

skulle vara förödande för mindre och

medelstora företags möjligheter att få

tillgång till riskvilligt kapital.

Kristdemokraterna anser att det privata

sparandet skall gynnas. Genom

opinionsbildning och skatteregler skall

sparande uppmuntras. Tyvärr har

regeringen fortsatt den politik som

undergräver det privata sparandet, bl.a.

genom begränsningar av avdragsutrymmet

för pensionssparande, genom höjd

avkastningsskatt på pensionssparande och

nu genom föreslagna regler för skärpt

förmögenhetsbeskattning av aktier.

Regeringens politik synes vara inriktad

på att öka det statskontrollerade och

institutionella ägandet av svenskt

näringsliv. Genom att metodiskt

skattemässigt missgynna privat sparande

och förmögenhetsuppbyggande har

Socialdemokraterna minskat det

riskvilliga kapital som står till

förfogande för näringslivet.

Institutionerna betalar ingen

förmögenhetsskatt på aktier vilket

innebär att förslaget drabbar privata

sparare. De rika privatpersoner som

omfattas av den s.k. begränsningsregeln

om maximalt 60 % i total skatt kommer

inte heller att betala någon ökad

förmögenhetsskatt.

Sambeskattning av förmögenhet är det

enda kvarvarande momentet av

sambeskattning som finns i nuvarande

skattesystem den sista föråldrade

kvarlevan av den syn på kvinnor som förr

genomsyrade hela samhället.

Förmögenhetsskatten är 1,5 % på den del

av den beskattningsbara förmögenheten

som överstiger 800 000 kr. Den

skattepliktiga förmögenheten beräknas

bl.a. gemensamt för makar som sammanbott

större delen av beskattningsåret. Med

makar jämställs de som utan att vara

gifta bor tillsammans och har eller har

haft barn eller tidigare varit gifta med

varandra. Detta innebär att samboende

utan barn inte sambeskattas.

I praktiken innebär detta att två

personer eller t.ex. ett samboende par

utan barn kan förlora flera tusen kronor

per år om de gifter sig. Detta är

oacceptabelt. Makar och samboende måste

beskattas lika när det gäller

förmögenhet.

Riksskatteverket anser i sin rapport

Förslag till förenklingar i

skattelagstiftningen (RSV Rapport

1995:10) att ett slopande av sambeskatt

ningen av familjs förmögenhet skulle

vara till stor fördel och innebära

avsevärda förenklingar i de tekniska

systemen.

Jag anser att sambeskattningen av

förmögenhet skall slopas. I denna del

återkommer jag i en senare reservation.

Med det anförda tillstyrker jag motion

Sk50 om avslag på regeringens förslag om

höjt fribelopp och fullvärdesbeskattning

av börsnoterade aktier.

dels vid mom. 1 och mom. 24 i

motsvarande del hemställt

1. beträffande förmögenhetsskatten

vid 1997 års taxering

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk50 yrkandena 1 och 3 och

med anledning av motionerna

1995/96:Sk45 yrkande 9, 1995/96:Sk46

yrkandena 1 och 2, 1995/96:Sk47

yrkande 1 och 1995/96:Sk51 yrkandena

1-3 avslår proposition 1995/96:198 i

denna del,

24. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad

utskottet anfört och hemställt avslår

de vid proposition 1995/96:198 fogade

förslagen till lag om ändring i lagen

(1991:1850) om upphävande av lagen

(1947:577) om statlig

förmögenhetsskatt och lag om ändring

i lagen (1990:325) om

självdeklaration och

kontrolluppgifter.

6. En reformerad

förmögenhetsbeskattning (mom. 2)

Isa Halvarsson (fp) har

dels anfört följande:

Som jag utvecklat i reservation 2

innebär en förmögenhetsbeskattning av O-

och OTC-aktierna i praktiken att

förmögenhetsskatten på det arbetande

kapitalet i företagen återinförs, vilket

måste avvisas.

Det anförda bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels vid mom. 2 hemställt

2. beträffande en reformerad

förmögenhetsbeskattning

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk47 yrkande 2 och med avslag

på motion 1995/96:Sk46 yrkande 3 som

sin mening ger regeringen till känna

vad ovan anförts.

7. En reformerad

förmögenhetsbeskattning (mom. 2)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Som jag anfört i reservation 4 ser vi

inom Vänsterpartiet positivt på en

reformering av förmögenhetsskatten som

innebär en breddad bas med undantag för

det arbetande kapitalet i mindre

företag, differentierade skattesatser

och eventuellt slopad sambeskattning. Vi

vill dock särskilt betona vikten av att

beslutet om en reformerad

förmögenhetsskatt fattas vid ett och

samma tillfälle.

Det anförda bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels vid mom. 2 hemställt

2. beträffande en reformerad

förmögenhetsbeskattning

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk46 yrkande 3 och med avslag

på motion 1995/96:Sk47 yrkande 2 som

sin mening ger regeringen till känna

vad ovan anförts.

8. Sambeskattningen av förmögenhet

(mom. 3)

Isa Halvarsson (fp) och Holger

Gustafsson (kds) har

dels anfört följande:

Som vi anfört i reservationerna 2 och 5

bör regeringen återkomma med ett förslag

som innebär att problemen med

sambeskattningen löses så att makar och

sambor beskattas lika.

Det anförda bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels vid mom. 3 hemställt

3. beträffande sambeskattningen av

förmögenhet

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk50 yrkande 2 och med

anledning av motion 1995/96:Sk54 hos

regeringen begär ett förslag i

enlighet med vad ovan anförts.

9. Redovisning och betalning av

mervärdesskatt (mom. 4)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik

Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof

Franzén (m), Holger Gustafsson (kds) och

Carl Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

Enligt vår mening bör de tidigare

gällande reglerna för betalning av

mervärdesskatt återinföras. Den

likviditetsförsämring som genomfördes

försvagar möjligheterna att investera i

nya arbetstillfällen, och de långsiktiga

kostnaderna skärper uttaget för de

företag som har nyckeln till högre

tillväxt, nya arbeten och ökat välstånd

i sin hand.

Vi avvisade ändringarna i

mervärdesskattereglerna som gällde nya

redovisningsperioder och ny tidpunkt för

redovisning och betalning av

mervärdesskatt. Ändringarna innebär att

många företag blir tvungna att betala in

mervärdesskatt till staten redan innan

de fått betalt av sina kunder. Detta är

principiellt oacceptabelt och medför

stora likviditetsproblem för många

företag. Företagen fungerar genom

momsredovisningssystemet som statens

uppbördsmän och skall ges rimliga

förutsättningar att klara denna uppgift

utan att det skall påverka deras

möjligheter att klara sin ordinarie

verksamhet.

Statens intressen tycks genom

ändringarna gå före företagens

möjligheter att utvecklas. Det uppstår

negativa statsfinansiella effekter genom

att de nya reglerna orsakar praktiska

och organisatoriska problem hos

företagen och försämrad likviditet.

Detta försvårar i sin tur möjligheterna

till utveckling och expansion, vilket

hämmar rekryteringsbenägenheten,

särskilt hos mindre och medelstora

företag.

Förslaget om att höja

omsättningsgränsen från 10 till 40

miljoner kronor är ett steg i rätt

riktning. Men det räcker inte. Vi anser

att samtliga företag skall ha sin

betalningstidpunkt för moms den 5:e i

andra månaden efter

redovisningsperiodens utgång. Inget

företag skall behöva redovisa moms redan

20 dagar efter redovisningsperiodens

utgång.

Näringslivet, samhället och människor

efterfrågar i dag långsiktighet och

stabilitet i det regelverk som styr

deras verksamhet och liv. Långsiktiga

investeringar, expansion och

nyetableringar kräver möjligheter för

företagare att även på lång sikt kunna

överblicka de regler som påverkar

finansieringen. I avvaktan på

Skattebetalningsutredningens eventuella

förslag om ett s.k. skattekonto borde

man inte gjort några förändringar i

reglerna för momsinbetalningar.

Regeringen medgav själv i propositionen

att införandet av ett system med

skattekonto kan medföra ändrade

förutsättningar även för redovisnings-

och betalningstiden för

mervärdesskatten. Att om ett år återigen

förändra reglerna för företagarna

främjar definitivt inte långsiktighet

och stabilitet, vilket har stor

betydelse för aktörerna på marknaden.

I sammanhanget kan också hänvisas till

den rekommendation EU-kommissionen gav

till medlemsländerna i november 1994 att

företag inte skall behöva betala in moms

förrän de själva fått fakturan betald.

Särskilt gäller detta de små och

medelstora företag med färre än 500

anställda. Kommissionen hänvisar till

företagens likviditet som påverkas av

långa betalningstider.

Regeringen bör återkomma med ett

skyndsamt förslag som innebär att de

tidigare reglerna återställs.

dels vid mom. 4 hemställt

4. beträffande redovisning och

betalning av mervärdesskatt

att riksdagen med anledning

motionerna 1995/96:Sk45 yrkande 14,

1995/96:Sk47 yrkande 4 och

1995/96:Sk50 yrkande 4 och

proposition 1995/96:198 i denna del

hos regeringen begär ett skyndsamt

förslag i enlighet med vad ovan

anförts.

10. Återbetalning av överskjutande

mervärdesskatt (mom. 6)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik

Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof

Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m)

har

dels anfört följande:

Den uppsnabbning av momsinbetalningarna

som infördes vid årsskiftet har

inneburit ökade påfrestningar på

likviditeten hos detaljhandelsföretagen

i landet. För vissa företag uppstår s.k.

negativ moms. Det gäller inte minst

företag som gör säsongmässiga inköp av

varor. För dessa företag är det viktigt

att den negativa momsen återbetalas på

det sätt som lagstiftaren avsett, dvs.

skyndsamt. Under senare tid har

rapporterats stora svårigheter för

seriösa företag att inom rimlig tid

återfå berättigad moms. Skattemyndig

heterna har hänvisat till kravet på

utredning, vilket dröjt. Detta har

inneburit stora problem för många

företag i detaljhandeln. Avsikten har

aldrig varit att seriösa små och

medelstora företags fortlevnad skall

riskeras på grund av

skattemyndigheternas bristande hastighet

i kontrollen. Regeringen bör

uppmärksamma problemet och vidta de

åtgärder som krävs för att s.k. negativ

moms inte skall åsamka företagare

problem.

Vad vi anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels vid mom. 6 hemställt

6. beträffande återbetalning av

överskjutande mervärdesskatt

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk44 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan

anförts.

11. Mervärdesskatten på livsmedel och

tidningar (mom. 7)

Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,

Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund

(alla m) har

dels anfört följande:

Regeringens och Centerpartiets

överenskommelse om sänkt mer

värdesskatt på livsmedel fick stark

kritik när den presenterades. I det

ekonomiska läge Sverige befinner sig i

bör det utrymme som kan skapas för

sänkta skatter i stället inriktas på att

skapa bättre förutsättningar för

tillväxt och nya arbeten. Det är då

viktigt att skapa förutsättningar för

sänkt skatt på arbete i stället för att

genomföra en fördelningspolitiskt mycket

tveksam skattesänkning. Flera studier

har visat att sänkt skatt på livsmedel

är ett synnerligen trubbigt instrument,

om syftet är att förbättra situationen

för hushåll med lägre inkomster och med

flera barn. Särskilt vad gäller

barnfamiljerna är det bättre att

genomföra skattesänkningar som är direkt

riktade till dessa, t.ex. genom

grundavdrag för barn.

Vi föreslår i övrigt kraftigt sänkta

skatter på arbete genom en egenavgift

till sjukförsäkringen som är tre

procentenheter lägre än vad regeringen

genomfört och aviserat, slopad allmän

löneavgift vilket leder till lägre

priser eller större löneutrymme samt

utrymme för rejält sänkt kommunalskatt.

Mot denna bakgrund bör den genomförda

sänkningen av mervärdesskatten på

livsmedel undanröjas. Samtidigt skall de

skattesänkningar som ovan redovisats

genomföras.

Enligt vår uppfattning bör

reklamskatten slopas. Reklamskatten

snedvrider förutsättningarna för olika

media. I dag gäller reklamskatten

dagstidningar medan etermedia inte

belastas. Det är inte möjligt att

utvidga reklamskatten. Den bör således

slopas. Detta leder till ett

skattebortfall på en miljard kronor.

Samtidigt bör för att uppnå en bättre

konkurrenssituation mellan dagstidningar

och tidskrifter mervärdesskatten på

dagstidningar höjas till 21 %, vilket

enligt vår uppfattning bör vara det

långsiktiga målet för det generella

uttaget av mervärdesskatt. Därigenom

minskas snedvridningarna. Samtidigt

kompenseras dagstidningarna genom att

reklamskatten slopas.

dels vid mom. 7 hemställt

7. beträffande mervärdesskatten på

livsmedel och tidningar

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk45 yrkande 24 och med

anledning av motion 1995/96:Sk45

yrkande 21 hos regeringen begär ett

förslag i enlighet med vad ovan

anförts.

12. Mervärdesskatten på livsmedel och

tidningar (mom. 7)

Isa Halvarsson (fp) har

dels anfört följande:

Den enda skattesänkning av betydelse som

Socialdemokraterna har genomfört är

sänkningen av momsen på mat från 21 %

till 12 % vid årsskiftet. Länge stod

Socialdemokraterna emot det populistiska

kravet på en momsdifferentiering,

innebärande lägre moms på mat. I

skattereformen var en enhetlig moms en

av hörnstenarna. Av uppenbarligen

opportuna skäl har man nu i stället gått

in för en mycket kraftig differentiering

som innebär en väldig

konkurrenssnedvridning på

konsumtionsvarumarknaden. Det är högst

tvivelaktigt om de grupper som man vill

hjälpa har någon nytta av sänkningen.

Det kan tvärtom förhålla sig så att den

mest gynnar välbeställda människor med

dyra matvanor.

Vi anser att matmomssänkningen var

mycket dålig fördelningspolitik och har

i vår motion med anledning av

vårpropositionen också framställt

yrkanden som syftar till att beslutet om

sänkt matmoms skall tas tillbaka.

Det finns goda skäl för att i stället

för sänkt matmoms använda en mer

träffsäker fördelningspolitisk insats,

nämligen att stödja barnfamiljerna genom

att barnbidraget återställs till nivån

före sänkningen. Även flerbarnstilläggen

bör förbättras.

Det anförda bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels vid mom. 7 hemställt

7. beträffande mervärdesskatten på

livsmedel och tidningar

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:Sk45 yrkandena 21 och 24 som

sin mening ger regeringen till känna

vad ovan anförts.

13. Statlig inkomstskatt på

förvärvsinkomster (mom. 8 och mom. 24 i

motsvarande del)

Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,

Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund

(alla m) har

dels anfört följande:

Marginalskatten har stigit kraftigt till

följd av den egenavgift till

sjukförsäkringen som i realiteten är en

ren inkomstskatt och höjningen av den

statliga inkomstskatten från 20 till

25 %. Denna senare höjning var

ursprungligen avsedd att enbart gälla

t.o.m. 1998. Regeringen har emellertid

aviserat att den skall ersättas av andra

skattehöjningar med motsvarande effekt.

Det innebär, tillsammans med de

kommunala skattehöjningar som

genomförts, att marginalskatten för en

stor del av de heltidsarbetande i dag

ligger på ca 60 %. Marginalskatten har

skärpts också för alla andra

inkomsttagare.

Regeringens förslag om en höjning av

det fasta beloppet ger visserligen inte

någon höjning av marginalskatten men

ökar skattebelastningen för alla

inkomsttagare.

Skattetrycket i Sverige måste minska om

tillväxten skall kunna ta fart, och vi

föreslår därför en rad skattesänkningar

som skall förbättra förutsättningarna

för sparande och investeringar och

avvisar därför också regeringens olika

förslag om skattehöjningar, bl.a.

förslaget om en fördubbling av det fasta

beloppet.

dels vid mom. 8 och mom. 24 i

motsvarande del hemställt

8. beträffande statlig

inkomstskatt på förvärvsinkomster

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:Sk46 yrkande 4 avslår

proposition 1995/96:198 i denna del

och som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförts,

24. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad

utskottet anfört och hemställt

dels antar det vid proposition

1995/96:198 fogade förslaget till lag

om ändring i lagen (1947:576) om

statlig inkomstskatt med den

ändringen i 10 § att siffran 200

återställs till siffran 100,

dels avslår det vid proposition

1995/96:198 fogade förslaget till lag

om ändring i lagen (1994:1852) om

beräkning av statlig inkomstskatt på

förvärvsinkomster vid 1996-1999 års

taxeringar.

14. Statlig inkomstskatt på

förvärvsinkomster (mom. 8 och mom. 24 i

motsvarande del)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

I propositionen föreslår regeringen att

den statliga grundskatten höjs från 100

till 200 kronor. Detta är ett förslag

till en proportionellt höjd skatt som

Vänsterpartiet skulle kunna godta inom

en ram som innebär en sammantaget

godtagbar fördelningspolitisk profil,

t.ex. i kombination med ett höjt

grundavdrag för lägre inkomster och

slopat grundavdrag för högre inkomster.

Då regeringen inte kunnat samla sig till

ett sådant alternativ bör förslaget om

höjd grundskatt för närvarande avslås.

dels vid mom. 8 och mom. 24 i

motsvarande del hemställt

8. beträffande statlig

inkomstskatt på förvärvsinkomster

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk46 yrkande 4 avslår

proposition 1995/96:198 i denna del,

24. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad

utskottet anfört och hemställt

dels antar det vid proposition

1995/96:198 fogade förslaget till lag

om ändring i lagen (1947:576) om

statlig inkomstskatt med den

ändringen i 10 § att siffran 200

återställs till siffran 100,

dels avslår det vid proposition

1995/96:198 fogade förslaget till lag

om ändring i lagen (1994:1852) om

beräkning av statlig inkomstskatt på

förvärvsinkomster vid 1996-1999 års

taxeringar.

15. Inkomstbeskattningens allmänna

utformning (mom. 10)

Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,

Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund

(alla m) har

dels anfört följande:

Marginalskatten har stigit kraftigt till

följd av den egenavgift till

sjukförsäkringen som i realiteten är en

ren inkomstskatt och höjningen av den

statliga inkomstskatten från 20 till

25 %. Denna senare höjning var

ursprungligen avsedd att enbart gälla

till och med 1998. Regeringen har

emellertid aviserat att den skall

ersättas av andra skattehöjningar med

motsvarande effekt. Det innebär,

tillsammans med de kommunala

skattehöjningar som genomförts, att

marginalskatten för en stor del av de

heltidsarbetande i dag ligger på ca

60 %. Marginalskatten har skärpts också

för alla andra inkomsttagare.

Denna utveckling skadar

samhällsekonomin. Arbete och företagande

lönar sig mindre. Det ekonomiska

utfallet av att satsa på bättre

utbildning och högre kompetens blir för

många alltför litet. Risken för att

människor med hög kompetens lämnar

Sverige blir större.

Marginalskattereformen måste

återställas. Den statliga inkomstskatten

sänks till 20 % från 1997 och fullt

inflationsskydd införs från 1998.

Gränsen för uttag av statlig

inkomstskatt bör därefter successivt

justeras upp.

Den höga beskattningen av arbete ger

starkt negativa effekter för den privata

tjänstesektorn. De tjänster som

efterfrågas av hushållen är oftast av

sådan karaktär att det finns icke

beskattade alternativ till att anställa

någon eller till att anlita ett företag

för att utföra arbetet. Det vore

önskvärt att beskattningen av arbete

kunde sänkas generellt så kraftigt så

att den potentiellt stora del av den

privata tjänstesektorn som avser

hushållstjänster skulle kunna expandera.

Det medför emellertid ett så kraftigt

skattebortfall att det inte är

realistiskt. Det är därför nödvändigt

att i ett första steg genomföra

selektiva åtgärder så att skattekilen på

arbete sänks kraftigt på tjänster med

stort arbetsinnehåll som skulle kunna

efterfrågas av de enskilda hushållen.

Vi förslår att en modell med

skattereduktion för vissa hushålls

tjänster införs och att reduktionen

sätts till 50 % av kostnaden för det

utförda arbetet. Dessutom bör som vi

tidigare föreslagit avdragsrätt för

styrkta barnomsorgskostnader

införas, liksom ett permanent avdrag

på reparationer och underhåll av egna

bostäder. Denna senare fråga kräver

emellertid ytterligare utredning innan

den kan beslutas. I vårt

budgetalternativ har utrymme reserverats

för att möjliggöra ett sådant avdrag.

Regeringen har på två sätt försämrat

förutsättningarna för det enskilda

pensionssparande som är ett än mera

nödvändigt komplement när de offentliga

pensionssystemen reformeras.

Avkastningsskatten har skärpts och

avdragsutrymmet för premier har sänkts

till hälften.

Avdragsutrymmet bör omedelbart

återställas och avkastningsskatten

sänkas till 1994 års nivå genom

successiva sänkningar under de kommande

tre åren.

dels vid mom. 10 hemställt

10. beträffande

inkomstbeskattningens allmänna

utformning

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk45 yrkandena 4-6, 12, 13,

22 och 23 och med anledning av motion

1995/96:Sk50 yrkandena 5 och 13 hos

regeringen begär ett förslag i

enlighet med vad ovan anförts.

16. Inkomstbeskattningens allmänna

utformning (mom. 10)

Isa Halvarsson (fp) har

dels anfört följande:

Sverige behöver förstärka sin

konkurrenskraft genom ökad kompetens.

För att förbättra möjligheterna till

studier föreslår Folkpartiet liberalerna

att utrymmet för avdragsgillt sparande

ökas från ett halvt till ett helt

basbelopp per år och att uttag får ske

för kompetenshöjande studier eller för

användning som riskkapital i ett eget

företag. Det tar tid att bygga upp ett

eget kapital och vi föreslås därför att

det öppnas en möjlighet till förtida

uttag av ATP-pension för

kompetenshöjande studier i utbyte mot

att man går i pension ett år senare.

Folkpartiet liberalerna föreslår ett

fyraårigt försök med kraftigt sänkt

tjänstebeskattning i hushållssektorn och

turistbranschen. Arbetsgivaravgiften för

hushållstjänster avskaffas och

turistmomsen sänks till 6 %. Syftet är

att på detta sätt få fram minst 50 000

nya jobb. Hushållssektorn har en stor

tillväxtpotential vad gäller

sysselsättning och en stimulans av den

sektorn är mer motiverad än en rad andra

selektiva inslag i den nuvarande närings-

och arbetsmarknadspolitiken. En annan

sektor där det får anses väl

dokumenterat att det finns en

tillväxtpotential är turismen. Sverige

har en mindre turistsektor är jämförbara

länder. Turismen anges ofta som världens

snabbast växande bransch. Ett

skattetekniskt motiv för att pröva en

annan modell för beskattning av

hushållssektorn är att privatpersoner

drabbas av dubbla skattekilar.

Argumentet för att pröva en annan

ordning för turistsektorn är att den i

ett bytesbalansperspektiv måste

betraktas som en exportnäring. Av bl.a.

dessa skäl har vi stannat för att

föreslå ett system som i sina detaljer

självfallet måste utredas vidare men som

i sina huvuddrag skulle innebära

följande.

Från den 1 januari 1997 till den 31

december 2000, dvs. i fyra år, slopas

arbetsgivaravgiften för personal som

huvudsakligen arbetar med hus

hållstjänster. Det gäller även personal

i kommunal hemtjänst och hemsjukvård,

men effekten på de ekonomiska

relationerna stat-kommunsektor

neutraliseras genom justering av

statsbidragen till kommuner och

landsting. För företag inom

turistnäringen sänks momsen till nivån

6 %. Den närmare utformningen, bl.a.

avgränsningsproblematiken, bör bli

föremål för utredning.

Förslaget finansieras genom minskning

eller avveckling av selektiva

företagsstöd, som presstöd,

byggsubventioner och rederistöd.

En momssänkning på hushållstjänster,

som i och för sig kunde vara ett

alternativ till vårt förslag, är f.n.

inte möjlig av EU-skäl. Sänkt turistmoms

är dock tillåten enligt EU:s direktiv

och tillämpas också i vissa EU-länder.

En ytterligare åtgärd är ett system med

servicecheckar efter fransk modell. När

den som anlitat en annan har överlämnat

en check till denne skall all

byråkratisk hantering för den enskilde

arbetsgivaren vara avslutad. När

checken löses in svarar myndigheten för

inbetalning av skatt och

arbetsgivaravgifter, eventuell kontroll

av F-skattesedel, försäkringar, inkomst

uppgift till löntagaren och annat

uppgiftslämnande till myndigheter.

Checken kan vara antingen en

kontantcheck i några olika valörer som

köps på posten eller en check kopplad

till ens konto som man själv kan skriva

ut på valfritt belopp. I kombination med

vårt förslag att subventionera

hushållstjänster skulle det innebära att

det allmänna bjuder på hela

arbetsgivaravgiften. Det innebär att

kostnaden för arbetsgivarfamiljen inte

kommer att ligga särskilt mycket högre

än vad som nu är vanligt för svart

arbetskraft.

Folkpartiet liberalernas

budgetalternativ innebär en starkare

finansiering än regeringens. Om det

skulle visa sig önskvärt från tillväxt

eller konjunktursynpunkt finns det

utrymme för skattesänkningar, t.ex.

genom en ytterligare reducering av

arbetsgivaravgifterna eller sänkt

inkomstskatt för alla t.ex. i form av

höjt grundavdrag. Värnskatten bör dock

avskaffas omedelbart.

dels vid mom. 10 hemställt

10. beträffande

inkomstbeskattningens allmänna

utformning

att riksdagen med anledning av

motionerna 1995/96:Sk45 yrkandena

4-6, 12, 13, 22 och 23 och

1995/96:Sk50 yrkandena 5 och 13 som

sin mening ger regeringen till känna

vad ovan anförts.

17. Inkomstbeskattningens allmänna

utformning (mom. 10)

Holger Gustafsson (kds) har

dels anfört följande:

Införandet av värnskatten, höjningen av

den statliga skatten med 5

procentenheter, var olycklig.

Värnskattens införande innebar en

höjning av marginalskatten och att

effekterna av skattereformen urholkas.

Kristdemokraterna vill återställa den

statliga skatten till den tidigare nivån

om 20 %. I stället vill vi slopa

grundavdraget vid statlig skatt. Detta

ger minskade inkomster för staten på

netto 2,5 miljarder kronor år 1997 och

1998.

Vartannat nystartat företag är ett

tjänsteföretag och enligt SCB:s

prognosinstitut kommer

uppdragsverksamheten att vara den stora

tillväxtsektorn fram till år 2015. Det

handlar om olika branscher som bygg- och

anläggning, data, miljö, ekonomi,

försäkring, media, reklam,

underhållning, turism, restaurang,

frisör, skomakare, bilreparationer,

städbolag och tvättinrättningar.

Tjänstesektorn är arbetsintensiv. 1993

sysselsatte tjänstesektorn 70 % av

arbetskraften och stod för 68 % av

produktionen. Stimulanser för att

påskynda utveckling av antalet

tjänsteföretag skulle få påtagliga

effekter på antalet nya jobb. Också ur

resurshushållningssynpunkt är ett ökat

utrymme för tjänstesektorn, till exempel

när det gäller reparationer och

underhåll, angeläget.

Arbete beskattas i dag generellt

hårdare än kapital. Likaså har

tjänsteföretag allmänt varit högre

beskattade än industriföretagen under

senare år. En maskininvestering får till

exempel skrivas av under ett antal år,

medan så inte är fallet vid en

investering i en ny medarbetare eller

kostnader för kompetenshöjning. Denna

diskriminering av tjänsteproduktion

måste minska. Att generellt minska

tjänsteföretagens kostnader genom till

exempel sänkt moms eller sänkt

arbetsgivaravgift skulle, för att ge

någon betydande effekt, i dagsläget vara

en alltför dyr åtgärd. Sänkningen skulle

behöva vara stor för att någon märkbar

förändring skulle märkas vad gäller

exempelvis sysselsättning. Som ett

första steg bör därför en selektiv

lösning väljas. Grundläggande när viss

verksamhet särskilt stimuleras är att

inte osund konkurrens mellan olika

branscher och företag uppstår.

Ett sätt att stimulera tjänstesektorn

är att subventionera tjänster som säljs

till hushåll. Begränsningen skulle

förslagsvis i ett första led vara olika

former av underhåll, reparationer,

renoveringar städning, tvätt,

trädgårdsarbete, privat barnomsorg och

hälsovård. Trots att det i dag finns en

vit marknad för exempelvis

husrenoveringar vet vi att en stor del

av renoveringarna också utförs svart.

Enligt uppgift från Målarmästarnas

Riksförening betalas så mycket som 62 %

av alla jobb inom målarbranschens

privatpersonsmarknad svart. Genom en

statlig subvention skulle man kunna

reducera kostnaderna för vissa tjänster

riktade mot hushållen och därmed

stimulera till ökad sysselsättning och

minskad svarthandel.

Den skattereduktion som gällde för

reparationer av bostadshus, så kallat

ROT-avdrag, innebar att den

arbetskostnad som kunde styrkas medgav

en 30-procentig skattereduktion. ROT-

avdraget för 1994 gav staten en netto

intäkt på 3,1 miljarder kronor och

19 000 nya arbetstillfällen beräknas ha

skapats. För 1993 var motsvarande

siffror 1,5 miljarder kronor och 8 000

nya jobb.

Kristdemokraterna anser att regeringens

aviserade förslag till ROT-program bör

vidgas till att omfatta ovanstående

tjänster riktade till hushållen och att

skattereduktionen bör vara avsevärt

större.

dels vid mom. 10 hemställt

10. beträffande

inkomstbeskattningens allmänna

utformning

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk50 yrkandena 5 och 13 och

med anledning av motion 1995/96:Sk45

yrkandena 4-6, 12, 13, 22 och 23 hos

regeringen begär ett förslag i

enlighet med vad ovan anförts.

18. Företagsbeskattningen (mom. 11)

Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,

Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund

(alla m) har

dels anfört följande:

Som anförts i Moderaternas partimotion

skapar dubbelbeskattningen flera problem

för ekonomin. Riskkapitalförsörjningen

försämras och inlåsningseffekter

försämrar kapitalets rörlighet i företag

med stora expansionsmöjligheter.

Dubbelbeskattningen bör omedelbart

slopas. Som redovisades i den borgerliga

regeringens proposition i denna fråga

hade det varit att föredra om avdrag för

ej erlagd utdelning kunnat medges i

bolagen. Därmed hade fullständig likhet

uppnåtts med behandlingen av räntor

(avkastning på lånat kapital). Den vägen

är emellertid av internationella skäl

stängd, vilket också framgick av den

socialdemokratiska regeringens

höstproposition 1994. Införande av

enkelbeskattning får då ske genom

lindring av den extra skatt som tas ut

av ägaren för den utdelade vinst som

redan är beskattad i bolaget. Detta kan

endera ske genom skattefrihet för

mottagna utdelningar eller genom

avräkning av de av bolaget erlagda

beloppet.

Särskilda insatser måste göras för de

mindre aktiebolag som växer snabbt och

är vinstrika. Där finns de främsta

förutsättningarna för nya arbeten. De så

kallade fåmansbolagsreglerna drabbar

dessa bolag hårt. Syftet bakom reglerna

är att hindra att normala löneinkomster

beskattas som utdelning med ett lägre

skatteuttag. Mot den bakgrunden har

reglerna utformats så att man i

lagstiftningen definierar en normal

avkastning . Det finns emellertid

ingenting som kan kallas normal

avkastning, särskilt inte för de

snabbväxande och vinstrika företagen.

Reglerna bör förändras så att om

delägarna har gjort marknadsmässiga

löneuttag skall avkastningen i övrigt

betraktas som utdelning.

Ett riskkapitalavdrag får inte ses som

en ersättning för i övrigt goda regler

för riskkapitalbildning. Att som

Socialdemokraterna återinföra dubbel

beskattningen och medge ett synnerligen

begränsat riskkapitalavdrag är sämre än

att i en miljö med enkelbeskattning helt

avstå från riskkapitalavdrag. Enligt vår

uppfattning kan emellertid ett

tillfälligt avdrag vara motiverat i en

miljö där dubbelbeskattning slopats för

att skapa förutsättningar för bättre

kapitalförsörjning för framför allt

mindre och medelstora företag.

Som kunde förutses har de mycket snäva

regler som omgärdar det så kallade

riskkapitalavdrag som införts lett till

att det i realiteten inte kunnat

utnyttjas. Riksdagen bör fatta beslut om

ett tillfälligt riskkapitalavdrag som

gäller under de närmaste fem

beskattningsåren. Detta avdrag bör som

vi tidigare föreslagit ha ett högre tak,

300 000 kr, och också gälla

investeringar från privatpersoner via

särskilda riskkapitalbolag. Därigenom

skapas ett större intresse hos vanliga

hushåll för riskkapitalsatsningar

samtidigt som risken kan spridas.

dels vid mom. 11 hemställt

11. beträffande

företagsbeskattningen

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk45 yrkandena 8, 10 och 11

och med anledning av motion

1995/96:Sk47 yrkande 3 hos regeringen

begär ett förslag i enlighet med vad

ovan anförts.

19. Företagsbeskattningen (mom. 11)

Isa Halvarsson (fp) har

dels anfört följande:

Om Sverige skall bli en företagarnation

krävs det en mycket grundläggande

kulturförändring. Hundratusentals

människor måste känna att det är mödan

värt att starta ett eget företag eller

att investera för att ett redan

existerande företag skall expandera.

Folkpartiet liberalerna har lagt fram en

rad förslag som främjar företagande. Vi

har lagt fram förslag om ett jobbpaket

som bl.a. innebär kraftigt sänkta

skatter på företagande och

kapitalbildning, försök att stimulera

hushållstjänster som en ny arbetsmarknad

och en mer genomtänkt kompetenspolitik.

Riskkapitalförsörjningen bör förbättras

genom att den dubbla beskattningen av

företagens vinster avskaffas. För svensk

tillväxt är det centralt att vinstmedel

från vinstrika företag kan kanaliseras

över till nya innovationsföretag.

Dubbelbeskattningen försvårar en sådan

överföring genom att den låser in

vinsterna i de företag där de

genererats.

Fastighetsskatten på

industrifastigheter är att betrakta som

en skatt på arbetande kapital och

drabbar särskilt mindre och medelstora

företag. Den bör därför avskaffas så

snart som möjligt.

Riskkapitalavdraget är välkommet men

bör inte vara tidsbegränsat till två år

och bör dessutom omfatta aktier som

handlas på nya marknadsplatser för

innovatörskapital. Ytterligare förslag

som bör genomföras är ett uppskov med

bolagsskatten för nystartade företag så

länge skatten inte tas ut.

Skattereglerna för fåmansbolag bör

ändras och sänkas i syfte att förenkla

för småföretagarna. Köp av egna aktier

bör tillåtas för onoterade företag i

syfte att underlätta generationsskiften.

dels vid mom. 11 hemställt

11. beträffande

företagsbeskattningen

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk47 yrkande 3 och med

anledning av motion 1995/96:Sk45

yrkandena 8, 10 och 11 som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan

anförts.

20. Energiskatten på bränslen och

elektrisk kraft (mom. 12 och mom. 24 i

motsvarande del)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik

Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof

Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m)

har

dels anfört följande:

De kraftiga energiskattehöjningarna för

bränslen och elektrisk kraft försämrar

hushållens ekonomiska situation

ytterligare samtidigt som näringslivets

kostnader ökar. Det finns ingen

miljöpolitisk motivering för förslagen.

Särskilt anmärkningsvärt är att det

genomförs innan förslag från

Skatteväxlingskommittén har avlämnats.

Kommittén skall överväga vilka

förändringar som kan ske av den

miljörelaterade beskattningen i syfte

att skapa förutsättningar för sänkt

skatt på arbete. Regeringens förslag är

rent statsfinansiellt motiverade och

innebär att ytterligare skattehöjningar

läggs till de som redan genomförts.

Skattehöjningarna gäller även bensin

och diesel. I vårt land, framför allt i

Norrlandslänen och andra delar av landet

där arbetstillfällen försvunnit, är

bilen en nödvändighet för många

människors försörjning. Den kollektiva

trafiken är över huvudtaget inte

utbyggd. Förutom ökade driftskostnader

för arbetsresor har invånarna i dessa

eller delar av landet en dålig samhälls

service, t.ex. långa resor till läkare

och annan vård och inte minst den

dagliga varuförsörjningen för sitt

uppehälle. Allt detta ökar kostnaden

till en nivå, som inte längre kan

accepteras. Risken är att en

bensinprishöjning nu och ett antal år

framåt slår oerhört hårt och orättvist

mot en viss grupp människor, framför

allt låginkomsttagare och barnfamiljer i

glesbygd.

Mot denna bakgrund är det enligt vår

uppfattning nödvändigt att förslaget

blir föremål för en närmare analys i

syfte att klargöra vilka effekter som

kan uppstå med förslagets nuvarande

utformning.

Med det anförda avstyrker vi förslaget

om höjd energiskatt.

dels vid mom. 12 och mom. 24 i

motsvarande del hemställt

12. beträffande energiskatten på

bränslen och elektrisk kraft

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:Sk39 yrkande 1 och

yrkande 2 i denna del, 1995/96:Sk45

yrkande 15, 1995/96:Sk47 yrkande 7 i

denna del och 1995/96:Sk55 yrkande 1,

med anledning av motionerna

1995/96:Sk49, 1995/96:Sk50 yrkande 6

och 1995/96:Sk55 yrkande 2 och med

avslag på motionerna 1995/96:Sk41

yrkande 1, 1995/96:Sk46 yrkandena 8

och 9, 1995/96:Sk50 yrkande 7,

1995/96:Sk51 yrkandena 5 och 6 och

1995/96:Sk53 avslår proposition

1995/96:198 i denna del,

24. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad

utskottet anfört och hemställt antar

det vid proposition 1995/96:198

fogade förslaget till lag om ändring

i lagen (1994:1776) om skatt på

energi med den ändringen att 2 kap.

1 §, 11 kap. 3 § och punkterna 2-4 av

övergångsbestämmelserna utgår ur

förslaget.

21. Energiskatten på bränslen och

elektrisk kraft (mom. 12)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Regeringen förslår att energiskatten

höjs för samtliga bränsleslag.

Regeringen förslår även en höjning av

energiskatten på elektrisk kraft.

Höjningarna sker i två steg, den första

höjningen den första september 1996 och

den andra höjningen den 1 juli 1997.

Regeringen konstaterar att den direkta

effekten av de föreslagna höjningarna

begränsar sig till hushållssektorn.

Vänsterpartiet tillstyrker förslaget.

Det ger en väsentlig inkomstförstärkning

och ligger i linje med en politik för

miljöomställning och energihushållning

som Vänsterpartiet förordar.

Höjningarna är dock inte

oproblematiska. Som regeringen anger

belastar de huvudsakligen

hushållssektorn. Detta gör att

skatteskärpningarna kan leda till sneda

fördelningspolitiska effekter. Särskilt

aktuellt blir detta i glesbygd och inte

minst gäller detta i de norra delarna av

Sverige. Vänsterpartiet anser därför att

höjningarna bör kombineras med riktade

skattesänkningar för lägre inkomster.

Förslagen bör också leda till ett

förnyat och forcerat utredningsarbete

kring möjligheterna att regionalt

differentiera drivmedelsbeskattningen.

Detta bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid mom. 12 hemställt

12. beträffande energiskatten på

bränslen och elektrisk kraft

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk46 yrkandena 8 och 9, med

anledning av motionerna 1995/96:Sk41

yrkande 1, 1995/96:Sk49, 1995/96:Sk50

yrkandena 6 och 7, 1995/96:Sk53 och

1995/96:Sk55 yrkande 2 och med avslag

på motionerna 1995/96:Sk39 yrkande 1

och yrkande 2 i denna del,

1995/96:Sk45 yrkande 15, 1995/96:Sk47

yrkande 7 i denna del, 1995/96:Sk51

yrkandena 5 och 6 och 1995/96:Sk55

yrkande 1 bifaller proposition

1995/96:198 i denna del och som sin

mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts.

22. Energiskatten på bränslen och

elektrisk kraft (mom. 12 och mom. 24 i

motsvarande del)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

Regeringens förslag till höjda

energiskatter ingår inte i någon

skatteväxling utan är helt och hållet en

åtgärd för att stärka statsfinanserna.

Enligt regeringens beräkningar medför

den ökade inkomster för staten på drygt

4 miljarder kronor under 1997.

Vi anser att energirelaterade skatter

bör höjas så att inkomsterna ökar med

drygt dubbla detta belopp under år 1997.

Detta kan ske genom att den av

regeringen föreslagna höjningen den 1

juli 1997 tidigareläggs till den 1

januari. Vidare bör höjningar ske även

av koldioxidskatten. Förutom de

energirelaterade skatterna bör även en

avfallsskatt införas och skatterna på

handelsgödsel och kemiska

bekämpningsmedel höjas.

Totalt ger dessa skatte- och

avgiftshöjningar ca 11 miljarder kronor

i ökade statsinkomster under 1997. Med

hänsyn till det statsfinansiella läget

bör inte hela detta belopp växlas mot

sänkta skatter på arbete under 1997 utan

ett belopp motsvarande av regeringen

beräknade inkomstförstärkningar användas

för förstärkning av statsfinanserna.

Resten skall växlas mot att den

föreslagna höjningen av egenavgifterna

med en procentenhet 1997 inte genomförs.

Ett belopp bör också reserveras för

särskilda rabatter till den

energiintensiva industrin.

Med det anförda tillstyrker vi

förslaget om en höjning av energiskatten

den 1 september 1996 men föreslår att

höjningen den 1 juli 1997 tidigareläggs

till den 1 januari 1997.

Som ett led i skatteväxlingen bör den

generella nivån på koldioxidskatten

höjas med 10 öre per kg utsläppt

koldioxid från den 1 januari 1997. I

denna del bör regeringen återkomma med

ett förslag

dels vid mom. 12 och mom. 24 i

motsvarande del hemställt

12. beträffande energiskatten på

bränslen och elektrisk kraft

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk51 yrkandena 5 och 6 och

med avslag på motionerna 1995/96:Sk39

yrkande 1 och yrkande 2 i denna del,

1995/96:Sk41 yrkande 1, 1995/96:Sk45

yrkande 15, 1995/96:Sk46 yrkandena 8

och 9, 1995/96:Sk47 yrkande 7 i denna

del, 1995/96:Sk49, 1995/96:Sk50

yrkandena 6 och 7, 1995/96:Sk53 och

1995/96:Sk55 yrkandena 1 och 2 och

med anledning av proposition

1995/96:198 i denna del beslutar

bifalla förslaget om höjda

energiskatter på bränslen och

elektrisk kraft med den ändringen att

den höjning som föreslås genomförd

den 1 juli 1997 i stället genomförs

den 1 januari 1997 och hos regeringen

begär ett förslag i enlighet med vad

som anförts,

24. beträffande Fel! Autotext-post

är inte definierad.

att riksdagen till följd av vad

utskottet anfört och hemställt antar

det vid proposition 1995/96:198

fogade förslaget till lag om ändring

i lagen (1994:1776) om skatt på

energi med den ändringen i punkterna

2 och 3 av övergångsbestämmelserna

att orden "juni månad 1997" ersätts

med orden "december månad 1996".

23. Energiskatten på bränslen och

elektrisk kraft (mom. 12)

Holger Gustafsson (kds) har

dels anfört följande:

Vi anser att det inte är rimligt med en

generell höjning av bensin och omärkt

olja utan nödvändig kompensation för

glesbygden. De boende i glesbygd har

inte tillgång till kollektiva färdmedel

på samma sätt som de som bor i

storstäderna. Samma tankegångar finns

också med i kommunikationskommitténs

betänkande. De menar också att ökade

skatteintäkter skall ge möjligheter till

ökade miljöinsatser på transportsidan.

Vi anser att kompensationsåtgärder för

glesbygden och riktade medel för

utveckling och stöd till miljövänligare

motorfordon utgör en grundläggande

förutsättning för att regeringens

förslag skall kunna genomföras.

Det anförda bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels vid mom. 12 hemställt

12. beträffande energiskatten på

bränslen och elektrisk kraft

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk50 yrkandena 6 och 7, med

anledning av motionerna 1995/96:Sk46

yrkande 8, 1995/96:Sk49 och

1995/96:Sk55 yrkande 2 och med avslag

på motionerna 1995/96:Sk39 yrkande 1

och yrkande 2 i denna del,

1995/96:Sk41 yrkande 1, 1995/96:Sk45

yrkande 15, 1995/96:Sk46 yrkande 9,

1995/96:Sk47 yrkande 7 i denna del,

1995/96:Sk51 yrkandena 5 och 6,

1995/96:Sk53 och 1995/96:Sk55 yrkande

1 bifaller proposition 1995/96:198 i

denna del och som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan

anförts.

24. Industrins energibeskattning (mom.

13)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

En av de viktigaste frågorna i detta

sammanhang är elskatten och industrin.

Vänsterpartiet och även

Socialdemokraterna gick emot riksdagens

beslut under regeringen Bildt att helt

befria industrin från elskatten.

Vänsterpartiet står fast vid denna

uppfattning och menar att elskatten för

industrin borde återinföras. En rimlig

nivå kan vara att industrin skall

erlägga elskatt till hälften av den

generella nivån. Detta skulle ligga i

linje med beslutet att industrins

koldioxidskatt skall uppgå till 50 % av

den generella nivån. I likhet med vad

som gäller för koldioxidskatten bör då

vissa lättnader införas för särskilt

energiintensiv industri. En sådan

elbeskattning gör det också enklare att

finna lösningar på de problem som

produktionsskatterna på el kan ge upphov

till för den energiintensiva industrin.

Vad som här anförts bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

dels vid mom. 13 hemställt

13. beträffande industrins

energibeskattning

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk46 yrkande 11 som sin

mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts.

25. Grönfodertorkarna (mom. 14)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik

Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Lars

Bäckström (v), Jan-Olof Franzén (m) och

Carl Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

I propositionen berörs den viktiga

frågan om industrins energibeskattning.

För närvarande gäller att

koldioxidskatten skall uppgå till 25 %

av den generella skattenivån. En höjning

aviseras till 50 %. Denna situation med

synnerligen lång osäkerhet i frågan är

till nackdel för företagsamheten i

landet. För en bransch, nämligen

grönfodertorkindustrin, håller detta

läge på att innebära en utslagning av

den svenska produktionen av grönpellets.

Produktionen används till foder för

samtliga djurslag och som ersättning

till syntetiska färgämnen i

äggproduktion.

Skatteutskottet berörde denna fråga

särskilt i sitt betänkande

(1994/95:SkU28) från maj 1995. I

betänkandet heter det Enligt utskottets

mening bör regeringen noga följa

utvecklingen för denna och andra

branscher som befinner sig i ett på

motsvarande sätt utsatt läge och vid

behov vidtaga åtgärder. Självfallet

måste branscher som dessa bli föremål

för en ingående analys vid utformningen

av de nedsättningsregler som nu övervägs

i regeringskansliet.

Importen har ökat så att danska företag

nu har 40 % av den svenska marknaden.

Ett exempel kan illustrera bakgrunden.

Uppgifterna vilar på underlag från

branschen och i övrigt på 1996 års

förhållanden. Fallet bygger på det

förslag som finansdepartementet ingivit

till EU-kommissionen. En svensk

grönfodertork med en årsproduktion på

3 000 ton får en punktskattebelastning

på 434 500 svenska kronor eller 11 % av

varuvärdet. Motsvarande situation för

ett danskt företag med samma

årsproduktion är 8 478 danska kronor

eller 0,2 % av varuvärdet.

Det är inte bara branschens framtid som

står på spel. Vallen, som utgör

insatsvara i produktionen, har stor

betydelse för miljön. Ett område som är

känsligt för miljöpåverkan är

Laholmsbukten. De så kallande Mellby

försöken visar att vallodlingen har stor

betydelse för att minska läckaget av

nitratkväve. De odlare som nu odlar vall

för leverans till exempelvis Genavads

grönfodertork överväger att ställa om

till annan produktion på grund av

grönfoderindustrins osäkra framtid.

Detta riskerar att leda till negativ

miljöpåverkan i området. På samma sätt

är situationen i andra delar av landet.

Förhållandet att staten genom bidrag

vill stimulera till vallodling gör

skattesituationen extra motsägelsefull.

Det utgår EU-bidrag till producenterna

med 68,8 ecu per ton utan svensk

delfinansiering. Detta bidrag utgår på

motsvarande sätt till danska

producenter. Eftersom det finns tydliga

miljövinster med vallodling så leder en

utslagning av de svenska

grönpelletsproducenterna på grund av

höga skatter till att miljöeffekten blir

negativ.

Vi anser att läget fordrar att

regeringen snarast lägger fram ett

förslag som innebär att det finns

förutsättningar för svensk produktion av

grönpellets även i framtiden. Det

anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid mom. 14 hemställt

14. beträffande

grönfodertorkarna

att riksdagen med anledning av

motionerna 1995/96:Sk40 och

1995/96:Sk50 yrkande 12 som sin

mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts.

26. Värmeleveranser till industrin och

växthusnäringen (mom. 15 och mom. 24 i

motsvarande del)

Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,

Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund

(alla m) har

dels anfört följande:

Värmekompensationen infördes för att

möjliggöra användning av biobränslen när

värme levereras till industrin och har

gynnat både miljön och industrin.

Värmeverken har anpassat sig till denna

möjlighet och har som en följd härav

kunnat bygga ut sina leveranser av

biobränslebaserad värme. På flera orter

har värmekompensation utgjort en

förutsättning för att bygga värmeverk

eftersom underlaget av leveranser till

hushållen varit för litet.

Också inom industrin har man anpassat

sig till reglerna och det har förekommit

att man genom en juridisk ombildning

skaffat sig rätt till kompensation för

en redan existerande värmeproduktion.

Detta har inte varit avsikten med

reglerna och vi kan därför instämma i

att reglerna behöver ändras.

Regeringen föreslår att kompensationen

slopas och att behovet av särskilda

regler för biobaserade värmeleveranser

tillgodoses genom ett särskilt stöd till

de större värmeverken.

Vi kan inte acceptera regeringens

förslag. De investeringar som görs i

värmeverk kräver mycket långa

avskrivningstider och ett statligt stöd

till driften är en alltför osäker grund

för att fatta sådana investeringsbeslut.

Vi anser att värmekompensationen i

stället bör omarbetas i syfte att

undvika den form av missbruk som

beskrivs i propositionen. På detta sätt

byggs en bättre grund för framtida

investeringar i biobaserade värmeverk.

Med det anförda avstyrker vi

regeringens förslag om slopad värme

kompensation.

dels vid moment 15 och mom. 24 i

motsvarande del hemställt

15. beträffande värmeleveranser

till industrin och växthusnäringen

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk45 yrkande 17 och med

anledning av motionerna 1995/96:Sk46

yrkandena 5 och 6 och 1995/96:Sk50

yrkande 8 avslår proposition

1995/96:198 i denna del,

24. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad

utskottet anfört och hemställt antar

det vid proposition 1995/96:198

fogade förslaget till lag om ändring

i lagen (1994:1776) om skatt på

energi med den ändringen att 9 kap.

5, 7 och 8 §§ utgår ur förslaget.

27. Värmeleveranser till industrin och

växthusnäringen (mom. 15 och mom. 24 i

motsvarande del)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

Industrin betalar inte någon energiskatt

och en koldioxidskatt som uppgår till

endast 25 % av den allmänna nivån och

denna låga skattesats gällde tidigare

också för värmeleveranser till

industrin. Ett problem med den låga

industribeskattningen av bränslen är att

biobränslen har svårt att konkurrera.

för att mildra detta problem ersattes

skattenedsättningen vid värmeleveranser

med en schabloniserad kompensation som

lämnas även för biobränslen. Härigenom

återfick biobränslena sin

konkurrenskraft vid värmeleveranser.

Grundproblemet med biobränslenas

konkurrenskraft på industriområdet är

bl.a. den låga beskattningen på

fossilbränslen. Det är därför bra att

regeringen aviserat ett förslag om en

höjning av industrins koldioxidskatt

från 25 % till 50 % av den allmänna

nivån. Industrins energi- och

koldioxidskatter kommer härigenom att

öka i förhållande till den allmänna

nivån för dessa skatter.

Biobränslen har i dag en förhållandevis

god konkurrenskraft på de fullbeskattade

områdena.

De oavsiktliga ekonomiska effekterna av

värmekompensationen som redovisas i

propositionen gör att det är nödvändigt

att på något sätt begränsa dess

tillämpningsområde. Regeringen har -

avsiktligt eller ej - föreslagit att

såväl värmekompensationen som övriga

nedsättningsmöjligheter vid

värmeleveranser till industrin skall

slopas.

Enligt min mening bör regeringens

förslag bifallas så att det inte längre

blir möjligt att tillämpa någon form av

industrinedsättning i värmeverken. Detta

skall kompletteras med ett riktat stöd

så att biobränslena fullt ut återfår sin

konkurrenskraft vid användning i verken.

Det är nödvändigt att se till att

konkurrensfördelarna för biobränslen

bibehålls.

Med det anförda tillstyrker jag

propositionen.

dels vid moment 15 och mom. 24 i

motsvarande del hemställt

15. beträffande värmeleveranser

till industrin och växthusnäringen

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Sk45 yrkande 17,

1995/96:Sk46 yrkandena 5 och 6 och

1995/96:Sk50 yrkande 8 bifaller

proposition 1995/96:198 i denna del,

24. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad

utskottet anfört och hemställt antar

det vid proposition 1995/96:198

fogade förslaget till lag om ändring

i lagen (1994:1776) om skatt på

energi såvitt avser 9 kap. 5, 7 och 8

§§.

28. Värmeleveranser till industrin och

växthusnäringen (mom. 15)

Holger Gustafsson (kds) har

dels anfört följande:

När regeringen utformar det stöd som är

avsett att träda i stället för

värmekompensationen är det enligt vår

mening viktigt att behovet av en säker

grund för långsiktiga beslut beaktas och

att beskedet om stödets utformning

lämnas så snabbt att de

investeringsbeslut som nu fattas inte

påverkas negativt. Vidare bör regeringen

vid utformningen iaktta en öppenhet när

det gäller behovet av stöd också för

andra leverantörer än de stora verken.

Det anförda bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 15 hemställt

15. beträffande värmeleveranser

till industrin och växthusnäringen

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk50 yrkande 8, med anledning

av motion 1995/96:Sk46 yrkandena 5

och 6, med avslag på motion

1995/96:Sk45 yrkande 17 och med

anledning av proposition 1995/96:198

i denna del bifaller regeringens

förslag om slopad värmekompensation

med den justeringen att äldre regler

återinsätts och som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan

anförts.

29. Produktionsskatterna på kärnkraft

och äldre vattenkraft (mom. 17 och mom.

24 i motsvarande del)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik

Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof

Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m)

har

dels anfört följande:

Regeringen föreslår att

produktionsskatterna på elektrisk kraft

från kärnkraftverk och äldre

vattenkraftverk höjs. Dessa kraftiga

skattehöjningar försämrar hushållens

ekonomiska situation och ökar

näringslivets kostnader.

Särskilt allvarligt är läget för den

energiintensiva industrin. Denna har

normalt sin marknad utanför Sverige och

har därför inte någon möjlighet att över

vältra en kostnadsökning på sina kunder.

För den elintensiva industrin innebär

regeringens förslag en elkostnadsökning

på 8-10 %. Med den höjning som

genomförts vid årsskiftet uppgår

ökningen till nära 20 %. För de mest

elintensiva företagen som

aluminiumsmältverk och ferrolegerings

producenter betyder höjningen att de får

en kostnadsökning på ca 40-50 000 kr per

anställd. Med årsskiftets höjning blir

kostnadsökningen ca 100 000 kr per

anställd.

Som ett exempel kan nämnas Vargön

Alloys. Företaget är världsledande inom

ferrolegeringar och klarar detta med en

svensk lönenivå tack vare en mycket

långt driven energieffektivitet.

Företagets spillvärme värmer 80 % av

Vänersborg och Modos Pappersfabrik

Holmen Paper. Enligt skrivelser till

utskottet kan 1 800 arbetstillfällen

försvinna om Vargön Alloys tvingas lägga

ned.

Jämför man elprisnivå för de

elintensiva företagen före

skattehöjningarna erlägger företagen i

allmänhet 20-24 öre per kWh medan

konkurrentföretagen i Norge betalar

10-15 öre, i USA och Kanada 12-14 öre.

Även om det finns länder med högre

prisnivå än den svenska ligger således

nivån i de viktigaste konkurrentländerna

lägre.

De flesta elintensiva företag är bundna

av fleråriga kontrakt med sina

elleverantörer, och kontrakten ger

leverantörerna rätt att övervältra alla

nya skatter, även produktionsfaktors-

eller fastighetsskatter, som påförs

leverantörerna. Den höjning som

genomfördes vid årsskiftet har

övervältrats på detta sätt även om den

för närvarande är föremål för process.

Även ur miljösynpunkt är

produktionsskatterna förkastliga. Den

nordiska elmarknaden har startat vid

årsskiftet men har ännu inte nått sin

fulla funktion. I den mån de svenska

företagen vänder sig till danska eller

finska kraftleverantörer för att undgå

de svenska prishöjningarna kommer en

betydande del av leveranserna att vara

dansk kolkondenskraft eller via Finland

levererad rysk kärnkraft.

Vi avvisar med det anförda regeringens

förslag om höjd produktionsskatter.

dels vid mom. 17 och mom. 24 i

motsvarande del hemställt

17. beträffande

produktionsskatterna på kärnkraft

och äldre vattenkraft

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:Sk39 yrkande 2 i

denna del, 1995/96:Sk45 yrkande 16

och 1995/96:Sk47 yrkande 7 i denna

del och med avslag på motion

1995/96:Sk51 yrkande 7 avslår

proposition 1995/96:198 i denna del,

24. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad

utskottet anfört och hemställt avslår

de vid proposition 1995/96:198 fogade

förslagen till lag om ändring i lagen

(1983:1104) om särskild skatt för

elektrisk kraft från kärnkraftverk

och lag om ändring i lagen

(1982:1201) om skatt på viss

elektrisk kraft.

30. Produktionsskatterna på kärnkraft

och äldre vattenkraft (mom. 17)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Den energiintensiva industrin som inte

har någon möjlighet att undgå de

elkostnadshöjningar som blir följden av

en höjd produktionsskatt på el och som

har ett mycket utsatt konkurrensläge bör

ges någon form av lindring. Som ett

exempel på ett sådant företag kan nämnas

Vargön Alloys. Företaget är

världsledande inom ferrolegeringar och

klarar detta tack vare en mycket långt

driven energieffektivitet. Företagets

spillvärme värmer 80 % av Vänersborg och

Modos pappersfabrik Holmen Paper. Enligt

skrivelser till utskottet kan 1 800

arbetstillfällen försvinna om Vargön

Alloys tvingas lägga ned. Det är inte

rimligt att en höjning av

produktionsskatterna riskerar att ge

denna effekt. Produktionsskatterna måste

därför kompletteras med någon form av

särlösning för den energiintensiva

industrin. Troligen sker detta bäst

genom någon form av skattenedsättning

för leveranser som sker till industrier

av denna typ.

Det anförda bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels vid mom. 17 hemställt

17. beträffande

produktionsskatterna på kärnkraft

och äldre vattenkraft

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Sk39 yrkande 2 i

denna del, 1995/96:Sk45 yrkande 16,

1995/96:Sk47 yrkande 7 i denna del

och 1995/96:Sk51 yrkande 7 och med

anledning av proposition 1995/96:198

i denna del bifaller förslaget om

höjda produktionsskatter och som sin

mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts.

31. Produktionsskatterna på kärnkraft

och äldre vattenkraft (mom. 17 och mom.

24 i motsvarande del)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

Regeringens förslag till höjda

energiskatter ingår inte i någon

skatteväxling utan är helt och hållet en

åtgärd för att stärka statsfinanserna.

Enligt regeringens beräkningar medför

den ökade inkomster för staten på drygt

4 miljarder kronor under 1997. Vi anser

att energirelaterade skatter bör höjas

så att inkomsterna ökar med drygt dubbla

detta belopp under år 1997. Detta kan

ske genom att den av regeringen

föreslagna höjningen den 1 juli 1997

tidigareläggs till den 1 januari.

Vidare bör höjningar ske även av

koldioxidskatten. Förutom de

energirelaterade skatterna bör även en

avfallsskatt införas och skatterna på

handelsgödsel och kemiska

bekämpningsmedel höjas. Totalt ger dessa

skatte- och avgiftshöjningar ca 11

miljarder kronor i ökade statsinkomster

under 1997. Med hänsyn till det

statsfinansiella läget bör inte hela

detta belopp växlas mot sänkta skatter

på arbete under 1997 utan ett belopp

motsvarande av regeringen beräknade

inkomstförstärkningar användas för

förstärkning av statsfinanserna. Resten

skall växlas mot att den föreslagna

höjningen av egenavgifterna med en

procentenhet 1997 inte genomförs. Ett

belopp bör också reserveras för

särskilda rabatter till den

energiintensiva industrin.

Med det anförda tillstyrker jag motion

Sk51 yrkande 7.

dels vid mom. 17 och mom. 24 i

motsvarande del hemställt

17. beträffande

produktionsskatterna på kärnkraft

och äldre vattenkraft

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk51 yrkande 7, med avslag på

motionerna 1995/96:Sk39 yrkande 2 i

denna del, 1995/96:Sk45 yrkande 16

och 1995/96:Sk47 yrkande 7 i denna

del och med anledning av proposition

1995/96:198 i denna del bifaller

förslaget om höjda produktionsskatter

med den ändringen att höjningen den 1

juli 1997 genomförs den 1 januari

1997,

24. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad

utskottet anfört och hemställt antar

de vid proposition 1995/96:198 fogade

förslagen till lag om ändring i lagen

(1983:1104) om särskild skatt för

elektrisk kraft från kärnkraftverk

och lag om ändring i lagen

(1982:1201) om skatt på viss

elektrisk kraft med den ändringen av

lagarnas övergångsbestämmelser att

orden "30 juni 1997" ersätts med

orden "31 december 1996".

32. Den framtida utformningen av

produktionsskatterna på el (mom. 18)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Produktionsskatten på el från

kärnkraftverk är lägre än skatten på el

från äldre vattenkraftverk. Denna

skillnad bör minska. Lämpligast sker

detta genom en successiv ökning av

produktionsskatten på el från

kärnkraftverk.

Det anförda bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels vid mom. 18 hemställt

18. beträffande den framtida

utformningen av produktionsskatterna

på el

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk46 yrkande 7 och med

anledning av motion 1995/96:Sk50

yrkandena 9 och 10 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan

anförts.

33. Den framtida utformningen av

produktionsskatten på el (mom. 18)

Holger Gustafsson (kds) har

dels anfört följande:

Den avreglerade elmarknaden i

kombination med en relativt fri nordisk

elmarknad innebär att man vid förändring

av produktionsskatterna på elektrisk

kraft har fler hänsyn att ta än

tidigare. Effekten av ensidiga

skatteökningar kan bli mer av import av

exempelvis fossilbränslebaserad

kraftproduktion. Det ökade skatteuttaget

på kärnkraftsbaserad elproduktion ligger

dock i linje med strävan att långsiktigt

ge en riktigare prisbild när det gäller

kraftproduktion. Det riktiga vore dock

att fondera dessa ökade intäkter för att

ge möjlighet till nyinvesteringar i

förnybar elproduktion (biobränsle och

vind). Detta är ju också ett förslag som

finns i Energikommissionens betänkande.

Vad gäller vattenkraftsskatten borde en

höjning kompenseras med sänkta

arbetskraftskostnader.

Det anförda bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels vid mom. 18 hemställt

18. beträffande den framtida

utformningen av produktionsskatten på

el

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk50 yrkandena 9 och 10 och

med anledning av motion 1995/96:Sk46

yrkande 7 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan

anförts.

34. Skatteväxling (mom. 19)

Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,

Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund

(alla m) har

dels anfört följande:

En utgångspunkt för diskussionen om ökad

miljörelatering av skattesystemet måste

vara att det totala skatteuttaget inte

ökar. Tvärtom måste det totala

skatteuttaget successivt sänkas. Det

innebär att eventuella skatteintäkter

skall användas för att sänka andra

skatter.

Det förs sedan några år en diskussion

om vad som brukar kallas skatteväxling -

höjd skatt på miljöpåverkande verksamhet

och lägre skatt på arbete. Det är

emellertid orimligt att isolera debatten

om miljörelaterad beskattning till att

gälla begreppet skatteväxling.

Skattebaserna för uttag av

miljörelaterade skatter är betydligt

mindre än de baser som är grunden för

uttag av skatt på arbete av olika slag.

Det innebär att problemet med det

alltför höga skatteuttaget på arbete

inte kan lösas genom i sig motiverade

åtgärder inom ramen för en ökad

miljörelatering av skattesystemet.

Diskussionen om nödvändigheten av och

tekniken för sänkt skatt på arbete är

oberoende av och måste föras oavsett i

vilken takt miljöbeskattningsinslagen

ökar.

På samma sätt står debatten om

miljörelatering av beskattningen på egna

ben. Här finns vissa restriktioner. Den

ena avser de totala miljöeffekterna.

Införande eller höjning av en

miljörelaterad skatt i Sverige som leder

till så försämrat konkurrensläge att

etableringar eller investeringar i

svensk industri förläggs till andra

länder med lägre miljökrav ger en totalt

sett sämre miljöeffekt. Den andra

viktiga restriktionen är att en ökning

av den miljörelaterade beskattningen

inte får försämra bl.a. de ekonomiska

förutsättningarna för utveckling och

introduktion av ny teknik i syfte att

förbättra miljösituationen.

Det anförda bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels vid mom. 19 hemställt

19. beträffande skatteväxling

att riksdagen med anledning av

motionerna 1995/96:Sk46 yrkande 10,

1995/96:Sk47 yrkande 8 och

1995/96:Sk51 yrkandena 4, 9 och 10

som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts.

35. Skatteväxling (mom. 19)

Isa Halvarsson (fp) har

dels anfört följande:

Miljön är i högsta grad ett område som

kräver engagemang på alla nivåer. Det

gäller att skapa förutsättningar för en

hållbar ekologisk utveckling både

lokalt, nationellt, regionalt och

globalt. Miljöproblemens internationella

karaktär är en viktig orsak för oss

liberaler att verka för ett starkare

internationellt samarbete. Det gäller

både globala organisationer som FN och

regionala organisationer som EU.

När det gäller EU finns det all

anledning att understryka vilken

betydelse det svenska medlemskapet

skulle kunna ha om regeringen

prioriterade miljöfrågorna. För att

effektivt begränsa t.ex.

koldioxidutsläppen i Europa krävs att

majoritetsbeslut ersätter enhälliga

beslut när det gäller miljöskatter.

Först då blir det möjligt att på ett

realistiskt sätt lösa problemen som

följer av koldioxidutsläppen i vår del

av världen.

Vi anser fortfarande att energiskatter

har en avgörande betydelse i arbetet för

ett ekologiskt hållbart samhälle. Att

höja skatter och att använda intäkterna

till en ökad offentlig konsumtion är med

nuvarande skattesituation djupt

olyckligt. Att öka antalet

utbildningsplatser är naturligtvis

önskvärt, men det är inte klokt att

finansiera hela notan med höjda skatter.

Vi tror att det är nödvändigt och

önskvärt att för varje skatt vi höjer av

miljöskäl samtidigt sänka en annan

skatt, t.ex. på arbete. Folkpartiet

liberalerna anser att

arbetsgivaravgiften bör sänkas generellt

eller riktat mot vissa områden för att

på så vis stimulera fram nya

arbetstillfällen i nya sektorer. Det

finns all anledning att hävda verklig

skatteväxling som en huvudprincip när

det gäller nya skattehöjningar på t.ex.

energi.

En annan effekt av att ytterligare höja

energiskatter, utan att sänka andra

skatter, är att legitimiteten för

energiskatter riskerar minska hos med

borgarna. Utan en skatteväxling framstår

energin endast som ytterligare en

statlig mjölkkossa. För att skapa

förståelse för de omfattande

förändringar i levnadsmönster som

Folkpartiet liberalerna tror är

nödvändiga för att nå det mer ekologiskt

hållbara samhället krävs ett visst mått

av pedagogik. När en skatt på det som är

skadligt höjs borde en skatt på det som

är nyttigt sänkas.

Det anförda bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels vid mom. 19 hemställt

19. beträffande skatteväxling

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk47 yrkande 8 och med

anledning av motionerna 1995/96:Sk46

yrkande 10 och 1995/96:Sk51 yrkandena

4, 9 och 10 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan

anförts.

36. Skatteväxling (mom. 19)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Vänsterpartiet anser att riksdagen måste

ha beredskap för ytterligare höjningar

av energi- och miljöskatter. Sådana bör

med hänsyn till sysselsättningen sättas

in i ett skatteväxlingsperspektiv med

höjda energi- och miljörelaterade

skatter och motsvarande skattesänkningar

på arbete. En sådan skatteväxling bör

dessutom kombineras med

fördelningspolitiskt riktade åtgärder

för lägre inkomstskikt.

En utredning kring förutsättningarna

för skatteväxling pågår för närvarande.

Möjligheterna för en sådan skatteväxling

är goda. En utgångspunkt kan vara att

vka de miljörelaterade skatterna till en

nivå om 5-6 % av BNP. Riksdagen bör

redan nu ställa sig bakom en sådan

inriktning och som sin mening ge

regeringen till känna vad som ovan

anförts.

dels vid mom. 19 hemställt

19. beträffande skatteväxling

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk46 yrkande 10 och med

anledning av motionerna 1995/96:Sk47

yrkande 8 och 1995/96:Sk51 yrkandena

4, 9 och 10 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan

anförts.

37. Skatteväxling (mom. 19)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

Miljöpartiet de gröna anser att en

skatteväxling med höjda miljö- och

energirelaterade skatter och avgifter är

det viktigaste styrmedlet för en

ekologisk ombyggnad av Sverige.

Höjningarna skall motsvaras av

skattesänkningar på arbete,

arbetsgivaravgifter och egenavgifter. En

sådan skatteväxling bör ske successivt

och bör uppgå till storleksordningen 100

miljarder kronor omkring år 2010. Under

den närmaste treårsperioden bör

skatteväxlingen omfatta ca 25 miljarder

kronor.

Regeringens förslag till höjda

energiskatter ingår inte i någon

skatteväxling utan är helt och hållet en

åtgärd för att stärka statsfinanserna.

Enligt regeringens beräkningar medför

den ökade inkomster för staten på drygt

4 miljarder kronor under 1997. Vi anser

att energirelaterade skatter bör höjas

så att inkomsterna ökar med drygt dubbla

detta belopp under år 1997. Detta kan

ske genom att den av regeringen

föreslagna höjningen den 1 juli 1997

tidigareläggs till den 1 januari. Vidare

bör höjningar ske även av koldioxid

skatten. Förutom de energirelaterade

skatterna bör även en avfallsskatt

införas och skatterna på handelsgödsel

och kemiska bekämpningsmedel höjas.

Totalt ger dessa skatte- och

avgiftshöjningar ca 11 miljarder kronor

i ökade statsinkomster under 1997. Med

hänsyn till det statsfinansiella läget

bör inte hela detta belopp växlas mot

sänkta skatter på arbete under 1997 utan

ett belopp motsvarande av regeringen

beräknade inkomstförstärkningar användas

för förstärkning av statsfinanserna.

Resten skall växlas mot att den

föreslagna höjningen av egenavgifterna

med en procentenhet 1997 inte genomförs.

Ett belopp bör också reserveras för

särskilda rabatter till den

energiintensiva industrin.

Under åren 1998 och 1999 bör

ytterligare skatteväxlingar i storleks

ordningen 7-8 miljarder kronor per år

genomföras, vilka i första hand

kompenseras med sänkta

arbetsgivaravgifter.

dels vid mom. 19 hemställt

19. beträffande skatteväxling

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk51 yrkandena 4, 9 och 10

och med anledning av motionerna

1995/96:Sk46 yrkande 10 och

1995/96:Sk47 yrkande 8 som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan

anförts.

38. Miljöskatten på inrikes flygtrafik

(mom. 20)

Ronny Korsberg (mp) och Holger

Gustafsson (kds) har

dels anfört följande:

Regeringen skriver i sitt förslag att

miljöskatten på inrikes flygtrafik

fr.o.m. den 1 januari 1997 bör ersättas

av ett system med bättre miljöstyrning,

t.ex. en ökad differentiering av

Luftfartsverkets landningsavgifter.

I den ekonomiska konsekvensberäkningen

har man dock inte räknat med någon

sådan ersättning eftersom man räknar med

ett inkomstbortfall på 150 miljoner

kronor årligen.

Vi anser att det ger fel signaler att

räkna med minskade inkomster. Målet

måste vara att det ersättande systemet

för miljöstyrning inbringar minst samma

inkomster till statskassan som nuvarande

miljöskatt och ger en ännu bättre

miljöstyrning.

Det anförda bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels vid mom. 20 hemställt

20. beträffande miljöskatten på

inrikes flygtrafik

att riksdagen med anledning av

motionerna 1995/96:Sk50 yrkande 11

och 1995/96:Sk51 yrkande 8 som sin

mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts.

39. Avdragsramen för representation

(mom. 21)

Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,

Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund

(alla m) har

dels anfört följande:

Utan någon särskild motivering annat än

det statsfinansiella läget föreslår

regeringen att avdrag som representation

begränsas. Så sent som hösten 1995

beslutade riksdagen om en begränsning av

avdragsramen för representation från 300

kr till högst 180 kr per person.

Detta förslag skapade sämre

förutsättningar för restaurangnäringen,

som är en väsentlig del av den privata

tjänstesektor där huvuddelen av

framtidens nya jobb skall kunna växa

fram. Den förändring som beslutades

hösten 1995 kombinerades med en

förenkling så till vida att kostnader

för alkoholhaltiga drycker också fick

medräknas i avdraget. Detta lindrade i

någon mån effekterna av det minskade

avdragsutrymmet.

När nu ytterligare en kraftig

begränsning införs kommer effekten att

bli väsentligt större än med den

förändring som skedde hösten 1995. Det

är sannolikt att många företag kommer

att ändra sina interna regler för

representation och i stor utsträckning

genomföra representation med egen

personal i egna lokaler. Till den del

lönekostnader för anställd personal

avser sådan representation är de

formellt inte avdragsgilla men i

realiteten kommer ingen kontroll att

kunna genomföras.

Den föreslagna förändringen kommer

sannolikt i väsentlig grad att skada

förutsättningarna för bibehållna och nya

arbetstillfällen inom den privata

tjänstesektorn. Förslaget bör därför

avslås. Det är samtidigt angeläget att

göra en bedömning av vilka effekter

beslutet hösten 1995 tillsammans med

andra förändringar för

restaurangbranschen kan ge särskilt vad

beträffar sysselsättningsutvecklingen.

dels vid mom. 21 hemställt

21. beträffande avdragsramen för

representation

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk45 yrkande 19 och med

avslag på motionerna 1995/96:Sk48,

1995/96:Sk50 yrkande 14 och

1995/96:Sk51 yrkande 12 som sin

mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts.

40. Avdragsramen för representation

(mom. 21)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

I propositionen aviseras ett förslag om

begränsning av avdragsramen för

representation till 90 kr per person.

Skatteeffekten av avdraget blir därmed

mycket begränsad, och vi anser därför

att avdraget helt kan avskaffas. För

detta talar både principiella och

praktiska skäl.

Vi anser inte att det finns något behov

av att skattesubventionera en mindre

grupp människors konsumtion av mat och

alkohol. Det är inte heller självklart

att betrakta mat och alkohol som en

naturlig kostnad för ett företag.

Representation bör i stället ske med

beskattade medel.

En avdragsrätt på en så låg nivå som 90

kr per måltid kommer också att leda till

administrativa svårigheter eftersom alla

notor regelbundet måste spjälkas i en

avdragsgill och en icke avdragsgill del.

Detta är knappast värt den lilla

subvention som avdragsrätten innebär.

Riksdagen bör hos regeringen begära ett

förslag som innebär att avdraget för

representation helt avskaffas.

dels vid mom. 21 hemställt

21. beträffande avdragsramen för

representation

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk51 yrkande 12, med

anledning av motionerna 1995/96:Sk48

och 1995/96:Sk50 yrkande 14 och med

avslag på motion 1995/96:Sk45 yrkande

19 hos regeringen begär ett förslag i

enlighet med vad ovan anförts.

41. Avdragsramen för representation

(mom. 21)

Isa Halvarsson (fp) och Holger

Gustafsson (kds) har

dels anfört följande:

Regeringen aviserar förslag om att

avdragsramen för måltidsutgifter i

samband med representation skall

halveras till 90 kr från och med 1997.

Kristdemokraterna godtar denna

förändring.

Av förenklingsskäl anser regeringen

sedan tidigare att även vin och sprit

skall ingå i avdragsramen. Regeringens

motivering tycks mycket tunn i

jämförelse med ambitionerna på det

alkoholpolitiska området att minska

konsumtionen av alkohol i Sverige med

25 % fram till år 2000. Detta mål har av

regering och riksdag ansetts så centralt

och så viktigt att man ställt sig bakom

den handlingsplan ett antal berörda

myndigheter utarbetat. Kristdemokraterna

har den uppfattningen att staten inte

bör subventionera alkoholkonsumtion.

Frånvaron av alkohol i arbetet bör i

stället vara ett särskilt viktigt delmål

inom alkoholbekämpningen. Reglerna om

att inte räkna in alkohol i avdragen för

representation har lång tradition i

Sverige och bör värnas. Både

arbetsgivare och restaurangbranschen är

vana vid dessa rutiner.

Förenklingsskälen väger även i detta

perspektiv lätt.

Var tredje sjuksäng upptas i dag av

människor med alkohol- och tobaksskador.

Sjukvårdens resurser minskar och

kvaliteten på vården hotas. Sjukvården

behöver inte ökad belastning och mer

kostnader utan tvärtom ökade finansiella

resurser. Målet att minska

alkoholkonsumtionen måste stå fast, med

hänsyn både till enskilda människors

välbefinnande och till finansiering av

den övriga icke alkoholrelaterade

sjukvården.

Det anförda bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels vid mom. 21 hemställt

21. beträffande avdragsramen för

representation

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk50 yrkande 14, med

anledning av motionerna 1995/96:Sk48

och 1995/96:Sk51 yrkande 12 och med

avslag på motion 1995/96:Sk45 yrkande

19 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts.

42. Allmänna egenavgifter m.m. (mom.

22)

Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,

Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund

(alla m) har

dels anfört följande:

Om det skall bli möjligt att kunna leva

på sin lön måste skatten för låg- och

medelinkomsttagare sänkas rejält. Det är

framför allt skatten på arbete som måste

sänkas vilket i sin tur förbättrar

förutsättningarna för lönebildningen och

för nya arbeten.

Mot den bakgrunden kommer vi att avvisa

regeringens förslag om ytterligare

höjningar av egenavgiften till

sjukförsäkringen. Dessa innebär,

eftersom sjukförsäkringen redan är fullt

ut finansierad, i realiteten att

inkomstskatten skärps. Dessutom bör den

redan i år genomförda höjningen med en

procentenhet undanröjas.

Den allmänna löneavgiften är en skatt

och bör avskaffas.

Det anförda bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels vid mom. 22 hemställt

22. beträffande allmänna

egenavgifter m.m.

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk45 yrkandena 1-3 och med

anledning av motionerna 1995/96:Sk50

yrkande 15 och 1995/96:Sk51 yrkande

13 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts.

43. Allmänna egenavgifter m.m. (mom.

22)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

Egenavgifter i nuvarande utformning har

flera nackdelar när det gäller att

finansiera offentlig verksamhet.

Eftersom avgifterna är avdragsgilla och

har ett tak vid 7,5 basbelopp blir de,

relativt sett, betydligt mer kännbara

för låg- än för höginkomsttagare. De har

därmed en felaktig fördelningsprofil.

Genomförda och planerade höjningar av

egenavgifterna 1996-1998 urholkar också

kommunernas skatteunderlag, tvingar fram

ytterligare neddragningar av kommunal

verksamhet och försvårar för kommunerna

att uppnå ekonomisk balans. Miljöpartiet

avvisar därför fortsatta höjningar av

egenavgifterna och anser att målet i

stället skall vara att på sikt avskaffa

existerande egenavgifter.

I stället för höjd egenavgift 1997 bör

energi- och miljörelaterade skatter och

avgifter höjas. Det förslag till

arbetstidsförkortning som presenteras i

Miljöpartiets motion 1995/96:Fi81 leder

till att statens utgifter för

arbetslösheten minskar, vilket gör att

höjningen av egenavgifterna 1998 inte

blir nödvändig. För 1999 bedömer vi att

egenavgifterna i stället kan sänkas med

1 procentenhet.

Det anförda bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels vid mom. 22 hemställt

22. beträffande allmänna

egenavgifter m.m.

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk51 yrkande 13 och med

anledning av motionerna 1995/96:Sk45

yrkandena 1-3 och 1995/96:Sk50

yrkande 15 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan

anförts.

44. Allmänna egenavgifter m.m. (mom.

22)

Holger Gustafsson (kds) har

dels anfört följande:

Regeringens aviserade förslag innebär

att sjukförsäkringsavgiften 1998 skulle

uppgå till hela 5,95 %. I förslaget

ingår en sänkning av

sjukförsäkringsavgiften som balanseras

med en höjning av den allmänna

löneavgiften. Den senare avgiften utgör

en ren inkomstkälla för staten eftersom

den inte har någon koppling till det

samlade försäkringssystemet. Detta

innebär att den ökade egenavgiften är

att jämställa med en

marginalskattehöjning.

Förslaget att höja egenavgifterna med 2

procentenheter till en redan finansierad

sjukförsäkring innebär en indragning av

hushållens köpkraft med i

storleksordningen 9,6 miljarder kronor

t.o.m. år 1998. Dessa egenavgifter

drabbar främst låginkomsttagare eftersom

de har sämre ekonomiska marginaler och

lägre avdragseffekt vid

inkomstbeskattningen. Höjningen av

egenavgifterna innebär att kommunernas

skatteinkomster kommer att minska med ca

6 miljarder kronor, eftersom

egenavgifterna är avdragsgilla mot

kommunalskatten. Det riskerar framför

allt att drabba vård- och omsorg i

kommuner och landsting.

Kristdemokraterna avvisar därför 1

procentenhets höjning av egenavgiften

till sjukförsäkringen. Detta innebär att

hushållens köpkraft förbättras med ca

4,8 miljarder kronor, framför allt

låginkomsttagarna får bättre ekonomiska

marginaler och att kommunerna får ca 3

miljarder kronor i ökade skatte

inkomster.

Det anförda bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels vid mom. 22 hemställt

22. beträffande allmänna

egenavgifter m.m.

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk50 yrkande 15 och med

anledning av motionerna 1995/96:Sk45

yrkandena 1-3 och 1995/96:Sk51

yrkande 13 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan

anförts.

45. Bilförmån (mom. 23)

Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,

Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund

(alla m) har

dels anfört följande:

I propositionen aviseras ett förslag

till ändrade regler för beskattningen av

bilförmån som skall träda i kraft från

den 1 januari 1997. Utgångspunkten är

att förmånsbeskattningen inte skall vara

oberoende av den privata körsträckan. I

promemorian Ds 1996:34 Beskattning av

bilförmån har numera redovisats ett

antal förslag till lösningar på detta

problem. Huvudförslaget avser en

beskattningsmodell där förmånshavaren

själv betalar samtliga drivmedels

kostnader. När bilen körs i tjänsten får

den anställde en fastställd ersättning

per mil för kostnaden för drivmedel.

Regeringen förtjänar kritik för att

frågan har blivit föremål för en mycket

utdragen hantering. Detta har gjort att

tveksamheten till förmånsbilar bland

företag och anställda ökat, och

nybilsförsäljningen har minskat bl.a.

till följd av detta.

Vi vill framhålla att påståendena om

tjänstebilarnas negativa effekter på

miljön är felaktiga eftersom denna typ

av bilar i regel är de nyaste och mest

moderna, inte minst när det gäller

användande av modern miljöteknik. Det är

därför positivt om det införs en rörlig

del vid beskattningen i syfte att lindra

den hårda beskattning den egentliga

tjänstebilen belastats av. En sådan

modell kan sannolikt leda till en

överströmning från användandet av äldre

privatägda och miljömässigt mindre bra

fordon till fler företagsägda och

modernare bilar. Kombination av modern

teknik och ett incitament mot överdriven

privat körning ger en positiv

miljöeffekt.

Det är viktigt att anställda som så

gott som uteslutande använder bilen i

tjänsten inte blir schablonbeskattade

för privat körning. Även om

huvudförslaget innebär att en rörlig del

införs vid beskattningen kvarstår en

schablon som ger negativa effekter i

dessa fall.

Regeringen bör vid sin fortsatta

behandling överväga hur behovet av en

sänkt förmånsbeskattning för

tjänstebilar i egentlig mening bäst kan

tillgodoses.

I ett system där den anställde får

ersättning av arbetsgivaren för sina

bensinkostnader är det vidare viktigt

att arbetsgivaren kan dra av den

mervärdesskatt som ingår i kostnaderna.

En sådan möjlighet finns i dag när den

anställde använder egen bil i tjänsten

och gör ett utlägg för bensinen för

arbetgivarens räkning.

Tjänstebilen utgör en arbetsplats och

måste därför uppfylla särskilda krav när

det gäller komfort, buller, etc. och

inte minst trafiksäkerhet. Sådana

egenskaper hos fordonet kan inte ses som

en förmån för den enskilde och bör

därför inte heller påverka förmånens

storlek.

Det anförda bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels vid mom. 23 hemställt

23. beträffande bilförmån

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk45 yrkande 20 och med

anledning av motionerna 1995/96:Sk41

yrkande 2 och 1995/96:Sk50 yrkande 16

som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts.

46. Bilförmån (mom. 23)

Isa Halvarsson (fp) har

dels anfört följande:

I propositionen anges att regeringen

snart - uppenbarligen efter stor tvekan

- avser att lägga fram ett förslag till

bilförmånsbeskattning som inte är

oberoende av den privata körsträckan. I

promemorian Ds 1996:34 Beskattning av

bilförmån som upprättats inom

Finansdepartementet har numera

redovisats ett antal förslag till

lösningar. Huvudförslaget avser en

beskattningsmodell där förmånshavaren

själv betalar samtliga drivmedels

kostnader. Det är bra att regeringen nu

presenterat ett underlag som kan bli

föremål för fortsatta

ställningstaganden.

Ambitionen måste vara att den enskilde

skall beskattas för privat körning på

ett sådant sätt att hon känner av

marginalkostnaden av bilkörningen

beräknad med samhällsekonomiska metoder.

Först då tar vi ett rimligt och

miljövänligt steg mot genomförande av

1988 års trafikpolitik. Att bilistens

kostnad är oberoende av körsträckans

längd har lett till att förmånsbilarna

används mycket flitigt. Nuvarande regler

uppmuntrar inte heller den som köper

förmånsbil att välja bensinsnåla bilar.

Förmånsbilköparna är en stark

marknadsfaktor som inte ger incitament

till industrin att tillverka bensinsnåla

bilar. Att kraftigt förändra systemet är

bra för miljön och statsfinanserna.

Det anförda bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels vid mom. 23 hemställt

23. beträffande bilförmån

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Sk41 yrkande 2 och med

anledning av motionerna 1995/96:Sk45

yrkande 20 och 1995/96:Sk50 yrkande

16 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts.

Särskilda yttranden

1. En reformerad

förmögenhetsbeskattning (mom. 2)

Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,

Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund

(alla m) anför:

Vi anser att förmögenhetsskatten skall

slopas i sin helhet och har framställt

ett yrkande om detta under moment 1.

Sedan detta klargjorts finns det inte

någon anledning att framställa yrkanden

om inriktningen av en reformerad

förmögenhetsbeskattning.

2. Sambeskattningen av förmögenhet

(mom. 3)

Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,

Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund

(alla m) anför:

Problemet med de orättvisor som

uppkommer till följd av sambeskattningen

bör enligt vår mening lösas genom att

förmögenhetsskatten slopas. Vi har

framställt ett yrkande om detta under

moment 1.

3. Mervärdesskatten på livsmedel och

tidningar (mom. 7)

Lars Bäckström (v) anför:

Sänkningen av matmomsen kunde ha givit

positiva fördelningeffekter om den inte

finansierats med åtgärder som slår mot

de redan utsatta grupper som man vill

gynna, t.ex. sänkta ersättningsnivåer

inom a-kassan.

4. Inkomstbeskattningens allmänna

utformning (mom. 10)

Lars Bäckström (v) anför:

Vår grundläggande inställning är att

Sverige inte ensidigt kan spara sig bort

från underskotten i statens ekonomi. Det

krävs en kombination av budgetsanerande

åtgärder i form av skattehöjningar och

besparingar och en politik som

stimulerar en uthållig tillväxt.

Vänsterpartiet angav i sin skattemotion

från januari 1994 och inför valet samma

höst att det kunde behövas

skattehöjningar på 66 miljarder kronor

under kommande mandatperiod för att

sanera de offentliga finanserna. Vi kan

nu konstatera att de sammmantagna

skattehöjningarna ligger ganska precis

på denna nivå. Enligt Vänsterpartiets

mening bör riksdagen nu bl.a. av

konjunktur- och sysselsättningsskäl vara

återhållsam med beslut om ytterligare

väsentliga skattehöjningar.

Vänsterpartiet har dock bedömt att det

kan vara nödvändigt att justera upp

skatteuttaget inom intervallet 2-4

miljarder kronor. Inom ramen för ett i

princip oförändrat skatteuttag både bör

och kan man dock omfördela skatteutaget

så att det gynnar arbete, en rättvis

fördelning samt en ekologiskt uthållig

utveckling.

En starkare sysselsättningsutveckling i

privat sektor är nödvändig om vi

uthålligt skall kunna förbättra den

offentliga ekonomin. I ett läge där

industrisektorn effektiviseras och

sysselsätter allt färre personer måste

den privata tjänstesektorn öka

väsentligt. Lönekostnaderna är ofta en

större andel av produktionskostnaderna i

tjänstesektorn och Vänsterpartiet vill

därför överväga riktade

arbetsgivaravgiftssänkningar för såväl

kommunal som privat tjänstesektor och

menar att sänkningen främst skall rikta

sig till de områden där även kvinnor

utifrån sin kompetens och utbildning kan

erbjudas sysselsättning. Vi avvisar

också förslag om skatteavdrag/pigavdrag

eller sociala checkar för den som vill

utnyttja privata tjänster, t.ex. i

hemmet. Den exakta tekniska utformningen

av stödet bör beredas vidare. Det bör

dock utformas så att starka incitament

ges för nyanställningar.

I samband med budgetprocessen hösten

1996 kommer Vänsterpartiet att redovisa

ett sammanhållet budgetalternativ som

innehåller såväl lättnader för lägre

inkomster som skatteskärpningar i högre

inkomstlägen, samt skatte- och

avgiftssänkningar i syfte att stimulera

sysselsättningen.

5. Avdragsramen för representation

(mom. 21)

Lars Bäckström (v) anför:

Det är viktigt att den restriktiva

alkoholpolitiken fullföljs, och det är

därför olyckligt att förbudet mot

representationsavdrag för spritdrycker

och vin togs bort. Detta kan uppfattas

som en uppluckring av alkoholpolitiken

och ge helt felaktiga signaler i den

alkoholpolitiska debatten. Staten bör

inte subventionera vin- och

spritkonsumtion genom att tillåta avdrag

från skatten.

När avdragsförbudet för vin och sprit

togs bort motsatte jag mig också

åtgärden. Med den sänkning som nu

aviseras finns det dock inte längre

någon anledning att nu genomföra någon

ändring av reglerna och jag har därför

inte något yrkande i denna del.

6. Allmänna egenavgifter m.m. (mom.

22)

Lars Bäckström (v) anför:

Vänsterpartiet är principiella

motståndare till egenavgifter, men har

accepterat ett begränsat uttag av sådana

avgifter inom sjukförsäkringen. Om

ytterligare egenavgifter införs inom

pensionssystemet kan dock de

fördelningspolitiska effekterna komma

att bli oacceptabla.

Vänsterpartiet ser positivt på att

regeringen kommer att föreslå hur det

samlade skatte- och avgiftsuttaget skall

justeras för att en bättre

fördelningspolitisk profil skall uppnås

och har i anslutning därtill bl.a.

angivit två möjligheter för att

åstadkomma en bättre fördelningspolitisk

profil. Det gäller dels förslaget om att

slopa eller reducera grundavdraget för

inkomster över den brytpunkt där statlig

skatt skall utgå. Vidare gäller det

förslaget att ta ut egenavgifter över

7,5 basbelopp, dvs. den nivå som för

närvarande utgör ett tak för

egenavgifterna.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 21

Utskottet 25

Inledning 25

Förmögenhetsskatten vid 1997 års

taxering 26

En reformerad

förmögenhetsbeskattning 27

Redovisning och betalning av

mervärdesskatt 28

Handelsbolagens mervärdesskatt 29

Återbetalning av överskjutande

mervärdesskatt 30

Mervärdesskatten på livsmedel och

dagstidningar m.m. 30

Den statliga inkomstskatten på

förvärvsinkomster 31

Inkomstbeskattningens allmänna

utformning 31

Företagsbeskattningen 33

Energiskatten på bränslen och

elektrisk kraft 33

Industrins energibeskattning 35

Värmeleveranser till industrin och

växthusnäringen 37

Växthusnäringens energiskatter 40

Produktionsskatterna på elektrisk

kraft från kärnkraftverk och äldre

vattenkraftverk 40

Miljöskatt på inrikes flygtrafik 43

Avdragsramen för representation 43

Allmänna egenavgiften till

sjukförsäkringen m.m. 44

Bilförmån 45

Övriga frågor 46

Hemställan 46

Förslag till Lag om ändring i lagen

(1996:000) om ändring i lagen

(1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter 50

Förslag till Lag om ändring i lagen

(1994:1776) om skatt på energi 51

Reservationer 53

1. Förmögenhetsskatten (m) 53

2. Förmögenhetsskatten (fp) 55

3. Förmögenhetsskatten (v) 56

4. Förmögenhetsskatten vid 1997 års

taxering (mp) 58

5. Förmögenhetsskatten (kds) 59

6. En reformerad

förmögenhetsbeskattning (fp) 60

7. En reformerad

förmögenhetsbeskattning (v) 61

8. Sambeskattningen av förmögenhet

(fp, kds) 61

9. Redovisning och betalning av

mervärdesskatt (m, fp, kds) 61

10. Återbetalning av överskjutande

mervärdesskatt (m, fp) 63

11. Mervärdesskatt på livsmedel och

tidningar (m) 63

12. Mervärdesskatt på livsmedel och

tidningar (fp) 64

13. Statlig inkomstskatt på

förvärvsinkomster (m) 65

14. Statlig inkomstskatt på

förvärvsinkomster (v) 65

15. Inkomstbeskattningens allmänna

utformning (m) 66

16. Inkomstbeskattningens allmänna

utformning (fp) 67

17. Inkomstbeskattningens allmänna

utformning (kds) 69

18. Företagsbeskattningen (m) 70

19. Företagsbeskattningen (fp) 71

20. Energiskatten på bränslen och

elektrisk kraft (m, fp) 72

21. Energiskatten på bränslen och

elektrisk kraft (v) 73

22. Energiskatten på bränslen och

elektrisk kraft (mp) 73

23. Energiskatten på bränslen och

elektrisk kraft (kds) 74

24. Industrins energibeskattning

(v) 75

25. Grönfodertorkarna (m, fp, v) 76

26. Värmeleveranser till industrin

och växthusnäringen (m) 77

27. Värmeleveranser till industrin

och växthusnäringen (mp) 78

28. Värmeleveranser till industrin

och växthusnäringen (kds) 79

29. Produktionsskatterna på

kärnkraft och äldre vattenkraft (m,

fp) 79

30. Produktionsskatterna på

kärnkraft och äldre vattenkraft (v) 80

31. Produktionsskatterna på

kärnkraft och äldre vattenkraft

(mp) 81

32. Den framtida utformningen av

produktionsskatten på el (v) 82

33. Den framtida utformningen av

produktionsskatten på el (kds) 82

34. Skatteväxling (m) 83

35. Skatteväxling (fp) 83

36. Skatteväxling (v) 84

37. Skatteväxling (mp) 85

38. Miljöskatten på inrikes

flygtrafik (mp, kds) 86

39. Avdragsramen för representation

(m) 86

40. Avdragsramen för representation

(mp) 87

41. Avdragsramen för representation

(fp, kds) 88

42. Allmänna egenavgifter m.m. (m) 88

43. Allmänna egenavgifter m.m. (mp) 89

44. Allmänna egenavgifter m.m.

(kds) 89

45. Bilförmån (m) 90

46. Bilförmån (fp) 91

Särskilda yttranden 92

1. En reformerad

förmögenhetsbeskattning (m) 92

2. Sambeskattningen av förmögenhet

(m) 92

3. Mervärdesskatt på livsmedel och

tidningar (v) 92

4. Inkomstbeskattningens allmänna

utformning (v) 92

5. Avdragsramen för representation

(v) 93

6. Allmänna egenavgifter till

sjukförsäkringen (v) 93