Bet. 1995/96:SkU32

Skatteutskottets betänkande

1995/96:SKU32

rr

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1995/96

SkU32

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker den i proposition

1995/96:229 föreslagna skattereduktionen

för s.k. ROT-åtgärder.

Till betänkandet har fogats

reservationer.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet)

föreslår i proposition 1995/96:229 att

riksdagen antar de i propositionen

framlagda förslagen till

1. lag om skattereduktion för utgifter

för byggnadsarbete på bostadshus,

2. lag om ändring i skatteregisterlagen

(1980:343).

I propositionen föreslås en

skattereduktion för utgifter avseende

byggnadsarbeten på bostadshus.

Skattereduktionen skall på vissa villkor

kunna erhållas av fastighetsägare och

bostadsrättsinnehavare.

Skattereduktionen uppgår till 30 % av

ett underlag som består av nedlagda

arbetskostnader. För småhus uppgår

skattereduktionen till högst 10 500 kr.

För hyreshus är motsvarande belopp det

högsta av beloppen 20 000 kr och tre

gånger den fastighetsskatt som beräknas

för bostadsdelen för hela kalenderåret

1996. En nyhet i förhållande till

tidigare lagstiftning av motsvarande

slag är att skattereduktion också kan

medges bostadsrättsinnehavare. Skatte

reduktionen kan i sådana fall uppgå till

högst 5 000 kr per lägenhet.

Reglerna föreslås träda i kraft den 1

juli 1996 och avse byggnadsarbete under

tiden den 15 april 1996 - 31 december

1997.

Lagförslagen har följande lydelse.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av

proposition 1995/96:198

1995/96:Sk45 av Bo Lundgren m.fl. (m)

vari yrkas, såvitt nu är i fråga

7. att riksdagen hos regeringen begär

förslag om avdrag för reparationer och

underhåll av egna bostäder i enlighet

med vad som anförts i motionen,

18. att riksdagen avslår regeringens

förslag om tillfällig skattereduktion

för utgifter för byggnadsarbete i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1995/96:Sk47 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga

5. att riksdagen avslår förslaget till

skattereduktion för byggnadsarbete på

bostadshus,

6. att riksdagen - vid avslag på

yrkande 5 - som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om krav på positiva

miljöeffekter för ROT-projekt m.m.

1995/96:Sk51 av Marianne Samuelsson

m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i

fråga

11. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om skattereduktion för utgifter

för byggnadsarbete på bostadshus.

1995/96:Sk52 av Barbro Westerholm och

Erling Bager (fp) vari yrkas att

riksdagen - vid bifall till förslaget om

ett nytt ROT-program - som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inom ramen för detta

program genomföra en flerårig satsning

på allergisanering av offentliga

lokaler.

Motioner väckta med anledning av

proposition 1995/96:229

1995/96:Sk56 av Bo Lundgren m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär

förslag om ett permanent system som

sänker skattekilen på arbete för

reparation och underhåll av egna

bostäder i enlighet med vad som anförts

i motionen,

2. att riksdagen avslår proposition

1995/96:229 i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1995/96:Sk57 av Isa Halvarsson och Karin

Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen

avslår proposition 1995/96:229.

1995/96:Sk58 av Mats Odell m.fl. (kds)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en bredare bas för

skattereduktion,

2. att riksdagen beslutar att

skattereduktion skall medges med ett

belopp motsvarande 60 % av underlaget,

3. att riksdagen beslutar att

skattereduktion skall medges även år

1998 och år 1999.

1995/96:Sk59 av Lars Bäckström m.fl. (v)

vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på

regeringens propositon 1995/96:229 som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om riktade stöd inom

bostadssektorn,

2. att riksdagen, vid avslag av yrkande

1, som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

skattereduktioner för bygg-bostadssek

torn.

1995/96:Sk60 av Ronny Korsberg m.fl.

(mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår den i

propositionen föreslagna

skattereduktionen för utgifter avseende

byggnadsarbeten på bostadshus, i

enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ytterligare minst 600

miljoner kronor anslås under budgetåret

1995/96 till allergisanering,

3. att riksdagen hos regeringen begär

förslag till "grönt" ROT-bidrag, i

enlighet med vad som anförts i motionen.

Yttrande från annat utskott

Bostadsutskottet har yttrat sig i

ärendet. Yttrandet (1995/96:BoU10y)

fogas som bilaga till detta betänkande.

Utskottet

Ställningstaganden

I propositionen föreslås en

skattereduktion för utgifter för

reparationer och om- och tillbyggnader

av bostadshus som har utförts under

tiden 15 april 1996-31 december 1997

(ROT-åtgärder). Förslaget ansluter i

stora delar till tidigare regler om

skattereduktion för byggnadsåtgärder

under tiden 15 februari 1993-31 december

1994. En skillnad är att även

bostadsrättsinnehavare skall kunna få

skattereduktion.

Skattereduktionen blir enligt förslaget

30 % av de nedlagda arbetskostnaderna,

för småhus dock högst 10 500 kr och för

hyreshus högst 20 000 kr eller högst tre

gånger den fastighetsskatt som beräknas

för bostadsdelen för hela kalenderåret

1996. För bostadsrättsinnehavare

begränsas skattereduktionen i vanliga

fall till högst 5 000 kr, vid sidan av

vad som gäller för bostadsrätts

föreningen. I fråga om småhus föreslås

att bostadsrättsinnehavaren skall få

skattereduktion enligt samma regler som

villaägare, och inte bostadsföretaget.

Yrkanden om avslag på propositionen

framställs av olika skäl i de med

anledning av propositionen väckta

motionerna Sk56 yrkande 2 av Bo Lundgren

m.fl. (m), Sk57 av Isa Halvarsson och

Karin Pilsäter (fp). Motsvarande

yrkanden från samma håll framställs i de

med anledning av proposition 198 väckta

motionerna Sk45 yrkande 18 av Bo

Lundgren m.fl. (m) och Sk47 yrkande 5 av

Lars Leijonborg m.fl. (fp). Även

motionerna Sk59 yrkande 1 av Lars

Bäckström m.fl. (v) och Sk60 yrkande 1

av Ronny Korsberg m.fl. (mp) innebär

avslag på propositionen.

Kristdemokraterna godtar däremot en

skattereduktion men begär i motion Sk58

av Mats Odell m.fl. (kds) att

skattereduktionen utökas till 60 % av

underlaget i olika hänseenden (yrkandena

2 och 3). - Motion Sk57 grundar sig

främst på statsfinansiella skäl. I

motion Sk56 vill motionärerna i stället

ha ett permanent system som sänker

skattekilen på arbete för reparation och

underhåll av egna bostäder. Motionerna

Sk59 och Sk60 grundar sig på

uppfattningen att stimulanser i form av

bidragssystem är att föredra framför en

skattereduktion.

Utskottet återkommer senare till olika

motionsyrkanden rörande underlaget för

skattereduktionen och till vissa

detaljfrågor.

Utskottet konstaterar att det råder

bred enighet om att det av konjunktur

skäl är angeläget att nu införa en

stimulans av reparationer och

renoveringsåtgärder för att öka

kapacitetsutnyttjandet inom byggsektorn

och motverka arbetslösheten.

Bostadsutskottet har i sitt yttrande

anfört att den lämpligaste formen för

och omfattningen av stimulanserna kan

diskuteras men har inte funnit skäl att

ifrågasätta regeringens bedömning att

syftet i dagsläget bäst kan uppnås genom

ett system med skattereduktion för

byggnadsarbeten på bostadshus.

Skatteutskottet instämmer i

bostadsutskottets bedömningar av dessa

frågor liksom i uppfattningen att den av

regeringen föreslagna nivån och

tidsperioden för skattereduktionen är

tillräckliga.

Utskottet tillstyrker propositionen och

avstyrker alltså avslagsyrkandena i

motionerna Sk45 yrkande 18, Sk47 yrkande

5, Sk56 yrkande 2, Sk57, Sk59 yrkande 1

och Sk60 yrkande 1 liksom yrkandena 2

och 3 i motion Sk58 om att höja nivån

och förlänga tidsperioden för

skattereduktionen.

När det gäller detaljutformningen yrkas

i tre motioner att skattereduktionen får

en mer direkt miljöinriktning.

Motionerna Sk47 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) yrkande 6 och Sk52 av Barbro

Westerholm och Erling Bager (fp) går

bl.a. ut på att man inom ramen för

skattereduktionen bör genomföra en fler

årig satsning på allergisanering av

offentliga lokaler. Yrkande 11 i motion

Sk51 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp)

grundar sig på uppfattningen att

statligt stöd, genom skatteavdrag eller

investeringsbidrag, skall utgå endast

för arbeten med särskild milöjinriktning

(allergisanering, energiutveckling). I

motion Sk59 av Lars Bäckström m.fl. (v)

yrkas (yrkande 2) att skattereduktionen,

om den genomförs, bör utformas på ett

sätt som framför allt gynnar reparation

och tillbyggnader i eftersatta

bostadsområden och större fler

familjshus. Yrkande 1 i motion Sk58 av

Mats Odell m.fl. (kds) innebär att

skattereduktionen skall utvidgas även

till bilreparationer, större trädgårds

arbeten av anläggningskaraktär och

installationer t.ex. av vitvaror och

datorer.

Bostadsutskottet har avstyrkt dessa

yrkanden såvitt de berör bostadsutskot

tets ämnesområde.

Syftet med den skattereduktion som

utskottet nyss har förordat är att på

bästa sätt genomföra den stimulans för

byggsektorn som den nuvarande

situationen kräver, och förslaget bygger

på regler som är välkända och som har

fungerat bra i praktiken. Att nu ändra

dessa regler i väsentliga hänseenden

skulle enligt utskottets uppfattning

rycka undan dessa förutsättningar och

medföra ohanterliga praktiska problem.

Som bostadsutskottet anfört ligger det

inte heller någon motsättning mellan

önskemålet om miljöinriktade satsningar

och utformningen av regeringens förslag.

Utskottet avstyrker alltså dessa motions

yrkanden.

I motionerna Sk45 yrkande 7 och Sk56

yrkande 1 begär Bo Lundgren m.fl. (m)

att regeringen skall lägga fram förslag

till permanenta regler som sänker den

s.k. skattekilen på arbete för

reparation och underhåll av egna bygg

nader.

Bostadsutskottet har avstyrkt

motionerna med hänvisning till Bostads

politiska utredningens pågående arbete.

Skatteutskottet har vid sin

återkommande behandling av likartade

motioner avstyrkt de framställda

yrkandena med hänvisning till

statsfinansiella och

fördelningspolitiska skäl och till att

frågan om skattelättnader inom tjänste

sektorn hör till

Skatteväxlingskommitténs

utredningsuppdrag. Utskottet vidhåller

sin uppfattning i dessa frågor och

avstyrker motionerna.

Motion Sk60 av Ronny Korsberg m.fl. (mp)

yrkandena 2 och 3 innebär att minst 600

miljoner kronor ytterligare anslås till

allergisanering och att regeringen skall

lägga fram förslag till ett "grönt" ROT-

bidrag för ett ekologiskt riktigt

byggande med miljöanpassade material,

byggmetoder och energisystem.

Utskottet har redan redovisat sin

ståndpunkt att den aktuella stimulansen

för byggsektorn bör utformas som en

skattereduktion. Förslaget innebär att

det statliga stöd som för närvarande

utgår i form av bidrag av olika slag

kommer att kvarstå men att den som

erhåller sådant stöd inte blir

berättigad till skattereduktion för

åtgärderna. Att förstärka de statliga

bidragsformerna samtidigt som

skattereduktionen genomförs innebär

alltså inte att en dubbel kompensation

kommer att utgå. Bidragsfrågorna ingår i

bostadsutskottets ämnesområde. Med

hänvisning till vad bostadsutskottet

anfört i dessa frågor avstyrker

utskottet dessa motionsyrkanden.

Beträffande detaljutformningen i övrigt

kan nämnas att skattereduktion inte

medges för värdet av arbete som har

utförts av fastighetsägaren. Detta

gäller, på samma sätt som tidigare, även

i fråga om kostnader för anställd

personal hos fastighetsägaren.

Regeringen anser att motsvarande bör

gälla inom koncerner och liknande

förhållanden. Utskottet instämmer i

denna uppfattning eftersom reglerna

annars kan föranleda omotiverade

omstruktureringar och slå snett i

likartade situationer.

Bostadsutskottet har uppmärksammat att

man i lagförslaget använder begreppet

bostadsrättsinnehavare i stället för

bostadsrättshavare som används i

bostadsrättslagen och andra

författningar.

Bestämmelserna i 1 § sista stycket i

den föreslagna lagen har utformats i

syfte att klart uttrycka att man i detta

sammanhang med bostadsrätt avser

lägenhet eller småhus som upplåtits till

medlem i sådan förening eller delägare i

sådant aktiebolag som avses i 2 § 7 mom.

lagen om statlig inkomstskatt. Avgörande

vid denna bedömning skall vara de

förhållanden som rådde vid ingången av

det kalenderår då de aktuella

byggnadsåtgärderna utfördes. Den till

vilken lägenheten eller småhuset

upplåtits betecknas i lagen som

bostadsrättsinnehavare. Om bostadsrätten

bytt innehavare föreslås särskilda

regler som reglerar hur

skattereduktionen skall fördelas mellan

den förre och den nye innehavaren.

Utskottet har inte något att erinra mot

dessa förslag.

Utskottet har inte heller i övrigt något

att erinra mot propositionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande en ny stimulans

inom byggsektorn

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96: Sk45 yrkande 18,

1995/96: Sk47 yrkande 5, 1995/96:

Sk56 yrkande 2, 1995/96: Sk57,

1995/96: Sk59 yrkande 1 och 1995/96:

Sk60 yrkande 1 och på motion 1995/96:

Sk58 yrkandena 2 och 3 godtar

proposition 1995/96: 229 i huvud

sakliga delar,

res. 1 (m, fp, mp)

res. 2 (v)

res. 3 (kds)

2. beträffande skattereduktion

för allergisanering av offentliga

lokaler

att riksdagen avslår motionerna

1995/96: Sk47 yrkande 6 och 1995/96:

Sk52,

res. 4 (fp)

3. beträffande begränsningar

till arbeten med miljöinriktning

att riksdagen avslår motion 1995/96:

Sk51 yrkande 11,

res. 5 (mp)

4. beträffande begränsningar

till eftersatta bostadsområden och

större flerfamiljshus

att riksdagen avslår motion 1995/96:

Sk59 yrkande 2,

res. 6 (v)

5. beträffande skattereduktion

för bilreparationer m.m.

att riksdagen avslår motion 1995/96:

Sk58 yrkande 1,

res. 7 (kds)

6. beträffande permanenta

skattelättnader för underhåll av egna

byggnader

att riksdagen avslår motionerna

1995/96: Sk45 yrkande 7 och 1995/96:

Sk56 yrkande 1,

res. 8 (m)

7. beträffande bidrag till

allergisanering och "gröna" ROT-

åtgärder

att riksdagen avslår motion 1995/96:

Sk60 yrkandena 2 och 3,

res. 9 (mp)

8. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad

utskottet ovan anfört och hemställt

antar de vid proposition 1995/96: 229

fogade förslagen till

1. lag om skattereduktion för

utgifter för byggnadsarbete på

bostadshus,

2. lag om ändring i

skatteregisterlagen (1980:343).

Stockholm den 4 juni 1996

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors

(s), Sverre Palm (s), Lisbeth Staaf-

Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn

Ericson (s), Isa Halvarsson (fp), Ulla

Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny

Korsberg (mp), Lars U Granberg (s),

Ingibjörg Sigurdsdóttir (s), Carl Erik

Hedlund (m), Kaj Larsson (s), Ola

Sundell (m), Inga Berggren (m), Per

Rosengren (v) och Michael Stjernström

(kds).

Reservationer

1. En ny stimulans inom byggsektorn

(mom. 1)

Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén

(m), Ronny Korsberg (mp), Carl Erik

Hedlund (m), Ola Sundell (m) och Inga

Berggren (m) har

dels anfört följande:

I olika reservationer till detta

betänkande - reservation 4, 5 och 8 -

har vi från olika utgångspunkter

kritiserat det förslag till

skattereduktion som regeringen lägger

fram. Innebörden av denna kritik är att

propositionen bör avslås och att de

yrkanden om detta som framställs i

motionerna Sk45, Sk47, Sk56, Sk57, Sk59

och Sk60 alltså bör bifallas. Därav

följer att yrkandena i motion Sk58 om en

mer långtgående skattereduktion bör

avslås.

dels vid mom. 1 hemställt

1. beträffande en ny stimulans inom

byggsektorn

att riksdagen med bifall till motionerna

1995/96: Sk45 yrkande 18, 1995/96: Sk47

yrkande 5, 1995/96: Sk56 yrkande 2,

1995/96: Sk57 och 1995/96: Sk60 yrkande

1, med bifall till motion1995/96: Sk59

yrkande 1 i vad avser avslag på

proposition 1995/96:229 och med avslag

på motionsyrkandet i övrigt samt med

avslag på motion 1995/96: Sk58 yrkandena

2 och 3 avslår proposition 1995/96: 229.

2. En ny stimulans inom byggsektorn

(mom. 1)

Per Rosengren (v) har

dels anfört följande:

Vänsterpartiet delar regeringens

uppfattning att särskilda åtgärder nu

bör vidtas för att stimulera

reparationer och andra

renoveringsåtgärder inom byggsektorn.

Som anförs i motion Sk59 (v) bör man

dock välja andra former härför än som

regeringen föreslår. Socialdemokraterna

och Vänsterpartiet har tidigare samfällt

förespråkat bidragsmodellen som hanteras

av Boverket och länsstyrelsernas

bostadsenheter. Detta är en modell som

underlättar såväl kontroll som

utvärdering och effektivitet.

Propositionen innebär att Social

demokraterna har ändrat uppfattning och

nu föreslår ett stödsystem genom en

skattereduktion. Vänsterpartiet anser

inte att regeringen redovisar några

bärande skäl för att övergå till denna

stödform, och Vänsterpartiet vidhåller

därför uppfattningen att tillfälliga

byggstimulanser lämpligast genomförs med

riktade bidrag.

Som anförs i motion Sk59 (v) bör därför

propositionen avslås, och riksdagen bör

i stället begära förslag från regeringen

om ett utökat stöd inom bostadssektorn i

de bidragsformer som tillämpas i dag.

Detta stöd bör ges inom samma ekonomiska

ram som regeringen angivit i

propositionen, dvs. med ca 1 500

miljoner kronor för kalenderåret 1996

och 2 000 miljoner kronor för

kalenderåret 1997. Beträffande de

närmare skälen för förslaget och

inriktningen av åtgärderna hänvisar jag

till Owe Hellbergs (v) avvikande mening

(nr 3) i bostadsutskottets yttrande.

Jag yrkar alltså bifall till

Vänsterpartiets motion Sk59 yrkande 1

och till avslagsyrkandena i övriga

motioner. Av det anförda framgår också

att yrkandena i motion Sk58 om en mer

långtgående skattereduktion bör avslås.

dels vid mom. 1 hemställt

1. beträffande en ny stimulans inom

byggsektorn

att riksdagen med bifall till motionerna

1995/96: Sk45 yrkande 18, 1995/96: Sk47

yrkande 5, 1995/96: Sk56 yrkande 2,

1995/96: Sk57, 1995/96: Sk59 yrkande 1

och 1995/96: Sk60 yrkande 1 och med

avslag på motion 1995/96: Sk58 yrkandena

2 och 3 avslår proposition 1995/96: 229

och som sin mening ger regeringen till

känna vad som här har anförts om riktade

stöd inom bostadssektorn.

3. En ny stimulans inom byggsektorn

(mom. 1)

Michael Stjernström (kds) har

dels anfört följande:

Som framhålls i motion Sk58 och i Ulf

Björklunds (kds) avvikande mening nr 5 i

bostadsutskottets yttrande talar de

hittillsvarande erfarenheterna av olika

statliga stimulanser för en återgång

till ett system med skattereduktion.

Till grund för detta ställningstagande

ligger inte enbart konjunktupolitiska

och bostadspolitiska överväganden. Även

behovet i övrigt att stimulera tjänste

sektorn talar för ett system med

skattereduktion. Ett minskat skattetryck

på tjänster är en förutsättning för att

normala hushåll skall kunna utnyttja

arbetskraft för arbeten på den egna

bostaden. Därtill kommer att ett system

med skatteavdrag bidrar till att minska

förekomsten av svartjobb och därmed

också till att öka statens

skatteintäkter. En förutsättning härför

är att avdragsnivån sätts tillräckligt

högt. Enligt vår uppfattning är

regeringens förslag om en

skattereduktion på 30 % inte

tillräckligt för att förhindra svart

jobben. Enligt Kristdemokraternas mening

bör därför skattereduktionen bestämmas

till 60 % av arbetskostnaden.

Enligt propositionen bör

skattereduktion kunna erhållas t.o.m.

utgången av år 1997. För att undvika de

tröskeleffekter och den ryckighet som en

så begränsad varaktighet skulle innebära

bör enligt vår mening skattereduktion

kunna erhållas också för åren 1998 och

1999.

Jag tillstyrker alltså motion Sk58 i

dessa delar (yrkandena 2 och 3) och att

propositionen godtas med de ändringar

som detta innebär.

I reservation 6 återkommer jag till

frågan om en bredare bas för skatte

reduktionen.

dels vid mom. 1 hemställt

1. beträffande en ny stimulans inom

byggsektorn

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:' Sk58 yrkandena 2 och 3, med

avslag på motionerna 1995/96: Sk45

yrkande 18, 1995/96: Sk47 yrkande 5,

1995/96: Sk56 yrkande 2, 1995/96: Sk57,

1995/96: Sk59 yrkande 1 och 1995/96:

Sk60 yrkande 1 och med anledning av

proposition 1995/96: 229 godtar den i

propositionen föreslagna

skattereduktionen med de ändringarna att

skattereduktion skall utgå med 60 % av

underlaget och medges även för åren 1998

och 1999.

4. Skattereduktion för allergisanering

av offentliga lokaler (mom. 2)

Isa Halvarsson (fp) har

dels anfört följande:

Regeringens förslag till

skattereduktion för byggnadsarbeten har

mött kraftig kritik, bl.a. från

Folkpartiet i motionerna Sk47, Sk52 och

Sk57. Vi instämmer i denna kritik och

anser att det i rådande statsfinansiella

läge inte är försvarligt att genomföra

de stora satsningar på ett sådant nytt

allmänt ROT-program som propositionen

innebär. De begränsade resurserna för

statligt stöd måste i stället inriktas

mot vad som är särskilt angeläget.

Om propositionen trots denna kritik

antas av riksdagen föreslås i motion

Sk52 ett riksdagsuttalande om att

Folkpartiets program för en flerårig

satsning på allergisanering av

offentliga lokaler med 400 miljoner

kronor per år bör genomföras inom ramen

för regeringens förslag. Även i motion

Sk47 yrkande 5 yrkas under samma

förutsättning ett riksdagsuttalande om

krav på positiva miljöeffekter för ROT-

projekt m.m.

I en avvikande mening (nr 5) till

bostadsutskottets yttrande belyser

Lennart Fremling (fp) angelägenheten av

att inrikta stimulanserna mot sådana

åtgärder som föreslås i motion Sk52 och

förordar ett årligt stöd på 400 miljoner

kronor till byggnadsåtgärder som

förbättrar inomhusmiljön i offentliga

lokaler på ett sådant sätt att risken

för allergier minskar.

Vi instämmer i motionärernas uppfattning

i dessa frågor och tillstyrker det i

motion Sk52 framlagda förslaget. Därmed

är också syftet med motion Sk47 yrkande

6 tillgodosett. Det bör ankomma på

regeringen att utarbeta de närmare

villkoren för ett saneringsprogram med

den här angivna inriktningen och

skyndsamt återkomma till riksdagen med

förslag i frågan.

dels vid mom. 2 hemställt

2. beträffande skattereduktion för

allergisanering av offentliga lokaler

att riksdagen - vid avslag på

reservation 1 - med anledning av motion

1995/96: Sk47 yrkande 6 och med bifall

till motion 1995/96: Sk52 som sin

mening ger regeringen till känna vad som

här har anförts om ett program för

sanering av inomhusmiljön i offentliga

lokaler.

5. Begränsningar till arbeten med

miljöinriktning (mom. 3)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

De olika former av tidsbegränsade

statliga stöd som under de senaste åren

i bygg- och bostadssektorn har inte

varit förenade med krav på att bygg

nadsåtgärderna skall vidtas på ett

ekologiskt hållbart och miljöriktigt

sätt. Följden har blivit att många

bostäder byggts eller byggts om enligt

metoder som redan visat sig ge problem

på sikt, bl.a. i form av osunda inomhus

miljöer.

I den mån som staten fortsättningsvis

bör stödja s.k. ROT-projekt är det mot

denna bakgrund självklart att krav bör

ställas på att åtgärderna i fort

sättningen vidtas på ett långsiktigt

miljöriktigt sätt. Det av regeringen

föreslagna systemet för skattereduktion

har inte givits en sådan utformning. Mot

denna bakgrund har jag i reservation 1

yrkat avslag på propositionen.

Motion Sk51 av Marianne Samuelsson

m.fl. (mp) behandlas i ett särskilt

moment i utskottets hemställan. Yrkande

11 i motionen grundar sig på den

principiella uppfattning som

Miljöpartiet har i denna fråga och

innebär att statligt stöd, i den mån ett

sådant stöd över huvud taget bör komma i

fråga i form av skatteavdrag eller

bidrag, bör utgå endast för arbeten med

särskild miljöinriktning, t.ex. för

allergisanering av lokaler och bostäder.

Den överenskommelse som Miljöpartiet

och regeringen träffade i början av 1995

om ett bidrag på 1,8 miljarder kronor

till allergisanering av skolor och

daghem skall - som vi anför i en

särskild reservation vid moment 7 -

fullföljas. Detta innebär att minst 600

miljoner kronor ytterligare behöver

anslås för detta ändamål, eftersom det

beslutade stödet har omfördelats och

delvis har utgått till andra ändamål.

Det anförda innebär att jag delar

motionärernas uppfattning och till

styrker motionen.

dels vid mom. 3 hemställt

3. beträffande begränsningar till

arbeten med miljöinriktning

att riksdagen med bifall till motion

1995/96: Sk51 yrkande 11 som sin mening

ger regeringen till känna att sub

ventioner av byggnadsarbeten, i den mån

sådana skall utgå, bör gälla arbeten med

särskild miljöinriktning.

6. Begränsningar till eftersatta

bostadsområden och större flerfamiljshus

(mom. 4)

Per Rosengren (v) har

dels anfört följande:

Som framgår av reservation 2 anser

Vänsterpartiet att en bidragsmodell är

att föredra framför skattereduktion när

det gäller stimulanser till byggsektorn.

Det finns dock även fördelar med en

stimulans genom ett skatteavdrag,

eftersom en sådan konstruktion inte

belastar budgetens utgiftssida. Om en

riksdagsmajoritet inte ser det som

möjligt att stödja ytterligare bidrag

enligt vad som redovisats i

reservationen så är Vänsterpartiet

berett att diskutera hur en eventuell

skattereduktion kan utformas så att den

blir så effektiv och rättvis som

möjligt. Skattereduktionen bör i så fall

läggas ut så att den framför allt gynnar

reparations-, om- och

tillbyggnadssatsningar i eftersatta

bostadsområden och större

flerfamiljshus.

dels vid mom. 4 hemställt

4. beträffande begränsningar till

eftersatta bostadsområden och större

flerfamiljshus

att riksdagen - vid avslag på

reservation 1- med bifall till motion

1995/96: Sk59 yrkande 2 som sin mening

uttalar att villkoren för

skattereduktionen bör utformas på ett

sätt som i första hand gynnar ROT-

insatser i eftersatta bostadsområden och

flerfamiljshus.

7. Skattereduktion för bilreparationer

m.m. (mom. 5)

Michael Stjernström (kds) har

dels anfört följande:

I motion Sk58 framhåller

Kristdemokraterna att det är nödvändigt

att minska den nuvarande

diskrimineringen av tjänsteföretag.

Tjänsteföretagen beskattas högre än

industriföretagen, och arbete beskattas

hårdare än kapital. Detta måste ändras

för att tjänstesektorn skall kunna

utveckla sin stora tillväxtpotential.

Att generellt sänka tjänsteföretagens

kostnader skulle för att ge någon

betydande effekt dock vara en alltför

dyr åtgärd i dagens statsfinansiella

läge. Kristdemokraterna vill i stället

sänka hushållens kostnader för att köpa

tjänster. Denna sektor har en stor

potential och möjlighet att erbjuda nya

arbetstillfällen, men den nuvarande

skattesituationen gör att den vita

marknaden för sådana tjänster i stort

sett är utplånad.

I motionen diskuteras olika modeller

för att uppnå en lämplig effekt. Vad

gäller tjänster av den art som

regeringen nu tar upp anser motionärerna

att subventionsgraden bör ökas. I

motionen föreslås också en bredare bas

för skattereduktionen. Förutom sådana

husrenoveringar som omfattas av rege

ringens förslag vill motionärerna också

inbegripa bilreparationer, större träd

gårdsarbeten av anläggningskaraktär och

olika installationsarbeten av t.ex.

vitvaror och datorer.

Jag instämmer i motionärernas

uppfattning att skattereduktionen är en

bra modell för tjänster av detta slag.

Som anförs i motionen är dessa arbeten

avgränsade och kan planeras. Förslaget

kan enligt min uppfattning förväntas

medföra positiva effekter på

sysselsättningen och andra därmed samman

hängande fördelar som mer än väl

uppväger kostnaderna för denna stimu

lans.

Med det anförda tillstyrker jag

motionen i denna del. Regeringen bör sna

rast lägga fram förslag till de

ändringar i lagstiftnigen som behövs.

Vad som här har anförts bör riksdagen -

med bifall till motionen - som sin

mening ge regeringen till känna.

dels vid mom. 5 hemställt

5. beträffande skattereduktion för

bilreparationer m.m.

att riksdagen med bifall till motion

1995/96: Sk58 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad som här

har anförts om behovet av en bredare bas

för skattereduktionen.

8. Permanenta skattelättnader för

underhåll av egna byggnader (mom. 6)

Jan-Olof Franzén (m), Carl Erik Hedlund

(m), Ola Sundell (m) och Inga Berggren

(m) har

dels anfört följande:

Som anförs i motionerna Sk45 och Sk56

bör man i stället för den tillfälliga

skattereduktion som regeringen föreslår

införa permanenta skattelättnader för

ROT-åtgärder i den egna bostaden.

Förslaget är ett led i en politik som

syftar till att skapa

expansionsmöjligheter för den del av den

privata tjänstesektorn som är riktad

till de enskilda hushållen. För denna

sektor är de stora skattekilarna ett

kraftigt hinder för att efterfråga

tjänster i form av reparation och

underhåll.

Som Moderata samlingspartiet redovisat

i tidigare motioner bör ett permanent

system med reducerade skattekilar för

tjänster till hushållen vara inlemmat i

det ordinarie skattesystemet. De nu

gällande direktiven inom EU medför

emellertid svårigheter att genomföra

lämpliga lösningar med denna inriktning.

I avvaktan på att EU-reglerna ändras kan

en permanent skattereduktion för

reparation och underhåll av byggnader

m.m. vara ett sätt att minska

skattekilarna. Som framgår av den

avvikande mening (nr 1) som Moderaterna

i bostadsutskottet avlämnat till

bostadsutskottets betänkande finns det

också bostadspolitiska skäl för att nu

välja en sådan lösning.

Det anförda innebär att vi tillstyrker

motion Sk56 i denna del.

dels vid mom. 6 hemställt

6. beträffande permanenta

skattelättnader för underhåll av egna

byggnader

att riksdagen med bifall till motionerna

1995/96: Sk45 yrkande 7 och 1995/96:

Sk56 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad som här har

anförts om ett permanent system för

skattelättnader för reparation och

underhåll av egna bostäder.

9. Bidrag till allergisanering och

"gröna" ROT-åtgärder (mom. 7)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

Avsikten med regeringens förslag till

skattereduktion för byggnadsarbeten är

att stimulera sysselsättningen inom

byggbranschen. Inom Miljöpartiet anser

vi att effekten av förslaget är tveksam.

Merparten av de arbeten som omfattas av

skattereduktionen skulle förmodligen

utföras ändå, och risken är stor för att

de flesta arbeten som kommer att utföras

inte är nytillkomna utan endast

omfördelade i tiden.

I reservation 1 har jag av dessa skäl

yrkat att riksdagen avslår propositionen

och alltså bifaller de avslagsyrkanden

som framställts i motion Sk60 (mp) och i

andra motioner.

Som anförs i motion Sk60 är det

betydligt viktigare att fullfölja den

överenskommelse som träffades i februari

1995 mellan regeringen och Miljöpartiet

om ett bidrag på 1,8 miljarder kronor

till allergisanering av bostäder, skolor

och daghem. Detta stöd har senare

omfördelats så att det delvis har utgått

till andra ändamål. Minst 600 miljoner

kronor ytterligare behöver anslås för

denna stödform under budgetåret 1995/96,

i enlighet med vad som föreslås i motion

Sk60 yrkande 2.

Om ytterligare satsningar inom

byggsektorn skall genomföras måste detta

enligt Miljöpartiers uppfattning ske med

"gröna" förtecken, dvs. ett ekologiskt

riktigt byggande med miljöanpassade

material, byggmetoder och energisystem.

I motion 60 föreslås att riksdagen hos

regeringen begär förslag till ett

"grönt" ROT-bidrag med detta syfte. Jag

tillstyrker även detta förslag.

dels vid mom. 7 hemställt

7. beträffande bidrag till

allergisanering och "gröna" ROT-

åtgärder

att riksdagen med bifall till motion

1995/96: Sk60 yrkandena 2 och 3 som

sin mening ger regeringen till känna

vad som här har anförts om

ytterligare statsanslag för

allergisanering och om ett "grönt"

ROT-bidrag för ett ekologiskt riktigt

byggande.

Särskilt yttrande

Skattereduktion för allergisanering av

offentliga lokaler

(mom. 2)

I miljöpartiet anser vi att frågan om

stöd till allergisanering bör lösas inom

ramen för den överenskommelse som

Miljöpartiet redan har träffat med

regeringen i denna fråga. Jag hänvisar

till reservation 9 vid moment 7, där

frågan belyses närmare.

Bostadsutskottets yttrande

1995/96:BoU10y

Skattereduktion för utgifter för

byggnadsarbete på bostadshus

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett

bostadsutskottet tillfälle att yttra sig

över propositionerna 1995/96:198 -

Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte-

och avgiftsområdet - och 1995/96:229 -

Skattereduktion för utgifter för

byggnadsarbete på bostadshus - jämte

motioner. I den förstnämnda

propositionen finns inga förslag som

berör bostadsutskottets ansvarsområde,

däremot aviseras det förslag som

sedermera lades fram i den sistnämnda

propositionen. Vad gäller regeringens

förslag tas i detta yttrande således

endast upp förslagen i proposition

1996/96:229. Motioner har dock väckts

med anledning av båda propositionerna i

frågor som berör bostadsutskottets

beredningsområde.

Sammanfattning

Bostadsutkottet tillstyrker

regeringsförslaget om skattereduktion

för utgifter för byggnadsarbete på

bostadshus och avstyrker samtliga i

detta yttrande behandlade motioner.

Till yttrandet har fogats fem avvikande

meningar.

Förslagen i proposition 1995/96:229 i

korthet

I propositionen föreslås en

skattereduktion för utgifter avseende

byggnadsarbeten på bostadshus som utförs

under tiden den 15 april 1996 - 31

december 1997. Förslaget ansluter i

stora delar till reglerna för den

skattereduktion för motsvarande ändamål

som kunde utgå den 15 februari 1993 - 31

december 1994. En skillnad är att

skattereduktionen nu föreslås kunna

utnyttjas inte bara av fastighetsägare

utan även av bostadsrättsinnehavare.

Skattereduktionen föreslås uppgå till

30 % av ett underlag som består av

nedlagda arbetskostnader. I underlaget

medräknas inte värdet av byggnadsarbete

som utförts av ägaren eller vissa i

lagförslaget med ägaren jämställda. För

småhus uppgår skattereduktionen till

högst 10 500 kr. För hyreshus är

motsvarande belopp det högsta av

beloppen 20 000 kr och tre gånger den

fastighetsskatt som beräknas för

bostadsdelen för hela kalenderåret 1996.

Skattereduktionen för

bostadsrättsinnehavare kan uppgå till

högst 5 000 kr per lägenhet.

För att inte dubbel kompensation skall

utgå i vissa fall föreslås att

skattereduktion inte medges för åtgärder

för vilka beviljats statligt ombyggnads-

, förbättrings- eller

upprustningsbidrag. Skattereduktion

medges inte heller när utgifterna för en

åtgärd täcks av försäkringsersättning.

I yttrandet behandlade motioner

Följande motioner väckta med anledning

av proposition 1995/96:198 tar upp

bostadsfrågor:

1995/96:Sk45 av Bo Lundgren m.fl. (m)

yrkande 7 vari föreslås att riksdagen

hos regeringen begär förslag om avdrag

för reparationer och underhåll av egna

bostäder. Motionärerna anser att det i

stället för den av regeringen föreslagna

skattereduktionen bör införas ett system

med permanent avdrag för arbetskostnader

vid reparation och underhåll av egna

bostäder.

1995/96:Sk47 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) yrkande 5 vari föreslås att

riksdagen avslår förslaget till

skattereduktion för byggnadsarbete på

bostadshus. I yrkande 6 föreslås att

riksdagen vid avslag på yrkande 5 som

sin mening ger regeringen till känna vad

som anförts om krav på positiva

miljöeffekter för ROT-projekt m.m.

1995/96:Sk50 av Mats Odell m.fl. (kds)

yrkande 13 vari föreslås att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett vidgat ROT-

program för tjänster riktade till

hushållen. Motionärerna anför att

skattereduktionen bör vara avsevärt

större än vad regeringen förordat i

propositionen. Yrkandet behandlas i

detta yttrande endast till den del som

avser åtgärder i bostadshus.

1995/96:Sk51 av Marianne Samuelsson

m.fl. (mp) yrkande 11 vari föreslås att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

skattereduktion för utgifter för

bostadshus. Motionärerna anser att i den

mån staten skall subventionera

byggnadsarbeten, bör detta gälla arbeten

med särskild miljöinriktning.

1995/96:Sk52 av Barbro Westerholm och

Erling Bager (fp) vari föreslås att

riksdagen - vid bifall till förslaget om

ett nytt ROT-program - som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inom ramen för detta

program genomföra en flerårig satsning

på allergisanering av offentliga

lokaler. Motionärerna anför att det i

dagens statsfinansiella läge inte är

försvarligt att satsa skattemedel på ROT-

åtgärder. Skulle riksdagen ändå besluta

om en sådan satsning förordas emellertid

att medlen används för ett flerårigt

program om 400 miljoner kronor per år

för allergisanering av offentliga

lokaler.

Följande motioner har väckts med

anledning av proposition 1995/96:229:

1995/96:Sk56 av Bo Lundgren m.fl. (m)

yrkande 1 vari föreslås att riksdagen

hos regeringen begär förslag om ett

permanent system som sänker skattekilen

på arbete för reparation och underhåll

av egna bostäder. I yrkande 2 föreslås

att riksdagen avslår proposition

1995/96:229. Motionärerna framhåller att

nuvarande skattebelastning utgör ett

kraftigt hinder för efterfrågan av

tjänster i form av arbete med reparation

och underhåll.

1995/96:Sk57 av Isa Halvarsson och Karin

Pilsäter (båda fp) vari föreslås att

riksdagen avslår proposition

1995/96:229. I motionen hänvisas till

statsfinanserna samt till att generella

förbättringar av företagsklimatet även

skulle gynna byggsektorn.

1995/96:Sk58 av Mats Odell m.fl. (kds)

yrkande 2 vari föreslås att riksdagen

beslutar att skattereduktion skall

medges med ett belopp motsvarande 60 %

av underlaget. I yrkande 3 föreslås att

riksdagen beslutar att skattereduktion

skall medges även åren 1998 och 1999.

Motionens yrkande 1 avser förslag om en

bredare bas för skattereduktionen. Detta

förslag tas dock inte upp i

bostadsutskottets yttrande. Vad gäller

regeringsförslaget om skattereduktion

för arbete på bostadshus framhåller

motionärerna att man i grunden är

positiva men att man förordar ändringar

av lagförslaget enligt yrkandena 2 och 3

i syfte att minska risken för

svartarbete och för att skapa större

kontinuitet.

1995/96:Sk59 av Lars Bäckström m.fl. (v)

yrkande 1 vari föreslås att riksdagen

med avslag på regeringens proposition

1995/96:229 som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om riktade stöd inom

bostadssektorn. Motionärerna anser att

stimulansen av byggsektorn i första hand

bör ske genom de befintliga stödformerna

- det extra statliga stödet för

förbättring av bostäder respektive

bidraget för förbättring av

inomhusmiljön i bostäder och vissa

lokaler. Dessutom förordar man att ett

särskilt stöd med miljöprofil inrättas

för egnahem. De olika stöden föreslås

utgå inom samma ekonomiska ram som

beräknats för regeringsförslaget, dvs.

totalt 3 500 miljoner kronor. Som ett

andrahandsyrkande, i händelse av att

riksdagsbehandlingen leder till ett stöd

för systemet med skattereduktion,

föreslår motionärerna i yrkande 2 att

riksdagen begär ett nytt förslag som

gynnar eftersatta bostadsområden.

1995/96:Sk60 av Ronny Korsberg m.fl.

(mp) vari föreslås i yrkande 1 att

riksdagen avslår proposition

1995/96:229. Det anförs att merparten av

arbetena som medför skattereduktion

sannolikt skulle ha utförts ändå. I

yrkande 2 föreslås att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att ytterligare

minst 600 miljoner kronor anslås under

budgetåret 1995/96 till allergisanering.

Motionärerna avser det bidrag som kan

utgå för förbättring av inomhusmiljön i

bostäder och vissa lokaler. I yrkande 3

föreslås att riksdagen hos regeringen

begär förslag till ett grönt ROT-

bidrag. Stödet föreslås gå till

ekologiskt riktigt byggande med

miljöanpassade material.

Skrivelser

Skrivelser med anknytning till de frågor

som behandlas i detta yttrande har till

bostadsutskottet inkommit från

Länsbostadsdirektörsföreningen, Sveriges

allmännyttiga bostadsföretag (SABO) och

Byggentreprenörerna.

Utskottet

Investeringarna inom bostadssektorn har

under flera år legat på en mycket låg

nivå. Enligt en redovisning i den

ekonomiska vårpropositionen är

bostadsbyggandets andel av BNP nu den

lägsta under hela efterkrigstiden. Den

historiskt sett mycket låga nivån på

nyproduktionen av bostäder har

emellertid under de senaste åren till

viss del motverkats av en ökad satsning

på ROT-åtgärder (Reparationer,

Ombyggnad, Tillbyggnad) i det befintliga

bostads- och byggnadsbeståndet. Denna

satsning har delvis kommit till stånd

med olika former av statliga stöd som

inrättats av bl.a.

sysselsättningspolitiska skäl. Ett extra

statligt stöd för förbättring av

bostäder (SFS 1994:1994) har således

kunnat utgå för projekt som påbörjas

under tiden 1 januari 1995-30 september

1995 och slutförs senast under år 1996.

Dessutom har stöd givits åt

förbättringar av inomhusmiljön i

bostäder och vissa lokaler (SFS

1995:802) för projekt för vilka

preliminär ansökan om stöd inlämnats

senast den 29 februari 1996.

Bostadsutskottet har vid olika

tillfällen understrukit behovet av att

upprätthålla investeringarna inom

bostadssektorn på en rimlig nivå. Genom

att ledig kapacitet inom byggsektorn

kunnat utnyttjas för att genomföra

nödvändiga reparations- och

underhållsarbeten m.m. i bostäder och

andra byggnader har den höga

arbetslösheten inom branschen kunnat

begränsas. Olika prognoser tyder på att

bostadsefterfrågan inom några år kommer

att öka påtagligt i vissa delar av

landet. Det är därför angeläget att

tillräcklig byggkapacitet står till buds

när nyproduktionen av bostäder åter

ökar.

Bostadsutskottet ser således positivt

på fortsatta stimulansåtgärder inom ROT-

sektorn. Som framhållits i flera

motioner kan den lämpligaste formen för

och omfattningen av stimulansåtgärderna

diskuteras. Utskottet har förståelse för

de synpunkter som framförs i motion

1995/96:Sk59 (v) om att vissa fördelar

skulle kunna uppnås med en fortsatt

stödgivning enligt redan etablerade

bidragsformer. Behovet av kontinuitet

vad gäller villkoren för bygg- och

bostadssektorn har vid flera tillfällen

framhållits av utskottet. Regeringen har

emellertid nu gjort bedömningen att

syftet att öka kapacitetsutnyttjandet

inom byggsektorn och att motverka

arbetslösheten i dagsläget bäst kan

uppnås genom ett system med

skattereduktion för byggnadsarbeten på

bostadshus. Den skattereduktion som

kunde utgå under år 1993 och 1994 anses

ha givit ett gott resultat.

Bostadsutskottet har inte skäl att

ifrågasätta denna bedömning.

I dagens statsfinansiella läge måste

satsningar inom olika samhällssektorer

utformas på ett sådant sätt att hänsyn

tas till det totala samhällsekonomiska

och statsfinansiella utfallet. Det

viktigaste är naturligtvis att stödet

får avsedd effekt och att

sysselsättningen inom sektorn kan

upprätthållas. Det bör även framhållas

att det föreslagna systemet med

skattereduktion för byggnadsarbete i

huvudsak ansluter till vad som gällde

under åren 1993 och 1994. Under denna

period fanns hos såväl bygg- och

bostadsföretag som hos en bredare

allmänhet en utbredd kännedom om

möjligheten till skattereduktion. Det

finns därför skäl att anta att en ny

period med möjlighet till

skattereduktion nu kan introduceras utan

de initiala problem som ofta blir

följden av helt nya stödformer.

Förslag om att avslå propositionen av

framför allt statsfinansiella skäl förs

fram i Folkpartiets partimotion

1995/96:Sk47 samt i motion 1995/96:Sk57

(fp). Bostadsutskottet vill i denna

fråga erinra om att en bevarad kapacitet

i byggbranschen i form av arbetskraft

och realkapital kan få stor

samhällsekonomisk betydelse och därmed

även en positiv inverkan på statens

finanser. Utskottet kan därutöver

hänvisa till vad i propositionen anförts

om att en ökad byggaktivitet leder till

minskade utgifter i form av

arbetslöshetsunderstöd samt till ökade

skatte- och avgiftsintäkter.

I flera motioner framhålls att

eventuella statliga stimulansåtgärder

inom ROT-sektorn bör ges en mer direkt

miljöinriktning. Förslag om fortsatt

bidragsgivning till inomhusmiljön i

bostäder och vissa lokaler läggs fram i

motionerna 1995/96:Sk59 (v) och

1995/96:Sk60 (mp). I den senare motionen

förordas även att riksdagen begär ett

förslag om ett grönt ROT-bidrag.

Motsvarande förslag finns också i motion

1995/96:Sk51 (mp). En flerårig satsning

på allergisanering av offentliga lokaler

föreslås i motion 1995/96:Sk52 (fp).

Bostadsutskottet, som ägnat stor

uppmärksamhet åt frågor om inomhusmiljön

och åtgärder för att skapa sunda

boendemiljöer, anser det givetvis vara

önskvärt att de byggnadsåtgärder som

fortsättningsvis kommer att vidtas med

utnyttjande av skattereduktionen i hög

grad inriktas mot angelägna

miljöförbättrande åtgärder. Ett utbrett

intresse för att vidta sådana åtgärder

har också framkommit i samband med den

stödgivning som under det senaste året

varit direkt inriktad mot förbättringar

av inomhusmiljön. Som framgår av motion

Sk60 (mp) tyder preliminära beräkningar

på att efterfrågan på detta stöd inte

helt kan tillgodoses inom den

tillgängliga medelsramen om ca 1 000

miljoner kronor. En fördel i detta

avseende med den nu föreslagna

skattereduktionen i förhållande till den

tidigare bidragsformen är att de

fastighetsägare som önskar vidta

miljöförbättrande åtgärder - eller andra

typer av byggnadsåtgärder - inte behöver

sväva i ovisshet om att erforderliga

medel kommer att stå till buds när

ansökan om skattereduktion behandlas.

Skattereduktion kommer enligt

regeringsförslaget att medges utan någon

rambegränsning av det totala

utnyttjandet, under förutsättning att

den sökande i övrigt har uppfyllt

villkoren för reduktionen. Några

bestämmelser som förhindrar åtgärder som

inriktas mot exempelvis förbättringar ur

allergisynpunkt finns inte.

Bostadsutskottet kan därför inte se

någon motsättning mellan önskemålet om

miljöinriktade satsningar och

regeringsförslagets utformning.

Utskottet vill i sammanhanget också

erinra om de riktade stöd till

miljöförbättrande åtgärder som

fortfarande kan utgå för radonsanering

och från fonden för fukt- och

mögelskador i småhus.

Ett i förhållande till regeringens

förslag mer omfattande system för

skattereduktion eller skatteavdrag

förordas i vissa motioner. Således

föreslås i motionerna 1995/96:Sk45 (m)

och 1995/96:Sk56 (m) att riksdagen skall

begära förslag om ett system med

permanent avdrag för reparationer och

underhåll på egna bostäder.

Bostadsutskottet har under det

innevarande riksdagsåret avstått från

att göra uttalanden om formerna för

statens stöd till bostadssektorn på

längre sikt med hänvisning till den

Bostadspolitiska utredningens pågående

arbete. Inte heller i detta sammanhang

är utskottet berett att föregripa den

parlamentariska utredningens förslag i

frågan.

Även i motionerna 1995/96:Sk50 (kds)

och 1995/96:Sk58 (kds) föreslås en

utvidgning i förhållande till

regeringförslaget. Motionärerna anför

dock att man i grunden är positiva till

förslaget i propositionen. I den

sistnämnda motionen förordas i yrkande 2

att nivån på skattereduktionen bestäms

till 60 % och i yrkande 3 att

reduktionen även medges under åren 1998

och 1999. Övriga i motionen förordade

utvidgningar av basen för skattreduktion

m.m. ligger inte inom bostadsutskottets

beredningsområde. De behandlas därför

inte i detta yttrande. Vad gäller

förslaget att förlänga möjligheten till

skattereduktion med två år vill

utskottet dels hänvisa till det ovan

anförda om den Bostadspolitiska

utredningens förslag, dels till

svårigheterna att nu bedöma behovet av

den aktuella stimulansen under de sista

åren på 1990-talet. Förhoppningen är

givetvis att byggarbetsmarknaden efter

år 1997 skall vara i sådan balans att

behovet av tidsbegränsade särskilda

insatser starkt minskat eller helt kan

undvaras. Den av regeringen föreslagna

nivån på skattereduktionen - 30 % -

måste ses i förhållande till vilket

skattebortfall som i det rådande

statsfinansiella läget är acceptabelt.

Erfarenheterna från den tidigare

perioden med skattereduktion visar också

att denna nivå är tillräcklig för att

stimulera till en relativt omfattande

byggnadsverksamhet.

Bostadsutskottet anser

sammanfattningsvis att

regeringsförslaget om skattereduktion

för utgifter för byggnadsarbete på

bostadshus bör vinna riksdagens bifall.

Med hänvisning till det ovan anförda

avstyrker utskottet samtliga i detta

yttrande behandlade motionsyrkanden.

Inför den fortsatta beredning av

lagförslaget vill bostadsutskottet

avslutningsvis göra skatteutskottet

uppmärksamt på att begreppet

bostadsrättsinnehavare som används i

propositionen normalt inte används i

författningstext. I bostadsrättslagen

(1991:614) m.fl. relevanta lagar används

i stället begreppet bostadsrättshavare.

Stockholm den 28 maj 1996

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

I beslutet har deltagit: Knut Billing

(m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson

(s), Marianne Carlström (s), Rigmor

Ahlstedt (c), Lars Stjernkvist (s), Stig

Grauers (m), Lena Larsson (s), Owe

Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Inga

Berggren (m), Per Lager (mp), Ulf

Björklund (kds), Carina Moberg (s), Juan

Fonseca (s), Peter Weibull Bernström (m)

och Lennart Fremling (fp).

Avvikande meningar

1. Skattereduktion för byggnadsarbete

Knut Billing, Stig Grauers, Inga

Berggren och Peter Weibull Bernström (m)

anser att bostadsutskottets yttrande

under rubriken Utskottet bort ha

följande lydelse:

Även om skattesystemet som sådant inte

nu är föremål för överväganden förtjänar

det enligt utskottets mening att påpekas

att detta system i mångt och mycket är

grunden till de problem som i dag finns

i byggsektorn. Olika skatter och

avgifter utgör en orimligt hög andel av

den totala byggkostnaden. Inte minst

gäller detta vid reparation, om- och

tillbyggnad (ROT). De bidrar dessutom

till att kraftigt begränsa efterfrågan.

Ett minskat skatteuttag avseende såväl

inkomstbeskattningen som skatten på

byggande och boende är därför

synnerligen angeläget. Detta bör enligt

utskottets mening åstadkommas genom en

genomgripande reformering av

skattesystemet i enlighet med vad

Moderata samlingspartiet föreslagit

bl.a. i sin partimotion 1995/96:Fi78.

Målet bör således vara att skapa sådana

allmänna förutsättningar för byggande

och boende att samhällets insatser och

styrning kan minimeras.

En ytterligare förutsättning för en

bostadsproduktion som svarar mot

efterfrågan är stabila och förutsägbara

spelregler. Med ett sådant synsätt

framstår det som mindre lämpligt att mer

eller mindre planlöst införa temporära

åtgärder på det sätt som skett under

senare år. Här har skatteavdrag och

bidrag med olika konstruktion både

avlöst och överlappat varandra på ett

sätt som nästan inte kunnat överblickas.

Det är naturligtvis inte möjligt att

upprätthålla en jämn bostadsproduktion

och ett planmässigt underhåll i en

situation där förutsättningarna hela

tiden ändras. Sammantaget talar detta

enligt utskottets mening för att den av

regeringen tidsbegränsade

skattereduktionen för byggnadsarbeten

inte bör införas. Regeringens förslag

avstyrks i enlighet med vad som förordas

i motion 1995/96:Sk56 (m) yrkande 2.

Åtgärder inom ROT-sektorn är jämfört

med nyproduktion väsentligt mer

arbetsintensiva. Det innebär att en stor

del av kostnaden vid denna typ av

projekt utgörs av arbetskostnader. En

följd av detta är att skattebelastningen

på denna typ av arbeten i form av

inkomstskatt, löneskatt och

mervärdesskatt blir särskilt stor.

Enligt utskottets mening kan det mot

bakgrund härav finnas skäl att överväga

införandet av ett permanent system för

avdrag för ROT-åtgärder som avser den

egna bostaden. Genom en sådan

avdragsrätt skulle de negativa

effekterna av dagens skattesystem

minskas samtidigt som långsiktiga

spelreger för denna del av byggmarknaden

läggs fast.

Vad utskottet nu med anledning av

motionerna 1995/96:Sk45 (m) yrkande 7

samt 1995/96:Sk56 (m) yrkande 1 anfört

om ett permanent system med

skattereduktion för ROT-åtgärder i den

egna bostaden bör riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna. Övriga

motionsyrkanden avstyrks av utskottet i

den mån de inte kan anses tillgodosedda

med vad nu förordats.

2. Skattereduktion för byggnadsarbete

Lennart Fremling (fp) anser att

bostadsutskottets yttrande under

rubriken Utskottet bort ha följande

lydelse:

Sverige har ett i förhållande till

andra länder i många avseenden modernt

och väl utformat byggnadsbestånd. Det

skulle mot denna bakgrund kunna hävdas

att något behov för staten att genom

bidrag eller tillfälliga

skattesubventioner stimulera till

reparations- och underhållsåtgärder inte

föreligger. Särskilt i dagens

statsfinansiella läge borde de

begränsade resurserna i första hand

kunna inriktas mot insatser på särskilt

angelägna samhällsområden, som

exempelvis stöd till äldre och

handikappade. Dessvärre är emellertid

inte bilden av det svenska

byggnadsbeståndet helt entydig. Inom

detta bestånd finns också ett stort

antal byggnader som kommit att betecknas

som sjuka hus . Brister i byggprocessen

och olämpliga byggmaterial har lett fram

till att vi i dag har bl.a. många

offentliga lokaler som kan vara

hälsovådliga att vistas i under längre

tid. Detta gäller inte minst många

skollokaler och andra byggnader där barn

och ungdomar vistas dagligen.

Bostadsutskottet anser mot denna

bakgrund att eventuella statliga

stimulansåtgärder inom ROT-sektorn

direkt bör inriktas mot åtgärder för att

förbättra inomhusmiljön. Tyvärr har inte

regeringens förslag om skattereduktion

för byggnadsarbete avgränsats på detta

sätt. Bostadsutskottet delar bedömning i

motionerna 1995/96:Sk47 (fp),

1995/96:Sk52 (fp) och 1995/96:Sk57 (fp)

att det i rådande statsfinansiella läge

inte är försvarligt att satsa

skattemedel på ett nytt allmänt ROT-

program för bostäder i enlighet med

regeringens förslag. Däremot har

beredningen av detta ärende visat att

ett brett stöd kan uppnås för stimulans

av byggnadsåtgärder som på sikt leder

till att folkhälsan förbättras och

därmed till minskade utgifter för

sjukskrivningar och sjukvård. Ett

förslag med denna inriktning läggs fram

i motion 1995/96:Sk52 (fp). I motionen

föreslås en flerårig satsning på

allergisanering av offentliga lokaler.

Under lång tid har de växande problemen

med allergier, speciellt bland barn och

ungdomar, diskuterats utan att man från

samhällets sida vidtagit tillräckliga

åtgärder. Det tillfälliga stöd som under

det senaste året kunnat utgå för

förbättringar av inomhusmiljön har

visserligen lett till att många

byggnader åtgärdats, men problemens

omfattning kräver mer uthålliga insatser

från samhällets sida. Allergier har

utvecklats till något av en folksjukdom

som uppemot tre miljoner svenskar lider

av i dag. Två av fem barn är drabbade av

någon form av symptom. Detta leder

givetvis framför allt till lidande för

de drabbade men också till stora

samhällsekonomiska förluster. Insatser

för att förebygga allergier kan därför

antas på sikt även i ekonomiska termer

vara väl motiverade.

Det förslag som läggs fram i motionen,

och som bostadsutskottet således ställer

sig bakom, innebär att 400 miljoner

kronor årligen bör utgå i form av

statsbidrag till byggnadsåtgärder som

förbättrar inomhusmiljön i offentliga

lokaler på ett sådant sätt att risken

för allergier minskar. För att inte den

enskilda kommunens ekonomiska situation

skall bli avgörande för vilka byggnader

som åtgärdas bör den statliga

bidragsandelen sättas högre än den nivå

- 30 % - som under det senaste året

tillämpats för det tillfälliga stödet

till åtgärder i inomhusmiljön. Det bör

ankomma på regeringen att utarbeta de

närmare villkoren för ett

saneringsprogram med den inriktning som

utskottet nu förordat och skyndsamt

återkomma till riksdagen med förslag i

frågan.

Bostadsutskottet anser att

skatteutskottet med anledning av

motionerna 1995/96:Sk47 (fp),

1995/96:Sk52 (fp) och 1995/96:Sk57 (fp)

och med avslag på proposition

1995/96:229 bör föreslå riksdagen att

som sin mening ge regeringen till känna

vad utskottet ovan anfört. Utskottets

ställningstagande innebär vidare att

vissa andra motionsyrkanden om

miljöinriktning av ROT-satsningarna till

stor del kan anses bli tillgodosedda. I

övrigt avstyrks de i detta yttrande

behandlade motionsyrkandena.

3. Skattereduktion för byggnadsarbete

Owe Hellberg (v) anser att

bostadsutskottets yttrande under

rubriken Utskottet bort ha följande

lydelse:

Utmärkande för 1990-talets byggsektor

har varit en kraftigt fallande

bostadsproduktion. Även om nedgången har

varit störst för nyproduktionen har den

också gällt ombyggnadssidan. Nedgången

återspeglas inte bara i extremt låga

produktionstal utan också i en mycket

stor arbetslöshet bland

byggnadsarbetarna. Olika åtgärder har

visserligen vidtagits för att motverka

denna utveckling men dessa har

uppenbarligen inte varit tillräckliga.

Som framhålls i motion 1995/96:Sk59 (v)

finns det skäl att även fortsättningsvis

stimulera och stödja olika

byggnadsåtgärder. Eftersom åtgärder som

avser reparation, om- och tillbyggnad

(ROT) är sysselsättningsintensiva

framstår stöd till denna typ av projekt

som särskilt lämpliga i det nuvarande

arbetsmarknadsläget. Utskottet delar

sålunda den av regeringen framförda

uppfattningen att stöd till ROT-åtgärder

även fortsättningsvis bör utgå. Det

frågan gäller är därför vilka former för

och vilken inriktning av stödet som bör

väljas.

Bostadsutskottet har tidigare uttryckt

den principiella uppfattningen att

statens stöd till byggandet bör hanteras

inom bostadsadministrationen. Till grund

för detta ställningstagande ligger bl.a.

att bidragssystem visat sig vara

effektivare än åtgärder inom

skattesystemet samtidigt som kontroll

och utvärdering av stödet underlättas.

Utskottet kan också konstatera att de

riktade bidrag till ROT-åtgärder som

kunnat utgå under det senaste året -

dvs. det extra statliga

bostadsförbättringsstödet och stödet

till förbättring av inomhusmiljön - rönt

stor efterfrågan och därmed bidragit

till att upprätthålla

byggsysselsättningen. Enligt utskottets

mening är en förlängning av dessa stöd

att föredra framför den skattereduktion

som regeringen nu föreslår. Vid ett

sådant förfarande skulle dessutom den

kunskap som redan i dag finns hos

bostadsmyndigheterna kunna utnyttjas för

att omedelbart få en snabb och effektiv

handläggning av bidragsärendena. Vid

myndigheterna finns också administrativa

stödrutiner i form av

ansökningsblanketter,

informationsmaterial m.m. redan färdiga.

Sammantaget talar det nu anförda enligt

utskottets mening för att ett system med

bidrag, i enlighet med vad som förordas

i motion 1995/96:Sk59 (v) yrkande 1, bör

väljas före det av regeringen förordade

systemet med skattereduktion. Utskottets

ställningstagande i denna del ansluter

också till utskottets uttalande våren

1995 om att villkoren för statens stöd

till byggandet inte bör ändras alltför

ofta (bet. 1994/95:BoU18 s. 33). De

särskilda förutsättningar som råder inom

byggsektorn med bl.a. långa planerings-

och genomförandetider förutsätter en

viss stabilitet i villkoren för

verksamheten.

Den fortsatta stödgivningen bör vidare

i enlighet med förslaget i motionen

kompletteras med ett särskilt bidrag med

miljöprofil riktat mot egnahemssektorn.

Inom ramen för ett sådant bidrag kan

fortsatta satsningar på exempelvis

solvärmeanläggningar och

ackumulatortankar stimuleras. Det bör

ankomma på regeringen att utforma de

närmare villkoren för det föreslagna

bidraget. Sammanlagt bör det fortsatta

stödet till ROT-åtgärder, enligt vad

utskottet nu förordat, utgå med samma

belopp - 3 500 miljoner kronor - som

regeringen beräknat för

skattereduktionen.

Det är, som framgått ovan, utskottets

uppfattning att ett bidragssystem är att

föredra framför ett system med

skattereduktion. Samtidigt är

självfallet ett stöd i form av

skatteavdrag bättre än inget stöd alls.

Skulle den fortsatta beredningen av

ärendet vid skatteutskottet visa att

andra än bostadspolitiska skäl talar för

att ett system med skattereduktion ändå

bör väljas, bör därför denna typ av stöd

kunna accepteras. Som anförs i motion

1995/96:Sk59 (v) yrkande 2 bör dock en

förutsättning i detta fall vara att

villkoren för skattereduktionen ges en

sådan utformning att systemet i första

hand gynnar ROT-insatser i eftersatta

bostadsområden och i större

flerbostadshus.

4. Skattereduktion för byggnadsarbete

Per Lager (mp) anser att

bostadsutskottets yttrande under

rubriken Utskottet bort ha följande

lydelse:

Staten har under de senaste åren riktat

olika former av tidsbegränsade stöd mot

bygg- och bostadssektorn. I de flesta

fallen har dessa stöd kunnat utgå utan

att krav ställts på att

byggnadsåtgärderna skall vidtas på ett

ekologiskt hållbart och miljöriktigt

sätt. Följden har blivit att många

bostäder byggts eller byggts om enligt

metoder som redan visat sig ge problem

på sikt. Användandet av olämpliga

byggmaterial och installation av

komplicerade ventilationsanläggningar

har starkt bidragit till de osunda

inomhusmiljöer som i dag finns både i

bostäder och i många andra byggnader.

I den mån som staten fortsättningsvis

bör stödja s.k. ROT-projekt är det mot

denna bakgrund självklart att krav bör

ställas på att åtgärderna i

fortsättningen vidtas på ett långsiktigt

miljöriktigt sätt. Utskottet beklagar

att det av regeringen nu föreslagna

systemet för skattereduktion inte givits

en sådan utformning. Riksdagen bör

därför avslå regeringsförslaget och

skyndsamt begära ett nytt förslag om ett

grönt ROT-bidrag i enlighet med vad

som förordats i motionerna 1995/96:Sk51

(mp) och 1995/96:Sk60 (mp). Det bör

ankomma på regeringen att utarbeta de

närmare villkoren för bidrag som

stimulerar till ett ekologiskt riktigt

byggande med miljöanpassade material,

byggmetoder och energisystem.

Ett av de stöd till byggnadsåtgärder

som kunnat utgå under senare tid har

emellertid givits den förordade

inriktningen. Stödet till s.k.

allergisanering, dvs. bidraget för

förbättringar av inomhusmiljön i

bostäder och vissa lokaler (SFS

1995:802), har endast utgått till

åtgärder som bedömts vara nödvändiga för

att avhjälpa olägenheter som föranletts

av fukt och dålig luftkvalitet, brister

i ventilationssystemen eller av

hälsofarliga material. Ursprungligen

anslogs 1 800 miljoner kronor för detta

ändamål. Under hösten 1995 godkände

riksdagen att 800 miljoner kronor av de

anslagna medlen skulle få användas för

det extra statliga stödet för

bostadsförbättring. Omfördelningen

gjordes mot bakgrund av att regeringen

vid detta tillfälle redovisade

bedömningen att de anslagna medlen för

åtgärder i inomhusmiljön inte fullt ut

skulle komma att tas i anspråk. Det har

emellertid därefter visat sig att

efterfrågan på detta stöd beräknas

överstiga de nu tillgängliga medlen med

omkring 800 miljoner kronor.

Bostadsutskottet ansluter sig till

bedömningen i motion 1995/96:Sk60 (mp)

yrkande 2 om att ytterligare minst 600

miljoner kronor behöver anslås för den

aktuella stödformen under budgetåret

1995/96. De åtgärder som kan komma till

stånd med detta relativt sett begränsade

medelstillskott är arbetsintensiva och

angelägna ur sysselsättningssynpunkt. De

bidrar dessutom till att ovärderlig

kunskap om hälsosamt byggande kan

genereras och spridas. Utskottet bedömer

därför de åtgärder som stöds med

bidraget till förbättring av

inomhusmiljön vara betydligt mer

angelägna än vad som sannolikt skulle

kunna uppnås med de 3 500 miljoner

kronor som den föreslagna

skattereduktionen beräknas kosta staten.

Med hänvisning till det ovan anförda

förordar således bostadsutskottet att

skatteutskottet med anledning av

motionerna 1995/96:Sk51 (mp) och

1995/96:Sk60 (mp) samt med avslag på

proposition 1995/96:229 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet

ovan anfört. Ett sådant

ställningstagande innebär vidare att

även förslagen om en miljöriktig

inriktning på ROT-åtgärderna i

motionerna 1995/96:Sk59 (v) och

1995/96:Sk52 (fp) till stor del kan

anses bli tillgodosedda. Övriga i detta

yttrande behandlade motionsyrkanden

avstyrks av bostadsutskottet.

5. Skattereduktion för byggnadsarbete

Ulf Björklund (kds) anser att

bostadsutskottets yttrande under

rubriken Utskottet bort ha följande

lydelse:

Utskottet delar uppfattningen att

situationen på byggmarknaden i dag är

sådan att den motiverar införandet av

ett till byggsektorn riktat stöd. Inte

minst det förhållandet att åtgärder som

avser reparation, om- och tillbyggnad

(ROT) är speciellt

sysselsättningsintensiva gör ett stöd

till denna sektor väl motiverat. Däremot

finns det enligt utskottets mening

anledning att överväga stödets närmare

utformning.

Under åren 1993 och 1994 kunde under

vissa förutsättningar skatteavdrag

erhållas för byggnadsarbeten på

bostadshus. Systemet kom att utnyttjas

av ett stort antal fastighetsägare och

det beräknas ha skapat upp till 30 000

nya arbetstillfällen. På förslag av den

nuvarande regeringen ersattes emellertid

skatteavdraget med ett bidragssystem.

Detta innebar att ett inarbetat och väl

fungerande system ersattes av ett system

som för de flesta framstod som

krångligare och svårare att utnyttja.

Bidragen var dessutom betydligt mindre

förmånliga. Den kontinuitet i statens

stöd till bostadsbyggandet som brukar

förespråkas i andra sammanhang bröts

därmed. Enligt utskottets mening är det

olyckligt att på detta sätt skapa

osäkerhet och förvirring bland dem som

stödet riktar sig till. Inte minst för

småhusägarna torde det vara svårt att

hålla reda på vilket eller vilka stöd

som kan komma i fråga vid en viss

tidpunkt.

Enligt utskottets mening talar de

hittillsvarande erfarenheterna av olika

statliga stimulansåtgärder för en

återgång till ett system med

skattereduktion. Utskottet delar sålunda

regeringens uppfattning i detta

avseende. Till grund för utskottets

ställningstagande ligger dock inte

enbart bostadspolitiska överväganden.

Även behovet i övrigt av att stimulera

tjänstesektorn, speciellt vad avser den

del som utnyttjas av hushållen, talar

för ett system med skattreduktion. De

frågor om en bredare bas för

skattereduktionen som tas upp i motion

1995/96:Sk58 (kds) bör således beaktas

när ett sammanhållet system för att

stimulera tjänster riktade mot hushållen

utformas. Bostadsutskottet tar dock i

sitt yttrande inte upp förslagen i den

aktuella motionen om vilken typ av

arbete utöver byggnadsåtgärder som bör

berättiga till skattereduktion.

Ett minskat skattetryck på tjänster är

enligt utskottets mening en absolut

förutsättning för att normala hushåll

skall kunna utnyttja arbetskraft för att

utföra arbeten på den egna bostaden. Ett

system med skatteavdrag bidrar dessutom

till att minska förekomsten av s.k.

svartjobb och därmed till att öka

statens skatteintäkter. En förutsättning

för att de nu förordade avdragen skall

få de önskade effekterna är dock att

avdragsnivån sätts tillräckligt högt.

Utskottet gör i denna fråga bedömningen

att det av regeringen föreslagna

avdraget med 30 % av arbetskostnaden

inte är tillräckligt för att förhindra

utnyttjandet av svart arbetskraft. I

enlighet med förslaget i motion

1995/96:Sk58 (kds) bör därför avdraget

bestämmas till 60 % av arbetskostnaden.

Enligt förslaget i propositionen bör

skatteavdrag kunna erhållas för arbeten

som utförs t.o.m. utgången av år 1997.

För att undvika de tröskeleffekter och

den ryckighet som en så begränsad

varaktighet skulle kunna ge upphov till,

bör enligt utskottets mening

skatteavdrag kunna erhållas också för

åren 1998 och 1999. Härigenom uppnås en

bättre kontinuitet som bl.a. innebär att

sysselsättningspotentialen inom ROT-

sektorn bättre kan tas till vara.

Vad utskottet nu med anledning av

motion 1995/96:Sk58 (kds) yrkandena 2

och 3 anfört om skattereduktionen för

byggnadsarbeten innebär att regeringens

lagförslag bör godtas med de ändringar

avseende reduktionsnivå och varaktighet

som föreslagits i motionen. Det bör

ankomma på skatteutskottet att utforma

de nödvändiga lagändringarna. Övriga

motionsyrkanden som behandlas i detta

yttrande avstyrks av bostadsutskottet.

Innehåll

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 11

Motioner väckta med anledning av

proposition 1995/96:198 11

Motioner väckta med anledning av

proposition 1995/96:229 11

Yttrande från annat utskott 12

Utskottet 12

Ställningstaganden 12

Hemställan 15

Reservationer 16

1. En ny stimulans inom byggsektorn

(mom. 1, m, fp, mp) 16

2. En ny stimulans inom byggsektorn

(mom. 1,v) 16

3. En ny stimulans inom byggsektorn

(mom. 1, kds) 17

4. Skattereduktion för

allergisanering av offentliga

lokaler (mom. 2, fp) 18

5. Begränsningar till arbeten med

miljöinriktning (mom. 3, mp) 19

6. Begränsningar till eftersatta

bostadsområden och större

flerfamiljshus (mom. 4, v) 19

7. Skattereduktion för

bilreparationer m.m. (mom. 5, kds) 20

8. Permanenta skattelättnader för

underhåll av egna byggnader

(mom. 6, m) 21

9. Bidrag till allergisanering och

"gröna" ROT-åtgärder (mom. 7, mp) 21

Särskilt yttrande 22

Skattereduktion för allergisanering

av offentliga lokaler (mom. 2) 22

Bostadsutskottets yttrande 23

Gotab, Stockholm 1996